Professional Documents
Culture Documents
Praktis Strategi Mat Tg2 PDF
Praktis Strategi Mat Tg2 PDF
Pola Nombor
(b) Kuasa tiga nombor bulat 1, 2, 3, … (e) Bentuk polanya ialah tambah 1 titik bulatan bagi
setiap jujukan.
1, 8, 27, 64, 125, 216, 343, 512, 729
Lanjutan tiga sebutan
(c) Bahagi sebutan sebelumnya dengan 2.
Lanjutan dua bentuk
240, 120, 60, 30, 15, 7.5, 3.75, 1.875, 0.9375
Lanjutan tiga sebutan
8. (a) (i) 5, 6, 7, 8, …
(ii) Bentuk pertama mempunyai 5 segi empat
7. (a) Tambah 2, 3, 4 titik bulatan dan seterusnya bagi
sama berlorek dan setiap bentuk berikutnya
setiap jujukan.
mempunyai 1 segi empat sama berlorek lebih
daripada bentuk sebelumnya.
(iii) Bentuk pertama → 4 + 1(1) = 5
Bentuk kedua → 4 + 1(2) = 6
Bentuk ketiga → 4 + 1(3) = 7
………………………………
Bentuk ke-n → 4 + n, dengan keadaan n = 1,
Lanjutan dua bentuk 2, 3, ….
(b) Tambah dua segi empat sama bagi setiap jujukan. 9. (a) – 0.6 – 0.6
0.3, –0.3, –0.9, …
Sebutan keempat ialah –1.5 –0.9 – 0.6
Kaedah alternatif
Sebutan ke-n = –0.6n + 0.9
Sebutan keenam = –0.6(6) + 0.9 = –2.7
Lanjutan dua bentuk
(b) × 3 × 3
(c) Tolak dua titik bulatan bagi setiap jujukan.
y, 3y, 9y, …
Sebutan keempat ialah 27y 9y × 3
Kaedah alternatif
Sebutan ke-n = y × 3n – 1
Sebutan keenam = y × 3(6 – 1) = 243y
Lanjutan dua bentuk (c) ÷(–2) ÷(–2)
(d) Tambah 1, 2, 3 segi empat sama dan seterusnya 2 000, –1 000, 500, ...
bagi setiap jujukan.
Sebutan keempat ialah –250 500 ÷ (–2)
10. (a)
Kedudukan sebutan 1 2 3 4 … n
(b) Jujukan:
34 50
3°C, 11°C, 19°C, 27°C, 35°C, 43°C, 51°C M 18 N
Suhu pada hari ketujuh ialah 51°C.
42 2
(c) (i) Tempoh masa dari 2:00 p.m. hingga 4:15 p.m. 10 8
= 2 jam 15 minit = 135 minit
1
(b) (2a + b) (c + 2d) × Tapak × Tinggi
(b) (i) Luas =
2
= 2ac + 4ad + bc + 2bd
1
= × (w + 7) × (6 – 2w)
2
(c) (m + 2n) (m – 2n) 1
= m2 – 2mn + 2mn – 4n2 = × (6w – 2w2 + 42 – 14w)
2
= m2 – 4n2 1
= × (–2w2 – 8w + 42)
2
3. (a) 2(2x – y)2 – (x + y)
= (–w2 – 4w + 21) cm2
= 2(2x – y)(2x – y) – x – y
= 2(4x2 − 2xy − 2xy + y2) – x – y 5. (a) Tinggi tangga pertama
= 2(4x2 − 4xy + y2) – x – y = 3(3p + 2q) m
= 8x2 – 8xy + 2y2 – x – y = (9p + 6q) m
1 2
(b) b + 5
2 6. (a) (i) 12x2
= 1 × 12x2
1 1
2
= b + 5 b + 5
2
= 2 × 6x2
= 3 × 4x2
1 2 5 5 = 4 × 3x2
= b + b + b + 25
4 2 2 = 6 × 2x2
1 = 12 × x2
= b2 + 5b + 25
4 = x × 12x
= 2x × 6x
(c) (k + 6)2 = 3x × 4x
= (k + 6)(k + 6)
= k2 + 6k + 6k + 36 Faktor bagi 12x2 ialah 1, 2, 3, 4, 6, 12, x,
= k2 + 12k + 36 2x, 3x, 4x, 6x, 12x, x2, 2x2, 3x2, 4x2, 6x2 dan
12x2.
(ii)
fgh 9. (a) 10(3m – 8n) – 5(2m – 5n)
= 1 × fgh = 30m − 80n − 10m + 25n
= f × gh = 30m − 10m − 80n + 25n
= g × fh = 20m − 55n
= h × fg = 5(4m − 11n)
Faktor bagi fgh ialah 1, f, g, h, fg, fh, gh dan
(b) 3(y – 5) + 4(y – 2) − 5
fgh.
= 3y − 15 + 4y − 8 − 5
= 3y + 4y − 15 – 8 – 5
(b) (i) 6z(z – 3)
= 7y − 28
= 1 × 6z(z – 3)
= 7(y – 4)
= 2 × 3z(z – 3)
= 3 × 2z(z – 3)
(c) 11p(4 – 3q) + 2p(6 – 8q)
= 6 × z(z – 3)
= 44p – 33pq + 12p – 16pq
= z × 6(z – 3)
= 44p + 12p – 33pq – 16pq
= 2z × 3(z – 3)
= 56p – 49pq
= 3z × 2(z – 3)
= 7p(8 – 7q)
= 6z × (z – 3)
Faktor bagi 6z(z – 3) ialah 1, 2, 3, 6, z, 2z,
10. (a) (i) 7mn – m
3z, 6z, (z – 3), 2(z – 3), 3(z – 3), 6(z – 3),
= m(7n – 1)
z(z – 3), 2z(z – 3), 3z(z – 3) dan 6z(z – 3).
(ii) 9jk – 27j
(ii) (x + 3)(x – 4)
= 9j(k – 3)
= 1 × (x + 3)(x – 4)
= (x + 3) × (x – 4)
(iii) 25p2 – 15pq
Faktor bagi (x + 3)(x – 4) ialah 1, (x + 3), = 5p(5p – 3q)
(x – 4) dan (x + 3)(x – 4).
(b) (i) 3a + 6b + 9c
= 3(a + 2b + 3c)
7. (a) x2 + 2x – 15 = 1 × (x + 5)(x – 3)
= (x + 5) × (x – 3) (ii) 4m + 12mn − 20m2
= 4m(1 + 3n – 5m)
Maka, faktor bagi x2 + 2x – 15 ialah 1, (x + 5),
(x – 3) dan (x + 5)(x – 3).
