METATABELL ÖVER KOMMUNIKATIVA PERSPEKTIV

Metatabell över
kommunikativa RETORIK
perspektiv

Ontologi (läran om
det som finns)
Hur ser man på - Genom dialektiken får vi kunskap om det som finns. Genom retoriken
verkligheten? får vi kunskap om det sannolika.
- Man kan ej beskriva verkligheten eftersom retorik inte leder till sann
kunskap (enligt Platon). Men Aristoteles menar dock att man kan nå
sannolik kunskap. Vi kan nå kunskap om verkligheten men den är
inte 100 % sann, bara sannolik.
- Genom retoriken kan du vinkla verkligheten. Med hjälp av
verkligheten kan du presentera de delar av verkligheten som är
viktiga för att övertala och övertyga.
- Retorik ligger idag nära relativism- konstruktivism. Kommunikation
är inte bara något som beskriver världen utan även förändrar den.
- Tänker på världen som essentialistisk.
- Man vill förändra världen.
Vad är - All kommunikation är retorisk- ingen kommunikation är ren,
kommunikation? oskyldig. Den är målanpassad och medveten. Det finna alltså ingen
Hur beskrivs objektiv kommunikation.
kommunikation? - Retoriken beskriver kommunikationen som samtalskonst. Det är ett
verktyg för att övertyga folk.
- Kommunikation ses som konsten att övertala (Platon därför kritisk,
övertyga- Ari.)
- Retorik är inte knutet till något specifikt ämne utan kan säga något
om allt!
-
Epistemologi (läran
om hur vi når till
kunskap)
Vilket problem - Skapa kunskap om det sannolika- övertyga (inte bara övertala)
fokuserar - Rhetorica utens, docens, studens.
perspektivet på? Problem:
Vilka möjligheter - Platon menar att retorik inte leder till sanning utan det är bara retorik
och begräsningar (leder till falsk kunskap).
finns det för att - Retorik kan vara ett farligt verktyg i fel händer.
skapa kunskap? - Leder till övertalning och inte övertygelse (menar Platon)
Möjligheter:
- Genom övertalning/övertygning kan vi styra människor mot var som
är rätt och fel.
- Man kan påverka människor genom retorik. Detta är viktigt inom den
juridiska, politiska och ceremoniella genren.
- Inte knutet till något visst ämne, kan appliceras på allt.
Begränsningar:
- Retorik kan endast läras genom praktik
Axiologi
Vad syftar - Skapa bra samhälle (praksis) genom bra retorik.
perspektivet till? - Perspektivet syftar till att övertyga/övertala, skapa förståelse för hur
Vad ”tycker man använder retorik.

1
perspektivet” är - Viktigt/värdefullt: Det är viktigt att det man kommunicerar anpassas
viktigt och till publik/målgrupp, samt att uppmana till engagemang och agerande.
värdefullt? - Power of words: Retorikens övertalningsförmåga: Ju bättre retorik
man har, desto större förtroende hos publiken.
Teori och centrala
begrepp
Ge exempel på - Klassisk retorik: Sofister- kritik- Aristoteles
någon/några teori/er! - Stephen
- Toulmin
- Platon använder en dialektisk metod- tvåstegsmodell där man frågor
sig- är retoriken ”såhär” eller är den ”såhär”? Man diskuterar och
ställer upp argument mot argument => vi når kunskap.
- ”Problem of rhetoric”- teori av Platon. Han menar att vi ej når
kunskap genom retoriken, utan att den leder till falsk kunskap. Han är
kritisk för han anser att retoriken bara leder till övertalning.
- Aristoteles teori menar att man ska övertyga snarare än övertala.
Övertyga kan man nå genom att man har kunskap och genom
övertygelse kan vi nå fram till sannolik kunskap.

Vilka begrepp är Syllogism- Är ett strikt logiskt deduktivt (progressivt) argument. Man drar
centrala för teorier slutsatser från två argument. Uppbyggnad: major premise, minor premise och
inom detta conclusion.
perspektiv? Vad Enthymeme- Slutsatser dras utifrån det som är osäkert till att forma troliga
innebär de? slutsatser. Baseras på antaganden som korrekta och sanna i de flesta fall.
Ethos- Mede för att övertyga. Trovärdiga argument.
Pathos- Medel för att övertyga. Känsloladdade argument.
Logos- Medel för att övertyga. Förnuftiga, logiska argument.
Troper- Stilfigur. De förändrar ordets vanliga mening och framställer det
som något helt annat.
Metonymi- Namnbyte: t.ex. ”Tar till flaskan”= dricker alkohol
Metafor- Man uttrycker det okända i kända termer. T.ex. lugn som en
filbunke.
Anafor- Upprepar ett eller flera ord i början av meningar. T.ex. ”I have a
dream”.
Övertala/övertyga- Att övertyga: då har man förändrat hur någon tänker och
nått kunskap. Att övertala: då krävs ingen kunskap.
Relativism- Man förnekar all absolut kunskap och alla fasta värden = all
kunskap är konstruerad. Således är verkligheten konstruerad. För att nå
sanning måste det finnas något som är bättre än något annat.
Rethorica uthens- Retorik som praktik. Handlade förr om tal, nu om all
kommunikation.
Rhetorica docens- Retorik som teori. Handlade förr om undervisning, nu om
speciell kommunikationsteori.
Rhetorica studens- Retorik som analys. Nu handlar det om att analysera
perspektiv på kommunikation, (fanns inte förr).
Dialektik- Konsten att diskutera, genom att ställa argument mot argument för
att komma till nya insikter. Således kan man uppnå kunskap.
Platos Gorgias- En text om kritiken på retoriken. Var emot retoriken och
ansåg att det var smicker för själen som inte leder till sann kunskap.
Diskurs- Samtal
Juridiska genren (genus judicale)- Man försvarar sig inom ett juridiskt
system. Man fokuserar på dåtid, det som redan hänt.
Politiska genren (genus deliberativum)- Det är det politiska talet där man
ska kunna övertyga/övertala människor kring vad som ska bli vår
gemensamma framtid. Man blickar framåt fokus på framtiden.

2
 Lovtal (genus demonstrativum)- Är den typ av talman för när mormor har
60-årsfest t.ex. Man fokuserar på nutiden.

Metodologi
Hur studeras - Retorisk analys består av två delar: Den retoriska situationen
kommunikation? (kontext), (externa faktorer) och text/talets komposition (interna
(vilka metoder faktorer).
används för att få - IDEMA- modellen (5 faser inom retoriken som praktik):
kunskap?) - Inventio (innehåll)
- Dispositio (struktur)
- Elucutio (språk)
- Memoria (memorerande av talet)
- Actio (handlingen för att utföra talet)
- Hur talaren går tillväga för att bäst övertyga/övertala (ethos, pathos,
loghos).

Vad studeras? Text och tal

Fallgrop (no-no!) Vi kan analysera vad text/talen syftar till- inte vilken effekt den har.

