Andliga Ädelstenar

Andliga ädelstenar
Maharaj Sawan Singh Ji
Radha Soami Satsang Beas
Andliga ädelstenar Sida 2 av 183

Utgiven av:
J. C. Sethi, sekreterare
Dera Baba Jaimal Singh
Punjab 143 204, Indien
© 2011 Radha Soami Satsang Beas

Alla rättigheter förbehålles
Första tryckningen på svenska 2011
Tryckt i Indien
Published by:
J. C. Sethi, Secretary
Dera Baba Jaimal Singh
Punjab 143 204, India
© 2011 Radha Soami Satsang Beas

All rights reserved
First Swedish edition 2011
18 17 16 15 14 13 12 11 87654321
ISBN 978-81-8256-999-7
Printed in India by: Lakshmi Offset Printers
Skannad och OCR behandlad

Innehåll
Förord.................................................................................................................................................................... 11
Förord till den nionde upplagan............................................................................................................................ 13
Breven ................................................................................................................................................................... 15
1. ........................................................................................................................................................ 15
2. ........................................................................................................................................................ 16
3. ........................................................................................................................................................ 17
4. ........................................................................................................................................................ 18
5. ........................................................................................................................................................ 19
6. ........................................................................................................................................................ 19
7. ........................................................................................................................................................ 19
8. ........................................................................................................................................................ 20
9. ........................................................................................................................................................ 20
10. ...................................................................................................................................................... 20
11. ...................................................................................................................................................... 22
12. ...................................................................................................................................................... 23
13. ...................................................................................................................................................... 23
14. ...................................................................................................................................................... 24
15. ...................................................................................................................................................... 24
16. ...................................................................................................................................................... 24
17. ...................................................................................................................................................... 24
18. ...................................................................................................................................................... 24
19. ...................................................................................................................................................... 25
20. ...................................................................................................................................................... 25
21. ...................................................................................................................................................... 28
22. ...................................................................................................................................................... 30
23. ...................................................................................................................................................... 30
24. ...................................................................................................................................................... 31
25. ...................................................................................................................................................... 33
26. ...................................................................................................................................................... 36
27. ...................................................................................................................................................... 36
28. ...................................................................................................................................................... 36
29. ...................................................................................................................................................... 38
30. ...................................................................................................................................................... 39

31. ...................................................................................................................................................... 39
32. ...................................................................................................................................................... 39
33. ...................................................................................................................................................... 40
34. ...................................................................................................................................................... 40
35. ...................................................................................................................................................... 41
36. ...................................................................................................................................................... 41
37. ...................................................................................................................................................... 42
38. ...................................................................................................................................................... 42
39. ...................................................................................................................................................... 43
40. ...................................................................................................................................................... 43
41. ...................................................................................................................................................... 43
42. ...................................................................................................................................................... 43
43. ...................................................................................................................................................... 44
44. ...................................................................................................................................................... 44
45. ...................................................................................................................................................... 44
46. ...................................................................................................................................................... 44
47. ...................................................................................................................................................... 45
48. ...................................................................................................................................................... 45
49. ...................................................................................................................................................... 45
50. ...................................................................................................................................................... 46
51. ...................................................................................................................................................... 46
52. ...................................................................................................................................................... 47
53. ...................................................................................................................................................... 47
54. ...................................................................................................................................................... 47
55. ...................................................................................................................................................... 50
56. ...................................................................................................................................................... 51
57. ...................................................................................................................................................... 51
58. ...................................................................................................................................................... 52
59. ...................................................................................................................................................... 52
60. ...................................................................................................................................................... 53
61. ...................................................................................................................................................... 53
62. ...................................................................................................................................................... 53
63. ...................................................................................................................................................... 54
64. ...................................................................................................................................................... 54

65. ...................................................................................................................................................... 55
66. ...................................................................................................................................................... 55
67. ...................................................................................................................................................... 55
68. ...................................................................................................................................................... 56
69. ...................................................................................................................................................... 56
70. ...................................................................................................................................................... 56
71. ...................................................................................................................................................... 57
72. ...................................................................................................................................................... 57
73. ...................................................................................................................................................... 57
74. ...................................................................................................................................................... 58
75. ...................................................................................................................................................... 59
76. ...................................................................................................................................................... 59
77. ...................................................................................................................................................... 60
78. ...................................................................................................................................................... 60
79. ...................................................................................................................................................... 60
80. ...................................................................................................................................................... 60
81. ...................................................................................................................................................... 61
82. ...................................................................................................................................................... 62
83. ...................................................................................................................................................... 63
84. ...................................................................................................................................................... 63
85. ...................................................................................................................................................... 64
86. ...................................................................................................................................................... 64
87. ...................................................................................................................................................... 64
88. ...................................................................................................................................................... 65
89. ...................................................................................................................................................... 65
90. ...................................................................................................................................................... 66
91. ...................................................................................................................................................... 66
92. ...................................................................................................................................................... 66
93. ...................................................................................................................................................... 67
94. ...................................................................................................................................................... 67
95. ...................................................................................................................................................... 67
96. ...................................................................................................................................................... 68
97. ...................................................................................................................................................... 69
98. ...................................................................................................................................................... 69

99. ...................................................................................................................................................... 70
100. .................................................................................................................................................... 70
101. .................................................................................................................................................... 70
102. .................................................................................................................................................... 71
103. .................................................................................................................................................... 71
104. .................................................................................................................................................... 74
105. .................................................................................................................................................... 77
106. .................................................................................................................................................... 79
107. .................................................................................................................................................... 80
108. .................................................................................................................................................... 81
109. .................................................................................................................................................... 81
110. .................................................................................................................................................... 81
111. .................................................................................................................................................... 82
112. .................................................................................................................................................... 82
113. .................................................................................................................................................... 82
114. .................................................................................................................................................... 83
115. .................................................................................................................................................... 83
116. .................................................................................................................................................... 84
117. .................................................................................................................................................... 87
118. .................................................................................................................................................... 88
119. .................................................................................................................................................... 90
120. .................................................................................................................................................... 90
121. .................................................................................................................................................... 90
122. .................................................................................................................................................... 91
123. .................................................................................................................................................... 92
124. .................................................................................................................................................... 92
125. .................................................................................................................................................... 93
126. .................................................................................................................................................... 93
127. .................................................................................................................................................... 93
128. .................................................................................................................................................... 94
129. .................................................................................................................................................... 94
130. .................................................................................................................................................... 94
131. .................................................................................................................................................... 94
132. .................................................................................................................................................... 95

133. .................................................................................................................................................... 96
134. .................................................................................................................................................... 96
135. .................................................................................................................................................... 97
136. .................................................................................................................................................... 97
137. .................................................................................................................................................... 98
138. .................................................................................................................................................... 98
139. .................................................................................................................................................... 98
140. .................................................................................................................................................... 99
141. .................................................................................................................................................. 100
142. .................................................................................................................................................. 101
143. .................................................................................................................................................. 102
144. .................................................................................................................................................. 105
145. .................................................................................................................................................. 106
146. .................................................................................................................................................. 109
147. .................................................................................................................................................. 110
148. .................................................................................................................................................. 113
149. .................................................................................................................................................. 114
150. .................................................................................................................................................. 115
151. .................................................................................................................................................. 116
152. .................................................................................................................................................. 116
153. .................................................................................................................................................. 117
154. .................................................................................................................................................. 117
155. .................................................................................................................................................. 118
156. .................................................................................................................................................. 119
157. .................................................................................................................................................. 119
158. .................................................................................................................................................. 125
159. .................................................................................................................................................. 125
160. .................................................................................................................................................. 126
161. .................................................................................................................................................. 126
162. .................................................................................................................................................. 127
163. .................................................................................................................................................. 128
164. .................................................................................................................................................. 128
165. .................................................................................................................................................. 129
166. .................................................................................................................................................. 129

167. .................................................................................................................................................. 129
168. .................................................................................................................................................. 130
169. .................................................................................................................................................. 131
170. .................................................................................................................................................. 132
171. .................................................................................................................................................. 132
172. .................................................................................................................................................. 133
173. .................................................................................................................................................. 133
174. .................................................................................................................................................. 134
175. .................................................................................................................................................. 135
176. .................................................................................................................................................. 135
177. .................................................................................................................................................. 135
178. .................................................................................................................................................. 136
179. .................................................................................................................................................. 136
180. .................................................................................................................................................. 137
181. .................................................................................................................................................. 138
182. .................................................................................................................................................. 138
183. .................................................................................................................................................. 138
184. .................................................................................................................................................. 139
185. .................................................................................................................................................. 139
186. .................................................................................................................................................. 140
187. .................................................................................................................................................. 140
188. .................................................................................................................................................. 140
189. .................................................................................................................................................. 140
190. .................................................................................................................................................. 141
191. .................................................................................................................................................. 141
192. .................................................................................................................................................. 142
193. .................................................................................................................................................. 142
194. .................................................................................................................................................. 142
195. .................................................................................................................................................. 143
196. .................................................................................................................................................. 144
197. .................................................................................................................................................. 145
198. .................................................................................................................................................. 146
199. .................................................................................................................................................. 150
200. .................................................................................................................................................. 151

201. .................................................................................................................................................. 154
202. .................................................................................................................................................. 154
203. .................................................................................................................................................. 157
204. .................................................................................................................................................. 157
205. .................................................................................................................................................. 157
206. .................................................................................................................................................. 159
207. .................................................................................................................................................. 159
208. .................................................................................................................................................. 161
209. .................................................................................................................................................. 162
210. .................................................................................................................................................. 163
Ordförklaringar ................................................................................................................................................... 166
Svenska böcker om denna vetenskap ................................................................................................................. 183

Förord
Dessa brev, skrivna av Huzur Maharaj Baba Sawan Singh Ji (den store mästaren), utgjorde från början andra
delen av en större bok med samma titel, Spiritual Gems. Den första delen av den upplagan bestod av brev
skrivna till den store mästaren under hans lärjungetid av hans vördade mästare, Baba Jaimal Singh Ji Maharaj.
Baba Jaimals brev har nu getts ut som en separat volym med titeln Spiritual Letters. Därigenom hamnade de två
olika mästarnas brev i var sin volym, vilka också blev mer lätthanterliga till formatet.
Den store mästaren skrev breven som svar på frågor och funderingar från amerikanska och europeiska
lärjungar och sökare. Nästan alla frågor och tvivel som normalt uppstår hos dem som söker efter sanningen och
verkligheten har behandlats utförligt i denna volym, vilket gör den synnerligen värdefull. Svaren baseras
huvudsakligen på Sant Mats grunder och tjänar därför som en allsidig framställning av helgonens läror.
Sant Mat — helgonens läror — är ingen religion, kult eller trosbekännelse. Den innehåller inga riter, ritualer,
ceremonier, dogmer, prästerskap eller gudstjänst i kyrkor eller tempel. Det är en vetenskaplig metod för att träda
in i och förverkliga himmelriket inom oss medan vi alltjämt lever här och nu. Den kan kallas en skola för
praktisk andlig träning i gudsförverkligande. Medan vi lever i världen och utför alla plikter gentemot vår äkta
hälft, våra barn, släktingar, vänner och medmänniskor, måste vi helt enkelt vända hjärtat mot Gud. Helgonens
läror är mycket enkla. De säger att allt lidande, elände och ångest som fallit på människans lott, beror på vår
olyckliga separation från Gud. Denna värld, som vi älskar så mycket, är inte vårt sanna hem.
Själen är en droppe ur lycksalighetens, livets och energins hav, från vilken den separerades från för många
miljoner år sedan. Den är en främling i detta främmande land av vånda och bedrövelse. Här nere i denna värld,
som består av jord, vatten, eld och luft, finns det inget som liknar den. Om själen inte återvänder till sitt
ursprungliga hem, kan inte och kommer inte heller dess lidande och sorger att upphöra. För att kunna återvända
behöver den inte söka någonstans utanför sig själv. Kroppen är templet inom vilket Gud bor i. Ingen har
någonsin och kommer heller aldrig någonsin att finna Honom utanför.
Världens alla helgon, vise och profeter, försäkrar att "Guds rike är inom oss", och man kan inte vandra
omkring i det yttre för att uppnå frälsning. Gud bor i detta "de nio portarnas tempel" (kroppen). Man behöver en
lärare eller vägvisare som känner till vägens hemlighet för att gå in i detta palats, någon som kan leda oss till
Guds närvaro - vår älskande Fader. Endast människan har denna möjlighet. Inga arter lägre än människan har
denna förmåga eller detta privilegium. I andlighetens vetenskap är behovet av en lärare lika stort som i något
annat vetenskapligt eller humanistiskt ämne. Denna okända väg är så krokig, komplex och labyrintisk, att den
inte kan beträdas utan en vägledares hjälp - en upplyst själ. Vägledaren måste vara en levande mästare som kan
ta oss till den högsta regionen, bortom död och upplösning, varifrån det inte finns någon återvändo. Sådana
mästare finns alltid i världen. Mästare som dog för länge sedan, eller deras skrifter, kan inte hjälpa oss särskilt
mycket.
Gudsförverkligandets metod som den lärs ut av alla helgon, vilket land eller religion de än tillhört, har alltid
varit densamma och kommer alltid att vara densamma. Den är inte skapad av människan, därför finns det inget
behov av förändring, tillägg eller förbättring. Den är Guds egen skapelse, lika gammal som själva skapelsen och
består av tre delar:
Den första delen är simran eller upprepning av Guds heliga namn. Den för vår utspridda uppmärksamhet åter
till tisra til - det tredje ögat (bakom ögonen), som är sinnets och själens säte i vaket tillstånd, varifrån
uppmärksamheten skingrats.
Den andra delen är dhyan eller kontemplation av mästarens oförgängliga gestalt. Den hjälper till att hålla
uppmärksamheten fäst i centret.
Den tredje är bhajan eller att lyssna till Anahad Shabd, den himmelska musiken som ständigt genljuder inom
oss. Med hjälp av den gudomliga melodin stiger själen upp till högre regioner och når till slut Gud.

I korthet är detta huvuddragen i de andliga övningar som helgon i alla tider och länder lärt sina lärjungar i
avsikt att förverkliga Gud. Välsignade är de som finner en fullkomlig mästare som tar dem tillbaka till deras
ursprungliga hem.
Den store mästaren, Huzur Maharaj Baba Sawan Singh Ji, var en av de största förespråkarna av dessa läror
som världen någonsin frambringat. Född 1858 i en högt aktad sikhfamilj i Punjab, visade han från tidig barndom
tecken på stor andlig förståelse. Som pojke kunde han Guru Nanaks "Japji Sahib" och Guru Gobind Singhs "Jap
Sahib" utantill. Hans stora andliga hunger och törst efter kunskap om sanning och verklighet förde honom i
kontakt med Baba Jaimal Singh år 1894, som vid initieringen av honom sade att han hade förvarat något från
Gud åt honom, som han denna dag hade lämnat ifrån sig.
1911 förtidspensionerades Huzur Maharaj Sawan Singh från de militära ingenjörstrupperna, för att ägna sig
åt sin verkliga uppgift som han fått i uppdrag av Gud. Han undervisade och lärde ut tillämpningen av Surat
Shabd yoga i Radha Soami kolonin i Beas Punjab, som han gav namnet Dera Baba Jaimal Singh efter sin
mästare. Miljontals strömmade till för att höra hans andliga föredrag. Han initierade mer än 125 000 själar i
denna mystiska väg, det största antal någonsin i världshistorien som initierats av något helgon, vis eller profet.
Han spred inte enbart Sant Mats ljus till Indiens alla hörn, utan bar även dess fackla till avlägsna länder i Europa,
Amerika, Kanada och Sydafrika.
De andliga övningar han lärde ut för gudsförverkligande är desamma som lärts ut av Kristus, Kabir, Nanak,
Paltu, Dadu, Jagjiwan, Tulsi, Maulana Rum, Shams-iTabriz, Hafiz, Mujadid Alf Sani och andra helgon i världen.
Övningarna omtalas i Vedorna som Anahad Marg, som Sultan-ul-Azkar av muslimska mystiker och i Bibeln
som Ordet eller Logos. Den store mästarens anhängare omfattade människor från alla religioner, länder och
nationaliteter. När han började sitt arbete höll Sant Mats ljus långsamt på att avta. Påverkade av de prästerliga
klasserna hade människor börjat ägna sig åt riter och ritualer och glömt helgonens läror. Ingen visste vad Surat
Shabd yoga var. Tack vare hans nåd har nu stora satsangcenter upprättats, inte bara över hela Indien, utan
överallt i Europa, Amerika, Kanada, Sydafrika och andra länder.
Hans berömda bok, Gurmat Sidhant (Philosophy of the Masters), bestående av två stora vardera tusensidiga
volymer och hans Discourses on Sant Mat i två volymer, har översatts till engelska och många andra språk.
Han lämnade sitt jordiska hölje 1948, efter att i laga ordning utnämnt Sardar Bahadur Jagat Singh Ji,
pensionerad biträdande rektor för Lyallpurs lantbrukshögskola, som sin efterträdare att fortsätta hans uppdrag att
visa vägen till lycksalighetens boning.
Charan Singh

Punjab, Indien
1965

Förord till den nionde upplagan
Mer än 35 år har gått sedan Spiritual Gems först gavs ut. Publiceringen av den nionde utgåvan ger anledning
till eftertanke om dess fortsatta betydelse. Boken är unik i sin framställning av brev från den store mästaren till
lärjungar i Amerika, under en tid då inga Sant Mat-böcker fanns tillgängliga på engelska. På så sätt tjänade
breven som den huvudsakliga förbindelsen på det fysiska planet mellan mästaren och lärljungarna - en brygga
som fyllde mellanrummet mellan intellektuell förståelse och personlig erfarenhet av denna vägs stora sanning
som han lärde ut. I breven finner dagens läsare bevis på mästarens kärlek och omsorg för sina lärjungar, samt
hans omsorgsfulla förklaringar i logiska och vetenskapliga termer av den grundläggande filosofin och de andliga
övningar som helgonen lär ut. Mest inspirerande för dagens läsare är redogörelserna av de andliga framsteg som
de tidiga lärjungarna gjorde, och den store mästarens vägledning avseende de olika stadier och upplevelser som
de mötte. Breven vittnar om denna vägs sanning. De ger en glimt av vad som är möjligt och lovar framgång till
alla som anstränger sig att uppnå de andliga höjder som finns inom oss alla.
För att förbättra läsbarheten och nyttan för den nutida läsaren har i denna upplaga många tryckfel och
inkonsekvent kommatering rättats. De flesta indiska termerna förklaras första gången de förekommer i texten,
liksom även i ordförklaringen. Användningen av kursiv stil har begränsats till ett minimum i hela boken.
Det är vår förhoppning att den nuvarande upplagan av Spiritual Gems kommer att vara en inspirationskälla
för alla som arbetar på den andliga vägen.
Sewa Singh
Sekreterare

Punjab, Indien
1996

Utdrag ur Hazur Maharaj Sawan Singh Jis brev till sökare och lärjungar
1919-1948

Breven
1. Sant Mat spreds i Punjab av Guru Nanak Sahib och senare av Maharaj Baba Jaimal Singh Ji. Varenda rad i
Granth Sahib1 insisterar på att man ska gå in och kontakta Nam, men till och med bland mahatmor finner vi
ytterst få som verkligen går in.
Fastän jag föddes i en sikhfamilj och vid tio års ålder läste Guru Granth Sahib, och senare kom i nära kontakt
med religiösa sikhpredikanter, fick jag ändå alltid en sällsam känsla i hjärtat när jag läste Gur Bani (Granth
Sahib). När jag ställde sökande frågor till predikanter kunde ingen ge mig en tillfredsställande förklaring.
Gur Mat (Sant Mat) står över alla religioner. Under en lång tid umgicks jag med Baba Kahan. Vanligtvis
befann han sig i ett extatiskt tillstånd, som han utvecklat efter fjorton år av uthållig och ihärdig träning. Jag
umgicks med honom i flera månader och under denna tid gav han prov på övernaturliga krafter åtskilliga gånger.
När jag bad honom om att skänka mig nåd genom att initiera mig, svarade han: "Nej, det ska någon annan göra,
jag har ingen del i dig." Då bad jag honom säga vem denna person var så att jag kunde kontakta honom. Han
svarade: "När tiden är inne kommer han själv att finna dig."
När jag var S.D.O.2 i Murree Hills3 som ansvarig för vattenverket, låg mitt hus i närheten av en dharamsala,
ett gästhus med gratis logi där sadhuer, mahatmor och andra på pilgrimsfärd till Amarnath i Kashmir ofta
brukade stanna, där fick jag tillfälle att diskutera religiösa och andliga problem.
På den tiden kom Baba Ji till Murree och övernattade i gurdwaran (ett sikhtempel). Han gav satsang baserad
på Granth Sahib och orsakade en hel del uppståndelse med sin nya (eller vad som tycktes vara ny) tolkning av
Granth Sahib. Även jag fick höra talas om detta. Någon sa att han erbjuder som prashad (välsignad mat) det som
är kvar på tallriken när han ätit. Någon annan talade om för mig att han sätter musikinstrument i huvudet på folk.
Jag avbröt honom genast och sa: "Jag är ingenjör och vet att det är omöjligt att placera något musikinstrument i
en människas huvud."
På den fjärde dagen gick jag för att lyssna på satsang. Baba Ji höll då på att förklara innebörden av "Jap Ji
Sahib". Nåväl, jag satte i gång med min ström av frågor - så mycket att åhörarna tröttnade och började bli
rastlösa. Den heliga boken Sar Bachan låg där och jag invände mot namnet "Radha Soami" och Baba Ji
förklarade ur boken vad namnet Radha Soami betydde:
Radha ad surat ka Nam.

Soami ad Shabd Nij Dham.
Översatt:
Radha är namnet på den första

eller ursprungliga själen.
Soami betyder det ursprungliga Shabd
från det sanna hemmet.
Nu ville han förklara vägen, men jag hade läst Vedanta. När jag läste Gur Bani ändrade jag åsikt, när jag läste
Gita ändrade jag igen åsikt och så vidare, och jag kunde inte komma fram till något avgörande. Till slut bad jag
om åtta dagars permission för att kunna studera Baba Jis lära. Han rådde mig att läsa Kabir Sahibs Anurag
Sagar. Jag beställde genast åtta exemplar av denna bok från Bombay, så att jag också kunde ge den till mina
vänner, Babu Hari Ram, Gulab Singh och andra, för att de skulle kunna läsa och kommentera den.
1
Granth Sahib: Sikhernas heliga skrift innehållande Guru Nanaks och hans nio efterföljares läror, samt även
andra indiska helgons skrifter.
2
Sub-division officer, grad i Indiska armén.
3
En liten stad belägen på 2100 meters höjd, norr om Islamabad i nuvarande Pakistan.

Efter flera samtal med Baba Ji blev jag fullständigt övertygad och tog emot initiering från honom den 15
oktober 1894.
2. Den rituella delen inom alla religioner är blind och vilseledande, oavsett vilken religion det gäller - vår
egen eller andra människors.
Det kan vara att gott och ont eller dygd och synd blir meningslösa. När du lämnar det brittiska territoriet
(breven skrevs under den brittiska ockupationen av Indien) och kommer in i pathanernas4 område, vem kan då
fordra att du står till svars för dina handlingar? Medan du befinner dig här i regionen som tillhör Kal (rättvisans
herre), måste du redovisa för allt du gör. Så snart du passerat in i Dayals region (den barmhärtige), vem kan då
komma åt dig? Detta gäller bara när du verkligen har passerat Kals gräns. Till dess är det bara tomma ord.
Men skriftrullen5 rivs när du ägnar dig åt Nam, det vill säga när du utövar Surat Shabd yoga. För att säga
sanningen kan vi okunniga människor inte ens föreställa oss den oerhörda kraft som mästarna har. Men de låter
inte övernaturliga eller mirakulösa krafter ens komma i närheten av sig, än mindre går de med på att använda
dem. Om smuts måste tas bort, gör vi inte det själva utan använder oss av städare. Om helgonen skulle använda
sig av dessa krafter, skulle hela världen springa efter dem.
Kal har erhållit tre förmåner av Akal Purush:6
1. Helgon får inte övertala människor i den här världen genom att använda mirakulösa eller övernaturliga
krafter.
2. Ingen här ska veta något om sitt tidigare liv. Om vi visste vilka synder vi begått i det föregående livet, och för
vilka vi bestraffas i detta liv, skulle vi naturligtvis aldrig upprepa dem på nytt.
3. Varhelst själen blir placerad ska den känna sig nöjd i det tillståndet. Se till exempel på grisarna. Vill de dö?
Även de klamrar sig fast vid livet.
Om helgonen skulle omvända människor genom att utföra mirakel skulle alla följa efter dem, eftersom det
inte alls skulle vara svårt för dem att återuppliva en död människa eller ge någon synen tillbaka och så vidare.
Men nej, så gör inte helgonen, även om det är sant att varhelst en parfymhandlare förvarar eller visar sina varor,
där är atmosfären full av väldoft. (Var än helgonen bor vet man att det är något särskilt med dem, även om de
inte visar upp några mirakel.)
Du vet hur jag bröt benet. Det är en lång historia och jag har berättat den många gånger i satsang (andligt
föredrag). Varje söndag brukade jag åka till min mästare för satsang. En dag bad han mig att inte komma och sa:
"Du reser raka vägen tillbaka." Det vill säga att jag efter att ha besökt min mor i hennes hem, skulle resa raka
vägen till bergsförläggningen där jag tjänstgjorde, utan att göra uppehåll i Beas som jag vanligen brukade. När
tåget kom till Beas station såg jag att Maharaj Ji (Baba Jaimal Singh Ji) stod där på perrongen. Det verkade som
om han ville säga någonting, men han förblev tyst. Jag fortsatte till förläggningen och återupptog mina plikter.
Jag hade för vana att gripa tag i manen på min häst och hoppa upp på ryggen när den kom förbi. Men i min
frånvaro och utan min vetskap hade min tjänare klippt hästens man. Jag lade inte märke till det, och när jag
skulle fatta tag i manen slant handen och jag föll och bröt benet. Benbrottet var nog så smärtsamt, men än mer
smärtsamt var att jag varken kunde tömma tarmen eller urinera. Läkarna trodde till och med att det skulle bli
svårt för mig att överleva.
En muslimsk förman, som tillhörde mitt distrikt, besökte mig när han hörde talas om olyckshändelsen och sa:
"Jag står till förfogande som en familjemedlem. Jag tillhör ditt distrikt. Tala om för mig hur jag kan hjälpa dig."
Jag svarade: "Mina barn studerar på en internatskola drygt en mil härifrån. Jag vill inte att de ska få reda på den
4
Afghanska stammar som slagit sig ned i Pakistan och Indien.
5
Skriftrulle: Bildlig hänvisning till räkenskaperna (av vår karma) som förs av Kal.
6
Akal Purush: Bokstavligen, den tidlösa Varelsen, den sanne Herren.

här olyckshändelsen. Men jag vill att du skickar ett telegram till Maharaj Ji (Baba Ji)." Han skickade
telegrammet. När Baba Ji fick det sa han: "Nåväl, om mästaren vill ta honom härifrån kan han göra det, för han
har åtminstone fått Nam." Men min andliga syster, Bibi Rukko, bönade för min skull hos Baba Ji.
Baba Ji hade för vana att meditera när något viktigt förväntades hända och därefter meddela vadhelst
information han mottog inifrån. Han satt i meditation klockan åtta på kvällen eller tidigare (beroende på när
informationen i telegrammet mottogs). Omkring klockan tre på morgonen kallade han på Bibi Rukko och hon
frågade: "Ska jag komma med mat nu?" (Han hade inte ätit kvällsmat.) Baba Ji svarade: "Nej, men du frågade
någonting om Bhai Sawan Singh.7 Nu kan du informera Sawan Singh om att han inte kommer att dö, men
karman var mycket tung. Det var bestämt att han måste lida i fem år, men nu kommer vi att betala av karman på
fem månader. Är inte det bra? Vi ska inte besöka honom just nu, utan först efter att han blivit utskriven från
sjukhuset. Under tiden kan du bekräfta att vi fått telegrammet." I samma stund som jag tog emot Baba Jis
telegram kunde jag återigen tömma tarmen och urinera.
Helgon visar sin barmhärtighet, men de talar aldrig om den. Medan jag nu befann mig i detta tillstånd
tvingades jag också lida ur ekonomisk synpunkt. Jag förlorade underavdelningstraktamentet, hästtillägget och
även halva lönen. Överingenjören var mycket vänlig mot mig. Han sa: "Om du bara kunde komma till kontoret i
en dandi (bärstol) varje dag skulle jag anse att du var i tjänst." Men jag var mycket tveksam och fruktade att jag
kunde slinta och råka ut för en ny olycka, eftersom benet fortfarande var svagt. Överingenjören lät mig då få
ledigt en månad. Jag undrade om jag skulle vara frisk nog att arbeta efter en månad. Nästa morgon träffade jag
befälhavande ingenjören och han sa: "Nu är du bara borta en månad." Dessförinnan hade Baba Ji kommit för att
hälsa på mig och sagt att jag bara skulle vara borta från min tjänst en månad till, men jag hade svårt att tro det.
Till slut hade månaden gått och det kom ett brev från Baba Ji där det stod: "Vi människor har inte kommit till
denna värld för att utföra vårt eget arbete, vi har kommit hit på befallning av Maharaj Ji (Soami Ji). Om han vill
kommer han att få arbetet utfört av oss." Det är omöjligt att beskriva helgonens förmåga eller makt. Jag är säker
på att om gurun så önskar, kan han till och med få stenarna att utföra hans arbete.
3. Det är bara genom sällsynt tur som du möter helgon. Jag ska berätta min egen historia för dig. Om vi
ibland har tur att träffa sådana människor, tror vi inte på vad de säger. Innan Baba Ji kom hit (till Beas) lär det
här ha funnits en till synes sinnessvag man. I själva verket var han en mycket andlig person, en mastana, som
ofta brukade samla ihop tegelstenar överallt ifrån och göra små högar av dem på den plats där Dera nu befinner
sig. Han kallades för Kanhom, den sinnessvage. Om någon frågade vad han höll på med, hejdade han sig och
svarade: "Detta kommer att bli en mycket blomstrande plats. Ståtliga hus kommer att byggas här. Platsen
kommer att befolkas, precis som en stad." På den tiden fanns det absolut ingenting här — inga byggnader av
något slag. Allt var ödemark och öken.
När Maharaj Ji (Baba Jaimal Singh) slog sig ned här, fanns det bara en mycket liten lerhydda, 2,4 x 2,4
meter. När jag stod inuti den kunde jag nå taket med handen. Berättelsen om vår Baba Ji är också underbar.
Ibland brukade jag ställa mycket barnsliga frågor till honom, men han blev aldrig irriterad utan svarade alltid
mycket vänligt.
När Baba Jis regemente kommenderades ut till gränsdistriktet brukade han, så länge han var där, nattetid gå
ut i det fria och gräva en liten grop i den sandiga jorden. Hela natten satt han där i meditation, med geväret
instucket i knävecken. På morgonen brukade man finna fienden (pathanerna) sittande runt omkring honom. När
han reste sig för att gå tillbaka till regementet visade de honom respekt och vördnad. Ingen störde honom och
sinsemellan sa de: "Han är en fakir. Vi ska inte röra honom." Om det blev tre eller fyra helgdagar, ägnade han
dem alla åt bhajan (andlig övning).
7
Bhai: Bokstavligen "broder", ett uttryck av tillgivenhet.

Han undervisade också översten på sitt regemente i gurmukhi.8 Efter trettiofyra års tjänst avgick han med
pension. Baba Ji stannade i Dera (Beas) i fjorton år och avled den 29 december 1903.
4. Alltsedan barndomen tyckte jag om satsang och parmarth (andliga samtalsämnen). Jag umgicks ofta med
sadhuer och religiösa människor, delvis för att min far tyckte om sadhu sena (att tjäna heliga människor). Under
militärtjänsten läste och diskuterade jag Vedanta med andra, särskilt med de sadhuer som på väg till Kashmir
stannade till i dharamsalan nära mitt hus.
Senare förflyttades jag till Murree Hills. En dag när jag övervakade arbetet såg jag en gammal sikh som gick
uppför en kulle i sällskap med en medelålders dam. När jag lade märke till honom trodde jag att han antagligen
kommit i samband med något rättsligt ärende i domstolen. Föga anade jag att han skulle bli min mästare. Det var
ingen annan än Baba Ji själv och damen var Bibi Rukko. Då visste jag inte det, men senare fick jag veta att Baba
Ji, med hänvisning till mig, sade till Bibi Rukko: "Det är för hans skull vi kommit hit." Till vilket Bibi Rukko
svarade: "Men han har inte ens hälsat på dig." Baba Ji sa till henne: "Än vet den stackars mannen ingenting. På
den fjärde dagen kommer han till oss."
Baba Ji gick till dharamsalan och gav satsang från Granth Sahib. Min vän, Babu Sukh Dayal, kom till mig
och berättade om de nya förklaringarna av Granth Sahibs lära som framfördes av en sadhu som nyligen kommit
till dharamsalan. Jag var beredd att acceptera sanningen från vem som helst, så tillsammans gick vi för att lyssna
på satsangen. På tre eller fyra dagar hade mina tvivel skingrats och jag fick tillfredsställande förklaringar på de
olika frågor jag brukade ställa.
Till slut bad jag om initiering, men bad att få slippa acceptera namnet "Radha Soami" eftersom jag aldrig
tidigare hört det. Baba Ji sa till mig: "Radha Soami betyder den högsta andliga kraften. Vad har du emot namnet
Radha Soami?" Jag sa: "Det tilltalar mig inte." Då frågade han: "Hur många nya namn på den ende Guden finns
nämnda i Jap Sahib?" Jag svarade: "Cirka tolv- eller fjortonhundra." Då sa Baba Ji: "Om du inte har något emot
de namnen varför är du emot namnet Radha Soami?" På så vis skingrades mina tvivel och jag fick initiering.
Mitt hus i Murree Hills låg mitt emot Maksh Puri (en hinduisk vallfärdsort). När Baba Ji besökte mig en dag
pekade jag åt det hållet och sa: "Se, vilken vacker utsikt!" Baba Ji skrattade och sa: "Jag har sett den." ( Och
antydde att han sett den för länge sedan.) Jag frågade: "Var ditt regemente någonsin stationerat där?" Han
svarade: "Mitt barn, du förstår inte dessa ting. Vi såg denna plats vid en tid då dessa berg och dalar ännu inte
bildats."
Baba Ji var alltid mycket vänlig mot mig och närhelst jag kom för att hälsa på honom, gav han mig alltid
plats i sitt eget rum. En gång kom jag till Beas station klockan tolv mitt på dagen. Det var mycket varmt och jag
satte mig en stund under ett träd. Men så kände jag att jag kommit för att få Baba Jis darshan, och ändå satt jag
här och sökte svalka och försenade mötet med den älskade. Till och med världsligt älskande hade uppfört sig
bättre. Tanken oroade mig så jag började gå till fots från järnvägsstationen till Dera.
I Dera hade Baba Ji Maharaj, som var mycket känslig för hetta, under tiden lämnat sitt rum och börjat
promenera fram och tillbaka på den öppna gården utanför. Bibi Rukko förebrådde honom och bad honom gå in i
rummet och söka skydd från den brännande solen, men det gjorde han inte. Några minuter innan jag nådde fram
till Dera gick han in och när Bibi Rukko såg mig komma utropade hon: "Nu förstår jag varför Baba Ji gick där
ute i den heta solen." (Han hade själv absorberat en del av den starka hettan, så att jag inte skulle bli utmattad på
vägen.) Det finns så många underbara ting att berätta om Baba Ji, att även om jag fortsätter berätta i hundra år,
skulle jag omöjligt kunna berätta allt.
8
Gurmukhi: Punjabi språket och dess skrift.

5. Det är bara när du går upp och inom dig ser vad som händer, hur allt styrs, som du verkligen kan förstå
dessa saker.
Men det finns en del karma som inte går att utplåna, för när det finns alltför mycket inblandning i saker och
ting kvarstår ändå gärningen.
Utåtriktad kärlek är inte heller fel, men den verkliga kärleken och hängivenheten manifesteras bara när du
stiger ovanför kroppens nio dörrar. Att äta sötsaker är något annat än att bara prata om dem. Men även att prata
om sötsaker är också intressant. Så länge det finns någon världslig bindning tjänar det ingenting till. Om du vill
ha kärlek och nåd, använd då all energi till att gå upp. Sådana människor existerar, men de är få.
Själen går in och när kärlekens låga flammar upp inom stiger själen genast upp, och det finns bara en väg.
Formgivningen av det inre är inte ett resultat av någon mänsklig ansträngning. Det är Guds formgivning. Men de
traditionella religionerna har inte ens aning om dess existens. Även om de erövrade hela världen, skulle den följa
med dem? Naturligtvis inte.
Det sanna Nam genljuder med de ljuvaste melodier inuti allas hjärtan. Det kan inte skrivas, uttalas eller läsas.
Det är varken gurmukhi, arabiska, persiska eller något annat språk. Våra ögon kan inte se det, inte heller kan
öronen höra det, eftersom de fysiska ögonen är förgängliga och behöver något slags ljus för att fungera
ordentligt, som till exempel sol, måne eller elektricitet. Guru Nanak Sahib säger: "De ögon är annorlunda med
vilka du kan se Gud - din Moder och Fader. Du talar utan tunga och dör på detta sätt medan du lever. Och på den
andra sidan finns inget språk. Om det inte finns något språk så finns det inget utrymme för Vedorna, Shastrorna
eller några andra skrifter." Det vill säga, när man dör medan man lever, då kontaktar man det sanna Nam. Det
innebär att man medvetet lämnar huset med nio dörrar och kontaktar Gur Bani eller Shabd, det vill säga det
sanna Nam och ingen religion har ensamrätt till det.
Guruns verkliga gestalt eller guruns essens är Shabd (den skapande kraften, Ordet). Bara människor som har
utomordentlig tur får möjlighet att ägna sig åt Shabd. När de till fullo finner glädje i övningen förstörs lusta,
vrede, girighet, bundenhet och stolthet. När du kontrollerar sinnet och sinnena, gläds du än mer över Shabd. Då
har du uppnått befrielse redan i detta liv. "Ditt kommande och gående avslutas inte förrän du älskar Shabd."
Detta är en universell lag som gäller alla utan undantag. Problemet är att människor inte vet vad Satguru seva är.
De tror att givandet av rikedom eller pengar till något gott ändamål är seva. De som lyckats gå in och som gläder
sig åt Shabd är sanna satsangier och de har använt livet på bästa sätt. Detta är verklig Satguru seva. Detta är inte
enbart Guru Nanak Sahibs lära, även muslimska helgon säger samma sak. Dadu, Paltu, ja i själva verket säger
alla mahatmor som nått Sach Khand samma sak.
6. Varje jiva (själ) ges en annan födelse på någon annan plats i enlighet med dess karma. Kroppen som den
måste placeras i är färdig. Kroppen som den ska födas i och pausen mellan död och återfödelse beror båda på
karma.
7. Mästaren överöste dig med nåd när han initierade dig. Nu är det din plikt att träna koncentration och gå
upp. Då kommer kärleken automatiskt.
En tillgiven lärjunge lämnas inte i sticket. Till exempel, om ett barn blir smutsigt, tvättar och badar modern
det och tar sedan på nytt upp det i sin famn. På samma sätt tar en Satguru upp lärjungen efter att ha tvättat och
rengjort honom från följden av dålig karma.
Allt vi gör i denna värld görs på sinnets befallning, vare sig det är att äta, dricka, träffa vänner eller gå in i
nya förhållanden - allt detta tillhör sinnet. I själva verket tillber människor inte Gud utan sinnet, eftersom de
endast lyder sinnets befallningar.

8. Många gör simran (upprepning), men all heder och ära åt den som utövar simran utan någon önskan. Om
man inte har gått upp och öppnat "dörren" är man inte bättre än ett djur.
När vi uträttar våra dagliga plikter är sinnet vanligtvis inte sysselsatt med dem utan vandrar omkring. Helgon
säger: "Håll stramt i sinnets tömmar under hela dagen, när du sedan sitter i bhajan infinner sig koncentrationen
snabbt och lätt." Det är lättare att koncentrera sinnet med simran än med någon annan övning. Helgon slösar inte
bort en enda minut utan håller uppmärksamheten fixerad antingen i simran, dhyan (kontemplation) eller i Dhun
(Shabd, Ljud).
Simran samlar ihop och koncentrerar sinne och själ. Dhyan hjälper till att hålla fast koncentrationen på ett
ställe, och Dhun eller Shabd drar upp sinnet och själen.
Låt inte sinnet förbli sysslolöst. När vi går upp till högre regioner lämnas sinnet kvar, men när vi återvänder
förenar det sig igen med oss på vägen tillbaka till kroppen.
"Vandrar inte sinnet ut längre när man börjar känna glädje i simran?" Det kan besvaras med följande
illustration: Mose, som ansåg sig vara en mycket hängiven och sann Gudsälskare, bad Gud föra honom i kontakt
med eller peka ut en större och bättre älskare till Gud än han själv. Gud pekade på en fågel i ett träd inte så långt
därifrån.
När Mose närmade sig fågeln och frågade om det var något den önskade, eller om han kunde göra något för
den, svarade fågeln att den var fullkomligt nöjd och lycklig bortsett från en sak. Mose frågade vad det var.
Fågeln sa att den önskade att den inte behövde lämna sin gren för att dricka vatten. Mose blev häpen över detta
och påpekade att den satt på en gren i ett träd direkt ovanför vattnet, allt den behövde göra var att flyga ned några
meter för att dricka. Fågeln svarade: "Det är sant, men jag tänker alltid på Gud och tiden det tar att flyga ned och
dricka tar mig bort från kontemplationen på min älskade (Gud) under några minuter. Det är det enda jag är
ledsen över." När Mose hörde detta skämdes han och insåg att denna fågel älskade Gud mer än vad han själv
gjorde.
9. Enbart genom simran lämnar själen kroppen och går upp. När koncentrationen är fullständig känner man
inget behov att ändra ställning eller att uträtta naturbehov på flera timmar (åtta till tio). Mahatmor som använder
sig av olika metoder når bara upp till det första stadiet. Simran är allra bäst. Jag talar av egen erfarenhet.
Till en hel del muslimska lärjungar gav jag varken dhyan eller Dhun, utan lärde dem bara simrantekniken,
och de koncentrerade sinne och själ och gick upp. När simran är fulländad hör man Ljudet inom. Även om man
bara kan utrymma (dra tillbaka medvetandeströmmen från) hälften av kroppen ser man ljus inom. Jag har fått
hundratals brev som bekräftar detta. Mitt arbete är praktiskt. För att få tillfälle att se hur de uppförde och kände
sig initierade jag dem bara i simran, men de gick upp och såg själva saker och ting. Detta bemöter den
invändning som många människor framfört, nämligen att de bara ser vad de hört berättats.
Även efter det att du gått in får du inte lov att meditera på solen, månen och stjärnorna. Dessa består av
materia i såväl yttervärlden som i den inre världen. Tills man nått Ashtdal Kamal är man inte lämpad för sann
dhyan, det vill säga kontemplation av mästarens gestalt. I de lägre stadierna tjänar chitta (sinnesstoff) som nirat
(syn). Verklig nirat utvecklas högre upp. Anahad Shabd (oanslagen musik) sträcker sig ända till materians och
sinnets region. Efter att ha passerat Par Brahm hörs sar (sann) Shabd.
10. Simran är den första av den andliga övningens tre faser. Med hjälp av simran måste vi utrymma kroppens
nio dörrar. Efter att ha passerat solen och månen, behöver vi något att fästa uppmärksamheten på. Man kan bara
stanna kvar där med hjälp av dhyan. Efter detta behöver vi Ljudet eller Shabd för att gå upp. Shabd börjar från
Turiya Pad. Kraften som skapat hela universum är Shabd. Jyoti (ljus) är en sak och Shabd är någonting annat.

Jyoti kommer automatiskt, vare sig man utövar prana-yam (andningskontroll) eller Shabd yoga. I vaket
tillstånd är själens säte bakom ögonen. Om du råkar befinna dig halvvägs uppför ett berg och vill nå toppen,
varför behöver du överhuvudtaget gå nedåt? Du kan gå upp ifrån den plats där själen börjar koncentrera sig. När
du passerar neel chakra (det blå centret) ser du jyoti. Den har ettusen ljus. På den nivå där jyoti befinner sig finns
tio ljud.
Själen har två förmågor: Förmågan att se och förmågan att höra. I själva verket är kroppen indelad i fyra
delar: Pind, Anda, Brahmand och Sach Khand. Sach Khand är oförgänglig. Brahmands sex chakra återspeglas i
Andas sex chakra och dessa återspeglas i sin tur i Pinds sex chakra. Att försöka utveckla Pinds chakra är slöseri
med tid.
Vedanta sträcker sig bara upp till Brahm. Det vill säga, Vedans mål är Brahm. Det är det andra stadiet enligt
Sant Mat. Sant Mat tar dig till det femte stadiet.
Shabd är av två slag: varnatmak och dhunatmak. Allt som kan skrivas, läsas, uttalas eller uttryckas är
varnatmak. Allra först finns det ljud som görs med tungan och sedan det som mumlas i strupen. Det tredje är det
som uttalas i hjärtat. Det fjärde ljudet alstrar yogier med hjälp av pranan (vital kraft) i nabhis (navelns) centrum.
Dessa ljud kan enbart hjälpa dig med koncentrationen, men inte längre. Vi måste dra tillbaka själen från de nio
dörrarna, passera solen och månen och gå bortom detta.
Redan nu hör du surrande ljud i örat. Shabd kommer du att höra när du når jyotis region. Den yttre kroppen
är den materiella kroppen och nästa hölje eller kropp är suksham sharir i jyotis region. Där slutar Patanjali.
Patanjali tar dig bara till purushas och prakritis region (den första andliga regionen). Det är bara i Par Brahms
region som du kan göra dig av med de fem tattworna (elementen) och alla kroppshöljena. Då kommer själens
ljus att motsvara ljuset från tolv solar. Du inser då att du är atma (själ). När du förstått det får du en längtan efter
att lära känna Parmatma (Gud).
Jyoti eller ljuset existerar på grund av Shabd. Där inte Shabd finns, finns inte jyoti eller ljus. Detta ljus är
uppblandat med ahankar (egoism), eftersom sinnet slår följe med själen upp till toppen av Brahm. Efter det att
du passerat solen och månen möter du din guru. Men han kan bara ta dig så långt som han själv nått. Vi behöver
inte pranan. Vi tar bara upp sinnet och själen. Atma blir Parmatma först i Sat Lok.
Så långt kommer man med hjälp av ljuset. Bortom det färdas man med hjälp av Shabd. I Maha Sunn finns
inte ens Shabd. Allt är mörker. Det är mörkrets region.
Du vet att det finns en tattwornas jyoti. Den jyoti som du talar om härrör från tattworna. Nåväl, det gläder
mig att en man som lever ett familjeliv har uppnått så mycket. När upplösningen kommer förstörs skapelsen upp
till Brahm. När den stora upplösningen äger rum når den ända upp till Sohang, men inte till Sat Lok ... I bästa fall
kan jyoti ta dig upp till toppen av Brahm, därifrån färdas du vidare med hjälp av Shabd.
Ljusen som du ser när du går upp är tattwornas ljus. Jyoti med ursprung i Shabd befinner sig högre upp.
Tattworna har sitt eget ljus, men den verkliga jyotin möter du längre fram.
Problemet är att du nu befinner dig i ett stort fängelse med 8,4 miljoner celler. Inte ens som människa kan du
vara lycklig. Sinnenas nöjen är obetydliga och kortvariga. Alla har dessutom egna problem och sorger. Någons
dotter är änka, en annans son har efterlämnat en änka, ytterligare en annan jämrar sig, tyngd av skulder och alla
slags motgångar.
Det avgörande är att vi är en droppe av det stora havet och måste återvända och bli ett med det. I oräkneliga
tidsåldrar har vi ruttnat i detta fängelse. Precis som vi ägnar oss åt andra uppgifter i världen, låt oss nu varje dag
ägna några timmar åt övningarna. Vad kan det göra för skada? Dessutom är detta en rikedom som man tar med
sig och inte lämnar kvar.
När du bryter igenom slöjan och går upp, framstår världens nöjen som mycket smaklösa och grova jämfört
med den lycka du åtnjuter högre upp. I själva verket är denna värld som en offentlig latrin i jämförelse med den

inre lyckan. Denna lycka är inget som kan köpas, inte heller kan den fås på begäran. Arbeta hårt, utrym kroppen
(dra tillbaka uppmärksamheten) och gå upp, då kommer du att få den. Den är ditt arv som förvarats åt dig. Denna
glädje är större än alla världsliga nöjen. Var snäll och tänk nu efter, har du någonsin ägnat dig åt ditt eget arbete?
Ja, man hör röster inom. Rösterna kommer från två källor: Den ena är från Rehman (Barmhärtige) eller Gud,
och den andra från den negativa kraften. Du ska inte genast acceptera rösterna, utan först säga: "Var så vänlig
och kom inför mig. Vem är du?"
11. Sikhi eller lärjungens väg är som en svärdsegg. Det finns två vägar i denna värld: manmukh eller
gurmukh. Gur Bani (det som skrivits i Granth Sahib) är underbart om vi noga tänker efter. Men det är klart, om
man läser slarvigt är det en annan sak. Bani har en läkande inverkan på sinnet om den läses med omsorg.
Det finns bara ett botemedel som kan kontrollera sinnet och det finns inom oss. När sinnet och själen går
ovan de sex chakrana, passerar solen, månen etc., når Turiya Pad och gläds av det Shabd som genljuder där, då
bringas sinnet under kontroll.
Om du anser att vi först borde plocka bort alla törnen från vägen och därefter bekvämt gå barfota på den, så
är det omöjligt. Även om du lyckas med det, kommer det att finnas fler törnen där nästa år. Om du å andra sidan
tar på dig kraftiga kängor, så kan du sedan gå omkring som du har lust. Vad än som ska hända har redan
bestämts, och det kommer att hända. Tulsidas säger: "Först gjordes pralabdh (ödet) och därefter denna kropp.
Det konstiga är att vi ändå känner oss så missnöjda." Innan en människa föds är hela hennes liv eller öde
fastställt.
En ryttare ville vattna sin häst. I närheten fanns en bonde som arbetade med sitt persiska vattenhjul, så
ryttaren tog hästen dit. Det gnisslande ljudet från det persiska hjulet fick hästen att skygga och dra sig tillbaka.
Då bad ryttaren bonden att han skulle sluta arbeta med hjulet, mannen lydde. När hjulet stannade ledde ryttaren
åter hästen till vattenrännan där vattnet strömmat från brunnnen, men när hästen nådde fram hade allt vattnet
runnit ut. Då bad ryttaren bonden att på nytt låta hjulet gå runt några minuter. I samma ögonblick som bonden
gjorde det skyggade åter hästen och drog sig tillbaka. Detta förargade ryttaren i hög grad. Då sa bonden till
honom: "Min herre, ni kan bara få vatten till hästen samtidigt som det gnisslande ljudet hörs." Då piskade
ryttaren hästen och ledde återigen fram den till samma plats. Hästen lydde och drack sig otörstig. Samma sak är
det med sinnet. Världsliga bekymmer och problem kommer att finnas kvar. Vad än du måste uppnå måste
åstadkommas mitt bland dessa omständigheter.
Kal regerar över de tre världarna. Ytterst få människor känner till Kals (den negativa kraftens) mysterium och
Akal (den sanne Herren, som är bortom Kal).
Ja, Kal erkänner också Akal som sin mästare. Men är du medveten om att Kal utförde stora offerövningar
genom att i sjuttio yugor9 stå på ett ben? På så vis tillbad han Akal under sjuttio yugor. I gengäld för sin
hängivenhet fick han Trilokis rike (tre världar) att härska över. (Soami Ji berättade om Kal att när han bad om
denna gåva sa han: "Jag finner inget behag i Sat Purush rike. Tillåt mig, min Herre, att skapa en annan värld som
jag får härska över.")
Kal fick även tre förmåner av Sat Purush. Den första var att helgon inte ska förmå själar att lämna Kals rike
och återvända till Sach Khand genom att använda hjälpmedel som mirakel eller andra övernaturliga
uppvisningar. Men helgonen är fria att vädja till dem, att tala förnuft med dem och på så vis förmå dem att
återvända. Annars hade det varit enkelt, allt helgonen skulle behöva göra var att ge en blind person synen åter
eller återuppväcka de döda, och de skulle följas av hundratals och tusentals. Men de har inte fått tillåtelse att göra
det av Akal Purush (Sat Purush).
9
Yuga: Kretslopp, en lång tidsålder.

När du säger: "Vad kan vi slavar göra?" Då talar du om det världsliga eller politiska slaveriet. Men vi är alla
sinnets och sinnenas slavar - och ju rikare och högre en person är i samhället, desto starkare är slaveriets band.
Helgon försöker befria oss från detta slaveri genom att ge oss satsang. Men hur uppför vi oss? Om ett fårhus
fattar eld känner åskådarna medkänsla för fåren och hjälper dem att komma i säkerhet. Men fåren envisas med
att gå tillbaka till samma farozon gång på gång och möter där sin död. Likadant är det med oss. Världslig
rikedom och världsliga kungariken är alla underkastade förfall, och naturligtvis kan ingenting följa med oss efter
döden. Vi kan inte ta någonting av detta med oss eller andra saker, även våra kära släktingar måste lämnas kvar.
Den verkliga rikedomen, som vi kan kalla vår egen, är Nams skatt och finns inom oss.
Ändå går människan inte inom, hur kan hon gå in om hon inte möter en Sant Satguru som visar vägen? Då
kan hon arbeta sig upp genom att utrymma kroppens nio dörrar och sedan sätta sig i kontakt med Nam. Allting är
inom henne, allting finns inuti. Hela kontinenter - till och med universum - finns inom. Ja, till och med
Wahigurun (Gud) själv finns inom. Synd bara att människor läser Gurbani utan att fundera över vad den betyder.
Jag har haft tillfälle att träffa betydande personer, stora nationella ledare, men när vi diskuterade Gurbani
brukade de alltid säga: "Hur är det möjligt att förstå att alla dessa ting finns inom oss?" Flera läkare har
skämtsamt berättat för mig: "Vi har utfört mängder av dissekeringar men aldrig sett några solar, månar,
kontinenter, universum och så vidare. Allt vi fann inuti var ben, kött, fett och blod." Men egentligen kan vi inte
finna fel hos dem. Om de hade mött en Satguru och lärt sig vägen av honom och hur de skulle gå in, då hade de
upptäckt att alla dessa saker och ting inte finns inom den fysiska kroppen, utan är placerade bakom den mentala
slöjan. Gör sinnet orörligt och då kommer du se allting.
12. Sinnet är satwa guna10 essensen av de fem tattworna, aktiverade av själsströmmen. Förstår du? Sinnet är
överordnat tattworna men underordnat den medvetna strömmen. Sinnet utgör det mellanliggande tillståndet
(mellan tattworna och själen).
Hela världen tillber sinnet. Ytterst få - sällsynta mahatmor som kan gå in - känner den sanna Guden. När vi
äter, dricker, umgås med vänner, går in i förhållanden, i själva verket allt vad människan gör styrs av sinnet.
Rishier, munier, yogier, yogishwarer, mahatmor och profeter - alla är underkastade sinnet. När man kontaktar en
mästare, och genom att gå in blir av med de tre höljena (materiella, astrala och kausala), de tjugofem
prakritierna, sinne och maya och når Par Brahm, då inser man att man är ren själ. Där är själens strålglans som
ljuset från tolv solar, men i den fysiska världen tål människan inte ens en sol. Där är man varken fet eller mager,
vit eller svart och man har ingen kropp. Alla nuvarande religioner och sekter befinner sig innanför sinnets
gränser. På samma sätt som själen glömt sitt ursprungliga hem, har även sinnet glömt sitt verkliga hem. Precis
som själen kommer från Sach Khand, har sinnet sitt ursprung i Brahm och kommer från Trikuti. Stora yogier och
yogishwarer har kastats hit och dit och styrts av sinnet. Du kan läsa de hinduiska puranas och få svar på de här
frågorna.
När du säger att den negativa kraften kanske antar Kristus gestalt och på så sätt vilseleder dem, stämmer inte
det. Det är inte den negativa kraften. Det är intrycket i det egna sinnet.
13. Vad finner vi här? Gräla bara lite med någon så reser han sig och går sin väg. Även om man avvisas
hundra gånger ska man inte lämna guruns dörr. Även om man förolämpas hundra gånger ska man inte gå sin
väg. Det fega sinnet är som en get, när det möter nöjen och njutningar är det lyckligt och samarbetsvilligt, men
när gurun gör invändningar blir det envist och gör uppror. Se på skillnaden mellan en feg och en modig persons
handlande, eller deras inställning när de möter nöjen och njutningar. Det är bara en verkligt modig person som
kan säga nej till sensuella nöjen när de är lättillgängliga. Giftet för själen är i hans hand, ändå avstår han.
10
Satwa guna essens: Harmonins och ljusets egenskap.

