Nr 3 2018 september

a ll ia n s e n s a d e n e j
s o lf e g .i o
årsmöte
i v a lt id e r
s e L u c ia ä r h ä r

www.mrmusik.nu 1
www.yamahapianocenter.se

YAMAHA PIANO CENTER

Yamaha GB1
Med sin beskedliga storlek är GB1
perfekt till mindre rum, utan att det
görs avkall på vare sig kraft,
tonalitet eller uttrycksmöjligheter
i förhållande till större
Yamahaflyglar.

Yamaha P125
P125 är ett kompakt och prisvärt digitalpiano
i matt svart utförande med 88 vägda tangenter, 24 instru-
mentljud, 20 rytmer för att öva tillsammans med och inbyggda
högtalare. Här finns även en inspelningsfunktion som gör
att du kan lyssna till det du spelat i efterhand. P125 är
5.690 kr
99.000 kr även lämpat för scenbruk tack vare
linjeutgång i stereo.
Silent 139.000 kr

Yamaha PSRE363 NYHET!

Modernt, välljudande keyboard
med hela 574 ljud med split/
layerfunktion, 165 rytmer med
komp i alla möjliga stilar och
150 olika arpeggiomönster. 1.890 kr
Yamaha CLP635
CLP635 erbjuder superbt ljud, anslag och pedalfunktioner, allt perfekt integrerat
för att ge dig känslan av att spela på en flygel. Finns i flera utföranden.

15.990 kr
Yamaha U1
Den 121 cm höga U1-modellen är känd
för sitt klara ljud, stämhållbarhet
och exklusiva design. Med tillägget
TransAcoustic kan du även använda
instrumentets resonansbotten som
högtalare för de digitala ljuden,
alternativ öva tyst i hörlurar.

92.000 kr
Silent 117.000 kr.
Med reservation för prisförändringar eller tryckfel.

Transacoustic 128.000 kr

Yamaha NU1X NYHET!

Hybridinstrument som
kombinerar en äkta piano-
Yamaha B1 mekanik, ljudet från en CFX
B1 är Yamahas minsta och billigaste modell, och
konsertflygel samt en exklusiv
som tack vare sitt 109 cm höga kabinett kan
möbel i högglanspolerad
förgylla varje hem.
svart finish. NU1X har även
Alla pianon i B-serien kan också fås med en påkostad högtalardel med
Yamaha Silent Piano-teknologi. hela 180W uteffekt.

34.990 kr Silent 53.990 kr 46.190 kr

YAMAHA PIANO CENTER · HELSINGBORG YAMAHA PIANO CENTER · GÖTEBORG YAMAHA PIANO CENTER · STOCKHOLM

Halmén Musik Andreasson Musik Klaviatur i Stockholm AB

Drottninggatan 62 · 25 221 Helsingborg Odinsgatan 9 · 411 03 Göteborg Rådmansgatan 39 B · 113 58 Stockholm

