TEMPLATE Försäkringskassan Utgiftsprognos-201805-Med-bilagor

Rapport 2018-05-02
Utgiftsprognos för budgetåren 2018–2021
Dnr 268-2018
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Förord
Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den

2 maj 2018 redovisa utgiftsprognoser för åren 2018–2021 för samtliga anslag och
anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående
prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på
regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och
myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes.
Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans

ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag.
Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser.
Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som

prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna
rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med
lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag är dock inte beaktade då det
saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna.
2
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Innehåll
Förord ................................................................................................................2
Sammanfattning ...................................................................................................5
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...............................16

1:4.1 Statligt tandvårdsstöd .............................................................................16
1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning ................................19
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden ..................................................20
4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning .....................................23
4:4 Kostnader för statlig assistansersättning ................................................27
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning ..........................................................................................33
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. .....................................................33
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. ....................................................53
1:3 Handikappersättningar ...........................................................................66
1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. ................................................................72
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet ..................................76
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen .......................................................80
1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ...................................................91
2:1 Förvaltningsmedel ..................................................................................93
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .......................97

1:1 Barnbidrag ..............................................................................................97
1:2 Föräldraförsäkring ................................................................................106
1:3 Underhållsstöd .....................................................................................122
1:4 Adoptionsbidrag ...................................................................................126
1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn................................................128
1:8 Bostadsbidrag .......................................................................................132
3
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Bilaga 1 Sammanfattande tabeller
Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m.
Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2018
Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter
Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner
4
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Sammanfattning
De totala utgifterna för Försäkringskassans anslag exklusive förvaltningsmedel

blev 203 miljarder kronor 2017. Under 2018 beräknas utgifterna öka till
209 miljarder kronor och de förväntas därefter försätta att öka till 214 miljarder
kronor 2021, se diagram nedan.
Utgifter per utgiftsområde, exklusive förvaltningsmedel

Miljarder kronor
1 Utfall.
2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser.
Prognoserna i denna rapport är sammantaget marginellt högre än de som lämnades

i februari 2018. Prognosen för kostnader för statlig assistansersättning har höjts,
främst till följd av att en högre andel av beslutade assistanstimmar förväntas
betalas ut. Även prognosen för sjukpenning har höjts, i huvudsak på grund av att
antalet startade sjukskrivningar beräknas bli något fler. Däremot har prognosen för
aktivitets- och sjukersättningar m.m. sänkts på grund av att antalet personer med
aktivitetsersättning förväntas bli färre. De föreslagna regeländringarna inom
handikappersättningar och vårdbidrag för funktionshindrade barn har stor
påverkan på fördelningen mellan anslagsposterna, men sammantaget har
införandet av de nya förmånerna en mindre höjande effekt på de totala utgifterna.
Övriga prognoser har justerats marginellt med hänsyn till det senaste utfallen.
5
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Utvecklingen inom olika försäkringsområden

Försäkringskassans utgifter ingår i tre utgiftsområden:
 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.
För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden.

De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning
(utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För
utgiftsområde 10 minskar de sammanlagda utgifterna, där den största
minskningen sker inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. Även utgifterna för
sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas minska fram till och med 2020 och
därefter utvecklas stabilt.
Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgifterna inom utgiftsområde 9

Miljarder kronor
¹ Utfall.
Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största

anslaget. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att
förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att
motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen.
Statens utgift för assistansersättning uppgick till 23,3 miljarder kronor 2017 och
beräknas öka till 26 miljarder kronor 2021. Den ökande utgiften drivs främst av
att schablonbeloppet (ersättningen per timme) höjs årligen, vilket leder till gradvis
högre utgifter. Även det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och
6
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
månad beräknas fortsätta öka, dock med en något långsammare takt än den
historiska utvecklingen. Däremot beräknas antalet personer med assistans ligga
relativt stabilt under prognosperioden. Under början av 2018 har utbetalningarna
varit ovanligt höga, delvis på grund av retroaktiva utbetalningar.
Även utgiften för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela
prognosperioden. Utgifterna blev 5,8 miljarder kronor år 2017 och beräknas öka
till 7,0 miljarder kronor år 2021. Ökningen beror på både det allmänna tandvårds-
bidraget och högkostnadsskyddet. Det allmänna tandvårdsbidraget höjdes den
15 april 2018 och utgifterna för högkostnadsskyddet ökar eftersom referens-
priserna höjs årligen samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler
förväntas nyttja bidraget.
Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift

Miljarder kronor
¹ Utfall.
Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till

37,7 miljarder kronor 2017 och beräknas minska till 36,4 miljarder 2018.
Minskningen förväntas fortsätta till 2020 då utgifterna för anslaget beräknas till
34,9 miljarder. På längre sikt driver de ökande timlönerna upp medelersättningen,
vilket leder till att utgifterna ökar något. Under kommande år beror de minskande
utgifterna främst på att antalet startade sjukskrivningar beräknas bli färre, samt att
sjukfallen generellt förväntas bli något kortare.
7
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för en låg och stabil
sjukfrånvaro. Sjukpenningtalet1 ökade tidigare i snabb takt, men stabiliserades
under andra halvåret 2016 på omkring 10,8 nettodagar. Sjukpenningtalet vände
sedan nedåt i februari 2017 och har därefter fortsatt att minska. Utvecklingen
indikerar att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron har haft effekt
– betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans
bedömningspunkter samtidigt som det nu startas färre nya sjukskrivningar. Detta
medför att sjukpenningtalet beräknas fortsätta minska under hela
prognosperioden, se diagram nedan.
Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela
prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat
sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket främst beror på att
antalet personer med sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer
fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden
under hela prognosperioden.
Sammantaget medför detta fortsatta nedgångar i både sjukpenning- och

ohälsotalet2 framöver, se diagram nedan.
1
Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per
registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller
aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är
omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag.
2
Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen
under en 12-månadersperiod. Där i ingår antal utbetalda dagar med sjukpenning,
arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från
socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade 16–64 år. Alla dagar är omräknade
till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag.
8
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Ohälsotalet och sjukpenningtalet

Nettodagar. Utfall och prognos
Nedgången är starkast för ohälsotalet, som innehåller både personer med

sjukpenning och personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sjukpenningtalet
beräknas också minska under hela prognosperioden, dock i en långsammare takt.
Under de senaste åren har antalet nybeviljade sjukersättningar varit på en

historiskt låg nivå, samtidigt som antalet personer med långvariga sjukskrivningar
har ökat. Försäkringskassan lämnade i november 2017 en skrivelse till regeringen
med ett tvådelat förslag om hur reglerna för nybeviljande av sjukersättningar kan
förändras.3 Kortfattat går förslaget ut på att dels likforma arbetsmarknads-
begreppen vid bedömning av rätten till sjukpenning respektive sjukersättning, dels
möjliggöra att ta hänsyn till särskilda skäl för personer som har få arbetsår kvar
till ålderspension. Förslaget beaktas inte i nuvarande prognos men i
alternativscenarion i föregående prognos beräknades förslaget leda till marginellt
högre utgifter och ohälsotal, samt ett lägre sjukpenningtal.4
Den 1 januari 2019 införs merkostnadsersättning som på sikt kommer ersätta

handikappersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget handikapp-
ersättningar som innefattar merkostnadsersättning och handikappersättning
beräknas öka från 1,3 miljarder kronor 2017 till 1,8 miljarder kronor 2021.
Utgifterna beräknas öka främst på grund av att även barn kan beviljas
merkostnadsersättning. Utgiftsfördelningen mellan anslagsposterna kommer att
långsamt gå över till merkostnadsersättning eftersom beslut om
3
Försäkringskassan. Framställning om ändring i socialförsäkringsbalken. Skrivelse (dnr:
47906-2017).
4
Försäkringskassan. Utgiftsprognos för budgetåren 2018 – 2021 (2018-02-16, dnr 268-2018).
9
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
handikappersättning enligt nuvarande regelverk ofta är beviljade tillsvidare och

omprövas först när den försäkrade går i ålderspension.
Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift

Miljarder kronor
¹ Utfall.
Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden,

vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar och även på att timlönerna
och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgiften för anslagsposten föräldra-
penning blev 30,7 miljarder kronor under 2017. Antalet utbetalda föräldra-
penningdagar beräknas bli fler och medelersättningen beräknas öka, därmed
förväntas utgiften för anslagsposten öka till 35,8 miljarder kronor 2021. Även
utgiften för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från
6,9 miljarder kronor 2017 till 8,6 miljarder kronor 2021. I prognosen har hänsyn
inte tagits till eventuella effekter av myndighetens planerade kontrollinsatser för
att minska felaktiga utbetalningar inom tillfällig föräldrapenning.
Utgifterna för barnbidrag uppgick till 27,3 miljarder kronor år 2017. I mars 2018
höjdes barnbidraget från 1 050 till 1 250 kronor per barn och månad, vilket är den
främsta anledningen till utgiftsökningen i anslagsposten. Utgifterna ökar också till
följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler och år 2021 beräknas
utgifterna uppgå till 34,1 miljarder kronor.
Utgiften för anslaget bostadsbidrag uppgick till 4,7 miljarder kronor 2017.
Bostadsbidragets utgift prognostiseras därefter öka till 5,1 miljarder kronor år
10
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
2021. En bidragande orsak till ökningen är införandet av ett nytt särskilt bidrag för
barn som bor växelvis.
Förmånen vårdbidrag föreslås avskaffas från den 1 januari 2019 och ersättas med
omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. De sammantagna utgifterna för
vårdbidrag och omvårdnadsbidrag antas öka från 3,9 miljarder kronor år 2017 till
4,9 miljarder kronor 2021. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt
vanligare med vård- och omvårdnadsbidrag för barn i åldrarna 10–19 år. Efter att
den nya förmånen införs kommer de försäkrade succesivt att byta förmån. År
2021 beräknas drygt 96 procent av utgifterna inom anslaget gälla
omvårdnadsbidrag och tillhörande statlig ålderspensionsavgift, men prognosen för
fördelningen mellan anslagsposterna inom anslaget vårdbidrag för
funktionshindrade barn är väldigt osäker.
Jämförelse med föregående prognos

I denna rapport har utfall till och med mars 2018 i största möjliga utsträckning
använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med december
2017. Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i februari 2018
redovisas nedan.
Prognosjämförelse, miljoner kronor

2018 2019 20201 20211
Föregående prognosbelopp 208 165 209 327 211 312 214 378
Överföring till/från andra
anslagsposter 0 0 0 0
Ändrade makroekonomiska
antaganden -71 -298 -377 -611
Volym- och
strukturförändringar 1 280 763 558 424
Regelförändringar 0 206 101 54
Ändrat regleringsbelopp för
statliga
ålderspensionsavgifter 0 -118 -120 -49
Övrigt 0 0 0 0
Utfall/Ny prognos 209 375 209 880 211 474 214 196
Differens i miljoner kronor 1 210 553 162 -182
Differens i procent 0,58 0,26 0,08 -0,09
Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget.
Sammantaget har prognoserna höjts marginellt, jämfört med de prognoser som

lämnades i februari 2018. Utgifterna beräknas bli 1 210 miljoner kronor högre för
2018. För resten av prognosperioden beräknas utgifterna ungefärligen motsvara
föregående prognos.
11
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Ändrade makroekonomiska antaganden

Prognosrevideringen under ändrade makroekonomiska antaganden beror på
förändringar i Konjunkturinstitutets senaste prognos, som publicerades i mars
2018. Från den prognosen har bland annat uppgifter om löneutveckling och
prisbasbelopp hämtats. Revidering av de övergripande makroekonomiska
antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringarna
som skett jämfört med beräkningarna till föregående prognos beskrivs nedan:
 Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för 2019 – 2021. Detta sänker
prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning
samt vårdbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till
personer med aktivitets- eller sjukersättningar.
 Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för hela
prognosperioden. Detta påverkar bland annat prognosen för sjukpenning och
prognoserna inom föräldraförsäkringen.
Volym- och strukturförändringar

Volym- och strukturförändringar har sammantaget en höjande effekt på prognosen
under samtliga år. Prognosen för sjukpenning har höjts, i huvudsak på grund av att
antalet startade sjukskrivningar beräknas bli något fler. Prognosen för kostnader
för statlig assistansersättning har höjts främst till följd av att en större andel av
beslutad assistans förväntas betalas ut. Prognosen för sjuk- och aktivitetsersättning
har sänkts på grund av att antalet personer med aktivitetsersättning beräknas bli
färre. Övriga prognoser har justerats marginellt med hänsyn till det senaste
utfallen.
Regeländringar
Den 1 januari 2019 föreslås merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag införas
för att ersätta handikappersättning och vårdbidrag. Detta beräknas ha stor effekt
på utgiftsfördelningen mellan anslagsposterna, men sammantaget beräknas en
måttlig minskning för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn eftersom
bara omvårdnadsbehov beaktas vid bedömningen av omvårdnadsbidrag.
Regeländringarna beräknas ha en höjande effekt på anslaget handikapp-
ersättningar eftersom barn kan beviljas merkostnadsersättning. Sammantaget
beräknas regeländringar ha en mindre höjande effekt på utgifterna men det är
osäker i vilken takt de försäkrade kommer att söka de nya förmånerna och vilka
andra beteendeändringar införandet av de nya förmånerna kan innebära.
12
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Jämförelse med statens budget

I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans
sakanslag och prognoserna.
Prognosjämförelse, miljarder kronor

20171 2018 2019 20202 20212
Ingående överföringsbelopp från
föregående år -0,2 -0,5 -1,4 -4,2 -9,3
Anslagna medel3 212,0 212,8 209,0 210,8 213,5
Summa tilldelade medel 211,7 212,3 207,6 206,6 204,1
Utfall 203,3
Prognos 209,4 209,9 211,5 214,2
Avvikelse från anslagna medel 8,7 3,4 -0,8 -0,7 -0,7

Avvikelse från tilldelade medel 8,4 3,0 -2,5 -5,1 -10,3
Begäran om tilläggsanslag 0,3

¹ Utfall.
² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser.
³ Enligt 2018:RK18:maj . Hämtad 2018-04-23.
Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget.
Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive

förvaltningsanslag) för år 2018 är 212,8 miljarder kronor. Tilldelade medel5 för
2018 är 212,3 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för anslagen år
2018 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 209,4 miljarder kronor. Detta är
3,4 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 3,0 miljarder kronor lägre än
tilldelade medel.
Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten

Tabellen nedan redovisar fyra anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida
tillgängliga medel6 för 2018. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag
motsvarande avvikelsen från tilldelade medel för dessa anslagsposter.
5
Tilldelade medel är summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel.
6
Tillgängliga medel är summan av ingående överföringsbelopp, anslagna medel och högsta
tillåtna anslagskredit.
13
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2018

Tusental kronor
Ingående
överförings- Avvikelse från Över-
belopp från Anslag år Prognos tilldelade skridande av
Anslagspost 2017 2018 2018 medel anslagskredit
Sjukpenning respektive
rehabiliteringspenning i
10.1:1.8 särskilda fall -302 112 034 126 767 -15 035 -9 434
10.1:1.5 Boendetillägg -473 123 695 154 221 -30 999 -24 815
Tilläggsbelopp vid
12.1:1.4 familjeförmån -62 17 800 19 138 -1 400 -510
12.1:8 Bostadsbidrag 0 4 526 437 4 800 159 -273 722 -47 401
Totalt -837 4 779 966 5 100 285 -321 156 -82 160
Prognosen för föräldrapenning är nära att överskrida krediten 2018. Utgiften

prognostiseras bli 31,9 miljarder kronor och tillgängliga medel 2018 är
32,1 miljarder kronor. Prognosen för ersättning för höga sjuklönekostnader är
också nära att överskrida krediten 2018. Utgiften prognostiseras bli 941 miljoner
kronor och tillgängliga medel 2018 är 946 miljoner kronor.
14
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Om rapporten
Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest
aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en
viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att det
ekonomiska månadsutfallet fram till mars 2018 i största möjliga utsträckning har
använts. De utfall som används i diagram och tabeller är, om inte annat anges,
hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser.
Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns
(SCB) befolkningsprognos från april 2017 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos
från mars 2018 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om bland annat
löneutveckling och prisbasbelopp.
I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i

lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar för vilka det saknas
lagförslag är dock inte beaktade.
Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan redovisa

utgiftsprognoser för 2018–2021. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande
till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas
i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.
Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas:

 belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt
fördelat per månad
 prognostiserat utfall för 2018 för samtliga anslag och anslagsposter,
redovisat totalt samt fördelat per månad
 förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av
makro- och volymförändringar
 beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller
Denna rapport är svar på regeringsuppdraget. I respektive avsnitt redovisas en

jämförelse med statsbudgeten och närmast föregående prognos. Samtliga belopp i
rapporten är angivna i löpande priser.
Rapporten har 5 bilagor:

1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse
med statsbudgeten
2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m.
3. månadsfördelade prognoser för 2018
4. redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter
lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga
ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas.
5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag
15
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:4.1 Statligt tandvårdsstöd
Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp 0 -34 046 -10 547 0 0
Anslag³ 5 739 335 6 323 939 6 769 275 6 915 334 7 071 482
Tilldelade medel 5 739 335 6 289 893 6 758 728 6 915 334 7 071 482
Utfall/Prognos 5 773 381 6 300 440 6 696 519 6 843 219 6 998 164
Avvikelse från anslag -34 046 23 499 72 756 72 115 73 318
Avvikelse från
tilldelade medel -34 046 -10 547 62 209 72 115 73 318
Högsta anslagskredit 286 967 316 196 338 463 345 766 353 574
Tillgängliga medel 6 026 302 6 606 089 7 097 191 7 261 100 7 425 056
Överskridande av
anslagskredit 0 0 0 0 0
¹ Utfall.
Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 6 300 miljoner kronor, vilket
är 23 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 11 miljoner kronor högre än
tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit.
är 73 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 62 miljoner kronor lägre än
tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga
kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag.
Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla
försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har
behov av förebyggande tandvård.
16
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Tandvårdsersättning
Tandvårdsersättning lämnas för tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning
och som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år.
Ersättningen täcker en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i
den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av
kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas
tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger
15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning
beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser.
Allmänt tandvårdsbidrag
Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av tandvårdsåtgärder
som ger rätt till ersättning. Storleken på bidraget beror på i vilken
åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 23–29 år eller 65 år
eller äldre är berättigade till 600 kronor och patienter som är mellan 30 och
64 år har rätt till 300 kronor.
Särskilt tandvårdsbidrag
Personer som har ökad risk för försämrad tandhälsa på grund av sin
sjukdom eller funktionsnedsättning kan få särskilt tandvårdsbidrag. Det kan
vara sjuk-domen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller
medicinerna patienterna behöver ta. Det särskilda tandvårdsbidraget är
600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till
förebyggande tandvårdsåtgärder.
Analys
Under det första kvartalet 2018 var utgifterna för det statliga tandvårdsstödet
1 373 miljoner kronor. Det är en minskning med 2,2 procent jämfört med
motsvarande period 2017 då utgifterna var 1 404 miljoner kronor.
Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet

Tusen kronor
2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Högkostnadsskydd 4 680 886 4 528 200 4 633 103 4 759 546 4 894 753
Tandvårdsbidrag 1 047 650 1 719 397 2 006 361 2 024 745 2 042 822
Särskilt tandvårdsbidrag 48 183 52 843 57 055 58 928 60 589
Övrigt³ -3 338 0 0 0 0
Totalt 5 773 381 6 300 440 6 696 519 6 843 219 6 998 164
¹ Utfall. Dessa värden baseras på ”utgiftsjusterade” utbetalningsbelopp. Det finns en viss
diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter.
³ Inkluderar återkrav och förmånsoberoende ersättningar.
Det allmänna tandvårdsbidraget ökade under första kvartalet med 9 procent, från
200 miljoner kronor 2017 till 218 miljoner kronor 2018. Ökningen beror på den
höjning av tandvårdsbidraget, från 150 kronor till 300 kronor per år, som gjordes
den 1 juli 2017 för personer i åldersgruppen 65–74 år. Antalet personer som
17
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
använt bidraget under det första kvartalet 2018 har ökat bland de som är över
75 år och minskat marginellt bland övriga åldersgrupper jämfört med samma
period 2017. En möjlig förklaring till detta kan vara höjningen av tandvårds-
bidraget som genomfördes 15 april 2018. Bidraget höjdes med 100 procent för
samtliga som omfattas av det. Denna höjning gäller inte bara nya tandvårdsbidrag
utan innefattar även sparade bidrag, vilket då skulle innebära att personer väntar
med att gå till tandläkaren till efter den 15 april. Utgifterna för det allmänna
tandvårdsbidraget beräknas öka under 2018 till följd av höjningen av bidraget och
beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Den 1 januari 2019 höjs
åldersgränsen för fri tandvård till 23 år, vilket har en dämpande effekt på
utgiftsutvecklingen.
Utgifterna för högkostnadsskyddet var 1 148 miljoner kronor under första

kvartalet 2018. Jämfört med motsvarande period 2017 då utgifterna var
1 167 miljoner kronor var det 2 procent lägre. Det berodde främst på att färre
personer inom åldersgruppen 65-74 år fick bidraget, vilket delvis kan förklaras av
höjningen av det allmänna tandvårdsbidraget för denna grupp. Under 2018
beräknas utgifterna minska till följd av höjningen av det allmänna tandvårds-
bidraget och höjningen av åldersgränsen för fri tandvård. 2019 beräknas utgifterna
öka, vilket beror dels på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar, dels på att
referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade
under hela prognosperioden.
Sedan det särskilda tandvårdsbidraget infördes har antalet personer som nyttjar
bidraget ökat årligen, om än i avtagande takt. Under första kvartalet 2018 ökade
utgifterna till 13,7 miljoner kronor, från 12,4 miljoner för motsvarande period
2017.
18
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till
regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor.
2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 6 413 800 6 769 275 6 915 334 7 071 482
Överföring till/från
andra anslagsposter - - - -
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - +274 +1 280 +1 956
Volym- och
strukturförändringar -113 360 -73 030 -73 395 -75 274
Regelförändringar - - - -
Övrigt - - - -
Ny prognos 6 300 440 6 696 519 6 843 219 6 998 164
Differens i 1000-tal
kronor -113 360 -72 756 -72 115 -73 318
Differens i procent -1,8 -1,1 -1,0 -1,0
¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser.

I denna prognos har en ny version av FASIT använts som är uppdaterad med
Konjunkturinstitutets prognos från mars. Jämfört med den prognos
Konjunkturinstitutet lämnade i december har prognosen för antal sysselsatta höjts,
vilket höjer prognosen på tandvårdsstödet marginellt för åren 2019–2021.

Föregående prognos överskattade utgifterna under januari–mars, varför prognosen
för 2018 sänks. En uppskattning av effekterna till följd av höjningen av
tandvårdsbidraget dämpar sänkningen, detta då förändringen kan innebär att
antalet besök kommer att öka. För resterande period sänks prognosen också vilket
dels beror på att prognosen 2018 sänks, dels på att en ny version av FASIT
använts där ökningstakten är marginellt lägre för 2019–2021.
1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning
Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4.

Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift,
reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för
respektive år samt en jämförelse med föregående prognos.
19
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp 0 0 -2 133 -6 983 -11 684
Anslag³ 485 476 465 030 461 123 470 052 479 282
Tilldelade medel 485 476 465 030 458 990 463 069 467 598
Utfall/Prognos 432 975 467 163 465 973 474 753 483 827
Avvikelse från anslag 52 501 -2 133 -4 850 -4 701 -4 545
Avvikelse från
tilldelade medel 52 501 -2 133 -6 983 -11 684 -16 229
Tillgängliga medel 509 750 488 281 482 046 486 571 491 562
Överskridande av
¹ Utfall.
Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 467 miljoner kronor, vilket
är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms
inom medgiven anslagskredit.
är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 7 miljoner kronor högre än
Bakgrundsfakta
Konventionsvård
Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige
till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner,
överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalnings-
avstående med. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska
vårdkostnaderna.
Turistvård
Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer
som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse
i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med
förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de
faktiska vårdkostnaderna.
20
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Pensionärsvård
Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer
som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett
annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas.
Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar
som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen.
Vissa länder debiterar Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra
skickar fakturor på faktiska belopp.
Sjuk- och tandvårdstjänster

Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och
nödvändig vård. Ersättningen motsvarar som högst nivån för vad vården
hade kostat om den utförts i Sverige.
Analys
Under det första kvartalet 2018 betalades ungefär 91 miljoner kronor ut för
sjukvård i internationella förhållanden. Jämfört med första kvartalet 2017 är detta
en ökning med strax över 3 miljoner kronor (3,6 procent).
Utgifterna uppdelat på ersättningsområden

Miljoner kronor
2016¹ 2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Konventionsvård 183 185 193 193 193 193
Pensionärsvård 217 219 224 231 237 245
Sjuk- och tandvårdstjänster 7 9 9 9 10 10
Turistvård 72 20 41 33 34 36
Totalt 479 433 467 466 475 484
¹ Utfall.
Anm: På grund av avrundningar kan avvikelser vid en manuell summering av beloppen förekomma.
Utgifterna för konventionsvård var knappt 52 miljoner kronor under januari–mars,

vilket är cirka 7 miljoner kronor högre (15,8 procent) än motsvarande period
2017. Under 2018 förväntas de totala utgifterna för konventionsvård öka till 193
miljoner kronor.
Under första kvartalet 2018 utbetalades cirka 35 miljoner kronor för

pensionärsvård, vilket innebär en marginell ökning jämfört med första kvartalet
2017. Många medlemsländer har övergått till att fakturera för faktiska
vårdkostnader istället för fasta kostnader, vilket förväntas stabilisera utveckling av
utgifterna för pensionärsvård över tid. På sikt förväntas också ett ökande antal
pensionärer som söker vård utomlands leda till att utgifterna för pensionärsvård
ökar. Under 2018 beräknas utgifterna för pensionärsvård till 224 miljoner kronor
och därefter öka med 3 procent årligen.
21
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Kostnaderna för turistvård har minskat kraftigt sedan kostnadsansvarslagen trädde

i kraft i oktober 2013.7 Utbetalningarna för turistvård var under januari–mars
4,8 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år och uppgick till
1,8 miljoner kronor. Under 2018 prognostiseras emellertid utgifterna för turistvård
att öka till knappt 41 miljoner kronor. Den beräknade utgiftsökningen beror på att
Storbritannien förväntas fakturera Sverige för vårdkostnader av svenska turister
retroaktivt i likhet med 2016, men för färre år. Från 2019 och framåt förväntas
debiteringen från Storbritannien ske årligen, med omkring 10–11 miljoner kronor.
Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas likt turistvården av kostnadsfördelningen

mellan stat och landsting. Sedan 2013 har utbetalningarna för sjuk- och
tandvårdstjänster minskat avsevärt. Effekten av regeländringen förväntas nu ha
stabiliserats och utgifterna beräknas till drygt 9 miljoner kronor under 2018 och
förväntas sedan öka något under resterande del av prognosperioden.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 463 135 461 123 470 052 479 282
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
strukturförändringar +4 028 +4 850 +4 701 +4 545
Övrigt - - - -
Ny prognos 467 163 465 973 474 753 483 827
kronor +4 028 +4 850 +4 701 +4 545
Differens i procent +0,9 +1,1 +1,0 +0,9

Prognoserna har sänkts för sjuk- och tandvårdstjänster, pensionärsvård samt
turistvård och höjts för konventionsvård. Höjningen av prognosen för
konventionsvård, med knappt 9 miljoner kronor, bidrar till att prognosen
sammantaget höjs med 0,9 procent för 2018. Justeringen av prognosen för 2018
7
Proposition 2012/13:150. Patientrörlighet i EU – förslag till ny lagstiftning. Socialdepartementet.
22
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
medför också en höjning av prognosen för åren 2019–2021, med omkring

1 procent.
4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp 0 0 0 0 0
Anslag³ 266 995 263 395 264 084 263 395 263 395
Utfall/Prognos 162 445 226 893 228 096 217 706 201 321
Avvikelse från anslag 104 550 36 502 35 988 45 689 62 074
Avvikelse från
tilldelade medel 104 550 36 502 35 988 45 689 62 074
Överskridande av
¹ Utfall.
är 37 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns
varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på
egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer.
Grundbidrag
Grundbidrag ges till alla som har rätt till bilstöd, bidraget är högst
30 000 kronor.
23
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Anskaffningsbidrag
Anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Maximal ersättning är 40 000 kronor
och ges till den som har en årlig bruttoinkomst som understiger
121 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt
upphöra vid inkomster på 220 000 kronor eller mer.
Tilläggsbidrag
Tilläggsbidrag ges utöver grund- och anskaffningsbidrag och kan lämnas i
tre fall som inte utesluter varandra.
(A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst 30 000 kronor och

lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en
sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas
anpassningsbidrag.
(B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst 40 000 kronor och
lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver
färdas i bilen sittandes i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett
bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat
jämförbart hjälpmedel för förflyttning.
(C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta

schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa
särskilda originalmonterade anordningar.
Anpassningsbidrag
Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för
att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är
obegränsat men lämnas inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för
eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av
anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil.
Analys
Under det första kvartalet 2018 betalades 24 miljoner kronor ut i bilstöd, vilket är
27 miljoner kronor mindre än motsvarande period förra året. Anledningen till att
utbetalningarna minskat beror dels på att det kom in färre ansökningar under 2017
och första kvartalet 2018, dels på det nya regelverket med en ny
handläggningsprocess. Den nya processen innebär fler moment som tar längre tid
än tidigare, vilket i kombination med rådande fördröjningar i handläggningen hos
Trafikverket gör att både antalet beviljade bilstöd och utbetalningar har minskat
kraftigt under 2017. Under 2018 satsar Trafikverket mer resurser på
handläggningen och det pågår dessutom ett förenklingsarbete mellan
Försäkringskassan och Trafikverket som syftar till att förtydliga och effektivisera
processen. Dessa åtgärder antas leda till att utbetalningarna och därmed utgifterna
kommer att öka under fortsättningen av 2018.
Utgifterna beräknas ligga på ungefär samma nivå under 2018 och 2019 för
samtliga bidrag och sedan minska till följd av att ansökningarna antas minska.
Detta antagande baseras dels på att antalet beviljade bilstöd efter 2006 legat på en
24
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
lägre nivå än tidigare, dels på att antalet ansökningar minskade under 2017 och
har fortsatt att minska under 2018 jämfört med tidigare år.
Prognos för de olika bidragen

