Lathund att hitta sin soldat i generalmönsterrullorna

(gäller indelta soldater i infanterier och kavallerier)

© 2018 Fredrik Derefeldt

Det flesta av oss kommer förr eller senare stöta på indelta soldater bland förfäderna. Här kommer
en liten lathund hur du kan hitta soldaten i generalmönstringsrullorna som är de vanligaste typen
av mönstring som finns digitaliserad av både Riksarkivet och Arkiv Digital. De första stegen är
gemensamma, men sedan har jag valt att dela upp förklaringen beroende på om du använder den
ena eller andra av dem.

Generalmönstringarna gjordes i regel var 3:e eller 5:e år från slutet av 1600-talet till 1880-talet.
Men det förekommer luckor, speciellt under krigstid då handlingarna antingen försvann eller att
själva generalmönstringen inte genomfördes på grund av just kriget. Oftast skedde
generalmönstringen på övningsheden i juni eller juli.

1. Du hittar en person som anges vara ryttare, dragon eller husar, då tillhör han ett kavalleri, eller
en som anges som knekt eller soldat, då tillhör han ett infanteri. Det vanligaste att först stöta på en
soldat är i kyrkoarkivet, t.ex. födelseboken där fadern anges vara soldat, i vigselboken där maken
anges vara soldat eller i husförhörslängden. I husförhörslängden kan det stå vilket rotenummer
soldattorpet har, det underlättar att ha detta när man söker. Dock är det inte alltid det står,
speciellt ju tidigare du befinner dig i din forskning.

När du har hittat soldaten, ska du ta reda på rotenumret, kompani (på 1800-talet kallas
motsvarande för kavalleri skvadron) och regemente. Detta kan göras på flera sätt.

a) Kolla i det tryckta bokverket Statistiskt sammandrag af Svenska Indelningsverket av Claes Grill.
Finns i 4 delar (där del 2-4 ingår i samma volym). Del 1 är kavalleriet och
det avsuttna kavalleriet, del 2 är infanteriet, del 3 är båtsmanshållet, och del 4 är
förstärkningsmanskapet. Att lägga märke till är att det som står i verket är det som gällde
i mitten av 1850-talet. Rotenumrena kan skilja tidigare framförallt ju närmare 1600-talet du
hamnar eller om ett regemente är uppdelat, t.ex. Värmland-Närkes regemente som
delades i 2 regementen och alltså är Värmlands regemente och Närkes regemente i detta
bokverk. Den andra fallgropen är betydligt vanligare, det är kompaninamnet som kan
vara ett helt annat före omkr 1810-1815. Längst fram i bokverkets första del finns ett
sockenregister som man kan hitta vilken sida som församlingen finns i.

När du slår upp sidan för församlingen kommer du få se rader som ser ut på följande sätt:
Marka Marka 72, 89. Påverås 73. Sjöttorp 74, 75, 88. Grimskälla 87.

Först står rotens huvudgårds namn (alltså inte soldattorpets namn om det har ett speciellt namn
etc.), sedan står rotenumret, och det är numret inom kompaniet. För rote 1 kan det ibland stå 1
(151), då är numret inom parentesen regementsnumret. I kyrkoarkivet är det
vanligt att det är regementsnumret som står för ett infanteriregemente och kompani-
numret för ett kavalleriregemente, även om det inte behöver vara fallet. I exemplet ovan
så finns det också flera soldattorp under vissa byar, t.ex. Sjötorp som består av 3 stycken.
Vet du inte vilken rote just din soldat tillhör är det inte så betungande att kolla samtliga
inom församlingen, då det är ett begränsat antal i detta exempel 7 stycken.

Efter exempelraden är det en siffra inom olika kolumner. Varje kolumn motsvarar ett
 Lathund att hitta sin soldat i generalmönsterrullorna
(gäller indelta soldater i infanterier och kavallerier)
© 2018 Fredrik Derefeldt

kompani / en skvadron och siffran anger hur många rotar som ligger i denna för just den
församlingen. Vissa församlingar kan ha rotar i flera kompanier / skvadroner är om det
oftast inte är fallet.

b) Arkiv Digital har digitaliserat Statistiskt sammandrag af Svenska Indelningsverket av Claes Grill.
Denna når du via att Ny sökning – välj under arkivtyp: Tryckt litteratur – och söka rätt på Grill. Det
finns 5 olika att välja: GrillReg:1 är församlingsregistret, Grill:1 är kavalleriet och det avsuttna
kavalleriet, Grill:2 är infanteriet, Grill:3 är Båtsmanshållet och
Grill:4 är förstärkningsmanskapet. I övrigt gäller det som anges under punkt a ovan.