Metatabell över
kommunikativa SEMIOTIK
perspektiv

Ontologi (läran
om det som
finns)
Hur ser man på - Konstruerad genom språk (Saussure, Barthes), koppling till verklighet
verkligheten? (Peirce). (h)
- Tecken och symboler (överenskommelser) tolkas till mening och skapar
verklighet. Vi kommer överens om att något är någonting.
- Språket skapar verkligheten och ligger till grund för vår
verklighetsuppfattning.
- Semiotiken är pragmatisk.
- Peirce (är varken konstruktivist eller positivist, han är pragmatisk) ser
tecken som skapande av verkligheten. Det triadiska tecknet symboliserar
det amerikanska synsättet på kommunikation inom semiotik
(tecken/representamen, objekt och interpretant). Allting inom
verkligheten är antingen firstness, secondness eller thirdness,ingenting
finns utanför detta system.
- Saussure och Barthes (konstruktivister) intresserar sig för de system
bakom hur vi vinner kunskap om verkligheten. Systemen är tecknets
relation till varandra, mening osv. de bryr sig inte vad detta säger om
verkligheten. Europeiska synsättet, dyadiska tecknet (uttryck och
innehåll).
- Barthes menar att man kommer närmare verkligheten genom ideologier.
Utgångspunkten är godtycklighet.
Vad är - Kommunikation= förmedling och utbyte av tecken.
kommunikation? - Hur betyder tecken? Mediering av tecken. (H)
Hur beskrivs - Tecken skapas av kommunikativa överenskommelser. Kommunikation är
kommunikation? alltså intersubjektiv (överenskommen).
- Teckenlära- studier av teckensystem och den sociala produktionen av
mening.

3
 - Emergens tecken återskapas.
- Semiotik ser kommunikation som skapandet av mening i meddelande-
antingen av kodaren eller sändaren.
- Val av sammansättning av tecken.
- Man fokuserar på förståelse snarare än övertygelse.
Epistemologi
(läran om hur vi
når till kunskap)
Vilket problem - Tecken och det som kan betraktas som teckensystem studeras,
fokuserar teckensystem i sig och/eller mening som uppstår i fokus. (h)
perspektivet på? - Semiotiken i sig är epistemologisk vetenskap pga grundfrågan är
Vilka möjligheter epistemologisk.
och begräsningar Problem:
finns det för att - Barthes problematiserar hur mening uppstår genom tecken. Det kan
skapa kunskap? uppstå missförstånd då alla tolkar olika.
- Det kan vara svårt att åtskilja tecken från varandra.
Möjligheter:
- Överenskommelser för tecken ger möjligheter för att underlätta
kommunikationen och således kan vi förstå varandra lättare.
Begräsningar:
- Olika språk har olika kommunikativa överenskommelser om vad som
betyder vad. För att alla olika kulturer ska kunna förstå varandra, skulle
ett gemensamt språk behövas. Språk är konstruerat, vi har kommit
överens om vad språk är, därför är gemensam förståelse alltid obestämd.
Vi begränsas av vår tolkning av tecken- alla tolkar olika.
Axiologi
Vad syftar - Perspektivet bidrar med förståelse för hur mening uppstår. Kan (Barthes)
perspektivet till? syfta till att visa myter och ideologier. (h)
Vad ”tycker - Att skapa förståelse för hur mening skapas genom tecken.
perspektivet” är - Värdefullt: tecken, systemen, och tolkningarna av dom- processen.
viktigt och - Tecken använder vi för att kommunicera vilket är både viktigt och
värdefullt? värdefullt.
Teori och
centrala begrepp

Ge exempel på - Saussure: Cours de linguistique générale

någon/några - Barthes (rethoric of the image). Hans teori handlar om denotation,
teori/er! konnotation och myter.
- Peirce: ”Whar is a sign?”.
- Peirce teori om triadiska tecken. Peirce teori är antingen firstness,
secondness och thirdness.
- En teori inom semiotiken är att ideologier kommer spela roll för hur vi
tolkar tecken.
- Barthes mytologier- en kedja av relaterade begrepp och tecken skapar en
viss mening. T.ex. En berättelse.
- Myter och ideologier har betydelse för vår konnotation.
Vilka begrepp är Tecken- Språk, ord, bilder, kroppsspråk
centrala för Godtycklighet
teorier inom detta Överenskommelse- Vi har skapat kommunikativa överenskommelser för vad
perspektiv? Vad något betyder. T.ex. symbolen på en toadörr.
innebär de? Dennotation- Det vi ser, t.ex. en pizza.
Konnotation- Kopplingen vi gör när vi ser denotationen, t.ex. hur själva pizzan
uppfattas i olika kontext.
Myt- En historia som en kultur använder för att förklara och förstå några aspekter

4
 av verkligheten och av naturen, alltså är det en kulturs sätt att tänka på något eller
förstå något. En myt behöver inte vara falsk.
Ikon- det som liknar verkligheten, t.ex. ett fotografi.
Index- ett tecken som har en direkt existerande koppling till objektet. T.ex. rök
som uppstått av eld. (ofta fysisk koppling).
Mediering- förmedling av information och budskap
Paradigm- val av uppsättning av symboler
Syntagm- val att sätta ihop symboler.
Signifikant- uttryck= det vi ser.
Signifé (signifier)- Innehåll= det vi tolkar och hur vi skapar mening i tecknet.
Görs av människor och bestäms av kultur och subkulturen man tillhör. Tecknets
fysiska existens tex ordet eller ljuder.
Langue- Reglerna för hur något fungerar
Parol- Enskilda uttrycket. Blir värdelöst utan langue.
Representamen- Själva tecknet som representerar något annat än sig självt. Dvs
objektet.
Objektet- Det som tecknet representerar.
Inpretanten- Alla möjliga sätt att tolka tecknet på.
Symbol- Vi har skapat kommunikativa överenskommelser för vad något betyder.
T.ex. symbolen på en toadörr.
Komplexa tecken- Svåra att placera i en av kategorierna eftersom det finns delar
av alla kategorier i dessa tecken.
Anchorage- Förankring. En text som kompletterar en bild och har en betydelse
för hur vi kommer att uppfatta en bild.
Lingvistik- Läran om språket.
Arbitraritet- Godtycklighet.
Metodologi
Hur studeras - Teckensystem studeras, oftast texter (men även bild och andra system)
kommunikation? (h).
(vilka metoder - Kommunikation studeras genom att göra semiotiska analyser. I en
används för att få semiotisk analys fokuserar man på tecknets denotation och konnotation-
kunskap?) hur mening skapas genom tecknet.
- Konnotationsprocedurer- t.ex. Trick effects= man vinklar bilden (tecknet)
för att uppnå en viss önskad tolkning hos läsaren.
- Man tittar även på myter, går det att identifiera någon myt och vad har
myten för betydelse i meningsskapandet av tecken?
- Man kan även titta på Peirce tre meningselement- representamen, objekt,
interpretant.
- Man kan ytligare dela in objektet i ikon, index, symbol.
- Man kan slutligen dela in ikon, index, symbol i firstness, secondness och
thirdness.
Vad studeras? Forskaren analyserar teckensystem med hjälp av begrepp, kräver en del av
forskaren, den mening som presenteras ses som den mening som teckensystem
ger upphov till. (h)
- Tecken och symboler samt vad som ligger till grund för hur vi tolkar
dessa.
- Man studerar hur teckensystem skapar mening.
Fallgrop (no-no!) Perspektivet bidrar med kunskap om upphovsmannens intentioner.