Tusental kronor
År 2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Grundbidrag 26 905 35 866 36 305 33 292 31 771
Anskaffningsbidrag 3 278 7 770 7 943 7 213 6 836
Anpassningsbidrag 126 084 161 513 161 623 155 139 140 683
Tilläggsbidrag 5 188 21 042 21 560 21 405 21 379
Övrigt³ 990 702 665 657 652
Totalt 162 445 226 893 228 096 217 706 201 321
¹ Utfall.
³ Körkortsutbildningsbidrag, återkrav och statlig fordran.
Osäkerhetsanalys
Prognosen för den närmaste tiden är mycket osäker. Det beror till stor de på de
fördröjningarna som i dagsläget råder i handläggningen och om det förenklings-
och effektiviseringsarbete som Trafikverket och Försäkringskassan ska genomföra
kommer gå enligt plan och effekterna av dessa åtgärder. Ytterligare en osäkerhets-
faktor är beteendet bland de som kan få bilstöd, om det nya regelverket påverkar
viljan att söka och huruvida de som beviljas ett anpassningsbidrag faktiskt
använder det. Detta eftersom de krav8 som ställs på bilen innebär en högre
inköpskostnad.
8
Om fordonet är äldre än fyra år eller har framförts i mer än 6 000 mil, lämnas
anpassningsbidrag för ändring av fordonet eller anskaffning av en särskild anordning på
fordonet endast om det finns särskilda skäl. Bidrag beviljas inte heller för kostnader för
anordningar för vilka tilläggsbidrag hade kunnat lämnas eller anordningar som anses vara
standardutrustning eller normalt förekommande tilläggsutrustning.
25
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 264 084 241 265 206 332 199 426
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
strukturförändringar -37 191 -13 169 +11 374 +1 895
Övrigt - - - -
Ny prognos 226 893 228 096 217 706 201 321
kronor -37 191 -13 169 +11 374 +1 895
Differens i procent -14,1 -5,5 +5,5 +1,0

Föregående prognos överskattade utbetalningarna och prognosen sänks för 2018
och 2019 till följd av detta. Detta, i kombination med de fördröjningar som råder i
handläggningsprocessen samt att fler utbetalningar antas förskjutas från 2018 och
2019 till 2020/2021, sänker prognosen för dessa år ytterligare och höjer prognosen
för efterföljande år.
26
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
4:4 Kostnader för statlig assistansersättning

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp 0 0 0 -249 979 -551 673
Anslag³ 25 931 000 25 693 300 24 462 967 25 062 902 25 686 207
Utfall/Prognos 23 309 662 24 837 405 24 712 946 25 364 596 26 041 187
Avvikelse från anslag 2 621 338 855 895 -249 979 -301 694 -354 980
Avvikelse från
tilldelade medel 2 621 338 855 895 -249 979 -551 673 -906 653
Högsta anslagskredit 1 296 550 1 284 665 1 223 148 1 253 145 1 284 310
Överskridande av
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade
personkretsarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina
grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt
20 timmar per vecka.
Personkretsindelningen är:
1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig

funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld
eller kroppslig sjukdom.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska

funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de
är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och
därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
27
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det

finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med
ett högre belopp.
Analys
Utgiftsutvecklingen för statlig assistansersättning drivs framförallt av tre
variabler. Antalet mottagare av assistansersättning, antalet assistanstimmar per
individ samt nivån på timersättningen. Antalet mottagare har minskat sedan
hösten 2015, samtidigt som antalet assistanstimmar har fortsatt att öka. I
diagrammet nedan illustreras utvecklingen av antalet mottagare och medeltimmar
per månad som ett glidande medelvärde.
Antal mottagare och medeltimmar per mottagare och månad

Glidande 3-månadersmedelvärden
Mottagare
Antalet mottagare inom assistansersättningen började minska i november 2015
och har sedan dess minskat med i genomsnitt 55 mottagare per månad. Främst
beror minskningen på ett lägre nybeviljande av assistansersättning. Under våren
och sommaren 2017 har dock även utflödet successivt ökat, vilket hittills medfört
en något snabbare nedgång av antalet mottagare sedan dess.
De två faktorer som bestämmer hur antalet mottagare utvecklas över tid är hur
många som lämnar assistansersättningen (utflödet) och hur många nya mottagare
som tillkommer (inflöde). Nedgången av antalet mottagare förklaras till stor del
av att inflödet minskat. Sedan våren 2017 har, som tidigare nämnts, även utflödet
varit högre vilket bidragit till att brukarna minskat. I diagrammet nedan illustreras
utvecklingen med ett glidande 3-månadersmedelvärde då variationen på
månadsbasis är stor.
28
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Inflöde och utflöde

Glidande 3-månadersmedelvärden
Enligt en socialförsäkringsrapport om assistansersättningens in- och utflöden

förklaras det minskade inflödet av att antalet ansökningar har minskat, samtidigt
som andelen av de sökande som beviljats assistansersättning har blivit lägre.9
Andelen avslag har ökat kontinuerligt sedan 2001 och efter en dom i Högsta
förvaltningsdomstolen 2015 gällande hjälp som förutsätter ingående kunskaper
har andelen avslag ökat ytterligare.
Rapporten belyser även orsaker till det ökade utflödet över tid. En bidragande
faktor är att andelen äldre i ersättningen har ökat och därmed även andelen som
avlider. Antalet personer som får ersättningen indragen förändrades inte så mycket
under 2016. Efter 2016 har dock antalet indrag fördubblats vilket fått utflödet att
öka. Andelen mottagare som får ersättningen indragen ökar inom samtliga
personkretsar, men ökningen är störst inom personkrets 1. Studien visar att den
vanligaste orsaken till indrag är att Försäkringskassan ändrat bedömningen av
personernas grundläggande behov.
Antalet mottagare analyseras närmare genom att dela in dessa i undergrupper. I

tabellen nedan delas antalet mottagare upp mellan kvinnor och män samt till
vilken personkrets mottagaren tillhör. Den procentuella minskningen av totala
antalet mottagare uppgår till 5,2 procent. Antalet mottagare har också minskat
inom alla personkretsar under perioden. Den procentuella minskningen är störst
inom personkrets 2.
9
Försäkringskassan. Assistansersättning inflöde, utflöde och konsekvenser av förändrad
rättspraxis. Socialförsäkringsrapport (2017:14).
29
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Antal mottagare i ersättningen

Medelvärde uppdelat på kön och personkrets
Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3
jan–mar 17 15 565 7 121 8 443 6 877 803 7 490
jan–mar 18 14 752 6 763 7 989 6 579 740 6 969
Differens i
procent -5,2 -5,0 -5,4 -4,3 -7,8 -7,0
I februari 2018 fattade riksdagen beslut om att tvåårsomprövningar tas bort, samt
ändringar gällande väntetid och tid för beredskap.10 Borttagningen av
tvåårsomprövningarna väntas minska utflödet från ersättningen, vilket medför att
antalet personer med assistans beräknas minska svagare under 2018 jämfört med
om frysningen inte hade införts, för att därefter ligga relativt stabilt.
Den 13 april 2018 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen gällande dels
att egenvård som avser ett grundläggande behov kan ge rätt till assistansersättning
dels att näringstillförsel genom sondmatning kan jämställas med det
grundläggande behovet måltider.11 Möjliga effekter av domen är inte beaktade i
prognosen men kommer sannolikt ha en marginell effekt på utgiften.
Assistanstimmar
På samma sätt som för antalet mottagare studeras utvecklingen av timmar per
person och månad. Antalet beviljade timmar har ökat för samtliga personkretsar,
men något mer i personkrets 1, se tabell nedan. Antalet beviljade timmar ökar
både när de delas upp på kön och på personkrets.
Antal beviljade timmar per månad

Medelvärde uppdelat på kön och personkrets
Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3
jan–mar 17 554 545 562 569 653 534
jan–mar 18 558 548 566 575 658 535
Differens i
procent +0,7 +0,6 +0,7 +1,1 +0,8 +0,2
Antalet assistanstimmar per individ har ökat kontinuerligt sedan ersättningen

infördes men har de senaste åren ökat svagare än tidigare. Antalet timmar
beräknas fortsätta att öka framöver med i genomsnitt 1 procent per år 2018–2021.
10
Lagrådsremiss Vissa förslag om personlig assistans. Socialdepartementet.
11
Socialförsäkringsmål: Fråga dels om egenvård som avser ett grundläggande behov kan ge rätt
till assistansersättning dels om näringstillförsel genom sondmatning kan jämställas med det
grundläggande behovet måltider. (Mål nr 682-17, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 3208-16).
30
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Timersättning
Timschablonen för assistansersättning bestäms årligen av regeringen. För 2018
höjdes schablonen med 1,5 procent. I utgiftsprognosen antas schablonen öka med
samma procentsats även kommande år. I tabellen nedan visas ett flertal alternativa
scenarion där schablonen går från att vara oförändrad till att öka med 3 procent.
Alternativ schablonutveckling
Utgiftsprognos för statlig assistansersättning vid olika schablonökningar
Årlig schablonökning 2019 2020 2021
0,0 procent 24 386 556 24 659 708 24 943 343
0,5 procent 24 495 352 24 893 570 25 305 796
1,0 procent 24 604 149 25 128 533 25 671 739
1,5 procent 24 712 946 25 364 596 26 041 187
2,0 procent 24 821 742 25 601 759 26 414 159
2,5 procent 24 930 539 25 840 022 26 790 670
3,0 procent 25 039 336 26 079 385 27 170 737
Om schablonen höjs med 1 procent 2019, istället för med 1,5 procent som antas i
huvudscenariot, blir utgiften 109 miljoner lägre. Givet att schablonen även höjs
med 1 procent 2020 och 2021 blir utgiften 236 miljoner respektive 369 miljoner
lägre än huvudscenariot.
Om schablonen skulle höjas med 2 procent blir istället utgiften 109 miljoner högre
2019. Givet att schablonen höjs med samma procentsats även kommande år blir
utgiften 237 miljoner högre 2020 och 373 miljoner högre 2021. Varje 0,1
procentenhet som schablonen höjs med 2019 motsvarar en utgiftsökning på cirka
22 miljoner.
Ökad osäkerhet efter införandet av efterskottsutbetalning

I oktober 2016 infördes efterskottsutbetalningar inom statlig assistansersättning.
Det innebär att Försäkringskassan numera betalar ut assistansersättningen efter att
redovisning av utförd assistans lämnats in. I samband med detta infördes även nya
rutiner för redovisning och kontroll. Efter införandet av efterskottsutbetalning
noterades en klart lägre utbetalningsgrad12 än innan införandet av den nya
utbetalningsrutinen vilket hade en sänkande effekt på utgiften under åren 2016–
2017. I början på innevarande år har dock utbetalningsgraden stigit och förväntas
vara högre även framöver. Höjningen är något större för 2018 än för åren 2019–
2021. Utbetalningsgraden förväntas fortfarande ligga något lägre än den historiska
nivån som gällde innan införandet av efterskottsutbetalningar. Variationen i de
månadsvisa utbetalningarna är stor vilket innebär att utbetalningsgradens framtida
utveckling bedöms vara fortsatt osäker.
12
Utbetalningsgraden är antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade
timmar.
31
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 24 246 413 24 462 967 25 062 902 25 686 207
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 24 837 405 24 712 946 25 364 596 26 041 187
kronor +590 992 +249 979 +301 694 +354 980

Efter införandet av efterskottsutbetalning i oktober 2016 noterades en klart lägre
utbetalningsgrad än innan införandet av den nya utbetalningsrutinen. De senaste
månaderna har dock utbetalningsgraden stigit vilket medfört till högre utgifter.
Detta är den främsta anledningen till att prognosen för assistansersättningen nu
höjs, en höjning som är större för 2018 än för åren 2019–2021. Assistanstimmar
per individ har även ökat något snabbare än tidigare prognostiserat vilket bidrar
till att prognosen höjs.
Att rätten till assistans inte längre omprövas regelbundet förväntas minska utflödet
från ersättningen men effekten har senarelagts i prognosen vilket sänker antalet
mottagare och håller tillbaka prognoshöjningen.
32
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Hela anslaget 37 673 292 36 382 690 35 041 150 34 920 687 35 350 441
Därav
1:1.21 Sjukpenning 32 313 943 31 218 399 30 765 631 30 650 687 30 850 795
1:1.19
Rehabiliteringspennin
g 959 719 893 083 898 578 895 289 901 143
1:1.20
Arbetshjälpmedel
m.m. 165 846 156 100 160 100 164 100 168 100
1:1.15
Närståendepenning 174 064 178 120 181 489 183 631 185 860
1:1.8 Sjukpenning
respektive
rehabiliteringspenning
i särskilda fall 98 633 126 767 146 307 161 472 174 873
1:1.5 Boendetillägg 127 087 154 221 169 591 180 811 192 935
1:1.18 Statlig
ålderspensionsavgift
för sjukpenning 3 665 000 3 542 000 2 656 096 2 655 081 2 793 093
1:1.17 Statlig
för
rehabiliteringspenning 150 000 98 000 46 657 13 111 64 775
1:1.16 Statlig
för
närståendepenning 19 000 16 000 16 701 16 505 18 867
¹ Utfall.

33
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Bakgrundsfakta
Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning,
boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m.
Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på

normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka
80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliterings-
penning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI.
Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn
0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir
något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter
för ohälsan.
Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari

2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet, men kommer att höjas till
8 prisbasbelopp från och med 1 juli 2018.
Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning

finansieras med sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare.
Anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. belastas med statlig
ålderspensionsavgift för posterna sjuk-, rehabiliterings- och
närståendepenning.
1:1.21 Sjukpenning

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp 0 0 0 -683 631 -1 434 318
Anslag³ 35 567 000 33 450 500 30 082 000 29 900 000 30 010 000
Utfall/Prognos 32 313 943 31 218 399 30 765 631 30 650 687 30 850 795
Avvikelse från anslag 3 253 057 2 232 101 -683 631 -750 687 -840 795
Avvikelse från
tilldelade medel 3 253 057 2 232 101 -683 631 -1 434 318 -2 275 113
Överskridande av
anslagskredit 0 0 0 0 774 613
¹ Utfall.
är 2 232 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel.
34
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Bakgrundsfakta
Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt
arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att
sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning
kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.
Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt
364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på
fortsättningsnivå betalas ut.
Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och
rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag.
Analys
Utgifterna för sjukpenning blev drygt 330 miljoner kronor (3,9 procent) lägre
under det första kvartalet 2018 jämfört med motsvarande period 2017.
Minskningstakten för utgifterna ökade successivt under 2017 men har under
inledningen av 2018 dämpats något. I prognosen beräknas utgifterna fortsätta
minska, med omkring 3,4 procent under 2018 och därefter i en avtagande takt,
fram till och med 2020 för att därefter öka svagt.
Sjukpenningutgifternas storlek bestäms i huvudsak av hur många som är

sjukskrivna, vilket i sin tur beror på hur många sjukskrivningar som påbörjas samt
hur långa de blir. Dessa faktorer beskrivs mer utförligt nedan.
Startade sjukskrivningar
Antalet startade sjukfall13 minskade under perioden januari–oktober 2017 med ca
5,3 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Denna minskning
följer på en period där de startade sjukfallen legat på en stabil nivå, efter att
tidigare ha ökat i snabb takt. Ökningstakten trappades successivt av sedan hösten
2015, för att därefter börja minska under det senaste året. Om de startade
sjukfallen delas upp i undergrupper efter diagnos åskådliggörs vissa skillnader i
utvecklingen mellan de olika undergrupperna. För gruppen med övriga diagnoser
14
, vilken utgör majoriteten av de startade sjukfallen, har de på helårsbasis minskat
under en period. För gruppen med psykiatriska diagnoser, som tidigare ökat under
13
Med startade sjukfall avses i rapporten beviljade ansökningar om sjukpenning, där
sjukfallslängden blir minst 30 dagar.
14
Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder
stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika
diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser.
35
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
en längre period, har antalet startade sjukfall på helårsbasis börjat minska under de
senaste månaderna, se diagram nedan.
Startade sjukfall
Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Helårsnivå i tusental personer
(vänster) och årlig förändringstakt (höger). Månadsdata från januari 2007 till oktober
2017.
Sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare ökningen av

startade sjukfall, då dessa ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga
diagnoser sammantaget. Historiskt har även sjukfall med psykiatriska diagnoser
visat en större variation då de minskade i snabbare takt under åren före 2010, se
diagram ovan.
Eftersom antalet startade sjukfall rapporteras med en eftersläpning på omkring

6 månader använder Försäkringskassan indikatorer, som rapporteras utan
eftersläpning, för att skatta den senaste tidens utveckling. Under 2017 minskade
antalet ersatta nettodagar i kortare fallängder (15–28 dagar) med strax under
7 procent jämfört med 2016. Utvecklingen har fortsatt under inledningen av 2018,
dock med en något långsammare minskningstakt.
Sjukfallens varaktighet
Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första
sjukskrivningsåret, har successivt minskat sedan drygt 2 år tillbaka. Detta då fler
sjukfall nu avslutas både vid, och mellan, rehabiliteringskedjans bedömnings-
punkter. Denna utveckling står i kontrast till åren 2010–2014 då varaktigheterna
ökade, med en särskilt accentuerad ökning under 2014. Ökningen sammanföll
med att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt
36
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis minskade.15 Försäkringskassan

inledde därför under våren 2015 ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen
och öka kvaliteten i utredningsarbetet. Andelen genomförda bedömningar enligt
rehabiliteringskedjan ökade därefter, likaså andelen indrag i samband med
nämnda bedömningspunkter. Försäkringskassans arbete med bedömningarna av
arbetsförmågan har sedan dess utvecklats ytterligare. Under 2016 och 2017 har
följaktligen varaktigheten minskat betydligt, se diagram nedan.
Varaktighet för sjukfall upp till 1 års fallängd

Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar)
Anm: Startade sjukfall under fjärde kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive
återvändare.
Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt
blir längre än övriga diagnoser sammantaget. Diagnossammansättningen för de
sjukfall som startar har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av
sjukfallens varaktighet.
Sannolikheten att kvarstå i sjukskrivning ökar generellt när sjukfallet blir längre.
Nedgången i varaktigheten under de senaste åren har som sagt varit tydligast vid
och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter, det vill säga under det
första sjukskrivningsåret. Däremot har sannolikheten att kvarstå i sjukskrivning,
givet att sjukfallet har blivit längre än ett år, varit relativt oförändrad över tid. Men
sedan ungefär ett år tillbaka har även varaktigheten i längre sjukfall börjat minska.
15
Inspektionen för Socialförsäkringen. Tidsgränserna i sjukförsäkringen. Rapport (2015:5).
Försäkringskassan. Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 1 år 2015. Socialförsäkringsrapport
(2015:6).
37
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
I diagrammet nedan illustreras andelen sjukfall som kvarstår i sjukskrivning under

det andra sjukskrivningsåret.
Varaktighet för sjukfall som pågår längre än 1 år

Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar)
Anm: Startade sjukfall under fjärde kvartalet respektive år som blev minst 375 dagar långa,
exklusive återvändare.
Pågående sjukfall
Effekterna av ett minskande antal startade sjukfall, samt arbetet med att stärka
sjukfallshandläggningen, är synliga i antalet pågående sjukfall i fallängds-
kategorier upp till 2,5 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i
november 2017 cirka 15 procent färre än vid motsvarande tidpunkt 2016. Däremot
ökar antalet sjukfall som är längre än 2,5 år kraftigt, vilket medför att det totala
antalet pågående sjukfall minskar med omkring 8 procent (cirka 15 900 sjukfall)
jämfört med 2016, se diagram nedan.
38
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Pågående sjukfall i november respektive år

Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade
Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 46,6 procent i

november 2017. I november 2016 var motsvarande andel 46,3 procent och jämfört
med 2015 har andelen vuxit med ca 2,5 procentenheter. Andelen växer generellt
över fallängdskategorierna på grund av ett historiskt högt antal startade sjukfall
med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa
sjukfall har. Fallängdskategorin 180–364 dagar har den högsta andelen sjukfall
med psykiatriska diagnoser (53,9 procent).
Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt sedan 2015,
vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättnings-
dagar avskaffades 1 februari 2016. Förändringar i regelverket medför att
jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade
försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning
och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns
överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet
långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta framgår att
ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband
med att tidsgränsen togs bort.16
Prognos över sjukfallsbeståndet

Antalet startade sjukfall under perioden januari–oktober 2017 var färre jämfört
med motsvarande period föregående år och beräknas ha minskat med strax under
6 procent under helåret 2017 jämfört med 2016. Utvecklingen förväntas fortsätta
under innevarande år, dock indikerar de senaste månadernas utveckling i antalet
ersatta nettodagar att minskningstakten inledningsvis under året har dämpats,
16
Försäkringskassan. Fler individer fast i långa sjukskrivningar. Korta analyser (2017:2).
39
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
varför en minskningstakt på omkring 3 procent prognostiseras för 2018. Därefter

beräknas antalet startade sjukfall utvecklas i takt med arbetskraften (knappt
1 procents ökning per år).
Varaktigheten för sjukfall som är kortare än 1 år har minskat under det senaste
åren, med en särskilt tydlig effekt i anknytning till rehabiliteringskedjans
bedömningspunkter. Under 2018 prognostiseras varaktigheten, för pågående
sjukfall i upp till 2 års fallängd, stabiliseras på 2017-års nivå och därefter vara
konstant under resterande del av prognosperioden. För sjukfall i fallängder längre
än 2 år har varaktigheten justerats ner något mot bakgrund av de senaste
månadernas utfall.
Sammantaget medför utvecklingen av antalet startade sjukfall och deras

varaktighet att antalet pågående sjukfall minskar för samtliga fallängder under
2018 och 2019 för att därefter utvecklas stabilt. Sjukfall i fallängder längre än 2 år
förväntas dock att öka under större delen av innevarande år för att sedan börja
minska, se diagram nedan.
Pågående sjukfall uppdelat efter sjukfallslängd

Glidande 12-månadersmedelvärden, tusental
Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid, vilket framgår av

diagrammet ovan. Variationen har drivits både av antalet startade sjukfall och
sjukfallens varaktighet. Båda variablerna tenderar att samvariera positivt, när
antalet startade sjukfall ökar så ökar även varaktigheten, och vice versa. Det går
inte att peka ut någon enskild faktor som ensam förklarar variationerna i antalet
startade sjukfall och deras varaktighet; olika faktorer har varit drivande i olika
40
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
faser av upp- och nedgång.17 Vidare saknas det en utvecklad teoribildning över en
naturlig nivå för sjukfrånvaron.18 Sammantaget medför detta att prognoser över
sjukfrånvarons utveckling blir väldigt osäkra, framför allt på längre sikt.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 30 428 342 29 898 978 29 743 271 29 883 661
andra anslagsposter +118 429 +98 844 +98 409 +99 043
Ändrade
makroekonomiska
antaganden -8 421 -35 203 -58 617 -70 955
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 31 218 399 30 765 631 30 650 687 30 850 795
kronor +790 057 +866 653 +907 416 +967 134
Överföring till/från andra anslagsposter

Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner något mot
bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär
ersättning från sjukpenning. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget
eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande
belopp.

Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker
prognosen för sjukpenning.

Februariprognosen underskattade utgifterna för januari–mars med 267 miljoner
kronor (3,3 procent). Mot bakgrund av den senaste utvecklingen prognostiseras
antalet startade sjukfall nu blir något fler jämfört med föregående prognos.
Varaktigheten för sjukfall längre än två år beräknas däremot bli något kortare,
17
Försäkringskassan. Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och
nedgång över tid. Socialförsäkringsrapport (2014:17).
18
Inspektionen för Socialförsäkringen. Stabilitet i sjukfrånvaron. Rapport (2012:15).
41
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
vilket innebär lägre utgifter. Sammantaget medför dock revideringarna att

prognosen höjs för samtliga år under prognosperioden.
1:1.19 Rehabiliteringspenning

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 1 685 000 1 124 000 961 000 955 000 955 000
Tilldelade medel 1 685 000 1 124 000 961 000 955 000 955 000
Utfall/Prognos 959 719 893 083 898 578 895 289 901 143
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av
sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få
rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall.
Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett
visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som
sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få
ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av
rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen.
Analys
Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt
samma utveckling som för sjukpenning. Detta samband bröts dock under 2016 då
utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna
för sjukpenning. Under 2017 har utgifterna för rehabiliteringspenning fortsatt att
42
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
minska, med en nedgång på drygt 23 procent jämfört med 2016. Andelen sjukfall
som får rehabiliteringspenning har varit minskande under en längre tid, en
utveckling som har förstärkts under 2016 och 2017. Sannolikt har den förändring
av tillämpningen19 som infördes under hösten 2016 bidragit till att förstärka
utvecklingen. Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det
totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) i
genomsnitt har minskat under 2017 jämfört med 2016. För 2017 var den
genomsnittliga andelen 3,3 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen
var 2,9 procent.
Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar

Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månad.
De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att minska

under 2018 för att därefter utvecklas stabilt. Rehabiliteringspenningens andel av
den sammanlagda anslagsbelastningen (sjukpenning och rehabiliteringspenning)
beräknas vara konstant på cirka 2,8 procent från 2018–2021, vilket är en svag
minskning från 2017 då andelen var 2,9 procent.
19
En förtydligande tolkning av 31 kap. 8§ SFB innebär att rehabiliteringspenning enbart kan
betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har
den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt
nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu
bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av
dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda.
43
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 989 667 972 450 967 386 971 952
andra anslagsposter -118 429 -98 844 -98 409 -99 043
Ändrade
makroekonomiska
antaganden -274 -1 145 -1 907 -2 308
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 893 083 898 578 895 289 901 143
kronor -96 584 -73 872 -72 097 -70 809
Överföring till/från andra anslagsposter

Se avsnittet om sjukpenningen.


44
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:1.15 Närståendepenning

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 185 000 176 000 180 000 182 000 184 000
Utfall/Prognos 174 064 178 120 181 489 183 631 185 860
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 4 miljoner kronor högre än
Bakgrundsfakta
Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete
för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Antalet ersättningsdagar är
högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i
upp till 240 dagar. Närståendepenning kan betalas ut som hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.
Ersättningsnivån för närståendepenning är knappt 80 procent av den

försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Inkomsttaket vid
beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till
7,5 gånger prisbasbeloppet, men kommer att höjas till 8 prisbasbelopp från
och med 1 juli 2018.
Analys
Under första kvartalet 2018 var utgiften för närståendepenning något lägre än
motsvarande period 2017. Antalet svårt sjuka personer som vårdades var fler än
första kvartalet 2017 men antalet nettodagar per sjuk person var färre.
45
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Utgifterna för närståendepenning beräknas öka något under prognosperioden, från

178 miljoner kronor 2018 till 186 miljoner kronor år 2021.
Känslighetsanalys
År 2010 utökades det maximala antalet ersättningsdagar från 60 till 100 dagar.
Från 2009 till och med 2011 ökade utgifterna med drygt 60 procent. Ökningen
förklaras av att förmånen i samband med regeländringen fick ökad
uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka
närståendepenning. Förutsatt att kännedomen om förmånen fortfarande är
förhållandevis låg kan ytterligare uppmärksamhet leda till en liknande ökning av
antal nettodagar.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 178 189 180 363 182 492 184 706
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
strukturförändringar -69 +1 126 +1 139 +1 154
Övrigt - - - -
Ny prognos 178 120 181 489 183 631 185 860
kronor -69 +1 126 +1 139 +1 154
Differens i procent 0,0 +0,6 +0,6 +0,6
Prognosen för närståendepenning har uppdaterats med det senaste utfallet. Detta
har sänkt prognosen för innevarande år marginellt. Tidsseriemodellen har
förlängts för att innefatta även 2019 vilket har höjt prognosen för 2019. På längre
sikt antas utgiften för närståendepenning följa ökningstakten av personer i
befolkningen som är 60 år eller äldre.
46
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m.

