Fysik - Måldokument

Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9

AKUSTIK OCH OPTIK

Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska upp-
stå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig
fram och tillbaka. När den rör sig framåt pressar den ihop luftmolekylerna
framför sig. Det blir alltså lite tätare med luftmolekyler framför strängen. Det
har bildats en tryckökning. När gitarrsträngen rör sig bakåt, bildas i stället en
trycksänkning framför strängen.

Ljuskällor är föremål som själva sänder ut ljus, till exempel solen, en lampa
eller ett stearinljus. Anledningen till att vi kan se andra föremål, som inte
själva är ljuskällor, är att ljuset från någon ljuskälla reflekteras mot dessa
föremål och därefter når våra ögon. Ögonen är alltså mottagare av ljus. Ljuset
från solen träffar till exempel en bil. Bilen reflekterar solljuset. Det
reflekterade solljuset når våra ögon. Hjärnan omformar sedan ljuset till en
bild.
FYSIK
Efter följande
område ska du ha
kunskaper om
AKUSTIK OCH OPTIK följande (ur det
centrala innehållet
Efter kursen ska du veta att: från Lgr11):
Fysiken och vardagslivet
Akustik -Hur ljud uppstår,
 I luft bildas ljudvågor genom att det uppstår breder ut sig och kan
registreras på olika sätt.
förtätningar och förtunningar i luften. Ljudets egenskaper och
ljudmiljöns påverkan på
 Med frekvens (svängningstal) menas antalet hälsan.

svängningar per sekund. Mäts i hertz (Hz). -Ljusets utbredning,

reflektion och brytning i
 Avståndet mellan två förtätningar i en ljudvåg kallas för vardagliga
sammanhang.
våglängd. Förklaringsmodeller för
 En hög frekvens (hög ton) medför kort våglängd. hur ögat uppfattar färg.

 En tunn sträng ger högre ton än en tjock. Fysiken och världsbilden

-Historiska och nutida
 En kort sträng ger en högre ton än en lång. upptäckter inom
fysikområdet och hur de
 En sträng ger högre ton ju hårdare spänd den är. har formats av och
format världsbilder.
 I blåsinstrument uppstår ljudet genom att en luftpelare Upptäckternas
(luftmolekylerna i röret) kommer i svängning. betydelse för teknik,
miljö, samhälle och
 Ljudnivån (ljudets styrka) anges i decibel (dB). människors
levnadsvillkor.
 Regelbundna svängningar ger upphov till toner.
Fysikens metoder och
 Oregelbundna svängningar ger upphov till buller. arbetssätt
-Systematiska
 Våra öron kan normalt uppfatta toner med frekvenser
undersökningar.
mellan 20 och 20 000Hz. Formulering av enkla
frågeställningar,
 Förmågan att uppfatta höga toner avtar ju äldre vi blir. planering, utförande
och utvärdering.
 För att vi ska kunna höra ett ljud fordras ett ämne
-Dokumentation av
(exempelvis luft) som kan leda ljudet. undersökningar med
tabeller, diagram, bilder
 Ljudets fart i luft är cirka 340 m/s. och skriftliga rapporter.
1

[Ange innehållet på
Optik
 Ljusets fart är cirka 300 000 km/s.
 Ljusstrålar ritas som räta linjer. Strålarnas riktning visas med pilar.
 En ljuskälla ser vi därför att den själv sänder ut ljus. Andra föremål ser vi därför att
de reflekterar (återkastar) ljus som träffar dem.
 Ljuset reflekteras alltid enligt reflektionslagen så att
infallsvinkeln=reflektionsvinkeln, i = r.
 Parallella strålar som infaller mot en konkav spegel reflekteras mot brännpunkten
(= fokus).
 En ljusstråle som går från ett optiskt tunnare ämne (t ex luft) till ett optiskt tätare
ämne (t ex vatten) bryts mot normalen. Går strålen i motsatt riktning bryt den från
normalen.
 En positiv (= konvex) lins bryter parallella strålar till ett konvergent strålknippe. En
negativ (= konkav) lins bryter parallella strålar till ett divergent strålknippe.
 Strålar som går genom mittpunkten på en lins passerar linsen utan att brytas.
 Belysning anges i lux. Ett föremål får större belysning när ljuskällan har stor
ljusstyrka och befinner sig nära föremålet.
 Vitt ljus kan delas upp i ett spektrum som innehåller färgerna rött, orange, gult,
grönt, blått, indigo och violett.
 Hur ögat uppfattar färgerna på ett föremål beror dels på vilka färger föremålet kan
reflektera och dels på färgen hos det ljus som träffar föremålet.
 Sambandet mellan ljus och ljud vid ett åskväder.

Litteratur och sidhänvisningar: Tefy fysik s 66-76, s 85-96, s 99-101

2
Fysik - Måldokument
Lena Folkebrant

Skolverket:

Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper
och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklarings-
modeller för hur ögat uppfattar färg.
Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och
format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och
människors levnadsvillkor.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.

Detta kommer att bedömas

Eleven har kunskaper om fysikaliska sammanhang och visar det genom att beskriva,
kunna förklara varför och ge exempel på samband utifrån fysikens begrepp, modeller
och teorier.

Exempel:
Fråga: Varför låter det när man blåser i en blockflöjt?
Svar: I alla blåsinstrument uppstår ljudet genom att en luftpelare, luftmolekylerna i
röret, kommer i svängning. Regelbundna svängningar ger upphov till toner.
Oregelbundna svängningar ger upphov till buller. I blockflöjten omvandlas luften till
regelbundna svängningar och vackra toner skapas.

