Download as pdf or txt
Download as pdf or txt
You are on page 1of 61

Bidang Pembelajaran: Nombor dan Operasi

1 Pola dan Jujukan


1.
Segi tiga Pascal
1
1 1 (b) Pola nombor ganjil
1 2 1
1 3 3 1 1, 3, 5, 7 , 9 , 11, …
1 4 6 4 1
1 5 10 10 5 1

Pola Nombor

(c) Pola nombor


(a) Pola nombor genap Fibonacci
2, 4, 6, 8 , 10 , 12, … 0, 1, 1, 2, 3 , 5 , 8, …

2. (a) × 3 × 3 × 3 4. (a) RM42 000, RM33 600, RM26 880,



RM21 504, …
10, 30, 90, 270, …
Setiap nombor diperoleh dengan mendarab nombor Setiap nombor diperoleh dengan mendarab sebutan
sebelumnya dengan 3. sebelumnya dengan 0.8.

(b) ÷3 ÷3 ÷3 Setiap sebutan adalah 20% kurang


daripada sebutan sebelumnya.

2 187, 729, 243, 81, …

Setiap nombor diperoleh dengan membahagi S


t
r
a
t
ePT3 1
g
i
nombor sebelumnya dengan 3.
97, x , 83, 79, y , 71, z , 61, 59, …
(c) −5 −5 −5
x = 89 , y = 73 , z = 67
100, 95, 90, 85, …
Setiap nombor diperoleh dengan tolak 5 daripada
nombor sebelumnya. 5. (a) (i) Jujukan sebab polanya ialah bahagi 2 untuk
memperoleh setiap nombor berikutnya.
3. (a) Pola bentuk bermula dengan 1 bintang, 2 segi (b) (i) Jujukan sebab orientasi bentuk segi tiga
empat tepat, 3 pentagon, 4 bintang, 5 segi adalah berulang.
empat tepat, 6 pentagon dan bentuknya berulang
mengikut urutan dengan penambahan bilangan. 6. (a) Tolak 6 daripada sebutan sebelumnya.
(b) Pola bentuk bermula dengan 1, 4, 9, … dan –10, –16, –22, –28, –34, –40, –46, –52, –58
bentuknya berulang mengikut kuasa dua nombor
Lanjutan tiga sebutan
bulat.

1 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 1 Pola dan Jujukan

(b) Kuasa tiga nombor bulat 1, 2, 3, … (e) Bentuk polanya ialah tambah 1 titik bulatan bagi
setiap jujukan.
1, 8, 27, 64, 125, 216, 343, 512, 729

Lanjutan tiga sebutan

(c) Bahagi sebutan sebelumnya dengan 2.
Lanjutan dua bentuk
240, 120, 60, 30, 15, 7.5, 3.75, 1.875, 0.9375

Lanjutan tiga sebutan
8. (a) (i) 5, 6, 7, 8, …
(ii) Bentuk pertama mempunyai 5 segi empat
7. (a) Tambah 2, 3, 4 titik bulatan dan seterusnya bagi
sama berlorek dan setiap bentuk berikutnya
setiap jujukan.
mempunyai 1 segi empat sama berlorek lebih
daripada bentuk sebelumnya.
(iii) Bentuk pertama → 4 + 1(1) = 5
Bentuk kedua → 4 + 1(2) = 6
Bentuk ketiga → 4 + 1(3) = 7
………………………………

Bentuk ke-n → 4 + n, dengan keadaan n = 1,
Lanjutan dua bentuk 2, 3, ….
(b) Tambah dua segi empat sama bagi setiap jujukan. 9. (a) – 0.6 – 0.6

0.3, –0.3, –0.9, …
Sebutan keempat ialah –1.5 –0.9 – 0.6

Sebutan kelima ialah –2.1 –1.5 – 0.6

Sebutan keenam ialah –2.7 –2.1 – 0.6

Kaedah alternatif
Sebutan ke-n = –0.6n + 0.9
Sebutan keenam = –0.6(6) + 0.9 = –2.7
Lanjutan dua bentuk
(b) × 3 × 3

(c) Tolak dua titik bulatan bagi setiap jujukan.
y, 3y, 9y, …
Sebutan keempat ialah 27y 9y × 3

Sebutan kelima ialah 81y 27y × 3

Sebutan keenam ialah 243y 81y × 3

Kaedah alternatif
Sebutan ke-n = y × 3n – 1

Sebutan keenam = y × 3(6 – 1) = 243y
Lanjutan dua bentuk (c) ÷(–2) ÷(–2)

(d) Tambah 1, 2, 3 segi empat sama dan seterusnya 2 000, –1 000, 500, ...
bagi setiap jujukan.
Sebutan keempat ialah –250 500 ÷ (–2)

Sebutan kelima ialah 125 –250 ÷ (–2)

Sebutan keenam ialah –62.5 125 ÷ (–2)


Lanjutan
dua Kaedah alternatif
bentuk Sebutan ke-n = 2 000 ÷ (–2)n – 1
Sebutan keenam = 2 000 ÷ (–2)(6 – 1) = –62.5

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 2


Matematik  Tingkatan 2 Bab 1 Pola dan Jujukan 

10. (a)
Kedudukan sebutan 1 2 3 4 … n

Jujukan –7(1) + 1 = –6 –7(2) + 1 = –13 –7(3) + 1 = –20 –7(4) + 1 = –27 … –7n + 1

Sebutan ke-20 = –7(20) + 1 = –139

11. (a) Kelajuan muat turun selepas 8 tahun adalah


diperoleh daripada sebutan ke-5.
Jujukan: 1. P = 50, Q = 68, R = 74
x, 2x, 4x, 8x, 16x 2. Jujukan: 5, 8, 11, 14, 17, 20
Tahun Tahun Tahun Tahun Tahun (i) Sebutan kelima ialah 17.
asalan kedua keempat keenam kelapan (ii) 17 + 20 = 37
Kelajuan muat turun selepas 8 tahun ialah 16x 3. 26 32

(b) Jujukan:
34 50
3°C, 11°C, 19°C, 27°C, 35°C, 43°C, 51°C M 18 N
Suhu pada hari ketujuh ialah 51°C.
42 2
(c) (i) Tempoh masa dari 2:00 p.m. hingga 4:15 p.m. 10 8
= 2 jam 15 minit = 135 minit

135 ÷ 45 = 3 sebutan ke-4


4. 5n – 6
80, 160, 320, 640 Sebutan kedua ialah 0
\ Ada 640 bakteria pada pukul 4:15 p.m.
Sebutan kesembilan ialah 39 50 – 3n
(ii) Tempoh masa dari 2:00 p.m. hingga 7:15 p.m.
= 5 jam 15 minit = 315 minit
Sebutan kelima belas ialah 5 4n – 8
315 ÷ 45 = 7 sebutan ke-8

80, 160, 320, 640, 1 280, 2 560, 5 120,


10 240 5. 700, 715, 730, 745, 760, 775, 790, 805, 820, 835
Ada 10 240 bakteria pada pukul 7:15 petang. Pada hari yang kesepuluh.

3 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


Bidang Pembelajaran: Perkaitan dan Algebra

2 Pemfaktoran dan Pecahan Algebra


1. (a) 15(3d – 5e) (d) (−2p − 6q)2
= 15 × 3d + 15 × (–5e) = (−2p – 6q)(−2p − 6q)
= 45d – 75e = 4p2 + 12pq + 12pq + 36q2
= 4p2 + 24pq + 36q2
(b) 4p(3p + 7q)
= 4p × 3p + 4p × 7q
= 12p2 + 28pq S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i
(i) 3m(2n – 5) = 6mn − 15m
(c) –2x(x – 4y + 7) (ii) −7(8 – 3f) = −56 + 21f
= –2x × x + (–2x) × (–4y) + (–2x) × 7
= –2x2 + 8xy – 14x
4. (a) (i) Luas = Panjang × Lebar
2. (a) (p + 6) (p – 7) = (y – 8) × (3y + 2)
= p2 – 7p + 6p – 42 = 3y2 + 2y – 24y – 16
= p2 – p – 42 = (3y2 – 22y − 16) cm2

1
(b) (2a + b) (c + 2d) × Tapak × Tinggi
(b) (i) Luas =
2
= 2ac + 4ad + bc + 2bd
1
= × (w + 7) × (6 – 2w)
2
(c) (m + 2n) (m – 2n) 1
= m2 – 2mn + 2mn – 4n2 = × (6w – 2w2 + 42 – 14w)
2
= m2 – 4n2 1
= × (–2w2 – 8w + 42)
2
3. (a) 2(2x – y)2 – (x + y)
= (–w2 – 4w + 21) cm­2
= 2(2x – y)(2x – y) – x – y
= 2(4x2 − 2xy − 2xy + y2) – x – y 5. (a) Tinggi tangga pertama
= 2(4x2 − 4xy + y2) – x – y = 3(3p + 2q) m
= 8x2 – 8xy + 2y2 – x – y = (9p + 6q) m

1 2

(b)   b + 5 
2  6. (a) (i) 12x2
= 1 × 12x2
1 1
2
=   b + 5    b + 5 
2  
= 2 × 6x2
= 3 × 4x2
1 2 5 5 = 4 × 3x2
= b + b + b + 25
4 2 2 = 6 × 2x2
1 = 12 × x2
= b2 + 5b + 25
4 = x × 12x
= 2x × 6x
(c) (k + 6)2 = 3x × 4x
= (k + 6)(k + 6)
= k2 + 6k + 6k + 36 Faktor bagi 12x2 ialah 1, 2, 3, 4, 6, 12, x,
= k2 + 12k + 36 2x, 3x, 4x, 6x, 12x, x2, 2x2, 3x2, 4x2, 6x2 dan
12x2.

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 4


Matematik  Tingkatan 2 Bab 2 Pemfaktoran dan Pecahan Algebra 

(ii)
fgh 9. (a) 10(3m – 8n) – 5(2m – 5n)
= 1 × fgh = 30m − 80n − 10m + 25n
= f × gh = 30m − 10m − 80n + 25n
= g × fh = 20m − 55n
= h × fg = 5(4m − 11n)
Faktor bagi fgh ialah 1, f, g, h, fg, fh, gh dan
(b) 3(y – 5) + 4(y – 2) − 5
fgh.
= 3y − 15 + 4y − 8 − 5
= 3y + 4y − 15 – 8 – 5
(b) (i) 6z(z – 3)
= 7y − 28
= 1 × 6z(z – 3)
= 7(y – 4)
= 2 × 3z(z – 3)
= 3 × 2z(z – 3)
(c) 11p(4 – 3q) + 2p(6 – 8q)
= 6 × z(z – 3)
= 44p – 33pq + 12p – 16pq
= z × 6(z – 3)
= 44p + 12p – 33pq – 16pq
= 2z × 3(z – 3)
= 56p – 49pq
= 3z × 2(z – 3)
= 7p(8 – 7q)
= 6z × (z – 3)
Faktor bagi 6z(z – 3) ialah 1, 2, 3, 6, z, 2z,
10. (a) (i) 7mn – m
3z, 6z, (z – 3), 2(z – 3), 3(z – 3), 6(z – 3),
= m(7n – 1)
z(z – 3), 2z(z – 3), 3z(z – 3) dan 6z(z – 3).