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 255 200 168 200 159 100 163 100 167 100
Utfall/Prognos 165 846 156 100 160 100 164 100 168 100
Avvikelse från anslag 89 354 12 100 -1 000 -1 000 -1 000
Avvikelse från
tilldelade medel 89 354 12 100 -1 000 -2 000 -3 000
Överskridande av
¹ Utfall.
¹Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 156 miljoner kronor, vilket
är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom
medgiven anslagskredit.
Bakgrundsfakta
Arbetsgivaren och den försäkrade kan vardera få bidrag med högst
50 000 kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel får dock beviljas med
högre belopp än 50 000 kronor. Om det finns synnerliga skäl, kan
Försäkringskassan medge att bidrag även i ett annat fall lämnas med ett
högre belopp.
Analys
Under januari–mars har anslaget belastats med ungefär 50 miljoner kronor. Det är
ungefär lika mycket som under samma period förra året.
Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för

Försäkringsmedicinska utredningar förblir låga i enlighet med förbrukningen
2017. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska
utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges
Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag
10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i
undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden.
47
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
För 2018 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för Bidrag till

arbetshjälpmedel minskar till 80 miljoner kronor och sedan ökar något igen, till
följd av den generella prisökningen och av en utveckling mot att mer avancerade
hjälpmedel används.
Utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms minska till

76 miljoner kronor under 2018 och sedan öka under resten av prognosperioden till
följd av den generella prisökningen.
Sammantaget bedöms utgifterna öka från 156 miljoner kronor 2018 till
168 miljoner kronor 2021.
Fördelning av utgifter 2018–2021

Tusental kronor
2018 2019 2020 2021
FMU 100 100 100 100
Bidrag till 80 000 83 000 86 000 89 000
arbetshjälpmedel
Övrigt 76 000 77 000 78 000 79 000
Totalt 156 100 160 100 164 100 168 100

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 155 100 159 100 163 100 167 100
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 156 100 160 100 164 100 168 100
kronor +1 000 +1 000 +1 000 +1 000

Utfallet för Bidrag till arbetshjälpmedel första kvartalet 2018 blev högre än vad
som bedömdes i februari. Prognosen har därför höjts med 9 miljoner kronor
48
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
årligen. För Övrigt blev utfallet för januari–mars lägre än väntat, vilket har
medfört en årlig nedjustering av prognosen med 8 miljoner kronor. Sammantaget
blir det en mindre höjning för hela prognosperioden.
1:1.5 Boendetillägg

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp -3 009 -473 0 -2 542 -3 658
Anslag³ 129 623 123 695 167 049 179 695 191 168
Utfall/Prognos 127 087 154 221 169 591 180 811 192 935
Avvikelse från
tilldelade medel -473 -30 999 -2 542 -3 658 -5 425
Överskridande av
¹ Utfall.
är 31 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta
innebär att anslagskrediten överskrids med 25 miljoner kronor. Försäkringskassan
avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 31 miljoner kronor.
Bakgrundsfakta
Boendetillägget är ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall,
rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den som
har rätt till bostadstillägg har inte rätt till boendetillägg.
Boendetillägget kan uppgå till högst 84 000 kronor per år till en

ensamstående försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en
försäkrad som är gift eller sambo. Beloppen för boendetillägg höjs med
12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två
barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn.
49
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Analys
Utgifterna 2017 blev 127 miljoner och beräknas öka till 154 miljoner kronor 2018.
Utgifterna förväntas att fortsätta öka under prognosperioden till 193 miljoner
kronor 2021. Utgiftsökningen drivs både av att antalet personer med boendetillägg
och att medelersättningen ökar.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 150 582 167 049 179 695 191 168
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 154 221 169 591 180 811 192 935
kronor +3 639 +2 542 +1 116 +1 767

Föregående prognos underskattade utgifterna under perioden januari–mars 2018
med 1 miljon kronor (2,7 procent). Mot bakgrund av detta höjs prognosen något
för samtliga år.
50
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda

fall

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp 0 -302 0 0 0
Anslag³ 98 331 112 034 149 572 167 142 182 125
Utfall/Prognos 98 633 126 767 146 307 161 472 174 873
Avvikelse från anslag -302 -14 733 3 265 5 670 7 252
Avvikelse från
tilldelade medel -302 -15 035 3 265 5 670 7 252
Överskridande av
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall kan en försäkrad få som
blivit av med sin aktivitetsersättning på grund av att hen fyllt 30 år eller fått
tidsbegränsad sjukersättning maximal tid. Ett villkor är att hen inte har någon
sjukpenninggrundande inkomst eller att den är mindre än 80 300 kronor per
år.
Sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall är högst 160 kr per dag.
Analys
Utgiften för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall blev
29 miljoner kronor första kvartalet 2018, vilket är knappt 8 miljoner (37 procent)
högre än motsvarande period 2017. Den främsta förklaringen till utgiftsökningen
är att inflödet till förmånen ökat. En möjlig orsak till inflödesökningen är att
personer med aktivitetsersättning vars ersättning upphört då de fyllt 30 i lägre
grad blivit beviljade sjukersättning och istället fått sjukpenning i särskilda fall.
51
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Inflödet till sjukpenning i särskilda fall utgörs numer enbart av personer som haft
aktivitetsersättning och fyllt 30. Denna grupp förväntas öka något de kommande
åren. Utgiften för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall
beräknas öka under hela prognosperioden. Detta beror på att fler personer
prognostiseras att få ersättningen samt att medelersättningen förväntas öka något.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 127 622 149 572 167 142 182 125
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
strukturförändringar -855 -3 265 -5 670 -7 252
Övrigt - - - -
Ny prognos 126 767 146 307 161 472 174 873
kronor -855 -3 265 -5 670 -7 252

Föregående prognos överskattade utgifterna för första kvartalet 2018 med
372 000 kronor (1,3 procent). Prognosen var dock aningen för låg för februari,
varför innevarande prognos bara sänks marginellt för samtliga år.
52
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Hela anslaget 47 688 492 45 909 964 43 818 331 42 135 997 40 528 406
Därav
1:2.5 Aktivitets- och
sjukersättningar 35 832 898 34 584 387 33 269 728 31 945 711 30 798 859
1:2.6 Bostadstillägg
till personer med
aktivitets- och
1:2.7 Kostnader för
vissa personer med
aktivitets- och
sjukersättningar 30 697 30 654 30 978 29 278 27 622
1:2.8 Statlig
för aktivitets- och
¹ Utfall.

1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 36 680 000 35 467 000 33 770 000 32 630 000 31 793 000
Utfall/Prognos 35 832 898 34 584 387 33 269 728 31 945 711 30 798 859
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
53
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Bakgrundsfakta
Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19–29 år som inte kan
arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i
taget. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång,
som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på
grundskole- eller gymnasienivå.
Sjukersättning
Försäkrade i åldrarna 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt
arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan
ha rätt till sjukersättning.
Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad

ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen
är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren
innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den
som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev
nedsatt få. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedels ersättning.
Sjukersättning
Antalet personer med sjukersättning har successivt minskat sedan mitten av 2005
och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden. Under 2017 minskade
antalet personer med sjukersättning med cirka 16 000 och uppgick i december
2017 till strax över 276 000. Under perioden januari–mars 2018 har antalet
minskat med cirka 4 000 personer till 272 000. Det är en något starkare minskning
än under motsvarande period 2017 då antalet med sjukersättning minskade med
3 500 personer. I december 2018 förväntas det vara cirka 261 000 personer med
sjukersättning, för att sedan fortsätta minska till 220 000 i december 2021, se
diagram nedan. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror
främst på att många som har sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd
av att de fyller 65 år samt att det låga nybeviljandet av sjukersättning förväntas
fortsätta.
54
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Antal personer med sjukersättning

Tusental
Från 2011, då cirka 7 500 personer nybeviljades sjukersättning, ökade antalet

personer till cirka 13 000 under 2014. De senaste åren har nybeviljandet minskat
betydligt och under det första kvartalet 2018 nybeviljades omkring 1 300 personer
sjukersättning. Framöver förväntas antalet stabiliseras runt en nivå på
5 000 personer om året, se diagram nedan.
Nybeviljande av sjukersättning
Rullande 12-månaderssummor, tusental
55
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Anm. Nybeviljandet delas upp i två kategorier. Övergång sjukpenning är ärenden där antingen
Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning till sjukersättning, eller där den försäkrade
ansöker om sjukersättning under pågående period med sjukpenning. Ansökan utifrån är
ansökningar från personer som när de blir beviljande sjukersättning inte har sjukpenning.
En förklaring till de tre senaste årens minskning av antalet nybeviljanden inom

sjukersättning är att avslagsandelarna successivt har ökat. Då avslagsandelarna
ökat från omkring 50 procent under 2015 till strax över 80 procent under första
kvartalet 2018, utan lagändringar eller förändrad rättspraxis, bedöms en mer
korrekt tillämpning vara den viktigaste orsaken till att fler ärenden avslås. I april
2018 publicerade Riksrevisionen en granskningsrapport som understryker att
tillämpningen av regelverket är korrekt.20
Denna förändring beror delvis på de åtgärder som vidtagits efter att

Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvalitén
inom sjukersättningsärenden.21 Uppföljningen visade att utredningen var
otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i 42 procent av de tillräckligt
utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Ett antal
åtgärder vidtogs efter detta, inbegripande både kompetensutveckling och
förtydligad försäkringsstyrning, i syfte att kvalitén skulle höjas. Detta framstår
som den viktigaste orsaken till att avslagsandelen avseende
sjukersättningsärenden har blivit allt högre.
Ytterligare en bidragande orsak till den höjda kvalitén är att handläggningen av

sjukersättningsärenden under 2015 omorganiserades och koncentrerades till en
avdelning inom Försäkringskassan. Minskningen av nybeviljandet under 2015 kan
främst hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna
omorganisation. I en rapport från 2017 konstateras att ungefär en fjärdedel av den
ökade andelen avslag mellan 2014 och 2015 kan härröras till att de handläggare
som i den nya organisationen har fortsatt att hantera ansökningar om
sjukersättning hade en högre andel avslag redan under 2014.22
Sammantaget innebär detta att ökningen av avslagen förmodligen främst förklaras

av en högre kvalitét i handläggningen, vilket i sig sannolikt beror både av de
åtgärder som vidtagits efter granskningen och av den omorganisation som trädde i
kraft efter årsskiftet 2014/15. Ytterligare en faktor som sannolikt har bidragit till
det lägre nybeviljandet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenning togs bort 1
20
Riksrevisionen. Nekad sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa.
Granskningsrapport (2018:9).
21
Försäkringskassan. Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden. Rättslig uppföljning
(2015:4).
22
Försäkringskassan. Mera likformighet och högre rättslig kvalitet – en sammanfattande analys
av likformigheten i handläggningen av sjukersättning. Promemoria (2017:3).
56
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
februari 2016, vilken tidigare var en naturlig tidpunkt för att initiera en övergång
från sjukpenning till sjukersättning.
I maj 2017 publicerade Försäkringskassan ytterligare en granskning av den

rättsliga kvalitén i beslut om sjukersättning.23 Den här gången granskades beslut
tagna under juni–september 2016. Granskningen använde samma metod som den
föregående rättsliga granskningen, som genomfördes på beslut tagna under
januari–september 2014. Den senare granskningen fann att 96 procent av de
ärenden som avslagits var tillräckligt utredda och av dessa ansågs i stort sett
samtliga beslut riktiga. Beträffande de ärenden som beviljats sjukersättning
bedömde granskarna att närmare en tredjedel inte var tillräckligt utredda. Av de
beviljade ärendena som ansågs tillräckligt utredda fann granskarna att
arbetsförmågan i 37 procent av fallen inte var stadigvarande nedsatt med minst en
fjärdedel.24 De vanligaste orsakerna till skillnaderna i bedömningen var att
granskarna bedömde att arbetsförmågan inte var nedsatt i förhållande till hela
arbetsmarknaden och att arbetslivsinriktad rehabilitering ansågs kunna förbättra
arbetsförmågan. Sammanfattningsvis visar den nya granskningen att de ärenden
som avslagits i hög grad varit tillräckligt utredda och lett till ett riktigt beslut.
Gällande de ärenden som däremot beviljats sjukersättning bedömdes bristerna
som uppmärksammats i den föregående kvalitetsuppföljningen kvarstå samt att
bristerna inom utredningen ökat.
Som beskrivits ovan ökade andelen avslag efter genomförandet av den förra
rättsliga granskningen. Andelen avslag har sedan den senare granskningen hittills
inte ökat i samma omfattning25, vilket delvis kan förklaras av att andelen i
utgångsläget låg på en högre nivå. Det är dock sannolikt att den fortsatta
nedgången i nybeviljanden till viss del beror av det arbete för fortsatta
kvalitetshöjningar som bedrivits till följd av granskningen. Mot bakgrund av detta
bedöms det även sannolikt att de åtgärder som vidtagits och planeras vidtas
(exempelvis utbildningsinsatser) till följd av den senare granskningen har en
sänkande effekt på nybeviljandet inom sjukersättning.
Granskningarnas resultat kan tolkas som att de rättsliga förutsättningarna för en

övergång från sjukpenning till sjukersättning är begränsade. I början av 2018
publicerades en rättslig kvalitetsuppföljning som undersökte detta närmare.26
Kortfattat visade uppföljningen att det i majoriteten av de långa sjukfallen var
23
Försäkringskassan. Sjukersättning – Rättslig kvalitetsuppföljning. Rättslig uppföljning
(2017:3).
24
Skillnaden mellan granskningarnas andelar, 37 respektive 42 procent, ansågs inte signifikanta.
25
Under perioden juli–dec 2016 var avslagsandelarna i genomsnitt 72,7 procent, motsvarande
period och andel under 2017 var 79,9 procent.
26
Försäkringskassan. Förutsättningar för utbyte till sjukersättning eller aktivitetsersättning i
långa sjukfall. Rättslig kvalitetsuppföljning (2018:1).
57
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
osannolikt, och i hälften av fallen i princip uteslutet, att personen skulle visa sig
uppfylla förutsättningarna för sjuk- eller aktivitetsersättning. Inga brister hittades
därmed i uppföljningen när det gäller förmågan att hitta de ärenden där ett utbyte
kan bli aktuellt. Utifrån resultatet rekommenderar granskarna inte några åtgärder
som kan tänkas påverka nybeviljandet. Därmed förväntas inte heller prognosen för
nybeviljandet av sjukersättning påverkas av granskningen.
Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning

bedöms öka något mellan 2017 och 2018. Detta på grund av att garanti-
ersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017 samt att regeringen i
budgetpropositionen för 201827 föreslår att garantiersättningen ska höjas
ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli 2018. Då höjningen sker i mitten av
2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och 2019. För resten av
prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara
konstant.
Aktivitetsersättning
I konstrast till sjukersättning har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat
under många år. Under 2017 skedde det dock ett trendbrott då antalet personer
minskade med drygt 2 000 personer mellan december 2016 och december 2017.
Antalet personer som får ersättningen förväntas fortsätta att minska under hela
prognosperioden, men med en långsammare takt från 2019. Det är främst två
orsaker till det minskande antalet; att hel sjukersättning numer kan beviljas till
personer mellan 19 och 29 år samt att nybeviljandet av aktivitetsersättning
minskat kraftigt.
Från den 1 mars 2017 infördes möjligheten att få hel sjukersättning från 19 års
ålder. Därför förväntas ungefär 3 000 personer, som är under 30 år gamla och har
aktivitetsersättning, att under en treårsperiod istället söka och bli beviljade
sjukersättning. Under 2017 genomfördes strax under 1 000 överflyttningar av
detta slag, så denna uppskattning kan fortfarande anses vara rimlig. Dessa
överflyttningar förväntas ske när en försäkringsperiod löper ut, vilket det för
flertalet gör i juli. Dessa överflyttningar påverkar varken det samlade antalet
personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna då ersättningen är
lika stor oavsett vilken av förmånerna individen får. Dock ska osäkerheten i hur
många överflyttningar denna regeländring faktiskt kommer resultera i betonas då
det inte är exakt kartlagt vilka som är aktuella för en övergång.
Den andra anledningen till det minskande antalet personer med

aktivitetsersättning är det låga nybeviljandet. Under 2017 nybeviljades
knappt 6 500 personer aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 20 procent
jämfört med 2016 då drygt 8 100 personer nybeviljades aktivitetsersättning. Det
låga nybeviljandet skulle kunna förklaras av den rättsliga kvalitetsuppföljning som
27
Proposition 2017/18:1. Regeringens budgetproposition för 2018. Finansdepartementet.
58
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
presenterades i slutet av 2016.28 I uppföljningen återfanns betydande brister i

handläggningen, både i utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning
vid nedsatt arbetsförmåga. De ökande avslagsandelarna och därigenom sjunkande
nybeviljandet inom aktivitetsersättning kan vara ett resultat av de kvalitetshöjande
åtgärder som hitintills genomförts. Flera åtgärder planeras att genomföras under
2018. Bland annat kommer utvecklade metoder i utredning och bedömning av
såväl medicinsk information som arbetsförmåga att implementeras, handläggare
kommer få fördjupad utbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och
utredningsmetodik och det kommer även ske en förstärkning av insatser för att
öka deltagande på arbetsmarknaden. En detaljerad beskrivning finns i det
regeringsuppdrag som lämnades i Försäkringskassans regleringsbrev för 2017.29 I
prognosen antas därför att nybeviljandet för nedsatt arbetsförmåga fortsätter att
sjunka under 2018, för att därefter följa befolkningsprognosens utveckling i
åldrarna 19–29 år.
Nybeviljandet av aktivitetsersättning vid förlängd skolgång förväntas att vara

relativt stabilt under prognosperioden, omkring 3 500 personer beräknas årligen
bli nybeviljade ersättningen.
Det sammanlagda nybeviljandet av aktivitetsersättning prognostiseras fortsätta

minska under 2018, se diagram nedan. Totalt beräknas ungefär 5 100 personer bli
nybeviljade aktivitetsersättning under 2018, vilket är en minskning med
20 procent från 2017. Från 2019 förväntas det samlade nybeviljandet utvecklas
stabilt med omkring 5 000 personer årligen.
28
Försäkringskassan, Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Rättslig uppföljning
(2016:6)
29
Försäkringskassan. Utvecklade utredningar inför beslut om aktivitetsersättning och förstärkta
insatser för unga med aktivitetsersättning. Rapport (013693-2017).
59
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Nybeviljande av aktivitetsersättning
Rullande 12-månaderssummor, tusental
Sammantaget prognostiseras antalet personer med aktivitetsersättning till 32 000 i

december 2018, en minskning på 4 300 personer jämfört med december 2017. På
lång sikt förväntas alla personer som får aktivitetsersättning men som egentligen
har rätt till sjukersättning ha bytt förmån, varpå antalet personer då beräknas
minska i en långsammare takt. I december 2021 prognostiseras 23 000 personer få
aktivitetsersättning, se diagram nedan.
Antal personer med aktivitetsersättning

Tusental
60
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med

aktivitetsersättning bedöms öka något mellan 2017 och 2018. Detta på grund av
att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017 samt att
regeringen i budgetpropositionen för 201830 föreslår att garantiersättningen ska
höjas ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli 2018. Då höjningen sker i
mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och 2019. För resten av
prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara
konstant.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 34 766 073 33 842 874 32 767 920 31 989 285
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - -71 856 -67 539 -190 509
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 34 584 387 33 269 728 31 945 711 30 798 859
kronor -181 686 -573 146 -822 209 -1 190 426

Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet har sänkts för perioden 2019–
2021. Då medelersättningen baseras på prisbasbeloppet leder en sänkning av detta
till en lägre prognos.

Föregående prognos överskattade de totala utgifterna under januari–mars med
45 miljoner kronor (0,5 procent). Prognosfelet beror på att antalet personer med
aktivitetsersättning överskattades. För sjukersättningen har antalsprognosen
justerats marginellt. Totalt sett innebär detta att prognosen sänks med
182 miljoner kronor för 2018. Då effekterna från sänkningen av antalet personer
med aktivitetsersättning ackumuleras över tid sänks prognosen ytterligare på sikt.
30
61
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och

sjukersättningar

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 32 606 32 313 29 442 27 895 26 393
Utfall/Prognos 30 697 30 654 30 978 29 278 27 622
Avvikelse från anslag 1 909 1 659 -1 536 -1 383 -1 229
Avvikelse från
tilldelade medel 1 909 1 659 -1 536 -2 919 -4 148
Överskridande av
anslagskredit 0 0 64 1 525 2 829
¹ Utfall.


är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär
att anslagskrediten överskrids med 0,1 miljoner kronor.
Bakgrundsfakta
Från anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostas i vissa fall
lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre
fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning.
Analys
Anslagsposten består av två delar, ersättning som betalas ut till Samhall AB och
ersättning som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag, varav
utbetalningar till Samhall AB är den största av de två. Utgifterna har uppgått till
omkring 30 miljoner kronor per år under en längre tidsperiod. Under perioden
januari–mars 2018 var utgifterna 10,3 miljoner kronor, vilket är
362 000 kronor (4 procent) högre än motsvarande period 2017. Detta leder till att
utgifterna förväntas att öka marginellt under 2018.
Både antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning och
personer med kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar
62
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
prognostiseras dock att minska på sikt. Detta leder till att utgifterna förväntas att
minska marginellt från och med 2019.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 29 571 29 442 27 895 26 393
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 30 654 30 978 29 278 27 622
kronor +1 083 +1 536 +1 383 +1 229

Prognosen har höjts på grund av att den tidigare prognosen underskattade
utgifterna i början av 2018. Från och med 2020 skrivs prognosen fram med
förändringstakten i det totala beståndet för sjukersättning. Därmed får
prognoshöjningen även effekt på längre sikt.
63
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och

sjukersättningar

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp -13 486 0 0 -21 427 -15 599
Anslag³ 5 118 000 5 234 000 5 042 000 4 972 000 4 906 000
Utfall/Prognos 4 948 897 5 118 923 5 063 427 4 966 172 4 874 758
Avvikelse från anslag 169 103 115 077 -21 427 5 828 31 242
Avvikelse från
tilldelade medel 155 617 115 077 -21 427 -15 599 15 643
Överskridande av
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett
skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av
bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2018 höjdes ersättningen
till 96 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte
överstiger 5 000 kronor för den som är ensamstående och 2 500 kronor för
den som är gift eller sambo. Samtidigt höjs taket till 5 600 kronor per månad
för den som är ensamstående och 2 800 kronor för den som är gift eller
sambo, med 70 procent ersättning för den del överstigande 5 000 respektive
2 500 kronor.
Analys
En klar majoritet av de personer som har bostadstillägg har det i kombination med
sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg har minskat
med drygt 2 procent om man jämför utfallet i mars i år med motsvarade månad
2017. Minskningen bedöms fortsätta, men i avtagande takt under
prognosperioden. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg beräknas
minska från dagens 102 000 personer till knappt 99 000 vid utgången av 2021.
64
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Även antalet personer med bostadstillägg i kombination med aktivitetsersättning

har minskat och beräknas att fortsätta göra det under hela prognosperioden.
Antalet med aktivitetsersättning och bostadstillägg minskade med knappt
8 procent mellan mars 2017 och mars i år. Denna grupp prognostiseras att minska
i snabbare takt än gruppen med sjukersättning, från dagens knappa 21 000
personer till 15 000 personer i december 2021. Minskningen beror främst på att
antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras att minska relativt kraftigt
under prognosperioden.
Det minskande antalet personer som får bostadstillägg innebär att utgifterna
beräknas att minska under prognosperioden, förutom under innevarande år. Hela
ökningen av utgifterna i år härrör från de reformer som trätt i kraft per den
1 januari tillsammans med den höjning av garantibeloppet till personer med
aktivitets- och sjukersättningar som införs från den första juli i år.31

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 5 112 589 5 054 009 4 956 689 4 846 622
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - -306 -528 +19 207
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 5 118 923 5 063 427 4 966 172 4 874 758
kronor +6 334 +9 418 +9 483 +28 136

Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för utvecklingen av bostadskostnader,
vilket får en sänkande effekt. Dock har konjunkturinstitutet också sänkt sin
prognos för prisbasbeloppet vilket har en höjande effekt. Sammantaget sänks
prognosen av ändrade makroekonomiska förutsättningar 2019 och 2020, men höjs
2021.
31
65
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

Föregående prognos underskattade de samlade utgifterna för januari till mars med
knappt 6 miljoner kronor (0,4 procent). Dock var prognosen inte för låg alla
månader, varför avvikelsen från prognosen bedöms vara av temporär karaktär.
Prognosen är därför enbart marginellt justerad för detta utfall.
1:3 Handikappersättningar

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Hela anslaget 1 349 933 1 364 000 1 601 000 1 689 000 1 790 000
Därav
1:3:1
Handikappersättninga
r 1 349 933 1 364 000 1 351 000 1 309 000 1 270 000
1:3:2
Merkostnadsersättnin
g vid
hos barn och vuxna 0 0 250 000 380 000 520 000
¹ Utfall.
1:3:1 Handikappersättningar

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 1 384 000 1 384 000 1 396 000 1 429 000 1 477 000
Utfall/Prognos 1 349 933 1 364 000 1 351 000 1 309 000 1 270 000
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
66
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Bakgrundsfakta
Handikappersättning kan beviljas för vuxna personer med nedsatt
funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp
av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har
betydande merkostnader.
Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år
hen fyller 19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får
behålla ersättningen även efter att de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller
merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent,
53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Anslaget finansieras i sin
helhet med statliga medel.
I en proposition finns förslag på att förmånerna handikappersättning och

vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner –
merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och
omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. 32
Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Försäkringskassan tar hänsyn till förslagen i prognosen.
Analys
Regeringen har lagt fram förslag på förmåner som ska ersätta
handikappersättningar och vårdbidrag. Handikappersättning ska ersättas av
merkostnadsersättning som är en ersättning riktade till vuxna och barn med
funktionsnedsättning. Den ska enbart täcka merkostnader och har, till skillnad från
handikappersättningens tre ersättningsnivåer, fem ersättningsnivåer.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.33 Det får effekt
på prognosen för handikappersättningar. I propositionen bedöms hela
personkretsen omfattas av de nya bestämmelserna efter ungefär 20 år. I prognosen
antas att antalet mottagare minskas med en tjugondedel per år från och med 2018.
Antal handikappersättningar
Antalet handikappersättningar ökade trendmässigt fram till 2003. Utvecklingen
förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning,
men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper
både bland kvinnor och bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet
32
Proposition 2017/18:190. Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning.
Socialdepartementet.
33
ibid.
67
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre

åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att
inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet
av 2006, men ökningen i antalet ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma
nivåer som före 2003. Sedan början av 2014 har ökningen avtagit och under 2017
minskade antalet mottagare något.
Årlig procentuell förändring av antal mottagare av handikappersättning
Antalet handikappersättningar beräknas uppvisa en ökande trend till slutet av

2018. Störst är ökningen på den lägsta nivån. Ökningen av den lägsta nivån
förklaras både av att befolkningen ökar och att nivåns andel av totala antalet
handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av
hur andelarna utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades
mellan 2015 och 2017. Efter 2018 minskar antalet handikappersättningar och det
beror på det antagande som används i antalsprognosen till följd av de förslagna
regelförändringarna.
68
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Antal handikappersättningar per nivå och totalt

Tusental
Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer

Förändring i
Nivå December 2017 December 2021 procent
36 % 40 512 34 693 -14,4
53 % 10 673 9 049 -15,2
69 % 12 805 10 821 -15,5
Totalt 63 990 54 562 -14,7
I huvudprognosen används antagandet att antalet mottagare minskas med en

tjugondedel per år. Det är osäkert hur och i vilken takt antalet mottagare minskas.
Nedan visas tabell med huvudprognos och prognos utan regeländring det vill säga
prognos i den situationen om merkostnadsersättning inte införs.
Huvudprognos och prognos utan regeländring. Beloppen anges i tusental kronor

2018 2019 2020 2021
Huvudprognos 1 364 000 1 351 000 1 309 000 1 270 000
Utan regeländring 1 364 000 1 391 000 1 426 000 1 471 000
69
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 1 369 000 1 399 000 1 435 000 1 486 000
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - -3 000 -3 000 -10 000
Volym- och
Regelförändringar - -40 000 -117 000 -201 000
Övrigt - - - -
Ny prognos 1 364 000 1 351 000 1 309 000 1 270 000
kronor -5 000 -48 000 -126 000 -216 000
Konjunkturinstitutet har justerat ned prognosen för prisbasbeloppet för åren 2019–
2021, vilket medför en sänkning av prognosen för åren 2019–2021.

Prognosen sänks något för hela prognosperioden beroende på utfall.
Regelförändringar
Till följd av förslagen på regelförändringarna enligt Prop. 2017/18:190 blir det en
sänkning i prognosen för åren 2019–2021.
70
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:3:2 Merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn

och vuxna

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 0 0 0 0 0
Tilldelade medel 0 0 0 -250 000 -630 000
Utfall/Prognos 0 0 250 000 380 000 520 000
Avvikelse från anslag 0 0 -250 000 -380 000 -520 000
Avvikelse från
tilldelade medel 0 0 -250 000 -630 000 -1 150 000
Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0
Tillgängliga medel 0 0 0 -250 000 -630 000
Överskridande av
anslagskredit 0 0 250 000 630 000 1 150 000
¹ Utfall.
innebär att anslagskrediten överskrids med 250 miljoner kronor.
Bakgrundsfakta
Merkostnadsersättning förslås ersätta handikappersättning. Den riktar sig till
både barn och vuxna med funktionsnedsättning. Endast merkostnader kan
ersättas och det finns fem ersättningsnivåer: 30, 40, 50, 60 och 70 procent
av prisbasbeloppet. Den 1 januari 2019 introduceras den nya förmånen
merkostnadsersättning.34
Analys
Detta är en ny anslagspost under Handikappersättningar. Enligt regeringens egna
beräkningar är prognosen för utgiften 250 miljoner kronor för år 2019 och
380 miljoner kronor för år 2020.35 För år 2021 antas utgiften öka till 520 miljoner
kronor, baserad på ökningen av prognoserna för utgifterna mellan åren 2019 och
2020.
34
Proposition 2017/18:190. Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning.
35
ibid.
71
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Osäkerhetsanalys
Prognosen är osäker. Ersättningen är ännu inte införd, vilket innebär att
Försäkringskassan inte har historiska data som exempelvis antal mottagare på
respektive ersättningsnivå.
1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Hela anslaget 3 007 499 2 866 585 2 787 673 2 698 645 2 611 056
Därav
1:4.4
Arbetsskadelivränta 2 781 499 2 653 585 2 582 516 2 487 926 2 409 452
1:4.5 Statlig
för
arbetsskadelivränta 226 000 213 000 205 157 210 719 201 604
¹ Utfall.

