Professional Documents
Culture Documents
Uppgift Religions - Och Yttrandefrihet. Kojo Pavic
Uppgift Religions - Och Yttrandefrihet. Kojo Pavic
Uppgift Religions - Och Yttrandefrihet. Kojo Pavic
Människan har rätt att ha vilken tro eller religion hon vill utan att denna rätt skall bli inskränkt. Vi har även en lagstiftning som ger
oss denna rätt men denna frihet får inte sträcka sig så långt att vi tvingar folk att ha en viss tro. Religionsfrihet skall garanteras av
samhället eller staten och är en given politisk frihet i en demokrati. Enligt lag får varje medborgare även yttra sig fritt i tal, skrift eller
bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka, tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten garanterar oss rätt att yttra
oss fritt i vilket ämne som helst, men denna frihet har dock begränsningar, tillkomna av olika skäl, vilka är uppräknade i
regeringsformen. Att inte kränka någon annans religion är en av dessa begränsningar.
A. Antisemitism
Antisemitismen betyder fördomar och fientlighet mot judar därför att de är judar. Det handlar dels om stereotypa föreställningar och
myter, dels om en negativ inställning till judar som grupp. Antisemitism kan ta sig olika uttryck och variera i styrka Den kan uppträda
som allt ifrån ganska milda fördomar till ett ursinnigt hat. Den kan framträda som attityder och tankemönster men också som teologi
och ideologi. Den kan yttra sig som verbala påståenden, social och legal diskriminering och våld. Som historien visar kan
antisemitism även utmynna i fördrivning och folkmord. När kristendomen blev en världsreligion förföljdes judarna eftersom de
betraktades som de som var skyldiga till Jesu korsfästelse och död, även om det var en romersk ståthållare som dömde honom.
https://boras.pingpong.se/courseId/33189/reportSubmissionRTE.do?id=36972798&preview=true Sida 1 av 6
Religions- och yttrandefrihet 2019-07-05 20)59
2. Varför har judarna genom historien så ofta utsatts för hat och förföljelse?
5. Var går gränsen mellan antisemitism och kritik av Israels politik? Diskutera
7. Vad kan du göra för att motverka fördomar och hat i samhället?
8. Vilket är det bästa sättet att undvika att fördomar, osanningar frodas i ett samhälle?
B. Islamofobi
Muhammedbilderna i Jyllands-Posten var tolv satirteckningar som publicerades i den danska dagstidningen Jyllands-Posten.
Bilderna sades föreställa den islamiske profeten Muhammed. Vissa av bilderna antydde ett samband mellan islam, terrorism och
kvinnoförtryck. Syftet med publiceringen var enligt tidningen att väcka debatt kring press- och yttrandefriheten. Publiceringen ledde
till häftiga protester från muslimska grupper, som bland annat hävdade att bilderna var kränkande, rasistiska och ett uttryck för
islamofobi.
https://boras.pingpong.se/courseId/33189/reportSubmissionRTE.do?id=36972798&preview=true Sida 2 av 6
Religions- och yttrandefrihet 2019-07-05 20)59
6. Vad talar för och emot att vi ska få avbilda religösa gestalter? Diskutera
7. Vad kan du göra för att motverka fördomar och hat i samhället?
8. Vilket är det bästa sättet att undvika att fördomar, osanningar frodas i ett samhälle?
C. Förföljelse av kristna
Den armeniske ledaren Papadian betraktar de sista resterna efter det fruktansvärda massakern som ägde rum vid Deir-ez-Zor
1915. Foto: Riksarkivet og Statsarkivene
I skuggan av första världskriget under åren 1915-1917 genomfördes ett massmord på den armeniska befolkningen i det Osmanska
riket. Händelserna inleddes de 24 april 1915 när ledande armenier i Konstantinopel arresterades och mördades. Under våren hade
misslyckanden i kriget, där Osmanska riket stod på Tysklands sida, skapat grogrund för konspirationsteorier där armenier kom att
pekas ut. Följden blev att hundratusentals armenier mördades under 1915. Män, kvinnor och barn. Under åren som följde
mördades mellan 800 000 och 1 miljon armenier eller två tredjedelar av den armenska befolkningen. Framförallt skedde morden i
de områden där den osmanska folkgruppen var dominerande. Närvaron av utländska journalister, diplomater och missionärer
gjorde att övriga världen underrättades.
3. Folkmordet på armeniern var ett systematiskt organiserat folkmord. Vad menas med detta? Ge exempel
5. Turkiska staten grundade barnhem där de armeniska barnen skulle genomgå en ”turkifiering”. Vad menas med detta?
6. Under en lång tid har hotet mot de kristna kopter i Egypten ökat? Hur är situationen idag i Egypten för de kristna?
7. Under början av 2000-talet ökade förföljelsen av kristna i Mellanöstern. Hur är situationen idag för de kristna i exepelvis
Palestina, Irak, Libanon och Syrien?
9. Kristna har igenom historien förföljelse i flera kommunistiska stater. I vilka sater och hur har denna förföljelse genomförts?