(iii)
w2 – wy + wz
= w(w – y + z)
(b) 5p + 5q – 4pq – 4q2 = 1 × (5 – 4q)(p + q)
= (5 – 4q) × (p + q) (c) (i) 3x – 3y – wx + wy
Maka, faktor bagi 5p + 5q – 4pq – 4q ialah 1,
2 = 3(x − y) − w(x – y)
(5 – 4q), (p + q) dan (5 – 4q)(p + q). = (3 – w)(x – y)
x –2 –6x 2x +7 +7x
3x2 –8 –2x
x –2 –4x
5x –3 –3x
S
t
r
a
t
ePT3 2
g
i
x –2 –10x
3 – 6m = 3(1 – 2m)
5x2 +6 –13x
13. (a) Luas kolam = 4y2 + 12y + 9
(e) 30x2 – 55x + 15 = (2y + 3)(2y + 3)
= 5(6x2 − 11x + 3) Faktorkan ungkapan
2y +3 +6y
diikuti pendaraban silang
= 5(2x – 3)(3x – 1)
2x –3 –9x 2y +3 +6y
4y2 +9 +12y
3x –1 –2x
2x – 2y 2x – 3y 2y – 2 4y – 4
14. (a) (i)
– (e) (i) ÷
4 10 y2 – 9 y+3
5(2x – 2y) 2(2x – 3y) 2(y – 1) y+3
= – = ×
20 20 GSTK bagi (y + 3)(y – 3) 4(y – 1)
4 dan 10
10x – 10y – 4x + 6y 1
= ialah 20.
=
20 2(y – 3)
6x – 4y
=
20
2(3x – 2y) S
t
r
a
t
ePT3 3
g
i
=
20
1 2n – 4 2 2n – 4
=
3x – 2y
3m
–
6m
=
6m
–
6m 2
10
2 – 2n + 4
=
6m
3 – n 4m – n
(b) (i) – 6 – 2n
3n 4nm =
6m
(3 – n) × 4m (4m – n) × 3
= – 2(3 – n)
3n × 4m 4nm × 3 =
6m
12m – 4nm – (12m – 3n)
= 3–n
12nm GSTK bagi =
3n dan 4nm 3m
12m – 4nm – 12m + 3n
= ialah 12nm.
12nm
3n – 4nm
=
12nm 15. (a) Luas tanah yang tidak digunakan
n(3 – 4m) = (10x – 4)(x + 2) – (x)2
=
12nm = 10x2 + 20x − 4x − 8 – x2
3 – 4m = (9x2 + 16x − 8) m2
=
12m
(b) Luas kadbod
3 5 = (2n2 + 6n − 20)
(c) (i) + = 2(n2 + 3n − 10)
5g 4h
= 2(n – 2)(n + 5)
3 × 4h 5 × 5g
= + GSTK bagi 5g dan
5g × 4h 4h × 5g
4h ialah 20gh.
n –2 –2n
12h + 25g
=
20gh
n +5 +5n
7 a2 – b2
(d) (i) × n2 –10 +3n
a–b 14
7 (a + b)(a – b)
= ×
a–b 14 Bilangan helaian kertas
7(a + b)
= 2(n – 2)(n + 5)
14 =
n+5
a+b
= = 2(n – 2) helaian kertas
2
2p +q +pq y2 – 4 3y + 6
3. ÷
4st 12s
2p2 –3q2 –5pq
y –4
2
12s
= ×
4st 3y + 6
Bilangan jubin y2 – 22 12s
= ×
5p(p – 3q)(2p + q) 4st 3(y + 2)
=
2p + q 31
(y + 2)(y – 2) 12s
= 5p(p – 3q) keping = ×
4st 3(y + 2)
1 1
y–2
=
t
3 Rumus Algebra
1.
Perkara rumus
L
(d) x2 = y2 − z2 [y] 1
(b) G = (F – 30)
2
y2 − z2 = x2 (F – 30) = 2G
(y − z ) + z2 = x2 + z2
2 2 F = 2G + 30
y2 = x2 + z2 = 2(10) + 30
= 50
y2 = x2 + z2
y = x2 + z2 (c) m = j2 – 7p
j – 7p = m
2
j2 = m + 7p
2w – t
(e) = 6 [w]
3 j = m + 7p
= 18 + 7(9)
1 2
2
2w – t
= 62 = 9
3
2w – t
× 3 = 36 × 3
3
2w – t = 108
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i
(2w − t) + t = 108 + t y
(i) q3x = y (ii)
x = 3
q
108 + t y 5
w = x = 3 =
2 q 1 3
122
(f) m = 2q2 – 8 [q] 5
=
1
8
2q2 − 8 = m
= 5 × 8
2q − 8 + 8 = m + 8
2
= 40
2q2 = m + 8
2q2 ÷ 2 = (m + 8) ÷ 2
m+8
q2 = 5. (a) (i) L = πj2 + πjs
2
m+8 πjs = L – πj2
q2 =
2 L – πj2
s =
m+8 πj
q =
2 330 – 1 22 272
= 7
22
1 7 2(7)
x+y
4. (a) L = ×h = 8
2
x+y L Tinggi sendeng = 8 m
=
2 h
2L (b) (i) V = πj2t
x + y =
h V
t =
2L πj2
y = –x
h 2.31
=
2(40) 22
=
4
–6 1 7 2(0.72)
= 1.5
= 14
Tinggi = 1.5 m
4 Poligon
1.
mempunyai
bilangan paksi Segi tiga sama Segi empat Pentagon Heptagon Dekagon
simetri sisi seperti sama seperti sekata seperti sekata seperti sekata
Faktor penghubung 3 (a) 4 (b) 5 (c) 7 (d) 10
360° 72°
= = 72°
5
(b) (i)
U
T
V
S
W
O
70° 70°
P 2 cm Q
4. (a) Hasil tambah sudut pedalaman (b) Hasil tambah sudut peluaran pentagon
✗
poligon 11 sisi sekata ialah 360°. ✓
= (11 – 2) × 180°
= 1 620°
(ii) Hasil tambah sudut pedalaman (ii) Sudut pedalaman poligon sekata tidak lengkap = 135°
(n – 2) × 180° = 900° 360°
Bilangan sisi, n =
900° 180° – 135°
+2 n =
180° 360°
=
= 7 45°
=8
360°
(b) (i)
= 45°
n
360° 9. (a) 9m + 8m + 4m + (180° – 138°) + 66° = 360°
n =
45°
21m + 42° + 66° = 360° Sudut peluaran
= 8
21m = 360° – 108°
21m = 252°
360° 252°
(ii) = 60° m =
n 21
360° = 12°
n =
60°
= 6
(b) y = Sudut pedalaman heksagon RSEFGH
360° (6 – 2) × 180°
7. (a) (i) n = =
45° 6
= 120°
=8
(7 – 2) × 180°
=
7 (c) /EDH = 180° – 77° = 103°
= 128.57° /EFG = 180° – 50° = 130°
Hasil tambah sudut pedalaman DEFGH
x = /TUS = /TSU STU ialah segi = (5 – 2) × 180° = 540°
tiga sama kaki
180° – 128.57° 103° + 65° + 170° + 130° + x = 540°
= 468° + x = 540°
2
= 25.72° x = 540° – 468°
= 72°
y = 180° – 128.57° 180° – Sudut pedalaman
= 51.43° /SHT = 65° Sudut bertentangan bucu
y + 65° + 32° = 180°
y + 97° = 180°
y = 180° – 97°
= 83°
(4 – 2) × 180° (6 – 2) × 180°
(d) Sudut pedalaman PQUV = 2. Sudut pedalaman ABCDEF =
4 6
= 90° = 120°
(5 – 2) × 180° ABF dan AFE ialah segi tiga sama kaki yang serupa
Sudut pedalaman QRSTU =
5 180° – 120°
= 108° /ABF = /AFB = /FAE = /FEA =
2
= 30°
x + 90° + 108° = 360°
/BAE = 120° – /FAE
x = 360° – 90° – 108°
= 120° – 30°
= 162° Hasil tambah sudut-sudut
pada satu titik ialah 360°. = 90°
1. 4. (i)
✓
J: Sudut pedalaman segi tiga sama (ii)
a
t sisi = 180° ÷ 3 = 60° ✗
d
Sudut pedalaman heksagon (iii)
✓
(6 – 2) × 180°
sekata =
6
720°
= = 120°
6 5. (i) LTM ialah segi tiga sama kaki
J : a + d + t = 120° + 120° + 60°
180° – 108°
= 300° /TLM = /TML =
2
K: = 36°
f x = 180° – 36°
c
K : f + b + c = 120° + 120° + 120° = 144°
b
= 360°
360°
(ii) Bilangan sisi n =
Sudut peluaran
✓
360°
=
L: L : a + s + d + t = 120° + 60° + 36°
a
120° + 60° = 10
s
t = 360°
d
5 Bulatan
1.