72
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:4.5 Arbetsskadelivränta

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp -63 223 -57 222 -47 807 -52 323 -53 249
Anslag³ 2 789 000 2 663 000 2 578 000 2 487 000 2 415 000
Utfall/Prognos 2 781 499 2 653 585 2 582 516 2 487 926 2 409 452
Avvikelse från anslag 7 501 9 415 -4 516 -926 5 548
Avvikelse från
tilldelade medel -57 222 -47 807 -52 323 -53 249 -47 701
Överskridande av
¹ Utfall.
är 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 48 miljoner kronor högre än
Bakgrundsfakta
Anslagsposten innehåller utgifter för egenlivräntor, efterlevandelivräntor,
särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och
arbetsskadesjukpenning. Ersättningar enligt äldre lagstiftningar ingår också i
anslagsposten.
En försäkrad kan ha rätt till livränta om han eller hon har fått sin
arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada
och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker
den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp.
Livräntan räknas årligen upp med ett särskilt tal som påverkas av både KPI
och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer
endast prisbasbeloppet.
Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha

rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta.
73
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Analys
Utgiften för anslagsposten arbetsskadelivränta har minskat över tid och beräknas
att fortsätta minska under prognosperioden. Under 2018 beräknas utgiften till
knappt 2,7 miljarder kronor och förväntas sedan att fortsätta minska till 2,4
miljarder kronor 2021, se diagrammet nedan.
Utgifter för arbetsskadelivränta, prognos fr.o.m. 2018

Miljoner kronor
Utgifterna för egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen, så kallade

arbetsskadelivräntor, utgör den största utgiftsposten inom anslaget och motsvarar
omkring 85 procent av de totala utgifterna. Antalet arbetsskadelivräntor har
minskat under lång tid till följd av att antalet tillkomna ärenden varit betydligt
lägre än antalet upphörda ärenden. Antalet arbetsskadelivräntor förväntas att
fortsätta minska under 2018, till i genomsnitt 30 100 stycken. Samtidigt beräknas
medelbeloppet att öka från knappt 70 000 kronor 2017 till cirka 73 000 kronor
2018. Sammantaget leder detta till en minskning av utgifterna för
arbetsskadelivräntor från 2,4 miljarder kronor 2017 till 2,3 miljarder kronor 2018.
Under resterande del av prognosperioden förväntas utgifterna för
arbetsskadelivräntor att fortsätta minska, men minskningstakten förväntas dämpas
något till följd av den årliga indexeringen av arbetsskadelivräntorna.
Utgifterna för yrkesskadelivräntor beräknas under 2018 till knappt

272 miljoner kronor, vilket är en minskning med drygt 20 miljoner kronor (7
procent) jämfört med 2017. Minskningen av antalet yrkesskadelivräntor har varit
stabil under lång tid och under 2018 förväntas antalet yrkesskadelivräntor att
minska till 21 700 stycken. Medelbeloppets utveckling påverkas i stor grad av
prisbasbeloppets utveckling och beräknas under 2018 att öka med 1,2 procent till
13 800. Under resterande del av prognosperioden väntas en fortsatt minskning av
74
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
utgifterna för yrkesskadelivräntor med 6–7 procent årligen, från 253 miljoner
kronor 2019 till knappt 222 miljoner kronor 2021.
Bland de övriga utgifterna inom anslaget beviljas ersättning för tandvård,

arbetshjälpmedel, efterlevandelivränta m.m. enligt både gällande och äldre lagar.
Under 2018 prognostiseras utgifterna för dessa ersättningar att minska till cirka
116 miljoner kronor och därefter fortsätta att minska årligen med omkring 1–
2 procent årligen.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 2 665 883 2 585 080 2 495 592 2 427 241
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - -2 706 -4 908 -11 749
Volym- och
strukturförändringar -12 298 +142 -2 758 -6 040
Övrigt - - - -
Ny prognos 2 653 585 2 582 516 2 487 926 2 409 452
kronor -12 298 -2 564 -7 666 -17 789

Egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen, så kallade arbetsskadelivräntor,
indexeras med hjälp av ett särskilt indexeringstal som baseras på prisbasbeloppet
och inkomstindex. Yrkesskadelivräntor är indexerade med prisbasbeloppet.
Övriga ersättningar inom anslaget antas också följa prisbasbeloppets utveckling.
Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet för 2019–2021,

vilket leder till en sänkning av prognosen för yrkesskadelivräntor och övriga
ersättningar för samma år. Pensionsmyndigheten har höjt prognosen för
inkomstindex 2019 och sänkt prognosen för 2020–2021. Sammantaget, med det
lägre prisbasbeloppet, innebär detta att prognosen för arbetsskadelivräntor sänks
för 2019–2021.

Februariprognosen överskattade utgifterna med 2 procent, vilket främst drivs av
att utgifterna för arbetsskadelivräntor varit lägre än prognostiserat.
75
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Antalet arbetsskadelivräntor och yrkesskadelivräntor var under första kvartalet

2018 något högre än prognostiserat och prognosen för dessa livräntor har justerats
ned. Sammantaget leder justeringarna till en marginell sänkning av prognosen
över hela prognosperioden.
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Hela anslaget 37 341 37 779 36 745 35 642 34 376
Därav
1:5.3 Ersättning inom
det statliga
personskadeskyddet 36 512 36 884 35 433 34 041 32 708
1:5.4 Statlig
för ersättning inom
det statliga
personskadeskyddet 829 895 1 312 1 601 1 668
¹ Utfall.

76
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp 0 -3 244 0 -274 -622
Anslag³ 32 448 41 173 35 159 33 693 32 294
Utfall/Prognos 36 512 36 884 35 433 34 041 32 708
Avvikelse från anslag -4 064 4 289 -274 -348 -414
Avvikelse från
tilldelade medel -4 064 1 045 -274 -622 -1 036
Överskridande av
¹ Utfall.

är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 1 miljon kronor lägre än
tilldelade medel.

är 274 tusen kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms
Bakgrundsfakta
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till
 dem som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, inställer sig till

mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten
som rekryter,
 dem som medverkar i räddningstjänst samt
 dem som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller
polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen
om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller
samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med
intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med

arbetsskadeersättningen. Om den försäkrade har rätt till arbetsskade-
ersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget
för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom
reglerna för det statliga personskadeskyddet betalas denna istället ut enligt
det statliga personskadeskyddet.
77
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Utgiften för anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor

och utgifter enligt gällande regelverk.
Analys
Utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet beräknas öka med
1 procent under 2018 jämfört med 2017, från 36,5 till 36,9 miljoner kronor. Under
2019 beräknas utgifterna minska till 35,4 miljoner kronor och sedan fortsätta att
minska med 4 procent årligen under 2020–2021.
I juni 2017 genomfördes en omregistrering av livräntetagare från anslag 10.1:4

ap.5 Arbetsskadelivränta till anslag 10.1:5 ap.3 Ersättning inom det statliga
personskadeskyddet. Omregistreringen av livräntetagare bidrog till att utgifterna
för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk ökade med 27 procent under 2017
jämfört med 2016. Under 2018 beräknas omregistreringen bidra till att utgifterna
för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk fortsätter att öka med 1,6 miljoner
kronor (11,8 procent) till följd av ett högre antal livräntetagare. Under resterande
del av prognosperioden förväntas emellertid en återgång till en långsiktigt
nedåtgående trend, vilket leder till en minskning av dessa utgifter med knappt
3 procent årligen under perioden 2019–2022.
Utgifterna för äldre skador prognostiseras till 21,2 miljoner kronor under 2018,
vilket är 5 procent lägre än 2017. Därefter beräknas utgifterna att fortsätta minska
med 4,6 procent årligen 2019–2021. Även utgifterna för skadeståndslivräntor
beräknas fortsätta minska under 2018 jämfört med 2017, från 1,1 till 1 miljon
kronor. Under 2019–2021 beräknas utgifterna för skadeståndslivräntor minska
årligen med cirka 6 procent.
78
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 36 695 35 159 33 693 32 294
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
strukturförändringar +189 +274 +348 +414
Övrigt - - - -
Ny prognos 36 884 35 433 34 041 32 708
kronor +189 +274 +348 +414

Föregående prognos underskattade utgifterna för perioden januari–mars och
prognosen har därför höjts för 2018. Detta medför också en höjning av prognosen
för resterande år under prognosperioden.
79
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Hela anslaget 2 711 594 2 857 660 2 897 000 2 894 500 2 894 500
Därav
1:6.3 Finansiell
samordning genom
samordningsförbund 326 515 339 000 339 000 339 000 339 000
1:6.4 Medicinsk
service 52 923 55 000 55 000 55 000 55 000
1:6.5
Rehabiliteringsinsatse
r i samarbete mellan
Försäkringskassan
och
Arbetsförmedlingen 697 315 691 000 709 000 709 000 709 000
1:6.8 Arbetsplatsnära
stöd 67 590 118 000 118 000 118 000 118 000
1:6.9
Försäkringsmedicinsk
a utredningar 246 301 250 000 250 000 250 000 250 000
1:6.10 Bidrag till
hälso- och sjukvården 1 320 950 1 404 660 1 426 000 1 423 500 1 423 500
¹ Utfall.
1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000
Utfall/Prognos 326 515 339 000 339 000 339 000 339 000
Avvikelse från anslag 12 485 0 0 0 0
Avvikelse från
tilldelade medel 12 485 0 0 0 0
Överskridande av
¹ Utfall.
80
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig
samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera
landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella
samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov
av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är
individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de
samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till
förvärvsarbete. Anslaget finansierar bidrag till samordningsförbunden.
Analys
Utfallet för årets första tre månader blev ungefär 84 miljoner kronor. Det är
ungefär 4 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra året. Anslaget
bedöms förbrukas i sin helhet för år 2018. Även för åren 2019–2021 bedöms
anslaget förbrukas i sin helhet. Eftersom anslagna medel inte får överskridas är
endast en lägre utbetalning möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet är det dock
sannolikt att alla, eller en stor del, av medlen kommer att förbrukas.
81
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till
regeringen i februari 2018.
1:6.4 Medicinsk service

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000
Utfall/Prognos 52 923 55 000 55 000 55 000 55 000
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.


Bakgrundsfakta
Medicinsk service är från och med 2017 en egen anslagspost under
anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Tidigare finansierades
Medicinsk service av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården.
Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk

service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom
laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi som utgör ett led i
bedömningen av en anställds arbetsförmåga.
Analys
Inga pengar har betalats ut under det första kvartalet 2018. Under förra året
gjordes en stor utbetalning motsvarande nästan hela anslaget i mars. I år blir den
stora utbetalningen i april. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för 2018. Även
82
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
för åren 2019–2021 bedöms anslaget förbrukas i sin helhet. Eftersom anslagna
medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning möjlig. Utifrån tidigare
års erfarenhet av utbetalningar till medicinsk service är det sannolikt att alla
medlen eller en stor del av medlen kommer att förbrukas.

1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 709 000 691 000 709 000 709 000 709 000
Utfall/Prognos 697 315 691 000 709 000 709 000 709 000
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
83
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Bakgrundsfakta
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete
utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde
att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet
där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en
gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov
tidigare ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser och mer systematiskt
än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade
insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till
att förkorta tiden i sjukförsäkringen.
Analys
Under årets första tre månader har utgifterna varit ungefär 85 miljoner kronor. Det
är ungefär 25 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra året. Utfallet i
mars blev betydligt högre än prognosen som lämnades i februari. Det beror på att
månadsprognoserna utgår från månadsfördelningen av utgifterna för år 2017.
Rekvisitionerna från Arbetsförmedlingen var i början på 2017 försenade, vilket
ledde till ett högt utfall i april. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för 2018.
För åren 2019–2021 bedöms anslaget också förbrukas i sin helhet. Anslagna
medel får inte överskridas. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla
eller en stor del av medlen kommer att förbrukas.
84
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

1:6.8 Arbetsplatsnära stöd

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 100 000 118 000 118 000 118 000 118 000
Utfall/Prognos 67 590 118 000 118 000 118 000 118 000
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Arbetsgivare kan få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en
arbetstagare som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat
arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att
öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall
genom att stödja arbetsgivare att vidta tidiga och anpassade åtgärder.
Bidrag lämnas till arbetsgivare för halva det belopp som denne har betalat
för en utredande insats av godkänd anordnare, dock med högst 7 000 kronor
för varje sådan insats.
Analys
Utfallet under januari–mars 2018 blev ungefär 33 miljoner kronor. Det är ungefär
6 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra året. Anslaget bedöms
förbrukas i sin helhet för år 2018. För åren 2019–2021 bedöms anslaget också
85
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
förbrukas i sin helhet. Anslagna medel får inte överskridas. Eftersom

anslagsposten introducerades 2014 är utgifterna behäftade med stor osäkerhet.

1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 290 000 250 000 250 000 250 000 250 000
Utfall/Prognos 246 301 250 000 250 000 250 000 250 000
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Försäkringskassan behöver i vissa fall göra en fördjupad
försäkringsmedicinsk utredning. Den innebär en medicinsk undersökning
som syftar till ett utlåtande som kan ligga till grund när Försäkringskassan
ska ta ställning till en försäkrads rätt till ersättning. Försäkringsmedicinska
utredningar används i ärenden som rör sjukpenning, sjukersättning och
aktivitetsersättning.
För närvarande förekommer tre olika typer av utredningar, särskilt

läkarutlåtande (SLU), teambaserade utredningar (TMU) och
aktivitetsförmågeutredningar (AFU). Under 2018 kommer SLU- och TMU-
utredningarna att fasas ut och helt ersättas av AFU.
86
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
I oktober 2016 ingick regeringen en överenskommelse med Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL) för perioden 1 november 2016 till 31
december 2017. Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor för 2016
och 250 miljoner kronor för 2017. Den sista utbetalningen avseende det
avtalet sker i början på år 2018.36
I december 2017 ingick regeringen en överenskommelse med SKL om

ersättning till landsting som levererar försäkringsmedicinska utredningar
efter beställning från Försäkringskassan. Avtalet omfattar 250 miljoner
kronor 2018.37
Analys
Under årets första tre månader var anslagsbelastningen i stort sett noll. I en
proposition om försäkringsmedicinska utredningar finns förslag som syftar på en
sammanhållen lagstiftning och till att stärka försäkrades integritet och säkerhet då
försäkringsmedicinska utredningar utförs. Det föreslås att landstingen ska
tillhandahålla utredningar på begäran av Försäkringskassan.38 Förslagen i
propositionen bedöms i nuläget inte påverka prognosen. Anslaget bedöms
förbrukas i sin helhet för år 2018. Även för åren 2019–2021 bedöms anslaget
förbrukas i sin helhet. Utvecklingen av utgifterna framöver är väldigt osäker
beroende på att förslagen i propositionen innebär att Försäkringskassan kommer
att kunna beställa försäkringsmedicinska utredningar i alla förmåner samt att
landstingen kommer att kunna utföra utredningar åt varandra, vilket kommer att
påverka leveranskapaciteteten av utredningar. Anslagsbelastningen antas i brist på
information ligga kvar på 2018 års nivå.
36
Regeringen. Godkännande av överenskommelse om försäkringsmedicinska utredningar.
Socialdepartementet (dnr: S2016/06220/SF).
37
Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner
och Landsting om Försäkringsmedicinska utredningar för 2018. Meddelande/protokoll
(ärendenr: 17/00003).
.38
Proposition 2017/18:224. Lag om försäkringsmedicinska utredningar. Socialdepartementet
87
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

Prognosen är oförändrad jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i
februari 2018.
1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 1 404 000 1 444 000 1 426 000 1 423 500 1 423 500
Utfall/Prognos 1 320 950 1 404 660 1 426 000 1 423 500 1 423 500
Avvikelse från anslag 83 050 39 340 0 0 0
Avvikelse från
tilldelade medel 83 050 39 340 0 0 0
Överskridande av
¹ Utfall.
Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 1 404 miljoner kronor, vilket är
39 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) används inom områden där båda parter identifierat ett
utvecklingsbehov. Sedan 2006 har staten och SKL ingått överenskommelser
för att stimulera landstingen att ge sjukskrivningsfrågan en högre prioritet i
hälso- och sjukvården och att utveckla sjukskrivningsprocessen. Syftet är att
ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan för
att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt
bidra till en stabil sjukfrånvaro.
88
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
I december 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för

verksamhetsåren 2017–2018 med utbetalningar under åren 2017–2019.39
Analys
Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till landstingen under 2018 enligt
avtalet för verksamhetsåret 2017.
Utfall för villkoren 1–4 under 2017 (med utbetalning till landstingen 2018)
Tusental kronor
Slutlig
Villkor Anslag utbetalning Andel i procent
Villkor 1: Kompetenssatsning i
försäkringsmedicin 150 000 150 000 100
Villkor 2: Funktion för koordinering 420 000 420 000 100
Villkor 3: Insatser för lindrig och
medelsvår psykisk ohälsa
och långvarig smärta 50 000 12 408 25,0
Villkor 4: Utökat elektroniskt
informationsutbyte 100 000 100 000 100
Totalt 720 000 682 408 95,0
Försäkringskassan har hittills under 2018 betalat ut 1 182 miljoner kronor till
landstingen, varav 500 miljoner kronor avser verksamhetsåret 2018 (Villkor 3).
Resterande belopp på 682 miljoner kronor rör verksamhetsåret 2017 (Villkor 1, 2,
3 och 4).
Under 2018 har även utbetalningar gjorts till SKL, vilket redovisas nedan.
Utbetalningar till SKL

Tusental kronor
Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent
Villkor 4 Utökat elektroniskt
informationsutbyte 88 000 88 000 100
Villkor 5 Utvecklingsmedel
för stöd till rätt sjukskrivning 21 700 21 700 100
Utvecklingsinsatser 9 000 9 000 100
Samordning och stöd 8 500 8 500 100
Totalt 127 200 127 200 100
39
Regeringen. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess:
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2017–2018.
Socialdepartementet (dnr: S2016/07725/SF).
89
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Försäkringskassan har förbrukat ungefär 7 miljoner kronor av de 9 miljoner

kronor som var reserverade för utvecklingsinsatser. Det finns en osäkerhet vad
gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje
villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det
specifika villkoret minskas anslagsbelastningen.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 1 442 252 1 426 000 1 423 500 1 423 500
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
strukturförändringar -37 592 - - -
Övrigt - - - -
Ny prognos 1 404 660 1 426 000 1 423 500 1 423 500
kronor -37 592 0 0 0
Differens i procent -2,6 0,0 0,0 0,0

Under villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
smärta är 50 miljoner kronor avsatta med utbetalning under april 2018.
Utbetalningen bedöms bli lägre; ungefär 38 miljoner kronor lägre. Prognosen för
2018 sänks därför med 38 miljoner kronor. Prognosen för 2019–2021 är
oförändrad.
90
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 901 000 901 000 901 000 901 000 901 000
Utfall/Prognos 889 829 941 000 941 000 941 000 941 000
Avvikelse från
Överskridande av
anslagskredit 0 0 34 950 74 950 114 950
¹ Utfall.
tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 35 miljoner
kronor.
Bakgrundsfakta
Ersättning för höga sjuklönekostnader är en kompensation för den del av
sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala
lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som
arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre
arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas.
Analys
Den årliga beräkningen av ersättningen för 2017 med utbetalning 2018 har
genomförts. Beräkningen baseras på uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader
och lönekostnader för hela 2017. Resultatet blev ungefär 929 miljoner kronor. Ett
antal ärenden är stoppade för en fördjupad bedömning samt ett antal ärenden
behöver kompletteras. Bedömningen är att dessa ärenden generar 6 miljoner
kronor, men det råder stor osäkerhet kring detta. Förskottsbetalningarna i år
bedöms bli 6 miljoner kronor. Totalt bedöms anslagsbelastningen bli 941 miljoner
91
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
kronor för 2017. Även för åren 2018–2021 bedöms anslagsbelastningen bli
941 miljoner kronor årligen. Osäkerheten är emellertid stor då det bara finns två
helårsutfall.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 901 000 901 000 901 000 901 000
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 941 000 941 000 941 000 941 000
kronor +40 000 +40 000 +40 000 +40 000

Prognosen höjs med 40 miljoner kronor för åren 2018–2021 på grund av
redogörelsen i avsnittet ovan.
92
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
2:1 Förvaltningsmedel

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående 119 895 100 531 -70 927 -486 884 -876 420
överföringsbelopp
Anslag³ 8 424 404 8 732 772 8 900 154 9 020 400 9 083 309
Utfall/Prognos 8 443 768 8 904 330 9 316 111 9 409 936 9 512 722
Avvikelse från anslag -19 364 -171 458 -415 957 -389 536 -429 413
Avvikelse från tilldelade 100 531 -70 927 -486 884 -876 420 -1 305 833
medel
Överskridande av -219 880 -605 809 -1 033 334

anslagskredit
¹ Utfall.
³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-25
Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 8 904 miljoner kronor, vilket är

171 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 71 miljoner kronor högre än
tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit
Analys
Myndighetens ekonomiska mål är att ha en ekonomi i balans, vilket innebär att vi
finansierar vår löpande verksamhet utan att utnyttja anslagskrediten.
Med de anslagsnivåer som Försäkringskassan tilldelas för åren 2018 och framåt
kan vi finansiera de reformer och tillkommande verksamheter som anges i
budgetpropositionen för 2018. Ofinansierade tillkommande verksamheter,
uppdrag, ambitionshöjningar och nya förmåner enligt nedan har myndigheten inte
finansiering för.
Ofinansierade verksamhetskostnader:
93
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Prognospost i mnkr 2018 2019 2020 2021 Kommentar
Införandet av de två nya 68 182 162 157 Samma belopp som i

förmånerna omvårdnadsbidrag prognos lämnad i
och merkostnadsersättning februari.
från den 1 januari 2019 enligt
lämnad särskild skrivelse.
Skapa förutsättningar för 15,5 10,5 8,5 0 Samma belopp som i

samordnad och säker statlig prognos lämnad i
IT-drift enligt dnr 046278-2017. februari.
Ökade volymer för att utreda 27 27 27 27 Justerat belopp sedan

försäkringstillhörighet med förgående prognos i
anledning av att alla barn som februari då vi angav
invandrat till Sverige ska beloppet 19 mnkr.
utredas och registreras i våra
register
Ökade volymer inom flertalet 26 51 51 51 Justerat belopp sedan

av förmånerna inom förgående prognos i
familjeområdet på grund av att februari då vi angav
fler barn föds. 10 mnkr för samtliga
år.
Planering av det civila försvaret 20 20 20 20 Justerat belopp sedan

enligt regleringsbrev 2018. förgående prognos i
februari då vi angav
beloppet 25 mnkr för
2018.
Försäkringskassan har för 0 75 50 50 Tillkommande

avsikt att höja ambitionerna i kostnader i denna
kontrollverksamheten för att prognos.
minska antalet felaktiga Försäkringskassan
utbetalningar och motverka flaggade för detta i
brottsligt utnyttjande av budgetunderlag och i
socialförsäkringen. förgående prognos.
Särskild skrivelse
finns, dnr 000789-
2018.
Tillkommande uppdrag för 22,7 46,2 46,2 46,2 Myndigheten har

Försäkringskassan med lämnat särskild
anledning av Åtgärdsprogram skrivning 2018-04-24
3.0 – Regeringens initiativ för och aviserat om detta
en trygg sjukförsäkring med i budgetunderlag
människan i centrum. 2019-2021 samt i
Försäkringskassan har lämnat prognos lämnad i
svar på regeringsuppdraget februari.
S2018/00529 – en plan för
vilka åtgärder myndigheten
avser att vidta för att se till att
individen ges nödvändigt stöd i
sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocessen och
för att övrig. Uppskattning av
ökade kostnader har gjorts av
myndigheten.
94
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Ofinansierade verksamheter, tillsammans med regeringens förslag om tilldelning

av medel enligt budgetproposition för 2018, skulle innebära att myndigheten
kommer att behöva utnyttja anslagskrediten med 71 miljoner kronor år 2018. För
åren därefter kommer anslagskrediten att överskridas om inte ytterligare medel
tilldelas.
I Regeringens proposition 2017/18:99, vårändringsbudget för 2018 föreslås

Försäkringskassans förvaltningsanslag för 2018 minskas med 3,3 miljoner kronor
för att delvis finansiera det nya anslaget 1:19 Statens servicecenter. Denna
förändring finns ännu inte angiven i Hermes och ingår därför inte i anslags- och
prognostabellen enligt ovan.
Försäkringskassans anslagsnivåer för åren 2019-2021 har inför denna

prognosinlämning minskats med cirka 10 miljoner kronor årligen på grund av att
de anpassats till nya makroekonomiska antaganden.
Försäkringskassan svarar löpande på remisser som kan komma att ge framtida

ekonomiska konsekvenser för myndigheten. Dessa redogörs närmare för då
regering eller riksdag har fattat beslut om införande av nya regler eller förmåner.
regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusentals kronor.
2018 2019 2020¹ 2021¹
Föregående prognosbelopp 8 863 130 9 146 411 9 295 892 9 373 892
Överföring till/från andra - - - -

anslagsposter
Ändrade makroekonomiska - - - -
antaganden
Volym- och strukturförändringar +23 500 +48 500 +48 500 +48 500
Ny regel - - - -
Övrigt -5 000 +75 000 +19 344 +44 130
Ny prognos 8 881 630 9 269 911 9 363 736 9 466 522
Differens i 1000-tal kronor +18 500 +123 500 +67 844 +92 630

I denna prognos ökar vi kostnaderna jämfört med förgående prognos med
7,5 miljoner kronor årligen på grund av nya beräkningar och antaganden för
95
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
volymökningar inom försäkringstillhörighet (FTH). Denna volymökning inom

FTH beror på att alla barn som invandrat till Sverige ska utredas och registreras i
myndighetens register, vilket innebär ökade volymer och därmed ökade kostnader
för myndigheten.
De kalkyler för volymökningar och därmed ett ökat resursbehov inom

familjeområdet som vi flaggade för redan i januariprognosen har justerats. Nya
ärendevolymprognoser har tagits fram och mer grundliga beräkningar har gjorts.
Med anledning av detta ökar vi kostnaderna i denna prognos med 16 miljoner
kronor för 2018 och därefter årligen med 41 miljoner kronor.
Volymökningarna ser vi inom främst föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning,

barnbidrag och bostadsbidrag.
Övrigt
Den ambitionshöjning inom kontrollverksamheten som myndigheten vill göra för
att minska antalet felaktiga utbetalningar och motverka brottsligt utnyttjande av
socialförsäkringen beräknas ge ökade förvaltningskostnader på 75 miljoner kronor
under 2019 och sedan årligen 50 miljoner kronor. Denna prognos har justerats
med dessa belopp. Försäkringskassan beräknar att en sådan satsning kommer ge
motsvarande 75 miljoner kronor per år i ökade återkrav på grund av bidragsbrott
och en betydande ökning av förhindrade felaktiga utbetalningar.
Vidare har prognosen justerats för tillkommande uppdrag med anledning av

Åtgärdsprogram 3.0 – Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med
människan i centrum. Regeringen gav den 25 januari 2018 Försäkringskassan i
uppdrag att stärka myndighetens arbete med samordningsuppdraget och att
särskilt utveckla stödet kring individen. Försäkringskassan beräknar kostnaderna
för att begära in, värdera, återkoppla och följa arbetsgivarnas planer inklusive
genomförda åtgärder till 22,7 miljoner kronor för år 2018 och därefter 46,2
miljoner kronor per år. Prognosen har justerats med dessa belopp.
I förgående prognos uppskattades myndighetens kostnader för det civila försvaret

till 25 miljoner kronor för 2018 och till 20 miljoner kronor för kommande år.
Uppdaterade och justerade beräkningar innebär att kostnaden för 2018 minskas
med 5 miljoner kronor, vilket har justerats för i denna prognos.
Slutligen har prognosen även justerats ned med 31 miljoner kronor för år 2020
och 6 miljoner kronor för år 2021 med anledning av en lägre PLO-uppräkning. De
sedan tidigare angivna ökade kostnader avseende pris- och löneuppräkning, som
inte fullt ut kan hanteras genom besparingar inom verksamheten, beräknas bli
lägre än vad som tidigare angetts.
96
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:1 Barnbidrag

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Hela anslaget 27 287 327 31 695 124 33 000 430 33 547 499 34 100 403
Därav
01:01 Allmänt
barnbidrag 23 647 782 27 931 399 29 165 524 29 647 331 30 135 657
01:02 Flerbarnstillägg 3 402 211 3 481 085 3 540 458 3 598 945 3 658 224
01:03 Förlängt
barnbidrag 220 272 263 502 275 310 282 085 287 384
01:04 Tilläggsbelopp
vid familjeförmån 17 062 19 138 19 138 19 138 19 138
¹ Utfall.
1:1 Allmänt barnbidrag

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 23 733 013 27 870 209 29 156 121 29 637 773 30 125 941
Utfall/Prognos 23 647 782 27 931 399 29 165 524 29 647 331 30 135 657
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
97
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Bakgrundsfakta
Det allmänna barnbidraget höjdes från och med den 1 mars i år till
1 250 kronor per barn och månad från tidigare 1 050 kronor. Föräldrar har
rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det
kvartal då barnet fyller 16 år
Analys
Allmänt barnbidrag står för ungefär 90 procent av utgiften för hela anslaget
Barnbidrag. Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna
0–16 år. Antalet barn beräknas öka varje år under hela prognosperioden enligt
SCB:s befolkningsprognos, vilket medför att utgiften för det allmänna
barnbidraget i sin tur också förväntas öka.
Utgiften för allmänt barnbidrag uppgick till 23,6 miljarder kronor under 2017,
vilket motsvarar en ökning med 2,7 procent jämfört med året innan. Under 2017
betalades det i snitt ut 1,9 miljoner barnbidrag varje månad.
Det allmänna barnbidraget höjdes i mars från 1 050 till 1 250 kronor per barn och
månad. Detta tillsammans med befolkningsökningen gör att utgiften för
barnbidraget beräknas öka med ungefär 18 procent i år och med 4,5 procent för
2019. På längre sikt ökar utgiften i takt med antal barn i befolkningsprognosen.
Utgiften för anslagsposten prognostiseras till 27,9 miljarder kronor under 2018
och förväntas öka till 30,1 miljarder kronor år 2021.
98
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 27 911 738 29 156 121 29 637 773 30 125 941
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 27 931 399 29 165 524 29 647 331 30 135 657
kronor +19 661 +9 403 +9 558 +9 716
Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0