(ii) 9jk – 27j
(ii) (x + 3)(x – 4)
= 9j(k – 3)
= 1 × (x + 3)(x – 4)
= (x + 3) × (x – 4)
(iii) 25p2 – 15pq
Faktor bagi (x + 3)(x – 4) ialah 1, (x + 3), = 5p(5p – 3q)
(x – 4) dan (x + 3)(x – 4).
(b) (i) 3a + 6b + 9c
= 3(a + 2b + 3c)
7. (a) x2 + 2x – 15 = 1 × (x + 5)(x – 3)
= (x + 5) × (x – 3) (ii) 4m + 12mn − 20m2
= 4m(1 + 3n – 5m)
Maka, faktor bagi x2 + 2x – 15 ialah 1, (x + 5),
(x – 3) dan (x + 5)(x – 3).
(iii)
w2 – wy + wz
= w(w – y + z)
(b) 5p + 5q – 4pq – 4q2 = 1 × (5 – 4q)(p + q)
= (5 – 4q) × (p + q) (c) (i) 3x – 3y – wx + wy
Maka, faktor bagi 5p + 5q – 4pq – 4q ialah 1,
2 = 3(x − y) − w(x – y)
(5 – 4q), (p + q) dan (5 – 4q)(p + q). = (3 – w)(x – y)

(ii) 2pq + 2pr + q + r


8. (a) 2 (4p + 3) = 8p + 6 = 2p(q + r) + 1(q + r)
= (2p + 1)(q + r)
(b) 7 (8m + 3) = 56m + 21
(iii) 10 + 3gh – 15g – 2h
= 10 − 15g + 3gh – 2h
(c) −5( 5 y – 4) = −25y + 20
= 5(2 − 3g) – h(−3g + 2)
= (5 – h)(2 – 3g)

5 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 2 Pemfaktoran dan Pecahan Algebra

11. (a) 3x2 – 2x – 8 = (3x + 4)(x – 2)


(f) 6x2 + 9x – 42
3x +4 +4x = 3(2x2 + 3x – 14)
= 3(2x + 7)(x – 2)

x –2 –6x 2x +7 +7x

3x2 –8 –2x
x –2 –4x

(b) 2x2 − 13x + 15 = (2x – 3)(x – 5) 2x2 –14 +3x



2x –3 –3x
12. (a) (i) x2 – 25
= x2 − 52
x –5 –10x = (x + 5)(x – 5)
2x2 +15 –13x (ii) 81y2 − 100

= 92y2 − 102
= (9y + 10)(9y – 10)
(c) 2x2 + 7x + 6 = (2x + 3)(x + 2)
(b) (i) 2b2 – 18c2
2x +3 +3x
= 2(b2 – 9c2)
= 2(b2 – 32c2)
x +2 +4x = 2(b + 3c)(b − 3c)

2x2 +6 +7x (ii) 20k2 – 45m2


= 5(4k2 – 9m2)
= 5(22k2 − 32m2)
(d) 5x2 – 13x + 6 = (5x – 3)(x – 2) = 5(2k + 3m)(2k – 3m)

5x –3 –3x

S
t
r
a
t
ePT3 2
g
i
x –2 –10x
3 – 6m = 3(1 – 2m)
5x2 +6 –13x

13. (a) Luas kolam = 4y2 + 12y + 9
(e) 30x2 – 55x + 15 = (2y + 3)(2y + 3)
= 5(6x2 − 11x + 3) Faktorkan ungkapan
2y +3 +6y
diikuti pendaraban silang
= 5(2x – 3)(3x – 1)

2x –3 –9x 2y +3 +6y

4y2 +9 +12y
3x –1 –2x

6x2 +3 –11x Maka, panjang kolam itu ialah (2y + 3) m.



© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 6


Matematik  Tingkatan 2 Bab 2 Pemfaktoran dan Pecahan Algebra 

2x – 2y 2x – 3y 2y – 2 4y – 4
14. (a) (i)
– (e) (i) ÷
4 10 y2 – 9 y+3
5(2x – 2y) 2(2x – 3y) 2(y – 1) y+3
= – = ×
20 20 GSTK bagi (y + 3)(y – 3) 4(y – 1)
4 dan 10
10x – 10y – 4x + 6y 1
= ialah 20.
=
20 2(y – 3)
6x – 4y
=
20
2(3x – 2y) S
t
r
a
t
ePT3 3
g
i
=
20
1 2n – 4 2 2n – 4
=
3x – 2y
3m

6m
=
6m

6m  2
10
2 – 2n + 4
=
6m
3 – n 4m – n
(b) (i) – 6 – 2n
3n 4nm =
6m
(3 – n) × 4m (4m – n) × 3
= – 2(3 – n)
3n × 4m 4nm × 3 =
6m
12m – 4nm – (12m – 3n)
= 3–n
12nm GSTK bagi =
3n dan 4nm 3m
12m – 4nm – 12m + 3n
= ialah 12nm.
12nm
3n – 4nm
=
12nm 15. (a) Luas tanah yang tidak digunakan
n(3 – 4m) = (10x – 4)(x + 2) – (x)2
=
12nm = 10x2 + 20x − 4x − 8 – x2
3 – 4m = (9x2 + 16x − 8) m2
=
12m
(b) Luas kadbod
3 5 = (2n2 + 6n − 20)
(c) (i) + = 2(n2 + 3n − 10)
5g 4h
= 2(n – 2)(n + 5)
3 × 4h 5 × 5g
= + GSTK bagi 5g dan
5g × 4h 4h × 5g
4h ialah 20gh.
n –2 –2n
12h + 25g
=
20gh
n +5 +5n
7 a2 – b2
(d) (i) × n2 –10 +3n
a–b 14

7 (a + b)(a – b)
= ×
a–b 14 Bilangan helaian kertas

7(a + b)
= 2(n – 2)(n + 5)
14 =
n+5
a+b
= = 2(n – 2) helaian kertas
2

7 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 2 Pemfaktoran dan Pecahan Algebra

(c) Luas dapur 2. (a) 9x + 3 = 3(3x + 1)


= 10p3 – 25p2q – 15pq2 Maka, jawapannya ialah C.
= 5p(2p2 – 5pq – 3q2)
(b) (i) 2p(q – 3)
= 5p(p – 3q)(2p + q)
= 2pq – 6p
p –3q –6pq (ii) –5(4 – 9m)
= –20 + 45m

2p +q +pq y2 – 4 3y + 6
3. ÷
4st 12s
2p2 –3q2 –5pq
y –4
2
12s
= ×
4st 3y + 6
Bilangan jubin y2 – 22 12s
= ×
5p(p – 3q)(2p + q) 4st 3(y + 2)
=
2p + q 31
(y + 2)(y – 2) 12s
= 5p(p – 3q) keping = ×
4st 3(y + 2)
1 1

y–2
=
t

1. 6h(1 – h) = 6h – 6h2 4. (y + 4)(y − 5) = y2 − 5y + 4y – 20


= y2 − y – 20

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 8


Bidang Pembelajaran: Perkaitan dan Algebra

3 Rumus Algebra
1.
Perkara rumus
L

Pemboleh ubah Pemalar


(a) j dan t L = 2πjt + 2πj 2 (b) 2 dan π

2. (a) (i) P = s + 3s + t (b) m = 4k + 7        [k]


= 4s + t
4k + 7 = m
(ii)
P = 4p + 7q + (3p – 3) + 5 4k + 7 – 7 = m – 7
= 4p + 7q + 3p – 3 + 5 4k = m – 7
= 4p + 3p + 7q – 3 + 5
4k m–7
= 7p + 7q + 2 =
4 4
(b) (i) J = 0.5x + 1.5y m–7
k =
4
(ii)
S = (2x + 5)y
= 2xy + 5y
2–h
(c) g =         [h]
7
3. (a) 3x − y = 6         [x] 2–h
= g
7
3x – y = 6 2–h
× 7 = g × 7
3x – y + y = 6 + y 7
2 – h = 7g
3x = 6 + y
2 – h – 2 = 7g – 2
3x 6+y
= –h = 7g – 2
3 3
6+y (–1)(–h) = (–1)(7g – 2)
x =
3 h = 2 – 7g

9 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 3 Rumus Algebra

(d) x2 = y2 − z2             [y] 1
(b) G = (F – 30)
2
y2 − z2 = x2 (F – 30) = 2G
(y − z ) + z2 = x2 + z2
2 2 F = 2G + 30
y2 = x2 + z2 = 2(10) + 30
= 50
y2 = x2 + z2
y = x2 + z2 (c) m = j2 – 7p
j – 7p = m
2

j2 = m + 7p
2w – t
(e) = 6      [w]
3 j = m + 7p
= 18 + 7(9)
1 2
2
2w – t
= 62 = 9
3
2w – t
× 3 = 36 × 3
3
2w – t = 108
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i
(2w − t) + t = 108 + t y
(i) q3x = y (ii)
x = 3
q
108 + t y 5
w = x = 3 =
2 q 1 3
122
(f) m = 2q2 – 8      [q] 5
=
1
8
2q2 − 8 = m
= 5 × 8
2q − 8 + 8 = m + 8
2
= 40
2q2 = m + 8
2q2 ÷ 2 = (m + 8) ÷ 2
m+8
q2 = 5. (a) (i) L = πj2 + πjs
2
m+8 πjs = L – πj2
q2 =
2 L – πj2
s =
m+8 πj
q =
2 330 – 1 22 272
= 7
22
1 7 2(7)
x+y
4. (a) L = ×h = 8
2
x+y L Tinggi sendeng = 8 m
=
2 h
2L (b) (i) V = πj2t
x + y =
h V
t =
2L πj2
y = –x
h 2.31
=
2(40) 22
=
4
–6 1 7 2(0.72)
= 1.5
= 14
Tinggi = 1.5 m

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 10


Matematik  Tingkatan 2 Bab 3 Rumus Algebra 

6. (a) (i) Luas segi empat tepat = 2y(x + 1)


= 2xy + 2y

Luas segi tiga Panjang tapak segi tiga
= 3x + 15 – (x + 1) 1.
1 v = u + at2 L
= (2x + 14)(2y + 3) = 2x + 14
2 Tinggi segi tiga = 2y + 3
1 1
= (2)(x + 7)(2y + 3) L= (a + b)t y
2 2
= (x + 7)(2y + 3)
= 2xy + 3x + 14y + 21 1+x v
y=
1–x
Luas taman, L = Luas segi empat tepat +
Luas segi tiga
= 2xy + 2y + 2xy + 3x + 14y 1 2
2. (i) b +c
a =
+ 21 2
1 2
= 4xy + 16y + 3x + 21 b + c = a
2
1
(ii) Perimeter taman c = a − b2
2
= 10 + 3x + 15 + 2y + x + 1 + 3
= 4x + 2y + 29 1
(ii) c = 4 − (−5)2
= 4(5) + 2(2) + 29 2
= 53 m 8 – 25
c =
2
17
= –
2
7. (a) (i) 1
= −8
2
Jumlah
Masa 2 0.5 0.5 0.5 3.5 1 2
3. (i) q + r = p
(jam) 4 1
r = p − q2
4
Bayaran 5.5 2.5 + w 2.5 + w 2.5 + w 13 + 3w
(RM) 1
(ii) r = (−12) − (6)2
4
r = −12 – 9
Katakan E ialah elaun kerja lebih masa.
= −21
E = 5.5 + (2.5 + w) + (2.5 + w) + (2.5 + w)
E = 13 + 3w
4. (i) Luas kawasan berlorek,
(ii)
E = 13 + 3w L = Luas KLMN – Luas segi empat tepat
E – 13 L = s × s – t × 6
w = = s2 – 6t
3
21.4 – 13 (ii) L = s2 – 6t
=
3
s2 – 6t = L
= 2.8
6t = s2 – L
s2 – L
t =
6
122 – 90
=
6
= 9

11 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


Bidang Pembelajaran: Sukatan dan Geometri

4 Poligon
1.

mempunyai
bilangan paksi Segi tiga sama Segi empat Pentagon Heptagon Dekagon
simetri sisi seperti sama seperti sekata seperti sekata seperti sekata
Faktor penghubung 3 (a) 4 (b) 5 (c) 7 (d) 10

2. (a) ( ✗ ) Heksagon 3. (a) (i)


(b) ( ✗ ) Segi empat tepat
(c) ( ✓ ) Heptagon
2 cm
72° 72°

Sudut tercangkum pada pusat 72° O 72°

360° 72°
= = 72°
5


(b) (i)
U

T
V

S
W
O

Sudut tercangkum pada pusat


360° 3 cm
= 40°
9
= 40° R
/OPQ = /OQP = 70° X

70° 70°
P 2 cm Q

4. (a) Hasil tambah sudut pedalaman (b) Hasil tambah sudut peluaran pentagon

poligon 11 sisi sekata ialah 360°. ✓
= (11 – 2) × 180°
= 1 620°

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 12


Matematik  Tingkatan 2 Bab 4 Poligon 

5. Bilangan segi Hasil tambah


Bilangan Nilai satu sudut Nilai satu sudut
Poligon sekata tiga yang sudut
sisi pedalaman peluaran
terbentuk pedalaman

Segi tiga sama sisi 3 1 (3 – 2) × 180° 180° 360°


= 60° = 120°
= 180° 3 3

Segi empat sama 4 2 (4 – 2) × 180° 360° 360°


= 90° = 90°
= 360° 4 4

Pentagon 5 3 (5 – 2) × 180° 540° 360°


= 108° = 72°
= 540° 5 5

Heksagon 6 4 (6 – 2) × 180° 720° 360°


= 120° = 60°
= 720° 6 6

Heptagon 7 5 (7 – 2) × 180° 900° 360°


= 128.57° = 51.43°
= 900° 7 7

Oktagon 8 6 (8 – 2) × 180° 1 080° 360°


= 135° = 45°
= 1 080° 8 8

13 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 4 Poligon

6. (a) (i) Hasil tambah sudut pedalaman


(n – 2) × 180° = 1 260°
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i
1 260° (i) QRS ialah segi tiga sama kaki
+2 n =
180° 180° – 135°
x= = 22.5°
= 9 2