(b) Diameter
(a) Pusat
(c) Jejari
O
2 cm
110°
O 3 cm
(b) (i)
O
(e) (i)
T
(c) (i)
50°
O 3 cm
3.5 cm
O
3.5 cm
R
cm
O
2
25 cm
O
P 20 cm Q
Lilitan = πd
(c) (i)
5. (a) (i) OP2 = OM2 – MP2 M 12 cm P 22
= × 14
OP = 132 – 122 13 cm O
7
= 44 mm
= 5 cm
KM ⊥ OL, maka
KP = PM = 24 ÷ 2 = 12 cm
(ii) Lilitan = πd
22
= × 1.4
(b) (i) OS2 = OC2 – CS2 O 7
= 132 – 62 = 4.4 m
13 cm
= 11.53 cm
C 6 cm S
SB = OB – OS
= 13 – 11.53 AC ⊥ OB, maka
AS = SC = 12 ÷ 2 = 6 cm
= 1.47 cm
8. (a) (i) Lilitan bulatan, l = 2πj (b) (i) Luas bulatan = πj2
1 6.3
2
l
2 2
j = = 3.142 ×
2π
44 = 31.18 m2
=
22
2×
7 (ii) Luas bulatan = πj2
44 × 7 22 14
= 2
2 × 22 =
7
× 1 2
2
= 7 m = 154 cm2
q s q
11. (a) s = × 2πj 13. (a) =
360° 2πj 360°
60° 22 252.3 170°
= ×2× × 14 =
360° 7 22 360°
2 × ×j
= 14.67 cm 7
252.3 17
=
22 36
2 × ×j
q
(b) s = × 2πj 7
360° 252.3 × 36
j =
22
120° 22 2× × 17
= ×2× × 100 7
360° 7
= 85 cm
= 209.52 mm
s q
(b) =
s q 2πj 360°
12. (a) =
2πj 360° 7.86 25°
240.95 =
=
q 22 360°
22 360° 2× ×j
2× × 120 7
7 7.86 5
240.95 =
q = × 360° 22 72
22 2× ×j
2× × 120 7
7 7.86 × 72
= 115° j =
22
2× ×5
7
= 18 cm
s q
(b) =
2πj 360°
2.4 q
=
22 360° 14. (a) L =
q
× πj2
2× × 0.8 360°
7
2.4 100° 22
q = × 360° = × 72
22 360°
×
7
2× × 0.8
7
= 42.78 cm2
= 171.82°
q
× πj2
(b) L =
360°
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i 60° 22
= × × 102
θ = 360° – 90° 360° 7
= 270° = 52.38 m2
270° 22
Panjang lengkok UVW, s = ×2× × 14
360° 7
q
= 66 cm 15. (a) L = × πj2
360°
200°
= × 3.142 × 92
360°
= 141.39 cm2
(b) (i) OA = 13 cm
q TA = 24 ÷ 2 = 12
16. (a) L = × πj2
360°
OT = OA2 – TA2
35° 22
37 = × × j2
360° 7 = 132 – 122
37 × 360 × 7 = 5 cm
j =
35 × 22
B
= 11 m
q
(b) × πj2
O T
L =
360°
310°
165 = × 3.142 × j2
360°
A
= 5 cm Q T
1. Panjang lengkok AB = 22
q Ungkapkan j sebagai ST = SP + PQ + QT
× 2πj = 22 = 12 + 13 + 5
360° perkara rumus.
45° 22 = 30 cm
×2× × j = 22
360° 7
22 × 7 × 8
j = = 28 cm 4. Jejari gelung = 96.52 ÷ 2
2 × 22
= 48.26 cm
✓ ✓
✓ ✓
2. (a) (c)
(b)
5. (a)
(c)
Bilangan permukaan = 2
3. (a) Sfera
(b) Prisma (b)
(c) Silinder
4. (a)
(c) 7
8. (a) (i) j = cm
2
Luas permukaan silinder
22 7 2 22 7
=2×
7
×
2 1 2 +2×
7
× × 21
2
= 77 + 462
Bilangan permukaan = 5 = 539 cm2
(ii)
Luas permukaan silinder
22 22
6. (a) Luas permukaan kuboid =2× × 42 + 2 × × 4 × 14
7 7
= 2(2 × 1) + 2(8 × 1) + 2(2 × 8) 4
= 52 cm2 = 100 + 352
7
4
(b) Luas permukaaan tangki air = 452 cm2
7
= 2(3 × 6) + 2(3 × 9) + 2(6 × 9)
= 36 + 54 + 108
= 198 m2 14
(b) (i) j = = 7 cm
2
(c) Luas permukaan prisma Luas permukaan kon
= 2 1 12 × 10 × 2
132 – 52 + 2(12 × 13) + (10 × 12) =
22
7
× 72 +
22
7
×7× 72 + 202
= 120 + 312 + 120 = 154 + 466.17
= 552 cm2 = 620.17 cm2
(ii)
Luas permukaan kon
22 22
7. (a) Luas piramid = × 142 + × 14 × 142 + 252
7 7
1 = 616 + 1 260.74
= 10 × 10 + 4
2 1
× 10 × 12 2 = 1 876.74 cm2
= 100 + 240
= 340 cm2
9. (a) Luas permukaan sfera
(b) Luas piramid
22
1 =4× × 72
= 48 × 48 + 4 1
× 48 × 182 + 242 2 7
2 = 616 cm2
= 2 304 + 2 880
= 5 184 cm2
28
(b) j = = 14 cm
2
(c) Luas piramid
Luas permukaan sfera
= 24 × 24 + 4 1 12 × 24 × 202 – 122 2 =4×
22
7
× 142
= 576 + 768 = 2 464 cm2
= 1 344 cm2
50
= 25 cm
(c) j =
2
Luas permukaan sfera
22
= 4 × × 252
7
1
= 7 857 cm2
7
23 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.