Om det finns en gestalt som är värd att kontemplera, så är det ett helgons eller en mahatmas gestalt som
förverkligat Gud. Men när får vi denna dhyan? När vi passerat solen, månen och så vidare. Om inte virat är
utvecklat kan inga verkliga framsteg göras, även om vi fortsätter att höra Ljudet hela livet.
Surat och virat är två viktiga egenskaper. Om inte virat utvecklats kan inte slöjan rivas sönder, även om du
fortsätter lyssna på Ljudet hela livet. Jag menar, att även om du inte kan lägga ned så mycket arbete, så försök att
utveckla kärlek till en mahatma eller en förverkligad själ. Om du verkligen älskar ett helgon eller en mahatma, så
tänker du alltid på honom - vare sig du sover eller är vaken. Vart går du efter döden? Du går till den personens
plats som hela tiden har upptagit dina tankar. Detta är också vad Shastrorna säger.
14. Man kan inte göra några framsteg om tilliten till mästaren eller Nam saknas. Från den stund då satsangin
initierats ser mästaren efter denne inifrån. Fråga inte mästaren om någonting som är opassande. Be honom bara
om att hålla dig i kontakt med Nam och Gud. Helgon ingriper inte i pralabdh. Helgonens ideal är att acceptera
Guds vilja. Mästaren ger lärjungen de saker som han anser vara lämpliga. Ibland ber lärjungen om rikedom, ära,
söner, döttrar, men mästaren beviljar inte bönen. Det är här som folk tar miste. En gav upp mästaren eftersom
hans son blev sjuk och dog, en annan som förlorat ett rättsfall säger: "Ge upp mästaren." Liksom modern på
varje sätt försöker se efter barnet, har även barnet en del plikter mot modern. Lärjungen bör försöka utveckla
kärlek och hängivenhet till mästaren och inte sitta sysslolös. När man får en mästare och tar emot initiering, är
det ens plikt att ihärdigt göra bhajan och nå Sach Khand.
15. När jag var på sjukhuset, på grund av mitt benbrott, visade sig Baba Jis gestalt för mig en dag när jag
mediterade. Baba Ji, eller rättare sagt vad som tycktes vara hans gestalt sa: "Om kött och alkohol måste användas
i en nödsituation, gör det ingen skada." Men när jag upprepade de fem namnen försvann gestalten. Eftersom jag
sett Baba Ji i verkligheten och kunde göra mig en klar bild av honom, kom jag på detta knep. Men de människor
som koncentrerar sig på forna mästare, vilka gått bort för tusentals år sedan, kommer troligen att vilseledas. Ett
helgons ögon går inte att imitera. Det är därför eleven alltid behöver en levande lärare, de sjuka behöver en
levande läkare, hustrun behöver en levande man och folket en levande regent. Jag vidhåller att ingen kan hjälpa
lärjungen så mycket som en levande mästare. Kanske du har hört följande rader: "Vem kan vara större än Rama
eller Krishna, men även de var tvungna att acceptera en guru. De tre världarnas herrar stod respektfullt med
böjda huvuden inför sin guru."
16. Gud är inom oss, när han ser att en av hans tjänare sitter i meditation (bokstavligen i väntan på hans
darshan), skulle han vara ouppmärksam på detta? Naturligtvis inte, men om slöjan inte tas bort, var säker på att
sinnet inte är helt rent. Först och främst, vårt sinne dömer opartiskt och avkunnar domen: I dag gjorde du en si
eller så dålig handling. Du var utsatt för kam, krodh (lusta, vrede) etc.
17. Det är inte tillåtet att tala om de saker och ting man ser inom. Det finns så mycket och det är synd att jag
inte kan berätta allt, men genom guruns hjälp är allt möjligt. De mest omöjliga bedrifterna kan utföras med
guruns hjälp. En dag presenterade Baba Ji mig för Guru Nanak Sahib, Kabir Sahib, Tulsi Sahib och Soami Ji och
sa: "Han är ert barn."
18. Befälhavande ingenjörens bungalow råkade ligga strax ovanför min egen bungalow. En dag kom översten
ut i sällskap med sin dotter för att ta en promenad. Just då passerade en kärra på vägen i närheten av dem, dragen
av en skadad oxe. Översten och hans dotter blev mycket illa till mods över oxens ömkansvärda tillstånd och sa:
"Varför måste detta arma skadade djur dra ett så tungt lass?" Jag svarade: "Det är sant. Ni står inte ut med att se

detta stackars djurs lidande, men hur är det med biffen ni äter?" Saken är den att intellektuellt tänker och
diskuterar människan bara fram till en viss gräns, men det är först när hon går in som hon får fullkomlig vetskap.
På samma sätt går vi till satsang och läser böckerna, men ger efter för sinnenas nöjen när vi möter en frestelse.
Jag har sett lärda människor, föredragshållare och filosofer vara oförmögna att stå emot sensuella nöjen.
19. Att övervinna kam och krodh är verkligt mod. Det är ingen liten bedrift. Många forna rishier och munier
förlorade striden. Vad är det för nytta med att fortsätta skura och rengöra ett kärl om det inte fylls med något?
Med det menas, att vägen till befrielse eller frälsning består inte bara i att undvika kam och krodh, utan att vi
även ägnar oss åt Nam bhakti.11 Inom sig har människan hela kontinenter, universum och Gud själv, men det är
bara när hon hängivet utövar Nam som hon kan förverkliga detta.
20. Karma: I skapelsen är den högsta Skaparen och den individuella själen sammanlänkade genom
ljudströmmen. Men Kal, som även är skapad av den högste Skaparen, skiljer individen från ljudströmmen genom
att komma mellan som sinne och former. Följaktligen känner individen sig avskiljd, vilket inte Skaparen gör.
Det finns tre sinnen och motsvarande till dessa tre sinnen finns det tre slags former:
1. I Trikuti täcks själen av nij man (det innersta eller kausala sinnet) eller Brahm, det universella sinnet.
Formerna är här gjorda av mycket ren maya, så ren att de flesta sökare inte lyckats upptäcka att själen här
inte är skild från maya eller sinnet, och betraktar därför Brahm som den som genomströmmar allt etc.
2. Längre ned i Sahansdal Kanwal blir Trikutis former täckta av ytterligare hölje av sinne och form, båda grövre
än de ovanför. Här styrs astralgestalten av andi man (astralsinnet). På denna nivå finns helveten, himlar och
oräkneliga andra lokas (regioner). Här är sinnets tendens inåtvänt och upplyftande. Sinnet uppträder som en
klok fiende (som försöker hålla oss kvar här).
3. Ytterligare längre ned i Pind (regionen nedanför ögonen) blir astralgestalten övertäckt av ännu ett hölje av
grovt material, ett material som är bekant för oss. Sinnet som styr denna form kallas pindi man (det fysiska
eller det lägre sinnet). Dess tendens är att sprida ut sig och att vara utåtriktat, och det är mycket svårt att
kontrollera.
En kropp som satts i rörelse av sinne och själ kan inte låta bli att skapa karma och den karmiska lagen, "vad
man sår får man också skörda",12 fortsätter att arbeta och med tiden blir räkningen komplicerad. Ju mer vi agerar
desto mer trasslar vi in oss, likt en fågel som kämpar i maskorna av ett nät.
Så listigt har Kal arrangerat formernas och de tre sinnenas snara att det nästan är omöjligt för människan att
undfly deras inflytande. Det gör detsamma hur goda och fromma vi är, det i sig själv tar oss inte ut ur Kals
regioner. Herren Krishna säger: "Goda handlingar är lika bindande som dåliga handlingar. Goda handlingar kan
liknas vid guldkedjor och dåliga vid järnkedjor, båda håller oss fastbundna lika effektivt." Utvägen är genom
ljudströmmen.
Det är bara när uppmärksamheten fängslas och följer efter ljudströmmen som sinnet blir passivt och
overksamt. Under alla andra tider, när uppmärksamheten är borta från ljudströmmen, får sinnet övertaget. Sedan
oändligt lång tid, ända sedan själen skildes från havet och slog följe med olika former av sinnen och kroppar, har
inte bara den uppåtgående passagen blockerats, utan själen har blivit så förvirrad, intrasslad och försvagad, att
den förlorat allt minne av sitt hem och nöjer sig med att leva ett bedrövligt liv i denna eländiga materiella värld.
Det finns två sätt att se på skapelsen:
11
Nam bhakti: Bokstavligen "hängivenhet för Namnet", det vill säga andlig träning.
12
Bibeln Gal 6:7.

1. Från toppen tittande nedåt — Skaparens synvinkel.
2. Från botten tittande uppåt — människans synvinkel.
Ovanifrån ser det ut som om Skaparen är allomfattande. Han är den ende som handlar och individen liknar en
marionett som kastas hit och dit av den som drar i trådarna. Individen tycks inte ha någon egen fri vilja och bär
därför inget ansvar. Det är Hans skådespel. Det finns inga varför eller därför. Alla helgon beskriver skapelsen
som Hans manifestation när de ser den från toppen. De ser Honom i verksamhet överallt.
Om man ser nedifrån, eller från individens synvinkel, stöter vi på mångfald i motsats till enhet. Var och en
tycks handla av egen vilja och blir påverkad av och påverkar andra som man kommer i kontakt med. Individen
tror sig vara den handlande och blir därför ansvarig för handlingarna och deras följder. Alla handlingar
registreras i ens sinne och minne och orsakar gillande och ogillande som håller oss kvar i de materiella, astrala
eller mentala sfärerna, i överensstämmelse med handlingarna från tidigare liv i återfödelsens kretslopp. I dessa
regioner kan individen inte låta bli att utföra handlingar och efter att ha gjort dem, kan inte deras inverkan
undgås. Individen handlar som den ansvarige och får därför bära följderna av sina handlingar.
Som vi sett skiljer sig observationerna på grund av olika synvinklar. Båda är riktiga.
1. Individen, klädd i en grov materiell gestalt, ser bara de yttre materiella formerna. Hans syn går inte djupare
än så.
2. Om samma individ steg upp till Sahansdal Kanwal, skulle han se sinnet aktivera alla formerna. Formen skulle
komma i andra hand och sinnet skulle vara den främsta drivande kraften i allt.
3. Från Daswan Dwar ser samma individ andeströmmen i verksamhet överallt och ser hur sinnet får kraft från
anden.
4. Från Sach Khand ser hela skapelsen ut som bubblor som formas och försvinner i det andliga havet.
En individ är försedd med intelligens och varje handling görs medvetet. Det åligger därför individen att finna
ett sätt att frigöra sig från denna intrassling. För att lyfta upp själen måste man kämpa mot sinnet, för hela livet är
en kamp. Där det finns en vilja finns också en väg. Man kan inte säga att detta inte är en del av ens plikt.
Karma delas även in i tre grupper:
1. Kriyaman eller nya handlingar.
2. Pralabdh eller öde (den del av karman som fastställts för detta liv, som en följd av tidigare handlingar).
3. Sinchit eller reserv.
Som exempel tar vi omständigheterna för en bonde. Han förbereder sin jord för att så frö. Han har valfrihet
att så vad han vill. Anta att han beslutar sig för vete och sår det. Sådden mognar och han bärgar den. En del av
skörden används till konsumtion under det kommande året, överskottet läggs i ett förråd. År efter år lever han på
föregående års skörd och ökar sitt reservförråd, som kan användas i nödår eller vid behov.
Du kan se att han lever och hoppas kunna leva på vad han själv sår och skördar. På liknande sätt, vad än vi
gör i detta liv blir vårt öde i nästa liv. En del av detta bevarar Kal i reserv, för att ge till oss om vi händelsevis
skulle bli utan karma (den möjligheten är förstås praktiskt taget lika med noll). Utan karma kan inte Kal hålla
själen fångad i en kropp och utan kropp kan ingen karma utföras.
Det är upp till Kal att lägga reservkarma till ödet eller dra ifrån kriyaman och lägga det i reserv. Likt bonden
som förbereder sin jord för den kommande årstiden och lever på det han samlat in från den förra skörden, med
tillit baserad på reservförrådet, genomgår vi vårt öde i vilket vi inte har något val. Men för framtiden har vi

valfrihet att på nytt arbeta som vi finner lämpligt. I tillägg har vi ett överskott som är vårt reservförråd från
tidigare liv, om vilket vi ingenting vet.
Därför är vår lott för närvarande tvåfaldig:
1. Vad ödet beträffar är vi hjälplösa, men
2. för nya handlingar står det oss fritt att så för framtiden.
Att enbart med hjälp av intelligens skilja mellan dessa båda typer är inte lätt för individen, men en grov regel
kan tillämpas: Det som kommer spontant, trots våra ansträngningar, beror på ödet. De som lyft upp medvetandet
till ögoncentret och som äger tillgång inom kan med lätthet läsa sitt öde. Det är en öppen bok för dem.
I den fysiska kroppen utför sinnet handlingar från hjärtcentret (hos vanliga individer är hjärtat centrum för
sinnets handlande). Så länge som sinnet är samlat här påverkas det av känslor. Eftersom sinnet är verksamt i
kroppen från detta centret upplever vi känslor som glädje och bedrövelse.
När sinnet genom koncentration lyfts upp till ögoncentret - eller med andra ord, när sinnet flyttat sitt säte från
hjärtat till ögoncentret - kommer känslor som orsakas av yttre påverkan och som påverkar den fysiska kroppen
bara att kännas obetydligt. Världens glädjeämnen gör inte en sådan person upprymd och dess bedrövelser gör
honom inte nedstämd.
Ödeskarman förvaras i Andas åttabladiga lotusblomrna ovanför ögonen. Dess inflytande känns mycket
kraftigt så länge man inte tagit sig förbi detta stället. När det passerats och mästarens astralgestalt är synlig (för
denna gestalt uppehåller sig där), kommer ödeskarmans påverkan att uppfattas obetydligt. Sinnet har då blivit
starkt och har kraft att bära ödet utan ansträngning. Men ödet kan inte utplånas eller förändras, det måste
genomgås. En pil som lämnat bågen måste finna sitt mål.
Reservkarman lagras i Trikutis översta del, och det är först när själen passerat det tredje sinnet eller Trikuti
som den sägs vara fri från all karma. Nedanför denna plats lider själen av karmats plågor.
Alla handlingar utförs med ett motiv och det är motivet som är bindande. Det är inte lätt att tänka sig en
handling som inte utförs med ett motiv. Sinnet är medvetet eller undermedvetet aktivt och det är löjligt att tala
om karma utan att nämna konsekvenserna. Det går inte att undgå följderna av karma. Man kan inte slippa undan
karma genom att utföra handlingar, hur goda de än är. Handlingar som välgörenhet, gåvor eller pilgrimsfärder
måste medföra sin belöning, och själen som gör dessa ting måste ta emot belöningen i en eller annan kropp.
Frigörelse från karma ligger i det skydd som helgon ger. De är själva utan karma. Deras handlingar binder
inte dem, eftersom deras själ verkar från Daswan Dwar, ett centrum ovanför de tre sfärerna av sinne och former
enligt ovan. Helgonen visar oss vägen ut.
De säger: Utför nya handlingar i mästarens namn, individen arbetar då bara som agent. Nya handlingar som
utförs i denna anda blir inte bindande. Ödeskarman är genomgången vid livets slut. Reservkarman tar helgonen
delvis på sig själva, och lärjungen går delvis genom dem på det sätt helgonen anser vara lämpligt.
Helgon sätter den individuella själen i kontakt med ljudströmmen, och allteftersom själen får tag i och lyfts
upp av den, kastar själen bort sinnets och materians påverkan och blir starkare och starkare. Ju mer individen
arbetar utefter dessa riktlinjer, desto lättare blir vägen för honom. Annars kan det ta lång tid, men helgonen är
förpliktigade att hjälpa själen efter att ha initierat den. Utövandet av ljudströmmen skär av resten av karman.
Strömmen fungerar som en magnet på själen och drar den till sig. Om inte själen varit övertäckt med sinnets
och materians rost hade den omedelbart gått upp. Rosten från bindningar och intryck avlägsnas med hjälp av
upprepning (simran). Tankar på den inre resan ersätter våra vardagliga tankar. Då börjar sinnet få vila och frid
inom, i stället för att irra omkring i världen. När sinnet går in följer även själen med och när själen gått in drar
strömmen i sin tur upp den. När själen en gång passerat Trikuti (detta sker bara när alla karmiska skyldigheter är
betalda) återvänder den aldrig mer till själavandringen. Den fortsätter gå upp för att förenas med sitt ursprung.

21. Jag vill påpeka att jag har samma kärlek och tillgivenhet för varenda satsangi, precis som en far älskar
alla sina barn. För det andra, i enlighet med helgonens lära, betraktar mästaren en själs synder och svagheter i
samma ljus som en tvättare ser på smuts på ett tyg. Han bryr sig om tyget och är inte det minsta intresserad av
smutsen. Hans mål är att rengöra tyget på ett eller annat sätt, vare sig det sker med en mild metod genom att
använda såpa, eller med en hård och snabb metod där tyget slås mot en stenhäll. Det beror på hans vilja.
På samma sätt avser mästaren att förbättra sina lärjungar och bota dem från dåliga vanor och onda
handlingar, så att själen kan stråla i sin renhet. Han avgör hur livet ska fortskrida. I början påpekar han våra
misstag med kärlek och vänlighet. Misslyckas detta vidtar han ett mindre mjukt förfaringssätt, hjälper inte heller
det använder han sig av drastiska åtgärder. Kort sagt han är besluten att förbättra oss.
För att förklara detta lite utförligare försöker mästaren i början rengöra oss med föredrag. Misslyckas det
använder han fattigdomens, motgångens och sjukdomens renande tvål. Hjälper inte heller detta ger han lärjungen
en ny födelse. Han vilar inte förrän han tagit lärjungens själ till källan. Även om lärjungen överger honom, blir
fientligt inställd mot honom eller vill skada honom, så minskar han inte sina ansträngningar.
Jag har gått igenom X rapport. De är inte förargade på dig, utan önskar att du och andra helt och hållet ska
avstå från ägg och animalisk föda, precis som de själva gjort. De tog inte illa vid sig av dina ord och det borde
inte heller du göra. För om vi har fel och någon annan förklarar det för oss, har vi ingen rätt att bli arga. Det enda
vi kan göra i ett sådant fall är att medge vårt misstag och säga att vanan tvingade oss att upprepa misstaget. Det
är inte passande att ha fel och vara otålig. De borde ha varit vänligare och mer kärleksfulla. Men de kan inte
klandras för det. De ger mer tid åt övningarna än du, undviker animalisk föda och står på en högre mental nivå.
Under sådana förhållanden blir en lärjunge helt naturligt modig och säger sin mening rakt på sak. Detta är inte
stolthet, även om andra ser det så.
En sådan lärjunge önskar att alla ska göra som han. Men detta är inte fulländning. Allteftersom själen gör
framsteg blir den vänligare och lugnare. Följaktligen blir de lugnare och mer tålmodiga när de stiger uppåt. Vad
de gjorde var på sätt och vis rätt. Dessutom anser jag att man inte kan förebrå dig för detta, eftersom du bor långt
bort från vår koloni och är omedveten om organisationens regler. Inte heller har du läst någonting utöver
"Discourses" och är ovetande om samfundets renhet. När du skaffar dig kunskap och har utvecklats i den andliga
övningen, kommer inte ens kritiken från tjugo X att beröra dig. Ett hjärta fyllt av kärlek kan inte innehålla någon
vrede. Ditt hjärta har ännu inte fyllts med kärlek. Så försök dagligen att ägna lite mer tid åt de andliga
övningarna. Gradvis kommer mästaren att ge dig allt.
Du skriver att Y har samma åsikt. Hennes klagomål är desamma som dina. Precis som du använder hon ägg
då och då. Det var lika obehagligt för henne som för dig. Detta fel finns i er alla. Det är på sin plats att ni rättar
till era misstag. Jag tror att Z bär skulden i det här fallet. Han föll från sina principer och du följde bara hans
exempel. Om han fortsatt att handla efter sina principer skulle du ha dragit fördel av hans exempel. Låt det som
hänt vara glömt.
Men jag måste påpeka att animalisk föda, även om man bara äter en enda partikel, är skadlig för andliga
framsteg. Inte bara de som äter är skyldiga, utan även de som hjälper till att döda. Du säger att det inte är så illa
att äta ett ägg som att krossa ett hjärta. Båda handlingarna är dåliga. Ett krossat hjärta kan lagas med kärlek, men
ett djur som dödats kan inte återupplivas.
X sa till dig att upprepningen av de heliga namnen inte ska göras för att vinna världsliga föremål. Det betyder
inte så som du förstod det. Andliga framsteg är det högsta målet och alla ansträngningar ska vara inriktade mot
detta mål. Även om vi offrar hela världen för detta, vore det inte för mycket. Att därför avleda energi från detta
högsta mål och använda den till världsliga föremål är inte rätt. När vi ber om världsliga ting från Gud kommer vi
att få dem, men då hejdas vår andliga utveckling. Hade vi använt energin till andliga framsteg skulle vi ha
skördat större fördelar. Helgon av den högsta ordningen ber aldrig om något förgängligt. De ber Gud om Gud.
Guru Nanak säger:

Vad skulle jag be av Dig?
Ingenting är för evigt.
Allt håller på att dö bort
i samma stund jag ser det.
Det betyder att allting förutom Gud är förgängligt och att han (Nanak) inte tänkte be om förgängliga ting.
Han behövde Gud och ingenting annat. Han sa: "Om hela världens rikedomar placeras på den ena sidan och
Guds kärlek på den andra, då skulle de som älskar Gud bara be om Honom och inte bry sig om rikedom. Hela
världen följer den som är fylld av Guds kärlek."
Den andra orsaken är att vinst och förlust i denna värld beror på karma. Eftersom många av våra
ansträngningar inte är ödesbestämda att nå sina mål, kan de inte annat än misslyckas. Om vi upprepar namnen
och utför andliga övningar för att uppnå dessa mål och misslyckas, kommer vår tro på Gud att avta eftersom han
inte uppfyllde önskningarna. Detta medför hinder för andlig utveckling och kärlek. Vår plikt är att göra det bästa
i fråga om världsliga ärenden och vara nöjda med resultatet och betrakta det som mästarens vilja.
Det finns många på vägen som inte gått in och sett mästaren med sin inre syn, inte heller har de passerat
vredens och lustans nivå. De gör allt som det lägre sinnet befaller och urskuldar sina dåliga handlingar med att
säga att mästaren får dem till att göra dessa saker, eller att Skaparen orsakat dem. Detta är ett spratt som det lägre
jaget spelar dem.
De dåliga handlingarna beror på våra lägre begär och vi håller mästaren eller Gud ansvarig för dem. Ända
tills själen går upp och ser mästaren inom och kan tala med honom, ska all skuld tillskrivas det lägre sinnets
befallningar och inte mästaren.
När vi sett mästaren inom och nått ett mycket högt andligt plan, bara då kan vi säga att allt som görs, görs av
honom. I detta tillstånd finns ingen synd, eftersom synden finns i oss och inte i mästaren. Därför måste den
andligt hängivne vara försiktig, så att han inte luras av det lägre jaget. Han bör vara vänlig och förlåtande.
Om du hade haft den riktiga inställningen i dig, hade du skrattat åt vad X sa till dig och inte gett efter för
vrede. Inte ens tjugo X hade kunnat bringa dig ur fattningen, ty du skulle ha varit stark och tålmodig. Då skulle
jag ha sagt att ljudströmmen åstadkommit en verkan inom dig. Men i stället förlorade inte bara du
självbehärskningen, utan även dina följeslagare blev upprörda vilket inte var rätt.
Jag vill råda er alla att frigöra er från inbördes beskyllningar och protester och öka kärleken och
tillgivenheten för varandra. Var och en borde medge sina egna misstag, be den andre om ursäkt och utveckla
kärlek och tillit.
Men jag menar inte att upprepningen ska ges upp. Upprepning måste utföras i sinnet så att ingen annan kan
höra den. Den är avsedd för att stilla sinnet, inte för att hävda sig själv. Det väsentliga är att sinnet måste hållas
under kontroll. Sinnet spelar subtila spratt och har lurat många före dig — till och med profeter och
inkarnationer. Jag har sett många som sinnet fått att dansa efter sin pipa eller handla efter dess befallningar,
medan människor tror att de besökts av helig Ande, eller tagit sin själ till högre plan. De onda egenskaperna
finns inuti sinnet, medan sinnet tillskriver dem till andra.
Helgonens väg är den sanna vägen, därför är det en stor synd att vilseleda människor genom yttre uppvisning.
Sådana människors sällskap bör undvikas.
Mina ord är förmodligen obehagliga för dig. Men det är min plikt. Tänk efter bara, människolivet är mycket
dyrbart och är en följd av förfluten god karma. Vi har inte fått detta liv för att skaffa barn eller för att roa oss. Till
och med de lägsta djuren utför dessa handlingar. Enda skillnaden mellan människan och den lägre skapelsen är
att människans liv är avsett för att se Gud och att i detta liv nå den högsta andliga nivån. Varje minut av livet är
värt miljontals dollar.

Vi måste ge upp den fysiska kroppen, likaså den astrala och kausala kroppen. När så är fallet, vad är då
värdet med världen, dess nöjen och relationer? Man borde betrakta världen som ett värdshus och sina släktingar
som medresenärer. Vårt främsta mål bör vara att förenas med Skaparen och undvika lusta, vrede, girighet,
bundenhet och stolthet så långt det är möjligt, eftersom de är våra fiender. Hela tiden borde hjärtat vara fyllt av
kärlek till mästaren. Sinnet borde vara så oförskräckt att det inte bringas ur jämvikt om det blir erbjudet ett
kungarike, inte heller om det togs ifrån oss. När sinnet uppnått detta, genomströmmar mästaren det med sitt
sanna Ljus.
Allt vad jag skrivit är till för att du ska kunna dra nytta av det och bli ren, inte i avsikt att dominera eller göra
mig viktig. Det är ett uttryck för min kärlek till dig. Jag vet inte om etikett eller sedvänjor i ditt land kan
acceptera detta synsätt.
22. Bästa sättet att förbereda grunden för andliga instruktioner är att rengöra sinnet. Ge upp kött och alkohol,
undvik lusta och vrede, älska den Allsmäktige och införliva längtan efter att nå själens sanna hem, varifrån den
kom från begynnelsen.
I jämförelse med Sant Mat (helgonens lära) är Teosofiska Samfundets räckvidd mycket begränsad. De har
Sant Mats första nivå som sitt slutliga mål, vilket de delat in i många steg. Följer man Teosofiska Samfundets
lära blir resultatet att man inte når bortom Sant Mats första nivå. Sant Mats metod är mycket enkel och i modern
tid finns det inget som kan jämföras med den. Helgonens metod siktar på att passera Brahm och uppnå Par
Brahm (bortom Brahm) och därefter Sat Lok (den sanna regionen, den rent andliga regionen).
Pinds region sträcker sig inte ovanför ögoncentret, medan Brahmands region motsvarar den främre delen av
hjärnan. Men den person som ska initiera dig kommer att ge dig utförliga detaljer.
Enligt Sant Mat är inte sinnet världens skapare. Det är Ordet som är Skaparen. Det finns ingen tvekan om att
hela världen styrs av sinnet i sinnets och intellektets region, men sinnet är livlöst. Det är beroende av själen och
Ordet (heligt Ljud). Det finns tre sinnen:
1. Det fysiska- eller pindi-sinnet, som styr den fysiska kroppen och de fem sinnena.
2. Det astrala sinnet (andi man), som styr subtila världar som himmel, helvete och så vidare.
3. Det kausala sinnet (karan man eller brahmandi man), som styr den kausala regionen och sträcker sig upp till
Brahms topp.
Så länge själen finns innanför något av de tre sinnenas räckvidd är den varken ren eller obunden. Själen kan
inte känna sig själv förrän den passerat Brahm och nått Par Brahm. Inte förrän själen lärt känna sig själv kan den
känna alltings Skapare.
23. Det gläder mig att läsa att du tar din andliga utveckling på allvar och ägnar tid åt detta. Du säger:
"Andliga framsteg tycks gå med snigelfart." Att dra tillbaka uppmärksamheten från kroppen till ögoncentret sker
långsamt. Sinnet har skapat en djup bundenhet till det materiella och finner nu svårt att lösgöra sig.
Upprepningen av de fem heliga namnen i ögoncentret är det säkraste och enklaste sättet, med tillit och
uthållighet kommer man att lyckas. Ägna inte smärtan i hjärttrakten, eller den strama känslan i strupen någon
tanke. Smärtan känns därför att uppmärksamheten inte stannar kvar i ögoncentret när namnen upprepas, utan går
ned till hals- och hjärtcentret. Uppmärksamheten måste hållas kvar i ögoncentret. Det är en nödvändig del av
upprepningen.
Återigen, inget tryck eller spänning ska läggas på andningen, den ska fortgå normalt. I själva verket ska man
vara omedveten om andningen när man gör upprepningen, precis som man är omedveten om den när man utför

sina dagliga rutiner. När du kan behålla uppmärksamheten i ögoncentret och öka tiden för upprepningen
förbättras koncentrationen och smärtan försvinner av sig själv. Hela kroppen måste utrymmas, inklusive hjärt-
och halscentret.
När man diskuterar Sant Mat med oinitierade, är man fri att diskutera den som vilken vetenskap eller filosofi
som helst, men man får inte avslöja sina egna personliga inre upplevelser, inte heller vad man fick lära sig vid
initieringstillfället — namn, ställningar, de särskilda ljuden och ljusen i de olika regionerna, osv. Man kan
diskutera upprepningsmetoden, behovet av en levande mästare, ljudströmmen eller den grundläggande principen
av människokroppen som ett laboratorium, huvudet som alla hemligheters förvaringsplats, samt människan som
skapelsens högsta gestalt, eftersom hon begåvats med förmågan att få kontakt med Skaparen och därmed lösa det
eviga mysteriet medan hon lever.
För att avgöra skillnaden mellan en sann och en nyfiken sökare måste man använda omdömet. Ganska ofta
kan en sökare, som i början verkar nyfiken, förvandlas till en sann sökare efter att ha hört mer om ämnet. Mycket
beror på hur man lever sitt liv och presenterar synpunkterna i ämnet. Är man själv vacklande och tvivlande kan
man inte göra något större intryck på åhörarna. En riktig sökare sätter inte igång en diskussion: "En antydan
räcker till de visa" är regeln som gäller i detta sammanhang.
"Kärleksfull tjänst för min mästare är mitt livsmål." Den bästa tjänst man kan ge mästaren är att dra tillbaka
uppmärksamheten från kroppen till ögoncentret, korsa stjärnorna, solen och månen och möta mästarens strålande
gestalt inom. Denna tjänst ersätter "jag" med "du" och fullbordar lärjungens plikt. Lärjungen har placerat sig
själv i mästarens händer och nu är det mästarens uppgift att föra lärjungen till det andliga hemmet.
Som en förnuftig individ bör man ta väl hand om kroppen, leva på ett sunt sätt, följa läkarens råd när så
behövs och försöka hålla sig i form och vid god hälsa. Det som går att bota behöver man inte uthärda. Tonsiller
och svalgmandeln är inte nödvändiga för andlig utveckling, är dessa i dåligt skick och läkaren råder att de ska
avlägsnas, så går det bra.
"Förresten på den här vägen lär man sig att använda de bästa örtmedicinerna, kroppsövningarna, att använda
födan rätt, att andas, samt alla sätt för att bota kroppen" (citat från Sant Mat Prakash). Detta kan ignoreras. Att
följa allmänna regler för hälsa samt läkarens råd när så behövs, räcker gott och väl. Tonvikten ska läggas på att
kontakta mästaren inom och att fånga klockljudet.
Själen lämnar först den fysiska kroppen, sedan den astrala och sist den kausala kroppen, när den går fram mot
Daswan Dwar. Allteftersom koncentrationen tilltar under meditationen, utrymmer sinnet och själen kroppen,
passerar genom ögoncentret och korsar stjärnhimlen, solen och månen och möter mästarens strålande gestalt.
Härifrån och vidare fungerar mästarens strålande gestalt som vägledare och resan görs i hans sällskap.
24. Vår gamla karmiska skuld måste betalas i minsta detalj. Kal kräver sitt skålpund kött. Jag ska berätta om
en händelse i min mästare Baba Jaimal Singhs liv:
På en satsangis begäran besökte han i några dagar Ambala för att hålla satsang. Efter två dagar
rekommenderade satsangin en intelligent, inflytelserik person från platsen för initiering. Baba Ji bad satsangin att
inte rekommendera honom, utan i stället föreslå ett dussin andra. Satsangin insisterade och mästaren gav efter på
ett villkor - att han omedelbart efter initieringen skulle lämna platsen och att ingen skulle kräva att han stannade
kvar. Transport för avresan iordningställdes och mannen som rekommenderats kallades in och blev initierad.
Mästaren återvände till Dera i Beas och i tio dagar led han så svårt av dysenteri och feber att ingen hade något
hopp om att han skulle överleva. Jag kom på en kort permission och råkade träffa honom då. Vid förfrågan fick
jag veta att han inte kunde vägra begäran från den hängivne satsangin. (Helgon är mycket ömsinta och
barmhärtiga.)
Mannen som initierades hade en enorm mängd otäck karma att betala. En skuld som betalades genom Baba
Jis eget lidande. Alla fall är inte så svåra, men ingen initiering är möjlig utan betalning av karmisk skuld.

Människor kanske tror att helgon lever ett bekvämt liv. De har mängder av anhängare och så vidare, men deras
plikt är synnerligen svår. Ett helgon bär på ett tyngre ansvar än kaptenen på ett fartyg i storm. Det havet har
botten och stränder, men jämför det med existensens hav, som helgonen vägleder själen genom för att göra den
till ett med den Ende! Ju mer upphöjd din själ är, desto bättre tjänst ger du. Det råder ingen tvekan om att
hycklare, klädda som helgon, gjort oerhörd skada, men det är även fallet inom andra verksamhetsområden i livet.
Det är ingenting att göra åt det.
Nam och kam är två inhemska ord som används i vår litteratur. Nam betyder "Ord" eller "Ljudström" och
kam betyder vanligen lusta eller passion eller hängivenhet för sensuella begär i motsats till självbehärskning.
Men i vidsträckt mening betyder kam alla utåtriktade sinnestendenser. Nam och kam är därför varandras
motsatser. Nam kan liknas vid en reservoars inloppsrör och kam kan jämföras med utloppsröret. Reservoaren
kan fyllas om inloppsröret är stort och utloppsröret litet. Men den kan inte förbli fylld om utloppet är vidöppet
eller till och med läcker. Ju tidigare utloppet stängs, desto snabbare fylls reservoaren.
Se nu på Pind, eller den fysiska kroppen, som reservoaren. Så länge uppmärksamheten är i ögoncentret fylls
reservoaren, men när den går nedanför ögoncentret läcker den. Ju längre ned uppmärksamheten sjunker, desto
större är läckaget. Det sensuella centret är mycket lågt beläget, så uppmärksamhetens verksamhet i detta centret
orsakar ett mycket stort läckage och en ansenlig mängd energi går förlorad. Utsvävningar gör ingen lycklig. En
handling kan bara kallas lycklig om den gör dig lyckligare. Kabir jämför Nam och kam med dag och natt. Dag
och natt passar inte ihop. När det är dag finns ingen natt och när det är natt finns ingen dag. Om
uppmärksamheten ges åt Nam finns inte kam, ges den åt kam finns inte Nam. Samma tanke om reservoaren,
inlopp och utlopp, kan överföras till Anda och Brahmand.
Världen är utformad av Kal och Maya, de negativa krafterna. För att hålla själen nere i lägre regioner
baserade de världens struktur på par, man och kvinna. Om både mannen och kvinnan skulle uppfånga Nams ljud
och dras upp, blir båda fria. I denna värld håller den ene nere den andra. Vi betraktar vår nuvarande existens och
omgivning som det normala tillståndet, eftersom vi bara ser den ena sidan av helheten. Egentligen lever vi ett
onormalt liv. Det är inte normalt att själen är förenad med sinne och materia, inte heller att själen, en drottning av
kunglig härkomst, finner nöje i tjänares och sopares sällskap.
Genom att hålla uppmärksamheten i ögoncentret fyller vi på Pinds reservoar. Genom att hålla fast den i
Trikuti fyller vi på Andas reservoar och genom att hålla fast den i Sach Khand fyller vi på Brahmands reservoar.
Tillåts läckage, stort eller litet, fördröjs påfyllningen och kanske når uppmärksamheten inte ens upp till Pinds
nivå.
Lagen medger inga undantag. Längtan efter Nam betyder att du vänder kam ryggen. Att vända ansiktet mot
det ena, betyder att du vänder dig bort från det andra. Helgon ser att människans natur är svag. Steg för steg gör
de den stark. De fäster individen vid Nam och så långsamt, allteftersom längtan efter Nam utvecklas, minskar
böjelsen för kam.
De som hänger sig åt kam för tillfredsställelsens skull gör sig själva illa. För att dölja sin okunnighet eller
svaghet kallar de denna tillfredsställelse för ett fysiologiskt behov och har gått så långt som att uppmuntra
användning av preventivmedel etc. Allt detta beror på svagheten i människans natur. De som är sexuellt aktiva
för att få barn, bör försöka behärska sig när de fått det antal barn de önskat. Vad är det för nöje med att ha en stor
familj som de inte kan försörja? Resten av livet går åt till att vara en familjeåsna som bär sin börda. Dessutom är
det omänskligt att återigen tillfredsställa sitt begär efter befruktningen och så länge som barnet är beroende av
modern. Här kan vi igen lägga fram vilka motiveringar som helst för att försvara vår svaghet, men en svaghet är
en svaghet och inget rättfärdigande kan förvandla den till styrka.
Att stiga upp är en långsam process, men att falla från en höjd sker plötsligt. Kam är ett plötsligt fall av
uppmärksamhet. Helgon betonar Nams storhet om och om igen och gör alla som kommer i kontakt med dem
medvetna om detta. De manar oss att se uppåt, medan världen ser nedåt. När än vi finner Nam tilltalande
försvinner kam. Det finns inget annat sätt att kontrollera kam på. Att lyfta uppmärksamheten tämjer automatiskt
kam.

Helgon måste handskas med människans natur. Ber de någon att före initieringen genast överge kam, vet vi
att det inte är möjligt. De fäster oss vid Nam. Nu har vi något att se upp till. Helgonen har berättat om Nams
storslagenhet. En liten gnista tänds inom oss. Man ger den en viss uppmärksamhet. Dagarna går. Dels genom att
ta emot slag (sjukdom, dödsfall i familjen, finansiella svårigheter, förödmjukelse, etc.), delvis genom ålder,
genom satsang, delvis därför att vi genomgår en del av pralabdh karman (ödet) och dels genom hängivenhet till
Nam, dras uppmärksamheten långsamt inom. Vid den tid när man närmar sig sina dagars slut är vi nästan redo
att gå upp och gripa tag i Nam.
Om man nu under sin levnad gjort Nam till sitt viktigaste ämne, behandlat världen och världsliga ärenden
som underordnade, finns det inget skäl varför man inte skulle ha gått inom ögoncentret och stigit uppåt. Helgon
stöter på alla slags fall. Själar som går inom och stiger upp under sin livstid är förstås få. Flertalet är av den ovan
beskrivna typen. Men de som alltigenom tillhör världen har ingen tillit till helgonen och kommer inte i närheten
av dem. Jag ber dig att noga förstå detta. Lagen och helgonens användning av den är det praktiska upplyftandet
av själen.
Doktor Johnson sade efter initieringen att han betraktade den 21 mars som sitt livs största dag. När en själ (ett
barn) kommer till världen säger vi att den föds. I själva verket har själen begravts i den fysiska kroppens grav, så
det är mer passande att säga att den dött. När själen kommer i kontakt med helgonen och får initiering, fästs den
vid Nam och tar sig ut ur den fysiska kroppens grav. Så det är lämpligt att säga att den föds eller återföds.
Initieringsdagen är dess födelsedag.
Sokrates kände till ljudströmmen, men ger bara antydningar i sina skrifter. Forna filosofer gav bara
antydningar. Samma sak gäller för forna tiders persiska och indiska helgon. Det är bara i modern tid som helgon
talat utförligt om ljudströmmen.
Våra svagheter och avsaknad av kärlek håller oss borta från Nam.
25. Din "äldre broder" finns inom dig och upptar den ljusa högra halvan i Andas åttabladiga lotus. Han är där
för att ta emot dig och väntar på din ankomst för att leda dig framåt. (Den mörka vänstra sidan innehas av Kal.)
Så länge som lärjungen inte nått så långt och inte sett honom, är tilliten vacklande till den äldre brodern, vännen,
vägledaren, mästaren eller gurun - spelar ingen roll vad du kallar honom. Tilliten mognar först efter att ha sett
mästarens gestalt. När den hängivne når detta tillstånd är även sinnet befriat från materiella bojor och låga
sinnliga begär.
Samma sinne som fungerade genom de fysiska sinnesorganen med världsliga föremål, befinner sig nu i en
annorlunda värld (Anda) - vida mer attraktiv och varaktig. När sinnet ser denna värld börjar det göra sig av med
allt det tidigare höll kärt. När lärjungen kontaktar mästarens inre gestalt och upptäcker att han är de inre rikenas
mästare och själv ser vad mästaren gör för lärjungen, blir ens tillit orubblig. Vilka lov- och kärlekssånger som
lärjungen än skriver för att uttrycka sin kärlek och längtan efter denna gestalt, misslyckas han med att uttrycka
sig på det sätt han skulle önska. Ingenting i den materiella världen kan jämföras med eller ens liknas vid denna
gestalt. Likt en brud som återvänder från sin make och utfrågas av sin syster om glädjen att möta den älskade,
uttrycker sig lärjungen med tystnad och ett leende. Detta är hans största vältalighet.
Mästarens inre gestalt har ett magnetiskt inflytande som inom håller fast lärjungens sinne och själ. Innan
denna nivå nås är arbetet med koncentrationen en strid. Man för in uppmärksamheten och sinnet springer ut igen.
Ibland har man framgång, men oftare är det sinnet som vinner. Gå därför varje dag med tålamod och
beslutsamhet in på arenan och håll fast i ögoncentret. Allteftersom den utspridda uppmärksamheten samlas i
centret begränsar sinnet området det springer omkring på, lugnar ned sig och börjar dra sig tillbaka från kroppens
extremiteter. Efterhand som övningen fortskrider blir man omedveten om extremiteterna - fötter, vader, lår och
vidare uppåt. När övningen upphör känner man hur uppmärksamheten långsamt återvänder till kroppsdelarna.
Det är en långsam process. All uppmärksamhet måste samlas i ögoncentret. När uppmärksamheten är där, är vi
omedvetna om kroppen, men medvetna om ögoncentret och vad som finns inuti det.

När kampen pågått under en viss tid och du känner behov av att byta från upprepningen, sitt då i ställningen
för att höra ljudströmmen, men stanna kvar i centret och gå inte efter Ljudet. Eftersom vi har en vana att höra
genom öronen uppfattar vi det från öronen. (Men Ljudet vi vill höra kommer inte från örat, inte heller är örat
organet som ska höra det.) Det kommer ovanför centret. Uppmärksamheten (surat) hör det.
Det finns tio olika ljud här. Vi ska få tag i klockljudet. Hörs inte klockan, lyssna då på den gälla visslingen
och lyckas inte heller det, så lyssna efter det slags ljud som liknar ett järnvägståg som passerar över en bro.
Allteftersom uppmärksamheten går in i centret blir de olika ljuden tydliga och klockan blir hörbar.
Följ inte efter Ljudet. Följer man efter det sprids uppmärksamheten när man försöker få tag på det. Här finner
du på nytt att det är en kamp. En del av uppmärksamheten uppfattar Ljudet medan den andra delen, som ännu
finns kvar i kroppen på väg mot ögoncentret, orsakar spändhet eller smärta i vader eller på det ställe i ryggraden
där uppmärksamheten hålls kvar, ibland förorsakas störningar genom att yttre förnimmelser förmedlas.
Spändheten eller smärtan som nämnts ovan måste tålas. Detta är jämvikten av inre och yttre tendenser i
sinnet. Det är inte den typ av smärta eller spänning som lämnar kvar några skadliga verkningar på kroppen.
Bästa sättet att lyckas med detta jämviktstillstånd är att se in i ögoncentret och inte låta uppmärksamheten halka
ned. Det är uppmärksamheten som känner spändhet eller smärta. Istället för att ge denna del av kroppen
uppmärksamhet ignorerar man den och låter uppmärksamheten sysselsätta sig i centret. Då försvinner
spändheten eller smärtan och den kvarvarande uppmärksamheten dras upp ett steg. Om du inte stannar kvar i
centret utan tillåter uppmärksamheten glida ned försvinner även smärtan och spändheten, men nu är
uppmärksamheten utåtriktad och spelet är förlorat.
Trots det måste vi genom daglig träning lyfta upp denna jämnviktspunkt. Punkten avgör hur långt vi lyckats
dra tillbaka uppmärksamheten från kroppen. Så länge som inte hela uppmärksamheten gått inom stannar den inte
kvar där. När kontakt etablerats med den inre mästaren befinner den sig helt på insidan. Nedanför denna nivå
hörs ljuden, men de drar inte upp uppmärksamheten eller med andra ord, uppmärksamhetens tendens att sprida
ut sig tillåter den inte att fullständigt fånga Ljudet.
Klockljudet som drar eller attraherar likt en magnet, har sitt ursprung i den åttabladiga lotusen. Rollerna är nu
ombytta. Uppmärksamheten som fann det så svårt att gå inom, finner det nu svårt att stanna kvar utanför. Endast
en speciell grupp människor har förmånen att tala om den glädje man får av att uppehålla sig inom. Bara den
som gått in i ögoncentret kan uppskatta detta tillstånd. Mästarens inre gestalt är unik. I den fysiska världen finns
ingenting som kan jämföras med den.
I mitt sista brev beskrev jag förbindelsen mellan Pind, Anda, Brahmand och den rena andliga regionen Sach
Khand, och berättade att Brahmands sex center återspeglas i Pinds sex center. De fem regionerna som förklaras
vid initieringen är de mest betydande stadierna eller stationerna på resan.
Ljuset från den andliga regionen, Sach Khand, avtar hela tiden ned mot Sahansdal Kanwal. Betraktar du en
ljuslåga som har en liten tendens att ryka eller ge ifrån sig sot, ska du lägga märke till att färgen strax nedanför
punkten där sot uppstår är rödaktig, därunder finns en lysande ljus zon och längre ned ökar ljuset i klarhet.
Föreställ dig nu en omvänd låga som sträcker sig från Sach Khand och ned till Sahansdal Kanwal. Sahansdal
Kanwal är röken, Trikuti det röda från vilken röken avlägsnats, Daswan Dwar det klara ljuset från vilket det röda
avlägsnats, Bhanwar Guphas glödande ljus och Sach Khands ljus är bortom all beskrivning. Även om Sahansdal
liknats vid rök, så är dess tusenbladiga lotus med tusen små ljus och ett stort lysande ljus i mitten den slutliga
nivån för många existerande trosläror. Jag hoppas att du förstår varför Trikuti med sin röda sol är belägen
nedanför Daswan Dwars ljusa fullmåne. Ljuset tilltar och ljudet blir hela tiden mer förfinat och ljuvligare i
riktning mot Sach Khand.
Strömmens ljud i de olika regionerna har omnämnts och liknats vid ljud från olika materiella instrument,
såsom klocka, gitarr och så vidare, men i verklighet finns det ingen jämförelse. För att bäst förklara saken är det
nödvändigt att ta till sådant du redan känner till. Det okända förklaras med det kändas terminologi. Kända ljud
från denna värld, som gitarr och så vidare, är det som ligger närmast till hands för att ge oss en föreställning om
strömmens ljud som hörs i de olika inre regionerna. Ljusen och ljuden är dessa regionernas kännetecken. Varje

själ som går in måste se och höra de ljus och ljud som kännetecknar de regioner som själen passerar. Strömmen
är oavbruten från Sach Khand och nedåt, men frambringar olika ljud i olika regioner, precis som olika ljud
uppstår när du slår en käpp mot en vägg av trä, sten eller metall.
Strömmen är alltid inom oss. Vi kan inte leva utan den. Strömmen är Liv. Ljudet pågår inom oss utan något
avbrott och samma gäller det inre Ljuset. Varför ser vi inte Ljuset eller hör Ljudet? Anledningen är att sinnet är
ostadigt. Vår uppmärksamhet vandrar omkring. Man kan inte se spegelbilden av sitt ansikte i oroligt vatten. I
samma stund som vattnet blir stilla syns ansiktet. Är vattnet gyttjigt medför detta ytterligare en störande faktor.
Så sinnets renhet och stillhet är en förutsättning för att se vad som finns inuti centret.
Kasta ut alla andra tankar ur sinnet när du sitter i meditation. Liksom Pind, Anda och Brahmand inte är
själens boning (Sach Khand är dess boning), är inte heller Pind och Anda sinnets boning. Sinnet har sitt ursprung
i Trikuti. Både själ och sinne är missanpassade här på det fysiska planet. De vilar aldrig. Hur kan någon få lugn
och ro i någon annans hem? Båda söker efter sitt hem och sökandet har pågått ända sedan de lämnade sina
respektive hem, ingen kan säga när det var.
Själen vilseleds av sinnet, sinnet av sinnena och sinnena av sinnesobjekten. Objekten kontrollerar sinnena,
sinnena kontrollerar sinnet och sinnet kontrollerar själen. På så sätt är hela ordningsföljden omvänd. Med rätt
vägledning skulle sinnet kontrollera sinnena och själen kontrollera sinnet. Vilken skam att själen, Sat Nams barn
i Sach Khand, är underordnad sinnena och att sinnena är hopplöst bundna till materiella föremål.
Låt oss nu vända på ordningsföljden. Låt oss börja resan tillbaka med mästarens hjälp och vägledning. Förmå
sinnet och själen, eller uppmärksamheten, att gå in i ögoncentret och lämna kvar sinnena hjälplösa. Upplös det
individuella sinnet i det universella sinnet i Trikuti och ta själen, befriad från sinne och materia, till regioner av
frid och lycksalighet - dess ursprungliga hem.
Du har läst mitt brev till X där jag diskuterade kam och Nam. Det borde ge dig grunden att förstå den
sexuella frågan i alla dess faser. Är det något i denna fråga som du önskar diskutera utförligare, ska jag gärna
göra det.
"Hur långt får jag lov att använda mitt omdöme när jag berättar för sökare om Sant Mat filosofin, om dig,
min förbindelse med dig och arbetet i allmänhet?" En verklig sökare efter sanning är bättre än hundratals som
ställer frågor av ren nyfikenhet, eller de som bara är teoretiker och intellektuella gymnaster. Du behöver inte
slösa bort tid på den senare gruppen. Ju mindre som sägs till dem, desto bättre. Rör det sig om en verklig sökare
kan du efter bästa förmåga diskutera ämnet, utan att föra in din egen personlighet och utan att avslöja vad du fick
av Y vid initieringstillfället.
Uppstår det någon fråga under er diskussion i ämnet som du anser att du inte förstår, får du gärna hänvisa till
mig. Din förståelse för ämnet ökar i samma takt som din praktiska kunskap ökar. Det finns inget behov att
etablera en ny sekt, för det finns redan mängder av dem. Inte heller ska detta arbete bedömas efter det stora antal
initierade som inte försöker gå in. Som jag redan sagt är det bättre med en verklig sökare än ett antal människor
som inte har någon djupare insikt än ren nyfikenhet. Sant Mat är äkta, oförfalskat andligt arbete, innehåller inga
löften om att bota sjuka och blinda, inte heller att förbättra ens världsliga ställning. Initierade ska ägna sig åt sitt
normala yrke, förtjäna sitt uppehälle så hederligt och bra som de kan, samt använda sig av de möjligheter som
står till buds för att hålla sig friska. Sant Mat är bara inriktat på andlig upplyftning.
Precis som en ko, även om den släpps lös, inte går så långt bort från sin kalv, går inte heller våra tankar långt
ifrån de världsliga objekt som de är bundna till. Vår första uppgift är att lösgöra sinnet och föra det till
ögoncentret. Hela uppmärksamheten ska föras in. Även om strömmen är hörbar innan detta sker har den inte
mycket attraktionskraft eller drar så mycket uppåt, precis som en magnet inte med någon kraft kan dra åt sig en
smutsig, rostig järnbit.
Med uppmärksamheten i centret lyssna på Ljudet, men gå inte efter det. Ljudet kommer till dig av sig självt.
Av alla ljud - tio ljud finns i ögoncentret - koncentrera dig på klockljudet, och när klockan hörs ignorerar du de
andra ljuden. När hela uppmärksamheten är innanför centret kommer ljuset automatiskt. Ljuset finns där även

nu, men din uppmärksamhet är skakig och befinner sig utanför centret. Båda förmågorna - att höra och att se -ska
användas, förmågan att höra till att höra strömmen, och förmågan att se, till att se även mörkret i ljusets frånvaro.
En annan gång ska jag skriva till dig om de olika yogakrafterna.
Beträffande tidsgränsen för en individ att nå det första stadiet, kan ingen tidsgräns fastställas. Inte heller finns
det någon genomsnittstid. Detta är helt och hållet kärlekens väg. Jag känner till fall där människor samtalat med
den inre mästaren genast vid initieringen. Det finns även fall där uppmärksamheten fortfarande irrar omkring
efter trettio år. Så mycket är i alla fall säkert, att efter initieringen sjunker man inte ned under mänsklig nivå på
evolutionens skala. Att stiga upp är förenat med förfluten karma.
Du får gärna skriva till mig så ofta du vill. Det kan ta tid innan du får svar, men du kommer att få svar. Det
gläder mig att du arbetar med iver och tillit.
26. Andliga framsteg beror i första hand på sinnets träning. Hos den vanliga individen kontrollerar sinnet
själen, sinnet styrs av sinnena och sinnena leds bort av sinnesobjekten (materiella föremål). På så sätt fortsätter
uppmärksamheten att vandra från ett objekt till ett annat.
Det rätta vore att sinnena inte springer efter objekten, att sinnet inte förs bort av sinnena, och att själen har
grepp om sinnet och använder det som ett redskap för att fullgöra sin uppgift. Själen måste återställa herraväldet
över sinnet i stället för att förbli dess slav.
Varför förlorade själen sin överhöghet? Därför att den förlorade kontakten med Ordet och slog följe med
sinnet. Därför finns det bara en effektiv metod för att återvinna dess ledarställning och det är att på nytt föra
själen i kontakt med Ordet. Ordet är hörbart inom oss i ögoncentret. Därför måste vi samla ihop vår utspridda
uppmärksamhet till ögoncentret för att höra Ordet.
Den enklaste metoden att föra tillbaka uppmärksamheten till ögoncentrat är att upprepa de fem namnen.
Därigenom hålls uppmärksamheten sysselsatt med upprepningen i ögoncentret. Det är ett långsamt arbete.
Framgång vinns sakta men säkert. Så fortsätt detta arbete med tillit och uthållighet.
27. Det gläder mig att höra att du med allvar tillämpar lärdomen som getts till dig. Ju mer tid du ägnar åt den,
desto bättre blir resultatet. Det är en bra idé du har, att vänta med frågor tills du varit på vägen en tid. Efter en tid
känner du att de flesta frågorna inte alls behöver ställas. Men om det finns några besvarar jag dem gärna.
Om Shabd hörs starkare i vänstra örat, ska du ta bort fingret från vänster öra, medan fingret hålls kvar i höger
öra. Detta är till stor hjälp för att behålla Shabd i högra örat, vilket är det lämpliga sättet att höra Shabd. Efter
någon tid förefaller det som om Ljudet kom från mitten och inte från någon sida. Detta är det riktiga sättet att
höra Shabd. Avtar inte Shabds styrka i vänster öra, ska du minska koncentrationen och föra ut sinnet för att
dämpa Shabd i vänster öra, eftersom detta är den negativa kraftens ljud som ska undvikas. Vi ska följa den
positiva kraften, som antingen kommer från höger sida eller från mitten.
28. Du har uttryckt dina innersta känslor väldigt klart. Du frågar: "Varför accepterade du någonsin en sådan
person?" Kära själ, mästaren gör inga misstag när han väljer ut personer för initiering. Bara de tar emot initiering
som Skaparen önskar föra tillbaka till sig själv. Han avslöjar ljudströmmens hemlighet för sina få utvalda.
Första tecknet på Hans barmhärtighet mot någon är att Han gör honom missnöjd med världsliga rutiner och
skapar en längtan i honom efter att söka sanningen. Det andra tecknet är att Han för honom i kontakt med en
mästare. Det tredje tecknet är att mästaren ger honom ljudströmmens hemlighet. Det fjärde tecknet är att den
initierade arbetar flitigt och trofast med ljudströmmen och påbörjar den andliga resan. Var finns det utrymme att
känna avsky över sig själv i närvaro av alla dessa tecken?

Världen liknar en tät skog, tätt befolkad, där alla gått vilse och oupphörligen utan mål springer omkring, liv
efter liv, plågade av de fem passionerna: lusta, girighet, vrede, bundenhet och stolthet. Det märkliga med dessa
passioner är att människor med glädje umgås med dem, trots de vet att lidande är följden har de inte mod att göra
slut på förbindelsen. De äter giftet, gråter och äter giftet igen. Lycklig är den som börjar förstå passionernas lek.
Lyckligare är den som försöker ta avstånd från dem och lyckligast är den som möter en mästare - vägledare, och
av honom sätts på ljudströmmens väg, som leder oss ut ur denna vildmark till vårt eviga hem av frid och
lycksalighet i Sach Khand.
Så småningom, med hjälp av ökad tid för simran och hörandet av ljudströmmen, kommer den utspridda
uppmärksamheten att utrymma kroppen och koncentreras i ögoncentret. Den dag kommer då man inom möter
passionerna. Visa dem ingen uppmärksamhet. Deras närvaro ska ignoreras och uppmärksamheten ska hållas kvar
i upprepningen eller i ljudströmmen. En efter en lämnar de kroppen och meddelar då att husets ägare nu är vaken
och på sin vakt och att ljudströmmen fyller huset, så att det inte längre finns plats för dem. Guru Nanak beskriver
detta tillstånd med följande ord: "Jag har tur som flytt från dessa rövare och de har tur som lyckats fly från mig."
Med detta menar han: "I början var de starka och hade övertaget och när de lämnade mig ansåg jag mig lycklig.
Nu, när jag är starkare och mäktigare, anser de sig lyckliga som i tid har flytt från mig."
Fortsätt med övningarna med kärlek och tillit. Var på din vakt när du mediterar, se till att sinnet inte springer
iväg utan stannar inom. Springer det ut, så för det tillbaka till simran eller ljudströmmen, alltefter
omständigheterna. Allt kommer att ordna sig. När du märker att vreden är på väg, börja upprepa namnen.
Efterhand som meditationen förbättras försvinner också vreden och egot.
Du har rätt när du säger att den intellektuella sidan av denna vetenskap är långt mindre viktig än
meditationen. Hela hemligheten - kunskapen, substansen och den omhuldade skatten - finns inom och utan att gå
in kan man inte få tag i den, och ögat som ska se den finns också på insidan.
Att läsa heliga skrifter, diskutera filosofi och upprepa böner är som att kärna vatten från vilket man endast får
skum. Att gå inom och resa upp längs ljudströmmen är som att kärna grädde från vilken man får smör.
Människans huvudsakliga bemödande borde därför vara att utrymma kroppen nedanför ögonen och sitta inom, i
ögoncentret, och gräva upp den gömda skatten.
Mästaren är från initieringstidpunkten inom dig och bevakar och ger dig nödvändig vägledning, allt detta ser
du inte. När du går inom och korsar stjärnorna, solen, månen och möter mästarens strålande gestalt, kommer han
att tala med dig, precis som vi talar med varandra i den fysiska världen, och han kommer alltid att vara med dig
och besvara alla dina frågor.
"Borde vi försöka meditera när vi är sjuka?" Dålig hälsa inkräktar på meditationen, men det betyder inte att
vi ska ge upp att försöka. Ljudströmmen upphör inte under sjukdom. Det är själen som måste meditera och höra
ljudströmmen. Själen blir aldrig sjuk, det är kroppen som lider. I själva verket är den högste Faderns välsignelse
särskilt påtaglig under sjukdom. Ljudströmmen blir tydligare. Är det inte möjligt att sitta i ställningen när du är
sjuk kan du meditera liggande. Under inga omständigheter får meditationen försummas. Stör Kal så ignorera
honom. Låt honom göra vad han vill, du gör din plikt.
Det gläder mig att du mediterar omkring en timme i ställningen. När du övergår till ljudställningen kan du i
början sitta på en kudde. Efter en månad eller så kommer den inte att behövas. Gradvis förbättras meditationen.
Ha tålamod, jag är mycket nöjd med dig. Ljuset stannar så småningom kvar, det försvinner inte. Det är sinnet
som vacklar. När koncentrationen ökar lämnar ljudet det högra örat och hörs i pannan, där du till slut kommer att
lyssna på det.
Medan man tar ett bad uppstår en viss koncentration, så att ljudet omedelbart efteråt blir tydligare.
Sinnets upprepning av de fem namnen i ögoncentret medför koncentration, kontemplationen på mästarens

inre strålande gestalt ger oss kraft att stanna kvar där och ljudströmmen lyfter oss uppåt. Ge därför mer tid åt
upprepning så länge som mästarens strålande gestalt inte kontaktats. När den blir synlig sluta med upprepningen

och koncentrera dig på gestalten, då för ljudströmmen dig uppåt och den strålande gestalten agerar som
vägledare.
"Måste koncentrationen vara fullkomlig innan vi kan nå den första regionen?" Ja, uppmärksamheten måste
utrymma kroppen och gå in. Då verkar det som om kroppen inte är din. Det är en död kropp som tillhör någon
annan och du är skild från den. Samma uppmärksamhet som tidigare fungerade inuti den fysiska kroppen
nedanför ögonen, arbetar nu inuti på det astrala planet. Utan att bege sig dit kan man inte se vad som finns där.
Föräldrarnas plikt mot sina barn upphör när de blir självförsörjande. Föräldrarna ska hjälpa dem att bli
oberoende.
Det hinduiska samhället ger inget stöd åt skilsmässa eller separation. Sant Mat inkräktar inte på sociala seder.
En mästares förhållande till sina lärjungar är andligt.
Ödeskarman är utan tvekan påfrestande. Den måste bäras och man kan inte undgå den. Men genom
meditation blir viljekraften så stark att man inte känner eller bryr sig om varken de positiva eller negativa
effekterna. Har meditationen tagit oss ovanför den punkt varifrån ödeskarman är verksam, blir vi likgiltiga för
dess effekter. Därför är meditation motgiftet mot karma.
Sjukdom, läkarbesök och behandling är också en del av karman. På så sätt görs skulden upp med läkaren och
apotekaren. Vidare, när patienten får behandling slutar släktingar och vänner att göra anmärkningar och kritisera
eller störa patienten. Patienten får också tillfredsställelse av att ha tagit medicinen.
Lärjungens materiella välfärd, framgång eller misslyckande i affärsspekulationer, är en fråga om karma.

Levnadsloppet stakades ut innan vi föddes. Antalet andetag vi ska ta, stegen vi ska gå, matbitarna vi ska äta,
smärta och njutning, fattigdom och rikedom, framgång och motgång har avgjorts i förväg. Man har själv skapat
sitt öde. Vad man sått skördar man nu, och det man sår nu kommer man att skörda senare. Förblir man världslig
återkommer man till denna värld, men om man vänder sig till mästaren och Ordet, går man dit mästaren går och
varifrån Ordet kommer.
Bara dessa två - mästaren och Ordet - är våra verkliga följeslagare, som följer med oss både här och härefter.
Alla andra umgås med oss av själviska motiv och deras umgänge tar oss tillbaka till den materiella världen. Hur
kan då en välgörare som mästaren förbli en tyst åskådare till vad som sker i livet med sin lärjunge? Han ger
nödvändig vägledning och hjälp på det sätt som han anser lämpligt. Lider ett barn av en böld tar modern det till
doktorn för att få bölden öppnad. Barnet gråter, men modern ser till barnets bästa, inte till dess gråt, och får
bölden öppnad och omlagd. Vad som därför i allmänhet kallas för en olycka är en förklädd välsignelse. Det är ett
sätt att betala en gammal skuld. Den karmiska bördan lättar och mästaren är inte omedveten om detta. Mästaren
spelar sin roll och om lärjungen spelar sin roll väl, blir bådas arbete lättare.
Var snäll och tänk inte på att resa till Indien under den närmaste framtiden. För närvarande har vi många
oroligheter här. Du kan komma hit när tiderna är bättre.
29. Ja, till sist har du kommit till den rätta vägen som leder till ditt hem, varifrån du kom i begynnelsen för en
hel evighet sedan. Det första målet är att göra sinnet orörligt, så att sinne och själ samlas i centret bakom ögonen.
Arbetet börjar inte på insidan förrän detta har skett.
Vilken ställning som helst duger, som du bekvämt kan stanna kvar i under en längre tid. Du kan låta tillverka
en stol i vilken du kan sitta, eller sitta på huk, medan du stödjer armarna på båda sidorna och håller för öron och
ögon med händerna. Avsikten med att hålla för öron och ögon är att stänga ute yttre ljud och syner. Detta gäller
bara under en viss tid i början. När sinne och själ vant sig vid att sitta orörliga i centret behöver inte händerna
användas, eftersom hela kroppen domnar. Det är inte bara en fråga om tid, utan beror även på kärlek, tillit och
iver.

