SENASTE NYTT 2008-05-25

HEMSIDAN HYLLAR
SIN EGEN SKAPARE

Namn: Lars Krantz

Fyller: 82 år i dag

Nuvarande arbete: Egen hemsida, www.nationalmordet.nu

Nu över 300 000 besökare

Bakgrund: Född i Göteborg, son till författaren, tecknaren och journalisten på Torgny Segerstedts GHT, Göteborgs Handels- och sjöfarts
Tidning, Claes Krantz. Studier på Högskolan samt Slöjdföreningen i Göteborg. Filmare, journalist i Göteborg och Stockholm. TV-producent på
Kulturavdelningen i Stockholm från 1962. Böcker om TV, Norge, Andra Världskriget och Palmemordet. Bildkonstnär med utställningar,
collage, akvareller i Stockholm, Göteborg, Strömstad och Marstrand. FIB:s pris, Stillerstatyett, för kortfilmen Bronsålder (1952) om
hällristningar, visad i Cannes.

Familj: Fem barn, sexton barnbarn och fyra barnbarnsbarn.

Gillar: Livet.

Filmregissör drömde han om att bli. Beundrade pappa men ville ändå göra sig oberoende, och då blev det film. Om man ska göra film så
måste man också kunna teckna, lärde Sergej Eisenstein, så då lärde han sig det. Gick för Nils Wedel på Slöjdis. Halkade in på journalistiken
för att försörja sig, och blev av en tillfällighet bland annat kriminalreporter. Längsta tiden på nu avdöda Ny Tid. Följde de stora rättegångarna
mot bonden på Öland, som eldade upp ladugårdar och hade presskonferenser däremellan , kvinnomördaren Olle Möller i Örebro,
sommarmordet på Maj i Marstrand och det över hela Norden uppmärksammade målet mot den osedlige författaren Agnar Mykle i Oslo. .
Läste med förvåning vad de legendariska kriminalreportrarna från huvudstaden skrev.

Genom fadern följde han världshändelserna från tonåren, som pappa kom hem till hyrda villan i Långedrag med, direkt från hästens, läs
Torgny Segerstedts, mun. Hörde bombflottorna över Kattegatt när de återvände från Tyskland till England, såg det röda skenet på himlen vid
slaget om Skagerack, fick veta först av alla att tyskarna hade begärt att få transitera en hel division från Norge till Finland. De fick det! O
heliga vrede. Sedan kom smällen i Krylbo, då ett helt tyskt ammunitionståg flög i luften.Såg vid ett tillfälle Ju 52:a med hakkors över
hustaken. Varför sköt de inte ned den? Svenska luftförsvaret hade order att inte skjuta på tyska plan! Förresten så cyklade han med
kamraterna till Nya Varvet när de begrov ubåten Ulvens besättning. Fadersrevolten kom aldrig att rikta sig mot dennes antinazism.

Trestegshopp från NT till GT till Victor Vindes Stocken till TV och kulturchefen Mats Rehnberg, mest känd som domare i 10 000-
kronorsfrågan. Så då blev det film i alla fall. Fast för TV. Hade gjort sig ett namn som filmkritiker i Göteborg och fick sitta i
dokumentärfilmsjuryn i filmfestivalen i Berlin 1960. Var helt enkelt lovande.

Första stora uppgiften på TV Skollärare John Chronschoughs memoarer i fyra delar. Nästa stora uppgift en jättesåpa på Eyvind Johnsons
Krilon, den symboliske figuren som envist vägrade att underkasta sig Makten i söder, medan alla runt omkring böjde sig. Det blev manus i
många versioner, godkända av författaren. Och projektet understöddes av grannländernas television, för EJ var på den tiden ett större namn
där än i Sverige. Men Krilon var farlig också som symbol, och är så än. Så det blev ingen TV-serie. Men man vet aldrig.

