Noor Asamrai Hjärtsvikt 20 december 2011

Charlotte Björklund

Vissa bilder har hon inte tagit med i komp pga att hon har tagit de från
nätet, men hon försöker förklara bilderna med text istället.

Bild 2
Hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom i befolkningen ffa hos den
äldre populationen, med prevalensen på 1-4% i västvärlden. Hjärtsvikt i sig
är ingen sjukdom, utan de är symtom på bakomliggande hjärtsjukdomar.
Folk som är över 80 år, är det nästan var 10:e som har hjärtsvikt. Alla har
inte symtomatisk hjärtsvikt dvs. de har inte besvär av sin nedsatta
hjärtfunktion. I Sverige så finns det ungefär 200000 personer med kliniskt
(symtomgivande) hjärtsvikt. Det är ovanligt med hjärtsvikt i tidig ålder, man
kan få det men oftast efter pensionsåldern. 90 % har det efter 65 årsåldern,
men merparten av dem är över 75 år.

Vad är då hjärtsvikt??
Det är då att hjärtat pumpar ineffektivt. Det finns 2 energikrävande
funktioner hos hjärtat
 slappna av effektivt och snabbt, är energikrävande isig, att det ska
fyllas bra med blod
 dra ihop sig, kontrahera för att pumpa ut blod till lungkretsloppet och
till systemcirkulationen.

Högersida + vänstersida, 4 hålrum, där förmaken sitter uppe och kamrarna

sitter nere.
Högersida pumpar till ett lågtryckssystem – till lungorna
Vänsterkammaren som har en kraftigare hjärtmuskel pumpar i ett
högtrycksystem – ut till kroppen och ut till dess organ. Är mer sårbart.
Hjärtminutvolymen, det är den volym som hjärtat pumpar under en hel
minut. Man kan då beräkna den genom slagvolymen, som är volymen för
varje hjärtslag multiplicerat med pulsen/frekvensen.

Hjärtminutvolym = Slagvolym * frekvens

Om man har hjärtsvikt, som är då ett symtom på en bakomliggande

hjärtsjukdom, vad som händer är att kroppen försöker hålla ett adekvat
perfusionstryck till de olika organen. Kroppen signalerar via hormoner och
nerver att ett organ, i förstahand njurarna, hjärnan och hjärtat är dåligt
genomblödda, då kan hjärtat ändra sig och öka slagvolymen eller öka
frekvensen. Men när hjärtat börjar svikta, så kommer andra
kompensationsmekanismer in.
Vänsterkammaren (gäller även högerkammaren) att den vidgar sig för att öka
slagvolymen. Den kan också få en förtjockad vänsterkammarvägg, för att
kunna motverka en lägre slagvolym. Detta sker funktionellt i början men
inte längre – hjärtcirkulationen kommer i en ondspiral, som gör att den
försämras ytterliggare. Hjärtmuskeln förtjockas och sen blir förtunnad –

1
Noor Asamrai Hjärtsvikt 20 december 2011
Charlotte Björklund

kallas remodellering – hjärtväggarna (musklerna) ändrar form. Detta leder i

sin tur till vidgning av vänsterkammaren.
Detta gäller även för högerkammaren, men det är oftast vänsterkammaren
som drabbas och får stor betydelse än högerkammare, just för att
vänsterkammaren är den som pumpar blod till hela systemkretsloppet.

Bild 3

Klinisk definition på hjärtsvikt

Typiska symtom på hjärtsvikt är: trötthet, andfåddhet bensvullnad.
Objektiva fynd: ffa på ultraljud på hjärtat man ser dessa fynd. Man kan se
då att hjärtrummen är förstorade, nedsatt pumpförmåga eller nedsatt
avslappningsförmåga.

Man kan också titta på lab, där man kan ta ett prov, som inte är så
jättegammalt som heter NT-proBNP, där man kan mäta nivåer av
natriuretiska peptider.
Om ovan nämnda faktorer finns, så är det en sannolikhet att man har
drabbats av hjärtsvikt.

Bild tagit från boken – Akut hjärtsvikt av Bert Andersson!

Akut hjärtsvikt- en akut försämring eller debut. Den kan komma smygande
eller debutera väldigt snabbt.

NYHA en funktionsskala som är graderad från I-IV. Denna visar hur mycket
patienten orkar av det dagliga livet med hjärtsvikt. Detta är ett sätt att
gradera hjärtsvikt.