Utfallen för det allmänna barnbidraget har under det första kvartalet i år varit
ungefär 11 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som prognostiserades i
föregående prognos. Prognosen utfallsjusteras och höjs med ungefär 20 miljoner
kronor för innevarande år och med ungefär 10 miljoner kronor på längre sikt.
99
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2 Flerbarnstillägg

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp 0 -34 463 -64 823 -81 736 -98 928
Anslag³ 3 367 748 3 450 725 3 523 545 3 581 753 3 640 749
Utfall/Prognos 3 402 211 3 481 085 3 540 458 3 598 945 3 658 224
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
En förälder som får allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp
för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget är
150 kronor per månad för andra barnet, 580 kronor för det tredje barnet och
1 010 kronor för det fjärde barnet. Från och med det femte barnet ges 1 250
kronor för varje ytterligare barn.
Analys
Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0–16 år.
Antalet barn beräknas öka varje år under hela prognosperioden enligt SCB:s
befolkningsprognos, vilket medför att utgiften för flerbarnstillägget i sin tur också
förväntas öka.
Utgiften för flerbarnstillägget uppgick till 3,4 miljarder kronor under 2017, vilket
motsvarar en ökning med nästan 400 miljoner kronor (13 procent) jämfört med
året innan. Utgiftsökningen under 2017 beror framför allt på att flerbarnstillägget
höjdes från 454 till 580 kronor i månaden för det tredje barnet.
100
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Flerbarnstillägget prognostiseras till knappt 3,5 miljarder kronor 2018 och upp
mot 3,7 miljarder kronor år 2021.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 3 464 456 3 523 545 3 581 753 3 640 749
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 3 481 085 3 540 458 3 598 945 3 658 224
kronor +16 629 +16 913 +17 192 +17 475

Utfallen för flerbarnstillägget har under det första kvartalet i år varit ungefär
16 miljoner kronor (2 procent) högre än vad som prognostiserades i föregående
prognos. Prognosen utfallsjusteras och höjs med ungefär 17 miljoner kronor för
innevarande år och på längre sikt.
101
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:3 Förlängt barnbidrag

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 229 250 268 305 276 759 283 571 288 907
Utfall/Prognos 220 272 263 502 275 310 282 085 287 384
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
är 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Från och med kvartalet efter att barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat
förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande.
Förlängt barnbidrag betalas även ut för barn som går i gymnasiesärskola
eller specialskola.
Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget är
detsamma som för det allmänna barnbidraget på 1 250 kronor per barn och
månad och betalas ut till och med den månad barnet slutför den utbildning
som gett rätt till förlängt barnbidrag eller avbryter studierna.
Analys
De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första och största
gruppen består av de som fyller 16 år under första kvartalet varje år och som
istället för allmänt barnbidrag får förlängt barnbidrag tills de går ut grundskolan.
Den andra gruppen består av ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går
kvar i grundskolan eller motsvarande, samt gymnasiesärskola eller specialskola.
Majoriteten av dem är i åldrarna 17–21 år. Utgiften för förlängt barnbidrag utgår
från nuvarande nivåer av barn som får förlängt barnbidrag och beräknas följa
befolkningsutvecklingen för barn mellan 16–20 år.
102
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Utgiften för det förlängda barnbidraget har historiskt sett minskat sedan 2010.
Under 2017 ökade dock utgiften med 500 000 kronor (0,2 procent) jämfört med
året innan. Totalt fick föräldrar till 45 000 barn det förlängda barnbidraget någon
gång under 2017 vilket är något fler barn än året innan.
I år förväntas utgiften för anslaget att öka med ungefär 20 procent till
264 miljoner kronor. Ökningen beror på att det förlängda barnbidraget i mars
höjdes med 200 kronor per barn och månad. Nästa år förväntas utgiften öka med
ungefär 4,5 procent till 275 miljoner kronor som till viss del beror på höjningen av
bidraget. På längre sikt ökar utgiften i takt med antal barn (16–20 år) i
befolkningsprognosen.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 264 838 276 759 283 571 288 907
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 263 502 275 310 282 085 287 384
kronor -1 336 -1 449 -1 486 -1 523

Utfallen för det förlängda barnbidraget har under det första kvartalet i år varit
ungefär 4 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än vad som prognostiserades i
föregående prognos. Prognosen för i år sänks med 1,3 miljoner kronor och med
cirka 1,5 miljoner kronor på längre sikt.
103
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp 0 -62 0 -2 123 -4 246
Anslag³ 17 000 17 800 17 015 17 015 17 015
Utfall/Prognos 17 062 19 138 19 138 19 138 19 138
Avvikelse från anslag -62 -1 338 -2 123 -2 123 -2 123
Avvikelse från
tilldelade medel -62 -1 400 -2 123 -4 246 -6 369
Överskridande av
anslagskredit 0 510 1 273 3 396 5 519
¹ Utfall.

är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär
att anslagskrediten överskrids med 0,5 miljoner kronor. Försäkringskassan avser
att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 1 miljon kronor.

är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär
att anslagskrediten överskrids med 1 miljon kronor.
Bakgrundsfakta
Anslaget Barnbidrag bekostar tilläggsbeloppet vid EU-familjeförmåner som
Försäkringskassan i vissa fall ska betala ut. De familjeförmåner som
omfattas är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, de
särskilda bidragen inom bostadsbidrag, studiebidrag och extra tillägg till
studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd.
Analys
Utgiften för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner uppgick till 17 miljoner kronor
under 2017, vilket motsvarar en minskning med drygt 200 000 kronor (1 procent)
jämfört med året innan. Utgiften för denna anslagspost har en svag korrelation
med antalet barn i befolkningen och har haft stora historiska variationer.
Prognosen för 2018 beräknas till 19 miljoner kronor. På längre sikt är prognosen
densamma som för 2018, men prognosen på längre sikt är väldigt osäker.
104
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 17 015 17 015 17 015 17 015
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 19 138 19 138 19 138 19 138
kronor +2 123 +2 123 +2 123 +2 123

Utfallen för tilläggsbeloppet inom familjeförmåner har under det första kvartalet i
år varit ungefär 800 000 kronor (17 procent) högre än vad som prognostiserades i
föregående prognos. Höjningen av det allmänna och förlängda barnbidraget
påverkar även tilläggsbeloppet, det höga prognosfelet beror till stor del av en
underskattning av effekten av bidragshöjningen. Prognosen höjs med
ungefär 2 miljoner kronor för hela prognosperioden.
105
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2 Föräldraförsäkring

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Hela anslaget 41 837 979 43 753 768 45 408 428 47 374 079 49 581 204
Därav
1:2.9 Föräldrapenning 30 688 176 31 872 540 32 978 495 34 267 848 35 795 526
1:2.11 Tillfällig
föräldrapenning 6 884 794 7 387 081 7 774 810 8 158 787 8 584 231
1:2.12
Graviditetspenning 617 734 625 478 657 873 693 107 731 468
1:2.1
Jämställdhetsbonus 26 632 0 0 0 0
1:2.8 Statlig
för tillfällig
föräldrapenning 678 893 710 650 762 958 799 829 922 300
1:2.4 Statlig
för föräldrapenning 2 875 213 3 094 486 3 169 963 3 395 023 3 479 356
1:2.10 Statlig
för graviditetspenning 66 537 63 533 64 329 59 485 68 323
¹ Utfall.

106
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2.9 Föräldrapenning

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp 0 -346 117 -962 472 -1 124 516 -1 343 773
Anslag³ 30 342 059 31 256 185 32 816 451 34 048 591 35 471 835
Utfall/Prognos 30 688 176 31 872 540 32 978 495 34 267 848 35 795 526
Avvikelse från
tilldelade medel -346 117 -962 472 -1 124 516 -1 343 773 -1 667 464
Överskridande av
¹ Utfall.
är 616 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 962 miljoner kronor högre
än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit.
är 162 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 1 125 miljoner kronor högre
Bakgrundsfakta
Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption
under upp till 480 dagar.
För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och
med barnet har avslutat det första året i grundskolan eller till och med den
dag barnet fyller 8 år.
För barn födda från och med den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut
fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Efter
barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar.
För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn har föräldrarna rätt till
hälften av de 480 föräldrapenningdagarna. För barn födda före 1 januari
2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern,
utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och
med 1 januari 2016 är det 90 dagar på sjukpenningnivå som inte kan avstås.
107
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, lägsta-, grund- och

sjukpenningnivå. Av de 480 föräldrapenningdagarna kan förmånen lämnas
på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar
utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag.
Föräldrar som saknar sjukpenninggrundande inkomst, har låg inkomst eller
inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor får föräldrapenning på grundnivå som
uppgår till 250 kronor per dag. Ersättning på sjukpenningnivån baseras på
förälderns sjukpenninggrundande inkomst och har ett tak på 10
prisbasbelopp.
Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller

en åttondels förmånsnivå.
Den 1 juli 2017 infördes begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som

kommer till Sverige med barn. Regeländringen innebär att barn som bosätts
i Sverige under sitt andra levnadsår får 200 föräldrapenningdagar istället för
480 dagar som gällde under tidigare regelverk. För barn som bosätts efter
sitt andra levnadsår begränsas antalet till 100 dagar.
Analys
Utgiften inom föräldrapenning drivs framför allt av antalet uttagna
föräldrapenningdagar, antal barn, fördelningen av dagarna mellan föräldrarna och
ersättningsnivån.
De senaste fem åren har utgiften för anslagsposten ökat med i genomsnitt
3 procent per år. Den totala utgiften för 2017 uppgick till 30,7 miljarder kronor, en
ökning med 1,5 miljarder kronor (5,1 procent) jämfört med året innan. Att utgiften
ökade mer under 2017 än tidigare år beror dels på att medelersättningen per dag
varit högre och dels på det högre antalet uttagna nettodagar av föräldrarna. Det
högre antalet uttagna nettodagar beror i huvudsak på den regeländring som trädde
i kraft 2014, läs mer under avsnittet Begränsning av antalet dagar efter barnets
fyraårsdag.
Utgiften för föräldrapenning och det totala antalet uttagna dagar beräknas att
fortsätta öka under hela prognosperioden. Under det första kvartalet i år har det
betalats ut ungefär 333 miljoner kronor (4,5 procent) mer jämfört med samma
tidsperiod förra året. För helåret 2018 beräknas utgiften uppgå till 31,9 miljarder
kronor och upp mot 35,8 miljarder kronor år 2021. Nettodagarna beräknas till
55,8 miljoner dagar i år och upp mot 58,9 miljoner dagar år 2021. Ökningen i
antalet dagar drivs framför allt av att antalet födda barn enligt SCB:s senaste
befolkningsprognos beräknas öka.
Begränsning av antalet dagar efter barnets fyraårsdag

Den 1 januari 2014 infördes en regel i föräldraförsäkringen som innebär att
föräldrar till barn födda 1 januari 2014 eller senare maximalt får spara 96
108
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
föräldrapenningdagar efter det att barnet fyllt fyra år.40 Det innebär att föräldrar
med barn i det tredje och fjärde (innan barnet fyller fyra år) levnadsåret bör ta ut
merparten av dagarna för att inte gå miste om dessa. Föräldrar till denna barnkull
har under hela 2017, då barnet var i sitt tredje levnadsår, tagit ut ett högre antal
nettodagar än föräldrar till barn födda 2013 eller tidigare, se diagram nedan.
Föräldrar till dessa barn (födelseår 2014) har tidigare följt det historiska
uttagsmönstret vid barnets yngre åldrar och det är först vid det tredje levnadsåret
som de avviker från det historiska uttaget.
Under 2017 tog föräldrar till barn födda 2014 ut totalt 3,3 miljoner dagar, vilket är
ungefär 1,3 miljoner dagar (65 procent) fler än föräldrar till barn födda 2013.
Dessa 1,3 miljoner dagar har medfört högre utgifter om cirka 728 miljoner kronor.
Föräldrar till barn födda 2015 har hittills i år följt uttagsmönstret som föräldrar till
barn födda 2014, se diagram nedan.
Antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt tredje levnadsår fördelat på
årets månader
Tusental, uppdelat på barnets födelseår
Föräldrar till barn födda 2014 fortsätter att avvika från det historiska
uttagsmönstret. Under första kvartalet 2018 har föräldrarna till denna barnkull
tagit ut 958 000 nettodagar för barn i sitt fjärde levnadsår. Samma grupp föräldrar,
alltså föräldrar till barn i sitt fjärde levnadsår fast året innan, tog ut 434 000
nettodagar första kvartalet. Detta motsvarar mer än en fördubbling av antalet
nettodagar för barnen födda före och efter regeländringen. Diagrammet nedan
40
Proposition 2013/14:4. Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen.
109
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
visar antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt fjärde levnadsår. För
övriga barnkullar avviker inte nettodagsuttaget det historiska mönstret.
Antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt fjärde levnadsår fördelat på
årets månader
Tusental, uppdelat på barnets födelseår
Föräldrapenningdagar (nettodagar)
Utgiften inom föräldrapenning drivs som tidigare nämnts av antalet uttagna
nettodagar. Utvecklingen i antal nettodagar drivs i sin tur av antalet barn i
befolkningen. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos väntas antalet barn mellan
0–3 år att årligen öka under prognosperioden. Barn äldre än tre år beräknas öka i
lägre takt.
Ersättningsnivåerna för nettodagarna är uppdelad på lägsta-, grund, och

sjukpenningnivå (SGI). Majoriteten av dagarna tas ut på SGI och för 2017
uppgick dessa till drygt 37 av 55 miljoner dagar. Av dessa 37 miljoner dagar har
knappt 6,7 miljoner dagar betalats ut på högsta nivån. SGI-dagarna beräknas öka
till 37,8 miljoner i år och 38,6 miljoner år 2021. Ökningen beror framför allt på att
föräldrarnas inkomster ökar vilket medför att föräldrarna berättigas till ersättning
på SGI. Lägsta- och grundnivådagarna uppgår till 8,4 respektive 9,5 miljoner
nettodagar i år och beräknas öka till 9,8 respektive 10,5 miljoner dagar år 2021.
Utgiften inom föräldrapenning påverkas även av hur dagarna fördelas mellan

könen. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor men män tar
successivt ut fler föräldrapenningdagar. Under 2018 förväntas männen ta ut
29 procent av alla dagar, vilket motsvarar en ökning med 1 procentenhet mot förra
året. Enligt prognosen kommer männens andel av nettodagarna fortsätta att
gradvis öka och år 2021 beräknas männen ta ut 32 procent av dagarna.
110
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
I diagrammet nedan illustreras hur nettodagarna fördelat på ersättningsnivå har

sett ut historiskt samt hur de förväntas utveckla för män respektive kvinnor. Det
totala antalet nettodagar beräknas vara på en stabil nivå för kvinnor 2018–2021,
samtidigt som dagarna förväntas öka för män. När det gäller ersättningsnivån för
nettodagar finns det dock en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Männen tar i
större utsträckning ut föräldrapenning på SGI än kvinnor. Under 2017 togs
77 procent av nettodagarna av männen ut på denna nivå jämfört med 64 procent
av kvinnorna. Denna nivå förväntas kvarstå under 2018.
Antalet nettodagar fördelade på föräldrarnas kön

Miljoner
Medelersättning
Under 2017 skiljde det ungefär 150 kronor per utbetald nettodag i ersättning
mellan män och kvinnor. Detta beror på att män i genomsnitt har en högre
inkomst vilket återspeglas i medelersättningen. För helåret 2017 var
medelersättningen för en föräldrapenningdag för kvinnor 515 kronor och
förväntas öka till 524 kronor 2018. För män var medelersättningen 666 kronor
2017 och förväntas öka till 692 kronor 2018.
Som beskrivet under avsnittet Föräldrapenningdagar ovan, finns det olika

ersättningsnivåer för olika typer av dagar. Ersättningsnivån för lägsta- och
grundnivådagarna är fasta på 180 respektive 250 kronor per dag för samtliga
föräldrar. På SGI varierar den beroende på föräldrarnas inkomster.
Löneutvecklingen påverkar medelersättningen för SGI-dagar under högsta nivån
och dagar med högstanivån styrs av prisbasbeloppets utveckling.
111
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Ersättning per dag för olika typer av föräldrapenningdagar

Kronor
Under 2017 var medelersättningen för kvinnor på SGI under högsta

ersättningsnivån 647 kronor per dag, motsvarande siffra för män var 732 kronor. I
år förväntas medelersättningen öka till 665 och 752 kronor per dag för kvinnor
respektive män. Skillnaden i mäns och kvinnors medelersättning för dessa dagar
var 85 kronor per föräldrapenningdag under 2017, vilket är mindre än totalen där
skillnaden var 150 kronor. Förklaringen till det är framför allt att kvinnor tar ut
fler dagar på lägsta- och grundnivå som har en lägre dagersättning.
En nettodag på SGI med högsta ersättningsnivån beräknas till 967 kronor i år. Se
diagrammet ovan för historisk och framtida utveckling av dagersättningen på de
olika ersättningsnivåerna.
112
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 31 733 789 32 889 421 34 200 577 35 764 953
Ändrade
makroekonomiska
antaganden -44 813 -108 505 -146 694 -193 395
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 31 872 540 32 978 495 34 267 848 35 795 526
kronor +138 751 +89 074 +67 271 +30 573

Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för 2018–2020,
vilket påverkar prognosen för ersättning på sjukpenningnivå där en sänkt
timlöneökning medför en sänkning av den genomsnittliga ersättningsnivån.
Konjunkturinstitutet har även sänkt prognosen för prisbasbeloppet för 2019–2021,
vilket påverkar prognosen för den högsta ersättningsnivån i föräldrapenningen för
dessa år. Nedjusteringarna medför en sänkning av utgiften under hela
prognosperioden med 45 miljoner kronor i år och upp till 193 miljoner år 2021.

Utfallen för föräldrapenning har under det första kvartalet i år varit ungefär
87 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som prognostiserades i föregående
prognos. Prognosen för föräldrapenning höjs därför för hela prognosperioden.
113
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp -6 349 -4 022 -215 946 -372 623 -549 019
Anslag³ 6 887 121 7 175 157 7 618 133 7 982 391 8 366 783
Utfall/Prognos 6 884 794 7 387 081 7 774 810 8 158 787 8 584 231
Avvikelse från
Överskridande av
anslagskredit 0 0 0 149 900 348 128
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda
sjukt barn har rätt till tillfällig föräldrapenning.
Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den

sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen kan betalas ut med hel, tre
fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Inkomsttaket är
7,5 prisbasbelopp.
Tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn

Tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn kan betalas ut till den som
avstår från att arbeta för att vårda ett sjukt barn som inte har fyllt 12 år (i
vissa fall 16 år). Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under maximalt
120 dagar för varje barn och år. När 60 dagar har tagits ut för ett barn kan
föräldern inte längre få ersättning vid ordinarie vårdares sjukdom.
Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda ett obegränsat
antal dagar.
114
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Tillfällig föräldrapenning vid kontaktdagar

Föräldrar till barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) kan få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för
ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst
10 kontaktdagar per år tills barnet fyller 16 år.
Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption

I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till
10 dagars ersättning när hen avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna
rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat.
Tillfällig föräldrapenning i samband med att barn avlider

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under 10 dagar per förälder när ett
barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt
då de avstår från förvärvsarbete.
Analys
Utgiften inom tillfällig föräldrapenning drivs av antalet barn i olika åldrar,
ersättningsnivån per dag och benägenheten av att använda förmånen. Prognosen
för antalet barn hämtas från SCB:s befolkningsprognos, benägenheten skrivs fram
med den historiska utvecklingen och för att prognostisera medelersättningen
används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och
prisbasbeloppet.
Tillfällig föräldrapenning betalas ut i samband med: vård av barn (VAB), barns

födelse eller adoption, kontaktdagar för barn som omfattas av LSS eller om ett
barn har avlidit.
Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under
de senaste åren. Uttaget av antalet dagar förväntas bli knappt 7,8 miljoner dagar i
år och öka till strax över 7,9 miljoner dagar 2019. Sammantaget beräknas antalet
öka med ungefär 5 procent från i år till 2021. Ökningen av antalet nettodagar
beror framför allt på att antalet födda barn förväntas öka från cirka 124 000 i år
till 130 900 år 2021. Även antalet barn 0–12 år bedöms öka, från knappt
1,59 miljoner 2018 till 1,66 miljoner barn 2021.
Under det första kvartalet i år betalades knappt 2 329 miljoner kronor ut i tillfällig
föräldrapenning. Det är strax över 205 miljoner mer än motsvarande period förra
året. Utgiftsökningen beror delvis på att den sammanlagda medelersättningen
under det första kvartalet 2018 var 26 kronor högre per dag än motsvarande period
förra året. En annan förklaring är att nästan 2,5 miljoner dagar med tillfällig
föräldrapenning har betalats ut. Det är 152 000 fler dagar jämfört med
motsvarande period 2017 och förklaras av ökningen av VAB-dagar.
Influensaaktiviteten drog igång under januari i år och var kraftigare under februari
och mars än motsvarade period 2017 och sammantaget högre än motsvarande
period för samtliga tidigare år.
115
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
VAB-dagar används för barn i åldrarna 0–12 där antalet uttagna dagar bland barn
mellan 2 och 3 år dominerar mest. Antalet utbetalda nettodagar i samband med
VAB beräknas utgöra cirka 88 procent av det totala antalet nettodagar inom
tillfällig föräldrapenning. Antal nettodagar i samband med VAB beräknas utifrån
ett antagande om en ”normal omfattning av influensa” och utvecklingen av antal
barn mellan 0–12 år i befolkningen. Antalet VAB-dagar beräknas öka från knappt
6,9 miljoner dagar i år till ungefär 7,2 miljoner dagar 2021. Ökningen förklaras av
att det förväntas vara fler barn mellan 0–12 år i befolkningen. Flera faktorer antas
påverka utvecklingen av nettodagarna i samband med vård av barn. Antalet barn
ökar över tid och influensan är olika stark under olika år.
Antalet uttagna nettodagar varierar över tid och beror till stor del på hur kraftig
influensan och febern har varit under enskilda år. Det genomsnittliga antalet
uttagna nettodagar per barn i befolkningen beräknas till 4,3 dagar under 2018 och
förväntas öka till 4,34 för 2021, se diagram nedan.
Genomsnittliga antal nettodagar per barn (0-12 år) i befolkningen, utfall och
prognos fr.o.m. 2018, årsdata
Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption, som utgör
11,4 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning,
beräknas följa befolkningsutvecklingen över antal födda barn. Dessa dagar
beräknas öka från 887 000 dagar i år till 936 000 dagar 2021.
Antalet nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS är
en liten del av det totala antalet nettodagar. Antalet sådana dagar har skrivits fram
med den genomsnittliga ökningstakten över de tre senaste åren. Dagar som tas ut i
samband med att ett barn avlidit utgör den minsta andelen av det totala antalet
116
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Antalet dagar på grund av detta

beräknas följa utvecklingen av antalet avlidna barn 0–18 år i befolkningen.
Totalt antal nettodagar inom tillfällig föräldrapenning, utfall och prognos fr.o.m.
2018
Tusental, årsdata
Medelersättning per olika typer av dagar

Den genomsnittliga medelersättningen per dag för tillfällig föräldrapenning har
ökat över tid. Medelersättningen för kvinnor är generellt lägre än för män.
Skillnaden i medelersättning mellan olika typer av dagar inom tillfällig
föräldrapenning förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Medelersättningen
för dagar i samband med barns födelse eller adoption är generellt högre än för de
andra dagtyperna. Detta kan förklaras av att nästan 99 procent av dagarna togs av
män som har en högre medelersättning än kvinnor.
Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån

Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den
totala medelersättningen per dag under 2018 beräknas till 951 kronor. Därefter
beräknas den öka successivt till 1 052 kronor per dag 2021. I diagrammet nedan
illustreras medelersättningen för olika typer av tillfälliga föräldrapenningdagar
under perioden 2013–2021.
117
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Medelersättning per dag för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar, utfall och
prognos fr.o.m. 2018
Kronor
Osäkerhetsanalys
Utgifterna för anslagsposten beräknas bli 7 387 miljoner kronor 2018 och
förväntas öka till 8 584 miljoner kronor 2021. De antaganden som påverkar
beräkningen är antaganden om timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet, vilka
påverkar medelersättningen per dag. Antalet barn i åldrarna 0–12 år påverkar
också uttaget av antal nettodagar. En avvikelse med 100 000 VAB–dagar i
samband med hur stark influensa blir under året påverkar anslagsbelastningen
med 110 miljoner kronor per år.
Utgifterna drivs även i hög grad av intensiteten i säsongsinfluensan.

Influensaintensiteten och utvecklingen av luftvägsinfektioner hos barn är den
största osäkerheten i beräkningen av antalet nettodagar i samband med vård av
barn. Benägenheten hos föräldrarna att använda förmånen samt
befolkningsprognosen är andra källor till osäkerhet.
I en rapport om felaktiga utbetalningar inom tillfällig föräldrapenning (TFP) som

Försäkringskassan publicerade i mars 2018 ges några förklaringar till det ökade
uttaget av tillfällig föräldrapenning.41 Utvecklingen av antalet barn i åldrarna 0–11
år är, enligt rapporten, en grundläggande faktor som delvis förklarar ökningen av
antalet ersatta dagar. Andra faktorer som också bidrar till ökningen är
41
Försäkringskassan. Felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning.
Socialförsäkringsrapport (2018:1).
118
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
sysselsättningsgraden och andelen barn som är inskrivna i förskola eller

fritidshemsverksamhet, vilka båda har ökat under senaste åren. Slutligen har
Försäkringskassans satsningar de senaste åren på att göra det enkelt och smidigt
för föräldrar att ta ut TFP sannolikt bidragit till att öka benägenheten att nyttja
TFP.
I prognosen har hänsyn inte tagits till eventuella effekter av myndighetens

planerade kontrollinsatser för att minska felaktiga utbetalningar inom tillfällig
föräldrapenning.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 7 250 703 7 638 517 8 024 415 8 449 952
Ändrade
makroekonomiska
antaganden -15 689 -33 390 -43 865 -53 391
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 7 387 081 7 774 810 8 158 787 8 584 231
kronor +136 378 +136 293 +134 372 +134 279

Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för timlöneökningen för 2018–2020
och har sänkt prognosen för prisbasbeloppet för 2019–2021. Nedjusteringarna
medför en sänkning av utgifterna under hela prognosperioden.

