Nedbrytning

Naturkunskap 2
Jonathan Laitila
18-10-31

Inledning
Människan spjälkar eller bryter ned maten vi äter i olika stationer. Nedbrytningen börjar i
munhålan där saliv tillsätts från spottkörtlarna. Saliv innehåller enzymet amylas som
hjälper till att bryta ned kolhydraterna till mindre molekyler. Kolhydraterna bryts ned till
polysackarider, disackarider och monosackarider, som alla är olika former utav socker.
Kolhydrater i form av bröd, pasta och ris innehåller stärkelse som kommer från
polysackarider som sedan spjälkas till disckarider i form av maltos när det har spjälkats
färdigt. Stärkelse består av glukosmolekyler som är uppbyggda i en spiralliknande modell
och är svårlösligt i vatten. Om vi tuggar en längre tid har enzymet amylas större chans att
verka och påverka nedbrytningen av stärkelse till maltos (Ericsson 2017). Vi ska i denna
laboration se hur nedbrytningen av kolhydrater påverkas av vårat saliv och ta hjälp av jod
samt ättiksyra.
Jod är ett grundämne som tillhör halogenerna (grupp 17 i det periodiska systemet) och är
mycket reaktionsbenägna. Om jod reagerar med ett polärt lösningsmedel blir nyansen
brunaktig, medan svagare polära lösningar ger lila/blå eller svart färg, detta även om det
reagerar med stärkelse som finns i kolhydrater. Jod är även väldigt svårlösligt i vatten
men lättlösligare i organiska syror, så som ättiksyra (umu.se).
Ättiksyra är en organisk syra som också kallas ettansyra. Ättiksyrabakterierna omvandlar
de etanol som finns i ättika (97%) till ättiksyra. Organiska syror kallas också
karboxylsyror eftersom att de innehåller minst en karboxylgrupp. En organisk syra är den
mängd kolväten som finns i metanserien med ändelsen -syra, t.ex metansyra, ettansyra
eller propansyra (Henriksson 2013, 96.)

Syfte
Syftet med denna laboration är att undersöka hur enzymet i saliv spjälkar stärkelsen i
kolhydrater.

Material
3 transparanta glas
Matskedsmått
Decilitermått
3 teskedar
Jodlösning (nyodex)
Knäckebröd (Wasa husman)
Ättika (24%)
Saliv
3 Postitlappar
Tidtagarur

Metod
3 glas fylldes med en deciliter vatten i vardera och numrerades 1-3 med hjälp av lappar. I
glas nummer 3 tillsattes även 1 matsked ättika. En msk söndermalt knäckebröd hälldes
ned i glas nummer 1. En msk knäckebröd tuggades i 2 minuter och spottades sedan ut i
glas nummer 2, samma sak gjordes för glas nummer 3 och sedan rördes det om i 4
minuter. Glasen stod i 10 minuter, därefter tillsattes 5 droppar av jodlösningen i vardera
glas och rördes sedan om.
Figur 1: 3 glas med 1dl vatten i vardera, glas nummer 3 med ättiksyra

Figur 2: Malt knäckebröd i glas 1. 2 minuter tuggat knäckebröd i glas 2 och 3, sedan
rördes det om i 4 minuter

Figur 3: Efter 10 minuter tillsattes jodlösningen.

Figur 4: De 3 blandningarna rördes om.

Figur 5: Mer jodlösning tillsattes i blandningarna för att få en tydligare bild av
reaktionen.

Resultat
Resultatet blev att jodlösningen reagerade med stärkelse i glas nummer 1 och organisk
syra i glas nummer 3. Glas nummer 2 visade ingen reaktion med stärkelse.

Diskussion
Om vi börjar med glas nummer 1 ser vi att vattnet förblir klart och att jodlösningen mer
har bundit sig till de knäckebrödbitar som ligger i vattnet. Eftersom att jod är svårlösligt i
vatten binder den sig här till den stärkelse som finns i glas nummer 1 och därför ändrar
endast brödet färg till en lilablå färg i form av klumpar. I glas nummer 2 får vi en mer
brunaktig färg där jodlösningen binder sig till vattnet. Här har salivet fått 2 minuters tid
att verka och knäckebrödet har brutits ned i små, små molekyler i form av maltos (socker)
och innehåller därför inte stärkelse längre. Det har spjälkats av enzymet amylas som finns
i vårat saliv. I det sista glaset, glas nummer 3 borde väl jodlösningen också bli brunaktig,
för här finns det ju också saliv som bryter ned stärkelsen? Men i glas nummer 3 tillsatte
vi även ättiksyra som är en organisk syra som lättare binder sig med jod än vad vanligt
vatten gör. Lösningen är nu ett svagare polärt lösningsmedel eftersom att ättika är surt
och avger vätejoner i vattnet och reaktionen blir annorlunda. Vi får även ett tydligare
resultat i figur nummer 5 där vi tillsätter mer jodlösning för att verkligen se hur stärkelsen
helt försvunnit från glas nummer 2 med bara vatten, knäckebröd och saliv i.
Källförteckning
Ericsson, Lena. 1a September, 2017. Spjälkning av kolhydrater
https://dreambroker.com/channel/d08jul52/kb13uvje
(Hämtades 2018-10-31)
Henriksson, Anders. 2013. Synpunkt 2. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Umu.se http://chem-
www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experimentfordjupning.jsp?id=146
(Hämtades 2018-10-31)