UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING AV FÖRSLAG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ ...............................................

Genomförande av utställningen ........................................................................................................ 4

Vem har svarat .................................................................................................................................. 4
Avståenden och inget att erinra ........................................................................................................ 5
Sammanfattning av inkomna synpunkter ......................................................................................... 5
Fortsatt översiktsplaneprocess .......................................................................................................... 5
Översiktsplanens möjligheter och begränsningar ............................................................................. 6
FÖRSLAG TILL JUSTERINGAR AV PLANEN EFTER UTSTÄLLNINGEN.......................................................................... 7

Planstrategi ....................................................................................................................................... 7
Kartor och planeringsriktlinjer: Generellt .......................................................................................... 7
Kartor och planeringsriktlinjer: Platsspecifika riktlinjer ..................................................................... 8
LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE MED KOMMENTARER....................................................................... 9
Länsstyrelsens bedömning ............................................................................................................... 11
Länsstyrelsens synpunkter ............................................................................................................... 16
Risk för människors hälsa och säkerhet samt risk för olyckor ......................................................... 26
Risk för översvämning och erosion .................................................................................................. 27
Miljökvalitetsnormer (MKN) ............................................................................................................ 29
Strandskydd ..................................................................................................................................... 30
Samordning mellan kommuner ....................................................................................................... 30
GENERELLA SYNPUNKTER ................................................................................................................................... 32
Stöd .................................................................................................................................................. 32
Ifrågasättanden ............................................................................................................................... 33
Disposition, språk och begriplighet .................................................................................................. 33
Utställningsprocessen ...................................................................................................................... 34
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH PRIORITERADE INRIKTNINGAR .................................................................................. 34
GENOMFÖRANDE AV ÖVERSIKTSPLANEN ........................................................................................................... 35
MALMÖ I SVERIGE OCH VÄRLDEN ....................................................................................................................... 37
MALMÖ I ÖRESUNDSREGIONEN ......................................................................................................................... 37
MALMÖLUNDREGIONEN..................................................................................................................................... 37
BOSTADSFÖRSÖRJNING ...................................................................................................................................... 38
SAMHÄLLSSERVICE ............................................................................................................................................. 40
NÄRINGSLIV ........................................................................................................................................................ 42
HÖGRE UTBILDNING, FORSKNING OCH UTVECKLING........................................................................................... 44
KOMMERSIELL SERVICE OCH BESÖKSNÄRING ..................................................................................................... 44
TÄT STAD ............................................................................................................................................................ 45
GRÖN STAD ........................................................................................................................................................ 46
STADENS ARKITEKTUR OCH GESTALTNING .......................................................................................................... 48
KULTURMILJÖ OCH HISTORISKT PERSPEKTIV....................................................................................................... 49
MOBILITET OCH TRAFIKINFRASTRUKTUR ............................................................................................................ 50
PROMENADSTADEN ............................................................................................................................................ 52
CYKELSTADEN ..................................................................................................................................................... 52
KOLLEKTIVTRAFIK ............................................................................................................................................... 53
BILISM OCH GODSTRANSPORTER ........................................................................................................................ 54
JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET ......................................................................................................................... 56
BARNPERSPEKTIV ............................................................................................................................................... 57
KULTUR OCH DELAKTIGHET................................................................................................................................. 57
PLATSER FÖR MÖTEN.......................................................................................................................................... 57
FOLKHÄLSA OCH TRYGGHET................................................................................................................................ 58
LANDSBYGD OCH JORDBRUK .............................................................................................................................. 58
HAVET OCH KUSTEN............................................................................................................................................ 60
VATTENRESURSER OCH INFRASTRUKTUR FÖR VATTEN ....................................................................................... 61
KLIMATANPASSNING – HÖGA HAVSVATTENSTÅND ............................................................................................ 61
KLIMATANPASSNING – SKYFALL .......................................................................................................................... 61
DAGVATTEN........................................................................................................................................................ 62
FARLIGA VERKSAMHETER OCH MARKFÖRORENINGAR........................................................................................ 62
FÖRNYBAR OCH ÅTERVUNNEN ENERGI ............................................................................................................... 63
RESURSEFFEKTIVT OCH MILJÖVÄNLIGT BYGGANDE ............................................................................................ 66
HÅLLBAR AVFALLSHANTERING OCH SLUTNA KRETSLOPP .................................................................................... 67
UTBYGGNADSSTRATEGI ...................................................................................................................................... 67
RIKSINTRESSEN ................................................................................................................................................... 68
PLATSSPECIFIKA RIKTLINJER ................................................................................................................................ 69
Almvik .............................................................................................................................................. 69
Amiralsstaden .................................................................................................................................. 69
Bulltofta och Valdemarsro ............................................................................................................... 70
Bunkeflostrand och Gottorp ............................................................................................................ 70
Emilstorp .......................................................................................................................................... 70
Fortuna och Hemgården .................................................................................................................. 70
Fosieby ............................................................................................................................................. 71
Fosiestråket ..................................................................................................................................... 71
Glostorps vång ................................................................................................................................. 71
Jägersro ........................................................................................................................................... 71
Kvarnby och Husie mosse ................................................................................................................ 71
Kvarnby och Marklunda ................................................................................................................... 72
Limhamns hamn och norra Ön ........................................................................................................ 72
Lockarp ............................................................................................................................................ 72
Malmö hamn ................................................................................................................................... 72
Norra Sorgenfri ................................................................................................................................ 73
Ollebo och Almhov ........................................................................................................................... 73
Oxie .................................................................................................................................................. 73
Pildammsvägen ............................................................................................................................... 73
Sege ................................................................................................................................................. 73
Sofielund .......................................................................................................................................... 73
Stadionområdet ............................................................................................................................... 74
Svågertorp norra.............................................................................................................................. 74
Toftanäs ........................................................................................................................................... 74
Tygelsjö ............................................................................................................................................ 74
Varvsstaden ..................................................................................................................................... 74
Vintrie .............................................................................................................................................. 75
Västra Hamnen – Galeonen ............................................................................................................. 75
HÅLLBARHETSBEDÖMNING................................................................................................................................. 75
RESERVATIONER OCH SÄRSKILDA YTTRANDEN ................................................................................................... 75

Reservationer ................................................................................................................................... 75
Särskilda yttranden .......................................................................................................................... 77
Samrådet om översiktsplanen – som pågick från december 2016 till mars 2017 – visade att
stödet för inriktningen på översynen var stort. Det inkluderade den rullande översiktsplane-
processen, samt införlivande och integration i översiktsplanen av exempelvis bostadspoli-
tiska mål, utbyggnadsstrategi och flertalet antagna planer och program som slutrapporten
från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Trafik- och mobilitetsplan, Skyfallsplan och
Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Att miljökonsekvensbeskrivningen gjordes till en
del i en bredare hållbarhetsbedömning gavs också starkt stöd. Många remissinstanser, fram-
förallt Malmö stads nämnder, tryckte på att genomförandet av översiktsplanen kräver ökat
fokus på nytänkande, tvärsektoriellt samarbete och finansiella satsningar som investerings-
styrning och territoriell finansiering.
Av yttrandena som inkommit under utställningen kan åter en positiv samstämmighet
noteras gällande planens övergripande inriktning. Flera remissinstanser påpekar att deras
synpunkter från samrådet har beaktats och arbetats in i utställningsförslaget.
Länsstyrelsen framför i sitt granskningsyttrande invändningar bland annat mot att det
inte går att bedöma konsekvenserna av översiktsplanens genomförande och att översikts-
planen inte kan anses visa hur beslut om mark- och vattenanvändning kommer att hanteras
för att tillgodose att hänsyn tas allmänna intressen. Länsstyrelsens granskningsyttrande speg-
lar ur vissa hänseenden en syn på översiktsplaneringens uppdrag som inte delas av stads-
byggnadskontoret. Översiktsplanens uppgift att visa på en framtida möjlig utveckling måste
kunna uppfyllas utan att alla utredningssteg är genomförda. En översiktsplan som i istället
redovisar en strategisk vägledning och uttalad planeringsinriktning tjänar efterföljande pla-
nering bättre.
Sammantaget föranleder yttrandena ingen omfattande omarbetning av planen utan den
föreslagna huvudinriktningen föreslås ligga fast. I detta utlåtande föreslås ett antal smärre
ändringar. Med dessa justeringar läggs förslaget fram till kommunstyrelsen och kommun-
fullmäktige för godkännande och antagande.
Utlåtandet följer planförslagets disposition.

Förslag till Översiktsplan för Malmö har varit utställt under perioden 1 september till 1 novem-
ber 2017. Utställningshandlingarna har under utställningsperioden funnits tillgängliga i sin
helhet i stadshusets foajé samt på kommunens hemsida, där möjlighet också gavs att digitalt
lämna synpunkter. Under delar av utställningstiden fanns en fysisk utställning om översikts-
planen på Malmö stadsbibliotek och i stadshusets foajé. 400 tryckta exemplar av planstrate-
gin har delats ut till allmänhet eller andra intressenter.
Utställningsförslaget remitterades till drygt 300 instanser. Förutom Malmö stads nämn-
der och bolag skickades underlaget exempelvis till statliga och regionala myndigheter, kom-
muner i Skåne och Köpenhamnsregionen, företag, intresseorganisationer och lärosäten för
högre utbildning. 59 yttranden inkom.

Samtliga Malmö stads nämnder utom en har yttrat sig, liksom Region Skåne och Länsstyrel-
sen Skåne. Utöver dessa yttrade sig ett antal statliga myndigheter och företrädelsevis skånska
kommuner. De flesta övriga yttranden stod ideella organisationer och privatpersoner för.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Havs- och vattenmyndigheten, Höörs kom-
mun, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Vellinge kommun
avstår från att yttra sig. Staffanstorps kommun har inget att erinra.

Många synpunkter som framförs är på en generell nivå och flera frågor som lyfts i utställ-
ningsyttrandena är tillgodosedda i gällande översiktsplan. Det innebär att de kommer att
vara fortsatt tillgodosedda även när översiktsplanen ses över.
• Generellt är stödet för översiktsplanen stort. Det inkluderar de prioriterade inriktning-
arna och formen med planstrategi och digitalt kartmaterial.
• Precis som under samrådet trycker flera remissinstanser på behovet av nya former för
samverkan för att översiktsplanens strategier ska kunna genomföras.
• Många remissinstanser trycker på vikten av en fungerande bostadsförsörjning för at
trygga Malmös framtid. Särskilt lyfts problematiken kring hemlöshet och svaga gruppers
tillträde till bostadsmarknaden. Ett par remissinstanser trycker på boende för särskilda
grupper.
• Beträffande samhällsservice får stadsbyggnadskontoret stort stöd för hanteringen av frå-
gan i översiktsplanen. Ett par remissinstanser lyfter dock att arbetet med fritidsanlägg-
ningar behöver utvecklas.
• Flera remissinsatser trycker på vikten av att det skapas fler arbetsplatser i Malmö och att
sysselsättningen ökar. Ett par remissinstanser önskar att översiktsplanen ägnade frå-
gorna mer uppmärksamhet.
• När det gäller inriktningen att Malmö i huvudsak sak växa inåt trycker flera remissin-
stanser på behovet av ett utökat samutnyttjande. Vikten av dialog vid förtätningsprojekt
nämns av ett par remissinstanser.
• Kopplat till förtätning hyser flera remissinstanser oro för att stadens gröna ytor ska
minska när staden byggs tätare. Flera remissinstanser trycker också på att det behövs fler
gröna ytor i Malmö.
• Beträffande trafik påpekar flera remissinstanser vikten av internationella, nationella och
regionala perspektiv när det gäller Malmö stads trafikplanering. Cykelinfrastruktur, ut-
vecklingen av en kapacitetsstark kollektivtrafik och förändrad syn på parkering är andra
behov som uttrycks.
• Hanteringen av jämlikhets- och jämställdhetsfrågor i översiktsplanens omnämns i posi-
tiva ordalag av flera remissinstanser.
• En hel del synpunkter rör förnybar och återvunnen energi, framförallt översiktsplanens
hantering av vindkraft.

De synpunkter som inkommit under utställningen beaktas och arbetas i görligaste mån in i
antagandehandlingen. Antagandehandlingen är sista delen i processen och kommer att pre-
senteras för stadsbyggnadsnämnden i januari 2018, för att sedermera behandlas av kom-
munstyrelsen och kommunfullmäktige. När antagandehandlingen antas av kommunfullmäk-
tige har Malmö stad en ny översiktsplan.
Översiktsplanen ger vägledning och strategiska inriktningar i syfte att Malmö ska vara en at-
traktiv och långsiktigt hållbar stad. Planen är kommunens viktigaste långsiktiga styrinstru-
ment och spänner över en bredd av frågor. En av ambitionerna med Översiktsplan för Malmö
är att visa hur fysisk planering kan understödja positiv utveckling inom en bredd av sek-
torer, även sådana som traditionellt ligger utanför konkret fysisk planering, exempelvis soci-
ala frågor.
• Samhällsservice, s 29: Tillägg om familjecentraler och hälsotorg.
• Grön stad, s 35: Förtydligande om att stor restriktivitet ska gälla för att ta naturmark i
anspråk.
• Jämlikhet och jämställdhet, s 44: Omformulering av skrivningen om normer och kul-
tur.
• Jämlikhet och jämställdhet, s 44: Tillägg att kollektivtrafikens hållplatser och stationer
ska upplevas som trygga.
• Klimatanpassning – skyfall, s 57: Förtydligande om att andra ytor än gröna ytor och
parker är aktuella för fördröjning av extrema nederbördsmängder.
• Hållbar avfallshantering och slutna kretslopp, s 62: Tillägg om avfallshanteringens
platser som möjliga platser för möten och kunskap.
• Hållbar avfallshantering och slutna kretslopp, s 62: Omformuleringar av de flesta av
strategierna för att tydliggöra att Malmö stad fokuserar på att avfall ska återanvändas.

• Blandad stadsbebyggelse: Utfyllnad tillagd i Nyhamnen. Gränser vid Husie Mosse nå-
got förändrade. Förändring så blandad stadsbebyggelse inte längre tangerar riksintresset
för värdefulla ämnen och mineraler, M1 Kvarnby.
• Verksamhetsområden: Förtydligande om förekomsten av kontor i verksamhetsområ-
den.
• Park och natur: Del av Sege Å som angetts som verksamhetsområde och del av Husie
mosse som angetts som blandad stad ändrade till existerande park och natur. Naturom-
råde vid Fosieanstalten och i södra Bunkeflostrand, parkområde vid Sibbarps camping
och Remonthagen vid Jägersro något förstorade. Smala parkremsor söder om Bulltofta-
parken, i södra Klagshamn och i norra Sibbarpsparken borttagna. Något annorlunda
gränsdragning för Flygfältsparken, Kristinebergsparken, Louisedalsparken, Oxie-
vångsparken, Laaängen och park i Nyhamnen. Planeringsriktlinje om balanseringsprinci-
pen och ekokonton utgår.
• Jordbruksmark: Tillägg att bebyggelse av samhällsviktiga funktioner kan tillåtas.
• Gröna stråk och kopplingar: Nytt lager – Stora vattendrag – som inkluderar Gessieån,
Sege å, Risebergabäcken och Kalineån. Gröna kopplingar längs Kastanjegatan, längs Fo-
sievägen och längs Norra Grängesbergsgatan genom Augustenborg ändrade till ”Befint-
lig” istället för ”Behöver utvecklas”. Ny grön koppling mellan Augustenborg och Löpli-
nestigen. Risebergabäckens gröna koppling har fått ändrad avslutningsrikning söderut.
Kopplingar genom Nyhamnen något justerade. Del av planeringsriktlinje om vattendrag
flyttad hit från ”Jordbruksmark”.
• Trafik, generellt: Nytt redovisningssätt för trafiklagren som inte är ytor, för att under-
lätta tolkning.
• Huvudcykelnät: Förändrat läge för reservat för huvudcykelstråk över bangården mel-
lan Lundavägen/Norra Bulltoftavägen och Västkustvägen/Bultgatan. Bättre anknytning
för huvudcykelnätet till Hermodsdalstorget, via Berguvsstigen. Carlsgatan hela vägen ös-
terut från Mercuriiparken ny del i huvudcykelnätet.
• Stomlinjenät för kollektivtrafik: Två alternativ för Skeppsbron. Nytt spårvägsreservat
i Krossverksgatan-Annetorpsvägen som alternativ till Kalkbrottsgatan. Krossverksgatan
med dess anslutning till Kalkbrottsgatan vid kv Spiran som ny länk för buss. Carlsgatan
hela vägen österut från Mercuriiparken ny stomlinje. Nobelvägen nytt spårvägsreservat
mellan Sallerupsvägen och Hornsgatan. Planeringsriktlinje om stadshuvudgator uppdat-
eras med ett förtydligande för att stödja inriktningen för stadshuvudgator enligt Trafik
och mobilitetsplan.
• Huvudgator, trafikleder: Carlsgatan hela vägen österut från Mercuriiparken ny huvud-
gata.
• Bef. karaktär småskalig bebyggelse: Förändringar i del av Bunkeflostrand.
• Vindkraft: Bisatsen om att vindkraft skall provas från fall till fall justeras.
• Solenergi: Förtydligande om att solenergianläggningar är möjliga att applicera på de
flesta typer av byggnader över hela staden.
• Riksintresse Kulturmiljövård, Alnarp-Burlöv: Förslag på förändring av riksintresset.
• Riksintresse Väg, Västkustvägen: Förslag på förändring av riksintresset.
• Riksintresse Järnväg, Malmö godsbangård och Arlöv-Malmö C-Lockarp/Ler-
nacken: Förslag på förändring av riksintressena.
• Riksintresse Malmö hamn: Förslag på förändring av riksintresset.
• Kraftledningar: Skillnad görs på stamnäts- och regionledningar i kartan.

• Bulltofta och Valdemarsro, Bunkeflostrand och Gottorp, Fosieby, Fosiestråket,

Jägersro, Oxie, Sege, Sofielund, Stadionområdet, Svågertorp norra, Toftanäs: Till-
lägg och förtydliganden om vikten av att bevara eller utveckla gröna värden.
• Bulltofta och Valdemarsro, Fosieby: Tillägg och förtydliganden om vikten av att ta
hänsyn till översvämningsrisken på grund av skyfall.
• Emilstorp: Förtydligande om vikten av att bryta Kontinentalbanans barriärverkan. En
planeringsriktlinje om Rosengårdsstråket flyttas till planeringsriktlinjerna för Sofielund.
• Kvarnby och Husie mosse: Uttrycket ”anlagd vildhet” utgår tillsammans med bebyg-
gelsen mellan Husie kyrkoväg och Husie mosse.
• Limhamns hamn och norra Ön: Förslaget att studera möjligheten för ett marint cent-
rum utgår och ersätts med möjligheten att anlägga en publik byggnad.
• Ollebo och Almhov: Förtydligande om att Ollebo och Almhov skiljs åt av ekostråket
och därför inte är ett sammanhållet verksamhetsområde.
• Vintrie: Förtydligande om att området delvis inbegrips i översiktsplanen för södra Hyl-
lie, fördjupning av Översiktsplan för Malmö.
• Västra Hamnen – Galeonen: Förtydligande om vikten av att vidareutveckla prome-
nadstråket längs vattnet, djuphavsbadet och ljudkullen.

Utöver ovanstående justeringar har översiktsplanen uppdaterats och smärre förtydliganden

och språkliga eller redaktionella revideringar har gjorts.
Redogörelse för ärendet
Malmö stad har översänt revidering av kommunövergripande översiktsplan till Länsstyrel-
sen för granskning enligt 3 kap. 7§ plan- och bygglagen (SFS 2010:900, här hänvisad till som
PBL). Malmös gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 22 maj 2014 som
nu i delar revideras och kompletteras. Under planprocessen har ett flertal dialoger hållits
mellan Länsstyrelsen och Malmö stads tjänstemän, både för diskussioner på en mer övergri-
pande nivå och för tematiska diskussioner. Sedan översiktsplanen antogs 2014 har också ar-
betet med ett flertal fördjupade översiktsplaner påbörjats där Länsstyrelsen deltagit i dis-
kussioner och lämnat synpunkter. Granskningsskedet har föregåtts av ett samråd som haft
till avsikt att utgöra en av mer planstrategisk karaktär. Länsstyrelsen lämnar här gransknings-
yttrande som avser översiktsplanen som helhet varför det ersätter granskningsyttrande date-
rat 2013-06-19.

Under utställningstiden ska länsstyrelsen enligt 3 kap.16 § PBL avge ett granskningsyttrande
över planförslaget. Av yttrandet ska det framgå om:
• Förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken (MB)
• förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm (MKN) enligt 5. kap MB inte följs,
• redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig
med 7 kap. 18 e § första stycket MB (strandskyddsområde),
• sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller
flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
• en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa el-
ler säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Granskningsyttrandet ska i enlighet med bestämmelserna i PBL redovisas tillsammans med
översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska detta anmärkas i
planen.

Av handlingarna anges att de grundläggande förutsättningar som varit utgångspunkt för gäl-
lande översiktsplan (antagen 2014 och här hänvisad till som ÖP2014) inte har ändrats och
planens prioriterade inriktningar föreslås därför gälla fortsatt utan förändring; Att läka sam-
man staden – socialt och fysiskt – och i huvudsak växa inåt för att värna resurshushållnings-
perspektivet har hög aktualitet. I vissa avseenden har dock förutsättningar ändrats vilket
motiverat att delar av planen revideras. ÖP2014 har siktet inställt på början av 2030-talet
och bygger på stadsbyggnadsvision 2032.

Länsstyrelsens ställningstaganden i sammanfattning

Översiktsplanen lägger fast långsiktiga mål och övergripande strategier medan planhandling-
arna anger att kommande handlingsplaner konkretiserar åtgärder på kort sikt. Länsstyrelsen
konstaterar att utan redovisning av vilka avvägningar som gjorts mellan olika intressen eller
anger riktlinjer för vilka övergripande åtgärder som krävs där t.ex. intressekonflikter kan
förväntas uppstå, går det inte att bedöma konsekvenserna av översiktsplanens genomfö-
rande. Trots revideringar och kompletteringar kvarstår enligt Länsstyrelsen stora delar av
tidigare lämnade synpunkter i sitt granskningsyttrande över ÖP2014. De revideringar som
nu görs är inte tillräckliga för att översiktsplanen kan anses visa hur beslut om mark- och
vattenanvändning kommer att hanteras för att tillgodose att hänsyn tas allmänna intressen
enligt 2 kap. PBL eller till riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB. Länsstyrelsen bedömer att
översiktsplanen inte ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska använ-
das och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Länsstyrelsen kan där-
för inte på samma detaljerade nivå, som översiktsplanens markanvändningskarta är redovi-
sad, bedöma om den markanvändning som föreslås kan komma att strida mot de intressen
som myndigheten har att bevaka. Det är angeläget att Malmö stad får fram en översiktsplan
som är tydligt vägledande för den fysiska mark- och vattenanvändningen. Länsstyrelsen me-
nar att Malmö stad bör därför bearbeta och komplettera granskningshandlingarna och där-
efter gå ut på ny granskning.
Länsstyrelsens övergripande ställningstaganden avseende skyldighet att lämna synpunkter
enligt 3 kap.16 § PBL anges här i punktform. För ställningstaganden med numrering hänvi-
sas till områden som anges på karta nedan.

• Länsstyrelsen bedömer att det finns risk för att riksintressen inte tillgodoses inom
1. Havsområdet
2. Kustområdet
• Länsstyrelsen bedömer att det finns risk för att riksintresse för kulturmiljövård inte till-
godoses inom område
3. Utanför Yttre Ringvägen
• Länsstyrelsen bedömer att det finns risk för att riksintresset inte tillgodoses vad gäller 4.
riksintresse Malmö hamn. Länsstyrelsen godtar inte förslag till ändrad geografisk av-
gränsning
• Länsstyrelsen bedömer att det är oklart hur miljökvalitetsnormer för luft följs och hur
bebyggelse blir lämplig med avseende på buller vid
5. Förtätning invid hårt trafikerade gator
• Länsstyrelsen bedömer att föreslagen markanvändning riskerar att bli olämplig avseende
risken för människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor avseende farliga
och miljöstörande verksamheter samt farligt-gods-leder.
• Länsstyrelsen bedömer att bebyggelse riskerar bli olämplig med avseende på risken för
översvämningar och erosion avseende områden som ligger lägre än + 3 m över havet
• Länsstyrelsen bedömer att användningen av mark- och vattenområden som angår flera
kommuner inte samordnats tillräckligt avseende
6. Utvecklingen i Burlöv kommuns närområde

Fig. 1: Länsstyrelsens övergripande ställ-

ningstaganden avseende skyldighet att
lämna synpunkter enligt 3 kap.16 § PBL
avseende särskilda geografiska områden.
Stadsbyggnadskontorets generella kommentarer:
Översiktsplanen har till uppgift att vara ett långsiktigt och strategiskt dokument. Länsstyrelsens gransk-
ningsyttrande speglar ur vissa hänseenden en syn på översiktsplaneringens uppdrag som inte delas av stads-
byggnadskontoret. Länsstyrelsen önskar över lag att översiktsplanens olika förslag ska vara utredda och
konsekvensbeskrivna på en långtgående detaljeringsnivå innan de kan redovisas i översiktsplanen. Över-
siktsplanens långa tidsperspektiv medför att det ofta finns för många okända parametrar för att det ska
vara rimligt att identifiera alla intressekonflikter som kan uppstå och svara på hur dessa ska lösas. Över-
siktsplanens uppgift att visa på en framtida möjlig utveckling måste kunna uppfyllas utan att alla utred-
ningssteg är genomförda. Länsstyrelsens synsätt riskerar att hämma utvecklingen och hade omöjliggjort en
redovisning av reservat för så pass långsiktiga satsningar som till exempel Öresundsförbindelsen. Stadsbygg-
nadskontoret kan konstatera att alltför tidigt gjorda studier riskerar att leda till felaktiga slutsatser. En
översiktsplan som i istället redovisar en strategisk vägledning och uttalad planeringsinriktning tjänar efter-
följande planering bättre.

Länsstyrelsen har som uppdrag att samordna statens intressen och granskningsyttrandet kan därför förvän-
tas utgöra en sammanvägd bedömning av statliga intressen. Malmö stad kan konstatera att föreliggande
granskningsyttrande saknar en sådan helhetssyn och sammanvägning. När sektorsintressen betraktas utan
relation till varandra riskerar konsekvensen bli att nödvändiga förändringar inte blir möjliga att genomföra.

Länsstyrelsen upprepar i vissa delar samma synpunkter som i sitt granskningsyttrande över nu gällande
plan (daterat 2013-06-19) trots att planförslaget ändrats. I andra fall framför länsstyrelsen synpunkter på
planförslaget som inte framförts tidigare, trots att planförslaget i dessa delar är identiskt. Malmö stad finner
detta bekymmersamt.

Synpunkterna som framförs i granskningsyttrande är enligt länsstyrelsen att betrakta som påminnelser om
aspekter som måste lösas antingen i översiktsplanen eller i påföljande planering. De framförda syn-
punkterna kommer att beaktas i kommande planeringsprocesser. Stadsbyggnadskontoret gör dock bedöm-
ningen att granskningsyttrandet inte föranleder behov av ytterligare bearbetning av översiktsplanen eller att
på nytt ställa ut planen för granskning.

Översiktsplanens vägledande roll inför kommande prövningar och tillståndsgivning

Det är tydligt att Malmö stad har stora och komplexa frågor att hantera. Det ställer enligt
Länsstyrelsen stora krav på att översiktsplanen ger tydlig vägledning inför kommande pröv-
ningar och tillstånd för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda
miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Länsstyrelsen konstaterar att för flera sakfrågor som myndigheten har att bevaka kan det
uppstå intressekonflikter med den markanvändning som pekas ut. Generellt hänskjuts iden-
tifierade intressekonflikter att hanteras vid kommande planläggning eller vid framtida utred-
ningar. Det är därför svårt att utläsa var intressekonflikterna geografiskt kan antas uppstå.
Det finns även konflikter mellan de planeringsriktlinjer som planhandlingarna pekar ut och
den markanvändning som föreslås. Vilka allmänna och statliga frågor som därför har sam-
manvägts eller som kvarstår för varje geografisk plats kan Länsstyrelsen inte utläsa. Konse-
kvenserna blir att tillämpningen och tolkningen av översiktsplanen, och därmed ett genom-
förande, försvåras både för kommunens och andra myndigheters kommande prövningar.
Intentionen med översiktsplanen är att den ska underlätta efterföljande prövningar. Kom-
mande detaljplaneläggning som inte är förenlig med översiktsplanen och Länsstyrelsens
granskningsyttrande kräver ett utökat planförfarande, vilket leder till en tidsmässigt längre
process.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen har till uppgift att vara ett långsiktigt och
strategiskt dokument. Översiktsplanens långa tidsperspektiv gör att det ofta finns allt för många okända
parametrar för att det ska vara rimligt att i översiktsplanen identifiera alla intressekonflikter som kan upp-
stå och svara på hur dessa ska lösas. Översiktsplanen har en viktig roll för att möjliggöra en framtida ut-
veckling och det måste kunna ske utan att alla utredningar är genomförda. Alltför tidigt gjorda studier ris-
kerar att leda till felaktiga slutsatser. En översiktsplan som i sådana situationer redovisar en strategisk
vägledning och uttalad planeringsinriktning tjänar efterföljande planering bättre.

I handlingarna hänvisas i flera avseenden till pågående fördjupade översiktsplanearbeten för

vägledning som t.ex. för Nyhamnen, Kirseberg och Hyllie. Länsstyrelsen påminner om att
ändring eller fördjupning av översiktsplanen får en vägledande roll i prövningar av detaljpla-
ner, tillståndsprövningar och bygglov först när ändringen har antagits. Synpunkter som
Länsstyrelsen lämnat i processerna med dessa fördjupningsarbetena kvarstår och kommen-
teras därför inte särskilt i detta granskningsyttrande. Länsstyrelsen rekommenderar att för-
djupningar och tillägg arbetas in i revideringen av den kommunövergripande översiktspla-
nen.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: I en kommun av Malmös storlek uppstår inga pauser i

planeringsarbetet. Nya planarbeten måste hela tiden drivas parallellt med arbetet med den kommun-
täckande översiktsplanen. Ställningstaganden som tas inom ramen för pågående planeringsprocesser arbetas
in i översiktsplanen då det är möjligt och det samlade planeringsläget som råder den stund då planförslaget
presenteras.

Länsstyrelsen ser att det är angeläget att Malmö stad får fram en översiktsplan som är tydligt
vägledande för den fysiska mark- och vattenanvändningen. Malmö stad bör därför bearbeta
och komplettera granskningshandlingarna och därefter gå ut på ny granskning.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Huvuddelen av länsstyrelsens synpunkter kan kopplas till

en önskan om en ökad detaljeringsgrad inom flera planeringsområden där tidshorisonten är så lång att så-
dan redovisning inte skulle tillföra trovärdigt beslutsunderlag. Precisa åtgärder är beroende av specifika ge-
nomförandeprojekt och kan inte utredas på översiktsplanenivå. Det finns därför i detta skede inget behov av
ytterligare bearbetning eller att på nytt ställa ut planen för granskning.

Behov av att ta ny mark i anspråk

Nu gällande översiktsplan syftar till att Malmö ska ha möjlighet att växa med i genomsnitt
5000 invånare/år under den kommande 20 år, vilket motsvarar den genomsnittliga
befolkningsökningen under det senaste decenniet. Enligt handlingarna innebär det ett be-
hov av ca 1900 bostäder per år och där översiktsplanen anges ha en kapacitet som omfattar
drygt 50 000 bostäder och motsvarande behov av samhällsservice. Kapacitet för arbetsplat-
ser finns dels inom existerande och ny blandad bebyggelse samt i ännu ej utnyttjade verk-
samhetsområden. Vidare anges att med hänsyn till befolkningsprognoser kan knappt hälf-
ten av planens kapacitet komma att utnyttjas under den kommande tioårsperioden.

Länsstyrelsen vill påtala att det är angeläget att förtydliga vilken bostadsutbyggnad som är
kopplad till kommunens bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen bedömer att bostäder för
att täcka upp kommunens bostadsförsörjningsbehov kan anses vara ett sådant väsentligt all-
mänt intresse enligt 3 kap. 4§ MB. som kommunen i sin översiktsplan, i avvägningen med
andra allmänna intressen, ska ge vägledning och riktlinjer för. Länsstyrelsen anser att det
kan vara lämpligt att ta viss del av åkermarken innanför Yttre Ringvägen i anspråk för verk-
samheter eller bebyggelse på jordbruksmark om den kan ”tillgodose väsentligt samhällsin-
tresse och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt
genom att annan mark tas i anspråk” (3 kap. 4§ MB. Länsstyrelsen anser dock att bostads-
bebyggelse för lågexploaterat markboende i allmänhet inte kan anses vara ett sådant väsent-
ligt samhällsintresse.

Översiktsplanens förslag till utbyggnadsområden strider i flera fall mot kommunens uttalade
strategi att hushålla med kommunens mark- och vattenresurser där huvuddelen av utbygg-
naden i första hand ska ske innanför Yttre Ringvägen samt genom förtätning. Länsstyrelsen
anser att detta inte avspeglas i markanvändningskartan där fortsatt stora markanspråk pekas
ut utanför Yttre Ringvägen. Hållbara transporter i Skåne och Hushållning med Skånes
mark-och vattenresurser är två av de fem största utmaningarna för miljöarbetet i länet
(Skånska åtgärder för miljömålen, Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2016–
2020 (Länsstyrelsen Skåne 2016:16).

