FRILUFTSPLAN

FRILUFTSPLAN
TROLLHÄTTANS KOMMUN
2
FÖRORD
I dagens samhälle får friluftsliv i olika former en allt större betydelse för människors välbefinnande.
Fler människor boende i tätorter, i kombination med förändrade arbetsuppgifter och en ökad fritid,
är faktorer som leder till att behovet av friluftsområden ökar. Förutsättningarna för friluftsliv är en
fråga som värderats upp under senare år. För många människor innebär tillgång och närhet till natur
en avgörande komponent i begreppet livskvalité. Friluftslivet kan på så sätt bli en faktor att ta med i
beräkningen både vad gäller turism, i människors val av bostadsort och vid företagsetableringar.
Samtidigt blir friluftsområden ibland intressanta för andra ändamål som t ex bostäder, industrier,
kommunikationer och skogsbruk. Här har områden för närrekreation fått stå tillbaka för andra intres-
sen. En anledning till detta är att det inte alltid är uppenbart vilka områden som utnyttjas för friluftsliv,
eftersom dessa oftast saknar stora anläggningar.
I samband med arbetet med översiktsplan för Trollhättan kommun 1989 gavs dåvarande kultur- och
fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en friluftsplan. Avsikten var att planen skulle utgöra ett underlag
till översiktsplanen men också vara ett eget dokument som stöd i den kommunala planeringen och för
kultur- och fritidsförvaltningens arbete med friluftsfrågor.
Parallellt och samordnat med friluftsplanen har under kommunstyrelsens ansvar tagits fram en natur-
vårdsplan och ett kulturmiljöprogram. Dessa tre planer och program kompletterar varandra och ger
tillsammans en mycket god samlad kunskap om kommunens natur-, kultur- och friluftsvärden vilket
är av stor betydelse för den framtida hanteringen av natur-, kultur- och friluftsmiljön.
Denna plan är en revidering av friluftsplanen som var färdig hösten 1990. En genomgång och anpass-
ning har gjorts av aktiviteter, områden och lagar/förordningar utifrån nuvarande förhållanden.
Friluftsplanen skall i första hand beskriva och avgränsa områden av mycket stort värde för friluftsli-
vet. Den kan på så vis utgöra beslutsunderlag i de fall friluftslivet ställs mot andra intressen. Frilufts-
planen skall också skissera olika åtgärder för skötsel och bevarande av dessa områden. Planen
kommer senare att kompletterats med ett åtgärdsprogram. Friluftsplanen tar under rubriken ”re-
kommendationer för bevarande och utveckling av friluftslivet” upp en rad förslag/idéer till förändring-
ar eller åtgärder, samt i vissa fall behov av skydd. Sammantaget blir denna lista lång och alla förslag
kan självklart inte av både ekonomiska och andra skäl realiseras i dagsläget. Likväl fyller listan en
funktion som idébank.
Flera förvaltningar är dessutom berörda och en ingående dialog krävs för att med ”idébanken” som
utgångspunkt, slutgiltigt komma fram till de mest angelägna åtgärderna i ett åtgärdsprogram. Åtgärder
som kostnadsberäknas, ansvarsfördelas och kopplas till den ordinarie MRP-processen. I denna
process sker de avvägningar och prioriteringar som varje nämnd har att besluta om.
Med en friluftsplan som kontinuerligt revideras och ett åtgärdsprogram som förankras på detta sätt
bedömer vi att arbetet med friluftslivsfrågorna i kommunen bedrivs på ett bra sätt i riktning med det
övergripande målet.
2
3
Grundmaterialet för friluftsplanen från 1990 har tagits fram av Naturcentrum genom Jonas Stenström.
Revideringen har gjorts av KUB-förvaltningen i samarbete med Miljökontoret. Gruppen har bestått
av Dan-Eric Bohm, Birgitta Åkerlund och Benny Wising samt Jörgen Olsson.
Dessutom har ett stort antal människor, allmänt intresserade eller aktiva i föreningar inom kommunen,
bidragit med värdefulla upplysningar och synpunkter.
Trollhättans kommun i februari 2000
Gert-Inge Andersson
Kommunstyrelsens ordförande
Trollhättans kommun
3
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida
FÖRORD 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4
UPPLÄGGNING AV PLANEN 7
SAMMANFATTNING 8
DEL 1:KOMMUNAL MÅLSÄTTNING FÖR FRILUFTSLIV 10
DEL 2:FRILUFTSLIV ALLMÄNT 12
VAD ÄR FRILUFTSLIV ? 12
FRITIDSVANOR 13
FRILUFTSLIVETS KOSTNADER 14
ANLÄGGNINGAR ELLER VÅRD AV DEN FRIA NATUREN? 15
FRILUFTSOMRÅDET 16
KONFLIKTER 17
Bebyggelse 17
Vägar, industrier, soptippar m m 18
Vattenregleringar 18
Skogsbruk 18
Terrängfordon 19
Naturvård 19
Markägare och bofasta 19
Känslomässiga konflikter 20
DEL 3: FRILUFTSAKTIVITETER I TROLLHÄTTANS

KOMMUN 21
Promenader 22
Strövtåg och vandring 25
Terränglöpning 27
Skidåkning 29
Friluftsbad 30
Sportfiske 31
Båtliv 33
Paddling 34
Skridsko 34
Jakt 35
Cykling 35
Orientering 36
Terrängridning 37
4
5
DEL 4: FRILUFTSOMRÅDEN I TROLLHÄTTANS KOMMUN 38
URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR AV OMRÅDEN 40

FÖRKLARINGAR OCH BESKRIVNINGAR 41
MYCKET VÄRDEFULLA FRILUFTSOMRÅDEN I TROLLHÄTTANS KOM-

MUN ENLIGT MILJÖBALKEN 3:6 44
1. ÖRESJÖ 45
2. LANDSKAPET - NORDOST OM ÖRESJÖ 47
3. LADKASEN - ÄNGENS GÅRD - BRANDSBO - ÖRESJÖ 49
4. GÖTA ÄLV MED OMGIVNINGAR 51
5. BJÖRNDALSTERRÄNGEN 56
6. HÄLLTORP - STRÖMSLUNDSPARKEN 59
7. BJÖRNDALSRAVINEN 61
8. SKOGSHÖJDSPARKEN 63
9. HULTSJÖN 64
10. KARLSBERG 66
11. KNORRETORPET - KÄLLSTORP 67
12. KÄLLSTORPSPARKEN 69
13. MALÖGA FUKTHED 70
14. SANDHEM 71
15. TUNHEMSSLÄTTEN OCH HULLSJÖN 73
16. HJORTMOSSEPARKEN 75
17. HÅJUM - KLOCKAREPARKEN 76
18. LANTMANNAPARKEN 77
19. KRONOGÅRDEN - KARLSTORP - CENTRUM 79
20. LEXTORPSPARKEN 81
21. ERIKSRO - MYRTUVE - SYLTEPARKEN 82
22. LEXTORP 84
23. RYRPARKEN 85
24. RYRBÄCKEN 86
25. SLÄTTHULT 88
26. TORPA - STENRÖSET 90
27. LIPEREDSOMRÅDET 92
28. SLUMPÅN VID SJUNTORPS FABRIKER 94
29. TREHÖRNINGEN - SJÖLANDASJÖN 96
30. RÖDJAN - ÖSTERÄNGEN 97
31. TALLMO - SKOGSBOSJÖN 99
32. GRAVLÅNGEN - KALLTORPSSJÖN 100
33. ÅLSTADNÄSET - KALLTORP 101
34. NYCKELBY LUNNE 103
35. VÅGSJÖN 104
36. SJÖKULLESJÖN 106
37. VANDERYDVATTNET 107
38. FINNEVIKEN - FINNEVIKSNÄSET 108
5
6
39. KARSTADVIK 109

40. DALENS DAMM 110
41. HEDESKOGEN - ÅSAKA HED 112
42. ÅSEVI - ÅSAKA IDROTTSPLATS 113
43. OSCARSHOV - NORRA BJÖRKE 114
44. HUNNEBERGS BRANTER 115
45. SLUMPÅN MED TILLFLÖDEN 116
REFERENSER 118
KARTOR - LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Bilaga
6
7
UPPLÄGGNING AV PLANEN
Del 1
Planen inleds med en målsättning för friluftsliv i kommunen. Denna syftar till att tillgodose kommunin-
nevånarnas behov av ett rikt och varierat friluftsliv. Målsättningen bör ligga till grund för kommande
kommunala beslut som påverkar friluftslivet. Den är speciellt användbar för att pröva om friluftslivets
intressen blir tillgodosedda vid byggande av nya bostadsområden.
Del 2
Efter målsättningen följer en inledning som tar upp människors fritidsvanor i allmänhet och frågor som
rör friluftslivet i synnerhet. Detta inledande avsnitt går igenom fakta och principer, som ligger till grund
för rekommendationer för bevarande och utveckling av friluftslivet.
Del 2 är också grundläggande för arbetet med ett framtida åtgärdsprogram.
Del 3
Det tredje avsnittet i denna friluftsplan beskriver friluftslivet i Trollhättan med utgångspunkt från re-
spektive friluftsaktivitet. Detta avsnitt redovisar också rekommendationer för bevarande och utveck-
ling av friluftslivet.
Del 4
Det fjärde och största avsnittet behandlar särskilt viktiga friluftsområden i Trollhättans kommun. De
områden som anges skall ses som friluftsområden enligt miljöbalken 3:6. Dessa områden "skall så
långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada natur- eller kulturmiljön". Här finns också för
varje område rekommendationer för bevarande och utveckling av friluftslivet. För de områden där
denna rubrik inte redovisas föreslås inga åtgärder.
Bilaga: Kartor - Lagar och förordningar

Planen är kompletterad med kartor för friluftsaktiviteter och för de områden som redovisas i del 4.
Bilagan innehåller även de lagar och förordningar som friluftsplanen hänvisar till.
Åtgärdsprogram
Denna friluftsplan innehåller inte något åtgärdsprogram. Avsikten är att återkomma med detta efter
det att friluftsplanen är antagen. Friluftsplanen tar under rubriken ”rekommendationer för bevarande
och utveckling av friluftslivet” upp en rad förslag/idéer till förändringar eller åtgärder, samt i vissa fall
behov av skydd. Sammantaget blir denna lista lång och alla förslag kan självklart inte av både eko-
nomiska och andra skäl realiseras i dagsläget. Likväl fyller listan en funktion som idébank.
Dessutom är flera förvaltningar berörda och en ingående dialog krävs för att med ”idébanken” som
utgångspunkt, slutgiltigt komma fram till de mest angelägna åtgärderna i ett åtgärdsprogram. Åtgärder
som kostnadsberäknas, ansvarsfördelas och kopplas till den ordinarie MRP-processen. I denna
process sker de avvägningar och prioriteringar som varje nämnd har att besluta om.
Med en friluftsplan som kontinuerligt revideras och ett åtgärdsprogram som förankras på detta sätt
bedömer vi att arbetet med friluftslivsfrågorna i kommunen bedrivs på ett bra sätt i riktning med det
övergripande målet.
7
8
SAMMANFATTNING
FRILUFTSOMRÅDEN I KOMMUNEN
Trollhättans kommun har god tillgång till friluftsområden. Inte minst runt Trollhättans tätort, finns flera
områden med mycket stora kvalitéer. Göta älv, ett område av riksintresse för friluftslivet, flyter som
en pulsåder genom tätorten. Älven och dess omgivningar är mycket välutnyttjade, och har sådana
kvalitéer att för några områden är ett kommunalt förordnande enligt miljöbalken aktuellt.
Tätortsnära natur
Runt Trollhättans tätort finns flera stora friluftsområden, som är betydelsefulla för strövtåg, utflykter
och motion. Dessa friluftsområden runt tätorten täcker en yta, som i viss mån påminner om ett ore-
gelbundet "kors".
Armarna i detta "kors" utgörs av:
Mot norr: Björndalsterrängen - Hultsjön
Mot öster: Sandhem - Tunhemsslätten
Mot väster: Åkerström - Öresjö
Mot sydväst: Slätthult - Torpa
Runt de mindre tätorterna finns flera viktiga friluftsområden. Framförallt skall områdena vid Trehör-
ningen och runt Liperedsjöarna vid Sjuntorp framhållas. Dessa områden är betydelse-fulla för männi-
skor från hela kommunen.
Bostadsnära natur
I Trollhättans tätort finns dessutom ett stort antal mindre promenadområden, som i många fall hänger
ihop likt ett "nätverk". Många av dessa är vidare anslutna till de större friluftsområden som beskrivs
ovan. Att områdena hänger ihop på detta sätt är synnerligen värdefullt, för att möjliggöra längre pro-
menader och strövtåg i en ostörd miljö.
De nordöstra stadsdelarna, framförallt runt Stavre och Dannebacken har dock brist på lämpliga
promenadområden inom rimliga avstånd.
I anslutning till de andra tätorterna finns mindre friluftsområden för promenader och motion. dessa
tätorter ligger dock oftast "nära naturen" varför behovet av att avsätta speciella friluftsområden inte är
lika stort som för Trollhättans tätort. I de fall omgivningarna utgörs av jordbruksmark där möjlighe-
terna till friluftsliv är begränsade ökar vikten av att näraliggande skogsområden bevaras.
Sjöar och vattendrag

Kommunens sjöar och vattendrag är av stor betydelse för bad, fiske och båtliv. I jämförelse med
andra kommuner har Trollhättan få sjöar, men de som finns är stora, har bra vatten-kvalitet och ger
goda förutsättningar för friluftsliv. De viktigaste sjöarna och vattendragen är Göta älv, Slumpån med
tillflöden, Vanderydvattnet, Gravlången, Liperedsjöarna, Trehör-ningen och Öresjö.
Utflyktsmål
Runt om i kommunen och i dess närmaste omgivningar finns dessutom ett antal större och mindre
områden med speciella kvalitéer av värde för friluftslivet.
Här skall framförallt framhållas det unika friluftsområdet på Hunneberg. Detta är inte bara betydelse-
fullt för Trollhättebor, utan för människor från hela landet.
8
9
Sammanfattningsvis kan sägas att kommunen i dagsläget har mycket goda förutsättningar för frilufts-
liv. Detta är viktigt, i första hand för att Trollhättan skall vara en trevlig kommun att bo i, men också
för att Trollhättan skall vara attraktivt för turister. Det är därför av synnerligen stor vikt att bevara
värdet på de friluftsområden, som finns i kommunen.
KONFLIKTER
Bebyggelse
Vid en framtida expansion av Trollhättan kommer trycket på befintliga friluftsområden att öka som en
följd av det större antalet invånare. Samtidigt innebär utbyggnadsplaner ibland att stora ytor frilufts-
mark tas i anspråk. T ex kommer delar av planerna för utbyggnaden väster om älven att påverka
friluftsområdena.
Avvägningar är gjorda i Översiktsplanen för Trollhättans kommun, och konflikterna är lösta översikt-
ligt. Nu återstår hur detaljerna skall utformas. Nya bostadsområden bör planeras så att det finns till-
gång till friluftsmark i bostädernas närhet. Närheten är en viktig faktor för en god boendemiljö.
Produktionsinriktat skogsbruk
I flera friluftsområden bedrivs ett produktionsinriktat skogsbruk. Stora arealer med kalhyggen och
planteringar i olika åldersklasser kan helt spoliera områdenas värde för friluftslivet. En förutsättning
för att de skogsområden som anges i friluftsplanen skall behålla sitt värde är att skogsbruket bedrivs
med hänsyn till friluftslivet. För de kommunalt ägda skogarna finns därför upprättat en naturvårdsan-
passad skogsbruksplan. En skötselplan som innebär att skogen sköts och brukas med betydligt stör-
re hänsyn tagna till naturvård och friluftsliv än vad som sker vid produktionsinriktat skogsbruk.
Vattenregleringar
De flesta av kommunens sjöar är reglerade. Det gäller t ex Trehörningen, Gravlången och sjöarna i
Liperedsområdet. Vid kraftiga vattenregleringar av dessa sjöar påverkas friluftslivet i mycket negativ
riktning.
Vägar
I och kring Trollhättans tätort kommer vägutbyggnader att påverka olika friluftsområden. Den nya
sträckningen av Rv 45 över Nyckelberget kommer att innebära ingrepp i Slätthults friluftsområde.
Järnväg
Utbyggnaden av Bergslagsbanan till dubbelspår och anpassning för sk snabbtåg innebär att ett antal
friluftsområden påverkas. Sträckningen kommer att påverka friluftsområdena vid Vågsjön och Sjö-
kullesjön i olika grad. För Knorren och Björndalen innebär den nya sträckningen en bättre tillgänglig-
het.
9
10
DEL 1: KOMMUNAL MÅLSÄTTNING FÖR FRILUFTS-

LIV
Följande målsättning bör ligga till grund för kommunala beslut som påverkar friluftslivet.
Den är speciellt användbar för att pröva om friluftslivets intressen blir tillgodosedda vid
byggandet av nya bostadsområden, eller vid andra ingrepp som berör friluftsområden.
Friluftsplanen som helhet utgör en konkretisering av vad målsättningen innebär i praktisk

verklighet
ÖVERGRIPANDE MÅL
KOMMUNEN SKALL MEDVERKA TILL ATT TILLGODOSE

KOMMUNINNEVÅNARNAS BEHOV AV ETT RIKT OCH
VARIERAT FRILUFTSLIV, SAMT STIMULERA TILL ETT ÖKAT
FRILUFTSUTÖVANDE
10
11
DET ÖVERGRIPANDE MÅLET KAN UPPNÅS GENOM ATT FÖL-

JANDE TYPER AV OMRÅDEN BEVARAS:
1 Bostadsnära natur (promenadområde)

Inom ett avstånd av högst 500 m från bostaden skall finnas ett naturområde som bör kun-
na vara minst 20 hektar (gränsvärde 10 hektar). Området skall vara väl tillgängligt och
kunna nås till fots utan hindrande barriärer. Området skall rymma minst 1 km promenad-
och motionsspår, som skall vara anpassade för äldre, handikappade och barnvagnar.
De bostadsnära naturområdena är också betydelsefulla för skolornas undervisning och
som utflyktsmål för förskolor. Vid planering av nya bostadsområden skall man eftersträva
att de bostadsnära naturområdena har vidare kontakt med större friluftsområden.
2 Tätortsnära natur (stadens friluftsmark)
På ett avstånd av högst 2,5 - 3 km från bostaden skall finnas ett större sammanhängande
naturområde. Området skall vara väl tillgängligt och kunna nås med kollektiva transport-
medel. Det skall tillgodose olika önskemål med avseende på friluftsupplevelser och
aktiviteter. Därför skall finnas såväl tillrättalagda delar med parkvägar, motionsspår och
friluftsanläggningar, som mera orörda delar. Delar av området skall vara anpassat för
äldre, handikappade och barnvagnar.
3 Områden med speciella kvalitéer
Områden med speciella kvalitéer av betydelse för friluftslivet skall skyddas och bevaras
oavsett var i kommunen dessa ligger. Sådana kvalitéer kan vara t ex goda förutsättningar
till bad, fiske, kanoting eller andra friluftsaktiviteter med speciella krav. Det kan vara naturområ-
den som ger möjlighet till synnerligen rika upplevelser genom att de hyser speciella natur- eller
landskapsmässiga värden. Denna typ av områden utgörs dels av mindre utflyktsmål, dels av
större sammanhängande landskap.
4 Större sammanhängande friluftsområden utanför kommunen
Kommunen bör dessutom verka för att större sammanhängande friluftsområden bevaras
inom regionen, även om dessa inte som helhet ligger inom kommunens gränser.
5 Gröna stråk och spridningskorridorer
Speciella hänsyn bör tas för att olika friluftsområden skall anknyta till varandra. Genom
sk " Gröna stråk" av gångvägar alternativt GC-leder med omkringliggande mindre
grönytor ökas tillgängligheten till friluftsområden för människor. Stråken skall upplevas
som trafiksäkra och samtidigt avskilda från omkringliggande bebyggelse. Mer sammanhängande
grönområden fungerar också som viktiga spridningskorridorer mellan större naturområden.
Spridningskorridorerna möjliggör spridning av växter och djur inom olika delar av tätorten.
En målsättning bör vara att aldrig skära av befintliga gröna stråk och spridningskorridor-
er genom olika former av exploatering.
6 Variation
Människor idkar friluftsliv av olika orsaker och söker också olika typer av upplevelser.
Därför bör områden bevaras så att:
- så många olika naturtyper som möjligt finns representerade
- så många olika aktiviteter som möjligt kan utövas
- olika önskemål vad det gäller tillgänglighet respektive ostördhet kan tillgodoses.
11
12
DEL: 2 FRILUFTSLIV ALLMÄNT
VAD ÄR FRILUFTSLIV ?
Med friluftsliv menas i denna rapport "fritidsaktiviteter, som kräver någon form av natur".
Detta till skillnad från andra fritidsaktiviteter, vilka ofta kräver någon form av anläggning. Även fri-
luftsaktiviteterna kan givetvis kräva anläggningar, men dessa är då oftast av enklare slag och av se-
kundär betydelse. Det är också viktigt att påpeka att "aktivitet" inte nödvändigtvis måste innebära att
man rör på sig. Det kan lika gärna betyda att man dukar upp en picknick eller står och beundrar en
utsikt.
Den som utövar friluftsliv söker framför allt en speciell upplevelse, som är förknippad med vad den
personen ifråga gör, och med den omgivande naturen. Schematiskt kan detta beskrivas som i figuren
nedan. En aktivitet som görs i en naturmiljö ger utövaren vissa positiva upplevelser. Dessa så kallade
upplevelser är olika från person till person och kan beskrivas
med ord som "vildmarkskänsla", "få lite frisk luft", "njuta av ostördhet", "komma nära naturen", "få
röra på sig" o s v ......
Upplevelser
Aktivitet Naturmiljö
12
13
FRITIDSVANOR
Människors livssituation brukar indelas i tre områden: Arbete, boende och fritid. De flesta människor
har idag mer fritid än för några tiotal år sedan. Samtidigt pekar olika undersökningar på att fritiden
blir allt viktigare för att människor skall känna sig tillfredsställda i sin livssituation. Det ligger därför i
kommunens intresse att skapa goda förutsättningar för en aktiv och innehållsrik fritid.
Undersökningar av människors fritidsvanor visar att de vanligaste aktiviteterna är de som sker i
hemmet. Det är t ex att umgås med vänner och familjen, lyssna på musik, läsa, se på TV och arbeta i
trädgården.
Av de anläggningsbundna fritidsaktiviteterna är inomhusbad och bollsporter de viktigaste.
Av de aktiviteter som sker utanför hemmet är friluftsliv i olika former den viktigaste fritids-
aktiviteten. Vid en undersökning som gjordes av SCB 1990-91 uppgav 80 % av de till-
frågade (16 - 84 år) att de strövade i skog och mark någon gång per år. Den genomsnittlige svens-
ken är ute i skogen 19 gånger per år (Kardell 1985). Undersökningar från Växjö och Linköping vi-
sar att 55 % av skogsbesöken förläggs till de tätortsnära friluftsmarkerna. Om dessa siffror äger re-
presentativitet för Trollhättan skulle det betyda att markerna runt Trollhättans tätort årligen får 19 x
41 009 x 0,55 = 428 544 besök/år. (Beräkningen grundar sig på kommuninvånare mellan 16 - 84
år, statistik från 1998 12 31).
Promenader och friluftsbad är två andra vanliga friluftssysselsättningar. Flera undersökning-
ar slår fast att just bad, promenader och strövtåg är de viktigaste friluftsaktiviteterna för många män-
niskor. Fiske, skidåkning, motionslöpning, cykel- och båtutflykter är också av stor betydelse.
Aktiviteterna bland de som motionerar regelbundet. Andelen utövare i % av den vuxna befolkningen
16 år och uppåt.
60
Kvinnor
50
Män
40
30
20
10
0
Jakt
Inom ishall
Inomhusidrott
Utomhusidrott
Utomhusbad
Nöjesprome-
Fritidsfiske
Simhall
Fjällvandring
Motionsspår/
Trädgårds-
idrottshall
Fotbollsplan/f
Vandra i skog
riidrottsarena
och mark
skidspår
Inom
arbete
nader
Källa: SCB:s undersökning om levnadsförhållanden 1991.
13
14
Idrotts- och motionsprofilen i Sverige i början av 1990-talet. Antal utövare av idrott/ mo-
tion/ friluftsliv och Korpen (16 år +) Källa: SCB Idrott och motion/ Brian Wicklin
• 3 592 000 motionerar regelbundet

• 2 441 000 är medlemmar i föreningar
• 745 000 är aktiva utövare
• 306 000 är styrelseledamöter
• 226 000 är ledare/ funktionärer
• 7 000 är elitutövare
Bland barn är idrott den mest utbredda aktiviteten. 2/3 av alla barn utövar någon form av idrottsakti-
vitet varje vecka. Enligt SCB:s undersökningar (76-91) har heller inte skett någon förändring över
åren. Det samma gäller för förändringar mellan kön och mellan olika åldersgrupper.
Vad gäller föreningsaktiviteter är deltagande i idrottsföreningar vanligast både vad gäller pojkar och
flickor. Pojkarna är här mer välrepresenterade i lagidrott, medan flickorna förekommer mer i frilufts-
föreningar.
Andelen barn som sjunger i grupp, spelar någon form av musikinstrument eller dansar ba-
lett/jazzbalett har under åren 82-91 minskat från 50 % till 46 %. Denna minskning har skett framför
allt i bland de yngsta barnen.
Att gå på bibliotek är vanligare bland flickor än bland pojkar. Två tredjedelar av flickorna besöker
bibliotek minst en gång i månaden medan pojkarna bara till hälften har samma besöksfrekvens. För
båda könen förefaller biblioteksbesöken avta efter 12-årsåldern.
88 % av flickorna och 85 % av pojkarna gå någon gång på bio. Var sjätte person går minst en gång i
månaden. Den besöksfrekvensen har barn i 13-15 årsåldern.
TV och vidoetittandet är mycket utbrett bland barn. Bland de yngsta barnen, 7-9 åringarna är det 35
% som tittar mer än 9 timmar i veckan. Bland 10-12 åringarna tittar 47 % på TV lika länge, och
bland 13-15 åringarna är motsvarande andel 53 %.
FRILUFTSLIVETS KOSTNADER
Friluftslivets kostnader är inte i första hand förknippade med byggande av anläggningar. Det handlar
istället oftast om pengar för att bevara områden för friluftsliv. Pengar i form av minskade intäkter från
skogsbruket, kostnader för alternativ dragning av vägar, inskränkningar vid vattenreglering, inköp av
mark m m. I mindre omfattning handlar det om direkta kostnader i samband med anläggning av
parkvägar, strövstigar, rastplatser, båthamnar m m.
Friluftslivets största kostnader är alltså av en annan typ än för andra fritidsaktiviteter. Här handlar det
istället om kostnader som är förknippade med att ett friluftsområde måste skyddas för att bibehålla
sitt värde.
De kostnader som beskrivs ovan skall också ställas mot de positiva effekter som friluftslivet har för
samhället i form av bättre hälsa, förhöjd livskvalité etc. Effekter som vida överstiger de positiva häl-
sokonsekvenserna för s.k. anläggningsbundna aktiviteter. Friluftslivets "nyttjare" har dessutom större
åldersmässig spridning och är den aktivitet inom fritidssektorn som är minst behäftad med hinder,
d.v.s. man kan utöva aktiviteten oavsett ålder, ekonomiska resurser e.t.c. Inte ens fysiska handikapp
är oöverstigliga hinder.
Rader av undersökningar har gjorts om människors intresse för fritidsaktiviteter och utövande. Skilda
undersökningar har ställt frågor på olika sätt till intervjupersoner från olika orter, och svarsalternati-
14
15
ven har utformats olika. Samtliga undersökningar pekar ändå klart i samma riktning. Strövande i
skog och mark är en av de aktiviteter som folk är mest intresserade av.
Naturen och sjöarna är det som folk tycker är viktigast att kommunerna satsar sina fritidsresurser på.
ANLÄGGNINGAR ELLER VÅRD AV DEN FRIA NATUREN ?