Metatabell över

5
kommunikativa KRITISKA TRADITIONEN
perspektiv

Ontologi (läran
om det som
finns)
Hur ser man på - I den kritiska teorin anser man att verkligheten är förvrängd som ett
verkligheten? resultat av maktstrukturer och ideologier osv. (h) Den kunde ha sett
annorlunda ut om vi inte hade de sociala strukturerna. Vi är vilseledda av
ideologier och vår verklighet är därför socialt konstruerad.
- Från materialistisk marxism (realism) till socialkonstruktivism. (h)
- Det finns en verklighet bakom det vi ser som vi kan nå fram till.
Verkligheten vi ser är sociala konstruktioner som är uppbyggda av
ideologier.
- ”Samhället är inte vad det är”
- Enligt Frankfurter-skolan kan vi nå fram till en bättre verklighet genom
att avmaskera de falska ideologierna.
- Habermas menar att verkligheten som den är fel, och vad vi tar för givet
som sanningar är egentligen något som vi har fått fram genom
konstruktioner. Habermas skiljer sig från Platon som menar att idéer är
den sanna verkligheten.
- Ideologin låtsats vara universella sanningar och objektiva självklarheter.
Just för att de är sociala konstruktioner, finns det möjlighet att konstruera
verkligheten annorlunda.
- Habermas skiljer på system och livsvärld: System är saker som pengar
och makt (komplexitetsreducerande) och livsvärlden är där vi
kommunicerar och når fram till lösningar. System förtrycker livsvärlden.
Habermas menar att det därför behövs en samtaldemokrati-
kommunikativ rationalitet. Det är det enda sättet att skapa legitimitet i
samhället och nå fram till de bästa möjliga lösningar. Kommunikativ
rationalitet är motsatsen till systematisk rationalitet.
Vad är Mycket kommunikation är förvrängt- giltighetskriterier. Eller ersättas- makt,
kommunikation? pengar osv. Men livsvärlden kan återskapas genom kommunikation (det ideella
Hur beskrivs samtalet) (h).
kommunikation?
Enligt Deetz: All kommunikation är förvrängd i viss mån, denna förvrängning
blir problematisk när den är systematiskt och mening är strategiskt producerad.

Enligt Habermas:
- kommunikativ rationalitet (alla ska få vara med och delta) anses vara
viktig. Vi kan förhindra kolonisering (förlorandet av mening och
legitimitet) genom kommunikativ rationalitet.
- Kommunikation är det maktfria samtalet, som alla får ta del av.
Kommunikation förstörs av maktstrukturer.
- Diskurs = kommunikation.
- Kommunikation kräver de 4 giltighetskraven. Sanning, uppriktighet,
förståelse och normativ rightness.
- God kommunikation= där man når ett ”outcome”, agreement eller/och
samtycke.
- Diskursiv reflektion= samtal som baseras på antaganden som kan ha
blivit förvrängda pga. ogranskade vanor, ideologiska övertygelser och
maktförhållanden. (dialogen kan ha blivit förvräng pga. förtryck och
maktförhållanden).
- Kommunikation och meningsskapande sker i livsvärlden.
Epistemologi

6
(läran om hur vi
når till kunskap)
Vilket problem Ideologi, makt, latenta samhällsstruktur. Ideologikritik – går mot andra
fokuserar epistemologier (positivisme strid).
perspektivet på?
Vilka möjligheter Problem som traditionen ser i världen:
och begräsningar - Maktstrukturer
finns det för att - Ideologier kan vara vilseledande
skapa kunskap? - Falsk medvetenhet hos underordnade grupper
- Public opinions reduceras till public relations; PR har inte alls samma
öppenhet som public opinions.

Möjligheter:
- Genom att vara kritisk kan man förhindra koloniseringen (förhindra att
pengar och makt (systemen tar över).
- Genom att vara kritisk kan fler grupper i samhället gynnas (inte bara the
ruling class). Diskursetiken syftar till att alla ska få delta i samhället.
- Kritisk teori syftar till att förklara. Om vi förstår strukturerna vi lever i,
kan vi bli frigjorda från dessa strukturer.

Begränsningar:
- Perspektivet har bristande förmåga i att åstadkomma förändringar i
samhället. Maktstrukturerna och de bakomliggande ideologierna är starkt
förankrande i samhället och det kan därför vara svårt att bryta dessa.
- Alla ideologiska teorier håller med om att ideologi arbetar för att erhålla
klass domination.
- Althussers teori är att vi inte kan rymma från ideologierna,
erfarenheterna är ideologiskt laddade.

Axiologi
Vad syftar - Rationalitetspotential
perspektivet till? - Den kritiska teorin syftar till att förklara. Om vi förstår strukturerna vi
Vad ”tycker lever i, då kan vi bli frigjorda (emanciperade) från dessa strukturer.
perspektivet” är - Handlar om att blottlägga och avslöja ideologier och förtryckande
viktigt och maktstrukturer i samhället för att frigöra människan.
värdefullt? - Frigöra sanning.
- Vi vill förändra samhället till något bättre.
- Man vill öka medvetenheten i samhället.
- Rationell kommunikation anses vara viktig och värdefull.
- Diskursetik är värdefullt då man vill få alla att delta i samhället.
Teori och
centrala
begrepp
Ge exempel på - Habermas: Truth and society
någon/några - Habermas fyra giltighetskrav:
teori/er! 1. Det ska vara förståeligt
2. Det måste vara sant
3. Det måste finnas uppriktighet (dvs att man säger vad man menar
man måste säga en sanning som är relevant för det man diskuterar.)
Man ska inte manipulera)
4. Normativ riktighet (dvs att man kan stå för det man säger, inte kring
att det är sant, men att man har mandat till det man säger, normer).
 Vi utgår alltid från att kriterierna är uppfyllda (annars är samtalet
meningslöst) men vi vet också att kraven inte alltid uppfylls, därför är kraven
kontraflaska.