2
Noor Asamrai Hjärtsvikt 20 december 2011
Charlotte Björklund

NYHA I: inga symtom

NYHA IV: symtom i vila

En patient kan komma med akut hjärtsvikt  med farmakologisk

behandling kan den då komma från klass IV till klass I. Hjärtsvikt är en
progressiv sjukdom, där det sker en successiv försämring, som kan beror på
ökad belastning på det sviktande hjärtat, t.ex. akut blodbrist, kraftig
infektion eller snabbt förmaksflimmer.

Försämringen går väldigt mkt snabbare på slutet. Hjärtsvikt är en tråkig

sjukdom, eftersom risken för plötslig död finns. Det spelar ingen roll om man
ligger på funktionsklass I eller IV, utan den risken finns hela tiden.

Med de hjärtsvikt mediciner som vi använder idag, så har det skett en klar
förbättring för dem som har hjärtsvikt.

Bild 4

Man ska tänka på att det finns olika grader av akut/mindre akut hjärtsvikt

Bild 5

Vad är det som ligger bakom att man får hjärtsvikt?

Den nationella registret i USA har visat att vid akut försämring av en radan
kända kronisk hjärtsvikt, så är:
Hypertoni
Koronar sjukdom = kranskärl sjukdom
Diabetes
Hjärtinfarkt
Förmaksflimmer
Vanliga orsaker till att man får en akutisering av sin hjärtsvikt. Det behöver
inte vara att man har en av dessa, utan man kan ha flera av de samtidigt
Det finns andra orsaker också som kan ge hjärtsvikt.

Bild 6

Andra orsaker som kan försämra en kronisk hjärtsvikt:

Infektioner – ökad belastning på hjärtat

Thyroideasjukdom – ämnesomsättnings sjukdom
Anemi – blodbrist, oavsett anledning
NSAID – t.ex. Voltaren, Diklofenak – antiinflammatoriska lkm, kan försämra
en kronisk hjärtsvikt, genom att de försämrar perfusionen av hjärtat och har
en viss grad av vätskeretention.
Dålig compliance – att patienten inte tar sina lkm mot hjärtsvikt

3
Noor Asamrai Hjärtsvikt 20 december 2011
Charlotte Björklund
Alkoholist/överkonsumerar alkohol

Bild 7

Symtom vid hjärtsvikt

Torr rethosta – innebär en retning på lungsäcken eller luftvägarna  man

samlar på sig vätska i lungsäcken och i lungvävnaden. Man brukar kalla
detta på hjärthosta/kardiellhosta
De blir trötta och orkar inte – pga. försämrad perfusion av alla organ
Blir lättare andfådda och kan känna av att hjärtat slår snabbare

Om det är en högersvikt så kan man få:

Vätska i buken
Svullna ben och fötter

En akut försämring är livshotande, om man går från funktionsklass I,II i

NYHA till grad IV. Om man tittar på ultraljud så ser man att hjärtat pumpar
knappt någonting.

Bild 8

När man får ett akut hjärtinfarkt, så får ungefär hälften symtom på
hjärtsvikt. Och ungefär 1/3 får en akut hjärtsvikt, nedsatt pumpförmåga.
Det beror bl.a på vart hjärtinfarkten sitter och hur utbredd den är. Om man
har haft en hjärtinfarkt tidigare, eller om har sin 5:e hjärtinfarkt med
hjärtmuskelskada.
Alla får inte kronisk hjärtsvikt efter akut hjärtinfarkt, men ganska många får
det i alla fall. Det som är viktigt när man behandlar hjärtsvikt, förutom att
man behandlar symtomen på hjärtsvikt, det är att titta på bakomliggande
hjärtsjukdomar.

Bild 9

Patientfall

Läs bildtexten!

Om man har en plus som är 120-130/min dag efter dag så kan det utlösa
hjärtsvikt. Det är inte farligt om man har en hög puls och är opåverkad. Men
om man blir andfådd, och inte orkar ligga plant med en sådan hög puls, då
är det en helt annan sak. Man kan inte låta det stå hur länge som helst.
Man kan inte låta pulsen vara hur hög som helst.