Från krigsåren var också spelfilmen Gud hjälpe oss, nu har kriget kommit till Äppelbo (1974) om ett nödlandat Junkerplan på en åker i
Dalarna med SS-soldater och officerare ombord. Smällen i Krylbo skulle bli ett annat projekt, men det stannade vid porträtt av Malcolm
Munthe och Wille Grut, guldmedaljören i London 48, "världens bäste soldat", som var den som sprängde tåget på Försvarsstabens uppdrag
för att ge sken av att det fanns en motståndsvilja i Sverige. Munthe, son till Axel Munthe, var biträdande brittisk militärattaché i Stockholm.
Han tog på sig skulden för bomben, men det var inte han. Förresten så blev det en dokumentär om ubåten Ulven också, som satte
frågetecken för den officiella versionen om minsprängningen. Efteråt följde ytterligare forskningar som visade att minsprängningen var en
bluff. Ulven gick under vid en alltför realistisk stridsövning mellan svenska och tyska marinerna. Man lämnade besättningen på 33 man att dö
ombord och spred ut att ubåten gått på en tysk mina. Men sanningen fick inte sägas och får fortfarande inte sägas. Det finns många
paralleller att dra till den ryska atomubåten Kursk och dess förlisning i Norra Ishavet.

Om TV-karriären att säga att jubilaren startade ut stort, understödd av sina chefer Mats Rehnberg och Ivar Ivre. Tog initiativet till TV:s
första talkshow Studio 65 med Lars Ulvenstam som programledare och ledde TV:s första stora utlandsexpedition med Svenska
Amerikalinjens Kungsholm till New York och lastbåten Blankaholm hem. Sjöfolk hette de tre programmen. Pris fick han också för Parkfolk
om Gamleby folkpark. Vikingar i Österled var led i ett nordvisionsprojekt men gillades inte av ryssarna. Den nordiska divisionen av
norrmän, danskar och svenskar hette nämligen Division Viking. Men vi var välkomna att göra reportage om det moderna Sovjet. Så det blev
sex veckors reportageresa till Sibirien och Svarta havet och besök i Sjolochovs by när han fick nobelpriset. Program om elektrifieringen och
livet i Ukraina, plus smygtagningar av vikingavägar och runstenar. Vid inspelning i Kiev kom budet om Sexdagarskriget via SR:s Moskvakorre
Kåre Nyblom. Det var spännande tider.

Tre dokumentärserier vill han gärna framhålla en sån här dag. Fem program blev det kring den svenska botanikprofessorn Vivi Täckholm i
Kairo, om växter, om koptiska kyrkan och om Sankt Antonius kloster, världens äldsta, mitt ute i Arabiska öknen, som ännu är i bruk. I
Nazismen i närbild var polacker, som blivit svenskar, ciceroner i koncentrationslägren Stutthof och Sachsenhausen. Under tio års tid
bevakade han i sju dokumentärer hur demokratin fungerade i Malung i Västerdalarna. Problem om politiken som yrke mm, som numera
diskuteras dagligen.

Ett S-märkt kommunalråd tog illa vid sig och såg till att granskningen upphörde.

"Jag känner folk på Sveriges Radio", sa han och bevisade det. Då som nu fanns det tabun. I går visade Folke Rydén hur det gick till när två
poliser avrättades av några bankrånare i Malexander. Ett föredömligt och klarläggande TV-program om hur det gick till. Och som också visade
hur det går när man som Lars Norén inte kan dra gränserna mellan konst och verklighet. Jämför Olof Palme!

Men varför får vi aldrig veta hur det gick till när Olof Palme mördades på Sveavägen? Jubilaren sprider det ihärdigt på sin hemsida, som
uppdateras en till två gånger i veckan och nu har i genomsnitt 50 – 100 besökare per dag.

Denna födelsedagstext har jubilaren skrivit alldeles själv, eftersom ingen annan ville göra det. Till sist, som Aftonbladet brukar avsluta sina
intervjuer,

Vad önskar du dig mest av allt just nu?

- Att mordet på Olof Palme den 28 februari 1986 ska bli offentligt redovisat till alla delar och att de skyldiga, som ännu lever, och det gör de
flesta, blir lagförda. Det är en förutsättning för att Sverige åter ska kunna fungera som en rättsstat.

Lars Krantz