Utfallet av utgiften för det första kvartalet avviker med 92 miljoner kronor jämfört
med föregående prognos och antalet VAB-dagar avviker med 88 000 dagar.
Antalet VAB–dagar har därför justerats upp jämfört med föregående prognos,
vilket leder till en höjning av utgifterna under hela prognosperioden.
Enligt Folkhälsomyndighetens influensarapporter från vecka 51 2017 till vecka 3

2018 ökade influensaaktiviteten, men var fortsatt låg i Sverige. Det var regionala
skillnader i aktiviteten, med högre aktivitet i vissa regioner av landet.
Influensaaktiviteten var hög/medelhög under veckorna 4–7, men avtog under
vecka 8–14 i hela Sverige. Trots en sjunkande aktivitet var det fortfarande stor
119
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
spridning av influensa. Under december 2017 och fram till slutet av mars 2018 var
det fortsatt influensa B/Yamagata som dominerade spridningen, men även
influensa A ökade. Både Webbsök och andelen samtal till 1177 angående feber
bland barn minskade under vecka 12 och visade på en hög respektive medelhög
influensaaktivitet.42 Detta ledde till ett högt uttag av VAB-dagar under det första
kvartalet 2018, vilket medför en uppjustering av antalet nettodagar.
1:2.12 Graviditetspenning

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 700 117 658 587 671 540 706 636 742 293
Utfall/Prognos 617 734 625 478 657 873 693 107 731 468
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Graviditetspenning kan betalas ut om den försäkrade har ett fysiskt
ansträngande arbete eller risker i arbetsmiljön som gör att hen inte kan
arbeta under graviteten.
42
Folkhälsomyndigheten. Influensarapport för vecka 12, 2018. Veckorapport (publicerad 29
mars 2018).
120
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Ersättningsnivån för graviditetspenning är knappt 80 procent av den för-

säkrades sjukpenninggrundande inkomst. Den kan betalas ut som hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Inkomsttaket för
graviditetspenning uppgår till 7,5 prisbasbelopp.
Analys
Utgiften för graviditetspenning blev 155 miljoner kronor första kvartalet 2018.
Detta är en minskning med 1 miljon kronor (1 procent) jämfört med motsvarande
period 2017. Den huvudsakliga förklaringen till utgiftsminskningen är att drygt
300 färre kvinnor (4 procent) har nyttjat förmånen. Antalet kvinnor och nettodagar
beräknas att minska något mellan 2017 och 2018 för att därefter följa
ökningstakten i SCB:s prognos över antal födda barn. Medelersättningen uttryckt i
kronor per nettodag förväntas att öka i takt med Konjunkturinstitutets
prognostiserade timlöneökningstakt. Mellan 2017 och 2018 prognostiseras
utgiften att öka från 618 till 625 miljoner kronor till följd av en ökning i
medelersättningen från 596 till 612 kronor per nettodag. Därefter antas utgiften
öka på grund av både timlöneökningen och ökningen i antal födda barn. År 2021
prognostiseras utgiften bli 731 miljoner kronor.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 633 290 661 263 690 381 720 719
Ändrade
makroekonomiska
antaganden -1 328 -2 820 -4 007 -4 496
Volym- och
strukturförändringar -6 484 -570 +6 733 +15 245
Övrigt - - - -
Ny prognos 625 478 657 873 693 107 731 468
kronor -7 812 -3 390 +2 726 +10 749
Differens i procent -1,2 -0,5 +0,4 +1,5

Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningstakten har sänkts och innebär
en nedjustering av prognosen över hela perioden.
121
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

Antalet kvinnor som beräknas nyttja förmånen har sänkts, vilket medför en
sänkning av prognosen för hela perioden. Kvoten mellan medelersättnings- och
timlöneökningen har tagits bort i beräkningen av medelersättningsutvecklingen
(se Förändring av prognosmodell nedan). Detta innebär en höjning av prognosen
för hela perioden. Den sammantagna effekten är en nedjustering för 2018–2019
och en uppjustering för 2020–2021.
Förändring av prognosmodell
Under de senaste åren har medelersättningen, uttryckt i kronor per nettodag, ökat i
långsammare takt än timlönen i nationalräkenskaperna. Kvoten mellan
medelersättnings- och timlöneökningen för perioden 2010–2017 har varit 0,7. I
föregående prognos antogs ökningen i medelersättningen vara 70 procent av
Konjunkturinstitutets prognostiserade timlöneökningstakt. Utfallet för utgifterna
och nettodagarna hittills i år indikerar att medelersättningen snarare kommer att
öka i takt med Konjunkturinstitutets prognos och kvoten på 0,7 har därför
exkluderats i prognosmodellen.
1:3 Underhållsstöd

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp -62 985 0 0 0 0
Anslag³ 2 690 000 2 861 850 2 861 093 2 779 671 2 603 685
Utfall/Prognos 2 520 561 2 738 528 2 805 935 2 693 109 2 611 769
Avvikelse från anslag 169 439 123 322 55 158 86 562 -8 084
Avvikelse från
tilldelade medel 106 454 123 322 55 158 86 562 -8 084
Överskridande av
¹ Utfall.
122
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Bakgrundsfakta
Anslaget för underhållsstöd består av fullt underhållsstöd, underhållsstöd vid
växelvist boende, utfyllnadsbidrag och förlängt underhållsstöd.
Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den
bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhållsbidrag eller
betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Detta gäller
även om föräldrarna har gemensam vårdnad. Underhållsstöd betalas också
ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte
är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt.
Underhållsstöd kan betalas ut för barn under 18 år och förlängt
underhållsstöd betalas ut för studerande ungdomar från 18 år till och med
juni det år då de fyller 20 år, om han eller hon bedriver studier som ger rätt
till förlängt barnbidrag eller till studiehjälp.
När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den
bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till
staten. Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt den senaste
taxeringen. Underhållsstödet är 1 573 kronor i månaden till och med
månaden då barnet fyller 15 år och 1 723 kronor i månaden från och med
månaden efter barnet fyllt 15 år.
Från och med september 2018 höjs underhållsstödet till 2 073 kronor per
månad för barn som är 15 år eller äldre. Underhållsstödet höjs även för barn
11–14 år från och med den 1 februari 2019 till 1 723 kronor per månad.
Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag och underhållsstöd
vid växelvist boende ska utgå från samma belopp.
Från med mars 2018 sänks underhållsstödet vid växelvist boende
med 200 kronor per månad och barn för respektive år under en fyraårsperiod
för att sedan avskaffas helt.
Analys
Utgifterna för underhållsstöd drivs av antalet barn med underhållsstöd, hur mycket
pengar Försäkringskassan betalar ut samt hur mycket som betalas in till
Försäkringskassan. Inbetalningarna kommer dels direkt från de bidragsskyldiga
och dels från Kronofogden.
Antal barn med underhållsstöd har minskat kontinuerligt sedan 1999. Mellan 2016
och 2017 sjönk antalet barn med underhållsstöd med 4,6 procent och under det
första kvartalet 2018 var antalet barn med underhållsstöd 4,8 procent färre än
motsvarande period 2017. Antalet barn med underhållsstöd beräknas minska med
omkring 1 procent per år under prognosperioden. Det totala antalet barn med
underhållsstöd förväntas bli cirka 208 300 i år och minska till knappt 204 600 år
2021. Minskningen antas framför allt bero på att fler föräldrar kommer att sköta
underhållsbidraget själva utan Försäkringskassans inblandning.
123
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Antalet barn med utfyllnadsbidrag och växelvist boende ökade emellertid under
2017 jämfört med 2016. Denna ökning har även fortsatt under första kvartalet
2018. Den kraftiga ökningen av antalet utfyllnadsbidrag kan bero på att höjningen
av underhållstödet inneburit att fler bidragsskyldiga inte längre har tillräckligt
stark ekonomi för att betala hela underhållsstödet.
Det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad har ökat

trendmässigt sedan 2008. År 2016 ökade det kraftigt då underhållsstödet höjdes
från och med september 2015. Utbetalningsbeloppet per barn och månad förväntas
fortsätta att öka under 2018-2019, vilket beror på att underhållsstödet höjs i
omgångar och blir åldersdifferentierat. Övergången från underhållsstöd till
bostadsbidrag vid växelvist boende skänker utbetalningsbeloppet per barn och
månad under 2020-2021.
Det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga beräknas minska från 1 331 miljoner
kronor 2017 till 1 279 miljoner kronor 2021. Minskningen av det debiterade
beloppet förklaras av att grundavdraget för den bidragsskyldige höjdes 1 januari i
år från 100 000 till 120 000 kronor. Andra faktorer som påverkar det debiterade
beloppet är utvecklingen av de bidragsskyldigas årsinkomst och hur många barn
denne har. I föreliggande prognos beräknas inbetalningsgraden av det debiterade
beloppet från bidragsskyldiga bli 65,5 procent över hela prognosperioden.
Bidragsskyldigas inbetalning av skulder till Kronofogden beräknas öka från

324 miljoner kronor 2017 till 365 miljoner kronor 2021. Detta baseras på den
historiska utvecklingen av detta belopp.
Sammantaget beräknas utgiften för underhållsstödet att öka under åren 2018–2019
och sedan minska fram till 2021. Att utgifterna ökar under 2018 och 2019 beror på
att utbetalningen per barn och månad höjs under dessa år. Minskningen av
utgifterna under 2020–2021 beror främst på att utbetalningen för barn med
växelvist boende enligt de nya reglerna avtar med 200 kronor per barn under en
fyraårsperiod, för att sedan avskaffas från underhållssystemet och övergå helt till
bostadsbidraget.
Ökad prognososäkerhet på grund av regelförändringar

Inom bostadsbidraget införs ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis och
underhållsstöd vid växelvist boende avskaffas över en fyraårsperiod. I september i
år höjs underhållsstödet ytterligare med 350 kronor per månad för barn som är
15 år eller äldre och den 1 februari 2019 höjs ytterligare 150 kronor per månad för
barn som är 11–14 år. Regeländringarna har redan tidigare beaktats i prognosen
men medför en viss osäkerhet i beräkningen av utgiften för underhållsstöd.
Antalet barn inom förmånen avtog relativt kraftigt under 2017 jämfört med 2016.
De nya reglernas påverkan på antalet barn i underhållsstödssystemet är svår att
förutse.
Antalet barn med utfyllnadsbidrag har mer än fördubblats under 2017 jämfört med
2016 och förväntas öka i snabbare takt framöver på grund av det höjda beloppet.
124
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Ökningen kan bero på att bidragsskyldiga inte har råd att betala fullt
underhållsbidrag efter höjningen av underhållstödet i september 2015. Under 2018
och 2019 sker flera höjningar av underhållsstödet och i vilken grad
bidragsskyldiga kan betala hela beloppen eller del av beloppen utgör en stor
osäkerhet i prognosen.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 2 774 954 2 872 604 2 759 511 2 677 906
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 2 738 528 2 805 935 2 693 109 2 611 769
kronor -36 426 -66 669 -66 402 -66 137

I föregående prognos överskattades utgiften för det första kvartalet med
2,8 procent. Prognosen för 2018–2021 har justerats ned till följd av en sänkning
av antalet barn med underhållsstöd. Antalet barn är betydligt färre under det första
kvartalet jämfört med motsvarande period förra året. Antalet barn har därmed
justerats ned under hela prognosperioden jämfört med föregående prognos.
125
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:4 Adoptionsbidrag

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 32 284 23 284 23 284 23 284 23 284
Utfall/Prognos 15 580 18 288 18 600 18 600 18 600
Avvikelse från
Överskridande av
¹ Utfall.


Bakgrundsfakta
Adoptionsbidrag betalas ut till föräldrar för att täcka en del av kostnaden för
att adoptera ett barn yngre än 10 år från ett annat land. Bidraget har höjts
från 40 000 kronor till 75 000 kronor per barn för föräldrar som har fått barnet
i sin vård den 1 januari 2017 eller senare.
Analys
Första kvartalet 2018 betalades 55 bidrag ut, vilket är en minskning med 8 bidrag
jämfört med motsvarande period 2017. Trots detta ökade utgiften med 1 miljon
kronor. Ökningen förklaras helt av att adoptionsbidraget höjts från 40 000
till 75 000 kronor. Höjningen gäller bidrag till adoptivföräldrar som fått barnet i
sin vård från och med den 1 januari 2017. Andelen bidrag på 75 000 kronor har
ökat successivt sedan början av 2017. Under första kvartalet 2018 var andelen
85 procent. Ansökan om bidrag kan lämnas in senast ett år efter att adoptionen
blivit godkänd i Sverige. Detta innebär att det även fortsättningsvis kan betalas ut
några enstaka bidrag på 40 000 kronor under 2018.
126
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
År 2017 betalades 260 adoptionsbidrag ut. Antalet förväntas att minska till
248 bidrag 2018 och ligga stabilt på den nivån under prognosperioden.
Medelbidraget beräknas att öka från 60 000 kronor 2017 till 74 000 kronor 2018
och därefter vara 75 000 kronor. Utgiften prognostiseras att öka från 16 till
19 miljoner kronor mellan 2017 och 2021. Osäkerheten kring antalet adopterade
barn är stor och därmed också prognosen för adoptionsbidrag.
Modernisering av regelverket för adoptioner

Den 1 mars 2018 lade regeringen fram en proposition med förslag om att
modernisera adoptionsreglerna. 43 I propositionen föreslås bland annat att sambor
ska få adoptera på samma sätt som gifta par och att någon övre åldersgräns för
dem som vill adoptera inte ska finnas. Åldern ska istället ingå i en samlad
bedömning av sökandens lämplighet. Ett annat förslag är att medgivande att få
påbörja en adoptionsprocess ska gälla i tre år i stället för som nu, två år. Utöver
detta föreslås att fler utländska adoptionsbeslut ska erkännas i Sverige utan att en
särskild prövning ska behöva göras här. Lagändringarna föreslås träda i kraft den
1 september 2018. De förväntas inte att påverka antalet internationella adoptioner.

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 19 395 19 500 19 500 19 500
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
strukturförändringar -1 107 -900 -900 -900
Övrigt - - - -
Ny prognos 18 288 18 600 18 600 18 600
kronor -1 107 -900 -900 -900

Antalet utbetalda bidrag blev lägre än vad som beräknades i föregående prognos
och utgiftsprognosen sänks därför för samtliga år. Även andelen bidrag på
43
Proposition 2017/18:121. Modernare adoptionsregler. Justitiedepartementet.
127
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
75 000 kronor blev lägre än väntat, vilket medför en ytterligare sänkning av

prognosen för 2018.
1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Hela anslaget 3 938 766 4 177 279 4 470 140 4 635 651 4 904 821
Därav
1:6.4 Vårdbidrag för
funktionshindrade
barn 3 575 866 3 790 609 3 091 353 1 252 151 176 368
1:6.3 Statlig
för vårdbidrag för
funktionshindrade
barn 362 900 386 670 298 598 108 017 6 445
1:6.5
Omvårdnadsbidrag
vid
hos barn 0 0 983 331 2 981 778 4 298 596
1:6:6 Statlig
för omvårdnadsbidrag
vid
hos barn 0 0 96 858 293 705 423 412
¹ Utfall.

128
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
överföringsbelopp -99 855 0 0 0 0
Anslag³ 3 707 000 3 877 840 4 078 187 4 372 239 4 716 338
Utfall/Prognos 3 575 866 3 790 609 3 091 353 1 252 151 176 368
Avvikelse från anslag 131 134 87 231 986 834 3 120 088 4 539 970
Avvikelse från
tilldelade medel 31 279 87 231 986 834 3 120 088 4 539 970
Överskridande av
¹ Utfall.
³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23.
Bakgrundsfakta
Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas omvårdnadsbehovet och
merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.
Vårdbidrag betalas ut längst till och med juni månad det år barnet fyller
19 år.
Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.
Hel förmån motsvarar 2,5 prisbasbelopp. Till familjer med flera barn med
funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut.
Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader

och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt
vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart
merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av
prisbasbeloppet.
Vårdbidrag föreslås avskaffas den 1 januari 2019 och ersättas med

omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Enligt
övergångsbestämmelser skall beslut om vårdbidrag gälla fram till dess
beslutet skulle ha upphört eller omprövats enligt nuvarande regelverk.
129
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Vid bedömningen av rätt till omvårdnadsbidrag kommer bara

omvårdnadsbehovet på grund av barnets funktionsnedsättning beaktas. I
övrigt kommer reglerna för omvårdnadsbidrag motsvara vårdbidrag.
Analys av vård- och omvårdnadsbidrag

Antalet barn som föräldrar får vårdbidrag för har ökat under många år. Det beror
både på att andelen barn med vårdbidrag och att antalet barn i befolkningen ökat.
Detta mönster förväntas generellt att kvarstå, men från 2019 kommer antalet
vårdbidrag att minska då de försäkrade successivt övergår till den nya förmånen
omvårdnadsbidrag. Mellan förmånerna föreligger en viss skillnad, främst i att för
vårdbidrag sammanvägs omvårdnadsbehov och merkostnader som uppstår på
grund av barnets funktionsnedsättning, medan för omvårdnadsbidrag bedöms bara
omvårdnadsbehoven. Från och med 2019 går det istället att söka ersättning för
merkostnader i den nya förmånen merkostnadsersättning. I dagsläget utgör
merkostnader enbart en mindre del av förmånen (ungefär 3 procent 2017), varför
denna förändring inte förväntas få mer än ringa effekt på de totala utgifterna för
vård- och omvårdnadsbidrag.
Efter att den nya förmånen införs 1 januari 2019 kommer de försäkrade succesivt
att byta förmån. Ett beslut som tagits under det nuvarande regelverket ska enligt
övergångsbestämmelser upphöra vid den tidpunkt som stipuleras som slutdatum i
beslutet, alternativt när det ska omprövas.44 Dock upphör beslut som skulle
omprövats innan den 1 januari 2019, men inte blivit det, senast den sista december
2020. Ansökningar om vårdbidrag som gjorts innan den 1 januari 2019 kommer
enligt övergångsbestämmelserna att handläggas enligt det gamla regelverket,
vilket innebär att ett visst inflöde till vårdbidrag väntas också under 2019.
Övergångsreglerna innebär att nästan alla beslut om vårdbidrag kommer att
upphöra till utgången av 2020 och att de försäkrade istället ansöker om
omvårdnadsbidrag.
Osäkerhetsanalys
Takten i övergången från vårdbidrag till den nya förmånen omvårdnadsbidrag ger
mycket stor osäkerhet i prognoserna för de enskilda anslagsposterna. Osäkerheten
ligger framförallt i vilken omfattning som de försäkrade själva kommer att ansöka
om den nya förmånen samt hur snabb handläggningen av omprövningar av beslut
som tagits under det nuvarande regelverket kommer att genomföras.
44
Proposition 2017/18:190 - Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning.
130
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 3 782 358 4 086 995 4 390 765 4 745 511
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - -8 809 -9 264 -29 173
Volym- och
strukturförändringar +8 251 - - -
Regelförändringar - -986 833 -3 129 350 -4 539 970
Övrigt - - - -
Ny prognos 3 790 609 3 091 353 1 252 151 176 368
kronor +8 251 -995 642 -3 138 614 -4 569 143
Differens i procent +0,2 -24,4 -71,5 -96,3
Prognosen för prisbasbeloppet är sänkt 2019 och 2020 med 100 kronor och 2021
med 300 kronor, vilket leder till att prognoserna för dessa år sänks.

Sedan föregående prognos i februari har utfall för januari–mars blivit tillgängliga.
Sammantaget var prognosen för dessa månader 8 miljoner kronor (0,9 procent) för
låg. Dock var det bara en enskild månad där utfallet var högre än prognosen.
Denna avvikelse beaktas därför som tillfällig och prognosen i sin helhet har enbart
justerats för utfallet.
Regelförändringar
Enligt övergångsbestämmelserna i propositionen kommer antalet vårdbidrag
succesivt att minska när de försäkrade ansöker om omvårdnadbidrag eller i
samband med att besluten omprövas eller besluten upphör.
Regelförändringar per anslagspost, exklusive statlig ålderspensionsavgift

2019 2020¹ 2021¹
Vårdbidrag för funktionshindrade barn -986 833 -3 129 350 -4 539 970
Omvårdnadsbidrag vid
funktionsnedsättning hos barn 983 331 2 981 778 4 298 596
Total -3 502 -147 572 -241 374
De samlade utgifterna för vård- och omvårdnadsbidrag beräknas att under 2019
bli 4 075 miljoner kronor (exklusive statlig ålderspensionsavgift). De föreslagna
regeländringarna beräknas minska utgifterna med 3,5 miljoner kronor. Detta är
131
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
ungefär tolv procent av de 30 miljoner kronor som finns angivet i propositionen

som differens med anledning av det nya regelverket. Dock är det i propositionen
inte angivet hur stor del av de 30 miljonerna som förklaras av skillnader i samlade
utgifter för vård- och omvårdnadsbidrag. Det föreligger också skillnader mellan
Försäkringskassans och propositionens beräkning av fördelningen mellan vård-
och omvårdnadsbidrag under 2019, där Försäkringskassan räknar med att en högre
andel av utgifterna betalas ut som vårdbidrag.
1:8 Bostadsbidrag

2017¹ 2018 2019 2020² 2021²
Ingående
Anslag³ 5 140 000 4 526 437 4 716 095 4 762 062 4 758 635
Utfall/Prognos 4 664 136 4 800 159 4 949 661 4 988 719 5 104 165
Avvikelse från
Överskridande av
anslagskredit 0 47 401 0 222 120 567 822
¹ Utfall.
132
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
Bakgrundsfakta
Bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer samt ungdomar som fyllt 18 men
inte 29 år. Syftet med bidraget är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet
att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragets
storlek bestäms av bostadens storlek och kostnad samt hushållets inkomst
och sammansättning. Bostadsbidrag för barnfamiljer består dels av ett
särskilt bidrag för hemmavarande barn och/eller ett umgängesbidrag för
tidvis boende barn samt ett bidrag till kostnaden för bostaden. Bostadsbidrag
till hushåll utan barn består endast av bidrag för kostnaden för bostaden.
Bostadsbidraget är preliminärt och beräknas på en uppskattad inkomst.

Slutligt bostadsbidrag bestäms sedan ett taxeringsbeslut för bidragsåret har
meddelats.
Analys
Under 2018 beräknas utgiften för bostadsbidrag till 4,8 miljarder kronor, vilket
innebär en ökning med 136 miljoner (3 procent) jämfört med 2017. Utvecklingen
förklaras dels av att bidraget per månad förväntas öka för både barn- och
ungdomshushållen och dels av de förslag som aviserats i budgetpropositionen för
2018.45 Under 2019 beräknas utgiften för bostadsbidrag till 4,9 miljarder kronor
och förväntas sedan fortsätta att öka till 5,1 miljarder kronor år 2021.
Utgifter för bostadsbidrag

Miljarder kronor, årsdata 2012–2021
För år 2018 prognostiseras att 175 000 hushåll i genomsnitt kommer att ha
bostadsbidrag, vilket motsvarar antalet hushåll under föregående år. Därefter
45
133
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018
förväntas antalet hushåll öka marginellt från 176 000 år 2019 till 177 000 år 2021.
Utvecklingen dämpas något av att antalet ungdomshushåll förväntas fortsätta att
minska över tid, med strax under 2 procent årligen under 2019–2021, se diagram
nedan.
Antal hushåll med bostadsbidrag

Tusental, årsdata 2012–2021

2018 2019 2020¹ 2021¹

Föregående
prognosbelopp 4 818 332 4 967 887 5 102 936 5 214 308
Ändrade
makroekonomiska
antaganden - - - -
Volym- och
Övrigt - - - -
Ny prognos 4 800 159 4 949 661 4 988 719 5 104 165
kronor -18 173 -18 226 -114 217 -110 143
134
Utgiftsprognos
2018-05-02 Dnr 268-2018

Utgiften under första kvartalet 2018 var lägre än vad som tidigare prognostiserats.
Prognosen har därmed justerats ned till följd av detta.
Prognosen för bostadsbidrag görs med hjälp av Statistiska Centralbyråns (SCB)

mikrosimuleringsmodell FASIT. Den uppdaterade versionen av
FASIT-modellen46 som används har för åren 2018–2019 ger en marginellt
höjande effekt på utgiften. För åren 2020–2021 ger den nya FASIT-versionen en
sänkt prognos.
Sammantaget sänks prognosen för bostadsbidrag för samtliga år. Utgiften

prognostiseras att öka från 4,8 miljarder år 2018 till cirka 5,1 miljarder år 2021.
46
FASIT 2016 version 2
135
Utgiftsprognos Bilaga 1 sammanfattande tabeller
2018-05-02 Dnr 268-2018
Sammanfattande tabell över anslagsuppföljning inom Försäkringsassans ansvarsområde 2017
Belopp anges i tusentals kronor

Ingående Överskridande
överförings- Tilldelade Avvikelse från Avvikelse från Högsta Tillgängliga av
belopp 2016 Anslag 2017 medel 2017 Utfall 2017 anslag tilldelade medel anslagskredit medel anslagskredit

1:4 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd 0 5 739 335 5 739 335 5 773 381 -34 046 -34 046 286 967 6 026 302 0
1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 0 187 187 187 0 0 0 187 0
1:7 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 0 485 476 485 476 432 975 52 501 52 501 24 274 509 750 0
4:3 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 0 266 995 266 995 162 445 104 550 104 550 13 350 280 345 0
4:4 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 0 25 931 000 25 931 000 23 309 662 2 621 338 2 621 338 1 296 550 27 227 550 0
Summa 0 32 422 993 32 422 993 29 678 650 2 744 343 2 744 343 1 621 141 34 044 134 0
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -3 009 41 754 154 41 751 145 37 673 292 4 080 862 4 077 853 1 895 308 43 646 453 0
1:1.21 Sjukpenning 0 35 567 000 35 567 000 32 313 943 3 253 057 3 253 057 1 784 650 37 351 650 0
1:1.19 Rehabiliteringspenning 0 1 685 000 1 685 000 959 719 725 281 725 281 84 250 1 769 250 0
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 0 255 200 255 200 165 846 89 354 89 354 8 460 263 660 0
1:1.15 Närståendepenning 0 185 000 185 000 174 064 10 936 10 936 9 250 194 250 0
1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 0 98 331 98 331 98 633 -302 -302 3 617 101 948 0
1:1.5 Boendetillägg -3 009 129 623 126 614 127 087 2 536 -473 5 081 131 695 0
1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 0 3 665 000 3 665 000 3 665 000 0 0 0 3 665 000 0
1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 0 150 000 150 000 150 000 0 0 0 150 000 0
1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 0 19 000 19 000 19 000 0 0 0 19 000 0
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -13 486 48 706 606 48 693 120 47 688 492 1 018 114 1 004 628 2 825 210 51 518 330 0
1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 0 36 680 000 36 680 000 35 832 898 847 102 847 102 2 567 880 39 247 880 0
1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar -13 486 5 118 000 5 104 514 4 948 897 169 103 155 617 255 900 5 360 414 0
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 0 32 606 32 606 30 697 1 909 1 909 1 430 34 036 0
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar 0 6 876 000 6 876 000 6 876 000 0 0 0 6 876 000 0
1:3 1:3:1 Handikappersättningar 0 1 384 000 1 384 000 1 349 933 34 067 34 067 69 200 1 453 200 0
1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. -63 223 3 015 000 2 950 277 3 007 499 7 501 -57 222 278 900 3 229 177 0
1:4.4 Arbetsskadelivränta -63 223 2 789 000 2 724 277 2 781 499 7 501 -57 222 278 900 3 003 177 0
1:4.5 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 0 226 000 226 000 226 000 0 0 0 226 000 0
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 33 277 33 277 37 341 -4 064 -4 064 3 244 36 521 820
1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 32 448 32 448 36 512 -4 064 -4 064 3 244 35 692 820
1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 829 829 829 0 0 0 829 0
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 0 2 897 000 2 897 000 2 711 594 185 406 185 406 0 2 897 000 0
1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 0 339 000 339 000 326 515 12 485 12 485 0 339 000 0
1:6.4 Medicinsk service 0 55 000 55 000 52 923 2 077 2 077 0 55 000 0
1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 0 709 000 709 000 697 315 11 685 11 685 0 709 000 0
1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 0 100 000 100 000 67 590 32 410 32 410 0 100 000 0
1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 0 290 000 290 000 246 301 43 699 43 699 0 290 000 0
1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 0 1 404 000 1 404 000 1 320 950 83 050 83 050 0 1 404 000 0
1:7 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0 901 000 901 000 889 829 11 171 11 171 40 500 941 500 0
Summa -79 718 98 691 037 98 609 819 93 357 980 5 333 057 5 251 839 5 112 362 103 722 181 820

1:1 Barnbidrag 0 27 347 011 27 347 011 27 287 327 59 684 59 684 1 548 050 28 895 061 0
1:1 Allmänt barnbidrag 0 23 733 013 23 733 013 23 647 782 85 231 85 231 1 367 351 25 100 364 0
1:2 Flerbarnstillägg 0 3 367 748 3 367 748 3 402 211 -34 463 -34 463 168 387 3 536 135 0
1:3 Förlängt barnbidrag 0 229 250 229 250 220 272 8 978 8 978 11 462 240 712 0
1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån 0 17 000 17 000 17 062 -62 -62 850 17 850 0
1:2 Föräldraförsäkring -6 349 41 591 940 41 585 591 41 837 979 -246 039 -252 388 1 903 322 43 488 913 0
1:2.9 Föräldrapenning 0 30 342 059 30 342 059 30 688 176 -346 117 -346 117 1 521 860 31 863 919 0
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning -6 349 6 887 121 6 880 772 6 884 794 2 327 -4 022 344 356 7 225 128 0
1:2.12 Graviditetspenning 0 700 117 700 117 617 734 82 383 82 383 35 006 735 123 0
1:2.1 Jämställdhetsbonus 0 42 000 42 000 26 632 15 368 15 368 2 100 44 100 0
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 0 678 893 678 893 678 893 0 0 0 678 893 0
1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 0 2 875 213 2 875 213 2 875 213 0 0 0 2 875 213 0
1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 0 66 537 66 537 66 537 0 0 0 66 537 0
1:3 1:3 Underhållsstöd -62 985 2 690 000 2 627 015 2 520 561 169 439 106 454 134 500 2 761 515 0
1:4 1:4 Adoptionsbidrag 0 32 284 32 284 15 580 16 704 16 704 969 33 253 0
1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn -99 855 4 069 900 3 970 045 3 938 766 131 134 31 279 185 320 4 155 365 0
1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn -99 855 3 707 000 3 607 145 3 575 866 131 134 31 279 185 320 3 792 465 0
1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 362 900 362 900 362 900 0 0 0 362 900 0
1:8 1:8 Bostadsbidrag 0 5 140 000 5 140 000 4 664 136 475 864 475 864 257 000 5 397 000 0
Summa -169 189 80 871 135 80 701 946 80 264 349 606 786 437 597 4 029 161 84 731 107 0
Totalt -248 907 211 985 165 211 734 758 203 300 979 8 684 186 8 433 779 10 762 664 222 497 422 820
1 (5)
2018-05-02 Dnr 268-2018

belopp 2017 Anslag 2018 medel 2018 Prognos 2018 anslag tilldelade medel anslagskredit medel anslagskredit

1:4 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd -34 046 6 323 939 6 289 893 6 300 440 23 499 -10 547 316 196 6 606 089 0
1:7 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 0 465 030 465 030 467 163 -2 133 -2 133 23 251 488 281 0
4:4 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 0 25 693 300 25 693 300 24 837 405 855 895 855 895 1 284 665 26 977 965 0
Summa -34 046 32 745 838 32 711 792 31 832 075 913 763 879 717 1 650 451 34 362 243 0