Länkar
https://boras.pingpong.se/courseId/33189/reportSubmissionRTE.do?id=36972798&preview=true Sida 3 av 6
Religions- och yttrandefrihet 2019-07-05 20)59
D. Kläder
Kesh – oklippt hår är en symbol för andlighet inom Sikhismen – det långa oklippta håret hålls inlindat i turban
Kläder i har genom historien tillämpats för att vissa olika grupper religiösa trosuppfattning. I olika delar av världen har kläder en
betydelsefull roll i det religiösa livet. Om vi börjar med den religion vars heliga texter är den äldsta, alltså judendomen, så finns litet
reglering. Att judiska kvinnor numera endast ortodoxa, bär peruk är belagt först vid slutet av 1700-talet och har inte heller det någon
biblisk bakgrund. Bruket av kippa förekommer alltså inte i Gamla testamentet. När detta bruk har uppkommit är osäkert men
https://boras.pingpong.se/courseId/33189/reportSubmissionRTE.do?id=36972798&preview=true Sida 4 av 6
Religions- och yttrandefrihet 2019-07-05 20)59
Inom kristendomen går de flesta kvinnor barhuvade och slöjor har inte slöja. Men så sent som vid 1900-talets mitt täckte de flesta
kvinnor huvudet i synnerhet när de gick till kyrkan. Slöjornas symboliska funktioner kan delas i tre kategorier: hustruslöja, kyrkslöja
och jungfruslöja. Hustruslöjan signalerar att en kvinna är gift, jungfruslöjan signalerar att en kvinna inte avser att gifta sig utan vill bli
betraktad som en helgad jungfru och kyrkslöjan är förenad med religiösa föreställningar och sed vid kyrkobesök. Inom Islam så
finns det inte ett direkt påbud i Koranen att bära slöja.
Indiska kläder skiljer sig en hel del från våra västerländska. I de indiska storstäderna har de västerländska kläderna fått ett litet
fotfäste, främst bland män och yngre personer men det är fortfarande de inhemska plaggen som dominerar stadsbilden. Lär dig allt
om indiska kläder här: http://www.indien.nu/allt_om_indien/klader
Sikhismen grundades av Guru Nanak på 1500-talet e.Kr och ungefär 2% (ungefär 18 miljoner) av Indiens befolkning är anhängare
till just denna religion. En sikh som genomgått det symboliska dopet, amritceremonin, kallas kahlsa (ren) och får som man
efternamnet Singh (lejon) eller som kvinna efternamnet Kaur (prinsessa). Vid initieringen svär man att inte bruka alkohol, tobak eller
droger och att äta vegetarisk kost. En kahlsa bär alltid fem kännetecken som symboler för tron, de fem ”K:na”:
Kesh – oklippt hår (en symbol för andlighet) – det långa oklippta håret hålls inlindat i turban (främst män – kvinnor kan ha turban
eller välja att täcka håret med huvudduk, sk chunni)
Kangha – en kam man alltid bär med sig (symbol för renhet och ordning – att hålla håret välvårdat)
Kashha – kortbyxor (en symbol för renhet och kyskhet – att man är anständig och bär åtminstone underbyxor och inte t.ex bara ett
tygstycke runt midjan)
Kirpan – ett symboliskt svärd i form av en liten kniv/dolk (bärs som symbol för sikhernas strid mot orättvisor)
På grund av 'Kesh' bär sikhiska män en turban i vilken de lindar sitt långa hår. Att bära 'Kucha' och 'Kirpan' härleds till Sikhernas
militära historia; de ville inte råka snubbla på en lång 'Dhoti' (liknande sarong) eller ertappas utan vapen. 'Kangha' sitter ofta som ett
spänne i turbanen och 'Kirpan' brukar de förvara tillsammans med kammen, en liten liten kniv. Religionen liknar Hinduismen men
den största skillnaden är att de tar avstånd från kastsystemet och pilgrimsfärder till floder. Att vallfärda till en stad går däremot
bra. Sikhismen är också den en monoteistisk religion; det finns bara en Gud och denne får inte avbildas. De döper sina barn först
när de är gamla nog att förstå religion och de kremerar sina döda.
1. Förklara vad det kan finnas för religiösa orsaker till att människor väljer att bära vissa klädesplagg. Ge exempel på
flera klädesplagg från olika religioner
2. Synen på kläder hänger bland annat samman med heliga skrifter och traditioner. Förklara även olika samband mellan kläder och
de heliga skrifterna inom olika religioner.
3. Diskutera hur olika religiösa kläder framkommer i olika religioner i nutiden och vilka för och nackdelar som det kan finnas med
det.
Lämna in uppgift
Kommentar
https://boras.pingpong.se/courseId/33189/reportSubmissionRTE.do?id=36972798&preview=true Sida 5 av 6
Religions- och yttrandefrihet 2019-07-05 20)59
Stavningskontroll
Välj fil
Lämna in
https://boras.pingpong.se/courseId/33189/reportSubmissionRTE.do?id=36972798&preview=true Sida 6 av 6