7
Vilka begrepp är Basis- överbyggning- Base- mean and mode of production: Han har en basis
centrala för där samhällets materiella reproduktion äger rum. Detta är den viktiga
teorier inom detta verkligheten enligt Marx.
perspektiv? Vad Falsk medvetenhet- Superstrukturen vilseleder genom ideologin: Arbetaren
innebär de? förstår inte att han blir utnyttjad då det känns naturligt för honom att han ska gå
till jobbet och vara nöjd med den lön han får. (kapitalism, marxism).
Alienering- Alienation: “wage workers” blir objektifierade (commodities) och
produkter blir lösgjorda från deras humana organ.
Förtryckning- En kritisk analys syftar till att blottlägga de förtryckande
maktstrukturer i samhället. Målet är att frigöra människan från detta förtryck.
Emancipation- människans frigörelse från förtryck och maktstrukturer i
samhället. Frigörelse genom medvetenhet.
Strukturförvandling- strukturförvandling är centralt för Habermas. Förändra
och blottlägga strukturer i samhället som förtrycker människan.
Kolonisering- Habermas menar att system (pengar och makt) koloniserar vår
livsvärld vilket gör att vi förlorar mening och legitimitet.
System- Habermas skiljer på vad som är system och vad som är livsvärld.
System är saker som pengar och makt- de reducerar komplexitet utan att skapa
förståelse. T.ex. att man mutar någon. Genom att reducera komplexitet förlorar vi
mening och legitimitet.
Livsvärld- re-produktion. Där vi kommunicerar och når fram till lösningar. Då
skapar vi mening, Habermas menar att systemen har tagit över och att vi då har
förlorat denna mening.
TCA- Kommunikativ rationalitet som självreflektion har, som mål att ändra
status quo (den system koloniserade världen)
Diskursiv reflektion= Samtal som baseras på antaganden som kan ha blivit
förvrängda pga. ogranskade vanor, ideologiska övertygelser och
maktförhållanden.
Discursive redemption- Habermas säger att sanningen inte är subjektiv, det är
vad vi når fram till genom den ideala samtalssituationen.
Commodity fetishism- Arbetarna i ett kapitalistiskt samhälle är avskilda
(alienerade) från produkterna av deras arbete.
Frankfurterskolan- Syftar till att kritiskt analysera objektiva sanningar- allt det
vi tar för givet. Man kan nå fram till en bättre verklighet genom att avmaskera de
falska ideologierna.
Positivism- Positivister ser världen som den är de menar att vi kan nå fram till
vad som är genom våra metoder (motsats till socialkonstruktivism).
Kommunikativ rationalitet- Att man tillsammans kommer fram till något som r
baserat på förnuft istället för sociala konstruktioner. Genom kommunikativ
rationalitet kan vi förhindra kolonisering (loss of meaning and legitimacy).
The buregoius public sphere- den borgerliga offentligheten.
Den strukturella transformationen- Den offentliga sfären blir mindre och
mindre. Pengar och makt blir mer styrande. Det som skapar mening och
rationalitet, blir bara allt mindre med tiden.
Metodologi
Hur studeras - Habermas studerar kommunikation från ett makroperspektiv (detta kan
kommunikation? dock även bidra till kunskap om mikro.) (h)
(vilka metoder - Kommunikation studeras även i diskurser. Krav och den ideala
används för att få samtalssituationen.
kunskap?) - Vi studerar även vilken typ av kunskap vi har behov av utifrån tre
perspektiv: teknisk, praktisk och emancipatorisk (frigörande).
- När något inte längre kan förklaras, så kan verkligheten komma in som
en ersättnings-ideologi. Vetenskapen kan bli som en komplettering när
ideologin inte räcker till, men vetenskapen är ingen ideologi.

8
 - Man studerar kommunikationens giltighet utifrån Habermas 4
giltighetskrav. Dessa krav blir en metod för att uppnå kunskap då
kunskap uppnås genom kommunikativ rationalitet.
Vad studeras? Den kritiska traditionen studerar samhällsstruktur och ideologier.
(maktförhållanden).
Fallgrop (no-no!) Kritik= emot det som studeras (subjektivism, objektivism).

Metatabell över
kommunikativa DEN SOCIOKULTURELLA TRADITIONEN
perspektiv

Ontologi (läran
om det som
finns)
Hur ser man på Jaget, grupper och samhälle är en social konstruktion. Jaget skapas och formas
verkligheten? genom interaktion (h).
- Världen är alltså socialt konstruerad och verkligheten ses som en
skapelse. Det som individer och samhällen uppfattar och tolkar som
verkligheten är en skapelse av det sociala samspel som äger rum mellan
individer och grupper.
- Essentialism  relationism, tecknet får sin betydelse i relation till andra
tecken?
- Kommunikationen är det som konstruerar verkligheten, detta görs i
interaktion med andra.
- Vi konstruerar vår uppfattning om verkligheten genom språket.
- Vi har bara tillgång till verkligheten genom de sociala konstruktioner vi
gör i mötet med andra människor. Via respons vi får av andra, skapar vi
oss själva.
- Vår verklighet beror på sammanhang i samhället.
- Vi producerar verkligheten i en process av ett symboliskt utbyte.

Vad är På vilket sätt används kommunikation för att skapa och reproducera
kommunikation? jaget/gruppen och social ordning/mönster? (h)
Hur beskrivs Hur skapas jaget/Gruppen i relation till andra?
kommunikation? Kommunikation är en symbolisk process som producerar och reproducerar
delade världen. Förhandlas mellan individer. Kultur och kontextberoende (h).

- Kommunikation beskrivs som en form av utbyte av symboler, det är då

vi lär oss genom användning. Det symboliska utbytet kan ske på olika
sätt, t.ex. face 2 face (mikronivå). Man kan även studera kommunikation
på makronivå där man tittar på kommunikation på samhällsnivå.
- Kommunikation följer regler och konventioner.
- Kommunikation formar och konstruerar den syn vi har på världen.
- Interaktionen och utbytet skapar jaget och identiteten.
- Goffman menar att vardagen, interaktionen på makronivå är grunden för
all kommunikation.
- Goffmann menar att kommunikation kan ske på enkel nivå (djurspråk,
baseras på index) eller på mänsklig nivå (baseras på symboler =
överenskommelser)
- Kommunikation skapar och återskapar samhällsordningen.
- Symbolisk interaktionism- hur vi intragerar med hjälp av symboler.
Epistemologi

9
(läran om hur vi
når till kunskap)
Vilket problem Mellanmänsklig kommunikation (face 2 face eller medierad), individinriktad
fokuserar (mikronivå). Förstå vardagliga och förgivettagna sätt att vara och agera (h).
perspektivet på?
Vilka möjligheter Problem:
och begräsningar
finns det för att - Goffman menar att problem kan uppstå om ett beteende eller agerande i
skapa kunskap? en bakre region kommer fram eller blir tillgängligt i en främre region. Ex
filmar någonting backstage sen visas det på tv t.ex. och då blir det
frontstage.
- Rolldiskrepansen (avvikelser från roller) kan skapa konflikter.
- Ett problem är att människorna kan uppleva att rollerna blir för fasta,
man blir tillskriven en roll och så har man svårt att bryta sig loss.

Begränsning:

- Goffmans teori är mycket gammal och innebär viss begränsning när man
applicerar den på dagens digitala kommunikation. det finns färre intryck
att ta in på nätet än vad det gör face 2 face.
- Man kan även begränsas till sin roll.

Möjligheter:
- En av Goffmans huvudsakliga poänger är att vi kan studera olika
sammanhang i vår vardag – små mikrosituationer. Utifrån detta kan se
vilka normer som styr våra beteenden- vi kan alltså dra slutsatser på
makronivå.
- Ytligare en möjlighet är teamframträdande. Detta skapar gemenskap och
en gemensam identitet. Man hjälper och ”räddar upp” varandra.