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörj-

ningsansvar ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen grundas på en analys av den demografiska
utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.
Då även markbostäder efterfrågas måste sådana följaktligen ingå i kommunens bostadsförsörjningsansvar.

Översiktsplanen anger inte specifikt vilken typ av bostäder som ska byggas på olika platser men en viktig
strategi är att tillgodose ett brett bostadsutbud i hela kommunen. Det innebär att bebyggelsen utanför Yttre
Ringvägen i delar kommer att kunna erbjuda markboende. I översiktsplanen finns inga strategier eller pla-
neringriktlinjer för något som länsstyrelsen benämner ”lågexploaterat markboende”. Tvärtom anges för till
exempel Tygelsjö att bebyggelsen ska vara tät och ges inslag av flerbostadshus. Ett yteffektivt markutnytt-
jande ska eftersträvas i hela kommunen.

Det bör noteras att endast en mindre del av bebyggelsen som tillkommer utanför Yttre Ringvägen i Malmö
ligger inom Malmö kommun. Merparten kommer att byggas i andra kommuner inom pendlingsavstånd till
Malmö. Malmös planerade bebyggelse utanför ringvägen utgör dessutom en liten del av stadens planerade
bebyggelse. Där oklart om länsstyrelsen anser att det är bättre med markboende innanför än utanför Yttre
Ringvägen eller om det leder till bättre miljöeffekter om markboendet uppförs i annan kommun, längre bort
från tätorten Malmö.

Ny infrastruktur som förutsättning för bebyggelseutveckling

Enligt handlingarna anges att en ny stombusslinje ut till Klagshamn som inkluderar nya väg-
dragningar samt spårväg till Tygelsjö och Västra Klagstorp ska utvecklas. Vidare föreslås ny
bro från Dockan-området till Norra hamnen samt att en framtida Simrishamnsbana bör
förläggas i tråg för att möjliggöra en tät bebyggelse och överbrygga barriärer.
Länsstyrelsen saknar i sammanhanget åtgärdsvalsstudier, behovsbeskrivning samt konse-
kvensbeskrivningar av dessa infrastruktursatsningar som även till viss del tar ny mark i an-
språk. Detta innebär att de ännu inte kan utgöra förutsättningar för ny bebyggelse.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Förbindelsen mellan Västra hamnen och Mellersta ham-

nen har varit en del av Malmös översiktsplan sedan snart 20 år. Avsikten är att förbindelsen ska knyta
samman stadsbebyggelse på ömse sidor hamnen. Detta redovisas i översiktsplanen under rubriken ”På
längre sikt”. Där redovisas även andra utvecklingssteg som är möjliga bortom översiktsplanens tidshorisont.
Det är viktigt att översiktsplaner redovisar reservat för infrastruktur som avses att förverkligas först på
längre sikt. I Västra hamnen måste till exempel bebyggelsen redan idag anpassas för att i framtiden kunna
landa en framtida förbindelse. Den föreslagna vägförbindelsen till Klagshamn har liknande syften. Den av-
ser att möjliggöra bättre kollektivtrafik och tydligare koppling till övriga staden. På motsvarande sätt höll
Malmö stad ett reservat för Öresundsbroanslutningarna i decennier.

Simrishamnsbanan är väl utredd och finns redovisad i Trafikverkets järnvägsplan för Simrishamnsbanan,
delen Malmö - Tomelilla (2014).

Spårvägsförbindelsen mellan Malmö och Vellinge har utretts ett flertal gånger, 2006, 2009 och senast
2011. Föreslagen kollektivtrafiklösning grundar sig på dessa utredningar.

Länsstyrelsen konstaterar att spårväg till Vellinge inte finns med i nuvarande regional trans-
portinfrastrukturplan (RTI), Satsningar på transportinfrastruktur i Skåne 2014–2025, eller i
den revidering av RTI för perioden 2018–2029 som nu remitterats. Därmed kommer den
troligtvis inte att bli aktuell att genomföra under planperioden. Däremot pekas satsningar på
superbuss ut längs med väg 100, vilket kan innebära en förstärkning av kollektivtrafiken för
de orter som får hållplatser. Malmö stad kan peka ut markreservat för spårvägen men det är
inte motiverat att i detta skede planera för bebyggelse som är beroende av eventuell kom-
mande framtida ny infrastruktur.

Länsstyrelsen anser att översiktsplanen ska visa hur ny föreslagen bebyggelse kan göras möj-
lig och lämplig utifrån befintlig infrastruktur eller åtgärder som finns bekräftade genom be-
slut.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Den i översiktsplanen föreslagna utbyggnaden av Västra

Klagstorp och Tygelsjö ska anpassas efter möjligheten att i framtiden förbättra kollektivtrafikförsörja or-
terna exempelvis med spårväg. Den finns god kollektivtrafikförsörjning av orterna idag, den föreslagna be-
byggelsen är inte uteslutande beroende av att spårvägen kommer tillstånd. Malmö stad arbetar löpande med
att få till stånd en mer utvecklad kollektivtrafik. Stadsbyggnadskontoret ser positivt på de långsiktiga möj-
ligheterna och anser därför att det föreslagna bebyggelsetillskottet i sin huvuddel ska tillkomma under den
senare delen av planperioden.

Miljö och riskfaktorer

Länsstyrelsen konstaterar att det saknas en gemensam syn med kommunen vad gäller läges-
bilden och betydelsen av miljö- och riskfaktor inom staden samt hur dessa ska hanteras på
en övergripande nivå. Detta får både direkta och indirekta konsekvenser för hur kommande
prövningar och tillstånd hanteras. Länsstyrelsens erfarenhet är att nuvarande översiktsplan
inte fungerar vägledande för kommande prövningar och tillstånd som myndigheten har att
hantera. Detta gäller inte minst ärenden som handläggs enligt 9 och 11 kap. MB och för
verksamheter som Länsstyrelsen bedriver tillsyn över. Länsstyrelsen har erfarenhet av att
när översiktsplanen är otydlig, saknar vägledning eller inte hanterar de förutsättningarna för
en tänkt markanvändning på en viss plats är risken stor för att intressekonflikter i kom-
mande prövningar blir mycket svåra eller omöjliga att lösa. Ett exempel på en verksamhet
som har fått problem är Polypeptide där ytterligare bebyggelse tillåtits i dess närhet. I detta
fall har kommunen låtit ny bebyggelse i form av bostäder och skolor krypa så nära att verk-
samheten har svårt att utökas.
De revideringar som nu görs är inte tillräckliga för att översiktsplanen kan anses ha beskrivit
förutsättningarna eller konsekvenserna av förslaget vad gäller aspekter för miljön, männi-
skors hälsa och säkerhet eller för risk för olyckor kopplade till verksamheter med omgiv-
ningspåverkan. Det saknas tillräcklig vägledning inför kommande prövningar för att föresla-
gen markanvändning inte ska bli olämplig avseende människors hälsa eller säkerhet eller ris-
ken för olyckor.

Stadsbyggnadskontoret kommentar: Översiktsplanen anger att verksamheter som ligger i eller in-
till befintlig eller planerad blandad stadsbebyggelse så långt möjligt ska kunna fortsätta verka i området.
Det betyder att hänsyn behöver tas till befintliga tillstånd. I de fall verksamheten ansöker om nytt tillstånd
anpassat till en höjd produktionsvolym och ligger i anslutning till befintlig eller planerad blandad stadsbe-
byggelse ska ansträngningar göras så att verksamheten blir säkrare, eller åtminstone inte bli farligare, för
omgivningen än den var då det tidigare tillståndet gavs. Det är oklart hur länsstyrelsens förhållningssätt ger
incitament för verksamhetsutövaren att vidta säkerhetshöjande åtgärder som i förlängningen leder till ett ef-
fektivt markutnyttjande i verksamhetens närområde, med alla de miljövinster det ger.

När det gäller företaget Polypeptide så bör det noteras att den bebyggelse som ligger närmast verksamheten
detaljplanelades på 1940- och 1950-talet. I översiktsplanen anges att nya funktioner som ryms i begreppet
blandad stadsbebyggelse kan tillkomma i anslutning till verksamheten. Blandad stadsbebyggelse omfattar
flertalet av stadens funktioner. Det betyder således inte per automatik att bostäder eller annan känslig be-
byggelse kommer ifråga.

Kommunen planerar för nya etableringar inom olika områden som är angivna som förtät-
nings- och utvecklingsområden för bostäder, arbetsplatser, grundskole- och förskoleplatser.
Ett flertal av dessa utbyggnads- och förtätningsområden ligger i eller i direkt anslutning till
områden där det finns etablerade industriområden med tillståndspliktiga verksamheter.
Verksamheter med laga kraft-vunna tillstånd innebär rättigheter att bedriva verksamhet med
en viss omgivningspåverkan i enlighet med givna tillstånd. Översiktsplanens föreslagna mar-
kanvändning kan för flera områden komma att strida mot de tillstånd som finns, försvårar
eller omöjliggör en omprövning av givna tillstånd. Detta blir särskilt problematisk när det
inte tydligt uppmärksammas i handlingarna och det inte tydligt framgår vilka verksamheter
eller geografiska områden som berörs. Det är också svårt, och ibland omöjligt, att få vägled-
ning av översiktsplanen för vilka allmänna intressen som har vägts samman i översiktspla-
nen och vilka som kvarstår att beakta i prövning av ärenden enligt miljöbalken.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen redovisar kommunens långsiktiga intent-

ioner och vars förverkligande tar lång tid. Det finns många verksamheter inom kommunen som har olika
tillstånd att hantera farlig vara och som ligger under tillsyn. Under översiktsplanens förverkligande kommer
många verksamheter att ändra produktionsvolym, tillståndsinnehav, lokalisering eller dylikt. Det är av
detta skäl översiktsplanen valt att redovisa verksamheterna med störst omgivningspåverkan i underlaget.
Det är inte möjligt att inom ramen för översiktsplanen genomföra specifika riskutredningar för vilka funkt-
ioner, bebyggelsemängd, byggnadsutformning med mera, som lämpar inom olika avstånd från de enskilda
verksamheterna. I översiktsplanen redovisas ett generellt förhållningssätt.

Tätare stad och kulturmiljöaspekter

Den övergripande strategi som präglar översiktsplanen, och som bygger på täthet, variation
och mångfald, ställer höga krav på att planeringsprocesserna fungerar för att fånga upp frå-
gor om hur kulturhistoriska värden kan såväl värnas som bidra till utvecklingen av staden.
Översiktsplanen har en tydlig redovisning av kulturhistoriskt särskilt värdefulla miljöer och
befintliga stadskaraktärer, med tydliga beskrivningar av såväl karaktärsdrag som riktlinjer för
planering. Tillsammans med de strategier som återfinns avseende kulturmiljön i planerings-
riktlinjerna ger de en god utgångspunkt för att de kulturhistoriska värdena ska kunna bidra
till en positiv utveckling av staden som helhet. Möjligheten att hävda kulturvärden i kom-
mande planeringsprocesser är dock helt beroende av hur översiktsplanens strategier och be-
skrivningar tillämpas.

Miljökonsekvensbeskrivning
Länsstyrelsen bedömer att genomförandet av översiktsplanen kan antas ha betydande miljö-
påverkan när det gäller påverkan på riksintressen, hushållning med mark, miljökvalitetsnor-
mer för vatten och luft, risk för människors hälsa och säkerhet, risken för översvämning
samt för konsekvenser av föreslagen ny infrastruktur. Planhandlingarna saknar i tillräcklig
utsträckning redovisning av dessa konsekvenser. De särskilda geografiska områdena inne-
håller konkreta förslag på en detaljeringsnivå som inte framgår av miljökonsekvensbeskriv-
ningen. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller konsekvensbeskrivningar avseende Över-
gripande mål, Prioriterade inriktningar och Strategier. Länsstyrelsen menar att det är konse-
kvenserna av genomförandet av översiktsplanen som ska miljöbedömmas, snarare än
bakomliggande strategier. Länsstyrelsen anser att den i planhandlingarna redovisade miljö-
konsekvensbeskrivningen inte uppfyller 6 kap miljöbalkens krav vilket innebär att tillräckligt
hänsynstagande inte sker samt att åtgärder inte föreslås för att hantera eventuell negativ mil-
jöpåverkan.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret anser inte att miljökonsekvensbe-

skrivningen enbart beskriver konsekvenserna avseende övergripande mål, prioriterade inriktningar och stra-
tegier. Miljökonsekvensbeskrivningen lägger stort fokus på konsekvenserna av översiktsplanens planerings-
riktlinjer, som är direkt styrande för genomförande av översiktsplanen. Däremot är det inte rimligt att redo-
visa konsekvenserna av översiktsplanens förslag till förändringar inom de särskilt utpekade geografiska om-
rådena. Planeringsåtgärderna för dessa är på en alltför detaljerad nivå.

Översiktsplanen har till uppgift att vara ett långsiktigt och strategiskt dokument. Ett antal ställningstagan-
den och konsekvenser kan redovisas först inom ramen för pågående och framtida stadsutvecklingsprojekt. I
miljökonsekvensbeskrivningen pekas ett antal geografiska områden ut för vilka aspekter inom trafik- och
industribuller, markföroreningar, klimatanpassning etc. måste utredas och konsekvensbedömas.

Riksintressen
Planering i eller i anslutning till ett riksintresse måste ske med utgångspunkt i de värden eller
funktioner som har pekats ut i riksintresseanspråket. I sammanhanget påminner Länsstyrel-
sen om att det är de utpekade värdena som utgör ett riksintresse, inte dess avgränsning. Det
innebär att åtgärder även utanför ett område utpekat som riksintresse kan påverka riksin-
tressevärdena eller dess utpekade funktioner negativt, vilket i så fall ska beskrivas och hante-
ras.

Riksintressena och deras värdebeskrivning anger förutsättningarna för vad som är möjligt
att göra på platsen. Översiktsplanen ska ge översiktlig vägledning för efterkommande beslut
och tillståndsprövning och ange hur riksintressena ska tillgodoses, dvs hur den mark- och
vattenanvändning som föreslås kan genomföras utan påtaglig skada på riksintresset värden
som kan finnas på en specifik, geografisk plats.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Redovisningen av riksintressenas avgränsning ter sig olika.
Riksintresset för kulturmiljö för Malmö stad (M 114) har en mycket exakt avgränsning medan riksintres-
set för kulturmiljö för Foteviken-Glostorp (M 128) har en schematisk avgränsning. Det gör det svårt att
tolka avgränsningarnas innebörd. En genomgående schematisk avgränsning ställer höga krav på en välut-
vecklad och tydlig värdebeskrivning. Det är rimligt att det inom en schematisk avgränsning även inbegrips
ett outtalat uppmärksamhetsavstånd till riksintressets värden. Utanför avgränsningen bör de flesta typer av
förändringar vara möjliga utan riksintressena bedöms bli påtagligt påverkade.

Det ligger en motstridighet i önskan att översiktsplanen ska ge en översiktlig vägledning för efterkommande
beslut samtidigt som det redan i översiktsplaneskedet önskas en redovisning hur den genomförda markför-
ändringen ska genomföras. Översiktsplanens markanvändningsredovisning är av grov karaktär. Beteck-
ningen blandad stadsbebyggelse kan till exempel innehålla de flesta funktioner som förekommer i en stads-
miljö. Ibland efterfrågar länsstyrelsen en redovisning av precisa åtgärder för att möjliggöra den mest känsliga
bebyggelsesorten inom beteckningen blandad stadsbebyggelse. Stadsbyggnadskontoret menar att översiktspla-
nen ska visa att det är möjligt att åstadkomma någon av de funktioner som kan rymmas inom begreppet.
En mer exakt analys är inte möjlig då en sådan är beroende av den planerade bebyggelsens och byggnadsob-
jektetens funktion och utformning.

Åtgärder inom havsområdet och nationell havsplanering i relation till riksintressena

Handlingarna redovisar översiktliga kartor och planeringsriktlinjer för kustskydd, utveckling
av hamnområdet inklusive nya utfyllnader samt utpekade områden för vindkraft inom sta-
dens havsområde. Samtidigt berörs havsområdet av riksintresse kustzon, yrkesfiske, -hamn
och -naturvård samt -farled. Åtgärder i havsområdet riskerar också påverka ett Natura 2000-
område och fredningsområde för fisk. Länsstyrelsen konstaterar att det finns konflikter mel-
lan stadens anspråk enligt översiktsplanen och statliga intressen.

Länsstyrelsen Skåne har under 2017 tagit fram ett fördjupat planeringsunderlag för statliga
intressen i Öresund. Underlaget har tagits fram som ett underlag till den statliga havsplane-
ringen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Underlaget består av en beskrivning
och en planskiss som ska läsas tillsammans för att ge vägledning om vilken användning som
är lämplig för olika områden i Öresund. I underlaget har Länsstyrelsen tagit ställning mot
vindkraftsetablering inom området Sjollen. Länsstyrelsens ställningstagande bekräftas i detta
yttrande då vindkraftsetableringen står i konflikt med riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 §
MB) då yrkesfiskets utövande hindras. Sjollen har även höga biologiska värden som kan ho-
tas av exploatering. Att Sjollen bör undantas från vindkraft kan också motiveras av att area-
ler inom riksintresseanspråk yrkesfiske redan har begränsats i Öresund till följd av exploate-
ring av vindkraft inom Lillgrund.
Vad gäller kustskydden, inklusive eventuella utfyllnader och vindkraft i anslutning till hamn-
området, är påverkan och konsekvenserna för nämnda riksintressen inte tillräckligt utredda.
Översiktsplanen ger därmed ingen vägledning för prövning av dessa verksamheter.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det finns inga anspråk i havsområdet som enbart är sta-
dens utan de är i hög grad även statliga. Ett kustskydd är på sikt nödvändigt för att skydda stora värden,
bland annat flera riksintressen. Om inga åtgärder vidtas hotas riksintressena. Att utföra ett långsiktigt
skydd utan att påverka existerande riksintressen torde vara omöjligt. Det torde således ligga i statens in-
tresse att arbeta tillsammans med kommunen (och grannkommunerna) för att samordna och avväga de
olika statliga intressena i havsområdet.
Vindkraft är ett nationellt intresse för att uppnå flera av miljökvalitetsmålen. Malmö stad ser det därför
som en skyldighet att visa på vindkraftlokaliseringar som är värda att studera vidare. I länsstyrelsens doku-
ment Färdplan 2050 (2050) framhölls behovet av åtgärder för att skapa förutsättningar för utökad utbygg-
nad av havsbaserad vindkraft. Översiktsplanen anger att Sjollen, som till delar sammanfaller med riksin-
tresse för yrkesfisket, är en möjlig lokalisering. Översiktsplanen anger varken mängden kraftverk eller om-
rådets slutliga utbredning. Efter fortsatta prövningar och planprocesser kommer vindkraftsetableringar att
bedömas gentemot miljökonsekvenser och andra vattenanvändningsintressen och värden. Havs- och vatten-
myndigheten publicerade 2013 en studie om Lillgrunds vindkraftpark och dess effekter på fisklivet. Vind-
kraftparken hade ingen effekt på mängden fisk, antal arter eller artsammansättning när man jämförde hela
vindkraftparkens område med referensområden, studien visade snarare att vissa arters population ökade
närmast tornen.

Riksintressenas relation till befintliga och framtida tillståndsgivna verksamheter

Riksintresseanspråken innebär att även om det tillståndsgivna verksamheter i t.ex. hamnen
förändras eller försvinner så kvarstår markanspråket och möjligheten till olika funktioner
som är kopplade till hamnverksamhet och tillhörande infrastruktur. Kommunen har i över-
siktsplanen inte visat att man tagit hänsyn till dessa förutsättningar i sin planering vilket kan
få konsekvenser för riksintresse farled/väg/järnväg och godsbangård samt för riksintresse
för värdefulla material i Kvarnby.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Länsstyrelsen framför på annan plats i granskningsyttran-

det att det är riksintressenas värden som utgör grunden för riksintresset, inte dess utbredning. I preciseringen
för Malmö hamn (Riksintresset Malmö Hamn, Skåne i utveckling 2011:1) påtalas riksintressets värden
och att avgränsningen av riksintresset för Malmö hamn inte är statiskt utan ska omprövas när förutsätt-
ningarna för hamnverksamheten ändras. Stadsbyggnadskontoret kan inte se att hamnverksamhetens utbred-
ning är låst. Översiktsplanen redovisar att ytterligare utfyllnader för hamnverksamheter planeras i Norra
hamnen. Vidare har Malmö stad köpt fastigheter i anslutning till Industrihamnsrännan avsedda att an-
vändas för hamnändamål. Fortsatta samtal förs mellan hamnutövaren och Malmö stad om en uppdatering
av gällande markupplåtelseavtal mellan parterna. Planförslaget kommer att kompletteras med ett tydligare
förhållningssätt till riksintressets värden.

Inte heller riksintresset för Malmö godsbangård är statiskt. Samtal förs mellan Trafikverket, Jernhusen och
Malmö stad i avsikt att finna lösningar som möjliggör bebyggelse av en mindre del av riksintresset. Det bör
omnämnas att Regeringen den 26 januari 2017 beslöt att tillsätta utredningen Bostäder på statens mark –
en möjlighet? (SOU 2017:71). Uppdraget är att verka för ett bostadsbyggande på statens fastigheter. I ut-
redningens delbetänkande framhålls att utredarna avser att delta i processen för att underlätta för en eventu-
ell överlåtelse av delar av Järnvägen 1:1, det vill säga Malmö godsbangård. Stadsbyggnadskontoret föreslår
inga övriga åtgärder som inkräktar på vägar, järnvägar eller farleder.

Riksintressen i relation till nya anläggningar för energiförsörjning

Det är positivt att Malmö stad har en hög ambition att möjliggöra en omställning till en håll-
bar energiförsörjning och föreslår vindkraftsområden, biogasanläggningar etc. Det framgår
dock inte vilken analys som ligger bakom föreslagna områden, hur motstående intressen har
beaktats eller vilka konsekvenser som uppstår av planförslaget. Exempelvis pekar översikts-
planen ut fyra områden för vindkraft. Föreslagna vindkraftsområden berörs av flera över-
lappande riksintressen såsom kulturmiljövård, naturvård, högexploaterad kust, yrkesfiske,
hamn samt farled. Påverkan på ett natura 2000-område och fredningsområde för fisk behö-
ver också beaktas. Vad gäller större vindkraftsutbyggnad krävs också ofta även förstärk-
ningar av såväl lokal-, region- som stamnät, vilket i sig kan innebära en omgivningspåverkan
och markintrång.

Länsstyrelsen kan utifrån planhandlingarna inte utläsa konsekvenserna av föreslagna energi-

anläggningar för allmänna och statliga intressena, varför det inte går att bedöma deras lämp-
lighet i utpekade lägen. Översiktsplanen ger därmed ingen vägledning inför prövningar av
dessa verksamheter.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Vindkraft är ett nationellt intresse för att uppnå flera av
miljökvalitetsmålen. Malmö stad ser det därför som en skyldighet att visa på vindkraftlokaliseringar som är
värda att studera vidare. En kortfattad motivering till de föreslagna lägena för vindkraft finns i planerings-
riktlinjer för vindkraft. Stadsbyggnadskontoret valt att inte ytterligare tynga översiktsplanehandlingarna
med de förarbeten och analyser som lett fram till ställningstagandena för vindkraft (Planeringsunderlag för
vindkraft i Malmö stad 2011-11-16). I fortsatta planprocesser och prövningar kommer vindkraftsetable-
ringar att bedömas gentemot miljökonsekvenser samt andra mark- och vattenanvändningsintressen.

Riksintresse för naturvård (3 kap. 6§ MB)

N 91 Måkläppen – Limhamnströskeln
Länsstyrelsen bedömer att utbyggnadsområdena vid Klagshamn, utvecklingen av hamnom-
rådet på Klagshamnsudden samt vindkraft vid Lernacken riskerar att påverka riksintresset
negativt. Även det prioriterade området för vindkraft i havsområdet utanför Malmö hamn
bedöms kunna påverka riksintresset negativt. Det gäller särskilt de fågelvärden som riksin-
tresset pekat ut.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det framgår inte av granskningsyttrandet på vilket sätt

den föreslagna bebyggelsen i Klagshamn och utvecklingen av Klagshamnsuddens hamnområdet skulle på-
verka riksintresset negativt. Granskningsyttrandet ger därför ingen vägledning för kommunen att vidta åt-
gärder eller ändra de ställningstagande som gjorts i översiktsplanen.

Översiktsplanen anger delar av Lernacken som område där vindkraft är lämpligt men att det ska avvägas
mot andra markintressen. Områdesmarkeringen anger en zon och ska inte tolkas som en fast gräns. Detta
framgår tydligt av planhandlingarna. Det bör noteras att vindkraftparken Lillgrund har etablerats inom
riksintresseområdet, efter föregående miljöbedömning.

Riksintresse för kulturmiljövården (3 kap 6§ MB)

Områden som ligger inom riksintresse för kulturmiljövården eller är utpekade som särskilt
kulturhistoriskt värdefulla av staden, saknar i flera avseenden riktlinjer avseende hänsynsta-
ganden avseende värden uttalade i riksintresse för kulturmiljövård. Av planhandlingarna
hänvisas till stadens egna klassificeringar och inventeringar som underlag. Dessa anser Läns-
styrelsen även kan ha betydelse för hur riksintresse för kulturmiljövård tillgodoses. I övrigt
finns i de platsspecifika riktlinjerna konflikter med kulturvärden som inte redovisas, exem-
pelvis förslag på utredning om vind- eller solkraftetableringar inom riksintresse för kultur-
miljövården söder om ringvägen (Petersborgsområdet). Länsstyrelsen vill understryka
att förenligheten med riksintresset i dessa fall måste utredas vidare då översiktsplanen inte
ger vägledning för hur riksintresset ska tillgodoses vid kommande prövningar.
M:K 181 Södra Sallerup
Länsstyrelsen delar Malmö stads syn att riksintressets avgränsning kan justeras så att det föl-
jer Yttre Ringvägen. Länsstyrelsen genomför justeringen.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret önskar besked så snart riksintres-

sets avgränsning är att betrakta som ändrat.

M:K 128 Foteviken – Glostorp

Länsstyrelsen delar Malmö stads syn att riksintressets avgränsning kan justeras så att det föl-
jer Yttre Ringvägen. Länsstyrelsen kommer att skicka en begäran om ändring till
Riksantikvarieämbetet, som vid förändringar av riksintressebeskrivningar är beslutande av-
seende revideringen. Länsstyrelsen delar även Malmö stads syn på att riksintresset som hel-
het på sikt behöver en översyn. En sådan översyn kräver även en dialog med övriga berörda
kommuner och är beroende av att länsstyrelsen kan frigöra resurser för arbetet.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret önskar besked så snart riksintres-

sets avgränsning är att betrakta som ändrat. En översyn av riksintresset i sin helhet är välkommet och bör
påbörjas så snart det är möjligt och med ett deltagande av Malmö stad.

M:K 114 Malmö innerstad

Malmö innerstad. Länsstyrelsen delar stadens syn att riksintresset behöver revideras såväl
avseende innehåll som avgränsning. Ett arbete med detta syfte har även bedrivits under året.
Något färdigt förslag på revidering föreligger dock inte, och en fortsatt dialog behövs i frå-
gan.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret välkomnar en revidering av riksin-

tresset och önskar delta i arbetet med beskrivningen av riksintressets värden.

M:K 77 Alnarp – Burlöv

En revidering av riksintresset Alnarp-Burlöv fastställdes av Riksantikvarieämbetet 2014-01-
28, varvid riksintresseområdet delades i två delat. Den del som berör Malmö utgörs nu av
riksintresset för Burlöv. Länsstyrelsen bedömer att avgränsningen för riksintresset är aktuell
och avser inte initiera någon ytterligare revidering i nuläget.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen revideras så att riksintresset överensstäm-

mer med Riksantikvarieämbetets beslut 2014-01-28. Stadsbyggnadskontoret önskar att kommunen getts
möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till ändring av riksintresset innan det beslutades. Stadsbygg-
nadskontoret menar fortsatt att riksintressets värden inte berör områden inom Malmö stad varför avgräns-
ningen bör anpassas till kommungräns.

Riksintresse värdefulla ämnen eller material (3 kap. 7 § MB)

Riksintresse för mineraliska ämnen, Kvarnby kritkalksten
Inom riksintresseområdet pekar översiktsplanen ut område för särskilda fritidsändamål samt
ny blandad stadsbebyggelse och enligt planhandlingarna kan kritkalksfyndigheten komma
att utsättas för exploateringstryck.

Fyndigheten är den mest kända och största i Sverige både avseende kvantitet och kvalitet.
Redan idag ligger det bebyggelse nära fyndigheten som enligt Länsstyrelsen skulle innebära
problem för framtida tillståndsprövning för utvinning av material. I närområdet föreslås yt-
terligare bostadsbebyggelse, arbetsplatser, grundskolor och förskolor närmare fyndigheten
än vad som finns idag. I sammanhanget måste även begränsningar vägas in som en omgiv-
ningspåverkan av en framtida utvinning kan innebära. Översiktsplanen redovisar inte hur
riksintresset ska kunna tillgodoses om översiktsplanen genomförs enligt förslaget.

Länsstyrelsen godtar inte översiktsplanen avseende utbyggnadsförslag och åtgärder som kan
komma att försvåra framtida utvinning av den kalkstensfyndigheten.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Under planprocessen har samtal förts med Sveriges geolo-
giska undersökning (SGU) avseende riksintresset Kvarnby. SGU menar att planförslaget är möjligt att ge-
nomföra men att bebyggelse som uppförs ska kunna avvecklas i det fall brytning av fyndigheten behöver på-
börjas. Inom de delar som i gällande översiktsplan har angetts som blandad stadsbebyggelse kan bebyggelse
av mer tillfällig karaktär uppföras. För att bättre säkerställa riksintresset kommer översiktsplanen inför
antagandet ändå att justeras så att den utpekade ytan för riksintresset inte omfattas av blandad stadsbebyg-
gelse.

Riksintresse anläggningar för kommunikationer (3 kap. 8 § MB)

En utbyggnad i enlighet med översiktsplanen berör på olika sätt områden som är utpekade
som riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8§ miljöbalken (riksintresse för väg, järn-
väg, hamn och sjöfart). Områden som är av riksintresse för kommunikationer ska skyddas
mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. För
riksintresse för kommunikation är funktionerna särskilt utpekade.

Nuvarande handlingar ger inga svar på vilken påverkan genomförande av översiktsplanen

kan få för förändrad belastning på det statliga vägnätet, förändrade förutsättningar för verk-
samheter och funktioner inom hamnen som finns uttalade i riksintressepreciseringen eller
för konsekvenserna av förändringar intill järnvägsnätet. Det är angeläget att ta med den om-
givningspåverkan som riksintressets funktioner kan antas medföra och som därför måste
beaktas. I preciseringen för Malmö hamn (Riksintresset Malmö Hamn, Skåne i utveckling
2011:1) påtalas t.ex. ”Vid planering och tillståndsgivning ska hänsyn tas till hamnens påver-
kan på omgivande områden. Influensområdet bestäms dels av hamnens fysiska utbredning,
inklusive framtida utbyggnadsområden, dels av de restriktioner som beror på de miljöstör-
ningar, såsom buller och luftföroreningar, hamnverksamheten ger upphov till. […] Plane-
ringsåtgärder även långt från hamnen kan påverka dels möjligheterna till transporter till och
från hamnen, dels villkoren för den egentliga hamnverksamheten.” Av översiktsplanen
framgår inte hur kommunen avser att ta hänsyn till den omgivningspåverkan som riksintres-
seanspråket innebär. Länsstyrelsen ser att det finns en tydlig intressekonflikt mellan stadens
ambition till en utbyggnad inom Nyhamnen, som innebär att bostadsbebyggelse kommer
närmare hamnområdet än idag, och hamnens långsiktiga behov av ett influensområde för
störningar och risker för omgivningen. Det föreslås även en spårvagnsdepå i anslutning till
Malmö godsbangård och Malmö hamn. Länsstyrelsen bedömer att en sådan lokalisering ris-
kerar att försvåra nyttjandet av riksintressena Malmö godsbangård och Malmö hamn. En
spårvagnsdepå i detta läge ska därför endast övervägas om alla andra möjligheter är utredda
och förkastade. Konsekvenserna för riksintresse Malmö hamn eller hur det ska tillgodoses
med den utbyggnad som föreslås framgår enligt Länsstyrelsen inte av översiktsplanen.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det finns många fördelar med översiktsplanens övergri-

pande ambition om att bibehålla staden kompakt. En uppenbar sådan är att det leder till minskat behov
av bilresande. Människor får närmre till arbeten och service. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att över-
siktsplanen därmed med största sannolikhet ger ett bättre utgångsläge för att begränsa belastningen på det
statliga vägnätet än de alternativ som står till bud för att hantera regionens befolkningsökning.