Matematik Tingkatan 2 Bab 6 Bentuk Geometri Tiga Dimensi
6 1
= 3 cm
(b) Jejari hemisfera = (b) I = × 6 × 7 × 52 – 32
2 3
Luas permukaan hemisfera = 56 cm3
1
= π × 32 + × (4 × π × 32)
2
= 9π + 18π 1
(c) I = × 8 × 6 × 52 – 42
= 27π cm2 3
= 48 cm3
(c) Luas permukaan
84
= 42 cm
(b) j =
2
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i 4 22
I = × × 423
3 7
40
j= = 20 mm
= 310 464 cm3
2
Luas permukaan silinder
48
22 22 (c) j = = 24 cm
=2× (20)(70) + 2 × × 202 2
7 7
2 4 22
= 8 800 + 2 514 I = × × 243
7 3 7
2 1
= 11 314 mm 2
= 57 929 cm3
7 7
12. (a) Isi padu prisma = 1 12 × 5 × 122 × 17 (b) I = Luas trapezium ABCD × Tinggi
(c) Luas permukaan piramid 3. (a) (i) P ialah gabungan piramid dan
= luas tapak + (4 × luas segi tiga) kuboid
1
1.44 = (0.8)(0.8) + 4
21 2
(0.8)(t)
(ii) Q ialah gabungan kon dan
t = 0.5
silinder
Tinggi piramid = 0.52 – 0.42
= 0.3 m = 30 cm
(b) Luas permukaan prisma = Luas permukaan kubus
t
Biar panjang sisi kubus = a
Tinggi
1 12 × 3 × 42 + (3 × 8) + (4 × 8) + (8 ×
piramid
2 32 + 42)
0.4
1 = 6(a2)
I = (80 × 80 × 80) – 1 3
× 80 × 80 × 302 108 = 6a2
= 512 000 – 64 000 a = 4.243 cm
= 448 000 cm3
(ii)
1. (a) Luas permukaan prisma 1 unit
1
= 2
2 1 2
× 5 × 12 + 18 × 12 + 18 × 5 + 18
× 52 + 122
= 60 + 216 + 90 + 234
= 600 cm2
(b) (i)
( ✓ )
(ii)
( ✓ )
(iii)
( ✗ )
5. Kon, silinder dan sfera ialah bentuk geometri tiga
dimensi yang mempunyai permukaan melengkung.
Maka, jawapannya ialah B
22
2. I = × 72 × 10
7
= 1 540 cm3
Bilangan kali silinder = 7 700 ÷ 1 540
=5
25 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.
Bidang Pembelajaran: Perkaitan dan Algebra
7 Koordinat
1. (a) (i) PQ = 6 – 1 (c) (i) Z(5, 3)
= 5 unit
(ii)
XZ = [5 – (–3)]2 + [3 – (–2)]2
(b) (i) PQ = 6 – 1 = 89
= 5 unit = 9.434 unit
= 72 = 169 unit
= 8.485 unit = 13 unit
Jarak antara titik A dengan asalan ialah 13
(ii)
C(–3, 2) dan D(4, 1) unit.
CD = (4 – (–3))2 + (1 – 2)2
OB = 72 + 42
= 50
= 65 unit
= 7.071 unit
Jarak antara titik B dengan asalan ialah 65
(iii)
E(–3, 2) dan F(3, 3) unit.
x = 9 atau –5 xA = 27 – 17
OL = 62 + (–1)2
= 37 unit
–5 + b 6 + 8
4. (a) (i) M(–2, a) =
21 ,
2 2 OJ , OL , OK
–5 + b 6+8 Titik J paling dekat dengan asalan.
= –2 dan a =
2 2
–5 + b = –4 , a = 7
b = 1 dan a = 7
(c) (i) Titik tengah BD = 1 –7 2+ 9 , 2 +2 6 2
= (1, 4)
(b) (i) U(x, y) = 1 –5 2+ 3 , 1 +2 2 2
Titik tengah BD = Titik tengah AC
–5 + 3 1+2
x= dan y =
2
x = –1 dan y =
3
2 (1, 4) = 1 x + 2(–4) , y + 2(–1) 2
2 x–4 y–1
= 1 , = 4
3 2 2
1
\ U –1,
2 2 x = 6 , y = 9
\ C(6, 9)
(c) (i) MEG = 1 –3 2+ 3 , 4 +2 2 2
= (0, 3)
Titik tengah FH = Titik tengah EG
M(0, 3) = 1 x –2 5 , y +2 2 2 1. C(0, –1) = 1 3 +2 x , –12+ y 2
x–5 y+2 3+x –1 + y
= 0 , =3 = 0 , = –1
2 2 2 2
x = 5 y = 4 = –3 ,
x y = –1
\ F(5, 4) x = –3 dan y = –1
4 + (z + 2)2 = 36
(z + 2)2 = 36 – 4 F (2, 10) B (9, 10)
z + 2 = ± 32
z = ± 32 – 2 Garisan
z = 3.657 atau –7.657 penamat
E (2, 3)
3. Katakan koordinat D ialah (x, y). A (3, 2)
G (9, 2)
Maka, titik tengah DC ialah (5, 2) D C
x+9 y+2
2
,12
= (5, 2) 2
x+9 y+2 (ii) AB = AG2 + BG2
= 5 dan =2
2 2 Teorem Pythagoras
x = 1 dan y = 2 = 62 + 82 bagi segi tiga
bersudut tegak ABG
= 10 km
\ D(1, 2)
Jarak larian peserta lelaki = 10 + 9 + 7 + 2
= 28 km
4. (i) P(–5, 1), R(3, 1) Jarak larian peserta perempuan = 7 + 7
(ii) PR = 8 unit, PQ = 10 unit = 14 km
RQ = 102 – 82 Beza jarak = 28 – 14
= 6 unit = 14 km
Kedudukan Q = Q(3, 1 + 6)
= Q(3, 7)
y
8
Q (3, 7)
2
P R
x
–6 –4 –2 0 2 4
8 Graf Fungsi
1. (a) Hubungan banyak kepada satu 5. (a) (i) y = 5 – 2x
3. (a) (i) {(0, 0), (1, 2), (2, 4), (3, 6), (4, 8)} 1 3
Ya 2 1
(b) (i) 3 –1
x 0 1 3 5 5
y 5 6 8 –10 10
y 2 cm
6
(c) (i) y
8 4
y = 5 – 2x
6 2
4 x
–1 0 1 2 3
2 –2
x
–4 –2 0 2 4
(ii) f(1) = 12 − 1 = 0
(iii) f(5) = 52 − 1 = 24 –5
x y