Det är intressant att notera att de anläggningsbundna fritidsaktiviteterna oftast har färre antal utövare,
och utövas mera sällan än friluftsaktiviteterna. Undersökningar visar att en mycket stor majoritet an-
ser att fritidssektorns medel i första hand skall gå till bevarande och vård av den fria naturen.
Om man tittar på hur pengarna används så överensstämmer oftast inte önskemålen med verkligheten.
Då måste man förstås hålla i minnet att friluftslivet av naturliga skäl medför mindre kostnader i form
av anläggningar och drift än de flesta andra aktiviteter.
Man kan konstatera att skötsel och anläggningar i friluftsområden är en sekundär fråga. Det primära
är oftast att säkerställa området från olika ingrepp. Trots detta kan enklare åtgärder underlätta all-
mänhetens möjligheter till friluftsliv. Denna plan har inte som ambition att behandla de praktiska de-
taljerna avseende skötsel och anläggningar i friluftsområden. Det kan dock vara på sin plats att note-
ra några allmänna principer.
Den fria naturen är friluftsområdets viktigaste komponent!

Gallringar och röjningar eller andra ingrepp som påverkar naturen i ett friluftsområde kan innebära att
områdets betydelse för friluftslivet minskar. Om området bl a används i skolans undervisning är det
viktigt att de utgörs av representativ natur. Småträd, buskage, vattensamlingar m m utgör viktiga
livsmiljöer för många djur och växter i tätortsmiljön.
Analysera behoven innan åtgärder vidtas!

Innan man vidtar åtgärder i ett friluftsområde måste man försöka bedöma vilken typ av människor
det är som besöker området, vilket friluftsliv de utövar, vilka upplevelser de söker, vad de förväntar
sig osv. Kanske är vissa åtgärder olämpliga därför att de inte överensstämmer med människors för-
väntningar och önskemål.
Anläggningar som ökar tillgänglighet och framkomlighet!

Ofta är det helt tillräckligt med en enkel strövstig. I vissa delar kan det vara aktuellt med hårdgjorda
parkvägar för rörelsehindrade och barnvagnar. Parkeringsplatser förbättrar oftast tillgängligheten.
Badplatser och elljusspår är andra typer av anläggningar, som uppskattas av många människor.
Både tillrättalagda friluftsområden och orörd natur!

En grundregel skulle kunna vara att: Ju närmare tätorten eller någon baspunkt (badplats eller frilufts-
gård) man är, desto mer tillrättalagt bör området vara. Längre ut mot periferin bör framförallt finnas
enklare strövstigar och vandringsleder.
Enkla anläggningar i naturligt material!

Vissa typer av material som asfalt, stål och betong gör att människor associerar till en stad. En viktig
anledning till att idka friluftsliv är just att man vill komma bort från denna miljö. Då vill man inte heller
bli påmind om den. Därför bör alltid så naturliga material som möjligt väljas, t ex trä, sten och grus.
Broar görs av trä, parkvägar beläggs med stenmjöl (ej asfalt) osv. Av samma anledning skall man
inte göra stora och vräkiga anläggningar, utan istället utforma dem enkelt och opretentiöst så att de
smälter in i omgivningen.
15
16
FRILUFTSOMRÅDET
Avstånd till friluftsområdet

Vi har redan varit inne på att den viktigaste förutsättningen för friluftsliv är att det finns lämpliga na-
turområden. Behovet av att säkerställa områden för friluftsliv är störst om-
kring tätorterna. Det handlar helt enkelt om "tillgång och efterfrågan". Närnaturen runt tätorterna ut-
nyttjas av flest människor och det är oftast här som det råder störst brist på natur. Vid en undersök-
ning runt Växjö och Linköping kom man fram till att 55 % av alla besök skedde i de tätortsnära sko-
garna, dvs inom en radie av 10 km från centrum (Kardell 1985).
Dessa skogar skulle då utnyttjas 250 gånger mer än genomsnittlig svensk skogsmark. Andra under-
sökningar pekar också på att antalet besök i ett område minskar kraftigt om det ligger längre än 500
m från bostaden.
I miljöbalken 3:6 anges att: "Behov av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt
beaktas".
Gröna stråk
Det är viktigt att friluftsområdena i en tätort hänger samman. Det kan ske i så kallade gröna stråk. De
gröna stråken består av GC-leder med omkringliggande mindre grönytor. Dessa bör vara så breda,
att man inte upplever den omkringliggande tätorten när man befinner sig i dem. För att ett stråk skall
ha en så bra funktion som möjligt bör man sträva efter att det inklusive omkringliggande vegetation
har en minsta bredd av 20 meter. De gröna stråkens främsta uppgift är att de boende på ett trevligt,
miljövänligt och trafiksäkert sätt skall kunna komma ut i naturen. Genom att korridorerna samman-
länkar olika friluftsområden möjliggörs också längre strövtåg och vandringar i ostörd och trafiksäker
miljö inom tätorten.
De gröna stråken möjliggör samtidigt spridning av växter och djur inom olika delar av tätorten.
Vid planläggning av nya områden för bebyggelse räcker det inte bara med att avsätta tillräckligt stor
areal mark för friluftsliv. Man måste på ett tidigt stadium planera hur friluftsområdena skall hänga
ihop. Risken är annars stor att de olika friluftsområdena kommer att ligga som enskilda "öar" i tätor-
ten.
Områdets kvalité
För många typer av friluftsliv räcker det med en ordinär skog eller en normal insjö. Samtidigt går det
inte att komma ifrån att vissa typer av områden har större dragningskraft på de flesta människor. Det
kan röra sig om områden med speciellt vackert landskap, utsikter, stora naturvärden, opåverkad
vildmark, möjligheter till bad och fiske mm. Vi kan säga att dessa områden har en högre "friluftskvali-
té". De ger möjlighet till en högre grad av "positiva upplevelser" än mer ordinär natur. För besök till
dessa områden utgör oftast inte avståndet något hinder. Många människor är beredda att resa i tim-
mar eller kanske till och med dagar för att få komma till ett speciellt naturområde.
Variation
Människor är olika. En granskog kan för en människa skänka positiva upplevelser medan en annan
stället är rädd att gå vilse där. En gammal ekhage kan vara ett perfekt utflyktsmål, men den är inte
speciellt lämplig att plocka bär i. Olika aktiviteter och önskemål om upplevelser kräver olika förut-
sättningar. För att tillfredsställa den som vill åka skridsko krävs andra förutsättningar än för den som
vill rasta hunden. Detta är en självklarhet, som är viktig att hålla i minnet vid planering och säkerstäl-
16
17
lande av friluftsområden. Även om kommunen väl tillgodosett t ex möjligheterna för vissa friluftsakti-
viteter kan det finnas andra där behoven inte är tillfredsställda.
Bland områden för friluftsliv bör därför olika naturtyper finnas representerade, och olika önskemål
vad det gäller tillgänglighet respektive ostördhet bör kunna tillgodoses.
KONFLIKTER
Friluftslivet kräver mark- och vattenområden. I många fall kan friluftsliv utövas i områden tillsammans
med olika exploateringsintressen. Sverige har god tillgång på friluftsmark, varför ingrepp i ett område
ibland kan kompenseras av att det finns andra likvärdiga områden i närheten. Så är dock inte fallet i
närheten av större tätorter, där det ofta är brist på lämplig friluftsmark. Områden med speciella na-
turvärden kan inte heller ersättas. Detta gäller såväl närheten av tätorterna som långt ifrån dessa.
I konflikten med andra intressen har friluftslivet oftast fått stryka på foten. Kanske beror det på att
det är svårt att värdera friluftsliv i traditionellt ekonomiska termer.
Här nedan behandlas de vanligaste konflikterna mellan friluftsliv och andra intressen, och mellan olika
typer av friluftsliv. Särskilt stor vikt har lagts vid att behandla konflikter som finns i Trollhättans kom-
mun. Den första delen behandlar konflikter där andra intressen negativt påverkar friluftsvärdet. Där-
efter behandlas de fall där det istället är friluftsutövandet, som utgör en störning för andra intressen.
BEBYGGELSE
Samlad bebyggelse
Det största hotet för friluftsområden i tätorternas närhet är att marken är mycket attraktiv för tätorts-
bebyggelse. Ofta kan ett område varit avsatt för exploateringsbyggande i kommunens översiktspla-
ner under lång tid. När området först avsattes, var det kanske inte något speciellt viktigt friluftsområ-
de. När det sedan slutligen blir dags för att bygga visar det sig att området utnyttjas för friluftsliv.
Människornas friluftsutövande har givetvis inte styrts av att området varit reservområde för bostäder
sedan länge.
Vid planering av bebyggelse bör kommunen i det längsta undvika att lägga dessa i viktiga friluftsom-
råden. Ibland kan man dock tvingas göra svåra avvägningar. Man vill inte gärna bygga bostäder i
områden där det inte finns några möjligheter till friluftsliv! Det ideala är att man planerar nya bostads-
områden intill friluftsområden utan att för den skull inskränka på den tillgängliga friluftsmarken.
Det kan också vara nödvändigt med åtgärder för att underlätta tillgängligheten till befintliga friluftsom-
råden. Som en allmän regel bör gälla att planering av bostäder och mark för friluftsliv alltid måste ske
samordnat. Ju mera bostäder man bygger desto mera mark måste säkerställas för friluftsändamål.
Enskilda bostäder
Enskilt bostadsbyggande utanför tätorterna utgör oftast inget större hot mot friluftsområden. Dels blir
ingreppet litet, dels finns ofta god tillgång på friluftsmark. Undantaget är ovanliga naturområden som
hyser speciella kvalitéer av värde för friluftslivet. I sådana områden bör bostadsbyggande helt undvi-
kas.
Fritidsbebyggelse
Fritidsbebyggelse har något av en särställning. Anspråken på markområden överensstämmer med de
som friluftslivet har. Fina naturområden är många gånger de attraktivaste fritidshusområdena. De som
bor i fritidshus är oftast själva aktiva friluftsutövare.
Ibland kan områden bli viktiga friluftsområden just på grund av att där finns många fritidshus. Här har
anlagts badplats, strövstigar och dylikt. Det är dock mycket viktigt att begränsa byggandet av fritids-
17
18
hus i mycket attraktiva områden. I de fall ökad fritidsbebyggelse kommer i konflikt med det rörliga
friluftslivet bör det senare prioriteras. I tätortsnära friluftsområden och i områden med mycket höga
naturvärden bör ytterligare fritidsbebyggelse helt undvikas.
VÄGAR, INDUSTRIER, SOPTIPPAR MM

Större exploateringsföretag utgör omedelbara hot mot friluftsområden i tätorternas närhet. Vad det
gäller dessa typer av ingrepp måste man också räkna med en störningszon. Till skillnad från vad som
gäller för bostadsbyggande, är det därför önskvärt att större vägar, industrier, soptippar mm läggs så
långt från friluftsområden som möjligt.
Större vägar riskerar också att "skära av" befintliga områden, så att ett större område istället blir två
mindre med begränsad kontakt emellan.
Även många små exploateringsföretag kan utgöra hot. Visserligen innebär en liten enskild exploate-
ring vid något enstaka tillfälle inget större ingrepp men den sammanlagda effekten av många små un-
der en längre period kan helt spoliera ett områdes friluftskvalitet. Detta gäller inte enbart för olika
exploateringsföretag som vägar, industrier, upplag etc, utan även för bebyggelse såväl samlad som
enskild.
Utanför tätorten
Större exploateringsföretag innebär givetvis ett hot mot attraktiva friluftsområden även utanför tätor-
ternas närhet. Många gånger finns det dock alternativa etableringsmöjligheter varför problemet inte är
lika stort i dessa fall. Icke desto mindre är det ett kraftigt ingrepp om man lägger en industri eller drar
fram en väg i ett unikt naturområde.
VATTENREGLERINGAR
Större vattenregleringar inskränker i hög grad förutsättningarna för fiske, båtliv och bad. Stora avsnitt
av stränderna längs reglerade sjöar, blir helt sterila under långa tider. Detta utgör ett störande inslag i
landskapsbilden och försämrar tillgängligheten till strandzonen.
En reglering av strömmande vatten utgör ofta ett rent hot i sådana vattendrag. Vattnets forsande kan
också vara viktig för människors känslomässiga friluftsupplevelser, och för den som är intresserad av
forspaddling. Mot bakgrund av ovanstående bör vattenregleringar helt undvikas i viktiga friluftsområ-
den.
SKOGSBRUK
På större delen av den svenska skogsmarken kan ett produktionsinriktat skogsbruk bedrivas utan att
det medför allvarliga hinder för friluftslivet. Det räcker med de allmänna hänsyn som anges i skogs-
vårdslagen och miljöbalken. Detta innebär bl a att man återställer stigar efter avverkning.
I välutnyttjade friluftsområden kan dock skogsbruket utgöra ett direkt hot mot områdets värde. Ett
skogsbruk i begränsad omfattning kan accepteras under vissa förhållanden. Något enstaka kalhygge
innebär oftast inget hot. Detsamma gäller för begränsad gallring, vilket i många fall kan ha en positiv
effekt. Det är snarare den sammanlagda effekten av kalhyggen och planteringar i olika åldersklasser
som inskränker på friluftslivets möjligheter. I ett område där ett mer omfattande skogsbruk bedrivits
under en längre tid utgör oftast den mogna skogen endast en liten del av den totala arealen. Det är
just denna mogna skog som är av störst intresse för friluftslivet. I den äldre skogen blir
framkomligheten oftast god. Den är också variationsrik och tillgången på bär och svamp är större än
i nyplanteringar och ungskog. För många människor är upplevelsen av gammal skog en viktig del av
friluftsutövandet.
18
19
I ett skogsområde avsatt för friluftsliv bör den största delen utgöras av äldre skog. Detta innebär gi-
vetvis en begränsning för skogsbrukets uttag av virke. Det har hittills ibland varit svårt att hävda att
skogsbruket måste acceptera begränsningar i välutnyttjade friluftsområden.
Vi måste dock slå fast att dessa områden i första hand skall producera friluftstillfällen, och att
eventuellt skogsbruk får ske på friluftslivets villkor.
Konflikten med skogsbruket behöver inte innebära ett oöverstigligt hinder. För de kommunalt ägda
skogarna i tätortens omnejd, vilka är de områden där ett produktionsinriktat skogsbruk starkast
skulle stå i konflikt med friluftslivet, har kommunen upprättat en speciell naturvårdsinriktad skogs-
bruksplan. Nuvarande plan sträcker sig fram till utgången av 1999 och framtagandet av en ny natur-
vårdsanpassad skogsbruksplan påbörjas därför under 1999. Skötselplanen innebär att skogen sköts
och brukas med betydligt större hänsyn tagna till naturvård och friluftsliv än vad som sker vid pro-
duktionsinriktat skogsbruk. Det ekonomiska bortfallet motiveras väl av att områdenas positiva kvali-
téer ur frilufts- och rekreationssynpunkt bibehålls. På marker med privata ägare bör problemen kun-
na lösas genom enskilda avtal med markägare. I de fall hänsynen till friluftslivet innebär att gällande
markanvändning avsevärt försvåras har markägaren rätt att kräva ersättning.
TERRÄNGFORDON
Körning med terrängfordon i friluftsområden utgör en allvarlig konflikt. Dels upplevs det som mycket
störande för besökare, dels kan det leda till slitage samt störningar för djurlivet. Ofta är mopeder det
största problemet. Uppgjorda motionsspår och mindre stigar kan snabbt bli sönderkörda om de ut-
nyttjas för mopedåkning. I vissa fall kan även problem uppstå med bilar som kör in på större prome-
nadvägar eller ridstigar.
Ibland räcker det inte med förbudsskyltar utan man måste sätta upp någon sorts hinder. Enligt ter-
rängkörningslagen är praktiskt taget all körning med motorfordon på barmark förbjuden. Det samma
gäller för snötäckt skogsmark med plant och ungskog.
NATURVÅRD
Naturvård och friluftsliv hänger intimt samman. Orörd och intresseväckande natur utgör oftast en
förutsättning för positiva upplevelser i samband med friluftsutövandet. Det är därför viktigt att anlägg-
ningar i friluftsområden placeras och utformas så att naturvärdena inte spolieras.
Det torde dock inte vara speciellt vanligt att friluftslivet direkt hotar några naturvärden. I de fall kon-
flikter uppstår rör det sig framför allt om störningar på fågellivet. Det kan gälla t ex häckningsplatser
för rovfåglar, eller störningar av olika andfåglars häckning, i sjöar och åar med ett intensivt båt- och
kanotliv. Större anläggningar som t ex motionsgårdar, elljusspår, badplatser och båtplatser kan givet-
vis också påverka naturvärdena i negativ riktning.
I sällsynta fall kan markslitage utgöra ett hot i områden med ovanliga och känsliga växtsamhällen.
Problem med markslitage torde annars snarare vara en konflikt, som i första hand är negativ för de
som idkar friluftsliv, samt för olika markägarintressen.
Konflikter mellan friluftsliv och naturvård går i de allra flesta fall att lösa, genom lämplig planering
samt kanalisering av besökarna.
MARKÄGARE OCH BOFASTA

Konflikter mellan markägare beror oftast på okunskap, obetänksamhet eller ren vårdslöshet från
vissa friluftsutövare. Skadegörelse kan uppstå genom att stängsel förstörs eller träd huggs ned.
En viss risk för skogsbrand förekommer också alltid.
19
20
Människor som går över tomtmark eller växande grödor utgör en källa till konflikt. Ett stort marksli-
tage runt stigar och rastplatser är något som också upplevs som negativt av markägare.
Ovanstående konflikter undviks bäst genom information, kanalisering bort från bebyggelse och kon-
tinuerligt samråd med berörda markägare. Uppgjorda eldplatser minskar risken för skogsbrand och
påfyllning av ved gör att den omgivande skogen får stå kvar.
KÄNSLOMÄSSIGA KONFLIKTER
Olika människor söker olika upplevelser i sitt friluftsutövande. Den som vill uppleva ostörd natur kan
störas av att det plötsligt dyker upp en hel busslast människor. Ett elljusspår eller glasskiosk kan i
vissa fall också upplevas störande.
Den som däremot vill gå ut och rasta hunden förväntar sig att se andra människor och att terrängen
skall vara tillrättalagd för promenader. I detta fall utgör inte glasskiosken eller motionslöparna någon
störning.
Vid planering av friluftsområden är det därför viktigt att analysera vilka upplevelser det är som besö-
karen söker. En ökad tillgänglighet till ett område, och därmed fler besökare, kan i vissa fall försämra
områdets friluftsvärde. Upplevelsen för besökarna kanske försämras i och med att tillgängligheten
förbättras.
Kraftig nedskräpning är också något som påverkar människors upplevelser i friluftsområden. De

viktigaste åtgärderna för att förhindra detta är information och årlig städning. Många drar sig för att
slänga skräp i ett område som är rent! Soptunnor och papperskorgar bör också sättas upp på stra-
tegiska platser vid parkeringsplatser, badplatser och friluftsgårdar. Däremot bör man undvika att
sätta upp papperskorgar ute i terrängen, där de många gånger upplevs som störande.
I motionsspåren förekommer ibland konflikter mellan skidåkare och gående. Skidspåren kan bli
söndertrampade. Konflikter mellan gående och motionärer kontra ryttare är också vanliga. Hästarna
kan trampa sönder spåren, om underlaget inte är fast, och många människor kan bli rädda för häs-
tarna. Vid möte mellan motionärer och ryttare kan det också hända att hästarna blir skrämda. Dessa
konflikter kan i viss mån undvikas genom anläggning av speciella ridstigar, motionsspår och parkvä-
gar. Det är dock inte realistiskt att tänka sig att varje enskild grupp skall ha ett speciellt spår eller
stig. Man måste därför acceptera ett visst samutnyttjande, där människorna själva genom ömsesidigt
hänsynstagande undviker konflikter.
I intensivt utnyttjade sjöar kan det ofta uppstå konflikter mellan olika grupper av friluftsutövare. Runt
badplatser kan fiske och båtliv utgöra allvarliga störningar och risker. Detsamma kan gälla för vind-
surfing. Dessa aktiviteter bör därför kanaliseras bort från intensivt utnyttjade badplatser.
Snabba motorbåtar innebär bullerstörningar och risker för andra friluftsutövare. För att säkra andra
friluftsgruppers intressen kan det därför, i vissa fall, vara aktuellt att helt förbjuda denna typ av båtar.
När det gäller bil- och motorcykelkörning på sjöisar finns inget generellt förbud, medan det för vat-
tenscoter finns ett sådant.
20
21
DEL 3: FRILUFTSAKTIVITETER
I
TROLLHÄTTANS KOMMUN
I följande avsnitt behandlas de olika friluftsaktiviteterna som kan bedrivas i kommunen.

Möjligheterna att bedriva olika aktiviteter beskrivs kortfattat. Dessutom ges förslag på vad
som kan göras för att förbättra möjligheterna för olika aktiviteter.
* PROMENADER *
* STRÖVTÅG OCH VANDRING *
* TERRÄNGLÖPNING *
* SKIDÅKNING *
* FRILUFTSBAD *
* SPORTFISKE *
* BÅTLIV *
* PADDLING *
* SKRIDSKO *
* JAKT *
* CYKLING *
* ORIENTERING *
* TERRÄNGRIDNING *
21
22
PROMENADER
Den typ av promenader som behandlas i friluftsplanen är sådana nöjes- och motionspromenader som
sker i olika naturområden, oftast i närheten av bostaden.
Gränsdragningen mot promenader av ren nyttokaraktär är dock svåra att göra.
Att promenera är en mycket vanlig aktivitet. Enligt SCB:s undersökningar företar över 80 % av
svenska folket nöjes- eller motionspromenader någon gång under året.
Mer än 45 % promenerar över 20 gånger per år. Det är en aktivitet som utövas av alla grupper oav-
sett ålder eller kön. Tillsammans med strövandet är promenader den aktivitet, som är vanligast bland
de människor, som för övrigt ägnar en liten del av sin fritid till friluftsliv. Detsamma gäller för männi-
skor som saknar bil.
Förutsättningar
Flera undersökningar visar att merparten människor promenerar ca 2 - 3 km per gång. Detta även
om det finns utbud på längre promenadsträckor.
Enligt naturvårdsverkets utredning "Planering för friluftsliv" kan ett område på 100 hektar rymma 20
km led. En lämplig yta på ett promenadområde skulle vara cirka 20 hektar.
Detta möjliggör att några alternativ för en promenad på 2 - 3 kilometer skulle kunna erbjudas. 20
hektar bör användas som riktvärde vid planering av nya bostadsområden. 10 hektar är ett gränsvär-
de när det är möjligt att anlägga cirka 1 kilometer parkväg.
Enligt en undersökning gjord av naturvårdsverket sjunker besöksfrekvensen kraftigt vid avstånd som
överstiger 500 meter. Promenadområdena bör därför inte ligga på längre avstånd från de bostads-
områden de skall försörja.
En förutsättning för att området skall kunna användas av alla människor är att där finns iordninggjor-
da parkvägar och bänkar. Detta för att möjliggöra för föräldrar med barnvagnar, samt för handikap-
pade och äldre att utnyttja området. I många fall utnyttjas iordninggjorda motionsspår för promena-
der, och inte sällan t o m i större omfattning än för löpning och skidåkning. Detta är viktigt att ha
klart för sig innan man t ex lägger tjockt med träflis, vilket försämrar framkomligheten för barnvagnar
och rörelsehindrade. På bredare spår kan man med fördel lägga träflis endast på ena halvan. Att an-
vända stenmjöl som beläggning, är många gånger att föredra i områden som utnyttjas för promena-
der. Asfaltering av promenadvägarna bör alltid undvikas i friluftsområden. Detta kan dock göras på
gång- och cykelvägar som går i kanten av området.
22
23
Promenadområden i Trollhättans kommun - se karta i bilaga

I kartbilagan redovisas viktiga promenadområden i Trollhättan. Det är områden som i de flesta fall
också är viktiga som exkursionsområden och utflyktsmål för skolor och förskolor. Områdena över-
ensstämmer med det som i andra delar av planen benämns som "bostadsnära natur".
Förutom de som anges här är Slätthultsområdet och Björndalsterrängen, samt motionsområd-en
kring de mindre tätorterna, av betydelse som promenadområden i kommunen. Dessa behandlas
närmare under rubriken strövtåg och vandring samt terränglöpning.
Mycket bra exempel på promenadområden med avseende på anläggningar, tillgänglighet, storlek och
kvalitéer är:
1. Ryrbäcken
2. Eriksro - Myrtuve - Sylteparken
Bra exempel men med begränsad möjlighet till längre promenader är:
3. Strömslundsparken
4. Ryrparken
5. Skogshöjdsparken
Områden som dessutom hyser turistiska värden är:

6. Gamle Dalń
7. Forngården
Områden som utgör stadspark är:

8. Kanalöarna
9. Hjortmossen
Motionsområden viktiga för promenader är:

10. Sandhem
11. Lextorp
12. Knorretorpet
Områden med goda förutsättningar att utvecklas som promenadområden är:

13. Björndalsravinen
14. Hultsjön
Mindre områden som saknar parkvägar men ändå är av betydelse är:

15. Källstorpsparken
16. Karlsberg
17. Håjum
Områden där promenadvägarna huvudsakligen utgörs av asfalterade GCM-vägar är:

18. Lantmannaparken - Karlstorp - Centrum
19. Lextorpsparken
Dessutom:
20. Gamla Nossebrobanan
21. Nohabs spårområde
23
24
I Trollhättan finns idag en ganska god tillgång på promenadområden. I de flesta delar av staden kan
man nå ett område inom 500 m. Ett undantag är delar av de nordöstra stadsdelarna kring Stavre och
Dannebacken.
Samtliga av de områden som redovisas här är av stor betydelse för människors rekreation i bostads-
områdena. I en expanderande stad som Trollhättan är det av yttersta vikt att de promenadområden
som finns bevaras.
Många av de områden som redovisas uppfyller dock inte de krav som framförts tidigare i planen. De
flesta är mindre än 20 hektar och flera saknar egentliga parkvägar. I flera fall utgörs promenadstrå-
ken av asfalterade gång- cykel- och mopedvägar, vilka egentligen inte fyller samma funktion som
parkvägar. I något fall har dessutom områden med mycket låg friluftskvalité tagits med. Det rör sig t
ex om kraftledningsgator.
Gamla Nossebrobanan har stor betydelse som promenadväg. Den går genom den norra delen av
kommunen. Närmast Trollhättans tätort är den delvis iordninggjord, medan andra delar delvis är för-
svunna. I vissa fall används den också som bilväg.
REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

LIVET
* Säkerställande av promenadområden.
* Genom en planerad utbyggnad av parkvägar skulle möjligheterna till rekreation i bostads-
områdenas närhet avsevärt förbättras. Detta är möjligt genom en samordning mellan Tek-
niska Verken, Stadsbyggnadsförvaltningen och Kultur-Utbildning-Barnomsorgsförvaltning-
en. Mer specifika åtgärder diskuteras under respektive område i del 4.
24
25
STRÖVTÅG OCH VANDRING
Tillsammans med promenader är strövtåg den vanligaste typen av friluftsliv. Enligt SCB:s undersök-
ning från 1990-91 ägnar sig över 80 % av den vuxna befolkningen åt strövtåg någon gång per år.
Över 25 % strövar mer än 20 gånger per år.
STRÖVTÅG
Förutsättningarna för strövtåg och promenader skiljer sig i första hand åt, vad det gäller storlek på
område. Enligt naturvårdsverkets anvisningar anges 200 hektar som ett absolut minimum för ett
strövområde och arealer uppemot 1000 hektar rekommenderas. I strövområdet bör finnas strövsti-
gar med varierande längder. Vissa av dessa bör vara i form av parkvägar. Iordningställda parker-
ingsplatser är också viktigt. Någon form av friluftsgård och information om olika strövstigar är också
önskvärt. Inom vissa delar bör finnas iordningställda rastplatser.
Strövområden i Trollhättans kommun - se karta - bilaga

Trollhättans viktigaste och största strövområde sträcker sig från slussarna, ner mot Åkerströmsreser-
vatet och vidare till Öresjö (1). Björndalsterrängen (2) skulle också kunna räknas in i detta. Vand-
ringsleder går från Skidstugan till Öresjö och från gamla slussarna till Åkerström och vidare till Öre-
sjö. Dessutom finns mindre strövstigar och motionsspår. Landskapet runt älven är unikt för en större
stad, i och med att det hyser stora naturvärden. Landskapet runt älven ger möjlighet till stora natur-
upplevelser och är mycket riktigt också av riksintresse för friluftslivet.
Utanför området finns en vandringsled som går från Skidstugan via transformatorstationen och vidare
till Öresjö. Den är ännu inte utmärkt och går genom en terräng med mycket kalhyggen och planter-
ingar runt transformatorstationen. Denna led passerar två skytteanläggningar varför naturupplevelsen
är mindre p g a bullret från skyttet.
Ett annat viktigt strövområde i kommunen är Slätthult (4). Här finns ett varierat skogsområde omväx-
lande med små jordbruksmarker. Motionsspår, skogsvägar och stigar utnyttjas för strövtåg och ut-
flykter.
Inom kommunen finns dessutom ett flertal andra områden som är lämpliga för strövtåg. Dessa områ-
den är i varierande grad iordningställda med strövstigar. Av övriga områden skall markerna kring
Liperedsjöarna (3) framhållas. Detta område är idag välutnyttjat och det har goda förutsättningar för
ett utökat friluftsliv.
Utanför kommunens gränser finns dessutom tre stora strövområden som utnyttjas av Trollhättebor.
25
26
Dessa är Bredfjället, Risveden och Hunneberg. Vad gäller det sistnämnda området ligger endast en
liten del i Trollhättans kommun. Kommunen är med i den stiftelse som driver Bergagården, en fri-
luftsgård med naturskola och naturum uppe på berget.

LIVET
* Säkerställande av områden.
* Utbyggnad av leder, motionsspår m m i det stora strövområdet från slussarna till Öresjö
har skett i etapper och utan någon samlad planering. Lederna är endast delvis utmärkta.
Detta i kombination med likartade markeringar är ibland förvillande.
Det vore därför värdefullt med en samlad översyn av hela området, och att i samband med
detta upprätta en skötselplan för framtiden. Detta bör då göras samtidigt som framtiden för
Slätthultsområdet och en ev sammankoppling mellan Öresjö och Slätthult diskuteras. *
Kontinuerligt underhåll av leder, motionsspår och parkvägar.
* Delar av de stora friluftsområdena i anslutning till Trollhättans tätort har sådana kvalitéer,
och är av sådan betydelse för friluftslivet, att de bör skyddas genom ett förordnande med
stöd av miljöbalken. Av störst vikt är detta för delar av område 4 - Göta älv med om-
givningar. (Se del 4, Värdefulla friluftsområden i kommunen).
VANDRING
Med vandring avses här att man går längre sträckor, även med övernattning. Dessa vandringar görs
oftast utefter utmärkta leder där det finns iordningställda rast- och övernattningsplatser. På senare år
har ett stort antal sådana leder anlagts i södra Sverige. Det gäller t ex Skåneleden, Bergslagsleden,
Bohusleden m m.
Vandringslederna är även viktiga för kortare strövtåg och utflykter och möjliggör för människor att
komma ut på strövtåg eller längre vandringar, utan att behöva vara rädda att "gå fel". Genom den
information som sprids om lederna kan man säga att de utgör ett bra exempel på hur man kan stimu-
lera till ökat friluftsliv.
Vandringsleder i Trollhättans kommun

Förutom de leder som går ut till Öresjö, vilka beskrivs under rubriken strövtåg, finns inga längre
vandringsleder i kommunen. Det torde vara av stort värde för att stimulera till ökat friluftsliv, att mär-
ka upp, och sprida information kring några längre leder.

LIVET
* Följande sträckningar på vandringsleder skulle vara lämpliga:
1. Från Skidstugan till Öresjö går idag en befintlig vandringsled. Härifrån skulle man sedan
kunna tänka sig en anslutning vidare till Bohusleden. Detta kräver dock samordning med
grannkommunerna.
2. "Trollhätteleden". Från Slätthult söderut längs älven ner till Slumpån. Härifrån vidare
upp mot Sjuntorp, förbi Liperedsjöarna och till Rödjanområdet. Härifrån kan vidare
sträckning diskuteras.
För båda dessa leder finns fördelen att de startar vid en friluftsanläggning. Detta under-
lättar spridning av information m m.
26
27
TERRÄNGLÖPNING
Terränglöpning är en aktivitet som utövas av ca 25 % av den vuxna befolkningen någon gång per år
(SCB 1990-91).
Förutsättningar
På samma sätt som gäller för strövtåg och promenader kräver terränglöpning ett naturområde av en
viss storlek. I samma område kan oftast terränglöpning, skidåkning, promenader och strövtåg kom-
bineras. Anläggningar för terränglöpning läggs då lämpligen i de mest tätortsnära delarna. Motions-
spåren är många gånger även viktiga för personer som strövar och promenerar. På samma sätt ut-
nyttjas ofta parkvägar för terränglöpning.
Terränglöpning i Trollhättans kommun

Inom Trollhättans kommun finns goda möjligheter till terränglöpning. I Trollhättans tätort finns två
motionsanläggningar för allmänheten, Slätthultsgården och Skidstugan vid
Källstorp. Vid Sjuntorp finns en motionsgård vid Rödjan. Dessutom driver Friluftsfrämjandet en fri-
luftsgård vid Öresjö. Till Friluftsfrämjandets gård kan nyckel lånas.
Runt dessa motionsanläggningar finns motionsspår i varierande längder från 2,5 km till 10 km. Dess-
utom finns mindre motionsspår i anslutning till bostadsområdena runt de mindre tätorterna. Dessa är
av varierande standard.

LIVET
* Säkerställande av områden
* Kontinuerligt underhåll av motionsspåren. Allmän upprustning av vissa spår. Vissa spår kan
också göras om till parkvägar. Se vidare under respektive område.
* Upprustning av spåren vid Velanda och Rödjan.
* Sammankoppling av spåren i Lantmannaparken och Lextorp. Om detta inte görs under den
närmaste tiden bör åtminstone mark reserveras så att det blir möjligt i framtiden.
Motionsspår i Trollhättans kommun - se karta i bilaga

Vid följande områden finns längre uppmärkta motionsspår med god standard, och motionsanlägg-
ning/ friluftsgård öppen för allmänheten:
1. Slätthult
2. Björndalsterrängen (Skidstugan)
3. Rödjan i Sjuntorp (Längre spår av dålig standard)
4. Munkebo/ Öresjö (Framför allt öppen under helger vintertid. Nyckel kan också lånas).
Vid följande område finns motionsgård och ett kort spår. (Dock endast för anställda vid SAAB och
deras familjer).
5. Malöga
Vid följande områden finns medellånga - korta spår av god standard. Många av dessa används även
i stor omfattning för promenader.
6. Knorretorpet
7. Sandhem
27
28
8. Lextorp
9. Oskarshov i Norra Björke
10. Väne-Åsaka
11. Upphärad
Vid följande områden finns kortare spår av enklare standard, dock möjliga att följa.
12. Lantmannaparken - Kronogården
13. Eriksro - Myrtuveparken
14. Hjortmossen
Vid följande områden finns äldre spår med mycket dålig standard.
15. Velanda
28
29
SKIDÅKNING
Skidåkning har ungefär lika många utövare som terränglöpning. 25 % av den vuxna befolkningen
åker skidor någon gång per år (SCB 1990-91).
Förutsättningar
I vår del av landet, med relativt dålig snötillgång, bedrivs skidåkning framförallt längs iordninggjorda
motionsspår. Skidåkningen ställer ungefär samma krav på förutsättningar vad det gäller mark och
anläggningar som terränglöpning. En skillnad är att skidåkare önskar bredare spår. Dels beror det på
att man vill att tillräckligt mycket snö skall nå marken, dels på att skatingtekniken kräver bredare
spår. Konflikter kan ibland uppkomma då spåren utnyttjas både för promenader, terränglöpning och
skidåkning. På bredare spår kan detta undvikas genom att halva delen plogas.
Skidåkning i Trollhättans kommun - se Motionsspår i Trollhättans kommun, karta i bilaga

Möjligheterna till skidåkning inom Trollhättans kommun torde i första hand vara beroende av snötill-
gången. För övrigt gäller detsamma som för terränglöpning d v s att möjligheterna är goda.
De viktigaste områdena för skidåkning i kommunen är följande:

1. Slätthult
2. Björndalsterrängen (Skidstugan)
3. Rödjan, Sjuntorp
4. Munkebo/ Öresjö
5. Malöga
7. Sandhem
8. Lextorp
11. Upphärad

LIVET
* Säkerställande av områden
* Kontinuerligt underhåll av motionsspåren. Allmän upprustning av vissa spår. Vissa spår kan
också göras om till parkvägar. Se vidare under respektive område.
* Upprustning av spåren vid Velanda och Rödjan.
* Sammankoppling av spåren i Lantmannaparken och Lextorp. Om detta inte görs under den
närmaste tiden bör åtminstone mark reserveras så att det blir möjligt i framtiden.
29
30
FRILUFTSBAD
Friluftsbad är en av våra vanligaste friluftsaktiviteter. 75 % av befolkningen, 16 - 74 år har någon

gång under badsäsongen badat utomhus (SCB 1990-91). Aktiviteten ställer inga stora krav på ut-
övaren och kostnaderna är små.
Förutsättningar
Förutsättningarna för bad bedöms dels utifrån vattnets bakteriologiska innehåll, dels utifrån förhållan-
den som grumlighet samt strändernas och bottnarnas beskaffenhet.
Friluftsbad i Trollhättan - se karta i bilaga
Flera av Trollhättans sjöar har goda förutsättningar för friluftsbad.
I kommunen finns 3 kommunala badplatser.
1. Öresjö (god standard)
2. Sjölanda (god standard)
3. Ålstadnäset / Gravlången ( medelgod standard)
Utöver dessa finns ett stort antal naturliga badplatser som under längre tid utnyttjats av befolkningen.
På kartan anges några av dem, men troligen finns det flera.
4. Visslaån
5. Karstadvik
6. Sjökullesjön
7. Finneviksnäset
8. Fräcksjön
9. Smörsömlingen
10. Gräsviken
11. Knorren

LIVET
* Säkerställande av mark för badplatser.
* Kontinuerligt underhåll
* Tillgängligheten och säkerheten till badplatserna kan tillgodoses genom anläggande av
cykelvägar/ banor som är skilda från övrig trafik.
* En utveckling av badplatserna Öresjö och Sjölanda för att göra dessa mer attraktiva och
familjevänliga genom översyn och utveckling av bl a lekmiljön.
* Kommunen bör verka för att villkoren i vattendomen som gäller i de reglerade sjöarna,
Trehörningen och Gravlången omprövas, så att den maximala regleringsamplituden mins-
kas.
30
31
SPORTFISKE
Sportfiske tillhör de medelstora friluftsaktiviteterna. Drygt 35 % av den vuxna befolkningen fiskar

någon gång per år, cirka 20 % gör det mer än 20 gånger per år.
Förutsättningar
Förutsättningarna för sportfisket bestäms i första hand av vilka fiskarter och hur stora fiskbestånd
som finns. Detta bestäms i sin tur av vattnets kvalité, frånvaro av vattenregleringar och andra exploa-
teringsföretag. Det är därför viktigt att styra olika exploateringar bort från sjöar och vattendrag. Även
allmänna åtgärder för att begränsa föroreningar till luft och vatten är betydelsefulla.
En annan förutsättning är givetvis att fisket är tillgängligt för allmänheten. Detta kan ske genom bil-
dande av fiskevårdsområden och försäljning av fiskekort. I många sjöar och vattendrag fiskas det
dock "av hävd", vilket juridiskt sett sannolikt är tjuvfiske, även om markägarna inte hävdar sin rätt.
Sportfiske i Trollhättan - se karta i bilaga

Trollhättans kommun har goda förutsättningar för sportfiske. I Göta älv finns möjligheter till laxfiske
av nationellt hög klass. Älven är av riksintresse för friluftslivet bl a på grund av de rika möjligheterna
till fiske efter lax och öring. Marieströmsån är en reproduktionslokal för lax och öring.
I älven förekommer också ett ganska omfattande fiske efter gädda, abborre, öring, gös, lake, ål och
diverse karpfiskar.
Hela sträckan Göta älv i Trollhättans kommun, förutom sträckan mellan hängbron och Klaff-
bron/Malgöbron/Strömkarlsbron, ingår i ett fiskevårdsområde vilket arrenderas av Sportfiskarna
Trollhättan - Vänersborg (STV). Området mellan Klaffbron/ Malgöbron/ Strömkarlsbron och häng-
bron arrenderas av Hushållningssällskapet. I sistnämnda område säljer både STV och Hushållnings-
sällskapet fiskekort.
Öresjö är ett annat mycket fint fiskevatten av regionalt intresse. Fisket inriktas framförallt på abborre
och gädda. Öresjö är idag fiskevårdsområde där fiskerätten arrenderas av STV. Fiskekort kan kö-
pas.
För vattnen runt Upphärad finns Lillåns fiskevårdsområde. Fiskevårdsområdet omfattar Sjökullesjön,
Vågsjön och delar av Lillån. Ett fiskevårdsområde är också bildat för nedre delen av Visslaån. Av
dessa två områden kan fiskekort endast köpas för Lillåns fiskevårdsområde.
Även Liperedsjön, Småvattnet, Alsjön och Smörsömlingen är bedömda av länsstyrelsen att vara av
regionalt intresse. Fisket här bedrivs i första hand i form av s k "put and take" fiske. Vattnen arrende-
ras av STV som säljer dagskort. Även övriga sjöar och vattendrag i kommunen hyser rika fiskbe-
stånd. För dessa kan man idag inte köpa fiskekort, utan fiske får ske efter tillstånd från markägarna.
31
32
Förutom de sjöar och vattendrag som anges på kartan i bilagan skall Marieströmsån vid Åkerström
nämnas. Detta är inget egentligt fiskevatten men reproduktionslokal för lax och öring.
Även Hullsjön är en fiskrik sjö. Nyttjanderätten är dock starkt begränsad p g a tillträdesförbud för
allmänheten perioden 15 mars till 15 november. Övrig tid är fiske utan nät tillåtet efter tillstånd från
berörd markägare.

LIVET
* Bevaka att förutsättningarna för fiske inte försämras genom olika exploateringsföretag.
Allmänna åtgärder för att påskynda en utveckling, med mindre föroreningar till luft och
vatten är också betydelsefullt för att säkra vattenkvalitén.
* Kommunen bör verka för att villkoren i vattendomen som gäller i de reglerade sjöarna,
Liperedsjöarna, Trehörningen och Gravlången omprövas, så att den maximala regle-
ringsamplituden minskas.
32
33
BÅTLIV
Båtutflykter av olika slag är en aktivitet som utövas av ganska många. Cirka 20 % av den vuxna be-
folkningen åker ut med båt minst 5 gånger per år. Cirka 40 % åker ut någon gång.
Förutsättningar
Förutsättningarna för båtliv är skiftande beroende på vad syftet med båtutflykten är. Vill man fiska är
fisketillgången viktigast. Vill man åka på länge utflykt är sjöns storlek av betydelse. Vill man bada bör
vattnet vara rent osv. Frånvaron av konflikter är också av betydelse, framförallt när det gäller större
motorbåtar. För större båtar är också tillgången på hamnplatser och uppläggningsplatser av avgö-
rande betydelse.
Båtliv i Trollhättan
Trollhättans kommun erbjuder rika möjligheter till båtliv. Tre stora sjöar och älven erbjuder möjlighe-
ter till endagsutfärder. För längre utfärder är det framförallt älven och dess fortsättning till Vänern
eller havet som är viktigast. Älven är av riksintresse för friluftslivet bl a på grund av de goda förut-
sättningarna för båtliv. Gästhamnar finns vid Spikön samt vid Åkerssjö. Uppläggningsplats för båtar
finns strax norr om Stallbackabron och norr om Järnvägsbron. Se karta i bilaga.
Vad gäller Vanderydvattnet, Gravlången och Öresjö är dessa i första hand lämpliga för utfärder med
mindre båtar. På grund av konflikter med andra intressen är de mindre lämpliga för snabba motorbå-
tar. Framförallt gäller detta Öresjö.
Vad gäller segling är framförallt Öresjö av betydelse. Segling i mindre omfattning förekommer också
i Trehörningen, Gravlången och Vanderydvattnet. Detsamma gäller för vindsurfing, vilket huvudsakli-
gen bedrivs i Öresjö. Här bör man vara observant på risken för konflikter med badande.
Vattenskidåkning förekommer i mindre omfattning, framförallt i Öresjö. På grund av ett intensivt fri-
luftsliv för övrigt är sjön dock olämplig för denna aktivitet.
Vattenskidåkning bör kanaliseras till speciella sjöar. I Svartedalens friluftsområde finns sjön Rödvatt-
net. Den är lämplig för vattenskidåkning och utnyttjas idag av Cascade Ski Club.
I kommunens sjöar är körning med vattenscotrar inte tillåten då detta innebär stora störningar på
natur- och friluftslivet.

LIVET
* Verka för att skapa fler småbåtsplatser.
33
34
PADDLING
Paddling är en relativt liten aktivitet, utövad endast av några få procent av befolkningen. Paddling har
dock ökat under de senaste åren, då framförallt som semesteraktivitet.
Förutsättningar
Det som skiljer paddlingen från övrigt båtliv är framförallt att förutsättningarna är annorlunda.
Den som paddlar söker sig helst till vatten, åar, älvar eller långsträckta sjösystem med öar och vikar.
Man undviker oftast stora öppna sjöar.
Paddling i Trollhättan
Inom kommunen finns inte några vatten som är direkt lämpade för långfärds- eller semesterpaddling.
Det bör därför inte bli aktuellt med några åtgärder från kommunens sida för att stimulera till utökad
paddling. De sjöar och vattendrag som bäst lämpar sig för paddling i kommunen är framförallt Öre-
sjö, Vanderydvattnet, Gravlången, Göta älv och Slumpån. Fräcksjön är en del av ett sjösystem med
tre sjöar, som utgör ganska bra kanotvatten. Även Visslaån och Lerumsån kan paddlas, men dessa
är mera krävande.
Vad gäller paddling i åarna bör det observeras att här kan finnas konflikter med naturvården, i form
av störningar på fågellivet.
SKRIDSKO
Skridskoåkning på naturis kan endast utövas under en begränsad del av året. Intresset för aktiviteten
är emellertid ganska stort, framförallt bland barn och ungdom.
Förutsättningar
Vid liten snötillgång lämpar sig i stort sett vilken sjö som helst för skridskoåkning, bara isen är till-
räckligt tjock. För det mesta följer dock snö med kylan varför det blir nödvändigt med en plogad
bana.
Skridskoåkning i Trollhättan
I Trollhättan finns flera sjöar vilka har goda naturliga förutsättningar för skridskoåkning. I dagsläget
förekommer det inte att kommunen skottar någon bana för allmän åkning på naturis.
34
35
JAKT
Jakt utövas av drygt 5 % av den vuxna befolkningen (SCB 1990-91). Jakt sker framförallt på priva-
ta marker. Markägarna själva har ett eget intresse av att bibehålla goda förutsättningar för jakten.
Mot bakgrund av detta har det i friluftsplanen inte ansetts angeläget att behandla speciella jakt- och
viltvårdsområden, som kräver säkerställande. Det har inte heller ansetts aktuellt med insatser från
kommunens sida.
Viltvård och jakt på kommunens mark sköts av tre viltvårdare och bedrivs till största delen i så kal-
lad korttidsform dvs kommuninvånare ges tillfälle att under viltvårdarnas ledning och mot avgift jaga.
Viss mark där så är lämpligast arrenderas ut till externa jaktlag.
CYKLING
Cykelutflykter tillhör, tillsammans med skidåkning, fiske och terränglöpning, den grupp aktiviteter
som utövas av många. Dock inte så många som gäller för t ex promenader, strövtåg och bad. Cy-
kelns viktigaste funktion är som transportmedel, dels till och från arbetet, dels till olika målpunkter.
De viktigaste åtgärderna för att få ett ökat cyklande består därför i allmänna insatser för att förbättra
framkomligheten på cykel. I två fall kan man dock säga att cyklingen utgör ett rent friluftsutövande.
Det är när man gör direkta cykelutflykter, eller när man utnyttjar cykeln för att ta sig till eller från ett
friluftsområde.
Förutsättningar
Förutsättningen för att cykling skall upplevas som friluftsliv är främst att kunna cykla på mindre vägar
åtskilda från intensiv trafik.
Cykling i Trollhättan
I Trollhättans och Sjuntorps tätorter har man under senare år byggt ut ett nät av cykelvägar. Dessa
fungerar som ett transportnät för cyklister till arbete, skola, handel mm. De iordningställda cykelvä-
garna underlättar också för kommuninvånarna att göra utflykter med cykel till olika friluftsområden.
Områdena är i första hand Kanal/ Slussområdet och Tunhemsslätten. En vidare utbyggnad av cykel-
vägsnätet vore givetvis önskvärt. Här nedan anges en del förslag som skulle vara önskvärda för att
underlätta cykling utifrån perspektivet som friluftsaktivitet.

LIVET
* En cykelled genom kommunen till Åsaka.
* Cykelväg till Öresjö helt skild ifrån övrig trafik.
* Cykelvägar, skilda från övrig trafik, till Sjuntorp, Velanda och övriga tätorter.
* Cykelkartan skall hållas aktuell.
35
36
ORIENTERING
Orientering utövas av cirka 5 % av den vuxna befolkningen någon gång årligen. Det är emellertid en
billig aktivitet för såväl kommunen som utövaren. Många av utövarna är dessutom mer aktiva än vad
som gäller för andra aktiviteter.
Förutsättningar
Säkerställande av mark enbart för orientering är inte motiverat. Orientering kan rent teoretiskt utövas
i stora delar av kommunen. Den begränsade faktorn utgörs istället av tillgång på orienteringskartor.
Dessa kartor används även mycket flitigt av andra friluftsutövare.
För detta ändamål ges kommunala bidrag
Orientering i Trollhättan - se karta i bilaga.
De viktigaste orienteringsområdena i Trollhättan utgörs av området från Slätthult till Torpa samt
Björndalsterrängen till Öresjö. Dessa utnyttjas i stor omfattning som utbildnings- och närområden.
Aktuella orienteringskartor i kommunen:

P 744 Strömslundsskolan 1: 5 000 TSOK 1984
P 906 Öresjö SO 1: 15 000 TSOK 1987
P 939 Utby-Lång 1: 12 500 TSOK 1989
P 995 24:e Öjetrampen 1: 15 000 Främmestads IK 1990
P 1007 Getlycke 1: 10 000 TSOK 1990
P 1079 Häradsmossen 1: 15 000 TSOK 1992
P 1104 Ryrparken 2 1: 2 000 TSK 1992
P 1105 Slätthult N 1: 2 000 TSK 1992
P 1135 Slätterna 1: 10 000 TSK 1993
P 1188 Slätthult TSK-sprinten 1: 10 000 TSK 1993
P 1134 Norra Björke 1: 15 000 Främmestads IK 1993
P 1138 Väne-Ryr SO 1: 10 000 TSOK 1994
P 1175 Tranebo 1: 10 000 OK Flundrehof 1994
P 1176 Rödjan
(särtryck Tranebo) 1: 7 500 OK Flundrehof 1994
P 934 Ryrbäcken 1: 5 000 TSK 1994
P 910 Skidstugan 1: 10 000 TSOK 1994
P 1225 Hjulkvarn 1: 5 000 TSOK 1995
P 1288 Brandsbo 1: 10 000 TSOK 1996
P 1289 Torsered 1: 10 000 TSOK 1996
P 1292 Slätthultsgården 1: 10 000 TSK 1996
P 1355 Lextorp 1: 10 000 TSK 1997
36
37
TERRÄNGRIDNING
Av fritidsaktiviteten ridning är det endast en liten del som kan anses vara friluftsliv.
Dit hör den ridning som bedrivs fritt i terrängen eller på speciella ridvägar. Terrängridningen utgör
mindre än 10 % av den totala ridverksamheten. I jämförelse med andra friluftsaktiviteter är det
mycket få människor som ägnar sig åt terrängridning.
Förutsättningar
Ett områdes lämplighet för ridning i terrängen begränsas av omfattande förekomster av kalt berg eller
stora områden med sankmark. Det är säkerhetsskäl som motiverar detta. I många fall kan också
konflikter med andra friluftsutövare utgöra en begränsning. Ridning på
speciella ridvägar minskar risken för konflikter med andra.
Terrängridning i Trollhättan - se karta i bilaga

Terrängridning förekommer i mindre omfattning spritt över hela kommunen. På kartan i bilagan redo-
visas områden där det idag förekommer terrängridning i större omfattning. Iordninggjorda ridvägar
finns vid Ängens gård och öster om Hultsjön. Vid Brandsbo finns dessutom en speciell fältrittbana.
I vissa fall förekommer konflikter med andra friluftsutövare. Detta gäller framförallt längs gamla Nos-
sebrobanan vid Gärdhem och i mindre omfattning i friluftsområdena Slätthult, Öresjö och Rödjan.
Det anses inte vara aktuellt att avsätta speciella markområden enbart för terrängridning. En viss ut-
byggnad av ridstigar kan dock vara befogat för att minska risken för konflikter.