Jag skulle önska att du gjort några framsteg på vägen innan du kommer till Indien. Framsteg måste komma
långsamt, eftersom sinnet vant sig vid att vandra ut sedan urminnes tider, och det är inte lätt att förmå det sitta
stilla och ge upp sin gamla vana.
30. Det gläder mig att du är angelägen om andlig utveckling. Du borde fortsätta att gradvis öka
meditationstiden. Ju längre meditation, desto större kontroll kommer du att ha över sinnet. Då får du glädje av
meditationen och den inre vägen öppnas för dig.
Om du finner att meditation innan du går till sängs stör sömnen, kan du upphöra att meditera innan du lägger
dig.
Om du arbetar hårt på vägen behöver du inte komma till Indien. Mästarens strålande gestalt kommer att visa
sig inom, tala till dig och svara på alla frågor.
Det är sant att det är fördelaktigt med personlig kontakt, men mästaren är inom alla sina lärjungar. De som
bor långt bort bör hemma försöka arbeta hårt på vägen. Tidpunkten när de går in beror på intensiteten i deras
kärlek och tillit, samt på mängden av arbete de lägger ned. Mästaren är nära dig och inom dig och inte långt
borta.
Beträffande frågan om du ska sluta meditera när du känner dig nervös, så är det egentligen sinnet som
orsakar alla störningar. Du bör försöka hålla ut lite längre varje gång, så att du blir starkare och i stånd att
bekämpa alla dessa hinder. I början måste man slåss mot sinnet, övervinna obehaget och framhärda i att hålla
kvar uppmärksamheten i centret. Genom att göra det ger sinnet upp sin rastlöshet och blir lugnt.
31. Ju mer tid du ägnar åt meditation, desto tydligare kommer du att höra ljudströmmen, vilket åstadkommer
sinnesfrid eller, som du säger, hjälper oss att kedja fast apan. Det gläder mig att läsa att din meditation blir bättre.
Sedan evigheter har sinnet utvecklat en intensiv längtan efter denna världs saker och ting som skenbart
tillfredsställer det en viss tid, men efter ett tag upphör intresset. Bästa sättet att avleda sinnet från världslig
grannlåt är att ge det en smak av inre lycksalighet, som vida överstiger varje jordisk glädje. Denna inre
lycksalighet uppnås genom att man går in och ständigt lyssnar på det inre Ljudet, eller åtminstone dagligen under
så lång tid som det är möjligt. Det är så apan effektivt kedjas fast.
Det gläder mig att du betraktar meditationen som det allra viktigaste i livet. Du bör öka tiden för
meditationen. Den ska inte vara kortare än två och en halv timme i ett sträck, antingen sinnet intresserar sig för
den eller inte. Sinnet undviker ibland meditationen med små ursäkter. När det uppför sig så bör det bestraffas
genom att tiden den dagen ökas med ytterligare en halv timme. Med ökning av tiden blir koncentrationen
fullständig, uppmärksamheten går in och ljudströmmen blir din ständige följeslagare och ger dig glädje och frid.
32. Jag önskar att alla ni som tagit emot initiering går in i ögoncentret och bli rättmätiga invånare i de vackra
boningar som Skaparen gjort för er. På sätt och vis är det inte svårt. I stället för att se ut måste man bara se in i
sig själv. På ett sätt är det ändå svårt på grund av att vi har så lite grepp om sinnet. Med tålamod och skicklighet
har människan tämjt vilda djur, till och med lejon. Genom att upprepa namnen och höra ljudströmmen kan sinnet
tränas att sitta inuti ögoncentret och glädja sig åt en sötma och lycksalighet som det inte tidigare smakat. Allt
detta ligger i sinnets eget intresse.
Sinnet behöver hållas efter i större utsträckning än barn som uppfostras av föräldrar. Det är ett mycket
egensinnigt barn. Så länge som det inte tränats är det vår värsta fiende, men när det tränats är det vår mest
trofasta följeslagare. Saken är den att sinnet måste tränas för att man ska få övertaget och förverkliga sitt andliga
ursprung. Detta går bara att göra som människa. Vi har tur som är människor och har möjlighet att gå in nu i

detta liv. Varför lämna det till en oviss framtid? Så med kärlek och tillit till mästaren, fortsätt med upprepningen
och lyssna på ljudströmmen och allt kommer att bli bra.
Mitt råd till dig är att det inte ska finnas något avbrott i din dagliga meditation. Händer det någon gång att
tiden inte räcker till, kan meditationen den dagen kortas ned, men den får inte försummas. Det finns ett ordspråk
här: "Om du går ut för att jaga räv, gå utrustad som en lejonjägare." Samma sak gäller för jakten på sinnet. Varje
dag måste man gå till verket med förnyad beslutsamhet.
33. Din önskan att komma närmare mästaren och tjäna honom är naturlig och lovvärd. Den bästa tjänsten till
mästaren är att göra meditationen med kärlek och tillit som du blivit instruerad. Genom att göra det, gör du
mästarens arbete. Du hjälper honom att utföra hans plikt, som är att ta dig till Sach Khand. Förstå att mästaren är
inom dig. Han är mycket nära, i det tredje ögat.
Människan är skapelsens högsta form. De lägre livsformerna - djur, fåglar, insekter och växtriket - har inte
förmågan att lägga av sinnets och materians höljen och bli ett med Skaparen. Änglarna (livet i paradiset på det
astrala planet) åtnjuter bara frukterna av sina goda handlingar de gjorde som människor. När denna perioden är
över kommer även de att återfödas som människor och deras fortsatta väg avgörs av den sorts handlingar de då
utför.
Saken är att änglar har inte förmågan att förenas med Skaparen. Denna förmåga har getts åt människan och
enbart till henne, däri ligger hennes storhet. Hela livet har människan arbetat mot sina egna intressen. Försummar
hon att utnyttja detta unika tillfälle, att uppnå människolivets verkliga avsikt, kommer hon att bli den största
förloraren. Föräldrar, barn, föda och dryck är tillgängliga i alla livsformer, men inte Nam - ljudströmmen.
Människan har förmågan att uppfatta den. Ljudet är inom, bakom ögoncentret, där det genljuder under alla
dygnets tjugofyra timmar, som om det vill kalla henne tillbaka.
Medan man gör sin normala plikt - lever med sin familj, förtjänar sitt dagliga bröd, tjänar sitt samhälle och
land - borde man ge sig tid att kontakta ljudströmmen genom att först dra tillbaka uppmärksamheten från
kroppens nio portar och hålla kvar den i den tionde porten - ögoncentret. Det kostar ingenting.
Uppmärksamheten, som okontrollerat springer ut, måste hållas kvar i ögoncentret genom att låta
uppmärksamheten utföra något arbete i detta centret. Detta arbete är upprepningen av de fem heliga namnen.
Resultatet som oundvikligen följer av denna övning är att uppmärksamheten upphör att springa omkring vind
för våg, återvänder till kroppen och dras därifrån tillbaka till ögoncentret. Först domnar fötterna, därefter benen
och armarna. Sedan går uppmärksamheten upp utefter ryggraden, när hela uppmärksamheten är innanför centret
verkar det som om kroppen inte är ens egen, att man är skild från den och inte vill gå in i den igen. Höljet av
grov materia kastas av. Uppmärksamheten kommer då att vara opåverkad av världsliga händelser, eftersom den
lösgjort sig från den materiella världen, och kommer nu att uppfånga ljudströmmen utan avbrott. Så småningom
stiger den uppåt och påbörjar sin väg hem.
Det finns inga misslyckanden i Sant Mat. Förr eller senare kommer den själ som behåller kontakten med
ljudströmmen att nå sitt hem. När vägen till ens hem är känd och om man inte avviker från den, hur kan man
tvivla på att man når sitt hem? Låt de andra bröderna och systrarna få läsa detta.
34. Det gläder mig att höra att ljudströmmen intresserar dig och att du ägnar din lediga tid åt att höra den.
Ljudströmmen är en våg från andlighetens hav, ur vilken själen är en droppe. Havet, vågen och droppen är till
sin natur lika. Alla tre är en och samma. Om själen håller fast i strömmen och följer den, kan den nå sitt mål,
havet - och genom att bli ett med havet blir den havet.
Varje människa har denna ström inom sig, men är bortkopplad från den av sinnet, som ställt sig mellan själen
och strömmen för att hålla dem åtskilda. Ända sedan skapelsens begynnelse och själens separation från

strömmen har själen inte återvänt till sin andliga boning. Den enkla anledningen till att vi nu befinner oss i denna
materiella värld är att sinnets slöja håller själen okunnig om strömmen och binder den till denna föränderliga,
materiella värld. Våra förhoppningar och önskningar är begränsade till den föränderliga världen och för att få
dem uppfyllda föds vi hit, om och om igen, och förblir på så vis alltid otillfredsställda och rastlösa.
Sinnet tycker om smaken av sötma. Det finner inget bestående intresse i de föränderliga omgivningarna och
vandrar därför oavbrutet från ett föremål till ett annat. Finner sinnet något bestående och behagligt, kommer det
utan tvivel att fästa sig vid det och upphöra med att vandra. Strömmen är det enda som är bestående, allt annat är
föränderligt. Således när sinnet fäster sig vid ljudströmmen och ägnar sig åt den, erhåller sinnet vad det så länge
längtat efter. När sinnet hör ljudströmmen blir det lugnt, slöjan lyfts bort och själen förenas med vågorna och
havet.
Fortsätt övningarna med kärlek och tillit. Samla det utspridda sinnet i ögoncentret. För att dra full fördel av
ljudströmmen, utrym kroppen nedanför ögonen så att du kommer närmare strömmen och under dess fulla
inflytande. Detta är den enda avsikten med människolivet ...
Alla använder sina intellektuella krafter för att tjäna sitt uppehälle. Andliga krafter får inte slösas bort på
materiella ting. De måste bevaras för att göra vidare andliga framsteg.
35. Det gläder mig att läsa i ditt brev att du är en sökare efter sanning för sanningens skull. Sanningen är
verkligen värdefull, det enda vi borde springa efter. Sanningen är inget lands egendom, den tillhör ingen religion
eller person. Alla har rätt till den, oavsett kast, trosuppfattning eller land. Den finns inom alla. Precis som vatten
finns under all mark, får de som arbetar hårt och gräver efter vatten sina marker bevattnade och lyckas med att
producera grödor, likadant är det med dem som söker efter sanningen. Arbetar de hårt för den kommer de
säkerligen få den. De behöver bara söka inom sig själva. Om någonting behövs klargöras får du gärna skriva till
mig.
36. Sinnets koncentration är nyckeln till andlig sanning. Det är inte svårt i denna värld att bli kung eller att få
söner och döttrar, rikedom och lyx, men det är svårt att komma åt den andliga sanningen. Än en gång, det är ett
sällsynt hjärta som älskar sanningen. Du befinner dig på vägen dit. Ljudströmmen är vägen och mästaren
vägledaren. Ju större intresse du ägnar åt ljudströmmen och ju mer du värdesätter den, desto fortare drar själen
nytta av den och bli renad.
När jag tilltalar dig med "kära dotter" är det från andlig synpunkt. Världsliga anhöriga som man, hustru, son,
dotter, far, broder eller syster är tillfälliga - som bäst fram till döden, och då skiljs vi inte bara från dem utan även
från våra egna kroppar. Själen är avskild från de tre kropparna (den materiella, astrala och kausala) samt även
från Pind och maya. Endast Satgurun förblir hos själen och tar den till Sach Khand, platsen för evig lycksalighet.
Finns det ett bättre namn än son eller dotter för en själ som följer med Satgurun så långt?
Studera böckerna och förstå sanningen som de innehåller och gör denna sanning till en väsentlig del av livet,
men kom ihåg att om sanningen inte förstås genom inre övningar har böckerna studerats förgäves. Kunskapen är
inuti dig och det är inom dig själv som du ska finna den. Böckerna ger beskrivningen och lockar dig till att gå
inom, men de ger inte upplevelsen och kunskapen. Beskrivningen av en sak är inte själva saken.
Här är det först och främst sinnets koncentration som gäller. Sinnet tycker inte heller om att hållas fängslat
eftersom det sedan urminnes tider varit fritt - ända sedan vi skildes från lycksalighetens boning. Därför måste du
koncentrera ditt sinne och din själ inom dig, i ögats fokus, och förstå att så länge som strömmen i hela kroppen
inte samlats i ögoncentret och kroppen gjorts livlös (du ska vara medveten inom och omedveten om kroppen) har
sinnet inte fångats.

När detta inträffar och du upptäcker att händer, fötter eller andra delar av kroppen domnar, ska du inte bli
rädd för detta tillstånd. Kroppsdelarna måste göras livlösa, för så länge som detta inte skett är sinnet
okoncentrerat. Och med ett vandrande sinne syns inte vägen inom. När sinnet samlats i ögoncentret ser du ljus
och stjärnor inom, och när du ser en enda stor vit stjärna ska du fästa uppmärksamheten på den och försöka
uppfånga klockljudet inom.
Upprepa de fem namnen när du ser någon form inom. Skriv till mig och ge detaljer beträffande formen och
tonen som eventuellt följer med den, men tala aldrig med någon annan om dessa inre visioner. Igen, acceptera
inte någonting som erbjuds av en ande inom.
37. Du säger att du föredrar att vara ensam, för när du är ensam känner du närvaron av en mängd individer
utan kroppar och detta fyller dig med glädje och frid. Det är bra att vara ensam, förutsatt att sinnet är under god
kontroll, har en inåtvänd tendens och finner nöje i de andliga övningarna. När du känner närvaron av kroppslösa
väsen, så upprepa de fem namnen som avslöjats för dig. Onda andar stannar inte kvar när de fem namnen
upprepas och kan därför inte lura dig. Det är bara goda andar som stannar och den ande som stannar när dessa
namn upprepas är värdig ditt förtroende. Samtala fritt med den.
Om du fortsätter med ansträngningarna och koncentrerar dig i ögoncentret, dras uppmärksamheten inåt och
när du gått lite högre upp möter du mästarens astrala gestalt, som stannar kvar när de fem namnen upprepas. Till
en början kommer denna gestalt att komma och gå, men om du ökar kärleken till den, stannar den kvar och
samtala med dig och besvara dina frågor, samt vägleder och tar dig uppåt mot Sahansdal Kanwal (tusenbladig
lotus). Men arbetet måste göras med kärlek och inte bara som en rutinsak. Gör det med längtan efter att se
mästaren.
Du säger att framstegen går med snigelfart. Det som uppnås långsamt och efter att man ansträngt sig är
bestående, och det som uppnås snabbt och utan ansträngning är flyktigt och kan lätt förloras. Målet nås sakta
men säkert.
Ända sedan vi skildes från den ursprungliga källan har sinnet och själen vandrat runt i skapelsen, så mycket
att vi glömt vårt ursprung och hopplöst fäst oss vid denna världs saker och ting. Fastän vi vet att vi en dag måste
lämna dessa saker, är banden till dem så djupa att vi alltid tänker på dem och aldrig på vår ursprungliga källa.
Denna inlärda vana försvinner gradvis, och allteftersom uppmärksamheten dras tillbaka från yttre saker kommer
den att gå inom ... Att hjälpa de initierade är min livsuppgift.
38. Se till att sinnet är i vila och inte i onödan går ut och tänker på andra saker när du mediterar.
Uppmärksamheten fångar ljudströmmen när du, genom namnens upprepning med uppmärksamheten fäst i
ögoncentret, blivit omedveten om kroppen nedanför ögonen.
Välj ut ljudet som liknar en kyrkklocka och förkasta alla andra ljud. Själen lämnar då långsamt kroppen,
samlas i ögoncentret och bli stark. Fäst sedan uppmärksamheten i den största stjärnan till den grad att du
glömmer allt annat utom Ljudet och stjärnan. Då brister stjärnan och du ser vad som finns inom och bortom den.
Efter att ha tagit sig igenom stjärnan måste du passera solen och månen. Därefter ser du mästarens gestalt.
När den blir stabil kommer den att svara dig. Gestalten besvarar alla dina frågor och leder dig till högre regioner.
Jag vill inte att du ska stanna på den plats där stjärnorna visar sig, utan jag önskar att ta dig högre upp. Dessa
stjärnor tillhör bara den första himlen och hinduiska filosofer har talat om sju himlar. Du kommer också få se
andra himlar.
Det är nödvändigt att ge upp och glömma saker och ting från barndomen. Du borde se framåt i stället för
bakåt.

Du har uttryckt en önskan om att se mästaren, så att du kan göra dig en bild av honom när du tänker på
honom. När du passerat stjärnan, solen och månen kommer du att se den gestalt som aldrig kommer att lämna
dig, inte ens för ett ögonblick.
39. Tålamodet med vilken du burit smärtan är beundransvärd, särskilt som du säger att du trots smärtan
kunde dra tillbaka uppmärksamheten till ögoncentret. Den karmiska lagen är allenarådande och oundviklig och
ju fortare vi försonar oss med den desto bättre. Ingenting händer som inte har bestämts. Så långt som möjligt ska
inga önskemål göras för fysiska behov, för du kommer ofelbart att få det som bestämts för dig. Be mästaren om
mästaren, för när han beviljar dig det, får du allting tillsammans med honom. Varför be givaren om välgörenhet
när du kan be om givaren själv?
Lyssna till Ljudet medan du sitter i ögoncentret med uppmärksamheten på ljuset. Följ inte efter Ljudet.
Lämnar du centret skingras uppmärksamheten. När du hör den låga tonen måste du lyssna i ögoncentret efter det
finaste ljudet inuti den låga tonen. Kraften som ska lyfta upp dig kommer automatiskt.
Upprepa namnen när någon ond ande visar sig. Den kommer att försvinna. Med undantag av mästaren ska du
inte hälsa på eller buga dig för någon inom, gör du det förlorar du andlig kraft.
40. Precis som du har kämpat dig fram, trots fysiska hinder, måste vi på ett liknande sätt gå framåt med
själsströmmen inom oss, trots de mentala distraheringarna som kommer i vår väg. Allteftersom den karmiska
skulden blir lättare ökar de inre framstegen. Karma utförs av kropp och sinne. Så länge som själsströmmen
arbetar tillsammans med sinnet i den mentala sfären är sinnet aktivt och utför mentala handlingar. När strömmen
dras tillbaka från kropp och sinne finns ingen karma.
Den hängivne ser i sitt inre stjärnor, sol och måne. Det är sinnets kringflackande som framkallar mörker eller
kastar skuggor. Att hjälpa människor när de lider av onda andar, eller av vilken orsak det än må vara, innebär
förbrukning av energi. Psykisk kraft är bara sinnets koncentration. Den minskar inte när man följer Sant Mat, för
helgonens lära är baserad på sinnets koncentration. Inga framsteg kan göras om den koncentrerade energin
används i andra avsikter än fortsatta inre framsteg. Att använda andlig kraft i avsikt att kontrollera andar etc.
måste därför undvikas.
41. Intag en bekväm ställning när du ska meditera. När man börjar känna sig trött är det dags att kämpa med
sinnet, och här får man inte ge efter. Varje dag måste man kämpa lite längre.
Ändras ställningen ofta medför det att koncentrationen omintetgörs. Det första stadiet är uppnått när det
utspridda sinnet samlats i ögoncentret och finner nöje i att sitta där. Man kommer att vara övermedveten inom
och mästarens gestalt blir synlig. Metoden för hur du skiljer mellan denna gestalt och den som den negativa
kraften kan anta har redan förklarats för dig. Det första stadiet är lite svårt, eftersom ansträngning krävs för att
passera det. Därefter är resan behaglig. Karma och ansträngning är beroende av varandra. När den karmiska
skulden blir lätt kommer framstegen snabbare. En själ som är fri från kropp och sinne kan inte skapa någon
bindande karma.
42. Att stjärnor och solar blir synliga på ett slumpartat sätt beror på bristande koncentration. Ibland under
sömnen, när sinnet är stilla, går själen upp av sig själv och ser vad som finns inom, men kan inte stanna kvar där
så länge eftersom dessa regioner är nya för den. Inte heller äger den nödvändig kraft för att stanna där. Vid dessa
tillfällen är ljudströmmen frånvarande. Bara när själen reser upp med strömmen blir den övermedveten.

Du säger att du hörde musik inom dig som överträffade allt du tidigare hört. Denna musik är mycket enkel
och grundläggande till sin natur och är inte musiken från den rent andliga sfären. Den uppstår av vibrationer från
det astrala planet. Maulana Rum, ett stort persiskt helgon, säger: "Om Gud skulle ge ut en smula av den
gudomliga musiken skulle de döda stiga upp ur sina gravar."
Fasta är ingen nödvändig förutsättning för att möta Gud. Närhelst magen känns tung kan fasta vara till hjälp.
Fasta spelar ingen funktion i sinnets träning och bör inte praktiseras. Det finns ingenting som går upp mot ett
normalt liv.
43. En uppriktig oro över att ha försummat övningarna av en eller annan anledning är i sig själv en slags
andlig övning. Sinnet förblir inåtriktat. Men man måste försöka finna tid till övningarna. Social tjänst är bra. Till
en viss del rengörs sinnet, men varken sinne eller själ lyfts upp. Det kan enbart ljudströmmen göra. Därför ska
inte tid som reserverats för meditation tillbringas med att göra tjänst för andra. Jag tycker om din medmänskliga
läggning, men råder dig att inte försumma meditationen. Varje ögonblick som tillbringas i meditation räknas.
Förmånen står i förhållande till den använda tiden.
44. Det gläder mig att läsa att du förstått betydelsen av att tjäna ljudströmmen och hur viktigt det är att vara
rättvis mot dig själv. Guru Nanak (1469 -1539), ett stort helgon och den förste av sikhguruerna, säger: "Om man
kan koncentrera uppmärksamheten i det tredje ögat då har man gjort alla pilgrimsfärder, hängivna övningar,
hjälpverksamheter och barmhärtighetsverk." Själen är hungrig. Dess föda är strömmen och utan den finner själen
ingen vila. Dess vandringar fortsätter så länge som den inte uppgått i ljudströmmen.
45. Det gjorde mig glad att läsa att du räddade barnet genom din omsorgsfulla behandling, när läkarna
misslyckats med sina mediciner. Förändringen av omgivning och diet hade sin påverkan. Barn uppfångar
omärkbart påverkningar, men helt visst, fridfullhet och stillhet är positiva egenskaper. Ett fridfullt och lugnt
sinne har mycket mer kraft än ett upprört och hämndgirigt. Humör påverkar humör. Det är därför som så stor
vikt läggs vid gott sällskap. Även vilda djur lugnar ned sig när de möter ett fridfullt sinne. Godhet har sin egen
belöning.
I början när uppmärksamheten går in och ser ljuset kan den inte se på det så länge. Den är inte van vid ljuset
och kan inte uthärda det bländande skenet, så att säga. Gradvis växer uppmärksamheten sig stark och får
förmågan att möta ljuset och därefter tränga igenom det.
Jag konstaterar även med glädje att du inte längre har någon önskan att rådfråga astrologer eller medier. De
kan förutsäga, men inte förändra händelser.
46. Vill du vara snäll att i nästa brev tala om hur långt du lyckats dra tillbaka strömmen från kroppens
extremiteter. Strömmen står i mycket intim kontakt med kroppens materia. Att skilja den från materia är en
långsam process som kräver ståndaktighet och beslutsamhet. Det är bara en fråga om tid. Det finns inget
utrymme för besvikelse.
När kärleken blivit en vana har den förlorat sin tjusning och livet blir en monoton rutin. En chock är
nödvändig för att bryta monotonin. Ofta kommer en period emellan av besvikelse i lärjungens liv. Detta är
önskvärt. Det finns en mening. Det ger chocken. Efter en tid tillbringad i besvikelse, tilltar kärleken i intensitet
för andlig upplyftning. Ett tillfälligt hinder som står i vägen verkar som en drivande kraft att gå vidare.

47. Du verkar lite bekymrad över dina långsamma framsteg. Kraften — gurun — är inom dig och är hela
tiden upptagen med att göra förhållandena lätta för dig. Denna kraft är mer angelägen om att möta dig än du kan
föreställa dig. Många invecklade karmiska skulder måste betalas och det är lämpligt att de betalas medan man är
i den fysiska kroppen, så att det inte finns några hinder på den inre vägen.
Din plikt är att sitta inom och knacka på dörren, och dörren kommer att öppnas. Kraften inom gör inga
misstag. Den öppnar dörren när den märker att tiden är inne. Öka din kärlek och hängivenhet och anförtro dig
helt åt dess omsorg. Den inre kraften är inte omedveten om vad du gör. Den är med dig och vakar ständigt över
dig och vägleder dig. När kärleken till denna kraft blir större än kärleken till dig själv och "jag" ersatts med "du",
visar sig guruns gestalt inom.
48. I ditt brev gav du en detaljerad beskrivning av ditt tillstånd när själströmmen dras tillbaka till ögoncentret.
Du nämner smärtan i armar och ben som du upplevde i början, men som nu försvunnit. Vid fjärde ganglien
besväras du av gas, sedan muskelsammandragningar i strupen, därefter håller du på att kvävas av saliv och
ibland finns det överhuvudtaget ingen förnimmelse upp till femte ganglien. Längre fram ser du samspelet av ljus
och mörker och de svaga stjärnorna. Med tid och övning blir processen praktiskt taget omedelbar, precis som du
säger att återdragningen från armar och ben är ögonblicklig och utan smärta.
Under otaliga tidsåldrar har själen levt i olika kroppar och dess förbindelse med kroppen har blivit så
fullkomlig att ett tillbakadragande nästan tycks onormalt. Men detta är på grund av okunnighet. Själen tror
felaktigt att kroppen är dess hem. När den lär sig att dess hem inte är i materia utan att den är fängslad av
materia, och att den nu i mänsklig gestalt har möjlighet att bryta förbindelsen, vaknar den och längtan att stiga
upp väcks. Långsamt erhåller den kraft. Genom att stiga upp och falla ned och kämpa mot sinne och materia, gör
själen framsteg med helgonens hjälp. Att stiga och falla är naturligt och även att kämpa. För det som uppnås
genom kamp ger styrka, självförtroende och stimulerar till att gå vidare. Det som uppnås på detta sätt är
bestående och kan upprepas av egen vilja.
Innan du började med dessa andliga övningar gick din själ ibland upp, utan att du hade någon kontroll över
den. Den såg en glimt av stjärnorna och så vidare, ofta återvände den med kunskap om vad som ska hända i
framtiden. Men av egen vilja kunde du inte åstadkomma detta tillstånd. Nu når du upp till femte ganglien.
Ytterligare ett steg och du kommer att ha dragit tillbaka själströmmen innanför ögoncentret, och allt som finns
där kommer att vara som en öppen bok för dig. Det tar tid, men långsamma framsteg är bättre.
Problem med gaser, muskelspänningar och rinnande saliv kommer inte att vara ett hinder om du håller kvar
uppmärksamheten i ögoncentret, istället för att ägna dig åt gaser, saliv och andning. När vi pratar med våra
vänner fäster vi ingen uppmärksamhet på hur vi andas och liknande. På samma sätt, när vi utför övningen
(upprepningen) talar vi med någon i ögoncentret och inte nedanför det. Tanken på andning, gaser eller saliv
uppstår bara när uppmärksamheten faller nedanför ögoncentret. I samma ögonblick som uppmärksamheten går
upp försvinner tanken på andning osv.
I början upplevs smärta i det centret som medvetandet lämnar. I hjärtcentret känns det som om man ska dö.
Men med övning blir passagen genom dessa centrum lätt och smärtfri. Två timmar varje gång räcker ... Att
komma till ögoncentret är att dö medan man lever.
49. Det gläder mig att du funnit stjärnan. Nu kan du fästa uppmärksamheten på den och när den är orörlig och
stabil brister stjärnan och du passerar genom den ...
Mästaren har lärjungens smärta och välbehag i sina händer. Han arrangerar dessa som han anser lämpligt.
Lärjungen borde glädja sig åt smärta eftersom den också är en gåva från honom ... En verklig lärjunge ser ingen
skillnad på smärta och glädje. Hans uppgift är hängivenhet.

50. Stjärnhopen försvinner inte. Det är sinnet som är ostadigt och som irrar omkring och förlorar den ur sikte
... Själen går inom och kommer åter tillbaka. Himlen och stjärnorna som du ser och rösterna du nu hör är på
vägen till den inre porten. Inom kommer du att höra mycket ljuv musik, när själen hör musiken vaknar den ur sin
sömn och sinnet somnar. Musiken vi hör i den fysiska världen förslöar själen och väcker sinnets passioner. När
själen hör den inre musiken eftertraktar den inte ens en monarks tron ... Vrede, passion, bundenhet, girighet och
stolthet kommer under kontroll. Men så långt har du ännu inte nått ... du uppnår detta tillstånd när du ser
mästarens astralgestalt och när din själ kan stanna kvar hos den gestalten ... Musiken kommer av sig själv att
attrahera och dra upp dig.
Den etapp av den inre resan som du nu håller på att passera tar ganska lång tid. Detta är ett
övergångsstadium. Själen är van vid att vara på utsidan och du tvingar den inom. Själen genomströmmar varje
del av kroppen och det tar tid att samla ihop den. När denna etapp passerats är vägen därefter enkel. En rengjord
själ attraheras av den inre magnetiska musiken ...
Det finns bara ett sätt att förstöra karma och det är genom att praktisera ljudströmmen. När helgon initierar en
själ råder de den att undvika onda gärningar och i stället utföra goda handlingar, men utan någon önskan om
belöning.
Så mycket om de nuvarande handlingarna (kriyaman karma). Förrådskarman (sinchit) övertas ibland av

helgonen. Det som återstår att gå igenom av ödeskarman (pralabdh) betalas långsamt av under livstiden.
Ödeskarmans svåra påfrestningar känns inte så mycket av en hängiven satsangi.
Efterhand som själen blir stark ökar viljekraften och förmågan att bära karman stärks. Genom att följa
mästarens råd blir lärjungen karmafri och värdig att nå sin boning.
När du passerat denna himmel möter du mästarens astrala gestalt. Den tycks komma och gå, men i verklighet
gör den inte det. Det är sinnet som är ostadigt. När gestalten stannar kvar, fäst då uppmärksamheten på ansiktet,
så mycket att du glömmer om han är du eller du är han. När koncentrationen blivit så stark kommer mästaren att
tala med dig och besvara alla frågor. Han kommer alltid att vara med dig och vägleda dig framåt till nästa steg,
och på vägen visa oräkneliga scener på det astrala planet.
När man når Sahansdal Kanwal (tusenbladig lotusblomma) försvinner de fem lasterna: passion, vrede,
bundenhet, girighet och stolthet för alltid. De upplyser dig om att de nu lämnar dig, eftersom platsen är för het
för dem att vara kvar på. Dessa negativa krafter kommer inte längre att kunna ge själen någon chock.
Efter att ha passerat Sahansdal Kanwals flammor och genomfört en ansenlig andlig resa når du den andra
himlen med dess stjärnor, månar och solar, vilka befinner sig nedanför Trikuti. När du passerat denna himmel
går du in i en krökt tunnel ... sedan går du in i Brahms region, som är så underbar och sällsam!
51. Äkta sorg (över att vara skild från Gud) ger kraft för vidare framsteg ... Paulus har helt rätt när han säger:
"Jag dör dagligen."13 Dagligen går han in i ögoncentret och dör varje dag, för honom utgör döden ingen fruktan.
... Ljudet finns i båda öronen. På höger sida kommer ljudet från den positiva kraften och på vänster sida från
Kal, den negativa kraften. Ljudet på den vänstra sidan ska man aldrig lyssna på. Ljudet från höger sida ska man
hålla fast vid. I själva verket har ljudet inget att göra med örat, det kommer ovanifrån. Eftersom vi har för vana
att höra ljud i öronen tror vi att ljudet kommer från örat. Försök att höra ljudströmmen på höger sida medan du
håller uppmärksamheten fixerad mellan de två ögonbrynen, men försök inte uppfatta strömmen med örat. Om du
går till örat för att få tag på strömmen har du lämnat ögoncentret. Stannar du kvar i ögoncentret finner du snart
att ljudet lämnar örat och kommer ovanifrån. Det har inget samband med örat, vare sig det högra eller vänstra.
13
"I die daily" (King James Bible), i den svenska Bibeln: "Jag står inför döden varje dag". Första Korinthierbrevet
15:31. Översättarens anm.

Ljudet man hör utanför ögoncentret är inte äkta och har därför liten dragningskraft. Klockljudet är det ljud som
drar en uppåt och det tillåter inte sinnet att springa iväg. Det håller fast sinnet, eller rättare sagt, sinnet fastnar på
det som en järnbit mot en magnet.
52. Av egen erfarenhet vet du skillnaden mellan den här koncentrationen och din tidigare uppfattning om
koncentration. Så länge uppmärksamheten inte lämnat de yttre objekten och kroppen nedanför ögonen och inte
sitter stilla i det tredje ögat, eller med andra ord, så länge uppmärksamheten inte gjort det tredje ögat till sitt hem,
är koncentrationen ofullständig. I detta ofullständiga tillstånd kan uppmärksamheten för en kort tid fånga
strömmen, men kommer igen att förlora kontakten med den. Dessa tillfälliga kontakter är ett övergående
stadium. Med tiden krävs det en ansträngning att föra ut uppmärksamheten från ögoncentret för att utföra
uppgifterna i världen.
Målet är att besegra sinnet - sinnet som styr världen ... Studera den intelligenta människan. Är hon i frid med
sig själv? Vet hon vad lugn och ro är? Ingen är lycklig. Vi slåss mot en mäktig fiende.
Vi känner inte till de olika vägar som människor i Amerika följt för att uppnå andlighet. I Europa och
Amerika har pionjärer och deras anhängare gjort oräkneliga offer för denna "vetenskap". Särskilt i Indien (och
även på andra ställen) är det vanligt att på många olika sätt arbeta för den andliga vetenskapen. Jämfört med
dessa övningar är Ordet enkelt.
Om en satsangi av en eller annan anledning inte gjort tillräckliga framsteg under sin livstid kan övningarna
utföras i den astrala kroppen. Har man under sin livstid passerat de fysiska, astrala och kausala planen, då går
man vidare efter döden. Framstegens kontinuitet avbryts inte.
53. Andra mindre problem försvinner ... Du kommer att höra ljudet. I ögoncentret finns det en kombination
av tio ljud. Av dessa ska du välja klockljudet. Vad du än ser inom, var snäll och behåll det för dig själv. Om du
blir erbjuden någonting inom, så acceptera det inte. De negativa krafterna vilseleder ofta. Undvik stolthet och bli
inte smickrad. Ödmjukhet är mästarnas och lärjungarnas rustning.
54. Du säger att X vägrar acceptera initiering på grund av familjens motstånd. Du gör helt rätt i att inte
övertala henne, låt henne känna sig fri att göra som hon vill. Nam är alltför värdefullt för att spridas ut. Det är en
sällsynt vara.
Den som använder andliga krafter för att uppfylla önskningar som har att göra med den fysiska världen kan
inte få tillträde till högre andliga riken. Mentala och andliga krafter ska bevaras för att säkerställa tillträde till
högre andliga plan. Världsliga begär drar ned uppmärksamheten och vänder den utåt. Förbrukar man det som
förtjänats här kommer ingenting att finnas kvar på räkenskapens dag. Var och en som önskar att gå högt upp,
måste hålla sin uppmärksamhet skild från världen och dess saker.
Namnen i sig själva har inget värde. Det är när de används på rätt sätt som de ger fördelar. Upprepas namnen
på den plats där uppmärksamheten har sitt centrum uppnås koncentration. Varken mer eller mindre. Kursen i
simran slutar här. För att gå upp är ljudströmmen nödvändig, utan den kan man inte nå Sach Khand. Att enbart
känna till namnen och tro att de är Sant Mats hemlighet är okunnighet. Ljudströmmen är Sant Mat och
ljudströmmen som drar upp oss träffar vi på i Sahansdal Kanwal, av erfarenhet vet du vilken ansträngning som
krävs för att nå så långt.
Så länge man inte befriat uppmärksamheten från materian (kroppen) och kommit till ögoncentrets insida, inte
heller fått kontakt med mästarens astrala gestalt och därmed kastat av egot, accepteras man inte av
ljudströmmen. Så länge man är omsluten av kroppen (uppmärksamheten är verksam i kroppens nio öppningar),
är man världslig och tillhör världen, och så länge man är omgiven av egot tillhör man inte mästaren.

Jaget är slöjan mellan oss och mästarens astrala gestalt. När mästaren förverkligats inom, eller med andra
ord, när mästaren inom accepterat lärjungen, är vi värdiga att höra ljudströmmen oavbrutet. Då förblir
uppmärksamheten absorberad i ljudet, en helomvändning har ägt rum. Uppmärksamheten, som tidigare fann det
så svårt att gå in, tycker nu inte om att gå ut.
Låt människor säga vad de vill. Att prata om filosofi är en sak - vem som helst kan göra det - men att vara en
filosof är en annan sak. Det finns ett ordspråk som lyder: "Om en hund går genom ett bomullsfält kommer den
inte ut från fältet klädd i kostym."
Det finns ingenting i Sant Mat som behöver döljas. Alla bär redan ljudströmmen inom sig och kan finna den
genom att söka inom. Den enda svårigheten är att det inte är enkelt att gå in, och gör man det talar man inte så
lättsinnigt om det.
"Y skriver att han upptäckt att det inte är nödvändigt för någon av oss att resa till Indien bara för att initieras,
vi kan erhålla samma förmån, eller i huvudsak samma ynnest, genom att stanna kvar här hemma."
Vad mästaren angår spelar tid och rum inte någon roll, för han begränsas inte av den fysiska gestalten.
Mästaren ikläder sig denna gestalt för att vägleda människan - prata med henne, sympatisera och bli vän med
henne, utveckla tillit och tro i henne, uppmuntra henne att söka frid och lycka inom sig och visa vägen som leder
dit, lära henne genom att vara ett föredöme, utveckla gudomliga egenskaper i henne och dra upp henne ur den
fysiska gestalten till den astrala.
Så länge lärjungen inte kontaktat mästarens astrala gestalt, eller med andra ord, inte blivit oberoende av sin
fysiska gestalt, är han en begränsad varelse. Följaktligen utsätts lärjungen för omgivningens påverkningar och
livets upp- och nedgångar vilket förvirrar intellektet, skapar tvivel och ofta leder honom på villovägar. För att bli
av med sina tvivel och söka stöd för att hålla sig kvar på vägen måste lärjungen vända sig till mästaren. Om
lärjungen befinner sig långt borta behövs någon form av hjälpmedel för att hålla kontakt med mästaren - ett
mellanled för att bära verbala meddelanden som post, telegraf, telefon eller till och med radio. Förhållandet
liknar en patient som tar emot behandling från en läkare på en avlägsen plats, i stället för att läggas in för
behandling på läkarens sjukhus, eller i stil med en student som tar emot undervisning per korrespondens, i stället
för att sitta i lärarens skolklass och studera. Det finns likväl någonting i den personliga kontakten med läkaren
och läraren som inte finns med i receptet eller läxan som tas emot genom korrespondensen. Detsamma gäller
även för mästaren. Det är därför stor skillnad mellan att vara nära mästaren och att vara långt ifrån honom.
... Uppfattningen att man måste se någonting vid initieringen, annars kommer man aldrig att senare se något,
är felaktig. Erfarenhet stöder inte heller detta. Alla genomgår sin egen levnadsbana som inte liknar någon
annans. Det finns inte två människor som liknar varandra i vana och tanke eller som har samma fysiska gestalt.
Vi befinner oss alla på olika utvecklingsstadier. Man kan inte förvänta sig att alla uppträder på samma sätt vid
initieringen. Bara ett fåtal ser någonting då. Flertalet behöver tid, en del veckor, en del månader och andra
behöver år. Alla är inte lika angelägna.
En lampa som innehåller alla delar och som är försedd med olja och veke och som är rätt inställd, behöver
bara vidröras av en låga för att lysa. För en lampa som innehåller alla delar tillsammans med olja och veke, men
som inte är rätt inställd, måste det till en viss ansträngning innan den antänds. Men för en lampa som läcker och
lider brist på olja, eller där veken eller någon väsentlig del saknas, behövs mer tid innan lampan ställts i ordning
och är färdig att ge ljus.
Dina ansträngningar i bhajan gläder mig. Bhajan är vår främsta plikt. All annan strävan i livet bör tas som
medel för att uppnå detta mål.
Jag önskar även att du ska stiga upp inom dig och få kontakt med mästaren inom. Var snäll och lägg in lite
mer arbete och gör hela kroppen livlös, så att uppmärksamheten helt och hållet lämnar kroppen och samlas i
ögoncentret.

... Med detta brev bifogas översättningen av en dikt från sikhskrifterna, som visar Namnets betydelse i
jämförelse med andra metoder.
EN HYMN FRÅN ADI GRANTH
RAG SORATH AV ARJAN DEV, DEN FEMTE GURUN — ASHT PADIAN.
Jag läste de heliga böckerna (som daglig religiös plikt), studerade Vedaböckerna ytterst noggrant och
14 15
utförde yogaövningar som newli karma och behärskade kundalini, men jag blev inte av med "de
16
fem". Tvärtom fick egoismen ett kraftigare grepp om sinnet.
Ack kära vän! Detta är inte vägen som leder till förening (med Gud). Jag utförde flera liknande
handlingar. Efter att ha blivit besviken tog jag min tillflykt vid den högste Gudens dörr och bad till honom
att skänka mig urskillningsförmåga. Jag iakttog tystnad, använde mina händer som verktyg, strövade
naken omkring i skogarna, besökte pilgrimsplatser över hela världen, men lyckades inte göra mig av med
illusionen.
17
Med tro i sinnet tog jag tillflykt till heliga platser och utförde botövningar för att vinna befrielse, men
miljontals sådana övningar kan inte rena sinnet.
Genom att som välgörenhet skänka bort - guld, sin fru, hästar och elefanter - på olika ceremoniella sätt,
och även att ge mängder av spannmål, kläder och landområden (till välgörande ändamål), kan man inte
vinna inträde till den Högstes port.
Den som alltid är upptagen med att utföra olika typer av tillbedjan, eller som förrättar de sex
18
handlingarna som uppmuntras av brahmanerna, med en egoistisk inställning i sinnet, kan inte förenas
med den gudomlige Varelsen.
19
Därefter prövade jag framgångslöst hatha yoga, yogiernas och siddharernas åttiofyra ställningar. Dessa
förlängde livet, men förhindrade inte upprepningen av födelser och tog mig inte närmare Gud.
Kungarnas festande, deras pompa och ståt och obestridliga auktoritet, de sensuella nöjena och lyxen de
hänger sig åt - öppnar porten till helvetet.
Att lyssna till den gudomliga musiken inom och att vara i helgons sällskap är den främsta av alla fromma
handlingar. Nanak säger att detta faller på den människans lott som är förutbestämd att få det. O Gud!
Din tjänare är berusad av detta vin (av gudomlig kärlek). Genom nåden, som lyfter bort smärtan från
ödmjuka varelser, är detta sinne absorberat i den gudomliga musiken.
SAMMANFATTNING
Man kan inte få befrielse genom yttre riter, genom att tillbringa ett liv i yttre fromhet och genom att utföra
religiösa handlingar, som att bege sig på pilgrimsfärder, fasta, bada i heliga dammar eller floder, utöva yoga eller
14
Newli karma: Att sitta upprätt med sänkta axlar och rak rygg och med hjälp av andningen röra buken åt höger
och vänster samt upp och ned, på samma sätt som man framställer smör av grädde i en kärna.
15
Kundalini är den hopringlade energin (ovanför Mul-chakra), som förenar sig med ryggraden när den frigörs och
ger utövaren mirakulösa krafter.
16
"De fem." De fem dödliga fienderna, nämligen kam (lusta), krodh (vrede), lobh (girighet), moh (världsliga
bindningar) och apankar (egoism).
17
I Benares finns en såg som kallas för karvat. Prästerna som hade hand om sågen påstod att de som fick
huvudet avsågat av den skulle komma till himlen. Många rika människor och rajor offrade sina liv på detta sätt för
att uppnå himlen och lämnade sina rikedomar åt prästerna. Denna sedvänja har numera upphört.
18
De sex handlingarna: Att förvärva kunskap och förmedla den till andra; att ge och ta emot välgörenhet;
förrättande av yajnas (religiösa offerfester) och att få andra att utföra dem.
19
De som utvecklat de högsta mirakulösa krafterna.

liknande handlingar. Ingen kan bli verkligt lycklig genom att hänge sig åt sensuella nöjen. Verklig lycka eller
lycksalighet och frälsning uppnås bara i helgons sällskap och genom att praktisera Surat Shabd yoga.
55. Vissa detaljer är menade för avancerade lärjungar och uppskattas bara av dem. Älskare följer andra lagar
än intellektuella.
"Om någon här i Amerika går inom genom ihärdiga ansträngningar, skulle inte detta bevisa möjligheten att
lyckas för de andra amerikanska lärjungarna?" Att stiga upp inom genom ihärdiga ansträngningar under
mästarens vägledning, som befinner sig långt borta från Amerika, är inte bara möjligt utan praktiskt
genomförbart för alla. Om det inte var så skulle initiering överhuvudtaget inte ges. Jämför man två lärjungar som
båda arbetar hårt, den förste på avstånd från mästaren och den andre i mästarens närhet, har den senare definitiva
fördelar.
Med hjälp av den fastställda simran-, bhajan- och dhyanmetoden dras uppmärksamheten eller livsströmmen
tillbaka från kroppens nio portar och hålls kvar eller koncentreras i den tionde öppningen (ögoncentret). Det är
en långsam process som tar tid. Livsströmmen dras först tillbaka från extremiteterna. Först domnar händer och
fötter, efterhand som övningen fortsätter blir även benen upp till knäna utan känsel, därefter låren. Långsamt
domnar hela kroppen längs ryggraden, medan man (sinnet) är medvetet inuti ögoncentret.
Sant Mat eller ljudströmmens metod inkluderar allt. Alla andra system slutar i de första två regionerna, de
flesta av dem i den första. Du får gärna diskutera Frimurarnas lära i Sant Mats ljus. Naturligtvis kommer dina
samtal att vara mer övertygande, ju mer inre verkliga upplevelser av Sant Mat du har. När du kontaktat mästaren
inom, kommer du att vara en annorlunda människa. Du har då färdats genom Pind och en del av Anda och får
möjlighet att direkt få så mycket hjälp av mästaren som du önskar. I själva verket är det då mästaren som talar
genom dig eller för dig. Därför vill jag föreslå att du gör den inre uppstigningen till ditt huvudsakliga mål och
ger den din fulla uppmärksamhet, och endast i andra hand att ge andra fördel av dina erfarenheter.
All slags föda är inte lämplig för alla ändamål. En brottares föda passar inte en som är sysselsatt med
kontorsarbete eller litterär verksamhet. Varje slags föda har sin speciella inverkan på kroppen och därigenom på
sinnet. Tröga och nedtyngda själar känner inte denna påverkan. Kött, ägg (befruktade eller obefruktade),
högkoncentrerad föda och berusningsmedel passar inte dem som önskar övervinna sin djuriska natur, stilla sinnet
och få tillträde till subtila plan. Detta är inte bara teori, utan baserad på praktisk erfarenhet. Även anhängare av
system som koncentrerar uppmärksamheten i centrer nedanför ögonen och som vanligen inte har något emot
användningen av kött, slutar av sig själva att använda kött och avstår sorgfälligt från det när uppmärksamheten
går ovanför ögoncentret.
Jag kan inte minnas att jag gett någon tillåtelse att använda ägg - befruktade eller obefruktade - och om det
har hänt måste det betraktas som ett särfall. Mot invändningen att obefruktade ägg inte innehåller liv och därför
borde vara tillåtna, så är det bara ett litet steg att ta från obefruktade till befruktade ägg för dem med svag
karaktär. Säkrast är att utesluta dem från en abhyasis (andlig utövares) diet.
"Att buga för inre krafter." När en person bugar för en annan accepterar man honom som överordnad och
underordnar sig honom, och intar en mottaglig sinnesstämning, beredd på att acceptera och absorbera inflytandet
från personen man bugat för. Om personen på något sätt representerar den negativa kraften, kommer bugandet
inför honom att efterlämna en negativ effekt vilket inte är önskvärt. Lärjungarna får därför instruktioner om att
inte buga för någon personlighet inom sig, utom för mästaren. Alla gestalter utom mästarens försvinner när de
fem namnen upprepas. Därför är det berättigat att enbart buga för mästaren när man är på den inre vägen.
Denna princip kan tillämpas i det dagliga livet när man har med människor eller någon ceremoni att göra.
Lärjungen har mästare hos sig i ögoncentret. Vid initieringstillfället placerar mästaren sig där i sin astrala gestalt.
När en lärjunge formellt, eller på annat sätt måste buga för andra i samband med världsliga förbindelser, är det
riktiga tillvägagångssättet att man tänker på mästaren i ögoncentret och bugar för honom. Detta inkräktar inte på
någon ceremoni. Man har bugat för mästaren och därmed undgått andras inflytande, samtidigt ser andra av ens

beteende att uppträdandet mot samhället och ceremonin är korrekt. Utåt uppträder man mot världen som tidigare,
men inom bugar man för mästaren.
Kal, Niranjan och den negativa kraften är en och densamme.
56. Hon frågar om hon samlar på sig karma i sitt yrke och om hon ska sluta med att ge massage. Strängt taget
samlar vi i varje ögonblick på oss karma, men mycket av denna karma neutraliseras så att säga och görs
verkningslös med karma av motsatt egenskap. Till slut förstörs all karma av Shabd. Den slutgiltiga förstörelsen
äger endast rum i Trikuti, men den regelbundna dagliga övningen med att lyssna till det inre Ljudet hjälper också
mycket. En opersonlig inställning, att saker och ting görs för pliktens skull och inte till följd av personlig böjelse
eller personlig tillfredsställelse, förorsakar ingen karma.
Sant Mat stänger inte ute sanna och uppriktiga sökare, men vi är inte ute efter att samla anhängare för antalets
skull. Vi vill ha människor som följer vägen och som är en heder för sangaten. Det finns ingen "kunglig väg"
någonstans i världen i den bemärkelsen att man kan vinna någonting utan att ha arbetat för det, men det är en
kunglig väg i den bemärkelsen att den leder dig rakt och ofelbart till den Högstes boningar med ett minimum av
svårigheter.
Helgon är generösa och vidsynta och fäster inte så stor vikt vid det yttre skalet av former och formaliteter.
Vad de önskar är att människor ska gå in, vare sig de är hinduer, muslimer eller kristna. Detta är deras enda
uppgift och enda intresse, nämligen att förmå människor att gå in med hjälp av Shabd - det sanna Ordet - och nå
sitt ursprungliga andliga hem varifrån de ursprungligen kom.
Ja, Sant Mats principer är eviga och oföränderliga. Sedan urminnes tider har alla helgon predikat samma lära
om Shabd som den enda vägen till sann befrielse, vare sig i detta eller något annat land, och invigt lärjungarna i
mysteriet med de fem ljuden, Shabd. Soami Ji gjorde det och har dessutom efterlämnat obestridliga bevis i sina
skrifter där han betonat de fem ljudens betydelse, om och om igen. Våra läror har inte på något sätt förändrats.
De är desamma som de alltid varit och är helt i överensstämmelse med Soami Jis läror - ja de är Soami Jis läror.
57. Om X avrådde dig från att delta i helbrägdagörelse var det för ditt eget bästa. Du har blivit initierad. Vad
var avsikten med initieringen?
Själarna i den fysiska världen har sedan skapelsens början vandrat genom miljontals födelser och död och är
utsatta för smärta och nöje i olika kroppar. Ingen kan säga när dessa själar skildes från sin källa i den rent andliga
regionen - Sat Lok - och steg ned i den fysiska världen. Ingen kan säga hur många kroppar varje själ tvingats
ikläda sig ända fram tills nu. Ibland i växtriket, ibland i insektsvärlden, ibland antog själen en fågels kropp,
ibland ett däggdjurs, ibland som människa, ängel, gud, djävul och så vidare.
I varje kropp var själen tvungen att genomgå smärta och nöje, och vid varje livs slut tvingades den stå inför
den gudomlige räkenskapsföraren (Dharam Rai) för att redovisa sina handlingar för honom, och blev på nytt
sänd till denna värld i en form som var anpassad till dess karma.
Gud gjorde människan till sin avbild. Människan är skapelsens krona. Det är bara i mänsklig gestalt som vi
begåvats med överlägsna egenskaper och har det bättre ställt än den lägre skapelsen. Ändå kan ingen säga att
själen är fullkomligt lycklig ens i den mänskliga kroppen. När så är fallet med skapelsens krona, hur är det då
ställt med de lägre livsarterna? Deras liv är helt enkelt eländigt, och eftersom de saknar urskillningsförmåga kan
de inte befria sig från födelsens och dödens kretslopp.
Inte ens gudar och änglar, utan bara människan har av den Allsmäktige fått förmågan att kunna nå den högsta
andliga regionen om denna förmåga utvecklas, förutsatt att hon initierats av en fulländad mästare och arbetar hårt
med att lyfta sin själ till högre regioner. Utan en fulländad mästare kan hon inte göra många framsteg i den
andliga världen, hur ihärdigt hon än försöker.

Initieringen av en fulländad mästare har bara en avsikt, att hjälpa lärjungen att befria sig från
själavandringens slaveri genom att ta själen till högre regioner under ens livstid. Försummar vi detta kan man
inte vara säker på vad som händer efter döden.
Om själen ger upp detta högsta ideal och kommer på villovägar under påverkan av falska idéer om att vara
till hjälp för mänskligheten, eller om våra andliga krafter förbrukas, inte för att lyfta upp själen, utan i dåraktiga
strävande att med andlig kraft bota sjuka och så vidare, då liknar vi en människa vars hus står i lågor, men i
stället för att försöka släcka elden i det egna huset går vi bort för att vakta andras hus, för att förhindra att de
fattar eld.
Initieringen som du fått är som när en rik man ger bort en viss mängd säd till en fattig bonde, som genom att
så säden på sitt land kan få en god skörd. Efter att ha bärgat skörden blir inte bara han rik, utan han kan även
hjälpa andra att skaffa rikedomar. Om bonden delar ut säden till sina svältande grannar, i stället för att så den i
sina åkrar, kan han påstå att han fött sina grannar i högst en eller två dagar, men när säden är slut genom en
sådan dåraktig handling kommer alla att svälta, även bonden.
Initieringen som getts till dig är ett frö som gör det möjligt för dig att genom hårt arbete samla andlig
rikedom och, efter att du befriat själen från sinnets och materians höljen, uppnå evigt liv åt dig själv. Därefter
kan du göra oändlig nytta för andra.
Vad är verklig tjänst för mänskligheten? Att befria själen - som i evigheter varit underkastad själavandringen
- från födelsens kretslopp, och att lyfta upp den till den rent andliga regionen från vilken den aldrig kommer att
sändas tillbaka för att genomgå födelse och död. All annan slags tjänst har bara kortvarig verkan.
Om en person lyckas bota de sjuka kan han ändå inte rädda dem undan döden eller ge dem eviga kroppar.
Efter sin död måste de ikläda sig lägre livsformer i överensstämmelse med deras karma, men den som försökte
bota dem genom att använda andliga krafter och därmed missbrukade dessa krafter, kommer att dö andligt
utblottad.
58. Vad beträffar "försoningsoffer"20 kan du lämna sådana läror därhän. Ingen begär att du ska tro på dem.
När du går in i högre regioner kommer du att se hur karmalagen fungerar.
Mästaren förväntar sig inte att någon ska avguda honom. En elev som går i första klass kan inte bedöma den
kunskap en lärd person uppnått. Mästaren vill bara att du ser på honom som din äldre broder eller vän, och att du
följer anvisningarna som man följer en välgörares råd, samt att du arbetar hårt på att nå de högre planen inom.
När du når dit kommer du själv se mästarens position och ställning i dessa regioner.
Jag föreslår att du ger upp denna felaktiga föreställning om att tjäna andra. Hjälp först och främst dig själv
och tänk därefter på att hjälpa andra. En fånge kan inte befria en annan fånge.
59. Förresten har jag bara en uppgift, nämligen att ta hand om själar som hungrar efter andlig föda och
befrielse från födelse och död, vilket är mer än nog för mig.
De fyra liven kan vara på jordeplanet eller någon annanstans, precis som mästaren anser lämpligt. Helgon
försöker som regel skicka upp kärleksfulla och ivriga lärjungar mycket tidigare.
Dina idéer om att mästaren går upp i Gud och att lärjungarna går upp i mästaren och genom honom in i Gud
är korrekta.
20
Ta på sig någon annans lidande.

Begreppet "försoningsoffer" tilltalar mig inte därför att det är en fastställd kyrklig trossats, även om idén i
huvudsak är riktig. Mästaren tar inte på sig all resterande sinchit karma, utan bara så mycket som han anser
nödvändigt. Du kan inte föreställa dig den ofantliga reserv som har ansamlats. Den förstörs slutgiltigt i Trikuti,
när själen når dit med hjälp av Shabd.
Tack för din omsorg om min hälsa. Var vänlig och bekymra dig inte om den saken. Vi har omkring
etthundratusen satsangier och deras andliga behov måste skötas om, vilket innebär en hel del påfrestningar.
Mästare kommer till den fysiska världen för mänsklighetens bästa och tänker mer på mänsklighetens moraliska
och andliga hälsa än på sitt eget välbefinnande.
60. Var snäll och förklara för dem att sinnet inte är någon ringa kraft och att kontrollera det är ingen
lättvunnen seger. Studerar vi noggrant dess verksamhet upptäcker vi att sinnet styr hela skapelsen, inte bara det
fysiska planet, utan även de astrala och kausala planen. Änglarna i himlen, de lärda, brahmaner och skriftlärda,
eremiter och familjeförsörjare, rika och fattiga, djur, fåglar, insekter, alla handlar efter sinnets befallning.
Människor handlar under sinnets mäktiga inflytande och handlingarna binder dem och blir orsak till nya liv.
Vad man sår, det får man skörda.21 Allt vad vi nu skördar har vi sått tidigare. Därför skapar vi vårt eget öde.
Strukturen för vårt nuvarande liv, som inte kan ändras, konstruerades av oss själva innan vi kom till detta plan.
Vi skapar även vår framtid. Det vi sår nu, kommer vi att skörda senare.
Så länge sinnet är vår mästare håller det oss kvar i själavandringens hjul. När vi är dess mästare kommer det
att bli vår trognaste bundsförvant. Därför är det absolut nödvändigt att bli herre över det. Avsikten med
mänskligt liv är att kontrollera sinnet och därigenom bli löst från själavandringens hjul.
Den enda kraft som kan kontrollera sinnet är Ordet eller Nam. För att höra Ordet måste man gå in i
ögoncentret. Den enklaste metoden för att nå ögoncentret är namnens upprepning. Så under tiden du utför
världsliga plikter med hela din förmåga, flitigt och samvetsgrant, finn tid för andliga övningar. Mästaren sitter i
ögoncentret och ger därifrån nödvändig hjälp och vägledning. Med tillit, kärlek och uthållighet kommer sinnet
med tiden att besegras.
61. Beträffande X, hon säger att det är som att ta farväl av den käraste och närmaste vän "jag någonsin haft"
och gå till en främling. Med "vän" menar hon Jesus Kristus. Kristus besökte aldrig Amerika och dog för många
århundraden sedan. Hon påstår sig ha sett honom i visioner, likväl har hon inget bevis för att det verkligen var
Jesus Kristus hon såg. Hade hon sett honom i fysisk gestalt på denna jord, hade hon kunnat identifierat honom
och skulle ha vetat om det verkligen var Kristus som hon såg inom. Hon kanske inte är medveten om att de inre
planen är fulla av illasinnade och onda andar som kan anta vilken som helst form och vilseleda oss. Även en
levande mästares lärjungar leds ibland vilse av Kal, som uppenbarar sig i den levande mästarens gestalt för att
snärja dem.
En säker test är att hon talar med Kristus och frågar om vägen till högre inre regioner, samt ber honom att ta
upp henne till dessa regioner när han visar sig för henne i en vision. Om han kan göra det behöver hon ingen ny
mästare och behöver inte ge upp Kristus. Om han inte tar upp henne och hon önskar att färdas genom högre
regioner, då måste hon vända sig till en levande mästare som kan ta upp själen.
62. Det gläder mig att få veta att du dagligen mediterar en timme i den föreskrivna ställningen. Det viktigaste
är att man uppnår koncentration av sinnet, och det går att göra med upprepningen av de fem heliga namnen,
omsorgsfullt, medan uppmärksamheten är fixerad i ögoncentret.
21
Galaterbrevet 6:7.