(ii) Hasil tambah sudut pedalaman (ii) Sudut pedalaman poligon sekata tidak lengkap = 135°
(n – 2) × 180° = 900° 360°
Bilangan sisi, n =
900° 180° – 135°
+2 n =
180° 360°
=
= 7 45°
=8
360°
(b) (i)
= 45°
n
360° 9. (a) 9m + 8m + 4m + (180° – 138°) + 66° = 360°
n =
45°
21m + 42° + 66° = 360° Sudut peluaran
= 8
21m = 360° – 108°
21m = 252°
360° 252°
(ii) = 60° m =
n 21
360° = 12°
n =
60°
= 6
(b) y = Sudut pedalaman heksagon RSEFGH
360° (6 – 2) × 180°
7. (a) (i) n = =
45° 6
= 120°
=8

360° 120° + 120° + 72° + x = 360°


(b) (i) n = 312° + x = 360°
180° – 150°
x = 360° – 312°
= 12 = 48°
Hasil tambah sudut pedalaman
8. (a) Sudut pedalaman PQRSTUV sisi empat PQRS = 360°

(7 – 2) × 180°
=
7 (c) /EDH = 180° – 77° = 103°
= 128.57° /EFG = 180° – 50° = 130°
Hasil tambah sudut pedalaman DEFGH
x = /TUS = /TSU STU ialah segi = (5 – 2) × 180° = 540°
tiga sama kaki
180° – 128.57° 103° + 65° + 170° + 130° + x = 540°
= 468° + x = 540°
2
= 25.72° x = 540° – 468°
= 72°
y = 180° – 128.57° 180° – Sudut pedalaman
= 51.43° /SHT = 65° Sudut bertentangan bucu
y + 65° + 32° = 180°
y + 97° = 180°
y = 180° – 97°
= 83°

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 14


Matematik  Tingkatan 2 Bab 4 Poligon 

(4 – 2) × 180° (6 – 2) × 180°
(d) Sudut pedalaman PQUV = 2. Sudut pedalaman ABCDEF =
4 6
= 90° = 120°

(5 – 2) × 180° ABF dan AFE ialah segi tiga sama kaki yang serupa
Sudut pedalaman QRSTU =
5 180° – 120°
= 108° /ABF = /AFB = /FAE = /FEA =
2
= 30°
x + 90° + 108° = 360°
/BAE = 120° – /FAE
x = 360° – 90° – 108°
= 120° – 30°
= 162° Hasil tambah sudut-sudut
pada satu titik ialah 360°. = 90°

x = 180° – /ABF – /BAE


= 180° – 30° – 90°
(10 – 2) × 180°
(e) Sudut pedalaman dekagon = = 60°
10
= 144°
Sudut pedalaman poligon tidak lengkap 3. Sudut pedalaman PQRST
= 360° – 144° – 56° (5 – 2) × 180°
= 160° k= = 108°
5
Bilangan sisi poligon tidak lengkap RSUV ialah sisi empat
360°
n = = 18 84° + 108° + 108° + m = 360°
180° – 160°
m = 360° – 300°
= 60°

1. 4. (i)

J: Sudut pedalaman segi tiga sama (ii)
a
t sisi = 180° ÷ 3 = 60° ✗
d
Sudut pedalaman heksagon (iii)

(6 – 2) × 180°
sekata =
6
720°
= = 120°
6 5. (i) LTM ialah segi tiga sama kaki
J : a + d + t = 120° + 120° + 60°
180° – 108°
= 300° /TLM = /TML =
2
K: = 36°
f x = 180° – 36°
c
K : f + b + c = 120° + 120° + 120° = 144°
b
= 360°
360°
(ii) Bilangan sisi n =
Sudut peluaran

360°
=
L: L : a + s + d + t = 120° + 60° + 36°
a
120° + 60° = 10
s
t = 360°
d

15 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


Bidang Pembelajaran: Sukatan dan Geometri

5 Bulatan

1.
(b) Diameter

(a) Pusat

(c) Jejari

(d) Perentas (e) Lilitan

2. (a) (i) (d) (i)

O
2 cm
110°

O 3 cm

(b) (i)

O
(e) (i)
T

(c) (i)

50°

O 3 cm
3.5 cm
O

3.5 cm
R

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 16


Matematik  Tingkatan 2 Bab 5 Bulatan 

3. (a) 6. (a) (i) PR = KM, maka OQ = OL


OQ ⊥ PR, maka PQ = QR
Jejari
OL ⊥ KM, maka KL = LM

cm
O

2
25 cm
O

P 20 cm Q

OQ2 = OP2 – PQ2


OQ = 252 – 202
Jejari = 2 cm = 15 cm

(b) Perimeter pentagon OLMRQ
= OL + LM + MR + RQ + QO
= 15 + 20 + 21 + 20 + 15
= 91 cm
2.5
cm
7. (a) (i) Lilitan = 2πj
22
=2× × 7.7
7
O
Jejari
= 48.4 cm

(ii) Lilitan = 2πj


22 1
=2× × 15
7 2
= 97.43 cm
Jejari = 2.5 cm
(b) (i) Lilitan = 2πj
= 2 × 3.142 × 10
4. (a) Jika OM = ON, maka OM ⊥ DE. ✓ = 62.84 cm

(ii) Lilitan = 2πj


(b) Jika OM = ON, maka FN ≠ NG. ✗
= 2 × 3.142 × 3.5
= 21.99 cm

Lilitan = πd
(c) (i)
5. (a) (i) OP2 = OM2 – MP2 M 12 cm P 22
= × 14
OP = 132 – 122 13 cm O
7
= 44 mm
= 5 cm
KM ⊥ OL, maka
KP = PM = 24 ÷ 2 = 12 cm

(ii) Lilitan = πd
22
= × 1.4
(b) (i) OS2 = OC2 – CS2 O 7
= 132 – 62 = 4.4 m
13 cm
= 11.53 cm
C 6 cm S
SB = OB – OS
= 13 – 11.53 AC ⊥ OB, maka
AS = SC = 12 ÷ 2 = 6 cm
= 1.47 cm

17 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 5 Bulatan

(d) (i) Lilitan = πd 9. (a) (i) Luas bulatan = πj2


= 3.142 × 70 22
= 219.94 mm = × 102
7
= 314.29 cm2
(ii) Lilitan = πd
= 3.142 × 20 (ii) Luas bulatan = πj2
= 62.84 cm = 3.142 × 8.52
= 227.01 mm2

8. (a) (i) Lilitan bulatan, l = 2πj (b) (i) Luas bulatan = πj2

1 6.3
2
l
2 2
j = = 3.142 ×

44 = 31.18 m2
=
22

7 (ii) Luas bulatan = πj2
44 × 7 22 14
= 2
2 × 22 =
7
× 1 2
2
= 7 m = 154 cm2

(ii) Lilitan bulatan, l = 2πj 10. (a) L = πj2


l
j = L
2π j =
25.5 π
=
2 × 3.142 31.42
=
= 4.058 cm 22
7
= 3.16 m
(b) (i) Lilitan bulatan, l = πd
l
d = π (b) L = πj2
59 L
= j =
22 π
7
59 × 7 7.3
= =
22 22
7
= 18.773 cm
= 1.52 mm

(ii) Lilitan bulatan, l = πd


(c) L = πj2
l
d = π L
j =
155 π
=
3.142 78.56
=
= 49.332 mm 3.142

= 5 cm

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 18


Matematik  Tingkatan 2 Bab 5 Bulatan 

q s q
11. (a) s = × 2πj 13. (a) =
360° 2πj 360°
60° 22 252.3 170°
= ×2× × 14 =
360° 7 22 360°
2 × ×j
= 14.67 cm 7
252.3 17
=
22 36
2 × ×j
q
(b) s = × 2πj 7
360° 252.3 × 36
j =
22
120° 22 2× × 17
= ×2× × 100 7
360° 7
= 85 cm
= 209.52 mm

s q
(b) =
s q 2πj 360°
12. (a) =
2πj 360° 7.86 25°
240.95 =
=
q 22 360°
22 360° 2× ×j
2× × 120 7
7 7.86 5
240.95 =
q = × 360° 22 72
22 2× ×j
2× × 120 7
7 7.86 × 72
= 115° j =
22
2× ×5
7
= 18 cm
s q
(b) =
2πj 360°
2.4 q
=
22 360° 14. (a) L =
q
× πj2
2× × 0.8 360°
7
2.4 100° 22
q = × 360° = × 72
22 360°
×
7
2× × 0.8
7
= 42.78 cm2
= 171.82°

q
× πj2
(b) L =
360°
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i 60° 22
= × × 102
θ = 360° – 90° 360° 7
= 270° = 52.38 m2

270° 22
Panjang lengkok UVW, s = ×2× × 14
360° 7
q
= 66 cm 15. (a) L = × πj2
360°
200°
= × 3.142 × 92
360°
= 141.39 cm2

19 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 5 Bulatan

q 18. (a) (i) Jejari setiap sukuan, j = 7 cm


(b) L = × πj2
360°
Luas kawasan berlorek, L
360° – 60° 22 = Luas sebuah bulatan berjejari 7 cm
= × × 42
360° 7 22
300° 22 = × 72
= × × 42 7
360° 7 = 154 cm2
= 41.9 m 2

(b) (i) OA = 13 cm
q TA = 24 ÷ 2 = 12
16. (a) L = × πj2
360°
OT = OA2 – TA2
35° 22
37 = × × j2
360° 7 = 132 – 122
37 × 360 × 7 = 5 cm
j =
35 × 22
B
= 11 m

q
(b) × πj2
O T
L =
360°
310°
165 = × 3.142 × j2
360°
A

j = 165 × 36 Luas kawasan berlorek


3.142 × 31 = Luas sektor OACB – Luas segi tiga OAB
= 7.81 cm q 1
=1 × πj22 – 1 × AB × OT2
360° 2
135° 22 1
=1 × × 1322 – 1 × 24 × 52
17. (a)
q
× πj2
L = 360° 7 2
360°
= 199.18 – 60
q 22
183.33 = × × 102 = 139.18 cm2
360° 7
183.33 × 7
q = × 360° 264
22 × 102 (c) Lilitan bulatan Y = cm
7
= 210° 264
2πj =
7
264
j= = 6 cm
(b)
q
L = × πj2 22
7×2×
360° 7
176
1 979.46 =
q
× 3.142 × 902 Lilitan bulatan Z = cm
360° 7
176
1 979.46 2πj =
q = × 360° 7
3.142 × 902 176
j= = 4 cm
= 28° 22
7×2×
7
Jejari bulatan terbesar
= Diameter bulatan Y + Diameter bulatan Z
= 2(6) + 2(4)
= 20 cm

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 20


Matematik  Tingkatan 2 Bab 5 Bulatan 

Jejari bulatan X = Jejari bulatan terbesar ÷ 2 q


Panjang lengkok TU = × 2πj
= 20 ÷ 2 = 10 cm 360°
22 1 90° 22
Luas bulatan terbesar = × 202 = 1 257 cm2 = ×2× × 70
7 7 360° 7
22 2 = 110 cm
Luas bulatan X = × 102 = 314 cm2
7 7
Maka, panjang tali yang diperlukan
22 1 = SM + MT + lengkok TU + UK + KR + RS
Luas bulatan Y = × 62 = 113 cm2
7 7 = 180 + 70 + 110 + 170 + 60 + 100
22 2 = 690 cm
Luas bulatan Z = × 4 = 50 cm2
2
7 7
Luas kawasan berlorek 3. AS = SB = 5 cm
= Luas bulatan terbesar – Luas bulatan X – Luas AP = PQ = 13 cm A
13 cm
bulatan Y – Luas bulatan Z 5 cm
1 2 1 2 SP = 13 – 5
2 2
S P
= 1 257 – 314 – 113 – 50 = 12 cm
7 7 7 7
3
= 779 cm 2
CT = TD = 12 cm
7 C
QC = PQ = 13 cm
13 cm
QT = 132 – 122 12 cm

= 5 cm Q T
1. Panjang lengkok AB = 22
q Ungkapkan j sebagai ST = SP + PQ + QT
× 2πj = 22 = 12 + 13 + 5
360° perkara rumus.