LIVET
* Behov av ytterligare ridstigar finns framför allt vid Sjuntorp och Gärdhem/ Velanda.
* En översyn av behov av nya ridstigar, samt en genomgång av standarden på befintliga
ridstigar bör göras.
37
38
DEL 4: FRILUFTSOMRÅDEN I TROLLHÄTTANS KOMMUN
* URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR AV OMRÅDEN 40
* FÖRKLARINGAR OCH BESKRIVNINGARNA 41
* MYCKET VÄRDEFULLA FRILUFTSOMRÅDEN I TROLLHÄTTANS

KOMMUN ENLIGT MILJÖBALKEN 3:6 44
1. ÖRESJÖ 45
2. LANDSKAPET - NORDOST OM ÖRESJÖ 47
3. LADKASEN - ÄNGENS GÅRD - BRANDSBO - ÖRESJÖ 49
4. GÖTA ÄLV MED OMGIVNINGAR 51
5. BJÖRNDALSTERRÄNGEN 56
6. HÄLLTORP - STRÖMSLUNDSPARKEN 59
7. BJÖRNDALSRAVINEN 61
8. SKOGSHÖJDSPARKEN 63
9. HULTSJÖN 64
10. KARLSBERG 66
11. KNORRETORPET 67
12. KÄLLSTORPSPARKEN 69
13. MALÖGA FUKTHED 70
14. SANDHEM 71
15. TUNHEMSSLÄTTEN OCH HULLSJÖN 73
16. HJORTMOSSEPARKEN 75
17. HÅJUM - KLOCKAREPARKEN 76
18. LANTMANNAPARKEN 77
19. KRONOGÅRDEN - KARLSTORP - CENTRUM 79
20. LEXTORPSPARKEN 81
21. ERIKSRO - MYRTUVE - SYLTEPARKEN 82
22. LEXTORP 84
23. RYRPARKEN 85
24. RYRBÄCKEN 86
25. SLÄTTHULT 88
26. TORPA - STENRÖSET 90
27. LIPEREDSOMRÅDET 92
28. SLUMPÅN VID SJUNTORPS FABRIKER 94
29. TREHÖRNINGEN - SJÖLANDASJÖN 96
30. RÖDJAN - ÖSTERÄNGEN 97
31. TALLMO - SKOGSBOSJÖN 99
32. GRAVLÅNGEN - KALLTORPSSJÖN 100
33. ÅLSTADNÄSET - KALLTORP 101
34. NYCKELBY LUNNE 103
35. VÅGSJÖN 104
36. SJÖKULLESJÖN 106
37. VANDERYDVATTNET 107
38. FINNEVIKEN - FINNEVIKSNÄSET 108
38
39
39. KARSTADVIK 109

40. DALENS DAMM 110
41. HEDESKOGEN - ÅSAKA HED 112
42. ÅSEVI - ÅSAKA IDROTTSPLATS 113
43. OSCARSHOV - NORRA BJÖRKE 114
44. HUNNEBERGS BRANTER 115
45. SLUMPÅN MED TILLFLÖDEN 116
39
40
URVAL OCH AVGRÄNSNING AV OMRÅDEN
Arbetet med friluftsplanen har i första hand gått ut på att avgränsa och beskriva områden av stort
värde för friluftslivet samt att ge förslag till hur dessa områden kan skyddas och skötas. Ett första
urval av områden har gjorts av dåvarande kultur- och fritidsnämnden genom lokala kontakter. Dessa
uppgifter har kompletterats med uppgifter från länets naturvårdsplan,
vattenöversikt för Trollhättans kommun, naturvårdsplanen för Trollhättans kommun m fl publikatio-
ner. Kontakter har också tagits med lokala föreningar och befintliga kunskaper på Kultur- utbildning-
barnomsorgsförvaltningen och miljökontoret har sammanställts. Områden som skulle kunna ha värde
för friluftslivet har också intolkats med hjälp av diverse kartor.
Normalt har inte områden som är mindre än 10 hektar tagits med i sammanställningen. Det betyder
givetvis inte att dessa områden på något sätt skulle vara mindre viktiga. Små grönytor är av synnerli-
gen stor betydelse för att skapa en bra boendemiljö. En behandling av dessa områden ligger dock
utanför ramen för friluftsplanen.
Samtliga områden som i ett första skede bedömts vara intressanta har besökts i fält. En bedömning
av respektive områdes friluftsvärde har gjorts med utgångspunkt från fältbesök och befintlig kunskap.
Områden har avgränsats genom de noteringar som gjorts vid fältkontrollen, studier av kartor och
infraröda flygbilder samt inhämtande av synpunkter från föreningar och andra berörda.
För att uppskatta ett områdes friluftsvärde har två huvudkriterier använts - ”besöksfrekvens” och
”friluftskvalité”.
Ett områdes friluftsvärde skulle då kunna beskrivas:
Friluftskvalitén x besöksfrekvensen = friluftsvärdet
Det bör dock poängteras att det i verkligheten aldrig rört sig om att matematiskt beräkna friluftsvär-
det. Det viktiga är att ha klart för sig att det är två faktorer, delvis beroende av varandra, som be-
stämmer ett områdes värde för friluftslivet.
40
41
FÖRKLARINGAR TILL BESKRIVNINGARNA
Friluftsplanen är en sektorsplan som endast hanterar ett intresse, friluftslivets. Den är underordnad
sektorsövergripande planer såsom översiktsplaner och detaljplaner där avvägningar sker mellan olika
sektorsintressen. I dessa planer redovisas kommunens helhetssyn på användningen av mark och vat-
ten. Friluftsplanen skall tolkas som friluftslivets önskemål. Det är vad som skulle vara bäst för frilufts-
livet utan större hänsyn tagen till andra intressen. Vid en slutgiltig bedömning av hur ett område skall
utnyttjas måste givetvis de andra intressena vägas mot friluftslivets. För framtida planering och där
inga andra ställningstaganden är gjorda kan Friluftsplanen utgöra ett dokument som är värdefullt som
underlag för att undvika att värdefulla friluftsområden tas i anspråk utan att detta är avsikten.
Beskrivningarna till friluftsområdens i Trollhättans kommun är gjorda efter en mall med följande ru-
briker. Här nedan förklaras kortfattat vad som avses under respektive rubrik.
Friluftsliv: Här anges vilka friluftssysselsättningar som är vanligast i området.
Storlek: Områdets storlek anges i enheten hektar (100 x 100m). Storleksangivelsen är ungefärlig
och har en felmarginal på cirka 10%.
Besöksfrekvens: För respektive område anges besöksfrekvensen i en fyrgradig skala. Denna gör
inte anspråk på att vara exakt utan skall ses som en vägledning.
Mycket stor besöksfrekvens: Har angivits för områden där man vid ett kort besök kan förvänta sig
att möta flertal människor, under större delen av dagen oavsett årstid eller veckodag. Detta gäller
oftast bostadsnära natur som utnyttjas för promenader. I vissa fall rör det sig om områden som be-
söks av tusentals människor om dagen.
Stor besöksfrekvens: Har angivits för områden där man vid ett kort besök oftast kan förvänta sig att
möta åtminstone några människor. Det kan gälla områden som besöks av ett större antal människor
under vissa tider eller perioder.
Måttligt stor besöksfrekvens: Har angivits för områden där man vid ett kort besök oftast inte möter
några människor, men där stigar, slitage eller andra förhållanden talar för att området är tämligen väl-
besökt.
Liten besöksfrekvens: Har angivits för områden där förhållandens talar för att endast ett litet antal
människor besöker området, eller där åtminstone inte fler än vad som gäller för naturen i genomsnitt.
I vissa fall har det varit möjligt att direkt räkna antal besökare, under en viss tid av dagen, och utifrån
detta uppskatta besöksfrekvensen. I mindre välbesökta områden har detta oftast inte varit möjligt.
Bedömningen har då istället fått göras utifrån indirekta faktorer (se nedan) och genom människor
med lokalkännedom. Erfarenheter om människor friluftsvanor har också varit vägledande.
Följande indirekta faktorer har använts vid uppskattningen av besöksfrekvens:
Tillgänglighet
Framkomlighet
Befintliga anläggningar
Stigar, slitage mm
Tillgänglighet: Beskriver mycket kortfattat hur tillgängligt området är.
41
42
Närområde för: Beskriver varifrån människor kommer som utnyttjar området för närrekreation.
Framkomlighet: Framkomligheten anges i en fyrgradig skala.
Mycket god = områden med spår och leder som kan användas av t ex rörelsehindrade och barnvag-
nar
God = områden med spår och leder som dock ej är direkt anpassade för rörelsehindrade och barn-
vagnar.
Måttlig = framförallt mindre stigar
Dålig = svårframkomlig terräng utan stigar
Barriärer: Här anges om området är svårt att nå på grund av att vägar, järnvägar eller dylikt skär av
området.
Kvalitéer: Ett områdes kvalité hänger intimt samman med de naturförhållanden som gäller. Härvid
har framförallt beaktats sådana förhållanden som man av erfarenhet vet att många människor upp-
skattar. Friluftskvalitén kan sägas vara ett mått på den upplevelse besökaren i området får. I denna
plan har inte gjorts några försök att gradera friluftskvalitén för respektive område. Istället har, med
korta ord, beskrivits vilka kvalitéer området hyser. Det kan t ex vara, vackert landskap, goda förut-
sättningar för bad, ”vildmarkskänsla” eller något annat.
Attraktionskraft: Attraktionskraften kan vara:
Nationell: Området har sådana kvalitéer att det kan locka människor från hela riket.
Regional: Området har sådana kvalitéer att det kan locka människor från hela regionen.
Kommunal: Området har sådana kvalitéer att det kan locka människor från olika delar av kommu-
nen. (Man är beredd att åka dit)
Lokal: Området lockar främst människor från de närliggande bostadsområdena.
Fiskarter: Här anges vilka kända fiskarter som finns. Rubriken redovisas för de områden som be-
skriver områden med sjöar eller vattendrag.
Fiskerätt: Här anges om fiskerätten är privat eller om man kan köpa fiskekort. Rubriken redovisas
för de områden som beskriver områden med sjöar eller vattendrag.
Anläggningar för friluftsliv: Här anges om det t ex finns motionsspår, vandringsleder, friluftsgård
eller andra anordningar för friluftslivet.
Kommunal mark: Här anges om kommunen är markägare eller inte.
Dokumentation: Här anges om området finns dokumenterat i andra planer och program, på såväl
kommunal nivå som på läns- och riksplan. Är området skyddat inom befintlig lag anges även detta
här.
Befintligt skydd och planeringsstatus: Här anges om området är av riksintresse, är naturreservat,

anges som natur i detaljplan, eller anges såsom natur eller friluftsområde i kommunens översiktsplan
mm.
Området fortsätter i följande kommuner: Här anges om området fortsätter i t ex Lilla Edets, Vä-
nersborgs eller Ale kommun.
42
43
BESKRIVNING
Områdets huvuddrag beskrivs kortfattat. Här redovisas även de eventuella konflikter som finns mel-
lan friluftslivet och andra intressen.
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BIBEHÅLLET FRILUFTSVÄRDE

Beskriver de förutsättningar som gäller för att områdets värde för friluftslivet inte skall minska. De
punkter som står under denna rubrik skall tolkas som friluftslivets önskemål. Det är vad som skulle
vara bäst för friluftslivet utan större hänsyn tagen till andra intressen. Vid en slutgiltig bedömning av
hur ett område skall utnyttjas måste givetvis de andra intressena vägas mot friluftslivets.

LIVET
Behov av säkerställande och skydd

Här anges vilka behov som finns för att området skall skyddas. Dessa grundar sig på vad som kan
anses möjligt och rimligt inom gällande lagar och förordningar, samt områdenas aktuella förutsätt-
ningar
Behov av skötsel
Här ges förslag på önskvärda praktiska åtgärder inom området.
Uppslag och idéer

Under denna rubrik ges förslag på idéer till åtgärder som skulle kunna vidtagas för att bibehålla eller
öka friluftsvärdet på området.
43
44
MYCKET VÄRDEFULLA FRILUFTSOMRÅDEN I

TROLLHÄTTANS KOMMUN ENLIGT
MILJÖBALKEN 3:6
OBSERVERA !
Friluftsplanen beskriver områden med mycket stort värde för friluftslivet.
Detta behöver inte betyda att de alltid är lämpliga för ett intensivt frilufts-
liv.
44
45
1
ÖRESJÖ
Friluftsliv: Bad, fiske, båtliv, kanoting och skridskoåkning

Storlek: Cirka 200 ha (inom kommunen). Totalt 1112 ha
Besöksfrekvens: Mycket stor
Tillgänglighet: Ligger cirka 4 kilometer väster om Trollhättan. Nås med bil och kol-
lektiva transportmedel.
Närområde för: Trollhättan
Framkomlighet: -
Barriärer: -
Kvalitéer: Mycket goda förutsättningar för fiske, bad, båtliv och skridskoåkning
Attraktionskraft: Regional
Fiskarter: Gädda, abborre, gärs, braxen, sutare, sarv, mört, siklöja, nors, ål
och id. Dessutom utplantering av gös, sik, röding, öring och karp
utan större framgång.
Fiskerätt: Fiskevårdsområde. Fiskerätten arrenderas av Sportfiskarna Trollhät-
tan-Vänersborg. Allmänheten kan köpa fiskekort.
Anläggningar för frilufts- Badplats av hög standard vid Phoenix, samt badplats av enklare
liv: standard vid Munkebo. Parkeringsplats.
Kommunal mark: Ja, delvis.
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. Vattenöversikt för
Trollhättans kommun. Naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag i
Älvsborgs län.
Befintligt skydd och pla- Strandskydd 300 m. Anges som bad och fiskesjö i kommunens hel-
neringsstatus: täckande översiktsplan.
Området fortsätter i föl-
jande kommuner: Lilla Edet
BESKRIVNING
Öresjö är ett av Trollhättans viktigaste friluftsområden. Sjön har klart vatten. Den är stor med flera
vikar, uddar och öar. Endast den nordöstra delen ligger i Trollhättans kommun och resten i Lilla
Edets kommun. Längs den nordöstra stranden finns en ganska omfattande fritidsbebyggelse. I övriga
delar kantas sjön till stora delar av skogsområden.
Båtlivet i sjön är ganska intensivt såväl mindre ekor och windsurfingbrädor som snabbgående båtar.
Sjöns oregelbundna form gör också att den lämpar sig väl för kanoting.
Öresjö är en mycket fin fiskesjö med god tillgång på fisk. Fiske sker framför allt efter gädda och
abborre, men ett flertal andra fiskarter finns också. Fisket arrenderas av Sportfiskarna Trollhättan-
Vänersborg, som säljer fiskekort till allmänheten.
Sjön har goda förutsättningar för strandbad. Vid Phoenix finns en kommunal badplats av hög stan-
dard, vid Munkebo en kommunal badplats av enklare standard, och i Gräsviken finns en naturlig
badplats. Övriga delar av sjöns stränder utnyttjas i större eller mindre omfattning av bad.
45
46
Det intensiva utnyttjandet av sjön gör att olika typer av friluftsutövare kan komma i konflikt med var-
andra. Främst gäller detta störningar från snabba motorbåtar. Konflikter mellan windsurfare och ba-
dande kan också uppstå.

* Att miljöstörande verksamheter eller annan påverkan som inskränker möjligheterna till
bad, fiske och båtliv inte tillkommer. Att vattenkvalitén inte försämras är särskilt viktigt.
* Att tillgängligheten till strandzonen inte försämras.

LIVET
Behov av skötsel
* Kontinuerligt underhåll och renhållning av badplatserna.
46
47
2
LANDSKAPET NORDOST OM ÖRESJÖ
Friluftsliv: Strövtåg, orientering, utflykter och bad.

Storlek: Cirka 750 ha.
Besöksfrekvens: Stor - måttligt stor.
Tillgänglighet: Ligger cirka 4 kilometer öster om Trollhättan. Nås med bil och kol-
lektiva transportmedel
Framkomlighet: Måttlig. Mindre stigar. Liten grusväg längs sjön.
Barriärer: -
Kvalitéer: Goda förutsättningar för bad. Tilltalande kulturlandskap. Större
skogs- och myrområde.
Attraktionskraft: Kommunal.
Anläggningar för frilufts- Badplats av hög standard vid Phoenix, samt badplats av enklare
liv: standard vid Munkebo. Parkeringsplats. Fritidsgårdarnas sommar-
gård.
Kommunal mark: Endast mindre delar.
Dokumentation: Natur i Älvsborgs län. Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. Kul-
turmiljöprogram för Trollhättans kommun. Områdesbestämmelser.
Befintligt skydd och pla- Anges som bevarandeområde - värdefullt natur-, kultur-, eller fri-
neringsstatus: luftsområde i kommunens heltäckande översiktsplan. Naturvårdsan-
passad skogsbruksplan. Strandskydd 300 m.
För delområdena Gräsviken, Hasselbacken och Garnviken regleras
storleken på befintliga fritidshus genom områdesbestämmelser.
Området fortsätter i föl- -
jande kommuner:
BESKRIVNING
Mellan Garnviken och Gräsviken finns ett stort sammanhängande område, som utgör ett "bakland" till
Öresjö. Sjöns dragningskraft gör att människor också besöker de närliggande delarna. Längs stran-
den finns ett tilltalande, kuperat kulturlandskap med småbrutna åkermarker, hagmarker och lövdung-
ar. Området vid Gräsvikens by är en särskilt värdefull kulturmiljö.
Stora delar av stranden kantas av fritidsbebyggelse. Vid Phoenix finns en kommunal badplats av hög
standard, vid Munkebo en kommunal badplats av enklare standard, och i Gräsviken finns en naturlig
badplats.
Landskapet mot nordost utgörs av stora barrskogar och vidsträckta mossar. I delar av området är
skogarna mycket gamla, med karaktär av urskog. Vägen går tvärs över mossarna, som på så vis blir
lättillgängliga. I den centrala delen av Dansaremossen ligger Havdesjön, en liten mossetjärn omgiven
av småtallar. I skogsområdena bedrivs ett produktionsinriktat skogsbruk.

* Att skogsbruk bedrivs med hänsyn till naturvårdens och friluftslivets intressen enligt 30 §
skogsvårdslagen.
47
48
* Att samlad bebyggelse ej tillkommer.

* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området eller så nära
att allvarliga störningar uppstår.
* Att värdefulla naturområden (se kommunens naturvårdsplan) bevaras opåverkade
* Att hagmarkerna bibehålles öppna.
* Att den naturliga kontakten med område 3 - Ladkasen - Ängens gård - Brandsbo - Öresjö
bibehålls.

LIVET

* För hagmarkerna är ersättning till markägaren/djurhållaren inom ramen för EUs miljöstöd
till jordbruket önskvärd. Ersättningen avser stödet för bevarande av odlingslandskapets
biologiska mångfald där bl a skötsel av hagmarker ingår.
* Fortsatt naturvårdsanpassad skogsbruksplan på kommunens skogsmark. På privatägd
skogsmark räcker, med undantag för värdefulla naturområden (se kommunens naturvårds-
plan), den hänsyn som anges i 30 § skogsvårdslagen. Tillstånd till ytterligare fritidsbebygg-
else bör behandlas mycket restriktivt.
Behov av skötsel
* Kontinuerligt underhåll och renhållning av badplatserna.
48
49
3
LADKASEN - ÄNGENS GÅRD - BRANDSBO
ÖRESJÖ
Friluftsliv: Promenader, strövtåg, terrängridning, skidåkning och utflykter.

Storlek: Cirka 325 ha.
Tillgänglighet: Nås med bil och kollektiva transportmedel. Ansluter till området vid
Öresjö, Åkerström och Björndalsterrängen.
Framkomlighet: God. Motionsspår, vandringsled, mindre grusvägar och stigar.
Barriärer: -
Kvalitéer: Vackra hagmarker, gamla granskogar, närhet till Öresjö!
Attraktionskraft: Regional.
Anläggningar för frilufts- Motionsspår 2,5 km, 5 km, 7,5 km och 9,5 km. Vandringsled. Vind-
liv: skydd med grillplats. Friluftsfrämjandets friluftsgård vid Munkebo.
Fritidsgårdarnas äventyrsbana.
Kommunal mark: Ja, delvis
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. Natur i Älvsborgs län.
Befintligt skydd och pla- Anges som bevarandeområde för naturvård och friluftsliv i kommu-
neringsstautus: nens heltäckande översiktsplan, och som bevarandeområde - natur-
och friluftsområde/stadens grönstruktur i översiktsplanen för Trollhät-
tans tätort. Där anges också två alternativa reservat för riksväg 45.
Av dessa har det östra alternativet därefter beslutats att gälla för de-
taljerade studier. Delar av Brandsbo är naturreservat. Naturvårdan-
passad skogsbruksplan.
Området fortsätter i föl- Lilla Edet
jande kommuner:
BESKRIVNING
Från Brandsbo kan man via vandringsleder nå både Björndalen och Munkebo/Öresjö.
Mot Björndalen går leden bl a förbi Ängens gård med lövskogar och hagmarker. Fram mot Sve-
näcker är omgivningarna exploaterade och friluftsvärdet minskar. Mellan Brandsbo och Ängens gård
går en ridstig och stora delar av området utnyttjas i större eller mindre omfattning för terrängridning.
Vid Brandsbo finns dessutom en fältrittbana.
I området finns en bågskyttebana och Brukshundsklubbens verksamhet. Båda dessa verksamheter
använder områdets natur för sina aktiviteter.
Vandringsleden mot Öresjö går genom fina bär- och svampmarker i en gammal barrskog.
Vid Munkebo har Friluftsfrämjandet en friluftsgård till vilken man kan få låna nyckel.
Vintertid brukar det vara öppet varje söndag för skidåkare och andra, och under vår och höst utgår
tipspromenader härifrån. Här finns också kanoter som kan hyras från Friluftsfräm-jandet. Från fri-
luftsgården vid Munkebo utgår flera motionsspår. Spåren är fasta, någon meter breda och utnyttjas
såväl för terränglöpning som för promenader och skidåkning. I området närmast Munkebo finns flera
49
50
rester av gamla torp. På de forna åker- och ängsmarkerna växer idag mindre lövskogar. Här finns bl
a en vacker ek- och hasselskog med blåsippor och annan intressant flora. Vid Ladkasen hålls delar
av de gamla åkermarkerna öppna genom röjning. Här finns också ett vindskydd och en grillplats.
Söder om Ängens gård ligger ett annat vindskydd och ett tredje finns vid Krusetorpet.
I översiktsplanen för Trollhättans tätort redovisas reservat för ny Rv 45 genom området, vilket
kommer att påverka friluftsvärdena i områdets norra delar.

* Att skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn till friluftslivets intressen. Huvuddelen av
skogen i området bör utgöras av mogen eller äldre skog.
* Att bebyggelse ej tillkommer i området.
* Att ytterligare vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området så
nära att allvarliga störningar uppstår.
* Att den naturliga kontakten med område 1 - Öresjö, område 2 - Landskapet nordost om
Öresjö, område 4 - Göta Älv med omgivningar och område 5 - Björndalsterrängen
bibehålls.
* Att värdefulla naturområden (se kommunens naturvårdsplan) bevaras opåverkade.

