Satsa på

SJÖFART

Sjöfarten
☛ är en spännande framtidsnäring
med mångtusenåriga traditioner
☛ arbetar med marknadens
modernaste teknik
☛ har hela världen som arbetsplats,
till sjöss och iland
 FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
Med världen som arbetsplats
avsett om du är intresserad av att
O arbetar människor från ett och samma
GRAFIK: SSTF:S ARKIV

Detta är några exempel på de
stora handelsvägarna för det gods
som sjötransporteras över
världen. Överst citrusfrukt, sedan
järnmalm, därefter kött och längst
ned råolja.
börja arbeta till sjöss eller iland
inom sjöfarten eller bara är allmänt
intresserad av sjöfart, så hoppas vi att du
i denna broschyr får svar på en del av
dina frågor. Vill du sedan ha ytterligare
information står vi på Sveriges
Redareförening gärna till tjänst.
Via havet förbinds länder och
människor och nästan all import och
export av varor i världen sker med fartyg.
Den sjöburna handeln över världshaven
uppgår till över fem miljarder ton årligen,
det vill säga 700–800 kilo per invånare på
jorden. Dessutom tillkommer de mellan
2,5 och 3 miljarder ton som årligen
transporteras längs kuster och i kanaler
och floder. Dessa enorma mängder gods
transporteras av över 45.000 lastfartyg i
världshandelsflottan som totalt omfattar
närmare 86.000 fartyg.
Över haven transporteras mest olja,
kol, malm och spannmål. Mellan
kontinenter och länder finns också ett
finmaskigt nät av fartygslinjer där
containerfartyg, ro-ro-fartyg och
lastfärjor fraktar varor på tidtabell. Varje
år går hundratals miljoner människor
ombord på färjor och kryssningsfartyg,
antingen för att komma till ett bestämt
mål eller för att helt enkelt fira semester.
Ombord i världshandelsflottans fartyg
arbetar 1–1,2 miljoner män och kvinnor
från världens alla hörn. I en del fartyg
land, i en del finns det två eller tre
nationaliteter och i andra kan det vara
nästan lika många nationaliteter som det
är besättningsmän ombord.
För arbete till sjöss krävs att du har en
behörighet som visar att du har
utbildning, praktik och god hälsa.
Kraven ställs internationellt av FN:s
sjöfartsorganisation IMO, International
Maritime Organization. Med en svensk
behörighet kan du få arbete också i
många utländska fartyg.
Sjöfarten består egentligen av flera
näringar som i olika omfattning är
beroende av kärnan: rederi-, hamn- och
varvsverksamhet. Ett fartyg byggs, drivs,
försäkras, finansieras, köps och säljs på
en internationell marknad där förut-
sättningarna i de flesta fall är lika,
oberoende av vilken flagga fartyget för
tillfället seglar under.
Detta innebär att arbetsuppgifterna för
de flesta inom sjöfarten – iland och till
sjöss – är desamma oavsett om man
arbetar i Göteborg, Oslo, Riga, New
York, Singapore, Hongkong eller någon
annanstans i världen. Att arbeta med
sjöfart öppnar en internationell
arbetsmarknad.
I sjöfarten finns arbetsuppgifter för
människor med de mest skiftande
intressen och förutsättningar. Här behövs

2
 tekniker, ekonomer, jurister, humanister,
beteendevetare och många andra. Med
tanke på sjöfartens internationella
karaktär är goda språkkunskaper alltid
meriterande och ofta nödvändiga.
Kärnan i den verksamhet som vi kallar
för sjöfart utgörs av dem som driver
fartygen till sjöss – befäl och manskap.
Om du väljer att gå till sjöss, och att
utbilda dig till ett sjöyrke, så är ditt
beslut mer än bara ett yrkesval. Det är
också att välja livsstil för åtminstone en
del av ditt yrkesverksamma liv.
Att vara sjöman är att arbeta under
ständigt resande. Vädrets makter har lika
stor inverkan på din arbetsmiljö som
statsmakter och myndigheter. Du arbetar
i ett team som tillsammans måste lösa
alla de problem och situationer som kan
uppkomma under en sjöresa, utan att ni
kan förvänta er särskilt mycket hjälp
utifrån. Att jobba till sjöss är att agera, ta
initiativ och att fatta beslut. Du jobbar
lika ofta med avancerad teknik som med
naturkrafterna.
Sjöfarten är en spännande näring och
en av de mest internationella du kan
arbeta inom.
Du skall också veta att har du väl
börjat till sjöss så är det svårt att släppa
sjöfarten. Många som har gått till sjöss i
unga år lämnar aldrig branschen. En del
går iland efter ett antal år men fortsätter
att arbeta inom sjöfartsföretag och
organisationer. Detta är både naturligt
och nödvändigt.
Det finns jobb i land som förutsätter
sjöerfarenhet och det finns andra där de
I sjöfarten finns arbetsuppgifter för
människor med de mest skiftande
intressen och förutsättningar.
FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
Mer information om sjöfart i allmänhet finns på internet
Sveriges Redareförening: www.sweship.se
Svensk Sjöfarts Tidning: www.shipgaz.com
Sjöfartsforum: www.maritimeforum.se
Innehåll
”Världen består till tre fjärdedelar
av vatten. Resten är bara till att Med världen som
förtöja vid.” arbetsplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Livet till sjöss .............. 4
unika erfarenheter du får till sjöss Vem gör vad ombord? .... 6
tillsammans med den speciella Sjöfartsyrken iland
kompetens du har är rejäla meriter. Även – hamnar, varv
utanför sjöfarten är sjöerfarenhet många och andra ställen . . . . . . . . . . 8
gånger meriterande, särskilt för maskin-
tekniker och sjöingenjörer. Nyföretagandet är
Att jobba till sjöss innebär att du är sjöfartens ryggrad . . . . . . . . . . 9
hemifrån under arbetsperioderna. Ett miljöanpassat
Samtidigt innebär det att du är hemma transportslag . . . . . . . . . . . . . 10
lika länge som du arbetar. Har du ett
avlösningssystem med en månad Sjöfarten – vår länk
ombord, så är du hemma en månad. En till världshandeln . . . . . . . . . 11
sjöman reser alltså inte till jobbet särskilt Testa dig själv: Passar
ofta och kan därför i princip bo precis var du som sjöman? . . . . . . . . . . 12
som helst. Som sjöman förfogar du helt
och hållet över din egen tid – med full Läsa på sjöbefälsskola ... 14
lön – under sex månader per år. Sjömansskolor för
matroser och motormän . 16
Sjöfarten har funnits länge, åtminstone
Andra utbildningar
sedan den förste bonden kom på att han
för sjöfarten . . . . . . . . . . . . . . . 17
kunde ro även grannens grödor och
utrustning över sjön mot betalning. Även Fakta om olika fartyg .... 18
om det är en bransch med gamla anor så
är det samtidigt en bransch med en
mycket stor potential inför framtiden,
inte minst av miljöskäl.
Med denna broschyr vill vi ge dig litet Utgiven av
mer information om det som vi tycker är Sveriges Redareförening
Sveriges mest spännande, internationella Box 330
och samtidigt naturnära näring: sjöfart. 401 25 Göteborg
Besöksadress
På Sveriges Redareförenings hemsida Södra Hamngatan 53
www.sweship.se finner du mer Telefon 031-62 95 25
information och länkar till bland annat Fax 031-15 23 13
skolor, sjöfartsföretag, organisationer och E-post srf@sweship.se
myndigheter.
Fler broschyrer kan beställas
på www.sweship.se. Där
finns också mer information
om sjöfart och länkar ut i
världen.
Omslagsfoton:
Magnus Gotander/Bilduppdraget AB
Pär-Henrik Sjöström
Grafisk form:
Anna Fredricsson
Produktion:
Svensk Sjöfarts Tidnings Förlag AB
Tryck:
Linderoths Grafiska AB
Göteborg 2000
3