En av översiktsplaneinstrumentets viktigaste uppgifter är att visa på en god avvägning mellan olika all-
männa intressen. Stadsbyggnadskontoret menar att Nyhamnen utgör en mycket central del av staden, vars
mark måste användas på ett effektivt sätt så att fler bostäder och arbetstillfällen kan uppföras i anslutning
till centrum och centralstationen. För att möjliggöra detta förordar planförslaget att bebyggelsen uppförs med
en funktion och utformning som anpassas efter riksintresset för Malmö hamn. Genomförda buller- och risk-
utredningar visar att planförslaget är möjligt att genomföra utan att innebära någon risk för påtaglig skada
för riksintresset Malmö hamn. Malmö stad för löpande samtal med hamnutövaren om hamnens framtida
tillväxtområden så att en god hamnverksamhet säkerställs.

Det framkommer inte vilka skäl som ligger bakom länsstyrelsens bedömning att en depåfunktion för spår-
vagnar och/eller bussar i anslutning till bangården skulle försvåra nyttjandet av riksintresset Malmö gods-
bangård och Malmö hamn. Granskningsyttrandet ger därför ingen vägledning för kommunen att vidta åt-
gärder eller ändra de ställningstagande som gjorts i översiktsplanen.

Stadsbyggnadskontoret vidhåller att depåfunktionens lokalisering fungerar väl ur kollektivtrafiksynpunkt

och varken äventyrar riksintresset för Malmö godsbangård eller Malmö hamn. Depåfunktionen inkräktar
inte på något av riksintressena och är en verksamhet med få sysselsatta per ytenhet, vilket är gynnsamt.

Det finns även konflikter som kan förväntas uppstå mellan kommunens utpekande av havs-
baserad vindkraft och riksintresse farleder. En orsak är att det kan behövas fysiska säker-
hetsavstånd till sjöfartens farleder samt att vindkraft avger elektromagnetiska störningar
som kan störa ut både navigationsutrustning och radioutrustning. Kommunen uppmärk-
sammas på att riksintresse farleder i sin geografiska avgränsning i tillgängliga GIS-lager i
flera fall inte omfattar buffertzoner. Det ligger hos Trafikverket att på nationell nivå vid
översyn se över redovisningen.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Flintrännans farled omfattas inte av buffertzoner och sam-

manfaller inte heller med det utpekade området för vindkraft på Sjollen. Eventuella säkerhetsavstånd och
beräkningar av elektromagnetiska störningar kommer att ske då det finns konkreta förslag på att anlägga
vindkraftverk inom området.

Länsstyrelsens anser att handlingarna inte visar att genomförandet av översiktsplanen tillgo-
doser riksintresse för anläggningar för kommunikationer. Frågan kvarstår därför att pröva
vid kommande planläggning och prövningar. Vidare godtas inte förslag till ändrad geogra-
fisk avgränsning av riksintresse Malmö hamn. Länsstyrelsen kommer att verka för en upp-
datering och revidering av preciseringen av riksintresse Malmö hamn utifrån ändrade förut-
sättningar som pekades ut i preciseringen, verka för ett utpekande av riksintresse kombiter-
minal (idag nämnt i funktionsbeskrivningen för riksintresse för väg E6.01/Västkustvägen)
samt att riksintresse väg E6.01 Västkustvägen får en uppdaterad avgränsning utifrån de för-
ändringar som skett sedan dessa beslutades.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Länsstyrelsen framför på annan plats i detta gransknings-

yttrande att det är riksintressenas värden som utgör grunden för riksintresset, inte dess utbredning. I precise-
ringen för Malmö hamn (Riksintresset Malmö Hamn, Skåne i utveckling 2011:1) påtalas riksintressets
värden och att avgränsningen av riksintresset för Malmö hamn inte är statiskt utan ska omprövas när för-
utsättningarna för hamnverksamheten ändras. Det står ”Riksintresset är inte statiskt utan omprövas när
förutsättningarna för hamnverksamheten ändras. Riksintresset syftar till att skydda viktiga hamnfunkt-
ioner. Om en ny hamndel etableras och viss hamnverksamhet kan omlokaliseras på ett godtagbart sätt kan
riksintresset för den hamnfunktionen komma att omprövas.” Översiktsplanen redovisar att ytterligare ut-
fyllnader för hamnverksamheter planeras i Norra hamnen. Vidare har Malmö stad köpt fastigheter i an-
slutning till Industrihamnsrännan avsedda att användas för hamnändamål. Fortsatta samtal förs mellan
hamnutövaren och Malmö stad om en uppdatering av gällande markupplåtelseavtal mellan parterna. Stads-
byggnadskontoret kan inte se hamnverksamhetens utbredning som låst.

Stadsbyggnadskontoret ser att det finns goda skäl att se över riksintresseområdet i sin helhet. CMP har i
markupplåtelseavtalet med Malmö stad avträtt mark som idag utgör en del av riksintresseområdet, indu-
strihamnens båda bassänger blir instängda när en ny bro anläggs över industrihamnsrännan, kustskydd be-
höver anläggas mot förväntade havsnivåhöjningar, betydelsefulla naturvärden har hittats inom riksintresse-
området, allt större krav ställs på yteffektivisering på såväl stadsmiljön som på hamnfunktioner, och därutö-
ver pågår en dialog mellan Malmö stad och CMP för att finna sätt att tillgodose såväl stadens önskan att
använda central mark effektivt som hamnens önskan att fortsätta utvecklas. I ett sådant arbete behöver
även eventuella omlokaliseringar av diverse funktioner studeras. Detta har delvis redan skett genom att
Malmö stad erbjudit CMP mark i anslutning till Industrihamnsrännan.

Efter samrådet har samtal förts med Trafikverket angående riksintresset för E6.01/Västkustvägen. Tra-
fikverket har för avsikt att ändra riksintresset för så att det avslutas vid Containergatan. Ändringen är
planerad till februari 2018. Översiktsplanen justeras i enlighet med Trafikverkets önskan.

Riksintresse för totalförsvaret (3 kap. 9§ MB)

Riksdagen har i den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016–2020
(Prop.2014/15:109) beslutat att en sammanhängande planering för totalförsvaret ska åter-
upptas. Beslutet medför att totalförsvarsplaneringen behöver beaktas i samhällsplaneringen.
Försvarsmakten är beroende av att samhället är robust och uthålligt. Totalförsvaret består
av en militär respektive en civil del. Det civila försvaret är i grunden hela samhällets innebo-
ende robusthet, motståndskraft och förmåga att hantera hot, kriser och höjd beredskap. I
sammanhanget ser Länsstyrelsen att dessa aspekter kan kopplas till vilken robusthet som
översiktsplanen tar höjd för och ger vägledning om för att skapa goda fysiska förutsätt-
ningar för samhällsservice, el- och vattenförsörjning, verksamheters utvecklingsmöjligheter
samt tillgodose t.ex. riksintresse för kommunikationer.

I kommunen finns inga riksintressen för totalförsvaret som kan redovisas öppet. Inom
kommunen kan de riksintressen som inte redovisas öppet framförallt påverkas av uppfö-
rande av höga byggnadsobjekt såsom master och vindkraftverk. Hela landets yta är sam-
rådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom sammanhållen
bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till
Försvarsmakten. Detta bör framgå av översiktsplanen.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen kommer att kompletteras så att det fram-

går att det inte finns riksintressen för totalförsvaret som kan redovisas öppet. En komplettering kommer
också att ske med information om att alla ärenden avseende objekt högre än 20 m utanför, och högre än 45
m inom, sammanhållen bebyggelse måste skickas på remiss till Försvarsmakten.
Riksintresse för högexploaterad kust (4 kap. 4 § MB)
Stora delar av Malmö stad utgörs av kustområde som omfattas av riksintresse för högexplo-
aterad kust. Områdets natur- och kulturvärden får inte påtagligt skadas. De särskilda hus-
hållningsbestämmelserna avser de samlade värdena för hela kustlandskapet.
Länsstyrelsen ser att kommunens planeringsinriktning – att främst bygga innanför Yttre
Ringvägen och att använda befintlig urbaniserad mark på ett effektivare sätt – ger förutsätt-
ningar att hushålla med det riksintressanta kustområdet. Utbyggnader utanför Yttre Ringvä-
gen avses enligt planhandlingarna i huvudsak utgöra tätortsutveckling av de befintliga sam-
hällena Bunkeflostrand, Klagshamn, Tygelsjö och Oxie. Länsstyrelsen saknar däremot en
motivering till att hur de föreslagna utbyggnadsområden kan anses utgöra en tätortsutveckl-
ing och var kommunen bedömer att undantaget enligt 4 kap. 1§ andra stycket i så fall kan
anses kunna tillämpas, dvs där riksintresseutpekandet inte utgör hinder för en utveckling av
befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Vidare hänvisas till de värdekärnor som pe-
kats ut inom riksintresset och att dessa ska hållas fria från bebyggelse. Länsstyrelsen påmin-
ner om att det inte är enbart de särskilt värdefulla områdena som ska värnas vid en pröv-
ning mot riksintresset. Det är påverkan och risken för påtaglig skada av en åtgärd på de
samlade värdena inom kustlandskapet som måste bedömas.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen argumenterar tydligt för att Malmö ska

vara en regional tillväxtmotor. Det är i det sammanhanget viktigt att Malmö är en i flera avseenden at-
traktiv plats för bosättning som kan erbjuda en mångfald olika typer av bostäder, även markboende utanför
stadskärnan. Att möjliggöra markboende inom kommunens gränser är också ett sätt att minska trafikbe-
lastningen i regionen. Det framgår också att ett effektivt markutnyttjande är väsentligt i hela kommunen
även vid bebyggelse utanför Yttre Ringvägen. I relation till stadens storlek, såväl till invånarantal som yta,
är de föreslagna områdena för ny bebyggelse utanför Yttre Ringvägen mycket begränsade liksom i förhål-
lande till riksintresset kustzonens utbredning. Det framgår inte av granskningsyttrandet vilka analyser som
ligger till grund för länsstyrelsens påstående att ett begränsat tillskott av ny bebyggelse inte tillgodoser riksin-
tresset. Det ger därför ingen vägledning till kommunen att ändra de ställningstaganden som gjorts i över-
siktsplanen.

Förutom ny bebyggelse föreslås även utredningsområde för kustskydd, utveckling i hamn-

området samt vindkraftsetableringar inom kustområdet. Handlingarna innehåller dock inte
någon närmare analys av alternativ, konsekvenser och avvägningar. Länsstyrelsen kan därför
inte bedöma hur kustområdet kommer att påverkas. Handlingarna har inte visat hur riksin-
tresset tillgodoses vid utbyggnad inom kustzonen utanför Yttre Ringvägen eller inom havs-
området.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Se kommentar under länsstyrelsens rubrik ”Åtgärder inom

havsområdet och nationell havsplanering i relation till riksintressena”, sid 17–18.

Natura 2000-områden (riksintresse enligt 4 kap. 8 § MB)

Tygelsjö – Gessie och Falsterbo – Foteviken
Föreslagna utbyggnadsområdena längs med kusten utanför Yttre Ringvägen innebär att fler
besökare lockas till Natura 2000-området. Länsstyrelsen anser att detta riskerar att skada det
störningskänsliga fågellivet och den slitagekänsliga marken med sin unika flora. Framförallt
gäller detta utbyggnadsområden vid Klagshamn men även vid Bunkeflostrand, Västra
Klagstorp samt Tygelsjö, som kan bidra till negativ påverkan på riksintresse Natura 2000.
Naturreservatet Foteviksområdet säkerställer värdena i Natura 2000-områdena liksom vär-
dena i riksintresset för naturvård (laga kraft genom regeringens beslut av den 21 mars 2013).
För att uppnå syftena har vissa särskilt känsliga delar av reservatet belagts med beträdnads-
förbud under delar av året (se figur). Även ett större strandområde vid Klagshamn omfattas
av beträdnadsförbud del av året. Det finns även andra föreskrifter som begränsar allmänhet-
ens möjligheter att utnyttja området fritt för rekreation. Malmö stad har även pekat ut en
”prioriterad grön koppling som behöver utvecklas” genom ett känsligt strandområde som
omfattas av beträdnadsförbud.

Länsstyrelsen menar att planerade utbyggnader i närområdet och föreslagna åtgärder kan in-
nebära att reservatens föreskrifter inte efterlevs och att riksintressenas värden inte tillgodo-
ses.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det framgår inte av granskningsyttrandet vilka analyser

och beräkningar som ligger till grund för länsstyrelsens påstående att ett begränsat tillskott av ny bebyggelse
utanför Yttre Ringvägen kommer att medföra så många fler besökare i Natura 2000-området att riksin-
tresset äventyras. De i översiktsplanen föreslagna utbyggnadsområdena som ifrågasätts av länsstyrelsen ligger
inte i något fall i direkt anslutning till Natura 2000-området utan i flera fall mer än 3 km därifrån.
Granskningsyttrandet ger ingen vägledning för kommunen att ändra övriga ställningstaganden som gjorts i
översiktsplanen.

Länsstyrelsens kommentar om en prioriterad grön koppling är felaktig då den redan inför antagande av gäl-
lande plan har flyttats utanför Natura 2000-området.

Limhamns kalkbrott
Kommunen avser att fortsätta exploatera vid brottets närhet och därmed nära Natura 2000-
området. Länsstyrelsen bekräftar kommunens bedömningar att utbyggnader i närheten av
kalkbrottet måste prövas med avseende påverkan på Natura2000-områdets värden.
Området kring Yttre Ringvägen pekas ut i handlingarna som lämpligt för vindkraft. Frågan
om hur kalkbrottet och dess arter, särskilt fåglar, kommer att påverkas återstår dock att ut-
reda. Särskilt stor hänsyn behövs på kalkbrottets södra sida.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: I fortsatta planprocesser och prövningar kommer ny bebyg-

gelse och vindkraftsetableringar i anslutning till Limhamns kalkbrott att prövas gentemot miljökonsekven-
ser och andra markanvändningsintressen.

Lommabukten och Lommaområdet

Användning av mark- och vattenområden i Malmö stad riskerar påverka Natura 2000-områ-
dena Lommabukten och Lommaområdet. Vid utveckling av Malmö hamn och Segeområ-
det, inte minst när det gäller utbyggnad av vindkraft, måste naturvärdena inom dessa områ-
den beaktas.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: I fortsatta planprocesser och prövningar (exempelvis vatten-

dom) för såväl nya utfyllnader i havet som etablering av vindkraft i anslutning till Norra hamnen ska på-
verkan på Lommabukten och Lommaområdet beaktas.
Översiktsplanen ska ge vägledning för Länsstyrelsens tillstånds- och tillsynsarbete. Vägled-
ningen måste ta höjd för en planering där verksamheter fortsatt kan utvecklas på platsen el-
ler beskriva hur en förändrad markanvändning ska bli möjlig genom en omlokalisering.
Länsstyrelsen bedömer att översiktsplanen inte redovisar verksamheter med omgivningspå-
verkan, eller karaktären och graden av omgivningspåverkan. Det medför att det inte går att
bedöma var föreslagen mark- och vattenanvändning är möjlig eller lämplig. Det framgår
t.ex. inte var det finns intressekonflikter avseende miljö- och riskpåverkan, vilka geografiska
områden som kräver särskilda åtgärder, vilka åtgärder som är möjliga eller lämpliga utifrån
de berörda platsernas förutsättningar eller vägledning för vilka prioriteringar som ska ske
vid kommande prövningar.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Se kommentar under länsstyrelsens rubrik ”Miljö och risk-

faktorer”, sid 14–15.

Blandad stad och verksamheter med riskbild

Översiktsplanen anger (s 59) att det i en tät och funktionsblandad stad inte är önskvärt att
hantera risker med stora säkerhetsavstånd. I sin Hållbarhetsbedömning med miljökonse-
kvensbeskrivning (s 26) anges ett generellt uppmärksamhetsavstånd på 150 m där en riskbe-
dömning ska göras vid nybyggnation eller ändrad verksamhet. Olycksriskerna förväntas
hanteras vid riskkällan samt att ny tung industri etableras i för ändamålet lämpliga industri-
områden. Vidare framgår av handlingarna att verksamheter som ligger i eller intill befintlig
eller planerad stadsbebyggelse så långt som möjligt ska verka i området. En förutsättning för
detta är att riskbilden inte ökar.

Länsstyrelsen anser att för verksamheter som är tänkta att vara kvar måste givna tillstånd
vägas in i bedömningen om vad som är en fortsatt lämplig markanvändning samt på vilket
sätt tillstånden kan vara begränsande för intilliggande bebyggelse och funktioner. En förtät-
ning kan medföra att verksamhetsutövarna måste vidta ytterligare skyddsåtgärder i samband
med tillsynsärenden. Detta kan vara skyddsåtgärder som inte var nödvändiga vid tidpunkt
för tillståndsgivning. Olika verksamheter har olika omgivningspåverkan och riskbild och
Länsstyrelsen anser inte att ovan nämnda tillvägagångsätt är tillfredsställande utifrån hälsa
och säkerhet. Länsstyrelsen menar att det är i översiktsplanen som frågan om markens
lämplighet på en övergripande nivå ska prövas och ge vägledning för fortsatt prövning så att
den utpekade mark- och vattenanvändning ska kunna genomföras. Givna tillstånd har sam-
tidigt hög rättsverkan och kommunen har ansvar för att inte förändra villkoren för de verk-
samheter som har tillstånd. Om förhållandena i omgivningen ändras väsentligt kan ett nytt
tillstånd för produktionsökning etc. både förvägras alternativt medföra avsevärt försvårande
eller fördyrande skyddsåtgärder för verksamheten. Översiktsplanen utgör således en över-
gripande lokaliseringsprövning som ska vara vägledande vid prövningar enligt t.ex. miljöbal-
ken.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Se kommentar under länsstyrelsens rubrik ”Miljö och risk-

faktorer”, sid 14–15.
Länsstyrelsen vill påtala att kommunen i högre grad ska väga in konsekvenser av olyckor,
även där de kvantitativt bedöms ha en låg sannolikhet. Det är särskilt angeläget att lyfta frå-
gan om konsekvenser av olyckor när staden förtätas och att kommunen tydligt beskriver
och gör en bedömning av sin beredskap.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Att i högre grad väga in konsekvenser av en olycka även
om de bedöms ha en låg sannolikhet att inträffa ligger inte i linje med ambitionen att bygga en tät stad. Fo-
kus bör istället vara på att vidta åtgärder som minskar risken för att olyckor sker. Länsstyrelsens synsätt
skulle medföra att stora säkerhetshöjande investeringar med avsikt att minska risken för olyckor inte skulle
avspegla sig på omgivningens säkerhetsnivå. Länsstyrelsens önskan att i högre grad väga in konsekvenserna
av en olycka är dessutom svårtolkat. Vad avses med ”i högre grad”?

Omvandlingsområden och förändringsprocesser

Av handlingarna framgår att för vissa platser där omvandling föreslås utvecklas till blandad
stadsbebyggelse eller ny bostadsbebyggelse kan förutsättningarna behöva förändras för att
möjliggöra en sådan förändringsprocess. Det kan avse industribuller, markföroreningar, mil-
jöfarliga verksamheter eller andra risker. Där ska i sådana fall behöva särskilda handlingspla-
ner i tidiga planeringsskeden för att säkerställa platsens lämplighet för omvandling. Länssty-
relsen konstaterar att det även kan krävas att ett flertal tillstånd för verksamheter behöver
tas bort eller förändras för att det ska finnas förutsättningar för föreslagen markanvändning.
Det gäller särskilt med tanke på föreslagna bostäder intill verksamhetsområden. Länsstyrel-
sen kan bli tvungen att ingripa i sin tillsyn avseende hälsa och säkerhet för åtgärder som för-
ändrar verksamheternas tillstånd.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen redovisar kommunens långsiktiga intent-

ioner och vars förverkligande tar lång tid. Under översiktsplanens förverkligande kommer många av de för-
utsättningar som gäller idag att förändras. Innan omvandling av en plats kan konkretiseras behöver hänsyn
tas till då gällande förutsättningar.

Seveso-klassade verksamheter
Inom Malmö stad finns det ett flertal verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen,
eller lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemi-
kalieolyckor och som omfattar verksamheter som hanterar farliga ämnen över vissa mäng-
der. Definitionen av en allvarlig kemikalieolycka är en olycka med ett eller flera farliga äm-
nen inblandade (t.ex. brand, utsläpp och explosion) som orsakas av okontrollerade händel-
seförlopp i samband med driften vid en verksamhet som medför omedelbar eller fördröjd
allvarlig fara för människors hälsa eller miljö, både inom eller utanför verksamheten. Läns-
styrelsen konstaterar att översiktsplanen saknar redovisning av Sevesoklassade verksam-
heter. Samtidigt är bedömningen att flera utbyggnadsområden riskerar att inte bli genomför-
bara avseende risken för människors hälsa och säkerhet på det sätt som översiktsplanen fö-
reslår. Det gäller t.ex. Amiralsstaden med sitt läge intill Sofielund där det Sevesoklassade
Stadex AB samt ett flertal andra tillståndspliktiga verksamheter är lokaliserade. Samma situ-
ation gäller också för Nyhamnen och Varvsstaden.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Underlaget kommer att aktualiseras så att den redovisar

en aktuell lista över verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen. I övrigt se kommentar under läns-
styrelsens rubrik ”Miljö och riskfaktorer”, sid 14–15.

Länsstyrelsen välkomnar att Malmö stad har utvecklat översiktsplanen med strategier för
hur extrema nederbördssituationer ska kunna hanteras för att undvika översvämningar. Det
är mycket positivt att all exploatering ska ske på ett sådant sätt att risken för översväm-
ningar inte förvärras, varken inom riskområden eller så att nya riskområden uppkommer.
Detta är en stor utmaning då Malmö stad har viljan att minska stadens hårdgjorda ytor sam-
tidigt som staden byggs tätare. Översiktsplanen redovisar att denna strategi kan kräva om-
prövning av markytors funktioner. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang påpeka att kom-
munen behöver avsätta tillräckliga och lämpliga ytor för hantering av vatten på en övergri-
pande nivå för att strategin ska kunna tillämpas. En framtida höjning av havsnivån med fö-
reslagna skyddsåtgärder innebär dessutom att ytterligare ytor behövs för omhändertagande
av vatten innanför skydden. En övergripande analys av vilka ytor som behöver vara tillgäng-
liga för att klara kombinationer av extrem nederbörd och stigande hav saknas i planhand-
lingarna. Översiktsplanen ger därför inte tillräcklig vägledning, vilket innebär att omfattande
utredningar kan behöva göras för att säkerställa markens lämplighet vid framtagning av de-
taljplaner och prövning av bygglov. Detta gäller särskilt inom områden där översiktsplanen
redovisar uppmärksamhetsområde för skyfall eller är beroende av kustskydd.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översvämningar är oerhört kostsamma för samhället och

individen och det ligger därför i hög grad i kommunens intresse att säkra staden mot extrema vädersituat-
ioner som skyfall och höga havsvattenstånd. Att genomföra detta tar dock tid och är mycket kostsamt. En
skyfallsplan för Malmö har tagits fram som pekar ut planeringsriktlinjer och strategier för att säkra för
skyfall. En handlingsplan är under framtagande, och inom detta arbete kommer det att tas fram ytterligare
underlag där eventuella ytor för fördröjning kan pekas ut och införas i nästa aktualisering av översiktspla-
nen. En viktig aspekt är, som länsstyrelsen påpekar, att minska andelen hårdgjorda ytor i staden, det gäller
särskilt i den befintliga staden. Det kan ske genom att markytors funktioner omprövas och det ska i första
hand ske genom samutnyttjande, det vill säga att markytor har flera olika ändamål. Exempelvis kan ned-
sänkta fritids- eller parkområden fungera för fördröjning av regnvatten. Att i detalj ange exakt hur och var
det ska ske är dock ingen översiktsplanefråga utan det måste ske successivt efter hand som staden omvand-
las. Samtidigt pågår inom kommunen planering för att minska effekter av skyfall i särskilt utsatta områ-
den som exempelvis Söderkulla. Sannolikheten för att extrema regnväder och tillfälligt höga havsvattenstånd
inträffar samtidigt har i de utredningar som kommunen låtit genomföra bedömts som så osannolikt att det
är orimligt att dimensionera staden för sådana scenarier.

Länsstyrelsen konstaterar att översiktsplanen i vissa fall föreslår undantag för ny bebyggelse
i områden som ligger under 3 m. Riktlinjerna anger att +3 m är lägsta miniminivå för ny be-
byggelse såvida inte andra lämpliga åtgärder vidtas. Av handlingarna framgår också att kust-
skydd kommer att behövas för att skydda Malmö från höga havsnivåer. Handlingarna redo-
visar åtgärder på en övergripande nivå. Länsstyrelsen menar att skyddsåtgärder mot över-
svämning och erosion måste vara preciserade, effektbeskrivna och genomförbara för att
markens lämplighet för bebyggelse ska kunna säkerställas. Översiktsplanen ger inte svar på
vilka av de övergripande åtgärderna som är möjliga och rimliga att genomföra. Vidare kan
föreslagna åtgärder komma i konflikt med flera riksintressen samt behöva prövas enligt mil-
jöbalken.

Innan det är klarlagt vilka kustskyddsåtgärder som är genomförbara finns det risk att ny be-
byggelse inom områden som är beroende av kustskydd eller i övrigt avviker från lägsta nivå
för ny bebyggelse blir olämplig. Länsstyrelsen förutsätter vidare att även klimatanpassning
för befintlig bebyggelse sker. Länsstyrelsens bedömning är att risk för översvämning kvar-
står att pröva vid kommande planläggning och prövningar för områden som ligger lägre än
+ 3 m ö h.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Att genomföra skyddsåtgärder mot höga havsvattenstånd

kommer att behöva ske etappvis och på olika sätt för olika delar av Malmös kuststräcka. Kommunen har
genomfört förstudier för samtliga kommunens typer av kust för att identifiera genomförbara principlösningar
för olika områden. Därmed har också varierande svårighetsgrader av åtgärder kunnat konstateras och där-
med också platser där skyddsåtgärder särskilt behöver studeras vidare. Dessa delområden redovisas i över-
siktsplanen med principiella lösningar för kustskydd. Det är inte möjligt att i nuläget precisera hur åtgär-
derna ska genomföras. Varje kuststräcka har olika förutsättningar och en detaljerad planering och mer de-
taljerade förstudier kommer att behövas innan beslut kan tas om exakt utformning. Skydd mot höga
havsnivåer avser framförallt åtgärder på lång sikt. I det kortare perspektivet planeras för beredskap och åt-
gärder i aktuella planområden som till exempel i översiktsplanen för Nyhamnen, fördjupning av Över-
siktsplan för Malmö.

Det kan konstateras att stora värden hotas, bland annat flera riksintressen, om inga kustskyddsåtgärder
vidtas. Det kan också konstateras att ett långsiktigt kustskydd inte torde vara omöjligt att uppföra utan
att påverka dessa värden. Staten spelar en viktig roll för att få till stånd skydd mot höga havsvattenstånd
längs landets kuster. Regeringen tillsatte 2015 en klimatanpassningsutredning. I flera avseenden var direk-
tiven begränsade, bland annat utreddes bara ny bebyggelse, och fokus lades på extrema nederbördsmängder
och dagvatten. Utredningen bortsåg från ett flertal avgörande aspekter exempelvis finansiering och behov av
ny lagstiftning. Utredningen slog fast att juridiskt ansvar saknas för kommuner och stat för att skydda be-
fintlig bebyggelse.

Riksdag och regeringen behöver ta ansvar för en nationell samordning som kan säkerställa att lagstiftning
anpassas för att underlätta genomförande av kustskydd som omfattar all bebyggelse samt ta fram nationella
finansieringsformer. Den statliga samordningen har hittills varit bristfällig och ineffektiv för klimatanpass-
ningsåtgärder. I detta avseende kan länsstyrelsen i Skåne som statens lokala representant spela en viktig
roll och stödja länets kommuner.

Miljökvalitetsnormer för vatten

I en förtätad stad som redan idag har en stor andel hårdgjorda ytor alstras föroreningar som
kan bidra till att det är svårt att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Om ytterligare ytor
hårdgörs krävs också att markytor tas i anspråk för fördröjning och rening av dagvatten.
Det är av särskild vikt att beakta de samlade effekterna av dagvatten från de stora verksam-
hetsområden som redovisas i planförslaget och för verksamheter i anslutning till kust och
hav.

Översiktsplanens MKB och strategier för dagvatten ger viss vägledning avseende t. ex re-
ning av dagvatten men kräver fördjupade resonemang. Vid kommande planläggning måste
miljökvalitetsnormerna beaktas i de fall en plan kan antas bidra till att en miljökvalitetsnorm
inte uppnås eller att tillståndet i en vattenförekomst försämras. Länsstyrelsens bedömer att
vid kommande planläggning och prövningar kvarstår frågan om miljökvalitetsnormerna för
vatten kommer att innehållas.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret instämmer att kommande planlägg-

ning måste beakta miljökvalitetsnormerna för vatten om planläggningen kan bidra till att en miljökvalitets-
norm inte uppnås eller att tillståndet i en vattenförekomst försämras. Det bör dock påpekas att en förtät-
ning av staden inte alltid leder till mer hårdgjord yta. En omvandling av Nyhamnen leder till en betydligt
mindre andel hårdgjord yta än dagens markanvändning.
Miljökvalitetsnormer för luft
Malmö stads har idag stora utmaningar för att innehålla miljökvalitetsnormerna för luft och
har under flera år haft åtgärdsprogram efter att MKN inte har kunnat innehållas. Kommu-
nen har ett ambitiöst arbete, situationen har förbättrats och det ställs inte längre krav på åt-
gärdsprogram. Samtidigt ser Länsstyrelsen att översiktsplanen inte visar hur MKN luft ska
innehållas med den omfattande utbyggnaden som 1900 nya bostäder per år med tillhörande
samhällsservice och en stor andel nya arbetsplatser kommer innebära. Kommunen anger i
sin MKB att 40% av resorna inom staden sker med bil samt att 69% av pendlarna är bil-
burna. Även om den procentuella andelen bibehålls kommer det att i absoluta tal att bli en
ökning av antalet bilresor. Förtätning av stadsrummet riskerar i sig att medföra att MKN
luft överskrids. Konsekvenserna för MKN luft har inte redovisats eller utretts i översiktspla-
nen. Ett genomförande av översiktsplanen riskerar därför att påverka MKN luft negativt.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Malmö stad har genomfört stora satsningar för att för-
bättra luftkvaliteten i staden. Detta är ett arbete som kommer att fortgå och det visar inte minst resultatet
av Sverigeförhandlingen, som anger stora och långsiktiga satsningar på ett miljövänligt transportsystem.
Malmö stad följer kontinuerligt utvecklingen av stadens luftkvalitet. Det pågår en stark teknisk utveckling
inom fordonsutvecklingen. Att mot bakgrund av detta försöka förutspå översiktsplanens samlade påverkan
på luftkvaliteten riskerar att bli mer vilseledande än till stöd för den fortsatta planeringen.

Strandskyddets omfattning är korrekt redovisat men redovisningen av gränserna för strand-

skyddet vad gäller flytande gränser (streckad linje) samt fasta gränser (heldragna linjer) är
inte korrekta. Av planhandlingarna framgår att kommunen ska upphäva strandskyddet igen i
de fall det inträder när äldre detaljplaner upphävs. Det borde uttryckas på så sätt att man har
för avsikt att upphäva då ett upphävande av strandskydd kräver en prövning enligt miljöbal-
ken och plan- och bygglagen.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Strandskyddet kommer att justeras avseende flytande grän-

ser samt fasta gränser så att de blir korrekta.

Planeringsriktlinjen om upphävande av strandskyddet kommer att omformuleras så att det framgår att det
är kommunens avsikt att åter igen upphäva strandskyddet med en ny detaljplan.

Malmö utgör tillsammans med Lund en viktig tillväxtmotor för regionen och utvecklingen i
Malmö påverkar hela regionens konkurrenskraft. Samtidigt är Malmö en del av Köpen-
hamns närområde. Länsstyrelsen bedömer att Malmö stad har tagit sig an sin roll i regionen
på ett i huvudsak bra sätt genom översiktsplanen. Länsstyrelsen bedömer dock att den
bebyggelseutveckling som föreslås utanför Yttre Ringvägen inte är tillräckligt samordnad
med översiktsplaneringen i Skånes övriga kommuner. Det är därför naturligt att Skånes
kommuner följer Malmös översiktsplanering ur ett strategiskt perspektiv. Samtidigt skär
Malmös kommungräns rakt igenom tätbebyggda områden med konkurrerande anspråk, vil-
ket ger behov av samordning av mer lokal karaktär.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret delar länsstyrelsens uppfattning om

vikten av samtal med närliggande kommuner, kanske särskilt med Burlövs kommun. Malmö stad för där-
för löpande samtal med kommunerna i närområdet. Det finns ett flertal samarbetsforum där kommunerna
samverkar i långsiktiga planeringsfrågor. Malmö stad avser att fortsatt utveckla nya samarbetsformer för en
god regional samplanering.

Det framgår inte av granskningsyttrandet vilka aspekter av bebyggelsen utanför Yttre Ringvägen som inte
är tillräckligt samordnad med översiktsplaneringen i Skånes övriga kommuner.

Därutöver konstaterar Länsstyrelsen att det finns ett stort behov av samordning med Bur-
lövs kommun vad gäller markanvändning som får konsekvenser och omgivningspåverkan
över kommungränsen vad gäller buller, trafik och översvämningsskydd.

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Malmö stad har ett nära och kontinuerligt samarbete med
Burlövs kommun och enighet råder mellan kommunerna kring de flesta övergripande frågorna, såväl som de
detaljerade.
Nedan redogör stadsbyggnadskontoret för generella synpunkter som inkommit under ut-
ställningen.