2
Tel. 042-21 51 39 · helsingborg@yamahapianocenter.se
www.halmemusik.se
Tel 031-71 14 711 · goteborg@yamahapianocenter.se
www.andreassonmusik.se
Tel 08-612 60 60 · stockholm@yamahapianocenter.se
ypc.ordermusic.se
Från redaktionen...
När detta skrivs har det varit fint väder
nästan en hel sommar, men nu regnar
det och är grått och valresultatet är näs-
tan klart. Det är ovisst hur det kommer
att gå. En sak vet vi dock att bor du i en
kommun som styrs av alliansen så har
bidragen till kultur minskat den senaste
åren och kommer förmodligen att göra
det också en tid framöver. Se artikeln på
sidan 13 ”I valtider”.
För övrigt är det ju rätt mulet åtminsto-
ne för gymnasieskolans elever. Riksdagen
röstade 16 juni 2018 nej till förslaget om
ett gymnasiegemensamt estetiskt ämne.
Centern, Kristdemokraterna, Liberalerna,
Moderaterna och Sverigedemokraterna
röstade emot den rödgröna regeringens
proposition. Det är bara att beklaga att
gymnasieelever kommer att gå miste om
möjligheten att i undervisningen få möta
estetiska uttryck, som kan främja iden-
titetsutvecklingen och kännedomen om
sig själv.
Vi refererade i ett tidigare nummer av
tidningen Musikläraren till ett uttalande
av den franske premiärministern Emma-
nuel Macron som sammanfattningsvis
uttrycker sig här om unga människors
benägenhet att kasta sig ut i terrorverk-
samhet:
“För att förhindra att unga människor
söker sig till extrema religiösa och po-
litiskarörelser, är det nödvändigt att vi
finner och satsar på projekt inom kultur
och undervisning, som kan få oss med-
borgare att känna oss kreativa och del-
aktiga i något som är större än det egna
jaget. Vi måste få ha drömmar och arbe-
ta för att uppnå dem annars söker vilsna
ungdomar förverkliga sina drömmar i
extrema rörelser av olika slag”.
Att i skolan beröva unga människors
möjlighet till estetiska uttryck i bild, mu-
sik och dans, komma nära andra männis-
kor såväl fysiskt som psykiskt tror vi kan
medföra tankar som kan bli farliga för
andra individer och samhället. Vi syftar
på resultat som Metoo-rörelsen och ter-
rorhandlingar av olika slag. I våra bitt-
raste stunder tänker vi att vi kanske inte
fått uppleva dessa händelser om barn och
ungdomar i större utsträckning fått med-
verka i estetiska utmaningar i samkönade
situationer…. Fan vet…
Vid MR:s årsmöte nu i våras valdes
Kristina Stenborg, Kapareskolan i Kungs-
backa, åter till ordförande för ett år, och
MR:s styrelse fortsätter verka för musik-
lärares bästa.
Musiklärarnas Riksförening
• skriver till utbildningsdepartementet i
olika frågor
• skriver motioner till de fackliga förbun-
Mu s i k l ä ra re n n r 3 2 0 1 8
preludium 3
redaktionen formulerar sig
nej till estetiskt ämne 4
gymnasieskolan
solfeg.io 8
hur man bryter isen
nytt under solen 10
Hällebergsskolan
dens kongresser
• genomför enkäter vars resultat vi spri- årsötet 2018 12
der i olika organ Kristina igen
• har etablerade kontakter med Skolver-
ket
• skriver debattartiklar insändare 15
• har en hemsida som är öppen för alla jag menar
musiklärare oavsett facklig tillhörighet
• ger ut tidningen Musikläraren fyra utrustningslista 16
gånger per år. år 6
Nästa år sänks medlemsavgiften till 200:
- per år och musiklärarstudenter får gra- se Lucia är här 17
tis medlemskap under hela studietiden. användbar
Vi ser helst att medlemsavgiften för 2019
betalas före 1 december 2018. Välkom- krönika 18
men, musiklärarkollega!
krita
För övrigt så presenterar det digitala
läromedlet solfeg.io lite undervisning-
sidéer på sidan 8. Saknar du kännedom
om solfeg.io så är det definitivt värt mö-
dan att gratis under en tid pröva på ma-
terialet.
Solen skiner i vår skrivarkammare när
Musikläraren
musiklärare hör av sig. Denna gång är det
Ansvarig utgivare:
Christel Weiner som har synpunkter på
våra rekommenderade basutrustnings- Kristina Stenborg
listor för musiksalar. Mycket är bra och Månsagårdsvägen 28
annat är överflöd enligt Christel. Artikeln 439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
hittar du på sidan 15.
Musikläraren utkommer fyra gånger/år:
Enligt tradition så skickar vi i septem-
bernumret med en Lucia-låt: Se Lucia är februari, april, september, december.
här. Det är vår ordförande Kristina Sten- Medlemsavgift: 200:-/år.
borg som står för noterna Håll till godo Pensionärer: 100:-/år.
som medlem i Musiklärarnas Riksfören- Studerande: Gratis under hela studietiden.
ing.
Omslagets första sida: Pablo Melara
Detta nummer av Musikläraren finns
också digitalt på MR:s hemsida: www. Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan
mrmusik.nu 371 47 Karlskrona
tel. 0455/365 604
Nästa nummer av tidningen kommer i
e-post: order@kp-tryck.se
början av december 2018.
Redaktör: Rune Fredriksson
Med förhoppning om en angenäm höst- (osign. foto och text)
termin! tel. 031/47 51 58
e-post: Rune.Fredriksson@bredband2.se
3
Nej till ett estetiskt ämne i
gymnasieskolan
Centern, Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade 19
juni 2018 emot regeringens proposition angående införandet av ett estetiskt ämne, som ett
gymnasiegemensamt ämne i samtliga nationella program, utom i det estetiska programmet.
Miljöpartiet, Socialdemokraterna samt Vänsterpartiet röstade för propositionen (se tabell).
Vi tar det “da capo”
Regeringen föreslog i en proposition,
2017/18:184 att ett estetiskt ämne om 50
gymnasiepoäng ska ingå bland de gym-
nasiegemensamma ämnena i alla natio-
nella program i gymnasieskolan, utom
i det estetiska programmet. Ämnets be-
nämning: Estetiska uttryck. På det este-
tiska programmet ska omfattningen av
karaktärsämnena ökas från 1 050 till 1
100 gymnasiepoäng.
De skäl som regeringen angav för sitt
förslag var bl.a. att skapande och prak-
tisk-estetiska inslag i utbildningen ger
eleverna möjlighet att utveckla förmågan
att kommunicera med estetiska uttrycks-
medel (!). Estetiska ämnen kompletterar
gymnasieskolans breda bildningsuppdrag
genom att eleverna blir mer förtrogna
med konstnärliga och estetiska uttryck.
Utöver detta pekade flera remissinstan-
ser på de estetiska ämnenas positiva ef-
fekter för elevernas kunskapsutveckling
i andra ämnen och deras förståelse för
omvärlden.
Lite bakgrund: Kärnämnet estetisk
verksamhet togs bort i samband med
gymnasiereformen 2011. Samtidigt in-
fördes en rätt för alla elever att läsa
minst en estetisk kurs som individuellt
val. Gymnasieutredningen konstaterade i
sitt betänkande (SOU 2016:77) att sedan
4
2011 får majoriteteten av gymnasieung-
domarna mindre estetisk kunskap i gym-
nasieskolan än före 2011. Denna bild be-
kräftas av Skolverkets uppföljning. Bland
avgångselever med examen eller studie-
bevis om minst 2 500 gymnasiepoäng var
det läsåret 2016/17 exempelvis endast ca
2 procent av eleverna på bygg- och an-
läggningsprogrammet som läst en kurs i
något av de estetiska ämnena bild, foto-
grafisk bild, dans, teater eller musik. På
vård- och omsorgsprogrammet var mot-
svarande andel knappt 5 procent. På det
högskoleförberedande naturvetenskap-
liga programmet hade ca 13 procent av
eleverna läst en kurs i något av de este-
tiska ämnena bild, fotografisk bild, dans,
teater eller musik.
Det var alltså regeringens åsikt att det
var olyckligt att andelen elever som läser
ett estetiskt ämne minskat så kraftigt se-
dan ämnet estetisk verksamhet togs bort.
Regeringen menade att det mot denna
bakgrund är viktigt att stärka alla gymna-
sieelevers möjligheter att utveckla sina
estetiska förmågor genom ett estetiskt
ämne i gymnasieskolan.
Ett estetiskt ämne är enligt regeringen
viktigt för både kreativitet och bildning.
Gymnasieutredningen hänvisade i sitt
betänkande till en forskningssamman-
ställning från 2006 (The Wow Factor
– Global Research Compendium on the
impact of the Arts in Education. Bamford
A). Utredningen konstaterade att sam-
manställningen bl.a. visar att estetiska
och konstnärliga uttryck påverkar elevers
lärande i positiv riktning. Undervisning
med tydliga inslag av estetik och kreati-
vitet förbättrar inlärningen, framför allt
läs- och skrivinlärning men också när det
gäller matematik, förmågan till kritiskt
tänkande och språk. Eleverna mår bättre
och får ofta en mer positiv inställning till
skola och lärande. Enligt sammanställ-
ningen är dock hög kvalitet på undervis-
ningen en förutsättning för de positiva
effekterna.
Ett estetiskt ämne på alla nationella
program motiveras väl med hänvisning
till de positiva effekter som beskrivits
ovan. Utöver detta har ett estetiskt ämne
även ett värde i sig självt genom att det
bidrar till att utveckla elevers förmåga
att kommunicera med estetiska ut-
trycksmedel. Enligt Europaparlamentets
och rådets rekommendation om åtta
nyckelkompetenser för livslångt lärande
(2006/962/EG) är den åttonde kompeten-
sen kulturell medvetenhet och kulturella
uttrycksformer. Att utbildningen i gym-
nasieskolan ger alla elever en reell möj-
lighet att utveckla kulturell medvetenhet
och att utveckla förmåga till estetiska ut-
tryck är enligt den rödgröna regeringen
viktigt. Regeringen föreslog samtidigt att
Omröstning: Betänkande 2017/18:UbU30 (Proposition
2017/18:184) Ökade möjligheter till grundläggande behörighet
på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program,
förslagspunkt 1.
OBS! Eftersom utbildningsutskottets förslag var avslag till propositionen röstade
de rödgröna mot förslaget (Nej) och alliansen för (Ja)
gymnasiearbetets omfattning minskas
från 100 till 50 poäng, detta för att inte
öka elevernas arbetsbelastning och stress
med risk för sämre genomströmning.
Därmed kan både det estetiska ämnet
och gymnasiearbetet i omfattning jämfö-
ras med vissa av yrkesprogrammens gym-
nasiegemensamma ämnen, t.ex. historia,
naturkunskap och religionskunskap.
Trots att omfattningen minskar kommer
gymnasiearbetet även i fortsättningen
att vara ett krav för gymnasieexamen.
Regeringen menade i propositionen att
det kan övervägas om kraven för gymna-
siearbetet behöver förtydligas, t.ex. i exa-
mensmålen eller på annat sätt. Regering-
en bedömde dock att det även genom ett
mindre omfattande gymnasiearbete skul-
le vara möjligt för eleverna att visa att de
har uppnått de kunskaper de behöver för
fortsatta studier eller arbete. Detta gäller
såväl för elever på yrkesprogrammen som
för elever på de högskoleförberedande
programmen.
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser
Regeringen föreslog att ändringarna
i skollagen skulle träda i kraft den 1 ja-
nuari 2019 och tillämpas första gången
på utbildning som påbörjas hösttermi-
nen 2019. Äldre bestämmelser i lagen ska
fortfarande gälla för utbildning som på-
börjats före höstterminen 2019.
Ärendets beredning i utbild-
ningsutskottet och motioner
- ställningstagande
Efter utbildningsutskottets diskus-
sion och omröstning, som utföll i
relation till omröstningen i riksda-
gen (se tabell), skriver utskottet i sitt
ställningstagande:”Sverige är ett av värl-
dens mest kreativa länder. Vi har en rik
flora av internationellt framgångsrika
företag, tjänster, produkter, formgivare,
modedesigner, artister, skådespelare och
filmskapare. Det ska vi självfallet vara
stolta över och förvalta väl. Ett uttryck
för detta är ett stort fokus på de este-
tiska ämnena i den svenska grundskolan.
Ämnena musik, bild och slöjd omfattar i
grundskolans timplan 790 timmar. Det
är ungefär lika många timmar som elev-
erna får i de naturorienterande ämnena
och teknikämnet tillsammans. Därutöver
har grundskoleeleverna möjlighet att för-
djupa sina kunskaper inom de estetiska
ämnena inom ramen för ämnet elevens
val som omfattar 382 timmar. Det finns
därför i grunden en stor samsyn i frågan
om kulturens och de estetiska ämnenas
viktiga roll i skolan”.
Utskottet fortsätter i sitt ställningsta-
gande: ”Flera remissinstanser har emel-
lertid invändningar mot regeringens för-
slag att införa ett obligatoriskt estetiskt
ämne i gymnasieskolan när gymnasiear-
betets omfattning föreslås halveras till
följd av förslaget. Skolverket, som avstyr-
ker förslaget att minska gymnasiearbe-
tets omfattning, skriver i sitt remissvar
att ”ett gymnasiearbete om 50 gymna-
siepoäng har en för liten omfattning för
att fylla sina syften”. På liknande sätt ar-
gumenterar flera andra remissinstanser.
En annan remissinstans som avstyrker
förslaget att minska omfattningen av
gymnasiearbetet menar att det är ett vik-
tigt verktyg för att säkerställa att utbild-
ningarna svarar mot arbetsmarknadens
krav. Vidare anser en remissinstans att
ett estetiskt ämne inte bör införas då det
finns möjligheter att hitta kopplingar till
estetiska uttryck inom gymnasiets karak-
tärsämnen. Utskottet instämmer i denna
kritik. Gymnasiearbetets syfte är att elev-
erna ska knyta ihop sina studier på pro-
grammet och visa att de är förberedda för
yrkesliv eller högskolestudier. Att elever-
na får goda förutsättningar för att förbe-
reda, genomföra och slutföra sitt arbete
är av största vikt för att gymnasiearbetet
ska vara meningsfullt. Att reducera gym-
nasiearbetets omfattning med hälften,
till förmån för ett obligatoriskt estetiskt
ämne, försämrar förutsättningarna för
eleverna att genomföra gymnasiearbetet.
Mot denna bakgrund anser utskottet att
propositionen 2017/18: 184 att ett es-
tetiskt ämne ska ingå i alla nationella
program i gymnasieskolan och att gym-
nasiearbetets omfattning ska minskas till
hälften inte ska genomföras.
Motioner i ärendet
I kommittémotion 2017/18:4092 av
Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yr-
kande 1 begärs att riksdagen avslår pro-
position 2017/18:184 Ökade möjligheter
till grundläggande behörighet på yrkes-
program och ett estetiskt ämne i alla na-
tionella program.
I motion 2017/18:4030 av Stefan Ja-
kobsson och Robert Stenkvist (båda SD)
yrkande 1 begärs att riksdagen avslår
proposition 2017/18:184. Enligt motio-
närerna är regeringens förslag om ökade
möjligheter till grundläggande behörig-
het på yrkesprogram fel väg att gå för att
öka attraktiviteten hos yrkesprogram-
men. Förslaget om att ett estetiskt ämne
ska ingå i alla nationella program i gym-
nasieskolan är vidare en felaktig priorite-
ring enligt motionärerna. Det är viktigare
att eleverna fokuserar på att läsa viktiga
gymnasiegemensamma ämnen och kur-
ser för att få högskolebehörighet. Den
nuvarande omfattningen av gymnasiear-
betet ska enligt motionärerna kvarstå.
Forts. sid 6
5
Riksdagsbeslutet
Riksdagen fattade formellt beslutet 19
juni 2018. Utbildningstskottets förslag
till beslut var: Avslag på propositionen
och bifall till motionerna 2017/18:4030
yrkande 1 och 2017/18:4092 yrkande 1.
Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll ut-
skottets förslag.
I riksdagsinformationen om själva beslu-
tet läser vi följande:

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om

ökade möjligheter till grundläggande behö-
righet på yrkesprogram och att ett estetiskt
ämne införs i alla nationella program.
De elever som läser yrkesprogram på gym-
nasiet i dag måste själva välja att lägga
till kurser i svenska och engelska för att få

”Att göra
grundläggande behörighet till högskolestu-
sieelever att ha ett estetiskt ämne. Han
dier. Det har, enligt regeringen, bland annat
uttryckte sig i Kulturnyheterna i Sveriges
lett till att färre elever väljer yrkesprogram.
Radio sålunda:

som reger-
Därför vill regeringen öka yrkesprogram-
– Det är snarare de högskoleförberedan-
mens attraktionskraft genom att lägga till
de kompetenserna och de faktiska yrkes-
de behörighetsgivande kurserna i program-
kompetenserna som behöver stärkas. Att

ingen, att
met. Riksdagen håller inte med regeringen
göra som regeringen att offra stora delar
utan tror att förslaget kan leda till att färre
av gymnasiearbetet för att tvinga alla
personer väljer ett yrkesprogram.
gymnasieungdomar att läsa estetiska ut-
I samband med gymnasiereformen 2011

offra stora
tryck är inte en rimlig prioritering, säger
togs kärnämnet estetisk verksamhet bort
Erik Bengtzboe.
och finns nu endast som valbar kurs. Reger-
Gymnasieminister Anna Ekströms kom-
ingen vill återinföra ett estetiskt ämne och

delar av
mentar till beslutet hittar vi på Kulturny-
föreslår därför att ämnet estetiska uttryck,
heterna:
som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i
– Jag är faktiskt förvånad. Vi lever i en
alla nationella program i gymnasieskolan.
tid där behovet av bildning är jättestort

gymnasie-
Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets
och att då medvetet gå emot ett förslag
omfattning minskar från 100 till 50 gym-
om att unga människor ska ha erfarenhet
nasiepoäng. Riksdagen menar däremot att
av estetiska uttryck när de går ut i livet

arbetet för
gymnasiearbetet är för viktigt för att om-
är väldigt konstigt. Jag är besviken på de
fattningen av det ska halveras.
borgerliga partierna, säger hon.
Hon menar också att beskedet kom som

att tvinga
en överraskning.
– Regeringens bedömning var att 50 po-
äng är nog för att eleverna ska kunna

alla gym-
uppnå de kunskaperna. Jag kan bara be-
klaga att Alliansen och Sverigedemokra-
terna sa nej till att skapa utrymme för

nasieung-
estetiska ämnen i gymnasieskolan, säger
Anna Ekström.
– Det här stämmer inte med de signaler vi
tidigare fått. Framförallt inte de signaler
vi fått från Moderaterna. Jag tror att det
finns en hel del besvikelse även inom de
borgerliga partierna, säger gymnasiemi-
domar att
Erik Bengtzboe (M)
nistern.

Estetkongressens skrivelse ”Tvinga” läsa este-

tiska ut-
finns på www.estetkongress.se samt
Kommentar på Musiklärarnas Riksförenings hem-
sida: www.mrmusik.nu
Dagarna före den årligen återkomman-
de Estetkongressen, som samlat gymna-
sieskolans estetlärare Halmstad 13 – 15 tryck är
inte en
april meddelades att alliansen och Sve-
rigedemokraterna skulle rösta emot åter-
införandet av ett obligatoriskt estetiskt

rimlig prio-
ämne i gymnasieskolan. Reaktionerna på
kongressen blev kraftiga och resulterade i
en gemensam skrivelse: ”Tvinga”. Rubri-

ritering...”
ken hänför sig till ett uttalande från Mo-
deraternas utbildningspolitiske talesper-
son Erik Bengtzboe, som menar att det är
viktigare att prioritera högskoleförbere-
dande kompetens än att tvinga gymna-
6
Böcker
från Ejeby
Helle Rosenborg
Musiklära
”Lättlästa och lättfattliga
30 sidor!” (Uttryck)

Helle Rosenborg
Musiklära. Övningsbok
Nu finns också en övningsbok
till den tidigare grundboken
Musiklära.

Ian MacDonald
En revolution i huvudet
Bästa boken om Beatles’
musik nu i storpocket!

Gunilla Gårdfeldt
Scenkonst
En handbok i musik och teater.

Bo Ejeby Förlag
0706-85 91 47
bo@ejeby.se
www.ejeby.se

FAVORITER
Åse Söderqvist-Spering

ur Tema Tangent 2 och 3

YH ET!
N

FAVORITER ur Tema Tangent 2 0ch 3

De mest populära styckena ur
Åse Söderqvist-Sperings böcker,
Tema Tangent 2 och 3, samlade i ett album.

order@gehrmans.se
www.gehrmans.se

7
”Hur man bryter isen: Roliga ak-
tiviteter i musik”
Välkommen tillbaka till skolan!
Kommer du ihåg när du var elev i ungdomsskolan? Jag slår vad
om du tänker tillbaka på det band som du älskade, med affischer
på dina sovrumsväggar. Att lyssna på denna musik nu kommer ”I slutet av
säkert att ta dig tillbaka till starka minnen. Musik är en så viktig
del av att växa upp. Som musiklärare, kan du hjälpa dina elever
för livet genom att främja deras kreativitet i klassrummet.
lektionen
Här är ett par roliga musikspel i klassen som du kan börja med nu i september!
kommer
1. Beskriv vad du hör
Denna aktivitet lär eleverna att beskriva musik och att vara kreativa med språket. Det
eleverna
är ett bra sätt att hjälpa dem att lyssna och koncentrera sig, kunskaper som kommer att
vara värdefulla i alla delar av deras liv. Denna aktivitet är bäst för elever som har viss
förkunskap av att läsa musik. att kunna
UPPGIFT:
Öppna Solfeg.io webbapplikation och förbered 3 eller 4 låtar. Vi rekommenderar att
lyssna in-
du använder kontrasterande låtar, sådana som Marilyn Manson’s Sweet Dreams, SIA’s
Chandelier, och Rolling in the Deep av Adele. Om dina elevers favoritlåtar finns på Sol-
feg.io kan du ta med en av dem. Lägg fram whiteboardpennor som eleverna kan an- tensivt och
vända.
Spela upp en låt på Solfeg.io utan att visa eleverna skärmen. De får inte se namnet på
låten eller notationen. Eleverna måste använda samma ord för att beskriva vad de hör. beskriva
musiken
Istället för att säga orden måste de komma på dem och skriva dem på tavlan. Detta är
ett populärt spel eftersom de flesta elever älskar att de kan resa sig när som helst och
skriva ett ord på tavlan.