Axiologi
Vad syftar Perspektivet bidrar med förståelse. Utmanar antaganden om rationell aktör.
perspektivet till? (economic man) (h).
Vad ”tycker - Man fokuserar på det vi tar för givet i vardagliga situationer samt hur det
perspektivet” är kommer sig att vi agerar på ett visst sätt och intar de roller vi gör. Det är
viktigt och viktigt att studera vardagskommunikation för att kunna förstå annan typ
värdefullt? av kommunikation.
- Vi lär oss genom att sätta oss själva, våra idéer och tankar i relation till
andra. Det är nödvändigt för ett samhälle att vi kan vara individer men
samtidigt förstå hur andra tänker= vi utvecklas i relation till andra därför
värdefullt.
- Intrycksstyrning är viktigt- vi försöker framställa oss själva på det sätt
att vi önskar att andra ska uppleva oss.
- Viktigt med den gemensamma identiteten för att se vilka som tillhör en
grupp och inte. Den gemensamma identiteten byggs upp av tecken.
Kommunikation formar och konstruerar vår syn på världen.
- Det finns förväntningar i samhället, detta gör att vi intar en viss roll i en
viss situation.
Teori och
centrala
begrepp
Ge exempel på Goffman: Jaget och maskerna (h): Vi sätter på oss olika masker beroende på
någon/några situation och förväntningar av publiken i den situationen. Vi har inget ”true self”
teori/er! (identitet) utan vi har bara olika masker som vi byter mellan.
Makroteori- När man studerar på makronivå handlar det om att man försöker

10
 studera helheten, samhället som en helhet. Storskaliga fenomen, t.ex. kulturer,
klasser osv. dessa teorier kan vara mer abstrakta.
Mikroteori- Intresset är mer inriktad mot detaljer, individer, färre antal personer
eller en grupp. Hur fungerar kommunikation i detta sammanhang? Hur skapar
det mening? Konsekvenser? Vardagslära.
Strukturfokuserade teorier (structure) (kritiska perspektivet kan betraktas vara
en sådan teori)- Yttre krafter som har betydelse för vårt beteende, våra normer
och idéer. Strukturfokuserade teorier begränsar vad som är möjligt och vad vi
kan göra.
Handlingsfokuserade teorier (agency) (sociokulturella perspektivet kan
betraktas vara en sådan teori)- Dessa teorier bryr sig inte lika mycket om
strukturer utan fokuserar på individen och dess val. Man ser individen som fri.
Varför beter sig individen som den gör? Man tillskriver individen att vara mer
oberoende.
Vilka begrepp är Intrycksstyrning- Vi försöka styra och framställa oss på ett sätt som vi vill att
centrala för andra ska uppfatta oss på.
teorier inom detta Teatermetafor- Goffman använder sig av teatervärlden och teaterns dramaturgi.
perspektiv? Vad Han liknar vardagliga situationer med en teaterscen. Att styra de intryck andra
innebär de? får av en i vardagen, liknar Goffman med att någon går ut på en teaterscen och
intar en roll. Teaterscen: roller och hur vi agerar beror på vilken publik vi har.
Team- Roller och framträdanden som inte enbart en individuell handling utan en
samling individer kan samarbeta i framställningen av en rutin. Teamet har ett
eget språk och tecken och det blir därför tydligt vilka som tillhör och inte tillhör
teamet.
Regionbeteende- Framträdanden sker i olika typer av rum (regioner) vilket gör
att vi beter oss på olika sätt i en viss region. Region= fronstage, dold region=
backstage. Inom regionen finns det olika regler för hur man ska bete sig. Vissa
beteende är okej i vissa regioner.
Front-stage- När vi är ute på scenen, vi är medvetna om att andra ser oss. Då
kanske vi arbetar med impression management.
Back-stage- När vi behöver vila från scenen, inte tillgängligt för insyn. Här
bedöms inte agerandet på samma sätt som frontstage.
Mikromakt-
Responsivitet
Asocial pratsamhet-
Identitet- Hur identitet skapas i utbytet med andra. Vi skapar oss själva genom
kommunikation och vi kan ha olika identiteter.
Norm- hur normer har betydelse för interaktion. Regler som styr beteende och
kommunikation.
Roll- Vi intar roller , det finns normer och förväntningar för hur vi ska bete oss.
Ritual- Vi gör saker för att det skapar mening.
 Vi utgör handlingar och gör saker för att de har betydelse för oss, vi har lärt
oss hur något går till.
Medvetna varelser- Vi kan betrakta oss själva med andras ögon.
Symbolisk interaktionism- En form av inriktning. Människan är en
symbolförmedlande varelse. Vårt språk bygger på konventioner och vi skapar oss
själva i relation med andra.
Diskrepans- brist på överensstämmelse mellan realitet och framträdandet. Kan
vara både medvetet och omedvetet. När en roll diskrepans uppstår tappar vi
förtroende för den rollen. T.ex. tiggare.
Region
Dramaturgisk lojal- Försvarar den som gjort bort sig.
Dramaturgisk disciplin- Försöker spela rollen så bra som möjligt.
Dramaturgisk försiktighet- Andra närvarande kan vidta beskyddande åtgärder=
försöker rädda någonting, omvärderar någon, nybörjare på något.

11
Metodologi
Hur studeras Observationer av interaktion i vardagssituationer.
kommunikation? - Man studerar interaktioner och vardagskommunikation
(vilka metoder (mikrosituationer) för att kunna förstå typ av kommunikation.
används för att få - Man studerar även samhället och storskaliga fenomen (makronivå).
kunskap?) - Hur olika roller utvecklas i olika situationer, tex vart vi är, vilket rum
och med vilka människor.
- All den kommunikation vi skickar ur ses som en samlad aktivitet. Den
kommunikation vi gör medvetet skickar ut omedvetna signaler och
publiken studerar en hel, samlad bild av kommunikationen.
Vad studeras? Forskaren analyserar interaktion med hjälp av begrepp. Man studerar människor,
mänskligt beteende och mänsklig interaktion genom observationer.
Fallgrop (no-no!) Allt om orsak- verkan, förklaring, ser beteende som styrt av personligt.

Metatabell över
kommunikativa FENOMENOLOGI
perspektiv

Ontologi (läran
om det som
finns)
Hur ser man på - Subjektet finns i verkligheten, har erfarenhet, fördomar osv. (h)
verkligheten? - Genom språk blir världen meningsfull. (h)
- Essentialism (h)
Enligt Husserl:
- Verkligheten är inte sann, den är socialt konstruerad.
- Existerar endast i våra medvetanden och inte som något identifierbart
och gripbart.
- Livsvärldsteorin:Vi kan inte fånga en beskrivning av det verkligt
objektiva utan bara människans upplevelse av världen.
- Den objektiva världen kan upplevas på många olika sätt beroende av hur
vi har integrerat med den.
Enligt Gadamer:
- Det finns inte en sanning, det finns flera. Vi kan se på världen på många
olika sätt (olika tolkningar, tolkningar är beroende av våra tidigare
erfarenheter).
- Språket används för att förstå världen.
- Världen existerar endast genom språket.
Enligt Kant:
- Det finns en värld vi lever i (för oss) sedan finns det en värld för sig
själv.