Funktionsstödsnämnden anser att planens inriktning med den täta, gröna och nära staden
är positiv. Vidare anser nämnden att det är positivt att tillgänglighetsaspekterna lyfts och att
inriktningen är att staden ska fungera för olika behov. Arbetsmarknads- och socialnämn-
den välkomnar översynens generella ansats, det vill säga att översiktsplanens övergripande
mål och prioriteringar tillåts ligga fast. SPF Seniorerna Samorganisation Malmö ställer
sig bakom redovisade inriktningar och tycker det är angelägna målstyrningar. Lantbrukar-
nas Riksförbund (LRF) delar planförslagets målsättning att utveckla Malmö och efter-
sträva en ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i Malmös tillväxt. Wihlborgs Fastig-
heter AB är mycket positiv till stora delar av innehållet och den framtida utveckling Malmö
stad strävar efter. Malmö centrala pensionärsråd anser att de grundläggande inriktning-
arna är bra, och kan fortsätta att gälla. Rådet anser att det är positivt att strategier för bo-
stadsförsörjning är integrerade i planförslaget. Att planen anknyter till slutrapporten från
Malmökommissionen är också positivt, som ett led i att stödja utvecklingen mot en hållbar
framtid för Malmö.

Malmö högskola konstaterar att det är ett gediget arbete som har gjorts med planförslaget
och dokumentet innehåller många kloka tankar och välavvägda strategier för den goda sta-
den. Hyresgästföreningen Region södra Skåne ställer sig positiv till planförslaget. För-
skolenämnden upplever planförslaget som ett väl bearbetat dokument med ett samlat och
konsekvent innehåll. Malmö stad ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar
stad med en robust och sammanfogad stadsstruktur. Förskolans roll för att ge plats åt män-
niskan i staden lyfts återkommande fram och betraktas med högsta prioritet tillsammans
med annan samhällsservice, bostäder och arbetsplatser. Förskolenämnden är positiv till den
roll förskolan har lyfts till i den nära, täta, gröna och funktionsblandade staden. Tekniska
nämnden anser att handlingarna generellt är välskrivna. Det är positivt att nämndens syn-
punkter gällande trafikfrågorna till stor del har beaktats. Det är även positivt att det slås fast
att planering och dimensionering av samhällsservice ska komma in tidigt i planeringsproces-
sen och att mark måste reserveras tidigt för detta ändamål.

Göteborgs stad anser att det är intressant att läsa och förstå hur en annan av Sveriges stor-
städer väljer att hantera sin kontinuerliga översiktsplanering. Det är en positiv bild av fram-
tiden som Malmö stad planerar och Göteborgs stad anser att handlingen är lättillgänglig
både i text och i digital karta, och inte minst den tydliga utbyggnadsstrategin. Lunds kom-
mun framhåller att översiktsplanens väl genomarbetade upplägg i detta planförslag har för-
finats och fyllts på med nytt och uppdaterat innehåll. På detta sätt har Malmö stad hittat ett
hanterligt sätt att ta ställning till, och även revidera sin översiktsplan varje mandatperiod.
Detta upplägg är en inspiration för det pågående översiktsplanearbetet i Lund. Burlövs
kommun menar att Malmö stads sätt att arbeta med ett dokument med planstrategi och ett
digitalt kartmaterial är spännande och ger många möjligheter.

Helsingborgs stad anser att planförslagets strategier i förhållande till stadens arkitektur
och dess förhållande till kulturmiljöer och historiska perspektiv, kring jämlikhet och jäm-
ställdhet och kring barnens perspektiv belyser intressanta och mycket viktiga aspekter av
den täta och hållbara staden. Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden är positiv till att håll-
barhets-, jämställdhets- och jämlikhetsperspektiven genomsyrar hela planen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret uppskattar de positiva ordalagen.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) konstaterar att väldigt lite har förändrats för förbun-
dets kärnfrågor sedan de yttrade sig över gällande översiktsplan. Därför ser LRF det som
angeläget att Malmö stad aktivt tar till sig landsbygdens synpunkter och föreslår förnyad dia-
log mellan LRF, politiker, tjänstepersoner och näringsliv.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Inkomna synpunkter får inte per automatik genomslag i
översiktsplanen. Synpunkter behöver vägas samman gentemot andra särintressen och allmänna intressen.
Dialog med LRF, Malmös lantbrukare, markägare, näringsidkare och övriga organisationer på landsbyg-
den är en viktig del i framtagandet av en strategi för utveckling av landsbygden och jordbrukslandskapet.

MKB Fastighets AB beklagar att det inte tydligare framgår av planförslaget vilka krafttag
som avses när det gäller att tillgodose behoven för alla som inte har ekonomiska möjligheter
att efterfråga en nyproducerad bostad. Det vore av intresse att bättre belysa vad som bör
göras och i vilken mån sådana krafttag kan rymmas inom de frågor som översiktsplanen fo-
kuserar på.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen har – i linje med kommunfullmäktiges
mål – som en av tre prioriterade inriktningar att bidra till arbete och försörjning för fler malmöbor för att ge
fler malmöbor bättre ekonomiska villkor. Det handlar bland annat om att verka för en attraktiv stad för
ett diversifierat näringsliv. Översiktsplanen rymmer möjligheter för ett omfattande bostadsbyggande på
många olika platser i kommunen och därmed med olika markpriser. Därutöver har översiktsplanen be-
gränsade möjligheter att påverka produktionskostnader för nyproducerade bostäder, subventioner, andra
styrmedel eller åtgärder som kan underlätta för ekonomiskt svaga grupper på bostadsmarknaden.

Statens fastighetsverk (SFV) framför att det har varit svårt att få en tydlig bild över ut-
ställningsförslaget eftersom strategierna är generellt utformade. Burlövs kommun framhål-
ler att det kan bli svårt att överblicka helheten av planförslaget och det innebär en viss otyd-
lighet gällande statusen på de dokument som det länkas till från kartan. Rickard Petters-
son undrar hur stadsbyggnadskontoret menar att vanligt folk ska kunna ta till sig denna
mängd information och ha synpunkter och ställer frågan om detta är stadsbyggnadskon-
torets tanke om medborgardialog.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Medborgardialog kring stadsutvecklingsfrågor sker på
många olika sätt av kommunens olika förvaltningar. En stor dialoginsats genomfördes i samband med
framtagandet av gällande översiktsplan och eftersom planförslaget nu innebär en begränsad revidering av gäl-
lande översiktsplan, har en omfattande medborgardialog inte bedömts som nödvändig eller lämplig.
Att mängden information i en översiktsplan kan uppfattas som mycket omfattande och komplex ligger i sa-
kens natur. Det finns en inneboende problematik i att presentera en översiktsplan på ett förenklat sätt, men
det är samtidigt fullt möjligt att lämna synpunkter på delar av planen utan att ta in helheten. Det finns
samtidigt anledning att kontinuerligt arbeta för att göra planens innehåll med lättillgänglig. Att redovisa
allt kartmaterial till ett digitalt verktyg på internet har varit ett steg i att förbättra tillgängligheten till
materialet. Inför antagandet kommer ett förtydligande att införas kring status på dokument som är länkade
från kartverktyget.
Malmö Idrottsföreningars Samorganisation (MISO) efterlyser en definition av begrep-
pen jämlikhet, jämställdhet, tillgänglighet, barnperspektiv och socialt kapital och på vilket
sätt begreppen ska vara vägledande i den långsiktiga planeringen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Att definiera vedertagna begrepp, som det är enkelt att
hitta information om på annat sätt, har bedömts ta för stort utrymme för att redovisas i översiktsplanen.
Begreppet socialt kapital kan betraktas som ett något mer ovanligt begrepp och kommer att definieras via
länk från planstrategin.

Tekniska nämnden anser att stycket under rubriken Samutnyttjande under Genomfö-
rande av översiktsplanen är svårt att förstå och bör förtydligas.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Formuleringarna i stycket kommer att ses över med beak-
tande av tekniska nämndens synpunkter.

Tekniska nämnden anför att den korta utställningstiden har lett till att förvaltningarna
endast fått några veckor på sig att gå igenom ett omfattande material. Det webbaserade
upplägget har lett till att det även varit svårt att få en samlad bild över vilka dokument som
ingår i remissen. Ett samlat dokument som innehåller alla handlingar, som nämnden har att
ta ställning till, hade varit att föredra. Om mer tid hade funnits hade det varit önskvärt med
en både bredare och djupare analys av hur översiktsplanen stödjer arbetet med att uppfylla
tekniska nämndens mål inom olika områden. Tekniska nämnden framför även att föränd-
ringar i förhållande till gällande översiktsplan, trots sammanfattande beskrivning, är svåra att
spåra, inte minst i det webbaserade kartmaterialet. Det gör det mycket svårt att få ett grepp
om vilka justeringar som skett.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: På grund av begränsad tid att få fram planen till anta-
gande under mandatperioden har utställningstiden begränsats till kortast möjliga i enlighet med lagstift-
ningen. Detta har kunnat motiveras av att planförslaget endast i begränsad omfattning skiljer sig från gäl-
lande plan. Stadsbyggnadskontoret har i god tid informerat övriga förvaltningar om den snäva tidsramen och
om när planen skulle remitteras, för att underlätta för förvaltningarna att resursplanera för hanteringen.
Det har funnits goda skäl till att kartmaterialet redovisas i ett digitalt verktyg, inte minst ur ett tillgänglig-
hetsperspektiv. Att gå tillbaka till ett dokument som innehåller ”allt” skulle vara ta steg bakåt i utveckl-
ingen och kan inte ses som ett alternativ. Med stöd av den redovisade sammanfattningen av väsentliga för-
ändringar i planen har en parallell läsning av gällande plan och förslaget varit möjlig, vilket – såväl avse-
ende strategier, planeringsriktlinjer och kartmaterial – ger en uttömmande och tillräcklig bild av förändring-
arna.

Tekniska nämnden framhåller att nya lösningar för tekniska försörjningssystem behöver
utredas, exempelvis kulvertlösningar, för att mer teknisk infrastruktur ska kunna samsas i
smalare gator och samtidigt få plats med träd och annan grönska. Vidare bör det förtydligas
hur den täta staden skulle vara mer resurs- och energieffektiv, särskilt som exempelvis högre
driftkostnader förväntas. VA SYD framhåller att en tät stad effektivt utnyttjar infrastruktur
som exempelvis ett VA-ledningsnät, men med förtätningen följer stora och viktiga utma-
ningar när det kommer till att hantera och härbärgera vatten vid såväl normal som kraftig
nederbörd. Det är lämpligt att också ange den av kommunen antagna skyfallsplanens rikt-
ning, att Malmö ska göras mera tåligt för att hantera skyfall. Miljönämnden anser att den
gröna aspekten av den prioriterade inriktningen En nära, tät, grön och funktionsblandad
stad ska föräras en egen underrubrik, då det behöver förtydligas och uppmärksammas vad
som menas med en grön stad. Tekniska nämnden kan inte tolka vad som menas med att
den täta och gröna staden endast kan realiseras på bekostnad av stadens hårdgjorda ytor,
och menar att det är en synnerligen centralt för förståelsen av översiktsplanen och att inne-
börden därför måste förtydligas.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Att den täta gröna och funktionsblandade staden kräver
nytänkande, innovativa lösningar och ställer krav på samutnyttjande av mark på olika sätt framgår av
planförslaget. Skyfallsplanen nämns och länkas till i planstrategin under avsnittet Klimatanpassning – sky-
fall. Den gröna staden innebär en stad som har en påtagligt större andel grönskande miljöer – snarare än
hårdgjorda – än den nuvarande. Att den gröna staden endast kan realiseras på bekostnad av hårdgjorda
ytor innebär att existerande hårdgjorda ytor i staden där så är möjligt behöver göras mer grönskande och att
andelen ny hårdgjord mark behöver minimeras.

Tekniska nämnden påtalar att det under rubriken Genomförande av översiktsplanen finns
mer än 200 strategier inom 34 strategiområden. Det medför en mycket komplicerad genom-
förandeprocess när så många strategier ska beaktas. Planförslagets upplägg innebär att av-
vägning mellan alla dessa strategier hänskjuts till följande planarbete och i slutändan varje
enskilt detaljplaneärende. Detta leder bland annat till onödigt komplicerade och långa plan-
processer. Ett stort fokus läggs på att frågor skall lösas genom innovation, samverkan och
en ökad helhetssyn. Tekniska nämnden delar denna uppfattning, men vill dock framföra att
krav på snabba processer och bristande resurser ofta är ett hinder vid lösning av de målkon-
flikter som uppstår. Grundskolenämnden ser gärna en utveckling av hur målkonflikter ska
hanteras, då det uppfattas som otydligt. Kopplingen till Malmö stads målkedja behöver
också bli tydligare. MKB Fastighets AB delar uppfattningen om att kompromisser kom-
mer att bli nödvändiga men vill framhålla att affärsmässighet inte är möjligt att kompro-
missa om samt vikten av att kompromissviljan måste genomsyra hela organisationen. Det är
ofta hos den enskilde tjänstemannen som ska handlägga ärenden som kompromisserna
måste göras. Tydlighet om vad som gäller skulle vara ett stort stöd för såväl kommunens
handläggning som för de som ska producera nya bostäder.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det ligger i översiktsplans natur – åtminstone för en kom-
mun av Malmös storlek och utmaningar – att omfatta en lång rad olika aspekter och därmed strategier.
Många remissinstanser och medverkande i planprocessen framför ofta önskemål om ytterligare aspekter som
översiktsplanen ska ta upp och belysa, så även från Tekniska nämndens förvaltningar. Det framkommer
inte sällan en stark tro på översiktsplanens möjligheter att lösa olika frågeställningar och göra fullständiga
avvägningar mellan olika särintressen och fullt ut lösa målkonflikter. Det är dock en omöjlig uppgift för en
kommuntäckande översiktsplan att förutse alla de olika situationer som kan uppstå i planeringsprocesser.
Platser och projekt har olika förutsättningar som översiktsplanen omöjligen kan hantera. Många frågeställ-
ningar och avvägningar måste därför lösas i påföljande planeringsprocesser där översiktsplanen ger den väg-
ledning som behövs för att förvaltningar och nämnder tillsammans ska kunna komma fram till godtagbara
lösningar – något som sannolikt kommer att kräva kompromisser, nytänkande och ifrågasättande av kon-
ventioner och regelverk. Att det finns en konflikt mellan krav på snabba processer och det mer komplexa
förfarande som det innebär att staden i huvudsak ska växa inåt är dock en verklighet som kommunens
olika förvaltningar och nämnder måste förhålla sig till och sätta i relation till alternativa strategier, exempel-
vis att låta staden bre ut sig över jordbruksmarken utanför Yttre Ringvägen.
Funktionsstödsnämnden menar att det behövs ett förtydligande kring hur enskilda nämn-
der ska konkretisera översiktsplanens viljeriktning till nämndsmål.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Under kommande arbetsprocesser inom översiktsplane-
ringen kommer ambitionen vara att tydligare koppla översiktsplanen till kommunens målkedja.

Malmö högskola menar att för att nå högt satta mål i framtiden måste successiva kontrol-
ler ske under planens tänkta giltighetstid och efterlyser därför fastställda delmål med tid-
punkter när de beräknas vara uppfyllda. Högskolan efterlyser en tydlig strategi för att staden
ska vara säker, trygg och inbjudande också när staden förtätas, vilket medför stora föränd-
ringar vid eller i närheten av befintliga bostäder och verksamheter.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Trygghetsaspekter behandlas på en strategisk nivå i över-
siktsplanens planstrategi, främst under rubriken Folkhälsa och trygghet. Hur dessa strategier genomförs på
olika platser och projekt med varierande förutsättningar ska ske i påföljande planeringsprocesser.

MKB Fastighets AB delar uppfattningen att ett samlat grepp och modet att bryta invanda
mönster kan ge angreppssätt där nya lösningar kommer fram. Vidare ställer sig MKB
mycket positiva till vikten av en gemensam färdriktning och att byggherrar och fastighetsä-
gare måste medverka i tidiga skeden i alla slags planeringsprocesser. I en lyhörd process
kommer det att skapas både en attraktiv stad och genomförbara projekt. Dock önskar MKB
att det tydliggörs hur den tidiga medverkan ska säkerställas och följas upp. Wihlborg håller
med om att samverkan mellan kommunens nämnder, förvaltningar och bolag måste för-
bättras så att prioriteringar sker på ett samordnat, strategiskt och målinriktat sätt. Wihlborgs
vill även poängtera vikten av att samarbeta med näringslivet som sitter närmre marknaden
och kan bidra med sin erfarenhet och kunskap för att Malmö stads målsättningar kan nås på
bästa möjliga sätt. Arbetsmarknads- och socialnämnden framhåller att den nyligen ge-
nomförda omorganisationen i Malmö stad skapar ett behov av nytänkande kring hur den
kommunala organisationen bjuder in till dialog och samarbete. Fysiska och sociala aspekter i
stadsutvecklingen måste ses som en helhet oberoende av vilken nämnd som ansvarar för
genomförandet. Cykelfrämjandet och PRO Malmös Samorganisation anser att det är
viktigt att det finns en instans som har det övergripande ansvaret för att ta beslut när det
gäller att ifrågasätta konventioner och regelverk, och att det tydliggörs vilken instans detta
är. Det behövs också tas ställning till vilka hänsyn som ska prioriteras.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Hur kommunen i samarbete med olika aktörer kan uppnå
en kultur som svarar upp mot behov av innovation och nytänkande ryms inte inom översiktsplanen. Det är
sannolikt en successiv process där översiktsplanen tillsammans med andra styrdokument som pekar i
samma riktning påverkar och efterhand leder till attityder och arbetssätt inom kommunen som krävs för att
klara tidens utmaningar.

Förskolenämnden menar att ambitionen om nytänkande och icke-konventionella lös-

ningar för att säkra samhällsservice är välkommen men det måste finnas en förståelse för de
ekonomiska konsekvenserna. Kostnaderna för nybyggnationer av förskolor ökar kraftigt år-
ligen och det bör ligga i stadens intresse att se över den ekonomiska hållbarheten i ett samlat
grepp när det gäller utbyggnad av förskolor och grundskolor. Resonemanget om att höga
kostnader för vissa yteffektiva lösningar måste tillåtas och högre driftskostnader accepteras
är inte endast att ställa kortsiktiga ekonomiska bedömningar mot att bygga staden utåt. För-
skolan är att betrakta som en tidig insats som sparar mest pengar i det långa perspektivet.
Att försvåra för förskolor att etablera sig i den täta staden på grund av de höga hyreskostna-
derna det medför är negativt. Småskalig, experimentell planering för att pröva nya lösningar
är inte den enda väg som förskolenämnden tror löser samverkan mellan organisatoriska och
finansiella strukturer. För att nå översiktsplanens mål behövs principbeslut som underlättar
för förvaltningarna att samplanera och diskutera lösningar på de komplexa problem det in-
nebär att bygga i den täta staden. Servicenämnden informerar om att bygga på gammal in-
dustrimark, men också i andra delar av staden, leder till ett ökat behov av kostsam sanering.
Servicenämnden ser ett tydligt behov av finansiella modeller inom kommunen för att klara
detta.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Förskolenämnden och servicenämnden tar upp viktiga kon-
sekvenser av översiktsplanens inriktning. Översiktsplanen pekar på behov av organisatoriska förändringar
och behov av nya finansieringsmodeller som svarar upp mot nya förutsättningar, men det är inte möjligt eller
lämpligt att inom ramen för översiktsplanen föreslå hur dessa ska utformas och genomföras.

Tekniska nämnden menar att översiktsplanen tydligare bör belysa vikten av att fysiska in-
vesteringar i stadsmiljön kombineras med sociala satsningar som skapar arbetstillfällen och
andra positiva effekter för de boende.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: I planförslaget framgår det att rekommendationerna från
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ska ge avtryck i stadsbyggandet för att bidra till minskade
klyftor och ökad trygghet. Vidare framgår det att satsningar krävs på de platser som har svaga incitament
för marknadens investeringar. Case Lindängen och Amiralsstaden är två exempel på förvaltningsövergri-
pande arbeten där detta är den självklara utgångspunkten.

Helsingborgs stad ser det som positivt att de regionala samarbetena Greater Copenhagen
och Skånebilden får ta plats i planförslaget. Däremot kunde det tydligare framgå hur Malmö
är del av det flerkärniga Skåne, där även Helsingborg, Lund och Hässleholm-Kristianstad
spelar viktiga roller på vår gemensamma arbetsmarknad.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Malmö stad, liksom Helsingborgs stad, befinner sig mitt i
Öresundsregionen och i översiktsplanen redovisas kopplingarna inom Skåne främst genom Skånebilden
och Strukturplan för MalmöLundregionen. Malmö ställer sig bakom Skånebilden som anger vikten
av en förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, liksom en ytterligare förbindelse till Köpenhamn.

Lomma kommun menar att det är positivt att Strukturplan för MalmöLundregionen integrerats
i planstrategin och att de regionala frågorna ges större utrymme och tyngd i översiktsplanen.
Eslövs kommun påpekar att en hel del nämns om både Köpenhamn och Lund, medan
kranskommunerna och resten av Skåne inte berörs särskilt mycket. Lantbrukarnas Riks-
förbund anser att det saknas en regional planering där Malmös tillgångar och behov intera-
gerar med omlandet. Riseberga villaförening påpekar behovet av en bättre regional sam-
ordning. Lokaliseringen av de två stora handelsområdena Bernstorp i Burlövs kommun och
Toftanäs i Malmö stad kan illustrera bristen på samordning och idén om ett hållbarare sam-
hälle. Tomma eller outnyttjade lokaler och hårda parkeringsytor präglar båda områdena.
Föreningen förslår också en snar översyn av kommunindelningen i Malmö-Lundområdet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Malmö stad har tillsammans med de övriga tio kommu-
nerna i MalmöLundregionen gemensamt tagit fram Strukturplan för MalmöLundregionen. Den tyd-
liggör kommunernas gemensamma ställningstaganden för att växa hållbart och redovisas på ett uppslag i
översiktsplanen. De deltagande kommunerna, som inkluderade Eslöv, har haft ett gott samarbete kring
framtagandet av strukturplanen och det börjar synas i allt fler översiktsplaner. De ställningstaganden som
görs där är viktiga för att Malmö stad och kommunerna i regionen ska fortsätta att växa hållbart och
kunna dra nytta av Malmö som regional motor. Toftanäs ska på lång sikt kunna utvecklas med en tätare
bebyggelse och fler funktioner och integreras med omkringliggande stadsdelar. Det pågår idag ingen diskuss-
ion om en översyn av kommunindelningen.

Tekniska nämnden konstaterar att det planerade bostadsbyggandet ligger på en hög nivå
historiskt sett. Nämnden anser vidare att ambitionsnivån för bostadsbyggandet i Malmö
stad kontinuerligt måste anpassas till förändringar i befolkningsprognos och andra förutsätt-
ningar. Därutöver tillkommer bostäder som ingår i olika bostadssociala satsningar. Det stora
behovet av nya bostäder, såväl permanenta som temporära, ställer krav på rationella plan-
och genomförandeprocesser så att bostäder kan färdigställas i den omfattning och takt som
krävs med hänsyn till den ökande befolkningens behov och situationen med bostadsbrist i
Malmö. Önskvärt hade varit att översiktsplanen hade varit ett bättre stöd med ökad tydlig-
het kring prioriteringar, för att underlätta för detaljplanearbetet som är nödvändigt för att
möjliggöra bland annat ett väsentligt ökat bostadsbyggande.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Bostadsbyggandet har ökat till högre nivåer än de senaste
fyrtio åren och är idag i nivå med vad som behövs för att klara den växande befolkningen numerärt. Detta
har ställt stora krav på organisationen och kommer att fortsätta att göra det framöver, men med ständig
översyn av rutiner och samarbetsfrågor fungerar det allt bättre. Tekniska nämnden önskar mer priorite-
ringar i översiktsplanen – en synpunkt som inte sällan framkommer och som speglar en stark tro på över-
siktsplanens möjligheter att i detalj styra planeringen. Översiktsplanens roll är vägledande och den varken
kan eller ska gå in i detaljer som styr efterföljande planering. Det skulle kunna innebära låsningar som i
olika situationer med olika förutsättningar komplicerar processen.

Arbetsmarknads- och socialnämnden konstaterar i likhet med planstrategins förord att

arbetet för att begränsa hemlösheten är en avgörande utmaning för Malmö. Ingen nämnd
löser frågan om bostadsbristen och hemlösheten på egen hand. Nämnden välkomnar därför
att planstrategin påtalar behovet av utökad samverkan mellan bostadsmarknadens aktörer
för att minska strukturella hemlösheten. Hyresgästföreningen Region södra Skåne delar
bilden av att ett hem är grunden för ett gott och hälsosamt liv. Ett liv med möjligheter till
försörjning, utbildning och meningsfull fritid. Likaså att de tre största utmaningarna inom
bostadsförsörjningen är att uppnå ett bostadsbyggande som går i takt med befolkningsök-
ningen, att tillgodose behovet av bostäder som alla kan efterfråga, även hushåll med låga in-
komster och att minska hemlösheten. Tekniska nämnden vill förtydliga att bostadsförsörj-
ning och bostadsbyggande förutom själva bostaden naturligtvis inbegriper ny- och ombygg-
nad av gator, trafiksystem, parker, träd, torg, belysningsåtgärder, gång- och cykelbanor med
mera. Det handlar om att bygga stad och att bygga miljöer som är attraktiva och hälso-
samma för människor att vistas i och trivas i.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret uppskattar synpunkterna. Bostads-
politiska mål och arbetet med bostadsförsörjning redovisas också i Handlingsplan för bostadsförsörj-
ning. Stadsbyggnadskontoret delar tekniska nämndens synpunkt, och menar att det finns stöd för den i
översiktsplanen.

Malmö högskola saknar en uttalad ambition att det ska byggas studentbostäder, vilket är
mycket viktigt för högskolans utveckling.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Studenternas bostadssituation tas upp både i gällande
Handlingsplan för bostadsförsörjning och i den som planeras för antagande i kommunfullmäktige
under våren.

MKB Fastighets AB menar att det behövs en mycket tydligare kommunal strategi för att
kunna lösa bostadsförsörjningen för de betalningssvaga, särskilt mot bakgrund av konstate-
randet att många hushåll i Malmö har låg betalningsförmåga och det faktum att MKB ser
uppenbara svårigheter att i någorlunda omfattning kunna påverka flyttkedjorna.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Malmö stads strategier och insatser för att klara bostads-
försörjningen återfinns i Handlingsplan för bostadsförsörjning. MKB har genom deltagande i bestäl-
largrupp för bostadsförsörjning deltagit i arbetet med att ta fram handlingsplanen, samt har lämnat syn-
punkter i samrådet för handlingsplanen. MKB har en betydande roll i arbetet med bostadsförsörjning som
förvaltare och bostadsbyggare, vilket framgår av handlingsplanen.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden vill särskilt lyfta vikten av god planberedskap och
markpolitik vad gäller olika typer av boendeformer för äldre personer, med närhet till sam-
hällsservice samt park- och naturområden. Utifrån den demografiska utvecklingen är det
viktigt att planera markyta för att tillgodose behovet av byggnader såsom trygghetsboenden,
seniorboenden, serviceboenden och särskilda boenden. PRO Malmös Samorganisation
ser med glädje att frågan om äldres möjlighet till behovsanpassat boende har lyfts fram.
SPF Seniorerna Samorganisation Malmö tycker det är bra att bostadsförsörjningen har
tagit plats i planen. Organisationen förväntar sig dock att översiktsplanen ska besvara ett an-
tal frågor som är relevanta för äldreperspektivet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: I Handlingsplan för bostadsförsörjning beskrivs bo-
stadssituationen för olika grupper i Malmö, däribland äldre, samt vilka insatser för en väl fungerande bo-
stadsförsörjning som Malmö stad planerar de närmaste fyra åren. En av de planerade insatserna är framta-
gandet av en strategi för äldres boende vilket ytterligare belyser frågan och fokuserar insatserna. Stadsbygg-
nadskontoret anser med anledning av ovan inte att översiktsplanen är rätt forum att fördjupa resonemangen
om äldres bostadssituation.

Liberalerna ställer sig skarpt kritiska till formuleringen att marknaden inte tillmötesgår be-
hovet på grund av brister i förankring på bostadsmarknaden. I huvudsak är problemet sna-
rare en total brist på tillgång på bostäder i kommunen. Bostadspolitiken behöver förändras i
grunden och nya tankesätt behövs diskuteras djupare. Liberalerna vill gå längre än att av-
skaffa de kommunala särkraven. Malmö stad bör planera staden på ett sätt som håller den
högsta kvaliteten och görs på ett genomtänkt sätt där samhällsservicen hinner med. Nu är
Malmö stad istället villig att sänka kvaliteten och acceptera byggnationer som ger maximalt
antal bostäder. Därmed vänds ryggen mot de malmöbor som efterfrågar radhus, småhus el-
ler större lägenheter. Liberalerna anser att Malmö stad, på de platser som är lämpliga, bör
uppmuntra till fler höga hus.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Den rådande bostadsbristen kräver en översyn av bostads-
politiken som inte ryms inom översiktsplanens ramar. När det gäller kommunala särkrav är det inte längre
tillåtet och tillämpas inte. Stadsbyggnadskontoret instämmer i betydelsen av att planera med hög kvalitet och
så att samhällsservicen hinner med. Fler bostäder inom alla segment behövs för att klara bostadsförsörj-
ningen i Malmö: markbostäder och lägenheter i flerbostadshus, till olika boendekostnad och med olika upp-
låtelseformer. Detta framgår även i Handlingsplan för bostadsförsörjning. Höga hus riskerar att ha
effekter som påverkar exempelvis vind- och ljusförhållanden för närmiljön negativt, varför platser för höga
hus måste väljas med noggrannhet. Stadsbyggnadskontoret delar därmed Liberalernas åsikt att höga hus
kan vara alternativ där så är lämpligt, men vill samtidigt poängtera att hög täthet kan uppnås på andra
sätt än genom att bygga på höjden.

MKB Fastighets AB instämmer med förslagen på bostadspolitiska mål att bolaget, i kraft
av sin storlek och sitt ägarförhållande, har ett särskilt ansvar för bostadsmarknaden i
Malmö. MKB anser dock att det också är viktigt att reflektera över vad en god bostadsmiljö
innebär för de olika grupper som efterfrågar en bostad i Malmö. Av de bostadspolitiska må-
len framgår att Malmö stad ska arbeta utifrån olika befolkningsgruppers bostadsbehov och
preferenser och därtill särskilt verka för att utsatta gruppers behov tillgodoses. För att en
god bostadsmiljö ska kunna erbjudas för betydligt fler är MKB övertygade om att just detta
angreppssätt är avgörande. MKB ser dock en betydande risk för att denna förutsättning inte
ligger till grund för de beslut som fattas i handläggningen av enskilda projekt. Vi vill särskilt
påtala att det finns behov av en större tydlighet kring hur de bostadspolitiska målen ska
uppnås, för att möjliggöra att avvägningar i enskilda projekt verkligen skapar förutsättningar
för att Malmö ska kunna erbjuda bostäder för alla.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: MKB har som nämns ett särskilt ansvar på bostadsmark-
naden i Malmö vilket också syns i de bostadspolitiska målen. Hur de bostadspolitiska målen ska omsättas
i praktik redovisas i Handlingsplan för bostadsförsörjning vars fokus ligger på högt bostadsbyggande,
fler bostäder för grupper med låga inkomster samt minskad hemlöshet. MKB anger att målkonflikter bör
utgå från att så många som möjligt ska kunna efterfråga en ny lägenhet vilket också är handlingsplanens
grundfokus. Samtidigt ska Malmö stad som kommun säkerställa det långsiktiga perspektivet och en håll-
bar stad. Det betyder att flera perspektiv måste finnas med i planeringen för fler bostäder. Målkonflikter
kring exempelvis bostadsbyggande med rimliga boendekostnader behandlas övergripande i Handlingsplan
för bostadsförsörjning, men mer generellt även i översiktsplanen. Det är viktigt att lyfta och synliggöra
målkonflikter men de kan inte behandlas i detalj i övergripande dokument. Ofta behöver målkonflikterna
hanteras i enskilda projekt eller fall, och ibland kan prioriteringen behöva göras inom ramen för den poli-
tiska processen.