I slutet av låten borde det finnas massor av beskrivande ord på tavlan. Arbeta sedan
som en hel klass och gruppera orden i kategorier. Identifiera ord som relaterar till rytm,
melodi, tempo, instrumentering, och så vidare. Vid denna punkt, spela låten igen, och
kreativt”.
visa skärmen för dina elever. Uppmuntra dem att identifiera visuella element av musi-
ken som tex. notationen som de redan märkt av genom att lyssna. I slutet av lektionen
kommer eleverna att kunna lyssna intensivt och beskriva musiken kreativt.

8
 I denna aktivitet skapar eleverna en sam-
mansättning utan att behöva läsa musik.
De kommer med stor koncentration att
lyssna till varandras rappar.

3. Karaoketävling
Karaoke är det ultimata musikspelet.
Det finns inget bättre sätt att göra dina
lektioner roligare än att ta med karaoke
till klassrummet. Ett annat alternativ är
att, till exempel, på onsdagar ha ”Ka-
raoke dagar” när någon från skolan kan
komma från musikklassen och sjunga på
sin lunchrast. Du kommer att bli förvånad
över hur många elever (och lärare!) som
kommer att samlas för att få en rolig kva-
litetstid tillsammans.
Med hjälp av Solfeg.io, kan eleverna välja
mellan ett stort antal låtar av artister
som Ed Sheeran, Adele, Linkin Park, Tay-
2. Komponera en rap lor Swift, och andra. Naturligtvis kommer
Sammansättningen är en av de mest kreativa musikaliska aktiviteter. Med vissa juste- det att finnas några elever som inte vill
ringar, kan du använda sammansättning i dina musikklasser med de flesta åldersgrup- sjunga solo. Du kan tillåta dem att sjunga
per. Rap är en bra genre för en aktivitet för sammansättning. i små grupper. Resten av klassen blir do-
mare. De kan dela ut poäng för olika delar
UPPGIFT: av deras sång. Den elev med mest poäng
vinner.
Dela in eleverna i par eller i mindre grupper beroende på klass. Du kan antingen välja I Solfeg.io-plattform, kan du välja att in-
ämnen eller låta eleverna komma med egna. kludera den vokala delen av musikspåret
Elevernas rapkompositioner måste följa något slags rimsystem. Ge dem några exempel. eller spela karaoke-stil. Sångare kan följa
Enkla system är ABBA och AABB. De kan använda ett annat schema, men de måste vara notationerna samt låttexter. Deras klass-
konsekvent och rimmönster måste vara uppenbart. kamrat som är domare kan kontrollera
om de håller sig exakt till den musik som
Ge eleverna god tid att arbeta i par eller grupper för att komponera en rap. Berätta för de har skrivit.
dem hur länge de kommer att arbeta med detta och uppmuntra dem att försöka avsluta
sin rap inom viss tid. När tiden är ute, fixa så att klassrummet är redo för uppvisning. Jag som skrivit artikeln heter Lauma Kazaka och
Förbered ett rapspår på Solfeg.io, välj en låt och ”mute” det vokala spåret (Eminem’s jag är medskapare av Solfeg.io, appen som hjälper
Lose Yourself och Linkin Park’s In The End kan vara ett bra val). Varje grupp ska komma till att undervisa musik i skolan och hemma.
fram i klassen och utföra en rap med olika spår.

TESTA & BESTÄLL PÅ

WWW.KULTURKAPITAL.SE

9

Studerande får gratis medlemsskap! Se
er
n d
N y tt u
”Jag får ont i magen...”
I början av september 2018 fanns åter-
kommande artiklar i GöteborgsPosten
om Hällebergsskolan i Ljungskile. Sko-
lan är starkt knuten till Hällebergsför-
samlingen. Skolan har enligt GP i många
år bl.a. slussat över undervisningsmedel
till den egna kyrkan, då församlingen
hyrt lokaler till sig själv och på så sätt
fört skattepengar avsedda för skolverk-
samhet in i Hällebergsförsamlingens re-
ligiösa verksamhet.
Religionen har också haft ett tungt in-
flytande på skolans undervisning och då
även på de estetiska ämnena. Enligt elev-
erna har detta varit tydligt i dans - och
musikundervisningen, ”att den är influ-
erad av församlingens syn på synd, avfall
och djävulen”.
En elev säger i en av artiklarna: ”Viss mu-
sik och vissa instrument är inte tillåtna.
Trummor anses komma från djävulen. Vi
fick inte heller någon riktig dansunder-
visning i gympan, trots att det står tydligt
i kursplanen vad som ska ingå. Man fick
bara dansa israelisk folkdans. Pardans var
för intimt och allt annat var för sexuellt
och påminde om ”den världsliga kultu-
ren”.
En annan elev berättar att modern mu-
sik och sånger från framförallt afroame-
rikanska popartister fortfarande inte är
tillåtet i skolan. Församlingen anser att
viss musik innehåller ”onda rytmer”.
Via en före detta elev har GP fått tillgång
till ett läxhäfte om den moderna musik-
historien. I häftet står det bland annat
att afroamerikansk musik är influerad av
voodoo och satanism, att Beatles dyrkade
satan och att Madonna spelade in porr-
film.
Hårdrock beskrivs som en genre där det
förekommer rituella mord på levande
djur, hemlig barnprostitution och rituella
aborter. ”Man offrade barn på ett liknan-
de sätt som det Israels folk offrade till gu-
den Molok. Då placerade och brände man
späda barn på offerelden. Offerprästerna
var som våra dagars satanistrockare”,
står det i elevernas läxhäfte. I dag har
musikläraren som delade ut häftet slutat
på skolan formellt. Enligt rektorn är han
dock fortfarande aktiv inom församling-
en och bedriver musikundervisning för de
elever som vill lära sig att spela instru-
ment.
Så sent som 2014 utvecklar musikläraren
sina resonemang om den satanistiska
musiken i en egenutgiven facklitterär
bok. Här beskriver han musik med fasta
rytmer, icke - religiösa texter och fram-
trädande sångare som något ogudaktigt
10
?
www.mrmusik.nu
en
sol
Anna Ekström
och demoninfluerat. Boken lyfter fram
”de svartas musik” som något syndigt och
djävulsaktigt som ska ha influerat dagens
moderna musik.
Musikläraren citerar ur boken: ”I början
av 1950 - talet intresserade sig en del vita
ungdomar för de svartas musik. Elvis är
ett av många exempel på hur gospeln,
bluesen och jazzen vävdes samman”.
”Somliga har blivit involverade i så myck-
et konstigt genom denna blandade afroa-
merikanska musikkultur att det är helt
ofattbart. En del kristna är så djupt inne i
ockultism, droger och pervers sex att det
är en flod av synd i många församlingar”.
Skolan har vi vid flera tillfällen varit fö-
remål för Skolverkets inspektion, detta
efter anmälan av anhöriga till elever på
skolan. Så sent som 2016 tillskrivs Skol-
inspektionen. Anmälaren är då orolig
över att eleverna påtvingas religion ge-
nom obligatoriska, konfessionella inslag.
Men än en gång väljer Skolinspektionen
att inte utreda anmälan. Man skriver att
uppgifterna är för svåra att utreda efter-
som anmälan gjorts anonymt och uppgif-
terna om de involverade är allt för vaga.
Förra året gjordes en ny tillsyn av Skol-
inspektionen. I den konstaterades brister
på skolan i tre av fem områden, bland an-
nat när det gäller trygghet, studiero och
åtgärder mot kränkande behandling.
Vad gäller innehållet i undervisningen
finns ingen anmärkning från Skolinspek-
tionens sida, enligt Göteborgsposten.
Musikläraren får liksom nuvarande gym-
nasieministern och tidigare chefen för
Skolverket...också ont i magen..
Källa: GöteborgsPosten
Boomwhackers - nytt skolma-
terial
Instrumentariet i klassrummen varierar
och ett instrument som vuxit starkt i po-
pularitet de senaste åren är boomwhack-
ers. På YouTube finns mängder av filmer
med seriösa ungdomar som framför sina
favoritlåtar. I klassrummet har det hit-
tills inte funnits så mycket material att
tillgå, speciellt inte för elever som inte
spelar något instrument på fritiden.
Något otippat har det nu kommit ett läro-
medel från musikskolan.se som med sitt
senaste material ”Spela boomwhackers”
gjort ett ambitiöst försök att fylla den
luckan. Författarna Pia Åhlund och Jan
Utbult verkar ha tagit sin utgångspunkt
från klassrumsmusicerande och försö-
ker på allvar göra det möjligt att spela i
större grupper, med både melodispel och
ackordspel.
Materialet är uppdelat i två avdelningar,
och med elevhäfte i färg, visas tonerna
och dess namn så att eleven snabbt lär
sig vilken ton som motsvarar ett visst rör.
Notvärdena som presenteras i melodide-
len är fjärdedelsnot och fjärdedelspaus,
vilket känns tydligt och bra – det är ju
svårt att få en boomwhacker att klinga i
t ex två slag. Pausernas placering gör det
enklare att förstå pulsen, vilket gör det
enklare för fler elever att hänga med i
notbilden.
Progressionen är långsam så yngre elever
kan använda materialet under längre
tid, medan äldre elever kanske kan plöja
igenom det fortare, eller rent av kanske
använda det på egen hand i mindre en-
sembler.
Ackordlåtarna utgörs av kända melodier
och fungerar bra även för samspel med
andra instrument i klassrummet. Här kan
du som lärare också få idéer om du själv
kan lägga upp spelat och kanske använda
fler låtar och fler ackord.
Att det finns klingande material till är
som alltid bra, det går att spela till sam-
tidigt som du som lärare inte blir bunden
vid ett piano eller en gitarr. Filmerna är
korta och instruktiva och går att se både
för egen del eller visa för eleverna. Dess-
utom ger lärarhäftet utförliga tips på hur
du kan arbeta.
 Diss
Låt Din skola betala prenumerationen på Musikläraren! Bg 5337 - 0706