Livet
till sjöss
Livet till sjöss kan te sig väldigt
olika beroende på vilken typ av
fartyg man arbetar på. Törnarna
varierar mellan en och två veckor
på färjor till upp emot tre
månader för jordenruntgående
fartyg. Den som arbetar på en
kusttanker i Öster- och Nordsjön
kan vintertid vakna upp på en
nedisad båt i Sundsvall medan
den som arbetar på de största
lastfartygen kan befinna sig i
Asiens fuktiga hetta.
Utbudet av fritidsaktiviteter
ombord varierar med fartygens
storlek. Vissa har stora tränings-
hallar där man kan spela både
badminton, fotboll och basket.
Andra har gym och pool medan de
minsta båtarna ofta helt saknar
träningsutrustning. Många
fartyg har dagrum med tv och
video och e-post blir allt
vanligare. Alla besättnings-
medlemmar har egen hytt med
dusch och toalett.
4
FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB
Koncentration och ett väl
fungerande samarbete är av största
vikt när ett 300 meter långt fartyg
ska angöra kusten.
på plats vid lotsporten för att ta emot.
Hamnlotsen kliver ombord och den
svarta bogserbåten ligger kvar vid
fartygssidan för att underlätta
manövreringen av fartyget vid ankomst.
Idag infaller ankomst i samband med
frukost och det är ovanligt lugnt i den
annars ganska livliga mässen. Matroser,
motormän och reparatörer som går
dagmän och inte behöver delta vid
ankomst, förser sig av den nygräddade
omeletten, prinskorvarna och det varma
brödet som mässman dukat fram. Tredje-
styrman, som nu hunnit sova några
timmar, slänger nyvaket i sig lite fil och
flingor. Så drar hon på sig arbetsoverallen
och skyndar ut till sin ankomstposition
på poopen.
Strax därefter reser sig andre-
maskinisten från befälsbordet, ställer sin
urdruckna kaffekopp i byssans disk-
maskin och tar hissen ner till maskin.
Också han drar på sig en overall, sätter
öronpropparna på plats och öppnar
dörren till det ljust grönmålade maskin-
rummet. Här är varmt och bullrigt. Det
lockan är strax efter fyra på
K morgonen. Vinden är nästan stilla
och klarar knappt av att krusa vattenytan.
doftar starkt av olja och smörjmedel.
Men förutom uttjänta packningar, som
lagats provisoriskt för att undvika dropp,
På bryggan har tredjestyrman och hennes är det rent och snyggt. Längre in, i andra
matros just blivit avlösta och det doftar änden av det rymliga maskinrummet,
välkomnande av nybryggt kaffe. Ur hög- ligger kontrollrummet behagligt svalt och
talarna strömmar skön musik och genom tyst. Vid panelen sitter chiefen
ventilerna, där man igår inte såg annat än tillsammans med en sjöingenjörselev och
grönblå böljor och lekande delfiner, övervakar att allt går som det ska. En
tornar nu New Yorks imponerande extra hjälpmotor har satts igång,
siluett upp sig i den gryende morgon- bogpropellrarna snurrar och eftersom
solen. utsläpp av länsvatten i hamn är strängt
Befälhavaren står och småpratar med förbjudet har länsningen ställts om.
sjölotsen. Styrman håller blicken Plötsligt tjuter ett ljudligt larm.
uppmärksamt fäst på mötande fartyg. Chiefen slänger en snabb blick på
Stämningen är avslappnad men under monitorn framför sig och vänder sig mot
den lugna ytan döljer sig en stigande eleven:
nervositet. Koncentration och ett väl – Det är lugnt. Vid ankomst blir det
fungerande samarbete är av största vikt alltid väldigt ojämna manövrer och då
när ett 300 meter långt fartyg ska angöra går avgastemperaturlarmet rätt ofta. Men
kusten. Befälhavaren lyfter kikaren och det är inget att oroa sig för.
spanar mot den svarta bogserbåt som
snabbt närmar sig om babord. När den är Ute på däck är det kvalmigt och den
nästan ända framme ger han sin order: fuktiga hettan får kläderna att klibba mot
– Du kan gå ner nu. kroppen.
Styrman nickar och ger sig iväg med Solen har nu hunnit en bra bit upp på
en matros hack i häl. Strax därefter är de himlavalvet och gör tappra försök att lysa
upp staden genom den tunga smogen.
Under vinterhalvåret hindrar vädret
underhållsarbete utomhus så nu gäller
det att passa på. Matroser står i shorts
och bara överkroppar. De knackar rost,
slipar och målar. Slipmaskinerna skakar
och alla är försedda med hörselskydd för
att utestänga det ihärdiga oväsendet. Det
är ett tungt jobb men idag blir arbets-
dagen kort eftersom flera fått ledigt för
att åka in till stan.
Uppe på bryggan har tempot skruvats
upp ytterligare. Vid styrpulpeten på
styrbords bryggvinge står kapten och lots
sida vid sida. Kapten sträcker ut huvudet
genom den öppna ventilen för att
bedöma avståndet till kaj. Via radion
pratar han ideligen med styrmännen som
placerat sig vid fartygets körstationer för
trosspel i för och akter. Avgång och
ankomst är de mest kritiska punkterna
under resan och konversationen är
Mitt i hjärtat av New York, bara ett
stenkast från Empire State Building
och Rockefeller Center.
stressad och upphetsad. Men idag är
vädret lugnt. Allt löper problemfritt och
efter en intensiv halvtimme ligger
fartyget till rätta, säkert förtöjt vid kaj.
Så ger sig styrman och en matros av
ner till lastdäck där de ska övervaka
lastning och lossning. Alla moment går
enligt rutinerna. Rampen är redan lagd
och snart väller de amerikanska stuveri-
arbetarna ombord för att köra av bilar,
båtar, virke och annat som följt med över
Atlanten. Det är bullrigt och stressigt.
Luften fylls av avgaser och det gäller att
hela tiden se upp för alla de fordon som i
ett rasande tempo körs av fartyget.
Samtidigt, utanför däckskontoret, tar
kapten emot agenter och representanter
för tullmyndigheten. Nere i maskin
stoppas pumparna och den extra hjälp-
maskin som varit igång vid ankomsten
tystnar.
Gänget som ska in till stan samlas
nyduschade och ombytta i mässen.
Stämningen är uppslupen. Många har
inte varit iland sedan man lämnade
Sverige för knappt två veckor sedan och
nu ser man fram emot att få fast mark
under fötterna. Lagom till tiofikat dyker
en representant för Svenska Sjömans-
kyrkan upp i mässen. Han hälsar glatt
och lägger en efterlängtad bunt med
svenska dags- och skvallertidningar på Sedan några år tillbaka har
ett bord: befälen i maskin nya titlar.
– Har ni haft en bra resa? Jaså, det var Numera tituleras maskinchefen
dåligt väder över Atlanten. Ja, det är väl teknisk chef medan maskinisten
så det brukar vara. har blivit fartygsingenjör.
Efter en stunds småprat lämnar han
fartyget tillsammans med gänget som ska
iland. De sätter sig till rätta i hans stora
van och så börjar den timslånga färden in
FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
till Manhattan. Där ligger Svenska
Sjömanskyrkan, som finns representerad
över hela världen, strategiskt placerad.
Mitt i hjärtat av New York, bara ett
stenkast från Empire State Building och
Rockefeller Center.
Men långt ifrån alla ombord hinner
lämna fartyget under hamnuppehållet.
Styrmännen är fullt upptagna med
lossning och lastning och maskinisterna
har en mängd reparations- och
underhållsarbeten att utföra. Dessutom
ska huvudmaskin ses över eftersom tiden
vid kaj är enda tillfället den inte är igång.
Men flera av dem som är kvar ombord
passar ändå på att gå iland. Under tiden
på sjön är telefonerandet begränsat till
FOTO:PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
den hiskligt dyra satellittelefonen som i
regel bara används i nödfall. Därför är
hamnens landtelefon eftertraktad. Men
det finns andra möjligheter ombord att
kommunicera med dem där hemma.
Liksom på många andra av dagens fartyg
har e-post installerats och det är en fri
förmån som utnyttjas flitigt.
Dagen går snabbt och det närmar sig
middag. Ruljansen ombord är
fortfarande igång och när landgänget
återvänder till fartyget serverar kocken
tandorikyckling med ris. Trötta slår man
sig ner vid middagsborden. Under
sjöresorna drar man ofta ihop ett gäng
om kvällarna och spelar innebandy eller
fotboll i träningshallen. Men idag nöjer
man sig med bastu och ett dopp i poolen.
I dagrummet försöker man enas kring
någon av de många videofilmerna att
titta på. Genom avtal med Handels-
flottans Kultur- och Fritidsråd finns
alltid de senaste filmerna ombord. Några
sitter i baren, dricker en öl och spelar
kort. Chiefen har dragit sig tillbaka till
hytten och förbereder den brandövning
som han ska leda om några dagar.
Ute på däck skvallrar den varma
kvällen om ännu en het arbetsdag och vid
lunchtid i morgon fortsätter resan mot
nästa hamn.
5
Vem gör vad ombord?
Jonas Tunstad, kapten: n fartygsbesättnings främsta uppgift Förutom att leda det dagliga arbetet
– Jag har yttersta ansvaret
ombord. Det innebär att jag
E är att se till att fartyget förs från en
hamn till en annan på ett sätt som är
med att föra fartyget från en hamn till en
annan ingår också många företags-
måste fatta många svåra säkert för de ombordvarande, lasten, ledande uppgifter. Befälhavaren har en
beslut som att avgöra om miljön och omgivningen. viktig ledarroll som chef för teamet
man ska gå in i en hamn i Antalet människor som arbetar ombord och han/hon har också ett
dåligt väder eller hur man ombord beror på fartygets storlek och affärsansvar, inte minst i samband med
ska lösa olika personal- verksamhet. Ett mindre lastfartyg kan ha hanteringen av lasten.
problem. Men att vara en besättning på fem–tio personer, en På i princip alla fartyg finns personal i
kapten är på många sätt ett stor passagerarfärja kan ha 150 personer i tre avdelningar: däck, maskin och
lagarbete och jag diskuterar besättningen och på de största intendentur.
alltid med styrmännen kryssningsfartygen finns det över tusen
innan jag fattar ett beslut. anställda. Folket på däck
En stor del av min arbetstid Inom däcksavdelningen arbetar styrmän
går åt till pappersarbete med Befälhavaren är högste chefen och matroser. Avdelningen ansvarar för
löner, beställningar och Högste chef ombord i alla fartyg är fartygets navigering, lasthantering och
annat. befälhavaren, som vanligen har underhållet på däck. Chef är överstyr-
sjökaptensutbildning. Befälhavaren man, som också är befälhavarens
Anders Johnsson, andre- ansvarar inför rederi, lastägare och ställföreträdande. Utöver överstyrman
styrman: myndigheter för besättningen, eventuella finns det normalt ytterligare en eller två
– Mitt jobb är fritt och passagerare, fartyget och lasten. Arbetet styrmän ombord som går vakt på
varierande. När vi ligger till kan till stor del jämföras med att vara bryggan till sjöss och i hamn vid
kaj är jag med vid lastning VD för ett dotterföretag. lastning/lossning. Styrmännen har
och lossning. Ute till sjöss är styrmans- eller sjökaptensutbildning.
jag på bryggan och På i princip alla fartyg finns Någon av styrmännen har också ansvar
navigerar. Jag ansvarar också personal i tre avdelningar: däck, för sjukvården ombord.
för sjukvården och nautiska maskin och intendentur.
publikationer och sjökort på
bryggan. Visst är det tufft
FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB

ibland och det blir en massa

spring på däck när vi lastar.
Men tråkigt är det aldrig.

Mattias Lundberg, matros:

– På nätterna håller jag
utkik på bryggan och när vi
ligger till kaj jobbar jag med
lastning och lossning.
Sommartid blir det mycket
underhållsarbete ute på
däck med rostknackning
och målning. Jag har arbetat
på sjön i sex år och hunnit
med att pröva olika typer av
sjöfart. Just nu jobbar jag
fyra veckor och är ledig fyra.
Det är precis lagom.

Marie Lindberg, mässman:

– Jag hjälper kocken i köket Sjöfart har av tradition varit en mansdominerad verksamhet. Till sjöss har kvinnor
och gör sallader och huvudsakligen arbetat inom intendenturen. Detta håller på att ändras och alltfler tjejer söker
kallskuret. Dessutom ser ➔ en framtid till sjöss också i maskin och på däck.

6
FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB
Som styrman går du oftast vakt, både till sjöss och i hamn. Till sjöss är huvuduppgiften att
övervaka fartygets säkra framförande. I hamn gäller det framförallt att ha koll på lastning och
lossning. På ett ro-ro-fartyg skall lasten placeras rätt och vara ordentligt säkrad till däcket.
Befälen inom däcksavdelningen kallas
också nautiker. Matroserna, som
vanligtvis har gått gymnasieskolans
energiprogram, arbetar med fartygets
underhåll och bistår styrmännen vid
vaktgång till sjöss och i hamn.
Maskin och teknik
Maskinavdelningens arbete leds av
fartygets tekniske chef som oftast har
sjöingenjörsexamen. Han eller hon är
ansvarig för maskineriets och all teknisk
kringutrustnings ekonomiska och säkra
drift samt dess underhåll och vård. I
svenska fartyg är den tekniske chefen
också fartygets brandchef och ingår i
fartygets ledningsgrupp. Det innebär att
den tekniske chefens arbete innehåller
många kvalificerade praktiska uppgifter
och flera företagsledande uppgifter.
Ombord finns normalt också en eller
ibland två fartygsingenjörer. I deras
arbetsuppgifter ingår övervakning och
underhåll av huvudmaskineri och
hjälpmaskineri med dieselgeneratorer,
kylmaskineri, separatorer, pumpar,
styrmaskin, belysning, däcksmaskineri
och elsystem etc. Motormän, som precis
som matroserna vanligtvis har gått
gymnasiets energiprogram, arbetar med
maskinernas skötsel och passning samt
utför underhålls- och rengöringsarbeten.
På lastfartyg, till skillnad från passagerar-
fartyg, går man normalt inte vakt i
maskinavdelningen. Däremot har en av
maskinbefälen jour under den tid som
maskinrummet inte är bemannat.
Intendenturavdelningen
Intendenturavdelningen är den minsta på
ett lastfartyg. Här arbetar fartygskocken/
kockstuerten som svarar för matlagning,
proviantering och förråd, planlägger
kosthållet och arbetet i byssan (köket).
På större lastfartyg kan det finnas en
mässman som arbetar med dukning, disk
och städning. På passagerarfartyg och
färjor finns det självfallet betydligt fler i
denna avdelning. Chefen för hotelldelen,
restaurangerna och butikerna kallas för
intendent. I organisationen arbetar t.ex.
restaurangchefer, bartenders,
båtvärdinnor, butikspersonal och
servitörer/servitriser samt ett stort antal
kockar, kallskänkor, mässmän och
ekonomibiträden m.fl.
Andra befattningar
På specialfartyg och kryssningsfartyg
finns ett flertal andra befattningar i
besättningarna. Inom däcksavdelningen
på ett kryssningsfartyg finns det en ”staff
captain” och särskilda befäl med ansvar
för t.ex. säkerheten ombord. I maskin-
avdelningen finns det särskilda befäl som
ansvarar för el, ventilation, kylutrustning
etc. På en del fartyg kan det också finnas
en arbetsledare på däck som kallas
båtsman, och på andra kan det finnas en
särskild timmerman eller en pumpman.
jag till att killarna får kaffe
och kakor. Men det blir
mycket städning också. Jag
håller snyggt och fint i
mässen och städar
befälshytterna. Man pysslar
och grejar och försöker se
till att alla mår bra. Jag är
lite av en mamma ombord.
Bengt Andersson, teknisk chef:
– Den tekniska driften med
automatik, el och
framdrivning är mina
ansvarsområden. Dessutom
är jag brandchef. Det
innebär att jag ser till att
brandutrustningen är okej
och jag leder de brand-
övningar som hålls en gång
i månaden. Då simulerar jag
en brand med rökutveckling
och lägger ut en docka som
ska räddas för att få det så
realistiskt som möjligt.
Pierre Nordin, andre fartygs-
ingenjör:
– Min pappa var chief och
jag var bara tre år första
gången jag var ute på sjön.
Jag sköter drift och
underhåll och ser till att
maskinerna är startklara
inför avgång. Det är alltid
mycket att göra. Bra
sammanhållning ombord är
jätteviktigt och mår någon
dåligt försöker man hjälpa
till. Sjömän är generellt
väldigt bra lyssnare.
Niklas Franzén, motorman:
– Jag arbetar med det mesta
som har med underhåll och
reparationer av maskin att
göra, filterrengöringar,
reparation av bränslepumpar
och ventiler. Som motor-
man borrar, svetsar och
svarvar man vanligtvis
också, men på den här båten
finns en reparatör som
sköter sådant. Visst längtar
jag hem ibland men jag
skulle aldrig vilja sluta
arbeta till sjöss.
7
Visste du att …
… på Tjörn med cirka 15.000
invånare finns femton företag
som äger, kontrollerar eller på
annat sätt är engagerade i
över 200 oceangående fartyg?
Dessutom finns två varv och
en av Sveriges största
containerhamnar på ön.
… sjöfarten genererar ett
handelsöverskott till Sverige
på över elva miljarder
kronor?
… en vanlig dag kan vart
fjärde tankfartyg som trans-
porterar kemikalier och
oljeprodukter i nordeuropeiska
farvatten vara registrerat på
Donsö i Göteborgs södra
skärgård?
Det finns många yrken och
arbetstillfällen inom sjöfarten.
En del förutsätter att man har
tidigare sjöerfarenhet. Lots är ett
exempel.
8
Sjöfartsyrken iland
– hamnar, varv
och andra ställen
nligt europeiska undersökningar
E skapar varje arbetstillfälle till sjöss
sex arbetstillfällen i land.
På rederikontoren arbetar man med
planering, drift och underhåll, admi-
nistration och kommersiell operation av
fartygen. På mindre rederier är det oftast
så att ett par personer sköter hela driften,
medan det på större finns specialister för
varje uppgift. På färjerederikontoren
finns det också många anställda som
arbetar med bokningar, restaurang- och
butiksverksamhet och marknadsföring.
Hamnar fungerar som ett slags
gränssnitt mellan olika transportslag.
Här finns stuveriet som lastar och lossar
fartyg, lastbilar och järnvägsvagnar. En
del last magasineras. En annan last lossas
från större fartyg för att lastas i mindre
fartyg för vidare transport eller tvärtom.
Även om svenska hamnar nästan
uteslutande är i kommunal ägo så arbetar
man i en konkurrensutsatt marknad. I
hamnen finns många yrken där stuveri-
arbetare, kran- och truckförare samt
stuveriförmän arbetar med lastning och
lossning. Andra arbetar med teknik,
administration, personal- och marknads-
uppgifter.
Idag byggs få – och då framförallt
mindre – fartyg i Sverige. De större varv
som finns är framförallt inriktade på
ombyggnad och reparation av fartyg.
Däremot finns det en omfattande svensk
underleverantörsindustri som konstruerar
fartyg och fartygsutrustning. Här krävs
också specialkunskaper. Bland annat
finns det särskilda utbildningsvägar för
civilingenjörer som vill specialisera sig på

utveckling av fartyg. Inom denna industri
arbetar också många sjöbefäl som har
gått iland.
Mäklare är en annan viktig yrkeskår