45° 22 = 30 cm
×2× × j = 22
360° 7
22 × 7 × 8
j = = 28 cm 4. Jejari gelung = 96.52 ÷ 2
2 × 22
= 48.26 cm

2. Lilitan gelung = 2πj


22
L 60 cm S 240 – 60 = 180 cm M
=2× × 48.26
70 cm
7
80 cm
= 303.35 cm
T
R
Jarak yang dilalui oleh gelung itu
140 – 80 = 60 cm
= 4 putaran × lilitan gelung
= 4 × 303.35
K 240 – 70 = 170 cm U N = 1 213.4 cm
= 12.13 m
Panjang RS = 602 + 802
= 10 000
= 100 cm
Jejari sukuan bulatan = 140 ÷ 2
= 70 cm

21 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


Bidang Pembelajaran: Sukatan dan Geometri

6 Bentuk Geometri Tiga Dimensi

1. (a) (b) (c) (d)

✓ ✓

(e) (f) (g) (h)

✓ ✓

2. (a) (c)

(b)

5. (a)

(c)

Bilangan permukaan = 2

3. (a) Sfera
(b) Prisma (b)
(c) Silinder

4. (a)

(b) Bilangan permukaan = 5

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 22


Matematik  Tingkatan 2 Bab 6 Bentuk Geometri Tiga Dimensi 

(c) 7
8. (a) (i) j = cm
2
Luas permukaan silinder
22 7 2 22 7
=2×
7
×
2 1 2 +2×
7
× × 21
2
= 77 + 462
Bilangan permukaan = 5 = 539 cm2

(ii)
Luas permukaan silinder
22 22
6. (a) Luas permukaan kuboid =2× × 42 + 2 × × 4 × 14
7 7
= 2(2 × 1) + 2(8 × 1) + 2(2 × 8) 4
= 52 cm2 = 100 + 352
7
4
(b) Luas permukaaan tangki air = 452 cm2
7
= 2(3 × 6) + 2(3 × 9) + 2(6 × 9)
= 36 + 54 + 108
= 198 m2 14
(b) (i) j = = 7 cm
2

(c) Luas permukaan prisma Luas permukaan kon
= 2 1 12 × 10 × 2
132 – 52 + 2(12 × 13) + (10 × 12) =
22
7
× 72 +
22
7
×7× 72 + 202
= 120 + 312 + 120 = 154 + 466.17
= 552 cm2 = 620.17 cm2

(ii)
Luas permukaan kon
22 22
7. (a) Luas piramid = × 142 + × 14 × 142 + 252
7 7
1 = 616 + 1 260.74
= 10 × 10 + 4
2 1
× 10 × 12 2 = 1 876.74 cm2
= 100 + 240
= 340 cm2
9. (a) Luas permukaan sfera
(b) Luas piramid
22
1 =4× × 72
= 48 × 48 + 4 1
× 48 × 182 + 242 2 7
2 = 616 cm2
= 2 304 + 2 880
= 5 184 cm2
28
(b) j = = 14 cm
2
(c) Luas piramid
Luas permukaan sfera
= 24 × 24 + 4 1 12 × 24 × 202 – 122 2 =4×
22
7
× 142
= 576 + 768 = 2 464 cm2
= 1 344 cm2
50
= 25 cm
(c) j =
2
Luas permukaan sfera
22
= 4 × × 252
7
1
= 7 857 cm2
7
23 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.
  Matematik  Tingkatan 2 Bab 6 Bentuk Geometri Tiga Dimensi

10. (a) Luas permukaan prisma 1


(c) Isi padu prisma = × 7 × 72 – (3.5)2 × 17
1 2
=2
21 2
× 3 × 4 + (15 × 3) + (4 × 15) +
= 360.70 cm3
( 32 + 42 × 15)
1
= 12 + 45 + 60 + 75 13. (a) I = ×6×6×3
3
= 192 cm2 = 36 m3

6 1
= 3 cm
(b) Jejari hemisfera = (b) I = × 6 × 7 × 52 – 32
2 3
Luas permukaan hemisfera = 56 cm3
1
= π × 32 + × (4 × π × 32)
2
= 9π + 18π 1
(c) I = × 8 × 6 × 52 – 42
= 27π cm2 3
= 48 cm3
(c) Luas permukaan

= 5(6 × 6) + 4 1 12 × 6 × 72 + 32 2 14. (a) I =


4
×
22
× 633
= 180 + 91.39 3 7

= 1 047 816 mm3
= 271.39 cm2

84
= 42 cm
(b) j =
2
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i 4 22
I = × × 423
3 7
40
j= = 20 mm
= 310 464 cm3
2
Luas permukaan silinder
48
22 22 (c) j = = 24 cm
=2× (20)(70) + 2 × × 202 2
7 7
2 4 22
= 8 800 + 2 514 I = × × 243
7 3 7
2 1
= 11 314 mm 2
= 57 929 cm3
7 7

11. (a) (i) Isi padu kubus = 5 × 5 × 5 1


× 8 × 8 × OP
15. (a) 128 =
= 125 cm3 3
3(128)
OP =
(b) (i) Isi padu kuboid = 7 × 3 × 5 8×8
= 105 cm3 = 6 cm

12. (a) Isi padu prisma = 1 12 × 5 × 122 × 17 (b) I = Luas trapezium ABCD × Tinggi

= 510 cm3 576 = 1 12 × (t + 14) × 62 × 8


t = 10 cm
1
(b) Isi padu prisma = × 6 × 62 – 32 × 12
2
= 187.06 cm3

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 24


Matematik  Tingkatan 2 Bab 6 Bentuk Geometri Tiga Dimensi 

(c) Luas permukaan piramid 3. (a) (i) P ialah gabungan piramid dan
= luas tapak + (4 × luas segi tiga) kuboid
1
1.44 = (0.8)(0.8) + 4
21 2
(0.8)(t)
(ii) Q ialah gabungan kon dan
t = 0.5
silinder
Tinggi piramid = 0.52 – 0.42
= 0.3 m = 30 cm
(b) Luas permukaan prisma = Luas permukaan kubus
t
Biar panjang sisi kubus = a
Tinggi

1 12 × 3 × 42 + (3 × 8) + (4 × 8) + (8 ×
piramid
2 32 + 42)
0.4

1 = 6(a2)
I = (80 × 80 × 80) – 1 3
× 80 × 80 × 302 108 = 6a2
= 512 000 – 64 000 a = 4.243 cm
= 448 000 cm3

4. (i) Bilangan permukaan bagi prisma tegak = 5

(ii)
1. (a) Luas permukaan prisma 1 unit

1
= 2
2 1 2
× 5 × 12 + 18 × 12 + 18 × 5 + 18

× 52 + 122
= 60 + 216 + 90 + 234
= 600 cm2

(b) (i)

( ✓ )

(ii)

( ✓ )

(iii)

( ✗ )
5. Kon, silinder dan sfera ialah bentuk geometri tiga
dimensi yang mempunyai permukaan melengkung.
Maka, jawapannya ialah B
22
2. I = × 72 × 10
7
= 1 540 cm3
Bilangan kali silinder = 7 700 ÷ 1 540
=5
25 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.
Bidang Pembelajaran: Perkaitan dan Algebra

7 Koordinat
1. (a) (i) PQ = 6 – 1 (c) (i) Z(5, 3)
= 5 unit
(ii)
XZ = [5 – (–3)]2 + [3 – (–2)]2
(b) (i) PQ = 6 – 1 = 89
= 5 unit = 9.434 unit

(c) (i) P(–2, 3) dan Q(4, –3)


PQ = (4 – (–2))2 + (–3 – 3)2 (d) (i) OA = (–5)2 + 122

= 72 = 169 unit
= 8.485 unit = 13 unit
Jarak antara titik A dengan asalan ialah 13
(ii)
C(–3, 2) dan D(4, 1) unit.
CD = (4 – (–3))2 + (1 – 2)2
OB = 72 + 42
= 50
= 65 unit
= 7.071 unit
Jarak antara titik B dengan asalan ialah 65
(iii)
E(–3, 2) dan F(3, 3) unit.

EF = (3 – (–3))2 + (3 – 2)2 OC = 32 + (–2)2


= 37 = 13 unit
= 6.083 unit Jarak antara titik C dengan asalan ialah 13
unit.

2. (a) (i) OA = (5 – 0)2 + (6 – 0)2 S


t
r
a
t
ePT3 1
g
i
= 61
(i) Koordinat B = (–5, –3 + 10) = (–5, 7)
= 7.810 unit

(ii) Luas trapezium = 1 × (CD + AB) × BC


2
(b) (i) A(x, –2), B(2, –2)
AB adalah jarak

135 = 1 [(7 – (–5)) + (xA – (–5))] × 10


mengufuk.
AB = 7 unit
2
A adalah 7 unit di
135 = 17 + x
x – 2 = ±7 kiri atau di kanan B. 5 A

x = 9 atau –5 xA = 27 – 17

A(9, –2) atau A(–5, –2) = 10


\ A(10, 7)

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 26


Matematik  Tingkatan 2 Bab 7 Koordinat 

3. (a) (i) A(–1, 3) dan B(5, 3)


Titik tengah AB
5. (a) (i) T = 1 2 +2 4 , –3 2+ 1 2 T ialah titik
tengah EF.
= (3, –1)
–1 + 5
MAB = 1 2 2
, 3 = (2, 3)
GT = (5 – 3)2 + (– 4 – (–1))2
(b) (i) A(5, 5) dan B(5, –2) = 3.606 unit
Titik tengah AB
5 + (–2)
MAB = 5, 1 2 2
= (5, 1.5)
(b) (i) OJ = (–3)2 + 52

(c) (i) A(–2, 5) dan B(6, –2) = 34 unit


Titik tengah AB OK = 52 + 72
MAB = 1 –2 2+ 6 , 5 + (–2)
2 2 = (2, 1.5) = 74 unit

OL = 62 + (–1)2
= 37 unit
–5 + b 6 + 8
4. (a) (i) M(–2, a) =
21 ,
2 2 OJ , OL , OK
–5 + b 6+8 Titik J paling dekat dengan asalan.
= –2 dan a =
2 2
–5 + b = –4 , a = 7
b = 1 dan a = 7
(c) (i) Titik tengah BD = 1 –7 2+ 9 , 2 +2 6 2
= (1, 4)
(b) (i) U(x, y) = 1 –5 2+ 3 , 1 +2 2 2
Titik tengah BD = Titik tengah AC
–5 + 3 1+2
x= dan y =


2
x = –1 dan y =
3
2 (1, 4) = 1 x + 2(–4) , y + 2(–1) 2
2 x–4 y–1
= 1 , = 4
3 2 2
1
\ U –1,
2 2 x = 6 , y = 9
\ C(6, 9)
(c) (i) MEG = 1 –3 2+ 3 , 4 +2 2 2
= (0, 3)
Titik tengah FH = Titik tengah EG


M(0, 3) = 1 x –2 5 , y +2 2 2 1. C(0, –1) = 1 3 +2 x , –12+ y 2
x–5 y+2 3+x –1 + y
= 0  ,  =3 = 0  ,  = –1
2 2 2 2
x = 5 y = 4 = –3 , 
x y = –1

\ F(5, 4) x = –3 dan y = –1

27 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 7 Koordinat

2. Jarak PQ = 6 5. (i) Kedudukan C = C(9, 10 – 9)


= C(9, 1)
(6 – 4) + (z – (–2)) = 6
2 2

4 + (z + 2)2 = 36
(z + 2)2 = 36 – 4 F (2, 10) B (9, 10)
z + 2 = ± 32
z = ± 32 – 2 Garisan
z = 3.657 atau –7.657 penamat

E (2, 3)
3. Katakan koordinat D ialah (x, y). A (3, 2)
G (9, 2)
Maka, titik tengah DC ialah (5, 2) D C

x+9 y+2
2
,12
= (5, 2) 2
x+9 y+2 (ii) AB = AG2 + BG2
= 5   dan  =2
2 2 Teorem Pythagoras
x = 1 dan y = 2 = 62 + 82 bagi segi tiga
bersudut tegak ABG
= 10 km
\ D(1, 2)
Jarak larian peserta lelaki = 10 + 9 + 7 + 2
= 28 km
4. (i) P(–5, 1), R(3, 1) Jarak larian peserta perempuan = 7 + 7
(ii) PR = 8 unit, PQ = 10 unit = 14 km
RQ = 102 – 82 Beza jarak = 28 – 14
= 6 unit = 14 km
Kedudukan Q = Q(3, 1 + 6)
= Q(3, 7)

y

8
Q (3, 7)

2
P R

x
–6 –4 –2 0 2 4

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 28


Bidang Pembelajaran: Perkaitan dan Algebra

8 Graf Fungsi
1. (a) Hubungan banyak kepada satu 5. (a) (i) y = 5 – 2x

2. (a) Set pasangan tertib: x y


{(1, 1), (2, 4), (3, 9), (4, 16), (5, 25)} –1 7
0 5

3. (a) (i) {(0, 0), (1, 2), (2, 4), (3, 6), (4, 8)} 1 3
Ya 2 1

(b) (i) 3 –1
x 0 1 3 5 5

y 5 6 8 –10 10
y 2 cm

Tidak Apabila x = 5, y mempunyai


dua nilai iaitu −10 dan 10. 8

6
(c) (i) y

8 4

y = 5 – 2x
6 2

4 x
–1 0 1 2 3

2 –2

x
–4 –2 0 2 4

Ya Apabila x = –2 atau 2, nilai y adalah sama.