Dess
och

Dass
Lite aforismer
I brist på annat tänkte vi pre-
sentera några smålustiga tänk-
värdheter. Vi börjar med något
ur Strindbergs mun:
”Näst små barn och blommor är Toakör
musik det djävligaste jag vet”. Åsså var det badrumssångaren som blev
Nja, omodernt, men så får man uppbackad en toakör...! Medlemmarna i
naturligtvis tycka. Kanske är kören var från de baltiska länderna s.k.

Till alla musiklärare:

den här något mer tilltalande toaletter.
och modernare?

En fortsatt härlig fram-

”Att lära sig njuta av musik ge-
nom att läsa om den, är som att
Hip hop
– Var lyssnar du helst på hip hop, förres-
älska via e-mail”.

gångsrik hösttermin!
ten?
Någon som försökt? Och miss-
– Helst? I radiorapparaten förstås!
tag det gör vi väl alla?:
”Att fela är omänskligt, sa Gud
och uppfann tuban”. Hemuppgifter
Och i Wagners musik är det Har du hört om skolan som gav eleverna
gott om felor och blås. Om så mycket hemuppgifter att skolan blev
Wagners musik tyckte Oscar Läx Maria-anmäld?
Wilde så här: Musik av Wagner?
”Av all musik tycker jag bäst om
Wagners. Den är så högljudd att
man kan prata hela tiden utan
att andra hör vad man säger”.
Vi avslutar med något klokt
som Platon yttrade för länge
sedan och som håller än:
”Musik ger själ till universum,
den ger sinnet vingar, fantasin
flykt, allvaret charm. Den ger
glädje och liv till allt”.