Allteftersom du gör framsteg i koncentration börjar du uppfatta både ljus och ljud. Medan namnen upprepas
behöver du inte försöka fånga Ljudet, som är ett resultat av koncentration. Vänligen ge tre fjärdedelar av tiden
till upprepning och en fjärdedel till att höra Ljudet, försök inte upprepa namnen medan du hör Ljudet. Men håll
hela tiden uppmärksamheten fixerad i ögoncentret. Du behöver inte försöka visualisera någonting under
upprepningen. Förvänta dig inte snabba resultat, är du snäll. Mitt råd är att du bör ge mer tid till meditationen
och försöka gå in.
63. Du borde skaffa dig något arbete, någon liten affärsverksamhet, för att tjäna tillräckligt för ditt uppehälle.
Du kan göra vadhelst du anser lämpligt och lönsamt för att förtjäna ditt uppehälle. Där det finns en vilja, där
finns det en väg.
Det gläder mig att höra att initieringen förändrat din livssyn och gett dig ett mål i livet. Målet är tvåfaldigt:
först och främst att arbeta hårt med meditationen, att gå inom och lyfta upp själen; i andra hand att bevara vår
fysiska hälsa och på ett rättmätigt sätt förtjäna tillräckligt för att kunna leva ett bekvämt liv.
64. Den hörbara livsströmmen, som vi kallar Shabd, är Guds eviga gestalt och finns alltid inom oss alla. I
ögoncentret ikläder den sig mästarens astrala gestalt och i den fysiska världen antar den mästarens kroppsliga
gestalt.
Shabds funktion är att lyfta upp själen, men den kan inte utföra denna uppgift innan sinne och själ
koncentrerats i ögoncentret, utrymt den fysiska kroppen och färdats genom solsystemet - det vill säga, stjärnor,
sol och måne.
Själ och sinne genomtränger varje por av den fysiska kroppen, därför kan inte Shabd dra upp dem. Det är
med upprepningens hjälp av de fem heliga namnen - medan uppmärksamheten hålls fast mellan ögonen - som
själsströmmen gradvis lämnar kroppen och samlas bakom ögonen. När koncentrationen är fullständig och hela
kroppen blivit känsellös, då är det lätt för ljudströmmen att dra upp själen.
Var därför snäll och arbeta hårt med upprepningen och få till stånd fullständig koncentration. Inga yttre
omständigheter kan hindra själens framsteg. Det är sinnets lägre tendenser som hindrar själens framåtskridande.
Håll tankarna rena. Lusta och vrede gör sinnet orent och hindrar själens utveckling.
Man får aldrig vara nöjd med sina andliga framsteg. Man ska alltid hungra efter upprepningen och att höra
ljudströmmen.
Ja, dina erfarenheter är även andras erfarenheter. Ibland är det lätt att koncentrera sinne och själ och ibland är
det mycket svårt. Det är inte likadant varje dag. Anledningen är att när sinnet av någon orsak spridit ut sig blir
det svårt att åstadkomma koncentration. När det inte är splittrat blir koncentrationen enklare och mer behaglig.
När du passerar solsystemet och fortsätter vidare, ska du finna att mästaren väntar på dig i sin astrala gestalt
och är beredd att ta upp dig till högre regioner. Det är upp till lärjungen att nå denna plats, därefter är det
mästarens plikt att ta upp själen.
Du behöver inte göra dig besvär med att komma till Indien. Det är en olämplig tidpunkt och dessutom stannar
jag inte på en enda plats utan reser alltid omkring. Det är inte nödvändigt för din andliga utveckling. Vänta ett år.
Beträffande användningen av preventivmedel, om du vill ha en bra andlig utveckling låt det då finnas ren
osjälvisk kärlek mellan dig och din man, utan någon inblandning av sex. Det bevarar hälsan och ger andlig
utveckling utan rädsla för oönskade barn. Om du slösar bort dina energier i sexuella njutningar kan du inte
utvecklas andligt. Jag vill dock inte inkräkta i dina relationer med din man. Du är fri att göra som du vill.
Den bästa tjänst du kan ge mig är att arbeta hårt för ditt andliga upplyftande.

65. Jag är ledsen att höra att du får så lite tid över för andlig meditation på grund av olika världsliga
engagemang. Dagligen måste du försöka ge tid åt den. Din sorgsenhet beror på bristande meditation.
Din man bör veta att det är han själv som blir förloraren om han överger de andliga övningarna. Hans
förtvivlan över uteblivna resultat utgör ingen grund för att ge upp, eftersom det tar åratal att göra sinnet orörligt.
Man måste fortsätta arbeta på denna väg till livets slut, även om man inte får resultat som man själv är nöjd med.
De andliga övningarna är det enda som följer med oss efter döden. Om han ger upp detta kommer han att stå
tomhänt på slutet. Ditt förhållande till honom är av denna värld. Ger han upp meditationen bör inte du göra
detsamma, eftersom alla vid döden måste redovisa för sig själva och ta emot lön i den andra världen för sin egen
meditation och andliga träning.
Mästaren väntar inom på att hans elever ska komma och ta del av hans nåd och kärlek. Det är vårt eget fel att
vi inte når hans "fötter"22 på det astrala planet ovanför ögonen.
66. Utan att tveka kan du alltid vända dig till mig med dina svårigheter och problem och jag ska efter bästa
förmåga hjälpa dig.
Karmalagen är mycket invecklad och komplicerad. De omständigheter vi måste arbeta under skapades för oss
enligt vår karma från föregående liv och vi måste försöka arbeta under dessa omständigheter, så långt de tillåter.
Ja, mästaren är hos lärjungarna i sin astrala gestalt. När du går in i det astrala planet kommer du att kunna se
och tala med honom.
Varken X eller Y är medvetna om ljudströmmen och utan den kan ingen gå in i de högre andliga planen.
Därför kan deras predikan och lära inte vara fullständig. De äger ingen kunskap om de heliga namnen eller vårt
sätt att meditera. Följden är att ditt deltagande i deras arbete inte kommer att vara till någon nytta, vare sig för
dem eller för dig. Du kan i stället studera dr. Johnsons böcker och annan Sant Mat-litteratur.
Jag skulle också önska att det fanns en lärare i Sant Mat i ert land. Du har inte gett mig Z fullständiga namn,
så jag kan inte veta vem han är eller i vilken utsträckning han kan hålla satsang. Efter initiering har man
vanligtvis inget behov av att gå in i någon religiös eller andlig förening. Det är bara slöseri med tid, som med
fördel kan ägnas åt meditation. Men det kan inte skada att gå in i en förening vars syfte är att arbeta för social
förbättring etc., om den inte upptar för mycket tid eller om den innebär ett sätt att tjäna sitt uppehälle. Vi borde
bara ägna så mycket tid åt världsligt arbete, eller annat arbete, som är nödvändigt för att hålla oss igång.
67. Det är svårt att finna en lycklig person i den materiella världen. Någonting blir alltid fel och människan
känner sig olycklig och tärd av bekymmer. Bara den som tagit uppmärksamheten inåt och hör det klara
klockljudet är fri från denna världs oro och bekymmer. Människan föds hit tillsammans med sitt eget öde. Detta
öde kan inte förändras. Det är hennes egen skapelse och hon måste genomgå det. Vad hon tidigare sått skördar
hon nu. Därför genomgår de förståndiga ödet med tålamod och inre styrka, medan de oförståndiga, som ändå
måste genomgå ödet, gör det med otillfredsställelse och oro.
Bestående frid och lycka finns inom oss. Frid och lycka som kommer från världsliga föremål och kamratskap
är flyktiga, eftersom de inte är bestående. De förändras och försvinner med tiden. Bundenhet till dem efterlämnar
ärr som vanställer livet. Därför bör man inte glömma bort livets syfte - bestående frid, medan man arbetar för ett
anständigt och bekvämt liv. Det ligger i sakens natur att frid inte går att få i materians och sinnets regioner,
därför att de i sig själva är föränderliga. Allteftersom man går in och stiger upp befriar man sig från det
22
Att nå mästarens "fötter" är ett sätt att uttrycka den första kontakten och upplevelsen av mästarens andliga
närvaro. Avser även mästarens astrala gestalt.

föränderliga och finner frid i andliga regioner. Denna frid överträffar allt, men den måste vinnas genom
ansträngning.
68. Människan är en underbar skapelse. Hon bär inte bara sin förflutna historia med sig, utan hela den synliga
och osynliga skapelsen, även alltings Skapare finns inom. Människan har begåvats med förmågan att se allt som
finns inom henne och att bli ett med Skaparen.
Sökandet ska göras inom sig själv och det kostar ingenting. Alltsammans ligger bakom sinnets slöja. När
sinnet gjorts orörligt blir det som ligger bakom slöjan synligt. Sinnet som vandrar ut och sällan stannar kvar på
sin hemvist i ögoncentret - vare sig vi är vakna eller sover - måste tränas att stanna kvar på sitt huvudkvarter och
i stället för att springa omkring, se inuti ögoncentret. Detta är ingen lätt uppgift. Men precis som andra vanor
skapas med övning och uthållighet, måste även sinnet placeras i en ny bana med kärlek, tillit och uthållighet. Det
är en praktisk kurs, det är en strid med sinnet. "Framgång vinns sakta men säkert."
Beträffande frågor om det föregående livet kommer du, som jag sagt här ovan, att ha förstahandskunskap när
du är i stånd att gå inom dig själv. Det räcker att säga att det nuvarande livet är baserat på det föregående.
Ouppfyllda förhoppningar och begär från ett liv utgör grunden för ett nytt och formar grundstommen för det nya
livet. Därför bestämdes det nuvarande livets huvudsakliga förlopp före födelsen. Detta kan inte förändras och
måste genomgås, vare sig vi gör det med ett lätt eller tungt hjärta. Men vi är fria att forma vår framtid.
Sant Mat lär oss hur vi ska avsluta födelsens och dödens kretslopp och återvända till vårt eviga hem. Sant
Mats lära är Ordet som är närvarande i alla. Vi behöver hjälp från någon som själv praktiserar Ordet och det är
vår plikt att få tag i det och följa det inåt. Läraren finns där för att ge vägledning, utanför och inuti. Sök därför
Ordet inom dig, sikta högt, ha tillit och uthållighet och bli herre över ditt inre hus, i stället för att vandra omkring
i det yttre. Den rikaste guldgruvan finns inom dig. Ordet är dyrbarare än allt guld, alla rubiner och diamanter.
När sinnet finner Ordet upphör det med att eftertrakta saker i denna eller andra världar.
69. Jag uppskattar din iver att göra så mycket simran och bhajan som möjligt och hoppas att du gradvis ägnar
mer och mer tid åt detta. Din oförmåga att koncentrera dig ordentligt beror på världsliga önskningar. Dessa
måste föras under kontroll tills du når den punkt där kärleken för Gud blir en passion som förtär allt och att du
betraktar kärleken för Gud som ditt enda mål i livet.
Du vet mycket väl att ingenting i denna värld egentligen tillhör dig, i den meningen att ingenting utom Nam
följer med dig efter döden. Endast Nam leder dig till den Allsmäktige under mästarens vägledning, som alltid är
med sina trofasta lärjungar vid dödens tidpunkt och håller dem sällskap genom hela den andliga resan.
Han är alltid med dig även nu, fastän du inte kan se honom med de fysiska ögonen. Genom regelbunden
hängivenhet till bhajan kan den tid komma då du ser mästarens strålande gestalt inom dig. När du en gång nått
den kommer du till fullo att vara stadigt placerad på vägen som leder till Gud och evig befrielse.
70. Det är inget fel på din karma. Den är inte skuld till bristen på andliga framsteg. Detta beror på påverkan
av din plötsliga smärtsamma förlust och att familjebandet bröts. Sorgen och ängslan som följde har tyngt ditt
sinne och din själ. Botemedlet är att ge upp all sorg och ängslan och arbeta hårt med upprepningen. Du bör ge tre
fjärdedelar av din dagliga tid till upprepning och bara en fjärdedel till att lyssna på Ljudet. Var noga med att se
till att sinnet inte vandrar omkring under upprepningen. Det börjar inte fungera inom förrän det är stilla. Att göra
sinnet fullständigt orörligt kräver åratal av hårt arbete, förvänta dig därför inga snabba resultat. När du arbetar på
vägen kommer du att lyckas. Ingen har ännu gått besviken från denna dörr.
Följande är svar på dina frågor:

1. Du bör konsultera en läkare. Vanligtvis blir själen aktiv i embryot efter tre månader.
2. När ett barn föds till världen är antalet andetag det ska ta fram till sin död redan fastställt. Ingen kan utöka
eller reducera dem.
3. Lidande och fattigdom är också förutbestämt för alla innan födelsen, enligt personens förflutna karma.
Karman måste genomgås, men en mästares lärjunge, som lyft upp själen, blir oberörd av yttre omgivningar.
4. Man bör inte söka materiell hjälp från mästaren. Dessa saker är förgängliga. Be om bestående och eviga ting,
som andlig upplyftning, befrielse från återfödelsens kretslopp och liknande.
71. Mästaren är alltid tillsammans med lärjungarna i sin astrala gestalt. För att bli mer fast förankrad i dina
andliga övningar bör du arbeta hårt. De blåaktiga stjärnkonstellationerna och stjärnorna är den inre världens
tröskel. Försök att bana väg inom.
1. Framstegen fortsätter även om ens mästare för alltid har lämnat jordeplanet. Detta är grundat på erfarenhet.
Min mästare initierade en dam och lämnade detta liv. Flera år senare gick damens själ in mycket långt.
2. Utan initiering kan ingen gå in i de andliga planen. Därför kan du inte förvänta dig att se släktingar som inte
initierats i den andra världen. Om de gått in i de andliga planen kommer du att möta och tala med dem, men
inte de som återfötts till den materiella världen i någon fysisk form. Efter döden behåller den astrala och
kausala kroppen den fysiska kroppens drag, men det är mycket stor skillnad i kropparnas material.
3. Om man är tvungen att återfödas till denna värld måste själen gå in i livmodern och vänta den naturliga tiden
på att komma ut.
72. Folk i andra regioner är inte speciellt intresserade av det fysiska planet. De har händerna fulla med sina
egna sysslor. Den karmiska lagen är allenarådande på de materiella och mentala planen och ingenting inträffar på
egen hand, spontant så att säga. Lagen styr de olika regionerna och därför äger ingen slumpmässig händelse rum
någonstans, vare sig händelserna är av mikroskopiska eller astronomiska dimensioner. I fredstider och under
omvälvningar eller katastrofer lider bara de som är förutbestämda att lida.
Allt som skapats måste förändras och förfalla. Det finns en upplösning av jorden, planeterna, solen och
stjärnorna, men med mycket långa tidsintervall - alltför långa för mänsklig föreställning. Vem kan säga när det
nuvarande planetsystemet skapades? Profeter, yogier och astronomer ger sina uppskattningar och de senare
ändrar beräkningarna med varje ny upptäckt, men vem kan säga hur ofta denna upplösning upprepats? Bara Han
som skapar vet det. För människor som lever utanför ögoncentret räcker det med att säga att tiden är oändligt
lång sedan skapelsen påbörjades och tills den på nytt försvinner.
Så vi behöver inte oroa oss för nästa krig eller för atombomben. Detta slags löst och oklart prat förekom
också under första världskriget och vid dess slut, och förekommer även efter översvämningar, jordbävningar,
hungersnöd och epidemier. Istället bör vi oroa oss för hur vi ska komma in i ögoncentret och möta mästarens
strålande gestalt, så att han blir vår följeslagare som vi kan lita på både här och härefter. Den som förenats med
Ordet kan inte råka illa ut i katastrofer eller i fredstider. Han har en plats att gå till och beger sig dit och är inte
förlorad.
73. Det gläder mig att du tagit emot initieringen. Nu är det upp till dig att arbeta inom på din väg inåt. Ägna
med kärlek och tillit regelbunden tid åt att upprepa namnen i ögoncentret. Se till att sinnet inte springer ut för att
göra något annat medan det utför upprepningen, och om det gör det så för det på nytt tillbaka till ögoncentret och
fortsätt upprepningen. Så småningom går sinnet in och sitter i ögoncentret, uppmärksamheten dras i början

tillbaka från armar och ben, med tiden kommer hela kroppen att utrymmas. Ljus blir synligt och den andliga
resan tar sin början. Till att börja med går det långsamt.
Den andliga kraft som utvecklas genom upprepning och sinnets koncentration i ögoncentret får inte slösas
bort på andligt helande. Denna kraft måste sparas för att göra vidare inre framsteg. Om den används till att bota
sjukdomar finns ingenting kvar hos personen utom en känsla av tomhet och utmattning. Det är en dålig affär.
Den andlige helbrägdagöraren tar över patientens karmiska börda och går därmed själv under och gör inte
mycket framsteg på den inre resan. Han lever ur hand i mun och spenderar vad han förtjänat.
Ungdomar är egensinniga och oberäkneliga. Men rätt vägledning genom exempel och förhållningsregler gör
mycket för att hålla dem på rätt väg. Du kan framhålla fördelarna för din dotter med att leva ett hälsosamt liv,
med andlig upplyftning och befrielse som slutliga mål, för människolivet är en sällsynt gåva från Gud. I hela
skapelsen är det bara människan som har privilegiet att möta Skaparen. Ljudströmmen, som är närvarande och
hörbar inom alla, är metoden som leder upp och tillbaka till vårt andliga hem där vi möter Gud.
74. Det gjorde mig ont att höra att din man inte värdesatte din kärlek, trohet och omsorg för honom. Mitt råd
till dig, som du fick vid tiden för bröllopet, var från en hinduisk hustrus synvinkel. Äktenskap betraktas hos
hinduer som en helig handling och en bestående förening. Det gläder mig att du gjort ditt bästa för att följa detta
råd. Om han inte kan leva tillsammans med dig kan du göra vadhelst du anser vara rätt. Du har gjort din plikt
mot honom. Jag är nöjd med ditt uppträdande i denna sak. Under omständigheterna har du min fulla tillåtelse att
göra som du vill.
Jag sympatiserar med din önskan att ha ett eget litet hem där du kan njuta av privatliv, ensamhet och göra
framsteg på vägen. Försök att tjäna ditt levebröd genom något yrke eller arbete som ger tid över för din andliga
träning, samtidigt som det ger tillräcklig inkomst för att leva bekvämt.
Försök inte spänna hals- eller axelmuskler under den andliga meditationen, lägg inte heller något tryck på
hjärnan, ögon och så vidare. Jag tror inte att någon vid initieringen talade om för dig att du skulle spänna dig.
Andlig koncentration är inte beroende av att någon del av kroppen utsätts för tryck.
Avsikten med andlig träning är först och främst att göra sinnet stilla och orörligt, så att ingen tanke av något
slag stör sinnet medan det lyssnar på Ljudet. Allteftersom sinnets vibrationer stillas kommer ljudströmmen av sig
själv att bli tydligare och tydligare, utan behov av något tryck på ögon, öron eller hjärna.
Allt som behövs för att stilla sinnets vibrationer är att upprepa de fem heliga namnen med omsorg och
uppmärksamhet, så att sinnet inte vandrar. Om det vandrar under upprepningen ska ytterligare en länk användas,
koncentration på guruns gestalt. Men det finns inget behov av att utsätta kroppen för någon spänning.
Vilken ställning som helst, som du kan stanna kvar i under en längre tid, passar för koncentration. Att ofta
ändra ställning stör koncentrationen.
Om vi under livstiden koncentrerar själen så passerar våra dagar lyckligt i denna värld, och vid döden visar
sig mästaren och tar med sig själen till högre världar till vår gränslösa glädje och lycka. Försök därför att uppnå
andliga framsteg under din livstid, så att du kan höja dig över världsliga omständigheter. De andliga framsteg
som du gör i detta liv kommer att följa med dig.
Tack, min hälsa är god och jag önskar att du arbetar hårt på vägen och lyfter den inre slöjan, så att din själ går
till högre regioner. Gör ditt dagliga arbete, men låt uppmärksamheten förbli fäst på mästarens gestalt eller på
upprepningen eller med att höra Ljudet. Fortsätter du att arbeta med tålamod och uthållighet, kommer du att få
allting.

75. Det gläder mig att höra om dina framsteg i andliga övningar. Fortsätter du att regelbundet ge tid till
övningarna, kommer du att få fler upplevelser av högre plan under dina andliga resor. Människor ser inte dessa
plan, eftersom de inte är i stånd att vända sina utåtriktade energier inåt. Shabd är allsmäktigt och genljuder i alla
riktningar.
Tidsfaktorn spelar en viktig roll för att uppnå målet framför dig. Du behöver inte känna dig nedslagen över
dina långsamma framsteg på den andliga vägen. Om en satsangi inte varit i stånd att ge full tid till övningarna
och bara gjort mycket små framsteg under sin livstid, men är genomsyrad av kärlek till mästaren och inte har
några band till världen och gett upp sina önskningar, då är mästaren så godhjärtad att satsangin inte ges någon
återfödelse i denna värld. Efter sin död placeras han på en lämplig plats inom, i första eller andra regionen, där
han får ta igen det som försummats innan han fortsätter uppåt.
Du ska inte ägna det unga barnet med den vackra purpurfärgade auran, som du såg under övningen, någon
uppmärksamhet. Han förkroppsligar en av de fem onda passionerna - lusta, vrede, girighet, bundenhet och
stolthet. En efter en lämnar de satsangin, allteftersom man gör framsteg på vägen uppåt.
Varje människa är omgiven av en aura, vars färger motsvarar de inre tankevågornas egenskaper som
strömmar igenom henne. Sensuella böjelser skapar intrycket av en mörkröd strålglans. En logisk tänkares
klarsynta uppfattning upplevs som ett gulaktigt ljus med en skarp definierad kontur. Blå färg representerar
kärlek. Vit färg talar för andlighet och så vidare.
Du ska inte spänna eller utsätta ögonen för tryck under övningarna. Upprepa namnen mentalt. När
koncentration uppstår kommer själen av sig själv att dra sig inom till ögoncentret. Sökare som regelbundet ägnar
tid åt andliga övningar behöver inte förtvivla. Varför tappa modet och försjunka i dystra tankar? Utveckla en
stark längtan att du kommer att nå målet under denna livstid. Även om du under detta liv bara går upp ett plan,
kommer du inte tillbaka till den fysiska kroppen igen. Återfödelse är bara för dem som har världsliga önskningar.
76. ... och det gläder mig att höra att du har en djup kärlek till Sant Mat och arbetar på vägen. Fastän du inte
befinner dig i min närhet är du mig ändå nära. Satgurun är inom dig och tar i sin Shabdgestalt hand om dig på
bästa sätt. När du, med koncentrationens hjälp, stängt kroppens nio dörrar och passerat det inre solsystemet,
kommer mästaren att visa sig i sin strålande gestalt. Han kommer prata med dig, på samma sätt som du pratar
med människor i den fysiska världen, han kommer besvara alla dina frågor och vara med dig hela livet.
Du behöver inte vara ledsen för att du är ensam. Vi föds ensamma och lämnar ensamma denna värld. Ingen
följer med oss. Även denna kropp måste lämnas kvar. Vid tiden för döden och efteråt är det mästaren och
ljudströmmen som håller oss sällskap.
Den inre andliga resan är mycket behaglig och intressant och detsamma gäller också för studiet av böcker
som skildrar vägen. När du går tillräckligt högt upp kommer du att se mycket finare och mer intressanta scener.
Vad du sagt om att se mästaren Jesus strålande gestalt är helt och hållet riktigt. Du kommer möta honom igen
när du går in, men du ska gå mycket högre upp. Du borde dö dagligen, som du dog den dagen du såg
Kristusvisionen. Du bör ägna mycket tid åt din andliga övning, så att du dagligen kan se dessa ting. Visionerna
och scenerna finns fortfarande inom dig och när du går inom kommer du att se dem. Var snäll och håll sinnet och
din uppmärksamhet närvarande under meditationen och arbeta hårt.
Låt inte tanken på karma få dig att tappa modet. När du arbetar med en fast beslutsamhet kommer alla hinder
att övervinnas. Förtvivla inte utan fortsätt att arbeta hårt. Detta är inte förtvivlans väg. Ha alltid kvar en fast
beslutsamhet att gå in. Du har slutat se dessa visioner och scener enbart för att uppmärksamheten riktades utåt
och koncentrationen skingrades. Om du nu arbetar hårt, kan du gå ännu längre in, eftersom vägen som visats dig
leder mycket högre upp. Anstränger du dig kommer du att se med egna ögon och behöver inte fråga andra.

77. Vad beträffar problemet med näsan måste detta bero på något fel med magen och luftrören. Du skulle
kunna få det behandlat av någon läkare. Det beror på förfluten karma, men det betyder inte att du inte ska
försöka bli av med denna plåga.
Så länge du är sjuk kan du fortsätta upprepa de fem heliga namnen medan du sitter i en fåtölj, ligger eller
intar någon bekväm ställning, till och med när du går omkring. Denna kontinuerliga upprepning medför att
sinnet koncentreras och gör din vilja stark.
Tappa inte modet. Mästaren som gett dig initiering är tvungen att ta dig till den högsta regionen. Om du inte
kan fullborda kursen på grund av sjukdom, ger han dig en annan födelse med mycket bättre omständigheter,
gynnsamma för andliga framsteg. Han kommer inte att svika dig.
Om du inte kan sitta i den föreskrivna ställningen, så kan du sitta ... med båda händerna tillsammans i knäet.
Avsikten är att åstadkomma koncentration och göra sinnet orörligt. Detta kommer inte att orsaka någon smärta i
armar och händer. Spänn inte kroppen. Försök inte påskynda andliga framsteg. Gör din meditation lugnt och
stilla.
Vad du än vill fråga om, tveka inte, ett svar kommer att skickas till dig.
78. Hade du fortsatt att ha kvar din mor hemma och tjänat henne till slutet hade du fullgjort din plikt som
hennes barn, för hon tog hand om dig under din hjälplösa barndomstid. Men kanske var hon alltför fordrande och
svår att vara till lags. Du menade inget illa när du i bästa avsikt skickade iväg henne till en privat dam som ser
efter henne. Låt henne stanna kvar där hon är. Hon måste genomgå sin egen karma, den som kallas pralabdh.
Det totala antalet andetag man ska ta tills man dör, maten man ska äta och stegen man ska gå, är alla
förutbestämda vid födelsen och ingen kan ändra, utöka eller minska dem. Det skadar inte att be till Gud att din
mor må befrias från sin smärta och sitt lidande. Mästaren hjälper sina lärjungars släktingar när de lämnar detta
liv. Du ska fortsätta göra din meditation och upprepning, så att det kan komma henne till godo efter detta liv.
79. Om meditationen utförs i en tillbakalutad ställning, exempelvis i sängen, tar det längre tid att uppnå
koncentration och mycket ofta avbryts meditationen av sömn.
Om man och hustru är överens om sin religiösa tro bidrar detta till deras lycka. Är båda fyllda av samma
längtan efter att göra andliga framsteg hjälper de varandra. Den enes iver får den andra att arbeta vidare om en av
dem vid någon tidpunkt är slö. På så vis är båda resenärer på samma väg och hjälpsamma mot varandra då de har
samma mål. Men var och en har sin egen karma att genomgå. Varje partners karma är annorlunda. Men om ett
par mediterar tillsammans blir de också följeslagare på den andliga resan.
80. Det gjorde mig ledsen att höra om din mors bortgång. Man känner sorg när en närstående och kär person
går bort för alltid, och denna sorg är naturlig så länge uppmärksamheten är fäst vid kroppen, släktingar och
vänner och inte gått in i ögoncentret.
Vid sådana tillfällen är sinnet spänt, ställer frågor om liv och död och upplever egendomliga drömmar. Ibland
riktas uppmärksamheten under drömmen mot ögoncentret och på avstånd uppfångas glimtar av vad som pågår i
eller i ögoncentrets närhet på det astrala planet. Glimtarna är oftast otydliga och sällan klara. Tydligt urskiljbara
scener är däremot verkliga. Återigen, i detta spänningstillstånd kanske man upplever en liten dragning mot
ögoncentret och dess smärtsamma effekt på kroppen - känslan av att dö - eftersom man inte är van vid att dra
tillbaka livsströmmen ur kroppen av egen vilja. Men drömmar är drömmar och det är bra om man inte fäster
någon vikt vid dem, låt dem bara falla i glömska. Man bör förlita sig på upplevelser man fått genom att medvetet
gå in.

Världen är ett värdshus, där resande från olika väderstreck samlas för natten och på morgonen ger de sig iväg
till olika mål. En kommer som far till familjen, den andra som mor och åter andra som söner och döttrar. Alla är
styrda av sin respektive karma och lämnar familjen när deras tid är inne. I varje födelse - som insekt, fågel, ett
högre djur eller som människa - får man en mor och far. Antalet mödrar, fäder och nära släktingar man haft är
oräkneliga. Så vem ska man då oroa sig för? Vår oro hjälper dem inte. Vi borde oroa oss för att nå ögoncentret
och göra det till vårt hem, möta mästarens strålande gestalt och Shabd som drar upp oss, så att det hädanefter inte
blir någon födelse och ingen oro.
Din mor hade inte fått initiering, så hennes framtida väg styrs av hennes karma. Det bästa du kan göra för
henne är att fullborda kursen i upprepning och därigenom fullända din koncentration. På detta sätt kommer din
mor att dra en viss nytta av dina ansträngningar.
Vid dödstillfället är lidandet intensivt och man bör lära sig att dö dagligen för att tåla denna smärta. Den
utspridda uppmärksamhetens återdragning från kroppen och in i ögoncentret är att dö — att lämna det fysiska
planet och gå in i det astrala.
Drömmar i det halvmedvetna tillståndet går inte att förlita sig på, vilket påpekats tidigare. Om
uppmärksamheten uppfångat det sanna Shabd, skulle det inte finnas någon dröm eller ett omedvetet tillstånd.
Shabd frambringar ett övermedvetet tillstånd.
Fysiska defekter står inte i vägen för att gå från en region till en annan. Det är sinne och själ som ska gå upp,
den fysiska kroppen lämnas kvar i ögoncentret. Fortplantningsorganen är viktiga för fortplantning, men inte för
koncentration och andlig uppstigning.
Så länge det finns sexuella begär finns det ingen verklig kärlek till mästaren och Shabd, vilka frigör oss från
sexuella begär och dra oss uppåt. Ytlig kärlek är inte mycket värd. Det finns en motsättning mellan Shabd och
sexuella begär. Shabd drar upp uppmärksamheten mot ögoncentret och sexuella begär kastar ned
uppmärksamheten till det lägsta centret — fortplantningsorganen. Fysisk kontakt drar ned uppmärksamheten.
Det är inte möjligt att andligt lyfta någon genom personlig närhet.
Att använda alkohol är skadligt. Det bringar sinnet ur balans och ett förvirrat sinne har i sitt släptåg alla onda
handlingar som man undviker i nyktert tillstånd.
81. Jag gick igenom ditt kärleksfulla brev med den omsorg det förtjänade. Det gladde mig att läsa, eftersom
innehållet ger en antydan om skrivarens godhjärtenhet.
När du sitter i bhajan ska du göra en överenskommelse med sinnet att det inte ska störa dig under två timmar,
betrakta det som ett väsen skilt från dig. Så länge som det inte känt extasen av inre lycka kan du säga till det, att
om det bär sig illa åt kommer du att sitta ännu längre än två timmar! Det är så här människans sinne måste
kontrolleras. I själva verket är sinnet som ormen i ordspråket som vaktar den andliga skatten, vilken inte kan
erhållas förrän hotet från ormen övervunnits. Bekymra dig inte om det förflutna. Se till nuet och framtiden med
en sann lärjunges inställning.
Bry dig inte om att armar och ben börjar värka efter att du suttit länge i meditation. Efter en del övning
upphör de att vara till besvär och somnar genom att själ och sinne, med bhajans hjälp, dras upp till centret
ovanför ögonen, där du vid tiden för bhajan måste koncentrera din odelade uppmärksamhet.
När sinnet genom denna metod blir orörligt och börjar acceptera kontroll och disciplin, kommer du inom se
skimret från den andliga världen. Detta leder dig till stjärnorna, solen och månen — allt inom — och därefter till
mästarens strålande gestalt, som du så ivrigt önskar nå. När du når detta tillstånd kommer mästaren att tala till
dig, precis som du samtalar med människor runt omkring dig i den fysiska världen. Tänk bara! Allt runtom dig är
förgängligt och efter döden kan ingen hjälpa eller vägleda dig utom mästaren och Nam.

Varför skulle doktor Johnsons bok skrämma någon? Det tjänar ingenting till att blunda för lagen om
själavandring, som är mer verklig och ofrånkomlig än vad en del människor i sin kortsynthet har lust att medge.
Helgonen visar vägen som leder oss ur skapelsens onda cirkel på denna jord. Det är enbart med bhajans hjälp
som en person kan resa på vägen som leder ut ur cirkeln och som tar oss till den store Allsmäktiges heliga fötter.
När en kärleksfull lärjunge dör tar mästaren hand om själen. Han vägleder och instruerar den även efter
döden. I detta avseende skiljer sig lärjungens död helt från en världslig människas död. Men det är alla lärjungars
plikt att ge så mycket tid och uppmärksamhet som det är möjligt åt att utveckla den andliga sidan. Det är bara så
här som själen kan befrias från kroppens och sinnets slaveri, från sinnenas neddragande kraft, och arbeta på
vägen uppåt till det stora hav som den är en droppe av.
Om du verkligen anser att det är en bra affär att köpa egendom i ... eller någon annanstans, så kan du göra
det. Kriget kan inte vara i evighet! Naturligtvis står det fritt för dig och din man att förtjäna en hederlig inkomst
på vilket sätt ni vill, i överensstämmelse med era möjligheter och anlag.
82. Det gläder mig att höra att du fått initiering. Nu måste du koncentrera din utspridda uppmärksamhet och
dra tillbaka den från armar, ben och resten av kroppen, in i ögoncentret och sitta där inom dig själv. När
ögoncentret blivit uppmärksamhetens säte, drar ljudströmmen uppmärksamheten uppåt.
Koncentrationsmetoden (upprepning av namnen) är en naturlig process. Alla är upptagna med att upprepa
ord, hörbart eller mentalt, beroende på sitt arbete i livet. I det här fallet har ord, som används i vardagslivet,
ersatts med ord som står i samband med den andliga resan. Medvetandets tillbakadragande in i ögoncentret från
armar, ben och kropp, är inte heller något nytt. Varje människa för in sin uppmärksamhet i ögoncentret när de
somnar - avsiktligt eller oavsiktligt - men låter den falla ned till halsens och navelns centrum istället för att hålla
kvar den i ögoncentret. Enda skillnaden med koncentrationsmetoden är att vi ska hålla kvar uppmärksamheten i
ögoncentret och inte låta den falla ned.
Ljudströmmen är redan närvarande i alla, bara dess närvaro förklarades vid initieringstillfället. Därför är hela
processen helt naturlig. Det finns ingenting konstgjort i den. Den är säker, kostar ingenting och har inga yttre
symboler. Ingen utomstående kan lägga sig i den. Den kan utövas av alla och står inte i konflikt med någon
religion.
Ägna regelbundet tid åt detta arbete, med kärlek och tillit. Som tidigare sagts här ovan beror resultaten på
dina ansträngningar. Här får det inte finnas någon brådska. Ett lugnt och fridfullt sinne, som arbetar sakta men
säkert, vinner fortare framgång.
Det är bara när vi sitter i meditation som vi börjar upptäcka sinnets kraft, dess egensinnighet och envishet.
Sinnet har ohejdat sprungit omkring ända sedan vi hamnade i livets och dödens hjul och det krävs tid innan det
ger med sig. Du har just påbörjat striden mot sinnet. Det är en livslång strid och besegrar man sinnet (gör det
orörligt i ögoncentret) vinner man världen.
Du säger att du känner dig ensam. Hela skapelsen och Skaparen är inom dig. Om du riktar uppmärksamheten
inåt och fäster den i ljudströmmen kommer du att leva i frid med dig själv och världen. Bestående frid finns inom
oss. Den går inte att få utanför, i världsliga föremål eller i världsliga sällskap.
Om du känner dig nedstämd och fysiskt utmattad och inte orkar meditera genom att sitta i rätt ställning, gör
det då medan du ligger ned. Men faran är att det kan bli en vana. Nederlag är inte lika illa som det är att erkänna
sig besegrad. Striden mot sinnet måste under alla omständigheter fortsätta. Sinnet är vår fiende. Det försöker
vilseleda oss på alla sätt, med en eller annan förevändning.
Tack för lyckönskningarna på min födelsedag. Allt jag önskar är att de initierade så fort som möjligt når sitt
andliga hem i Sach Khand.

83. Det gläder mig att du tagit emot instruktionen. Nu är det upp till dig att arbeta dig uppåt. Mästarens hjälp
finns alltid där. Mästaren är inte långt borta, han finns inom dig i ögoncentret.
Människan och världen är så beskaffade att det alltid finns en eller annan sak som dyker upp och kräver vår
uppmärksamhet. Sådana saker bör man ta hand om, men dagligen måste man finna tid för andligt arbete. Det får
inte ignoreras. Om man inte kan få ihop full tid, så gör så mycket som möjligt. Även fem minuter är bra. Det
andliga arbetet är det enda som följer med oss efter döden och som vi kan dra nytta av. Allt annat lämnas kvar.
En försvunnen dag kommer aldrig åter. Så fortsätt med kärlek, tillit och uthållighet.
84. Jag är ledsen över att du är så upprörd över de initierades brister. Människor accepterar läran med glädje
eftersom den tycks så enkel och naturlig för dem. I deras första iver accepterar de restriktionerna för dieten, men
när det gäller att leva efter dem börjar de vackla. Sinnet spelar sin sluga roll och vilseleder dem och på många
subtila sätt försöker de kringgå restriktionerna, de skonar inte ens mästaren. Det är kännetecknande för sinnet att
det inte själv tar på sig skulden utan lägger den på någon annan, till och med på mästaren om så behövs.
Detta är deras svaghet. Den inre eller yttre mästaren skulle aldrig släppa efter på restriktionerna. Har du mött
en mor som skulle ge sina barn gift? Kött, ägg och alkohol är gifter och den som använder detta kommer att få
lida. Det går inte att undkomma. Gå in och se med egna ögon vilka kval användarna av dessa ting måste utstå,
vare sig de är initierade eller inte.
De som hänger sig åt dessa gifter är sinnets lärjungar och inte mästarens. Deras uppmärksamhet är verksamt
på sinneplanet. Allt deras prat om mästaren, den inre eller yttre, eller om andliga framsteg är hyckleri. "En snabb
liten begäran hos den inre mästaren" är ett stort bedrägeri. Det är inte så enkelt och lätt att nå den inre mästaren!
Det är sant att han är barmhärtig, men det betyder inte att de som gör fel och de som är egensinniga kan undgå
straff.
Helgon överlämnar inte initierade till Kal, men de initierade måste lida för sina missgärningar. Lidandet
rengör och bara de rena når ögoncentret. Den som bryter äktenskapslöften och överger sina barn för att ägna sig
åt sinnena är lustans slav. Lusta är hans mästare. Detsamma gäller för andra njutningar. Sinnet är vår fiende och
den som följer sinnet spelar i fiendens händer och har ingen möjlighet att fly.
Att nå ögoncentret och passera genom stjärnhimlen, solen och månen, att komma ansikte mot ansikte med
mästarens strålande gestalt är lärjungens plikt, antingen man gör det i detta liv eller nästa. Det är ens arbete och
man måste göra det. Så varför inte göra det nu, varför skjuta det på framtiden?
Sant Mat föreskriver inget tvång. Människans natur är svag. Detta är Kali Yuga. De initierade kommer under
världsliga människors inflytande. De saknar satsang och därför faller de. Vi måste ha tålamod med dem. Så
småningom kommer de kunna stå på egna ben. Låt oss döma dem vänligt.
Mästaren har många gestalter — en fysisk på det materiella planet, en strålande på det astrala planet, en
Shabdgestalt på Trikutis topp och ännu en annan gestalt i Sach Khand. Den strålande gestalten liknar den fysiska
och med hjälp av denna likhet kan vi inom urskilja mästaren från andra. Detsamma gäller för lärjungen. Han
lämnar kvar den fysiska gestalten i ögoncentret och reser med astralgestalten i den första regionen och med
kausalgestalten i den andra regionen. Mästarens strålande gestalt samtalar med lärjungen på samma sätt som vi
samtalar i drömmar. Dröm är den närmaste motsvarigheten, men här har vi att göra med det övermedvetna
tillståndet.
När du fått kontakt med denna gestalt finner du att mästaren är närvarande överallt, och ditt sinne blir så
starkt att det blir nästan omöjligt för dig att förebrå andra när du ser deras brister. Din lycka blir oberoende av
omgivningen och du skakas inte om av världens upp och nedgångar.
Det bör vara varje initierads strävan att arbeta sig upp så gott man kan för att nå ögoncentret och möta den
strålande gestalten, så att man blir som en klippa, oberörd av passionernas vindar och stormar.

85. Karmalagen (resultat av förflutna handlingar) och läran om förutbestämmelse är sann och ofrånkomlig.
Vi skördar vad vi sår! Våra handlingar från tidigare liv är orsaken till detta livs öde, vilket våra kroppar formats
efter. Ödet reglerar och styr vårt nuvarande liv, men eftersom detta är ett resultat av tidigare handlingar är det
alltid lämpligt att vi lägger grunden till ett bättre öde, genom att utföra goda och ädla handlingar. Det finns alltid
utrymme för att försöka få en verklig förståelse av karmalagens inverkan.
Du har rätt i din uppfattning att en initierad, som är fylld av kärleksfull hängivenhet för den andliga vägen, är
en välsignelse för sin fru och barn. Det skulle ha varit bättre om din maka varit initierad, men det är i alla fall bra
för henne att du är initierad. Mästaren försöker ta hand om själar som har ett nära förhållande med hans
lärjungar, om de inte är helt motspänstiga och oemottagliga för hans gudomliga andliga inflytande.
Jag skulle vilja inskärpa den stora vikten och nödvändigheten av regelbunden upprepning av de heliga orden
som du fick lära dig vid initieringstillfället, och att ständigt lyssna på ljudströmmen. Det är denna övning som
kan ge dig frälsning, om den utförs regelbundet och med kärleksfull hängivenhet.
86. Sant Mat är synnerligen vidsynt, mer vidsynt än man kan tänka sig. Till dess du blivit initierad kan du vid
din morgonbön använda vilket eller vilka ord du vill, som du tycker om att förknippa Skaparen med. Det är
kärleken och tilliten som ligger bakom det du gör som räknas.
Mästarens verkliga gestalt är Ordet. Det är närvarande överallt och upprätthåller allt synligt och osynligt.
Ordet antar mänsklig gestalt för att förbinda människor med sig själv, för människan skulle inte förstå på något
annat sätt, utom genom någon som dem själva johannesevangeliets första kapitel vers 14 säger: Och Ordet blev
människa och bodde bland oss ...
Mästaren är inom dig och iakttar dig. Bara sinnets slöja hänger mellan dig och honom. Gör sinnet orörligt
och allt som ligger dolt bakom det kommer att vara som en öppen bok.
Många tack för ditt brev och de fina känslor som det uttrycker. Det är en återspegling av ditt hjärtas renhet.
87. Det gläder mig att få höra om din andliga utveckling - att du "ständigt hör musiken, att den kommer
genom huvudet och inte öronen", att du "ser de färgade astralljusen alltid i rörelse", att du har "sett dig själv i
några av dina tidigare liv". Jag gratulerar dig för detta. Du är på rätt väg.
I ögoncentrets region finns det tio olika hörbara ljud - trumma, visselpipa, fiol och så vidare, inklusive
klockan och trumpetsnäckan. Åtta av dessa ljud är lokala, men klockan och trumpetsnäckan är förbundna med
högre regioner. Allteftersom uppmärksamheten dras tillbaka från kroppen och koncentrationen förbättras och
man närmar sig ögoncentret, börjar dessa ljud bli hörbara. När sinnet blir stadigt och stannar i centret börjar det
skilja ut de olika ljuden från varandra. I början lyssnar man på vilket som helst ljud som är hörbart, men när
koncentrationen förbättras lämnar dessa plats för finare ljud. Till sist väljer man ut klockan och förkastar de
andra. Klockan leder en så långt som till den tusenbladiga lotusen och därifrån uppfångar man trumpetsnäckan.
När du dagligen utför upprepning av namnen på den fastställda tiden, var då snäll och se till att sinnet inte
vandrar omkring. Uppmärksamheten ska vara i det inre ljuset och upprepningen ska pågå utan någon tanke på
kroppen. Kroppen ska utrymmas fullständigt av uppmärksamheten. Under den tid som ges till upprepningen ska
man inte göra något försök att uppfatta Ljudet - bara upprepa de fem namnen med uppmärksamheten på ljuset
inom.
När koncentrationen är fullständig förefaller det som om du är skild från kroppen och att den är någon annans
döda kropp. Med tiden visar sig stjärnhimlen. Fäst uppmärksamheten på den ljusa stjärnan och fortsätt som förut
med upprepningen. När du närmar dig stjärnan brister den och uppmärksamheten tränger igenom den.

Stjärnhimlen har nu passerats. På samma sätt kommer solen och månen att nås efter varandra och passeras
genom att uppmärksamheten hela tiden utför upprepningen. Efter att ha passerat månregionen blir mästarens
strålande gestalt synlig. Fäst uppmärksamheten på den och överlämna dig till mästaren. Upprepningen tar
uppmärksamheten så långt, men inte längre.
När du lyssnar på Ljudet vid den fastställda tiden, så lyssna bara på Ljudet, om möjligt försök att höra
klockljudet och i dess frånvaro lyssna på vilket hörbart ljud som helst. Under denna del av övningen ska ingen
upprepning göras.
Förutom den regelbundna tiden för andlig träning, så håll uppmärksamheten i ljudströmmen under resten av
dagen.
Musiken kommer från Sat Lok och når oss efter att ha gått igenom alla nedanförliggande regioner. Den är
överlägsen änglarna på det astrala planet. De längtar efter musiken men får inte tag i den.
När du fullbordat din koncentration och uppmärksamheten helt utrymt kroppen och gått inom och kontaktat
mästarens strålande gestalt, kommer du att höra ljudströmmen under dygnets alla tjugofyra timmar – vare sig du
är vaken eller sover. Kroppen sover, men själen förblir medveten inom.
Var inte rädd för hinder. Det finns inget sådant för den som utövar Ordet. Din uppmärksamhet är inte stadig.
Den stannar inte kvar i ögoncentret, utan faller ned och känner trycket. Håll uppmärksamheten uppe i
ögoncentret.
Ljudströmmen, Ordet, Nam och Shabd är olika ord som betyder samma sak. De fem namn som används i
upprepningen är ord som kan uttalas med tungan eller upprepas mentalt.
88. Det gläder mig att höra att du i alla fall förstått värdet av helgonens väg och försöker gå inom.
Inre visioner och upplevelser får inte avslöjas för någon utom mästaren. Risken är att de försvinner om man
berättar om dem för andra. Om du vill fortsätta glädja dig åt dem måste de förbli en väl bevarad hemlighet.
Visionerna och scenerna är till för personlig tillfredsställelse och frid. Målar man av dem och visar upp dem för
utomstående, vars ögon inte är öppna för dessa visioner, kommer de inte att uppskattas.
Eftersom det är svårt för amerikaner och européer att sitta i den föreskrivna positionen, tillåts de inta vilken
lätt och bekväm ställning som helst, som de kan sitta i under en ganska lång tid. Avsikten är att åstadkomma
koncentration. I Indien kan människor sitta två eller tre timmar i den föreskrivna ställningen. Ja, du kan sitta i en
stol. Avsikten med att hålla händerna över ansiktet och tummarna i öronen är att stänga ute yttre ljus och ljud.
Man bör ge åtminstone två timmar varje dag åt meditationen. Ju mer tid du kan undvara, desto snabbare
framsteg kommer du att göra.
För närvarande är det inte tillrådligt för dig att komma till Indien. Du bör göra lite framsteg i din
koncentration innan du kommer hit. Mästaren är inom dig i sin Ljudgestalt. När du tänker på mig är du inte långt
borta.
Det finns ingen större rikedom än framsteg på den andliga vägen — en rikedom som följer oss även efter
döden. Vi samlar denna rikedom genom uthållighet.
89. Du ber om ett meddelande. Det är att du utvecklar förmågan att av egen vilja dra tillbaka
uppmärksamheten från yttre föremål och från den fysiska kroppen och koncentrerar uppmärksamheten i
ögoncentret. Gå in i den astrala världen, få kontakt med mästarens astralgestalt och bli god vän med honom. Gör
honom till din följeslagare, få tag i ljudströmmen, passera sinneplanen och nå ditt eviga andliga hem i Sach

Khand, så att dina vandringar i sinnets och materians världar kan avslutas. Gör det nu, medan du lever. Detta är
avsikten med människolivet.
Om inga framsteg gjorts utefter denna linje har livet slösats bort förgäves. Det är inte svårt att skaffa sig
världslig berömmelse, rikedom, konungarike och mirakulösa krafter, men det är svårt att vända
uppmärksamheten bort från dessa ting, gå inom och fånga ljudströmmen. Kärlek, tillit och uthållighet gör vägen
enkel och gör det möjligt att uppnå det ouppnåeliga. Det kommer glädja mig att höra hur pass mycket du lyckats
göra din uppmärksamhet stilla i ögoncentret och i vilken utsträckning din kropp blir livlös.
90. Det gläder mig att du tycker att mina brev varit till hjälp för dig. Framsteg på den andliga vägen beror i
första hand på ärligt uppträdande och för det andra på ihärdigt arbete med att stilla sinnets aktivitet genom
upprepning. Ända tills sinnet gjorts orörligt, kan det inte uppfatta det inre ljuset. Men det finns ingen anledning
att misströsta. Det tar tid att övervinna sinnets vanor.
Det skadar inte att du tar emot hjälp från din bror. Jag är tacksam för erbjudandet om bidrag till vår
välgörenhetsfond, men jag kan försäkra dig att vi inte har någon önskan att samla ihop mer tillgångar än vad vi
behöver för vårt dagliga behov. Jag önskar att du använder vad du har för din egen personliga bekvämlighet och
för egna behov, så att du kan utföra upprepningen och de andliga övningarna utan oro och avbrott.
Det var med intresse jag läste din redogörelse för Bahais anhängare. Jag har också läst några av deras böcker.
De strävar efter mänsklighetens yttre välbefinnande och ett rent levnadssätt. Så vitt jag vet föreskriver deras lära
inte någon form av andlig övning för själens inre uppstigning.
Metoden för andlig träning som våra mästare föreskriver är naturlig. Den är inte någon mänsklig hjärnas
formgivning. Den har existerat ända sedan människan skapades och leder själen från sätet i ögoncentret till de
högsta regionerna av ren ande.
Mästarna fastlägger inte någon ritual eller ceremoni, utan föreskriver en metod för andliga framsteg som kan
utövas av alla män och kvinnor, oberoende av deras troslära eller religion. Det är en metod av inre koncentration
och utveckling och befattar sig inte med yttre formaliteter eller sociala regler.
Du ska behandla dina Bahai-vänner med kärlek och tålamod utan att försöka argumentera med dem, men
ändå inte ge upp din egen andliga hängivenhet. Mästaren vill inte att du tror att umgänget med Bahaier är menat
som en prövning eller test.
91. Du har klagat över att sinnet under meditationen vandrar tillbaka till förflutna händelser. Så ska det inte
vara. När du sitter i meditation, håll vakt över sinnet och tillåt det aldrig att vandra ut. Om det går ut, för det
tillbaka. Försök att glömma ditt förflutna liv och tidigare förbindelser eller släktingar. Det förflutna kommer inte
tillbaka. Det är ingen idé att riva upp gamla minnen. Låt det skedda vara glömt. Utplåna det förflutna från
minnet. Ägna all ledig tid och ansträngning åt koncentration, så att du kan gå in och bli lyckligare och mer
fridfull.
Med intresse har jag läst ditt livs historia, du har modigt utkämpat livets strid under svåra omständigheter.
Försynens vägar är hemlighetsfulla och svåra att förstå. ... Sinnet är din fiende och det bedrar dig genom att föra
in förflutna händelser i din meditation.
92. Det var tråkigt att höra om din sjukdom och andra bekymmer som medfört avbrott i ditt andliga arbete.
Denna karma tyngde ned själen och jag är glad att den tvättats bort. Detta är också en fördel för meditationen.

Vi har utsatt sinne och själ för den tunga bördan av karma från otaliga tidigare liv. Allteftersom bördan blir
lättare och lättare, genom lidande och andliga övningar, går vi andligt framåt. När vi blir svårt sjuka uppstår
avbrott i meditationen, men den ska ändå inte överges.
Nu när du tillfrisknat kan du börja igen. Om kroppen känns avdomnad och sömnig under meditationen är det
ett tecken på andliga framsteg. Sinnet försöker alltid att hitta på förevändningar för att skjuta upp meditationen,
men vi ska inte lyssna på dess argument och ursäkter. Vi ska avvisa alla argument och utföra vår dagliga
upprepning.
Du har bett mig om instruktioner för att ta igen förlorad tid:
1. När du börjar meditationen, utestäng alla tankar från sinnet och tala om för det att all oro och alla slags tankar
kan vänta tills meditationen är över.
2. Tillåt inte någon slags föreställning eller tanke att uppstå medan du utför upprepningen eller lyssnar till
Ljudet.
3. När sinne och själ sitter inom i stillhet börjar den andliga utvecklingen.
4. Ljudets tydlighet och intensitet beror på graden av koncentration. Ju större koncentration, desto tydligare och
högre Ljud.
93. Din åsikt är modig beträffande den attityd du borde ha antagit gentemot ditt kroppsliga lidande och
familjeproblem och jag uppskattar det mycket. Det är i huvudsak hur vi reagerar på våra problem som betyder
någonting.
Gud är inom oss. Han vill tvätta bort vår karma, göra oss rena och värdiga att komma i hans närvaro. Vår
enda väg, mitt i allt lidande, är att först bära karman tålmodigt med mod och styrka, och för det andra att be Gud
om förlåtelse. Gud hör våra böner och överöser oss med nåd, vilket vi inte kan se om vi inte går in.
... Vårt viktigaste mål i detta liv är att försöka göra framsteg på den inre vägen. Utan tvekan har din sjukdom
orsakat många hinder och störningar i din andliga träning. Om man kan upprepa de fem namnen under sin
sjukdom, medan man ligger ned eller vilar i sängen, kan det ge sinnesfrid under en besvärlig tidsperiod.
94. Det gladde mig att få ditt brev där du berättade att du fått initiering. Det är en rak väg, även om den är
svår och arbetsam. Först gäller det att göra sinnet orörligt, vilket bara är möjligt när de fem heliga namnen
upprepas omsorgsfullt och uppmärksamt. Det tar år av arbete att lyckas med detta. Resten blir förhållandevis
enkelt.
Normalt bör man ägna en tiondel av sin dagliga tid, dvs. minst 2,4 timmar, och sedan kan man gradvis öka
tiden till fyra timmar. Det kräver tålamod och uthållighet.
95. Vad beträffar trycket högst upp på huvudet, så kan inte det bero på meditationen. Jag råder dig ändå att
inte anstränga ögon eller hjärna, försök inte att genast gå upp. Se det inre ljuset och hör lugnt och stilla på
klockringningen, utan brådska och otålighet att genast gå upp. Sakta men säkert är den bästa regeln i den andliga
övningen, liksom i världsliga ärenden.
Allt beror på sinnet, som inte tycker om att koncentrera sig och gå in. Från oräkneliga tidigare födelser har
det vant sig vid att vandra omkring och förbli utspritt. Så det kommer att ta tid att göra sinnet orörligt och samlat.

Gå in med kärlek och tillit. Mästaren väntar i sin astralgestalt på att ta emot dig i ögoncentret, han skyddar dig så
långt som det är förenligt med din karma som behövs tvättas bort.
Det finns bara en Gud och ett sätt att nå honom och den vägen finns inom varje människa, oavsett kast eller
trosbekännelse. Den övervägande delen av mänskligheten är helt ovetande om den inre vägen och söker Gud i
yttre föremål eller övningar.
Den inre andliga vägen och läran har ingenting med världsreligioner och sociala regler att göra. Med andlig
kunskap är det precis som när man går till en skola och erhåller masterexamen. Denna andliga
koncentrationsmetod och uppstigning är naturlig. Den har inte skapats av någon människa. Det är Skaparens
formgivning och ingen kan ändra, förbättra eller lägga till något. Den är lika gammal som människan. När
Skaparen skapade människan konstruerade han denna väg inom henne.
96. Du säger att du är "mycket intresserad av att uppnå de högre rikena i Guds andliga värld". Vi ska söka
Guds andliga värld och Gud inom oss. De andliga världarna ligger bakom de mentala världarna och de mentala
världarna ligger bakom den fysiska världen. För närvarande hålls uppmärksamheten fast av den fysiska världen
genom kroppens nio öppningar - ögon, öron, näsa och så vidare - medan tillträdet till de mentala och andliga
världarna är genom den tionde porten, som befinner sig i ögoncentret. Så länge uppmärksamheten inte utvecklar
förmågan att lösgöra sig från den fysiska världen och lämnar kroppens nio portar och samlas i ögoncentret, har vi
inte ens kommit till startpunkten av den väg som leder till de mentala och andliga världarna. Från detta ställe,
ögoncentret, hålls uppmärksamheten fast av ljudströmmen och följer den rakt igenom de mentala världarna till
de andliga världarna och Gud. Mästaren, som känner till vägen, agerar hela tiden som vägvisare.
Metoden, som förklarades för dig vid initieringstillfället, är den enklaste jämfört med andra metoder. Den har
följts och rekommenderats av forna mästare. Den är naturlig, finns inom alla, den är utformad av Gud och är lika
gammal som skapelsen själv.
Eftersom uppmärksamheten för mycket, mycket länge sedan förlorade kontakten med ljudströmmen, blev
fäst vid sinnet och den fysiska världen och antog livsformer i enlighet med utförda handlingar, har den på sätt
och vis blivit materialiserad. Nu finner den det svårt att lösgöra sig från den materiella världen, lämna kroppens
nio öppningar och koncentrera sig i ögoncentret, och därigenom frigöra sig från materia och åter bli lämpad att få
kontakt med ljudströmmen och gå in på det mentala planet.
Enklaste sättet för uppmärksamheten att frigöra sig från materiell existens är genom simran - upprepningen
av de fem namnen med uppmärksamheten fäst i ögoncentret. När uppmärksamheten är upptagen med denna
upprepning i ögoncentret, börjar den dra sig tillbaka från världen, från armar och ben som lämnas kvar utan
känsel. Allteftersom övningen tilltar, som lämnar kvar hela kroppen känsellös, koncentreras uppmärksamheten i
ögoncentret och går in i en ny värld.
Denna metod är naturlig för oss eftersom alla i denna värld är upptagna med att upprepa ord - bonden
använder sig mentalt av ord som står i samband med arbetet när han tänker på sina åkrar, oxar och planerar sitt
jordbruk. En hemmafru tänker på ord som hänger samman med vad som finns i husets förråd och vad som måste
köpas. En advokat tänker på ord som står i samband med hans rättsfall. Ingenting i våra dagliga vanor förändras
med koncentrationsmetoden, genom att upprepa ord i ögoncentret. Nya ord har ersatt de gamla, därigenom har
innehållet förändrats, men inte vanan. Orden vi använder för koncentration har ingenting att göra med den
materiella världen, utan refererar till vår andliga resa inom.
Låt det därför inte finnas några tvivel om metodens enkelhet och effektivitet. Om den följs med tillit, kärlek
och uthållighet måste den ge resultat. En kraftfull ansträngning behövs för att göra varje försök till en framgång.
Det gläder mig att läsa i ditt brev: "Inget annat i livet är lika viktigt för mig som att ta mig närmare min Faders
hem." Detta är avsikten med människans liv, för det är bara givet människan, ingen annan livsform, att nå Faders
hem.