Apabila x = –1 atau 1, nilai y adalah sama.
Hubungan banyak kepada satu.
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i
y

4. (a) (i) f(0) = 02 − 1 = −1 –3 –2 –1


0
1 2 3
x

(ii) f(1) = 12 − 1 = 0
(iii) f(5) = 52 − 1 = 24 –5

(b) (i) f(0) = 2(0)2 + 1 = 1 –10


(ii) f(2) = 2(2)2 + 1 = 9 y = –10

(iii) f(4) = 2(4)2 + 1 = 33


Apabila y = −10,
x = −3, 3

29 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 8 Graf Fungsi

6. (a) (i) y = −x2 + 3x + 2 y 2 cm

x y
50
–1 –2
40
0 2 y = –2x3 – 10

1 4 30

1.5 4.25 20

2 4
10
3 2
x
4 –2 –3 –2 –1 0 1 2

–10
y 2 cm
–20

5
–30

4
y = –x2 + 3x + 2
5
3
(c) (i) y = – x , x ≠ 0
2
x y
1
–5 1

–1 0 1 2 3 4
x
–2 2.5
–1 –1 5

–2
1 –5
2 –2.5

5 –1

(b) (i) y = −2x3 − 10 2 cm
y

x y
6
–3 44
4
–2 6
–1 –8 2

0 –10 x
–6 –4 –2 0 2 4 6
1 –12 –2
y = –5
2 –26 x
–4

–6

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 30


Matematik  Tingkatan 2 Bab 8 Graf Fungsi 
2 cm
64
y
(d) (i) y = – ,x≠0
x2
x
x y –4 –3 –2 –1 0 1 2 3 4

–10
–4 –4
–3 –7.11 –20

–2 –16 –30

–1 –64 –40

1 –64 y = – 64
x2
–50
2 –16
–60
3 –7.11
4 –4 –70

2 cm
A

S
t
r
a
t
ePT3 2
g
i
2 cm

x 0 1 2 2.5 3 4 40

A 1 4 11 16 22 37

35

A = 2x2 + x + 1

30

25

20

15

10

x
0 1 2 3 4 5

31 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 8 Graf Fungsi

7. (a) Keuntungan (RM ribu) 3. y

140
25
120
20
80
15
40
10
Masa (bulan)
0 2 4 6 8 10 12
5
–40
1
x
–4 –2 0 2 4
y = –2
–5
(i) Kerugian RM40 000
Apabila y = −2, x = −4, 1 dan 2
(ii) RM80 000

(iii) Ya, ramalan beliau tepat kerana keuntungan


jualan dapat mencapai RM140 000, iaitu
lebih daripada sasarannya RM100 000. 4. (i)
2 cm
y

(b) (i) Peratus penurunan haiwan X selepas 6 tahun


80 – 20
= × 100% 14
80
= 75% 12
y = 3x + 2

m = 75
10

(ii) Peratus penurunan haiwan Y


= (100 − 28)% 8 (ii)

= 72%
Haiwan X yang terpilih sebab peratus 6
penurunan adalah lebih tinggi berbanding
haiwan Y selepas 6 tahun atau populasinya 4
lebih rendah selepas 6 tahun. (mana-mana
jawapan yang sesuai) 2

0 x
1 2 3 4 5

1. Apabila x = 1, (ii) Titik (2, 7) tidak terletak pada garis lurus y = 3x + 2.


y = 2(1)2 + 3(1) − 4 Titik yang betul ialah (2, 8).
=1

2. Apabila x = 1,
a = 3(1)2 − 2(1) + 1
=2

Apabila x = 3,
b = 3(3)2 − 2(3) + 1
= 22

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 32


Matematik  Tingkatan 2 Bab 8 Graf Fungsi 

5. (i) 6. (i), (ii), (iii)


2 cm
x −3 −2 −1 0 1 2 3 y

y −30 −12 2 12 18 20 18
6

(ii) 4

y 2 cm
2

20 x
–3 –2 –1 0 1 2 3 4

15 –2

10 –4

y= –2x2 + 8x + 12
5 –6

–2.45
x –8
–3 –2 –1 0 1 2 3

–5

–10

–15

–20

–25

–30

(iii) x = −2.45

33 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


Bidang Pembelajaran: Perkaitan dan Algebra

9 Laju dan Pecutan

s
1. (a) Laju, v = S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i
t
400 (i) Waktu Ahmad tiba di bandar Y
=
30 = 0700 + 0300 + 0030 + 0130
1 = 1160 = 12:00 p.m.
= 13 m/s
3 (ii) Jarak bandar X ke bandar Y
= (80 × 3) + (90 × 1.5)
s = 375 km
(b) Laju, v =
t
Masa yang diambil oleh Siti untuk sampai ke bandar Y
100
= = 375 ÷ 110 = 3.41 jam = 3 jam 25 minit
18
Waktu Siti memulakan perjalanan
5
= 5 m/s = 1200 – 0325 = 0835 = 8:35 a.m.
9

17 m s 150
2. (a) (i) 17 m/s = 4. (a) v = = Tempoh masa yang diambil dari
1s t 2 9:30 pagi → 12:00 tengah hari
= 2.5 j – 0.5 j (rehat)
17 ÷ 1 000 km = 75 km/j
= =2j
1 ÷ 3 600 j
17 3 600
= ×
1 000 1
2j
(b)
50 km
1
= 61 km/j 80 km/j 90 km/j
5
Perjalanan pertama: Perjalanan kedua:
cari masa yang diambil cari jarak yang dilalui

105 km
(i) 105 km/j =
1j
Perjalanan pertama Perjalanan kedua
105 × 1 000 m
= Laju, v =
s
Laju, v =
s
1 × 3 600 s t t
1 s
= 29 m/s Masa, t = Jarak, s = v × t
6 v
= 2 × 90
50
= = 180 km
80
3. (a) Jumlah masa = 0730 – 0700 = 0.625 j
= 0030 = 0.5 jam
Jumlah jarak Jumlah jarak
Laju purata = Laju purata =
Jumlah masa Jumlah masa
3 km 50 + 180
= =
0.5 j 2 + 0.625
= 6 km/j = 87.619 km/j

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 34


Matematik  Tingkatan 2 Bab 9 Laju dan Pecutan 

(c) Dari pekan A ke B, Perubahan laju


7. (a) Pecutan =
s Masa
Laju, v =
t (80 – 50) km/j
Jarak, s = v × t =
(40 ÷ 60) j
= 3 × 85
= 255 km = 45 km/j2

Dari pekan B ke A,
s Jarak A ke B = Jarak B ke A
Laju, v = (80 – 25) m/s
t 8. (a) (i) Pecutan =
(30 – 0) s
255 km
= 5
15 Tukar 15 minit kepada unit jam = 1 m/s2
3– j 6
60 Guna 1 jam = 60 minit
15 min = 15 ÷ 60 = 0.25 j
= 92.73 km/j
(80 – 50) m/s
(b) (i) Pecutan =
40
j
(35 – 0) m/s 60
5. (a) (i) Pecutan = = 45 km/j2
7s
= 5 m/s2
(c) (i) Laju awal = 80 km/j, Laju akhir = 100 km/j ,
0 – 50 km/j Pecutan = 45 km/j2
(b) (i) Pecutan =
4j 100 – 80
= –12.5 km/j2

45 =
t
Nyahpecutan ialah 12.5 km/j2 20
Masa = × 60 minit 1 jam = 60 minit
45
2
= 26 minit
3
8 m/s 8m
6. (a) (i) = ÷s
s s
8×1m
= ÷s
s
8×1m 1
= ×
s 1s 1. (i) Dari Bandar A → B:
1 Jarak 20
8× km Laju = = km/j
= 1 000 Masa 3
1 1
j× j 2
3 600 3 600 =6 km/j
3
= 103 680 km/j2
(ii) Dari Bandar B → C:
20
25 km Laju = 3 ×
(b) (i) 25 km/j2 = 3
1j×j = 20 km/j
(25 × 1 000) m Jarak
= Laju =
1 × 3 600 s × 3 600 s Masa
5 40
= m/s2 20 =
2 592 Masa
Masa = 2 jam

35 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 9 Laju dan Pecutan

Masa yang diambil = (3 + 0.5 + 2) jam Pergerakan lori:


= 5.5 jam Masa untuk 200 km pertama = 3 j
Masa tiba di Bandar C = 0900 + 0530 = 1430 200
Laju purata = km/j
3
Masa tiba di Bandar C ialah 2.30 p.m. atau jam
1430. 200
Masa keseluruhan perjalanan = 600 ÷
3
=9j
2. Dari A → B: Perbezaan masa = Masa lori – Masa kereta
Jarak =9–6
Laju purata =
Masa = 3 jam
160
80 =
Masa
160 Perubahan laju
Masa =j 5. (i) Pecutan =
80 Masa
= 2 j
50 – 30
=
4
Dari B → A:
= 5 km/j2
Masa = 2 + 0.5 j
= 2.5 j (ii) Perjalanan pertama:
Jarak Jarak
Laju purata = Laju =
Masa Masa
160 km Jarak
= 30 =
2.5 j 2
= 64 km/j Jarak = 60 km

Perjalanan kedua:
Jarak
Laju =
Laju akhir – Laju awal Masa
3. Pecutan =
Masa Jarak
50 =
(60 – 20) km/j 2
=
10 Jarak = 100 km
j
60
= 240 km/j2 Jumlah jarak
Laju purata =
Jumlah masa
(100 + 60) km
=
(2 + 2) j
4. Pergerakan kereta:
160 km
Jarak =
Laju purata = 4j
Masa = 40 km/j
600
100 =
Masa
600
Masa = j
100
= 6 j

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 36


Bidang Pembelajaran: Perkaitan dan Algebra

10 Kecerunan Garis Lurus

1. (a) M lebih curam daripada N. (b) Kecerunan garis lurus,


b – 0
(b)
N lebih curam daripada M. ✓ m =
0 – a
(c) M condong ke kiri.
b
(d)
N condong ke kiri. ✓ = –
a

pintasan-y
2. (a) B = –
pintasan-x
3 unit

A
8 unit

4.
(i) Jarak mencancang = 3 unit Garis lurus yang mempunyai
CD
(ii) Jarak mengufuk = 8 unit kecerunan positif.

Garis lurus yang mempunyai


(b) CE
A
kecerunan negatif.

4 unit
Garis lurus yang mempunyai
AB
B kecerunan sifar.
7 unit

(i) Jarak mencancang = 4 unit Garis lurus yang mempunyai


FG
(ii) Jarak mengufuk = 7 unit kecerunan tidak tertakrif.

Jarak mencancang
3. (a) Kecerunan garis lurus, m = PQ
Jarak mengufuk 5. (a) Kecerunan garis lurus lebih besar
daripada PR .
y2 – y
1
= Generalisasi:
x2 – x
1
Semakin besar nilai mutlak kecerunan,
semakin curam garis lurus itu.

37 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 10 Kecerunan Garis Lurus

(b) Kecerunan garis lurus PQ dan PR 7. (a) Kecerunan, m = Tidak tertakrif / ∞


adalah positif manakala kecerunan garis lurus
(b) Kecerunan, m = Tidak tertakrif / ∞
ST adalah negatif.
(c) Kecerunan, m = 0
Generalisasi:
Tanda positif atau negatif pada nilai kecerunan
menunjukkan arah kecondongan garis lurus. S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i
• PQ dan PR condong ke kanan .
y
• ST condong ke kiri .
Q(4, 5)
5

6. (a) (i) Kecerunan CD, 3

7–3 4 2
mCD = =
6–2 5 1
x
–4 –3 –2 –1 O 1 2 3 4
(ii) Kecerunan MN, –1

2 – (–4) –2
mMN =
8 – (–6) –3
6 3
= =
P(–3, –4) –4
14 7

(b) (i) Kecerunan CD, (i) Jarak mencancang = 9 unit, Jarak mengufuk = 7 unit
4–2 y – yP
mCD = (ii) Kecerunan PQ = Q
1–5 xQ – xP
2 1
= =– 5 – (–4)
–4 2 =
4 – (–3)
9
(ii) Kecerunan UN, =
7
7 – (–3)
mUN =
–4 – 5
10 8. (a) Kecerunan PQ,
=–
9 5–1
mPQ =
–4 – 0
4
(c) (i) Kecerunan ST, =
–4
3 pintasan-y
= –1
mST = –
8 pintasan-x
Kecerunan ST,
4 – (–4)
(ii) Kecerunan AB, mST =
7–2
5 pintasan-y
8
mAB = – =
(–7) pintasan-x 5
5
=
7 Maka, garis lurus ST adalah lebih curam daripada
PQ.