Klavén

Copyright: Johan Wettergren

11
 Årsmöte 2017
www.mrmusik.nu
Musiklärarnas Riksförenings
årsmöte 2018 hölls lörda-
gen den 4 april i Göteborg.
Kristina Stenborg valdes om
som ordförande. I styrelsen
ingår fortsättningsvis Malin
Olah, Tyresö, Sven Rydgård,
Alvesta, Katarina Landerstedt,
Pixbo, Torbjörn Agerberg,
Mölndal, Jonas Larsson, Le-
rum och Rune Fredriksson,
Västra Frölunda. Förutom
nämnda styrelseledamöter
deltog bl.a. Charlie Börjes-
son som med stor inlevelse
och berättartalang redovi-
sade sina musiklärarerfa-
renheter och sina fajter med
oförstående skolledningar.
Årsmötet utvecklades tack vare denna
inledning till ett expansivt och givande
möte mellan åsikter och deltagare. För-
eningens ambition är fortsatt hög. Under
det kommande verksamhetsåret kom-
mer föreningen att arbeta vidare med att
stödja musiklärare oavsett facklig tillhö-
righet. MR är sedan 2004 en självständig
och oberoende förening för alla musiklä-
rare och blivande musiklärare. Årsmötet
menade att ett vidgat samarbete mellan
MR och lärarfacken skulle gagna verk-
samheten.
En fortsatt digitalisering av förening-
12
www.mrmusik.nu
ens tidning Musikläraren känns idag mer
angeläget än tidigare. Inför årsmötet
hade föreningen bett om medlemmar-
nas åsikt i frågan. Inga synpunkter hade
inkommit. Som tidigare informerats om
meddelade Skolverket att man hade för
avsikt att dra in statbidraget till samtliga
ämnesföreningar. Efter ämnesförening-
arnas påtryckning till bl.a. skolminister
Gustav Fridolin har bidragen återförts om
än i mindre omfattning.
Årsmötet beslutade att uppdra åt styrel-
sen att ta fram förslag till förändring av
tidningens utgivning samt undersöka re-
klamfinansiering via hemsidan.
Rekrytering av såväl medlemmar som
styrelseledamöter är en på årsmötena
återkommande punkt. Efter diskussion
beslutades att återkommande använda
Facebookgruppen ”Musiklärarna” som
rekryteringsbas. MR måste bli tydligare
att visa vad föreningen anser och arbetar
med.
Efter diskussion beslutades att sänka
medlemsavgiften från 250 kronor till 200
kronor.
Inga motioner hade för övrigt inkommit
till årsmötet 2018.
Upplyst?
Ingen dager sy s än...
D ne
Visor om Lucia, Staffan och
andra figurer ur lussetraditionen
För ett antal år sedan gav Musikverket
ut ett litet häfte kallat: Lussehäftet. Häf-
tet är i första hand utformat med tanke på
barn i lågstadiet, men det kan användas
även för äldre åldersgrupper. I boken pre-
senteras traditioner som på krokiga väger
lett fram till dagens luciatåg. Här finns de
moderna versionerna av luciasångerna
men det finns också en mängd sånger
med lokal variation. Längst bak i häftet
finns källhänvisningar och kommentarer
till visorna, samt tips på noter och
litteratur med anknytning till jul och Lu-
cia.
Materialet är framtaget av personal vid
Statens musikverk som är en kulturmyn-
dighet som verkar inom musikens, tea-
terns och dasen områden och som består
av Musikplattformen, Musik- och tea-
terbiblioteket, Musik- och teatermuseet,
Svenskt visarkiv och Elektronmusikstu-
dion. Får du mersmak på äldre eller nyare
repertoar (med eller utan j lanknytning),
musikhistoria eller något annat som
berör musik är du välkommen att vända
dig till Musikverket, i deras samlingar
finns fatiskt det mesta.
Sänkt med-
lemsavgift
till 200:-/år
I valtider
Vad vill egentligen de politska
partierna åstadkomma när det
gäller kulturpolitiken? Musiklä-
raren har botiniserat i dagspres-
sen och på partiernas hemsidor
och summerar att socialdemo-
kraterna vill införa fri entré till
regionala museer, moderaterna
skydda kulturen från ”politisk
klåfingrighet” och Sverigedemo-
kraterna införa en svensk kultur-
kanon.
Tidningarnas Telegram har bett
de åtta riksdagspartiernas kul-
turpolitiska talespersoner att
lista de viktigaste vallöftena på
området.
Skapande skola, som ska stärka samver-
kan mellan skolan och det professionella
kulturlivet, är en återkommande punkt
för flera partier, däribland Moderaterna
och Liberalerna som båda vill utöka pro-
jektet så att det även omfattar gymnasiet.
Vänsterpartiet vill göra kulturskolan av-
giftsfri och Socialdemokraterna fortsät-
ter på fri-entrélinjen genom att lova att
det också ska bli gratis inträde på regio-
nala museer om partiet vinner valet.
I korthet är detta vad de politiska parti-
erna i första hand vill genomföra:
SOCIALDEMOKRATERNA
• Införa fri entré till regionala museer.
Beräknad kostnad 150 miljoner kronor
per år.
• Fördubbla stödet till allmänna sam-
lingslokaler och mötesplatser. Beräknad
kostnad 50 miljoner kronor per år.
• Öka anslaget till kultursamverkans-
modellen. Beräknad kostnad 50 miljoner
kronor per år.
MODERATERNA
• Skydda kulturen från politisk klåfingrig-
het.
• Bygga ut Skapande skola till att också
omfatta gymnasieskolan.
• Utveckla och förbättra presstödet.
CENTERPARTIET
• Utveckla kultursamverkansmodellen så
att regionerna får mer frihet samt inrätta
ett nationellt kulturhuvudstadsår.
• Utreda hur en sänkning av momsen på
biobiljetter kan ske.
• Öka stödet till samlingslokaler i hela
landet.
SVERIGEDEMOKRATERNA:
• Införa kulturlotsar som samlar in och
marknadsför det lokala kulturarvet och
etablera Sverigecenter i ”landets mest
utsatta områden”.
• Höja anslagen till vård och utveckling
av kulturarvet, införa kulturarvs-rot och
stärka den statliga kulturarvsfonden.
• Införa en svensk kulturkanon i skolun-
dervisningen och verka för en nordisk
kulturkanon i de nordiska skolorna.
Betala gärna medlemsavgiften 200:- för
2019 före 1 december 2018. Tack!
Betala till bankgiro: 5337-0706 eller swisha till: 1231219583
www.mrmusik.nu
KRISTDEMOKRATERNA:
• Ge Forum för levande historia i upp-
drag att (förutom att lyfta nazismens
och kommunismens brott) även lyfta den
våldsbejakande islamismens brott.
• Återinföra avdragsrätten för gåvor till
ideella organisationer. (Detta påverkar
delar av kulturlivet.)
• Tillföra extra pengar till kultursamver-
kansmodellen.
LIBERALERNA
• Barn och ungdomar: Utöka Skapande
skola så att det också omfattar gymna-
siet, stärka tillgången till skolbibliotek
och låta utbildade bibliotekarier sköta
dem. Främja läsning av kvalitetslitteratur
och klassiker.
• Försvara kulturens frihet från politise-
rad styrning. Minska statens styrning ge-
nom kultursamverkansmodellen genom
att ge de regionala kulturplanerna större
frihet.
• Komplettera offentliga anslag med fler
finansieringskällor. Införa avdragsrätt för
inköp av konst, skapa fler stiftelser för
kulturfinansiering, förbättra villkoren för
privat kultursponsring och göra donatio-
ner till kulturella ändamål avdragsgilla.
VÄNSTERPARTIET
• Göra kulturskolan avgiftsfri för alla
barn.
• Öka antalet skolvisningar på exempel-
vis museer. Öka antalet timmar i estetis-
ka ämnen och se till så att ämnena finns
med på alla nivåer i grund- och gymna-
sieskolan. Varje skola bör ha en kulturpe-
dagog knuten till sig och alla elevers rätt
till ett skolbibliotek med utbildad perso-
nal ska stärkas.
• Stoppa privatiseringen av folkbibliote-
ken med en ”stopplag”.
MILJÖPARTIET
• Öka statens anslag till regional kultur
med 200 miljoner årligen.
• Stärka den ekonomiska tryggheten för
konstnärer och kulturskapare bland an-
nat genom ett ökat statligt stöd till sti-
pendier och ersättningar.
• Alla barn ska kunna få plats i en kultur-
skola och estetiska ämnen ska återinföras
på samtliga nationella gymnasieprogram.
Fråga till Musiklärarens läsare: Röstade
du på rätt parti i valet 9 september 2018?
Källa: TT, Uppsala Nya Tidning och TT
Pengar till kultur
Enligt en enkät som Kulturnytt redovisar
i januari 2018 uppger 41 procent av kom-
munerna att kulturkostnaderna fortsatte
att öka mellan 2016 och 2017. Kulturens
andel av kommunernas totala verksam-
hetskostnader har dock minskat över tid,
från 2,43 procent av budgeten 2007 till
2,23 procent 2016. Musikläraren presen-
terar inom parantes majoritetspartiets
storlek i procent i respektive kommun
samt den politiska majoriteten i färg en-
ligt tillgängligt röstresultat per 180913.
Kommuner som lägger mest
pengar på kultur per invånare:
1 Umeå: 2 686 kr/invånare (S 35%)
2 Emmaboda: 2 042 kr/invånare (S 34%)
3 Storfors: 1 957 kr/invånare (S 40%)
4 Arjeplog: 1 898 kr/invånare (S 35%)
5 Trollhättan: 1 887 kr/invånare (S 37%)
Kommunerna som lägger
minst pengar på kultur per
invånare:
1 Lekeberg: 584 kr/invånare (S 26%)
2 Solna: 594 kr/invånare (S 24%)
3 Täby: 620 kr/invånare ( S 14%)
4 Högsby: 625 kr/invånare (S 32%)
5 Gullspång: 641 kr/invånare (S 35%)
Kommunerna som lägger mest
pengar på kultur sett till andel av
budgeten:
1 Umeå: 5,2 % av budgeten (S 35%)
2 Emmaboda: 4,2 % av budgeten (S 34%)
3 Vara: 3,7 % av budgeten (S 25%)
4 Trollhättan: 3,5 % av budgeten (S 37%)
5 Storfors: 3,4 % av budgeten (S 40%)
Kommunerna som lägger minst
pengar på kultur sett till andel av
budgeten:
1 Överkalix: 1,1 % av budgeten (S 46%)
2 Högsby: 1,2 % av budgeten (S 32%)
3 Gullspång: 1,2 % av budgeten (S 35%)
4 Lekeberg: 1,2 % av budgeten (S 26%)
5 Filipstad: 1,2 % av budgeten (S 41%)
Färgmarkeringen ovan berättar om den poli-
tiska majoritetetn i respektive kommun.
Källa: Kulturnytt
13
 NOTPOOLEN AB | www.notpoolen.com
info@notpoolen.com | 08 753 79 96

Närmare Stämsång Populär Inbjudande

240 för unga bok i musik- bok i musik-
barnvisor! röster! teori! historia!

249:- 149:- 299:- 289:-

VÅRA BÄSTA BARNVISOR
I den här boken finns
närmare 240 barnvisor. Här
varvas de traditionella vi-
sorna med nyare sånger som
blivit populära i skola och
förskola. Melodi, text och
ackord. Boken är inbunden
och innehåller även fina
illustrationer i färg av Tord
Nygren. 304 sidor.
KOM IGÅNG MED STÄMMOR! STORA MUSIKGUIDEN ALLA TIDERS MUSIKHISTORIA
Arrangemang för unga röster Musikteori för alla Från antiken till idag
av Maria Brisvall av Roine Jansson av KG Johansson
Sjutton arrangemang av Populär grundbok i musik- En lättillgänglig bok med
välkända sånger i olika stilar teori. Boken är pedagogiskt färgbilder, faktarutor, not-
och stigande svårighetsgrad upplagd och innehåller exempel och lyssningstips.
– från växelsång och sånger mängder av exempel och Kapitel om antiken, medelti-
med diskantstäm- övningar. En den, renässansen, barocken,
ma, till flerstäm- Läs ett smakprov! oumbärlig bok i klassicismen, romantiken,
På notpoolen.com kan
miga satser med du provläsa dessa och
musikundervis- 1900-talet, samt mer utför-
solist. vissa andra böcker. ningen. 208 s. ligt om jazz och rock. 240 s.

På NotPoolen finns böckerna och direktnoterna för din musikundervisning!

T!
YHE
SPELA BOOMWHACKERS
N

INSPIRERANDE NYHET FÖR DIG SOM

UNDERVISAR I GRUNDSKOLAN
• Lärarhäfte
• Elevhäfte
• Inspelningar på Spotify
• Filmer på YouTube

Beställ direkt från musikskolan.se

eller där du köper dina noter.