När man sitter i meditation och upprepar namnen ska man inte försöka se efter ljus. Vem finns där som kan
se ljus så länge uppmärksamheten vandrar utanför och inte samlats i ögoncentret? Förmågan som ska se ljus
befinner sig fortfarande på utsidan. Man ska försöka hålla kvar uppmärksamheten i ögoncentret, enbart sysselsatt
med namnens upprepning och inget annat. Ägna ingen uppmärksamhet åt händer och fingrar när känseln
förloras, utan behåll uppmärksamheten sysselsatt i ögoncentret. Ljuset ska inte komma utifrån. Ljuset finns redan
på insidan, det är bara vi som är utanför. När vi går inom ser vi ljuset.
Det finns ingen kraft på jorden eller i himlen som är större än ljudströmmens kraft. Det är den ursprungliga
kraften. Alla andra krafter härrör från eller är underordnad denna kraft. Den som står i kontakt med
ljudströmmen och utövar den, måste en gång för alla acceptera att man inte kan påverkas negativt eller skadas av
hypnotisörer, spiritualister, medier eller någon som tillhör dessa kretsar. Inte ens dödens ängel vågar komma i
närheten av den som är förbunden med ljudströmmen. Ljudströmmen är botemedlet för alla mänskliga svagheter
som vi ärvt. Var snäll och kasta ut alla föreställningar ur sinnet att du står under en spiritualists inflytande.
Ingenting sådant.
Ett annat faktum av lika stor betydelse är att vi måste genomgå ödeskarman. Innan barnet kommer ut ur
moderns sköte är dess öde inskrivet på dess panna, händer och fötter. Det är resultatet från våra egna handlingar
utförda i tidigare liv. Vad än vi sådde då, måste vi skörda nu. Detta går inte att ändra. De vise fogar sig
tålmodigt, till och med villigt, de oförståndiga gråter men genomgår ödet likafullt. Men om man koncentrerar sin
uppmärksamhet och fångar ljudströmmen blir ens vilja stark. Därmed ökar förmågan att genomgå ödeskarman
och livets med- och motgångar lämnar inte kvar några ärr.
I vilka omständigheter eller förhållanden vi än befinner oss i, ska vi sträva efter att göra vårt bästa att tjäna
vårt uppehälle på ett hederligt sätt, trofast fullgöra våra plikter, leva ett sunt, normalt och moraliskt liv, villigt
foga oss i ödet och ägna oss åt utövandet av ljudströmmen. Därigenom betalas vår förflutna skuld och vår
framtid tillhör ljudströmmens väg, som leder oss till vårt andliga hem.
Du kan välja vilket sätt som helst, som du tror möjliggör att du kan leva ett sunt och normalt liv som leder
dig till ditt andliga hem. Valet är ditt.
97. X kan inte orsaka dig någon skada om du med kärlek och tillit gör din meditation och hör ljudströmmen.
Hys ingen som helst fruktan för X utan fortsätt och gör din meditation. Mästaren är inom dig och vakar alltid
över dig.
Beträffande ditt äktenskap har jag redan uttryckt mina tankar i ett tidigare brev. Om Y älskar dig kan du gifta
dig med honom. Men om han är beroende av animalisk föda och alkohol är det möjligt att han kan förmå dig att
inta detsamma. I så fall hejdas din andliga utveckling. Men kan du förmå honom att avstå från användningen av
dessa saker, då kommer ni att kunna dra jämnt och leva lyckligt tillsammans.
Du kan göra vad än du vill för att tjäna ditt levebröd, men fortsätt med meditationen så att din andliga
utveckling också kan fortgå.
98. Du klagar över att sinnet vandrar under upprepningen. När du sitter ned i denna avsikt, ska du varna
sinnet för att alstra tankar av något slag under denna tid och kasta ut varje tanke som dyker upp. Håll vakt över
sinnet och tillåt det inte att gå ut under upprepningen. På det sättet kan du gradvis stilla sinnet.
Anvisningen (ett mål om dagen) i Sar Backan är avsett för dem som gett upp världen och dess arbete, och
som beslutat sig för att enbart ägna livet åt meditation. De som lever i världen och måste försörja sig eller ta
hand om ett hushåll, bör äta så många måltider som deras hälsa fordrar.

Du kan inte se eller höra med mina ögon eller öron. För att se ljus eller höra ljud är det nödvändigt att sinnet
uppnår koncentrationens kraft, för att nå detta bör du arbeta hårt med upprepningen medan sinnet hålls
närvarande. Allteftersom du uppnår koncentration kommer du att iaktta ljus och ljud.
99. Människan är en begränsad varelse även om hon har förmågan att bli gränslös. En persons inställning till
naturen förändras i samma utsträckning som denna förmåga utvecklas. Därför finns det olika sätt att se på
samma sak och tolka samma fenomen.
Ta människan som ett exempel: Hon är en produkt av sin egen verksamhet från det förflutna under vars
inflytande hon nu fungerar i detta liv — hennes karma — som tar sig uttryck i förhoppningar och begär. Naturen
har präglat samma karmiska aktivitet på hennes händer, fötter, panna och så vidare. Kiromanten avläser ödet från
linjerna i händerna. En del läser från märkena på fötterna, pannan eller ögonen. En frenolog bedömer henne med
hjälp av skallens form. En astrolog beräknar hennes liv från planeternas positioner vid födelseögonblicket. Andra
åter, som behärskar sitt eget sinne, ser människan som ett förkroppsligat avtryck av sinnet i materia och tolkar
henne direkt från sinnet. Alla har rätt inom sina respektive sfärer.
Samma sak är tillämpligt på det som styr vädret. Väderlekstjänsten förutsäger vädret från observationer av
atmosfäriska förhållanden. En astronom ser vädret som ett resultat av planetariska rörelser och kosmiska krafter.
En astrolog beräknar vädret från planeternas och stjärnornas positioner.
Eftersom hela naturen är ett, står naturfenomenen och de levande arterna i ett inbördes förhållande till
varandra, och vädret spelar en mycket viktig roll i människors och djurs liv. När saker och ting går bortom
intellektets förståelse, försöker människan sätta sin tillit till att blidka naturen genom att sjunga hymner, utföra
yags (offer) och så vidare.
Helgon ser Gud i verksamhet genom hela naturen och fogar sig efter hans vilja. Kosmiska krafter,
karmalagen, planetariska rörelser, naturen, vädret, livsformerna och deras verksamhet är för helgonen ett yttre
uttryckssätt för Gud i verksamhet. De ser harmoni i dem. I vår okunnighet ser vi en liten del av naturen och
tänker, "Naturen är grym". Om vi går inom vidgas vårt synfält och vi börjar se harmoni i naturen i stället för
disharmoni.
100. Det finns inget skadligt i att föda upp boskap till försäljning åt boskapsuppfödare som inte slaktar
boskap. Kanhända att du genom denna restriktion förlorar en del av din vinstmarginal, men jag hoppas för
principens skull att du inte har något emot denna uppoffring. Anser du att boskapsskötsel skulle ge dig en god
inkomst och att detta arbete är lättare för dig, med hänsyn till tidigare erfarenhet, lönar det sig inte att övergå till
en annorlunda verksamhet under nuvarande krigsförhållanden. Medan du tjänar pengar, tjäna tillräckligt för att
leva ett bekvämt och komfortabelt liv efter det att kriget är över.
Det gläder mig att du är beslutsam att fortsätta, både andligt och fysiskt. En fast beslutsamhet och bestämdhet
att fortsätta mitt ibland alla hinder är till god hjälp för att nå framgång.
Den föreskrivna ställningen leder till koncentration på kortare tid än någon annan ställning. Håll ditt mod och
din beslutsamhet vid liv. Förr eller senare kommer du att bli framgångsrik.
101. Du har ingenting alls med X eller någon annan lärjunge att göra. Utan tvekan medverkade X vid din
initiering, men det var enbart som min budbärare och han kan inte utöva någon form av kontroll eller auktoritet
över dig, varken andlig, mental eller fysisk. Du står i direkt andlig kontakt och förbindelse med mig enbart,
därmed menar jag inte att du inte kan umgås med någon annan lärjunge som du tycker om.

Vid initieringen fick du namnen på härskarna över de fem planen, liksom namnen på själva planen. Du ska
bara upprepa de fem härskarnas namn, inget annat namn. De ska upprepas i tur och ordning, från härskaren på
det lägsta planet till härskaren på det högsta planet. Du ska inte upprepa något namn som kan ha avslöjats för dig
av någon annan före initieringen.
Upprepningen avser att åstadkomma koncentration av sinne och själ. Som en följd av koncentrationen ska
armar och ben kännas avdomnade under meditationen. Allteftersom du gör framsteg i koncentration blir gradvis
hela kroppen utan känsel. När du koncentrerar dig kommer du att se ljus inom dig.
Var snäll och kom ihåg att varje lärjunge till mästaren, som mediterar på det sätt som visades för dig vid
initieringen, är fri från påverkan av all slags magi. Lärjungens själ kan inte komma under någon annan själs
kontroll, förutsatt att man arbetar med kärlek och tillit, avstår från animalisk föda och alkohol och håller sinnet
rent. Du kan inte komma under någon annans inflytande om du håller dina tankar och handlingar rena. Ingen kan
hindra din andliga utveckling.
Var inte ängslig. Arbeta med meditationen och skriv till mig då och då om dina framsteg och du kommer att
få goda råd.
102. Alla i denna värld måste genomgå en tung karmisk börda som hopat sig under otaliga tidigare födelser.
Den som tar på sig ansvaret att initiera, utan mitt bemyndigande, måste bära en del av den personens karma som
man initierar utan mitt bemyndigande. Så länge själen inte nått det tredje stadiet och kastat av sig de tre höljena,
kan den inte bära bördan av andras karma, inte ens sin egen, vilken måste tvättas bort innan själen tilllåts gå från
det andra till det tredje stadiet. En person som på detta vis lägger sig i initieringarna försenar inte bara sin egen
utveckling utan måste bära ytterligare bördor.
Mästaren vill inte samla stora skaror eller bidrag. Han vill bara göra gott mot sanna sökare efter Gud. Hans
motiv är rent och osjälviskt. Han förväntar sig inte någon slags belöning eller avgift från dem ... Du behöver inte
slösa bort mentala och andliga krafter på att vinna över människor till din ståndpunkt. Mästaren är närvarande
hos alla och det är hans arbete att dra människor till sig. Du bör arbeta hårt med meditationen och hålla sinnet
fritt från sexuella tankar.
Du gör rätt i att bevara uppmärksamheten inom, arbetar du hårt får du en tydlig vision av föremål, personer
och scener. Du kommer även att se mästarens gestalt tydligt. Föräldrarna till en hängiven lärjunge får alltid hjälp
av mästaren, även om de dog för länge sedan.
103. Tack, jag uppskattar uppriktighet, men här tycks det handla om ett missförstånd. Naturligtvis skrivs
mina brev av sekreterare efter verbala instruktioner, men det fanns aldrig någon avsikt att öppet diskutera någons
personliga problem eller svika någon, det kan heller aldrig inträffa. Tvärtom, har det alltid varit vår princip att
behandla personliga problem förtroligt ... det är tråkigt att du är så oroad, men jag kan försäkra dig att det inte
fanns något personligt i det, detta borde lugna dig. Du bör inta en medmänsklig inställning som det anstår en
lärjunge i Sant Mat.
Nu till de olika frågor som du fört på tal i dina brev:
1. Ja-mentalitet, kunskap och tro. Du säger att du inte är en ja-sägare. Det är bra. Vi önskar inte heller en
sådan mentalitet. Sant Mat grundar sig på verklig kunskap, en kunskap som främjar en ärlig undersökning.
Det är ett frisinnat system och undertrycker inte åsikter eller insisterar på blind tro. Till att börja med ber den
dig acceptera några fundamentala begrepp, bara som arbetshypotes, precis som man i Euklides axiom accepterar
ett teorem så att man till sist kan bevisa dess sanning. Man får emellertid inte glömma ämnets subtila natur, som
inte kan diskuteras eller förstås tillfredsställande enbart med intellektuellt resonemang. Det har att göra med
eviga sanningar, bortom sinnets och buddhis (intellektets) räckvidd, och kan därför bara förstås på rätt sätt när

lärjungen går in och skaffar sig en bakgrund av personliga andliga erfarenheter. De som ägnar tillräcklig tid åt
andliga övningar kan verifiera dessa sanningar för sig själva, detta inbegriper både indier och utlänningar. Vi
påtvingar ingen någon övertygelse. Vi vill att övertygelsen ska växa fram inifrån, som följd av ens egen
personliga erfarenhet. Låt lärjungen ägna tillräckligt med tid och arbete enligt anvisningarna. Resten kommer av
sig själv.
Till dess måste man ha tillit, annars är det omöjligt att arbeta. Om de stora upptäcktsresandena och
äventyrarna i världen, vilka vidgade vår kunskapshorisont, inte hade någon tillit till sina djärva företag, hade de
inte varit i stånd att fortsätta och utstå så många försakelser och vedermödor. Vad skiljde Columbus från sina
följeslagare? En orubblig tillit och okuvlig vilja.
2. Mästare. Din uppfattning om mästaren är riktig. Han är i världen för vårt eget bästa och för vår
vägledning, för utan en mästare vem ska då undervisa oss? Människan kan bara lära sig av en annan människa.
Mästaren är osjälvisk, utan fördomar och vår verklige vän och välgörare. Han är med oss i denna värld, i andliga
regioner och till och med i den allra Högstes sal, men denna insikt kommer bara när sinnets slöja lyfts.
3. Livet och dess lag. Ja, livet är förändring. Allt är i rörelse, varthän beror på resultatet av samspelet mellan
så många krafter, kända och okända, däribland våra egna bemödanden.
Hela universum är underkastat lagar, men samma lagar kanske inte är verksamma i samma utsträckning på
alla platser. Detta är återigen en sak som förstås bäst när man går in.
När vi pratar om universella lagar menar vi detta kända materiella universums lagar, och även här är vår
kunskap långt ifrån fullständig. Hur lite vet vi inte om tillstånden på Mars eller månen? Hur kan du, enbart med
intellektuella diskussioner, veta någonting om tillstånden i de fina eteriska och andliga regionerna? Här kan du
bara tro, om du vill veta måste du göra dig beredd på att gå in.
Livet är oerhört komplicerat. Varje verkan är följden av så många orsaker och på liknande sätt har varje orsak
många verkningar vilka skiljer sig åt i intensitet, alltefter rådande omständigheter. Om vi exakt kände till alla
orsaker och dess bakgrunder skulle vi med exakthet kunna förutsäga verkningen. Jag förstår inte din tankegång
här och hur detta står i samband med en lärjunges utveckling i Sant Mat.
4. Initiering. Eftersom du inte gått in förvånar det mig inte att du har svårt att uppskatta initieringens värde.
Det är sant, man måste arbeta och förändra sig för att dra full nytta av den, men även att vara initierad är ett stort
privilegium och kanske kommer du att inse det så småningom. Det är ingen liten sak att bli placerad på den rätta
vägen, att få en ofelbar vägledare som alltid är beredd att hålla dig på vägen så snart du beträder den, som gör sig
synlig när du gör framsteg och står vid din sida under alla omständigheter. Tänk på alla de tusentals som
arbetade hårt, förnekade sig alla nöjen och bekvämligheter, och som ändå inte nådde målet därför att de inte var
initierade av en fulländad mästare. Ställningen och nyckelorden har sin betydelse. De kanske inte tilltalar en del
människor, men du inser utan tvekan att varje spel har sina egna regler. Faktum är att de som är överkritiska ofta
förspiller sina möjligheter, medan de okomplicerade når målet.
5. Initiering av en fulländad mästare. Människan är Guds avbild. Det är som du säger, människan har stora
inneboende möjligheter, men så länge hon inte förstått och utvecklat dem är de till ingen nytta. I denna
fenomenvärld framstår människan - som ska vara herre över sig själv - som en slav, för så länge hon är slav
under sina begär kan hon inte känna verklig lycka. Hon måste först lära behärska sig själv och vara sin egen
herre, innan hon kan bli herre över världen.
Detta kan bara ske genom att uppnå inre insikt och första steget för det är att kontakta en fulländad mästare.
Vi måste lära oss att höja oss över sinnena. Detta uttrycks med vår terminologi genom att säga att vi måste höja
oss över detta hus med nio dörrar och knacka på den tionde. Vi har så att säga förvisats från det kungliga palatset
och dörren har smällt igen bakom oss. Någon måste påminna oss om våra rättigheter och lära oss, genom att ta
avstånd från världens njutningar och nöjen, hur vi modigt måste knacka på den tionde dörren och söka inträde.
Denna någon är mästaren.

Att möta mästaren är en nödvändig förutsättning som måste uppfyllas innan hans nåd kan verka och innebär
ingen begränsning av våra möjligheter som du tycks tro. Dessa tillfällen erbjuds bara dem som har någon chans
att dra fördel därav. Vi klagar inte över att regnet enbart kommer från moln och inte faller direkt från en klar blå
himmel. Vi är övertygade om att lagen är sådan. Denna lag fungerar på liknande sätt med avseende på andliga
ärenden. Vi måste veta varifrån och hur vi kom ned och måste återvända på samma sätt. Nyckeln är i mästarens
händer.
En ofullkomlig mästare kan inte leda den initierade till det högsta målet. Var snäll och kom ihåg att vi talar
om det högsta slutgiltiga målet och för det är en fulländad mästare absolut nödvändig. Man kan göra framsteg, så
som det vanligtvis förstås, även utan en sådan initiering och är man ivrig nog kan man nå stjärnornas, solens och
månens region, men bortom det kommer man inte att kunna gå.
Sant Mats ideal är mycket högt. Det siktar bara mot det högsta och fullkomligt goda. Det är därför som Sant
Mat inte har några högre tankar om så kallad helbrägdagörelse, etc. I jämförelse med det som Sant Mat erbjuder
är värdet av sådant arbete ringa. Varför skulle du vara nöjd med en cent när du kan tjäna en dollar?
Din hänvisning till en person som lämnats på en öde ö är en smula otydlig. Om en sådan person är initierad
har denne ingenting att frukta, han kanske till och med skulle klara sig lite bättre, därför att det i hans fall finns
så få distraktioner. Den mongoliske kejsaren Akbar den store ville ta reda på vad som händer med barn som
ingen talar med, om de skulle utveckla något naturligt språk. Han lät flytta några nyfödda barn till en byggnad
som kallades det Stumma Palatset, där stumma tjänare tog hand om dem. Alla växte upp utan förmåga att tala
och utstötte djurliknande ljud.
6. Läkedom, socialt arbete etc. Vi inskärper inte isolationism eller själviskhet, utan förespråkar tjänande som
det högsta idealet. Att tjäna är faktiskt grundstommen för vår organisation och de flesta av våra arbetare, från
män och kvinnor som arbetar i köken till sekreterare och uppsyningsmän för avdelningar, är oavlönade. Den
högsta tjänsten för dig själv, för andra och till mästaren, är att gå inom.
Att bota sjuka är inte dåligt, men som tidigare sagts siktar vi mot det bästa. Var så säker, dessa andra tjänster
kommer inte att glömmas. Det finns många andra som kan utföra den typ av tjänster du nämner. Att ha blicken
fäst vid det högsta idealet och arbeta för det dag och natt kan inte kallas egensinnighet. Är kemisten som forskar
i laboratoriet och försakar de vanliga sociala nöjena en självisk man eller isolationist? Det finns också en annan
sak. Din kraft att göra gott är för närvarande mycket begränsad. Det är inte dåligt att sända goda tankar, men
dessa tankar binder dig till lägre plan. Gyllene bojor är också bojor.
Om du tar emot betalning av dina patienter är inte detta mycket till social tjänst, och om du inte tar betalt
måste du komma ned igen för att skörda frukten av dina goda handlingar. Att göra gott för säkert med sig en
belöning, men det medför inte befrielse från födelse och död. Du kanske inte uppskattar denna synpunkt.
Låt oss anta att en filantrop besöker ett fängelse och donerar en penningsumma för att ge fångarna något gott,
eller förmår myndigheterna att förbättra deras levnadsvillkor. Eller säg att Röda korset skickar paket med
godsaker, kläder och andra saker och ting till fångarna. Båda har förbättrat fångarnas villkor och för stunden
gjort dem lyckliga. Men fångarna är fortfarande kvar i fängelset. Då kommer en individ med ett anspråkslöst
utseende som har nyckeln till fängelset. Han öppnar dörren och talar om för fångarna att de från och med nu är
fria, han ordnar till och med för deras hemresa. Vem har lämnat den största hjälpen? Detta är helgonens sätt.
X hade under vissa omständigheter tillåtelse att fortsätta bota sjuka, vilket var hennes yrke. Det gläder mig att
höra att hon strängt och samvetsgrant hållit sig till dessa villkor. Den allmänna regeln förblir densamma och Y
gjorde rätt i att påpeka denna regel. Han hade ingen befogenhet att släppa efter på villkoren. Faktum kvarstår att
hennes framsteg inte varit så snabba och tillfredsställande som de skulle ha varit om hon haft möjlighet att ägna
all sin tid åt andliga övningar. Detta är ingen nedvärdering av X, utan den enkla sanningen och lagens naturliga
följd som fungerar utan hänsyn till personer.
7. Fyra liv. Din hänvisning till högst fyra liv är ganska roande. Det finns absolut inget tvång att avsluta
pilgrimsresan här inom loppet av endast fyra liv. I själva verket kan ingen gå upp så länge han har önskningar på

det jordiska planet. Med all säkerhet kommer de att dra ned honom. Mästaren kan visa vägen och hjälpa dig
utefter den, men tvingar dig inte. Vänligen lägg märke till att detta är ett privilegium och inte en skyldighet.
För själar med intensiv längtan kan ett liv vara tillräckligt, men helgonen försöker i allmänhet avsluta de
initierades karma inom loppet av maximalt fyra liv. Du kanske betraktar det som någonting egendomligt, men
när du en gång börjat gå in och smakat lyckan av det andliga livet kommer din synvinkel att förändras.
8. Mästaren. Mästarna är mycket vidsynta och bryr sig inte alls om vad du tycker om dem. Du kan gärna se
på mästaren som en vän om du tycker att det är till hjälp, utan tvivel är han den bästa och sannaste vännen.
Återigen säger jag, gå in och se själv.
Du kan komma hit och undersöka allting när helst det är möjligt och lämpligt, men du måste åtminstone
vänta tills kriget är slut. Till sist skulle jag vilja tillägga att Sant Mat lär sann ödmjukhet, tålamod och
barmhärtighet, och det är denna anda som bör genomsyra våra tankar liksom våra handlingar.
104. Det gläder mig att du läste mitt brev i den anda som det skrevs. Brevet visar att du redan intagit en
generös inställning. Det gläder mig också att du håller sinnet mottagligt och samvetsgrant försöker förstå andra
åsikter.
"Då jag vuxit upp inom kristendomen har och fortfarande är Jesus Kristus liv för mig en fullkomlighet som
majoriteten av oss ännu inte uppnått. Jesus intar platsen, inte som en idol, utan som ett ideal, — en förebild om
du så vill av verkligt liv." Anhängare av andra religioner har så gott som liknande åsikter om sina grundares liv.
Det finns ett visst berättigande till detta eftersom grundarna uppträdde på scenen vid olika tider, i olika länder
med olika politiska, ekonomiska och sociala bakgrunder. Inget levnadsöde kan exakt jämföras med någon
annans, men generella slutsatser går att dra.
När religionens andemening går förlorad förfaller den och prästerskapet uppstår. Och "präster från alla
religioner är desamma", likaså deras anhängare. Medan varje grundare praktiserade och predikade moral, den
mänskliga gemenskapen och Guds enhet, och framför allt (detta är deras mission) inbjöd människor att följa dem
till deras Herres kungarike i himlen, så är i själva verket efterföljarna slavar till sinnena, därmed själviska och
har ingen användning för sin Herres kungarike i himlen.
En del läser skrifter och känner sig dygdiga, en del utför några välgörande handlingar och känner sig
överdrivet moraliska och - i kraft av grundarna som de aldrig mött och därför omöjligen kan förstå - gör anspråk
på himlen för egen del och förnekar den för andra. Vilket enkelt påhitt att kringgå Satan och uppnå frälsning!
I mitt sista brev förklarade jag att måste man utveckla de latenta krafterna inom sig som Kristus gjort för att
leva som honom. Människan har ett outtömligt förråd av krafter. Hela skapelsen finns inom henne tillsammans
med Skaparen. Droppen är i havet och havet finns i droppen. Skapelsen är i Skaparen och Skaparen finns i hela
skapelsen. Drar man inte nytta av denna inre kraft är det omöjligt att förstå innebörden även av Kristus moraliska
lära - för att inte tala om hans Faders rike i himlen.
Så länge uppmärksamheten är bunden till sinnesorganen är vi sinnenas slavar. Vilket sinne som än önskar
drar uppmärksamheten till sig. Ögonens uppmärksamhet dras oemotståndligt ut när den ser ett vackert föremål.
Öronens uppmärksamhet fängslas när den hör en ljuv röst. När vi kom ut ur livmodern och öppnade ögonen såg
vi världen. När vi öppnade öronen hörde vi världens röster. När vi öppnade munnen svarade vi på vad vi hörde.
Därmed etablerade vi förbindelse med världen och blev en del av den. Vi tränade detta i moderns famn, i skolan
i lärarnas närvaro och i det dagliga livet gör vi samma sak. Detta är vårt liv - begränsat till den fysiska världen,
det materiella planet.
Innan vi kom till den materiella världen fungerade uppmärksamheten på ett annat plan - det mentala. När vi
kom till det materiella planet glömde vi allt om det mentala planet. Om vi nu stänger ögon, öron, och tunga - och
inte tillåter uppmärksamheten springa ut genom dem - stängs vi av från det materiella planet och återförenas med

det mentala planet. Då kommer våra mentala krafter att utvecklas. Med hjälp av dessa krafter skulle vi leva på
det materiella planet, men inte vara en del av det - inte vara sinnenas och sinnesföremålens slavar. Vi skulle vara
herre över sinnena, för uppmärksamheten skulle inte dåraktigt springa ut genom sinnena och vi skulle använda
sinnena när vi själv önskade. Då ersätts lusta, vrede, girighet, bundenhet och stolthet med avhållsamhet,
förlåtelse, förnöjsamhet, urskillning och ödmjukhet.
När vi är ordentligt etablerade på det mentala planet kommer vi att utveckla otroliga krafter. Man kan bota
sjuka, ge syn åt blinda, driva ut djävlar, förse hundratusentals människor med mat från en brödlimpa, gå på
vatten och flyga i luften. Men det måste framhållas att det är farligt att använda dessa krafter - att vi då spelar
den negativa kraften i händerna. Tillståndet kan liknas vid en maskin som utan regulator23 skenar mot sin egen
undergång.
Sant Mat tillåter inte användandet av dessa krafter. De drar ut uppmärksamheten från ljudströmmen - den
positiva kraften - och hindrar uppmärksamheten från att stiga ovanför det mentala planet och träda in i de rent
andliga planen. Sant Mat inbjuder sina anhängare att själva gå inom och bekräfta allt detta. Och det är här
problemet ligger. Om det var så enkelt att gå inom, skulle inte präster ägna tid att studera skrifter. De skulle
studera sig själva - Guds bok - i stället för böcker skrivna av människor, och skulle ha funnit Gud i stället för att
bara prata om Honom. Ombeds en präst att lära sig femtio sidor utantill ur en bok innan kvällen, gör han det.
Men ber man honom stänga av sinnet i fem minuter, sträcker han upp händerna i förtvivlan. Detta är anledningen
till att det finns så mycket prat om religion och så lite praktisk tillämpning av den.
Sedan finns det moralister som söker frälsning genom ett moraliskt uppförande. När uppmärksamheten
använder sinnena efter egen vilja, vilket innebär att uppmärksamheten placerat sig i ögoncentret, är vi i stånd att
leva ett moraliskt liv. Men himmelriket är ännu långt borta. Moralitet är ett hjälpmedel, inte ett mål.
Sedan finns det en grupp som tror på frälsning efter döden genom att tjäna mänskligheten. Vad är denna
tjänst? Det är välgörenhet i en eller annan form - alla slags barmhärtiga handlingar, inklusive medicinsk hjälp,
ämnade åt att ge lindring från lidande. Utan tvekan är detta mycket goda handlingar som leder till rikliga
belöningar, men likväl binds uppmärksamheten, för att få belöning måste vi återfödas. Sådana handlingar bryter
inte kontinuiteten av födelse efter födelse.
Förtröstan på frälsning efter döden är den subtilaste formen av självbedrägeri som människan utövar mot sig
själv. Uppnås ingen frälsning medan man lever, kommer den inte heller efter döden. Den som är obildad medan
man lever blir inte en lärd person efter döden.
Summan av dessa iakttagelser är att det finns en kraft och endast en - ljudströmmen - som leder oss från
ögoncentret till vårt andliga hem. Alla andra krafter (utan undantag) håller oss fängslade till de materiella och
mentala planen och ger oss kroppar i överensstämmelse med våra handlingar. Om vi under livstiden nått
ögoncentret och är i stånd att höra ljudströmmen (klockljudet), har livet använts väl. Om inte detta gjorts, även
om vi gjort allt annat - och ytterst framgångsrikt - då har livet gått till spillo. När detta gjorts, är allt gjort, när
detta inte gjorts, är allt annat som om inget gjorts. Sådan är Sant Mats upptäckt och det är ett faktum. Det är
ingen godtycklig upplysning.
Häromdagen var jag bland kullarna vid Himalayas fot för att ge satsang. Omkring tolvhundra initierades.
Bergsfolk är vanligen enkla och renhjärtade. Vid själva initieringen var det många som såg ljus inom och en del
hörde klockljudet. På grund av sitt utspridda sinne är det svårt för de utbildade att koncentrera sig. Men med tillit
och uthållighet blir det lätt.
När detta är den enda vägen och vi ska gå den, varför inte göra det nu? Du har tagit emot initieringen (första
steget). Du vet vart du ska gå - Sach Khand. Du vet vägen - genom ögonen och de fem planen vars utmärkande
kännetecken du har fått. Du känner till metoden - simran - för att nå ögoncentret och - ljudströmmen - som tar
dig från detta centret och uppåt. Nu är det upp till dig att ta nästa steg - att nå ögoncentret. Du kan förlita dig på
din vän (mästaren) för hjälp. När barnet börjar stå på egna ben ger fadern det sin stödjande hand.
23
En regulator var en apparat som installerades i en bil och som såg till att den inte gick för fort.

"Idén att all ansträngning bör ges åt personligt framåtskridande, medan tjänst till allmänheten bör ägnas
minimal uppmärksamhet." Ståndpunkten är att vi inte ska försöka ge en tjänst som vi inte är kvalificerade för.
Den som lärt sig simma, bara tillräckligt för att hålla huvudet ovanför vattnet, får inte gå ut på djupt vatten för att
där rädda en person som är i fara. Istället kan man ropa på hjälp, kasta i ett rep, skjuta ut en timmerstock eller
göra något liknande. Det är bättre med en tragedi i stället för två. Men det skulle vara kriminellt av en erfaren
simmare att inte komma till undsättning.
Att tjäna allmänheten med mänsklig gemenskap som mål är en utmärkt idé. Men tjänst till allmänheten och
att tjäna sig själv är motstridiga förhållanden. Så länge en individ inte gjort sig själv universell är han oförmögen
att tjäna allmänheten. Och individen är en individ så länge uppmärksamheten hålls fängslad i kroppens nio
portar. I detta tillstånd fungerar man mycket ofullständigt, även på det materiella planet. De mentala och andliga
planen är inte tillgängliga för oss. Man vet inte ens vad som finns på andra sidan muren och känner knappt till
sina egna brister.
Individualitetens sjukdom måste botas innan man kan tänka på mänsklig gemenskap och universell tjänst.
När man koncentrerat sig i ögoncentret lämnas materian och den kommer inte längre att utgöra något hinder.
Man får reda på vad som finns på andra sidan muren och kommer delvis att vara botad. När man gjort sig av med
sinnet, efter att ha färdats genom de mentala planen och kommit in i de andliga planen, är man ren själ. Materia
och sinne har kastats av. Från att ha varit en individ, instängd på det materiella planet, är man nu i stånd att
fungera av egen vilja och utan hinder på de materiella, mentala och andliga planen. Man har blivit universell och
fullständigt botad. Hela världen drar fördel av en sådan person.
När man vill förklara en sak för en person betyder det att man uttrycker sig i termer som personen förstår -
med andra ord, efter vilka erfarenheter han har. Johannes har i kapitel 1, vers 1-5, försökt förklara Ordet. Steg för
steg förklarar han Ordet i enlighet med vår erfarenhet. Han beskriver Ordet som (a) identiskt med Gud, (b) alla
tings skapare, (c) livet och (d) människans ljus. På den andra sidan är Ordet Gud, och på den här sidan är det vårt
liv och ljus, som vi i vårt mörker inte förstår. Den som förstått Ordet som ljus, liv, alla tings skapare och som
Gud, skänker åt alla som söker kontakt med honom förmågan att bli Guds söner. Så Gud, Ordet och Guds son
utgör treenigheten - tre aspekter av den Ende.
Alla helgon är Guds söner, deras uppdrag är att göra andra till Guds söner och deras metod är Ordet -
ljudströmmen. Det finns ingen annan metod. Skillnaden ligger i vilken utsträckning som anhängarna följt Ordet.
Ordet är ljus. Det genljuder genom hela skapelsen - den materiella, mentala och andliga - inom och utanför oss.
Ordet är både ljus och ljud. I Sant Mat förbinds vi med det som ljud. Ljusen och ljuden på resans olika stadier är
redan kända för dig. Betydelsen av Ordet växer gradvis fram med erfarenhet.
Många tack för dina kärleksfulla hälsningar och en liten portion universell välsignelse ...
En krukmakare anser att hans egna krukor är bäst tills han ser andras krukor som är mer välgjorda. Det gör
även anhängarna till en speciell religion, tills de upplever någonting bättre. Det är sant, till och med mycket sant,
att Kristus levde ett rent och upphöjt liv. Bergspredikan lägger fram hans moraliska lära och vägleder
mänskligheten som ljuset från en fyr. Styrkan att leva upp till denna lära fick han genom att utöva Ordet,
ljudströmmen. Ju högre vi stiger på denna ström, desto starkare blir kraften. Det finns många som överträffar och
går bortom andras räckvidd inom detta område. Du kan förstå sanningen i detta uttalande om du arbetar dig
uppåt.
De fysiska, astrala och kausala kropparna är burar, den ena inuti den andra, för att hindra själen att rymma
och flyga tillbaka till sitt hem. Själen är en papegoja i en trefaldig bur. När burarna öppnas kommer själen till sin
rätt och är fri att flyga iväg. Detta är människans frihet som kan uppnås i den mänskliga gestalten medan vi
lever.
Jag tvivlar på att ljus- och ljudvibrationer kan passa in i en matematisk ekvation. Men detta är ett faktum:
Ordet sänder ut både ljus och ljud. Här på det fysiska planet förloras ljuset och ljudet i grov materia. På subtilare
plan - astrala, kausala och andliga - är ljudet hörbart och ljuset synligt. På det översta planet är ljudet som den
vackraste musik, ohörbart för mänskliga öron - och ljuset är som miljontals solar och månar i en stråle. En viss

uppfattning har getts till dig, bara en föreställning av skönheten och storslagenheten, uttryckt i denna världs ljud
och ljus. Verkligheten är bortom beskrivning och vår matematik är alltför begränsad att ens lösa problem på det
fysiska planet.
105. Jesus säger: "Kalla ingen mästare utom Kristus."24 Varje helgon har sagt samma sak. Rättare sagt,
människan som hon är (inte vad hon är kapabel till) - dvs. så länge uppmärksamhet fungerar i kroppens nio
utlopp och inte gått in på det astrala planet genom ögoncentret och sett mästarens astrala gestalt och hans
verksamhet på det planet - är oförmögen att skilja mellan en som är "döpt" (mästare) och en som inte är "döpt"
(icke-mästare), för hon ser inte inåt, och hennes vilja är svag och leds med lätthet bort av sinnena och
sinnesföremålen. En blind kan inte fånga en seende. En seende kan av eget val umgås med blinda, om han så
önskar. Men de blinda (vars uppmärksamhet fungerar från ögoncentret i en utåtgående riktning och inte ser inåt)
kan arbeta ihärdigt med upprepningen av namnen och Ordet, och därigenom uppleva hur strömmen dras tillbaka
från armar och ben mot ögoncentret. Steg för steg kan de inom sig själva utveckla förmågan att se den dolda
"Kristus" och mästaren, för mästaren står i samklang med Ordet och svarar på ett aktivt sätt genom att bana väg
till ögoncentret.
En skollärare gör allt för att hjälpa sina mönsterelever. Helgon går ett steg längre. Så länge de är i mänsklig
gestalt kallar de sig inte för mästare och önskar inte heller kallas för mästare. De kallar sig Hans ödmjuka
tjänare. Frågar vi dem vem som är mästaren, så är deras svar "den Allsmäktige eller Ordet".
Ordet är den dolda "Kristus" i alla. Människor befinner sig i mörker och förstår inte att de är Ordet utan och
innan - kött, ljus och liv. Förstod de Ordet inom sig, skulle de befinna sig i ljus och leva i Guds himmelrike.
Jesus var Kristus tack vare sin förmåga att förstå Ordet inom sig, därigenom hade han övervunnit köttets svaghet
och kunde lyfta andra till sin nivå. Ordet är universell lag, Ordet är Gud. Följaktligen att leva i Ordet är att leva i
harmoni med Gud och universell lag, inte på annat sätt.
Tyvärr är livslängden i Kali Yuga alltför kort och kampen för tillvaron alltför intensiv. Det finns lite tid över
för fritid och sökandet efter sanningen. Men vi måste arbeta under dessa livsvillkor för att utveckla den dolda
"Kristus" inom oss. Det kan inte ignoreras eller skjutas upp om vi ska dra full fördel av den mänskliga gestalten.
Det gläder mig att du ger detta arbete din uppmärksamhet.
... Din vän eller mästaren är inom dig, närmare än allt annat och han iakttar dig. Närhelst din uppmärksamhet
är riktad mot ögoncentret hör han dig och svarar, men du går miste om hans svar därför att din uppmärksamhet
vacklar och vandrar utåt. Om du kunde höra inom skulle du vara i samklang med honom. Jag önskar att du når
upp till honom och ser honom inom dig, ansikte mot ansikte, i stället för att endast känna hans närvaro.
"Det finns många som tycker om att diskutera filosofi i teorin, men de bryr sig inte mycket om att tillämpa
samma filosofi i praktiken." Detta är människans natur som uttrycker både styrka och svaghet. Styrkan ligger i
det faktum att människan, fastän hon i praktiken finner att hon är svag och oförmögen att utföra det hon vill,
ändå håller fast vid sökandet efter detta "någonting", vars uppnående kommer att göra henne stark och lycklig.
Hon är en evig sökare och har under alla sina vandringar i återfödelsens kretslopp sökt efter det hon saknar.
Hennes diskussion om filosofi är hennes medfödda starka längtan efter att söka ljus.
Svagheten ligger i att människan under sin långa vandring nästan förlorat sitt kapital och nu är ruinerad,
alltför svag att utan hjälp stå på egna ben. En gång var hon själ när hon stod i intim kontakt med Ordet. Det var
för mycket, mycket länge sedan, när hon var på de andliga planen. När själen förlorade kontakten med Ordet och
slog följe med sinnet på de mentala planen, kastades ädelstenen (Ordet) bort och byttes ut mot en imitation.
Detta falska mynt kunde bara godtas som äkta på de mentala planen, men accepteras inte på de andliga planen.
Därmed avstängdes tillträdet till dem.
24
Matteus 23:10. "Inte heller ska ni låta er kallas lärare, ty en är er lärare, Kristus."

Myntet försämrades ytterligare när sinne och själ lämnade de mentala planen och förenades med grov materia
på det fysiska planet. Här går det inte längre att spåra ädelstenen, människan har ingen kunskap om själen och
mycket dålig kunskap om sinnet. Myntet har blivit falskt och saknar köpkraft på de mentala och andliga planens
marknad. Själen har materialiserats och människans natur har blivit mycket svag. Därför talar människor om
filosofi och är alltför svaga att omvandla den i praktiken utan hjälp. De behöver en levande "Kristus", inte enbart
för att återdöpas med Ordet, utan för att hjälpa dem genom både förmaningar och exempel. Den levande
mästarens tal är klart och bestämt i stället för vagt och generellt, och han (den levande mästaren) är ett levande
exempel på vad han säger. Hans lära, den verkliga filosofin, filosofins kärna, är Ordet som bara kan utövas under
ledning av en levande mästare eller "Kristus".
När tidigare mästare och "Kristus" levde fysiskt, kom de i kontakt med människor i sin fysiska gestalt och
var i stånd att umgås med dem och hjälpa dem. När de lämnat sina fysiska kroppar och gått tillbaka till Ordet kan
de inte längre instruera oss, för vi är inte i harmoni med oss själva och kan inte förstå dem. Ordet har varit, är
och kommer att vara den grundläggande verkligheten. Det är oförgängligt, genomtränger allt och är närvarande i
alla varelser. Om människor kunde dra fördel av detta allgenomträngande Ord, eller om detta allgenomträngande
Ord kunde hjälpa människor direkt, hade det aldrig varit nödvändigt för mästare eller Kristus att uppträda fysiskt
bland människor. Om det fanns ett behov för deras deltagande vid en tidpunkt, kräver samma behov deras
närvaro nu.
En levande lärare behövs för att undervisa våra barn, en levande doktor för att behandla sjukdomar, en
levande domare för att avgöra våra tvister och en levande mästare behövs för att ge oss tillbaka den förlorade
ädelstenen - Ordet. De få som försöker omsätta filosofin i praktiken känner behovet av en levande mästare, för
de träffar på svårigheter och behöver vägledning för att övervinna dem.
Med andra ord finns det dualism i människan - en stark utåtriktad tendens eller en centrifugal kraft (sinnet),
som hindrar henne att komma i kontakt med Ordet och som håller henne kvar som slav till sinnena och sinnenas
objekt. Genom hela livet, vare sig det är i moderns knä, vid faderns sida, i lärarens närvaro, i sällskap av fru och
barn eller i sitt yrke, tränas människan till att utveckla denna utåtriktade tendens. Den svaga inåtriktade
tendensen - den centripetala kraften - förblir outvecklad. I mästare och "Kristus" har den utåtriktade, centrifugala
kraften upphävts och den inåtriktade, centripetala kraften utvecklats. De har skiljt själen från sinnet och förenats
med Ordet.
När vi umgås med mästare kommer vi under deras inflytande. De talar om vår dolda styrka, om vårt andliga
ursprung och om vårt himmelska kungarike. De pekar ut vägen inom oss som leder tillbaka till vårt eviga andliga
hem. De pekar inte bara ut vägen och ber oss gå ensamma, utan följer med oss hela vägen och längre. De
försätter oss inte i tacksamhetsskuld och tar ingen avgift. Kan det finnas ett bättre erbjudande?
Fysiskt levande mästare är sällsynta. De är högre väsen som tillfullo utvecklat sina latenta krafter. Deras
uppmärksamhet är inte, till skillnad från vår, begränsad till det fysiska planet. Deras uppmärksamhet har av egen
vilja tillgång till de astrala, mentala och andliga planen och fungerar i dessa. Fastän de utåt tycks vara individer
som alla andra är de universella. När de är i mänsklig gestalt talar de till oss om andra högre världar, om
Skaparen och om livets avsikt. För att stärka vår tillit åberopar de tidigare mästares skrifter som auktoritet och
förmår oss på alla rationella sätt att experimentera och undersöka.
Människan lär sig om det universella från en människa som är universell - en mästare. Den universella
kraften kan inte ge henne vägledning utom genom att manifestera sig i en människa, med andra ord, genom att
bli en mästare. Mästaren lär människan steg för steg och avslöjar sig allteftersom lärjungen stiger i graderna. Det
finns inget annat sätt. Människan kan inte lära sig något från den osynliga universella Skaparen. Han har varit
tillsammans med henne genom hela det långa, långa förflutna. När Skaparen önskar föra någon tillbaka till sig,
för han personen i kontakt med en mästare och genom honom med Ordet. Det är så det har fungerat i det
förflutna och det är så det kommer att fungera i framtiden.
Dr Johnson: "En levande mästare är nödvändig. Att följa en död mästare är fruktlöst." Ordet är mästarnas
lära. Att följa en mästare innebär att praktisera Ordet - att fånga ljudströmmen från ögoncentret och stiga upp

med den. Bara en levande mästare kan ge oss Ordet. Vi kan varken få det genom böcker eller från döda mästare
av den enkla anledningen att Ordet inte finns i böcker. Inte heller kan vi få tag i det inifrån oss själva med
böckernas hjälp och vi vet inte hur vi ska komma i kontakt med dem (mästarna). De levande mästarnas lära, eller
tidigare mästares läror när de levde, är och var Ordet, har man inte som människa kommit i kontakt med Ordet
har ens liv varit "fruktlöst".
Att leva ett gott moraliskt liv, ge i välgörenhet, tjäna mänskligheten och andra sådana saker eller - låt oss
säga att praktisera bergspredikan - är egentligen inte mästarnas lära. Detta är moralisternas,
socialreformatorernas, predikanternas och skollärarnas område. Det är som att sälja separerad mjölk där grädden
tagits bort. Från mästarna får vi utan kostnad både grädde, smör och skirat smör (ghee).
Det finns emellertid en sak: En död mästare är inte död för sina initierade. Lärjungarna på jorden har utan
tvekan förlorat fördelen av hans fysiska gestalt, för den måste de gå till efterträdaren. Hans astralgestalt stannar
kvar hos lärjungarna, och om de har tillträde till ögoncentret kan de ta kontakt med denna gestalt och få
vägledning från den på de inre planen. I de fall de inte nått ögoncentret och deras uppmärksamhet är inskränkt
till det fysiska planet, ska deras ansträngningar vara att nå ögoncentret medan de tar emot uppmuntran och
vägledning från efterträdaren. Döda mästare är inte döda för sina initierade, men de kan inte längre initiera
någon. Detta görs av en levande mästare.
Anta att du i vaket tillstånd eller i en dröm ser en gestalt som ger sig ut för att vara Kristus och som ber dig
göra det här eller det där och låt oss säga, förutsäger händelser som slår in. Hur vet du att denna gestalt verkligen
var Jesus Kristus? Du har inte sett honom i den fysiska gestalten. Det vimlar av negativa krafter på det astrala
planet som kan anta vilken gestalt de vill och deras avsikt är att vilseleda.
Om idén är riktig att en död mästare, därför att han blivit universell, befinner sig i en fördelaktig position att
lära andra - i den betydelsen att han därigenom kan förbinda andra med Ordet - då skulle vi kunna finna ett eller
ett halvt dussin kristna i världen som studerat Ordet till andra eller första stadiet, eller som till och med är
förtrogna med Ordet.
Sant Mat är naturens formgivning och är inte skapad av människor, inte heller kan människan lägga till, dra
ifrån eller göra ändringar. Det handlar inte om en teori, utan om ett definitivt faktum - en realitet som redan finns
komplett inom människan. Hon behöver bara se inom sig för att erfara vad som finns där. Ingen inbillning är
inblandad.
... Om du tycker att mitt svar behöver förtydligas ytterligare, så var vänlig och tveka inte att skriva. Du kan
gärna läsa Bibeln tillsammans med dina vänner, särskilt Johannesevangeliet i Sant Mats ljus. Dr Johnsons bok
The Path of the Masters förklarar många stycken i Bibeln.
106. Det gläder mig att ta emot ditt kärleksfulla brev och jag gratulerar dig till att du har en så klar och
genomskådande tankegång. Här kommer några iakttagelser beträffande ditt problem:
Varje djupt tänkande människa försöker forma en mental bild av universum i avsikt att lösa dess mysterium
och konstruerar om bilden, ger den ett nytt utseende eller karakteristiska drag när man skaffat sig mer erfarenhet
och förståelse. Sinnet och intellektet är blinda, deras räckvidd är ytterst begränsade. Med dessa verktyg förblir
gåtan olöst. I själva verket har ingen som sitter i kroppens Pind-del någon klar förståelse av problemet. Man
famlar i mörkret.
Sant Mat ger oss Ordet som nyckeln till problemets lösning. Varje litet inre framsteg ger en ny erfarenhet och
en snabb förändring av ens synpunkter. I Anda börjar man se en del ljus och efter att ha korsat Brahmand har alla
själens höljen avlägsnats. Själen är naken (fri) och är nu i stånd att känna till sitt ursprung i Sach Khand. När den
når dit erfar den att Gud är oändlig, Han är ljuset och livet i allt - "Allt är Han" eller "Allt kommer från Honom"
- och att den Allsmäktige Guden, Ordet och själen är av samma essens, att den Allsmäktige Guden är

medvetandets och lycksalighetens ocean. Ordet (Gud i handling eller Skaparen) är en våg från havet och själen
är en droppe av det.
Bara Gud är oändlig och allt som skapats är ändligt. I den bemärkelsen är själen, sinnet, materian och
skapelsens varierande former begränsade och fungerar i sina respektive begränsade sfärer.
Sinnets aktivitet är begränsat till de tre planen - det fysiska, astrala och kausala. Det finns ingen plats för det
ovanför Trikuti. Endast själen, som fungerar oberoende av sinnet, går upp till Sach Khand. På de tre ovannämnda
planen verkar själen genom sinne och materia - varvid sinnet blivit den verksamma kraften. I Brahmand tar
själen på sig det finaste höljet av sinne och materia, i Anda tar den på sig ännu ett hölje av jämförelsevis grövre
form, och i Pind tar den på sig ytterligare ett tredje hölje. Med varje hölje fördunklas själens ljus och den
utestängs i motsvarande omfattning från Ordet.
Detsamma gäller för sinnet. Efter att ha aktiverats av själen fungerar det på de tre planen och blir successivt
trögare genom nedstigningen från Trikutis topp till det fysiska planet.
Både själen och sinnet har, när de är instängda i höljena, glömt sitt ursprung - själen Sach Khand och sinnet
Trikuti.
Man har valet att se på sinnet som ett sinne som fungerar på de tre planen, eller att det finns tre sinnen eller
tre aspekter eller faser av samma sinne. Det gör ingen skillnad. I sitt trögaste tillstånd, på det fysiska planet, är
sinnet synonymt med föreställningsförmåga. Sant Mat betraktar inte sinnet som gudomligt eller gränslöst. Precis
som månen lyser på grund av solens ljus, lyser sinnet på grund av själens ljus - ljuset beror på mängden av ljus
som tas emot. Sinnets medfödda natur är materialistiskt, utåtriktat och negativt. När det vänder sig inåt tar det
emot ljus från själen och när det riktas utåt förenar det sig med materia.
Din tankegång är bra. "Människan måste vara evigt fulländad." Skaparen är inom henne och även hela
skapelsen. När människan utforskat sig själv och sett skapelsen och Skaparen inom sig är hon evigt fulländad.
Men så länge som undersökning är ofullständig förblir hon ofullkomlig. I hela skapelsen är människan den enda
som fått privilegiet att "använda sina förmågor som hon anser lämpligt" och att gå inom, ända upp till Skaparens
närvaro i Sach Khand.
Drömmen är verklig när man drömmer. Bara när man vaknar eller kommer in i det andra (medvetna)
tillståndet och jämför de båda, kallar man det medvetna för verkligt och drömmen overklig eller en illusion.
Först när uppmärksamheten lämnar det fysiska planet och träder in i det astrala och man jämför de båda, blir den
fysiska världen overklig och astralvärlden blir den verkliga.
Det begränsade sinnet, som verkade på det fysiska planet, kastar av sig det fysiska höljet när det kommer in
på astralplanet och går upp i ett finare tillstånd av sinne, det förlorar sin enskilda existens och blir ett subtilt
sinne. Det har nu kunskap om två plan och kan fungera på båda.
När sinnet trätt in i det kausala planet, genom att lägga av det astrala höljet, vidgas dess räckvidd till det
tredje planet, det är ett högre sinne men fortfarande sinne. Universum för dem som kallar sinnet universellt eller
oändligt sträcker sig till kausalplanet, ofta bara till det astrala. De har inte kommit längre. Deras oändlighet är
ändlig enligt helgonens erfarenhet och terminologi. Deras "Gud" är Sant Mats "sinne".
Det åligger människan att söka sitt ursprung eftersom hon är en "tänkande" varelse. Hon förväntas "ha
kontroll över sina förehavanden", gå inom och gå framåt för att ta emot sin belöning.
Jag önskar att du går inom och med egna ögon ser verkligheten till din fulla belåtenhet och jämför detta med
den bild som förnuftet föreställt sig. Verkligheten ligger inom dig.
107. Det gläder mig att du tagit emot initiering. Jag skulle önska att du arbetar på din väg upp och går in i
ögoncentret och förstår vad Skaparen placerat inom dig. Han är själv där och kallar hem dig genom Ordet. Ordet

är hans röst. Placera sinnet, sakta men säkert, i upprepningen och dra tillbaka uppmärksamheten från kroppen in
i ögoncentret, för att därigenom fullborda koncentrationen så att uppmärksamheten är i stånd att hålla fast vid
Ordet.
I familjen möts medlemmarna som resenärer på ett värdshus, en del kommer och en del går - vid sin egen
tidpunkt. Att mötas och skiljas bestäms av individernas karma - en kommer som far, en annan som mor, en
annan som son, dotter eller nära släkting. Karma avgör vänner och ovänner och har stöpt livets form. Alla
springer sitt eget lopp.
108. Jag sätter mycket stort värde på den anda av kärlek och hängivenhet som brevet skrivits i. Du gjorde rätt
i att ge upp andligt helande, vilket resulterade i att du tog på dig en del av karman eller synderna från dem du
ville bota ... Det allra viktigaste problemet för dig, när du gett upp övernaturligt helande av sjuka, är hur du ska
förtjäna ditt uppehälle. Denna sak avgör du bäst själv. Ägna dig åt vilken som helst hederlig sysselsättning som
du anser lämplig, som ger dig möjlighet att leva bekvämt utan att överanstränga dig.
Ensamhet är bra för andliga framsteg ... Sociala tillställningar, förutom att de förspiller ens tid, distraherar
sinnet som därför blir svårt att koncentrera. Utan koncentration är andliga framsteg omöjliga. Försök att ägna en
del av tiden på morgonen åt koncentration och att höra ljudströmmen, innan du börjar med hushållsgöromål eller
världsliga plikter. Morgonen är den bästa tiden för detta ändamål.
Den viktigaste boken är människan och varje religion har uppmanat oss: "Känn dig själv!" Kunskapen om
dig själv nås bara genom att koncentrera och samla sinnets strömmar i ögoncentret. Sinnet vänjer sig genom
övning att koncentrera sig i detta centret och ljudet blir tydligare. Detta är det riktiga sättet att gå inom och få
kunskap om dig själv, vilken är den förnämsta boken vi kommit för att studera på denna planet.
109. Jag kan inte förbjuda dig att gifta dig, eftersom vi alla här är gifta människor. Du får gärna gifta dig med
X och bo varhelst du vill, men låt inte din andliga meditationsträning och upprepning på något sätt avta för den
sakens skull. Du kan utföra upprepningen även medan du gör ditt dagliga hushållsarbete. Om din blivande man
också blir initierad skulle det vara mycket bra för er båda, så att ni har samma inställning och kan leva ett
bekvämt liv.
Om en initierad person tar sin själ inom tänker han inte på sex. Avsikten med att ge dig lov att gifta dig är att
det kan bli lättare för dig att leva vidare i denna värld.
Drömmarna som du klagar över beror på dålig matsmältning. Ibland, när ens intryck under dagen står i
samband med sexuella ting, är man mottaglig för sådana drömmar. Bry dig inte om dem. Då han inte drar jämnt
med sin fru, är det inget att invända mot att du gifter dig med honom efter det att han genomgått skilsmässa.
Efter giftermålet har du inget behov av att erbjuda dina tjänster som helbrägdagörare, eftersom du inte behöver
förtjäna ditt eget levebröd.
Vad beträffar Y och hennes sjukdom, beror tillfrisknandet på förfluten karma och Guds vilja. Du kan ha
henne hos dig och ta hand om henne.
110. Var god och se till att sinnet inte vandrar ut under upprepningen. Håll sinnet närvarande. Läran är den
högsta och mest naturliga filosofin. Ett rent sinne och en ren karaktär är viktiga hjälpmedel på vägen. Detta är
många års arbete. Var snäll och förvänta dig inte snabba resultat, eftersom sinnet behöver tid för att bli orörligt
och lugnt.

111. Det gör mig mycket nöjd att höra att du arbetat hårt med din andliga meditation och fått behållning av
den. Fortsätter du att framhärda i ditt arbete kommer du en dag att bli framgångsrik. När en lärjunge arbetar med
sin koncentration måste han få inre frid och glädje. Man blir renhjärtad och ens ord motsvarar ens handlingar.
Utstrålningen från ett rent sinne påverkar kamraters och följeslagares sinnen. Detta är fördelen som människor
får som står i kontakt med en lärjunge.
Beträffande frågan hur du kan tjäna mästaren, så accepterar den senare inte några världsliga presenter, vilka
alla är förgängliga. Den bästa tjänst lärjungen kan ge mästaren är att följa instruktionerna, koncentrera sig och
färdas genom stjärnor, sol och måne och kontakta honom inom på det astrala planet.
Du gör helt rätt i att inte oroa ditt huvud med framtida angelägenheter. Ditt enda bekymmer bör vara att
kontrollera sinnet och gå in.
112. Andligt är det alltid fördelaktigt att betrakta sig själv som den obetydligaste av mästarens lärjungar. Du
behöver inte bekymra dig över att du inte kan hjälpa dina vänner på grund av bristande andlig erfarenhet. Alla
upplevelser är förankrade i helgonens erfarenheter. Upplevelser kommer vid rätt tidpunkt, när den karmiska
bördan lyfts med hjälp av darshan, mästarens satsang och genom den föreskrivna bhajan.
När det gäller att hjälpa din väns avlägsna släkting är tanken berömvärd, men Sant Mat tillåter inte att sådan
information ges ut som man uppnått genom användning av andliga krafter. Helgon kan veta var släktingens
saknade son befinner sig, men att använda övernaturliga krafter för att få sådan information är inte helgonens
metod som alltid underkastar sig den Allsmäktiges vilja. Helgon har alltid lärjungarnas bästa i tankarna och
ibland förmedlar de information om kommande händelser i lärjungarnas liv genom antydningar. Annars
förutsäger de aldrig framtida händelser, även om de har fullständig kunskap om det förflutna, nuet och framtiden.
113. Det gläder mig att höra att du dagligen ägnar en del tid åt meditation och koncentration. Det är inget fel
att diskutera Sant Mats principer med uppriktiga sökare, men för din egen skull var snäll och avslöja ingenting
av det du lärt dig vid initieringstillfället. Om någon blir intresserad av denna vetenskap och ber om initiering,
vänligen hänvisa honom till mig om du anser honom lämplig. Den som överför denna hemlighet till andra tar på
sig deras karmiska börda.
Det gläder mig att få veta att du lever lyckligt och i omständigheter som är passande för din sinnesfrid och att
du gör bhajan, för det är bara bhajan som räknas i det långa loppet. Alla andra aktiviteter, det gör detsamma hur
välgörande och välmenande de än är och hur de hjälper mänskligheten, för oss tillbaka till detta fysiska plan.
Mästaren och ljudströmmen - de är i verklighet en, inte två - är vårt sällskap här och härefter. Därför bör man
odla deras sällskap även om allt annat måste offras. Man måste göra sitt allra bästa för att gå in och utveckla
fullständig koncentration, så att mästaren och ljudströmmen blir levande verkligheten.
Önskar man idag att möta en vis som spelade sin roll här för mycket länge sedan, måste man gå inom och nå
den nivå där den vise vistas. Utan en levande mästares hjälp är det omöjligt att gå inom och att utöva
ljudströmmen. Jag önskar att du går inom nu och möter herren Jesus och infriar ditt "löfte till kyrkan" som du
svurit tro och lydnad för i detta liv.
Det är bra att du anförtrott dina familjeangelägenheter åt mästarens omsorg och gjort ditt sinne lätt. Gå in
med kärlek och tillit och fullborda koncentrationen. Viljestyrkan växer med ökad koncentration och du kommer
att kunna fullgöra din uppgift utan att bli störd av familjen och världsliga upp- och nedgångar. När vi sitter i
bhajan och riktar uppmärksamheten inåt, lägger Skaparen inom märke till vår närvaro, hör vår bön och välsignar
oss.