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 38


Matematik  Tingkatan 2 Bab 10 Kecerunan Garis Lurus 

(b) Kecerunan FG, 10. (a) Katakan G(0, a)


9–1 1
mFG = Kecerunan GH =
–5 – (–1) 4
8 1 5–a
= =
–4 4 8–0
= –2 8 = 20 – 4a
Kecerunan KL, 4a = 12
4 – (–2) a = 3
mKL = a = pintasan-y
3–0
6 \ Jarak OG = a = 3 unit
= Jarak FG = 5 unit
3
=2
Teorem Pythagoras
Maka, garis lurus FG dan KL adalah sama OF = FG2 – OG2 FG2 = OF2 + OG2

curam tetapi FG condong ke kiri manakala = 52 – 32


KL condong ke kanan.
= 16
y – yP = 4 unit Pintasan-x boleh dicari dengan
menghitung jarak OF.
9. (a) (i) Kecerunan PQ = Q
xQ – xP
Maka, pintasan-x bagi FG ialah –4 dan pintasan-y
2 – (–6)
4 = bagi FG ialah 3.
–2s – s
8
4 =
–3s (b) (i) OP = PQ2 – OQ2 Teorem Pythagoras
PQ2 = OP2 + OQ2
–12s = 8 = 172 – 82
2
s = – = 225
3
Koordinat-y titik P boleh dicari
= 15 unit dengan menghitung jarak OP.

(b) (i) Katakan P(x, 0) Titik S berada pada paksi-y.


y – yP OS = OP – PS
Kecerunan PV = V = 15 – 7
xV – xP
= 8 unit
1 9–0
– =
2 –15 – x Maka, koordinat S ialah (0, 8)
–(–15 – x) = 9(2) pintasan-y
(ii) Kecerunan ST = –
15 + x = 18 pintasan-x
x = 3 8 4
=– =–
Maka, koordinat P ialah (3, 0). 6 3
P(0, 15), Q(−8, 0)
pintasan-y
Kecerunan PQ = –
(c) (i) Titik S(−16, 0) berada pada paksi-x. pintasan-x
Katakan R(0, y), 15 15
=– =
(–8) 8
pintasan-y
m = –
pintasan-x (iii) Garis lurus PQ mempunyai nilai kecerunan
1 y yang lebih besar daripada garis lurus ST atau
= – Garis lurus PQ mempunyai kecerunan
2 –16
2y = 16 positif manakala garis lurus ST mempunyai
kecerunan negatif atau
y = 8
Garis lurus PQ condong ke kanan manakala

garis lurus ST condong ke kiri.
Maka, koordinat R ialah (0, 8).

39 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 10 Kecerunan Garis Lurus

(ii) T(0, 8), U(12, 4)


yU – yT
Kecerunan garis lurus TU =
= xU – xT
1. (i) m 0
4–8
(ii) =
12 – 0
–4
=
m . 0 12
1
(iii) = –
3

m , 0
Jarak mencancang
3. (i) Kecerunan papan =
Jarak mengufuk
y 3
=
1 0.8 2
2. (i) TV = OT y = 1.2
2
1
= (8)
2 (ii) Panjang papan = 0.82 + 1.22
= 4 unit = 2.08
\ Jarak mencancang TU = 4 unit
= 1.44 m
Koordinat-x titik U = Koordinat-x titik W
OV = TV = 4 unit
OW = 3(4)
= 12 unit
Koordinat-x
\ Jarak mengufuk TU = 12 unit titik W ialah
12.

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 40


Bidang Pembelajaran: Sukatan dan Geometri

11 Transformasi Isometri
1.
Dialihkan
Kedudukan

Diterbalikkan
Bentuk
TRANSFORMASI Diputarkan

Orientasi
Dibesarkan

Saiz
Dikecilkan

2. (a)    3. (a) Bukan translasi


(b) Translasi

4. (a)

Perubahan orientasi ; Kongruen L′

L
(b) +2

–1

1 unit ke kiri dan 2 unit ke atas.


–1
    Translasi
2
Perubahan saiz ; Serupa
5. (a)
(c)    U

V M

M′


Perubahan kedudukan; Kongruen

41 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 11 Transformasi Isometri

6. (a) (i) y 9. (a) Anggap sekolah sebagai imej rumah Shu Ling.
4
Koordinat sekolah
–7
P
= (–4 + 5, 12 – 3)
2 = (1, 9)
–5
x Anggap rumah Sonia sebagai imej sekolah.
–4 –2 0 2 Koordinat rumah Sonia dari sekolah
P′ –2 = (1 + 5, 9 – 3)
= (6, 6)

P9(–5, –2) (b) Koordinat K


= (1 – (–7), –13 – 2)
= (8, –15)
(b) (i) Imej bagi P
= (–12 + 4, 9 – 3) Maka, h = 15
= (–8, 6)

\ P9(–8, 6)
10. (a) Kedua-dua objek dan imej di bawah suatu pantulan
mempunyai bentuk dan saiz
yang sama.
7. (a) +2
(b) Kedua-dua objek dan imej di bawah suatu pantulan
+2 mempunyai orientasi yang berbeza.
+2
+2 Q
(c) Titik yang terletak pada paksi pantulan tidak
Q′
berubah kedudukannya apabila dipantulkan. Imej
titik ini adalah titik itu sendiri.

(d) Jarak objek dari paksi pantulan adalah sama


dengan jarak imejnya dari paksi pantulan.

11. (a) (i) Pantulan pada garis RS.


8. (a) (i) y
(ii) Pantulan pada garis AB.
+1
D′
(b) (i) y
2
1 –4
4
x R R′
–2 –1 0 1 2
–1 2
D
–2 x
–4 –2 0 2 4

Pantulan pada paksi-y.


Koordinat D = (1, −1)
atau pantulan pada y = 0.

(b) (i) Objek D = (–3 – (–3), 9 – (–7))


= (0, 16)

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 42


Matematik  Tingkatan 2 Bab 11 Transformasi Isometri 

(ii) y x=5
12. (i)
P

4
R R′
2
D D′
x
0 2 4 6 8

Pantulan pada garis x = 5. Q

Pantulan pada
13. Imej
paksi-x paksi-y garis PQ garis RS garis TU
A9 (−4, −3) (4, 3) (0, 3) (−3, 4) (−4, 1)

B9 (−3, 0) (3, 0) (−1, 0) (0, 3) (−3, 4)

C9 (3, 2) (−3, −2) (−7, −2) (2, −3) (3, 6)

D9 (2, −2) (–2, 2) (−6, 2) (−2, −2) (2, 2)

14. (a) (c) /WPX = 180° – 116° – 34°


S
= 30° /QPR = /SPT = /UPV = /WPX

68°
/QPK = /QPK = /KPX
2
T = 34°

/WPN = 90° – /KPX – /WPX


(b) y = 90° – 34° – 30°
3
R Rʹ = 26°
2 x = /WPN + /NPV + /WPX /WPN = /NPV
1
P
Q Qʹ Pʹ = 26° + 26° + 30°
= 82°
0 x
1 2 4 5 6
–1
G
–2
F
–3
E
–4
x=3

Titik F adalah titik tidak berubah di bawah pantulan


pada garis x = 3 kerana koordinat-x terletak pada
paksi pantulan.

43 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 11 Transformasi Isometri

17. (a)
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i

y S'
S
2

x
0 2 4 6 8 Q

–2
R′ (b)

–4

S
–6
R Q S'

–8

18. y
15. (a) ( ✗ )
6
(b) ( ✓ ) N' K'
K
4

16. (a) y 2
L'
M'
4 x
–6 –4 –2 O 2 4 6
R N L M
2 –2

x
O
2 4 6 8
(a) (i) Koordinat N9 = (–5, −5)
–2
R'
(b) (i) Koordinat L = (2, −1)
–4

Putaran 180° pada pusat (4, 0). 19. (a) Roda Ferris terbahagi kepada 6 sektor bulatan.

(b) y
Maka, sudut tercangkum pada pusat O setiap sektor
360°
6 = = 60°
6
J 4
J'
Sudut tercangkum pada O bagi P dari kedudukan
asal
2 = 4 × 60°
= 240°
x
–6 –4 –2 O 2 4
Maka, Nora mengalami putaran 240° ikut arah jam
pada pusat O.
Putaran 90° ikut arah jam pada pusat (−1, 1).

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 44


Matematik  Tingkatan 2 Bab 11 Transformasi Isometri 

(b) y (d) y
K
6
4
R
4 Pusat
putaran
2
2 K'

x
x –2 O 2
–2 O 2 4 6
G' G
–2 –2 R'

Putaran 90° ikut arah jam pada pusat (2, 3).


Koordinat K = (3, 6) Isometri
Putaran 90° lawan arah jam pada pusat (2, 2).

(e) Bukan isometri


20. (a) Bukan isometri

(b) 21. (a) Isometri ialah pantulan pada garis QR.


/PQR = /RPQ = /RQS = /QSR = 27°
/PRQ = /QRS
R'
= 180° – 27° – 27°
= 126°
+3 x = 360° – 126° – 126°
R = 108°
–3
(b) P

Isometri 55°
Q
–3
Translasi .
3 R

(c) y 215°
60°
y=x
S
R T
2 PQR ialah segi
/QPR = /PQR = 55° tiga sama kaki
R'
x
/PRQ = 180° – 55° – 55°
–2 O 2 4 = 70°
/QRT = 360° – 70° – 215°
–2
= 75°
/RQT = 180° – 75° – 60°
Isometri = 45°
Titik pada paksi pantulan :
QST ialah imej bagi segi tiga sama kaki PQR di
x −2 0 3 bawah satu putaran, maka /SQT = 55°
y −2 0 3
Sudut putaran /RQS = /RQT + /SQT
= 45° + 55°
Pantulan pada garis y = x atau = 100°
pantulan melalui titik garis (−2, −2) dan (3, 3)
Putaran 100° lawan arah jam pada pusat Q.

45 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 11 Transformasi Isometri

22. Peringkat simetri Peringkat simetri


Objek Objek
putaran putaran

(a) (i) (b) (i)

4 4

(ii) (ii)

3 5

(iii) (iii)

2 8

1. (i), (ii), (iii) 2. (i) Translasi 4 unit ke kiri dan 3 unit ke atas.
–4
atau Translasi
3
(ii) y
E A
(i) 8
L'
B
6 K'
+3
D
B'
L
C (ii) 4
–4
K
(iii) K A'
C' 2

+3
E' x
O 2 4 6 8 10
–5 D'

3. (a) (i) Sudut putaran = 90°


(ii) Arah putaran: Lawan arah jam

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 46


Matematik  Tingkatan 2 Bab 11 Transformasi Isometri 

(b) 4.
y

10
K

8 Paksi
pantulan

L
6
L' M'
N M
4

2
K' N' Z

x
–6 –4 –2 O 2 4 6

47 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


Bidang Pembelajaran: Statistik dan Kebarangkalian

12 Sukatan Kecenderungan Memusat


1. Tiga sukatan kecenderungan memusat ialah mod , median dan min .

2. Mod Nilai yang diperoleh apabila jumlah nilai dibahagikan dengan bilangan data

Nilai yang berada di tengah-tengah sesuatu set data yang disusun secara menaik
Median
atau menurun

Min Nilai dengan kekerapan yang paling tinggi

3. (a) 2, 2, 3, 4, 5, 5 , 5, 5, 6, 6 (c) 2.3 3.5 6.0 6.8 7.1 8.6 8.8 9.6 10.5
12.9 109.0
(i) Mod = 5 5 merupakan nilai yang paling
kerap berulang. Median = 8.6
– ∑x
Min, x =
(ii) Median = 5 n
2.3 + 3.5 + 6.0 + 6.8 + 7.1 + 8.6 +
= 8.8 + 9.6 + 10.5 + 12.9 + 109.0
n = 10, nombor genap. Median ialah min
bagi nilai ke-5 dan ke-6, kedua-duanya 11
adalah 5, maka median = 5.
= 16.83

– ∑x Nilai min set data adalah lebih besar daripada


(iii) x = median.
n
Perbezaan di antara median dan min
2+2+3+4+5+5+5+5+6+6
= = 8.6 – 16.83
10
= –8.23 adalah amat besar disebabkan oleh nilai
= 4.3
ekstrem dalam data.
Nilai ekstrem ialah 109.0

(b) 3 4 5 5 5 5 6 7 7 8 9 10
Mod = 5 –x ∑x
(d) =
5+6 n
Median =
2 1 + 2 + 3 + 4 + 5 + 10 + 11 + y
5 =
= 5.5 8
36 + y = 40
– ∑x y = 4
Min, x =
n
1, 2, 3, 4, 4, 5, 10, 11
3+4+5+5+5+5+6+ Mod = 4
7 + 7 + 8 + 9 + 10 4+4
= Median =
12 2
= 6.17 =4