Tekniska nämnden framför att de föreslagna bostadspolitiska målen är viktiga, välbalanse-

rade och tydliga för de genomförande nämnderna. Det kan dock i det fortsatta arbetet vara
angeläget att tydligare koppla de bostadspolitiska målen till kommunfullmäktiges målstruk-
tur så att de inte lever ett eget liv vid sidan av Malmö stads övriga målarbete. Servicenämn-
den noterar att de bostadspolitiska målen utgår från de verktyg staden har att använda sig
av, vilket är positivt enligt nämnden.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Ett nära samarbete mellan kommunens olika förvaltningar
är väsentligt för att möta utmaningar inom bostadsförsörjningen. De bostadspolitiska målen har tagit ett
steg närmare den målstruktur som finns i staden genom att de bostadspolitiska målen för tekniska nämn-
den och stadsbyggnadsnämnden ingår i nämndsmålen. Ambitionen är att fortsätta knyta målprocesserna
närmre varandra. Stadsbyggnadskontoret anser det viktigt att koppla mål tydligt till de förutsättningar sta-
den har att arbeta med frågorna.
Servicenämnden ställer sig positiv till avsnittet om samhällsservice och beskrivningen av
att god samhällsservice är viktigt. Grundskolenämnden menar att det är positivt att det i
planförslaget framgår att samhällsservice ska få ta den plats som behövs, samt att samhälls-
servicen ska planeras i tidiga skeden. Nämnden ser det också som positivt att Utbyggnadsstra-
tegi för förskola, grundskola, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildning i Malmö stad stämmer
överens med Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö som planförslagets strategier om
samhällsservice baseras på. Förskolenämnden är positiv till den roll förskolan har lyfts till i
den nära, täta, gröna och funktionsblandade staden. PRO Malmös Samorganisation ser
det som mycket positivt att avsnittet tar upp service för äldre. Hälsa-, vård- och omsorgs-
nämnden instämmer i att närhet till god och tillgänglig samhällsservice såsom kollektivtra-
fik, handel och mötesplatser är särskilt viktigt för äldre personer och personer med någon
form av funktionsnedsättning. Kulturnämnden uppskattar att offentlig kulturverksamhet
har lyfts in i avsnittet om samhällsservice. SPF Seniorerna Samorganisation Malmö an-
ser att det är bra att fritidsverksamheter tydligare lyfts fram som viktigt inslag.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är positivt att det råder samsyn kring hanteringen av
samhällsservice i planförslaget.

Förskolenämnden ser en trend att diskussionen kring samutnyttjande går mot att allmän-
heten ska ha tillgång till förskolans gård efter verksamhetstid eller genom flexibla lösningar,
men att intentionen likaså bör vara att även förskolebarnen får tillgång till andra grönytor
utanför sin förskola.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: I planförslaget finns resonemang som stödjer förskolenämn-
dens åsikt.

Förskolenämnden framhäver att den trafikmängd som alstras vid stora enheter som en ut-
maning. Trygga och säkra skolvägar är relevant för förskolor och infrastrukturen som om-
ger förskolan är högst relevant för såväl val av färdmedel som hur barnen kan tillåtas att
själv utforska sin närmiljö genom att promenera eller cykla själva en bit eller hela vägen till
och från förskolan. En trimning av gång- och cykelvägnätet i anslutning till en nyetablering
av en förskola vore högst önskvärt, skriver förskolenämnden.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Inte minst ur ett barnperspektiv är trygga och säkra skol-
vägar viktiga, precis som förskolenämnden påpekar.

Fritidsnämnden vill betona vikten av att säkerställa processen kring arbetet med översikts-
planen, specifikt vad gäller ytkrävande anläggningar. Ytor för fritidsaktiviteter försvinner allt
mer från de centrala delarna av Malmö när staden förtätas. Har ytorna väl bebyggts är det
för sent att vända tillbaka, det är därför viktigt att bevara de fritidsytor som finns i centrala
delar av staden. Fritidsnämnden och Liberalerna påpekar att det är viktigt att tänka okon-
ventionellt för att lösa utmaningarna med att etablera fritidsanläggningar i en tätare stad.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det finns ett behov av att utveckla ett mer långsiktigt stra-
tegiskt samarbete kring stora fritidsanläggningar i Malmö. Det kan vara aktuellt att exempelvis göra en
analys av någon hur antalet anläggningar har utvecklats i förhållande till geografi och demografi. Stadsbygg-
nadskontoret välkomnar ett sådant samarbete med fritidsförvaltningen. Stadsbyggnadskontoret instämmer i
att tänka okonventionellt troligtvis är en nödvändighet för att långsiktigt kunna tillgodose Malmöbornas
fritidsbehov. De tekniska möjligheterna att kombinera olika anläggningar och funktioner är stora, utma-
ningen ligger snarare i att hitta fungerande lösningar för förvaltning, skötsel, finansiering med mera. Att se
över sådana aspekter är ett viktigt utvecklingsarbete för Malmö stads samhällsserviceplanering.
Funktionsstödsnämnden framför att olika brukargrupper har olika behov av bostäder, vil-
ket kan innebära att det i vissa fall finns behov av mark utanför Yttre Ringvägen och behov
av bostäder som inte är samlokaliserade med andra bostäder eller annan verksamhet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Strategin om LSS-bostäder i planförslaget stödjer funkt-
ionsstödsnämndens åsikt.

Malmö centrala pensionärsråd vill framhålla vikten av att pensionärsorganisationerna

kontinuerligt bereds möjlighet att vara en aktiv part vid planering av, och framtagande av,
planer för stadsutveckling och alla frågor som är kopplade till detta.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Malmös äldre är en av många viktiga grupper som behöver
komma till tals i stadsutvecklingsprocesser.

Förskolenämnden menar att även familjecentraler bör nämnas. En familjecentral är en

verksamhet med öppen förskola som vårdnadshavare och barn besöker tillsammans, möd-
ravård, barnavård och individ- och familjeomsorg, och bedrivs genom samverkan mellan
Region Skåne eller annan vårdaktör och Malmö stad. Region Skåne vill i sammanhanget
lyfta iden om att införa ett Hälsotorg i Malmö. Där kan ett samlat utbud av samhällstjänster
som invånarna behöver, exempelvis sjukvård, försäkringskassa, socialtjänst, hemsjukvård,
finnas. Framtidens vårdplats kommer alltmer förflyttas till hemmet och behovet av samord-
ning kommer att bli större.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Familjecentraler och hälsotorg är positiva inslag i stadsmil-
jön, och översiktsplanen kommer att förtydligas i detta avseende. Samverkan mellan olika aktörer som möj-
liggör multifunktionella inslag i staden har stort stöd i översiktsplanen. Stadsbyggnadskontoret vill dock po-
ängtera att för att förverkliga familjecentraler och hälsotorg behöver initiativ tas i delar av planeringsproces-
sen som är mer konkreta än översiktsplanen.

Tekniska nämnden understryker att det vid översynen av översiktsplanen är av största be-
tydelse att skapa förutsättningar för fler arbetsplatser som kan bidra till en högre sysselsätt-
ningsgrad för malmöborna. Detta måste enligt nämnden lyftas fram med mycket större tyd-
lighet än vad som är fallet i utställningsförslaget. Arbetsmarknads- och socialnämnden
menar att det är viktigt att översiktsplanen belyser vikten av att skapa plats – inte minst fy-
siskt - för aktörer som kan skapa arbetstillfällen eller möjliggöra människors insteg på ar-
betsmarknaden. Arbetsmarknads- och socialnämnden skulle önska att även Malmö stads
översiktsplanering visade en mer tydlig ambition i att främja Malmöbornas möjligheter till
sysselsättning. Malmö Idrottsföreningars Samorganisation anser att betydelsen av
sysselsättning är så stor för Malmös utveckling att det borde ha ett eget avsnitt i översikts-
planen.
Stadsbyggnadskontorets kommentarer: I planförslaget betonas vikten av att Malmö stad väl-
komnar nya företag som kan bidra till Malmös diversifierade näringslivsprofil och som kan skapa en vari-
ation av arbetstillfällen med olika kvalifikationskrav. Inom ramen för den fysiska planeringen arbetar
Malmö stad för att skapa förutsättningar för detta genom att bedriva en effektiv planprocess, en aktiv och
samordnad dialog med näringslivet samt genom att arbeta för god tillgång till mark, lokaler, bostäder, kol-
lektivtrafik, infrastruktur och service. Fler arbetstillfällen skapas även genom regional samverkan i etable-
ringsfrågor. Frågor som rör näringsliv och sysselsättning behandlas i flera avsnitt i planförslaget, bland an-
nat i visionen, i de övergripande målen, i den prioriterade inriktningen ”Regional motor för grön tillväxt och
sysselsättning”, i de regionala avsnitten samt i avsnittet Näringsliv. Stadsbyggnadskontoret ser inte att ett
särskilt avsnitt om sysselsättning, utöver dessa, skulle tillföra mer.

Tekniska nämnden delar inte stadsbyggnadskontorets uppfattning om att översiktspla-

nens kapacitet vad gäller nya verksamhetsområden räcker åtminstone 15 år framåt. Förut-
sättningar måste skapas för arbetsplatser i fler nya verksamhetsområden inom en 5–10 års-
period utöver vad nuvarande översiktsplan medger. I en del fall redovisas blandad stad eller
särskilt verksamhetsområde där det finns påtagliga naturvärden. Dessa frågor måste beredas
i en förvaltningsövergripande process i god tid inför nästa mandatperiods översiktsplanear-
bete. Tekniska nämnden anser vidare att skapandet av nya arbetsplatser genom förtätning
av befintliga verksamhetsområden kommer att vara en resurs- och tidskrävande process
som bör ställas i proportion till den begränsade mängd nya arbetsplatser som bedöms
kunna skapas genom förtätning.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: I utbyggnadsstrategi till gällande översiktsplan (antagen av
kommunfullmäktige i september 2016) beskrivs översiktsplanens verksamhetsområden och en utbyggnads-
ordning läggs fast för dessa. Därtill anges i utbyggnadsstrategin hur Malmö stad ska kunna erbjuda etable-
ringsmöjligheter för olika typer av företag och en kategorisering utifrån behov av olika typer av verksamhets-
områden görs. Strategin togs fram i samarbete mellan stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och fastighets-
kontoret. Kategoriseringen i utbyggnadsstrategin redovisas i planförslaget. I planförslaget har kapaciteten av-
seende verksamhetsområden ökat något genom att nya områden lagts ut. Utifrån hur mycket mark som be-
byggts för verksamhetsområden under de senaste åren har en framräkning gjorts vilken visar att kapaciteten
i översiktsplanen räcker omkring 15 år framöver. Möjligen avser tekniska nämndens synpunkt kapaciteten
för detaljplanelagd mark för verksamheter. Hur mycket mark som detaljplaneras är en fråga för efterföl-
jande planeringsprocesser. Stadsbyggnadskontoret delar tekniska nämndens åsikt om att ett gemensamt ar-
bete behöver göras. Under 2018 planeras ett sådant arbete för att ta fram tydliga målsättningar och priorite-
ringar för planering av verksamhetsområden för yteffektiva och personalintensiva arbetsplatser för såväl hög-
och lågkvalificerade jobb i enlighet med utbyggnadsstrategin och översiktsplanen. Stadsbyggnadskontoret an-
ser vidare att Malmö stad ska använda de verktyg som finns för att möjliggöra förtätning av befintliga verk-
samhetsområden i samband med detaljplane- och bygglovsprocesser, vid köp av kommunal mark samt un-
dersöka möjligheten att utveckla nya verktyg.

Tekniska nämnden menar att det är felaktigt att strategin för start-up-verksamheter klum-
pats ihop med strategin för ytkrävande verksamheter eftersom dessa verksamheter är väldigt
olika i sin karaktär.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret delar denna åsikt och kommer att
lyfta ut start-up-verksamheter till en egen strategi.

Wihlborgs hävdar att det krävs en god planberedskap och en snabb hantering för att
Malmö ska kunna attrahera stora kontorsetableringar. Malmö stad bör därför se över tids-
kraven för byggplikt så att exploatören inte riskerar att stå med en vakant fastighet eller ris-
kera vite för att inte ha uppfyllt byggplikten.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Kommunens exploateringsverksamhet drivs med syfte att
uppnå viktiga kommunala intressen, exempelvis bostadsförsörjning, näringslivsutveckling och sysselsättning.
Den kommunala mark som utvecklas i exploateringsprojekten, och som planläggs av kommunen, säljs eller
upplåts till olika aktörer för att dessa syften ska uppnås. Det är av väsentligt intresse för kommunen att
detaljplaner för den mark kommunen säljer eller upplåter verkligen genomförs och att marken blir bebyggd
för avsett ändamål. Därför tillämpar Malmö stad, liksom de flesta andra kommuner, så kallad byggnads-
skyldigheter, vilka skrivs in i markanvisnings-, köpe- och tomträttsavtal. Det innebär en skyldighet för den
som tar över den kommunala marken att verkligen bygga inom viss tid. Det är viktigt att byggnadsskyldig-
hetens utformning är sådan att den uppfyller sitt syfte, utan att bli onödigt betungande för köpare och
tomträttshavare. Malmö stad anpassade senast under 2015 modellen vad gäller utformning av byggnads-
skyldigheter. I dialogen mellan Malmö stad och marknadens aktörer diskuteras kontinuerligt aktuella ge-
mensamma frågeställningar.

Wihlborgs betonar vikten av biltillgänglighet, då detta är en central faktor vid etablering av

en verksamhet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Malmö växer och för att staden ska vara fortsatt attraktiv
och tillgänglig, för bland annat företagslokaliseringar, är det viktigt att staden prioriterar hållbara och ytef-
fektiva trafikslag. För att möjliggöra hållbara färdsätt ska kontor och andra personalintensiva verksam-
heter i första hand lokaliseras i stationsnära lägen i den blandade stadsbebyggelsen. En fortsatt ökning av
biltrafik leder till ökade markanspråk för infrastruktur, buller- och luftföroreningar, trängsel, sämre fram-
komlighet och tillgänglighet för malmöbor och näringslivet. Genom att prioritera yteffektiva trafikslag kan
bilköer förebyggas och tillgängligheten i staden öka för alla. Detta skapar plats för nödvändig biltrafik och
fler malmöbor, verksamma och inpendlare får då lättare att ta sig till arbete och skola, handel och nöjen,
rekreation och fritidsaktiviteter. En god tillgänglighet med olika trafikslag inom, till och från Malmö bidrar
till att stimulera arbetsmarknadsregionen och är gynnsamt för stadens näringsliv.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att det i översiktsplanen bör lyftas fram att var
tionde person av Malmös befolkning sysselsätts inom de gröna näringarna.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Vilka branscher som sysselsätter malmöborna går inte
översiktsplanen in på i detalj men den statistik som redovisas utgår från uppgifter i Malmöläget som
Malmö stad redovisar årligen.

Liberalerna menar att staden bör erbjuda mervärden, i form av en välutbyggd digital infra-
struktur och fiberkablar, för att företag ska vilja etablera sig i Malmö.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Främjande av digital infrastruktur för att locka företag till
Malmö bedöms inte vara en översiktsplanefråga. Vidare tar Malmö stads näringslivsprogram upp vikten
av att kommunen kan erbjuda digitala tjänster som underlättar företags vardag.

Malmö högskola ser gärna att det finns en strategi för att binda ihop Malmö högskolas två
campusområden med trygga cykelvägar. Vattenrummen är unika för Malmö stad och det är
viktigt att ha en strategi för att göra dessa tillgängliga för alla.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen redovisar ett huvudcykelnät som ger olika
möjligheter att cykla mellan högskolans områden. Hur cykelvägarna i detalj utformas för större trygghet och
tydlighet är en fråga för gatukontoret. Inom ramen för pågående arbete med en fördjupning av översiktspla-
nen för Nyhamnen lyfts vattenrummens kvaliteter och förslag till hur de kan tas tillvara bättre läggs fram.

MKB Fastighets AB menar att strategin som handlar om att handel och kommersiell ser-
vice ska möjliggöras i bottenplan på nya bostads-, kontors och parkeringshus är problema-
tisk eftersom att det blir de boende som kommer att få betala för denna inledande vakans-
grad.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är i strategiska lägen som det ska finnas möjlighet att
vid behov omvandla bostäder eller kontorslokaler till lokaler för kommersiell service – för att undvika va-
kanser. Vilka lägen som bedöms som strategiska behöver utredas och prioriteras.

VA SYD ser positivt på ett ökat samutnyttjande i staden. MKB Fastighets AB menar att
översiktsplanen bör uppmuntra till samutnyttjande även inom blandad stadsbebyggelse eller
på platser som gränsar till blandad stad då även dessa områden behöver kunna användas för
att tillgodose behovet av bostadsproduktion. Grundskolenämnden är positiv till samut-
nyttjande av lokaler, som bidrar till en kvalitativ lärmiljö, ökad lokaleffektivitet samt möjlig-
heten att skapa flera mötesplatser för malmöborna. Samtidigt är det otydligt hur ekono-
miska aspekter av drift och underhåll i förhållande till samutnyttjande ska hanteras. Det be-
höver beaktas och tydligare belysas och i aktuella fall kopplas till hur samutnyttjande kan bi-
dra med positiva effekter.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret ser positivt på alla samutnyttjande-
initiativ. Malmö stad har i dagsläget ingen beslutad systematik för hanteringen av exempelvis ekonomiska
aspekter av drift och underhåll kopplat till samutnyttjande, men ett följduppdrag som avser reda ut sådana
frågor finns utpekat i Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Stadsbyggnadskontoret pla-
nerar att tillsammans med berörda förvaltningar genomföra detta följduppdrag med start under våren 2018.

Hyresgästföreningen Region södra Skåne menar att byggande i befintlig bebyggelse krä-
ver tät och rättvis dialog med berörda, och att det är ett sätt att stärka den lokala demokra-
tin. Vidare påpekar föreningen att det offentliga rummet är fullständigt avgörande för ett
stadsområdes attraktivitet och det behövs stora resurser för utformning, underhåll och sköt-
sel för att gator och parker ska fungera väl. Utveckling av det offentliga rummet är också en
viktig del av dialogarbetet med närboende och berörda. MKB Fastighets AB vill framhålla
vikten av att det finns en tydlig strategi och handlingsplan för genomförande av denna typ
av medborgardialog då den annars riskerar att skapa förväntningar på något som sedan inte
kan infrias. Vidare hoppas MKB Fastighets AB på ett öppet förhållningssätt där exempelvis
byggnaders placering inte enbart bedöms ur ett arkitektoniskt perspektiv utan kan placeras
på ett sådant sätt att de bidrar till en ökad trygghet i ett område.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret instämmer om vikten av dialog och
försöker i görligaste mål att leva upp till behovet. Beträffande offentliga platser och allmän platsmark har
gatukontoret en dialogenhet som helt ägnar sig åt denna uppgift. God arkitektur som ser till de funktioner
som de kommande brukarna ska använda beaktar alltid faktorer som exempelvis trygghetsaspekten.

Tekniska nämnden pekar på att det finns konfliktrisker när staden förtätas med tät och
hög bebyggelse samtidigt som gaturummen minimeras. Behovet av olika funktioner som ga-
turummet ska rymma är stort, och det finns risk för att prioritering av de nödvändiga funkt-
ionerna leder till att funktioner som påverkar livskvalitet riskerar att få stå tillbaka på grund
av tät bebyggelse. Även dagsljusförhållandena påverkas i samband med förtätning. Libera-
lerna vill lyfta problematiken med en geografiskt kompakt stad vilket riskerar att innebära
att grönytor, miljö och luftkvalitet offras. Mer hårdgjord yta är ett resultat av förtätningen
och det gör staden mer sårbar mot kraftiga regn. Trots detta menar Liberalerna att Malmö
stad fortsätter på inslagen väg och får istället göra väldigt stora investeringar för att kunna
klara de häftiga vattenmassorna som resulterar.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: I planförslaget anges att andelen hårdgjord yta i staden be-
höver minska för att uppnå en tät och grön stad – som också klarar ett förändrat klimat med fler kraftiga
skyfall. Det innebär att vissa funktionsmått kan behöva ifrågasättas och att samutnyttjande av mark behö-
ver maximeras. Dagsljusförhållanden kan i vissa fall sätta gränsen för hur tätt det är möjligt att bygga.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) menar att även för samhällena utanför Yttre Ringvä-
gen måste en rationell syn på boende i form av tät bebyggelse och närhet till samhällsservice
gälla. Villamattorna i Bunkeflostrand, Klagshamn, Tygelsjö och Västra Klagstorp är inte en
hållbar utveckling. Malmö stad måste även här kunna se möjligheter till kloka markbespa-
rande lösningar som flerbostadsbostadshus med nedgrävda parkerings- och servicefunkt-
ioner.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Gällande översiktsplan och förslag till revidering anger att
alla områden ska bebyggas yteffektivt, det gäller således även i tätorter utanför Yttre Ringvägen.

VA SYD vill ha ett förtydligande om vad som menas med blågrönt stråk. Dessutom me-
nar VA SYD att den första punkten under strategierna anger att stor restriktivitet ska gälla
för att ta parkmark i anspråk för andra ändamål, och hoppas att dagvatten inte betraktas
som ”andra ändamål”.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Grönblå stråk ska både kunna vara vandrings-, cykel- och
ridstigar längs havet, kanalerna och vattendragen, eller längs sänkor och lågstråk som vid (kraftigt) regn gör
plats för vattnet. För att översiktsplanens mål om en tät och grön stad ska kunna realiseras krävs det att
stadens ytor ska utnyttjas bättre genom samutnyttjande. Det innebär att bland annat parker både ska
gynna rekreation, biologisk mångfald och kunna hantera dagvatten.

Tekniska nämnden har synpunkter på innehållet under rubriken En grönskande stad:

- Det är viktigt att skriva om tysta platser och att befintliga tysta platser och områden ska
bevaras.
- Det bör stå att Malmö är en stad som aktivt planerar för en ändamålsenlig grönblå in-
frastruktur och välfungerande ekosystem som kan tillhandahålla tjänster som människan
kan dra nytta av.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: I planförslaget nämns behovet av en tystare miljö på flera
ställen. Även ekosystemtjänster behandlas i planen under flera olika rubriker.

Tekniska nämnden anser att framtidens stora parker och naturområden behöver pekas ut
och benämnas. De gröna stråken och vattendragen kan förtydligas. Stora restriktioner bör
även gälla för att ta naturmark i anspråk. Liberalerna understryker även att det är viktigt
med fler grönytor för att locka till sig fler Malmöbor och företag. Dock måste alla parker
underhållas bättre och mer regelbundet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Framtidens stora parker och naturområden är utpekade i
kartdelen av översiktsplanen. En del av dessa områden saknar utredningar och djupare tankar kring ut-
formning och innehåll och benämns därför inte. Övriga områden benämns under platsspecifika riktlinjer.
Tekniska nämndens synpunkter beaktas om att förtydliga gröna stråk och vattendrag genom att de gröna
stråken ska synas vid ytterligare inzoomning i kartan samt att ett lager för stora vattendrag läggs till.
Stadsbyggnadskontoret är enig med tekniska nämnden om att stor restriktivitet ska gälla för att ta natur-
mark i anspråk och förtydligar detta genom att formulera om den första strategin under avsnittet. Stads-
byggnadskontoret anser vidare att skötsel av parker och grönområden är av stor betydelse. Arbetet med un-
derhållsplaner och -strategier görs dock inte inom ramen för översiktsplaneprocessen.

Tekniska nämnden lyfter att tillämpningen balanseringsprincipen väcker ett antal mycket
viktiga frågeställningar. Det är nödvändigt att förutsättningar för balanseringsprincipens till-
lämpning tas fram och överenskommes mellan berörda förvaltningar. Det stora behovet av
bostäder, arbetsplatser och samhällsservice måste härvid beaktas. På samma sätt måste för-
utsättningar och strategier för framtagande av naturvärdesbedömningar och ekosystem-
tjänstanalyser som underlag för tillämpning av balanseringsprincipen tas fram och överens-
kommas. Miljönämnden menar att det saknas information om processen för balanserings-
principen och utvecklingen av grönytefaktorn. Strategin för balanseringsprincipen behöver
dessutom förflyttas uppåt i hierarkin.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är nödvändigt att förutsättningar för balanseringsprin-
cipens tillämpning tas fram och att alla berörda förvaltningar samarbetar i det arbetet. De preciseringar av
balanseringsprincipen som krävs för att principen ska implementeras i kommunens planeringsprocesser är
dock på en detaljeringsnivå som inte ryms i översiktsplanen. Stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, mil-
jöförvaltningen och gatukontoret har påbörjat ett gemensamt arbete för att ta fram riktlinjer för implemente-
ring av balanseringsprincipen i kommunens planeringsprocesser. Nuvarande formulering om balanserings-
principen i översiktsplanen fungerar som ett stöd till det arbetet. En grönytefaktor för allmän platsmark har
redan tagits fram inom projektet C/O City där miljöförvaltningen var involverad. Den har sedermera tes-
tats i Sege Park. Stadsbyggnadskontoret vill också förtydliga att det inte finns någon rangordning eller hie-
rarki mellan olika strategier och planeringsriktlinjer i översiktsplanen.

Tekniska nämnden påpekar att visionen om en tät och grön stad är central i planförslaget.
Det är olämpligt att bygga denna vision på uppfattningen att den gröna stadens kan förverk-
ligas huvudsakligen genom en revidering av existerande normer för hur gaturummet ska ut-
formas. Tekniska nämnden informerar vidare om att gatukontoret sedan länge arbetar med
att se över olika typer av standarder och normer och inte minst med att hitta nya platser för
trädplantering. Samtidigt krävs det yta för att skapa tillgänglighet för transporter, kollektiv-
trafik och cykeltrafik. Gatukontoret är också den enskilt största förvaltaren av träd i Malmö,
men sett till staden som helhet är dessa träd bara en liten del. För att bygga den täta gröna
staden med träd krävs därför att fler markförvaltare agerar. Liberalerna vill lyfta problema-
tiken med en geografiskt kompakt stad vilket riskerar att innebära att grönytor, miljö och
luftkvalitet offras. Länsstyrelsen har också konstaterat att ökningen av hårdgjord yta är pro-
blematisk. Wihlborgs Fastigheter AB tycker det är viktigt att närheten till grönskande
stadsrum ska öka, men ibland verkar Malmö stads olika förvaltningarnas intressen gå stick i
stäv med denna övergripande målsättning. Ofta tillåts inte förgårdsmark vilket innebär en
minskad möjlighet till grönska då trottoarer och cykelbanor skall läggas i direkt anslutning
till huslivet och tar bort möjligheter till planteringar intill byggnaderna.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Förverkligandet av den täta och gröna staden kan ske end-
ast genom att andelen hårdgjorda ytor i staden minskar. Det kräver koordinering, samsyn och kunskapsut-
byte mellan berörda aktörerna så att behoven inte ställs mot varandra utan samordnas och att ytor därmed
kan samutnyttjas. En utveckling i denna riktning är att gatukontoret arbetar med att se över olika typer av
standarder och normer, och inte minst med att hitta nya platser för trädplantering. Det finns fler aktörer än
gatukontoret – både kommunala som privata –som behöver ta ansvar för att staden ska bli tät och grön.
Stadsbyggnadskontoret önskar tydliggöra översiktsplanens ambitioner om att Malmös stadsmiljö ska bli
grönare, andelen hårdgjord yta i staden ska minska, antalet träd ska öka kraftigt, kommunen ska verka
för mer grönska på kvartersmark och att den täta och gröna staden endast kan realiseras på bekostnad av
stadens hårdgjorda ytor. I planförslaget beskrivs under avsnittet Stadens arkitektur och gestaltning att en
genomtänkt placering och gestaltning av nya byggnader i den existerande staden kan stärka stadens unika
kvaliteter och förbättra stadsmiljön och dess värden, vilket innefattar en flexibel inställning till förgårds-
mark på en generell nivå. När förgårdsmark ska eller inte ska tillåtas är ett ställningstagande som får gö-
ras från fall till fall och är inte något som kommer att beskrivas tydligare i översiktsplanen.

Funktionsstödsnämnden vill lyfta att det är viktigt att vid planering av staden utgå från
principen om universell utformning och att det är centralt att det görs rätt från början bland
annat avseende tillgänglighet och utformning av byggnader och offentliga platser. Nämnden
vill även framhålla att det i den täta staden också är av vikt att planera för tysta rum, vilket
är viktigt ur ett hälsofrämjande perspektiv. Nämnden trycker också på vikten av att ta in
målgruppernas behov och erfarenheter i olika stadier i processen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanens strategi gällande tillgänglighet av parker,
naturområden och vattenmiljöer samt skapandet och bevarandet av tysta miljöer formuleras under avsnittet
Gröna och blå miljöer för hälsa och rekreation och genom planeringsriktlinjer för park- och naturområden i
kartverktyget. Att ta in målgruppernas behov och erfarenheter i olika stadier i planeringsprocessen är något
som med fördel görs inom ramen för detaljplanering eller planeringen av specifika platser, och kanske inte
främst inom ramen för den kommunövergripande översiktsplanen.

Riseberga villaförening vill att Bulltoftaparken värnas och att Malmö stad inte ska tillåta
ny exploatering. Föreningen känner oro över att friluftsområdet kan komma att bebyggas
lite i sänder.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Den nuvarande Bulltoftaparken är markerad som ”stor
park och natur” i markanvändningskartan med dagens avgränsning där exploatering för andra än park-
eller naturrelaterade ändamål ej ska ske. Bebyggelse som har tillkommit de senaste åren bygger på tidigare
planering.

Ing-Marie Hagerev förespråkar belysning till utflyktsstigen till Torup. Vissa delar har be-
lysning men vissa delar är helt mörka.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Frågan om belysning längs specifika stråk hanteras inte
inom ramen för översiktsplanen. Önskemålen vidarebefordras istället till gatukontoret.

Miljönämnden önskar att ytterligare en strategi läggs till under avsnittet Grön stad: ”I Mal-
mös stadsmiljö ska åtgärder främjas som gynnar den vilda, biologiska mångfalden”. Patrik
Magnusson skulle vilja se mer natur integrerat i översiktsplanen. Om rekreationsmöjlighet-
erna finns i vardagen så förebygger det psykisk ohälsa och staden gynnas samtidigt med
ekosystemtjänster som exempelvis dagvattenhantering. SPF Seniorerna Samorganisation
Malmö tycker att det är bra att de gröna värdena ska stärkas samtidigt som staden ska bygg-
gas tätare. En aspekt att ytterliga betona är de gröna ytornas stora betydelse för folkhälsan.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Miljönämndens förslag till strategi motsvaras av strategi-
erna under avsnittet Biologisk mångfald. Stadsbyggnadskontoret anser att naturen och dess effekter på häl-
san är tillräckligt beskrivna under avsnitten Grön stad, Gröna och blå miljöer för hälsa och rekreation, Bi-
ologisk mångfald samt i olika planeringsriktlinjer i kartverktyget.
MKB Fastighets AB tror att det är viktigt med en bredd i staden där boende och miljöer
kan spänna från det enkla men väldigt omtyckta till det i världsklass. De arkitektoniska kra-
ven och jakten på det mer spektakulära måste sättas i relation till att fler människor ska ha
möjlighet att efterfråga en bostad. MKB bedömer också att innovativ stadsutveckling med
fokus på enklare lösningar med lägre kostnader i hög grad har potential att sätta Malmö på
kartan som en förebild både i Sverige och internationellt.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det finns ingen motsättning mellan det som MKB skriver
och vad som står i planförslaget.

Funktionsstödsnämnden lyfter att det är viktigt att vid planering av staden utgå från prin-
cipen om universell utformning och att det är centralt att det görs rätt från början bland an-
nat avseende tillgänglighet och utformning av byggnader och offentliga platser. Att redan i
planeringsstadiet utgå från att platsen utan att anpassas ska kunna användas av alla skapar
förutsättningar för en mer jämlik och tillgänglig stad.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: I planeringen strävar stadsbyggnadskontoret efter en inklu-
derande planering och efter att olika gruppers behov uppmärksammas och beaktas.

Miljönämnden anser att det i strategierna för stadens arkitektur och gestaltning ska framgå
att arkitektur ska ta höjd för framtiden i form av gröna lösningar, solenergi och medvetna
materialval, etc.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Dessa frågor behandlas i Arkitekturstaden Malmö (tema-
tiskt tillägg till Översiktsplan för Malmö).

Tekniska nämnden anser att en komplettering bör göras med Arkitekturstaden Malmös per-
spektiv att Malmös arkitektur ska upplevas i ögonhöjd. Detta bör stå både i text och i de två
sista strategierna om mänsklig skala och höga hus.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Då dessa frågor behandlas i Arkitekturstaden Malmö (te-
matiskt tillägg till Översiktsplan för Malmö) har det inte bedömts nödvändigt att dubblera texter.

Riseberga villaförening anser att negativa sidor i ett omtyckt villaområde inte har belysts i
planförslaget. En god arkitektur och stadsbyggnad, som motverkar förfulande bebyggelse i
Riseberga måste främjas på ett tydligare sätt.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen behandlar inte arkitekturen specifikt i
olika delar av staden. Däremot finns generella riktlinjer för arkitektur och gestaltning, förhållningssätt till
existerande kulturmiljöer och olika stadskaraktärer vilket i kombination med Arkitekturstaden Malmö
(tematiskt tillägg till Översiktsplan för Malmö) ger stöd för en god arkitektur och stadsbyggnad i alla sta-
dens delar.

Tekniska nämnden framhåller att kulturvärden i gröna och blå miljöer bör nämnas såväl i
inledningstexten som i strategierna Det bör genomföras en fullständig inventering och
dokumentation av Malmös värdefulla gröna och blå kulturmiljöer, vilket saknas idag. Gröna
och blå kulturvärden är nästan alltid platsspecifika och därför fungerar sällan kompensat-
ionsåtgärder. Nämnden menar också att det bör klarläggas vad som menas med att ”Mal-
mös parker har kulturella och kulturhistoriska värden som ska sättas i kontext med staden”.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Fler inventeringar av befintliga miljöer av olika slag är
önskvärt. Att sätta kulturhistoriska och kulturella värden i kontext med staden kan exempelvis innebära
hänvisning och skyltning, informationsskyltar av olika slag (om historia, händelser, arter, trädens ålder med
mera), andra pedagogiska och kunskapshöjande insatser, gröna kopplingar mellan parker genom bebyggelse,
med mera.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att när det gäller byggande i bymiljö så måste
bevarandet av kulturvärden och bymiljönstrukturen säkras, så att den ej slås sönder.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslagets planeringsriktlinjer stödjer LRF:s synpunkt.