50
–1 –2
40
0 2 y = –2x3 – 10
1 4 30
1.5 4.25 20
2 4
10
3 2
x
4 –2 –3 –2 –1 0 1 2
–10
y 2 cm
–20
5
–30
4
y = –x2 + 3x + 2
5
3
(c) (i) y = – x , x ≠ 0
2
x y
1
–5 1
–1 0 1 2 3 4
x
–2 2.5
–1 –1 5
–2
1 –5
2 –2.5
5 –1
(b) (i) y = −2x3 − 10 2 cm
y
x y
6
–3 44
4
–2 6
–1 –8 2
0 –10 x
–6 –4 –2 0 2 4 6
1 –12 –2
y = –5
2 –26 x
–4
–6
–10
–4 –4
–3 –7.11 –20
–2 –16 –30
–1 –64 –40
1 –64 y = – 64
x2
–50
2 –16
–60
3 –7.11
4 –4 –70
2 cm
A
S
t
r
a
t
ePT3 2
g
i
2 cm
x 0 1 2 2.5 3 4 40
A 1 4 11 16 22 37
35
A = 2x2 + x + 1
30
25
20
15
10
x
0 1 2 3 4 5
140
25
120
20
80
15
40
10
Masa (bulan)
0 2 4 6 8 10 12
5
–40
1
x
–4 –2 0 2 4
y = –2
–5
(i) Kerugian RM40 000
Apabila y = −2, x = −4, 1 dan 2
(ii) RM80 000
m = 75
10
= 72%
Haiwan X yang terpilih sebab peratus 6
penurunan adalah lebih tinggi berbanding
haiwan Y selepas 6 tahun atau populasinya 4
lebih rendah selepas 6 tahun. (mana-mana
jawapan yang sesuai) 2
0 x
1 2 3 4 5
2. Apabila x = 1,
a = 3(1)2 − 2(1) + 1
=2
Apabila x = 3,
b = 3(3)2 − 2(3) + 1
= 22
y −30 −12 2 12 18 20 18
6
(ii) 4
y 2 cm
2
20 x
–3 –2 –1 0 1 2 3 4
15 –2
10 –4
y= –2x2 + 8x + 12
5 –6
–2.45
x –8
–3 –2 –1 0 1 2 3
–5
–10
–15
–20
–25
–30
(iii) x = −2.45
s
1. (a) Laju, v = S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i
t
400 (i) Waktu Ahmad tiba di bandar Y
=
30 = 0700 + 0300 + 0030 + 0130
1 = 1160 = 12:00 p.m.
= 13 m/s
3 (ii) Jarak bandar X ke bandar Y
= (80 × 3) + (90 × 1.5)
s = 375 km
(b) Laju, v =
t
Masa yang diambil oleh Siti untuk sampai ke bandar Y
100
= = 375 ÷ 110 = 3.41 jam = 3 jam 25 minit
18
Waktu Siti memulakan perjalanan
5
= 5 m/s = 1200 – 0325 = 0835 = 8:35 a.m.
9
17 m s 150
2. (a) (i) 17 m/s = 4. (a) v = = Tempoh masa yang diambil dari
1s t 2 9:30 pagi → 12:00 tengah hari
= 2.5 j – 0.5 j (rehat)
17 ÷ 1 000 km = 75 km/j
= =2j
1 ÷ 3 600 j
17 3 600
= ×
1 000 1
2j
(b)
50 km
1
= 61 km/j 80 km/j 90 km/j
5
Perjalanan pertama: Perjalanan kedua:
cari masa yang diambil cari jarak yang dilalui
105 km
(i) 105 km/j =
1j
Perjalanan pertama Perjalanan kedua
105 × 1 000 m
= Laju, v =
s
Laju, v =
s
1 × 3 600 s t t
1 s
= 29 m/s Masa, t = Jarak, s = v × t
6 v
= 2 × 90
50
= = 180 km
80
3. (a) Jumlah masa = 0730 – 0700 = 0.625 j
= 0030 = 0.5 jam
Jumlah jarak Jumlah jarak
Laju purata = Laju purata =
Jumlah masa Jumlah masa
3 km 50 + 180
= =
0.5 j 2 + 0.625
= 6 km/j = 87.619 km/j
Dari pekan B ke A,
s Jarak A ke B = Jarak B ke A
Laju, v = (80 – 25) m/s
t 8. (a) (i) Pecutan =
(30 – 0) s
255 km
= 5
15 Tukar 15 minit kepada unit jam = 1 m/s2
3– j 6
60 Guna 1 jam = 60 minit
15 min = 15 ÷ 60 = 0.25 j
= 92.73 km/j
(80 – 50) m/s
(b) (i) Pecutan =
40
j
(35 – 0) m/s 60
5. (a) (i) Pecutan = = 45 km/j2
7s
= 5 m/s2
(c) (i) Laju awal = 80 km/j, Laju akhir = 100 km/j ,
0 – 50 km/j Pecutan = 45 km/j2
(b) (i) Pecutan =
4j 100 – 80
= –12.5 km/j2
45 =
t
Nyahpecutan ialah 12.5 km/j2 20
Masa = × 60 minit 1 jam = 60 minit
45
2
= 26 minit
3
8 m/s 8m
6. (a) (i) = ÷s
s s
8×1m
= ÷s
s
8×1m 1
= ×
s 1s 1. (i) Dari Bandar A → B:
1 Jarak 20
8× km Laju = = km/j
= 1 000 Masa 3
1 1
j× j 2
3 600 3 600 =6 km/j
3
= 103 680 km/j2
(ii) Dari Bandar B → C:
20
25 km Laju = 3 ×
(b) (i) 25 km/j2 = 3
1j×j = 20 km/j
(25 × 1 000) m Jarak
= Laju =
1 × 3 600 s × 3 600 s Masa
5 40
= m/s2 20 =
2 592 Masa
Masa = 2 jam
Perjalanan kedua:
Jarak
Laju =
Laju akhir – Laju awal Masa
3. Pecutan =
Masa Jarak
50 =
(60 – 20) km/j 2
=
10 Jarak = 100 km
j
60
= 240 km/j2 Jumlah jarak
Laju purata =
Jumlah masa
(100 + 60) km
=
(2 + 2) j
4. Pergerakan kereta:
160 km
Jarak =
Laju purata = 4j
Masa = 40 km/j
600
100 =
Masa
600
Masa = j
100
= 6 j
pintasan-y
2. (a) B = –
pintasan-x
3 unit
A
8 unit
4.
(i) Jarak mencancang = 3 unit Garis lurus yang mempunyai
CD
(ii) Jarak mengufuk = 8 unit kecerunan positif.