inom sjöfarten. Det finns mäklare
verksamma inom olika områden. Vissa
arbetar med förmedling av fartyg och
fungerar då som mellanhand mellan
redare och varv eller mellan redare på
andrahandsmarknaden. Andra arbetar
med att förmedla laster mellan lastägare
och redare. En del har till uppgift att
förmedla köp av bunkerolja.
Ett rederi, vars fartyg anlöper en hamn
där man inte har egen personal, har ofta
utsett en mäklare till sin representant på
plats. Denne mäklare som då kallas agent
har också till uppgift att ta hand om
nödvändiga kontakter med hamn och
lokala myndigheter, assistera
besättningen med läkarbesök och hem-
resor och mycket annat.
Linjeagenter har också till uppgift att
sälja och boka lastutrymme i ett
linjerederis fartyg. På mäklerierna arbetar
människor både med och utan sjö-
erfarenhet.
De myndigheter som framför allt arbetar
med sjöfart är Sjöfartsverket, Kust-
bevakningen och Tullen. Sjöfartsverket
ansvarar för infrastrukturen till sjöss, det
vill säga allt från utprickning av farleder
till övervakning av sjötrafiken, lotsning,
isbrytning och sjöräddning. I verket
arbetar många nautiker som lotsar. Här
finns också specialister inom många
andra områden.
På Sjöfartsinspektionen kontrollerar
inspektörer att svenska fartyg uppfyller
alla säkerhetskrav. Man kontrollerar
också att sjöutbildningarna i Sverige
Nyföretagandet är
sjöfartens ryggrad
Sjöfart har alltid varit en tillflykt för
entreprenörer. Utveckling och
förnyelse har hela tiden letts av
kreativa människor som med idéer,
kunskap och uppfinningar startat nya
företag och verksamheter.
Nyföretagandet inom sjöfarten sker
på olika sätt, och i många fall är det
FOTO: GÖTEBORGS HAMN
I Sverige finns ett femtiotal hamnar varav Göteborgs hamn är den största. Det är
också Nordens största hamn. Göteborg har direktanlöp av stora linjefartyg i trans-
ocean trafik. Från andra hamnar skeppas last med mindre fartyg hit och omlastas
till de större fartygen för vidare transport ut i världen.
De svenska hamnarna hanterar gods från hela världen. De fungerar också som ena
fästet på en bro som förbinder Sverige med Europa. Dagligen anlöps Göteborgs
hamn av svenska och utländska fartyg som går i trafik mellan Sverige och
Danmark, Storbritannien, Tyskland och Belgien. Bilden visar en av de nya
terminalerna, Paper Terminal. Denna är en viktig kugge i skogsbolaget Stora
Ensos transportsystem från pappersbruken till kunderna i Europa. Papperet lastas i
stora specialbyggda containers som med järnväg transporteras till Göteborg. Här
lastas de ombord i ro-ro-fartyg och skeppas vidare till Zeebrügge i Belgien.
håller den standard som krävs och
utfärdar yrkesbehörigheter. Här arbetar
nautiker, sjöingenjörer, andra ingenjörer
och jurister.
Sedan finns det många fler yrken och
arbetsplatser som i varierande grad är
delaktiga i sjöfarten. En stor del av dessa
hittar du i sammanställningen på s. 13.
sjöfarare som är kärnan i Även etablerade företag skapar
utvecklingen. Nya rederier skapas nyföretagande inom sjöfarten. Detta
ofta genom att några sjöbefäl slår sig sker antingen genom avknoppning av
samman och tillsammans köper, verksamheter eller att man börjar
driver och bemannar ett fartyg. arbeta inom nya områden.
Med egen erfarenhet i bagaget och Har du egna funderingar och
efter många timmars funderingar ambitioner inom sjöfarten så tag
under vakter till sjöss kan ett sjöbefäl gärna kontakt med oss på Sveriges
gå iland och starta egen verksamhet Redareförening. Vi kan hjälpa till
med nya eller utvecklade produkter. med tips om finansiering,
Många mäklerier har också startats av entreprenörskap, kontakter med
sjöbefäl eller landanställda som vill revisorer och mäklare, sakkunskap
utveckla sig själva och en affärsidé. inom utbildning och arbetsrätt etc.
9
 Visste du att …
… 150.000 svenskar i någon
utsträckning är beroende av
sjöfart i sitt yrke? 15.000
arbetar inom rederi, hamn
eller varvsindustri. Totalt
50.000 arbetar i verksamheter
som är direkt kopplade till
sjöfart och ytterligare 100.000
arbetar i näringar som
levererar varor och tjänster
till sjöfarten.
… om lasten på världens
största containerfartyg ställs
på rad så blir den 38
kilometer lång? Om man
kopplar dragbilar till
containrarna och kör ut dem
på vägen så bildar de en kö på
över sex mil.
FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
10
Ett miljöanpassat
transportslag
enerellt är sjöfarten ett mycket väl
G miljöanpassat trafikslag. Att
transportera människor och gods till sjöss
är energieffektivt.
Det krävs heller inga stora ingrepp i
miljön för att skapa förutsättningar för
sjötransport. Havet ligger där det ligger
och kan användas om och om igen utan
dyrbart underhåll efter slitage. Vattnet
lägger sig tillrätta bakom fartygets akter
och efter ett tag märks det inte att en stor
transport just har passerat.
Ju mer gods som fraktas till sjöss, desto
mindre buller och trängsel på vägar och
järnvägar iland.
Havet ligger där det ligger och kan
användas om och om igen utan
dyrbart underhåll efter slitage.
Havet är stort och olycksriskerna vid
transporter av farliga ämnen är mindre
till sjöss än vid transporter på land.
Miljödifferentierade avgifter
Att sjöfart är bra ur miljösynpunkt
innebär inte att det inte finns problem.
Fartyg släpper också ut föroreningar i
luften. Här pågår ett intensivt arbete för
att minska framför allt utsläpp av svavel-
och kväveoxider.
Sverige har som första land i världen
infört miljödifferentierade avgifter.
Principen är att fartyg som trafikerar
svenska hamnar och som minskar sina
utsläpp, t.ex. genom katalytisk avgas-
rening och användning av oljor med låg
svavelhalt, skall få betala mindre i avgift.
Tyvärr är dock skillnaderna ännu inte
tillräckligt stora för att motivera de mest
långtgående miljöförbättrande åtgärderna
i fartygen.
Avfall lämnas iland
I dag skall allt avfall lämnas i land. Så är
inte alltid fallet och en viktig orsak är att
många hamnar fortfarande inte har
anläggningar för att ta emot avfallet.
Sjöfart förknippas ibland med
oljeutsläpp till sjöss. Även om det finns
mindre seriösa aktörer som medvetet
släpper ut olja i vattnet, så ser bilden av
sjöfarten som nedsmutsare inte riktigt ut
som den man kan få när man läser
tidningar och ser på nyheterna i TV.
Faktum är att merparten av alla olje-
utsläpp i havet kommer från andra källor
än sjöfarten.
Miljöarbetet pågår ständigt i sjöfarts-
näringen och i de enskilda rederierna.
Målet är att minimera miljöpåverkan
från alla fartygsoperationer.
Sjöfarten – vår länk till världshandeln
jöfartsnäringen är en förutsättning branschen ska kunna utvecklas och för
S för den svenska utrikeshandeln. 95
procent av denna transporteras till och
att kompetens och management inte
ska försvinna från landet är det
från Sverige med fartyg. Hamnar finns viktigt att de svenska rederiernas Sveriges stora
utmed hela Sveriges kust, runt Mälaren huvudkontor även i framtiden industriregioner
och Vänern. Kring sjöfartsnäringen finns stannar i Sverige. Svenska hamnar
också företag som helt eller delvis Lika viktigt är att sjöfarten kan
påverkas av sjöfarten och som samverkar knyta duktiga och framtidsinriktade
med näringen. Detta kluster sysselsätter medarbetare till sig.
ungefär 50.000 personer i Sverige idag.
Svensk rederinäring ligger bland de
främsta i världen vad gäller
miljötänkande och säkerhet. För att