LIVET

* För bibehållande av värde för friluftslivet krävs begränsningar av skogsbruket utöver vad
som kan krävas enligt skogsvårdslagen. På privat mark krävs enskilda avtal med mark-
ägaren där denne har rätt att kräva ersättning. Fortsatt naturvårdsanpassad skogsbruksplan
på kommunens skogsmark.
Behov av anläggningar och skötsel

* Renhållning samt kontinuerligt underhåll av befintliga anläggningar.
* Översyn av märkningen för vandringsleden.
* Att stigar röjs, motionsspår och andra anläggningar underhålls.
* Att hagmarker och betesmarker bibehålls öppna.
Uppslag och idéer

* Den ridstig som finns idag utnyttjas i vissa fall av bilar. Någon form av hinder skulle därför
vara önskvärt.
* Översyn av befintliga ridstigar.
50
51
4
GÖTA ÄLV MED OMGIVNINGAR
Friluftsliv: Promenader, strövtåg, utflykter, fiske, bad och båtliv

Storlek: Cirka 475 ha (land och vatten)
Besöksfrekvens: Mycket stor - måttligt stor
Tillgänglighet: De mest tätortsnära delarna ligger i omedelbar anslutning till centrum och
bostadsområden.
Framkomlighet: Mycket god - dålig. Parkvägar, vandringsleder och mindre stigar. Delvis
kuperad terräng.
Barriärer_ -
Kvalitéer: Större delen av området sammanfaller med den eventuella nationalstads-
parken. Fantastiska naturscenerier, naturvärden, kulturhistoria, vattenfal-
len, goda förutsättningar för fiske och båtliv mm.
Attraktionskraft: Internationell / nationell.
Fiskarter: Lax (både "atlantlax” och nedströmsvandrande "vänerlax"), öring (både
havsöring och nedströmsvandrande "väneröring"), regnbågslax, siklöja,
nors, gädda, mört, stäm, färna, id, sarv, asp, sutare, löja, björkna, braxen,
faren, ål, lake, abborre, gös, gärs, stensimpa och skrubbskädda. Eventu-
ellt förekommer också elritsa, vimma och spiggar.
Fiskerätt: Fiskekort kan köpas genom Sportfiskarna Trollhättan - Vänersborg
Anläggningar för frilufts-
liv: Hängbro, parkvägar och vandringsled. Båthamnar.
Kommunal mark: Ja, delvis. Vattenfall äger också stora delar
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. Vattenöversikt för Trollhättans
kommun. Natur i Älvsborgs län. Kulturmiljöpro-gram för Trollhättans
kommun.
Befintligt skydd och pla- Riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 3:6 (se kartbilagan Riksintres-
neringsstatus: se för friluftslivet). Området sammanfaller delvis med område av riksin-
tresse för kulturminnesvården. Södra delen är av riksintresse för natur-
vård. Strandskydd 100 meter, men i många fall är dock strandskyddet
upphävt och deltaljplaner reglerar istället aktiviteterna runt älven. Området
vid Åkerström är naturreservat. Anges som bevarandeområde - natur-
och friluftsområde/ stadens grönstruktur (mark och vatten) i kommunens
heltäckande översiktsplan och översiktsplanen för Trollhättans tätort. Där
anges också reservat för bro över älven för ny riksväg 45 vid Nyckelber-
get och bro över älven för Hjulkvarnsleden.
Området ”Älvrummet” är föreslaget som nationalstadspark.
Med nationalstadspark avses ett riksintresse som har stor betydelse för
det nationella kulturarvet, för en tätorts eller tätortsregions ekologi och för
människors rekreation.
Området fortsätter i föl-
jande kommuner: Lilla Edet och Vänersborg
51
52
BESKRIVNING
Större delen av området sammanfaller med avgränsningen av den föreslagna nationalstads-parken.
Området kring Göta älv har något av en särställning för friluftslivet i Trollhättan. Det är inte många
städer, som i sin absoluta närhet har ett område som både hyser stora turistiska värden, och även i
vissa delar också har vildmarkskaraktär. I de västra älvsluttningarna finns Trollhättans mest värdefulla
strövområde. I de delarna som ligger närmast tätorten finns iordningställda parkvägar, och längs älv-
kanten går en vandringsled, som så småningom förbinder området med Öresjö. Via Hälltorp -
Strömslundsparken finns en naturlig förbindelse med Björndalsterrängen.
Älven är ytterst betydelsefull, inte bara på grund av det imponerande landskapet, utan också för
sportfiske och båtliv.
Området är mycket välfrekventerat och risk för konflikter mellan olika typer av friluftsliv
och turism finns. Vid Flottbergsströmmen har t ex framförts önskemål om fasta bryggor,
trappor och staket för att utöka antalet fiskeplatser. Detta skulle samtidigt försämra
områdets prägel av orördhet.
Den nya sträckningen av Rv 45 över Nyckelberget kommer att innebära ingrepp i området
och negativt påverka områdets värde för friluftslivet, liksom den nya centrala broförbindelse som
planeras vid Hjulkvarn.
Älven
Som en mäktig åder genom Trollhättan flyter älven fram. Runt älven har ett särpräglat landskap bil-
dats. I detta avsnitt beskrivs älven i allmänhet och dess förutsättningar för fiske i synnerhet.
Vänersborgs kommun - Oskarsbron

Älvens omgivningar ovan Trollhättefallen karaktäriseras av det flacka, jämna jordbrukslandskapet.
Älven har längs denna sträckning slättälvskaraktär.
Fisket arrenderas av Sportfiskarna Trollhättan - Vänersborg, som säljer fiskekort till allmänheten.
Artrikedomen är stor och fiskebestånden goda. I de norra delarna inriktas fisket framförallt på grov
gädda, abborre och gös. I de breda vegetationsbältena vid Karlsberg finns stora mängder karpfiskar.
Nedströms Stallbackabron bedrivs fiske efter stor öring.
Norr om Stallbackaborn finns en uppläggningsplats för båtar och vid Spikön finns en båthamn. Få-
geltorn finns vid Karlsvik.
Oskarsbron - Hängbron
Längs sträckan ner mot hängbron kan man få en vision av hur Göta älvs dramatiska forsar en gång
gestaltade sig. Flottbergsströmmen är idag den enda strömsträckan, som finns kvar efter regleringar,
längs hela Göta älv.
Före kraftverkens tid var detta område känt för sitt fantastiska laxfiske. Sedan början av 80-talet
sker utplantering av 30.000 laxsmolt årligen. I och med detta bjuder denna älvsträckning återigen på
ett laxfiske av högsta klass. Detta är kommunens mest frekventerade fiskevatten.
Fisket arrenderas av Hushållningssällskapet, och all fiskekortförsäljning sker genom Sportfiskarna
Trollhättan - Vänersborg och Hushållningssällskapet.
Hängbron - Lilla Edet

Sträckningen från hängbron och söderut kantas av natursköna omgivningar. Fisket är mest välfre-
kventerat i avsnittet ner till Åkerström. Här fiskas framförallt efter gädda, gös, abborre, lake, ål samt
diverse karpfiskar. Fiskerätten tillhör Sportfiskarna Trollhättan - Vänersborg.
52
53
Älvens öar och omgivningar
Skärgårdsmiljö vid Karlsberg

Vid Stallbacka industriområde vidgar sig Göta älv, och i denna utvidgning ligger en väl samlad
sötvattenskärgård med klipphällar, glesa skogsbestånd och omgivande vassområden. Några av
öarna är mycket svårforcerade p g a alltför tät vegetation, och betingar ett ringa intresse ur
friluftssynpunkt, medan andra öar väl fyller måttet.
Slottsön, som en gång hyste ett slott och tillhörande slottspark, är röjd. Det finns ett flertal av par-
kens grova träd och buskar kvar, liksom en fin gräsplan. Efter röjning är ön återigen en attraktion.
Långön är en ö med mycket hällmarker, som väl lämpar sig för friluftsliv. Denna ligger också strate-
giskt till i anslutning till Knorren. Slutligen bör tilläggas att hela området är ett utomordentligt viktigt
fågelområde och uppvisar för tätortsnära områden ganska unika förhållanden med vida vassar, al-
skogsbestånd, våtmarker och öar med olika trädbeklädnad. Denna omfattande miljö ger
utomordentliga möjligheter för fågellivet under såväl sommar- som vintertid.
Kanalöarna
Kanalöarna är egentligen inte något friluftsområde i vanlig bemärkelse utan kanske snarare en stads-
park med fågeldammar, servering, minigolfbanor o dyl Vid Oskarsbron finns sevärdheter i form av
Kungsgrottan och Polhems sluss.
Två faktorer talar för att området bör tas med i denna beskrivning.
Det är att området i hög grad utnyttjas som närströvområde av de omkringboende. Dessutom funge-
rar det som baspunkt för hela det stora friluftsområde som beskrivs här. Vid Spikön finns dessutom
en båthamn.
Knorretorpet ("Knorren"): Se område 11.
Strömsberg
Området kring Strömsberg utnyttjas som närströvområde, och är också mycket intressant för turis-
men. Vid Forngården har Trollhättebygdens fornminnesförening samlat redskap, byggnader och
möbler från den gamla Trollhättebygden. Härifrån har man en fin utsikt över staden och kanalen. I
denna del finns flera parkvägar som bl a fortsätter söderut in i en mäktigare granskog.
Kopparklinten - Hängbron - Skälsbo

Den som ger sig ut på vandring från Strömsberg och söderut kommer snart att kämpa sig upp för
Kopparklinten. Väl uppe finner man att det var mödan värt - en vidunderlig utsikt!
Vid hängbron ges också tillfälle till stora upplevelser. Älven kantas av branta klippväggar och flyter
fram med en stark ström. Flottbergsströmmen är en sista rest av Göta älvs forsar och fall. Branta
klippstup ger älven den inramning som skänker en speciell mäktighet åt hela området. I branterna
växer granar, småtallar, grova ekar och diverse andra lövträd. Uppe på höjderna finns gammal gran-
skog.
Ner mot Skälsbo öppnar sig landskapet med betesmarker och lövdungar. Vandringsleden följer här
strandkanten för att så småningom komma fram till Åkerströmsreservatet - Brandsbo dalar.
Åkerströmsreservatet - Brandsbo dalar
53
54
Den som når Åkerströmsreservatet norrifrån går förbi Nyckelberget. Härifrån har man en fantastisk
utsikt ner längs älvdalen. Brandsbo dalar är ett populärt utflyktsmål för många Trollhättebor. I
Åkersströmsreservatet finns hagmarker och lövskogar i en strövvänlig miljö. Läget vid älven och en
intressant flora bidrar till att ge området sitt värde.
Vid Åkerström finns en parkeringsplats och härifrån utgår vandringsleder dels norrut mot hängbron
och Trollhättan, dels västerut mot Öresjö. Väster om vägen följer leden till en början Marieströmsån
vilken rinner fram i en brant ravin med gammal granskog. En och annan grov ek vittnar om att mar-
ken en gång utnyttjats som hag- eller ängsmark. I ravinens norra del finns ett större vattenfall. Ån är
reproduktionslokal för öring. Området är naturreservat.
Gamle Dalń - Kärlekens stig

På öster sida om älven finns ett område, som erbjuder strövtåg och promenader i intressanta kultur-
miljöer inramade av fascinerande natur. De gamla slussarna är ett av Trollhättans främsta turistmål,
men även den omgivande miljön är tilltalande med öppna betesmarker, alléer och lövdungar. Härifrån
går "Kärlekens stig" längs vattnet bort mot hängbron. På ena sidan om stigen flyter den mäktiga äl-
ven. På andra sidan reser sig en högrest pelarsal med granar och tallar på mjuka mossmattor.
Vid Åkerssjö finns gästhamn.

* Att stranden lätt kan nås och landskapsbilden inte förfulas. Den visuella kontakten mellan
land och vatten bör ej brytas. Landskapsformer och företeelser som vittnar om hur området
en gång har gestaltat sig måste särskilt bevaras.
* Att skogsbruk ej bedrivs inom några delområden och att i övrigt särskild hänsyn tas till
friluftslivets- och naturvårdens intressen.
* Att bebyggelse ej tillkommer i områdena.
* Att ytterligare vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området eller
så nära så att allvarliga störningar uppstår.
* Att miljöstörande verksamheter eller annan påverkan som inskränker möjligheterna till bad,
fiske och båtliv inte tillkommer. Att vattenkvalitén inte försämras är särskilt viktigt.
* Att tillgängligheten från bostadsområdena i centrum inte försämras.
* Att den naturliga kontakten med område 3 - Ladkasen - Ängens gård - Brandsbo - Öresjö
och område 6 - Hälltorp - Strömslundsparken bibehålles.

LIVET

* Området är Trollhättans kommuns viktigaste friluftsområde och har såväl nationellt som
internationellt unika natur- och kulturvärden. Det är därför angeläget att det pågående
arbetet med att bilda en nationalstadspark av området fullföljs. Benämningen national-
stadspark innebär att området i miljöbalken särskilt utpekas som riksintresse för natur-
och kulturminnesvården. Begreppet riksintresse ger emellertid ingen definitivt skydd utan
olika särintressen måste säkras genom områdesskydd enligt miljöbalken (t ex värdefulla
natur- och friluftsområden) eller planläggning med plan- och bygglagen (värdefulla kul-
turområden). Olika former av civilrättsliga avtal kan också upprättas.
54
55
Behov av skötsel
I åtgärdsprogrammet för nationalstadsparken anges att en skötselplan skall upprättas. Inom ramen
för friluftsplanen har inte funnits möjlighet att upprätta detaljerade skötselanvisningar. Området ligger
delvis på kommunal mark, men stora delar av området ägs av Vattenfall.
Uppslag och idéer
* Göta älvs sluttningar från Forngården till Åkerström (inkl. Gamle Dalń) är ett av de tre
stora och viktigaste friluftsområdens i stadens omedelbara närhet. De andra två är
Slätthult/Ryrbäcken och Björndalen. Det vore av övergripande intresse för friluftslivet att
knyta ihop dessa områden. Till Björndalen låter detta sig göras om en promenadanslutning
över Torseredsvägen till Strömslundsparken görs, samt en vidare anslutning till Björndalen.
En anslutning till Slätthult skulle kunna ske via Strömsberg, Kopparklinten, Hängbron,
Kärlekens stig, Kanalkontoret, Dalahöjdstigen, Ryrbäcken till Slätthult. Den del där
anslutningen idag är dålig är sträckan Kanalkontoret - Ryrbäcken.
* De vandringsleder som går genom området är endast delvis utmärkta, men de finns med på
en informationskarta. Olika leder har i vissa fall likadan märkning, vilket är förvillande. En
allmän översyn av lederna och information om dessa vore önskvärd.
* En utvidgad information om hela området i allmänhet och om möjligheterna till längre
strövtåg i synnerhet.
* En ökad småbåtsmängd kan förutspås. Denna bör kanaliseras till båthamnen norr om
Stallbackabron.
* Idag förekommer det att bilar fortsätter ner till älven förbi reningsverket. En vägbom vore
här önskvärd.
* I skötselplaner bör också anges hur renhållning och kontinuerligt underhåll av befintliga
anläggningar skall organiseras.
* För Slottsön bör en skötselplan upprättas.
55
56
5
BJÖRNDALSTERRÄNGEN
Friluftsliv: Promenader, strövtåg, terränglöpning, skidor och orientering

Storlek: Cirka 300 ha
Besöksfrekvens: Stor
Tillgänglighet: Ligger omedelbart väster om Trollhättans tätort
Framkomlighet: God. Motionsspår och mindre stigar
Barriärer: -
Kvalitéer: Större sammanhängande område med äldre barrskog
Anläggningar för frilufts- Motionsgård. Motionsspår 2,5 - 3,5 med el, 5 km och 10 km. Bord
liv: och bänkar, grillplatser. Märkt vandringsled mot Öresjö.
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: Natur i Älvsborgs län.
Befintligt skydd och pla- De delar som ej är planerade för bebyggelse anges i översikts-planen
neringsstatus: för Trollhättans tätort som bevarandeområde - natur- och friluftsom-
råde/ stadens grönstruktur. Mindre delar i söder utgör parkmark en-
ligt detaljplan. För området vid skidstugan och hoppbacken gäller
detaljplan för idrottsändamål med viss byggrätt. Naturvårdsanpassad
skogsbruksplan. Utbyggnad av Norge/ Vänerlänken till dubbelspår
med ny sträckning bl a i tunnel genom området.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Björndalsterrängen utgörs av ett stort sammanhängande skogsområde. Här finns mossig granskog
med mattor av blåbärsris, omväxlande med torrare hällmarker där småtallar klamrar sig fast i det
tunna jordtäcket. Området är mycket intressant för strövtåg, bär- och svampplockning, löpning,
skidåkning och utflykter. Ett så stort område i stadens närhet är en viktig resurs för friluftslivet. Ter-
rängen är småkuperad, och i sänkorna finns mossar och surdråg.
Vid Edsäter finns öppnare hagmarkspartier, vilka utgör ett trevligt utflyktsmål sommar som vinter.
Här finns också en iordninggjord grillplats.
Björndalsravinen har något av en särställning i området. Här finns intressant och fascinerande natur
och området är närområde för Björndalen - Älvdalen. För de boende i dessa områden blir ravinen
en port mot Björndalsterrängen.
Inom området finns markerade motionsspår 2,5 km, 3,5 km, 5 km och 10 km. De tre kortaste spå-
ren är breda och fasta, och utnyttjas för promenader såväl som för löpning och skidåkning. Milspåret
är huvudsakligen opreparerat och sträcker sig upp i den norra delen och ansluter mot Skogshöjden.
Vid Källstorp ligger "Skidstugan", en motionsgård som drivs i TSOK:s regi. Skidstugan är en naturlig
utgångspunkt för friluftsliv i området väster om älven. Härifrån utgår bl a en märkt vandringsled mot
Öresjö. Denna förbinder spåren i Björndalen med dem kring friluftsgården vid Öresjö.
I översiktsplanen för Trollhättans tätort anges området Jonstorp - Lärketorpet norr om
56
57
Björndalsravinen som område för ny tätortsbebyggelse på sikt. Utbyggnaden påverkar delar

av Björndalen som idag utnyttjas som friluftsområde. Bl a ligger norra delen av milspåret inom områ-
det för planerad bebyggelse.
Stora delar av skogen i området är idag i avverkningsmogen ålder. Vidare skogsbruk, annat
än i mycket måttlig omfattning, utgör ett allvarligt hot för områdets betydelse för friluftslivet.
Utbyggnaden av Norge/ Vänerbanan till dubbelspår med ny sträckning bl a i tunnel under Björndalen
kommer att utgöra en kraftig störning under byggnadstiden. Det kommer även att anordnas tillfarts-
väg från Edsvägen till mellanpåslag på tunneln som troligen kommer att finnas kvar permanent och
som kan komma att utgöra en mindre påverkan på friluftsområdet. Eventuella ytterligare utrymnings-
vägar kan också ge mindre påverkan på friluftsområdet.
FÖRUTSÄTTNING FÖR BIBEHÅLLET FRILUFTSVÄRDE

* Att skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn till friluftslivets intressen. Andelen mogen och
äldre skog bör i framtiden inte bli mindre än idag.
* Att ytterligare bebyggelse ej tillkommer i området.
* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs i området eller så nära att
allvarliga störningar uppstår.
* Att stigar röjs, motionsspår och andra anläggningar underhålls.
* Att tillgängligheten från bostadsområdens inte försämras.
*Att den naturliga kontakten med område 3 - Ladkasen - Ängens gård - Brandsbo - Öresjö,
område 6 - Hälltorp - Björndalsterrängen, område 7 - Björndalsravinen och område 8 -
Skogshöjdsparken bibehålles.
* Ängs- och hagmarker bör bibehållas öppna.

LIVET

De delar som ej berörs av utbyggnadsplaner
* I en expanderande stad som Trollhättan är det av största vikt att mark avsätts för
friluftslivet i stadens närhet. Björndalsterrängen har mycket goda förutsättningar för olika
typer av friluftsliv och bör ha ett reglerat skydd mot ingrepp av olika slag.
Utbyggnadsplanerna för den norra delen ökar trycket på de resterande delarna och
motiverar förstärkt skydd för dessa. Tillfredsställande skydd skulle kunna uppnås genom
områdesskydd med stöd av miljöbalken och naturvårdsanpassad skogsbruksplan.
De delar som berörs av utbyggnadsplaner

En utbyggnad av Jonstorp - Lärketorpet i enlighet med översiktsplanen för Trollhättans tätort innebär
att friluftsvärdet för Björndalsterrängen påverkas i negativ riktning, framför allt genom att området blir
mindre. Andra intressen och överväganden har ändå lett till att kommunen önskar utnyttja marken för
tätortsutbyggnad. Vid den detaljerade planeringen är det nödvändigt att följande hänsyn tas:
57
58
Utbyggnad kan skära av kontakten mellan Hultsjöområdet och Björndalsterrängen. Det är av ytters-
ta vikt att någon form av naturlig kontaktlänk mellan Björndalen och Hultsjöområdet upprätthålls.
Denna gröna korridor är också viktig för att underlätta för de boende inom området att nå
Björndalsterrängen.
Bostadsnära naturområden anslutande till den kvarvarande delen av Björndalsterrängen måste fast-
läggas i detaljplaner. Riktlinjer för dessa områdens utformning bör följa ovanstående samt "Kommu-
nal målsättning för friluftsliv".
Behov av skötsel
* Renhållning samt kontinuerligt underhåll av befintliga anläggningar.
Uppslag och idéer

* Utbyggnaden av Jonstorp - Lärketorpet förutsätter en förändrad sträckning av milspåret.
58
59
6
HÄLLTORP - STRÖMSLUNDSPARKEN
Friluftsliv: Cykling och promenader

Tillgänglighet: Ligger i omedelbar anslutning till bostadsområden. Ansluter till ströv-
området längs Göta älv och till Björndalsterrängen
Närområde för: Strömslund och Torsered
Framkomlighet: Mycket god. Parkväg
Barriärer: Torseredsvägen
Kvalitéer: Tilltalande naturområde i en liten ravin
Attraktionskraft: Kommunal
Anläggningar för frilufts- Parkväg
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun,
Befintligt sydd och plane- En liten del i nordväst anges som park/ eller natur i detaljplan
ringsstatus: 750130. Området anges som bevarandeområde - natur- och frilufts-
område/ stadens grönstruktur i översiktsplanen för Trollhättans tätort.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Området ligger längs en bäckravin. Barr- och lövskogsdungar avlöses av öppna gräsmarker. I och
med att ravinen huvudsakligen ligger lägre än den omgivande bebyggelsen ges tillfälle till promenader
och cykling i en lugn och fridfull miljö. Området utgör en viktig länk mellan Björndalsterrängen och
strövområdet kring Göta älvs branter och vidare mot Öresjö. Dock saknas promenadanslutningar
mellan den södra delen och den norra delen vid Torseredsvägen.

* Att skogen sköts med särskild hänsyn till friluftslivet.
* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området eller så nära så
* Att tillgängligheten från bostadsområdena inte försämras.
* Att den naturliga kontakten med område 4 - Göta älv med omgivningar och område 5 -
Björndalsterrängen bibehålls.

LIVET

* Fortsatt naturvårdanpassad skogsbruksplan på sedan tidigare redovisade områden.
59
60
* Området bör anges som natur i framtida detaljplaner.

Uppslag och idéer
* Eftersom området utgör en länk mellan strövområdet vid Göta älvs branter och
Björndalsterrängen vore det av stort värde om cykel- och promenadanslutningar kunde
göras från Torseredsvägen till Strömslundsparken via en över/undergång.
60
61
7
BJÖRNDALSRAVINEN
Friluftsliv: Promenader och strövtåg

Besöksfrekvens: Måttligt stor
Tillgänglighet: Ligger i omedelbar anslutning till bostadsområden och Björndalster-
rängen
Närområde för: Björndalen, Älvdalen och Lärketorpet
Framkomlighet: Måttlig. Mindre stigar.
Barriärer: -
Kvalitéer: Märklig ravin. Gammal granskog med höga naturvärden.
Anläggningar för frilufts- -
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. Natur i Älvsborgs län.
Befintligt skydd och pla- Små avsnitt i öster anges som park/ natur i detaljplan 850612 och
neringsstatus: 851017. Området anges som bevarandeområde - natur- och frilufts-
område/ stadens grönstruktur i översiktsplanen för Trollhättans tätort.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Vid Älvdalen finns några små bäckraviner med klibbalskog och blandskog. I öster finns parkvägar,
lekplats och gräsplan. Om parkvägar anläggs vidare kan området bli värdefullt som promenadområ-
de.
Lägre västerut blir ravinen bredare och hyser en gammal och mäktig granskog. Här finns idag stigar
som löper kors och tvärs. Denna del av ravinen är mycket värdefull dels på grund av att den utgör ett
stycke vildmark mitt i stan, dels för att den fungerar som port mot Björndalen.
Utbyggnaden av Norge-Vänerbanan till dubbelspår med en ny sträckning bl a i tunnel under

Björndalen kommer under själva utbyggnadstiden på något år att utgöra en kraftig störning på fri-
luftslivet.

* Att skogsbruk bedrivs med hänsyn till friluftslivets intressen.
* Att den naturliga kontakten med område 5 - Björndalsterrängen bibehålles.
61
62

LIVET

Hela Björndalsravinen bör anges som natur i framtida detaljplaner. Det är dessutom önskvärt att det
omfattas av ett områdesskydd med stöd av miljöbalken som föreslås för objekt 5 (Björndalsterräng-
en).
Behov av skötsel
* Renhållning och kontinuerligt underhåll av framtida anläggningar (parkvägar).
62
63
8
SKOGSHÖJDSPARKEN
Friluftsliv: Promenader
Tillgänglighet: Ligger i omedelbar närhet av bostadsområden vid Skogshöjden
Närområde för: Skogshöjden
Framkomlighet: Måttlig till god. Små stigar.
Barriärer: -
Kvalitéer: Skogsområden
Attraktionskraft: Lokal
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Området anges som bevarandeområde - natur- och friluftsområde/
neringsstatus: stadens grönstruktur i översiktsplanen för Trollhättans tätort. Områ-
det utgör parkmark i gällande detaljplaner.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Området utgörs av parkområde för bebyggelsen i Skogshöjden. Här finns idag hällmarks-tallskog,
björkskog, granskog och ungskog.
Området har betydelse som promenadområde för de omkringboende. Lekplats och parkvägar finns
anlagda.


LIVET
Behov av skötsel
* Renhållning samt kontinuerligt underhåll av parkvägar o dyl.
Uppslag och idéer

* Det är önskvärt med en vidare anslutning av parkväg till Björndalsterrängen i söder och
Hultsjöområdet i nordost.
63
64
9
HULTSJÖN
Friluftsliv: Promenader, fiske, skridsko, terrängridning och bad

Besöksfrekvens: Måttligt stor - stor
Tillgänglighet: Ligger i anslutning till bostadsområden
Närområde för: Skogshöjden
Framkomlighet: God - måttlig. Mindre grusväg
Barriärer: Gamla riksväg 45
Kvalitéer: Tilltalande liten sjö i tätortens närhet. Vissa förutsättningar för fiske.
Attraktionskraft: Kommunal - regional
Fiskarter: Gädda, abborre, mört, braxen, sutare och sarv. Eventuellt ål.
Fiskerätt:
Anläggningar för frilufts- Ridstig, vandringsled och grillplats
liv:
Kommunal mark: Större delen
Dokumentation: Vattenöversikt för Trollhättans kommun.
Befintligt skydd och pla- Strandskydd 100 meter. Området anges som bevarandeområde -
neringsstatus: natur- och friluftsområde/ stadens grönstruktur i översiktsplanen för
Trollhättans tätort.
Området fortsätter i föl- Vänersborg
jande kommuner:
BESKRIVNING
I den norra delen av kommunen och delvis Vänersborgs kommun ligger den lilla Hultsjön. Vassar
breder ut sig i norr och söder. Runt sjön finns skogsterräng samt viss bebyggelse.
Värdet av en levande sjö inom bebyggelsen i en industristad är mycket stort. En sjö har alltid en viss
dragningskraft på människor oavsett om man vill fiska, bada eller bara ha en blank vattenspegel att
blicka ut över under kvällspromenaden. Sjön är också värdefull såsom exkursionsmål för skolor.
Man kan därför förvänta sig att människor från Skogshöjden söker sig ner mot sjön för sin rekrea-
tion. Redan idag förekommer bad, fiske och annat friluftsliv i mindre omfattning. Från Hults gård och
norrut går en anlagd ridstig som är i dåligt skick, vilket innebär att ridning sker på bilvägar.
Enligt vattenöversikten för Trollhättan har sjön goda förutsättningar för fiske men mindre goda för
strandbad. Sjön har mycket dåliga förutsättningar som recipient (mottagare av utsläpp). I översikten
antar man att utsläpp från enskilda avlopp kan medföra betydande tillförsel av näringsämnen och
bakterier till sjön.
Sjön är fiskrik men sportfiske förekommer i ganska liten omfattning. Fisket inriktas framför allt på
gädda och abborre.
Idag finns ett tiotal året runt-bostäder samt ett par fritidshus runt sjön. Bebyggelsen i Skogshöjden
har medfört ett ökat tryck på Hultsjöområdet. Detta kan leda till konflikter mellan de
boende och besökare runt sjön. Bästa sättet att lösa dessa konflikter torde vara att styra och
kanalisera friluftslivet runt sjön.
64
65
Runt sjön finns en del större kalhyggen, men också en del äldre skog. Skogen bör så långt
som möjligt bevaras såsom inramning åt området. Den utgör också en viktig resurs för
strövtåg i anslutning till sjön.
Strax öster om Hultsjön finns ett område som är avsett för tätortsutveckling i översikts-
planen för Trollhättans tätort. Vid planering av bebyggelsen är det viktigt att den utformas
så att man fortfarande kan vistas runt sjön utan att uppleva "stadens närhet".