4 unit
Garis lurus yang mempunyai
AB
B kecerunan sifar.
7 unit
Jarak mencancang
3. (a) Kecerunan garis lurus, m = PQ
Jarak mengufuk 5. (a) Kecerunan garis lurus lebih besar
daripada PR .
y2 – y
1
= Generalisasi:
x2 – x
1
Semakin besar nilai mutlak kecerunan,
semakin curam garis lurus itu.
7–3 4 2
mCD = =
6–2 5 1
x
–4 –3 –2 –1 O 1 2 3 4
(ii) Kecerunan MN, –1
2 – (–4) –2
mMN =
8 – (–6) –3
6 3
= =
P(–3, –4) –4
14 7
(b) (i) Kecerunan CD, (i) Jarak mencancang = 9 unit, Jarak mengufuk = 7 unit
4–2 y – yP
mCD = (ii) Kecerunan PQ = Q
1–5 xQ – xP
2 1
= =– 5 – (–4)
–4 2 =
4 – (–3)
9
(ii) Kecerunan UN, =
7
7 – (–3)
mUN =
–4 – 5
10 8. (a) Kecerunan PQ,
=–
9 5–1
mPQ =
–4 – 0
4
(c) (i) Kecerunan ST, =
–4
3 pintasan-y
= –1
mST = –
8 pintasan-x
Kecerunan ST,
4 – (–4)
(ii) Kecerunan AB, mST =
7–2
5 pintasan-y
8
mAB = – =
(–7) pintasan-x 5
5
=
7 Maka, garis lurus ST adalah lebih curam daripada
PQ.
m , 0
Jarak mencancang
3. (i) Kecerunan papan =
Jarak mengufuk
y 3
=
1 0.8 2
2. (i) TV = OT y = 1.2
2
1
= (8)
2 (ii) Panjang papan = 0.82 + 1.22
= 4 unit = 2.08
\ Jarak mencancang TU = 4 unit
= 1.44 m
Koordinat-x titik U = Koordinat-x titik W
OV = TV = 4 unit
OW = 3(4)
= 12 unit
Koordinat-x
\ Jarak mengufuk TU = 12 unit titik W ialah
12.
11 Transformasi Isometri
1.
Dialihkan
Kedudukan
Diterbalikkan
Bentuk
TRANSFORMASI Diputarkan
Orientasi
Dibesarkan
Saiz
Dikecilkan
4. (a)
L
(b) +2
–1
V M
M′
Perubahan kedudukan; Kongruen
6. (a) (i) y 9. (a) Anggap sekolah sebagai imej rumah Shu Ling.
4
Koordinat sekolah
–7
P
= (–4 + 5, 12 – 3)
2 = (1, 9)
–5
x Anggap rumah Sonia sebagai imej sekolah.
–4 –2 0 2 Koordinat rumah Sonia dari sekolah
P′ –2 = (1 + 5, 9 – 3)
= (6, 6)
\ P9(–8, 6)
10. (a) Kedua-dua objek dan imej di bawah suatu pantulan
mempunyai bentuk dan saiz
yang sama.
7. (a) +2
(b) Kedua-dua objek dan imej di bawah suatu pantulan
+2 mempunyai orientasi yang berbeza.
+2
+2 Q
(c) Titik yang terletak pada paksi pantulan tidak
Q′
berubah kedudukannya apabila dipantulkan. Imej
titik ini adalah titik itu sendiri.
(ii) y x=5
12. (i)
P
4
R R′
2
D D′
x
0 2 4 6 8
Pantulan pada
13. Imej
paksi-x paksi-y garis PQ garis RS garis TU
A9 (−4, −3) (4, 3) (0, 3) (−3, 4) (−4, 1)
68°
/QPK = /QPK = /KPX
2
T = 34°
17. (a)
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i
y S'
S
2
x
0 2 4 6 8 Q
–2
R′ (b)
–4
S
–6
R Q S'
–8
18. y
15. (a) ( ✗ )
6
(b) ( ✓ ) N' K'
K
4
16. (a) y 2
L'
M'
4 x
–6 –4 –2 O 2 4 6
R N L M
2 –2
x
O
2 4 6 8
(a) (i) Koordinat N9 = (–5, −5)
–2
R'
(b) (i) Koordinat L = (2, −1)
–4
Putaran 180° pada pusat (4, 0). 19. (a) Roda Ferris terbahagi kepada 6 sektor bulatan.
(b) y
Maka, sudut tercangkum pada pusat O setiap sektor
360°
6 = = 60°
6
J 4
J'
Sudut tercangkum pada O bagi P dari kedudukan
asal
2 = 4 × 60°
= 240°
x
–6 –4 –2 O 2 4
Maka, Nora mengalami putaran 240° ikut arah jam
pada pusat O.
Putaran 90° ikut arah jam pada pusat (−1, 1).
(b) y (d) y
K
6
4
R
4 Pusat
putaran
2
2 K'
x
x –2 O 2
–2 O 2 4 6
G' G
–2 –2 R'
Isometri 55°
Q
–3
Translasi .
3 R
(c) y 215°
60°
y=x
S
R T
2 PQR ialah segi
/QPR = /PQR = 55° tiga sama kaki
R'
x
/PRQ = 180° – 55° – 55°
–2 O 2 4 = 70°
/QRT = 360° – 70° – 215°
–2
= 75°
/RQT = 180° – 75° – 60°
Isometri = 45°
Titik pada paksi pantulan :
QST ialah imej bagi segi tiga sama kaki PQR di
x −2 0 3 bawah satu putaran, maka /SQT = 55°
y −2 0 3
Sudut putaran /RQS = /RQT + /SQT
= 45° + 55°
Pantulan pada garis y = x atau = 100°
pantulan melalui titik garis (−2, −2) dan (3, 3)
Putaran 100° lawan arah jam pada pusat Q.
4 4
(ii) (ii)
3 5
(iii) (iii)
2 8
1. (i), (ii), (iii) 2. (i) Translasi 4 unit ke kiri dan 3 unit ke atas.
–4
atau Translasi
3
(ii) y
E A
(i) 8
L'
B
6 K'
+3
D
B'
L
C (ii) 4
–4
K
(iii) K A'
C' 2
+3
E' x
O 2 4 6 8 10
–5 D'
(b) 4.
y
10
K
8 Paksi
pantulan
L
6
L' M'
N M
4
2
K' N' Z
x
–6 –4 –2 O 2 4 6
2. Mod Nilai yang diperoleh apabila jumlah nilai dibahagikan dengan bilangan data
Nilai yang berada di tengah-tengah sesuatu set data yang disusun secara menaik
Median
atau menurun
3. (a) 2, 2, 3, 4, 5, 5 , 5, 5, 6, 6 (c) 2.3 3.5 6.0 6.8 7.1 8.6 8.8 9.6 10.5
12.9 109.0
(i) Mod = 5 5 merupakan nilai yang paling
kerap berulang. Median = 8.6
– ∑x
Min, x =
(ii) Median = 5 n
2.3 + 3.5 + 6.0 + 6.8 + 7.1 + 8.6 +
= 8.8 + 9.6 + 10.5 + 12.9 + 109.0
n = 10, nombor genap. Median ialah min
bagi nilai ke-5 dan ke-6, kedua-duanya 11
adalah 5, maka median = 5.