c) Söka på Centrala Soldatregistrets databas som bl.a. finns på en server hos Linköpings
Universitet: http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/search.sv.aspx. Här kan du söka på
soldaten, men registret är inte komplett. Men du kan välja att bara söka på församlingens namn
och då får du upp vilka soldater som finns registrerade, men också vilka rotar som kan vara
aktuella. Du behöver inte klicka in på varje soldat för att kolla det, utan det räcker att kolla
aktnumret som ser ut på följande sätt: SR-00-573-1790. Detta skall uttydas som Regemente (i
detta fall Södermanlands regemente), kompani (normalt något nummer mellan 01 och 08, men i
detta fall 00 då tredje sifferblocket är regementsnumret, hade det varit någon annan siffra är
tredje blocket kompaninumret), Rotenumret (antingen regementsnummer siffra mellan 1 och 1200
normalt, eller kompaninummer, siffra mellan 1-150 för infanteri och 0-125 för kavalleri normalt)
samt sista siffran är antagningsår för just den soldaten, saknas detta nummer så är det året okänt i
registret.

Tänk på att som i fallet i punkt a och b ovan är uppgifterna om kompaninamn etc det som gällde i
mitten av 1850-talet då detta är baserad på samma verk.

2) Oftast kommer kompanierna / skvadronerna i generalmönsterrullorna i en viss ordning även om

det inte alltid är fallet. Ibland finns en innehållsförteckning först i volymen som talar om vilken sida
som kompaniet / skvadronen börjar på, men det är långt ifrån säkert. Därför väljer jag här att vissa
den normala ordningen:
Infanteriregementena har normalt 1.200 man uppdelat i 8 kompanier om 150 man.
Kavalleriregementena har normalt 1.000 man uppdelat i 8 kompanier/skvadroner om 125 man
Livkompaniet (rote 1-150 för infanteri)
Överstelöjtnantens kompani (rote 601-750)
1:e Majorens kompani (rote 151-300)
2:a Majorens kompani (rote 751-900) ibland annat t.ex. härads namn som Kåkinds
3:e Majorens kompani (rote 301-450) ibland annat t.ex. härads namn som Kåkinds
Häradsnamn och motsvarande (rote 901-1050)
Häradsnamn och motsvarande (rote 451-600)
Häradsnamn och motsvarande (rote 1051-1200)

Ännu tidigare anges kompanierna oftast efter kompanichefen, dvs. t.ex. Kapten Oxenstiernas
kompani, och därmed kommer kompanierna byta namn varje gång en ny kompanichef tillträder.

Riksarkivets Digitala Forskarsal

 Lathund att hitta sin soldat i generalmönsterrullorna
(gäller indelta soldater i infanterier och kavallerier)
© 2018 Fredrik Derefeldt

3) Gå till https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen

4) Klicka på ”se fler specialsök”

5) Klicka på ”Generalmönsterrullor”

6) Välj i rullisten för regemente det regemente du är intresserat av t.ex. Jönköpings regemente

7) Jag brukar sedan för att inte få varje kompani separata med årtal välja i rullisten Kompani m.m.
”Livkompaniet”, detta är normalt alltid första kompaniet (alternativt Livskvadronen).

8) Leta sedan upp årtalet du är intresserad av, t.ex. 1803 och klicka på ”Bild”.

9) Här är fördelen med Riksarkivet, de är indexerade på kompaninivå, till vänster letar du upp det
kompani du är ute efter. T.ex. Östbo kompani. Då hamnar du i början av kompaniet. Det du normalt
då ser är kompanistaben, det vill säga de officerare som leder kompaniet. Först står
kompanichefen, oftast av Kaptens grad, men han kan ha en annan grad ibland. Går man fram
några sidor kommer själva manskapet som består av soldaterna samt korpralerna, i
infanteriregementena är normalt kompanierna uppdelade i 6 korpralskap med således 6 korpraler
och ytterliggare 144 man, bland dessa kan det finnas någon ”spel i nummer”, dvs musikant och
volontär, oftast en yngre individ inte ovanligt adelsperson som har detta som förberedelse innan
utbildning till officer t.ex.

10) Nu är det bara att leta upp rotenumret / rotenumren du har för att lokalisera din soldat.