Eleven kan beskriva, förklara varför och ge exempel på samband inom några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Exempel:
Fråga: Ge exempel på en betydande upptäckt för mänskligheten och förklara varför
du tycker att den är viktig.
Svar: I en mikrofon kan man överföra ljud över långa avstånd. Luftmolekylernas
svängningar i en ljudvåg kan omvandlas till elektriska svängningar i en mikrofon.
Alexander Graham Bell insåg att man kan använda elektriska ledningar för att
3
transportera ljudet långa sträckor och detta resulterade i telefonen. Telefonen har
fört människor närmare varandra och världen har så att säga blivit mindre.

Eleven kan föra underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället
kopplas ihop med ljus och ljud och visar då på fysikaliska samband.

Exempel:
Fråga: Du vet säkert att man genom att räkna tiden mellan en blixt och en åskknall
kan ta reda på hur långt bort ett åskoväder befinner sig. Men vad är egentligen en
blixt och en åskknall?
Svar: I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den
övre. När spänningsskillnaden mellan marken, som är positivt laddad, och molnet
eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor sker en snabb upphettning och det
bildas en gnista, blixten. Åskdundret är ljudet som bildas vid den snabba
upphettningen av luften. En tryck-och ljudvåg bildas. Nära nedslaget hörs åskdundret
som ett gevärsskott men på längre håll blir det mest de lägre, dovare ljudvågorna som
når fram.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera
enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I
undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då slutsatser med
koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för resonemang kring resultatens
rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör
eleven dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.

Betygen E - A styrs av hur väl eleven beskriver, förklarar och ger exempel inom
kunskapsområdet, det vill säga från enkelt till utförligt, välutvecklat och komplext.
4
Fysik - Måldokument
Lena Folkebrant
Klass 9A

Vecka Datum Planering: FYSIK Planering

45 Tor 6/11 Tvärgruppsdiskussion

Tor 6/11 Inläsning till genetikprov

Fre 7/11 Akustik – läran om ljudet s. 89-90

Planeringar ut: Akustik och optik från Tefy
46 Tis 11/11 Stationslaborationer
på ma-lekt
Tor 13/11 Gymnasiemässa

Fre 14/11 Genomgång: Ljud s. 91-94

47 Tor 20/11* Lab: Gör en egen högtalare till din mobil

Tor 20/11 Studieuppgifter ljud s. 99-101

Fre 21/11 Optik – läran om ljuset s. 66-70

48 Tor 27/11* PRAO

Tor 27/11 PRAO
Fre 28/11 PRAO
49 Tor 4/12* Laboration med laserstrålar

Tor 4/12 Genomgång: Ljus forts. s. 71-76

Fre 5/12 Studieuppgifter ljus s. 85-88

50 Tor 11/12* Prov fysik s.89-94, 66-76

Akustik och optik s. 99-101, 85-88
laborationerna
Tor 11/12 Matematik (pga tis 11/11)

Fre 12/12 Prov tillbaka

51 Tor 18/12*

Tor 18/12

Fre 19/12 Julavslutning!!

5
Fysik - Måldokument
Lena Folkebran
Klass 9B

Vecka Datum Planering: FYSIK Planering

45 Ons 5/11* Inläsning inför genetikprovet

Tor 6/11 Akustik – läran om ljudet s. 89-90

Planeringar ut: Akustik och optik från Tefy
Fre 7/11 Genomgång: Ljud s. 91-94

46 Ons 12/11* Stationslaborationer

Tor 13/11 Gymnasiemässa

Fre 14/11 Studieuppgifter ljud s. 99-101

47 Ons 19/11* Optik – läran om ljuset s. 66-70

Tor 20/11 Laboration med laserstrålar

Fre 21/11 Genomgång: Ljus forts. s. 71-76

48 Ons 26/11* PRAO

Tor 27/11 PRAO
Fre 28/11 PRAO
49 Ons 3/12* Lab: Gör en egen högtalare till din mobil

Tor 4/12 Studieuppgifter ljus s. 85-88

Fre 5/12 Tvärgruppsdiskussioner ljud och ljus

50 Ons 10/12* Inläsning inför provet

Tor 11/12 Prov fysik s.89-94, 66-76

Akustik och optik s. 99-101, 85-88
laborationerna
Fre 12/12 Prov tillbaka

51 Ons 17/12*

Tor 18/12

Fre 19/12 Julavslutning!!

6
Fysik - Måldokument
Lena Folkebrant
Klass 9C

Vecka Datum Planering: FYSIK Planering

45 Mån 3/11* Tvärgruppsdiskussion

Ons 5/11 Inläsning till genetikprov

Tor 6/11 Akustik – läran om ljudet s. 89-90

Planeringar ut: Akustik och optik från Tefy
46 Mån 10/11* Stationslaborationer

Ons 12/11 Genomgång: Ljud forts. s. 91-94

Tor 13/11 Gymnasiemässa

47 Mån 17/11* Lab: Gör en egen högtalare till din mobil

Ons 19/11 Studieuppgifter ljud s. 99-101

Tor 20/11 Optik – läran om ljuset s. 66-70

48 Mån 24/11* PRAO

Ons 26/11 PRAO
Tor 27/11 PRAO
49 Mån 1/12* Laboration med laserstrålar

Ons 3/12 Genomgång: Ljus forts. s. 71-76

Tor 4/12 Studieuppgifter ljus s. 85-88

50 Mån 8/12* Tvärgruppsdiskussioner ljud och ljus

Ons 10/12 Inläsning inför provet

Tor 11/12 Prov fysik s.89-94, 66-76

Akustik och optik s. 99-101, 85-88
laborationerna
51 Mån 15/12* Prov tillbaka

Ons 17/12

Tor 18/12
7