114. Den andliga resan är som att gå uppför en hal väg. Ett felaktigt steg, en svag tanke och koncentrationen
är förlorad. På några korta ögonblick blir åratals av arbete ogjort.
Sinnets natur är i grunden negativt. Även om denna negation avtar när vi stiger upp är dess verksamhet så
subtil att stora rishier, sufier och profeter överlämnade sig villigt och gladeligen till dess famn och dansade efter
dess pipa. Hela skapelsen hålls fastbunden - till händer och fötter - av sinnet på de fysiska, astrala och kausala
planen. Emellanåt kan man inte bara tappa tron på mästaren och finna fel på honom, utan med lätthet kan man gå
så långt som att förneka honom. Detta beror på effekten av dålig karma. När perioden är över kommer ett nytt
uppvaknande. Sådana händelser är inte ovanliga för lärjungarna. Alla resenärer på denna resa upplever sådana
omskakningar, vilka är till hjälp för att åter placera dem på vägen, ångern ger en knuff och bidrar till att få dem
att gå framåt.
Mästaren, inom eller utanför, gör inga misstag. Saken är den att båda gestalterna efterlever reglerna för det
plan de befinner sig på. Båda har lärjungens bästa som sitt största intresse. Det finns inget själviskt motiv i dem.
De är en, inte två. De arbetar i harmoni och den ena vet vad den andre gör. Så länge man inte mött den fysiska
gestalten kan man inte möta den inre strålande gestalten.25 Därför är den yttre gestalten ett verktyg för att föra
lärjungen i kontakt med den inre gestalten, följaktligen är den yttre gestalten viktigast.
Om en lärjunge rapporterar sina framsteg och uppriktigt men felaktigt tror att han har nått det eller det
stadiet, gör inte mästaren honom modfälld genom att påpeka hans misstag. Istället uppmuntrar han honom att gå
vidare och ger nödvändiga instruktioner som att hålla sig till det här och undvika det där, i vetskap om att när
lärjungen går högre upp ser han själv sitt misstag. Att påpeka misstaget kan avskräcka honom. Detta är inte
önskvärt.
Finns det något tvivel som döljer sig i sinnet, så lägg fram det för den inre mästaren. Vad svar han än ger
inom, acceptera det som riktigt. Fatta tag i honom, gå med honom och stanna kvar hos honom, kasta bort all
tvivel.
115. En pojke är förtjust i att leka och ogillar att gå i skolan, medan föräldrarna önskar att han sitter i skolan
med läraren och studerar. Pojken känner inte till studiernas värde. Han finner nöje i att leka och bryr sig inte om
enstaka chocker eller motgångar. Föräldrarna använder hotelser och lockelser. De samarbetar med läraren så att
lärarens uppgift underlättas. Gradvis lär sig pojken värdet av studier, och när han blir disciplinerad så både
studerar och leker han - och tycker om båda. Med tiden blir han en lärd person och en atlet.
På sätt och vis är situationen liknande för nybörjare i "andens universitet". Gurun önskar att nybörjaren
öppnar den tionde porten och går in genom den och tar kontakt med Nam, men vi tycker om att leka i kroppens
nio portar. Vi finner nöje i denna lek. Bakslag och missöden betraktas som en del av livets spel. Nams värde är
inte känt för oss. Gurun förmår oss att gå in med hjälp av föredrag om Nams storslagenhet. Det är en svår
uppgift, för han får inget stöd från föräldrarna. Föräldrarna (Kal och Maya) önskar inte att nybörjaren (själen)
ska gå in i andens universitet (den tionde porten eller det tredje ögat) - för att inte tala om att kontakta Nam.
Föräldrarna (Kal och Maya) lockar nybörjaren med lättåtkomliga frestelser och skapar bekymmer, sjukdomar
och andra motgångar för att förvirra intellektet. Deras uppgift är att hålla själen borta från Nam. Långsamt går
den nya situationen upp för nybörjaren och så smått inser han föräldrarnas sanna värde. Steg för steg börjar han
ta avstånd från dem, och så småningom accepteras gurun som den verkliga välgöraren, och långsamt lämnar han
de nio portarna och närmar sig den tionde - för att kontakta Nam och arbeta med Nam.
När den vilda naturen disciplinerats och nybörjaren börjat studierna i andens universitet är det lätt att gå
inom, och en ny slags lek inuti den tionde porten börjar ge glädje. I jämförelse med detta är de världsliga nöjena
och lockelserna skräp.
25
Detta betyder att så länge man inte blivit initierad av en levande mästare (antingen personligen eller av en
representant) möter man inte den inre strålande gestalten.

Därför är det sant, som du säger, att framsteg i de inledande skedena är långsamma. Att ge upp världsliga
nöjen, att kontrollera sinnena och föra uppmärksamheten in i ögoncentret genom att kontrollera sinnets vilda
framfart, medan det ännu är vid full vigör, är ingen lätt uppgift. Men vad finns det som människan inte kan
uppnå med kärlek och tillit? Stärk din viljestyrka och gå vidare. Framgång är säkrad. Kom ihåg att när Nams frö
en gång planterats, måste det bli ett träd och bära frukt. Brahmand kan förgås, men Nams frö förstörs inte. Det
finns inget som överträffar eller som är värdefullare än Nam. Nams ljuvhet - Shabd Dhun - är enastående och
obegriplig i båda världarna. Nam är inom dig, avsett för dig och inom räckhåll - strax innanför den tionde porten.
Helgonen frågar: Finns det något enklare förslag?
Du har bett att några av dina önskningar ska gå i uppfyllelse. För att de ska gå i uppfyllelse behöver du inte
gå särskilt långt. De finns redan med dig - inom dig. Om du fattar mod och arbetar dig inåt, kan alla
önskningarna uppfyllas. Sinnet söker efter tilltalande saker. Det söker tillfredsställelse i begärens uppfyllande
och inget begär tillfredsställer det länge. Efter någon tid överger man vad man fått och springer efter nya nöjen
och är därigenom aldrig tillfredsställd och alltid hungrig. Botemedlet ligger i att ta sinnet till Sahansdal Kanwal.
Nektarn som finns där stjäls nu av maya, kam, krodh och så vidare. När du tar sinnet dit och får det att dricka av
nektarn, blir det tillfredsställt för evigt, för nektarn är det sötaste av allt som finns.
Då kommer alla begär att försvinna och sinnet får ro. Det kommer sedan slå följe med dig som en trofast
tjänare och inte som för närvarande, en dålig herre. Innan du nått Sahansdal Kanwal - men gått in i ögoncentret
efter att ha samlat all din uppmärksamhet och korsat solen och månen - möter du mästaren. Han kommer alltid
att stanna hos dig. Du kan prata med honom och se honom närhelst du önskar. Ditt rum kan vara tillbommat,
men mästaren kommer att vara med dig. När den gestalten är med dig, då gör det inte så mycket om den yttre
gestalten inte är i närheten.
Beträffande dina patienter bör du behandla dem efter bästa förmåga, tjäna och på annat sätt hjälpa dem om
det är nödvändigt, men lämna deras tillfrisknande till Hans vilja. Han är rättvis och vad som än händer dem, sker
i överensstämmelse med deras karma. Du bör inte belasta sinnet med ängslan över dem. Håll sinnet opåverkat.
Din behandling och tjänst är till hjälp, men inte din ängslan. Ängslan försvagar din förmåga att vara till nytta för
dem.
Allt vad du skrivit beträffande inställningen från en negativ kraft som kommer i din väg, förstår jag. Här är
det än en gång så att det som händer är till din fördel, så att sinnet avstår och blir fritt från alla världsliga band
och etablerar ett nära förhållande med Satgurun och Nam. För utan Satgurun kan man inte få kontakt med Nam
och utan Nam finns det inget sätt att nå vårt hem.
Inget föremål från den fysiska världen, inte heller vänner eller släktingar följer med oss, inte ens kroppen slår
följe med oss efter döden. Så varför oroa sig för sådant som inte följer med oss? Din ängslan och oro drar ned
dig. När uppmärksamheten går upp genom koncentration ser den någonting och blir lycklig, och när den förblir
långt ned uteblir scenerna och du tappar modet. Ge akt på koncentrationen och bekymra dig inte om
ljudströmmen. När koncentrationen är fullständig har de spridda energierna dragits tillbaka och ljudströmmen
kommer att vara så ljudlig att du inte kan uthärda den. Klockan ringer högre upp och du befinner dig längre ned,
därför hörs inte dess ljud. När du närmar dig ögoncentret kommer din tillit att utvecklas och bli starkare. Utan en
riktigt intensiv ansträngning finns ingen bestående framgång. Det finns många antikrafter. Den negativa kraften
som jag hänvisade till är en av dem. Du behöver inte alls oroa dig för den.
116. Det individuella sinnet är Kal i liten skala. Sinnet är Kals agent, fastbunden till varje själ för att hålla
den utanför ögoncentret och insnärjd i världen. Ingen individ lever i frid med sig själv och ingen är lycklig.
Mänskligheten lever i okunnighet, tvivel och fruktan. När detta är fallet med individen kan inte grupper av
sådana individer och nationer förväntas vara bättre. Världen är Kals leksak. Båda sidorna i detta krig påstår sig
vara kristna och kristna dödar varandra för flyktiga ting i denna smutsiga materiella värld. När konst blomstrar
kommer överflöd i dess släptåg och människans svaga natur får övertaget. Onda krafter släpps loss och krig är
det slutgiltiga yttre uttrycket. Trots vetenskapens utveckling är världen okunnig om den mänskliga gestaltens

värde. Den vet inte att det är Skaparens boning. I denna gestalt har vi möjlighet att möta Skaparen och få ett slut
på våra bedrövelser och vandringar. Då skulle vi önska att vi aldrig mer kom tillbaka till denna värld, låt andra
ha nöjet av den.
Det gläder mig att du varje morgon regelbundet ger tid åt bhajan. Var snäll och se till att sinnet under denna
tid upphör att springa omkring. Säg till sinnet att inte alstra några tankar under tiden för bhajan, och sker det
ändå, så kasta omedelbart ut dem. Hemligheten med framgång ligger i att göra sinnet orörligt. När sinnet är
orörligt kommer skatten du söker att vara din. Brahmand ligger inte i kroppens fysiska del. Det ligger inuti
sinnet. Men så länge sinnet inte gjorts orörligt, förblir Brahmand och skatten dolda och oåtkomliga. Till den grad
du gör sinnet orörligt, närmar du dig skatten - Nam. Att sitta tolv timmar i bhajan med ett sinne som vandrar är
inte lika fördelaktigt som att sitta en timme med ett orörligt sinne. En salva från ett gevär träffar målet om
geväret hålls och avlossas på rätt sätt, medan hur många salvor som helst missar målet om geväret avlossas på fel
sätt.
Sorg till följd av misslyckanden i bhajan är också en form av bhajan. Sorg är ett tecken på hjälplöshet att
uppnå sin önskan. Det är sinnet som medger nederlag. Man måste dra fördel av denna situation och med en stark
vilja fördubbla ansträngningen att uppnå sin önskan.
Satsang är för bhajan vad ett stängsel är för en gröda. Satsang är vattnet som gör att bhajan förblir friskt och
grönt.
Jag uppskattar din omtanke för din väns känslor. Att finna fel med något filosofiskt system som en vän eller
följeslagare tycker om tjänar ingenting till. Erfarenhet är den bästa läraren. En person bär ett förtent träsvärd som
till det yttre liknar stål och tror uppriktigt att det är av stål. Det är meningslöst att gå in i diskussioner för att
övertyga honom om att det är av trä och inte av stål. Det bästa sättet är att be honom använda det i strid. Med ett
eller två slag visar svärdet sitt värde och verkliga beskaffenhet. För din information kan jag säga att jämfört med
Sant Mat är ... en barnlek. Alla dess grader slutar i Sahansdal Kanwal. Utövarna når sällan så långt. De flesta av
dem hänger sig åt intellektuell och mental sinnesvilla.
Ljud hör ihop med koncentration. Med ett koncentrerat sinne blir Ljudet klart. Så underligt att du som är så
klok inte kan gå in. I förra månaden reste jag runt i den lägre delen av Siwaliks bergskedja. Människorna där har
en mycket enkel läggning. Vid initieringen var det tre damer vars uppmärksamhet genast gick in. Det blev
ganska svårt att förklara vägens detaljer för dem - ljus, ljud, regioner och så vidare. Deras nackar behövdes
masseras för att åter föra ut dem. De var analfabeter. De skulle vara helt ursäktade om de kallade de världsligt
kloka ovetande.
När uppmärksamheten hålls kvar i ögoncentret av simran, måste livsströmmen dra sig tillbaka från armar och
ben. Smärta i armar och ben och så vidare, känns bara när uppmärksamheten inte stannar i ögoncentret. Domnar
inte ben och armar betyder det att sinnet inte är sysselsatt i centret (med simran eller att lyssna till
ljudströmmen), utan springer omkring. Gör sinnet orörligt. Den tid du ger till bhajan är otillräcklig, dessutom gör
du det med ett tungt hjärta - fyllt av ängslan. Jag tycker om din regelbundenhet i bhajan, men gör sinnet orörligt.
Två timmar är tillräckligt om sinnet blir orörligt. Trötta annars ut det genom att ge mer tid.
Så länge lärjungens uppmärksamhet inte nått tisra til, ser den inte mästarens beskyddande hand över
lärjungens huvud, inte heller vad mästaren gör för lärjungen. Mästaren tar hand om lärjungen som en mor tar
hand om sitt barn. En av våra lärjungar, Kehar Singh, reste till Amerika. Många amerikaner har tagit emot
initiering genom honom. En amerikan talade om för honom att det hela tiden fanns en man med honom som
skyddade honom. Min son, Bachint Singh, hade friska och starka oxar. Boskapstjuvar, som hade för avsikt att
stjäla oxarna, kom varje natt, men såg till sin besvikelse en man som stod vakt vid huset. Senare berättade
tjuvarna själva detta för Bachint Singh. Din sagesman har rätt när han säger att det finns ett ljus på ditt huvud -
man måste gå inom för att inse Nams värde. När man befinner sig utanför ögoncentret, i kroppens nio portar,
uppfattar uppmärksamheten inte mycket av Nams effekt.
Du har inte rätt förstått innebörden av uttalandet, "kam kontrolleras bara när Sahansdal Kanwal har nåtts".
Att kontrollera sinnets negativa tendenser är en gradvis process. Första steget är att intellektuellt förstå att

negativa tendenser är skadliga. Detta är vinek (urskillningsförmåga). Om detta accepteras bör kropp och sinne
vara upptagna med andra sysselsättningar. Ju starkare viljestyrka, desto större framgång med att hålla sinnet
borta från negativa tendenser och utveckla de positiva.
Genom viljestyrka har människor lyckats inom detta område. När uppmärksamheten närmar sig ögoncentret
uppstår nästan en motvilja mot negativa tendenser och ett tycke för Nam väcks. I Sahansdal Kanwal försvinner
de negativa tendenserna helt och hållet och fullständig framgång uppnås över dem. Här släcks för alltid kams
brinnande eld i de lägre centren, för att aldrig mer tändas. Så om du bestämmer dig för att ta itu med denna
negativa kraft med din starka viljestyrka, finns det all anledning att lyckas. Tänker man inte på kam så besväras
man inte av det. Under större delen av min tjänstgöring levde jag ensam, borta från min fru, och jag hade inga
besvär på grund av kam. Jag höll mig sysselsatt med arbete.
För all del, lär och praktisera vadhelst din ... vän undervisar, så att du får förstahandskunskap av ..., förutsatt
att han lär ut en övning som håller uppmärksamheten ovanför ögoncentret. Det finns inte mycket sinnesfrid eller
tillfredsställelse i centren nedanför ögonen. Varje försök att koncentrera uppmärksamheten på något center
nedanför ögonen är skadligt, så till vida att det är lika svårt att lämna detta centret och på nytt föra upp
uppmärksamheten. Uppmärksamhet har redan fått den dåliga vanan att sjunka nedanför ögonen. Det är lätt att
fästa uppmärksamheten nedanför ögonen, men det är en negativ process. Avsikten är att stiga upp. Att skapa
vanan att fästa uppmärksamheten nedanför ögonen är ett hinder för dess uppstigning. Om din vän lär ut en metod
där uppmärksamheten hålls kvar nedanför ögonen, ska du inte ägna dig åt den. Övningen i simran, som Sant Mat
lär ut, drar upp uppmärksamheten. Andningsövningar kan vara bra för hälsan, men andningens centrum ligger
nedanför uppmärksamhetens centrum - ögoncentret.
Om ett faktum slagits fast av någon tillförlitlig auktoritet (helgon) i det förflutna, kan man tro på det. Om en
nutida auktoritet (guru) stöder det blir tron fastare. När samma faktum blivit ens personliga erfarenhet försvinner
det tvivel som alltid åtföljer tro, och vad som var fakta för nutida och förflutna auktoriteter är nu också fakta för
en själv. Auktoritetens eller trons värde för en troende består i att göra experiment enligt de tillvägagångssätt
som auktoriteter rekommenderar och testa denna tro. Om resultatet blir som väntat, blir tron ett faktum för den
som experimenterar. Tron på reinkarnation bör testas genom experiment utefter de metoder som dess uttolkare
lagt fram. När uppmärksamheten når tisra til (den åttabladiga lotusen i Anda) börjar man veta något om
reinkarnation. Fullständig kunskap får man i Par Brahm (Daswan Dwar), där själen kastat av alla sinnets och
materians höljen.
En person vars uppmärksamhet springer omkring utanför ögoncentret i den fysiska världen, eller vars
uppmärksamhet är fäst i centren nedanför ögonen, använder bara intellektet för att förstå fenomen i de astrala,
kausala och andliga planen, vilka han läst om i skrifter eller hört talas om av profeter. Intellektet eller förnuftet
gör sig gällande när det inte finns någon direkt erfarenhet.
Intellektet är en föränderlig faktor. I barndomen är det annorlunda än under ungdomstiden och på ålderdomen
visar det upp en annan aspekt. Det förändras under inflytande av lusta, vrede, osv. När mätredskapet är
föränderligt går det inte att lita på dess mätningar. Inre fenomen kan därför varken bevisas eller motbevisas med
argument. Ett argument tilltalar en grupp människor och ett annat tillfredsställer en annan grupp. Båda grupperna
är i behov av direkt insikt. Alla argument som ges i ... för att bevisa eller motbevisa reinkarnation förfelar sin
avsikt när man bedömer frågan enligt ovan. Reinkarnation varken bevisas eller motbevisas.
Helgonens främsta argument är: "Kom med oss och se." Få är beredda att göra det. Så helgonen kommer ned
till människans intellektuella plan och talar med dem på deras eget språk. Genom sitt överlägsna intellekt skakar
de om människors övertygelse lite och får dem att tänka om. Sakta för de fram dem till utgångsläget där
experimentet kan börja. De ger initiering och experimentet tar sin början.
Många profeter och avatarer (gudomlig inkarnationer) förblev begränsade till sinnets och mayas sfärer och
nådde inte högre regioner. En del av profeterna nådde inte ens tisra til. För dem är paradiset det sista stadiet.
Reinkarnationens grundläggande regel är ett faktum. Det är en del av Skaparens plan. Livets fortsättning i
regioner nedanför Par Brahm är baserad på reinkarnation. Själar fungerar här täckta i lämpliga former av sinne

och materia. De är aldrig nakna (fria). Höljena förändras ständigt för att passa de handlingar som ska utföras i ett
liv som bestämts av den karmiska lagen. Bara genom helgons sällskap lämnar själar dessa regioner och når Par
Brahm och högre regioner, annars fortsätter de att kämpa här, täckta av sinne och materia.
Några kortfattade iakttagelser om ... med hänvisning till vad som tidigare sagts:
1. Den barmhärtige Guden är Sat Nam. Han anförtrodde skapelsens administration åt Kal som är rättvis - vad
man sår, det får man skörda. När räkningen görs upp vid slutet av varje liv får man reda på vad som gjorts fel.
När ett nytt liv börjar försvinner långsamt minnet av ens felaktiga beteende och andra händelser från tidigare liv.
2. Naturen är inte extravagant. Den ger individen den gestalt i vilken man bäst kan tillfredsställa det tidigare
livets ouppfyllda förhoppningar och begär. Om det i mänsklig gestalt skapas förhoppningar och begär som
passar ett djur, måste nästa födelse bli en nedflyttning och djurgestalten borde vara den allra lämpligaste för att
tillfredsställa dessa begär.
3. Du säger: "Efter det att den fysiska och astrala kroppen lagts av kan det inte finnas någon individualitet
mer, eftersom det inte finns någon kvar än den enda verkliga Varelsen." Detta vore möjligt, om det vid
upplösningens tidpunkt av den mänskliga och astrala kroppen inte finns några ouppfyllda förhoppningar och
begär kvar, samt att sinnet kan liknas vid ett oskrivet blad, pralabdh karman har genomgåtts, och att man inte
ådragit sig någon kriyaman karma. Detta är nästan en omöjlighet. Och hur blir det med sinchit karman som
förvaras på Trikutis topp?
Ouppfyllda begär kräver en ny kropp för att förverkligas. Och var finns den levande person som nu är
angelägen att förenas med Gud? Ingen är beredd, till och med vid den oundvikliga döden, att frivilligt överge
den fysiska gestalten om den så är utnött eller maskäten. Varelsen i det kroppsliga höljet dras ut med våld av
någon utomstående kraft - Kals agenter. När själen efter döden är i agenternas händer, är behandlingen som den
utsätts för inte bättre än den behandling som utmäts till en fånge.
Är det då tänkbart att en själ efter döden, under sådana förhållanden, springer iväg för att förenas med
Skaparen? Den är varken fri nu eller efter döden. Fängslad kommer den till denna värld och fängslad lämnar den
världen vid döden, för att igen återvända efter att den utnötta kättingen ersatts med en ny och starkare.
4. Detta kan inte sägas om alla människor som talar om sitt tidigare liv. Det finns registrerade fall där små
barn, även i muslimska familjer, har gett antydningar om tidigare liv.
5. Detta är hårklyverier. Det kan vara berättigat när ett problems huvudpunkter förståtts på rätt sätt, inte
annars.
6. Detta är en ny definition av reinkarnation.
7. Analogin med bubblan kan inte tillämpas. Själsbubblan får aldrig chans att återförenas med havet så länge
som den fungerar i Brahmand och upp till Trikutis topp, för den täcks av sinne och maya i Brahmand.
117. Ljuden från klockan och trumpetsnäckan finns redan inom dig. De kommer inte utifrån. Allt som behövs
är att du går närmare och in i ögoncentret, för att urskilja och fånga dem bland alla slags kvittrande ljud.
Problemet är att fastän sinnet önskar gå upp till centret, tycker det ändå inte om att lämna sin böjelse för saker
och ting på denna sida av centret och gör därför inga framsteg i den riktningen. Simran är ännu ofullständig. Så
länge sinnet inte stannar kvar i centret och gör det till sitt huvudkvarter, utan fortsätter springa bort från centret
har det inte dragit nytta av övningen i simran. I själva verket gör det inte simran. Det gör någonting annat, borta
från centret. Det frambringar alla slags tankar som är förknippade med världsliga, nationella och yrkesmässiga
ärenden, husliga göromål och annat. Om sinnet var upptaget med att (1) upprepa namnen och (2) upprepa dem i
centret, skulle det anses göra simran. Men om tungan upprepar namnen och sinnet är upptaget någon annanstans,
tänker på någonting annat, då är det inte simran. Namnens upprepning i centret är simran, att minnas något annat
någon annanstans är simran av detta någonting.

Simran som görs på världsliga föremål, som människan är van vid, måste ändras till att göra simran på
namnen i centret. Detta får sinnet att begränsa sig och är vad som kallas koncentration. Om sinnet håller sig till
centret och där är sysselsatt med simran eller att höra strömmen, finns det ingen anledning till att kroppens
lemmar - händer, fötter, armar, ben - och slutligen resten av kroppen inte domnar.
Det finns ingen orsak att känna sig nedslagen. Vi har att göra med sinnet, sinnet som håller alla själar utanför
centret. Kungar, diktatorer, presidenter och vanliga människor, alla springer de omkring utanför centret. Yogier,
sanyasier, asketer och filosofer misslyckas alla med att fånga sinnet. När sinnet löper amok blir resultatet krig.
Det hindrar själen från att stiga upp. Det är slöjan som hänger mellan själen och Skaparen. Nu har vi upptäckt
dess sanna väsen. Det är vår fiende. Vi ligger i krig med det och måste ta det tillfånga. Gurun, den erfarne
krigaren och veteranen, vägleder och stödjer oss. Han har beväpnat oss med Nam - ljudströmmen, som är finare
än sinnesströmmen. Så länge uppmärksamheten håller fast vid ljudströmmen är sinnet stilla och allteftersom vårt
grepp om den blir fastare, blir själen starkare och tar ledning över sinnet. Med tiden blir ställningen omvänd -
sinnet blir själens trofasta tjänare.
I vår okunnighet och svaghet stärker vi det lägre sinnet. Mästaren väcker den slumrande själen - utvecklar
den dolda styrkan inom oss genom övning i simran och Nam-strömmen. Han får oss att bekämpa våra svagheter
och besegra dem, för att därigenom göra oss lämpliga att gå in i ögoncentret och bortom. Steg för steg för han
oss till den nivå där allt annat utom gurun och Nam blir oväsentligt och upphör att ha grepp om oss.
När vi är borta från mästaren och satsang gör världen omärkligt intryck på oss, så mycket att vi ofta börjar
känna oss modfällda, uttråkade och övergivna, trots att vi regelbundet ger tid åt simran och Nam. I ett sådant
tillstånd är tillit och kärlek vårt stöd och om vår tillit är stark, svarar mästaren. Han är alltid med oss - inom oss -
och iakttar oss som en mor vakar över sitt barn. Så länge som vi är på denna sida av centret ser vi inte hur han
arbetar. Men han gör sin plikt.
Din oro och dina bekymmer är mästarens oro och bekymmer. Lämna dem åt honom att handskas med. Efter
att ha blivit fri från bekymmer är din uppgift att utveckla kärlek till mästaren. Han låter dig inte driva omkring
planlöst. Du kommer att gå upp.
Granska ditt sinne, tankarna det utsöndrar och sakerna det springer efter. Under bhajan måste sinnet göra
bhajan och inget annat. Dörren till den tionde porten öppnas automatiskt när sinnet och själen går mot den
riktningen och knackar på dörren. Springer de åt ett annat håll förblir dörren stängd.
Nam är alla varelsers mötesplats. Den botar all slags sjukdom. Guru Nanak säger: "Hela världen är olycklig.
Bara den är lycklig som ägnar sig åt Nam."
118. Ljudströmmen upphör aldrig, eftersom det bara är med hjälp av den som själen stannar i kroppen. När
ljudströmmen upphör lämnar själen kroppen. Orsaken till att du inte hör Ljudet är att ditt sinne är så djupt
inblandat i världsliga ärenden att de inte tillåter själen gå in. När sinnet går ned upphör det att få tag i Ljudet.
Botemedlet är att få sinnet att koncentrera sig genom omsorgsfull upprepning, detta stillar och samlar ihop sinne
och själ och gör det möjligt att fånga ljudströmmen. Ibland kommer människor till mig och klagar över att
ljudströmmen är så hög och kraftfull att de inte står ut med den, och att dess tonläge och intensitet bör dämpas.
Det är bara ljudströmmen som tar upp själen till högre regioner. I själva verket är det den stora huvudvägen
mellan oss och Guds kungarike. Allteftersom koncentrationen ökar blir Ljudet finare och ljuvligare. Därför är
upprepningen det första som är nödvändigt, utan den är inte koncentration möjlig. Ljudströmmen kan inte lyfta
själen om inte koncentrationen blir så intensiv att den gör det möjligt för själ och sinne att passera stjärnorna,
solen och månen.
Tro inte att du är dum eller ovärdig. Anledningen till att sinnet förlorat koncentrationen beror dels på
krigsförhållanden, med följden att korrespondensen mellan oss avbröts, dels på arbetsbelastning, brist på satsang
och närvaron av bekymmer och ängslan. Bekymmer och ängslan hindrar själen från att gå in i ljudströmmens

magnetiska fält. Om inte detta krig kommit emellan och hindrat vår korrespondens, hade jag uppmanat dig att
göra större ansträngningar.
I början räds sinnet och ogillar att gå in, dessutom värker kroppen, men gradvis försvinner smärtorna och
sinnet förvärvar koncentrationens vana. Sant Mats inledande stadier är svåra, men när de passerats och sinnet går
upp, då börjar meditationen ge glädje, så mycket att man inte kan avstå från den.
Domningen i kroppens lägre lemmar är ett gott tecken. Innan du stiger upp från meditationen bör du göra ett
uppehåll och massera armar och ben. Hela kroppen, upp till ögonen, bör kännas stel till följd av koncentrationen.
I början ska du lyssna på varje ljud du får tag i, antingen klockan eller kvittret från sparvar eller liknande.
Allteftersom koncentrationen ökar klarnar ljudet från klockan. Upprepningen är av yttersta nödvändighet. Försök
att göra upprepningen i sängen, innan du somnar och när du stiger upp.
Alla helgon har framhållit att man inte kan gå in om man inte dör medan man lever. Detta innebär att man
ska försöka göra kroppen känsellös upp till ögonen med koncentrationens hjälp. När man efter dagens arbete
känner sig trött i kropp och sinne är det bäst att koppla av genom att utföra upprepningen ensam i ett rum.
Den enda timme du ägnar åt upprepning är inte tillräcklig. Du bör avsätta ännu en timme från ditt dagliga
arbete för att ägna en och en halv timme åt upprepningen och en halv timme till att höra Ljudet ... Kan du inte se
ljuset inom dig, så fäst uppmärksamheten på mörkret och fortsätt titta in i det. Mörkret kommer att förvandlas till
ljus.
Du har rätt. Om en människa inte lyckats i meditation eller i något annat arbete, kan hon inte förmå andra att
ägna sig åt det.
Om din tillit och tro på mästaren är fullständig, behöver du inte vara orolig för din själs framtid eller att den
kommer att utsättas för födelse och död. Själen går dit den känner sig dragen. Ditt bekymmer bör vara att
regelbundet göra meditation och upprepning.
Det har funnits många helgon i Indien, både bland hinduer och muslimer, men alla är ense om att det inte
finns någon bättre metod än ljudströmmen, som är en uråldrig och naturlig vetenskap. Den är formgiven av
Skaparen själv och finns inom var och en av oss, ändå är hela nationer och länder i världen ovetande om den.
Jag uppskattar din inställning när du lägger skulden på dig själv för brist på andliga framsteg. Detta kommer
att leda till framgång. De flesta människor flyttar över skulden på metoden, läran eller mästaren. Var inte orolig.
När du ger mer tid åt meditation kommer du att lyckas ... andliga framsteg beror inte på hur lång tid det gått efter
initieringen. Det beror på koncentrationen.
Beträffande lusta, vrede, stolthet och så vidare är din uppfattning riktig. En ren karaktär är den
grundläggande basen på vilken andliga framsteg måste byggas. De fem passionerna blir allt svagare när lyckan
från ljudströmmen ökar. Till slut kommer alla passionerna och även sinnet att komma under själens kontroll. Nu
behärskas själen av dem. När sinne och själ, med upprepningens hjälp och meditation, förvärvar vanan att sitta
stilla inom, förlorar den materiella världen sin dragningskraft och den andra världen blir mer attraktiv.
Tänker vi efter finner vi att ingen följer med oss vid döden, även kroppen måste lämnas kvar. Bara mästaren
och ljudströmmen följer med oss och därför är de våra enda släktingar. Mästaren är inom dig och ser efter dig.
Gå inom och du kommer att bli övertygad om det.
... Tillåt inte att kärlek till någon annan kvinna kommer in i sinnet. Se på alla kvinnor som antingen din mor,
syster eller dotter, så att du kan göra framsteg på din andliga resa. Ha uppsikt över dig själv. Det kommer att vara
till nytta för dig. Ljudströmmen och mästaren finns inom dig. Du behöver inget annat sällskap ... Ju större
ensamhet, desto bättre. Det finns ingen större tur än ensamhet ... Alla helgon som gått till högre världar har
undvikit det motsatta könet för att få ensamhet och för att kunna utföra sin meditation utan avbrott ... Var inte
orolig.

Försök lyfta den inre slöjan och smaka på den andliga glädjen. Jämfört med den är allt världsligt skapande
och alla påfund betydelselösa och värdelösa. Den som slitit sönder den inre slöjan och behärskar sinnet har
erövrat hela världen, och hela världen står under en sådan persons befallning. Innan man söker genom världen
efter nya mediciner är det bättre om man botar sitt eget sinne.
Sar Bachans råd till en gurmukh ger större glädje när du går inom. Tvivla inte, Gud ser efter sina egna.
119. Nej, vi vill inte öka antalet anhängare för själva ökningens skull, eftersom vår uppgift inte är politisk
eller social. Vår uppgift är att hjälpa sanna och uppriktiga sökare efter Gud och vi vill inte ha några andra i vår
krets. En uppriktig själ är värd hundra vacklande.
120. Var snäll och försök att inte överanstränga dig, spara på krafterna och reservera tid för meditation. Du
behöver inte offra din sömn eftersom du har en tung arbetsbörda. Du kan skära ned på din yrkesverksamhet för
att få mer tid åt bhajan.
Ja, Kal är inte bara herre över denna fysiska värld, utan över alla världar nedanför och ovanför, samt alla
omgivande världar upp till Trikuti. Hans formella namn på hindi är Brahm. Han regerar över Trikuti, Sahansdal
Kanwal och alla regioner nedanför dem. Han är närvarande i varje varelse i sinnets skepnad!
Hinduiska shastror säger att vi går igenom Kali Yuga eller Järnåldern. För en redogörelse över Satya Yuga,
Treta och Dwapar, bör du läsa en bra översättning av Markand Puran eller Padam Puran.26 Där ges en detaljerad
redogörelse för de fyra yugorna eller tidsåldrarnas kretslopp, tillsammans med metoden för att beräkna varje
tidsålders varaktighet.
En gurmukh är en själ som nått Par Brahm och kastat av sig de tre höljena. En satsangi är en själ som
initierats av en mästare. En sanskari är en sann sökare efter Gud.
Ja, som förklarades för dig under initieringen finns det fem regioner och varje region har sitt eget distinkta
ljud eller musik som kallas Ordet. Det finns ingen ytterligare initiering. Du har fått full initiering, men musiken
hörs inte om man inte går till motsvarande region.
För dem som initierats dör aldrig gurun. Om gurun lämnar den fysiska kroppen är han med sina initierade i
den astrala och kausala kroppen och tar hand om dem. Naturligtvis kan han inte efter sin bortgång ge föredrag
eller anvisningar i den fysiska kroppen. Den yttre vägledningen övertas av hans efterträdare, men ingen andra
initiering är nödvändig. Det är sant att bara en levande mästare kan ge initiering och som följd därav befrielse till
icke-initierade, därför kan man säga att en guru ger befrielse bara så länge han lever. Men detta yttrande gäller
bara för dem som inte initierades av honom under hans levnad.
De lärjungar som följer mästarens instruktioner och utövar sin meditation i enlighet därmed, tas omhand av
mästaren vid sin död. De känner lycka över att lämna denna värld för högre regioner i hans sällskap. De som inte
hört ljudströmmen tas omhand efter det att själen lämnat kroppen och sänds tillbaka till den här världen eller tas
upp, alltefter deras tendenser och begär.
121. De olika regionernas ljud som angavs vid initieringstillfället är menade att ge en vag föreställning om
musiken som genomströmmar dem. I själva verket har musiken i dessa regioner ingen motsvarighet i den fysiska
världen. Lyckan och glädjen kan bara upplevas genom att gå in i dessa regioner. Detta gäller alla regioner, inte
bara Sat Lok.
26
Hinduiska skrifter med religiösa och historiska berättelser som beskriver gudars, hjältars och stora kungars liv
och gärningar. I allt finns det arton Puranas.

Ljudströmmen, Nam eller Shabd har sitt ursprung i Sat Lok varifrån skapelsen börjar. Det finns ljud i
regionerna ovanför Sat Lok, men det ljudet är så ytterst fint och utsökt att det inte kan förstås utan att nå Sat Lok.
Listan är inte fullständig. Den innehåller namn på mästare (Param Sants) och deras lärjungar som blev
mästare. Det är inte nödvändigt att det bara ska finnas en mästare i hela världen eller ens i ett enda land. Det har
funnits olika mästare i olika länder vid samma tidpunkt och även i samma land. Guru Nanak och Kabir var
samtida, det var även Dadu och Guru Arjan. Men läran är alltid densamma i varje land.
... Det finns en fastställd tid för dem som ska initieras av en mästare.
... I Sant Mats litteratur på hindi ges en detaljerad beskrivning av själens övergång från den fysiska kroppen
till den astrala världen efter döden.
När du kastar bort din gamla utslitna rock eller klädnad bryr du dig inte om vad som sker med den. Du bryr
dig inte om någon bränner eller gräver ned den. Samma sak är det med kroppen efter döden. Kremering kräver
mindre plats än jordbegravning. I Indien, när vi är säkra på att själen lämnat kroppen, väntar vi inte längre än den
tid som behövs för att förbereda kremeringen. Ibland, när döden inträffar efter solnedgången, lämnas den döda
kroppen över natten och kremeras efter soluppgången.
122. Utan tvivel är det ingen idé att försöka omvända andra om man inte uppnår inre frid inom sig själv.
Därför är det bättre att du arbetar hårt och går in ...
Ditt klagomål beträffande brist på framsteg i meditation beror på sinnets fel, det vill säga brist på satsang, att
sinnet får fram sin egen vilja, onödiga världsliga begär och att du placerar betydelsen av meditation i andra hand.
När koncentrationen blir tillräckligt djup med hjälp av upprepning, förlorar kroppen så smått känseln när själen
lämnar kroppens nio portar och går upp.
Allt detta kommer att ske när du arbetar hårt med kärlek och tillit. Sinnet betraktar världen och dess föremål
som viktigare än andliga angelägenheter. Ditt sinne är utspritt. Världslig kunskap sprider ut sinnet. Enkla
människor går med lätthet in. Bergsfolket i detta land är sådana, och i flera fall gick deras själar genast in så snart
som koncentrationens hemlighet gavs till dem. Vad som behövs på denna väg är ett enkelt sinne, tillit och kärlek.
Klockljudet pågår ständigt inom dig, dag och natt. Det finns fem regioner i pannan, var och en av dem sänder
hela tiden ut en tydlig hörbar och annorlunda musik från varje region. Människan sover, men det gör inte
musiken. Den slutar först vid döden. Du får ingen behållning av musiken eftersom du inte går in. Bristande tillit
gör det svårt att gå in, å andra sidan växer tilliten när man ser någonting inom. Ditt sinne har ännu inte blivit
orörligt, inte heller ägnar du erforderlig tid och ansträngning åt detta arbete.
Din uppfattning att du ännu inte är redo för andliga framsteg är inte riktig. Det finns iver i ditt sinne, men du
arbetar inte hårt nog. Jag uppskattar din kärlek, men du färdas inte på vägen. Sinnet har ännu inte blivit likgiltigt
för världsliga nöjen och du praktiserar inte Sant Mats ABC. De fem passionerna härskar över dig och trots all din
lärdom kan du inte gå in, fastän okonstlade kvinnor och barn kan det. Allt du sagt om X är helt sant. Om en
patient får medicin från en doktor men inte använder den, har han bara sig själv att skylla om han inte
tillfrisknar. Du bör läsa ditt eget brev med omsorg och uppmärksamhet. Det innehåller orsaken till din
långsamma andliga utveckling ...
Det gläder mig att veta att du är angelägen om att gå in. Detta är livets enda avsikt, eftersom inget världsligt
föremål följer med oss vid döden. Det är bara mästaren och framsteg i Nam som följer med oss ... Helt säkert har
du ökat arbetsförmågan genom fysisk träning, men det är någonting helt annat än andlig träning som får själen
att gå in och ökar den andliga styrkan. Hade du ägnat en fjärdedel av tiden du ger åt världsligt arbete till andligt
arbete, hade du med mästarens nåd lyckats gå in.
Med stor tillfredsställelse har jag läst redogörelsen för dina framsteg i ditt yrke. Ändå, vore du kung över alla
världens ... , skulle det inte vara till stor hjälp för dig vid döden. Inte undra på att uppmärksamheten, som spridits

i så många yttre riktningar, är svår att samla ihop ... Var god och se till att sinnet blir orörligt under meditationen.
Det är så mycket bortkastad tid om sinnet fortsätter att vandra under upprepningen. Du säger att du tillbringar en
och en halv timme varje dag i meditation. Till och med detta borde åstadkomma något resultat. Har det inte det,
är slutsatsen uppenbarligen att sinnet inte stannar inne under meditationen utan vandrar omkring på utsidan.
... Jag kan bara önska att du går in efter att du koncentrerat dig, och när den inre mästaren börjar prata med
dig och svara på alla dina frågor, kommer alla bedrövelser att vara över ... Så länge som mästaren inte är synlig
inom fortsätter själen, från och till, att vara modlös och misströsta.
Om mästaren talade till sina anhängare på deras eget språk skulle det betraktas som ett mirakel för världsliga
människor. De skulle omringa och plåga honom med begäran om världsliga ting. Men när en lärjunge går in talar
mästaren med honom på hans eget modersmål. Gå bara in och se vad mästaren är.
Lärjungar som älskar mästaren och inte har någon önskan i sinnet efter någonting i den fysiska världen
återföds inte, även om de inte gjort så många andliga framsteg medan de är här. De placeras på någon
mellanliggande plats, varifrån de gradvis går upp till sin destination. Å andra sidan måste de som har kvar
världsliga önskningar i sinnet återfödas, trots att de ägnat många timmar åt andlig träning. Efter återfödelsen blir
de initierade av den då levande mästaren och får tillfälle att fullfölja kursen.
Granth Sahib innehåller Guru Nanaks och en del av hans efterträdares sånger. Boken innehåller även en del
sånger av andra helgon, från olika tider och platser, som nått Sat Lok. Avsikten med att dessa sånger finns
medtagna är att bevisa att Gud är en och densamma, och metoden för att nå Honom är likadan, i alla tider och på
alla platser. Alla människor är lika och därför är sättet att nå Gud, som finns inom varje människa, också en och
densamma.
123. Ibland är inte lärjungen medveten om att sinnet vandrat ut förrän efteråt. Man ska hålla sinnet under
uppsikt och om det går ut måste man föra in det, om och om igen. På så sätt kommer sinnet, genom oavbruten
träning, att tröttas ut och bli orörligt. Detta kräver tid och uthållighet. Det är ingen lätt uppgift att göra sinnet
stilla och hålla det orörligt, men man får inte tappa modet. Allteftersom sinnet blir stilla blir Ljudet klarare och
kroppen domnar.
En soldat är inte ansvarig för sina handlingar. Det är befälhavaren som leder och ger order om dödandet som
är ansvarig. Soldaten är bara ett verktyg. Han ådrar sig inte någon karma i samband med sina plikter. Karman
drabbar befälhavarna.
Ja, det finns även en nedåtgående tendens från människa till djur, till växt, och så vidare i överensstämmelse
med de handlingar som utförts i människokroppen. Det finns två strömmar, eller snarare en cirkel som rör sig
likt ett hjul - människan befinner sig på den översta delen och mineralerna på den nedersta.
Ett tillbakadraget liv är bättre för koncentration och meditation än det så kallade sociala livet.
Ja, Satgurun är herre och mästare över sina elevers öden, men han ingriper inte i deras pralabdh karma,
vilken resulterar i dåliga eller goda omständigheter i deras liv. Efter döden belönar han var och en i
överensstämmelse med deras karma och hängivenhet.
Krodh (vrede) skingrar sinnet så att det sedan blir svårt att samla och tämja det. Du bör undvika vrede och
istället försöka sysselsätta sinnet, så långt det är praktiskt möjligt, med upprepning.
124. Vad kriget beträffar bör en satsangi inte känna sig upprörd och få sin sinnesfrid störd på grund av det,
eftersom ingenting händer utan mästarens direktiv. En satsangi utför handlingar utan att eftertrakta dess frukter
och lämnar resultaten i mästarens händer. Det är vår sak att göra det bästa i allt och lämna resultaten åt hans
vilja.

Den angelägenhet som är viktigare för dig är bhajan. Detta är den enda avsikten med att vi kommer till denna
värld. Att du känner dig sömnig betyder att upprepningen är svag. En lärjunge som är framgångsrik i upprepning
av de fem heliga namnen är också framgångsrik i koncentration och att lyssna på ljudströmmen.
Din huvudsakliga strävan ska riktas mot att stilla sinnet, vilket är ett resultat av upprepning. Försök att utföra
upprepningen i en ställning, ändra ställningen så lite som möjligt. Sinnet blir först stilla efter två timmars
sammanhängande upprepning. Utför man upprepningen medan man går omkring, uträttar ärenden och liknande,
känns sinnet lugnare när man sätter sig ned för att meditera.
Förlora inte koncentrationen på mästarens gestalt medan du utför din dagliga upprepning.
... För att kunna gå in behövs kärlek och tillit till mästaren och en viss likgiltighet för världsliga smärtor och
nöjen. Fortsätt med att göra din plikt och öka kärleken och tilliten till mästaren. Det är allt du kan göra. Mästaren
kommer göra sin plikt att beskydda dig här och i livet efter detta. Tvivla aldrig på hans barmhärtighet och nåd.
Andliga framsteg är inte en enskild individs eller nations monopol.
Var snäll och försumma inte att varje dag läsa något ur en Sant Mat-bok, till exempel Mysticism, The
Spiritual Path, With a Great Master in India, Sar Bachan osv. Det håller sinnet i form och angeläget om bhajan.
125. Med smärta har jag läst ditt klagomål om din son. Hans elakhet och otacksamhet tycks bero på intryck
från tidigare födelser vilka blivit pralabdh karma för honom i detta liv. Det är nästan omöjligt att tvätta bort
intryck från tidigare liv. De måste levas ut och det är vad som händer. Sådana ting är inte begränsade bara till ditt
land. Jag har haft liknande erfarenhet, även här i vår sangat, av otacksamhet, olydnad och fadermördares
uppförande.
Följaktligen har alla helgon och fromma män från varje religion framhållit rådet att vi under vårt mänskliga
liv bör leva rent och fromt, fria från fientlighet och hat för andra. Misslyckas vi med det, är det lätt att intrycken
av hat och fientlighet bär frukt i nästa liv. Det är meningslöst att diskutera med sådana människor. De lyssnar
inte på förnuft och inte heller på vädjan till deras tacksamhetskänsla och kärlek. Endast skräck kan avhålla dem
från deras onaturliga levnadsbana.
Följaktligen råder jag dig att vidta åtgärder för att skydda dig, så att hans angrepp inte kan skada dig mer,
även om detta inte undgår att såra dina känslor och skada ditt rykte. Gör din viljekraft stark, så att bhajan och
simran inte blir lidande. Jag är inte förtrogen med ditt lands lagar. Du kan anlita en advokat som kan försätta dig
i försvarsställning utan att ingripa för kraftigt mot honom. Lämna honom till mästaren. Din son kommer att
skörda resultaten av sina egna handlingar, men försvara dig mot hans angrepp. Du har all min medkänsla. Du
kan också be till den inre mästaren att rädda dig från denna plåga.
126. Det gläder mig att få veta att det inträffat en välkommen förändring i din sons liv. Du kan hjälpa honom
och försöka förklara Sant Mat för honom, så att han kan leva ett oklanderligt liv.
127. Från ditt sista brev hade jag hoppats att din son förändrats till det bättre, det gör mig ledsen att finna att
han blivit sitt forna jag igen ... Du har gjort mer för honom än dina medel tillät. På ålderdomen behöver du
pengar, hjälp, tröst och någon kärleksfull person som tar hand om dig. Du kan inte förlora mer pengar till honom,
fortsätter du hjälpa honom vill han ha ut mer och mer av dig. Det är bättre att lämna en sådan person i fred, så att
han inte får något tillfälle att göra alla de förfärliga saker som han tidigare gjorde mot dig. Ingen kan lägga sig i
hans karma. Han måste leva sin utmäta tid och det dåliga sällskap som han inte lämnar kommer att orsaka hans
undergång. Hade han övergett sina ondskefulla kamrater och umgåtts med goda och anständiga vänner, hade han
kanske förbättrat sig ...

Sörj inte över söner och döttrar som är neurotiker eller som kommit på avvägar. Detta släktskap är bara
tillfälligt och i själva verket inget släktskap alls. Verkliga släktingar är de som delar våra synpunkter, är vänliga
och hänsynsfulla och har medkänsla med vår strävan. Var snäll och gör bhajan och simran varje dag med kärlek
och tillit.
128. Pojken måste arbeta av sin egen karma medan du måste genomgå din. Varje själ måste lämna en
redogörelse för sina egna handlingar. Ingen kan ta på sig den karmiska återverkan från andra. Din son har en
räkning att göra upp med dig från tidigare liv. Så är det med alla personer som vi hade förbindelse med i tidigare
liv, vare sig som söner, döttrar, systrar, mödrar eller andra släktingar. Var snäll och känn ingen sorg för hans
skull, eftersom världsliga släktingar inte följer med oss när vi lämnar den fysiska världen. Bara ljudströmmen
följer med oss. Fatta tag i strömmen och låt resten ta hand om sig själv.
129. Genom Hans nåd har Dera förblivit tryggt under omvälvningen mellan olika folkgrupper. Punjab
genomgår svåra tider. Vi har gått igenom en befolkningsförändring i en skala utan motstycke. Rika och fattiga är
i samma båt med elände överallt. Ingen kan säga vad som står på tur. Vi fogar oss efter Hans vilja. Rykten och
propaganda förvirrar mannen på gatan. Var snäll och lita på att saker och ting händer efter Guds vilja. Dålig
karma är roten till denna hemsökelse. Den karmiska lagen är obeveklig. Dera har inte bara förblivit orört, utan
har blivit boplats för omkring tvåtusenfemhundra flyktingar som nu är i färd att ge sig iväg för att slå sig ned i
byar och städer.
130. Människan är den högsta skapelseformen, inklusive änglarna. Människan är Guds avbild. Skaparen och
hela skapelsen är inom henne och hon har fått privilegiet att möta Skaparen medan hon lever. Detta är avsikten
med människans liv.
Hela hemligheten finns i den del av huvudet som befinner sig ovanför ögonen. Vägen för att möta Skaparen
ligger också inom människan och denna väg utgör grunden för alla viktiga religioner, men deras anhängare är
ovetande om detta. De är nöjda med ritualer, ceremonier, att läsa skrifter och böner, idka välgörenhet, att leva ett
kyskt liv, arbeta för mänsklighetens sociala och intellektuella uppbyggelse - därigenom känner de sig dygdiga -
som belöning förväntar de sig frälsning efter döden. Denna uppfattning är oberättigad.
Vägen är Ordet i Bibeln, Kalma hos profeten Muhammed, Shabd, Nam, Dhun, Akash Bani osv. i hinduismen
och Nad i Vedorna. Dessa ord har samma betydelse och avser samma grundläggande sak - Guds röst - som hela
tiden pågår inom oss. Vi har förmågan att höra den när uppmärksamheten hålls kvar inom, istället för att låta den
springa ut i den yttre världen.
Det finns inget konstlat i Ordet. Det är inte skapat av människan. Det håller oss vid liv och upprätthåller hela
skapelsen. Johannesevangeliet försöker i kapitel 1, verserna 1-14 förklara det med ord från mänsklig erfarenhet.
Ordet är Skaparens formgivning, ämnad för människan att fatta tag i från ögoncentret och följa det ända upp till
sitt ursprung och därigenom bli gudalik.
För att bringa mer klarhet i ämnet var vänlig och studera Sant Mat-litteraturen. Känner du dig intresserad ska
jag med glädje besvara varje fråga i detta ämne.
131. Det gläder mig att läsa om dina aktiviteter för att förbättra människors förhållande och jag önskar dig
framgång i ditt arbete.
Beträffande initiering råder jag dig att fundera djupare över frågan och att inte ha någon brådska. Mästarnas
väg är rakt motsatt den väg som de lärda och allmänheten följer. Deras sinne är sysselsatta av litterära

verksamheter och andra människors materiella och mentala välbefinnande. Följaktligen arbetar sinnet i den yttre
världen och sprids ut. På mästarnas väg måste sinnet dras tillbaka från omvärlden och även från kroppen
nedanför ögonen samt koncentreras i ögoncentret.
Hela hemligheten finns i den del av kroppen som finns ovanför ögonen och sökandet efter sanning ska göras
där i det inre. De lärdas sinne är komplicerat för de har lagrat och lagrar dagligen mycket nytt i det. För att resa
på mästarnas väg har ett enkelt sinne en klar fördel. Detta betyder emellertid inte att lärda och andra människor
inte kan följa mästarnas väg. Tonen i brevet kan verka avskräckande, men det enda som antyds är att dessa
människors sinne står som ett stort hinder i deras väg. De måste glömma bort eller befria sinnet från vad de lärt
sig för att komma till ögoncentret.
Återigen, mästarnas väg är lång och det tar tid att forma sinnet. Tillbakadragandet av den utspridda
uppmärksamheten in i ögoncentret fordrar tålamod, uthållighet och tillit. De lärda blir otåliga när de upptäcker
sin hjälplöshet med att kontrollera sinnet. De börjar tvivla på den givna metodens effektivitet. De vill ha snabba
resultat, men har ingen aning om att sinnet är den kraft som håller igång hela världen och att världen dansar efter
dess pipa. Det uttrycker sig genom lusta, vrede, girighet, bundenhet och stolthet och vem är fri från dem? Att
försöka koncentrera sinnet i ögoncentret är att söka gräl med det och det är en livslång strid. Om man är
framgångsrik i denna kamp är priset evig lycksalighet. Då upphör kretsloppet i födelsens och dödens hjul.
Det finns ingenting konstlat i mästarnas metod. Den är inte skapad eller formgiven av människan. Den är
naturlig och närvarande i alla. Mästaren pekar bara ut metoden och lärjungen måste arbeta efter den. Lärjungen
har sin plikt och läraren sin. Alla mästare genom tiderna, oavsett geografiskt område, har följt denna enda metod
- ljudströmmen eller Ordet.
Jag tror du vet att en lärjunge på vägen måste avstå från kött, fisk, ägg och matvaror som innehåller detta och
även alkoholhaltiga drycker. De förhärdar sinnet och på den andliga resan är dess användning inte tillåten.
132. Du gjorde helt rätt i att sända kopior av breven till sökarna som du gjorde. Det var vänligt att du gjorde
dig besväret och jag uppskattar det. Som du säger kommer det utan tvivel alltid att finnas några som inte är
särskilt entusiastiska, men så småningom kommer de alla tillbaka. Det finns ingen anledning till oro. Låt dem ta
den tid de behöver. Det är bättre att göra lite mer för dem, att göra vårt yttersta för att hjälpa och stimulera ett
intresse, hellre än att försumma något tillfälle att göra dem en verklig tjänst. Ibland behöver de svaga lite extra
hjälp och vänliga påminnelser. Du kan alltid skriva och fråga om de är intresserade av mer litteratur. Svarar de
inte, så låt dem vara.
Vad X beträffar har hon utan tvivel haft en del svårigheter och känt sig nedslagen. Jag tror hon behöver all
uppmuntran hon kan få från dig och de andra. Allt är väl med henne, men hon får kämpa hårt. Naturligtvis gjorde
du rätt i att förmedla initieringstexten till henne. När du följer det inre ljuset gör du inga misstag. Om ljuset inte
är entydigt eller säkert så gå vidare och ge instruktionerna, hellre fria än fälla den sökande, såvida du inte är helt
säker på att någon inte motsvarar förväntningarna. Kom ihåg att det finns många som är svaga och de behöver
vår hjälp. Vi får inte avvisa dem för att de är svaga. Svaga män och kvinnor är inte alltid dåliga. De behöver helt
enkelt ett starkt stöd från en verklig broder eller syster, såväl som mästarens hjälp. Låt oss alltid göra vad vi kan
för dem.
... Du säger: "Mästaren närmar sig var och en av de fem gudomligheterna i deras eget rike och förenar sig
med dem, den ene efter den andre, och tar slutligen del av deras ursprungliga essens", och så vidare. Detta
stämmer bara när mästaren själv var en lärjunge och för första gången gjorde den uppåtgående resan. Efter att ha
blivit mästare behöver han inte förenas med dem när han går upp. Och en mästare blir inte mästare genom att ta
del av de fem gudomligheternas kraft i de olika regionerna.
Du säger att detta är vad mästarskap består av. Det stämmer inte riktigt. Mästarskap uppnås när man når Sach
Khand och förenas med Sat Purush. Först då är människan ett helgon och en mästare. Allt som hänt innan det är
bara en del av träningens förlopp inför mästarskap - utbildad och förberedd så att säga. På vägen upp behåller

mästaren alltid sin egen gestalt - efter det att han blivit mästare - och hans strålande gestalt blir alltmer strålande
för varje etapp i hans uppåtgående utveckling. Men det är alltid hans egen gestalt, inte den av någon gudom i de
olika regionerna.
Som du antyder kommer frågan hur man ska tillbe på rätt sätt att lösa sig själv. När du ser mästaren inom vet
du instinktivt veta vad du ska göra. Du kommer alltid att älska och tillbe din egen mästare. Men självklart
kommer du även att tillbe alla andra helgon. Vi anser alla att det inte finns något större privilegium än att få buga
vid ett sant helgons fötter. Själv är jag innerligt tacksam för att jag får lov att åtnjuta detta heliga sakrament.
133. Det är ett gott tecken att flyga i ett halvmedvetet sinnestillstånd, men vi bör försöka få själen att lämna
kroppen i ett fullt medvetet tillstånd och få den att flyga upp. Detta äger rum när sinnet koncentreras. När du
sitter i meditation var snäll och se till att sinnet inte vandrar ut. Vandrar det ut, för det tillbaka så att det kan börja
arbeta på insidan. När sinnet börjar stanna inom kommer själen och sinnet att börja arbeta på insidan och du
kommer att känna dig lycklig. När du sitter i meditation och sluter dina yttre ögon, försök då att titta in i mörkret
med det inre ögat. Gradvis börjar du uppfatta ljus. Var snäll och ägna tre fjärdedelar av din totala meditationstid
åt upprepningen av de fem heliga namnen, eftersom detta medför koncentration, och en fjärdedel åt att höra
Ljudet från det högra örat.
134. För att besvara din fråga om andar som kontaktas på spiritualistiska seanser, kan jag säga att på sådana
möten kan man träffa på alla slags andar som kan ge meddelanden. Det kan vara döda släktingars andar,
främlingar eller invånare från några av de lägre astralplanen som varit där sedan evigheter, de kan kallas devas
eller änglar.
Men ett ord av försiktighet är här på sin plats. Sådant som visar sig under seanser går inte att förlita sig på.
Det är stor risk att man tror att de är några älskade släktingar. Även mediet kan vilseledas med avseende på deras
identitet. Ibland utsätts man för bedrägerier vid seanser - av den anledningen är det bättre att hålla sig borta från
alla seanser.
Det är bara när du själv, medvetet och oberoende, går in på det astrala planet som du med egna ögon kan se
och inte längre behöver bli lurad. Då har du inget behov för medier eller vägledare. Du ser och vet av egen
förmåga, oberoende av alla andra. Detta är det enda rätta och konstruktiva sättet att komma in i de övre
regionerna.
Det är inte alls troligt att sådana "personligheter" som du kontaktat någonsin har varit dig själv i något
förflutet liv. När du lämnar det astrala planet eller andra plan för att återfödas, lämnar du inte kvar någon
personlighet som på något sätt nu kan kommunicera med dig. De avlagda astrala "skalen" kan inte hålla någon
intelligent kommunikation med dig nu. Dessutom tar du med dig din verkliga astralkropp när du återvänder till
jordelivet. Du har nu samma astralkropp som du haft i tidigare liv. Den följer alltid med dig tills du stiger upp till
den andra regionen - Trikuti - där och då överger du astralkroppen och behåller bara kausalkroppen. När du
stiger upp till den tredje regionen lägger du även av kausalkroppen och själen står naken (fri) i all sin härlighet
och ljus, för första gången inser själen att den är ren ande. Dess ljus motsvaras här av ljuset från tolv av våra
solar tillsammans.
Utan tvekan är det möjligt att behärska materian i ett omedvetet sinnestillstånd. Men det kan vara farligt att
försöka göra det. Vänta tills du går upp till den första regionen. Då kommer du tillfullo förstå lagarna för
sinneskontroll och blir i stånd att alltid använda sinnet konstruktivt utan att bli straffad. Under inga som helst
omständigheter får du försöka utföra något mirakel, även om du är i stånd till det. Ibland är straffet kännbart,
men framför allt sätter det stopp för dina uppåtgående framsteg, något som måste skyddas.
Oaktat alla dina ekonomiska problem, måste du i meditationen orubbligt koncentrera dig i ögoncentret och du
måste få hjälp, därför att din vilja växer sig starkare och sinnet blir mer koncentrerat. Ju mer fulländad

koncentrationen är, desto större makt har man över alla naturkrafter. Sinnet är en mycket stor kraft, men innan du
kan använda det på rätt sätt måste du besegra det. Bemästra ditt eget sinne och du är herre över allt annat. Det är
bäst att aldrig försöka dra nytta av någon lag förrän du bemästrat ditt eget sinne, och då ligger alla världens lagar
vid dina fötter.
135. Jag utgår från att du förstått det väsentliga i helgonens lära. Kortfattat är det en praktisk metod för att
skilja själen från dess förbindelse med sinne och kropp och därefter förena den med källan, den högsta Skaparen.
Målet är att förena själen med sitt ursprung. Avsikten är inte att hålla kroppen fri från sjukdom, förlänga åldern,
påverka andras sinne eller att utföra mirakel som en del andra system gör anspråk på. Dessa krafter är en följd av
sinnets koncentration.
Sant Mats anhängare förvärvar dessa krafter när de lyckats koncentrera sinnet. I deras eget intresse tillåts de
inte använda eller slösa bort sina energier i sådana verksamheter. Energin ska bevaras för att göra ytterligare inre
framsteg. Kort sagt, en lärjunge finner inte vägen till inre världar så länge de slösaktiga tendenserna inte
besegrats, precis som en far inte skulle anförtro sina dyrbarheter åt en slösaktig son.
Sant Mat följer ljudströmmens naturliga väg, som är den förbindande länken mellan Skaparen och individen.
Individen är okunnig om denna inre ström därför att uppmärksamheten är riktad utåt och strömmen finns inom.
När man är vaken är uppmärksamheten fäst vid yttre föremål. När man sover är man omedveten och i
drömtillståndet är förbindelsen av intryck från yttre föremål bristfällig. Om uppmärksamheten hålls inom - i
medvetandets centrum (punkten ovanför och bakom ögonen, kallad det tredje ögat) - kommer den att uppfatta
ljudströmmen som i sin tur håller fast den, förutsatt att uppmärksamheten inte har någon tendens att igen
återvända till yttre föremål.
I början är det en hård kamp att föra uppmärksamheten till ögoncentret. För en del kan det vara åratals
arbeten, samtidigt som det finns de som genast går in. Men när man förvärvat vanan att nå centret gör glimtar av
den inre världen denna studie intressant. En pojke går vanligtvis motvilligt till skolan, men lämnar ogärna ett
universitet.
Det går inte att fastställa en tid när någon persons uppmärksamhet börjar stanna inne i centret. Det beror på
längtan, tillit, uthållighet och ens förflutna karmaregister. I detta system finns inga ritualer eller sedvänjor som
måste efterföljas. Det är en inre väg och var och en måste själv gå in, oberoende av andra.
Ljudströmmen är grunden till alla stora religioner. Deras grundare praktiserade ljudströmmen och deras
böcker talar om den. Skrifterna innehåller erfarenheter av inre världar när de färdades på strömmen.
Ljudströmmen befriar själen från världens materiella band och från sinnets snaror, samt leder själen till
Skaparen. Människans första plikt är att lära känna sig själv, det vill säga, att befria själen från sinnets och
kroppens band och därefter förena själen med Skaparen. Detta är den viktigaste tjänsten.
Om du finner att du är beredd att ta emot instruktionerna och initieringen får du gärna ta kontakt med X. Jag
skriver till honom om detta. Jag hoppas du kan klara dig utan ägg, kött, fisk och alkoholhaltiga drycker.
136. Jag har läst om dina inre upplevelser. De är ännu av inledande natur. När koncentrationen tilltar ser du
underbara fenomen inom som gradvis rullas upp inför det inre ögat. Du ska inte vara rädd för att gå in eftersom
mästaren vakar över dig. Råkar du ändå på något som orsakar rädsla, ska du upprepa de fem heliga namnen som
du fått eller tänka på mästarens gestalt. Rädslan kommer då att försvinna.
Du får inte berätta om dina syner för någon, inte ens för din man, men du kan skriva om dem till mästaren.
Om du avslöjar dem för andra avstannar framstegen. Det kan liknas vid en ångmaskin som fungerar bättre och
mer kraftfullt om alla ventiler är stängda.