Det finns ca 150 rederier i Sverige FINLAND

De orter där flest rederier har sina
huvudkontor är: ÖSTER-
NORGE
Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 SJÖN
Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Skärhamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 SVERIGE
Donsö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

= Vanliga destinationer för de svenska rederiernas fartyg

Så stor del av
godstransporterna
sker med fartyg
respektive
långtradare, tåg
och flyg.

EUROPA

95%

5%
SGB/INFO

Källa: Sveriges Redareförening

11
 8. Har du någon tidigare erfarenhet av
sjöliv?
a. Ja, på handelsfartyg

Test: Passar du b. Ja, på segelskutor, fritidsbåtar

eller liknande
c. Nej

som sjöman? 9. Hur arbetar du bäst?

a. Lika bra ensam som med andra
b. I lag med andra
Detta frågeformulär har tagits 1. Söker du den här utbildningen i första c. Ensam
fram av två kvinnliga hand?
sjökaptener. Det är avsett för dig a. Ja, första 10. Trivs du med att periodvis arbeta
som funderar på att söka till b. Nej, andra eller tredje intensivt under oregelbundna arbetstider?
sjömansskola eller sjöbefälsskola. c. Nej, fjärde eller lägre (Vilket bland annat medför oregel-
bunden sömn.)
2. Tror du att du kommer att trivas med a. Ja
avlösningssystemen till sjöss? Ofta är det b. Nej
1–1-system på svenska fartyg.
Exempelvis tre månader ombord och tre 11. Har du problem med sjösjuka?
månader hemma när man seglar i utefart, a. Nej
sex veckor ombord, sex veckor hemma i b. Ja, ibland
kustfart och en vecka ombord, en vecka c. Ja, ofta
Visste du att … hemma på färjor.
a. Ja 12. Har du svårt för arbete i begränsade
… två av de viktigaste b. Nej utrymmen?
arbetsgivarna/uppdrags- a. Nej
givarna för svenskt sjöbefäl 3. Tror du att du kommer att sakna b. Ja, ibland
för närvarande är en svensk familjen? c. Ja, ofta
myndighet och ett malaysiskt a. Inget eller lite
kryssningsrederi? Sjöfarts- b. En del 13. Gillar du att meka, även med
verket sysselsätter omkring c. Mycket smutsiga jobb?
400 sjöbefäl och minst lika a. Ja
många är anställda av Star 4. Tror du att du kommer att sakna ditt b. Ibland
Cruises som bedriver sociala liv? (Till exempel kompisar, c. Nej
kryssningssjöfart i Asien. idrottslag, föreningsliv och
kursverksamhet.) 14. Om du har en flick- eller pojkvän,
… varje anställd inom a. Inget eller lite sambo, maka eller make: Hur är dennes
sjöfarten bidrar med över b. En del inställning till dina planer på denna
500.000 kronor per år till c. Mycket utbildning?
Sveriges bruttonational- a. Positiv
produkt? Det är bara finans- 5. Kan du tänka dig att arbeta b. Negativ
sektorn som kan redovisa ett tillsammans med andra nationaliteter?
större bidrag per anställd. a. Ja 15. Känner du någon som är till sjöss?
b. Tveksam a. Ja
… längs den svenska kusten, c. Nej b. Nej
som med sina 2.700 kilometer
är Europas längsta, finns 6. Kan du tänka dig att vara ensam eller 16. Gillar du problemlösning?
cirka 1.000 fyrar, 450 större en av få svenskar ombord på ett fartyg? a. Ja
och 900 mindre fasta a. Ja b. Nej
sjömärken, 320 lysbojar, b. Tveksam
3.700 prickar och mycket c. Nej 17. Tänker du logiskt vid
annan utrustning som sköts problemlösning?
av Sjöfartsverket? 7. Har du någon erfarenhet som a. Alltid eller ofta
arbetsledare, idrottsledare eller något b. Ibland
liknande? c. Sällan eller aldrig
a. Ja, mycket
b. Ja, lite
c. Nej