Tekniska nämnden bekräftar betydelsen av stadens Trafik- och mobilitetsplan. Region

Skåne räknar upp flera regionala strategier och handlingsplaner som berör trafik och infra-
struktur som har antagits sedan översiktsplanen samråtts och som regionen anser vara av
intresse för kommunens fortsatta arbete. Region Skåne ser att översiktsplanens mål och in-
riktning ligger i linje med dessa regionala strategier och dokument, vilka är:
• Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050
• Mobilitetsplan för Skåne
• Cykelstrategi för Skåne
• Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen Skåne
• Regional transportinfrastrukturplan 2018-2029 för Skåne
Regionen hänvisar även i sammanhanget till Nationell transportplan 2018–2029. Regionen på-
pekar att persontrafik på Lommabanan finns med i transportinfrastrukturplanerna, men inte
på Simrishamnsbanan vilket ligger längre fram i tiden. Wihlborgs Fastigheter AB hänvisar
till Strukturplan för MalmöLundregionen som slår fast att goda förutsättningar för näringsliv,
forskning, utveckling, turism och tillväxt gynnas av goda förbindelser med omvärlden.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) menar att en fungerande landsbygd är beroende av
kommunikationer. Liberalerna menar att Malmö är en del av Öresundsregionen som i
många avseenden är ett av Europas mest intressanta tillväxtområden, men att det som på-
verkar utanför regionen, specifikt Fehmarn Bält-förbindelsen, kommer att förstärka poten-
tialen i regionen allt mer, varför Malmö stad behöver ta tillvara möjligheterna. Trafikverket
ser positivt på kommunens vilja att bygga bostäder i stationsnära lägen. Med närhet till spår-
buren kollektivtrafik tillgängliggörs effektiva och miljövänliga transporter för fler männi-
skor. En god tillgång till spårburen kollektivtrafik avlastar även stadens, regionens och lan-
dets vägar vilket medför ännu större miljövinster, anser verket. Liberalerna håller med om
att kollektivtrafik, cykel och gång ska prioriteras, men att friheten som bilen innebär för
många inte fullständigt ska begränsas. Wihlborgs Fastigheter AB lyfter fram ett funge-
rande transportsystems betydelser ur flera aspekter för den ekonomiska aspekten i den håll-
bara utvecklingen. Företaget menar att förändringar av trafikområden kan få väldigt positiva
effekter för stadsmiljön genom att bättre koppla samman näraliggande områden och ge gå-
ende och cyklister bättre villkor samtidigt som stadsmiljön kan förtätas och exploateras yt-
terligare. Samtidigt lyfter Wihlborgs fram personbilen som en fortsatt viktig parameter för
människan och om att näringsidkare inte på ett effektivt sätt kan ta sig till ett område med
samtliga kommunikationsmedel, inklusive bil, är det området inte intressant för etablering
och då finns en risk att andra städer blir relativt sett attraktivare att bo och verka i. Nobina
Sverige AB för fram att bilismen behöver begränsas och ersättas med mobilitet genom kol-
lektivtrafik för att frigöra ytor till människorna i staden, och ser planens strategier, mål och
inriktningar samt prioriteringar på gång-, cykel- och kollektivtrafik som mycket positiva.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: De internationella, nationella och regionala perspektiven är
centrala för förståelsen av översiktsplanens strategier och riktlinjer även inom trafik och mobilitet. Den lo-
kala livskvaliteten och därmed regionala och internationella attraktionskraften i Malmö består av många
delar som ibland förstärker varandra och ibland motverkar varandra, vilket är väldigt tydligt när det gäller
trafiken. Vad som är attraktivt för vissa grupper, till exempel hög biltillgänglighet, kan utgöra hinder och
faror för andra grupper. Här anger översiktsplanen ”bara” stadens inriktning och strategier men det är
också avgörande hur trafiksystemet utformas i detalj och fördjupat i geografiska områden i fortsatt plane-
ring. Översiktsplanen sammanväger denna helhet för Malmös stadsutveckling tillsammans med antagen
Trafik- och mobilitetsplan. Biltrafik kan ges tillgänglighet men ska inte dominera stadens rum.

Region Skåne ser fram emot att följa arbetet för nya lösningar för utformning, reglering
och trafiksignalstyrning i syfte att bättre prioritera mellan trafikslagen i korsningspunkter.
Tekniska nämnden hänvisar till gällande Trafik- och mobilitetsplan när den menar att kom-
pletterande insatser för att uppnå och finansiera stadshuvudgator och prioriteringar i kors-
ningar inte är självklara, eller att de åtminstone ligger utanför översiktsplanearbetet. Nämn-
den hänvisar vidare till gällande lagar och förordningar, specifikt trafikförordningen, när den
hävdar att inte alla förslag till lösningar för att hantera prioritering och kapacitet i korsnings-
punkter är genomförbara.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Förbättrad trafiksignalstyrning och prioritering ska inte
innebära att exempelvis trafiksignaler slår om hur som helst, eller bryta mot nu gällande lagar och bestäm-
melser. Dock finns det ändå mycket mer att göra på detta teknik- och utformningsområde.

Tekniska nämnden anser att redovisningen av trafikinfrastrukturen i kartverktyget i vissa

fall har en alltför hög detaljeringsgrad, och exemplifierar med att det inte är en fråga för
översiktsplanen om nya cykelstråk ska dras på ena eller andra sidan av gatan.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: För att undvika felaktiga tolkningar kommer ett nytt redo-
visningssätt att arbetas fram i kartan under denna översiktsplaneprocess.

Wihlborgs Fastigheter AB anser att det behövs ytterligare förbindelser till Västra hamnen
och Nyhamnen för att kunna bygga ut i enlighet med Malmö stads intentioner. Tillförs inga
nya förbindelser mellan områdena när de växer blir det en stor trafikinfarkt vilket inte bidrar
till den högkvalitativa stadsmiljö som Malmö stad eftersträvar. Wihlborgs har tagit fram ett
förslag på en tunnelförbindelse mellan Norra hamnen och Västra hamnen. Tunneln kom-
mer att kombineras med en slussport som dras upp och stänger ute havet vid högvatten. På
så sätt kan Malmö skyddas från effekterna av ett högt vattenstånd.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det finns en medvetenhet i Malmö stad om dagens trafiksi-
tuation men det finns andra åtgärder som först kan vidtas och inom ett kortare tidsperspektiv. Staden arbe-
tar bland annat med att få tillstånd en gång- och cykelbro samt en kombinerad gång-, cykel- och kollektiv-
trafikbro över Varvsbassängen. Det beräknas öka attraktiviteten för dessa trafikslag och samtidigt avlasta
och förenkla trafiken vid Klaffbron. Även trafiksignalsystemet kommer att ses över. Utöver detta så kom-
mer stadsbyggnadskontoret att kontinuerligt fortsätta arbeta med mobility management-åtgärder med avsikt
att få trafikanterna att välja andra färdmedel än bil. Malmö stad menar att en ny koppling som samman-
binder Västra hamnen med andra hamnområden är viktig men kan bli aktuell först på lång sikt. I den
kommunövergripande översiktsplanen redovisas en ny vägförbindelse mellan Västra hamnen och Mellersta
hamnen. En ny förbindelse är dock, oavsett placering, förknippad med flera andra frågeställningar som
också behöver utredas, till exempel möjligheten till kustskyddsåtgärder, framtida metrostationer i Västra
hamnen, nya stadsutvecklingsprojekt och hamnverksamhetens anspråk. Även om ett genomförande kommer
att dröja så avser stadsbyggnadskontoret att initiera ett arbete med avsikt att ta ett samlat grepp kring dessa
frågor.

Skånes båtförbund menar att småbåtshamnar är en viktig resurs både för kommunens in-
nevånare och för turismen. Båtturismen är redan en betydande näringsgren, men har stor
tillväxtpotential. Många hamnar har förbättrat sin service och presenterar utbud av kultur-
och fritidsupplevelser i närområdet för besökare i hamnen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är av betydelse att främja båtlivet som fritidsintresse,
både för den enskilde och för allmänheten samt för att stärka stadens identitet som kuststad. Sedan millen-
nieskiftet har nya platser för småbåtar tillkommit både i Västra hamnen och på Ön i Limhamn. Det finns
också en detaljplan framtagen för utökning av småbåtshamnen i Limhamn. Därutöver kommer det i enlig-
het med det pågående arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Nyhamnen, att beredas plats för yt-
terligare fritidsbåtar i Nyhamnsbassängen.

Pär Gustafsson anför att istället för att gatunätet ska vara finmaskigt bör gatunätet istället
vara grovmaskigt för att möjliggöra stora gårdar i tätare kvartersstad och ett kompakt of-
fentligt rum med hög kvalitet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Att gatunätet ska vara finmaskigt bör tolkas som att till-
gänglighet för gående och annan vistelse i mänskligt tempo och skala ska sättas i första rummet. Även ett
kompakt offentligt rum med hög kvalitet kan vara en gata och ett finmaskigt gatunät är därför inte i ett
motsatsförhållande till en tät och grön stad.

Svedala kommun ser positivt på ställningstagandet att Malmö stad ska stimulera möjlig-
heter för invånare att kombinera cyklande med resor i kollektivtrafiken, lokalt såväl som
regionalt, och lyfter fram möjligheterna med vik- och hyrcyklar i kombination med kollek-
tivtrafik. Cykelfrämjandet ställer sig positivt till de förbättringar och utbyggnader av cy-
kelnätet som föreslås och efterlyser att god standard säkerställs. Ida Lindgren vill se mer
utrymme och faciliteter för cyklar. Tekniska nämnden vill att utveckling av rekreativa,
gröna cykelstråk på landsbygden och för att knyta samman stad och land ska vara en strategi
samt att planeringen bör ta större hänsyn till större cykelflöden i staden med nya fordonsty-
per. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anger ett starkt behov av att den tätortsnära
landsbygden får anvisade gång-, cykel- och ridvägar som minimerar skador för de som bor
och verkar på landsbygden. PRO Malmös samorganisation och Cykelfrämjandet hänvi-
sar till nollvisionen när de förordar att trafikleder ska överbryggas planskilt. Samtidigt skri-
ver båda organisationerna att gång- och cykelförbindelser över Malmö bangård, för att
knyta Nyhamnen till övriga centrum, innebär ett motstånd för äldre att använda på grund av
höjdskillnaderna.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret instämmer i att gång-, cykel- och
ridvägar behöver anvisas tydligt och det gäller såväl på landsbygden som i tättbebyggt område. I planförslaget
ses strategierna för rekreativa samband mellan stad och land inte i huvudsak som en trafikfråga. De utpe-
kade huvudcykelstråken kräver oftast en hög nivå på bredd, utformning och att trafikslagen inte blandas på
sträckorna. De är alltså inriktade på transportkvalitet snarare än rekreativa upplevelser. Att utveckla
transportkvaliteten i huvudcykelnätet tillgodoser en bättre anpassad planering till snabbare och större typer
av cyklar. Det utesluter inte att andra stråk även för vandring, löpning och ridning kan anläggas där ut-
formningen är friare och bättre anpassad till landsbygdens varierade egenskaper. Planen målar heller inte
upp någon konflikt mellan att planseparera gående och cyklister från trafikleder och järnvägar – det anges
tydligt som riktlinje – däremot vill stadsbyggnadskontoret förtydliga att tunnlar och broar inte kan ersätta
behoven av korsningar i plan i stadsgatunätet. De vänder sig till olika människors behov. Som Cykelfräm-
jandet är inne på kan planskildheter inte alltid användas av alla grupper, såsom äldre och personer med
nedsatt rörelseförmåga. Även trygghet är en viktig aspekt. Det är en medveten strategi att minimera barriär-
verkan med ett flertal kopplingar mellan Nyhamnen och andra stadsdelar. Huvudfokus ligger på att åstad-
komma nya gång- och cykelkopplingar. Därutöver kommer Nyhamnen att förses med en god kollektivtra-
fik som knyter stadsdelen till centrala staden och övriga staden. Stadsdelens närhet till centralstationen kan
också utnyttjas för vidare transporter så att Nyhamnen blir en stadsdel med tillgänglighet i fokus.

Tekniska nämnden och Region Skåne anser att genomförd Sverigeförhandling bör få
större genomslag i planen och efterfrågar resonemang och riktlinjer om busstrafikens för-
stärkning enligt det resulterande storstadspaketet och hur framtida spårvägstrafik ska plane-
ras i ljuset av detta. Sedan utställningsförslaget har tagits fram har Malmö stad, Region
Skåne och staten ingått avsiktsförklaring om ett storstadspaket med åtta eldrivna busslinjer,
omfattande stadsutvecklingsåtgärder och byggande av 26 750 nya bostäder i dessa stråk
samt därutöver en omfattande satsning på cykelstråk. Tekniska nämnden menar att stor-
stadspaketets genomförande inte ska omöjliggöra framtida ännu mer kapacitetsstark kollek-
tivtrafik, och efterlyser ett politiskt förankrat ställningstagande till i vilken utsträckning hän-
syn ska tas till eventuella framtida spårvägstrafik i Malmö. Fyra nivåer av sådan möjlig hän-
syn presenteras av nämnden, från att ingen hänsyn alls tas till spårväg till att fysisk förbere-
delse görs både under och ovan mark vid om- och utbyggnader av gator. Region Skåne
menar att de stora satsningarna på busstrafiken under de kommande åren kommer att på-
verka strukturerna i översiktsplanen. Regionen påtalar även ett kommande höghastighets-
tågssystem i detta avseende liksom hela resan-perspektivet och påverkan på omkringliggande
kommuner. Nobina Sverige AB förordar, som lösning på bland annat tillgänglighet och
miljöproblem, pendelparkeringar med möjlighet till omstigning till kollektivtrafik i kombi-
nation med styrande parkeringsavgifter. Wihlborgs Fastigheter AB lyfter fram främjande
och utveckling av kollektivtrafiken som väldigt viktig vid sidan av övriga trafikslag. Rise-
berga villaförening tycker att god kollektivtrafik och ännu säkrare gång- och cykelstråk
måste få högsta prioritet för att lösa lokala problem med biltrafik. Föreningen föreslår för-
bättring av busslinje 6 till Toftanäs. Svedala kommun är angelägen om att utveckla kollek-
tivtrafiken mellan kommunens orter och Malmö, och framhåller satsningar på Ystadbanan,
E65, väg 841 och till Malmö Airport. Kommunen föreslår att åtgärdsvalsstudier genomförs.
Liberalerna anser att planförslaget enbart är fokuserat på spårvagn som lösning för kollek-
tivtrafiken i Malmö. Då finansiering och politiskt stöd är osäker menar partiet att man
måste bredda utredningen av kollektivtrafiken och se över fler möjligheter, däribland en
metrolösning, något som kan finansieras av trängselavgifter i centrala Malmö. Även Erik
Sandberg framhåller metro, eller monorail ovan jord, med utgångspunkt i att det inte är ak-
tuellt med spårväg i Malmö i nuläget. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) föreslår att den
spårburna trafiken ska läggas i tunnel utanför Yttre Ringvägen så att den inte hotar den
kvarvarande jordbruksmarken för exploatering och så att trafikens barriäreffekt och nega-
tiva fragmentering av marken för arrondering kan minskas. Förbundet menar också att kol-
lektivtrafikens hållplatser ska kunna nås till fots och med cykel.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen och det storstadspaket för Malmö med
omkringliggande kommuner som blivit ett resultat av Sverigeförhandlingen (www.sverigeforhandlingen.se)
har hela tiden varit konsistenta. Tekniska nämnden har varit delaktig i detta arbete. De satsningar som är
aktuella i storstadspaketet och som har arbetats fram bland annat tillsammans med Region Skåne är alla
buss- och tåglinjer som inklusive stadsutvecklingsåtgärder och cykelsatsningar redan har stöd i gällande över-
siktsplan och de kommer att kvarstå i ny plan. Paketet är en finansieringslösning för delar i stadsplane-
ringen, snarare än en ny inriktning på den. Linje 6 är ett exempel på en linje som ska förlängas österut.
Utöver storstadspaketet kommer givetvis andra satsningar på kollektivtrafik att behövas, exempelvis till
grannkommunerna. Stadsbyggnadskontoret håller inte med om att planen enbart är fokuserad på spårvagn
som lösning – det framgår av strategier och riktlinjer. Spårvägen kvarstår dock som en satsning som kom-
mer att behövas, och kan inte ersättas av de nu avtalade busslösningarna. Stadsbyggnadskontoret förstår
emellertid att en tydligare beskrivning av vad storstadspaketet innebär är önskvärd, liksom hur gränssnitten
ska hanteras mot framtida nya kollektivtrafiksatsningar. I korthet kan nämnas att i Sverigeförhandlingen
har utgångspunkten varit att fysisk förberedelse för spårväg görs både under och över mark för de sträck-
ningar där gatorna flyttas eller byggs helt nya från fasad till fasad. Dessa stäckningar är bland andra Er-
iksfältsgatan-Munkhättegatan, Amiralsgatan närmast Rosengårds station, Pildammsvägen genom Holma
och Lorensborgsgatan. På andra sträckor med spårvägsreservat bör förberedelser under mark successivt
kunna ske exempelvis vid ledningsomläggningar. Inga spårvägsförberedelser görs för övriga busslinjer, såsom
linje 3 och 7. Att på olika sätt flytta tung infrastruktur för kollektivtrafik under mark eller en nivå upp
över mark är i teorin en intressant idé. Stadsbyggnadskontoret bedömer dock att detta angreppsätt (oavsett
olika finansierande trafikavgifter eller inte) ligger så långt fram i tiden att de inte lämpar sig för planförsla-
get i nuläget. Utredningar av olika slag kan ändå vara motiverade och några pågår.

Trafikverket framför vidare att järnvägsstråket Östervärn-Brågarp upphörde att underhål-

las av Trafikverket 2015. Banan har inte trafikerats sedan början av 2000-talet, och person-
trafiken upphörde redan på 1970-talet. Järnvägsstråket är utpekat som ett framtida riksin-
tresse för järnväg under namnet Simrishamnsbanan och en förstudie har utförts. Dock finns
det i nuläget inga planer som är ekonomiskt förankrade. Lunds kommun framför att det är
positivt att Malmö stad ska verka för att spårtrafik på Simrishamnsbanan återupptas samt
att ett reservat för yttre godsspår redovisas. Däremot avslutas detta reservat i norra änden
utan vidare koppling. Hanteringen av godstrafikens flöde genom regionen är en långsiktigt
angelägen fråga som kräver samsyn mellan kommunerna. Svedala kommun ser inte spår-
trafik som en lösning under överskådlig tid för stråket Malmö-Bara-Klågerup utan efterfrå-
gar istället åtgärder för väg 841 närmare i tiden.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Utbyggnader av spårnätet för person- och godstrafik ingår
som en viktig del i att nå högt ställda lokala, regionala och nationella mål. Det är också ett av skälen till
varför det bedöms vara viktigt att behålla en beredskap för en yttre godsbana samt för en högkvalitativ spår-
förbindelse till Bara och Klågerup, som kan realiseras först efter att högre prioriterade spårtrafiketapper
kommit till stånd i och omkring Malmö. Förutsättningarna för trafik på Simrishamnsbanan är välkända
men hindrar inte att banan bibehålls i översiktsplanen som reservat för framtida persontågtrafikering. Sve-
dala kommun uppmuntras behålla sin del av spårvägsreservatet.

Tekniska nämnden efterfrågar beskrivningar av förändringar och dess konsekvenser som

kan påverka stadsplaneringen på lång sikt, exempelvis autonoma fordon och nya distribut-
ionsformer. Även MKB Fastighets AB har ett liknande önskemål. Wihlborgs Fastig-
heter AB hävdar att den strukturella omvandlingen av godstrafiken mot mer citylogistik
ställer stora krav på framkomlighet inom staden och i förlängningen en levande stadsmiljö
med transporter av produkter till butiker, restauranger, etc. Wihlborgs hävdar vidare att om-
ställningen bort från fossila drivmedel i bilar går oerhört fort och att utsläpp och buller från
biltrafiken inte kommer vara ett problem i stadsutvecklingen när omställningen är gjord.
Kreativa insatser efterfrågas inom exempelvis laddinfrastruktur för eldrift och styrande par-
keringsstrategier för att påskynda denna utveckling. Liberalerna önskar utreda möjlighet-
erna till att i framtiden kulvertera ett flertal större vägar, alltså förlägga dem under jord, för
att frigöra ytor och förbättra miljö och integration. Partiet menar att partiklar och avgaser
kan minska och färre kan bli störda av bilismen. Vägar som exemplifieras är Annetorpsvä-
gen vid Hyllie och delar av Inre Ringvägen. Däremot vill Liberalerna inte att infarter smal-
nas av. Tekniska nämnden menar att strategin för bilism och godstransporter bör delas
upp i två delar eftersom planeringen för dem är olika. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
ger Malmös politiker ansvar för att på åkermarken bygga jättelika handelslador med parke-
ringsplatser och vägsystem som endast kan nyttjas av bilburna.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Utmaningarna kopplade till nya typer av fordon och distri-
butionsformer finns beskrivna i utställningsförslaget men behöver förutsättas i flera pågående och framtida
processer i fortsatt utveckling av transportsystemet. Vad avser den pågående omställningen av fordonsflottan
delar stadsbyggnadskontoret förhoppningen att problemen med vissa utsläpp minskar. Andra utmaningar
av omfattningen av och karaktären på motorfordonstrafiken kvarstår dock, såsom barriäreffekter, ytbehov,
partiklar från däck- och vägslitage, samt buller (där de störande nivåerna i huvudsak uppstår i kontakty-
tan mellan väg och hjul och därför inte påverkas av om fordonen går på el eller något annat drivmedel). An-
tagen Trafik- och mobilitetsplan anger bland annat mål för färdmedelsandelar och har legat till grund
för ställningstagandena i planförslaget. Planen vrider fokus mot de utmaningar som har blivit alltmer påtag-
liga, nämligen de som berör social hållbarhet såsom jämlikhet, jämställdhet, makt och delaktighet. Därför
behövs insatser för att på ett effektivt sätt minska trafikens barriärverkan. Att på olika sätt däcka över
eller flytta tung infrastruktur för vägtrafik under mark är en intressant idé. Stadsbyggnadskontoret bedömer
dock att detta angreppsätt av ekonomiska skäl ligger så långt fram i tiden att de inte lämpar sig för plan-
förslaget i nuläget. Planeringen intill Annetorpsvägen genom Hyllie anger dock att en framtida möjlighet till
överdäckning ska möjliggöras. Stadsbyggnadskontoret vill också tydliggöra att gaturum i många fall kan
smalnas av utan att trafiksystemets kapacitet behöver påverkas nämnvärt, men hänvisar vidare till antagen
Trafik- och mobilitetsplan. Några nya renodlade handelsområden för bil ska inte planeras, vilket fram-
går av planförslaget.

MKB Fastighets AB menar att det är rimligt att den täta och gröna staden realiseras på re-
dan hårdgjorda ytor men att det ofta ställer krav på en lägre parkeringsnorm, varför MKB
önskar förtydligande om hur Malmö stad ser på parkeringsnormen. Tekniska nämnden
efterlyser att behov av cykelparkering nämns och att principer för parkering på gata respek-
tive i parkeringshus bör finnas med. Wihlborgs Fastigheter AB menar att allmän plats bör
kunna användas för att förbättra tillgängligheten för personer med nedsatt rörelseförmåga,
och lyfter fram negativa potentiella konsekvenser om sådan angöring hänvisas till underjor-
diska garage som ofta kan vara otillgängliga på andra sätt. Förskolenämnden ifrågasätter
den riktning som parkeringsnormen förväntas ta att parkeringsplatser för vårdnadshavare
vid hämtning och lämning förläggs till parkeringshus och menar att barn som dagligen är
oskyddade trafikanter i parkeringshus är direkt olämpligt ur ett barnsäkerhetsperspektiv.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Tekniska nämnden deltar genom sina båda förvaltningar i
ett arbete tillsammans med stadsbyggnadskontoret med flera förvaltningar i ett uppdrag för kommunfull-
mäktige om en översyn av Malmö stads samlade parkeringsstrategier. De aspekter som MKB och tekniska
nämnden efterlyser kommer att hanteras inom ramen för detta uppdrag i förslag till ny parkeringspolicy och
parkeringsnorm. Krav och riktlinjer som redan tillämpas finns även i Boverkets byggregler för angöring och
parkering för personer med nedsatt rörelseförmåga och dessa krav tillämpas i detaljplan- och bygglovsskeden.
Stadsbyggnadskontoret noterar med intresse de risker för otillgänglighet och osäkerhet som Wihlborgs och
förskolenämnden påtalar. Frågorna är dock inte aktuella att fördjupa inom översiktsplanen. Tanken har
dock aldrig varit att barnen på egen hand ska orientera sig mellan parkeringsanläggning och förskolefastig-
heten, utan korttidsparkering ordnas just för att föräldrar eller andra vuxna ska kunna följa med barnen
in på förskolan.

Petra Stenberg skriver att trafiksituationen på Vattenverksvägen söder om Valdemarsro

behöver förbättras då verksamhetsområden som alstrar tung trafik nu ligger runt hela bo-
stadsområdet. Trafiken på Vattenverksvägen bör begränsas omgående. Riseberga villaför-
ening beskriver problem orsakade av biltrafik och bilparkering runt Risebergaskolan och
Christoffer Engfeldt efterfrågar farthinder på Hohögsgatan mellan Västra Skrävlingevägen
och Videdalsvägen, där han menar att folk tenderar att köra mycket fort.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Utvecklingen av Stora Bernstorp har varit stark samtidigt
som det skett förändringar inom redan befintliga industrifastigheter. Utvecklingen gör att kan finnas anled-
ning att se över trafiksituationen på Vattenverksvägen och dess konsekvenser, inte minst avseende trafiksä-
kerhet och trafikbuller. På samma sätt kan situationen kring Risebergaskolan och Hohögsgatan behöva ses
över. Detta hanteras dock inte inom ramen för översiktsplanen. Önskemålen vidarebefordras till gatukon-
toret.

Burlövs kommun vill än en gång poängtera att kommunen inte kan acceptera ett yttre
godsspår. Trafikverket och Lunds kommun ser positivt på att kommunen tar initiativ till
planering av framtida transportsystem och därför reserverar mark för en yttre godsjärnväg.
Trafikverket tydliggör att det inte i nuläget har några planer för byggandet av en sådan bana
i kommunen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Att Burlövs kommun inte redovisar den yttre godsbanan i
sina långsiktiga planer är väl känt. Malmö stad är lika angeläget som Burlövs kommun att transporter av
farligt gods sker på ett säkert och miljöanpassat sätt. Det är också ett av skälen till varför det bedöms vara
viktigt att bibehålla en beredskap för en yttre godsbana. Transporter på järnväg är i normalfallet betydligt
säkrare än transporter på väg, varför kapacitet och utvecklingsmöjlighet måste säkras. Vad avser godsba-
nan har stadsbyggnadskontoret inte tagit del av några andra lösningar som ökar spårkapaciteten och bidrar
till större säkerhet för medborgarna. Reservaten kommer att behållas i översiktsplanen i enlighet med vad
som redovisas även i de flesta berörda grannkommuners översiktsplaner.

Arbetsmarknads- och socialnämnden menar att planförslaget på ett föredömligt sätt be-
lyser vikten av att ta hänsyn till olika gruppers perspektiv och intressen i stadsplaneringen.
Att exempelvis barn-, integrations-, genus-, jämställdhets- och äldreperspektiv vägs in i pla-
neringsprocesserna är en förutsättning för att uppnå en fungerande stad där allas behov kan
mötas. Hälsa-, vård och omsorgsnämnden är positiv till att hållbarhets-, jämställdhets-
och jämlikhetsperspektiven genomsyrar hela planen, och att dessa perspektiv är viktiga ef-
tersom målgruppen ”äldre” inte är heterogen utan innefattar människor i olika åldrar, med
olika bakgrund och med olika behov. Kulturnämnden önskar ett förvaltningsövergripande
samarbete kring framtagandet av metoder som tillvaratar det intersektionella perspektivet i
stadsutvecklingen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Ett intersektionellt perspektiv är viktigt i all planering.
Stadsbyggnadskontoret önskar fördjupad dialog med kulturförvaltningen om ett sådant samarbete som efter-
frågas.

Kulturnämnden menar att jämställdhet och jämlikhet är en fråga som kräver kontinuerligt
arbete över hela staden oavsett område. Nämnden menar att formuleringen om att kultu-
rella orsaker märks i bostadsområden, där en norm kan vara att kvinnor inte ska uppehålla
sig i den offentliga miljön, är olycklig.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Formuleringen ses över med hänsyn till kulturnämndens
synpunkt.

Liberalerna vill att översiktsplanen lyfter fram medborgardialogens betydelse och att for-
merna för dialogen utformas på ett mindre byråkratiskt sätt så att fler Malmöbor känner sig
välkomnade att delta.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Synpunkter från alla samhällets aktörer, föreningar och
medborgare är önskvärda i sammanvägningen av olika intressen inför nya strategier. I planförslaget betonas
också att alla gruppers erfarenheter och behov ska synliggöras och beaktas i stadsplaneringen. För att
kunna göra det konstateras det att metoder för ett brett och representativt deltagande i stadsbyggnadsproces-
ser och samråd behöver utvecklas.

Arbetsmarknads- och socialnämnden ställer sig positiv till att strategin lyfter att barn-
konsekvensanalyser kan användas som ett verktyg för stadsplanering, och påpekar att sedan
samrådet har kommunstyrelsen antagit Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter. Med an-
ledning av den samt regeringens förslag om att göra FN:s konvention om barnets rättig-
heter till svensk lag så ställs det högre krav på både barnperspektivet och barnets rättigheter
i all kommunal verksamhet. Förvaltningar och nämnder behöver tillsammans utveckla me-
toder för att systematisera arbetet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Den modell för social konsekvensbedömning som använts
av stadsbyggnadskontoret sedan 2015 är under omarbetning för att bättre följa upp både budgetmålen och
Agenda 2030. Här belyses grupper som barn, äldre, kvinnor, män, funktionsnedsatta m.fl. i förhållande
till de konsekvenser som det aktuella planförslaget ger.

Malmö idrottsföreningars samorganisation (MISO) påpekar att ideella föreningar fyller

viktiga funktioner i staden, exempelvis genom att skapa meningsfull sysselsättning samt bi-
dra till integration av nyanlända.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret instämmer i att ideella föreningar
är viktiga för stadens hållbara utveckling. I planförslagets strategier för Kultur och delaktighet står det att
Malmö stad ska stärka samverkan med civilsamhället. MISO ingår dessutom i den överenskommelse för
samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad som nyligen slutits. Detta blir ett konkret fo-
rum för ökat samarbete mellan Malmö stad och den idéburna sektorn.
Malmö högskola uppskattar avsnittet Platser för möten och menar att för högskolans stu-
denter är goda studiemiljöer utanför hemmet eller högskolan viktiga, och då kan detta stads-
rum vara en tänkbar miljö. Malmö Idrottsföreningars samorganisation (MISO) betonar
vikten av att lekplatser, grönområden och bollplaner ligger i nära anslutning till bostadsom-
råden och skolor för att främja fysisk aktivitet bland barn och unga. Liberalerna menar att
det behövs fler mötesytor i staden så att medborgarna bättre kan komma till tals. Funkt-
ionsstödsnämnden anser att det kan behövas specifika insatser, både i planering och ge-
nomförande, för att säkerställa att grönområden, parker, fritids- och rekreationsområden är
tillräckligt tillgängliga för personer med funktionshinder. VA SYD påminner om att Söder-
värns vattentorn och Pildammstornet båda är tagna ur drift. VA SYD vill överlåta dessa
båda byggnader till Malmö stad och föreslår att de i framtiden får förbli i samhällets tjänst
genom att utgöra två av alla spännande mötesplatser i Malmö. VA SYD informerar vidare
om att avfall är något som alla genererar och kan relatera till, men alla har också ett behov
att kunna göra sig av med sitt avfall. Avfall kan därför vara en plattform för att skapa möten
och samtal kring.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Vikten av att lekplatser, parker, naturområden och fritids-
anläggningar är tillgängliga för barn och unga är något som i planförslaget lyfts fram under en rad avsnitt.
Under avsnittet Platser för möten beskrivs vikten av att ny bebyggelse kompletteras med goda offentliga rum
och att Malmö stad ska verka för etableringen av informella icke-kommersiella mötesplatser samt samar-
beta med andra aktörer för att skapa nya koncept för mötesplatser. I planförslaget framgår det att tillgäng-
ligheten för personer med funktionshinder kontinuerligt behöver förbättras och alltid ska beaktas vid utform-
ning av det offentliga rummet. Idéerna om vattentornen är intressanta, men samtidigt inte en fråga för över-
siktsplanen. Frågan vidarebefordras till lämplig förvaltning inom Malmö stad. Stadsbyggnadskontoret avser
vidare tillföra avsnittet Hållbar avfallshantering och slutna kretslopp en text om avfallshanteringens möjlig-
heter till både möten och ökad kunskap.