Jan Utbult
Pia Åhlund
webshop: www.musikskolan.se | telefon: 031-96 32 00 | e-post: order@musikskolan.se
14
Insändare
MR har i all välmening gjort en
basutrustningslista för musiksa-
lar. Jag håller inte helt med om
att MR har rätt utrustning med
i listan.
Som musiklärare så har vi krav
på oss att lära ut vissa moment.
Det står tack och lov inte i läro-
planen exakt vilka instrument el-
ler vilken programvara som ska
användas. Det tror jag de flesta
känner sig ganska nöjda med.
Jag undervisar på sju olika skolor och är i
elva olika musiksalar och klassrum varje
vecka. Det har jag valt helt själv, så tyck inte
synd om mig för det. Jag är musikterapeut
och musiklärare och åker runt till alla elev-
er med speciella behov i särskola och små
undervisningsgrupper i kommunen. Jag har
bara fyra ”vanliga” skolklasser att under-
visa och sätta betyg i nuförtiden, vilket är
en väldigt behaglig mängd. Jag har tidigare
arbetat i grundskolan på heltid och haft ca
580 elever att sätta terminsbetyg på, och dit
längtar jag inte tillbaka.
Nu när jag reser runt har jag många kol-
legor som jag delar salar med. Eftersom jag
inte kan låta bli att engagera mig överallt
håller jag ordning och ”strängar om” så
mycket jag hinner, och samtalar förstås
med mina musiklärarkollegor kring utrust-
ningen och om vilka inköp som ska priori-
teras.
Till exempel så behöver inte slagverks-
stämmor automatiskt betyda trumset.
Bodypercussion (klapp och stamp och
slå sig själv) är väldigt kul, relativt lätt
för eleverna att ta till sig, lagom ljud-
starkt och lätt att fortsätta med på ras-
ten. Youtube är fyllt av inspiration. Att
spela på diskade plasthinkar och stora
konservburkar från skolköket kan varmt
rekommenderas. Framför allt de i plast
har bra ljudvolym och lätta att stapla. De
flesta plastmaterial har utmärkt skillnad
på basljud och kantslag, både om man
spelar med stockar och med händerna. De
i metall funkar bättre utomhus om man
använder pinnar, och inomhus om man
spelar med fingertopparna. Skolköket
får fram nya snabbare än ni hinner spela
sönder de gamla. Gunget och rytmen sit-
ter inte i instrumentet utan i instrumen-
talisten. Ergo: Jag anser att meningen
”…minst två trumset” ändras till trumset,
djembe, darboka eller andra slagverksin-
strument.
Basstämmor betyder inte automatiskt
att eleverna ska lära sig elbas. Jag tol-
kar det som att det kan funka med bas-
stämma på piano eller gitarr. Mina elever
får lära sig spela melodier och basstäm-
mor på gitarr efter tabulatur. När det är
deras tur vid den enda elbasen går det
snabbt att förstå bastabulaturen efter-
som de övat på gitarren. När de spelar i
små gitarrensembler blir det naturligt
att någon spelar basstämma och någon
annan melodi. Det är bara att skriva ut
båda stämmorna på samma lapp så löser
eleverna det där. Ergo: Jag anser att an-
talet 10 keyboards och 10-15 gitarrer är
för specifikt. Jag tycker att en mer kor-
rekt formulering skulle vara ”ackord och
melodiinstrument som räcker till var och
en i undervisningsgruppen”. På så vis kan
rektorn prioritera mindre undervisnings-
grupper istället för att köpa fler instru-
ment.
Jag anser att man inte behöver tre el-
gitarrer och tre elbasar med förstärkare.
Ensemblespel kan vara så mycket mer.
Akustiska ensembler är så väldigt mycket
lättare för både elever och lärare. Ljudvo-
lymen blir lägre och eleverna orkar hålla
koncentrationen mycket längre och kan
prata och komma överens mycket bättre.
Rockband är kul och coolt men det finns
alternativ. Vi har rullande schema i det
enda rockgrupprummet vi har. Fioler,
celli, gitarrer och ukuleles har fått färg-
prickar på halsen och grepptabeller för
att det ska gå fortare att komma igång.
Till blockflöjterna har jag grepptabeller.
Några av de diskbara plastblockflöjterna
har övertejpade tumhål så att de inte
piper lika ofta. Du som lärare behöver
inte själv vara expert på ett instrument
för att kunna skriva ut en enkel melodi-
stämma till eleverna, men det tar en del
tid i början. Ergo: Jag anser att mening-
arna ”2-3 elgitarrer med förstärkare” och
”2-3 elbasar med förstärkare” helt stryks.
En mer korrekt mening skulle kunna
vara; instrument för ensemblespel, t ex
sträng,- stråk,- eller blåsinstrument.
Digitala verktyg kan visserligen inne-
bära Soundtrap, Garageband och midi-
keyboards i den bästa av världar, där man
har oändligt med lektionstid. Ett snabbt
sätt att komma igång med musikska-
pande är annars Sveriges Radios webb-
sida Radioapan/musikmaskinen. Den är
egentligen till för förskolebarn, men jag
har använt den ända upp till åk 9 och de
älskar den. På en enda lektion har de gjort
bakgrunden till sin sång de gjort, eller
den de kommer att göra. Ibland behövs
två lektioner istället för 4-5 som mer av-
ancerade program kräver. Tekniken är så
simpel att de kan börja med det konstnär-
liga direkt. Det går inte att spela in sång
eller egna instrument så de får de spela in
när de filmar sig själva eller spela upp live
för klassen om de vill. Det är inte samma
sak, jag vet, men det funkar och är kul.
På tal om digitala verktyg: Alla mina hög-
stadieelever spelar in sig själva i alla mo-
”Jag anser att
man inte behöver
tre elgitarrer och
tre elbasar med
förstärkare.”
ment, antingen med mobilen eller med
datorn. Jag har deadlines för när deras
basstämma, egenkomponerade låt, eller
melodi ska vara inlämnad. Jag kan i lugn
och ro bedöma deras insats. De har dess-
utom sett på alla sina inspelningar och
tvingats ta ställning till vilken som låter
bäst, vilket de har nytta av lektionen efter
en deadline. Då har de med sig lurar, tit-
tar och lyssnar och skriver en utvärdering
med tips på förbättringar. Inte sällan har
de gjort dessa förändringar när momen-
tet dyker upp igen året därpå. Sedan jag
började med detta har jag aldrig behövt
försvara ett betyg jag satt.
På några av mina skolor firar vi alltid
skolstarten på liknande sätt som skol-
avslutningen. Då kommer lärare från
kulturskolan och spelar när de nya små
6-åringarna går igenom blombågen. Kul-
turskollärarna kommer även på skolav-
slutningen och spelar på sina blanka fina
instrument tillsammans med eleverna.
Kontakta gärna din kulturskola och se
om de vill komma ut och visa sig. De vill
värva elever till de ovanliga instrumen-
ten och du vill gärna att eleverna ska veta
vad oboe, fagott, altfiol och valthorn är
utan att köpa in dem till skolan. Ergo: Jag
anser att meningen ”Demoinstrument
(ex stråk,- blås,- slaginstrument)” stryks.
Dessa instrument kan finnas i salen men
ska då räknas in som melodi- eller slag-
verksinstrument för ensemblespel.
Denna artikel hoppas jag att några av
er har nickat instämmande till. Risk finns
att jag retat upp en och annan musiklä-
rare. Det vore intressant om du som tyck-
er något, hör av dig till MR och berättar.
Tack för att du tog dig tid att läsa.
Christel Weiner
15
 Utrustningslista kopplad till kunskapskraven i åk 6
Lokaler
• Musiksal med fri golvyta som möjliggör instruktion, genomgång, dans och rörelse.
• Tillgång till grupprum i anslutning till musiksal
• Tillgång till samlingslokal med scen och ljus- och ljudanläggning

Kunskapskrav E-nivå åk 6 Utrustning Kommentar

Eleven kan delta i gemensam
sång och följer då i någon
mån rytm och tonhöjd.
Eleven kan även spela delar
av en enkel anpassad melodi-,
bas- och slagverksstämma
samt bidra till ackompanjemang
på ett ackordinstrument med
några ackord.
Dessutom sjunger eller
spelar eleven på något
instrument i viss mån med
timing.
Eleven kan, utifrån egna
musikaliska idéer, bidra till
att skapa musik genom att
med hjälp av röst, instrument
eller digitala verktyg utgå
från några enkla musikaliska
mönster och former och
pröva hur dessa kan bidra
till en fungerande
komposition.
Eleven kan föra enkla
resonemang om eget och
andras musicerande.
Eleven kan även uttrycka sig
på ett enkelt sätt om egna
musikupplevelser samt
beskriva och ge exempel på
hur musik kan påverka
människor
Dessutom kan eleven med
viss säkerhet urskilja och ge
exempel på musikaliska
karaktärsdrag från olika
genrer och kulturer samt
med viss säkerhet ge
exempel på instrument från
olika instrumentgrupper.
• Digitalpiano, gitarr
• 10 keyboards/synthar med
hörlurar
• 10-15 gitarrer, både nylon-
och stålsträngade gitarrer
(även vänster)
• 2-3 elgitarrer med
förstärkare
• 2-3 elbasar med förstärkare
• minst 2 trumset (både
digitalt och akustiskt set)
• Rytminstrument
• Mikrofoner med stativ och
PA-anläggning
• (instrument ovan)
• Datorer/ipads med hörlurar
och MIDI-klaviaturer
• Musikprogram/appar
• Skrivare
• Storbildsprojektor
• Storbildsprojektor
med dator/iPad
• PA/stereoanläggning
• Spotify-konto/iTunes
Demoinstrument (ex. stråk-,
• •
blås-, slaginstrument)
• Bra kompinstrument för
musikläraren
• Melodistämma och
ackordspel
• Ackordspel
• Basstämma
• Slagverksstämma
• För att sjunga till
instrumentkompet
• För musikskapande
• Digitala verktyg
• Skapa/spela in musik
• För att visa och undervisa i
program och appar
• Visa musikgenrer från olika
kulturer.
• Lyssna på musik
• Musikbibliotek
Prova instrument från olika
instrumentgrupper