1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -775 38 810 429 38 809 654 36 382 690 2 427 739 2 426 964 1 757 720 40 567 374 34 249
1:1.21 Sjukpenning 0 33 450 500 33 450 500 31 218 399 2 232 101 2 232 101 1 672 525 35 123 025 0
1:1.19 Rehabiliteringspenning 0 1 124 000 1 124 000 893 083 230 917 230 917 56 200 1 180 200 0
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 0 168 200 168 200 156 100 12 100 12 100 8 410 176 610 0
1:1.15 Närståendepenning 0 176 000 176 000 178 120 -2 120 -2 120 8 800 184 800 0
1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall -302 112 034 111 732 126 767 -14 733 -15 035 5 601 117 333 9 434
1:1.5 Boendetillägg -473 123 695 123 222 154 221 -30 526 -30 999 6 184 129 406 24 815
1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 0 3 542 000 3 542 000 3 542 000 0 0 0 3 542 000 0
1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 0 98 000 98 000 98 000 0 0 0 98 000 0
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 0 46 909 313 46 909 313 45 909 964 999 349 999 349 2 036 665 48 945 978 0
1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 0 5 234 000 5 234 000 5 118 923 115 077 115 077 261 700 5 495 700 0
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 0 32 313 32 313 30 654 1 659 1 659 1 615 33 928 0
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar 0 6 176 000 6 176 000 6 176 000 0 0 0 6 176 000 0
1:3 1:3:1 Handikappersättningar 0 1 384 000 1 384 000 1 364 000 20 000 20 000 69 200 1 453 200 0
1:4.5 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 0 213 000 213 000 213 000 0 0 0 213 000 0
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -3 244 42 068 38 824 37 779 4 289 1 045 1 608 40 432 0
1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -3 244 41 173 37 929 36 884 4 289 1 045 1 608 39 537 0
1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 895 895 895 0 0 0 895 0
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 0 2 897 000 2 897 000 2 857 660 39 340 39 340 0 2 897 000 0
1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 0 339 000 339 000 339 000 0 0 0 339 000 0
1:6.4 Medicinsk service 0 55 000 55 000 55 000 0 0 0 55 000 0
1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 0 691 000 691 000 691 000 0 0 0 691 000 0
1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 0 118 000 118 000 118 000 0 0 0 118 000 0
1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 0 250 000 250 000 250 000 0 0 0 250 000 0
1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 0 1 444 000 1 444 000 1 404 660 39 340 39 340 0 1 444 000 0
1:7 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0 901 000 901 000 941 000 -40 000 -40 000 45 050 946 050 0
Summa -61 241 93 819 810 93 758 569 90 359 678 3 460 132 3 398 891 4 176 543 97 935 112 34 249

1:1 Barnbidrag -34 525 31 607 039 31 572 514 31 695 124 -88 085 -122 610 1 580 351 33 152 865 510
1:1 Allmänt barnbidrag 0 27 870 209 27 870 209 27 931 399 -61 190 -61 190 1 393 510 29 263 719 0
1:2 Flerbarnstillägg -34 463 3 450 725 3 416 262 3 481 085 -30 360 -64 823 172 536 3 588 798 0
1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån -62 17 800 17 738 19 138 -1 338 -1 400 890 18 628 510
1:2 Föräldraförsäkring -350 139 42 958 598 42 608 459 43 753 768 -795 170 -1 145 309 1 954 495 44 562 954 0
1:2.9 Föräldrapenning -346 117 31 256 185 30 910 068 31 872 540 -616 355 -962 472 1 562 809 32 472 877 0
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning -4 022 7 175 157 7 171 135 7 387 081 -211 924 -215 946 358 757 7 529 892 0
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 0 710 650 710 650 710 650 0 0 0 710 650 0
1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 0 3 094 486 3 094 486 3 094 486 0 0 0 3 094 486 0
1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 0 63 533 63 533 63 533 0 0 0 63 533 0
1:3 1:3 Underhållsstöd 0 2 861 850 2 861 850 2 738 528 123 322 123 322 143 092 3 004 942 0
1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 4 264 510 4 264 510 4 177 279 87 231 87 231 193 892 4 458 402 0
1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 3 877 840 3 877 840 3 790 609 87 231 87 231 193 892 4 071 732 0
1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 386 670 386 670 386 670 0 0 0 386 670 0
1:8 1:8 Bostadsbidrag 0 4 526 437 4 526 437 4 800 159 -273 722 -273 722 226 321 4 752 758 47 401
Summa -384 664 86 241 718 85 857 054 87 183 146 -941 428 -1 326 092 4 098 849 89 955 903 47 911
Totalt -479 951 212 807 366 212 327 415 209 374 899 3 432 467 2 952 516 9 925 843 222 253 258 82 160
2 (5)
2018-05-02 Dnr 268-2018


1:4 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd -10 547 6 769 275 6 758 728 6 696 519 72 756 62 209 338 463 7 097 191 0
1:7 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden -2 133 461 123 458 990 465 973 -4 850 -6 983 23 056 482 046 0
4:4 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 0 24 462 967 24 462 967 24 712 946 -249 979 -249 979 1 223 148 25 686 115 0
Summa -12 680 31 957 832 31 945 152 32 103 843 -146 011 -158 691 1 597 871 33 543 023 0

1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -2 120 34 398 721 34 396 601 35 041 150 -642 429 -644 549 1 584 935 35 981 536 0
1:1.21 Sjukpenning 0 30 082 000 30 082 000 30 765 631 -683 631 -683 631 1 504 100 31 586 100 0
1:1.19 Rehabiliteringspenning 0 961 000 961 000 898 578 62 422 62 422 48 050 1 009 050 0
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 0 159 100 159 100 160 100 -1 000 -1 000 7 955 167 055 0
1:1.15 Närståendepenning -2 120 180 000 177 880 181 489 -1 489 -3 609 9 000 186 880 0
1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 0 149 572 149 572 146 307 3 265 3 265 7 478 157 050 0
1:1.5 Boendetillägg 0 167 049 167 049 169 591 -2 542 -2 542 8 352 175 401 0
1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 0 2 629 000 2 629 000 2 656 096 -27 096 -27 096 0 2 629 000 0
1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 0 54 000 54 000 46 657 7 343 7 343 0 54 000 0
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 0 44 471 442 44 471 442 43 818 331 653 111 653 111 1 942 072 46 413 514 64
1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 0 5 042 000 5 042 000 5 063 427 -21 427 -21 427 252 100 5 294 100 0
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 0 29 442 29 442 30 978 -1 536 -1 536 1 472 30 914 64
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar 0 5 630 000 5 630 000 5 454 198 175 802 175 802 0 5 630 000 0
1:3 Handikappersättningar 0 1 396 000 1 396 000 1 601 000 45 000 45 000 69 800 1 465 800 0
1:3:1 Handikappersättningar 0 1 396 000 1 396 000 1 351 000 45 000 45 000 69 800 1 465 800 0
1:3:2 Merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna - - - 250 000 - - - - -
1:4.4 Arbetsskadelivränta -47 807 2 578 000 2 530 193 2 582 516 -4 516 -52 323 128 900 2 659 093 0
1:4.5 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 0 220 000 220 000 205 157 14 843 14 843 0 220 000 0
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 36 468 36 468 36 745 -277 -277 1 757 38 225 0
1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 35 159 35 159 35 433 -274 -274 1 757 36 916 0
1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 1 309 1 309 1 312 -3 -3 0 1 309 0
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 0 2 897 000 2 897 000 2 897 000 0 0 0 2 897 000 0
1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 0 1 426 000 1 426 000 1 426 000 0 0 0 1 426 000 0
1:7 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader -40 000 901 000 861 000 941 000 -40 000 -80 000 45 050 906 050 34 950
Summa -89 927 86 898 631 86 808 704 87 122 899 25 732 -64 195 3 772 514 90 581 218 35 014

1:1 Barnbidrag -126 013 32 973 440 32 847 427 33 000 430 -26 990 -153 003 1 648 670 34 496 097 1 273
1:1 Allmänt barnbidrag -61 190 29 156 121 29 094 931 29 165 524 -9 403 -70 593 1 457 806 30 552 737 0
1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån 0 17 015 17 015 19 138 -2 123 -2 123 850 17 865 1 273
1:2 Föräldraförsäkring -1 178 418 45 120 831 43 942 413 45 408 428 -287 597 -1 466 015 2 055 305 45 997 718 0
1:2.9 Föräldrapenning -962 472 32 816 451 31 853 979 32 978 495 -162 044 -1 124 516 1 640 822 33 494 801 0
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning -215 946 7 618 133 7 402 187 7 774 810 -156 677 -372 623 380 906 7 783 093 0
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 0 756 249 756 249 762 958 -6 709 -6 709 0 756 249 0
1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 0 3 191 985 3 191 985 3 169 963 22 022 22 022 0 3 191 985 0
1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 0 66 473 66 473 64 329 2 144 2 144 0 66 473 0
1:3 1:3 Underhållsstöd 0 2 861 093 2 861 093 2 805 935 55 158 55 158 143 054 3 004 147 0
1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 4 489 992 4 489 992 4 470 140 1 100 041 1 100 041 203 909 4 693 901 0
1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 4 078 187 4 078 187 3 091 353 986 834 986 834 203 909 4 282 096 0
1:6.5 Omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn - - - 983 331 - - - - -
1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 411 805 411 805 298 598 113 207 113 207 0 411 805 0
1:6:6 Statlig ålderspensionsavgift för omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn - - - 96 858 - - - - -
1:8 1:8 Bostadsbidrag 0 4 716 095 4 716 095 4 949 661 -233 566 -233 566 235 804 4 951 899 0
Summa -1 304 431 90 184 735 88 880 304 90 653 194 611 730 -692 701 4 287 440 93 167 744 1 273
Totalt -1 407 038 209 041 198 207 634 160 209 879 936 491 451 -915 587 9 657 825 217 291 985 36 287
3 (5)
2018-05-02 Dnr 268-2018


1:4 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd 0 6 915 334 6 915 334 6 843 219 72 115 72 115 345 766 7 261 100 0
4:4 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -249 979 25 062 902 24 812 923 25 364 596 -301 694 -551 673 1 253 145 26 066 068 0
Summa -256 962 32 712 299 32 455 337 32 900 883 -188 584 -445 546 1 635 582 34 090 919 0

1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -690 782 34 203 937 33 513 155 34 920 687 -716 750 -1 407 532 1 577 346 35 090 501 0
1:1.21 Sjukpenning -683 631 29 900 000 29 216 369 30 650 687 -750 687 -1 434 318 1 495 000 30 711 369 0
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. -1 000 163 100 162 100 164 100 -1 000 -2 000 8 155 170 255 0
1:1.5 Boendetillägg -2 542 179 695 177 153 180 811 -1 116 -3 658 8 984 186 137 0
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -22 963 43 031 895 43 008 932 42 135 997 895 898 872 935 1 881 494 44 890 426 1 525
1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar -21 427 4 972 000 4 950 573 4 966 172 5 828 -15 599 248 600 5 199 173 0
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar -1 536 27 895 26 359 29 278 -1 383 -2 919 1 394 27 753 1 525
1:4.4 Arbetsskadelivränta -52 323 2 487 000 2 434 677 2 487 926 -926 -53 249 124 350 2 559 027 0
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -274 35 314 35 040 35 642 -328 -602 1 684 36 724 0
1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -274 33 693 33 419 34 041 -348 -622 1 684 35 103 0
1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 1 621 1 621 1 601 20 20 0 1 621 0
Summa -846 342 85 196 646 84 350 304 85 315 471 261 175 -585 167 3 701 374 88 051 678 76 475

1:1 Barnbidrag -154 452 33 520 112 33 365 660 33 547 499 -27 387 -181 839 1 676 003 35 041 663 3 396
1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån -2 123 17 015 14 892 19 138 -2 123 -4 246 850 15 742 3 396
1:2 Föräldraförsäkring -1 497 139 47 003 431 45 506 292 47 374 079 -370 648 -1 867 787 2 136 879 47 643 171 149 900
1:2.9 Föräldrapenning -1 124 516 34 048 591 32 924 075 34 267 848 -219 257 -1 343 773 1 702 429 34 626 504 0
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning -372 623 7 982 391 7 609 768 8 158 787 -176 396 -549 019 399 119 8 008 887 149 900
1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 0 3 412 747 3 412 747 3 395 023 17 724 17 724 0 3 412 747 0
1:3 1:3 Underhållsstöd 0 2 779 671 2 779 671 2 693 109 86 562 86 562 138 983 2 918 654 0
1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 4 372 239 4 372 239 1 252 151 3 120 088 3 120 088 218 611 4 590 850 0
1:6.5 Omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn - - - 2 981 778 - - - - -
1:8 1:8 Bostadsbidrag -233 566 4 762 062 4 528 496 4 988 719 -226 657 -460 223 238 103 4 766 599 222 120
Summa -1 885 157 92 880 291 90 995 134 93 257 657 2 898 117 1 012 960 4 409 277 95 404 411 375 416
Totalt -2 988 461 210 789 236 207 800 775 211 474 011 2 970 708 -17 753 9 746 233 217 547 008 451 891
4 (5)
2018-05-02 Dnr 268-2018


1:4 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd 0 7 071 482 7 071 482 6 998 164 73 318 73 318 353 574 7 425 056 0
4:4 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning -551 673 25 686 207 25 134 534 26 041 187 -354 980 -906 653 1 284 310 26 418 844 0
Summa -563 357 33 501 138 32 937 781 33 725 262 -224 124 -787 481 1 675 017 34 612 798 0

1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -1 445 216 34 456 393 33 011 177 35 350 441 -894 048 -2 339 264 1 584 469 34 595 646 774 613
1:1.21 Sjukpenning -1 434 318 30 010 000 28 575 682 30 850 795 -840 795 -2 275 113 1 500 500 30 076 182 774 613
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. -2 000 167 100 165 100 168 100 -1 000 -3 000 8 355 173 455 0
1:1.5 Boendetillägg -3 658 191 168 187 510 192 935 -1 767 -5 425 9 558 197 068 0
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -18 518 41 915 393 41 896 875 40 528 406 1 386 987 1 368 469 1 836 269 43 733 144 2 829
1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar -15 599 4 906 000 4 890 401 4 874 758 31 242 15 643 245 300 5 135 701 0
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar -2 919 26 393 23 474 27 622 -1 229 -4 148 1 319 24 793 2 829
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -622 33 984 33 362 34 376 -392 -1 014 1 614 34 976 0
1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -622 32 294 31 672 32 708 -414 -1 036 1 614 33 286 0
1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 1 690 1 690 1 668 22 22 0 1 690 0
Summa -2 267 605 84 299 270 82 031 665 84 149 779 149 491 -2 118 114 3 662 002 85 693 667 2 042 392

1:1 Barnbidrag -183 325 34 072 612 33 889 287 34 100 403 -27 791 -211 116 1 703 629 35 592 916 5 519
1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån -4 246 17 015 12 769 19 138 -2 123 -6 369 850 13 619 5 519
1:2 Föräldraförsäkring -1 892 792 49 022 400 47 129 608 49 581 204 -558 804 -2 451 596 2 229 044 49 358 652 348 128
1:2.9 Föräldrapenning -1 343 773 35 471 835 34 128 062 35 795 526 -323 691 -1 667 464 1 773 591 35 901 653 0
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning -549 019 8 366 783 7 817 764 8 584 231 -217 448 -766 467 418 339 8 236 103 348 128
1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 0 3 474 080 3 474 080 3 479 356 -5 276 -5 276 0 3 474 080 0
1:3 1:3 Underhållsstöd 0 2 603 685 2 603 685 2 611 769 -8 084 -8 084 130 184 2 733 869 0
1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 4 716 338 4 716 338 176 368 4 539 970 4 539 970 235 816 4 952 154 0
1:6.5 Omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn - - - 4 298 596 - - - - -
1:8 1:8 Bostadsbidrag -460 223 4 758 635 4 298 412 5 104 165 -345 530 -805 753 237 931 4 536 343 567 822
Summa -2 536 340 95 654 849 93 118 509 96 320 962 4 055 895 1 519 555 4 537 302 97 655 811 921 469
Totalt -5 367 302 213 455 257 208 087 955 214 196 003 3 981 262 -1 386 040 9 874 321 217 962 276 2 963 861
5 (5)
Utgiftsprognos Bilaga 2 utgifter inom socialförsäkringen m.m.
2018-05-02 Dnr 268-2018
Utgifter inom socialförsäkringen m.m.

2017 2018 2019 2020 2021
Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1, Statligt tandvårdsstöd

Anslaget totalt, tkr 5 773 381 6 300 440 6 696 519 6 843 219 6 998 164
Högkostnadsskydd 4 680 886 4 528 200 4 633 103 4 759 546 4 894 753
Tandvårdsbidrag 1 047 650 1 719 397 2 006 361 2 024 745 2 042 822
Särskilt tandvårdsbidrag 48 183 52 843 57 055 58 928 60 589
Övrigt -3 338 0 0 0 0
Bidrag till hälso- och sjukvård

Anslaget totalt, tkr 187 174 309 609 763
Sjukvård i internationella förhållanden. Anslagspost 1, Sjukvård i internationella förhållanden

Anslaget totalt, tkr 432 975 467 163 465 973 474 753 483 827
Konventionsvård, tkr 184 926 193 466 193 466 193 466 193 466
Turistvård, tkr 20 142 40 670 32 536 34 163 35 871
Pensionärsvård, tkr 218 899 223 849 230 564 237 481 244 606
Sjuk- och tandvårdstjänster, tkr 9 008 9 178 9 407 9 643 9 884
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

Grundbidrag 26 905 35 866 36 305 33 292 31 771
Anskaffningsbidrag 3 278 7 770 7 943 7 213 6 836
Anpassningsbidrag 126 084 161 513 161 623 155 139 140 683
Tilläggsbidrag 5 188 21 042 21 560 21 405 21 379
Övrigt (återkrav) 990 702 665 657 652
1 (7)
2018-05-02 Dnr 268-2018
2017 2018 2019 2020 2021
Kostnader för statlig assistansersättning

Inbetalningar från kommunerna, tkr 4 620 256 4 023 959 4 588 220 4 657 216 4 727 075
Total utbetald assistansersättning, tkr 27 929 918 28 861 364 29 301 165 30 021 812 30 768 262
Antal personer, årsgenomsnitt 15 273 14 700 14 744 14 744 14 744
Assistanstimmar/vecka och person, årsgenomsnitt 129 130 131 132 133
Assistanstimmar/månad och person, årsgenomsnitt 558 561 567 572 578
Medelersättning/tim (inkl admkostn), årsgenomsnitt 294 298 303 307 312

Sjukpenningtalet 10 9 9 9 8
Ohälsotalet 26 24 23 22 21
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
Sjukpenning, tkr 32 313 943 31 218 399 30 765 631 30 650 687 30 850 795
Antal nettodagar 55 785 311 52 030 743 49 842 853 48 811 176 48 277 603
Medelersättning, kr/dag 579 593 602 612 623
Rehabiliteringspenning, tkr 959 719 893 083 898 578 895 289 901 143
Arbetshjälpmedel m.m., tkr 165 846 156 100 160 100 164 100 168 100
Arbetshjälpmedel, tkr 80 000 83 000 86 000 89 000
Övrigt (inklusive resor), 76 000 77 000 78 000 79 000
Närståendepenning, tkr 174 064 178 120 181 489 183 631 185 860
Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, tkr 98 633 126 767 146 307 161 472 174 873
Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättn., tkr 98 633 126 767 146 307 161 472 174 873
Boendetillägg, tkr 127 087 154 221 169 591 180 811 192 935
Statlig ålderspensionsavgift sjukpenning, tkr 3 665 000 3 542 000 2 656 096 2 655 081 2 793 093
Statlig ålderspensionsavgift rehabiliteringspenning, tkr 150 000 98 000 46 657 13 111 64 775
Statlig ålderspensionsavgift närståendepenning, tkr 19 000 16 000 16 701 16 505 18 867
2 (7)
2018-05-02 Dnr 268-2018
2017 2018 2019 2020 2021
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

Aktivitetsersättning och sjukersättning, tkr 35 832 898 34 584 387 33 269 728 31 945 711 30 798 859
Medelantal personer med aktivitetsersättning 37 282 33 555 29 341 26 101 23 618
Antal personer med aktivitetsersättning i december 36 295 31 992 27 979 25 314 22 985
Inflöde (dec år t-1 -- dec år t) 6 471 5 112 4 886 4 942 4 990
Utflöde (dec år t-1 -- dec år t) 9 142 7 024 6 249 5 774 5 481
Medelantal personer med sjukersättning 283 856 267 572 253 024 239 253 225 853
Antal personer med sjukersättning i december 276 411 260 809 247 062 233 129 220 247
Inflöde (dec år t-1 -- dec år t) 5 725 5 204 5 199 5 019 4 957
Utflöde (dec år t-1 -- dec år t) 24 665 23 070 21 595 20 785 19 676
Medelantal personer med inkomstrelaterad ersättning 229 211 210 547 193 321 177 814 163 542
Anslagsbelastning för personer med inkomstrelaterad ersättning, tkr 24 646 976 23 335 569 22 013 076 20 718 926 19 572 019
Från Aktivitetsersättning till Sjukersättning (ingår ej i in/utflöde ovan) 2 712 2 263 2 649 1 833 1 838
Statlig ålderspensionsavgift, tkr 6 876 000 6 176 000 5 454 198 5 194 836 4 827 167
Bostadstillägg till personer med SA, tkr 4 948 897 5 118 923 5 063 427 4 966 172 4 874 758
Antal personer med bostadstillägg i december 123 611 120 155 117 736 116 111 114 758
Antal personer med särskilt bostadstillägg i december 6 296 3 241 3 076 3 000 2 935
Kostnader för vissa personer med SA, tkr 30 697 30 654 30 978 29 278 27 622
Handikappersättningar
Handikappersättningar, tkr 1 349 933 1 364 000 1 351 000 1 309 000 1 270 000
Antal personer med handikappersättning, årsgenomsnitt 64 122 64 099 62 452 59 243 56 033
Antal personer med handikappersättning 69 %, dec 12 805 12 730 12 094 11 457 10 821
Genomsnittligt antal Pbb per handikappersättning, årsgenomsnitt 0 0 0 0 0
Merkostnadsersättningar, tkr 0 0 250 000 380 000 520 000
3 (7)
2018-05-02 Dnr 268-2018
2017 2018 2019 2020 2021
Arbetsskadeersättningar m.m.
Ersättningar enligt LAF+YFL+Övriga totalt, tkr 2 781 499 2 653 585 2 582 516 2 487 926 2 409 452
Arbetsskadeförsäkring (LAF), tkr 2 371 235 2 265 518 2 215 231 2 138 833 2 076 206
Yrkesskadeförsäkring (YFL), tkr 292 194 271 769 252 995 236 334 221 586
Övriga ersättningar enligt LAF och YFL, tkr 118 070 116 298 114 290 112 759 111 660
Statlig ålderspensionsavgift, tkr 226 000 213 000 205 157 210 719 201 604
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet

Förmånerna totalt, tkr 36 512 36 884 35 433 34 041 32 708
Lag om statligt personskadeskydd (LSP), tkr 13 132 14 685 14 272 13 870 13 479
Äldre skador, tkr 22 302 21 175 20 199 19 268 18 380
Skadeståndslivräntor, tkr 1 078 1 024 962 903 849
Statlig ålderspensionsavgift, tkr 829 895 1 312 1 601 1 668
Bidrag för sjukskrivningsprocessen

Finansiell samordning genom samordningsförbund, tkr 326 515 339 000 339 000 339 000 339 000
Medicinsk service, tkr 52 923 55 000 55 000 55 000 55 000
Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförm 697 315 691 000 709 000 709 000 709 000
Arbetsplatsnära stöd, tkr 67 590 118 000 118 000 118 000 118 000
Försäkringsmedicinska utredningar, tkr 246 301 250 000 250 000 250 000 250 000
Bidrag till hälso- och sjukvården, tkr 1 320 950 1 404 660 1 426 000 1 423 500 1 423 500
Ersättning för höga sjuklönekostnader

Försäkringskassan
4 (7)
2018-05-02 Dnr 268-2018
2017 2018 2019 2020 2021
Barnbidrag
Allmänt barnbidrag 23 647 782 27 931 399 29 165 524 29 647 331 30 135 657
Flerbarnstillägg 3 402 211 3 481 085 3 540 458 3 598 945 3 658 224
Förlängt barnbidrag 220 272 263 502 275 310 282 085 287 384
Tilläggsbelopp vid familjeförmån 17 062 19 138 19 138 19 138 19 138
Föräldraförsäkring
Föräldrapenning, tkr 30 688 176 31 872 540 32 978 495 34 267 848 35 795 526
Antal nettodagar, män 15 463 697 16 156 288 17 059 202 17 867 930 18 746 051
Antal nettodagar, kvinnor 39 728 169 39 600 911 39 929 758 39 971 504 40 110 565
Medelersättning, män, kr/dag 666 692 702 720 738
Medelersättning, kvinnor, kr/dag 515 525 528 538 550
Jämställdhetsbonus, tkr 26 632 0 0 0 0
Tillfällig föräldrapenning, tkr 6 884 794 7 387 081 7 774 810 8 158 787 8 584 231
Antal ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning. 7 437 537 7 764 868 7 930 440 8 046 905 8 162 778
Medelersättning/dag i tillfällig föräldrapenning, kr 926 951 980 1 014 1 052
Graviditetspenning, tkr 617 734 625 478 657 873 693 107 731 468
Medelersättning, kr 594 612 631 653 679
Statlig ålderspensionsavgift, tillfällig föräldrapenning, tkr 678 893 710 650 762 958 799 829 922 300
Statlig ålderspensionsavgift, föräldrapenning, tkr 2 875 213 3 094 486 3 169 963 3 395 023 3 479 356
Statlig ålderspensionsavgift, graviditetspenning, tkr 66 537 63 533 64 329 59 485 68 323
5 (7)
2018-05-02 Dnr 268-2018
2017 2018 2019 2020 2021
Underhållsstöd
Bruttoutbetalning, tkr 3 704 364 3 861 782 3 952 533 3 863 147 3 813 826
Inbetalningar från återbetalningsskyldiga, tkr 859 900 789 635 802 970 816 101 837 502
Inbetalningar från Kronofogdemyndigheten, tk 323 902 333 620 343 628 353 937 364 555
Antal barn med underhållsstöd (inkl förlängt stöd). 211 465 208 293 206 210 205 385 204 564
Genomsnittligt bidrag, utbetalt per barn och månad, kr 1 460 1 545 1 597 1 567 1 554
Debiterat per barn och år, kr 6 296 5 788 5 945 6 066 6 251
Återbetalningsgrad (exkl. från KFM), andel av debiterad inbetalning 1 1 1 1 1
Adoptionsbidrag
Antal adoptionsbidrag 260 248 248 248 248
Medelersättning, kr 59 923 73 742 75 000 75 000 75 000
Vårdbidrag för funktionshindrade barn