* Att skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn till friluftslivets intressen. På privat mark gäller
att skogsbruket bedrivs med hänsyn till naturvårdens och friluftslivets intressen enligt 30 §
skogsvårdslagen.
* Att bebyggelse ej tillkommer i området

LIVET

I nuläget föreslås inga åtgärder utöver gällande förordningar. Om utbyggnad sker i närliggande områ-
den bör Hultsjöområdet anges som naturområde i detaljplan. Fortsatt naturvårdsanpassad skogs-
bruksplan på kommunal skogsmark.
Behov av skötsel
* Renhållning och kontinuerligt underhåll av befintliga anläggningar.
* Ridstig åtgärdas
65
66
10
KARLSBERG
Tillgänglighet: Ligger i omedelbar anslutning till nybyggda bostadsområden
Närområde för: Karlsberg
Framkomlighet: Måttlig. Mindre stigar
Barriärer: -
Kvalitéer: Liten skogsklädd bergknalle med ett stort antal fornlämningar
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Mindre delar av området utgör park/ naturmark enligt gällande de-
neringsstatus: taljplaner. Området anges som bevarandeområde - natur- och fri-
luftsområde/ stadens grönstruktur i översiktsplanen för Trollhättans
tätort. Strandskydd 100 meter.
jande kommuner:
BESKRIVNING
En bergknalle med gran, tall, björk och inslag av hällmarker invid det nybyggda området Karlsberg. I
området finns ett stort antal fornlämningar. Idag löper inga större stigar genom området, men det har
betydelse som närströvområde och som en grön friyta för lek och promenader i skogsterräng.

* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs i området eller så nära att

LIVET
Hela området bör anges som naturområde i detaljplan då sådan upprättas. Fram till dess att en de-
taljplan upprättas bör trädfällning ej ske om det inte är särskilt befogat ur naturvårds- eller friluftssyn-
punkt.
Behov av skötsel
* Renhållning.
66
67
11
KNORRETORPET
Friluftsliv: Promenader, utflykter, friluftsbad och terränglöpning

Tillgänglighet: Ligger inom gångavstånd från centrum, inte långt från bostads-
områden
Närområde för: Källstorp och centrala staden
Framkomlighet: God. Motionsspår
Barriärer: Vänersborgsvägen och järnvägen
Kvalitéer: Strandpromenad med utsikt över älven
Anläggningar för frilufts- Motionsspår 1 km och 2,1 km, uppmärkta och med fast underlag.
liv: Trollhättans IF:s motionsgård (ej för allmänheten).
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun
Befintligt skydd och pla- Anges som naturområde i översiktsplanen för Trollhättans tätort. Na-
neringsstatus: turvårdsanpassad skogsbruksplan. Delar är föreslagna att ingå i den
planerade nationalstadsparken. Strandskydd 100 meter.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Knorretorpet ligger på en liten halvö i Göta älv. Terrängen är ganska flack och utgörs av gles tall-
skog. Här finns fotbollsplaner och en naturlig badplats. Området är ett populärt utflyktsmål under
sommaren. Här finns också två motionsspår. Spåren är uppmärkta och har sin största betydelse som
promenadvägar.
Området har ett strategiskt läge i tätorten med goda förutsättningar som friluftspark. Öppna ytor
lämpar sig väl för gräsmattor, med möjlighet till lek, spel och avkoppling.
Området gränsar också till ett verksamhetsområde.
Utbyggnaden av dubbelspårig järnväg medför att den gamla järnvägen tas bort och Knorren blir mer
lättillgänglig. Sambandet mellan området och Vårviks gård stärks och förbättras.
En säker övergång/ undergång vid Vänersborgsvägen bör ordnas vid Knorren. Genom att spara mil-
jön vid Vårviks gård erhålls också en naturlig kontakt med område 10 - Karlsberg.
Den i översiktsplanen, angivna Hjulkvarnsbron innebär en ytterligare störning, men förbättrar tillgäng-
ligheten till Knorren.

* Att ytterligare vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området eller
så nära att allvarliga störningar uppstår.
67
68


LIVET

Området bör vid upprättande av detaljplan anges som naturmark och för vissa delar av området för
frilufts-/ idrottsändamål med viss byggrätt.
Behov av skötsel
* Renhållning och kontinuerligt underhåll.
* Att motionsspår och andra anläggningar underhålls.
Uppslag och idéer

* Området har ett strategiskt läge i tätorten med goda förutsättningar som friluftspark. En
vidare förbindelse ut till Långön vore värdefullt.
68
69
12
KÄLLSTORPSPARKEN
Storlek: Cirka 6 ha
Närområde för: Norra Strömslund
Barriärer: TV/ Radiomasten
Kvalitéer: Mindre skogsområde
Anläggningar för frilufts- _
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- I översiktsplanen för Trollhättans tätort anges området som natur-
neringsstatus: och friluftsområde/ stadens grönstruktur. Nya bostäder anges i västra
delen utmed Albertsvägen.
Strandskydd 100 meter.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Källstorpsparken ligger på en bergknalle. Här finns ett skogsparti med ek, björk, tall och gran. I om-
rådet finns inga speciella parkvägar men mindre stigar löper här och var, och området utnyttjas för
kortare promenader av de kringboende.

* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området, eller så nära så

LIVET

* Området bör anges som natur i framtida detaljplaner.
Uppslag och idéer

* Det vore värdefullt med en parkväg till området.
69
70
13
MALÖGA FUKTHED
Friluftsliv: Terränglöpning, skidåkning, strövtåg och utflykter
Tillgänglighet: Ligger strax norr om Trollhättans tätort. Nås framför allt med bil
Framkomlighet: God. Motionsspår. Lättgången terräng.
Barriärer: -
Kvalitéer: Inbjudande terräng. Sällsynta växter. Fröreserv för Klockgentiana
Anläggningar för frilufts- SAAB Automobiles motionsanläggning med P-plats. Motionsspår
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation Natur i Älvsborgs län. Naturvårdsplan för Trollhättans kommun
Befintligt skydd och pla- Anges som bevarandeområde - natur- och friluftsområde/ stadens grön-
neringsstatus: struktur i översiktsplanen för Trollhättans tätort.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Strax sydöst om SAAB Automobiles fabriksområde, intill Stallbackaån ligger ett stort och mestadels
öppet hagmarkslandskap. Området utgörs av gamla åker- och betesmarker med mindre dungar av
barrskog. De öppna partierna pryds av spridda enbuskar som ger området en mycket behaglig prä-
gel. Gräsmarkerna innehåller, vid sidan av stora skönhetsvärden, flera sällsynta växter vilka här har
en speciell växtmiljö, som skapats genom långvarigt bete och mänsklig påverkan. Beteshävden har
tyvärr upphört och området är i behov av åtgärder, som ger bestående öppenhet. Gamla betesmar-
ker är biologiskt sett tramp- och slittåliga, varför de med fördel även kan användas i rekreativt syfte,
för det rörliga friluftslivet. I skogspartierna finns också ett flertal mindre partier med s k slättberg. I
anslutning till dessa ligger SAAB Automobiles motionsanläggning. Härifrån utgår ett kortare motions-
spår.

* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området.
* Att området betas eller på annat sätt hålls öppet.

LIVET
Uppslag och idéer
* Röjning, stängsling och återupptaget bete.
* Områdesskydd med stöd av miljöbalken.
70
71
14
SANDHEM
Friluftsliv: Promenader, utflykter, skidåkning och terränglöpning

Besöksfrekvens: Stor - mycket stor
Närområde för: Sandhem, Stavre, Dannebacken och Halvorstorp
Framkomlighet: Mycket god - god. Lättgången terräng med motionsspår
Barriärer: Ljungvägen
Kvalitéer: Slättberg, utsikt över Tunhemsslätten mot Hunneberg
Attraktionskraft: Kommunal (friluftsliv) Nationell (naturvård)
Anläggningar för frilufts- Motionsspår/ parkväg 1,7 km - el och 3 km
liv:
Kommunal mark: Halva området
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. Skötselplan för natur-
vårdsområdet Slättbergen. Natur i Älvsborgs län.
Befintligt skydd och pla- Anges huvudsakligen som bevarandeområde - natur- och friluftsom-
neringsstatus: råde/ stadens grönstruktur i översiktsplanen för Trollhättans tätort.
Största delen av området utgör naturvårdsområde enligt tidigare na-
turvårdslag.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Vid Sandhem och Halvorstorp finns en blandskog med gran, tall och björk, samt inslag av mindre
gräsmarker. Terrängen är flack, och upp mot Lunden finns stora öppna slättbergsytor. Dessa geolo-
giska formationer är mycket värdefulla. Härifrån har man en underbar utsikt över Tunhemsslätten och
vidare upp mot Hunneberg. En "pedagogisk punkt" för den som vill känna historiens vingslag, och
fundera lite över de olika krafter som skapar jordens former.
Hela Sandhemsområdet är ett bra och välbesökt närströvområde med både möjligheter till prome-
nader och löpning. I de nordöstra delarna av staden är det annars brist på närströvområden. Från
dessa stadsdelar är det dessutom längst till stora friluftsområden i form av Slätthult, Björndalen och
Göta älvs sluttningar.
Från centrum går en promenad- och cykelväg, längs gamla Nossebrobanan ner mot Hullsjön (se
vidare nästa område).

skogsvårdslagen.
* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området eller så nära att
71
72

* Att den naturliga kontakten med område 15 - Tunhemsslätten och Hullsjön bibehålls.

LIVET

Området är närströvområde för boende i de nordöstra stadsdelarna. I denna del av tätorten finns det
lite tillgång på bostadsnära natur. Härifrån är det också långt till de stora strövområdena i väster.
Detta tillsammans med Sandhemsområdets mycket stora geologiska värden motiverar ett starkt
skydd.
72
73
15
TUNHEMSSLÄTTEN OCH HULLSJÖN
Friluftsliv: Promenader, cykling och utflykter

Tillgänglighet: Ligger strax öster om Trollhättans tätort
Framkomlighet: God. Mindre grusvägar
Barriärer: -
Kvalitéer: Vackert landskap och fågelsjö
Attraktionskraft: Nationell
Anläggningar för frilufts- Fågeltorn.
liv:
Kommunal mark: Nej
Dokumentation: Natur i Älvsborgs län. Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. Vat-
tenöversikt för Trollhättans kommun. Kulturmiljöprogram för Troll-
hättans kommun.
Befintligt skydd och pla- Riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3:6. Landskapsskydd
neringsstatus: enligt äldre lydelsen av naturvårdslagen (gäller östra delen av slätten).
Sjön och strandzonen är naturreservat enligt miljöbalken 7:4. Strand-
skydd 300 m. Sjön och strandzonen anges som bevarandeområde
för naturvård och friluftsliv, medan resten anges som bevarandeom-
råde och värdefullt natur- kultur- eller friluftsområde i kommunens
heltäckande översiktsplan.
Området fortsätter i föl- Vänersborg
jande kommuner:
BESKRIVNING
Öster om Trollhättan, mellan Halvorstorp och Hunneberg, öppnar sig ett vidsträckt och utomordent-
ligt vackert slättlandskap med åkermarker, gårdar och enstaka begränsade träddungar. Mindre grus-
vägar gör området lättillgängligt för promenader och cykling. Från Sandhem och ner mot Hullsjön
löper en promenad- och cykelväg längs gamla Nossebrobanan. Här förekommer konflikter mellan
de som promenerar och rider.
Sträckningen av Hullsjövägen har medeltida anor, och den ålderdomliga karaktären har bevarats.
Kring Hullsjövägen finns också ett stort antal fornlämningar från järnåldern. Hullsjön, omgärdad av
vida vassbälten, utgör kommunens allra finaste fågellokal. Under vår och höst gästas sjön av stora
mängder flyttande och rastande fåglar, och sjön är faktiskt en av Västsveriges allra bästa fågelsjöar.
Även under sommarmånaderna hyser sjön ett rikt fågelliv, och de strandnära delar-na är då särskilt
känsliga för störningar. Strax väser om sjön finns en liten kulle med fågeltorn, varifrån fågelstudier
med fördel kan bedrivas. Här finns också en informationstavla.
Hullsjön avvattnas mot norr via Stallbackaån till Göta älv.

* Att nuvarande markanvändning på Tunhemsslätten fortsätter och att landskapsbilden inte
73
74
förfulas.
* Att samlad bebyggelse ej tillkommer i området.
* Att den av länsstyrelsen upprättade skötselplanen för Hullsjön följs.
* Att den naturliga kontakten med område 14 - Sandhem bibehålls.

LIVET

I nuläget föreslås inga åtgärder utöver gällande planer och förordningar.
74
75
16
HJORTMOSSEPARKEN
Friluftsliv: Promenader och (cykling)

Storlek: Cirka 17 hektar
Tillgänglighet: Ligger i omedelbar anslutning till centrum och bostadsområden
Närområde för: Hjortmossen och södra delen av Tingvalla
Framkomlighet: Mycket god. Parkvägar GCM-vägar
Barriärer: Nohabjärnvägen och Hjortmossegatan
Kvalitéer: Slättberg. Litet skogsområde
Anläggningar för frilufts- Motionsspår 1 km. Parkvägar och parkbänkar
liv:
Kommunal mark: Ja
vårdsområdet Slättbergen.
Befintligt skydd och pla- Största delen av området utgör naturvårdsområde enligt tidigare na-
neringsstatus: turvårdslag. Park i gällande detaljplan.
jande kommuner:
BESKRIVNING
I Hjortmosseparken finns ett system av cykel- och gångvägar som löper mellan tall- och björkklädda
hällmarkskullar. I den östra delen finns tydliga slättberg, vilket är geologiskt mycket intressanta for-
mationer. Parken som ligger mindre än fem minuters gångväg från Trollhättans centrum är ett mycket
välutnyttjat promenad och genomgångsområde. Det nås också lätt från de omkringliggande bostads-
områdena, och är väl tillrättalagt som promenadområde med gångvägar, cykelvägar och parkbänkar.
I östra delen finns ett 1 km långt motionsspår, vilket utgår från Nils Ericson skolan. Den östra delen
av Hjortmosseparken avskärs av den ganska hårt trafikerade Hjortmossegatan.

* Att parkvägar och andra anläggningar underhålls.
* Att spåret håller en god standard.

LIVET
Uppslag och idéer
* Förbättrad information om slättbergen via skyltar och annat informationsmaterial.
75
76
17
HÅJUM - KLOCKAREPARKEN
Tillgänglighet: Ligger i omedelbar närhet till bostadsområden
Närområde för: Norra delen av Kronogården
Barriärer: Edsborgsvägen
Kvalitéer: Litet skogsområde
liv:
Kommunal mark: Ja, delvis kyrkokommunal mark
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Största delen av området utgör kvartersmark för begravningsplats
neringsstatus: med viss byggrätt, enligt gällande detaljplan. Mindre delar i söder och
öster utgör parkmark.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Mellan Håjums begravningsplats och Kronogården finns öppna åkermarker samt ett mindre skogs-
parti invid Klockareparken. Området, som genomkorsas av några mindre stigar, utgör närströvom-
råde för boende i kvarteret Sädesbingen. I norr ansluter det till Håjums begravningsplats vilket möj-
liggör längre promenader i ostörd miljö.
Området utgör en del utav mark som är avsatt för begravningsplats. Detta behöver inte innebära nå-
gon konflikt om huvuddelen av området bibehålls som natur inom begravningsplatsen.


LIVET
Uppslag och idéer

*Det är önskvärt att begravningsplatsen utformas så att den ger möjlighet till promenader i
ostörd miljö.
76
77
18
LANTMANNAPARKEN
Tillgänglighet: Ligger i omedelbar anslutning till bostadsområden
Närområde för: Östra Kronogården
Framkomlighet: Mycket god. GCM-vägar
Barriärer:
Anläggningar för frilufts- Parkbänkar. Motionsspår 2,5 km.
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Området anges som park i gällande detaljplan. I översiktsplanen för
neringsstatus: Trollhättans tätort anges området som park- och grönområde.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Mellan järnvägen och östra delen av Kronogården finns ett tilltalande skogsområde med björkar och
tallar. Områdets entré från norr utgörs av en vacker ekdunge. Lantmannaparken utnyttjas dels som
genomgångsområde, dels som promenadområde för de boende i östra Kronogården. Cykel och
gångvägen, som löper härifrån norrut mot Håjum och åt sydväst mot Lextorp, är mycket välutnyttjad.
Härifrån fortsätter ett "grönt stråk" vidare mot Nedergårdsängen, förbi Karlstorp och in mot centrum
(se nästa område).
Genom Lantmannaparken och vidare runt Kronogårdsvallen/ Kamratgården löper en 2,5 km lång,
endast svagt kuperad, motionsslinga. Slingan är omärkt, men mycket lätt att följa.
Järnvägen avses byggas ut till dubbelspår och för högre hastigheter. Eftersom järnvägen kommer att
flyttas något åt öster kommer dock mer mark för friluftsområdet att stå till förfogande. Bullerskydd
kommer att byggas.

* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området, eller så nära att
77
78

LIVET
Behov av skötsel
* Renhållning och kontinuerligt underhåll av spår och parkbänkar.
Uppslag och idéer

I översiktsplan för Trollhättans tätort föreslås att motionsspåret kopplas samman med Lextorps fri-
luftsområde. I samband med detta bör standarden höjas till samma kvalité som på
Lextorpsspåret.
78
79
19
KRONOGÅRDEN - KARLSTORP - CENTRUM
Friluftsliv: Promenader, cykling, terränglöpning

Närområde för: Södra Kronogården, Karlstorp och delar av Lextorp (Svartmyran
och Rödmyran)
Framkomlighet: Mycket god! GCM-väg
Barriärer: Lextorpsvägen, Lantmannavägen och Edsborgsvägen
Kvalitéer: Fornlämningar. Äldre barrskog i stadsmiljö!
Anläggningar för frilufts- Parkbänkar. Motionsspår 2,5 km.
liv:
Kommunal mark: Ja, vid Lextorp. Vattenfall är ägare till marken under kraftlednings-
området.
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Huvuddelen av området anges som säkerhetsområde för hög-
neringsstatus: spänning i gällande detaljplaner. Område i öster utgör byggnadskvar-
ter med viss byggrätt för idrottsändamål. I övrigt park/ naturmark. I
översiktsplanen för Trollhättans tätort anges området som park- och
grönområde.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Från Lantmannaparken, runt Kronogården, genom Karlstorp och vidare in mot centrum går ett
"grönt stråk", med omväxlande öppna gräsmarker och skogsdungar. Största delen av området utgörs
av en kraftledningsgata med liten friluftskvalité. Trots detta utnyttjas området "i brist på annat" såsom
promenadområde av de omkringboende. Mindre delar har högre kvalitéer och området som helhet
utgör dessutom en "grön korridor" som möjliggör cykling och promenader in mot stan i en relativt
ostörd miljö. Dessa förhållanden motiverar att området redovisas som friluftsområde trots att stora
delar utgörs av en kraftledningsgata.
Söder om Edsborgsvägen finns framför allt öppna gräsmarker med inslag av mindre skogsdungar.
De öppna gräsmarkerna är betydelsefulla för barnens lek, och kan också utnyttjas för skidåkning
under vintern. Norr om Edsborgsvägen utnyttjas området främst som genomgångsområde. På ömse
sidor om cykel- och gångvägen finns ung tall- och björkskog. Strax söder om Swedenborgs center
finns dock ett mindre skogsparti med äldre fin och promenadvänlig tallskog. En parkväg i denna del
skulle öka dess värde som närströvområde. Vid Lextorpskyrkan finns också ett skogsområde med
lite högre kvalitéer. Runt kyrkan står grova ekar och björkar kring några fornlämningar, vilket bidrar
till att ge denna del en tilltalande karaktär. Norr om kyrkan finns dessutom gammal gran- och tall-
skog, vilken trots att den ligger alldeles invid Edsborgsvägen ger en viss "vildmarkskänsla".
Sammantaget gör ovanstående att området är värdefullt trots att det i många fall saknar egentliga
naturkvalitéer.
79
80
Huvuddelen av området är avsatt i detaljplan såsom ledningsområde. Kraftledningen är en viktig or-

sak till att området inte bebyggts. Samtidigt utgör den givetvis ett påtagligt störningsmoment. Vid
Lextorpskyrkan finns dessutom en transformatorstation.
Området genomkorsas och avgränsas av flera större vägar. I de flesta fall finns dock viadukter och
övergångsställen, varför framkomligheten inte påverkas nämnvärt, även om ”naturupplevelsen” givet-
vis blir lidande.

* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området. Ytterligare
anläggningar som hör samman med eldistribution utgör inget hinder, i de delar som är
avsedda för detta ändamål i detaljplan.

LIVET

* Gällande detaljplaner är tillsvidare tillfredsställande.
Behov av skötsel
* Försiktig gallring i täta unga bestånd.
* Renhållning och kontinuerligt underhåll av spår och parkbänkar.
Uppslag och idéer

I kommunens översiktsplan föreslås att motionsspåret kopplas samman med Lextorps friluftsområde.
I samband med detta bör standarden höjas till samma kvalité som på Lextorpsspåret.
80
81
20
LEXTORPSPARKEN
Friluftsliv: Promenader, (cykling och skidor)

Tillgänglighet: Ligger i omedelbar anslutning till intilliggande bostadsområden
Närområde för: Lextorp
Framkomlighet: God. Cykel och gångvägar runt området. Mindre stigar i skogen
Barriärer:
Kvalitéer: Strövvänlig skog!
Anläggningar för frilufts- Pulkabacke
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Större delen anges som park/ naturmark i detaljplan.
neringsstatus: I översiktsplanen för Trollhättans tätort anges området som natur-
och friluftsområde/ stadens grönstruktur.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Centralt i Lextorp omgivet av bebyggelse, men avskilt från vägar ligger denna naturpark. Här finns
det dels öppna gräsytor för lek och t ex skidåkning, dels skogspartier med fin, strövvänlig skog. Ge-
nom skogspartierna går mindre stigar där man kan strosa omkring utan någon känsla av att befinna
sig i en stad. Runt hela parken går dessutom en asfalterad cykel- och gångväg, vilken ansluter till fö-
regående områden via en bro över Lantmannavägen och en viadukt under Lextorpsvägen.


LIVET
Inga särskilda rekommendationer föreslås
81
82
21
ERIKSRO - MYRTUVE - SYLTEPARKEN
Friluftsliv: Promenader, (skidåkning, cykling och terränglöpning)

Närområde för: Norra delen av Skoftebyn och Sylte
Framkomlighet: Mycket god. Cykel och gångvägar. Parkvägar och mindre stigar.
Barriärer: Bergkullevägen
Kvalitéer: Slättberg. Vacker ravin! Mindre skogsområden.
Anläggningar för frilufts- Motionsspår 2,5 km, delvis kuperat. Parkvägar och parkbänkar.
liv:
Kommunal mark: Ja
vårdsområdet Slättbergen.
Befintligt skydd och pla- Området anges som park/ naturområde i gällande detaljplaner. Om-
neringsstatus: råde i nordväst utgör naturvårdsområde enligt tidigare naturvårdsla-
gen. I översiktsplanen för Trollhättans tätort anges området som na-
tur- och friluftsområde/ stadens grönstruktur.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Mellan Sylte och Skoftebyn finns ett ganska stort sammanhängande naturområde, som möjliggör
promenader och löpning i en ostörd och naturskön miljö. Området utgör också en mycket viktig för-
bindelselänk med Ryrbäcken - Slätthultsområdet. Vid Eriksroparken finns en äldre fin tallskog på ett
slättberg, som med sina stora släta urbergsytor utgör ett intressant och fascinerande inslag. Terrängen
är lättgången med mindre stigar och gångvägar. Här finns också ett 2,5 km långt motionsspår, som
löper vidare in i Myrtuveparken. Spåret är något kuperat och delvis preparerat med träflis och med
markeringar. Sylteparken utgör en fortsättning av Ryrbäckens dalgång. Längs den västra kanten lö-
per en väl iordningställd parkväg, med trappor och räcken. Längs denna har man en fin utblick ner
över ravinen. Ner mot Edsborgsvägen finns öppna gräsmarker, vilka utgör en naturlig del av prome-
nadområdet. Dessa är också viktiga för barnens lek, och kan utnyttjas för skidåkning under vintern.
I hela området finns ett väl dimensionerat system av cykel-, gångvägar och mindre stigar.

* Att den naturliga kontakten med område 24 - Ryrbäcken bibehålles.
82
83

LIVET
Behov av skötsel
* Kontinuerlig röjning av sly i unga bestånd kan öka framkomligheten.
Uppslag och idéer

* Sylteparken övergår naturligt mot Ryrbäcken - Slätthultsområdet. För vandraren eller
cyklisten som nått fram till Bergkullevägen och saknar karta framgår detta dock ej helt
klart. Någon form av vägvisning, för dem som korsar över Bergkullevägen åt ena eller
andra hållet vore därför värdefullt.
83
84
22
LEXTORP
Friluftsliv: Promenader, skidåkning och terränglöpning

Närområde för: Lextorp
Framkomlighet: God. Motionsspår
Barriärer: Lextorpsvägen
Anläggningar för frilufts- Motionsspår 2,5 km - el delvis inom området
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Anges som bevarandeområde - natur- och friluftsområde/ stadens
neringsstatus: grönstruktur i översiktsplanen för Trollhättans tätort. Naturvårdsan-
passad skogsbruksplan.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Strax öster om Lextorp finns ett litet skogsområde med granskog och hällmarkstallskog. Inom områ-
det finns delar av ett 2,5 km långt elljusspår för motion och promenader.
I kommunens översiktsplan avses området utvidgas åt söder i samband med bebyggelse i Alingså-
ker.

* Att skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn till friluftslivets intressen.

LIVET
Behov av skötsel
* Renhållning och kontinuerligt underhåll av motionsspår.
Uppslag och idéer

* En framtida hopkoppling av motionsspåren mellan Kronogården och Lextorp.
84
85
23
RYRPARKEN
Närområde för: Västra Skoftebyn
Framkomlighet: Mycket god. Parkvägar
Barriärer: -
Anläggningar för frilufts- Parkvägar och broar
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Området utgör park/ naturmark enligt gällande detaljplan. I över-
neringsstatus: siktsplanen för Trollhättans tätort anges området som natur- och fri-
luftsområde/ stadens grönstruktur.
jande kommuner:
BESKRIVNING
I den lilla Ryrparken finns ett väl utbyggt nät av små parkvägar och broar. Dessa löper genom ett litet
skogsparti med tallar och björkar, hällmarker och bergkullar. Den västra delen av parken ansluter
mot Ryrbäcksravinen.