= 16.83
(b) 3 4 5 5 5 5 6 7 7 8 9 10
Mod = 5 –x ∑x
(d) =
5+6 n
Median =
2 1 + 2 + 3 + 4 + 5 + 10 + 11 + y
5 =
= 5.5 8
36 + y = 40
– ∑x y = 4
Min, x =
n
1, 2, 3, 4, 4, 5, 10, 11
3+4+5+5+5+5+6+ Mod = 4
7 + 7 + 8 + 9 + 10 4+4
= Median =
12 2
= 6.17 =4
2 2 3 3 3 4 5 6 10 53 45 43 41 – 50 5
49 55 78 51 – 60 5
Selepas nilai 10 ditambah:
Mod = 3, 65 68 50 61 – 70 4
Median = 3 70 56 48
71 – 80 1
–x ∑x 2 + 2 + 3 + 3 + 3 + 4 + 5 + 6 + 10
= =
n 9
= 4.222 (c) Gred Gred Kekerapan
Penambahan satu nilai yang lain mengubah nilai C B A D B
min sahaja. Mod dan median tidak berubah. A 3
C D C A C
B 6
C A C B D
(b) Asal: Selepas penambahan: C 8
B C B B C
65, 77, 77, 78, 81 67, 79, 79, 80, 83 D 3
Mod = 77 Mod = 79
Median = 77 Median = 79
65 + 77 + 77 + 67 + 79 + 79 +
78 + 81 80 + 83
Min = Min = 6. (a) Kelas mod = 23 – 27
5 5
= 75.6 = 77.6 Umur Kekerapan Titik tengah
(tahun) (f) (x)
Mod, median dan min bertambah sebanyak 2 18 – 22 4 20
markah. 23 – 27 8 25
28 – 32 7 30
(c)
33 – 37 5 35
2.00, 2.50, 3.00, 3.00 2.50, 3.00, 3.00, 3.20
38 – 42 4 40
Mod = 3.00, Mod = 3.00
Median = 2.75 Median = 3.00
(4 × 20) + (8 × 25) + (7 × 30) +
Min = 2 + 2.5 + 3 + 3 Min = 2.5 + 3 + 3 + 3.2 Min = (5 × 35) + (4 × 40)
4 4 4+8+7+5+4
= 2.625 = 2.925
= 29.46
Median dan min berubah tetapi mod tidak
berubah.
7. (a) Mod kerana data ini ialah data kategori dan ingin 160 + 165 + 163 + 168 + 172
(b) Min =
menentukan warna bagi bilangan bola yang paling 5
banyak dijual. = 165.6 cm
– ∑x
Julat A = 85 – 55 = 30 Min, x =
n
Julat B = 98 – 26 = 72
2+2+3+3+3+3+4+4+5+5+6
Julat C = 78 – 66 = 12 =
11
7
=3
Berdasarkan perbandingan julat, anugerah murid 11
terbaik akan diberikan kepada murid C kerana
murid C mempunyai nilai julat terkecil. Hal 4.
ini menunjukkan bahawa murid C mempunyai Cara
B J M K A
keseimbangan dalam kesemua mata pelajaran pengangkutan
yang diambil. Kekerapan (f) 10 16 4 5 4
Median = Purata nilai ke-20 dan ke-21 = 2 Jika mod = 2 dan 4, maka
y = 4, z = 12 – 4 = 8
(iii) Min kerana set data tersebut tidak mempunyai nilai
atau
ekstrem dan kekerapan bagi 2 orang anak dan 3
z = 4, y = 8.
orang anak tidak jauh berbeza.
13 Kebarangkalian Mudah
2
1. (a) (i) P = 300
5 (ii) P =
700
1
(ii) P = 3
4 =
7
4
(b) (i) P =
6
2
=
3
2.
(a) Melambung sekeping duit syiling yang adil S = {1, 2, 3, 4, 5, 6}
(b) Melambung sebiji dadu yang adil S = {Angka, Gambar}
(c) Memilih nombor genap kurang daripada 10 S = {2, 4, 6, 8}
(d) Memilih integer positif kurang daripada 10 S = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9}
(c) Satu nombor daripada sebiji dadu adil dipilih S = {1, 2, 3, 4, 5, 6} n(S) = 6
1 (G, 1)
G 4 (G, 4)
9 (G, 9)
(d) S = {kuning, hijau, merah, ungu, E = mendapat warna primer E = {kuning, merah, biru}
biru, putih, hitam}
(iii)
C = wang saku lebih daripada RM3.00
S
t
r
a
t
ePT3 1
g
i n(C) = 10 + 5 = 15
S = {1, 2, 3, 4, 5, 6} n(C) 15 1
P(C) = = =
n(S) 30 2
(i) A = {1, 3, 5}
(ii) B = {2, 4, 6} (c) (i) n(S) = jumlah jualan 6 hari
(iii) C = {3, 6} = 8 + 12 + 10 + 10 + 3 + 17
(iv) D = { } = 60
A = jualan pada hari Sabtu, n(A) = 17
n(A) 17
P(A) = =
n(S) 60
6. (a) (i) S = {C, A, N, T, I, K} , n(S) = 6 (ii) B = jualan pada hari Jumaat, n(B) = 3
V = huruf vokal = {A, I} , n(V) = 2 n(B) 3 1
P(B) = = =
2 1 n(S) 60 20
P(V) = = Jawapan dalam bentuk
6 3 pecahan teringkas.
Pelengkap bagi peristiwa dalam perkataan : (b) A = bekas minuman yang rosak, n(A) = 4
B9 = peristiwa memperoleh bukan nombor n(S) = 500
gandaan 3 4
Pelengkap bagi peristiwa dalam tatatanda set: P(A) =
500
B9 = {1, 2, 4, 5}
1
=
125
(iii) C = peristiwa memperoleh nombor genap
= {2, 4, 6}
Pelengkap bagi peristiwa dalam perkataan : Jika n(S) = 2 375, maka
C9 = peristiwa memperoleh bukan nombor n(A) = P(A) × n(S)
genap 1
= × 2 375
Pelengkap bagi peristiwa dalam tatatanda set : 125
C9 = {1, 3, 5} = 19
8. (a) K = peristiwa Fatimah pergi berkelah Ada 30 hari dalam bulan April.