 Generellt inom fenomenologin är att man ser verkligheten och världen som
socialt konstruerad.

Vad är - Språk, dialog, text skapar mening- genom språket ledes vi till mening,
kommunikation? sanning osv.(h). Vi om kommunikativa subjekt kan inte välja om vi ska
Hur beskrivs kommunicera eller inte.
kommunikation? - Kommunikation = dialog.
- Kommunikation är definierbart som en dialektisk dialog, där man är
öppen till en motpart som kan vara en person eller en text. Man ställer
frågor för att komma till förståelse och erkänner att man inte vet allt.

12
 - Genuin kommunikation (dialog): förutsätter att vi upplever andra som
andra dvs. har förmågan att uppleva andra som egna mentalt medvetna
personer. Vi kan dock inte tränga in i en annan persons unika
medvetanden => vi kan aldrig uppleva det som andra upplever. Vi kan
inbilla oss att vi förstår men det för vi egentligen inte.
Buber:
- Menar att I-thou relationen är en dialog, och att vi endast denna räknas
som kommunikation.
- Menar att man utvecklar kunskap när två personer pratar med varandra,
personerna är kärnan.
Gadamer:
- Hans kommunikationsteori går ut på att man utvecklar kunskap genom
att man diskuterar ett ämne, ämnet är kärnan.
- Har tre förhållningssätt till I-thou. Inta en firågesättande attityd, vara
öppen för den andra parten samt att man inte vet allt (the knowledge of
not knowing) och nyfikenhet.
Chang:
- Tror inte på en genuin dialog. Han menar därför att vi kommunicerar tror
att kommunikation inte existerar. Detta är en paradox.
Epistemologi
(läran om hur vi
når till kunskap)
Vilket problem - Förtolkning. (h)
fokuserar - Hermeneutiken är läran om hur vi förtolkar. (h)
perspektivet på? - Sanning är subjektiv- bredare än vad som kan skapas vid
Vilka möjligheter naturvetenskaplig metod. (h)
och begräsningar Problem:
finns det för att - Husserl menar att vi aldrig kan lägga in egna tolkningar i våra
skapa kunskap? reflektioner. Detta då han vill få fram en objektiv syn. Detta har dock fått
kritik då det är omöjligt att reflektera utan att lägga en personlig tolkning
i reflektionen.
- Fenomenologin anser att monolog är ett problem och därför inte
betraktas vara kommunikation. detta då en monolog inte innefattar något
informationsutbyte, till skillnad från en dialog.
- Husserl menar att kommunikationen kan gå fel då vi bygger på våra
egna erfarenheter och vi tar för givet att alla tycker och tänker som vi.
T.ex. alla människor har inte suttit vid ett bord, därför vet inte alla
människor vad ett bord är.
- Ord kan ha olika betydelse och därför kan missförstånd uppstå.
Begränsningar
- Vi kan aldrig helt förstå en annan person. Det enda vi kan göra är att
försöka förstå genom att anta att en annan persons erfarenheter liknar
våra egna.
Möjligheter:
- Gadamer menar att med språket kan vi se världen på många olika sätt.
Språket hjälper oss att förstå världen.
- En möjlighet (som dock också kan ses som en förutsättning) är att all
kommunikation genererar kunskap.
- Man utvecklar kunskap när man intar en ifrågasättande attityd. Om man
är öppen och mottaglig för diskussion kan man komma fram till bättre
kunskap.
Axiologi
Vad syftar Fenomenologin är emot en rationalistisk metod, snävt sanningsbegrepp (h).
perspektivet till?
Vad ”tycker - Den hermeneutiska axiomen är tron om att alla människor tolkar.

13
perspektivet” är - Alla människor tolkar saker och ting olika beroende på tidigare
viktigt och erfarenheter.
värdefullt? - Vi når kunskap genom att kommunicera med andra.
- Öppenhet (knowledge of not knowing), nyfikenhet och en ifrågasättande
attityd är viktiga aspekter för att nå förståelse.
- Det är även viktigt att ha en reflekterande attityd.
- Enligt Gadamer ska man sätta sin egen existens (förstelse och fördomar)
inom parentes för att fenomenet ska kunna träda fram.
Teori och
centrala
begrepp
Ge exempel på Gadamer: sanning och metod
någon/några
teori/er! Gadamers kommunikationsteori: Gadamer betonar objektet/subjektet (ämnet)
som ett föremål för konversationen, istället för båda parterna som Buber fokar
på.

Husserl- livsvärldsteorin: vi kan inte fånga en beskrivning av det verkliga

”objektiva” utan bara människans upplevelse av världen. Han menade att
livsvärlden består av minnen, upplevelsen av vår vardagsvärld samt våra
förväntningar om framtiden.
Transcendental- fenomenologisk reduktion: Husserl: För att nå kunskap
måste vi gå till fenomenet. För att hitta den sanna essensen av fenomen måste
man sätta sin egen existens inom parentes. När vi genomför denna reduktion
kommer vi fram till vårt ”transcendentala jag” och det sanna fenomenet kan träda
fram.

Bubers teori om ”I-thou”, ”I- it”: I-thou relation är en dialog, och en I- it

relation är en monolog. i ”I- thou” har båda parter samma förutsättningar att
komma till tals, t.ex. genom en dialog. Medan i ”I-it” så ser man motparten som
ett objekt som är inkapabel och lättmanipulerat, t.ex. en PP- presentation.

I den kartesiska meditationen: du kan aldrig direkt förstå vad en annan person
känner eller upplever men du kan försöka förstå dessa upplevelser genom att anta
att de liknar dina egna.

Changs kommunikationsteori: Vi kommunicerar trots att genuin dialog inte

existerar, detta är en paradox.

Vilka begrepp är Hermeneutisk cirkel- Här utgår man från bakgrunden, en historia (delarna) som
centrala för du sedan tolkar sedan kan uppnå förståelse för helheten. En text kan alltså endast
teorier inom detta tolkas genom att placera den i en historisk och kulturell kontext.
perspektiv? Vad
innebär de? 1. Du gör en noggrann undersökning av bakgrunden. Vad finns det för
strukturer, kultur. Vad bygger erfarenhet på?
2. Enligt cirkeln kan delarna endast förstås med utgångspunkt från helheten
och helheten kan endast förstås med utgångspunkt från delarna. För att
förstå förståelse måste man göra tolkningar och omtolkningar hela tiden.
3. Man har en historia och man kopplar den till det fenomen som man
undersöker och sen går man hela tiden tillbaka mellan nutid och dåtid
och reflekterar.
Hermeneutik- Konsten att tolka. Utveckling av fenomenologi som betonar
subjektivitet.
Dialektik-