LIVET
Behov av skötsel
* Renhållning och kontinuerligt underhåll av parkvägar och broar.
* Att parkvägar och andra anläggningar underhålls.
85
86
24
RYRBÄCKEN
Besöksfrekvens: Mycket stor!
Tillgänglighet: Ligger i omedelbar anslutning till intilliggande bostadsområden.
Ansluter till Slätthults friluftsgård
Närområde för: Södra Sylte och Skoftebyn
Framkomlighet: Mycket god. Parkvägar
Barriärer: Bergkullevägen
Kvalitéer: Rik och säregen natur
Attraktionskraft: Kommunal - regional
Anläggningar för frilufts- Parkvägar och broar
liv:
Kommunal mark: Ja, större delen
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun
Befintligt skydd och pla- Anges som bevarandeområde - natur- och friluftsområde/ stadens
neringsstatus: grönstruktur i översiktsplanen för Trollhättans tätort. Viss del av den
sydvästra delen av området utgör park/ naturmark enligt gällande
detaljplan. Strandskydd 100 meter.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Ryrbäcksravinen är en grön oas i södra delen av staden, och är kanske Trollhättans bästa exempel
på god utformning av ett bostadsnära promenadområde. Tack vare sin intressanta natur och närheten
till centrum är Ryrbäcken viktig som utflyktsmål även för dem som bor i andra delar av staden. Med
sina väl iordninggjorda parkvägar och broar över ån blir området en viktig del av motions- och re-
kreationsområdet kring Slätthult. Gångvägarna utgör i många fall en naturlig fortsättning på elljusspå-
ret vilket också utnyttjas för promenader. Ravinen ger goda möjligheter till rika naturupplevelser i en
lummig lövskogsmiljö. Under våren kan man lyssna till en varierande fågelsång, och här finns också
en rik flora med blåsippor, skogsklocka m fl ovanliga arter. Vid utloppet mot Göta älv rinner Ryr-
bäcken genom en djup kanjon med ekskog. Från bron vid holmen gör ravinen ett mäktigt intryck. I
dalens botten går här en liten stig som fortsätter ner mot älven. Sista biten följer den någon form av
vattenledning. Med smärre insatser skulle stigen kunna röjas upp.

* Att den naturliga kontakten med område 21- Eriksro - Myrtuve - Sylteparken och område 25
- Slätthult bibehålls.
86
87

LIVET

Området bör säkerställas som naturreservat, och en skötselplan upprättas.
Behov av skötsel
* Uppröjning kring stigen ner mot Göta älv.
* Renhållning och kontinuerligt underhåll av anläggningar, parkvägar, broar m m
* Ängspartier bör skötas i enlighet med rekommendationer i kommunens naturvårdsplan.
* Ängspartier bör bibehållas öppna. (Se vidare i kommunens naturvårdsplan)
87
88
25
SLÄTTHULT
Friluftsliv: Promenader, strövtåg, terränglöpning, skidor och orientering.

Tillgänglighet: Ligger strax söder om Trollhättans tätort. Busshållplats cirka 500 m
från friluftsgården.
Närområde för:
Framkomlighet: God. Grusvägar, motionsspår och mindre stigar.
Barriärer:
Kvalitéer: Gammal granskog med vildmarksprägel. Utsikt över älven.
Attraktionskraft: Kommunal - nationell
Anläggningar för frilufts- Motionsgård. Styrketräningsplats. Vindskydd vid starten och längs
liv: spåret. Motionsspår; 1,7 km, 3,4 km - el, 2,5 km, 5 km, 7,5 km och
10 km. Promenadspår
Kommunal mark: Ja.
Dokumentation: Natur i Älvsborgs län
Befintligt skydd och pla- Riksintresse för friluftsliv och naturvård (gäller närmast älven). Anges
neringsstatus: till största delen som bevarandeområde - natur- och friluftsområde/
stadens grönstruktur i översiktsplanen för Trollhättans tätort. Över-
siktsplanen visar också ett reservat för ny sträckning av riksväg 45.
Naturvårdsinriktad skogsbruksplan. Strandskydd 100 meter.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Slätthult är ett av Trollhättans två stora motionsområden. Här finns ett landskap med granskogar om-
växlande med öppna åkermarker. Området lämpar sig väl för friluftsliv i olika former.
I Slätthultsområdet finns äldre granskog med "vildmarksprägel". Ovanför branterna längs älven finns
utflyktsmål. Den som ger sig tid att stanna till här en stund och gå ut på någon bergsklack kan få fan-
tastiska utsikter.
Terrängen är lagom kuperad och spåren är mjuka med rikligt med träflis. Därmed är motionsspåren
perfekta för terränglöpning, där naturupplevelsen är en viktig del. Ur denna synvinkel är
Slätthultsområdet ett av de bästa motionsområdena i Västsverige. För skidåkning önskas ofta lite
bredare spår, för att snön skall nå ner, och för att möjliggöra varierade åkstilar. Dessa krav fylls av
elljusspåret.
Elljusspåret utgör också en naturlig fortsättning av strövområdet i Ryrbäcken. Även övriga terräng-
spår kan användas för promenader och strövtåg, men p g a den tjocka beläggningen med träflis upp-
lever många dem som "tunga". Detta kan dock variera från en tid till en annan beroende på när flis
senast lades på, hur vintern varit m m Sista delen av milspåret med sina möjligheter till fina utsikts-
punkter lämpar sig också bra för strövtåg.
Spåren kan också utgöra transportsträckor för t ex svamp och bärplockare, som sedan kan ge sig in
på egna upptäcktsfärder i skogarna. Området utnyttjas bl a som exkursionsområde för svampkurser.
88
89
I översiktsplanen för Trollhättans tätort redovisas reservat för Rv 45 öster om Nyckelberget som
kommer att innebära ett ingrepp i Slätthultsområdet och negativt påverka områdets värde för frilufts-
livet.
Vägen till Slätthult går idag genom ett villaområde och klagomål från de boende har förekommit.
Störst har problemen varit i samband med olika arrangemang.

* Att skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn till friluftslivets intressen. Andelen mogen och
äldre skog bör i framtiden inte bli mindre än idag.
* Att ytterligare vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området, eller
* Att den naturliga kontakten med område 24 - Ryrbäcken och område 26 - Torpa - Stenröset
bibehålls.
* Att jordbruksmarker bibehålls öppna.

LIVET

* I en stad av Trollhättans storlek är det av största vikt att mark avsätts för friluftslivet i
stadens närhet. Slätthultsområdet har mycket goda förutsättningar för olika typer av
friluftsliv och bör ha ett gott skydd mot ingrepp. Områdesskydd med stöd av miljöbalken
ger starkaste skyddet.
* Fortsatt naturvårdsanpassad skogsbruksplan på kommunal mark.
Uppslag och idéer

Ökade möjligheter till promenad och strövtåg
Slätthult är idag ett viktigt centrum för friluftsmotion - terränglöpning, skidåkning och orientering. Ge-
nom vissa åtgärder skulle betydelsen, som centrum och utgångspunkt för strövtåg, vandringar och
naturutflykter kunna ökas.
* Anläggning av parkvägar/strövstigar samt information om dessa. Detta promenadnät skulle

fullt utvecklat kunna sammanbinda t ex Ryrbäcken, Sandgärdet - Stubbered (utsikt över
älven), Slätthult - elljusspåret och Hörlycke.
Promenadstråket bör i möjligaste mån göras användbart för barnvagnar och rullstolar.
* I och med den förändrade sträckningen av Rv 45 kommer områdets förutsättningar för
friluftsliv att förändras. En utredning som belyser konsekvenserna för Slätthultsområdets
framtida utveckling när vägen kommit till bör därför genomföras innan mer omfattande
utbyggnader av ledsystemen påbörjas.
89
90
26
TORPA - STENRÖSET
Friluftsliv: Strövtåg, orientering utflykter och fiske.

Tillgänglighet: Ansluter till Slätthultsområdet. Nås med bil och buss från riksväg 45.
Framkomlighet: Måttlig - god. Mindre stigar, skogsvägar och grusvägar.
Barriärer: -
Kvalitéer: Fantastiska utsikter över älven, gamla granskogar och tilltalande
hagmarker
Anläggningar för frilufts- Stenrösets camping
liv:
Kommunal mark: Ja, delvis. (Norr om Heden)
Dokumentation: Natur i Älvsborgs län. Naturvårdsplan för Trollhättans kommun.
Befintligt skydd och pla- Riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt miljöbalken 3:6 (gäller
neringsstatus: området närmast älven). Den norra delen anges som bevarande-
område för natur- och friluftsområde/ stadens grönstruktur i över-
siktsplanen för Trollhättans tätort, medan den södra delen anges som
värdefullt natur-, kultur- eller friluftsområde i kommunens heltäckan-
de översiktsplan. Detaljplan för fritidsbebyggelse finns vid Heden.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Området från Stenröset och ner till Torpa utgör en fortsättning på Slätthultsområdet. Här finns ett
tilltalande landskap med gamla granskogar i kontrast mot småbrutna åker- och hagmarker. Genom
skogarna går stigar och gamla körvägar, vilka utnyttjas för strövtåg, bär- och svamp-
utflykter.
Området närmast älven är i många stycken unikt. Branta klippbranter, bergsklackar med mager
hällmarksskog, frodiga sluttningar med grova granar och jättefuror eller tilltalande hagmarker är några
av ingredienserna. I kombination med älvens mäktiga vattenflöde får området sin speciella karaktär.
Härifrån och upp till Trollhättan finns idag den mest storslagna delen av Sveriges största vattendrag.
Ny sträckning av Rv 45 går mellan Slätthult och detta område.

* Att skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn till friluftslivets intressen i området närmast
älven, samt tar hänsyn till naturvårdens och friluftslivets intressen enligt 30 § skogs-
vårdslagen i övriga delar.
* Att ytterligare områden för samlad bebyggelse ej tillkommer i området.
* Att ytterligare vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området, eller
90
91
* Att jordbruksmarker bibehålls öppna, antingen som åker, vall eller betesmark.
* Miljön närmast älven är särskilt värdefull. Att de områden som anges i kommunens
naturvårdsplan bevaras är speciellt viktigt.

LIVET

Området närmast älven är mycket värdefullt för naturvård och friluftsliv. Tillsvidare föreslås dock
inget särskilt skydd, men i framtiden, när vägen kommer bör denna fråga aktualiseras. Fortsatt natur-
vårdsanpassad skogsbruksplan på kommunal mark.
91
92
27
LIPEREDSOMRÅDET
Friluftsliv: Fiske, strövtåg och bad.

Tillgänglighet: Ligger strax norr om Sjuntorp. Höjdskillnaden gör dock att tillgäng-
ligheten från samhället är begränsad.
Närområde för: Sjuntorp
Framkomlighet: God - måttlig. Strövstigar
Barriärer: -
Kvalitéer: Fiskesjöar, utsikter, stort skogsområde delvis med stora naturvärden.
Fiskearter: Öring, regnbåge, abborre, gädda, sutare, mört, löja och ål.
Fiskerätt: Arrenderas av Sportfiskarna Trollhättan - Vänersborg. Allmänheten
kan köpa fiskekort.
Anläggningar för frilufts- Parkeringsplats, toalett, soptunnor, bryggor och grillplatser.
liv:
Kommunal mark: Ja, större delen.
Dokumentation: Natur i Älvsborgs län. Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. vat-
tenöversikt för Trollhättans kommun. Kulturmiljöprogram för Troll-
hättans kommun.
Befintligt skydd och pla- För Alsjön, Liperedsjön och Småvattnet gäller strandskydd 200 m.
neringsstatus: Smörsömlingen har strandskydd 100 m. En mindre del av området
nedanför Ulveberget utgör också riksintresse för kulturminnesvården.
Anges huvudsakligen som bevarandeområde för natur i översiktsplan
för Sjuntorp. Utanför denna anges resterande del av området som
bevarandeområde för naturvård och friluftsliv i kommunens heltäck-
ande översiktsplan.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Runt Liperedsjöarna och Smörsömlingen finns ett varierat skogsområde med gran och tallskog. Här
och var syns små lövskogar och öppna ytor runt gamla torpruiner. Ett rationellt skogsbruk har bedri-
vits, och i delar av området finns flera kalhyggen och planteringar.
Småsjöarna skänker området sin speciella karaktär. Stränderna kantas av kala klippor och små vas-
sar. Fiskebestånden är goda och man sätter regelbundet i öring och regnbåge. Sportfiskarna
Trollhättan - Vänersborg har arrende på sjöarna, och fiskekort kan lösas av allmänheten. Enligt
vattendom från 1946 är den maximala regleringsamplituden 2,87 meter.
Från parkeringsplatsen går en lättframkomlig parkväg fram till en grillplats. Runt sjöarna går dessut-
om ett stort antal mindre strövstigar.
92
93
I den södra delen av området finns branta sluttningar och klippstup ner mot Sjuntorp. Från Ulveber-
get har man en fin utsikt över samhället. Dessa delar är viktiga som promenadområden i bostädernas
närhet. Härifrån går också strövstigar upp mot sjöarna.
Hela området är ett mycket fint friluftsområde med många kvalitéer. Det är inte bara intressant för
Sjuntorpsborna utan för hela kommunen.

skogsvårdslagen.
* Att den del av området som anges i kommunens naturvårdsplan bevaras opåverkad.

LIVET

* Kommunen bör verka för att villkoren omprövas så att den maximala regleringsamplituden
i sjöarna minskas.
* Fortsatt naturvårdsanpassad skogsbruksplan på kommunal skogsmark.
Uppslag och idéer

* Många besökare kommer idag per bil. Området har goda förutsättningar för strövtåg och
promenader.
Ytterligare åtgärder för att öka tillgängligheten och framkomligheten vore värdefullt.
93
94
28
SLUMPÅN VID SJUNTORPS FABRIKER
Tillgänglighet: Ligger i omedelbar anslutning till Sjuntorps samhälle.
Framkomlighet: Varierande
Barriärer: -
Kvalitéer: Tilltalande ravinavsnitt längs Slumpån nära samhället.
Attraktionskraft: Lokal - kommunal
Anläggningar för frilufts- Parkväg
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: Riksintresse naturvården. Kulturmiljöprogram för Trollhättans kom-
mun. Naturvårdsprogram för Trollhättans kommun.
Befintligt skydd och pla- Strandskydd 100 m. Sjuntorps fabriker är av riksintresse för kultur-
neringsstatus: minnesvården enligt miljöbalken 3:6. Anges huvudsakligen som beva-
randeområde för natur i översiktsplanen för Sjuntorp. För att säker-
ställa fabriksbebyggelsens bevarande pågår upprättande av områ-
desbestämmelser.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Runt Fors och Sjuntorps samhälle finns idag inget riktigt lättillgängligt promenadområde. I omgivning-
arna finns främst vägar, bebyggelse och åkermarker. Liperedsområdet ligger utanför rimligt prome-
nadavstånd för stora delar av bostadsområdena.
Många utnyttjar området kring idrottsplatsen för korta promenader. Strax norr om idrottsplatsen
finns en liten skogsdunge längs Slumpån. Nere vid ån går en parkväg fram till skjutbanan som ligger
inom området. Genom anslutning av denna upp mot idrottsplatsen skulle tillgängligheten öka.
I områdets östra del ligger Sjuntorps fabriker som utgör en intressant kulturmiljö.
Slumpåns och Syltebäckens ravin kan också utgöra naturliga fortsättningar för strövtåg, varför skyd-
det för dessa områden särskilt bör beaktas intill tätorten ( se vidare område 45 - Slumpån med till-
flöden).

* Att kulturmiljön kring Sjuntorps fabriker bevaras.
94
95

LIVET

* Förutsättningarna för bibehållet värde tillgodoses lämpligast genom upprättande av detalj-
plan eller områdesbestämmelser.
Behov av skötsel
* De rekommendationer som anges i kommunens kulturmiljöprogram bör följas.
95
96
29
TREHÖRNINGEN - SJÖLANDASJÖN
Friluftsliv: Bad, fiske och båtliv

Tillgänglighet: Ligger någon kilometer norr om Sjuntorps samhälle. Ansluter till motions-
området vid Rödjan.
Närområde för: Sjuntorp och Trollhättan
Framkomlighet: Varierande
Barriärer: -
Kvalitéer: Goda förutsättningar för bad och fiske. Obebyggda stränder längs sydsi-
dan.
Attraktionskraft:
Fiskarter: Gädda, abborre, mört, gös och ruda.
Fiskerätt: Privat
Anläggningar för frilufts- Badplats med parkeringsplats och toalett.
liv:
Kommunal mark: -
Dokumentation: Natur i Älvsborgs län. Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. Vatten-
översikt för Trollhättans kommun.
Befintligt skydd och pla- Strandskydd 200 meter. Anges som bad och fiskesjö i kommunens hel-
neringsstatus: täckande översiktsplan.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Sjön Trehörningen utnyttjas i stor omfattning för friluftsliv och rekreation. Närheten till såväl Trollhät-
tan som Sjuntorp är av stor betydelse. Kring sjön finns steniga och klippiga stränder. Den södra de-
len är huvudsakligen obebyggd, och ansluter till friluftsområdet vid Rödjan. I den norra delen finns en
omfattande fritidsbebyggelse, och en badplats med god standard. Båtlivet i sjön inskränker sig i för-
sta hand till ekor. Större motorbåtar har hittills inte varit något problem. I sjön förekommer oreglerat
fiske, framför allt av stugägare och närboende. Enligt vattendom från 1946 är regleringsamplituden
för sjön 4,2 meter. Sjöns maxdjup är 7 meter och en vattenreglering påverkar möjligheterna till fri-
luftsliv mycket negativt.
* Att miljöstörande verksamhet eller annan påverkan som inskränker möjligheterna till bad,
* Att tillgängligheten till stranzonen inte försämras.

LIVET
* Kommunen bör verka för att den maximala regleringsamplituden minskas.
96
97
30
RÖDJAN - ÖSTERÄNGEN
Friluftsliv: Terränglöpning, orientering och strövtåg

Besöksfrekvens: Stor - måttligt stor
Tillgänglighet: Ligger strax nordost om Sjuntorp.
Framkomlighet: God. Motionsspår, små stigar och skogsvägar.
Barriärer: -
Kvalitéer: Stort skogsområde invid sjö.
Anläggningar för frilufts- Motionsspår 2,5 km - el, märkt, träflisunderlag. 2,5 km och 5 km
liv: märkt stig och skogsväg. Motionsgård som är öppen för allmänheten.
Kommunal mark: Endast mindre delar i väster.
Befintligt skydd och pla- Västra delen anges huvudsakligen som bevarandeområde för natur i
neringsstatus: översiktsplan för Sjuntorp. Utanför denna anges resterande del som
bevarandeområde för naturvård och friluftsliv i kommunens heltäck-
ande översiktsplan. Strandskydd 200 meter.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Söder om Trehörningen ligger ett stort skogsområde med barrskog. I skogen bedrivs ett produk-
tionsinriktat skogsbruk och här finns såväl kalhyggen och planteringar som äldre skog. Ett fortsatt
skogsbruk påverkar områdets värde för friluftslivet i negativ riktning.
Terrängen är småkuperad och korsas av ett antal mindre bäckar.
Vid Rödjan finns en friluftsanläggning som drivs av OK Flundrehof. Härifrån utgår flera motionsspår
och i skogen finns dessutom ett flertal mindre stigar och gamla skogsvägar. De opreparerade spåren
är slitna. Spåren blir därför mycket sörjiga och svårframkomliga vid våt väderlek, bl a för att det på
5 km spåret förekommer ridning. Detta upplevs som en intressekonflikt

* Att skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn till friluftslivets intressen enligt 30 §
skogsvårdslagen.
* Att samlad bebyggelse i större omfattning ej tillkommer i området.
* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området, eller så nära
97
98

LIVET

* Eventuella konflikter mellan friluftsliv och markägare bör lösas genom enskilda avtal.
För större delen av området är dock hänsyn enligt skogsvårdslagen § 30 tillräckligt.
* Fortsatt naturvårdsanpassad skogsbruksplan på kommunal skogsmark.
Uppslag och idéer

* De båda opreparerade spåren behöver restaureras. Åtgärder i form av dränering, spångning,
ny beläggning och eventuellt ändrad sträckning, vore önskvärda.
* Åtgärder för alternativa ridvägar.
* Kontakter med markägare för att säkerställa spåren.
98
99
31
TALLMO - SKOGSBOSJÖN
Friluftsliv: Strövtåg, promenader och terränglöpning

Besöksfrekvens: Måttligt stor!
Tillgänglighet: Ligger strax sydväst om Velanda.
Närområde för: Velanda
Framkomlighet: Måttlig - god. Små stigar.
Barriärer: -
Kvalitéer: Skogsområde med små skogssjöar.
Anläggningar för frilufts- Motionsspår 1,6 km.
liv:
Kommunal mark: Nej
Befintligt skydd och pla- Anges som bevarandeområde för naturvård och friluftsliv i kommu-
neringsstatus: nens heltäckande översiktsplan. Vid Skogsbosjön gäller strandskydd
100 meter.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Strax sydväst om Velanda finns ett litet skogsområde med gran, björk, tall och hällmarker. Området
nås från Velanda via vägen mot Granlunden. Lite längre söderut finns mossmarker på vilka man tidi-
gare brutit torv, och där det idag växer småtallar mellan de forna torvtäkterna. I området finns två
små skogssjöar, Skogsbosjön och Hovgårdssjön. Den senare har blivit utdikad och består idag
framförallt av sumpmark. I terrängen finns flera små stigar. Ett 1,6 km långt terrängspår finns i områ-
det.
* Att skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn till friluftslivets intressen enligt 30 § skogsvårdslagen.
LIVET
* Åtgärder för säkerställande av området bör aktualiseras om och när väsentlig utbyggnad av
samhället kommer till stånd.
Uppslag och idéer
* Upprustning av terrängspåret. Eventuellt anläggning av ett längre spår samt ett ridspår då
omfattande ridning sker i området.
99
100
32
GRAVLÅNGEN - KALLTORPSSJÖN
Friluftsliv: Fiske, bad, båtliv och paddling

Tillgänglighet: Området nås med bil
Närområde för: Sjuntorp och Upphärad
Framkomlighet: -
Barriärer: -
Kvalitéer: Bad och fiskesjö
Fiskarter: Abborre, gädda, gärs, ål, mört, löja, braxen, björkna, sarv, ruda och gös.
Fiskerätt: Privat
Anläggningar för frilufts- Badplats och parkeringsplats vid Ålstadnäset.
liv:
Kommunal mark: -
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. Vattenöversikt för Trollhättans
kommun. Naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag i Älvsborgs län.
Befintligt skydd och pla- Strandskydd 200 m. Anges som bad- och fiskesjö i kommunens heltäck-
neringsstatus: ande översiktsplan.
Området fortsätter i föl- Lilla Edet
jande kommuner:
BESKRIVNING
Gravlången är en långsmal sjö i den södra delen av kommunen. Sjön är näringsrik med god tillgång
på fisk. Fiske kan ske efter tillstånd från markägarna. Sjön omges dels av branta, barrskogsklädda
och bergiga stränder dels av mera svagt sluttande åkermarker. Stränderna saknar huvudsakligen be-
byggelse, varför tillgängligheten till strandzonen är god. Under sommaren förekommer ett ganska
intensivt båtliv, och sjöns långsträckta form gör att den lämpar sig bra för kanoting. Även sjöns om-
givningar är intressanta för friluftslivet. Störst värde har omgivningarna runt Kalltorpsjön. Här finns bl
a en badplats vid Ålstadsnäs. Se nästa område. Enligt vattendom från 1943 är regleringsamplituden
2,22 m vilket kan innebära stora störningar för friluftslivet.

* Att landskapsbilden inte förfulas.

LIVET
* Kommunen bör verka för att den maximala regleringsamplituden minskas.
100
101
33
ÅLSTADNÄSET - KALLTORP
Friluftsliv: Strövtåg, utflykter och bad.

Besöksfrekvens: Stor (under sommaren)
Tillgänglighet: Nås med bil
Närområde för: Sjuntorp och Upphärad
Framkomlighet: God - måttlig. Mindre stigar.
Barriärer: -
Kvalitéer: Vacker ekhage, tilltalande landskap, lövskogar och branta barr-
skogsklädda sluttningar ner mot sjön.
Anläggningar för frilufts- Badplats och parkeringsplats.
liv:
Kommunal mark: Nej
Befintligt skydd och pla- Halvön Ålstadnäset anges som bevarandeområde värdefullt natur-,
neringsstatus: kultur eller friluftsområde i kommunens heltäckande översiktsplan.
Inom området finns fem gällande detaljplaner för fritidsbebyggelse.
Strandskydd 200 meter. Biotopskydd. Naturvårdsavtal.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Kalltorpsjön ligger i norra delen av Gravlången. Delar av sjön kantas av branta stränder med bergs-
klackar täckta av hällmarkstallskog, vilka skänker området en speciell prägel. Här finns också mer
lättillgängliga barr-, bland- och lövskogar korsade av små stigar.
Norr om Ålstadnäset finns ett område med fritidsbebyggelse, och i anslutning till denna ligger en
badplats. Härifrån kan man gå på strövtåg längs en liten stig ut mot den yttersta spetsen av udden. I
fastlagda detaljplaner är ytterligare delar av området föreslaget för fritidsbebyggelse.
Kalltorps ekhage, med glest stående kraftiga ekar, ligger vackert belägen invid sjöns nordöstra
strand. Ekhagen, tillsammans med de betade strandängarna, hyser stora naturvärden och utgör ett
trevligt utflyktsmål.

* Att skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn till friluftslivets intressen enligt 30 § skogs-
vårdslagen.
* Att hagmarkerna bibehålls öppna.
* Att tillgången till strandzonen inte försämras.
* Att landskapsbilden inte förfulas.
101
102

LIVET

* Ytterligare fritidsbebyggelse utöver redan detaljplanelagda områden bör inte tillkomma.
Uppslag och idéer

För att öka tillgängligheten till den nyanlagda strövstigen ut på Ålstadsnäset bör en vändplats och P-
plats ordnas där vägen slutar. Den nuvarande ”vilda ” parkeringen på platsen sliter hårt på marken
och är dessutom olaglig enligt terrängkörningslagen. En kontakt med markägaren (Göteborgs stift)
för samordning av åtgärder bör tas. Tillgängligheten för den utomordentligt vackra Kalltorps ekhage
borde också kunna öka genom kontakter eller avtal med markägare för att erhålla parkeringsmöjlig-
heter och undvika ev framtida konflikter.
102
103
34
NYCKELBY - LUNNE
Friluftsliv: Promenader, terränglöpning, skidor och strövtåg.