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 48


Matematik  Tingkatan 2 Bab 12 Sukatan Kecenderungan Memusat 

– ∑x 5. (a) 154 cm 146 cm Tinggi


(e)
Min, x =
n Kekerapan
168 cm 169 cm (cm)
2+3+x+5+7+4+6
5 = 171 cm 153 cm 140 – 149 3
7
27 + x = 5 × 7 164 cm 143 cm 150 – 159 5
x = 8
159 cm 160 cm 160 – 169 4
178 cm 155 cm 170 – 179 2
4. (a) Mod dan median asal = 3 148 cm 150 cm
–x ∑x
=
n
2+2+3+3+3+4+5+6
= (b) Jisim
8 Jisim
= 3.5 Kekerapan
60 61 58 (kg)

2 2 3 3 3 4 5 6 10 53 45 43 41 – 50 5
49 55 78 51 – 60 5
Selepas nilai 10 ditambah:
Mod = 3, 65 68 50 61 – 70 4
Median = 3 70 56 48
71 – 80 1
–x ∑x 2 + 2 + 3 + 3 + 3 + 4 + 5 + 6 + 10
= =
n 9
= 4.222 (c) Gred Gred Kekerapan
Penambahan satu nilai yang lain mengubah nilai C B A D B
min sahaja. Mod dan median tidak berubah. A 3
C D C A C
B 6
C A C B D
(b) Asal: Selepas penambahan: C 8
B C B B C
65, 77, 77, 78, 81 67, 79, 79, 80, 83 D 3
Mod = 77 Mod = 79
Median = 77 Median = 79
65 + 77 + 77 + 67 + 79 + 79 +
78 + 81 80 + 83
Min = Min = 6. (a) Kelas mod = 23 – 27
5 5
= 75.6 = 77.6 Umur Kekerapan Titik tengah
(tahun) (f) (x)
Mod, median dan min bertambah sebanyak 2 18 – 22 4 20
markah. 23 – 27 8 25
28 – 32 7 30
(c)
33 – 37 5 35
2.00, 2.50, 3.00, 3.00 2.50, 3.00, 3.00, 3.20
38 – 42 4 40
Mod = 3.00, Mod = 3.00
Median = 2.75 Median = 3.00
(4 × 20) + (8 × 25) + (7 × 30) +
Min = 2 + 2.5 + 3 + 3 Min = 2.5 + 3 + 3 + 3.2 Min = (5 × 35) + (4 × 40)
4 4 4+8+7+5+4
= 2.625 = 2.925
= 29.46
Median dan min berubah tetapi mod tidak
berubah.

49 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 12 Sukatan Kecenderungan Memusat

(b) Kelas mod = 40 – 49 8. (a) (i) Kelas mod = Matematik

Masa Kekerapan Titik tengah (b) (i) Bilangan


(minit) (f) (x) Bilangan
fx Kedudukan
hari (x) murid (f)
20 – 29 1 24.5
1 10 10 1 – 10
30 – 39 11 34.5
2 4 8 11 – 14
40 – 49 20 44.5
3 8 24 15 – 22
50 – 59 9 54.5
4 6 24 23 – 28
(1 × 24.5) + (11 × 34.5) + 5 2 10 29 – 30
Min = (20 × 44.5) + (9 × 54.5)
1 + 11 + 20 + 9 – ∑fx
= 43.52 Min x =
∑f
10 + 8 + 24 + 24 + 10
=
(c) 10 + 4 + 8 + 6 + 2
Gred (x) A B C D
76
Kekerapan (f) 2 4 2 2 =
30
= 2.533
Kelas mod = B
Median = 3
(d) Kelas mod = 101 – 150
∑f = 30, 30 ialah nombor genap. Median ialah
Bilangan Kekerapan Titik tengah purata bagi nilai ke-15 dan ke-16.
buku (f) (x)
1 – 50 3 25.5
(c) (i) Mod = 60 Berulang 3 kali
51 – 100 6 75.5
101 – 150 10 125.5 n = 25
151 – 200 5 175.5 Median = nilai ke-13 Nilai di tengah-
= 60 tengah.
(3 × 25.5) + (6 × 75.5) +
(10 × 125.5) + (5 × 175.5)
Min =
3 + 6 + 10 + 5
= 110.92 S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i
(a) Makanan

7. (a) Mod kerana data ini ialah data kategori dan ingin 160 + 165 + 163 + 168 + 172
(b) Min =
menentukan warna bagi bilangan bola yang paling 5
banyak dijual. = 165.6 cm

(b) Min kerana tiada nilai ekstrem dalam set data.


9. (a) Median Ahmad = Median Mary = 90
(c) Median kerana terdapat nilai ekstrem dalam set
data. 88 + 89 + 90 + 91 + 92
Min Ahmad = = 90
5
(d) Mod kerana data ini ialah data kategori. 86 + 89 + 90 + 93 + 95
Min Mary = = 90.6
5
(e) Min kerana tiada nilai ekstrem dalam set data. Mary paling layak menerima anugerah.

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 50


Matematik  Tingkatan 2 Bab 12 Sukatan Kecenderungan Memusat 

(b) Murid A: 55, 61, 64, 75, 83, 84, 85


Murid B: 26, 63, 66, 71, 89, 94, 98
Murid C: 66, 69, 72, 73, 74, 75, 78 1.
Mod: Ketiga-tiga murid tidak mempunyai mod Data Mod
Data Mode
✓/ ✗
Median:
Median A = 75 (i)  1 2 3 8 6 2 2 3 8 8 7 2 2 ✓
Median B = 71
(ii)
Median C = 73
Perbandingan menggunakan median tidak sesuai Saiz
XS S M L XL L
kerana hanya murid B mempunyai nilai ekstrem kemeja-T ✗
Kekerapan 11 21 38 28 13
Min:
507
Min A = = 72.43
7
507 2. (i) Mod = Gred B
Min B = = 72.43
7 25 + 27 + 34 + 28 + 29
507 (ii) Min =
Min C = = 72.43 5
7
Perbandingan menggunakan min tidak sesuai = 28.6
kerana nilai min untuk ketiga-tiga murid adalah
sama. 3. 2 2 3 3 3 3 4 4 5 5 6 Susun data mengikut
tertib menaik
Ketiga-tiga sukatan tidak dapat digunakan. Maka,
perbandingan julat dipilih antara ketiga-tiga Mod = 3 Data di tengah-tengah
murid.
Median = 3 3 berulang 4 kali.

– ∑x
Julat A = 85 – 55 = 30 Min, x =
n
Julat B = 98 – 26 = 72
2+2+3+3+3+3+4+4+5+5+6
Julat C = 78 – 66 = 12 =
11
7
=3
Berdasarkan perbandingan julat, anugerah murid 11
terbaik akan diberikan kepada murid C kerana
murid C mempunyai nilai julat terkecil. Hal 4.
ini menunjukkan bahawa murid C mempunyai Cara
B J M K A
keseimbangan dalam kesemua mata pelajaran pengangkutan
yang diambil. Kekerapan (f) 10 16 4 5 4

(i) Mod = J (jalan kaki)


(ii) Data tersebut tidak mempunyai min dan median
kerana cara pengangkutan adalah data kategori dan
bukan data numerik.

51 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 12 Sukatan Kecenderungan Memusat

5. (i) Jika mod = 3, maka y . 10, y = 11 6. (a) 1 1 2 2 2 3 4 4 5 6

Bilangan Bilangan (i) Mod = 2


(ii) fx Kedudukan
anak (x) keluarga (f) 2+3
(ii) Median = = 2.5
0 5 0 1–5 2
1 7 7 6 – 12 – ∑x
(iii) Min, x =
2 10 20 13 – 22 n
3 11 33 23 – 33 1+1+2+2+2+3+4
4 5 20 34 – 38 = +4+5+6
10
5 2 10 39 – 40
=3
– ∑fx
Min x =
∑f
0 + 7 + 20 + 33 + 20 + 10 – ∑x + (y + z)
= (b) Min, x =
5 + 7 + 10 + 11 + 5 + 2 n
30 + (y + z)
= 2.25 = 3.5
12
≈ 2 orang anak y + z = 3.5(12) – 30
Bundarkan 2.25 kepada 2 sebab bilangan
= 42 – 30
anak adalah data diskret. = 12

Median = Purata nilai ke-20 dan ke-21 = 2 Jika mod = 2 dan 4, maka
y = 4, z = 12 – 4 = 8
(iii) Min kerana set data tersebut tidak mempunyai nilai
atau
ekstrem dan kekerapan bagi 2 orang anak dan 3
z = 4, y = 8.
orang anak tidak jauh berbeza.

1. Nombor 2 berulang 3 kali. Jika 2 dan 4


ialah mod, maka 4 mesti berulang 3 kali
juga.
2. Jika salah satu daripada nombor baharu
mestilah 4, maka nombor yang satu lagi
ialah (Hasil tambah 2 nombor baharu – 4).

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 52


Bidang Pembelajaran: Statistik dan Kebarangkalian

13 Kebarangkalian Mudah
2
1. (a) (i) P = 300
5 (ii) P =
700
1
(ii) P = 3
4 =
7
4
(b) (i) P =
6
2
=
3

2.
(a) Melambung sekeping duit syiling yang adil S = {1, 2, 3, 4, 5, 6}
(b) Melambung sebiji dadu yang adil S = {Angka, Gambar}
(c) Memilih nombor genap kurang daripada 10 S = {2, 4, 6, 8}
(d) Memilih integer positif kurang daripada 10 S = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9}

3. Bilangan unsur dalam


Peristiwa Ruang sampel
ruang sampel

(a) Satu nombor perdana kurang daripada 10 dipilih S = {2, 3, 5, 7} n(S) = 4

(b) Satu huruf daripada perkataan “BEST” dipilih S = {B, E, S, T} n(S) = 4

(c) Satu nombor daripada sebiji dadu adil dipilih S = {1, 2, 3, 4, 5, 6} n(S) = 6

4. (a) Bekas A Bekas B Kesudahan

1 (G, 1)

G 4 (G, 4)

9 (G, 9)

Maka S = {(G, 1), (G, 4), (G, 9)}

53 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Bab 13 Kebarangkalian Mudah

5. Ruang sampel Peristiwa Tatatanda set, { }

(a) S = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9} B = mendapat satu nombor genap B = {2, 4, 6, 8}

(b) S = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10} C = mendapat satu nombor perdana C = {2, 3, 5, 7}

(c) S = {P, U, T, I, H} D = mendapat satu vokal D = {U, I}

(d) S = {kuning, hijau, merah, ungu, E = mendapat warna primer E = {kuning, merah, biru}
biru, putih, hitam}

(e) S = {1, 3, 5, 7, 9, 11, 13} F = mendapat satu nombor genap F = { } atau φ

Peristiwa mendapat nombor


genap daripada set nombor
ganjil tidak mungkin berlaku.
Set kosong mewakili tiada
unsur dalam set.

(iii)
C = wang saku lebih daripada RM3.00
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i n(C) = 10 + 5 = 15
S = {1, 2, 3, 4, 5, 6} n(C) 15 1
P(C) = = =
n(S) 30 2
(i) A = {1, 3, 5}
(ii) B = {2, 4, 6} (c) (i) n(S) = jumlah jualan 6 hari
(iii) C = {3, 6} = 8 + 12 + 10 + 10 + 3 + 17
(iv) D = { } = 60
A = jualan pada hari Sabtu, n(A) = 17
n(A) 17
P(A) = =
n(S) 60
6. (a) (i) S = {C, A, N, T, I, K} , n(S) = 6 (ii) B = jualan pada hari Jumaat, n(B) = 3
V = huruf vokal = {A, I} , n(V) = 2 n(B) 3 1
P(B) = = =
2 1 n(S) 60 20
P(V) = = Jawapan dalam bentuk
6 3 pecahan teringkas.