14
 Dialog- båda parter deltar.
Fråga-svar- metod för kunskap och dialektisk dialog.
Text- Hermeneutiken var från ett sätt att tolka antika texter. Gadamer menar att
texter endast kan tolkas genom att placera dem i en historisk/kulturell kontext.
Språk- Varje konversation utgår från ett eget språk eller skapar ett eget. Språk är
en förutsättning i en dialog och nyckeln till förståelse. Gadamer menar att ord
inte endast är verktyg som man använder för att uttrycka sina tankar. Språket
förändras och används i nya situationer.
Erfarenhet- Man utgår från sina erfarenheter i kommunikation. man kan försöka
förstå andras erfarenheter genom att jämföra sina egna erfarenheter med dessa.
Förtolkning-
Livsvärld- (Husserl) det innebär att vi inte kan fånga en beskrivning av det
verkliga “objektiva” utan bara människans upplevelse av världen. Livsvärlden
består av minnen, upplevelsen av vår vardagsvärld samt våra förväntningar om
framtiden.
”I- thou”- dialog
”I- it”- monolog
Öppenhet- Man måste vara öppen till den andra parten man talar med, samt
öppet från sitt eget tankesätt. För att nå kunskap måste vi erkänna att vi inte vet
allt.
Nyfikenhet- Genom nyfikenhet utvecklar vi dialog.
Ifrågasättande attityd- För att nå kunskap förutsätter det att man ställer mycket
frågor och därmed behöver man använda sig av en ifrågasättande attityd.
Traditioner- Vårt medvetande har formats av historien och traditioner på ett sätt
som vi tämligen är omedvetna om.
Hermeneutisk erfarenhet- Handlar om att förstå skillnader mellan sina egna
och andras traditioner, erfarenheter/upplevelser och språk för att komma till en
förståelse för världen och oss själva på ett annorlunda/nytt sätt.
Fenomenologi- Läran om fenomen.
Dialektisk dialog- “The art of questioning and of seeking truth”
I en dialog erhåller man kunskap om den andra parten. Dialog kräver att båda
parterna är öppna och att höra något på ett nytt sätt. Om man är öppen och
mottaglig när man diskuterar tillsammans så kan man komma fram till bättre
kunskap. Man ska erkänna att man inte vet allt.
Genuin dialog- Båda har samma förutsättningar för att komma till tals (tex I-
thou)
Falsk dialog- Te debatt och småprat (småprat är inte tillräckligt djupgående för
att vi ska kunna erhålla kunskap om den andra parten). Man utvecklar ingen
kunskap och lär sig inget. Man är inte öppen till vad den andra säger. Parterna är
inte lika kapabla att komma till tals.
Art of dialectic- När någon frågar och vi själva behöver tänka och reflektera, då
utvecklas kunskap när vi ger ett svar och en ny dialog skapas.
Transcendental illusion- Vi förutsätter att de fyra premisserna gäller när vi har
ett samtal. Att vi har ett samtal, betyder att vi förutsätter dessa 4 krav uppfylls.
Man skulle inte kunna ha ett samtal där man vet att det inte är sanning osv då
skulle samtalet vara meningslöst.
Metodologi
Hur studeras - Kommunikation studeras del-helhet och fråga-svar teknik. (h)
kommunikation? - Kvalitativ metod: Man tittar inte bara på handlingar utan inkluderar även
(vilka metoder tolkning.
används för att få - Man analyserar hur vi kan förstå andra människor genom att likna andras
kunskap?) erfarenheter med våra egna.
- Teoritiserar kommunikation genom att använda koncept som erfarenhet,
dialog, tillförlitlighet, tolkningar och olikheter (otherness).
- En metod är den hermeneutiska cirkeln:1.) man tittat på tradition som

15
 bakgrund 2.) Bryter ner helheten till delar och jobbar i en cirkel 3.)
Arbetar oss in för att uppnå förståelsen. Förstå att helheten är
bakgrunden för det specifika. Med den som grund och metod så kan man
uppnå ny kunskap.
Vad studeras? Text- medvetandet (fenomen). (h)
- Erfarenheter som många gånger bygger historia och traditioner
- Fenomen och tolkningar
Fallgrop (no-no!) Att kunskap är subjektiv leder till att varje subjekt har sin egen sanning och att
vilket som helst svar är lika bra (relativism).

Metatabell över
kommunikativa CYBERNETIK
perspektiv

Ontologi (läran
om det som
finns)
- Radikal konstruktivism: Verkligheten/världen finns men vi kan inte nå
Hur ser man på den. Vi konstruerar därför en bild av den.
verkligheten? - Relationell distinktion.
- Verkligheten är en produkt av distinktioner.
- Världen är rationell- dynamisk- emergerande (systemet skapas igen och
igen)
- Olika system ser verkligheten olika. Systemet beslutar vad som är
verkligt- det som är relevant för just det systemet är verkligt och resten
tillhör omvärlden.
- Världen är det enda som inte har en omvärld.
- Allting uppfattas som ett system.
- Det finns en verklighet som är sann, men vi kan aldrig nå den.
- Världen kan se sig själv. När något system observerar, är det egenliten
världen som observerar sig själv (eftersom att systemet är en del av
världen). Inte som en total bild men som en specifik del. Världen kan
alltså observera sig själv genom de delsystem som finns. Men eftersom
systemen inte kan nå in i varandra, är kunskapen om världen alltid
partikulär.
- Enligt Luhmann finns det en verklighet men vi kan inte nå den.
- Alla samhällen ser likadana ut. Det som skiljer dom åt är
kommunikationen, om den är strukturerad eller differentierad.
Vad är - Kommunikation kommunicerar. Skapar distinktion- mening. (h)
kommunikation? - Kommunikation är de enda som kommunicerar och sker bara i det
Hur beskrivs sociala systemet, inget annat socialt är inkluderat, enligt Luhmann. Det
kommunikation? är alltså ett system.
- Människor kan inte kommunicera, enligt honom.
- Kommunikation beskrivs som en återskapande process, d.v.s.
autopoiesis=emergens= något som ständigt återskapas i en process, det
är inte statiskt. Man accepterar eller nekar kommunikation.
- Kommunikation är en informationsprocess, där information = minskning
av osäkerhet (reducering)
- Maskinell kommunikation kan beskriva mänsklig kommunikation.
- Kommunikation måste bekräftas för att det ska räknas som
kommunikation- alltså måste få respons.
- Ett beslut är inte ett beslut förrän vi har beslutat att det är ett beslut. Ett