Tillgänglighet: Ligger i omedelbar anslutning till Upphärads samhälle.
Närområde för: Upphärad
Framkomlighet: God - måttlig. Motionsspår, skogsvägar och mindre stigar.
Barriärer: Landsvägen
Kvalitéer: Större skogsområde med inslag av småbrutna jordbruksmarker.
Attraktionskraft: -
Anläggningar för frilufts- Motionsspår 1,6 km - el.
liv:
Kommunal mark: Ja, närmast tätorten
Befintligt skydd och pla- I översiktssplanen för Upphärad redovisas hela Nyckelby-
neringsstatus: Lunneområdet, med undantag för en mindre del närmast länsvägen,
som bevarandeområde för natur- och friluftsliv.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Omedelbart väster om Upphärad finns ett skogsområde med tallskog och inslag av gran, björk och
asp. Skogsområdet avbryts av små åkermarker vilket ger variation i landskapet.
Närmast tätorten finns ett elljusspår, vilket utnyttjas för promenader och motion. I de perifera delarna
löper ett stort antal strövstigar. Norr om vägen finns ett litet skogsområde som fortsätter ut i en öp-
pen ekhage med sparbanksekar. Områdets storlek gör att det, inför en framtida utbyggnad av Upp-
härad, mycket väl kan rymma längre spår och uppfylla kraven för ”tätorts-nära natur”.

* Att skogsbruk bedrivs med särskild hänsyn till friluftslivets intressen närmast tätorten. I
övriga delar är hänsyn till naturvårdens och friluftslivets intressen enligt 30 § skogs-
vårdslagen tillräckligt.
* Att samlad bebyggelse ej tillkommer i större omfattning i området.
* Att vägar, industrier eller andra exploateringsföretag ej förläggs till området, eller så nära
* Att åker och betesmarker bör bibehållas öppna.

LIVET
Inga särskilda rekommendationer föreslås.
103
104
35
VÅGSJÖN
Friluftsliv: Strövtåg.
Tillgänglighet: Nås via mindre grusväg från Upphärad, eller från vägen mellan Upp-
härad och Prässebo.
Framkomlighet: Måttlig - god. Skogsvägar och mindre stigar.
Barriärer: Järnvägen
Kvalitéer: ”Vildmarkssjö”, större skogsområde och lövskogsavsnitt med rik
flora!
Fiskearter: abborre, gädda, mört
Fiskerätt: Fiskevårdsområde, allmänheten kan köpa fiskekort
Anläggningar för frilufts- Parkeringsplats, utsiktsplats och brygga
liv:
Kommunal mark: Nej
Trollhättans kommun.
Befintligt skydd och pla- Strandskydd 100 meter. Anges som bevarandeområde värdefullt
neringsstatus: natur-, kultur- eller friluftsområde i kommunens heltäckande över-
siktsplan.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Vågsjön är en liten skogssjö, med bitvis branta stränder, som sluttar ner mot vattnet. Området ingår i
Lillåns fiskevårdsområde och allmänheten kan köpa fiskekort av Lillåns fiskevårdsförening.
Väster om sjön finns ett större skogsområde med tall- och granskogar samt hällmarker. Genom om-
rådet går några gamla skogsvägar, vilka utnyttjas som strövstigar.
I sjöns östra del mynnar en liten bäck, vilken rinner fram i en lövskogsklädd dalgång.
Öster om vägen löper en gammal stenlagd väg genom en lövskogsmiljö med vackra blåsippsmattor.
Den västra delen av sjön nås lätt via en liten grusväg från Upphärad, och området har betydelse för
närrekreation. Vid en vidare utbyggnad av samhället kan området få än större betydelse.
Norge/ Vänerbanans nya dubbelspår kommer enligt Banverkets redovisade material att korsa Våg-
sjöns friluftsområde i nordsydlig riktning ca 200 - 300 meter väster om sjön. Området kommer att
delas i två jämnstora delar och dess attraktivitet som utflyktsmål och för det rörliga friluftslivet kom-
mer därmed att minska.

104
105
skogsvårdslagen.
* Att bebyggelse ej tillkommer i området. Enstaka hus i utkanten av området utgör dock inget
hinder.

LIVET
Behov av skötsel
Befintlig brygga, utsiktsplats, grillplats och P-plats underhålls.
105
106
36
SJÖKULLESJÖN
Friluftsliv: Utflykter och bad

Framkomlighet: God. Nås via stig från vägen.
Barriärer: -
Kvalitéer: Tilltalande landskap och förutsättningar för bad.
Fiskarter: Abborre, gädda och mört
Fiskerätt: Privat
Anläggningar för frilufts- Parkeringsplats och en liten badplats.
liv:
Kommunal mark: Nej
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun. Natur i Älvsborgs län. Vatten-
översikt för Trollhättans kommun.
Befintligt skydd och pla- Strandskydd 200 meter. Anges som bad och fiskesjö samt som bevaran-
neringsstatus: deområde värdefullt natur-, kultur- eller friluftsområde i kommunens hel-
täckande översiktsplan.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Sjökullesjön ligger strax intill vägen mellan Upphärad och Väne-Åsaka. Sjön inramas av åkermarker
och barrskogar, och landskapsbilden är tilltalande. Längs strandkanten syns mindre vassar. Sjön
utnyttjas som badsjö och utflyktsmål. Vid den östra stranden finns en liten badplats, vilken nås via en
stig från vägen.
Norge/ Vänerbanans nya dubbelspår kommer enligt Banverkets redovisade material att passera i
nordsydlig riktning ca 100 meter väster om Sjökullesjöns friluftsområdesgräns. Detta torde ge viss
påverkan på friluftsområdet i form av buller från trafiken.
skogsvårdslagen.
* Att miljöstörande verksamhet eller annan påverkan som inskränker möjligheterna till bad
och fiske inte tillkommer. Att vattenkvalitén inte försämras är särskilt viktigt.

LIVET
106
107
37
VANDERYDVATTNET
Friluftsliv: Fiske, bad och båtliv

Närområde för: Upphärad, Väne-Åsaka och Lagmansered
Framkomlighet: -
Barriärer: -
Kvalitéer: Bad och fiskesjö.
Fiskarter: Abborre, gädda, gärs, mört, lake, braxen, ruda, nors, sutare och gös
(inplanterad).
Fiskerätt: Privat
Anläggningar för frilufts- Badplats vid Karstadvik.
liv:
Kommunal mark: -
Trollhättans kommun. Naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag i
Älvsborgs län.
Befintligt skydd och pla- Strandskydd 200 meter. Anges som bad och fiskesjö i kommunens
neringsstatus: heltäckande översiktsplan.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Vanderydvattnet är en stor sjö huvudsakligen omgiven av åker och skogsmark. Sjön är av betydelse
för fiske, båtliv och bad. Sjön är fiskrik med goda bestånd av gös. Fiske kan ske efter tillstånd från
markägarna.
Stränderna saknar huvudsakligen bebyggelse, varför tillgängligheten till strandzonen är god. Sjöns
förutsättningar för båtliv är goda. Under sommaren förekommer ett mera begränsat båtliv i sjön. Det
är framförallt de omkringboende som har båtar i sjön. Sjöns storlek och bredd gör att den lämpar sig
mindre bra för kanoting. Sjöns omgivningar är intressanta för friluftslivet och störst värde har omgiv-
ningarna kring Finneviksnäset (se nästa område).

* Att tillgängligheten till stranzonen inte försämras.
* Att rekommendationerna i kommunens naturvårdsplan följs.
LIVET
107
108
38
FINNEVIKEN - FINNEVIKSNÄSET
Friluftsliv: Strövtåg, fiske och bad.

Framkomlighet: God. Markerade stigar och skogsvägar.
Barriärer: -
Kvalitéer: Stora naturvärden! Lövskogar, hagmarker och gammal granskog.
Vackert landskap.
Anläggningar för frilufts- Liten parkeringsplats, grillplats.
liv:
Kommunal mark: Nej
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun.
Befintligt skydd och pla- Anges som bevarandeområde värdefullt natur-, kultur- eller frilufts-
neringsstatus: område i kommunens heltäckande översiktsplan. Strandskydd 200
meter. Biotopskydd. Naturvårdsavtal.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Finneviksnäset är en större udde vid Vanderydvattnets västra strand. Udden täcks av ett skogsom-
råde med ek och granskog. Delar av skogen har nyligen avverkats och områdets prägel av orördhet
har minskat. Hänsyn till naturvården och friluftslivet har tagits genom naturvårdsavtal och biotop-
skydd. Genom den kvarvarande skogen kan man bege sig ut på strövtåg mot uddens yttersta spets,
varifrån man har en fin utsikt ut över Vanderydvattnet. Genom området löper ett antal stigar, men
delar av terrängen är mera svårframkomlig. På den östra delen av näset finns småbrutna jordbruks-
marker och en inbjudande ekhage. Norr om näset sträcker sig den smala Finneviken. Längs strän-
derna finns kala berghällar med mager tallskog, vilka utgör fina platser för strandhugg, utflykter och
utsikt över sjön.
* Att skogsbruk begränsas till den omfattning som är föreskrivet i det upprättade
naturvårdsavtalet.
* Att hagmarker och jordbruksmark bibehålls öppna.
LIVET
108
109
39
KARSTADVIK
Friluftsliv: Bad och utflykter.

Närområde för: Lagmansered
Framkomlighet: God. Stigar i lättgången terräng.
Barriärer: -
Kvalitéer: Klippiga stränder med utsikt över sjön. Förutsättningar för bad.
Anläggningar för frilufts- Badplats
liv:
Kommunal mark: Nej
Dokumentation: Kulturmiljöprogram för Trollhättans kommun.
Befintligt skydd och pla- Ingår i ett större område av riksintresse för kulturminnesvården. An-
neringsstatus: ges som en del av ett större bevarandeområde värdefullt natur-, kul-
tur- eller friluftsområde i kommunens heltäckande översiktsplan.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Vid Karstadvik finns en liten badplats med gräsplan. Omgivningarna är tilltalande. Mot norr utgörs
den strandnära terrängen av berghällar, som sluttar ner i vattnet. Skogen är öppen, och invid vattnet
finns många fina platser för utflykter, korvgrillning m m Genom skogen löper en väl upptrampad stig.

skogsvårdslagen.

LIVET
109
110
40
DALENS DAMM
Friluftsliv: Strövtåg och utflykter.

Närområde för: Lagmansered
Framkomlighet: Måttlig - god. Små stigar.
Barriärer: -
Kvalitéer: Gammal granskog, ”vildmarkssjö” och intressanta kvarnmiljöer.
Fiskarter: Abborre, gädda och mört
Fiskerätt: Privat
liv:
Kommunal mark: Nej
Dokumentation: Natur i Älvsborgs län. Naturvårdsplan för Trollhättans komun. Vat-
tenöversikt för Trollhättans komun. Kulturmiljöprogram för Trollhät-
tans kommun.
Befintligt skydd och pla- Ingår i ett större område av riksintresse för kulturminnesvården.
neringsstatus: Strandskydd 200 meter. Anges som en del av ett större bevarande-
område värdefullt natur-, kultur- eller friluftsområde i kommunens
heltäckande översiktsplan.
jande kommuner:
BESKRIVNING
I sydöstra delen av kommunen ligger Dalens damm. Dammen kantas av mager tallskog och berghäl-
lar. Bebyggelse saknas helt. Nedanför dammen följer ett band av mindre dammar och gamla kvarn-
fall. Här finns tillfälle till strövtåg i anslutning till de gamla kvarnarna där vattnet numera står kaskader
genom de forna dammluckorna.
Längs strömsträckan låg en gång ett flertal kvarnar. Idag är endast en bevarad. Det är Dalens kvarn
som rustats upp och ägs av Kobergsbygdens intresseförening. Föreningen har lagt ner mycket arbete
för att bevara och rusta upp miljöerna kring Dalens ström.

skogsvårdslagen.
110
111

LIVET
Behov av skötsel
* Området är ett av de bättre friluftsområdena i den sydöstra delen av kommunen. Det är
därför viktigt att stödja olika initiativ till att göra området mera lättillgängligt.
* Att kulturmiljön kring kvarnen och strömmen underhålls och bevaras.
111
112
41
HEDESKOGEN - ÅSAKA HED
Friluftsliv: Strövtåg
Besöksfrekvens: Måttlig
Tillgänglighet: Nås från gamla Nossebrobanan
Närområde för: Väne-Åsaka
Framkomlighet: Måttlig - god. Småstigar och skogsbilsvägar.
Barriärer: -
Kvalitéer: Strövområde med rester av äldre bebyggelse.
liv:
Kommunal mark: Nej
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Redovisas i kommunens heltäckande översiktsplan som ”övrig mark
neringsstatus: och vatten”.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Öster om Åsaka samhälle i anslutning till gamla Nossebrobanan ligger detta strövområde. Inom om-
rådet finns flera tydliga lämningar av äldre bebyggelse, och även en hällkista. Barrskogar dominerar
idag, men vid Trätthagen och Alemaden finns en del öppna kulturmarker kvar.

* Att kvarvarande jordbruksmarker bibehålls öppna.
skogsvårdslagen.

LIVET
Uppslag och idéer

* Stigröjning och markering av olika vandringsalternativ samt utmärkning av intressanta
lämningar.
112
113
42
ÅSEVI
Friluftsliv: Promenader och terränglöpning

Tillgänglighet: Ligger strax söder om Väne-Åsaka samhälle.
Närområde för: Väne-Åsaka
Framkomlighet: God. Motionsspår.
Barriärer: -
Kvalitéer: Litet skogsområde.
Anläggningar för frilufts- Motionsspår 1 km.
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Anges som område med bevarandeintresse för natur- grön- och fri-
neringsstatus: luftsområde i översiktsplan för Åsaka.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Strax söder om Åsaka, alldeles invid vägen, ligger Åsevi, Åsaka idrottsplats. Runt fotbollsplanen
finns ett litet skogsområde med tallskog. Skogspartiet omges av åkermarker. Genom området löper
ett motionsspår, som utnyttjas för promenader och löpning. Idrottsplatsen nås lätt från samhället via
en gång- och cykelväg.


LIVET
113
114
43
OSCARSHOV
Friluftsliv: Promenader, terränglöpning och (skidor).

Tillgänglighet: Området nås via vägen från Norra Björkes samhälle.
Närområde för: Norra Björke
Framkomlighet: God. Motionsspår.
Barriärer: -
Kvalitéer: Äldre granskog!
Anläggningar för frilufts- Motionsspår 800 meter.
liv:
Kommunal mark: Ja
Dokumentation: -
Befintligt skydd och pla- Anges som område med bevarandeintresse för natur- grön- och fri-
neringsstatus: luftsområde i översiktsplanen för Norra Björke.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Vid Oscarshovs ishockeyrink finns ett mindre område med granskog, som omges av åkermarker.
Genom området löper ett motionsspår, vilket utnyttjas för promenader och löpning. I norra delen
rinner en liten bäck i en mindre ravin. På andra sidan ravinen löper gamla Nossebrobanan vilken ut-
nyttjas för promenader.

LIVET
* I nuläget föreslås inga åtgärder utöver gällande planer och förordningar.
* Området är litet och har inte möjlighet att rymma längre motionsspår eller parkvägar. Det är
därför viktigt att man inför en utbyggnad av Norra Björke noggrant undersöker alternativa
områden för motionsspåret. I omgivningarna finns dock god tillgång på naturområden.
Uppslag och idéer
* En anslutning med en liten parkväg och bro över bäckravinen från gamla Nossebrobanan
skulle öka tillgängligheten.
114
115
44
HUNNEBERGS BRANTER
Friluftsliv: Strövtåg och utflykter.

Besöksfrekvens: Måttligt stor!
Tillgänglighet: Nås med bil.
Närområde för: Trollhättan, Norra Björke och Väne-Åsaka.
Framkomlighet: Måttlig. Mindre strövstig. Kuperad terräng.
Barriärer: -
Kvalitéer: Stora naturvärden, intressant flora och fauna, utsiktsplatser m m
liv:
Kommunal mark: Nej
Dokumentation: Naturvårdsplan för Trollhättan. Natur i Älvsborgs län.
Befintligt skydd och pla- Branterna är naturreservat enligt 7:4 miljöbalken. Området vid Hög-
neringsstatus: säter uppe på platån är naturvårdsområde enligt tidigare natur-
vårdslag. Riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt miljöbalken
3:6 (se kartbilagan Riksintresse för friluftsliv). Anges som bevarande-
område för naturvård och friluftsliv i översiktsplanen för kommunen.
Området fortsätter i föl- Vänersborgs och Grästorps kommun
jande kommuner:
BESKRIVNING
Endast de södra branterna av Hunneberg ligger inom Trollhättans kommun. Från Håstens klev till
Högsäter går en liten strövstig i en terräng av löv- och barrskogar. I söder breder slätten ut sig, och i
norr reser sig Hunnebergs branter med väldiga klippstup och rasmarker. På marken syns blåa mattor
av blåsippor under våren, och hela området hyser en rik flora och fauna. Stigen vindlar sig uppför
branterna vid Håstens klev och vid Högsäter, och uppifrån berget har man här en vidunderlig utsikt
över hela slätten nedanför. Området utgör endast en liten del av friluftsområdet på Hunneberg, vilket
fortsätter i Grästorps och Vänersborgs kommuner. Hela Hunneberg är ett mycket omtyckt strövom-
råde för Trollhätteborna. Kommunen är också med i den stiftelse som driver Bergagården, en fri-
luftsgård med naturskola och naturum uppe på berget.

* Att skogsbruk ej bedrivs i området.
* Att de riktlinjer som finns i skötselplanen för området följs.

LIVET
115
116
45
SLUMPÅN MED TILLFLÖDEN
Friluftsliv: Paddling, fiske, strövtåg, utflykter och bad.

Storlek: -
Tillgänglighet: Måttlig till god.
Närområde för: Hela kommunen
Framkomlighet: Måttlig till god.
Barriärer: -
Kvalitéer: -
Fiskarter: Id, färna, asp, braxen, björkna, mört, löja, ål, sutare, gärs, gädda och
abborre.
Fiskerätt: Nedre delen av Slumpån arrenderas av Sportfiskarna Trollhättan -
Vänersborg. Övrigt privat.
Kvalitéer: Tilltalande landskapsbild. Stora naturvärden. Goda förutsättningar för
fiske och kanoting.
liv:
Kommunal mark: -
Dokumentation: Natur i Älvsborgs län. Naturvårdsplan för Trollhättan. Vattenöversikt
för Trollhättans kommun. Kulturmiljöprogram för Trollhättans kom-
mun.
Befintligt skydd och pla- Riksintresse för naturvården enligt miljöbalken 3:6. Sammanfaller
neringsstatus: delvis med områden av riksintresse för kulturminnesvården, dels vid
Slumpåns mynning, och dels vid Velanda säteri. Området väster om
Sjuntorp är av riksintresse för friluftslivet (se kartbilagan Riksintresse
för friluftslivet). Strandskydd 100 meter. Anges som bevarandeom-
råde, värdefullt natur-, kultur- eller friluftsområde i kommunens hel-
täckande översiktsplan.
jande kommuner:
BESKRIVNING
Från Torpa och upp mot Sjuntorp rinner Slumpån fram med ett lugnt och slingrande lopp. Ån har
under årtusendenas lopp skurit ner djupa raviner i de lösa lersedimenten. De öppna betesmarkerna
kring Slumpån tillhör landets finaste exempel på ravinlandskap. Vackra och välutvecklade raviner
finns också vid Lillån, ett av Slumpåns tillflöden.
Från Torpabron kan man bege sig ut på strövtåg längs ån ner mot Göta älv. Denna del är också flitigt
besökt av fiskare.
Slumpån är ett fint fiskevatten. Förutom mycket god tillgång på karpfiskar finns här även gädda och
abborre. Fiske får ske efter tillstånd från markägarna.
116
117
Vattnet är lämpligt för kanotliv, men ett intensivt kanotliv kan innebära konflikter med naturvården.
Framför allt gäller det störningar på fågellivet under häckningssäsongen.
Uppströms Sjuntorp blir dalgången smalare. Upp mot Velanda finns en serie fina forsar och ström-
mar. Stranden kantas bitvis av gammal fin granskog.
Vid Velanda flyter de bägge tillflödena Lerumsån och Visslaån ihop till Slumpån.
Visslaån, som kommer från Vanderydvattnet, flyter fram med ett slingrande lopp över slätterna. Det
lugna loppet avbryts här och var av gamla kvarnfall med intressanta kulturmiljöer,
t ex vid Berg och Vissla dammar.
Lerumsån rinner istället fram i en trång dalgång. I de branta sluttningarna finns löv- och barrskogar
med stora naturvärden.
Det minsta tillflödet är Lillån. Söder om Ulveberget vid Upphärad flyter Lillån fram i en ravin som
utgör ett vackert inslag i landskapet. Längs ravinen går en traktorväg bort mot Vråstorp, där Lillån
bildar ett vackert vattenfall.
Beroende på val av sträckningar kan dragningen av den nya Rv 45 och ombyggnaden av

Bergslagsbanan till dubbelspår komma att påverka Slumpåns omgivningar i olika grad.

* Att skogsbruket bedrivs med hänsyn till naturvårdens och friluftslivets intressen enligt 30 §
skogsvårdslagen.
* Att särskild hänsyn tas i värdefulla naturområden (se kommunens naturvårdsplan).

LIVET
117
118
REFERENSER
Boverket 1989: Skogen i kommunal planering. Fysisk planering underlag 26. Stockholm
Gustafson, L & Gustafson, L E 1987: Friluftsområdet. Planering och säkerställande. SNV rapport:
3354 Solna
Kardell 1985: Rekreationen, skogen och svenskarna. SNV Rapport. Solna
Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1976: Natur i Älvsborgs län. Vänersborg
Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1989. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områ-
den med geografiska bestämmelser. Regionalt planeringsunderlag.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1985: Naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag. Regionalt plane-
ringsunderlag. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Vänersborg
Statistiska centralbyrån 1993: Fritid - Rapport 85. Örebro
Statistiska centralbyrån 1992: Idrott och motion. Örebro
Svenska Kommunförbundet 1988: Kort om rekreation, utövande och resurser. Fritid rapport. Älv-
sjö
Svenska kommunförbundet 1988: Trygga friluftsområdet. Fritid - rapport. Älvsjö
Svenska Kommunförbundet 1988: PBL - NRL och fritidssektorn. Faktablad 880502 Pärm F2:4.
Älvsjö
Sveriges naturvårdsverk 1976: Våra friluftsvanor, naturvårdsverket informerar om en undersökning
Wallsten 1985: Fritidsnatur - var och hur? Modeller och begrepp för friluftslivets planering. Rapport
34 1985, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Friluftsfrämjandet 1993: Friluftsmiljön i den kommunala översiktsplaneringen
Friluftsfrämjandet 1992: Naturen runt knuten, 90-talets fritidsanläggningar
Trollhättans kommun 1983: Vattenöversikt. Trollhättan
Trollhättans kommun 1987: Miljövårdsprogram för Trollhättan Del 3, Mark. Trollhättan
Trollhättans kommun 1992: Naturvårdsplan för Trollhättans kommun
Trollhättans kommun 1991: Kulturmiljöprogram för Trollhättans kommun. Trollhättan
118
119
Trollhättans kommun 1990: Översiktsplan för Trollhättans kommun
Trollhättans kommun 1995: Översiktsplan för Trollhättans tätort

Trollhättans kommun 1998: Översiktsplanen för Trollhättans kommun, aktualitetsförklaring 1998
Trollhättans kommun 1998: Översiktsplan för Sjuntorps tätort
Trollhättans kommun 1998: Översiktsplan för Upphärads tätort
Trollhättans kommun 1998: Översiktsplan för Velanda tätort
Trollhättans kommun 1998: Översiktsplan för Åsaka tätort
Trollhättans kommun 1998: Översiktsplan för Norra Björke tätort
119

FRILUFTSPLAN

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

FRILUFTSPLAN

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

FRILUFTSPLAN

Trollhättans kommun i februari 2000

DEL 1:KOMMUNAL MÅLSÄTTNING FÖR FRILUFTSLIV 10

DEL 2:FRILUFTSLIV ALLMÄNT 12

DEL 3: FRILUFTSAKTIVITETER I TROLLHÄTTANS

DEL 4: FRILUFTSOMRÅDEN I TROLLHÄTTANS KOMMUN 38

URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR AV OMRÅDEN 40

MYCKET VÄRDEFULLA FRILUFTSOMRÅDEN I TROLLHÄTTANS KOM-

39. KARSTADVIK 109

KARTOR - LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Bilaga

Bilaga: Kartor - Lagar och förordningar

Sjöar och vattendrag

DEL 1: KOMMUNAL MÅLSÄTTNING FÖR FRILUFTS-

Friluftsplanen som helhet utgör en konkretisering av vad målsättningen innebär i praktisk

KOMMUNEN SKALL MEDVERKA TILL ATT TILLGODOSE

DET ÖVERGRIPANDE MÅLET KAN UPPNÅS GENOM ATT FÖL-

1 Bostadsnära natur (promenadområde)

DEL: 2 FRILUFTSLIV ALLMÄNT

Källa: SCB:s undersökning om levnadsförhållanden 1991.

• 3 592 000 motionerar regelbundet

ANLÄGGNINGAR ELLER VÅRD AV DEN FRIA NATUREN ?

Den fria naturen är friluftsområdets viktigaste komponent!

Analysera behoven innan åtgärder vidtas!

Anläggningar som ökar tillgänglighet och framkomlighet!

Både tillrättalagda friluftsområden och orörd natur!

Enkla anläggningar i naturligt material!

Avstånd till friluftsområdet

VÄGAR, INDUSTRIER, SOPTIPPAR MM

MARKÄGARE OCH BOFASTA

Kraftig nedskräpning är också något som påverkar människors upplevelser i friluftsområden. De

I följande avsnitt behandlas de olika friluftsaktiviteterna som kan bedrivas i kommunen.

* STRÖVTÅG OCH VANDRING *

Promenadområden i Trollhättans kommun - se karta i bilaga

Områden som dessutom hyser turistiska värden är:

Områden som utgör stadspark är:

Motionsområden viktiga för promenader är:

Områden med goda förutsättningar att utvecklas som promenadområden är:

Mindre områden som saknar parkvägar men ändå är av betydelse är:

Områden där promenadvägarna huvudsakligen utgörs av asfalterade GCM-vägar är:

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

STRÖVTÅG OCH VANDRING

Strövområden i Trollhättans kommun - se karta - bilaga

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

Vandringsleder i Trollhättans kommun

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

Terränglöpning i Trollhättans kommun

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

Motionsspår i Trollhättans kommun - se karta i bilaga

Skidåkning i Trollhättans kommun - se Motionsspår i Trollhättans kommun, karta i bilaga

De viktigaste områdena för skidåkning i kommunen är följande:

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

Friluftsbad är en av våra vanligaste friluftsaktiviteter. 75 % av befolkningen, 16 - 74 år har någon

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

Sportfiske tillhör de medelstora friluftsaktiviteterna. Drygt 35 % av den vuxna befolkningen fiskar

Sportfiske i Trollhättan - se karta i bilaga

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

Aktuella orienteringskartor i kommunen:

Terrängridning i Trollhättan - se karta i bilaga

REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS-

DEL 4: FRILUFTSOMRÅDEN I TROLLHÄTTANS KOMMUN

* URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR AV OMRÅDEN 40

* FÖRKLARINGAR OCH BESKRIVNINGARNA 41