Bild 10

4
Noor Asamrai Hjärtsvikt 20 december 2011
Charlotte Björklund

Patienten blev inneliggande, där man sviktbehandlade honom och

kontrollerade frekvensen.
Frekvensreglering:
 B-blockerare: försiktigt om det är en akut hjärtsvikt, eftersom
patienterna kan försämras. De skall vara hyggligt stabila, och det
brukar de vara om man diuretika behandlar de.
 Seloken har en kort verkningsduration, därför ges den 4 ggr/dag i en
låg dos.
 Triatec – ACE hämmare - Ges i 2 dos – ordinationssätt!

När Patienten gick hem så fick han:

 Seloken – depåtabl.
 Triatec – ACE hämmare, fulldos! Patienten skulle gå hos hjärtsvikt
sköterskan som då ska titrera upp dosen till måldos.
 Waran – blodförtunnande, eftersom han har fått förmaksflimmer

Det vanligaste är att man har lätt/asymtomatisk hjärtsvikt NYHA I, där

ungefär 50% av de som har hjärtsvikt har det.
33% har en måttlig grad av hjärtsvikt NYHA II
13% mer uttalad hjärtsvikt NYHA III
4% NYHA IV

 NYHA 1 – får man inga symtom om man anstränger sig, man kan leva
ett helt vanligt liv
 NYHA II det är att man får symtom när man anstränger sig normalt,
beror också på i vilken ålder man är. Om man går i trappor eller
uppförsbackar.
 NYHA III – man orkar inte gå på plan mark, utan att bli andfådd. Vid
lätt ansträngning.
 NYHA IV – symtom i vila

Hög 1-årsdödlighet för de som har NYHA IV  mellan 50-70% dör

3-årsdödligheten för de som har NYHA I-III  ungefär 40% dör

Bild 11

Behandlingsmål

Läs bildtexten!
Hjärttransplantation finns som botande behandling! om man har en väldigt
ung person, som har en hjärtsvikt.

Bild 12

Akut behandling av hjärtsvikt

5
Noor Asamrai Hjärtsvikt 20 december 2011
Charlotte Björklund
Om en person kommer in med akut hjärtsvikt och har det väldigt jobbigt
med andningen, svullna underben, på lungröntgen ser man vätska i
lungorna, så kan man ge:
 syrgas
 CPAP – continuous positive airway pressure – övertrycks
understödjande behandling. En mask man sätter på patienten på
akuten. Bra vid lungödem – vätska i lungvävnaden. Detta tryck
tränger undan vätskan som finns i lungorna
 Nitropreparat – kärlvidgande för att avlasta hjärtat. Lättstyrt och
kortverkande. Används bara för de som har hypertoni. Med tiden
kommer blodtrycket att sjunka, vilket beror på att hjärtat inte kan
upprätthålla bra perfusionstryck.
 Diuretika – oftast i injektionsform
 Morfin – mot ångest, pga. att de inte kan andas ordentligt.
 Antiemetika – mot illamående

Bild 13

Lkm mot hjärtsvikt

Läs bildtexten!

B-blockerare undviks om man är akut sviktande, då ger man digitalis

istället.
Om man inte tål ACE-hämmare, så kan man ge ARB som
underhållsbehandling. Dock är den lite dyrare, men är ett bra preparat.
Man kan kombinera ACE-hämmare och ARB, men det kräver att man har
koll på blodsalterna, och njurfunktionen. För det kan resultera att man kan
få rubbningar i de.

Bild 14
ACE-hämmare – Angiotensin Converting Enzyme Inhibitor

Läs bildtexten!

ACE-hämmre – kontraindikationer:
 Nedsatt njurfunktion – njursvikt!
ACE-hämmare är en bra medicin just för att skydda njurar t.ex. vid
diabetes. Om serum kreatinin ligger för högt, ska man inte sätta in ACE-
hämmare.
 Dehydrering- gamla människor dricker inte mycket  högt serum
kreatinin  nedsatt njurfunktion. Dricker man dåligt, då är inte ACE-
hämmare inte 1:a handsval lkm
 Hyperkalemi – högt kalium  ej ACE-hämmare, eftersom de tenderar
att höja upp kalium nivåer i blodet, vilket i sin tur kan orsaka dödlig
arytmi, hjärtat får en rytmrubbning.
 Svår hypotoni –lågt blodtryck

6
Noor Asamrai Hjärtsvikt 20 december 2011
Charlotte Björklund
Bild 15

Försiktig insättning av ACE-hämmare. Man titrerar upp dosen tills man

kommer upp till måldosen, som är den dos som patienten mår bra av.