Förmånen totalt, tkr 3 575 866 3 790 609 3 091 353 1 252 151 176 368
Vårdbidrag för vård och tillsyn, tkr 3 480 748 3 689 779 3 009 123 1 218 844 171 677
Merkostnadsersättning, tkr 95 118 100 830 82 230 33 307 4 691
Antal vårdbidrag, nettobidrag, årsgenomsnitt 29 132 30 605 24 627 9 764 1 341
Antal vårdbidrag, nettobidrag, december 29 186 31 436 18 588 2 021 489
Större än helt, december 1 366 1 524 932 105 26
Hela, december 6 804 6 730 3 621 354 76
Tre fjärdedels, december 7 305 8 152 4 990 561 141
Halva, december 19 343 21 462 13 066 1 462 364
En fjärdedels, december 21 440 23 094 13 657 1 485 360
Statlig ålderspensionsavgift, tkr 362 900 386 670 298 598 108 017 6 445
Omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn, tkr 0 0 983 331 2 981 778 4 298 596
Statlig ålderspensionsavgift för omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning h 0 0 96 858 293 705 423 412
6 (7)
2018-05-02 Dnr 268-2018
2017 2018 2019 2020 2021
Bostadsbidrag
Preliminärt bostadsbidrag, Barnhushåll, tkr 4 784 049 4 969 016 5 124 533 5 162 591 5 274 537
Preliminärt bostadsbidrag, Hushåll utan barn, tkr 332 546 334 626 342 463 345 427 350 181
Summa preliminärt bostadsbidrag, tkr 5 116 596 5 303 642 5 466 996 5 508 019 5 624 718
Antal barnhushåll, i genomsnitt under året 145 175 146 217 147 523 147 480 149 078
Antal hushåll utan barn, i genomsnitt under året 30 063 29 025 28 518 28 091 27 577
Summa Antal hushåll, i genomsnitt under året 175 238 175 242 176 041 175 571 176 654
Genomsnittligt utbetalat bidrag/bidragsmånad, Barnhushåll, kr 2 746 2 832 2 895 2 917 2 948
Genomsnittligt bidrag per bidragsmånad, Hushåll utan barn, kr 918 961 1 001 1 025 1 058
Reglering av bostadsbidrag
Utbetalningar av överskjutande belopp, tkr 165 973 164 257 149 581 149 133 147 860
Återbetalningar inkl. kvittningar under året, tkr -604 896 -655 358 -654 534 -656 052 -656 031
Övrigt (förtida återb., returer, lokala utb., bortskrivning, eftergift), tkr -13 536 -12 383 -12 382 -12 382 -12 382
7 (7)
Utgiftsprognos Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2018
2018-04-26 Dnr 268-2018
Utgifter inom socialförsäkringen m.m. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec summa
1:4 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd 419 079 476 215 477 796 483 968 631 141 534 772 550 452 302 409 579 196 730 360 562 116 552 936 6 300 440
Statlig ålderspensionsavgift för
1:6.27 smittbärarpenning 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 174
1:7 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 24 678 16 871 49 618 34 290 34 290 34 290 34 290 34 290 34 290 101 675 34 290 34 290 467 163
Bilstöd till personer med
4:3 4:3 funktionsnedsättning 9 373 7 584 6 935 12 385 15 372 17 460 16 084 15 794 33 413 45 123 31 976 15 393 226 893
4:4 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 1 728 135 2 391 985 2 005 339 2 001 553 2 009 319 2 016 133 2 025 030 2 032 577 2 342 904 2 201 092 2 039 119 2 044 218 24 837 405
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 3 249 273 3 162 105 3 048 225 3 146 978 3 100 708 3 090 844 2 936 206 2 913 682 2 842 690 2 883 144 3 002 941 3 005 895 36 382 690
1:1.21 Sjukpenning 2 811 973 2 732 020 2 620 921 2 710 756 2 662 558 2 654 820 2 513 025 2 493 796 2 418 936 2 453 907 2 569 682 2 576 004 31 218 399
1:1.19 Rehabiliteringspenning 75 531 74 356 69 538 82 298 80 864 80 612 72 035 69 844 70 615 71 673 74 604 71 113 893 083
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 18 876 14 751 16 329 12 733 14 876 13 815 8 794 6 673 9 020 12 449 13 719 14 066 156 100
1:1.15 Närståendepenning 16 517 13 971 14 414 14 350 14 975 13 561 13 951 14 800 15 322 15 916 15 415 14 927 178 120
Sjukpenning respektive
1:1.8 rehabiliteringspenning i särskilda fall 9 524 10 038 9 534 10 084 10 333 10 636 10 822 10 931 11 089 11 195 11 268 11 313 126 767
1:1.5 Boendetillägg 12 185 12 304 12 823 12 090 12 435 12 733 12 912 12 971 13 041 13 336 13 586 13 805 154 221
1:1.18 sjukpenning 295 167 295 167 295 167 295 167 295 167 295 167 295 167 295 167 295 167 295 167 295 167 295 167 3 542 000
1:1.17 rehabiliteringspenning 8 167 8 167 8 167 8 167 8 167 8 167 8 167 8 167 8 167 8 167 8 167 8 167 98 000
1:1.16 närståendepenning 1 333 1 333 1 333 1 333 1 333 1 333 1 333 1 333 1 333 1 333 1 333 1 333 16 000
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 3 899 920 3 876 451 3 855 130 3 825 072 3 830 692 3 805 858 3 820 936 3 823 314 3 809 077 3 800 797 3 790 290 3 772 426 45 909 964
1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 2 951 328 2 930 728 2 908 544 2 878 439 2 881 312 2 864 927 2 891 042 2 881 979 2 867 597 2 855 307 2 843 411 2 829 774 34 584 387
1:2.6 aktivitets- och sjukersättningar 514 667 514 667 514 667 514 667 514 667 514 667 514 667 514 667 514 667 514 667 514 667 514 667 6 176 000
Bostadstillägg till personer med
1:2.7 aktivitets- och sjukersättningar 430 062 426 609 429 929 430 578 431 107 423 115 414 704 422 705 424 775 429 195 429 780 426 364 5 118 923
Kostnader för vissa personer med
1:2.8 aktivitets- och sjukersättningar 3 863 4 448 1 990 1 390 3 607 3 149 524 3 963 2 038 1 628 2 432 1 622 30 654
1:3 1:3:1 Handikappersättningar 113 385 113 580 112 489 113 392 113 734 113 987 113 322 112 680 113 981 114 474 114 770 114 206 1 364 000
1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 240 121 242 633 238 736 240 446 244 283 240 138 237 000 235 395 233 329 238 041 239 988 236 474 2 866 585
1:4.4 Arbetsskadelivränta 222 371 224 883 220 986 222 696 226 533 222 388 219 250 217 645 215 579 220 291 222 238 218 724 2 653 585
1:4.5 arbetsskadelivränta 17 750 17 750 17 750 17 750 17 750 17 750 17 750 17 750 17 750 17 750 17 750 17 750 213 000
Ersättning inom det statliga
1:5 personskadeskyddet 3 319 3 238 3 154 3 276 3 131 3 285 3 067 2 970 3 073 3 153 3 069 3 044 37 779
Ersättning inom det statliga
1:5.3 personskadeskyddet 3 244 3 163 3 079 3 201 3 057 3 210 2 992 2 896 2 999 3 078 2 994 2 970 36 884
ersättning inom det statliga
1:5.4 personskadeskyddet 75 75 75 75 75 75 75 75 75 75 75 75 895
1 (2)
Utgiftsprognos Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2018
2018-04-26 Dnr 268-2018
Utgifter inom socialförsäkringen m.m. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec summa
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 231 179 227 638 65 281 237 413 200 991 119 439 45 622 132 079 148 232 115 764 143 145 190 876 2 857 660
Finansiell samordning genom
1:6.3 samordningsförbund 11 360 72 113 60 31 039 47 449 5 409 23 531 57 532 2 585 32 325 51 433 4 164 339 000
1:6.4 Medicinsk service 0 0 0 53 000 250 250 250 250 250 250 250 250 55 000
Rehabiliteringsinsatser i samarbete
mellan Försäkringskassan och
1:6.5 Arbetsförmedlingen 15 054 17 807 51 804 52 094 71 478 99 671 5 898 57 997 69 363 69 924 77 754 102 157 691 000
1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 8 882 10 519 13 258 18 727 11 669 6 424 8 257 8 614 5 889 5 579 6 022 14 159 118 000
1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 0 0 161 62 460 62 460 0 0 0 62 460 0 0 62 460 250 000
1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 1 195 883 127 200 -2 20 094 7 686 7 686 7 686 7 686 7 686 7 686 7 686 7 686 1 404 660
1:7 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 527 -134 -88 0 929 268 1 632 1 632 1 632 1 632 1 632 1 632 1 632 941 000
1:1 Barnbidrag 2 287 793 2 303 633 2 692 881 2 707 725 2 726 821 2 751 986 2 660 683 2 684 638 2 719 261 2 696 687 2 717 331 2 745 687 31 695 124
1:1 Allmänt barnbidrag 1 984 416 1 995 768 2 384 877 2 367 818 2 382 267 2 399 435 2 377 010 2 392 233 2 415 916 2 395 033 2 410 690 2 425 938 27 931 399
1:2 Flerbarnstillägg 289 348 293 004 290 725 288 455 292 772 300 631 274 827 282 261 288 222 285 802 290 543 304 495 3 481 085
1:3 Förlängt barnbidrag 12 423 13 467 15 417 49 907 50 270 50 206 7 322 8 690 13 459 14 419 14 296 13 628 263 502
1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån 1 607 1 394 1 862 1 546 1 512 1 714 1 524 1 454 1 664 1 433 1 802 1 627 19 138
1:2 Föräldraförsäkring 3 839 041 3 645 281 3 528 844 3 487 842 3 402 667 3 465 245 3 912 279 4 504 217 3 624 369 3 355 691 3 492 010 3 496 282 43 753 768
1:2.9 Föräldrapenning 2 898 735 2 381 674 2 281 827 2 379 691 2 370 370 2 597 896 3 122 366 3 821 628 2 766 260 2 412 731 2 465 497 2 373 865 31 872 540
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 564 439 889 041 875 409 731 811 655 729 487 251 412 392 306 213 484 843 571 184 656 559 752 211 7 387 081
1:2.12 Graviditetspenning 53 478 52 177 49 219 53 951 54 179 57 709 55 132 53 986 50 877 49 387 47 565 47 817 625 478
Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig
1:2.8 föräldrapenning 59 221 59 221 59 221 59 221 59 221 59 221 59 221 59 221 59 221 59 221 59 221 59 221 710 650
1:2.4 föräldrapenning 257 874 257 874 257 874 257 874 257 874 257 874 257 874 257 874 257 874 257 874 257 874 257 874 3 094 486
1:2.10 graviditetspenning 5 294 5 294 5 294 5 294 5 294 5 294 5 294 5 294 5 294 5 294 5 294 5 294 63 533
1:3 1:3 Underhållsstöd 218 339 230 594 217 735 247 656 212 534 223 828 181 819 220 292 237 854 243 329 251 542 253 006 2 738 528
1:4 1:4 Adoptionsbidrag 1 770 1 130 945 1 335 1 874 1 528 1 315 1 874 1 591 1 480 1 851 1 595 18 288
1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 342 056 343 293 347 634 349 856 353 870 360 829 335 635 337 013 340 856 350 164 356 727 359 347 4 177 279
1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 309 833 311 070 315 411 317 634 321 647 328 607 303 413 304 790 308 634 317 941 324 505 327 124 3 790 609
1:6.5 vårdbidrag för funktionshindrade barn 32 223 32 223 32 223 32 223 32 223 32 223 32 223 32 223 32 223 32 223 32 223 32 223 386 670
1:8 1:8 Bostadsbidrag 389 238 564 335 345 386 380 287 343 986 401 811 387 259 388 506 411 770 397 718 396 699 393 164 4 800 159
2 (2)
Bilaga 4 Statliga
Utgiftsprognos ålderspensionsavgifter
2018-05-02 Dnr 268-2018
Statliga ålderspensionsavgifter
Innehåll
1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning .........................6
1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning .........................7
1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning ...................8
1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning.....................................9
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar .........10
1:4.5 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta ............................11
1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga

personskadeskyddet ...........................................................................................12
1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning ..................................13
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning ....................14
1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning ........................15
1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn

..............................................................................................................16
1:6.6 Statlig ålderspensionsavgift för omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning

hos barn ..........................................................................................................17
1 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
Vad är en statlig ålderspensionsavgift?

Från flera anslag i statsbudgeten betalas statliga ålderspensionsavgifter (SÅP) till
ålderspensionssystemet. Den statliga ålderspensionsavgiften ersätter arbetsgivaravgiften/
egenavgiften vid utbetalning av olika ersättningar, till exempel sjukpenning.
Beräkning av statliga ålderspensionsavgifter

Prognoserna för statliga ålderspensionsavgifter tas fram genom en fast beräkning av
utgiftsprognosen, räntan på statsskuldväxlar (6 månader) samt avgiftssatsen.
Regeringen fastställer beloppen som belastar anslagsposterna för de statliga ålderspensions-
avgifterna i december året innan. Anslagsbeloppet för resten av prognosperioden består av två
delar, dels en preliminär avgift för året, dels ett regleringsbelopp som avser tre år tidigare.
Den preliminära avgiften för transfereringar är i princip 10,21 procent av underlaget.
Emellertid betalas inte statliga ålderspensionsavgifter för den del av ersättningen som ligger
över ålderspensionssystemets avgiftstak. Därför blir den verkliga avgiftssatsen något lägre
och har för de flesta åren den varit strax under 10 procent av de totala utbetalda
ersättningarna.
Statliga ålderspensionsavgifter betalas även för pensionsgrundande belopp. Den preliminära
avgiften är i dessa fall 18,5 procent av underlaget.
Regleringsbeloppet beräknas genom en avstämning med Pensionsmyndigheten under våren
två år efter det år som avstämningen gäller. Vid avstämningen jämförs fastställda pensions-
rätter för transfereringar och pensionsgrundande belopp med inbetalda preliminära statliga
ålderspensionsavgifter för året. Skillnaden räknas upp med tre års ränta. Olika räntesatser
används för de regleringsbelopp som ska föras till premiepensionssystemet respektive
inkomstpensionssystemet. De räntesatser som används avser det år avstämningen gäller.
Vid avstämningen av 2016 års statliga ålderspensionsavgifter blev avgiftssatsen 9,85 procent
för utbetalda transfereringar. Vid prognoserna tillämpas denna avgiftssats för samtliga år
under prognosperioden från och med 2016. För inkomstgrundade aktivitets- och
sjukersättningar blev avgiftssatsen 17,84 procent år 2016.
Anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter

Ett antal anslag i statsbudgeten belastas med statliga ålderspensionsavgifter.
Försäkringskassan ansvarar för cirka hälften av dem. I de flesta fall redovisas de statliga
ålderspensionsavgifterna på egna anslagsposter inom samma anslag som respektive
ersättning. Några anslag har flera anslagsposter som avser statliga ålderspensionsavgifter.
Sammantaget ansvarar Försäkringskassan år 2017 för 12 anslagsposter som avser statliga
ålderspensionsavgifter. Dessa kan delas in i tre olika kategorier beroende på hur de statliga
ålderspensionsavgifterna förhåller sig till den anslagspost där den ersättning som utgör
underlag för avgiften redovisas. Tabellen nedan redovisar anslagsposterna fördelat på dessa
kategorier.
2 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
Försäkringskassans anslagsposter för SÅP Anslagsposter för motsvarande ersättningar

Kategori 1
10-1:1.18 SÅP för sjukpenning 10-1:1.21 Sjukpenning
10-1:1.17 SÅP för rehabiliteringspenning 10-1:1.19 Rehabiliteringspenning
10-1:1.16 SÅP för närståendepenning 10-1:1.15 Närståendepenning
12-1:2.4 SÅP för föräldrapenning 12-1:2.9 Föräldrapenning
12-1:2.8 SÅP för tillfällig föräldrapenning 12-1:2.11 Tillfällig föräldrapenning
12-1:2.10 SÅP för graviditetspenning 12-1:2.12 Graviditetspenning
SÅP för omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos Omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos
barn barn
Kategori 2
10-1:2.8 SÅP för aktivitets- och sjukersättningar 10-1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar
10-1:4.4 SÅP för arbetsskadelivränta 10-1:4.5 Arbetsskadelivränta
10-1:5.4 SÅP för ersättning för kroppsskador 10-1:5.3 Ersättning för kroppsskador
12-1:6.3 SÅP för vårdbidrag för funktionshindrade barn 12-1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn
Kategori 3
Anslagsposten redovisas hos
9-1:6.27 SÅP för Smittbärarpenning Folkhälsomyndigheten
Kategori 1 utgörs av 7 anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter. I dessa fall finns en

motsvarande anslagspost för en pensionsgrundande ersättning. Hela eller nästan hela
anslagsposten utgör underlag för den statliga ålderspensionsavgiften. Därmed kommer
utgiftsprognosen för den statliga ålderspensionsavgiften, bortsett från regleringsbeloppet, att
följa utgiftsprognosen för anslagsposten. Till denna kategori hör statliga ålderspensions-
avgifter för sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, föräldrapenning, tillfällig
föräldrapenning och graviditetspenning.
Kategori 2 utgörs av fyra anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter. I dessa fall finns
anslagsposter för motsvarande pensionsgrundande ersättningar men dessa anslagsposter
belastas också med ersättningar som inte är pensionsgrundande. Därför är det inte säkert att
utgiftsprognosen för den statliga ålderspensionsavgiften och utgiftsprognosen för
anslagsposten för ersättningen kommer att följas åt. Till kategori 2 hör statliga ålderspensions-
avgifter för arbetsskadelivränta, ersättning för det statliga personskadeskyddet och vårdbidrag
för funktionshindrade barn. För arbetsskador och det statliga personskadeskyddet är det i stort
sett bara egenlivräntor och sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring respektive
lagen om statligt personskadeskydd som är pensionsgrundande. Efterlevandelivräntor och
vårdersättningar är inte pensionsgrundande. Inte heller egenlivräntor enligt äldre regler som
till exempel lagen om yrkesskadeförsäkring är pensionsgrundande. Vad gäller vårdbidrag är
det bara den skattepliktiga delen av ersättningen som är pensionsgrundande. Även statliga
ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningar kan räknas till kategori 2. Endast de
inkomstgrundande förmånerna är pensionsgrundande, inte garantiersättningarna. Dessutom
finns ett pensionsgrundande belopp som påverkar den statliga ålderspensionsavgiften men
som inte ingår i anslagsposten för ersättningen.
Kategori 3 utgörs av en anslagspost med statliga ålderspensionsavgifter där Försäkringskassan
inte redovisar någon anslagspost för den pensionsgrundande ersättningen. För
3 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
smittbärarpenning är det Folkhälsomyndigheten som ansvarar för ersättningen.

Försäkringskassan ansvarar bara för redovisningen av den statliga ålderspensionsavgiften.
Tabellförklaringar
Avsnitten om anslagsposterna med statliga ålderspensionsavgifter inleds med tabellen
Översikt av anslagspost. Nedan beskrivs strukturen på den tabellen.
Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor
2017 2018 2019 2020 2021
Anslag (=tillgängliga medel =
anslagsbelastning) A¹ A¹ E² E² E²
Preliminäravgift B¹ B¹ - - -
Reglering, avser förhållanden
tre år tidigare C¹ C¹ F F F
Prognostiserad avgift för
respektive år D D G G G
Prognos - - H H H
Avvikelse från anslag - - I I I
¹ Fastställd av Riksdagen.
² Enligt 2018:RK18:maj . Hämtad 2018-04-23.
³ Enligt avstämning från Pensionsmyndigheten april 2018.
För år 2017 och 2018 anges fastställd anslagsbelastning (A), preliminär avgift för året (B) och
ett regleringsbelopp som avser år 2014 respektive 2015 (C). Beloppet A är summan av
beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för året (D).
För år 2019–2021 anges regleringsbelopp (F), prognostiserad avgift för respektive år (G) samt
Försäkringskassans prognoser för statliga ålderspensionsavgifter (H). Beloppen (E) är anslag
enligt 2018:RK18:maj.
Beloppen (I) är skillnaden mellan Försäkringskassans prognoser för statliga ålderspensions-

avgifter (H) och anslag (E).
I avsnitten redovisar vi även tabellen Prognosjämförelse där den nya prognosen jämförs med
närmast föregående prognos, vilken illustreras nedan. I tabellen delas prognosförändringen
upp på olika komponenter. Föregående prognos för anslagsbelastningen anges med (K). Ny
prognos är lika med (H) från tabellen ovan.
Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor
4 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
2018 2019 2020 2021

Föregående prognosbelopp K K K K
Överföring till/från andra anslagsposter - - - -
Ändrade makroekonomiska antaganden - - - -
Volym- och strukturförändringar - - - -
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - - -
Övrigt - - - -
Ny prognos H H H H
Differens i 1000-tal kronor - - - -

Differens i procent - - - -
5 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning

Prognos statlig ålderspensionsavgift. Beloppen anges i 1000-tal kronor
2017 2018 2019 2020 2021
anslagsbelastning) 187¹ 174¹ 383² 616² 772²
Preliminär avgift 393¹ 476¹ - - -
tre år tid -206¹ -302¹ -308³ -8 146
respektive år 385 617 617 617 617
Prognos - - 309 609 763
Avvikelse från anslag - - 74 7 9

I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i
februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Föregående prognosbelopp 174 383 616 772
Volym- och strukturförändringar - -4 -5 -4
Övrigt - - - -
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år - -70 -2 -5
Ny prognos 174 309 609 763
Differens i 1000-tal kronor 0 -74 -7 -9
Differens i procent 0,0 -19,3 -1,1 -1,2
6 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning

2017 2018 2019 2020 2021
anslagsbelastning) 19 000¹ 16 000¹ 17 000² 17 000² 19 000²
Preliminär avgift 18 670¹ 17 005¹ - - -
tre år tid 330¹ -1 005¹ -1 175³ -1 583 560
respektive år 17 145 17 545 17 877 18 088 18 307
Prognos - - 16 701 16 505 18 867
Avvikelse från anslag - - 299 495 133

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Övrigt - - - -
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år - -119 -127 -137
Ny prognos 16 000 16 701 16 505 18 867
Differens i 1000-tal kronor 0 -135 -142 -152
7 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning

2017 2018 2019 2020 2021
tre år tid -16 861¹ -13 079¹ -41 853³ -75 075 -23 988
respektive år 94 532 87 969 88 510 88 186 88 763
Prognos - - 46 657 13 111 64 775
Avvikelse från anslag - - 7 343 6 889 16 225

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Ändrade makroekonomiska antaganden - -113 -188 -227
Volym- och strukturförändringar - +1 892 +2 102 +2 328
Övrigt - - - -
Överföring till/från andra anslagsposter - -9 736 -9 693 -9 756
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år - -886 -697 -10 594
Ny prognos 98 000 46 657 13 111 64 775
Differens i 1000-tal kronor 0 -8 843 -8 476 -18 249
8 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning

2017 2018 2019 2020 2021
anslagsbelastning) 3 665 000¹ 3 542 000¹ 2 629 000² 2 620 000² 2 667 000²
Preliminär avgift 3 533 619¹ 3 311 734¹ - - -
tre år tid 131 381¹ 230 266¹ -374 319³ -364 012 -245 710
respektive år 3 182 923 3 075 012 3 030 415 3 019 093 3 038 803
Prognos - - 2 656 096 2 655 081 2 793 093
Avvikelse från anslag - - -27 096 -35 081 -126 093

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Ändrade makroekonomiska antaganden - -3 467 -5 774 -6 989
Övrigt - - - -
Överföring till/från andra anslagsposter - +9 736 +9 693 +9 756
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år - -24 501 -23 478 +58 666
Ny prognos 3 542 000 2 656 096 2 655 081 2 793 093
Differens i 1000-tal kronor 0 +39 935 +45 082 +133 011
9 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar

2017 2018 2019 2020 2021
tre år tid 512 840¹ 74 229¹ -155 891³ -85 238 -160 502
respektive år 6 281 040 5 947 141 5 610 089 5 280 075 4 987 669
Prognos - - 5 454 198 5 194 836 4 827 167

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Volym- och strukturförändringar - -129 637 -167 760 -203 284
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år - -46 191 -51 162 -81 196
Övrigt - - - -
Ny prognos 6 176 000 5 454 198 5 194 836 4 827 167
10 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:4.5 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta

2017 2018 2019 2020 2021
tre år tid -5 501¹ -11 002¹ -12 031³ 1 020 -1 954
respektive år 232 484 222 119 217 189 209 699 203 558
Prognos - - 205 157 210 719 201 604

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Övrigt - - - -
Ny prognos 213 000 205 157 210 719 201 604
11 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga

personskadeskyddet
2017 2018 2019 2020 2021
anslagsbelastning) 829¹ 895¹ 1 309² 1 621² 1 690²
tre år tid -71¹ -49¹ -3³ 323 425
respektive år 1 211 1 354 1 316 1 279 1 243
Prognos - - 1 312 1 601 1 668
Avvikelse från anslag - - -3 20 22

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Föregående prognosbelopp 895 1 309 1 621 1 690
Övrigt - - - -
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år - +14 -9 -11
Ny prognos 895 1 312 1 601 1 668
Differens i 1000-tal kronor 0 +3 -20 -22
Differens i procent 0,0 +0,2 -1,2 -1,3
12 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning

2017 2018 2019 2020 2021
tre år tid -128 651¹ -89 761¹ -78 418³ 19 640 -46 503
respektive år 3 022 785 3 139 445 3 248 382 3 375 383 3 525 859
Prognos - - 3 169 963 3 395 023 3 479 356
Avvikelse från anslag - - 22 022 17 724 -5 276

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Övrigt - - - -
Ny prognos 3 094 486 3 169 963 3 395 023 3 479 356
13 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning

2017 2018 2019 2020 2021
tre år tid -2 932¹ 56 968¹ -2 861³ -3 812 76 753
respektive år 678 152 727 627 765 819 803 640 845 547
Prognos - - 762 958 799 829 922 300

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Övrigt - - - -
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år - -4 915 -5 002 +8 675
Ny prognos 710 650 762 958 799 829 922 300
14 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning

2017 2018 2019 2020 2021
tre år tid -2 775¹ -1 667¹ -471³ -8 786 -3 727
respektive år 60 847 61 610 64 800 68 271 72 050
Prognos - - 64 329 59 485 68 323

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Volym- och strukturförändringar - -519 +180 +997
Övrigt - - - -
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år - -462 -448 -1 259
Ny prognos 63 533 64 329 59 485 68 323
Differens i 1000-tal kronor 0 -1 259 -663 -705
15 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade

barn
2017 2018 2019 2020 2021
tre år tid -4 082¹ 2 768¹ -5 900³ -15 320 -10 927
respektive år 352 223 373 375 304 498 123 337 17 372
Prognos - - 298 598 108 017 6 445

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Ändrade makroekonomiska antaganden - -868 -913 -2 874
Regelförändringar - -97 203 -308 241 -447 187
Övrigt - - - -
Ny prognos 386 670 298 598 108 017 6 445
16 (17)
Bilaga 4 Statliga
2018-05-02 Dnr 268-2018
1:6.6 Statlig ålderspensionsavgift för omvårdnadsbidrag vid

funktionsnedsättning hos barn
2017 2018 2019 2020 2021
anslagsbelastning) 0¹ 0¹ 0² 0² 0²
tre år tid 0¹ 0¹ 0³ 0 0
respektive år 0 0 0 0 0
Prognos - - 96 858 293 705 423 412

februari 2018.
2018 2019 2020 2021
Föregående prognosbelopp 0 0 0 0
Volym- och strukturförändringar - - - -
Regelförändringar - +96 858 +293 705 +423 412
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år - - - -
Övrigt - - - -
Ny prognos 0 96 858 293 705 423 412
Differens i procent 0 0 0 0
17 (17)
Bilaga 5 Förteckning över
Utgiftsprognos kontaktpersoner
2018-05-02 Dnr 268-2018
Förteckning över kontaktpersoner
Ansvarsområde Kontaktperson E-post

Prognoschef Axel Arvidsson axel.arvidsson@forsakringskassan.se
Samordnare Renée Blomberg renee.blomberg@forsakringskassan.se
Statligt tandvårdsstöd Jacob Resare jacob.resare@forsakringskassan.se
Statlig ålderspensionsavgift för Osman Mahmoudi osman.mahmoudi@forsakringskassan.se
smittbärarpenning
Sjukvård i internationella förhållanden Fredrik Sandberg fredrik.sandberg@forsakringskassan.se
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Jacob Resare jacob.resare@forsakringskassan.se
Kostnader för statlig assistansersättning Love Fieber Lundell love.fieber.lundell@forsakringskassan.se
Love Sjölund love.sjolund@forsakringskassan.se
Sjuk- och rehabiliteringspenning Olof Lundgren olof.lundgren@forsakringskassan.se
Jon Frank jon.frank@forsakringskassan.se
Närståendepenning Renée Blomberg renee.blomberg@forsakringskassan.se
Boendetillägg Maria Corin maria.corin@forsakringskassan.se
Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i Elin Stenbacka elin.stenbacka@forsakringskassan.se
särskilda fall
Arbetshjälpmedel m.m. Richard Baltander richard.baltander@forsakringskassan.se
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Erik Ahlmark erik.ahlmark@forsakringskassan.se
Elin Stenbacka elin.stenbacka@forsakringskassan.se
Handikappersättning och merkostnadsersättning Richard Baltander richard.baltander@forsakringskassan.se
Arbetsskadelivränta Fredrik Sandberg fredrik.sandberg@forsakringskassan.se
Ersättning inom det statliga Fredrik Sandberg fredrik.sandberg@forsakringskassan.se
personskadeskyddet
Bidrag för sjukskrivningsprocessen Richard Baltander richard.baltander@forsakringskassan.se
Ersättning för höga sjuklönekostnader Richard Baltander richard.baltander@forsakringskassan.se
Förvaltningsmedel Annette Karlsson anette.kr.karlsson@forsakringskassan.se
Barnbidrag Hiu Yee Fan hiuyee.fan1@forsakringskassan.se
Föräldrapenning Hiu Yee Fan hiuyee.fan1@forsakringskassan.se
Tillfällig föräldrapenning Osman Mahmoudi osman.mahmoudi@forsakringskassan.se
Graviditetspenning Maria Corin maria.corin@forsakringskassan.se
Jämställdhetsbonus Osman Mahmoudi osman.mahmoudi@forsakringskassan.se
Underhållsstöd Osman Mahmoudi osman.mahmoudi@forsakringskassan.se
Adoptionsbidrag Maria Corin maria.corin@forsakringskassan.se
Vårdbidrag och omvårdnadsbidrag Renée Blomberg renee.blomberg@forsakringskassan.se
Elin Stenbacka elin.stenbacka@forsakringskassan.se
Bostadsbidrag Fredrik Sandberg fredrik.sandberg@forsakringskassan.se
Erik Ahlmark erik.ahlmark@forsakringskassan.se

TEMPLATE Försäkringskassan Utgiftsprognos-201805-Med-bilagor

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

TEMPLATE Försäkringskassan Utgiftsprognos-201805-Med-bilagor

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

TEMPLATE Försäkringskassan Utgiftsprognos-201805-Med-bilagor

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Rapport 2018-05-02

Utgiftsprognos för budgetåren 2018–2021

2018-05-02 Dnr 268-2018

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den

Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans

Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som

2018-05-02 Dnr 268-2018

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...............................16

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .......................97

2018-05-02 Dnr 268-2018

Bilaga 1 Sammanfattande tabeller

Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m.

Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2018

Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter

Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

2018-05-02 Dnr 268-2018

De totala utgifterna för Försäkringskassans anslag exklusive förvaltningsmedel

Utgifter per utgiftsområde, exklusive förvaltningsmedel

Prognoserna i denna rapport är sammantaget marginellt högre än de som lämnades

2018-05-02 Dnr 268-2018

Utvecklingen inom olika försäkringsområden

 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden.

Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna inom utgiftsområde 9

Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största

2018-05-02 Dnr 268-2018

Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift

Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till

2018-05-02 Dnr 268-2018

Sammantaget medför detta fortsatta nedgångar i både sjukpenning- och

2018-05-02 Dnr 268-2018

Ohälsotalet och sjukpenningtalet

Nedgången är starkast för ohälsotalet, som innehåller både personer med

Under de senaste åren har antalet nybeviljade sjukersättningar varit på en

Den 1 januari 2019 införs merkostnadsersättning som på sikt kommer ersätta

2018-05-02 Dnr 268-2018

handikappersättning enligt nuvarande regelverk ofta är beviljade tillsvidare och

Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift

Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden,

2018-05-02 Dnr 268-2018

Jämförelse med föregående prognos

Prognosjämförelse, miljoner kronor

Sammantaget har prognoserna höjts marginellt, jämfört med de prognoser som

2018-05-02 Dnr 268-2018

Ändrade makroekonomiska antaganden

Volym- och strukturförändringar

2018-05-02 Dnr 268-2018

Jämförelse med statens budget

Prognosjämförelse, miljarder kronor

Prognos 209,4 209,9 211,5 214,2

Avvikelse från anslagna medel 8,7 3,4 -0,8 -0,7 -0,7

Begäran om tilläggsanslag 0,3

Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive

Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten

2018-05-02 Dnr 268-2018