12
 18. Kan du ta snabba beslut?
a. Ja
b. Nej
19. Kan du ta order, även från en person
som är betydligt yngre än du?
a. Ja
b. Nej
20. Är du intresserad av el och
elektronik?
a. Ja
b. Delvis
c. Nej
FOTO: SSTF:S ARKIV
Den maritima miljön
– ett hav av möjligheter
Det finns många yrkeskategorier som
arbetar med sjöfart. Några exempel är
följande:
Till sjöss: Befälhavare, styrman,
matros, teknisk chef, fartygsingenjör,
elingenjör, motorman, intendent,
steward, kocksteward, kock.
I land: Rederitjänsteman, inspektör,
mäklare, agent, klarerare,
21. Fartyg är en mansdominerad
arbetsplats. Kan du tänka dig att endast
eller till stor del ha manliga
arbetskollegor?
a. Ja
b. Tveksam
c. Nej
Ju fler a-svar du får, desto större är
sannolikheten att du kommer att trivas till
sjöss och passa in i en yrkesroll ombord.
Du som hellre arbetar iland har många
yrken att välja mellan, se nedan.
Visste du att …
… cirka 40 miljoner männi-
skor reser med färja till eller
skeppsbyggnadsingenjör, sjörättsjurist, från Sverige varje år?
banktjänsteman, försäkringstjänsteman,
hamntjänsteman, hamnarbetare,
stuveriförman, konsult, lärare, forskare,
logistiker, skeppningschef, miljöchef,
it-utvecklare.
Inom myndigheter: Tjänstemän inom
marin, kustbevakning och sjöfartsverket,
t.ex. lots och räddningsledare.
13
Studenter och

FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB

lärare på
Sjöbefälsskolan
Jenny Östh och Marie-Louise
Dahlberg, blivande
sjöingenjörer:
– Utbildningen är ganska
tuff och det är mycket att
läsa, särskilt under tenta-
perioderna. Då längtar man
efter praktiken och att få
komma ut på sjön. Ibland
känns sex månader
hemifrån lite långt, men det
är jätteskönt med ett avbrott
i studierna. Dessutom lär
man sig väldigt mycket, och
de äldre kan en massa
smarta småknep. Ett viktigt inslag i undervisningen i sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna är verklig-
hetstrogna övningar i avancerade brygg- och maskinrumssimulatorer.
Martin Hartler, blivande
sjöingenjör:
– Fördelen med utbild-
ningen är att man får en
bred grund att stå på. Skulle
Läsa på sjöbefälsskola
man vilja jobba iland någon runden för all sjöbefälsutbildning i
gång i framtiden är ju det
inga problem. Jag skulle
G världen är ett internationellt
regelverk: STCW 95, Standards of
olika så kallade fartområden. Många
fartyg seglar i Europatrafik med korta
sjöresor och många hamnanlöp. När du
gärna bo utomlands några Training, Certification and Watch- har fullgjort utbildningen har du nått den
år och som sjöingenjör kan keeping for Seafarers. Detta är antaget av högsta examen och en styrmans- eller
man bosätta sig var man FNs sjöfartsorganisation International maskinteknikerbehörighet. Då kan du
vill. Det jobbiga är att Maritime Organization, IMO, som har börja segla som juniorbefäl och efter tre
lämna flickvännen när man sitt huvudkontor i London. IMO:s år kvittera ut den högsta behörigheten
sticker ut på sjön och att huvuduppgift är att verka för en sjöfart som krävs för att du ska kunna segla som
mobilräkningarna ibland som är säker och miljöanpassad, och då befälhavare eller maskinchef oavsett
blir höga. har utbildning och träning stor betydelse. fartygets storlek eller fartområde.
I Sverige kan man utbilda sig till Utöver din examen kan det dock
Lina Lundkvist, blivande sjöbefäl på två högskolor: sjöfarts- krävas specialbehörigheter för vissa typer
sjökapten: högskolorna vid Chalmers Tekniska av fartyg.
– Jag vill inte ha något nio Högskola i Göteborg och Högskolan i
till fem-jobb och eftersom Kalmar. Har du sjöerfarenhet finns det ett
jag dessutom alltid tyckt om För dig som saknar tidigare treårigt utbildningsprogram vid
havet kändes sjöbefäl som sjöerfarenhet är utbildningen fyraårig Sjöfartshögskolan i Kalmar. Efter två år
ett lämpligt yrke. Fördelen fram till sjökaptensexamen eller får du en styrmans- respektive maskin-
med utbildningen är att sjöingenjörsexamen. Eftersom det krävs teknikerexamen. Vid Chalmers följer du
lärarna själva är utbildade praktisk erfarenhet för att få jobb som det fyraåriga programmet men du kan
sjökaptener och har jobbat befäl är utbildningen varvad med jobba på praktikperioderna och kvittera
till sjöss. De relaterar ofta fartygsförlagda perioder där du under ut lägre behörigheter ”på vägen”.
till verkligheten vilket gör ledning av en handledare ombord följer Särskilda utbildningsprogram finns på
utbildningen väldigt ett särskilt utbildningsprogram. Under båda skolorna för dem som tänkt sig en
konkret. Dessutom varvas utbildningens gång får du känna på hur yrkesverksamhet på mindre fartyg i
teorin med praktik ombord det är att arbeta i olika fartygstyper och i begränsad trafik och för fiskare.
på fartyg och simulator-
övningar.
Mer information om sjöbefälsutbildning finns på internet
Sveriges Redareförening: www.sweship.se
Chalmers Tekniska Högskola/Sjöfartshögskolan: www.chl.chalmers.se
Högskolan i Kalmar/Sjöfartshögskolan: www.sb.hik.se

14
 GRAFIK: ANNA FREDRICSSON

FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

Eftersom utbildningen är yrkesinriktad Vanern

och skall förbereda dig för en yrkesroll gerrak Vattern

med stort ansvar direkt efter examen

innehåller den skolförlagda utbildningen Göteborg
både teoretiska och praktiska moment.
Båda skolorna har tillgång till övnings- Kattegat
fartyg och förfogar över toppmoderna Kalmar
simulatoranläggningar där du under
ledning av erfarna instruktörer får öva Balti
Sea
dina färdigheter.
Behörighetskraven för utbildningen är
både teoretiska och medicinska. Förutom Här finns sjöbefälsutbildning
att du skall ha en gymnasieutbildning
måste din syn, hörsel och ditt allmän-
tillstånd uppfylla vissa krav. Mer Det finns också en överenskommelse
information kan du få av Sveriges om att EU:s medlemsstater skall Sverige är en sjöfartsnation
Redareförening och skolorna. godkänna varandras behörigheter vilket och svenskarna ett sjöfarande
gör att du också kan söka dig till andra folk. Med Europas längsta
Du kan också söka dig till andra skolor. I skolor i Europa. Mer information kan du kust är det också naturligt att
våra grannländer Finland, Norge och få av Sveriges Redareförening. det är gott om fritidsbåtar i
Danmark finns ett flertal skolor som tar Sverige. Vi är också ett land
emot svenska studerande. som är totalt beroende av
havet och sjöfarten för vår
handel och kommunikationer
Goda framtidsutsikter för sjöbefäl med andra länder.
Att arbeta till sjöss innebär
– både till sjöss och iland också att man har unika
möjligheter att odla fritids-
jöfarten står inför en befälsbrist som Eftersom sjöbefäl är attraktiva – och intressen – oavsett om detta är
S kan bli omfattande, i Sverige och
internationellt. Skälen är flera. I många
i många fall oumbärliga – för många
funktioner i landorganisationer är
båtliv eller ej. Eftersom man
inte har särskilt många resor
länder, däribland Sverige, är medelåldern konkurrensen om det duktiga till jobbet är det heller inga
hos det seglande befälet hög och stora befälet stor. problem att vara bosatt även i
pensionsavgångar är att vänta. Allt högre glesbygd.
kompetenskrav internationellt innebär möjligheter om du så önskar, och du är
också att behovet av kvalificerat befäl vanligtvis ledig och kan vara hemma
ökar. halva året med full lön.
Eftersom sjöbefäl är attraktiva – och i Behovet av sjöfart bara ökar i takt med
många fall oumbärliga – för många att världens länder handlar mer med
funktioner i landorganisationer är varandra samtidigt som transporternas
konkurrensen om det duktiga befälet inverkan på miljön allt mer hamnar i
stor. Även på landsidan är medelåldern fokus. Svensk sjöfart verkar också vara på
hög bland de svenska befälen. god väg mot att få villkor som är
Arbetsmarknaden för sjöbefäl i Sverige likvärdiga med våra konkurrentländers. Lagarbete är ett viktigt inslag i
ser därför ljus ut, särskilt om handels- Även om vissa åtgärder återstår, så blåser yrkeslivet till sjöss vilket märks
flottan skulle expandera igen. det därför redan positiva vindar inom redan i utbildningen, som här i
På många håll är lönevillkoren för sjöfarten, och det finns många fartyg i maskinrumssimulatorn.
sjöbefäl goda. I motsats till vad som beställning för svenska
FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB

gäller t.ex. för svenskutbildade civil- rederier. Om inget

ingenjörer och tandläkare som väljer att oförutsett inträffar är
arbeta utomlands och som följaktligen framtidsutsikterna
bosätter sig där, förekommer det att mycket goda för den
sjöbefäl som arbetar under främmande som väljer en karriär
flaggor fortfarande bor kvar i Sverige. inom sjöfartsnäringen,
En stor och viktig fördel med jobbet oavsett om det är till
som befäl till sjöss är att man mycket väl sjöss eller iland, inom
kan bosätta sig var som helst i landet. traditionell sjöfart
Detta innebär att du kan bo i gles- och eller i någon av
avfolkningsbygd, nära natur och fritids- kringnäringarna.

15
Elever och lärare,
energiprogrammet Sjömansskolor för
Frida Sjölin, maskin:
– Jag har alltid tyckt om
matroser och motormän
teknik och hållit på och

FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB

mekat med båtmotorerna
hemma på somrarna.
Eftersom sjöyrket gått i
släkten känns det dessutom
extra roligt att få arbeta till
sjöss. Utbildningen är
väldigt praktisk. En dag i
veckan är vi ute med
skolfartyget Gunnfjaun och
vi har också ett maskinrum
för övning inne på skolan.
När jag läst färdigt här ska
jag söka in till sjöingenjörs-
programmet.

Joakim Dahlberg, däck: Som matros går du oftast vakt fyra timmar och är ledig åtta timmar. I dina arbetsuppgifter
– Att bli sjökapten är lite av ingår bl.a. att vara med och övervaka lastning och lossning.
en pojkdröm och jag tänker
GRAFIK: ANNA FREDRICSSON

definitivt plugga vidare till ymnasieskolorna på Tjörn och i

befäl. Men först kanske jag
går ut och jobbar som
Härnösand
G Göteborg, Helsingborg, Malmö,
Karlskrona, Kalmar, Visby, Stockholm
Gulf of
matros något år. Det är Bothnia och Härnösand utbildar matroser och
sjön, äventyret att ge sig motormän. Utbildningen är treårig och
iväg och se världen som är en gren inom gymnasieskolans energi-
lockar. Nästa år ska vi ut på Siljan
tekniska program. I denna ingår också en
fartygsförlagd praktik i tillvalsmodul med matematik, engelska
sexton veckor och då och fysik som gör att du når upp till de
hoppas jag få komma till en teoretiska behörighetskraven för vidare
båt som gör lite längre Stockholm
utbildning till sjöbefäl.
törnar. Vanern
I utbildningen ingår också praktisk
utbildning, både på skolornas egna
k Vattern
Jan Coxner, lärare, däck: Tjörn
övningsfartyg och i handelsflottans
– Jag är sjökapten i botten fartyg. När du har en godkänd utbildning
Göteborg
och arbetade som över- Visby får du också en behörighet som antingen
styrman innan jag gick iland Kattegat
matros eller motorman.
och började undervisa. Att Kalmar På gymnasieskolor i Göteborg,
själv vara sjökapten är ett Karlskrona Helsingborg och Härnösand finns också
Baltic
måste för att arbeta som Helsingborg Sea särskilda utbildningar för dig som vill
lärare här. Man måste Malmö arbeta som kock eller kockstewart på
kunna förklara det som står lastfartyg eller inom intendentur-
i böckerna med praktiska Här finns sjömansutbildning avdelningen på färjorna.
exempel och dessutom finns
det inte studiemateriel till
alla moment eleverna läser. Mer information om gymnasiernas sjömansutbildning finns på internet
Göteborg, Lindholmens Kunskapscenter: www.lindhgym.educ.goteborg.se
Helsingborg, Tycho Brahe-skolan: www.tycho.helsingborg.se
Härnösand, Härnösands gymnasium: www1.harnosand.se/gymnasiet/
Kalmar, Kalmarsunds gymnasieförbund: www.gy-edu.kalmar.se
Karlskrona, kommuninformation: www.karlskrona.se
Malmö, Universitetsholmens gymnasieskola: www.pedc.se/universitetsholmen/
Stockholm, Sjömansskolan: www.sjomansskolan.se
Tjörn, skolor: www.tjorn.se/edu/
Visby, Christopher Polhem-gymnasiet: www.save.gotland.se/polhem/

16
Andra utbildningar Visste du att …
… de som arbetar till sjöss har
en egen service- och trivsel-

för sjöfarten myndighet? Handelsflottans

Kultur- och Fritidsråd har ett
omfattande utbud av verk-
samheter riktade till sjöfolk,
et finns andra utbildningar i Sverige både svenska och utländska.
D

FOTO: SSTF:S ARKIV

som leder till sjöfartsyrken, Mer information kan du få på
anknyter till sjöfartsyrken eller bygger på www.seatime.se.
sjöfartsyrken än dem som har beskrivits
hittills. Här följer några men det finns … ordet redare kommer från
fler, i Sverige och utomlands, så kontakta lågtyskans rêder som betyder
Sveriges Redareförening för mer utrustare?
information.
… Sverige är ett av Europas
Högskolenivå: mest sjöfartsberoende länder
MBA in Shipping. Detta är en unik och har EUs längsta kust? 95
Masters-utbildning där sju högskolor i Förenta Nationernas sjöfartsorganisation procent av all import och
Sverige, Norge och Danmark samarbetar. International Maritime Organization har export sker med fartyg. Varje
Utbildningen är avgiftsfinansierad och en egen internationell sjöfartshögskola och timme anlöper tre lastfartyg
förutsätter en högskoleutbildning på den finns faktiskt i Sverige! I Malmö ligger en svensk hamn och var sjätte
minst ”Bachelor”-nivå. Mer information World Maritime University med både minut lämnar eller ankommer
på www.cbs.dk/departments/int/ lärare och studenter från hela världen. Mer en färja i internationell trafik.
shippingmba/. information finns på www.wmu.se.
… Göteborg är Norges
Sjöfartslinjen. En påbyggnadsutbildning viktigaste hamn? Från
på sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen Sjöfartsekonomi/transportekonomi/ hamnen i Göteborg går mer
eller motsvarande. Utbildningen ges av logistik. Kontakta Göteborgs Universitet last med tåg eller lastbil till
Sjöfartshögskolan på Chalmers Tekniska för mer information. www.gu.se. Norge än vad som lossas i
Högskola. Den är tvåårig, ges på halvfart någon norsk hamn.
och är anpassad för att passa in i aktivt Gymnasienivå: Undantaget olja förstås.
befäls avlösningsschema. Mer Gymnasieskolan i Strömstad har ett
information på www.chl.chalmers.se. särskilt program för naturvetare som … den svenska handelsflottan
uppfyller de teoretiska kraven för sjöbefäl består till stor del av färjor,
Fort- och vidareutbildning. Både klass VII. Mer information på tankfartyg, bulkfartyg och
Högskolan i Kalmar och Chalmers www.skolor.stromstad.se/gymnasiet/. ro-ro-fartyg. Svenska rederier
Tekniska Högskola har ett omfattande är världsledande på många
utbildningsprogram för aktivt sjöbefäl. Andra sätt inom färjesjöfart,
Chalmers har också en filial på Tjörn Klart Skepp Marinteknik i Stocksund transporter av skogsprodukter
som huvudsakligen är verksam inom bedriver Kvalificerad Yrkesutbildning, och ro-ro-sjöfart. 20 procent
detta område. Mer information på KY, inom marinteknik i samarbete med av världens kylfartygsflotta
www.chl.chalmers.se och www.sb.hik.se. bl.a. Sjöfartshögskolan i Kalmar. opereras från Sverige.
www.klartskepp.se.
Skeppsbyggare. Chalmers Tekniska
Högskola och Kungliga Tekniska EC-gruppen i Svängsta bedriver KY-
Högskolan i Stockholm har särskilda utbildning inom transportinformatik.
utbildningsprogram för civilingenjörer www.ec.se.
med skeppsteknisk inriktning. Mer
information på www.na.chalmers.se samt Billströmska folkhögskolan på Tjörn har
www.fkt.kth.se/skt. en särskild utbildning som ger
behörighet för vidare studier till sjöbefäl
Sjörätt. Kurser finns på Stockholms på högskolan. Mer information på
Universitet, Lunds Universitet och www.billstromska.fhsk.se. Det finns fler kurs- och
Göteborgs Universitet. För mer studiemöjligheter för sjö-
information kontakta universiteten, t.ex. Även Skeppsholmens folkhögskola i fartsintresserade. Kontakta
över internet på www.su.se, www.lu.se Stockholm, www.skeppsholmen.fhsk.se har Sveriges Redareförening för
och www.gu.se. sjöinriktade kurser. mer information.