ACE-hämmare sätts i 2 dos till att börja med, vid högre compliance  går
man över till 1 dos. Om man misslyckas så får man stå kvar vid 2 dos.

Bild 16

B-Blockerare

Läs bildtexten!

Sätts inte in vid akut hjärtsvikt!

Kontraindikation:
 AV-block : överledningsrubbning
 Bradykardi : att man får en låg puls
 Astma
 Instabil hjärtsvikt

Bild 17
Börja med låga doser, och sedan en långsam dos ökning. Detta gör man inte
på sjukhus utan man kör oavsett, med snabba dosökningar. Patienten
hinner aldrig hamna på en steady state nivå på sjukhus, utan får den senare
när man kommer hem och är i kontakt med vårdcentralen. Det är en
tendens att man sätter in höga doser, så att patienten kan gå hem tidigare
innan de känner efter hur de mår. Sedan ligger en del ganska mkt på
sjukhuset också, känner inte av sitt låga blodtryck i samma utsträckning.

Måldos – är den dos som de mår bra av, som gör att de tar sina mediciner.
Vad som är en fördel med hjärtsvikt patienter – tar de inte sin medicin, så
får de ganska snabbt effekt/symtom av sin hjärtsvikt, om den är tillräckligt
uttalad. Så detta gör att de flesta tar den.

Bild 18

Läs bildtexten!

Emconcor CHF : kronisk heart failure –en lite dyrare tablett, liknar
bisoprolol, men med en låg dosstyrka, som passar just för hjärtsvikt
patienter.

Bild 19

Diuretika behandling

Symtomatisk behandling – att de samlar på sig vätska i lungorna, på benen

och i buken.

7
Noor Asamrai Hjärtsvikt 20 december 2011
Charlotte Björklund

Diuretika verkar på njurarna, där den ökar utsöndringen av vatten och

salter. Har ingen effekt på dödligheten i hjärtsvikt, utan är bara symtom
inriktad. Doseringen styrs av andfåddhet, övervikt  öka dosen!
Vid akut försämring av hjärtsvikt så ges diuretika som intravenös
behandling i mkt högre styrkor.
Nedsatt njurfunktion – ge högre doser

Bild 20

Bästa sättet och kolla på effekten av diuretika är att ha koll på dagligvikt,

sen kolla även att blodsalterna och njurfunktionen inte sticker iväg, när man
diuretika behandlar.
I gamla kroppar och gamla organ så fås effekten inte väldigt snabbt.

Det finns många olika styrkor på diuretika tabletter. Det finns ingen maxdos
heller.

Bild 21

Spironolakton ingår i RAS-systemet som verkar i del av njurarnas kontroll

över blodtrycket. Ett gammalt lkm, om den kombineras med ACE-hämmare,
så visar det sig att den har en sänkning av mortaliteten vid ffa måttlig till
svår hjärtsvikt. Den används också om man har högersvikt, leversvikt.
Därför används den i låga doser.

Bild 22
Läs bildtexten!

Bild 23
Läs bildtexten!

Bild 24
Läs bildtexten!

Bild 25
Läs bildtexten!

Obehandlad hypertoni låg bakom hans hjärtsvikt

Bild 26
Läs bildtexten!

Det som styr metoprolol doseringen är pulsen. Har man en låg puls, då ska
man ge en lågdos lkm.

Bild 27

8
Noor Asamrai Hjärtsvikt 20 december 2011
Charlotte Björklund
Läs bildtexten!

Bild 28
Läs bildtexten!

Underhållsbehandlingen styrs av njurfunktionen. Viktigt att ha koll på

njurfunktionen. För det som händer är att man samlar på sig metaboliter,
som kan orsaka toxiska effekter.

Bild 29
Läs bildtexten!

ACE-hämmare sänker afterload – lägre blodtryck för hjärtat att pumpa.

ACE-hämmare hämmar endogena ämnen som höjer blodtrycket. Motverkar
även remodellering (formen) av hjärtat

Bild 30
Läs bildtexten!

Undvika kalciumblockerare – eftersom de försämrar hjärtsvikten. Har man

en asymtomatisk hjärtsvikt och får kalciumhämmare, då kan det leda till at
man utvecklar en symtomatisk hjärtsvikt.

Bild 31

En förklaring till NYHA funktionsskalan