16
 beslut har inte tagits förrän man har kommit till skedet att man ska ta ett
nytt beslut.
Epistemologi
(läran om hur vi
når till kunskap)
Vilket problem - Distinktion = system= paradox (epistemologisk utgångspunkt)
fokuserar Problem:
perspektivet på? - Problemet med distinktion: det finns ingen priviligierad position. Den
Vilka möjligheter som gör en distinktion kan ju inte se distinktionen eftersom systemet
och begräsningar bara ser det som är relevant för systemet. Hur kan vi då veta att
finns det för att observationerna stämmer överens med verkligheten? Det kan vi inte
skapa kunskap? veta. Det enda vi kan göra är att skapa distinktioner och då konstruera en
bild av världen som är relevant för det system vi är i.
- Det finns en verklighet, men vi kan inte nå den eftersom att världen inte
har en omvärld.
- Alla system är avancerade system som utvecklar sitt eget språk. De olika
systemen förstår inte varandra, utan kan endast observera varandra. The
blind spot. Vi kan se andra systems blindspots pga. att vi kan se vad
andra system tar in vs inte tar in, och det de inte tar in är då blindspoten.
- Brus är ett problem. En bygg i systemet kan uppstå, vilket kan orsaka
under- eller överskott av information. (tranmissionssynen är den andra
del av cybernetiken som Luhmann inte kan praktisera)
- Människor och maskiner skiljer sig åt. Känslor är inte logiska eller
linjära eftersom de har en orsak och är en effekt.
Möjligheter:
- Man minskar komplexiteten och således förenklar man kommunikation.
(genom att göra distinktioner)
- System är grunden för logik, vilket är en möjlighet för Luhmann då hans
teorier inte behöver vara logiska.
- Det moderna samhället kan kombinera integration och komplexitet och
tack vare detta så skapas möjligheter för ordnad utveckling och
förändring.
Begräsningar:
- Olika system kan inte kommunicera med varandra- man blir inskränkt i
sitt enskilda system och har ingen förståelse för andra system.
- Man ser ingen betydelse i sändare och mottagare. Man kan inte anpassa
kommunikationen efter mottagaren.
- Allting som vi vet, hur kunskap är möjligt är genom att återskapa bilder
av distinktionen mellan systemet och omvärlden, inom systemet igen.
Allt det vi vet är alltså systemets egna konstruktioner.
- Den reducerade komplexiteten (som vi får genom distinktionerna) bidrar
dock till begränsningar pga. vi kan aldrig se en helhet pga. dessa.

Axiologi
Vad syftar System (inte subjekter) kommunicerar. (h)
perspektivet till? - Perspektivet syftar till att observera och göra distinktioner för vad som
Vad ”tycker ingår och inte ingår i systemet för att reducera komplexitet.
perspektivet” är - Viktigt och värdefullt inom cybernetiken är att minska komplexiteten
viktigt och av kommunikation d.v.s. förenkla kommunikation så mycket som
värdefullt? möjligt.
- Allt är system. Det är den enda grund Luhmann har- distinktionen (att
säga något och inte något annat)
- Det kan vara svårt att se en tydlig värdegrund eller etik bakom detta.

17
Teori och
centrala
begrepp
Ge exempel på - Luhmann skapade en generell teori om sociala system. (h).
någon/några (organisationssystem, där vi kan göra beslut) och det moderna samhället
teori/er! (funktionellt differentierat system- system där man tar in det som är
relevant vs inte.)
- Luhmanns teori om vad som klassas som kommunikation:
 Förstås, missförstås eller inte förstås (om man inte förstås kan man
”jag förstår ej” och då fortsätter kommunikationen), förståelse.
 Ha ett informationsvärde
 Något mycket uttryckas
- Kommunikation måste alltid ha respons.
- Kommunikation sker endast i det sociala- samhället består endast av
kommunikation.
- Psykiska system (tankesystemet) och människor står utanför samhället,
dvs. att det står utanför det sociala systemet (kommunikation)
- Genom kommunikationen skapas jaget.
- Kommunikation skapar sig själv genom att vi accepterar vad som är
kommunikation och då genereras ny kommunikation.
Vilka begrepp är System- Ett antal komponenter (delar av systemet) som tillsammans verkar för
centrala för att gemensamt mål.
teorier inom detta Omvärld- En del av världen som är utanför ett visst system. Världen har i sig
perspektiv? Vad ingen omvärld. Systemet kan inte ta del av sin omvärld.
innebär de? Observation- att göra en distinktion, en åtskillnad.
Distinktion (markerad vs omarkerad)- Systemen observerar genom att göra
distinktioner (skillnader) mellan systemet själv och omvärlden => så återskapar
systemet sig själv.
Blind spot- På samma sätt som att ögat inte kan se sig själv (blinda fläcken) så
kan system inte se den skillnad som systemet använder för att göra sina
observationer.
Autopoiesis- Självskapade och självstyrande
Re- entry- När systemet gör sin distinktion, så återskapas distinktionen om vad
som är på insidan (den markerade delen) och det som är på utsidan (den
omarkerade) återskapas inuti systemet igen. Anledningen till att systemet tar in
distinktionen (re- entry) är för att systemet ska förstå vad som är skillnaden på
systemet och omvärlden. Detta är dock egentligen inte möjligt eftersom att
systemet inte kan observera sin egen observation. Men man gör det ändå- detta är
att omparadoxifiera.
Subsystem- Utvecklats ur system. Dessa är system av mindre enheter.
Subsystem skapar nya subsystem. Funktionella delsystem (fattar inga direkta
beslut, utan beslutar bara kring vad som är relevant för systemet och inte). Varje
del inom juridiken är t.ex. ett eget specialiserat system. När subsystem skapas
blir systemen mer specialiserade.
Systemteori- Läran om systemen (Luhmann)
Beslut- alla beslut är icke- beslut. (paradox)
Processerande- Kommunikation skapas genom process.
Kod- Delsystemen består av en kod med två alternativ (binär kod), t.ex. att
vetenskapen: sant/inte sant, intressant när man tittar på distinktionerna. Koderna
har en inbyggd preferensstruktur, d.v.s. vi gifter oss pga. kärlek inte pga. släktens
ställning.
Information- Reducerande av osäkerhet.
Feedback- Vi kommunicerar och ger respons på något. Feedback och respons
skapar kommunikation (dialog).
Emergens- Någonting som ständigt återskapas i en process, det är inte statiskt.

18
 Differentiering- att åtskilja
Locutionary act- info (potentiellt meningsfullt- men endast information)
Illocutionary act- Handling (det som uttrycks och ger liv till informationen)
Perlocutionary act- Mottagaren (avkoda informationen korrekt). Jämför dessa
ovan med de tre kraven för att klassas som kommunikation (informationsvärde,
något uttrycks, något förstås/missförstås eller förstås inte alls).
Förstahandsobservation- system observerar omvärld.
Andrahandsobservation- System observerar hur andra system observerar. En
andrahandsobservation är alltid en förstahandsobservation.
Radikal konstruktivism- med konstruktivism menas att kunskap konstrueras
och inte är någon avbild av verkligheten. Radikal konstruktivism innebär att allt
vetande är format av tolkning, all tolkning har fokus på individen.
Metodologi
Hur studeras - Kommunikation studeras genom första- och andrahandsobservation.
kommunikation? Man använder distinktioner (metod)för att få kunskap om vad som ingår
(vilka metoder i ett visst system, och vad som ligger utanför systemet.
används för att få - Hur kan vi beskriva samhället i den komplexitet som finns= jo i
kunskap?) andraordningscybernetiken- observerar hur andra system i världen gör
sina distinktioner (observationer). Luhmann bygger sin teori på att alla
system återskapar sig själv genom observationer.
- Luhmann studerar varken på makro eller mikronivå, det enda som
studeras är system.
Vad studeras? Det som studeras inom cybernetiken är hur system skapar distinktioner.
- System och dess omvärld.
- Man studeras system i samhället, deras struktur, begräsningar och
möjligheter med fokus på kommunikation.
Fallgrop (no-no!) Jag, du, vi etc., skapar/använder system.

19