(c) n(S) = 30
K9 = peristiwa Fatimah tidak pergi berkelah
(i) A = suhu 30°C, n(A) = 6
5 n(A)
P(K) = P(A) =
8 n(S)
5
Maka, P(K9) = 1 – 6
8 =
3 30
=
8 1
=
5
(b) K = peristiwa nombor kuasa dua sempurna dipilih
K9 = peristiwa nombor bukan kuasa dua
sempurna dipilih (ii)
B = suhu kurang daripada 30°C,
K = {1, 4, 9, 16, 25, 36, 49}, n(K) = 7 n(B) = 2 + 1 + 3 = 6
7 n(B)
P(K) = P(B) =
50 n(S)
7 6
Maka, P(K9) = 1 – =
50 30
43 1
= =
50 5
x 2
= 4. n(S) = 15 + 12 + 13 + 20 = 60
Jumlah guli dalam
540 + x 11 beg A dan B.
11x = 2(540 + x) n(guli merah dari beg A) = 15
11x = 1 080 + 2x 15
P(guli merah dari beg A) =
60
11x – 2x = 1 080 1
9x = 1 080 =
4
x = 120
5. n(S) = 80 + 110 + 60 + 130 + 120
= 500
n(BM) 80 4
P(BM) = = =
n(S) 500 25
1.
Saiz Jenis Kesudahan
11
P(Sns) =
N (K, N) n(Sns)
= 110
K L (K, L) 50 n(S) 500
3
T (K, T)
P(Sej) = n(Sej)
= 60
N (B, N)
25 n(S) 500
B L (B, L)
T (B, T) 13
P(Mat) = n(Mat)
= 130
50 n(S) 500
Ruang sampel, S
= {(K, N), (K, L), (K, T), (B, N), (B, L), (B, T)} 6
P(BI) = n(BI)
= 120
25 n(S) 500
(x2 – 9) 2x + 6
(b) ÷ (c) Sudut pedalaman = 180° – 60°
2ab 8a
Faktorkan x – 9 = (x + 3)(x – 3)
2 = 120°
(x + 3)(x – 3) 8a
= × Hasil tambah sudut pedalaman dan sudut
2ab 2(x + 3) peluaran bersebelahan = 180°
2(x – 3)
= (n – 2) × 180
b Tukar operasi ‘÷’ kepada ‘×’,
= 120 Rumus sudut pedalaman.
tulis salingan dan darab silang. n
Permudahkan sebutan jika perlu. 60n = 360
n = 6
Heksagon.
1
(c) (i)
y + z = w
5 1 2 × jejari bulatan
z = w – y + lengkok ASB
5
1 4. (a) Perimeter, P = AO + BO + ASB
(ii)
z = 4 – (10) 60 22
5 P = 28 + 28 + ×2× × 28
= 2 360 7
1
= 28 + 28 + 29 cm
3
1
= 85 cm
3
57 © Penerbitan Pelangi Sdn. Bhd.
Matematik Tingkatan 2 Ujian Orientasi PT3
(b) Panjang lengkok major = 31 cm (b) A(–2, 4), B(8, 3), C(4, –2), D(x, y)
360° – y 22 Titik tengah AC = Titik tengah BD
×2× × 7 = 31 Bentuk persamaan
360° 7 dengan maklumat
–2 + 4 4 + (–2) 8+x 3+y
yang diberi. , 1 = , 2 1 2
2 2 2 2
31 × 360
y = 360° – 8+x 3+y
44 Jadikan y sebagai
Maka, = 1 dan =1
= 106.36°
perkara rumus. 2 2
x + 8 = 2 , y + 3 = 2
100° 22 x = –6 , y = –1
(c) Luas = × × 142
360° 7 \ D(–6, –1)
1
= 171 cm2
9
(i) {(1, 3), (2, 4), (3, 5), (4, 6)} Hubungan satu
(b) Diberi tinggi kuboid ialah h. kepada satu
✓
Isi padu, I = 5 × 12 × h = 456
60h = 456 (ii) Set A Set B
h = 7.6 cm –2 Hubungan
2 4
banyak kepada ✓
–3 satu
1 2
9
πj t + πj2t
(c) I = Isi padu kon + Isi padu silinder
3
3
1 22 22
= × × 72 × (15 – 5) + × 72 × 5 (iii)
3 7 7
1
= 513 + 770 Set Y
3
Hubungan
1 5
= 1 283 cm3 banyak kepada
3 4
✗
3 banyak
2
6. (a) 1
0 Set X
Jarak di antara 1 2 3 4 5
dua titik
y 6 5 3 1 –1 2 cm
(ii)
5
y
6 4
5
3
4
2
3
y = 5 – 2x
2
1
1
x
x –4 –3.45 –3 –2 –1 0 1 1.45 2
–1 –0.5 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3
–1 –1
–2
–2
L = x2 + 2x – 3
–3
(iii) Daripada graf, apabila y = 2, x = 1.5
(c) (i) –4
x –4 –3 –2 –1 0 1 2
–1 – 3
8. (a) (i) Kecerunan, m =
–4 – 2
2
=
3
pintasan-y
(ii) Kecerunan = –
pintasan-x
6
–2 = –
pintasan-x
pintasan-x = 3
Laju akhir – Laju awal (b) (i) Putaran 90° lawan arah jam pada pusat (4, 2)
(b) Pecutan = Rumus
Masa pecutan. (ii)
= 90 – 60 km/j
10 j y
Tukarkan minit
60 kepada jam. 8
= 180 km/j2 P +3
C'
6
B' A B
(c) Untuk 12 km yang pertama, –5
4
Jarak
Laju = Guna rumus laju.
A' C
Masa P'
2
(4, 2)
12
9 =
Masa
x
–6 –4 –2 0 2 4 6 8 10
12 4
Masa = = j –2
9 3 C"
(ii)
–4
Jarak yang seterusnya = 20 – 12 = 8 km,
A" B"
40 2
Masa yang diambil = = j Tukarkan minit –6
60 3 kepada jam.
Jumlah jarak 3
Laju purata =
Rumus laju purata. (iii) Translasi
Jumlah masa –5
= 20
4 + 2 (c) (i) S = {B, E, R, J, A, Y, A}, n(S) = 7
3 3 K = konsonan = {B, R, J, Y}, n(K) = 4
3 4
= 20 × P(K) =
6 7
= 10 km/j
9. (a) (i)
(ii) H = hujan, H9 = tidak hujan
4 4
P(H) = , P(H9) = 1 –
7 7
3
=
7
Pantulan
10. (a) (i) Median
(ii) (ii)
Mod
(iii) Min
Translasi
(b)
Susun mengikut tertib menaik : (ii) Skor, x Bilangan murid, f fx
1, 1, 2, 3, 3, 3, 5, 6, 7, 8
1 2 2
Mod = 3,
2 4 8
Median = 3,
3 5 15
1+1+2+3+3+3+5+6+7+8
Min = 4 4 16
10
= 3.9 5 1 5
Jumlah ∑f = 16 ∑fx = 46
(c) (i) Mod = 3 Skor dengan kekerapan
(palang) yang paling tinggi.
∑fx
Min =
∑f
46
=
16
= 2.875