Arkiv Digital
3) Finns flera sätt att hitta regementet.
a) Ny arkivsökning: Skriv församlingens namn, t.ex. Gåsinge, gå in på denna och rulla ner
till Generalmönsterrullor – Södermanlands regemente

b) Ny arkivsökning: Skriva ”General” och leta reda på det regemente du är intresserad av,
t.ex. Generalmönsterrullor – Södermanlands regemente

c) Ny arkivsökning: Skriva regementets namn t.ex. ”Södermanland” och leta rätt på

generalmönsterrullorna Generalmönsterrullor – Södermanlands regemente

4) Leta reda på volymen du är intresserad av, t.ex. 1806 – 1807.

5) Sedan börjar letandet då det inte är indexerat. Eftersom det är normalt 125-150 nummer i ett
kompani kan man hoppa +5 sidor framåt, du märker när du byter kompani på nummerserierna.

Slutnoteringar
Det finns luckor i generalmönsterrullorna (förkortas GMR), GM är förkortning av själva
mönstringen, dvs generalmönstring. Vanliga sådana luckor är under Stora Nordiska kriget (1700-
1721), mitten av 1700-talet samt under Sveriges sista krig ca 1805-1817. Stora Nordiska kriget är
 Lathund att hitta sin soldat i generalmönsterrullorna
(gäller indelta soldater i infanterier och kavallerier)
© 2018 Fredrik Derefeldt

det inte säkert det går att lappa ihop luckan, men man kan göra försök, då är det sällan det finns
digitaliserat, men man kan börja att söka i serien Rullor -1723, återfinns både hos Arkiv Digital och
Riksarkivet (under Arméns rullor). De andra två vanliga luckorna är det oftast lättast att kolla hos
Riksarkivet, då det oftast saknas hos Arkiv Digital, även om någon enstaka rulla nu finns där också,
t.ex. Västgöta Regemente för 1809. Hos Riksarkivet hittas dessa under Armens Rullor, serien Rullor
1724-. Observera att dessa inte är indexerade hos Riksarkivet, så det blir att leta och lite
krångligare.

Observera att ibland finns även andra typer av rullor med bland generalmönsterrullorna, då dessa
är inbundna i samma volym som en generalmönstring.

Man kan oftast få fram datumet för mönstringen och var den är genomförd, antingen längst fram i
början av mönstringen, i början av varje kompani eller i slutet av varje kompani efter sista soldaten
i kompaniet där kompanichefen har skrivit under, dock förekommer det inte alltid datum tyvärr,
men oftast.

Vidare läsning:

Fakta

Soldatforska (1991) av Per Clemensson, Lars Ericsson och Pär Frohnert, Göteborg, 13 sidor

Soldatforska! (2013), Sveriges Släktforskarförbund av Lars Ericsson Wolke, 168 sidor

Indelt soldat och rotebonde (1949), LT, av Elfred Kumm (1908-1984), 250 sidor (svår att få tag på,
men en bra bok, leta på bibliotek eller antikvariat)

Indelt soldat och rotebonde (2008), TPB, av Elfred Kumm (1908-1984), talbok, inläst av Elisabeth
Gejrot (vet ej hur lätt den är att få tag på)

Gumboda hed, den indelte soldaten, verksamheten och bygden (2007), Probus, av Siv Rehn,
Stockholm, 167 sidor

Karolinernas dödsmarsch i Jämtlandsfjällen (1990), Östersunds läns museum, av Anders Hansson

Finska kriget 1808-1809 (2006), Prisma, av Martin Hårdstedt

Pamps dagbok 1834-35: en indelt soldat i Norrbotten (1992), Norrbottens museum, av Johan
Persson Pamp (1795-1868) och utgiven och kommenterad av Lars-Gunnar Boman

Roman etc.

Soldathustrun (1960), Wahlström & Widstrand, av Jan Fridegård (1897-1968), 274 sidor (ingår i
soldatsviten, 5 böcker: Svensk Soldat, Soldathustrun, Mot öster – soldat!, Soldatens kärlek samt
Hemkomsten
 Lathund att hitta sin soldat i generalmönsterrullorna
(gäller indelta soldater i infanterier och kavallerier)
© 2018 Fredrik Derefeldt

Soldathustrun (2014), Wahlström & Widstrand, av Jan Fridegård (1897-1968) och Henning
Trollbäck, e-bok, 274 sidor

Raskens (1927), Bonnier, av Vilhelm Moberg (1898-1973), 375 sidor

Raskens (1976) – filmserie i 8 delar baserad på Vilhelm Mobergs bok med samma namn, finns på
SVT öppet arkiv: https://www.oppetarkiv.se/video/1484494/raskens-avsnitt-1-av-8