Övrigt: Notställ, instrumentställ,sångböcker/musiklitteratur, whiteboardtavla med notlinjer alt. smartboard,

hörselskydd, bärbar digital inspelningsutrustning/dokumentationsutrustning (ex. Zoom/iPad/videokamera)

OBS! På MR:s hemsida finns basutrustningslistor för övriga skolår under Verksamheth/arkiv/dokument
16
 Se Lucia är här
Kristina Stenborg Kristina Stenborg

A E7/B A/C D A/E

Soprano
  43               
1.Se Lu ci a är här, vi har vän tat så län ge . Se hur lju sen de

  43         
Alto
 ci a är här Se på de ljus
D/F A/E Esus4 E Fm

S.
6                
ly ser i den kro na hon bär. I de ce ber vill hon
2.Hen nes bud skap till oss

A.
       
hon bä är. Oh..
Cm D A/C Bm A/C

S.
11             
sking ra det mör ker som rå der här. Hon vill vär ma den frus ne. Se
al la är hopp om en bät tre värld, så låt lju set få le da till

A.
      
oh oh oh. Lju set få le da till
Bm/D E7 A A

S.
16        1.
     2.
 
lju set hon bär. Se Lu fred.
fri het och fred.

A.
           
fri het och 2.Lu fred.
17
Krönika
Framtidens musik
I går hörde jag skönsjungande vokalen-
semblen Krita. Fyra av dem är blivande
musiklärare och den femte en blivande
sångsolist! Jag blir så varm i hjärtat när
jag ser att det finns kompetenta, entusi-
astiska, engagerade ungdomar som vill
förse oss med tillväxt både vad det gäller
undervisning och att över huvud taget
förmedla musik till andra.
Simon, som är bas i gänget, berättar att
det var på gymnasiet som han själv fick
upp ögonen för musiken. När han fick
möjlighet att prova på olika instrument
kände han att musik kanske skulle vara
något för honom. Därför är det med en
ännu större tyngd över bröstet jag kon-
staterar att förslaget om att återinföra
de estetiska ämnena på gymnasiet som
obligatoriska röstades ner i Riksdagen.
Jag trodde verkligen att förslaget skulle
gå igenom, men det är väl som i Ingemar
Olssons sång; ”tro inte allt du får höra,
även om det låter bra”! Särskilt inte då
flera röster har hörts från Alliansen om
att elever inte ska behöva ha dessa äm-
nen – som om de är ett nödvändigt ont.
Det gör mig upprörd! Min erfarenhet sä-
ger mig att jag vet bättre än så!
Dessutom kommer vi på högstadiet att
få utökad matte och idrott med en timma
vardera i veckan, vilket gör att den tiden
måste tas från elevens val. Elevens val
har i alla fall på min skola gett utrymme
åt möjligheten att välja lite extra musik.
Därför kommer jag och de andra styrel-
semedlemmarna i MR se till att komma
i dialog med våra riksdagsledamöter. Vi
måste tydligen berätta vad det är alla går
miste om när man förminskar möjlighe-
terna att bygga estetiska professioner.
Majoriteten av Riksdagen röstade alltså
ner förslaget, men vi ser ut att ha vår
gymnasie- och utbildningsminister, Anna
Ekström, på vår sida, vilket vi får se som
ett litet plus på den stora minussidan.
” De olika estetiska ämnena är alla vik-
tiga för den personliga utvecklingen, för
möjligheten att delta i ett utvecklat kul-
turliv, för samhällsutvecklingen och för
att motverka ensidighet i ett kommande
yrkesliv” skriver Peter Ekström i sin ar-
tikel ”Återinför obligatoriska estetiska
18
Vokalensemblen Krita
Från vänster: Love Becker, Linnéa Nygren, Josefin Borgström, Simon Bergström, Molly Andersson
ämnen i gymnasiet ”(Nerikes allehanda
torsd 26/7, 2018)”. Ja! Jag håller med om
det och tänker fortsätta att fightas för att
det ska bli så.
De fem medlemmarna i Krita träffades
alla på Sjöviks folkhögskola, en av de
folkhögskolor som fortfarande håller hög
standard både vad det gäller undervis-
ning och måluppfyllelse i musik. Många
folkhögskolor har det tufft med förutsätt-
ningarna, men jag tycker det är bra att
de finns som ett komplement till andra
skolor och för många blir det en skön och
utvecklande, kvalitativ mellanlandning
innan högskola/universitet.
Snart stundar en ny termin och jag har
inte mött den nye vikarie jag ska jobba
tillsammans med under större delen av
läsåret. Det återstår att se hur det kom-
mer att fungera, men jag hoppas förstås
på det bästa, även om hen saknar ut-
bildning. Jag har ändå med egna ögon,
i högsommarvärmen, fått se och höra
blivande musiklärare, nyttja sitt redan
vunna kapital av musikkunnande! Jag är
övertygad om att medlemmarna i Krita
kommer att klara av framtidens musik-
undervisning och musikunderhållning
alldeles galant! Jag vet nämligen att kun-
skap om och ett stort hjärta för musik
leder betydligt längre än raka motsatsen.
Jag vet också att musik fyller människor
med liv, lindrar smärta, föder nya kreativa
idéer, stärker sammanhållning och kom-
munikation mellan människor.
Musiken kan aldrig bli en onödig be-
lastning för vårt samhälle – bara nöd-
vändig barlast på färden genom livet! Om
majoriteten av våra politiker väljer att
kasta den ballasten i sjön kommer båten
att bli tom….väldigt tom…
Kristina Stenborg
Musiklärarnas Riksförening
Vi är en oberoende förening för musik-
lärare. Som medlem hos oss får du tid-
ningen Musikläraren. Tidningens läsare
undervisar i grundskola, gymnasieskola,
kulturskola, folkhögskola, studie­förbund
och annan frivillig musikverksamhet.
Som medlem möter du musiklärare med
erfarenheter som du kommer att ha nytta
av. Vi bevakar det mesta om musikunder­
visning och gör vårt bästa för att påverka
politiker och andra beslutsfattare.
MR jobbar med att:
Påverka
Debattera
Bevaka
Kompetensutveckla
Stödja medlemmar
Genomföra enkäter/undersökningar
Mer info finns på vår hemsida:
www.mrmusik.nu
Medlemsavgift: 200:-
Studerande och pensionärer 100:-
För studerande är medlemsskapet gra-
tis
Betala till bankgiro: 5337-0706 eller
swisha till: 1231219583
Vi ber dig också att skicka ett mail till:
musiklararnasriksforening@gmail.
com
- Ange ditt namn och din adress.
- Vilken skolform du har din huvudsak-
liga anställning på? (t ex stadium eller
kulturskolan)
- Om du är ny medlem, studerande el-
ler pensionär. Tack!
 Nationellt
musiklärarkonvent 2018
MAKE MUSIC MATTER
Musikskapande – Digitala verktyg – Entreprenörskap

28–29 november Växjö Konserthus

& Linnéuniversitetet

• Föreläsningar
• Workshops
• Paneldebatt
• Diskussionsforum
• Skolprojekt
• Kvällsunderhållning
• Mingel

Information och anmälan: Lnu.se/makemusicmatter

031-795 01 50
www.nilton.se

Notställ Micställ Instrument-stativ

Ljud•Ljus-stativ Stolar Tillbehör

19
Returadress:
Katarina Landerstedt Hall
Apelvägen 8
435 43 Pixbo
Avsändare:
Tryckcentrum i Blekinge AB
Tennvägen 11B
371 50 Karlskrona

Musiklärarstuderande!
Gratis medlemskap
i Musiklärarnas Riksförening
under hela studietiden

Nr 2 2018 april

to ms in g
so lfe g. io
år sm öt e
fin ns mu sik äm ne t
kv ar ?

www.mrmusik.nu
Musikläraren nr 2 2018 1

Skriv till: katarina.landerstedt@gmail.com

MR - Tongivande musiklärare
20