Händelser i denna värld orsakar sorg eller glädje. När du upplever sorg behöver du inte personifiera sorgen
och tappa modet, som du inte heller gjort under din mans långvariga sjukdom. Men på samma gång bör
någonting göras för att avlägsna problemets orsak och bibehålla sinnet i fridfull jämvikt.
Det gläder mig mycket att höra om din iver att verkligen arbeta med de andliga övningarna, såväl som din
villighet att följa anvisningarna. Att lyda mästarens instruktioner gör elevens väg lättare och underlättar för
framsteg. Världen har inget högre att erbjuda än Sant Mats sanning. Det gläder mig särskilt att höra att du gör
din bhajan och simran regelbundet och är i stånd att höra ljudströmmen och de inre melodierna. Faktum är att det
är ljudströmmen som håller ihop världen. Så småningom kommer de högre harmonierna att ta upp själen till den
högsta regionen. Med tillit och ständig övning kommer du en dag att kontakta de finare harmonierna. Hinder
måste komma, men som du så riktigt påpekat är de bara en språngbräda om man handskas med dem på rätt sätt.
Vårt eget sinne är i själva verket vår största fiende som måste övervinnas. Det görs med Shabd, övning i
ljudströmmen, som är en absolut säker metod.
Det finns ingen anledning att vara rädd, tänk på mästaren och upprepa de fem namnen och om du igen känner
någon svårighet eller rädsla, så kommer hjälpen. Upplevelsen som du fick var mycket bra. När eleven går framåt,
ser, hör och upplever han många saker. Gå vidare utan uppehåll med tro och tillförsikt.
Sant Mats löften:
1. Kyskhet. Du ska se på alla män som dina bröder eller äldre släktingar. På samma sätt ska män se på kvinnor
som systrar eller mödrar.
2. Fullständig avhållsamhet från kött, fisk, ägg och alkoholhaltiga drycker.
3. Bortsett från mästarens gestalt, visa aldrig vördnad för någon gestalt som uppträder på den inre sidan under
meditationen.
Sinnesstämningar beror på både mentala och fysiologiska förhållanden. Även stjärnorna har inverkan, vi bör
komma ihåg att vi är födda under särskilda stjärnkonstellationer på grund av tidigare karma. Vi är själva vårt
ödes arkitekt. Igen, när den positiva kraften utövar ett starkt inflytande finns det alltid en önskan att gå högre
upp, men när den negativa kraften tilltar blir vi dystra och det finns en tendens att gå ned.
137. Nej, du är inte ensam. Mästaren är alltid med dig och vakar över dig. Överge all ängslan och anförtro
nära och kära till mästarens omsorg. Ge regelbundet så mycket tid du kan åt upprepningen, med omsorg och
uppmärksamhet. Vid denna tid bör ingen tanke tillåtas uppstå i sinnet. När koncentrationen ökar genom
upprepning får du mer frid och större glädje.
Beträffande kremering kan du göra som du vill, precis som när dina skor blivit gamla och utslitna bär du dem
inte längre, utan gör dig av med dem på lämpligt sätt. Den döda kroppen är som ett avlagt klädesplagg som man
kan göra sig av med på lämpligt sätt. Sant Mat befattar sig med själen, inte kroppen. Begravning eller kremering
är endast sedvänjor.
138. Lidande och fattigdom är också förutbestämda för var och en före födelsen i enlighet med karma från
tidigare liv. Karman måste genomgås, men en mästares lärjunge vars själ gått in blir likgiltig för yttre
omgivningar.
139. Det gläder mig att höra att din son klarat sig välbehållen ur krigets svåra prövningar.

Nej, efter döden påverkas inte den enes karma av den andres. Förhållandet är brutet. Relationen var mellan
två kroppar. En kropp har dött och dess själ kan inte ses av den överlevande kroppen. Ibland attraheras de döda
av de levande på grund av kärleken som lever kvar mellan dem. Den överlevande kan ändå inte uppfatta den
okroppsliga själen.
Mästaren är alltid med dig. Han är alltid närvarande hos sina lärjungar i sin astrala gestalt. För att bli mer fast
förankrad i din andliga övning måste du arbeta hårt.
Den blåaktiga stjärnbilden och stjärnorna befinner sig vid början av den inre världen. Försök att bana väg
inom.
Framstegen fortsätter även om mästaren har lämnat jordeplanet för alltid. Detta är grundat på erfarenhet. Min
mästare initierade en dam och lämnade detta liv kort därefter. Flera år senare gick damens själ mycket långt in.
140. Det gladde mig mycket att läsa brevets innehåll. Många av frågorna har besvarats i mitt brev till X som
du förväntas läsa.
Det gör mig mycket nöjd att konstatera att du redan befriat sinnet från onödiga önskningar och aktiviteter.
Om du fortsätter denna process, att kasta ut alla önskningar och tankar bortsett från de nödvändiga, kommer du
att börja uppleva glädje i koncentrationen. För när sinnet blir stilla reflekterar det mästarens gestalt i sitt inre
såväl som det heliga Ljudet, på samma sätt som en sjös yta återspeglar de träd och hus som står vid dess strand
med sådan klarhet att spegelbilden ser verklig ut. Å andra sidan, störs vattnet av vinden försvinner reflektionen.
Likaså störs vår mentala jämvikt varje ögonblick av önskningar och tankar, och sinnet och själen flyter hela tiden
ut i det yttre så att mästarens strålande gestalt och det inre Ljudet inte kan återspeglas. Detta är anledningen till
att vår utveckling är så långsam. När ditt sinne, befriat från alla tankar, koncentrerats i en punkt, då återspeglas
ovannämnda visioner i det.
Alla föremål i den materiella världen, utom själen och det heliga Ljudet, är förgängliga. De genomgår
förändring i varje ögonblick. Denna värld står under Kals herravälde, människor kallar honom Gud eller Brahm.
Alla står vi under hans uppsikt. Vårt sanna hem är den rent andliga regionen (Sach Khand) och vår sanna Fader
är Sat Nam. Han är havet och vi är bara droppar av detta hav. Varje droppe längtar efter att förenas med havet.
Precis som Sat Purush är oförgänglig så är även själen det. Kal kan inte döda oss, men vi är underkastade hans
befäl och han vållar oss stor smärta. Han har bundit oss med begärens kedjor och karma.
Tänker vi ordentligt efter tycks skapelsen vara en fantastisk karusell. Alla själar som bebor denna materiella
värld är indelade i fem klasser, i enlighet med antalet tattwor (grundbeståndsdelar eller element) inom varje
klass:
Den första klassen omfattar växtriket, där vatten är den enda aktiva beståndsdelen (tattwa). De fyra
återstående tattworna är inaktiva.
Därefter kommer insektsvärlden där två tattwor är aktiva, eld och luft27 - de tre återstående är vilande.
Den tredje klassen består av varelser födda ur ägg. Här är vatten, eld och luft aktiva - de två återstående
beståndsdelarna är inaktiva.
Den fjärde klassen är högre stående djur, där det enda passiva tattwat är eter, medan de återstående fyra är
aktiva. Det är därför djur saknar urskillningsförmåga.
Den femte klassen består av människan, där alla fem tattworna är i full aktivitet.
27
Det finns två sorters insekter. De som flyger har luft och eld som sina två aktiva elementen och för de som
kryper eller krälar är jord och eld aktiva.

Dessa tattwor ska inte förväxlas med kemistens element. De har att göra med materians tillstånd, inte dess
beståndsdelar.
Nu upptäcker man att Kal mycket skickligt har snärjt in alla dessa fem klasser i det karmiska nätet, eftersom
han för varje klass ordnat det så att varelser måste äta andra varelser. Betrakta situationen för havets varelser - de
största fiskarna äter andra stora fiskar, de senare äter i sin tur småfiskar och dessa äter än mindre fisk, vilka
livnär sig på insekter i vattnet. Kort sagt i vatten måste en levande varelse äta en annan eftersom det inte finns
någon annan föda. Ta nu varelser på torra land - där tigrar, lejon och vargar dödar getter, får, hjortar och så
vidare, medan de sistnämnda lever på växtriket. Sparvar, som lever av insekter, äts av hökar. Människan lever på
alla slags fåglar, djur och vegetabilier. Således äter levande varelser andra levande varelser i hela världen. Nu är
regeln den, att varelser som äter andra varelser ska ätas av dem som de äter. Hur kan det då finnas någon
möjlighet att betala tillbaka den karmiska skulden?
Betrakta nu själar som bebor de högre regionerna av subtil materia. De är lika utsatta för smärta, nöje och
passion som själar är i denna värld av grov materia. De vars karma är värst tvingas lida i helvetet, andra vars
karma är litet bättre tvingas vandra omkring som spöken och onda andar. De vars karma är ännu bättre vistas i
Deva Lok eller Pitri Lok, medan ännu högre själar gläds åt Paradiset. De som är ännu renare vistas i Baikunth
(högre paradis), medan själar från inkarnationer, högre profeter och yogier vilar sig i Brahms region (Trikuti).
Där åtnjuter de denna regions nöjen under en mycket lång tidsperiod, men till slut efter sin tilldelade tid, måste
även de återfödas till denna materiella värld.
Kals sfär, i vilken alla själar cirkulerar i enlighet med sin karma, sträcker sig från Trikuti och ned till
växtriket. Cirkelns härskare är Kal (Brahm), som önskar stänga in alla själar i sitt eget område. Han är noga med
att inte låta dem lämna denna sfär, så att den inte blir avfolkad.
När Sat Purush, varifrån alla själar har sitt ursprung, fann att de råkat illa ut sände han sina helgon från Sach
Khand för att initiera själar till sin väg. Helgon är alltid närvarande i denna värld. Deras uppgift är att ta själen
från Kals sfär till Sach Khand. De blandar sig inte i världens religioner. Deras lära är densamma för alla,
nämligen att få själen att lyssna på det heliga Ljudet, eftersom strömmen av Ljud kommer direkt från det högsta
Väsendet. Därför är Ljudet den direkta vägen till Sach Khand.
Så småningom när sinne och själ fästs vid Ljudet bränner det bort alla våra orenheter och gör oss rena. När
sinne och själ är rena attraheras de av Ljudet och börjar stiga upp inom. När båda till slut når Trikuti blir sinnet
ett med Brahm. Sinnet skapades i denna region och kommer att uppgå i den. Då går själen, befriad från sinnet,
till Daswan Dwars region (Par Brahm), där upptäcker själen att den är fri från all sjukdom och att den lämnat
Kals sfär bakom sig. Satgurun tar då gradvis upp själen till Sach Khand. Det enda sättet att komma ut ur denna
värld och lämna Kals rike är att lyssna till det heliga Ljudet och ha kärlek till Satgurun.
Kanske invänder du mot att när naturen gjort varelser till varelsers föda, varför är det då förbjudet att äta djur
och varför är vi tillsagda att leva på vegetarisk diet? Svaret är att synd, som förorsakar själ och sinne smärta,
beror på antalet aktiva tattwor. Grönsaker och frukt rekommenderas därför att de har inget sinne eller innehar det
i ett vilande tillstånd, ur stånd att känna smärta och beklaga sig. Att förgöra insekter är en större synd än att äta
grönsaker, att döda fåglar är värre än att förgöra insekter och att döda däggdjur är värre än att döda fåglar. Värst
av allt är att ta människors liv. Det skapas karma även när man äter grönsaker, men inte så tung som när man äter
djur. Det är bara det heliga Ljudet som är mäktigt nog att tvätta bort all slags karma. Ju lättare karma, desto mer
dras själen mot Ljudet.
Detta brev är mycket långt och kanske tröttande, därför vill jag avsluta det här. Resten kommer senare, vid
någon annan gång.
141. Vad X beträffar så är hennes karma mycket tung och eftersom helgon inte önskar ge sina anhängare en
ny inkarnation i den materiella världen, förefaller det passande att hennes karma tvättas bort i denna födelse.
Utan tvekan är hon i stora svårigheter, men karmaskulden måste betalas av - annars förorsakar den en ny födelse.

En mor tar sitt barn till kirurgen för att öppna en böld, avsikten är inte att förorsaka barnet smärta, utan hon vill
se till att barnet uppnår bästa möjliga hälsa. Utan att genomgå smärta kan inte barnet tillfriskna, på samma sätt är
tillståndet med X. Var snäll och uppmuntra henne så att hon inte tappar modet, utan bär sin sjukdom med
tålamod och tapperhet, då det är för hennes eget bästa.
Hittills finns det ingen engelsk tidskrift om denna väg. Vi kommer skicka varje ny engelsk Sant Mat-bok som
publiceras till dig.
Din redogörelse att din man och du själv har olika erfarenheter medan ni reser utefter samma väg stämmer.
Var och en har olika karma, därför upplevs framgång och avbrott längs den andliga resan olika, trots att ni båda
befinner er på samma väg. Fastän mycket av din karma liknar din mans, kan det ändå inte vara så i sin helhet och
därför finns det olikheter på resan. När hustrun är sjuk behöver inte mannen nödvändigtvis vara det, var och ens
karma är annorlunda.
Om den föreskrivna ställningen upplevs som obekväm, kan man sitta i en fåtölj med händerna i den
föreskrivna ställningen, eller kan man sitta på huk och använda en bräda som stöd för armbågarna. X behöver
inte använda den föreskrivna ställningen. Låt henne inta vilken bekväm ställning som helst i sin stol eller säng
och vänd hennes uppmärksamhet mot Ljudet. Huvudsaken är att när man intagit en ställning ska man inte ändra
på den under sittningen.
Jag uppskattar mycket att du inte har något emot att hålla dig undan människors sällskap. Eftersom inget
utom det heliga Ljudet och gurun hjälper oss vid dödens tidpunkt och eftersom samhället inte kan hjälpa oss,
varför ska vi förälska oss i andras sällskap och i den fysiska världens saker och ting? De var avsedda för vår
bekvämlighet och vi bör ta dem till hjälp alltefter behov, men inte göra dem till idoler som tillbeds. Verklig
avsägelse beror på sinnets inställning. En människa som håller sinnet fritt från världen medan hon lever i den och
gör dess arbete, kan sägas ha avsagt sig världen. En människa som lever i ensamhet med sinnet fyllt av världsliga
önskningar, bör kallas en världslig människa.
Din önskan att besöka Indien är välkommen, men vad jag önskar är att du inte har behov av dina fysiska
händer, fötter och kropp, utan reser utan fötter, talar utan tunga, hör utan öron och ser utan ögon, och medan du
sitter inomhus inte bara besöker Indien utan hela Brahmand. Vad är det för mening att se Indien med den fysiska
kroppen om du inte går bortom den materiella världen?
Om du svarar att du vill komma till Indien för att se din guru, då bör det påpekas att den fysiska kroppen inte
är guruns verkliga gestalt. Detta är bara en klädnad han klätt sig i för denna värld och som lämnas kvar här.
Guruns verkliga gestalt är det heliga Ljudet och i denna gestalt genomtränger gurun varje hår på din kropp och
bor inom dig. När du går ovanför ögoncentret möter hans strålande gestalt dig, och när du når Trikuti kommer
gurun att ledsaga dig i sin Ljudgestalt ända till Sach Khand. Flyg uppåt på tillitens och kärlekens vingar så att du
kan prata med honom varje dag och alltid vara med honom. Detta kommer gradvis, så du behöver inte förtvivla.
Utför regelbundet din meditation och en dag ska alla dessa krafter vara dina och du ska nå ditt sanna hem.
142. Jag förstår innebörden i ditt uttalande att det för amerikaner är mycket svårt att isolera den andliga
sanningen från inblandningen av teosofi, kristen lära, "att bota sjuka" och "att bota blinda". Den ofullständiga
förståelsen av evolutionen, som dagens vetenskap utvecklat, är ytterligare en stötesten. Människan är en
blandning av materia, sinne, ande och sanning.
Dessa ögon ser bara materia, trots att de har hjälp av både teleskop och mikroskop. Ögat som ser sinnet och
anden är annorlunda. Det fysiska ögat är beroende av en yttre ljuskälla för belysning. Det andra ögat utstrålar
själv ljus. Guru Nanak säger: "De ögon som ser Gud är annorlunda än dessa ögon." När uppmärksamheten är
omvänd och hålls kvar i ögoncentret, blir detta öga aktivt och börjar fungera och ser orsak i stället för verkan. Ju
högre den omvända uppmärksamheten stiger, desto mer lysande och genomträngande blir det inre ögat. Till sist
ser det den ursprungliga orsaken.

Som medlemmar av denna värld tar vi på oss vissa plikter som tillhör vårt verksamhetsområde. Vi bör utföra
dem efter bästa förmåga, utan att förlora oss i dem när de utförs. Alla filosofer och mystiker är ense om
människans förträfflighet i skapelsen. Hennes överlägsenhet ligger i att hon, som människa, kan lösa universums
gåta och isolera orsak från verkan. Om hon inte löser denna gåta kom hon förgäves. Därför måste jag ännu en
gång göra dig uppmärksam på denna för människan viktiga plikt. Du befinner dig på ljudströmmens huvudväg,
res på denna väg med kärlek och tillit i forcerad marsch och nå platsen av evig frid och salighet.
Sinnet är det störande elementet. Det förbinder själen med materia genom att komma emellan som en
förbindelselänk. När sinnet vänder sig utåt blir det fäst vid materia och när det vänder sig inåt lösgör det sig från
materian och försöker lära känna själen, som naturligt strävar inåt. Till den grad sinnet lösgör sig från föreningen
med materia, i motsvarande grad stärks förbindelsen mellan sinne och själ.
Undersök därför noggrant sinnets tendenser, studera dess svagheter och försök övervinna dem. Så länge
sinnet är orent kan det inte stanna inom. Dess böjelser drar ut det. Den vågskål som är tyngst går alltid ned.
Sinnet är vår fiende och dess rörelser måste övervakas likt en fiende.
Hela världen - människa, djur, fågel, insekt - dansar efter sinnets pipa. Varje varelse kastas upp och ned av
det. Den enda plats där sinnet dansar är när det förs inför ljudströmmen. Bara då blir det hjälplöst. Det kan inte
kontrolleras genom att studera skrifter, inte heller genom att utföra botövningar. Varken soldaten eller krigaren,
erövraren eller moralisten, har haft någon framgång mot sinnet. Bara den som fångade ljudströmmen var
framgångsrik.
143. Jag erhöll dina två brev i sinom tid. För omkring en månad sedan sändes några kopior av skrifter till dig
utan något följebrev. Sänd inga pengar för dem eftersom priset är obetydligt. Jag sänder gärna fler kopior om så
behövs.
Beträffande yogin och hans fyrtiodollarkurs, så skrev X till mig om honom. Jag gav henne en
sammanfattning över yogakursen och jämförde den med Sant Mat, och som vanligt gav jag henne full tillåtelse
att tillfredsställa sin nyfikenhet. Det finns inget speciellt fel med systemet så långt det sträcker sig. Saken är den
att sådana system inte leder särskilt långt, vilket man upptäcker när man undersöker dem lite närmare. Nästan
alla system slutar vid Sant Mats första steg (det vill säga, de slutar där vi börjar). Även denna nivå uppnås bara
av några få.
Det finns ingen fastställd tidpunkt i något system när en utövare når en bestämd nivå. Om någon bestämmer
en tidsgräns bedrar han sig själv och andra. Människor blir betagna och fångas när de hör någon säga att de
genom att följa den eller den metoden når målet efter en bestämd tid. De granskar inte sig själva tillräckligt
kritiskt. Sinnet är inte ett föremål som efter behag kan stängas av och på.
Sinnet kan inte på en dag, en månad eller ett år tas bort från sin vanemässiga riktning trots ens bästa
bemödande. Det är en livslång kamp. De som genomgått denna kamp eller är upptagna med den förstår vad det
är att besegra sinnet. Det sysselsätter sig med son, dotter, fru, man, vän, välstånd och fattigdom, bundenhet,
girighet, lusta, vrede, stolthet och allt möjligt. Sinnet är bundet till den yttre världen med rep, dubbla rep,
tredubbla rep och mångdubbla rep, och har hållits fast av dessa kedjor så länge att det inte känner någon
irritation över dem. I stället tycker det om dem.
Sinnet har helt glömt sitt ursprung. För burfågeln är fångenskap det normala levnadssättet. Vad skulle en
yogakurs göra för ett sådant sinne? Den trassliga härvan kan inte redas ut så lätt. På samma sätt som en mor
vakar över sitt barn och tar hand om det, så övervakar en hängiven anhängare sitt sinne. Inte ens då finns det en
tidsgräns. Striden med sinnet är, med en berömd poets ord, som inbjudan till älskaren att komma beredd för det
yttersta offret (förlusten av sitt eget huvud), men det finns inte ens ett löfte om ett sammanträffande med den
älskade.

Hade det varit en lätt sak skulle inte Guru Nanak ha suttit på stenar i tolv år. Soami Ji hade inte mediterat i ett
ensligt, mörkt gårdsrum i sjutton år. Mer behöver jag inte skriva. Du vet vilken kamp det är. Doktorn har redan
sagt: "Man dör medan man lever." Allt jag vill tillägga är att det inte finns någon besvikelse för dem som är
förenade med strömmen inom. Förr eller senare öppnas dörren.
X tragiska slut rapporterades även i Indiens ledande tidningar. Betraktar man det från en saklig människas
världsliga synvinkel, så var det en förhastad handling. Flygningar över haven är ännu inte trygga (1930). Ändå
lyckades Lindberg där X misslyckades.
Sakliga människor skulle säga att X flygmaskin inte var lika bra eller att han råkade ut för mycket dåligt
väder. Överhuvudtaget var han inte nog förutseende när han försökte sig på detta äventyr. Den sakliga
människan måste ge någon anledning som förklarar en händelse. När en läkare misslyckas med att finna någon
orsak till ett dödsfall kallar han det för hjärtsvikt och därmed är ärendet avslutat. När orsaken är känd försvinner
överraskningsmomentet. Alldagliga händelser orsakar ingen förvåning eftersom orsaken är uppenbar.
På liknande sätt, de som ser det förgångna och framtiden med det inre ögat och i något avlägset förflutet ser
orsaken till en händelse i detta liv, förvånas inte över en ovanlig händelse som X tragedi. För dem är det följden
av en orsak, en naturlig effekt.
Att se ödets gång är därför ingenting märkvärdigt för det inre ögat, det är uteslutande en fråga om rutin. X
skulle avsluta sitt nuvarande liv på detta sätt, det var en följd av hans eget handlande från det förflutna. Han
kunde inte undvika det. När du säger att han var fullständigt frisk och att det inte var nödvändigt för honom att
riskera det här, då tar du bort all skuld från honom och måste medge att han genom omständigheternas makt,
något han varken kunde se eller undvika, omedvetet måste ha tvingats till att företa denna handling. Han var
hjälplös. Sannolikt företog han detta vågspel med allt förutseende han var kapabel till.
Helgon ingriper som regel inte i det som sker. De lever i den Högstes vilja. Eftersom de ser det förflutna,
nuet och framtiden, finns det ingenting ovanligt för dem. Med fullständig vetskap om det förflutna, nuet och
framtiden, tillbringar de sin tid föga iögonfallande. Avsiktligt framstår de som okunniga. De betraktar saker och
ting från en mycket större synvinkel, medan vi ser på dem från en jämförelsevis begränsad synvinkel. Födelse
och död är stora händelser för oss, och ändå är detta av mindre betydelse än vad en droppe är i Skapelsens
väldiga hav.
Under Guru Nanaks tid berättas det att en man kom till honom och under samtalets gång kom ämnet upp om
att helgon lever under den Högstes vilja. Nanak betonade överlägsenheten i Hans vilja och individens trygghet i
att anpassa sig efter den. Mannen förespråkade förnuftets och handlingens överlägsenhet. Kort sagt så frågade
mannen Guru Nanak om han kunde peka ut någon som levde upp till detta. Nanak gav honom namnet på en
man, Bhai Lalo, en snickare och förklarade hur han kunde få tag i honom. Med tiden nådde mannen Lalos ställe
och fann honom arbetande i sin verkstad. Lalo hälsade på honom och sa att han stod till förfogande om femton
minuter. Mannen fortsatte att betrakta Lalo som höll på att förbereda en träplanka (likbår) att bära döda på. När
han var färdig ställde han den i verkstaden och gick ut till basaren. Snart återvände han med andra saker som
behövs för en begravning och lade dem bredvid likbåren.
Lalo var just på väg att säga någonting till sin gäst då en budbärare kom springande från Lalos hus och sa:
"Din son föll ned från taket och är död." Lalo var oberörd och sa begrundande: "Hans vilja." Gästen betraktade
hela tiden Lalo. Lalo tog stillsamt ut likbåren och de andra sakerna, bar dem till sitt hem och ordnade för
bortskaffandet av den döda kroppen, som sedvänjan är.
Efter att ha gjort sig av med kroppen och tagit farväl av människorna som samlats, återvände Lalo till
verkstaden i sällskap med mannen. Han bad om ursäkt för dröjsmålet med att betjäna honom. Hela tiden hade
mannen iakttagit Lalo och visste nu att brädan, som Lalo arbetat med, var avsedd för sonens kropp och att Lalo
hela tiden visste att pojken skulle falla ned och dö. Därför beskyllde han Lalo för försumlighet i att han inte gått
hem i tid och räddat barnet från att falla. Lalo påpekade upprepade gånger att pojken var menad att dö på det här
sättet och att det var i barnets intresse att inte räddas och att förbindelsen skulle avslutas så här. Det låg i sakens
natur att detta hade hänt och att han var lycklig i Hans vilja.

Lalos inställning är inte negativ. Det är en avgjort positiv inställning som inte kan uppnås så länge man är
begränsad till enbart förnuftets sfär. Förnuftet är blint och aktivitet baserat på förnuft är också blint, blint i
jämförelse med vad det inre ögat ser. Så länge man inte ser med det inre ögat befinner man sig i förnuftets eller
intellektets sfär och har bara förnuftet att vägleda sig med. Sett från förnuftets synvinkel var X vågstycke
obetänksamt. Sett från det inre ögats synvinkel rådde han inte för det. Det skulle ske på det här sättet.
Du frågar: "Hade han blivit räddad om han ägnat sig åt Sant Mat?" Om döden är en händelse i vårt liv, då är
initiering i ljudströmmen den viktigaste av alla händelser. Initieringen är förutbestämd. De som är bestämda att
initieras i detta liv blir det och inte annars, oavsett hur nära de än är en mästare. Döden och initieringen får inte
på något sätt ställas i samband med varandra. Den ena är oberoende av den andra.
Själen är täckt av sinne och materia och dess turer i det yttre kan liknas vid en resa på en lång väg som går i
etapper. Resan från en station till en annan är tidrymden för ett enda liv. Anta nu att resan görs på ett sådant sätt
att höljet byts ut vid varje etapp. Det gamla höljet lämnas kvar, men intrycken från den sista resan består. Dessa
intryck eller erfarenheter formar det vidare förloppet. Om det finns många resande på vägen, påverkar de
varandra ömsesidigt.
En resande som lämnats kvar kan hinna ifatt igen. Ett bakslag eller en motgång är ingenting ovanligt. En
mindre sammandrabbning vid en etapp kan utvecklas till en strid vid annan etapp. Nederlag vid ett tillfälle kan
vändas till seger en annan gång. Intrycken och erfarenheterna av en resa är karman. Den påverkar förnuftet som
en magnet påverkar järn. X förnuft påverkades av hans förflutna historia och så är det även för alla andra. Det
finns inte två personer som tänker lika, eftersom deras förflutna historia aldrig är densamma. På denna resa är
ingen till hundraprocent fatalist, eller å andra sidan har total fri vilja. En fatalist gör halvhjärtade ansträngningar
och är därmed inte alltid framgångsrik. Hårt arbete är regeln på den här resan.
Vi har varit på denna väg ända sedan skapelsen började - en ändlös tid. Vi har inte återvänt till vårt hem,
beviset för det är att vi är här nu. Vägen härifrån ligger inom oss. Vägen är ljudströmmen, men förbindelsen med
ljudströmmen är avbruten. Helgon ansluter oss till strömmen och följer med oss tillbaka till vårt hem. Detta är
deras uppgift. Från initieringens tidpunkt är de med den initierade i ögoncentret och hjälper lärjungen att
återvända till ögats fokus och går därifrån med lärjungen in i den Högstes hus.
Det kan finnas människor som anser att de trots sin stora önskan att gå in inte tycks få hjälp. Sådana
människor behöver bara söka lite djupare i sina hjärtan. De kommer att finna att vad de kallar sin stora önskan är
mycket ytlig. De vill inte gå inom och förbli där, utan önskar för nyfikenhetens skull återkomma och leka
rådgivare. När en själ verkligen önskar bege sig tillbaka, finns det ingenting som kan hindra den. Det är lagen.
Har någon far gett bort sina hårt förvärvade pengar till en son för att slösas bort? Eller har någon far undanhållit
sina inkomster från en son som förtjänat dem?
Bifogar en översättning av ett poem av Soami Ji Maharaj. Jag är stolt över er båda och ert arbete. Med
välsignelser från Fadern.
Själ, jag vet att du är i nöd.
Från dagen då du bröt förbindelsen med Ordet, har du fattat tycke för sinnet.
Ditt dumma sinne har bundit dig till kroppen, i snaran av sensuella nöjen håller det dig fast.
Din släkt och dina vänner är en källa till plåga och ändå är du bunden hårt vid dem.
En levande ande du, och falska och livlösa de. Hur kan emellan dessa två försoning uppstå?
Lämpligt därför att vakna upp nu, bättre än att bli fångad i själavandringens kretslopp.
Genom satsang sök det eviga och låt mästarens kärlek växa. Lär av mästaren Ordets hemlighet och
arbeta dig upp till himmelen igen. Gör detta lilla i nuvarande liv.

Resten sköter mästaren om.
Redan nu ta dig i akt, säger Radha Soami. Sorger kommer att försvinna och hemligheten med evig
lycksalighet kommer att stå avslöjad.
Poemets första rader beskriver själens utåtvända kurs:
Själ - sinne - kropp - sinnena - föremål.
Sinnet är enfaldigt eftersom det lämnade Trikuti och degraderade sig själv genom att komma ned i kroppen.
Det stannade inte ens där, utan fäste sig genom sinnena vid föremål utanför sig själv.
Den andra strofen visar på själens och materians oförenlighet. "Himmelen" i den fjärde strofen syftar på
ögoncentret. Den fjärde och femte strofen ger hopp och försäkran.
144. Jag ber så mycket om ursäkt för att dina brev förblivit obesvarade så länge. Sekreteraren felplacerade
alla de amerikanska breven i maj och fann dem denna jul. Själv var jag på resa i två månader, oktober och
november. Du måste känna av denna försening, men jag hoppas du har överseende.
Du har rekommenderat Marion Schumaker, doktor Johnson och Mr. Myers. Jag har skrivit till doktor
Johnson och Mr. Myers så att de kan kontakta dig för initiering och för att bestämma tid om de är beredda. Du
får gärna ge alla tre de nödvändiga instruktionerna och initiering, om du finner att de är beredda. Jag hoppas de
kan avstå från ägg, kött och alkohol.
Beträffande initiering av de som inte direkt har ansökt, vill jag säga att du i särskilda fall kan ge dem
initiering om du anser dem lämpliga. Men det är bättre om du lät dem själva ansöka och vänta på svar. Det är i
ditt eget intresse, för du kan känna dig besviken ifall de går vilse.
Det är svårt att intellektuellt göra en riktig uppfattning om en människa. Vad ska man säga om andra när man
inte riktigt känner sig själv. Sinnet ändrar sig med intryck som tas emot och ibland utan någon uppenbar
anledning. "Kommande händelser kastar sin skugga framför sig." Intellektet kan ändå inte förstå vad som väntar,
det försöker bara gissa. För att förstå sinnets sätt att fungera måste vi lämna det fysiska eller materiella området
och stiga in i sinnets zon och mer än så, vi måste även lösgöra oss från sinnet, för endast då kan vi se på det
objektivt.
Du måste gå in: "För att förstå reglerna som styr inträdet till denna tro." Då ser du att "allt är inte guld som
glimmar", inte heller är allt som ser glanslöst ut dåligt. Så länge vi är täckta av sinne och materia kan vi inte se
verkligheten. När du kastat av dessa höljen kommer du med en enda blick kunna bedöma andra människor på ett
riktigt sätt. Du finner då att alla, bra eller dåliga, arbetar under en lag och att vad som än hänt eller händer är
riktigt.
De som ska få initiering i det här livet är redan märkta. Guru Nanak säger: "Gud har skrivit på pannan att
denna människa kommer ha tillit till gurun, kommer få initiering, möta Skaparen och bli lycklig." Enkla
människor accepterar fort att Sant Mat är det riktiga, håller fast vid det och lyckas, medan de så kallade bildade
eller lärda fortsätter att vandra omkring. Deras utspridda sinne är oroligt och tar lång tid på sig att lugna ned sig.
Deras sinne måste, så att säga, tröttas ut innan det blir stilla. För dem är det en svår uppgift.
Du är bekant med jord- och bergsskikt. På en del ställen varierar skikten i snabb följd, medan samma lager på
andra ställen kan fortsätta ganska djupt. På samma sätt är det med karma. Om du inte är förtrogen med skikten
kan du inte veta vad som ligger inunder. Förändringen kan vara plötslig eller ändras på något annat sätt, från ett
skikt till ett annat. På liknande sätt kan en människas humör förändras plötsligt eller långsamt, beroende på
karmans mängd. För att förstå denna process måste man "lära känna sig själv".

Du känner dig nedstämd när du finner att människor inte håller fast vid läran. Jag ber dig att inte göra det till
en personlig sak. Vi skapar inte en ny religion eller en ny sekt, det finns redan gott om dem. Vi tjänar inga
pengar på det, så vi behöver inte vara ledsna över att inkomster förloras med sjunkande medlemsantal. Vi strävar
inte efter att skapa ett namn eller berömmelse, de är gift på denna väg. Du gör det uteslutande av människokärlek
- genom att ge din tid, oavsett om det är till nytta för andra eller inte.
Om du träffar på en verklig sökare, så ge honom en vink. Det är inte nödvändigt att göra sig extra besvär för
att påverka andra. Saker och ting händer när tiden är mogen för dem. Ditt samtal med andra lämnar ett intryck på
dem. Förr eller senare kommer de att gå djupare och ditt samtal bär frukt. Låt inte dina egna framsteg hindras av
att andra kommer och går. Jag önskar inte att du hjälper andra på bekostnad av dina egna framsteg. Nanak säger:
"Den som predikar för andra, men som själv inte handlar därefter, kommer fortsätta att komma och gå -födas och
dö."
Alla drivs av karma. Om Skaparen inte omedelbart önskar föra en person till vägen kan du göra ditt yttersta,
men personen kommer inte att förstå läran. Men var och en som Skaparen önskar ge den till, accepterar den utan
att tveka. Gå inom och se denna lag. Det är sant att tillit, precis som andra ting, varierar i intensitet. Enda sättet
att stärka tilliten är att ha förstahandskunskap. Kunskapen finns inom dig, du måste gå inom för att få den. Det
finns inget annat sätt.
Den kristna religionen och Shabd yoga eller Sant Mat, är två skilda ting. Sant Mat är inte en religion med
ceremonier och ritualer, inte heller en teori eller blind troslära. Det är en vetenskap som förbinder själen med
källan. Kristus studerade en gren av denna vetenskap, det är synd att inte Kristus efterlämnade några skrifter med
vars hjälp hans filosofi eller vetenskap kan spåras. Alla skrifter om den kristna religionen skrevs av hans
lärjungar.
De indiska helgonens lära framförs i deras böcker som är autentiska. I sina skrifter har de beskrivit själens
inre resa. De säger att de har sett Skaparen och leder andra till Honom. Deras system är helt klart. Kristus
lärjungar har blandat in ceremonier och ritualer i läran. Det har skapat förvirring. Helgon bryr sig inte om yttre
sedvänjor eller ritualer. De varken avskaffar dem eller skapar nya. Deras angelägenhet är att vi måste gå inom,
de betonar ren andlighet. Från Bibeln får vi veta att Kristus följde ljudströmmen. Till och med idag, om du går
inom, kan du möta honom på din inre väg. För att förstå Kristus och hans vetenskap låt oss gå inom och möta
honom.
Det gör absolut ingenting om X lämnat vägen. När detta frö (Ordet) en gång placerats i en själ kan det inte
dö. Det måste gro när det vattnas och bära frukt när det får näring - i detta liv eller nästa. Det går inte att dra sig
ur. Hon klagar över att hon inte är omhändertagen. Stackars själ, hon förstår inte att smärta och nöje är
nödvändiga tillsatser i livet. Livet är en kombination av god och dålig karma.
Sjukdom beror på karma - vår egen dåliga karma - och man bör vara tillfreds med att den dåliga karman
fullbordas genom sjukdom. Sjukdom är att göra sig av med bördan och betala skulden. När ett barn blir smutsigt
rengör och tvättar modern det, oavsett hur mycket barnet än skriker och gråter. När Gud ger oss en sjukdom
önskar han rengöra oss. Om hon kunde gå in, skulle hon se vilken hjälp som ges och hur.
Om X eller någon annan vill ha bevis måste de stiga in i laboratoriet där experimentet pågår. Laboratoriet är
inuti kroppen, inte utanför den.
Jag känner inte till boken: Eating for Health and Efficienency. Om den är bra kan du rekommendera den till
dem som börjar på vägen. I ett separat kuvert sänder jag dig en liten bok: Self-Restraint versus Self-Indulgence
av Mahatma Gandhi. Jag hoppas du har någon nytta av den.
145. Jag har tagit emot dina brev och även ditt häfte, The Religion of Nature. Det gläder mig att du tog första
bästa tillfälle att kontakta familjen Brocks och att du fått initiering. Nu kan du anse att din yttre forskning efter
vad sanning är, var den finns och hur den ska nås är över. Undersökningens slutresultat är: Sanningen finns inom

dig och du måste gå inom för att nå den. Du har hört Ljudet tillräckligt i dess mycket svaga form, det borde ge
dig en god start. Den yttre undersökningen är över och nu måste det inre sökandet börja.
Koncentration är av största vikt - att samla den utspridda och ständigt vandrande uppmärksamheten i
ögoncentret. Det är uppmärksamheten eller känselsinnet, sinnet och så vidare, oavsett vilket namn du ger det (för
på denna nivå är det en kombination av alla) som ska se och höra inom, precis som sinnet nu ser och hör i
yttervärlden. Samma kraft som verkar i den yttre världen genom ögon, öron och så vidare, ska verka inom i de
inre världarna genom det inre ögat och örat.
På samma sätt som elektrisk ström kopplas av för en apparat och på för en annan, borde vi kunna koppla av
och på vår uppmärksamhet från den fysiska, materiella världen eller den fysiska kroppen, till den inre subtilare
världen och den inre finare kroppen eller astralkroppen. Uppmärksamheten och strömmen är en och samma sak,
men de är verksamma på olika plan. Att samla och hålla uppmärksamheten i ögoncentret är att koppla av den
från den materiella världen och den fysiska kroppen. När detta uppnåtts är koncentrationen fullständig. Vi är då
helt avskurna från denna värld och från vår egen materiella kropp, men medvetna inom.
Eftersom uppmärksamheten fritt sprungit omkring utanför ögoncentret, inte bara under vårt nuvarande liv
sedan födelsen utan även under våra tidigare liv, är det en mödosam och besvärlig uppgift att hålla kvar
uppmärksamheten i ögoncentret. Vanan att stanna kvar utanför ögoncentret har blivit till vår andra natur. Men
det finns ingen anledning att vi inte skulle kunna övervinna en vana. Allt som behövs är bemödande och
beslutsamhet.
Du har kanske lagt märke till att uppmärksamheten inte varaktigt är fäst vid något materiellt föremål i denna
värld. Från barndomen och framåt har den haft sympatier och antipatier. Vid ett tillfälle är den fäst vid vänner,
en annan gång vid familjen och så vidare. Den har inte hållit sig till en enda sak. Häri ligger botemedlet:
uppmärksamheten går att lösgöra.
Det vi gör i vår koncentrationsmetod är att placera visionen av de inre världarna framför vår uppmärksamhet.
Genom att om och om igen placera dessa scener framför oss, för vi gång på gång in uppmärksamheten i ögats
centrum. Vi ersätter den yttre materiella världen med visioner av de inre världarna. Tanken på Jot Niranjan, till
exempel, väcker tanken på ljuslågan och klockljudet inom ögoncentret. På liknande sätt är det med de andra
namnen. På detta sätt ger de fem namnen oss den inre vägens viktigaste kännemärken och när vi minns dem tar
vi, på sätt och vis, vår uppmärksamhet till den inre vägen. Det är bara en fråga om ansträngning, längtan,
beslutsamhet och uthållighet trots misslyckanden, då kommer denna omkoppling av uppmärksamheten från den
yttre, materiella världen till de inre världarna att bli lätt och en rutinsak. Att stanna kvar i ögoncentret är absolut
nödvändigt.
Sinnet springer ofta i väg och när du uppmärksammar att det sprungit bort, för tillbaka det in i ögoncentret.
Ibland inkräktar sömn. Sömn betyder bara att sinnet dragits tillbaka från yttervärlden, men vi stannade inte kvar i
centret, istället sjönk uppmärksamheten ned till lägre centrum - strupen eller naveln. Så för upp det igen till
ögoncentret.
Om man håller kvar uppmärksamheten i ögoncentret kommer sinnet, som i början skenar iväg, så långsamt
att lugna ned sig och det börjar kännas som om det inte är onaturligt att hålla sig till centret. Kroppens
medvetandeström börjar då långsamt röra sig mot ögoncentret. (Kroppen ska hållas orörlig.) Först dras
livsenergin tillbaka från lemmarna - armar och ben. Förlängs övningen lämnar livsenergin kroppen - hela bålen -
och samlas i ögoncentret. Då kommer man att vara medveten inom, men omedveten om sin egen kropp och
yttervärlden.
När du stannat kvar i ställningen så länge du kan och av nödvändighet önskar ändra den, inta då ställningen i
vilken Ljudet ska höras. Håll fortfarande kvar uppmärksamheten i ögoncentret och försök uppfånga Ljudet, men
lämna inte centret. Uppmärksamheten i kroppen nedanför ögonen kommer även att dras upp till centret.
Allteftersom processen fortsätter känner du att strömmen dras tillbaka. När medvetandet samlats i ögoncentret är
man omedveten om kroppen, men fullt medveten inom.

En del tittar intensivt på en staty, en avgudabild, en bild, en punkt på väggen eller nästippen. Alla dessa saker
befinner sig utanför en själv. Uppmärksamheten koncentreras på det ställe där man håller kvar den tillräckligt
länge. Efter det att man lyckats koncentrera sig på yttre föremål är nästa steg att föra in koncentrationen. Så
varför inte börja inifrån?
Ljudströmmen börjar i ögoncentret. Så länge man inte nått ögoncentret hörs inte strömmen. I samma
ögonblick som man når ögoncentret, måste man höra Ljudet. Ljudet slutar aldrig, det är uppmärksamheten som
inte når dit. Om en sak ligger på husets tak får man inte tag på den om man inte går upp på taket.
Själen är täckt av sinne och materia. Vi är en kombination av själ, sinne och materia. För närvarande består vi
till största delen av materia, ett svagt sinne och en oförnimbar själ. Vårt tillstånd är som järn täckt med rost och
därefter med gyttja. I detta tillstånd fungerar inte järn som järn och attraheras inte av en magnet. Vår
uppmärksamhet fångar inte ljudströmmen därför att den är genomsyrad av materia eller av den materiella
världen. När vi når ögoncentret har vi tvättat bort all materia och är i stånd att uppfånga ljudströmmen. Att nå
ögoncentret är en nödvändig förutsättning för att höra strömmen.
Uppmärksamheten är fäst vid kroppen och världen på samma sätt som ett fint sidentyg är intrasslat i en
taggig törnbuske. Drar man med våld bort tyget rivs det i småbitar. Men om man tålmodigt sitter bredvid och
lösgör tyget från taggarna, tagg för tagg, kan man lyckas med att avlägsna det oskadat. Om du drar bort ett enda
hårstrå från kroppen, känner du smärtan eller ett ryck eftersom uppmärksamheten befinner sig där. Ingen
våldsam handling kan dra tillbaka uppmärksamheten. Tillbakadragandet måste ske varsamt.
Varje handling som får uppmärksamheten att orubbligt hålla sig kvar i materia bör därför undvikas. För att
lösgöra uppmärksamhetens förbindelse med världen måste vi kasta ut de sinnliga begären från sinnet och i
umgänget med andra vara goda, renhjärtade och ärliga. Koncentration är målet. Varje handling som hjälper till
att uppnå detta mål är riktig och allt som håller uppmärksamheten borta från ögoncentret är felaktigt. Ju närmare
koncentration eller ögoncentret vi är, desto närmare är vi ljuset. Ljuset, precis som Ljudet, finns redan inom oss
och försvinner aldrig, men vi når inte platsen där det finns. Ljuset är inom ögoncentret och vi är utanför. Guru
Nanak säger: "Botemedlet för allt lidande är Ordet." Låt oss därför gå in i ögoncentret för att höra Ordet. Gå
fram tålmodigt. Själsströmmen ska lämna kroppen långsamt. På din inre väg kommer du att färdas genom och se
otaliga världar.
De fem stadierna som nämnts för dig är de viktigaste stationerna på vägen. Ibland kallas allt inuti ögoncentret
Brahmand. Delen närmast denna sida av centret kallas ofta Anda. Anda och Brahmand kan delas upp i ett antal
underavdelningar. Noga räknat kan kroppen, inklusive delen nedanför ögonen, indelas i fem delar:
1. Pind, delen nedanför ögonen.
2. Anda, från ögoncentret upp till Trikutis början, beskriven för dig som den andra regionen.
3. Brahmand, från Trikutis nedre del upp till Daswan Dwars gräns.
4. Par Brahm, från Daswan Dwars nedre del till Bhanwar Guphas övre del och till sist,
5. Sach Khand och regionerna däröver.
Sach Khand och regionerna ovanför utgör den rent andliga regionen. Detta är den enda oföränderliga delen.
Brahmand, Anda och Pind är föränderliga och därför förgängliga. Lämnar vi den rent andliga regionen åsido så
är de återstående delarna - Brahmand, Anda och Pind - relaterande till varandra som en spegelbild står i relation
till ett föremål. Anda är en spegelbild av Brahmand och Pind är Andas spegelbild, på samma sätt som solens
spegelbild i vattnet och väggens reflektion av vattenytan är förbundna med varandra. Solen står högt upp på
himlen i all sin storslagenhet och kraft. Bilden i vattnet har solens utseende, men har förlorat mycket av sin
prakt. Återspeglingen på väggen är bara en disig ljusfläck, förvrängd och utan all glans. Pind är en kopia av
Anda och Anda är Brahmands kopia. Således är människan en kopia av en kopia, om vi bortser från den rena
själen.

Du har kanske sett bilder i böcker som beskriver Pinds sex lotusblommor, området nedanför ögoncentret. Det
är onödigt att i detalj gå in på detta, eftersom det inte tjänar till någon praktisk nytta. Det räcker med att säga att
dessa sex lotusblommor är en spegelbild av motsvarande sex lotusblommor eller center i Anda, vilka i sin tur är
en återspegling av Brahmands sex center.
Bara för att ge dig en föreställning om hur motsvarande center i Pind, Anda och Brahmand liknar varandra,
likt solen och dess spegelbilder: Pinds lägsta center befinner sig vid rektum med röd färg och fyra blomblad.
Motsvarande center i Anda är Andas lägsta center, precis ovanför ögonen med sin röda färg och fyra blomblad.
Motsvarande center i Brahmand är Trikuti med sin röda färg och fyra blomblad. Trikutis röda sol återspeglas i
antashkarans fyrbladiga lotus strax ovanför ögonen, denna återspeglas i sin tur i rektum som den glanslösa
rödfärgade fyrbladiga lotusen.
De flesta koncentrationssystem börjar från rektum och arbetar sig därefter sakta upp till ögoncentret. En del
börjar från hjärtatcentret och arbetar sig sedan sakta upp till ögoncentret, för när det rör sig om den vanliga
människan är uppmärksamhetens säte inte ögon- utan hjärtcentret. Människan stiger bara upp till ögoncentret när
hon tänker djupt och sjunker sedan ned på nytt. Dröm- och sömntillstånd orsakas av att uppmärksamheten
sjunker nedanför ögoncentret.
Sant Mat eller helgonens system börjar med koncentration från ögoncentret. De koncentrerar sig inte på
något centrum nedanför ögonen. Skälet till detta är enkelt. Människan fungerar normalt från hjärtcentret. Vid
djupt tänkande stiger hon med viss ansträngning tillfälligt ovanför detta centret, när hon kopplar av återvänder
hon till hjärtcentret. Människan sitter halvvägs uppför ett berg vars lägsta del utgörs av rektum och den övre
delen av ögoncentret, hjärtat ligger på halva vägen. Att gå ned till rektum och därefter stiga upp är slöseri med
tid och energi. Så helgon sätter genast ögoncentret som det första målet för att nå toppen.
Det finns en naturlig förmåga inom människan att stiga upp till ögoncentret, fastän hon inte kan hålla sig kvar
där. Detta sista är den enda nackdelen. Helgon avlägsnar därför nackdelen genom att om och om igen gå upp till
ögoncentret, genom träning blir ögoncentret uppmärksamhetens säte. Att ändra uppmärksamhetens säte uppåt är
att steg för steg gå mot ljuset.
Kraften ligger i koncentrationen, oavsett i vilket centrum den koncentreras. Men ju högre centret är, desto
större är kraften och desto större är friden. Att gå in och hålla fast vid något center i Pind, eller områden nedanför
ögoncentret, är att studera spegelbilden av en spegelbild. Helgon går inte in i Pind. De sitter i ögoncentret och
drar tillbaka strömmen upp till detta centret, varifrån de ger sig iväg till Anda och Brahmand.
Övning och faktisk upplevelse, som vinns genom koncentrationsmetodens utförande, avlägsnar automatiskt
en del av dina tvivel och svårigheter. Var snäll och kom ihåg att inte anstränga ögonen. Det är inte det materiella
ögat som ser inom, för det är ett organ i likhet med andra organ som förbinder oss med den yttre materiella
världen.
Mästaren eller gurun är inom dig i ögoncentret, han väntar på din ankomst och är beredd att ta emot dig. Han
är alltid inom dig. Du kan se honom där genom att gå in i ögoncentret. Han kommer att besvara alla dina frågor
och då har du inget behov av någon hjälp på utsidan.
Din bok Religion of Nature är mycket bra och du kan ge ut den. Världen kommer att ha nytta av den. Men det
vore klokt om du tills vidare inte försöker ge ut en ny bok, till dess du verkligen sett något inom dig och
förvärvat förstahandskunskap. Skriv efter att du samlat ny energi.
146. Jag är helt enig med dig när du säger: "Jag känner att jag inte kan nå över min förmåga." Därför är det
viktigt att studera sig själv. För att studera jaget måste det först isoleras från de materiella och mentala höljena
och från förbindelsen med yttervärlden. Vi är bundna till världen genom vår uppmärksamhet. Lyckas vi med att
hålla uppmärksamheten inom oss, stängs förbindelsen med världen av och för tillfället är vi oberoende av den.
På liknande sätt, om vi håller uppmärksamheten i hjärnan eller i det tredje ögat, stängs förbindelsen med

kroppens lägre del av och under denna tid är vi inte beroende av kroppen. Hittills gör vi det dagligen, även om
bara för en kort tid.
När vi efter dagens arbete återvänder hem, har vi stängt av förbindelsen med yttervärlden och begränsat vårt
verksamhetsfält endast till hemmet. När vi drar oss tillbaka från vardagsrummet till vårt eget rum, har vi
tillfälligt stängt av förbindelsen med familjen. När vi är på väg att somna och ögonen är trötta, har
uppmärksamheten dragits samman mot ögonen och lämnat kroppens lemmar. Än så länge är vi medvetna.
Uppmärksamheten stannar emellertid inte kvar i ögoncentret utan sjunker av vana ned från detta centret och
lämnar oss medvetslösa eller vid halvt medvetande. Ju lägre ned uppmärksamheten sjunker från hjärnan, desto
trögare blir den. Till slut sover vi och är medvetslösa.
Hade vi nu hållit kvar uppmärksamheten i ögoncentret skulle vi förblivit medvetna, och kunde vi inom oss
lyfta uppmärksamheten ovanför ögoncentret, skulle vi bli övermedvetna inom i en ny värld. En värld som är
skild från den fysiska världen och den fysiska kroppen, som vi då inte är bundna till utan för tillfället avskurna
från. Vi har kastat av ett hölje från jaget, det grova materiella skalet. När uppmärksamheten återvänder till
kroppen och därifrån till hemmet och världen, återfår vi gradvis förbindelsen med den fysiska världen. Om vi
kunnat hålla kvar uppmärksamheten i ögoncentret en längre tid, skulle vi vara förbundna med den inre världen
under en längre tidsperiod och i motsvarande grad vara avstängda från den materiella världen.
Förbindelsen med yttervärlden har blivit vår andra natur. Det krävs tid och ansträngning för att bli av med
denna förbindelse eller ändra beteende. Det är en långsam process. Våldsamma metoder har ingen framgång här.
Uppmärksamheten måste vändas åt ett nytt håll och vår andra natur måste förändras.
När man lyckas med att hålla uppmärksamheten ostörd i ögoncentret, börjar Ordet eller ljudströmmen (trots
att den är svagt hörbar även innan ögoncentret nåtts) att dra till sig uppmärksamheten, precis som en magnet drar
till sig järn. Denna ström är den "kungliga vägen" som leder uppmärksamheten uppåt. Ljudströmmen är livet,
den är själva kärnan, essensen till allt, den finns inom oss, för oss.
Kristus talade om strömmen som Ordet. Muhammed kallade den Kalma och andra helgon har gett den olika
namn. Den är alla religioners grund. Skillnaden ligger i vilken utsträckning de olika religionernas grundare följde
Ordet. Sokrates sade: "Känn dig själv." Kristus kunde av egen vilja befria sitt jag från höljena, det var en praktisk
verklighet för honom. Dagens filosofiska system är endast teoretiskt. Det är mer benäget att ge sig i kast med
världsproblemen och ignorera det praktiska studiet av jaget och lyckas därför inte lösa detta problem.
Självkännedom är ett individuellt studium. Ensam kom människan in i världen och ensam lämnar hon den. När
hon löst problemet med sitt eget kommande och gående, kan hon hjälpa andra i detta avseende.
147. Jag har mottagit båda dina brev i sinom tid, det sista skrevs efter initieringen. I mitt sista brev gav jag
dig några råd om koncentration, som du efter initieringen och dess tillämpning förväntades förstå bättre. Du har
nu en bättre uppfattning om svårigheterna.
Ställningen är inte lätt för dig, vanligtvis brukar du sitta upprätt i en stol. Ibland förlorar du för ett ögonblick
medvetandet och muskelkontrollen, huvudet faller bakåt eller åt sidan tills det slutar med ett ryck som väcker
dig.
Vad som händer när man under vanliga förhållanden håller på att somna är att uppmärksamheten dras bort
från ögoncentret, man förlorar muskelkontrollen och blir omedveten om kroppen. Slutligen lämnar medvetandet
ögoncentret och ersätts av halvt medvetande och därefter av medvetslöshet.
Förlusten av medvetenhet betyder att uppmärksamheten inte blev kvar i ögoncentret utan föll nedanför detta
centret, ned till lägre centrer - strupen eller naveln. I strupcentret befinner man sig nästan i ett halvt
medvetandetillstånd som orsakar dröm. I navelcentret är förlusten av medvetandet total. Om uppmärksamheten
hållits kvar i ögoncentret och istället för att falla ned stigit upp till detta centret uppnår vi fullt medvetande och