Arbetsmarknads- och socialnämnden menar att stadsplaneringens potential att bidra till
ökad social hållbarhet, tillit och trygghet i Malmö ytterligare kan belysas och förstärkas i
planstrategin.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Trygghet och tillit är mycket riktigt en del av den sociala
hållbarheten och både den fysiska planeringen och det efterföljande resultatet påverkar dessa faktorer. Detta
betonas såväl i det övergripande målet om en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar stad samt i den
prioriterade inriktningen ”Staden som kulturell och demokratisk arena”. Därutöver finns uppmaningar
som understryker trygghetens betydelse under avsnitten Platser för möten och Folkhälsa och trygghet. Även
om inte orden trygghet och tillit nämns på fler sidor än så, så påverkar många av planförslagets rubriker
dessa faktorer. En tätare stad bidrar till att fler människor är i rörelse och fler som håller uppsikt. Där
fysiska barriärer byggs bort möts människor med olika bakgrund vilket öppnar för en större tolerans och
tillit till andra, etc. Ett tillägg kommer dock att göras i avsnittet Jämlikhet och jämställdhet att kollek-
tivtrafikens hållplatser ska upplevas som trygga.

Tekniska nämnden informerar om att den kommunala mark som fastighetskontoret ar-
renderar ut som jordbruksmark inom kommungränsen utgör i storleksordningen 2 100 hek-
tar. 200 hektar a dessa odlas med säkerhet ekologiskt. Detta är förutsättningar som bör
framgå i planstrategin. När jordbruksbruksmark blir ledig och översiktsplanen anger odling
eller natur undersöks möjligheten att arrendera ut till en ekologisk odlare för att på så sätt
öka arealen ekologisk odling. I samband med förvaltningen av kommunens åkermark vidtas
kontinuerligt åtgärder i syfte att öka den biologiska mångfalden. Med hänsyn till åkermar-
kens skyddsvärde som produktionsresurs är målet att inte ta alltför mycket odlingsmark i
anspråk för naturvårdsåtgärder, utan att istället sträva efter att integrera landskapselement i
och kring jordbruksmarken. Det hade varit bra att nämna landskapskaraktärerna i texten
samt specifikt nämna behov av gröna stråk för promenad och cykling.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret ser det som positivt att ca 10 % av
den kommunala jordbruksmarken odlas ekologiskt men anser inte att det är information som behöver fram-
komma i översiktsplanen. Det är också positivt att tekniska nämnden undersöker möjligheten att arrendera
ut mark till ekologisk odling när mark blir ledig. Det är ett av många sätt att stödja ekologisk odling som
översiktsplanen har som strategi. Stadsbyggnadskontoret är enig med tekniska nämnden om att inte allt för
mycket odlingsmark bör tas i anspråk för naturvårdsåtgärder och att skyddszoner och stigar ska vara inte-
grerade landskapselement i och kring jordbruksmarken samt fungera som kombinerade rid- och promenads-
lingar. Just nu pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer för hur kommunen ska arbeta efter balanserings-
principen och tekniska nämndens förslag om kompensationsåtgärder kommer att skickas vidare till det ar-
betet. Landskapskaraktärerna samt behoven av gröna stråk för promenad och cykling beskrivs i kartverk-
tyget.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) menar att Malmö stad som markägare av jordbruks-
mark saknar kompetens, kunskap och intresse för jordbruket. LRF saknar en plan för Mal-
mös markanvändning då det gäller odlingsmark. LRF föreslår att Malmö stad säljer jord-
bruksmark till näringen och i det fall man behåller åkermark arrenderar ut på längre villkor
och därmed ge bättre möjlighet för ekologisk odling. Vidare kräver LRF att Malmö stad ut-
vecklar en landsbygdsplan, som syftar till en utveckling och ett bevarande av de areella nä-
ringarna. LRF ser inte i planförslaget hur Malmö stad har tänkt att de som bedriver lant-
bruksverksamhet ska kunna utveckla sina företag vidare, vilket kräver både mer jordbruks-
mark och längre arrendetider. Den beskrivna befolkningsexpansionen kommer att kräva yt-
terligare rekreationsområden. Dessa måste särskiljas från odlad mark. Det är angeläget att i
den tätare staden även fundera över hur man sparar på jordbruksmarken som i stor omfatt-
ning är grön mark. Att se omlandet som en park vänder sig landsbygden kraftfullt mot. Det
är en existerande företagsmiljö med lantbruk som bas och många tjänster och binäringar
som servar staden. Det gröna som utgör en positiv miljö för stadsbefolkningen är sådan
som finns i dess omedelbara närhet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanen beskriver kommunens plan för odlings-
marken genom strategier under avsnittet Landsbygd och jordbruk samt genom planeringsriktlinjer i kart-
verktyget. Malmö stad arbetar med att se över arrendetider för Malmö stads arrendatorer. Stadsbyggnads-
kontoret ser att dialog med LRF, Malmös lantbrukare, markägare, näringsidkare och övriga organisat-
ioner på landsbygden är en viktig del i framtagandet av en strategi för utveckling av landsbygden och jord-
brukslandskapet. I planförslaget slås fast att jordbruk och livsmedelsproduktion ska vara den dominerande
verksamheten på Malmös landsbygd. Ett fåtal lägen för nya verksamhetsområden i direkt anslutning till
infrastruktur har dock bedömts som rimliga för att säkerställa möjligheten till ett diversifierat näringsliv i
Malmö. Dessa områden ska användas till verksamheter som kräver närhet till infrastrukturen eller när all
mark innanför Yttre Ringvägen är ianspråktagen. Stadsbyggnadskontoret vill i översiktsplanen värna det
tätortsnära lantbruket. Samtidigt innebär stadens expansionstryck att behovet för rekreation ökar. Genom
att bättre tillgängliggöra Malmös landsbygd ökar befolkningens kunskap och förståelse för lantbruket sam-
tidigt som fler näringar på Malmös gårdar möjliggörs. Gröna stråk ska fungera som kombinerade rid- och
promenadstigar där befolkningen på ett naturligt sätt kan ta sig in i odlingslandskapet året runt och på
nära håll följa växtodlingsåret och njuta av blommande rapsfält eller vajande sädesfält. Stigarna behöver
inte vara breda utan bör falla in som naturliga inslag intill åkerkanter, dikesrenar eller pilvallar. På så
sätt kan landsbygden göras mer tillgänglig och samtidigt behållas produktiv. Att anlägga promenad- och
ridstigar på odlingslandskapets villkor för att ge möjligheter till rekreation och utflykter innebär inte att
jordbruksmark tas i anspråk för andra ändamål. Nya utpekade grönområden utanför Yttre Ringvägen har
lagts i huvudsak på eller kopplar ihop områden med hög biologisk mångfald.

Sjöfartsverket ser det som väsentligt att hamnen har fortsatt goda förbindelser med övriga
infrastrukturnätet för att på så sätt även kunna utvecklas i framtiden. Byggnation av bostä-
der i nära anslutning till hamnen bör noga övervägas då buller är en naturlig del av hamn-
verksamheten och måste så få fortsätta vara.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Malmö stad har gjort omfattande insatser för att säker-
ställa hamnens fortsatta utveckling. Genom utfyllnader har Norra hamnen utökats och anslutningsvägarna
vid Spillepengens trafikplats har förbättrats. Därutöver pågår planering för att med järnväg koppla Norra
hamnen till bangården med en järnvägsbro över Industrihamnsrännan. Allt större krav ställs på att uppnå
en effektivare markanvändning, något som inte bara gäller för den blandade stadsbebyggelsen. Det gäller
även hamnens verksamhet. Det är inte rimligt att bibehålla en extensiv hamnverksamhet i centralstationens
omedelbara närhet. Av det skälet har Malmö utarbetat en fördjupning av översiktsplanen för Nyhamnen. I
arbetet med denna har övergripande bullerstudier genomförts och stadsbyggnadskontoret kan inte se att be-
byggelse i enlighet med planförslaget skulle utgöra något som påtagligt äventyrar hamnens fortsatta långsik-
tiga utveckling.

VA SYD har inget att invända mot att Malmö stad verkar för att skapa ett biosfärsområde i
Öresund, men att hänsyn måste tas till verksamheter som till exempel avloppsreningsverk.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Biosfärområden utgör inget hinder för pågående verksam-
heter av olika slag.

Skånes båtförbund vill peka på möjligheten att utnyttja Malmös unika läge vid havet för
att skapa en fantastisk koppling mellan land och hav till medborgarnas fromma. Detta bör
också kunna samordnas med behoven av särskilda anordningar med hänsyn till stigande
vattennivåer och andra skydd vid havet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Syftet med anläggning av kustskydd är att dessa skall fylla
flera funktioner, det är viktigt att dessa inte utformas som barriärer men som en koppling mellan hav och
land med funktioner som kommer medborgarna till godo.

Statens geotekniska institut (SGI) vill framhålla vikten av att vid strategiska beslut om
markanvändning måste markens lämplighet för avsett planändamål värderas utifrån livsläng-
den hos bebyggelse, anläggningar etc. Förväntade effekter av ett förändrat klimat måste så-
ledes beaktas. SGI saknar en bedömning hur klimatet påverkar de geotekniska riskerna så
som ras, skred, erosion och geotekniska risker i samband med översvämning, och hur detta
vägts in i planen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget behandlar översiktligt de frågor som SGI
framför. Fortsatt utredning och planering kommer att krävas utifrån en lång rad aspekter av klimatskydd
och klimatanpassning. Detta kommer att fortgå under lång tid framöver och slutsatser successivt att tas in i
styrdokument av olika slag.
Tekniska nämnden Det behöver framgå att en stor del av Malmös kuststräcka består av
naturreservat och rekreationsområden. Under strategin ”…positiv och tillåtande syn på kustbero-
ende fritidsaktiviteter…” måste det framgå att det inte ska ske på bekostnad av naturen. Reser-
vatsbestämmelser reglerar vad som får ske i och i anslutning till naturreservaten.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Naturreservaten framgår i översiktsplanens kartverktyg
med tillhörande planeringsriktlinjer. Avvägningar mellan olika intressen måste alltid ske vid planering. I de
fall där fastlagda regelverk eller lagstiftning gäller är det självklart att det är styrande. Något förtydligande
anses därför inte nödvändigt.

VA SYD är mycket positivt till att utrymme ska säkerställas för att bygga ut båda renings-
verken i kommunen. I vissa fall finns det dock andra nära intilliggande intressen som kan
försvåra eller i värsta fall helt omöjliggöra denna utbyggnad. Det gäller framförallt att
Malmö stad har planlagt olika natur- och friluftsområden i nära anslutning till Sjölunda re-
ningsverk, vilket kan komma att försvåra utbyggnaden och en rationell drift av
anläggningen. Samma förutsättningar gäller för Klagshamns reningsverk, men där har VA
SYD och en konstruktiv dialog.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: VA SYD avser sannolikt ett nytt naturområde i havet
nordväst om Sjölunda reningsverk. Detta område är tänkt som en möjlighet för en framtida plats för fågelliv
när Norra hamnen exploateras. Det kommer inte bli ett område för friluftsliv eller rekreation för männi-
skor, och hindrar därmed inte VA SYD:s verksamhet vid Sjölunda. När det blir aktuellt att anlägga na-
turområdet måste detta ske med beaktande av VA SYD:s behov för Sjölunda.

VA SYD påpekar att det är otydligt om utredningsområdet för Klagshamn även omfattar
skydd av Klagshamns reningsverk som är en samhällsviktig funktion.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret förtydligar i kartmaterialet att
Klagshamns reningsverk ingår i området som skall utredas vidare.

Tekniska nämnden menar att vid anläggande av kustskydd måste även kustnära naturvär-
den beaktas, inte bara marina naturvärden. Synergieffekter bör även omfatta rekreation, ge-
staltning och biologisk mångfald.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Syftet med anläggning av kustskydd är att dessa ska
kunna fylla flera funktioner, däribland de som tekniska nämnden för fram.

VA SYD konstaterar att översiktsplanen tagit med den kunskap och det arbete som under
de senaste åren bedrivits kopplat till skyfallsproblematiken. Hur andra ytor än grönytor kan
komma till användning för att göra staden tåligare mot oönskade konsekvenser av skyfall
nämns dock inte. Inte någonstans nämns hur andra stadsrum än parker kan användas för
tillfällig härbärgering av vatten, till exempel nedsänkta torg, i gaturummet osv. För att han-
tera extrema regn handlar det inte bara om markens beskaffenhet - hårdgjort eller ej - utan
även om topografi. Nedsänkta ytor där vatten kan ta plats utan att skada människor och
byggnader. Stråk där vattnet kan rinna ovan mark utan att rinna in i hus eller nerför källar-
trappor. Texten bör ändras så att läsaren inte leds att tro att det bara är ytor med vegetation
som kan vara multifunktionella. Den första strategin anger att VA-systemen ska anpassas
för ett förändrat klimat. Detta görs naturligtvis redan idag, för de nya dagvattensystem som
byggs, men det innebär inte att VA SYD kan anpassa hela sitt dagvattenledningsnät på kort
tid. Det är ett successivt, kostsamt och tidskrävande arbete, och det måste göras parallellt
med andra åtgärder som syftar till att göra staden mer tålig för ökade nederbördsmängder .
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Arbetet med skyfallshantering är pågående och förvalt-
ningsövergripande, och att andra ytor än gröna ytor och parker är aktuella för fördröjning av extrema neder-
bördsmängder. Planförslaget kommer att förtydligas i detta avseende.

Miljönämnden saknar resonemang kring helhetsgreppet på miljökvalitetsnormen för vat-

ten. Av erfarenhet är strategin om Risebergabäcken för vek. Här behöver krafttag tas för att
dels öka fördröjningen, förbättra klimatanpassningen och som bonus finns möjlighet att
förbättra ekosystemtjänsterna.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Strategin är utformad så skarpt som stadsbyggnadskontoret
finner möjligt i förhållande till gällande lagstiftning och de begräsningar som finns i plan- och bygglagen. Sta-
den arbetar dock förvaltningsövergripande med att åstadkomma en så bra dagvatten- och skyfallshantering
som möjligt både i planarbetet och genom revidering av dagvattenstrategin och handlingsplan för skyfall och
genomförande av diverse åtgärder. Det är en stor utmaning att åstadkomma fördröjning på privat kvarters-
mark.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att vid all planering och ianspråktagande av
åkermark måste en konsekvensanalys för mark och vatten presenteras. LRF menar att kon-
sekvenserna av hårdgörning inte kan kompenseras utan att motsvarande areal frigörs för
fördröjning. Konsekvensanalys av vattenhöjning för jordbruksmarken måste göras och yt-
terligare belysas i kommande planarbete. LRF anser att Vattendirektivet skulle vara direkt
styrande för en översiktsplan, eftersom Vattenmyndighetens krav redan existerar.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Ianspråktagande av åkermark för bebyggelse föregås av de-
taljplanering där erforderliga analyser av olika aspekter ingår, även mark och vatten. Konsekvenser för jord-
bruksmarken av höga havsvattenstånd kommer att ingå som en del i fortsatta utredningar och studier av
kustskydd. Vattendirektivet är en viktig förutsättning för översiktsplaneringen.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) framhåller att Malmö stad i Bunkeflostrand har till-
verkat ett parklandskap i ett villaområde som är ett rent hån mot bevarande av åkermark.
En helt annan lösning måste till för att hantera de snabba flöden som skapas av stora hård-
gjorda ytor. Befintliga parker ska kunna användas som vattendepåer.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är oklart vilket parklandskap som menas, men det är
korrekt att ett parklandskap har byggts och som har visat sig vara till stor nytta för hanteringen av extrema
regnmängder för dagvatten som i första hand rinner av från åkerlandskapet. Kommunen utreder möjlighet-
erna för att även använda befintliga parker i den täta staden som fördröjningsytor för extrema regnmängder.
SYSAV anser att behovet av utrymme för verksamhet med risk för störningar i omgiv-
ningen inte är tillräckligt väl belyst i planen, särskilt i samband med förtätning av staden.
Planen beskriver att verksamheter som ligger i eller intill befintlig eller planerad blandad
stadsbebyggelse, ska kunna finnas kvar i området under förutsättning att verksamheten kan
visa att riskbilden för omgivningen inte ökar. Detta synsätt medför stora risker för verksam-
hetsutövaren som sällan har rådighet över att avstånden krymper. Därför borde det också
ställas motsvarande krav i planprocesserna, genom att riskfrågorna ges stor tyngd inför be-
slut om hur förtätning av staden ska genomföras på ett sätt som inte gör det omöjligt för
befintliga verksamheter att fortsätta (gäller främst verksamheter med stora anläggningsinve-
steringar). MKB Fastighets AB delar översiktsplanens konstaterande att inriktningen mot
ökad förtätning medför en rad komplexa utmaningar som måste lösas när många funktioner
ska rymmas på en begränsad yta. Mot denna bakgrund menar MKB att strategin gällande
riskklassade eller på annat sätt störande verksamheter bör vara mer öppna för att möjliggöra
nödvändiga kompromisser. Det är förvisso viktigt att även dessa verksamheter kan fortsätta
att utvecklas. Malmö högskola önskar ett eget kapitel om luftföroreningar. Färjetrafiken
har flyttat något längre från stadens centrum men genererar fortfarande föroreningar som
drabbar Malmö. Detta problem borde tas med i planen liksom de föroreningar som kom-
mer från fjärrvärmeanläggningar och industrier i hamnområdet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: I planförslaget redovisas en inriktning för hur mötet mellan
blandad stadsbebyggelse och befintliga farliga verksamheter ska hanteras. Verksamheter som ligger i eller
intill befintlig eller planerad blandad stadsbebyggelse ska så långt möjligt kunna fortsätta verka i området.
En förutsättning för verksamhetens fortsatta utveckling är dock att riskbilden inte förvärras. Intilliggande
fastigheter ska kunna utvecklas men inte nödvändigtvis med alla de funktioner som ingår i den blandade
stadsbebyggelsen.

Trafikverket framför att väg E6, E20, E65, E22 och väg 11 har ett byggnadsfritt avstånd
på 50 meter. Trafikverket anser att det byggnadsfria avståndet ska respekteras. Avsteg från
det byggnadsfria avståndet kan i vissa fall accepteras beroende på ärendets egenskap, men
ska som regel gälla det vägnät som är utpekat av Länsstyrelsen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: I planförslaget föreslås inte explicit att ny bebyggelse ska
tillkomma närmre än 50 meter från varken europavägarna eller väg 11. Om det skulle bli aktuellt kom-
mer framtida byggnadsprojekt i anslutning till vägarna att medföra en prövning anpassad till projektets ka-
raktär och funktion.

Miljönämnden önskar att uppmärksamhetsavstånden till vägar rekommenderade för trans-

port av farligt gods ska kompletteras med likande formulering för farliga verksamheter.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Strategierna kommer att kompletteras med behovet av hän-
syn till angivna uppmärksamhetsavstånd till de farliga verksamheter som omfattas av lag om skydd mot
olyckor (2003:778). I översiktsplanens kartverktyg redovisas miljö-, risk- och säkerhetsfrågor under rubri-
ken underlagsmaterial. Där återfinns angivna uppmärksamhetsavstånd för farliga verksamheter.

E.ON framhåller vikten av hänsyn tas till gasdistributionsledningar enligt gällande normer
och anvisningar. Vidare menar E.ON menar att förändringar i bebyggelse kan innebära att
befintliga gasledningar måste flyttas eller att särskilda försiktighetsmått måste vidtas. E.ON
förutsätter att exploatören står för sådana kostnader. E.ON anser att ett minsta avstånd
motsvarande ett vindkraftverks totalhöjd plus 10 meter ska upprätthållas mellan vindkraft-
verk och gasledning. Om vindkraftverk uppförs inom 200 meter från gasledningen, eller om
annat markarbete sker i samband med uppförandet inom samma avstånd, ska E.ON redan i
tidigt skede kontaktas för detaljerat samråd.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Om det vid förverkligandet av översiktsplanens intentioner
skulle visa sig att markanvändningen riskerar att påverka ledningsnätet eller vice versa så ska gällande
normer och anvisningar beaktas. Uppstår behov av flytt av ledningar så kommer överenskommelser att be-
höva träffas mellan inblandade parter. I planförslaget föreslås inte någon specifik placering av något vind-
kraftverk. E.ON kommer att kontaktas för samråd i de fall vindkraftverk föreslås inom 200 meter från
någon av E.ON:s gasledningar.

E.ON framhåller att länsstyrelsens rapport avseende riksintresset Malmö hamn inte har
identifierat Sydkrafts/E.ON:s användande av bassäng 2 (som ingår i riksintresset). I rappor-
ten står det felaktigt att den inte används för kommersiellt bruk. Med denna brist i rappor-
ten blir det uppenbart att broförbindelsens läge inte är vederbörligt prövad mot motstående
intresse. Rapportens slutsats rörande statens samlade anspråk på riksintresset Malmö hamn
vilar således på bristfällig grund och ett hävdande av rapporten slutsatser kan befaras med-
föra att planförslaget inte på ett ändamålsenligt vis tillvaratar riksintresset Malmö hamn.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Vid genomgång av gällande riksintressen utgår stadsbygg-
nadskontoret från de underlag den berörda sektorsmyndigheten har lämnat Länsstyrelsen, i enlighet med 2 §
förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden, och vad länsstyrelsen framför med
anledning av underlagen. Om någon åtgärd kan antas påverka något annat riksintresse, exempelvis riksin-
tressen för energiproduktion och energidistribution, förutsätter Malmö stad att den berörda sektorsmyndig-
heten på motsvarande sätt lämnar länsstyrelsen de uppgifter som den behöver för att bevaka de riksintressen
som berörs.

Miljönämnden påpekar att det står i planförslaget står att det är en vision att hela Malmö
som geografiskt område försörjs till 100 % av förnybar och återvunnen energi år 2030. I
miljöprogrammet är det ett mål och inte en vision. Dessutom står det ingenting i målet om
att även återvunnen energi ska inkluderas. Miljönämnden anser vidare att det är hög tid att
uppdatera Energistrategi för Malmö, som antogs 2009 och gäller till 2020.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Energistrategin som antogs samtidigt som miljöprogrammet
anger att detta som en vision. Att ta med återvunnen energi är baserat på det arbete som har gjorts av miljö-
förvaltningen när klimatkontrakt för Hyllie togs fram. I det följande arbetet med kommunens energimål har
insikten om att återvunnen energi är en viktig komponent för att nå målen, särskilt för uppvärmning.
Energistrategi för Malmö gäller som miljönämnden korrekt påpekar till 2020. En uppdatering av
energistrategin liksom miljöprogrammet som antogs samtidigt och gäller till 2020 är båda aktuella till
2020.

Miljönämnden föreslår en ny skrivning: ”Storskalig vindkraft har stor teknisk och ekono-
misk potential för förnybar lokal elproduktion inför år 2020. Med de senaste årens sjun-
kande priser och förbättrade teknik kommer även energiproduktion från sol att spela en be-
tydande roll. Större anläggningar för energiproduktion och hanteringar av restflöden finns
redan i Malmös hamnområde, och det bör avsättas plats för ytterligare anläggningar för ex-
empelvis biogas samt satsningar på industriell symbios och smarta, dynamiska nät för el,
värme, kyla och gas.” Utöver detta har vätgas en potentiell möjlighet att bli en viktig kom-
ponent i framtidens hållbara energisystem i Malmö.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Texten i planförslaget kommer att ses över inför antagandet
med beaktande av miljönämndens synpunkt. Vad gäller påståendet om att storskalig vindkraft har stor
potential inför år 2020 så stämmer dock detta inte, då ekonomin för storskalig vindkraft i dagsläget är då-
lig och etableringen av vindkraft överhuvudtaget har visat sig svårt av olika skäl.

Miljönämnden anser att planeringsriktlinjerna för vindkraft i gällande översiktsplan inte

har fyllt önskad funktion, eftersom inte ett enda nytt verk har uppförts i Malmö sedan dess.
Miljönämnden konstaterar att planförslaget endast innehåller minimala förändringar av pla-
neringsriktlinjerna för vindkraft och miljönämnden gör bedömningen att dessa inte är till-
räckliga för att i större utsträckning möjliggöra etablering av vindkraft i Malmö.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: En översiktsplan skall möjliggöra en utveckling och visar
stadens inriktning för planeringen i ett 20-årsperspektiv. En översiktsplan är samtidigt inte juridiskt bin-
dande. Den offensiva inriktningen vad gäller vindkraft som Malmös översiktsplan innebär är inte anled-
ningen till att inga vindkraftverk är uppförda. Etableringen av vindkraft provas från fall till fall och bygg-
lov har stoppats av Länsstyrelsen och mark-och miljödomstolen utifrån både kulturmiljöskäl och överkla-
gande från närboende. Dålig ekonomi på grund av låga elpriser är också ett skäl för att få vindkraftsetable-
ringar har kunnat realiseras. Planeringsriktlinjerna har justerats efter det stadsbyggnadskontoret bedömer
är rimligt med tillägg för bedömningar av att lämpliga områden för vindkraft är valda då de inte påverkar
kulturmiljöintressen permanent.

Miljönämnden menar att det är positivt att skrivningen ”Vindkraftsetableringar ska vara
möjligt även på andra platser än de markerade, men måste där prövas från fall till fall.” är
upplyft till färgbeskrivningen, men miljönämnden anser att även detta lager (det vill säga alla
områden som inte definierade som lämpliga eller prioriterade för vindkraft) bör belysas med
ett färgat raster i kartan. Miljönämnden anser också att bisatsen ”men måste där prövas från
fall till fall.” bör tas bort eftersom detta gäller alla etableringar av vindkraft, även inom om-
råden som är markerade som lämpliga eller prioriterade för vindkraft.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret bedömer att det är tillräckligt att
skrivningen är lyft upp till färgbeskrivningen för förtydligande, men bedömer det inte motiverat med ett eget
raster i kartan. Detta gäller i hela kommunen oavsett, och risken är att detta raster i så fall skulle blivit
mindre utbrett om utformandet av detta tog hänsyn till riksintressen för kulturmiljö. Bisatsen om att vind-
kraft ska provas från fall till fall justeras i enlighet med miljönämndens synpunkt.

Miljönämnden ställer sig starkt tvivlande till lämpligheten i att införa planeringsriktlinjer
för solenergi. Detta riskerar att underminera vilja, mod och möjligheter att etablera solenergi
utanför de i planeringsriktlinjerna markerade områdena för solenergi. Miljönämnden anser
sammantaget att planeringsriktlinjerna för solenergi bör uteslutas i den aktualiserade över-
siktsplanen
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Utpekande av områden lämpliga för solenergi i översikts-
planen är en del av projektet Solguide för Malmö och är med av den anledningen. Inom detta projekt arbe-
tas det med en eventuell ytterligare definiering av områden som eventuellt kan bygglovsbefrias eller där bygg-
lovsprocessen kan förenklas. Detta blir dock inte klart under denna översiktsplaneprocess. Det är korrekt
att de områden som är utpekade gäller storskalig solenergi, och det finns ingen motsättning mellan detta ut-
pekande och solenergi i den övriga stadsbilden. Stadsbyggnadskontoret kommer att se över planeringsriktlin-
jerna och benämning för justeringar för förtydligande av syfte.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) menar att en satsning på storskalig vindkraft har

många negativa påverkansfaktorer gällande natur, djurliv, jordbruk, buller och utseende.
Förbundet anser att solceller och biogas har många fler positiva aspekter gällande förnybar
energi.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: I översynen av översiktsplan lyfts solenergi på samma sätt
som med vindkraft med egna planeringsriktlinjer och biogas nämns som en av fler förnybara energikällor
som måste till för att försörja staden med förnybar energi.

Sysav anser att energi från avfallsförbränning också borde omfattas när det gäller förnybar
och återvunnen energi.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget tar upp återvunnen energi som en viktig del
av energiförsörjningen.

E.ON har för avsikt att driva på utvecklingen om återvunnen och förnybar energi och vill
gärna samarbeta med kommunen i att implementera hållbara energilösningar i kommunens
utbyggnad.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: E.ON:s önskan om samarbete med kommunen för imple-
mentering av hållbara energilösningar i kommunens utbyggnad välkomnas.

E.ON anser att för att säkerställa en hög säkerhet kring befintliga gasledningar ska ett
minsta avstånd motsvarande vindkraftverkets totalhöjd plus 10 meter upprätthållas mellan
vindkraftverk och gasledning. Om vindkraftverk uppförs inom 200 meter från gasled-
ningen, eller om annat markarbete sker i samband med uppförandet inom samma avstånd,
ska E.ON redan i tidigt skede kontaktas för detaljerat samråd.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Den enda gasledningen som finns utpekad i översiktspla-
nens kartmaterial ägs av Swedegas. De anvisningar som finns i översiktsplanen om avstånd i förhållande
till gasledningen är hämtade från Swedegas.

Svenska kraftnät anser att det är positivt att kraftledningar är redovisade i översiktsplanens
kartunderlag, men önskar att skillnad görs på stamnäts- och regionledningar då dessa har
olika funktioner för elnätsstrukturen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanens kartmaterial uppdateras i enlighet med
Svenska kraftnäts synpunkt.

Sjöfartsverket vill uppmärksamma att det sannolikt bara är en del av Sjollen som i prakti-
ken kan nyttjas för vindkraft. En orsak är att det kan behövas fysiska säkerhetsavstånd till
sjöfartens farleder samt att vindkraft avger elektromagnetiska störningar som kan störa ut
både navigationsutrustning och radioutrustning.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Säkerhetsaspekterna samt förhållningssätt till sjöfarten är
några av de aspekter som måste utredas noggrant i samband med vindkraftsetablering till havs.

Wihlborgs framför att beträffande resurseffektivt och miljövänligt bör en dialog med mark-
naden fördjupas för att utbyta erfarenheter och skapa en förståelse för byggprocessen i
praktiken, för att undvika diskussioner där vissa krav som ställs av Malmö stad äventyrar
kommunens ambition om ett miljövänligt byggande.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Detta är inte en fråga för översiktsplanen. Stadsbyggnads-
kontoret förmedlar synpunkten till de medarbetare som arbetar med hållbart byggande i plan- och bygglovs-
skedena i Malmö stad.
VA SYD har lämnat en rad detaljerade synpunkter på avsnittets strategier, övriga texter och
bildmaterial. VA SYD anser att strategin om biogasanläggningar och biogas ska strykas.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Inför antagande beaktas VA SYDs olika synpunkter.
Efter förändringarna av strategier, övriga texter och bildmaterial blir det tydligt att Malmö stad fokuserar
på att avfall ska återanvändas. Stadsbyggnadskontoret anser dock att punkten om biogasanläggningar ska
finnas kvar. Översiktsplanen har en tidshorisont på ca 20 år och även om förutsättningar för biogasanlägg-
ningar inte finns idag så kan de komma att finnas i framtiden.

VA SYD påpekar att i det i kartverktyget finns ett skikt som heter Återvinning under Tek-
nisk försörjning. Där finns de två återvinningscentralerna Bunkeflo ÅVC och Norra Ham-
nen ÅVC utmärkta tillsammans med en lokalisering av den nya återvinningscentralen som
ska etableras i Elisedal. Det får gärna göras ett tillägg för Mötesplats ReTuren i Lindängen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret anser inte att de exakta lokali-
seringarna av kommunens mindre insamlingsplatser, som ReTuren på Lindängen, behöver redovisas i kart-
verktyget då det anses vara alltför detaljerad information för en översiktsplan.

MKB Fastighets AB hänvisar till tidigare yttrande där komplexiteten med förtätningspro-
jekt både avseende risken för överklagande och därmed senare färdigställande samt risken
för ökade produktionskostnader framhölls. Det bör även beaktas att fler bostäder ställer
krav på mer samhällsservice och att dessa verksamheter ställer stora krav på utomhusytor
vilket även om de samnyttjas försvårar förtätning av staden. I planförslaget konstateras att
växa inåt kan innebära att kostnader för vissa yteffektiva lösningar kan bli höga i enskilda
fall men att dessa måste tillåtas. MKB vill tvärtom understryka att ur ett hyresrättsperspektiv
är affären vid förtätning redan hårt ansträngd. Ju fler kostnader som påförs projekten desto
större blir risken att de inte kan genomföras. MKB vill återigen också särskilt uppmärk-
samma sin bedömning att det blir svårt att hinna bygga de bostäder som behövs de kom-
mande åren med hänsyn till bristen på färdiga detaljplaner. Ovanstående aspekter bör finnas
med i diskussionen om kapacitet för att tillräcklig produktionstakt ska kunna upprätthållas.
Sammantaget menar MKB att planförslaget riskerar att överskatta kapaciteten för nypro-
duktion.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Samhällsekonomiska och kommunalekonomiska perspek-
tiv och konsekvenser av att bygga staden tätare behöver kontinuerligt studeras och sättas i relation till alter-
nativet att låta staden i första hand växa utåt – och vad det får för andra konsekvenser. Därtill måste alla
hållbarhetsaspekter vägas in i sammanhanget.

Liberalerna vill lyfta vikten av att Malmö stad förbereder för eventualiteten att den beräk-
nade befolkningstillväxten inte blir av. Som oroskälla noterar Liberalerna att fokus ligger på
flerfamiljshus och till mindre del på villaområden. Det är viktigt att Malmö stad fokuserar
på vad som efterfrågas och vilken kommunal service som önskas.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Strategin att i huvudsak växa inåt är ett robust sätt att
förhålla sig till olika demografiska förändringar. Översiktsplanen ger möjlighet till att såväl flerbostadshus
som markbostäder byggs i Malmö i enlighet med efterfrågan.
Sjöfartsverket framför att buffertzoner inte ska ingå i beskrivningen av riksintresset för
kommunikationer med avseende på farleder. Trafikverket som 2010 övertog ansvaret för
riksintresset kommunikationer från Sjöfartsverket arbetar nu med en översyn av dessa utpe-
kanden.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det råder oklarheter kring hur redovisningen av farlederna
ska ske varför redovisningen tills vidare bibehålls. En revidering kommer att ske när Trafikverket åter-
kommit med en precisering av farledernas utbredning.