17
 Fakta om
olika fartyg
Det är Sjöfartsverket som är
huvudman för isbrytar-
verksamheten i Sverige. Hittills
har bemanningen skötts av
marinen men de militära
besättningarna har ersatts av
civila. Samma sak gäller de
svenska sjömätningsfartygen.
FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
18
et finns många olika fartygstyper i
D handelsflottan som har anpassats
efter typ av last, arbetsuppgifter och var
de opererar. Här är några huvudtyper:
Kusttankfartyg. Längd 80–150 meter. Fart
13–17 knop.
Tankfartyg. Från oljefälten i land och till
sjöss transporteras råoljan till
raffinaderier med stora tankfartyg. De
största kallas VLCC, Very Large Crude
Carrier, och ULCC, Ultra Large Crude
Carrier. Dessa kan ta över 200.000 ton
last. Från raffinaderierna transporteras de
färdiga produkterna med mindre
produkttankfartyg. Det finns också
tankfartyg för t.ex. gas och kemikalier.
Oceangående bulkfartyg. Längd 200–300
meter. Fart 11–16 knop.
Bulkfartyg. Last i bulk innebär att lasten
är opaketerad och ofta störtas ned i
lastrummen från transportband i land.
Stora bulkfartyg transporterar spannmål,
malm och kol över världshaven. Mindre
bulkfartyg transporterar sedan torra
produkter längs kusterna och i närsjöfart.
TECKNINGAR: SVEN-ANDERS BOMAN
”Feederfartyg”. Containerfartyg. Längd
80–120 meter. Fart 13–17 knop.
Containerfartyg. De största
containerfartygen kan ta fler än 6.000
containrar. Dessa bjässar seglar mellan
några stora hamnar i världen. Från
övriga hamnar fraktar s.k. feederfartyg
de containrar som sedan skall vidare med
de stora oceangående fartygen. Feeder-
fartygen kan ta mellan 250 och 600
containrar.
Ro-pax-fartyg. 120–190 meter. Fart
17–24 knop.
Ro-ro-fartyg. Ro-ro står för roll on/roll
off vilket innebär att lasten antingen för
egen maskin eller med hjälp av truckar
kan rullas ombord. Ro-ro-fartyg används
både på kortare avstånd och över
världshaven. En del är särskilt anpassade
för att transportera fabriksnya bilar.
Andra kan också ta passagerare och
kallas då för ro-pax-fartyg.
Färjor och passagerarfartyg. Färjor är
fartyg som transporterar passagerare och/
eller bilar mellan två, ibland fler, hamnar
på korta avstånd. Ibland kombineras
resan med kryssnings- och konferens-
verksamhet. Stadigt ökande är
kryssningsfartygen som är renodlade
passagerarfartyg som människor reser
med på semester. De allra största av
dessa kan ta närmare 4.000 passagerare
och har en besättning på över 1.000
personer.
Dessutom finns det mängder av
specialanpassade fartyg för t.ex. kyl-
transporter, skogsprodukter, bogsering
och offshoreverksamhet.
 FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM
Hur stort är ett fartyg?
Visst kan man beskriva ett fartygs storlek
med längd, bredd, djupgående och höjd.
Men lika viktigt är vikt och volym.
Fartygets dödvikt mäts i ton och visar
hur mycket last och förråd som fartyget
kan ta ombord.
Fartygets tonnage är faktiskt ett
volymmått. Det finns två stycken,
bruttotonnaget som är volymen av
fartygets inneslutna utrymmen och
nettotonnaget som är volymen av
lastutrymmet.

Det finns många djur till sjöss

Många djur har under århundradenas
lopp fått ge namn åt olika företeelser
ombord, och en del av dessa används
forfarande. Att kölsvinet inte är ett djur
som behöver matas har många nybörjare
fått klart för sig till sjöss. Men visste du
att:
Monkey-däcket, eller monkey-toppen,
är däcket över styrhytten/navigations- När man skall säkra ankaret så att det
bryggan? inte åker ut så lägger man på en björn?
Hundvakt har den som har vakten Kattrygg innebär att fartyget har mer
mellan midnatt och klockan fyra på tyngd i fören och i aktern än i mitten?
morgonen? Motsatsen kallas svinrygg.

RESCUE-BÅT ANTENNER

BRYGGAN
AKTER
LIVBÅT
BOSTÄDER/KONTOR BACKEN
POOPEN
VÄDERDÄCK
FÖRRÅD FÖRRÅD
MASKIN-
RUM
LASTLÅDA
BOGPROPELLER

AKTER FÖR

Och längst fram ligger backen
et finns inte två fartyg i världen som är exakt likadana.
D Fartyget på denna bild är ett tankfartyg med
däckshuset bak och lastutrymmet framför detta. På andra
fartygstyper kan det vara tvärtom.
Längst akterut finns akterdäck (poopen) med vinschar
för förtöjning. Högst upp på däckshuset finns antenner för
kommunikation via radio och satellit samt för radar-
anläggningen.
På däcket (våningen) under dessa finns fartygets styrhytt/
navigationsbrygga. Härifrån styrs fartyget. Under bryggan
finns bostadsavdelningen med hytter, mäss (matsal), byssa
(kök), fritidsutrymmen och kontor.
Under däckshuset finns maskinrummet med motorer för
framdrivning och elproduktion samt all nödvändig kring-
utrustning. Det öppna däcket framför däckshuset kallas
väderdäck. Under detta finns lastlådan som i ett tankfartyg
består av flera tankar. I ett bulk- eller containerfartyg består
den av ett eller flera lastrum där lastningen sker genom
öppningar i väderdäcket.
På ett ro-ro-fartyg finns ett eller flera lastdäck dit lasten
rullas in och ut genom öppningar som kan vara placerade i
fartygets akter, för och/eller sidor.
Framför väderdäck finns fartygets fördäck som faktiskt
också kallas backen. Här finns förtöjningswinschar och
ankarspel. Under backen finns förråd och kättingboxen
med ankarkättingen.
Längst ner finns en bogpropeller som är tvärställd och
som används vid manövrering i hamnar.

19
 Swedish Shipowners’ Association

Sveriges Redareförening
Box 330, 401 25 Göteborg • Besöksadress Södra Hamngatan 53
Telefon 031-62 95 25 • Fax 031-15 23 13
E-post srf@sweship.se • Internet www.sweship.se