(ii) K = huruf konsonan = {C, N, T, K}


n(K) = 4 7. (a) S = {1, 2, 3, 4, 5, 6}
n(K) 4 2 (i) A = peristiwa memperoleh nombor perdana
P(K) = = = = {2, 3, 5}
n(S) 6 3
Pelengkap bagi peristiwa dalam perkataan:
(b) (i) n(S) = 5 + 4 + 6 + 10 + 5 = 30 A9 = peristiwa memperoleh bukan nombor
A = wang saku RM3.00, n(A) = 6 perdana
n(A) 6 1 Pelengkap bagi peristiwa dalam tatatanda set:
P(A) = = = A9 = {1, 4, 6}
n(S) 30 5
(ii) B = wang saku kurang daripada RM3.00 (ii) B = peristiwa memperoleh nombor
n(B) = 5 + 4 = 9 gandaan 3
n(B) 9 3 = {3, 6}
P(B) = = =
n(S) 30 10

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 54


Matematik  Tingkatan 2 Bab 13 Kebarangkalian Mudah 

Pelengkap bagi peristiwa dalam perkataan : (b) A = bekas minuman yang rosak, n(A) = 4
B9 = peristiwa memperoleh bukan nombor n(S) = 500
gandaan 3 4
Pelengkap bagi peristiwa dalam tatatanda set: P(A) =
500
B9 = {1, 2, 4, 5}
1
=
125
(iii) C = peristiwa memperoleh nombor genap
= {2, 4, 6}
Pelengkap bagi peristiwa dalam perkataan : Jika n(S) = 2 375, maka
C9 = peristiwa memperoleh bukan nombor n(A) = P(A) × n(S)
genap 1
= × 2 375
Pelengkap bagi peristiwa dalam tatatanda set : 125
C9 = {1, 3, 5} = 19

8. (a) K = peristiwa Fatimah pergi berkelah Ada 30 hari dalam bulan April.
(c) n(S) = 30
K9 = peristiwa Fatimah tidak pergi berkelah
(i) A = suhu 30°C, n(A) = 6
5 n(A)
P(K) = P(A) =
8 n(S)
5
Maka, P(K9) = 1 – 6
8 =
3 30
=
8 1
=
5
(b) K = peristiwa nombor kuasa dua sempurna dipilih
K9 = peristiwa nombor bukan kuasa dua
sempurna dipilih (ii)
B = suhu kurang daripada 30°C,
K = {1, 4, 9, 16, 25, 36, 49}, n(K) = 7 n(B) = 2 + 1 + 3 = 6
7 n(B)
P(K) = P(B) =
50 n(S)
7 6
Maka, P(K9) = 1 – =
50 30
43 1
= =
50 5

9. (a) (i) n(S) = 30 + 40 + 25 + 5 = 100 (iii) C = suhu lebih daripada 30°C,


B = biru, n(B) = 30 n(C) = 8 + 6 + 4 = 18
n(B) n(C)
P(B) = P(C) =
n(S) n(S)
30 18
= =
100 30
3
3 =
= 5
10
(d) n(V) = x
n(S) = 160 + x + 180 + 200
(ii)
H = hijau, n(H) = 25
= 540 + x
n(H)
P(H) = 2
n(S) P(V) =
11
25 n(V) 2
= =
100 n(S) 11
1
=
4
55 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.
  Matematik  Tingkatan 2 Bab 13 Kebarangkalian Mudah

x 2
= 4. n(S) = 15 + 12 + 13 + 20 = 60
Jumlah guli dalam
540 + x 11 beg A dan B.
11x = 2(540 + x) n(guli merah dari beg A) = 15
11x = 1 080 + 2x 15
P(guli merah dari beg A) =
60
11x – 2x = 1 080 1
9x = 1 080 =
4
x = 120
5. n(S) = 80 + 110 + 60 + 130 + 120
= 500

n(BM) 80 4
P(BM) = = =
n(S) 500 25
1.
Saiz Jenis Kesudahan
11
P(Sns) =  
N (K, N) n(Sns)
= 110
K L (K, L) 50 n(S) 500

3
T (K, T)
P(Sej) =   n(Sej)
= 60
N (B, N)
25 n(S) 500
B L (B, L)

T (B, T) 13
P(Mat) = n(Mat)
= 130
50 n(S) 500

Ruang sampel, S
= {(K, N), (K, L), (K, T), (B, N), (B, L), (B, T)} 6
P(BI) =   n(BI)
= 120
25 n(S) 500

2. (a) (i) n(S) = Jumlah murid dalam sekolah 6. n(S) = 20 + 10 + 12 = 42


= 200 + 170 + 150 + 130 + 125 B = minuman botol
= 775 orang B9 = minuman bukan botol
n(B)
P(B) =
A = murid Tingkatan 1, n(A) = 200 n(S)
n(A) 200 8 12
P(A) = = = =
n(S) 775 31 42
(ii) B = murid sesi pagi 2
=
n(B) = 150 + 130 + 125 7
= 405 P(B9) = 1 – P(B)
n(B) 405 81 2
P(B) = = = = 1 –
n(S) 775 155 7
5
=
7
3. D = dewasa, n(D) = 30 – 5 = 25
K = kanak-kanak, n(K) = 10 – 4 = 6 7. P(M) = 1 – P(S) – P(I)
1 1
n(S) = 25 + 6 = 31 = 1 – –
Cari jumlah penumpang 3 4
yang tinggal dalam bas.
n(D) 25 12 – 4 – 3
P(D) = = =
Samakan penyebut dengan
n(S) 31 12 menggunakan GSTK
5
=
12

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 56


UJIAN ORIENTASI

1. (a) (i) 1, 4, 9, 16, 25 3. (a) (i) trapezium


(ii) 128, 64, 32, 16, 8 (ii) segi tiga sama sisi
(iii) 1, –2, 4, –8, 16 (iii) rombus
(iv) heksagon

(b) (i) Tambah 3 kepada nombor yang sebelumnya.


(ii) Tolak 2 daripada nombor yang sebelumnya. (5 – 2) × 180°
(b) /ABC = = 108°
(iii) Darab 2 kepada nombor yang sebelumnya. 5
Guna rumus sudut
pedalaman poligon sekata.

(c) (i) 4, 12, 36, 108, 324, … 180° – 108°


/BCA = = 36°
1 9 25 2
(ii) 100, 25, 6 , 1 , ,… ABC ialah segi tiga
4 16 64 sama kaki, AB = BC

/ABE = /BCA = 36° Segi tiga ABE dan segi


2. (a) (i) 3a + 6 = 3(a + 2) tiga ABC adalah kongruen.

(ii) (a) 3m(n – 2) = 3mn – 6m /EBC = /ABC – /ABE


= 108° – 36°
(b) 3 – 6(3 – 2y) = 3 – 18 + 12y
= 72°
= 12y – 15
y = 180° – /EBC – /BCA Jumlah sudut
(c) (x + 3)(x – 3) = x2 – 3x + 3x – 9 pedalaman segi tiga
= 180° – 72° – 36° FBC ialah 180°.
= x2 – 9
= 72°

(x2 – 9) 2x + 6
(b) ÷ (c) Sudut pedalaman = 180° – 60°
2ab 8a
Faktorkan x – 9 = (x + 3)(x – 3)
2 = 120°
(x + 3)(x – 3) 8a
= × Hasil tambah sudut pedalaman dan sudut
2ab 2(x + 3) peluaran bersebelahan = 180°
2(x – 3)
= (n – 2) × 180
b Tukar operasi ‘÷’ kepada ‘×’,
= 120 Rumus sudut pedalaman.
tulis salingan dan darab silang. n
Permudahkan sebutan jika perlu. 60n = 360
n = 6
Heksagon.
1
(c) (i)
y + z = w
5 1 2 × jejari bulatan
z = w – y + lengkok ASB
5
1 4. (a) Perimeter, P = AO + BO + ASB
(ii)
z = 4 – (10) 60 22
5 P = 28 + 28 + ×2× × 28
= 2 360 7
1
= 28 + 28 + 29 cm
3
1
= 85 cm
3
57 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.
  Matematik  Tingkatan 2 Ujian Orientasi PT3

(b) Panjang lengkok major = 31 cm (b) A(–2, 4), B(8, 3), C(4, –2), D(x, y)
360° – y 22 Titik tengah AC = Titik tengah BD
×2× × 7 = 31 Bentuk persamaan
360° 7 dengan maklumat
–2 + 4 4 + (–2) 8+x 3+y
yang diberi. , 1 = , 2 1 2
2 2 2 2
31 × 360
y = 360° – 8+x 3+y
44 Jadikan y sebagai
Maka, = 1 dan =1
= 106.36°
perkara rumus. 2 2
x + 8 = 2  , y + 3 = 2
100° 22 x = –6  , y = –1
(c) Luas = × × 142
360° 7 \ D(–6, –1)
1
= 171 cm2
9

(c) (i) Apabila x = 2, y = 3(2) + 1


5. (a) Sisi hipotenus segi tiga bersudut tegak bagi y=7
keratan rentas prisma (ii) Apabila x = 1, y = 2(1)2 – 2(1) + 5
= 52 + 122 y=5
= 13 cm
Luas permukaan
1 7. (a)
=2 × 5 × 12 + 12 × 16 + 16 × 13 + 5 × 16
1 2
2
= 540 cm2 Jenis
hubungan

(i) {(1, 3), (2, 4), (3, 5), (4, 6)} Hubungan satu
(b) Diberi tinggi kuboid ialah h. kepada satu

Isi padu, I = 5 × 12 × h = 456
60h = 456 (ii) Set A Set B
h = 7.6 cm –2 Hubungan
2 4
banyak kepada ✓
–3 satu
1 2
9
πj t + πj2t
(c) I = Isi padu kon + Isi padu silinder
3
3
1 22 22
= × × 72 × (15 – 5) + × 72 × 5 (iii)
3 7 7
1
= 513 + 770 Set Y
3
Hubungan
1 5
= 1 283 cm3 banyak kepada
3 4

3 banyak
2

6. (a) 1
0 Set X
Jarak di antara 1 2 3 4 5
dua titik

(i) A(−1, 2) B(3, 2) 4 unit ✓

(ii) G(2, 7) H(2, 2) 2 unit ✗

(iii) X(0, 0) Y(3, 4) 5 unit ✓

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 58


Matematik  Tingkatan 2 Ujian Orientasi PT3 

(b) (i) (ii)


2 cm
x –0.5 0 1 2 3 L

y 6 5 3 1 –1 2 cm

(ii)
5
y

6 4

5
3
4

2
3
y = 5 – 2x
2
1

1
x
x –4 –3.45 –3 –2 –1 0 1 1.45 2
–1 –0.5 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3
–1 –1

–2
–2

L = x2 + 2x – 3
–3
(iii) Daripada graf, apabila y = 2, x = 1.5

(c) (i) –4

x –4 –3 –2 –1 0 1 2

L 5 0 –3 –4 –3 0 5 (iii) Apabila y = 2, x = –3.45 dan 1.45

–1 – 3
8. (a) (i) Kecerunan, m =
–4 – 2
2
=
3
pintasan-y
(ii) Kecerunan = –
pintasan-x
6
–2 = –
pintasan-x
pintasan-x = 3

59 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.


  Matematik  Tingkatan 2 Ujian Orientasi PT3

Laju akhir – Laju awal (b) (i) Putaran 90° lawan arah jam pada pusat (4, 2)
(b) Pecutan = Rumus
Masa pecutan. (ii)
= 90 – 60 km/j
10 j y
Tukarkan minit
60 kepada jam. 8
= 180 km/j2 P +3
C'
6
B' A B
(c) Untuk 12 km yang pertama, –5
4
Jarak
Laju = Guna rumus laju.
A' C
Masa P'
2
(4, 2)
12
9 =
Masa
x
–6 –4 –2 0 2 4 6 8 10
12 4
Masa = = j –2
9 3 C"
(ii)
–4
Jarak yang seterusnya = 20 – 12 = 8 km,
A" B"
40 2
Masa yang diambil = = j Tukarkan minit –6
60 3 kepada jam.

Jumlah jarak 3
Laju purata =
Rumus laju purata. (iii) Translasi
Jumlah masa –5
= 20
4 + 2 (c) (i) S = {B, E, R, J, A, Y, A}, n(S) = 7
3 3 K = konsonan = {B, R, J, Y}, n(K) = 4
3 4
= 20 × P(K) =
6 7
= 10 km/j


9. (a) (i)
(ii) H = hujan, H9 = tidak hujan
4 4
P(H) = , P(H9) = 1 –
7 7
3
=
7

Pantulan
10. (a) (i) Median

(ii) (ii)
Mod

(iii) Min

Translasi

© Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd. 60


Matematik  Tingkatan 2 Ujian Orientasi PT3 

(b)
Susun mengikut tertib menaik : (ii) Skor, x Bilangan murid, f fx
1, 1, 2, 3, 3, 3, 5, 6, 7, 8
1 2 2
Mod = 3,
2 4 8
Median = 3,
3 5 15
1+1+2+3+3+3+5+6+7+8
Min = 4 4 16
10
= 3.9 5 1 5
Jumlah ∑f = 16 ∑fx = 46
(c) (i) Mod = 3 Skor dengan kekerapan
(palang) yang paling tinggi.
∑fx
Min =
∑f
46
=
16
= 2.875

61 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.

You might also like