Försvarsmakten ser att det med fördel beskrivs i text att alla höga objekt skall remitteras
till Försvarsmakten. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför,
och högre än 45 m inom, sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende
höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Översiktsplanens planeringsriktlinjer för riksintressen
kommer att kompletteras med en skrivning motsvarande den som Försvarsmakten föreslagit.

Trafikverket delar kommunens bedömning av riksintressets utbredning för väg E6.01. Tra-
fikverket avser att minska riksintressets geografiska utbredning avseende väg E6.01 till att
avslutas i korsningen Västkustvägen/Containergatan.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Trafikverkets avsikt att anpassa riksintresset efter dess
funktion är positivt.

Trafikverket ser positivt på kommunens vilja att bygga bostäder i stationsnära läge men
framhåller vikten av de miljö- och utrymmesbehov som järnvägstrafiken innehar. Bostads-
byggande i stationsnära läge kan inte ske på bekostnad av järnvägens nuvarande och fram-
tida funktion.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det finns en stor förståelse för de krav på yta och funkt-
ioner som behövs för att driva en funktionell järnvägstrafik. Samtidigt finns det stora samhälleliga vinster
av att använda stationsnära mark så effektivt som möjligt. Malmö stad verkar för att finna lösningar som
tillgodoser båda dessa intressen. Av detta skäl medverkar kommunen tillsammans med Trafikverket och
Jernhusen i ett arbete med avsikt att finna gemensamma lösningar.

Trafikverket noterar att planförslaget presenterar två gång- och cykelbroar över bangården.
Trafikverket står fast vid sitt tidigare yttrande i frågan och menar att den östra gång- och cy-
kelbron medför fysiska inskränkningar på bangården som påtagligt kommer försvåra till-
komsten och utnyttjandet av anläggningen. Den östra bron bör därför utgå ur planförslaget.
Den västra gångbron måste utredas vidare för att kunna bedöma brons genomförbarhet
och påverkan på järnvägsverksamheten. Trafikverket deltar i utredningen om den västra
gångbrons genomförbarhet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Malmös bangård står inför nya utmaningar. Det handlar
om en anpassning för framtida höghastighetståg, längre godståg, fler och längre regiontåg, utökat servicebe-
hov, utökad depåkapacitet samt en planskildhet mellan spåren som leder till banhallen och Citytunneln.
Samtidigt är bangårdens omgivning i ständig förändring, viket påverkar bangårdens förutsättningar. Med
Nyhamnens omvandling fungerar det inte längre med en statisk syn på bangården. Malmö stad arbetar där-
för tillsammans med Trafikverket och Jernhusen för att skapa en bild över bangårdens framtida utveckling.
Utredningen ska utgöra underlag för kortsiktiga, långsiktiga, små och stora investeringsbeslut. På så sätt
förhindras investeringar som på sikt kan komma att klassificeras som allt för kortsiktiga eller rent av fel-
aktiga. De funktioner som inte får plats inom bangården måste ges möjlighet till en annan lokalisering,
kanske utanför kommunen. En målsättning med processen är att komma ur en situation där all stadsbygg-
nadsutvecklig kring bangården reflexmässigt avvisas med motiveringen att man inte vet vad framtiden kan
föra med sig. På så sätt kan en situation uppnås där ett par stödben för gång- och cykelbroarna kan ställas
inom bangården så att bangårdens verksamhet störs så lite som möjligt, och finna ny lämplig mark för
funktioner som inte nödvändigtvis måste ligga vid centralstationen så att dessa kan användas för exploate-
ring.

Trafikverket noterar att förslagets planeringsriktlinjer avses en spårvagnsdepå att anläggas

på fastigheterna Hamnen 22:110 och Hamnen 22:112. Trafikverket förutsätter att kommu-
nen låter utreda detta placeringsval noggrant innan en placering av spårvagnsdepån bestäms.
Det kan finnas risk att etableringen av en spårvagnsdepå på de aktuella fastigheterna in-
skränker på bangårdens och riksintressets funktion.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Hamnen 22:110 och Hamnen 22:112 är privatägda och
ingår inte i riksintresset för bangården. Stadsbyggnadskontoret bedömer att en spårvägsdepå på fastigheterna
inte skulle inskränka eller på annat sätt begränsa bangårdens funktion.

Tekniska nämnden önskar ett klargörande över planeringsriktlinjernas status i jämförelse

med de tematiska planeringsriktlinjer, pågående planarbete, etc. Planeringsriktlinjerna är
emellanåt relativt detaljerade samtidigt som de inte är kompletta.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: De platsspecifika planeringsriktlinjerna utgör ett komple-
ment till de tematiska planeringsriktlinjerna och avser ett specifikt geografiskt område. Platsspecifika plane-
ringsriktlinjer anges för de delar av staden där betydande förändringar är planerade under planperioden. För
dessa områden har det genomförts studier i olika sammanhang och på olika nivåer. Planeringsriktlinjerna
redovisar delar av det som framkommit i dessa studier och som ska beaktas i det följande planeringsarbetet.
Avsikten är att de platsspecifika planeringsriktlinjerna ska visa en mer detaljerad bild över hur det en-
skilda området ska utvecklas för att stödja de övergripande ambitionerna. Det gör att vissa ställningstagan-
den har betydelse för staden som helhet medan andra i huvudsak har betydelse för det specifika området och
dess utveckling. Avsikten i första hand är inte att återupprepa det som kan åskådliggöras genom att öppna
tematiska planeringsriktlinjer. Ett förtydligande av hur planeringsriktlinjerna ska tolkas kommer att redo-
visas i planförslaget inför antagande.

Tekniska nämnden framför att den södra delen av verksamhetsområdet kan komma att
behövas för serviceytor till den botaniska trädgården och den botaniska trädgårdens entré-
område påverkas av utbredningen av spårvägsdepån.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Området är utpekat som en möjlig lokalisering av en spår-
vagnsdepå. Det är idag oklart vilken utbredning en sådan depå skulle få. Innan detta är fastlagt måsta an-
nan användning anstå.
Tekniska nämnden framför att det finns stora grönytor både i Amiralsgatans mittremsa
och längs sidorna. Dessa behöver kompenseras vid en framtida exploatering. Ordet ”impe-
diment” bör undvikas om det är gröna ytor som åsyftas. Planering och genomförande av
Amiralsstaden är en mycket komplex uppgift. Fördjupade analyser måste genomföras i sam-
band med det fortsatta arbetet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planeringen och genomförandet av Amiralsstaden drivs i
projektform med ett brett deltagande som involverar flera förvaltningar. På så sätt säkerställs goda förutsätt-
ningarna att hantera frågor som uppkommer under processen.

Tekniska nämnden framför att det gröna huvudstråk som går genom området längs Rise-
bergabäcken behöver förstärkas och få ökad framkomlighet. Fritidsområden i grönstråket
ska ha rekreativa kvaliteter och utvecklas så att tillgängligheten ökar för alla. Om verksam-
hetsområdet förtätas ska det även förtätas med gröna och blå kvaliteter. Området är ett risk-
område för översvämning.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planeringsriktlinjerna kompletteras med en beskrivning av
värdet av att utveckla Risebergabäcken och dess närområde. Vikten av att ta hänsyn till översvämningsris-
ken på grund av skyfall kommer att poängteras.

Tekniska nämnden påpekar att ekostråket har minskats med ett område omfattande ca 3
hektar. Ekostråket är ett av de gröna strukturerande huvudstråken i Malmö som förbinder
staden med kusten, vilket ska framgå.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: En detaljplan håller på att utarbetas för avsedd del av
ekostråket. Översiktsplanens redovisning har anpassats så att den överensstämmer med detta arbete.
Ekostråkets yta har inte minskats i yta, däremot har ytan omfördelats så att delar av det som tidigare ut-
gjorde en del av ekostråket har blivit blandad stadsbebyggelse och vice versa. Att ekostråket utgör en del av
huvudstråket som förbinder staden med kusten kommer att framgå.

Tekniska nämnden menar att det östvästliga gröna huvudstråket som förbinder Bulltofta
och Östra Kyrkogården med Pauli kyrkogårdar och innerstaden måste förstärkas. Tekniska
nämnden påpekar också att det förefaller som texten i punkt två snarare gäller Sofielund.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Vikten av att bryta Kontinentalbanans barriärverkan
kommer att poängteras, till exempel genom att utveckla en gång- och cykelförbindelse i ett grönt stråk. Den
andra planeringsriktlinjen om Rosengårdsstråket kommer att utgå och flyttas till planeringsriktlinjerna för
Sofielund.

Tekniska nämnden anser att tidigare FÖP är obsolet och ett nytt fördjupat planarbete
krävs för Fortuna och Hemgården. Tekniska nämnden påpekar även att stadsdelsparken
borde vara större samt att ett grönt stråk mot söder behöver markeras på kartan.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Fördjupning av översiktsplanen för Fortuna och Hemgår-
den (antagen 2005) har sedan länge upphört att gälla. Planeringen för området har taget en ny riktning och
ett arbete med att se över området i sin helhet pågår. Parkens slutliga storlek kommer då att studeras. En
grön koppling mellan Fortuna och Hemgården är i planförslaget redovisad mot söder till Gyllins trädgård.

Tekniska nämnden föreslår att poängtera ett nordsydligt grönt huvudstråk som går ge-
nom området längs Risebergabäcken och ett östvästligt stråk som förbinder Riseber-
gastråket med Lindängelund, Hyllie och kusten. Risebergabäcken är ett riskområde för sky-
fall vilket ska beaktas vid planeringen. Fosieby är utpekat som verksamhetsområde, men
inom området finns park- och naturytor. Det bör klarläggas vad dessa ytor har för status i
förhållande till verksamhetsområdet.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planeringsriktlinjerna kommer att kompletteras med en
beskrivning av värdet av att bibehålla och utveckla det nordsydliga grönstråket längs Risebergabäcken och
det östvästliga stråk som förbinder Risebergastråket med Lindängelund, Hyllie och kusten. De ytor som ut-
pekas som gröna är avsedda att förbli sådana. Vikten av att ta hänsyn till översvämningsrisken på grund
av skyfall kommer att poängteras.

Tekniska nämnden påpekar att området ingår i det nordsydliga gröna huvudstråk som gäl-
lande grönplan benämns Lindängenstråket och förbinder Lindängelund centrala Malmö.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planeringsriktlinjen kommer att kompletteras med inform-
ation om att det gröna huvudstråket utgör en del av Lindängenstråket.

Tekniska nämnden framför att förlängningen av Arrievägen/väg 101, samt det föreslagna
verksamhetsområdet Glostorps vång, måste vägas mot de natur- och rekreationsintressen
som berörs. Liberalerna menar att de inte kan acceptera att Glostorp har beteckningen
framtida verksamhetsområde i översiktsplanen. Liberalerna hänvisar till starka värden för
natur, kulturmiljö och historia.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Glostorps vång har varit avsatt för industriändamål sedan
1960-talet, och har i flera översiktsplaner utpekats för järnvägsanknuten verksamhet. Grundliga studier
har i ett påbörjat detaljplanearbete genomförts och avvägningar skett gentemot andra intressen. Markan-
vändningen för delar av verksamhetsområdet har i förhållande till gällande ÖP i planförslaget ändrats till
jordbruksmark för att säkerställa att delar av markområdet bevaras som den är idag.

Tekniska nämnden menar att den gröna kopplingen genom området bör omnämnas.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Den gröna kopplingens betydelse kommer att omnämnas i
planeringsriktlinjerna.

Tekniska nämnden noterar att planförslaget föreslår områden intill Husie mosse för fram-
tida blandad stadsbebyggelse. Hur natur- och rekreationsintressena ska vägas mot behovet
av exempelvis nya bostäder behöver analyseras ytterligare. Tekniska nämnden anser dock att
föreslagen blandad stadsbebyggelse mellan Husie kyrkoväg och Husie mosse ska utgå. Stryk
ordet ”anlagd vildhet”. En förlängning av Ellenborgsvägen österut skulle gå rakt igenom ett
område med höga naturvärden. Möjligheten till effektivare kollektivtrafiklösning borde
kunna lösas på ett annat sätt.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Husie mosse kommer att utgöra en betydande kvalitet för
det framtida utbyggnadsområdet. Den mer precisa gränsdragningen mellan Husie mosse och bebyggelsen
kommer att framgå i samband med efterföljande planeringsprocesser. Uttrycket ”anlagd vildhet” kommer
tillsammans med bebyggelsen mellan Husie kyrkoväg och Husie mosse att utgå. Det är svårt att finna en
optimal kollektivtrafikförsörjning av bebyggelseområdet. Ett alternativ är att förlänga busslinjen på Ellen-
borgsvägen, ett alternativ som ska säkerställas innan slutlig lösning väljs.

Tekniska nämnden anser att det krävs ytterligare analyser för att anse att Lunnebjär är ett
lämpligt område för en ny motorstadion.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Huruvida Lunnebjär slutligen är det bästa lokaliseringsal-
ternativet för en ny motorstadion kommer att behöva analyseras ytterligare.

Tekniska nämnden framför att det behöver utredas hur den framtida stadsbebyggelsen
inom Öns norra delar kan kompletteras med natur- och rekreationsintressen. Det måste
klarläggas vad som avses med ett stort marint centrum och behovet av detta bör analyseras
ytterligare.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget föreslår att öppna ytor ska bibehållas för re-
kreativa syften. Hur stora dessa ytor kommer att vara kommer att behöva studeras i samarbete med andra
aktörer och intressenter i samband med den framtida detaljplaneprocessen. Förslaget att studera möjligheten
för ett marint centrum kommer att utgå och ersättas med möjligheten att anlägga en publik byggnad.

Nobina Sverige AB anser att föreslagen bussdepå vid Lockarp bidrar till ökade samhälls-
kostnader och miljöpåverkan jämfört med andra alternativ. Det leder också till ökade kost-
nad för utförande av trafiken för Region Skåne. Företaget föreslår att det upprättas två hu-
vuddepåer för 70–130 bussar, optimalt ett läge i norr och ett i söder, och utöver detta kom-
plettera med ett flertal uppställningsplatser för färre fordon i närheten av de större linjerna.
Nobina menar att platserna för kommande depåer för spårvagnar är mycket lämpliga, och
önskar samma logik för bussdepåer. Företaget vill ha utrett om de tre föreslagna spårvagns-
depåerna kan nyttjas som bussdepåer.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Depåfunktioner och deras lokaliseringar är viktiga för kol-
lektivtrafiksystemet. Malmö stad har därför länge påtalat vikten av att finna lämpliga depålägen. Om inte
mark tidigt säkerställs riskerar stadens tillväxt att medföra att denna typ av samhällsviktiga funktioner
tryckts allt längre ut i stadens randzon. Malmö stad har därför tillsammans med Region Skåne funnit att
det i planförslaget föreslagna depåläget vid Lockarp skulle kunna utgöra en möjlig lokalisering. I ett lik-
nande samarbete har också ett antal möjliga depålägen lokaliserats för framtida spårvagnar. De framtida
spårvagnsdepåerna ska tillfälligt kunna användas även för bussuppställning, vilket är en tydlig riktlinje i
utställningsförslaget. Fortsatta studier kommer att krävas för att klargöra depåbehovet.

Tekniska nämnden menar att det saknas en beskrivning av hur flödet av människor från
kryssningstrafiken ska kunna samverka med övrig hamnverksamhet. Allmän tillgänglighet
och gröna stråk genom hamnområdet är inte möjligt. Däremot kan punktvisa gröna inslag
studeras i samband med hamnens fortsatta utveckling.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Kryssningstrafiken kan fortsatt verka med övrig hamnverk-
samhet så som den gör idag. Det finns en medvetenhet om att hamnverksamhetens område inte är eller ska
vara allmänt tillgängligt.

Tekniska nämnden menar att formuleringen av den andra punkten bör vara ”De storska-
liga kvarteren ska delas upp i mindre enheter samtidigt som bebyggelsen ska vara varierad
och ges olika uttryck. Bottenvåningarna ska kunna rymma utåtriktade verksamheter. Mång-
fald, småskalighet och variation ska utgöra kärnvärden vid omvandlingen.”
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Formuleringen av den andra planeringsriktlinjen kommer
att justeras till ”De storskaliga kvarteren ska delas upp i mindre enheter samtidigt som bebyggelsen ska
vara varierad och ges olika uttryck. Bottenvåningarna ska kunna rymma utåtriktade verksamheter. Mång-
fald, småskalighet och variation ska utgöra kärnvärden vid omvandlingen.”

Tekniska nämnden framför att Ollebo och Almhov inte är ett sammanhängande verksam-
hetsområde, så som det står, utan genomkorsas av ekostråket utpekat som park och natur.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planeringsriktlinjen kommer att justeras så att det framgår
att Ollebo och Almhov skiljs åt av ekostråket och därför inte är sammanhållet verksamhetsområde.

Tekniska nämnden anser att Segeåstråket bör utvecklas med en passage för rekreation
och natur tvärs väg E65.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planeringsriktlinjerna kommer att kompletteras med bety-
delsen av att Segeåstråket utvecklas med en passage för rekreation och natur under väg E65.

Tekniska nämnden anser att omvandlingen av Pildammsvägen till stadshuvudgata medför

att stora gröna ytor och mängder av uppvuxna träd försvinner och att dessa ytor och voly-
mer måste kompenseras.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Hur befintliga gröna ytor kommer att hanteras kommer att
studeras vidare i efterföljande planeringsprocesser.

Tekniska nämnden framför att Sege å är ett av Malmös gröna strukturerande huvudstråk.
Hela Segeå-stråket ska markeras som naturmark. Nu är en del i anslutning till Spillepengs-
rondellen markerad som verksamhetsområde.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Kartan kommer att justeras så att Sege å redovisas i ett
grönt sammanhang.

Tekniska nämnden framför att Norra Grängesbergsgatan är ett viktigt framtida grönt
stråk genom Sofielund, som behöver utvecklas och noterar att det finns texter i avsnittet om
Amiralsstaden som hör till Sofielund.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Norra Grängesbergsgatan potential att utgöra en grön länk
kommer att påpekas. Planeringsriktlinjerna kommer att poängtera Rosengårdsstråket och kopplingarna
mellan Gullängen-Persborg-Rosengårdsfältet.

Tekniska nämnden anser att det bör omnämnas att Stadionområdet är en del av det gröna
huvudstråket Pildammsstråket – ekostråket. Nya parkytor, trädplanteringar och annan
grönska ska tillföras och kompensation behövs för grönytor och träd som försvinner vid
exploatering.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det pågår ett planeringsarbete för Stadionområdet och dess
framtida utveckling. I det arbetet studeras även synen på de gröna kvaliteterna. Planeringsriktlinjerna kom-
mer att kompletteras med information om att Stadionområdet utgör en del av det gröna huvudstråket Pil-
dammsstråket – ekostråket.

Tekniska nämnden påpekar att det i detaljplanen för Lindängelund finns en cykelbro som
förbinder Vintrie med Lindängelund över Trelleborgsvägen. En framtida grön koppling ge-
nom Svågertorp bör markeras.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planeringsriktlinjerna kommer att kompletteras med en
framtida grön koppling mellan Vintrie och Svågertorp. Även kartan kommer att kompletteras.

Tekniska nämnden påpekar att det går ett grönt stråk genom Toftanäs och att flera områ-
den är utpekade i naturvårdsplanen, vilket bör framgå.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Vikten av att utveckla det vattenfyllda diket som ligger i
anslutning till Toftanäs till ett rekreativt stråk kommer att poängteras.

Tekniska nämnden påpekar att Tygelsjö är ett bristområde avseende tillgång till ett stort
natur- och rekreationsområde. På kartan finns det två alternativa kollektivtrafikstråk för för-
bindelse till Vellinge och Falsterbo lokaliserade i det gröna huvudstråket Tygelstigen. Båda
dessa alternativ innebär en kraftig konflikt med rekreations- och även landskapsvärdena.
Detta är en viktig fråga att beakta i den kommande planeringen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är känt att Tygelsjö är i brist av natur- och rekreat-
ionsområden. Detta poängteras också i planeringsriktlinjerna. Val av kollektivtrafiklösning och dess kon-
sekvenser kommer att behöva studeras vidare.

Marie-Louise och Lars Magnusson Pedersen önskar att också fastigheten 52:34 blir en
del av det utvecklingsområde som pekades ut i den fördjupande översiktsplanen för Tygel-
sjö, och pekas ut som blandad stadsbebyggelse i översiktsplanen.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stor restriktivitet råder för att ta jordbruksmark utanför
Yttre Ringvägen i anspråk för andra ändamål. När det gäller Tygelsjö 52:34 finns även aspekten att Ty-
gelsjö och Västra Klagstorp inte bör växa samman. Det kvarvarande öppna landskapet mellan byarna har
bedömts som värdefullt ur ett landskapsbildsperspektiv.
Tekniska nämnden anser att en hänvisning bör ske till framtaget planprogram för Varvs-
staden.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: De platsspecifika planeringsriktlinjerna utgör ett urval av
planeringsresultat från ett flertal olika planeringsskeden beroende på vilket område som behandlats. De pla-
neringsriktlinjer som redovisas är av den digniteten att de bedöms giltiga även om genomförda utredningar,
oavsett form, kommer att omarbetas. Hänvisningar görs om det pågår eller har genomförts en översiktsplan
på fördjupad nivå, en så kallad fördjupning av översiktsplanen.

Tekniska nämnden framför att området delvis ingår i området som omfattas av en för-
djupning av översiktsplanen för södra Hyllie, vilket bör framgå.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planeringsriktlinjerna kommer att kompletteras med in-
formation om att området delvis inbegrips i den fördjupning som pågår av översiktsplanen för södra Hyllie.

Tekniska nämnden menar att park- och promenadstråket längs vattnet är attraktivt och
välanvänt med flera målpunkter, och att dessa kvaliteter ska tillvaratas i kommande utveckl-
ing.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planeringsriktlinjerna kommer att poängtera vikten av att
vidareutveckla promenadstråket längs vattnet, djuphavsbadet och ljudkullen.

Funktionsnämnden efterfrågar en ännu tydligare koppling mellan översiktsplanen och

FN:s globala hållbarhetsmål. Detta hade kunnat förtydliga stadens hållbarhetsarbete och
undvika risk för parallella processer.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: När planförslaget togs fram var Malmö stad i ett tidigt sta-
dium av diskussionerna kring hur stadens hållbarhetsmål ska synkas med de globala målen. Även Malmö
stads hållbarhetskansli, som är tänkt att ha ett samordnande ansvar i frågan, hade då nyligen skapats.
Stadsbyggnadskontoret instämmer i behovet av att tydligare synka stadens, och översiktsplanens, utveckl-
ingsmål med FN-målen. Det pågår just nu en process i Malmö stad för att arbeta med integreringen av
FN-målen i stadens egen målstruktur, och när den har landat kommer kopplingen att kunna bli mer på-
taglig.

Miljönämnden påpekar att i hållbarhetsbedömningen framkommer det att viktiga funkt-

ioner som exempelvis grönska, rekreation och kultur ofta ges låg prioritet då de ses som
svagare ekonomiska incitament. Miljönämnden anser därför att översiktsplanen behöver ge
tydligare intentioner för det gröna i Malmö.
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det finns inte någon rangordning eller hierarki mellan
olika strategier och planeringsriktlinjer i översiktsplanen.

Nedan redogörs för reservationer och särskilda yttranden för hela processen.
Reservationer har lämnats in vid följande tillfällen. Reservationerna är skriftliga om inget an-
nat anges, och bifogas samrådsredogörelsen.
• 2016-02-25 gemensamt av Liberalerna och Moderaterna i stadsbyggnadsnämnden
vid beslut att av kommunstyrelsen begära uppdrag att under innevarande mandatperiod
genomföra en översyn av Översiktsplan för Malmö.
• 2016-05-04 av Liberalerna i kommunstyrelsen vid beslut att uppdra till stadsbyggnads-
nämnden att under innevarande mandatperiod genomföra en översyn av Översiktsplan för
Malmö.
• 2016-05-04 av Moderaterna i kommunstyrelsen vid beslut att uppdra till stadsbyggnads-
nämnden att under innevarande mandatperiod genomföra en översyn av Översiktsplan för
Malmö.
• 2016-05-04 av Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen vid beslut att uppdra till stads-
byggnadsnämnden att under innevarande mandatperiod genomföra en översyn av Över-
siktsplan för Malmö.
• 2016-12-20 av Moderaterna i kommunstyrelsen vid beslut att godkänna stadsbyggnads-
nämndens förslag till underlag för genomförande av samråd för översyn av Översiktsplan
för Malmö och bostadspolitiska mål.
• 2016-12-20 av Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen vid beslut att godkänna stads-
byggnadsnämndens förslag till underlag för genomförande av samråd för översyn av Över-
siktsplan för Malmö och bostadspolitiska mål.
• 2017-02-21 gemensamt av Liberalerna och Moderaterna i servicenämnden vid beslut
att godkänna nämndens samrådsyttrande.
• 2017-02-21 av Sverigedemokraterna i servicenämnden vid beslut att godkänna nämn-
dens samrådsyttrande.
• 2017-03-21 av Liberalerna i miljönämnden vid beslut att godkänna nämndens samråd-
syttrande (endast muntligt).
• 2017-03-21 av Moderaterna i miljönämnden vid beslut att godkänna nämndens sam-
rådsyttrande.
• 2017-03-21 av Sverigedemokraterna i miljönämnden vid beslut att godkänna nämn-
dens samrådsyttrande.
• 2017-03-22 av Sverigedemokraterna i grundskolenämnden vid beslut att godkänna
nämndens samrådsyttrande.
• 2017-03-22 av Moderaterna i stadsområdesnämnd Innerstaden vid beslut att god-
känna nämndens samrådsyttrande.
• 2017-03-22 av Sverigedemokraterna i tekniska nämnden vid beslut att godkänna
nämndens samrådsyttrande.
• 2017-03-30 av Sverigedemokraterna i fritidsnämnden vid beslut att godkänna nämn-
dens samrådsyttrande.
• 2017-06-22 av Moderaterna i stadsbyggnadsnämnden vid beslut att överlämna utställ-
ningsförslag till Översiktsplan för Malmö till kommunstyrelsen för beslut om utställning och
remiss (endast muntligt).
• 2017-06-22 av Sverigedemokraterna i stadsbyggnadsnämnden vid beslut att över-
lämna utställningsförslag till Översiktsplan för Malmö till kommunstyrelsen för beslut om
utställning och remiss.
• 2017-08-16 gemensamt av Liberalerna och Moderaterna i kommunstyrelsen vid be-
slut om utställning och remiss.
• 2017-08-16 av Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen vid beslut om utställning och
remiss.
• 2017-10-17 av Sverigedemokraterna i miljönämnden vid beslut att godkänna nämn-
dens utställningsyttrande.
• 2017-10-17 av Sverigedemokraterna i tekniska nämnden vid beslut att godkänna
nämndens utställningsyttrande.
• 2017-10-19 av Sverigedemokraterna i fritidsnämnden vid beslut att godkänna nämn-
dens utställningsyttrande.
• 2017-10-23 gemensamt av Liberalerna och Moderaterna i funktionsstödsnämnden
vid beslut att godkänna nämndens utställningsyttrande.
• 2017-10-23 av Sverigedemokraterna i funktionsstödsnämnden vid beslut att godkänna
nämndens utställningsyttrande.
• 2017-10-25 gemensamt av Liberalerna och Moderaterna i hälsa-, vård- och omsorgs-
nämnden vid beslut att godkänna nämndens utställningsyttrande.
• 2017-10-25 av Sverigedemokraterna i hälsa-, vård- och omsorgsnämnden vid beslut
att godkänna nämndens utställningsyttrande.
• 2017-10-25 gemensamt av Liberalerna och Moderaterna i servicenämnden vid beslut
att godkänna nämndens utställningsyttrande.
• 2017-10-27 av Sverigedemokraterna i arbetsmarknads- och socialnämnden vid be-
slut att godkänna nämndens utställningsyttrande.

Särskilda yttranden har lämnats in vid följande tillfällen. De särskilda yttrandena är skriftliga
om inget annat anges, och bifogas samrådsredogörelsen.
• 2016-10-20 gemensamt av Liberalerna och Moderaterna i stadsbyggnadsnämnden
vid beslut att godkänna förslag till samrådshandling till översyn av Översiktsplan för Malmö
och bostadspolitiska mål samt att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut om
samråd.
• 2016-10-20 av Sverigedemokraterna i stadsbyggnadsnämnden vid beslut att god-
känna förslag till samrådshandling till översyn av Översiktsplan för Malmö och bostadspoli-
tiska mål samt att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut om samråd.
• 2016-10-20 av Vänsterpartiet i stadsbyggnadsnämnden vid beslut att godkänna förslag
till samrådshandling till översyn av Översiktsplan för Malmö och bostadspolitiska mål samt
att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut om samråd.
• 2016-12-20 av Moderaterna i kommunstyrelsen vid beslut att godkänna stadsbyggnads-
nämndens förslag till underlag för genomförande av samråd för översyn av Översiktsplan
för Malmö och bostadspolitiska mål.
• 2016-12-20 av Vänsterpartiet i kommunstyrelsen vid beslut att godkänna stadsbygg-
nadsnämndens förslag till underlag för genomförande av samråd för översyn av Översikts-
plan för Malmö och bostadspolitiska mål.
• 2017-02-22 gemensamt av Liberalerna och Moderaterna i stadsområdesnämnd Norr
vid beslut att godkänna nämndens samrådsyttrande.
• 2017-02-22 av Sverigedemokraterna i stadsområdesnämnd Öster vid beslut att god-
känna nämndens samrådsyttrande.
• 2017-02-28 av Sverigedemokraterna i stadsområdesnämnd Söder vid beslut att god-
känna nämndens samrådsyttrande.
• 2017-02-28 av Sverigedemokraterna i stadsområdesnämnd Väster vid beslut att god-
känna nämndens samrådsyttrande.
• 2017-03-08 av Sverigedemokraterna i Parkering Malmö vid beslut att godkänna bola-
gets yttrande.
• 2017-03-21 av Liberalerna i miljönämnden vid beslut att godkänna nämndens samråd-
syttrande.
• 2017-03-22 av Liberalerna i förskolenämnden vid beslut att godkänna nämndens sam-
rådsyttrande.
• 2017-03-22 av Moderaterna i förskolenämnden vid beslut att godkänna nämndens sam-
rådsyttrande.
• 2017-03-22 av Sverigedemokraterna i förskolenämnden vid beslut att godkänna nämn-
dens samrådsyttrande.
• 2017-03-22 av Vänsterpartiet i förskolenämnden vid beslut att godkänna nämndens
samrådsyttrande.
• 2017-03-22 vid av Liberalerna i grundskolenämnden beslut att godkänna nämndens
samrådsyttrande.
• 2017-03-22 gemensamt av Miljöpartiet och Socialdemokraterna i grundskolenämn-
den vid beslut att godkänna nämndens samrådsyttrande (endast muntligt).
• 2017-03-22 av Liberalerna i kulturnämnden vid beslut att godkänna nämndens samråd-
syttrande.
• 2017-03-22 av Liberalerna i sociala resursnämnden vid beslut att godkänna nämndens
samrådsyttrande.
• 2017-03-22 av Liberalerna i stadsområdesnämnd Innerstaden vid beslut att godkänna
nämndens samrådsyttrande.
• 2017-03-22 av Sverigedemokraterna i stadsområdesnämnd Innerstaden vid beslut att
godkänna nämndens samrådsyttrande.
• 2017-03-22 av Liberalerna i tekniska nämnden vid beslut att godkänna nämndens sam-
rådsyttrande.
• 2017-03-22 av Miljöpartiet i tekniska nämnden vid beslut att godkänna nämndens sam-
rådsyttrande.
• 2017-03-22 av Moderaterna i tekniska nämnden vid beslut att godkänna nämndens
samrådsyttrande.
• 2017-06-22 av Vänsterpartiet i stadsbyggnadsnämnden vid beslut att överlämna ut-
ställningsförslag till Översiktsplan för Malmö till kommunstyrelsen för beslut om utställning
och remiss.
• 2017-10-17 av Liberalerna i miljönämnden vid beslut att godkänna nämndens samråd-
syttrande.
• 2017-10-17 av Moderaterna i miljönämnden vid beslut att godkänna nämndens sam-
rådsyttrande.
• 2017-10-17 av Moderaterna i tekniska nämnden vid beslut att godkänna nämndens
samrådsyttrande.
• 2017-10-19 gemensamt av Liberalerna och Moderaterna i fritidsnämnden vid beslut
att godkänna nämndens samrådsyttrande.
• 2017-10-25 av Liberalerna i förskolenämnden vid beslut att godkänna nämndens sam-
rådsyttrande.
• 2017-10-25 av Moderaterna i förskolenämnden vid beslut att godkänna nämndens sam-
rådsyttrande.
• 2017-10-25 av Sverigedemokraterna i förskolenämnden vid beslut att godkänna nämn-
dens samrådsyttrande.
• 2017-10-27 gemensamt av Liberalerna och Moderaterna i arbetsmarknads- och soci-
alnämnden vid beslut att godkänna nämndens samrådsyttrande.