övermedvetande, inte av kroppen eller den yttre världen, utan av vad du gjorde inom - upprepningen eller att
höra ljudströmmen eller betrakta något inom, om något var synligt.
Förlust av medvetandet innebär därför vanlig sömn. Det kan inte finnas medvetslöshet om uppmärksamheten
är i ögoncentret eller i centren ovanför ögonen. När du säger att ett ryck väckte dig, betyder det att du sov. Det
finns ingenting ovanligt i detta. Av vana går uppmärksamheten ned och vi önskar gå upp. Det är här kampen tar
sin början. Börja om på nytt när du väcks av ett ryck. Håll dig medvetet till ögoncentret. När du är medveten om
det och gång på gång för tillbaka uppmärksamheten till centret när du avviker från det, så kommer du gradvis bli
omedveten om omgivningen och kroppen, men medveten om ögoncentret eller vad som finns inom det.
Det är en långsam process som tar tid. Men du kan vara övertygad om att du förr eller senare kommer att
lyckas. Kampen för att uppnå koncentration har jämförts med en myras klättrande på en slät vägg. Myran klättrar
upp och faller ibland ned efter att bara ha klättrat några centimeter och ofta när taket är i sikte. Att dra tillbaka
medvetandeströmmen från kroppen till ögoncentret är som myrans klättrande - en kamp, men en kamp som
måste utföras med beslutsamhet.
Uppmärksamhetens högkvarter är i ögoncentret, men dess strålar ger liv åt hela kroppen. Strålarna går även
bortom den fysiska kroppen, in i söner, döttrar, fru eller man och andra släktingar, in i lös och fast egendom och
ut till hela landet. De har lång räckvidd. Det tar tid att dra tillbaka strålarna till ögoncentret. Det är först när de
koncentrerats i centret som människan blir en riktig människa. Annars är hon likt ett djur.
När uppmärksamhetens strålar börjar samlas i ögoncentret eller tillbakadragandets process börjar, känner
man en stickande förnimmelse. Det är ett tecken på koncentration. Det verkar som om myror rör sig på huden.
De inre medvetandevågorna dras upp och då de går upp för de med sig ett tillstånd som är bättre än
vakentillståndet, det är ingalunda ett tillstånd av medvetslöshet
I motsats till oss indier är du inte van att sitta i denna ställning. Här är det bara tjocka personer som tycker det
är svårt. Men som andra saker och ting är ställningen endast ett hjälpmedel att nå målet. Koncentrationen är
slutmålet eller att hålla uppmärksamheten i centret.
Ljus och ljud befinner sig hela tiden i ögoncentret. De är aldrig borta från centret. Vi kan inte leva om
strömmen inte finns där. För att uppleva ljus och ljud måste du nå ögoncentret.
Bekymra dig inte om du ännu inte sett någonting. Du kan oroa dig över frånvaron av ljus och ljud när du når
ögoncentret och inte finner något där. Allting finns inom centret. Dina vildaste drömmar eller föreställningar kan
inte föreställa sig prakten av vad som finns inom. Men skatten tillhör dig och är där för dig. Du kan ta del av den
närhelst du går dit. Tro mig en gång för alla att allting, inklusive Skaparen, finns inom dig och vem som än
uppnått allt detta har gjort det genom att gå in i ögoncentret. Det finns ingen lättare metod att gå inom än den
som meddelats dig.
Var snäll och ha inte bråttom. Fullborda koncentrationskursen med tålamod och uthållighet. Att gå inom tar
tid. Därefter är den inre uppstigningen jämförelsevis lätt. Denna del av kursen är enformig. Med tilltagande
koncentration ökar intresset. Framgång vinns sakta men säkert. Det man förvärvat efter ansträngning sätter man
värde på, men det man fått med lätthet värdesätts oftast inte.
Själens naturliga tendens är att stiga uppåt, för den är en fågel från en annorlunda sfär. Sinnet och kroppen
håller den nere. När mjölk lämnas i fred stiger grädden automatiskt upp. I samma stund som kropp och sinne är
orörliga börjar själen stiga upp mot ögoncentret. Det är störningar från kropp och sinne som håller den nere,
precis som grädden inte stiger upp om mjölken ständigt rörs om.
Det finns tre kroppar med motsvarande tre sinnen: Den fysiska, astrala och kausala kroppen. Vi är alla
bekanta med den fysiska kroppen. Vi kan ha en föreställning om det astrala från de former vi ser i drömmar, med
den skillnaden att drömmen är ett tillstånd där uppmärksamheten befinner sig nedanför ögonen och den astrala
sfären är ovanför ögonen. Den kausala kroppen kan vi först föreställa oss när uppmärksamheten går in i centret,

men den kan jämföras med den lilla plantan som slumrar inuti fröet. Inuti den fysiska kroppen finns
astralkroppen och inuti den astrala finns kausalkroppen.
När uppmärksamheten når ögoncentret har den kastat av sig den fysiska kroppen och är för tillfället fri och
skild från den - precis som vi tar av oss en rock. På Sahansdal Kanwals topp kastar uppmärksamheten av
astralkroppen och på toppen av Trikuti kastar den av kausalkroppen. Dessa tre kroppar kontrolleras eller sätts i
rörelse av motsvarande sinne.
Så länge som själen är inom dessa kroppars och sinnens område är den underkastad födelse och död. Vid
varje död byter själen ut kroppen, även om den själv är oförgänglig. Kroppen dör eller förändras, men inte själen.
Vilken typ av kropp vi får bestäms av frukten av våra förflutna handlingar, som är vår karma. Det finns ingen
"kropp" utan handling och det finns ingen handling utan "kropp". Varje handling som utförts har lämnat kvar ett
intryck på sinnet. För tillfället kanske vi inte minns det, men när som helst kan det flamma upp. Saken är att
intrycket stannar kvar och kommer att manifestera sig vid en given tidpunkt.
Så länge som alla intryck (mottagna ända sedan själen trädde in i sinnenas och kropparnas område) inte
avlägsnats är själen inte fri och till dess förblir den underkastad karma. Själen utför bara handlingar när den
aktiverar sinnet och detta sker bara när den lämnar ljudströmmen och ansluter sig till sinnet. Den är fri från
sinnet så länge den håller fast vid strömmen.
Praktisk taget hela mänskligheten - om vi lämnar annan skapelse åt sidan - är bortkopplad från strömmen och
utför handlingar vilka kvarlämnar intryck som orsakar återfödelse.
Vid födelsen tilldelas själen ett fastställt antal handlingar eller intryck. De formar, på sätt och vis, gjutformen
i vilken det nya livet stöps. De bestämmer temperament, livslängd och inriktning på livets aktiviteter.
Under livstiden genomlevs följaktligen dessa intryck och nya tas emot. De nya intrycken, tillsammans med
gamla ännu inte utdelade intryck, sorteras igen och ett fastställt antal intryck tilldelas för att styra ett nytt liv.
Processen är därför ändlös och uppenbarligen tycks det inte finnas någon väg ut ur denna cykel.
Men helgon visar oss en väg ut. De säger att intrycken som vi förde med oss i detta liv formar vårt öde som
vi måste genomgå.
Det finns ingen flykt från ödet och om detta på något sätt omedelbart avbryts blir följden döden. Därför får
det inte finnas någon inblandning i ödet. Det kan inte ändras eller modifieras.
Men nya handlingar som utförs kan du göra som mästarens ombud och inte som en oberoende individ. Som
ombud hålls du inte ansvarig. Ett trofast ombud missbrukar inte krafterna eller egendomen som anförtrotts
honom. Anta att vi tar kroppen, sinnet och världsliga ägodelar som något mästaren anförtrott i vårt förvar och
arbetar med dem som hans ombud - då är möjligheten inte så stor att vi missbrukar dem. Därför kommer inte nya
handlingar att vara bindande. Ombudet är ansvarig inför uppdragsgivaren. Om arbetet utförts ärligt och efter
bästa förmåga, då är uppdragsgivaren ansvarig för alla ombudets handlingar.
Helgon förbinder oss dessutom med ljudströmmen. Med dessa hjälpmedel befriar de oss från nya intryck och
de tilldelade intrycken genomgås under livstiden. Intryck som ännu inte delats ut tar helgonen på sig själva och
avlägger räkenskap för dem. Helgon har förmågan att göra upp räkningen för handlingar som ännu inte tilldelats,
för de kommer från ett område som är bortom sinnets räckvidd. Utan helgonens hjälp och resan på
ljudströmmen, går det inte att undkomma intrycken.
Sinnets räckvidd sträcker sig upp till Trikutis topp. Så länge själen är i eller nedanför Trikuti är den
underkastad återfödelsens kretslopp. Själar som sökt skydd hos helgonen går förr eller senare - förr om de följer
deras råd - bortom Trikuti till Sach Khand.
Då ser du att karmalagen är universellt tillämpbar, medan förlåtelse är helgonens specialitet. Kristus förlät de
han initierade, inte dem som han inte kom i kontakt med. Kristendomen har fel när den förutsätter att kristna får

förlåtelse i Jesu Kristi namn. Det är blind tro och självbedrägeri. Kristus spelade sin roll när han fysiskt var
närvarande på jorden.
I vår satsang finns det frimurare upp till tolfte graden. De säger att i Frimurarorden finns det ingenting som
riktig koncentration av uppmärksamheten, inte heller själens uppstigning till högre plan. De beskriver
Frimurarorden som ett sällskap mer inriktat på välgörenhet, de finner ingen andlighet där. Vad beträffar den inre
resan finns det inget plan som passeras genom att visa fram lösenord, mantra, tecken eller handslag. Orden slutar
i det tredje ögat. Resan tillryggaläggs med kärlekens och längtans kraft.
Religion betyder den individuella själens förening med sin källa. I praktiken betyder det att
uppmärksamheten koncentreras i ögoncentret och stiger upp genom att följa ljudströmmen. Därför är det en
individuell angelägenhet för var och en. Du måste gå inom dig själv och jag måste gå inom mig själv. För att
göra detta behövs ingen yttre ceremoni. I samma stund som man börjar koncentrera uppmärksamheten stängs
förbindelsen av med andra. Alla yttre ceremonier är meningslösa. Verklig religion tillåter inga yttre sätt för
tillbedjan. Att bränna rökelse, utöva människo- och blodsoffer, äta bröd och dricka vin är oväsentligt. Människo-
och blodsoffer visar inte enbart på okunnighet, utan på en sjuklig mentalitet.
Avgudadyrkan, blodsoffer, gravdyrkan, pilgrimsresor till så kallade heliga platser och många andra sedvänjor
är vanliga i Indien, en del av dem är vanliga även i andra länder. Det är inte svårt att spåra hur de uppstod. Ta
fallet med avgudadyrkan i Indien. En människa gick in i ögoncentret genom att koncentrera sig och såg där, låt
oss säga, den tusenbladiga lotusen med det stora centrala ljuset tillsammans med andra mindre ljus och hörde de
olika ljuden som pågår där. Som konstnär uttrycker hon detta i trä, sten eller med färg och pensel. Inte undra på
att hon, efter att ha sett den inre gudomen, bugar sitt huvud för det hon själv skapat. Hon ger idén till andra. I
stället för att stiga upp inom sig själva förblir slöfockarna nöjda med att buga sina huvuden på utsidan. En del av
de yttre formerna av tillbedjan kan förklaras på detta sätt. Men de är alla meningslösa.
Om helgon vill kan de överföra sin magnetism till andra. Som vi läser i Bibeln överförde Kristus den till
andra människor. Han botade blinda och sjuka. Helgon kan, om de önskar, använda sin kraft genom ord,
beröring eller blick. Istället för att använda sina fysiska organ, kan de använda sinnet eller till och med själen för
att påverka den andra personens sinne eller själ, utan att vederbörande ens är medveten om det. Det senare sättet
är snarare regel än undantag.
Kristus överförde sin magnetism till bröd och vatten, vem som än åt av det fick del av denna magnetism.
Värdet låg i Kristus, inte i förfaringssättet. Kristna utför nu ceremonin, men Kristus magnetism är borta. Stig upp
till de inre sfärerna för att erhålla denna kraft och bli lik Kristus.
148. Jag hjälper dig gärna om du anser dig beredd att resa in i de inre världarna. Du måste göra din plikt och
"vägledaren" kommer att göra sin. Naturligtvis tar resan lång tid om det inte finns någon längtan efter att nå den
andra sidan, eftersom omgivningen längs vägen orsakar ständiga uppehåll, eller andra skäl hejdar framstegen,
eller om vi bär på alltför mycket onödig börda.
Resan går genom de astrala, mentala och andliga regionerna. Ljudströmmen binder inte bara ihop dessa
regioner, utan har även skapat dem. De är ljudströmmens sidoskott. Om en själ skulle hålla fast vid
ljudströmmen och inte avvika från eller lämna den, och om själen lämnade minnet av denna värld bakom sig,
finns det ingen makt som kan hålla kvar den här för en sekund eller som kan hejda den på sin väg. Minnet av den
materiella världen drar den ned och håller den nere, och intrycken från de inre regionerna leder den bort från
strömmen.
Så länge sinnet är fyllt med mig och mitt (min fru eller man, mina söner, mina döttrar, min egendom, min
ära, min rikedom, mitt land, min nation, min visdom och så vidare) kan sinnet inte passera genom den smala
vägen. För att få sinnet att gå på denna väg måste det föras fram till den trånga ingångsporten och få det att
kämpa och forcera sig fram. Genom kamp och erfarenhet lär sig sinnet mycket snart vad som hindrar det från att

gå in. Bara då märker sinnet att det bär med sig saker i överflöd och förstår nödvändigheten att göra sig av med
dem. Då blir sinnet lätt och ödmjukt och passerar med lätthet genom den smala vägen.
För närvarande är sinnet aktivt i denna värld och skapar förbindelser med den genom sinnesorganen.
Försöker vi hålla kvar sinnet i koncentrationens center ovanför ögonen misslyckas vi, eftersom tanken på mig
och mitt drar ut det igen. Hur lång tid det tar att med viljan radera detta minne beror på dess förflutna historia
eller karma. Men precis som vi med träning lärt oss andra saker, kan vi med övning träna sinnet till denna nya
vana. När sinnet får tillträde till ögoncentret hör det strömmen och innanför porten finns vägledaren för att leda
oss vidare. Den enda börda vi behöver bära är obetingad tillit till vägledaren och intensiv längtan efter att nå den
andra sidan. Allt annat är ytligt och oväsentligt.
Den materiella världen är kampens region. Det har aldrig funnits fred här och kommer heller aldrig att finnas
någon. Dagens problem ersätts med morgondagens problem. På en plats där sinne och materia är aktiva kan det
aldrig finnas fred. Krig och sorg kommer alltid att finnas mellan nationer, samhällen eller individer. Själen måste
söka sig till andra plan för att finna frid. Det är var och ens uppgift att finna frid. Människor i vår närhet kan inte
hjälpa till med detta. Vi kom till världen som individer och lämnar den som individer och var och en lämnar den
på samma sätt - dödens process - genom uppmärksamhetens återdragning från lemmarna, därefter från kroppen
och slutligen upp till ögoncentret. När uppmärksamheten stiger ned från centret och aktiverar kroppen föds vi,
och när uppmärksamheten återvänder genom detta fokus är kroppen medvetslös och vi är döda. Andligt
hängivna lärjungar föds och dör dagligen. För dem är döden en rutin.
Utövaren måste ge upp kött, ägg och alkoholhaltiga drycker. Dessa matvaror gör själen okänslig och trög.
149. Jag har tagit emot ditt brev daterat den 3 oktober där du ber om initiering. Dr. Johnson och Dr. Brock
har båda rekommenderat dig. Det finns även andra i Kalifornien som är intresserade av detta system. Jag ska
fråga paret Brock om de kan resa söderut och initiera dig. Fru Brock har varit dålig under någon tid, men är på
bättringsvägen. När hon tillfrisknat hoppas jag att Dr. Brock kan företa resan och ge dig instruktionerna.
Under tiden önskar jag att du fortsätter med bokstudierna och rådfrågar Dr. Johnson närhelst tillfälle ges. Det
är bättre att ha en klar uppfattning om metoden och att helt och fullt förstå ändamålet. Dess mål är den
individuella själens förening med sin källa, genom att frigöra den från förbindelsen med sinne och materia.
Denna association har hållit själen avskild och borta från källan ända sedan skapelsen började - ingen kan säga
för hur lång tid. Separationen är orsaken till dess bedrövelser och vandringar i skapelsens olika former. Själen
längtar efter frid, men har än så länge inte funnit den.
Vägen till frid ligger inom. Där finns det kungliga Ordet, ljudströmmen, som mystiker gett olika namn men
som innebär samma sak. För att uppnå frid måste människan gå inom sig själv. Världsliga föremål tillfredsställer
inte våra begär särskilt länge. I dag vill vi ha den här saken, men i morgon har den förlorat sin tjusning och vi
önskar någonting annat. Vad vi än ser här med ögonen är förgängligt och utsatt för förändring. Därför står det
klart att när saker och ting befinner sig i ett föränderligt tillstånd kan dessa inte ge själen bestående frid. I ett
tillstånd av förändring är kamp regeln.
Människan har förmågan att lösgöra sig från världen och dess föremål, vi gör det dagligen när vi somnar. Vi
lösgör oss ofta under korta tidsperioder. När vi släpper en tanke och en annan tar vid passerar vi genom
lösgörandets port, men varaktigheten är ringa. Tiden kan avsiktligt förlängas. Naturligtvis fordrar det träning.
När uppmärksamhet kan lösgöras från ett föremål, måste det också vara möjligt att fästa den på något annat.
Målet med Surat Shabd yogans övning är att lösgöra sinnet från yttre föremål och fästa det på vad som finns
inom, och därefter lyssna på ljudströmmen och färdas på den. Denna ström förbinder individen med sitt
ursprung. Metoden hindrar inte vår normala livsrutin. Det finns inga ritualer eller seder. Man måste ta itu med
sig själv.
Kött, ägg och alkoholhaltiga drycker är förbjudna.

150. Jag har mottagit ditt brev av den 28 oktober i vilket du har bett om initiering. Troligen kommer Dr.
Brock att resa söderut för att ge dig instruktionerna, men hans ankomst beror helt och hållet på fru Brocks
tillfrisknande och vad jag förstår är hon på bättringsvägen. Du får gärna kontakta honom och ta reda på när det är
troligt att han kommer.
Det finns ingen tveksamhet från min sida att placera dig på vägen, men andlig utveckling kräver stor
uppoffring. Det är en strid med sinnet. Sinnet förbinder oss med världen och vi fungerar i den genom sinnet. Så
länge vi fungerar i denna materiella värld är vi materialistiska. I vaket tillstånd är förbindelsen med materian
direkt, även i drömtillståndet finns förbindelsen där, för drömmen är helt enkelt en överföring av intryck som
samlats i det vakna tillståndet. Under djup sömn stängs förbindelsen av, detta är ett tillstånd av tröghet eller
okunnighet.
Jämfört med vakentillståndet är drömtillståndet dåligt och tillståndet i djup sömn ännu sämre. I dessa tre
tillstånd tillbringar människan livet. Antingen är hon vaken, drömmer, eller befinner sig i djup sömn. Tar vi inte
hänsyn till de två sistnämnda tillstånden av halvmedvetenhet och total medvetslöshet och undersöker sinnets
tillstånd när det är vaket, finner vi att sinnet skyndar från ett föremål till ett annat och att det aldrig är i vila,
precis som ett bi. Sinnet finner tillfälliga nöjen, men blir snart besviket. Världsliga objekts övergående natur ger
ingen bestående frid, oavsett hur nära och kära de är. När objekten är borta känner sinnet sig ängsligt. Det finns
därför ingen möjlighet att uppnå bestående frid i det så kallade vakna tillståndet, oavsett om människan är
barbarisk eller civiliserad, modig eller feg, ledare eller den ledde, rik eller fattig.
Inom människan finns andra världar som inte är skapade av detta grova material, utan av ämnen som kan
kallas ickemateriella. Dessa världar kan inte ses så länge sinnet inte är stilla. Vi är förbundna med denna yttre
materiella värld genom sinnesorganen. Genom ögonen ser vi, genom öronen hör vi och så vidare. Anta att sinnet
inte springer ut genom sinnesorganen. Då är kroppen endast ett föremål likt andra föremål, och för tillfället är vi
helt avskurna från den materiella världen - med andra ord så gott som döda. Vi blir levande på nytt vad världen
beträffar när vi låter sinnet gå ut genom sinnesorganen. Om vi går ett steg vidare - det vill säga, riktar sinnet inåt
efter att vi stängt av det från sinnesorganen - då blir de inre världarna synliga. När övningen med att stänga av
förbindelsen med de yttre sinnesorganen och koppla om sinnet till de inre världarna blivit en vana, då kan
människan av egen vilja fungera antingen i den materiella världen eller i den inre, ickemateriella världen.
För närvarande är vi döda vad de inre världarna beträffar och vi lever i denna yttre värld. Följaktligen lever vi
i de inre världarna när vi fungerar där och i yttervärlden när vi är verksamma här. Vår handlingssfär har vidgats.
Vi har upptäckt en ny värld, precis som Columbus upptäckte Amerika. Så länge inte sinnet utvecklat förmågan
att efter behag kasta bort intrycken från denna värld kan det inte sitta inom, bortkopplad från världen, inte heller
har det tillträde till den inre världen. Sinnet har denna förmåga, men den måste övas upp. Detta sker långsamt
och kräver tålamod, uthållighet och tillit.
Ända sedan skapelsens början har sinnet sprungit omkring i de tre ovannämnda tillstånden och inte gått inom,
inte heller har det funnit frid och vila. Uppgiften är därför svår, men den kan slutföras med framgång och detta är
avsikten med livet. Om människan är skapelsens krona är också hennes ansvar stort. Människan är född för att
hon ska kunna förena sin själ med källan och inte bli född en andra gång (i denna värld). Den största tjänst man
kan ge är att låta själen, genom att befria den från sinnets och materians band, uppgå i fridens och salighetens
ocean, vilken den är en partikel eller droppe av.
Jag har skrivit detta i detalj så att du kan förstå problemets omfattning som du åtar dig att lösa. Livets upp-
och nedgångar vållar hinder, men där det finns en vilja, finns också en väg. Det finns inget hinder som kärlek
och tillit inte kan övervinna.
Kött, ägg och alkoholhaltiga drycker måste ges upp, för de gör själen okänslig och avtrubbad.

151. Sanningen finns inom dig, inom alla människor. Utan den kan vi inte leva en sekund. Precis som solen
är på himlen och dess strålar lyser upp jorden, på liknande sätt finns sanningen inom oss - i hjärnan bakom
ögoncentret - och dess strålar ger liv åt hela kroppen. Om vi kunde hålla uppmärksamheten i ögoncentret, skulle
vår uppmärksamhet förstå sanningen. Så länge uppmärksamheten är spridd i kroppen eller utanför kroppen i den
yttre världen, är vårt ansikte bortvänt från sanningen. Oavsett hur stora framsteg - individuella eller nationella -
vi gör i yttervärlden, är vi inte ett dugg närmare sanningen. Sinnet förblir missnöjt. Det känner fortfarande
saknaden av någonting. När den utspridda uppmärksamheten dras tillbaka från yttervärlden in i kroppen och
därefter från kroppen till ögoncentret, kommer förbindelsen med yttervärlden och kroppen för tillfället vara
bortkopplad. Då kommer uppmärksamheten att vara i stånd att förstå sanningen som vibrerar inom oss som
ljudströmmen, strålande och hörbar.
Sanningen har alltid funnits inom oss. Den är närvarande i både lärare och elev. Den enda skillnaden mellan
läraren och eleven är att läraren, genom att ha koncentrerat uppmärksamheten, har etablerat en förbindelse med
sanningen och studerat den, medan eleven fortfarande är skild från den. Läraren ska peka ut vägen och vägleda,
medan eleven ska arbeta flitigt med längtan. En pojke går till skolan, kunskapen ligger slumrande inom honom.
Under lärarens vägledning arbetar han, utvecklar och gräver fram kunskapen inifrån sig själv.
Människor tillbringar åratal i skolor och universitet för att studera ett begränsat antal ämnen och ändå
"plockar de småstenar på havsstranden". Du är på väg att studera självet och dess relation till den stora
sanningen. Du ska isolera självet från sinnet och materian och därefter följa det till alltings källa. Det är ett
jämförelsevis svårt ämne. Obetingad tillit till vägledaren eller läraren och längtan, som hos en älskare när han är
ute för att möta sin älskade, är nödvändiga förutsättningar på denna väg. Där viljan finns, finns också en väg. Du
är välkommen att studera detta ämne. Kött, ägg och alkoholhaltiga drycker är förbjudna.
152. Jag försäkrar dig att jag inte har för avsikt att försumma någon amerikansk satsangi. Jag tror jag svarade
på ditt sista brev, men det kan ha kommit bort. I vilket fall som helst bör du skriva till mig med några månaders
mellanrum och ge mig en full redogörelse för dina framsteg och ställa vilka frågor du än önskar. Det kommer att
glädja mig att höra om dina inre framsteg på vägen. Utan tvekan gör du framsteg och jag är angelägen om att se
dig gå inom och finna det stora ljuset och glädjen som väntar dig där.
Inget kan mäta sig med denna väg, den ger mer verklig glädje och tillfredsställelse än allt annat i världen.
Men för att få tag på detta måste du gå in. Detta går inte att förverkliga utanför. Hela världen söker efter det i
böcker, på heliga platser och genom umgänge med människor, men man måste finna det inom sig själv. Målet
uppnås genom orubblig meditation och genom att hålla uppmärksamheten i ögoncentret utan att vackla. När du
lärt dig det kommer skatten, som redan är din, att komma i din medvetna ägo och du kommer att förverkliga mer
än du kan drömma om. Låt inget stoppa eller hindra dig. Låt inga världsliga hinder stå i din väg för att gå in.
Ställ in sinnet på att orubbligt göra detta och låt allt annat vara underordnat, och andra saker kommer att
försvinna och lämna dig i fred.
Jag är väl medveten om att du måste kämpa. Du har en del saker inom dig och en del saker utanför dig som
du måste övervinna, men du kan klara av det. Om du har full tillit till den inre mästaren kommer han alltid att
hjälpa dig. Ofta när du finner svårigheterna som störst och allt ser mörkt ut, uppenbarar sig ljuset och du inser att
du är fri. Låt ingenting få dig att tappa modet. Detta är ingen lätt uppgift, men att få Nam betyder mer än om du
hade ärvt en eller flera miljoner dollar. Du är en av Sat Purush lyckligt lottade söner, han har valt ut dig för att
erhålla Nam och tillsammans med mästaren bege dig till Sach Khand. Du måste nå dit, ingenting kan hindra dig.
Men du kan påskynda eller fördröja utvecklingen, som du själv vill.
Gör nu ditt yttersta för att avlägsna alla svårigheter inom och utanför dig och sitt sedan i så många timmar
som du överhuvudtaget kan. Håll fast uppmärksamheten i ögoncentret och tillåt inte sinnet att springa iväg eller
vackla det allra minsta. Om sinnet springer iväg, för ögonblickligen tillbaka det och håll kvar det i centret. Så
småningom kommer du, om uppmärksamheten är stadig, att se en blå himmel, stjärnor, solar och måne, sedan

ser du det stora ljuset (jyoti), den tusenbladiga lotusen och mästarens strålande gestalt. Du måste se allt detta.
Titta stadigt efter dem och tillåt inte något tvivel eller någon fråga att komma in i ditt sinne. Allt är helt sant.
När du gått in i den första regionen får du full behållning av ljudströmmen. Den kommer till dig klar och
melodisk och dess musik fyller dig med glädje. Det i sig själv gör det möjligt att övervinna alla återstående
svårigheter och svagheter. Detta är en sak som ger dig styrka mot alla fiender och gör din seger absolut given.
Med de melodiska ljuden ringande i öronen är framgången fullständigt säker.
I sinom tid måste du nå det högsta målet. En del når det tidigare andra senare, beroende på deras individuella
ansträngningar och den karma de måste övervinna. Men för dig borde kampen inte bli lång, du har redan
övervunnit mycket. Den inre mästaren är alltid med dig och väntar ivrigt på att få motta och välkomna dig vid
din ankomst till de inre portarna. När du möter honom inom och talar med honom ansikte mot ansikte, som
människa till människa, då kommer han alltid vara beredd att svara på alla frågor och vägleda dig hela vägen.
Han är där nu, men du kan inte se honom förrän du tar bort de mellanliggande ridåerna. Men du kan göra det
med lätthet. Sätt igång och gör det. Belöningen kommer att bli stor.
153. Det är en fråga om orubblig, fixerad uppmärksamhet och fullkomlig koncentration för att höra
ljudströmmen. När du uppnått det, kan du vara säker på att du kommer att höra den fulländade ljudströmmen.
Det verkliga Shabd hörs bara efter att man nått Sahansdal Kanwal. Innan dess hörs bara en svag reflektion.
Fortsätt tills du hör det fulländade klockljudet, klart, ljuvt och helt underbart. Du kommer bara att höra det när
koncentrationen är fullkomlig. Var inte modfälld.
Initieringens skatt kan inte helt tas ifrån lärjungen. Han kan aldrig förlora den för alltid. Den är där och
lärjungen kommer i nästa liv tillbaka till vägen eller som mästaren önskar. Mästaren som gett initieringen måste
ta hand om lärjungen och till sist överlämna själen till Sach Khand.
Vanligtvis tvingar inte helgon sina lärjungar att återvända till denna värld för en ny återfödelse. Men i en del
fall, som det du hänvisar till, kan lärjungarna föras tillbaka hit för ännu en födelse och för ge dem en bättre
position på vägen. Då kommer de med lätthet att höja sig över all nedåtgående dragningskraft. Var säker på att
mästaren aldrig önskar lämna sina lärjungar och att han aldrig lämnar dem, även om de kanske lämnar honom.
Ett kringirrande barn är fortfarande sitt fars barn och är alltid älskat och omhändertaget, även om barnet genom
sitt uppträdande vållar sig själv lidanden.
Vi förväntar oss mycket av Amerika. Genomsnittspersonen i Amerika står denna lära mycket närmare än
någon europé. Den dag kommer när ditt folk vänder sig till Sant Mat ... En dag kommer det stora arbetet där att
anta mycket omfattande proportioner. Du kan med säkerhet räkna med det under din livstid. Var beredd på det.
154. Som svar på din fråga om vad som är det bästa sättet att nå och hålla fast vid ögoncentret, kan jag bara
upprepa innebörden av de instruktioner du redan fått.
Du ber också om metoden som jag arbetade fram för egen del under mina tidiga erfarenheter. Vad det
beträffar kan jag säga att jag aldrig utarbetade någon egen teknik. Jag tog emot instruktioner från min egen guru
och han gav mig den exakta metoden. Alla helgon använder samma metod, vilket är att hålla den koncentrerade
uppmärksamheten fast i ögoncentret. Vad mer kan vi säga? Alltihop är en fråga om orubblig uppmärksamhet.
Varje stråle av uppmärksamheten måste koncentreras i centret och hållas kvar där. Irrar man iväg för en tid har
man förlorat övertaget. Det kan med säkerhet sägas att om en uppriktig elev under tre timmar håller
uppmärksamheten helt och fullt i ögoncentret utan att vackla, måste han gå in. Men det är inte så lätt utan lång
träning. Så småningom vänjer sig sinnet att stanna i centret. Det gör mindre och mindre uppror och ger slutligen
efter för kravet att hålla sig till centret. Då är segern vunnen.

Innan dess kommer inte sinnet att förbli stilla en längre tid. Det hoppar omkring som en apa. Men efter en tid
ger det upp och slår sig till ro. Det är en fråga om vilja att hålla sig i centret, även att inte glömma eller tillåta att
uppmärksamheten följer efter någon annan tanke eller upplevelse. Man glömmer lätt och då faller sinnet ned.
Med ett skarpt och vaket förstånd måste vi hela tiden hålla oss orubbligt i ögoncentret. Om någon tanke kommer
in i medvetandet, ryck då tillbaka sinnet till centret och håll fast det där. Gör själen till situationens herre i stället
för sinnet. Sinnet är bedrägligt och springer ut om det får lov. Besegra det, men att övervinna sinnet är inte lätt
och tar tid. Problemet är inte alls komplicerat. Alltihop är bara en fråga om uppmärksamhet och därefter
oavbruten uppmärksamhet i ögoncentret, att inte tillåta någon annan tanke tränga in i medvetandet som leder dig
bort från centret.
Detta var metoden genom vilken jag vann min väg inom, och det är metoden genom vilken du måste vinna
din väg. Det är det gamla förfaringssättet som alla helgon använt. Anledningen till att du nästan når centret och
därefter förlorar det, som du säger, är att du inte kan hålla sinnet stilla. Det är som ett vilt djur som vant sig vid
att springa omkring i skogen. När det fångats och hålls stilla i erövrarens händer är det i stor nöd. Men precis
som djuret ger sinnet efter så småningom och lyder om vi håller fast vid våra ansträngningar.
Upprepningen av namnen hjälper till att hålla fast sinnet i ögoncentret. Detta är namnens värde. Allt som
förbinds med namnen håller fast uppmärksamheten i centret. Om vi oavbrutet tänker på en plats (under dagen,
inte vid tiden för simran och bhajan), formar vi en slags mental bild av denna plats, av vad som finns där och av
dess härskande ande eller kraft. Allteftersom vi fortsätter uppstår en önskan att bege sig till centret. Framhärdar
vi måste vi träda in i centret. Alla själens krafter, den verkliga atman i människan, samlas i centret genom denna
koncentrerade tanke, och sedan, med hjälp av denna samlade kraft (genom simran och bhajan), bryter vi igenom
slöjan och träder in i ljuset.
Försök inte lyssna till ljudströmmen samtidigt som du upprepar namnen. Upprepa först namnen i ungefär två
tredjedelar av den tid som fastställts för meditationsperioden, rikta därefter uppmärksamheten mot att lyssna
efter eller höra på ljudet. En sak i taget - det är bäst.
155. Om du i drömmar eller medan du gör meditationen träffar på någon skrämmande syn som orsakar
skräck, så upprepa de fem heliga namnen och all rädsla försvinner genast. Inget ont kan stå kvar inför de heliga
namnen.
Vad beträffar köttdiet, som läkare ordinerar, är mitt råd att inte under några förhållanden äta den. Den är ett
stort hinder för andlig utveckling. Vi styrs av en mycket sträng karmisk lag. Att döda ett djur är ett avskyvärt
brott under naturens lag och straffet är mycket hårt. Helgonen har strängt förbjudet allt tagande av liv under alla
omständigheter.
Eftersom du ser ljus och har börjat höra klockljudet, skriver jag ned några instruktioner för din framtida
vägledning:
1. Ibland visar sig Satan i mästarens gestalt under en övning. För att vilseleda själen erbjuder han mirakulösa
krafter och många världsliga välsignelser. Så när du ser mästaren inom, upprepa de fem heliga namnen för att se
om det är mästaren eller Satan. Är det Satan försvinner han ögonblickligen när han hör de heliga namnen. Du ska
aldrig fråga mästaren om någonting annat än hans eviga hem. Utan att vi frågar om det, skänker han oss allt vi
behöver och som är lämpligt för oss.
2. Ägna ingen uppmärksamhet åt något ljud från vänster sida. Det är alltid vilseledande. Lyssna alltid på
klockljudet från höger sida. Ju mer din uppmärksamhet försjunker i ljudet och du finner nöje i det, desto mer
kommer dolda hemligheter att bli kända för dig.
3. Var noga med att inte avslöja för någon vad än du ser inom dig. Anledningen är, för det första, att när vi
berättar det för andra människor väcks fåfänga inom oss. För det andra är det dumt att avslöja sådana
hemligheter som andra inte kan värdesätta.

Det allra viktigaste du kan göra är att dra bort uppmärksamheten från alla världsliga saker och ting och samla
den helt och hållet i ljudet. Glöm världen och dig själv tills du uppnår mästarens "heliga fötter" och hans eviga
hem. Faderns hem är fullt av kärlek och ljus. Försök att nå den boningen.
156. Så långt omständigheterna tillåter måste en lärjunge ge sig tid att gå på satsang. Var snäll att utan
försummelse dagligen ägna någon tid åt ljudövningen och upprepningen, eftersom detta är livets enda frukt som
vi tar med oss när vi lämnar den fysiska världen. Även ett kungarike på denna jord måste överges när döden
hinner ifatt oss. Det är därför nödvändigt att vi ökar vår andliga rikedom, detta är den enda sak som hjälper oss
vid vår bortgång. Det enda sättet att öka vår andliga kraft är genom övningen med ljudet och upprepningen. Ju
större kärleken är för det heliga Ljudet, desto mer kommer vår sinnesfrid och våra andliga framsteg att vara. Så
långt som möjligt bör vi försöka göra centret ovanför ögonen i hjärnan till vår viloplats. Precis som en människa,
trött efter dagens arbete, tar tillflykt till hemmet för att vila, ska vi vänja själen vid att vila i det heliga Ljudet när
den tröttnat på världsligt arbete.
Uppmärksamheten måste föras in och när den tycker om att vila där, likt en vandrare som kommer hem,
finner den frid inom. Uppmärksamheten förs in av upprepningen med uppmärksamhet riktad mot ögoncentret.
Upprepning utan att fästa uppmärksamheten är inte till någon nytta. Upprepning med uppmärksamhet inpräglar
på sinnet föreställningen av vad som finns inom dig och försöker ta dig till de krafter som namnen står för.
Genom denna metod lämnar vi yttre objekt och uppfattar det som finns inom oss.
I samma stund som vi går inom finns ljudströmmen där för att ta hand om oss. Mästarens astralgestalt
befinner sig i ögoncentret och är alltid beredd att göra det nödvändiga arbetet eller att ge vägledning. Ben och
armar, liksom hela kroppen nedanför ögonen, kommer långsamt domna av i denna process. Andningen fortsätter
normalt precis som i sömnen, men uppmärksamheten kommer att vara innanför i stället för utanför. Man är
fullständigt medveten om inre föremål, men omedveten om den yttre världen.
De som klagar över sömn under meditationen sitter vanligtvis halvhjärtat och endast på ren rutin. Säg åt
dessa människor att hålla sinnets uppmärksamhet riktad mot ögoncentret, även under det dagliga arbetet. Arbetet
behöver bara uppmärksamhet för ett ögonblick. Mestadels av tiden är sinnet ändå inte uppmärksamt på vad vi
gör. Detta inre utnyttjandet av uppmärksamheten hindrar inte arbetet, i själva verket utförs det bättre.
157. Jag mottog dina två brev ... Som du säger är de fyllda av frågor och analyser. Jag tycker om dem. Jag
uppskattar att du gjort så stor möda med att studera den tillgängliga litteraturen, samt ditt forskande sinnelag med
avsikt att undanröja tvivel och gå till botten med saker och ting.
Begränsning av böcker och boklig bildning: Böcker som betyder någonting, till skillnad från skräplitteratur,
är en redogörelse av personers erfarenheter i skriftlig form till förmån för andra. Om någon önskar lära sig, låt
oss säga kemi, då studerar man böcker om kemi. Följaktligen lär man sig något om kemi. Men får man
instruktioner direkt från en kemist, får man en bättre förståelse för ämnet. Om man dessutom inrättar ett
laboratorium och börjar experimentera, då får man ännu bättre kunskap. Slutligen, om man utför experimenten
under en erfaren kemists personliga anvisningar, undgår man många fallgropar och blir med tiden själv kemist.
Åter, en elev kanske tilltalas av en kemibok, men inte en annan, eftersom den mentala läggningen inte
behöver vara densamma. Hos en kan den analytiska förmågan vara utvecklad och hos den andra överväger den
sammanställande förmågan. Därför är inte en bok helt uttömmande. Författaren har skrivit boken från sin egen
synvinkel och den vänder sig bara till personer som tänker på liknande sätt. Vid en tidpunkt kan även samma bok
vända sig till en person, men inte vid en annan tidpunkt. Människan är nämligen en ombytlig varelse och hennes
intellekt är en föränderlig faktor.
Vidare finns det svårigheter med exakta uttryck och rätt förståelse. Det går inte att förmedla en riktig
föreställning av ett järnvägståg eller en modern bil till en person som bara känner till oxkärror som

fortskaffningsmedel. En radiohandlare utan en radio kan inte övertyga någon om radions underverk bland
människor som aldrig tidigare hört talas om en radio. Även om han har en radio är det troligt att han blir
betraktad som en bedragare.
När det inte går att förmedla idéer om materiella ting på ett korrekt sätt med ord, varken skrivna eller talade,
kan föreställningar om ickemateriella ting såsom mentala och andliga erfarenheter, omöjligen uttryckas med
någon grad av klarhet och exakthet till personer som aldrig haft några sådana upplevelser. Ändå är mentala och
andliga upplevelser på de mentala och andliga planen lika verkliga som någons upplevelser på det fysiska planet.
En pojke som lämnar skolan efter att ha lärt sig läsa, skriva och räkna säger: "Kunskap är obegränsad." En
elev som genomgått den vanliga skolan, men som ännu inte gått på universitet säger också: "Kunskap är
obegränsad." Akademikern på universitetet säger också: "Kunskap är obegränsad." En universitetsprofessor vars
lärdom omspänner den yttersta gränsen för vad alla universitet kan erbjuda, säger också: "Kunskap är
obegränsad." Pojken, eleven, akademikern och professorn använder alla samma uttryck, men uppenbarligen
menar de inte alls samma sak. Pojkens begrepp om kunskap är mycket ytlig, medan professorns syn på kunskap
är djup - ett hav jämfört med en damm.
I bästa fall förmedlar därför böcker endast lite grand och missförstås ofta. Ju mer kritiskt en nybörjare
utforskar böcker, desto fler skiljaktigheter finner han och vanligtvis blir följden förvirring. Därför behövs en
förbindelse med en levande lärare, likaså finns det ett behov av att omvandla teori till fakta eller individuellt
förverkligande. Böcker är till sin natur ofullkomliga och tjänar bara ett begränsat syfte.
Människan själv är den fullkomliga boken, för ur henne har alla böcker kommit. Inuti henne finns Skaparen
med hela skapelsen. Studiet av böcker ger information i andrahand, medan studiet av människan ger
förstahandsinformation - det vill säga, studiet av vad som finns inom oss. Så varför inte träda inom oss själva och
se vad som finns där?
Från böcker borde vi förstå den centrala tanken eller grundidén som de är baserade på. Om du studerar
böcker i denna anda (jag försvarar inte alla böcker, tyvärr måste jag säga att det engelska språket är fattigt på
förstklassig litteratur i andliga ämnen) finner du att Sant Mats och även andra religioners centrala idé är
utövandet av ljudströmmen. Många olika namn används för att uttrycka denna föreställning. Kristus, Muhammed
och vediska rishier praktiserade och förkunnade ljudströmmen. Det kan sägas att de hade studerat eller stigit upp
på denna ström till olika nivåer, men den grundläggande idén för alla deras läror är ljudströmmen.
På vilket sätt ljudströmmens grundidé språkligen förmedlades av helgonen berodde på platsen där de verkade
och på människorna - deras sedvänjor, levnadssätt och intellektuella utveckling. Eftersom seder och bruk osv.
med tiden förändras föråldras böcker. Därför är det nödvändigt att på nytt förmedla samma grundidé om
ljudströmmen. Budskapet måste hållas modernt och anpassas till de tider och människor åt vilka det erbjuds.
Ljudströmmen är närvarande i människan - i alla människor. Den finns naturligt i människan, inget konstlat.
Den kan varken förändras eller anpassas, inte heller kan någonting läggas till eller dras ifrån den. Allt annat i
denna värld är föränderligt och förändras oavbrutet, men inte ljudströmmen. Den är ett utflöde, eller en våg från
alltings stora källa - den högsta Skaparen, eller vilket namn du än önskar använda. Varje individ är en gnista eller
en droppe från samma oändliga källa.
Skaparen befinner sig vid ljudströmmens övre del och individens själ vid den undre. Strömmen fungerar
således som en förbindelselänk mellan dem. Genom den hålls individen vid liv - även själva existensen bärs upp.
Individen känner inte av kontakten med strömmen på grund av sinnets och materians tjocka slöjor, vilka täcker
över strömmen i den undre delen. Men den finns där - i människan och i alla skapelsens former - i ögoncentret,
varifrån den genomströmmar hela kroppen nedanför ögonen och går sedan ut från kroppen genom de olika
sinnesorganen. För att få tag på ljudströmmen måste den utspridda och omkringirrande uppmärksamheten
kontrolleras och hållas kvar i ögoncentret, där förbindelse etableras med de astrala, mentala och andliga planen.
Slutligen går uppmärksamheten upp i sin källa i den övre delen.

Det första och viktigaste steget är därför att gå in i det inre laboratoriet genom att samla den utspridda
uppmärksamheten i ögoncentret. Detta är en långsam process. Men vi kan inte urskulda oss med att säga att vi
inte kan göra det, att det är omöjligt eller att det är meningslöst. Här finns en värdig sysselsättning för
användningen av vår granskande förmåga och andra egenskaper. Om inte vi kan kontrollera och tämja våra
tankar som stiger upp inom oss, vem kan annars göra det? Det är vårt arbete, vi måste göra det och vi måste göra
det nu, redan i detta liv medan vi är människor, för människan är skapelsens krona.
Det finns många sätt att göra detta på, men av erfarenhet vet helgonen att upprepningen, som kallas simran,
utförd på det sätt som förklarades vid initieringstillfället, är det bästa och mest effektivaste sättet, såväl som det
enklaste. Om tankar på den materiella världen tar oss ut ur ögoncentret, kommer tankar på de inre världarna att ta
oss inåt. När vi är i ögoncentret har vi kopplat bort förbindelsen med den materiella världen och står på tröskeln
till astralvärlden. Vi har även lagt av vår materiella kropp och består av samma materia som astralvärlden och är
nu i stånd att fungera där. Samma uppmärksamhet som var verksam i den materiella världen är nu kapabel att
verka i astralvärlden. Precis som vi nu kallar denna lägre värld verklig, kommer vi att finna att astralvärlden är
lika verklig, eller mer verklig än vad vi nu uppfattar denna värld.
Efter att ha nått astralplanet håller samma uppmärksamhet, nu rengjord från det materiella slagget, fast vid
ljudströmmen, blir ytterligare rengjord och stiger upp med den för att nå de andliga planen. För varje centimeter
som själen färdas inåt och uppåt kastar den av sinnets och materians täckelse och väcks ur tidsåldrar av djup
sömn. Själen är naturligtvis inte hjälplös i denna process, utan går inom och stannar inne och kommer ut när den
önskar.
Vi kan se saken på ett annat sätt: Skaparen är existens, kunskap och salighet - eller kraft, visdom och kärlek.
Själen är en atom eller en gnista från denna gudomliga essens, som innesluten i sinnets och materians höljen
formar den individuella människan. Avlägsnas höljena från individen blir själen naken och kvalificerad till att
känna sin Skapare. Individen lär känna sig själv - uppnår självförverkligande - därefter är den i stånd att lära
känna Skaparen. Så länge själen är insvept i sina höljen hör den bara talas om sin källa från andra eller läser om
Skaparen i böcker, gör gissningar och tecknar inbillade bilder för att tillfredsställa den intellektuella
nyfikenheten. På detta sätt uppstår även trosläror.
Om en lykta lindas in i ett tunt bomullstyg dämpas dess ljus och om det finns ett annat hölje av tjockt, grovt
tyg över bomullstyget, blir ljuset helt avskärmat och lyktan uppfyller inte mer sitt ändamål, den upphör att
fungera som lykta. Människan liknar mycket en övertäckt lykta. Det finns ljus inom henne. Där inom finns
gnistan av ren existens, kunskap och salighet, men sinnets och materians höljen fördunklar ljuset och hon famlar
i mörker. Verklig existens har degenererat och framträder i henne som förnuft, intellekt och instinkt. Salighet har
degenererat till korta upplevelser av nöje och smärta.
Klädda i mörka höljen är vi oförmögna att förstå vårt ursprung. I vilken utsträckning vi lyckas avlägsna
höljena markerar graden av vår förmåga att förstå vårt ursprung. Dessa kommentarer om böcker, Skaparen,
individen och ljudströmmen, hjälper oss att besvara din trefaldiga fråga:
1. Det ursprungliga hemmet, som det så ofta hänvisas till, varifrån kom vi?
2. Varför lämnade vi hemmet?
3. Kommer vi någonsin att lämna det igen?
I sin nuvarande beskaffenhet är individen oförmögen att förstå vad som hände eller händer vid källan. Helgon
som kommer därifrån och har tillträde till denna del när helst de önskar, vet vad som händer där. Men det ligger i
sakens natur att de är handikappade i att försöka förmedla information till individen på detta plan. På olika sätt
försöker de tillfredsställa åhörarna. En del blir övertygade, andra inte. Oavsett vilket svar som ges på frågorna
kan vi alltid finna fel på dem. Även om förnuft och intellekt är tillfredsställda för stunden, kvarstår fortfarande
nödvändigheten av att omvandla teori till faktisk erfarenhet och personlig insikt.

Saken är den att helgon inte önskar tillfredsställa sina åhörare med tomma ord. De erbjuder att ta sökaren till
källan och på så vis ge honom förstahandskunskap. Det som är bra är att där uppstår inte dessa frågor. Så om den
nyfikne frågeställaren utövar en smula tålamod och tillit, besvaras de flesta frågorna automatiskt allteftersom
erfarenheten ökar.
Anta att en man befinner sig på botten av en djup brunn, där han är helt ensam och obekväm. En annan man
råkar gå förbi brunnen. Han bär på ett långt rep. När han upptäcker mannen i brunnen släpper han ned repet och
erbjuder sig att dra upp honom, om han bara vill fatta tag i repänden. Men mannen i brunnen börjar en
diskussion med mannen ovanför och fordrar att få veta hur det kom sig att han föll ned i brunnen, och vad finns
det för garantier att han inte faller ned i brunnen igen om han blir uppdragen? Det bästa mannen med repet kan
säga är att han kommer att dra upp honom ur brunnen och sedan får han själv undersöka situationen. Men om
mannen i brunnen inte utnyttjar tillfället, betyder det bara att hans tid att fly från fångenskapen ännu inte är inne.
Förutbestämmelse jämfört med fri vilja: En vilja är fri bara så länge som den inte handlar. När den en gång
handlar binds den av denna handling. Andra gången den handlar agerar den inte som en fri vilja utan som en
"beräknande vilja", för den bär med sig erfarenheten av den första handlingen. En beräknande vilja är inte fri,
utan begränsad. Det är själva skapandet, eller den fria viljans handlingar, som arbetar som begränsande faktorer
på viljan och vägleder den i dess framtida aktivitet. Ju mer handlingar vi utför, desto mer vägleds och
följaktligen begränsas vår vilja. Detta är verklig förutbestämmelse.
Det finns därför ingen motsättning mellan förutbestämmelse, öde, karma och fri vilja. En gång var vi fria. Vi
handlade och då blev handlingarna bindande för oss. Därmed inskränktes vår ursprungliga frihet. Nu fungerar
handlingarna för oss som oundvikligt öde. Eftersom våra erfarenheter blivit komplicerade och varierade, visar
sig nu dessa upplevelser hos oss som glädjeämnen och fruktan, förhoppningar och önskningar. Var och en av
dessa erfarenheter präglar eller formar i sin tur förnuftet och intellektet.
Eftersom intellekt, förnuft och känsla är vad de formats till, bestämmer de nu våra handlingar och får oss att
välja den förutbestämda kursen. På så vis avgör handlingarna från ett liv ramen för nästa liv. Likt bönder lever vi
nu på skörden som vi sist bärgade, samtidigt som vi förbereder jorden och sår frö för den nya skörden. Även om
vi måste genomgå vårt öde, det går inte att göra sig fri från det, är ändå inte allt förlorat om vi använder den lilla
frihet vi har så att den leder till vår slutgiltiga räddning.
Vi längtar efter att denna ändlösa vandring från liv till liv ska avslutas. Det kommer den att göra om vi väljer
ett sätt att fly. Den lättaste, säkraste och i själva verket enda utvägen är umgänget med dem som är fria. Helgon
har nått frihet genom utövning av ljudströmmen. De kommer till oss med en enda uppgift — den att förbinda oss
med ljudströmmen och på så sätt befria oss. Detta är den enda väg till andlig frihet.
Fakta kontra teorier: Det som är fakta för en människa behöver nödvändigtvis inte vara det för en annan.
Och det kommer inte att bli fakta förrän man haft en liknande upplevelse. Precis som fakta kan bevisas i andra
vetenskaper, kan fakta i Sant Mat upprepas och bevisas i dess laboratorium. Som tidigare sagts befinner sig
laboratoriet inom människan. Vem som än går in i detta laboratorium (för in sin utspridda uppmärksamhet i
ögoncentret) kan se, känna och förverkliga vad helgonen säger, och kan upprepa experimentet hur ofta som helst.
Sant Mat befattar sig bara med fakta, inte med teorier eller trossatser, och lägger fram en praktisk kurs för
sina anhängare. Den är alltigenom praktisk genomförbar och kan utföras av ung eller gammal, man eller kvinna,
en vis eller enkel människa — samtidigt som man åtnjuter ett rikt hemliv.
Livets plikter: Sant Mat är naturligt och därför förnuftigt och förväntar att anhängarna lever ett normalt liv
och uppfyller sina plikter bättre än andra. Slöfockar gör inga framsteg, vare sig här eller någon annanstans. Sant
Mat skapar obundenhet genom bundenhet, att leva i världen men ändå inte av den. När sinnet är under kontroll
och stimulerat av personlig kunskap om andra och bättre världar, förändras lärjungens synpunkt på livet, dess
plikter och ansvar.
Livet här blir i själva verket overkligt och dess värden uppskattas därefter. Saker och ting som andra lägger
stor vikt vid blir av ringa betydelse för lärjungen. Ofta kan det som andra betraktar som värdelöst, och till och

med som dumt, bli av större värde för lärjungen än själva livet, eftersom han ser på tillvaron från en högre
synvinkel. Men det betyder inte att någon får lov att försumma en verklig plikt. Jämfört med livet i världarna
ovanför ögoncentret är livet nedanför centret (vårt nuvarande tillstånd) inte förmer än en dröm.
Om människor skulle gå in i ögoncentret och träda in i de övre världarna, skulle de bli evigt lyckliga. Tomt
prat skulle upphöra. De skulle beskåda den storslagna verkligheten. Först måste du kontrollera sinnet och stiga
upp inom dig själv till ögoncentret och den andre mannen måste göra samma sak. När ni är i ögoncentret har
både du och han lagt av de materiella höljena. Materia är nu inte längre ett hinder i era studier och uppåtgående
färd. Inte heller utgör den ett hinder i era förbindelser med varandra, medan ni båda befinner er ovanför
ögoncentret.
För att nå detta tillstånd är det inte nödvändigt att lämna hem eller land. Var och en som går in i centret är
oberoende av tid och rum och kan utifrån sin egen erfarenhet ge vägledning åt andra som inte nått så långt. Den
som avancerar ännu högre och har tillgång till andra och högre världar, är i stånd att leda människor till dessa
högre världar.
Liksom inom alla andra studieområden har en student som emellanåt möter läraren och konverserar fritt med
honom en klar fördel över en som bara tar en korrespondenskurs. Detsamma är förhållandet i Sant Mat och
utvecklingen på denna väg. Men det underbara är att tid och avstånd försvinner helt när du får tillgång till det
inre ljuset och de inre ljusvärldarna, så att du står ansikte mot ansikte med din lärare och mästare. Han kommer
alltid att vara där för att instruera och leda dig, såväl som att stärka dig.
Du behöver inte acceptera någonting som inte tilltalar dig i böcker eller ens i mina brev. För närvarande kan
du lägga frågan om livets verkliga mening, om dess hur och varför, åt sidan. Börja undersökningen från din sida
av skapelsen och ta ögoncentret som anfallsmål. Försök att nå detta ställe så bra du kan med denna eller någon
annan metod. Lägg upp dina egna planer, om du så önskar. Se bara till att utarbeta ett system för att nå målet.
Sätt din plan i verket, det är det viktigaste. Ser du sedan att den inte fungerar så bra, gå då tillbaka till helgonens
metod. Huvudsaken är att du på något sätt når ögoncentret. Du har att göra med din egen uppmärksamhet.
Lyckas du hålla fast den i ögoncentret har du vunnit livets strid.
Du säger att åtta veckor efter du blivit initierad har du ännu inte gjort några framsteg. Sant Mat har inga fasta
tidsgränser. Låt oss förstå situationen. Ända sedan födelsen, då vi lämnade ögoncentret och kom ut ur det och
upprättade förbindelser med denna värld, har vi inte gått inom. Ibland, när vi har ett svårt och komplicerat
problem att lösa, sluter vi ögonen och försöker tänka genom att hålla all uppmärksamhet i ögoncentret. Vi gör
det för ett ögonblick, men kort därefter springer uppmärksamheten ut igen, eftersom vi lagt oss till med den
dåliga vanan att alltid förbli borta från centret.
Poeter, målare och musiker får inspiration från detta ställe. Alla stora tänkare får sina idéer klargjorda här.
All vetenskaplig framgång som gjorts i världen har sitt ursprung från denna källa. Centret bakom ögonen är
källan till all den inspiration som frambringat världens mästerverk. Källan till information och inspiration
kommer fortfarande att komma från detta stället, vilka framsteg som än görs i framtiden. Härifrån stiger
gudomligheten ned för att möta den kämpande människan.
Vad håller oss utanför detta centret? Varför skyndar sig inte hela världen att med sin yttersta förmåga gå in i
denna inspirationens och vishetens magiska källa? Därför att vår uppmärksamhet alltid har varit och fortfarande
är fäst vid våra kroppar, till nära anhöriga, till våra hem, länder och nöjen — och ibland till vår sorg och smärta.
Vi har identifierat oss så mycket med dessa saker och ting att vi förlorat vår egen identitet. Om vi inte nu börjar
lösgöra oss från yttre förbindelser och börjar utveckla förmågan att slå på och av vår uppmärksamhet efter eget
gottfinnande, kan vi bara göra små framsteg på vägen.
Vi måste återställa vår identitet, hävda vår överhöghet över våra sinnen och kroppar. Sinnet måste förmås att
arbeta när vi så önskar och förbli orörligt när vi vill det. Vi måste vara i stånd att gå in i den fysiska kroppen när
vi vill, för att fungera i världen när det är nödvändigt, och sedan kunna gå ut ur den när vi önskar fungera i en
annan värld. Det är uppmärksamheten som ska gå inom och se, men så länge den springer omkring på utsidan,

vem kan då se inom? Om husets ägare alltid sitter på utsidan och klagar på att det inte går att se vad som pågår
på insidan, är klagomålen inte berättigade.
Uppmärksamhetens tillbakadragande från utvändiga bindningar är en långsam process. Vanor blir en del av
vår natur och det tar tid att skapa nya. Sakta men säkert går vi framåt och övning ger färdighet. Följ sinnet under
en minut och se vad det är som håller det borta från sitt högkvarter. Undvik allt som är till hinder och acceptera
det som hjälper till att nå målet. Jag har redan givit dig helgonens metod som är baserad på väldigt lång
erfarenhet.
Om man är säker på att man befinner sig på den rätta vägen, tar man då bara ett steg om dagen närmar man
sig ändå målet och är säker på att nå dit en dag, oavsett hur långt bort målet är. Kanske säger du: "Hur ska jag
veta att jag är på den rätta vägen?" Jag ger dig medlen för att du ska bevisa det för dig själv. Ända tills du bevisat
det för dig själv måste du nödvändigtvis godta och tro på något. Ska du bygga en bro måste du göra samma sak.
Vi har gjort ögoncentret till vårt mål. På sätt och vis upplever vi detta dagligen. Varje gång vi passerar från
vakenhet till sömn och omvänt kommer vi till detta centret. När vi håller på att somna dras uppmärksamheten
mot ögonen och då blir hela kroppen livlös. Vi stannar inte (vår uppmärksamhet stannar inte) i ögoncentret, utan
uppmärksamheten dras snabbt ned till hjärt- eller navelcentret och blir där avtrubbat och helt medvetslös.
När du är engagerad i ett samtal och övermannas av sömn säger du kanske till dina vänner: "Mina ögon är
tunga och sömniga." Du kan se att uppmärksamheten först går till ögonen när du övergår från medvetenhet till
sömn. Du kan studera ett barns beteende när det håller på att somna eller vakna. En student som läser ur en bok
kämpar för att hålla uppmärksamheten i ögonen när han övermannas av sömn.
Om du nu önskar gå in och bevisa denna sanning, fixera då uppmärksamheten i ögoncentret, håll den där med
kraft av en bestämd vilja. Låt kroppen bli känsellös, håll fast medvetandet i ögoncentret, bli omedveten om den
lägre världen, men fullt medveten om allt som händer i centret. Gå sedan in i astralvärlden och vidare till ännu
högre regioner, finn nöje i tillståndet av övermedvetenhet och stor glädje.
Verkligt lycklig är den som tillbringar sitt korta liv i mästarens sällskap. "Om en människa är en verklig
sökare, ska hon ge sig åt Satgurun och avstå från allt annat." Det har redan sagts att människans uppmärksamhet
är fäst vid alla slags världsliga relationer och föremål. Det finns knappast någon uppmärksamhet kvar för att
studera sig själv och för att söka efter Gud. Se dig omkring. Vem har tid att se efter sin egen själs alla behov?
Man skulle ta sig tid, men tycker att man inte kan. Ens uppmärksamhet är så upptagen av bagateller, att man inte
har tid med de mest livsviktiga angelägenheterna.
En verklig sökare som ägnar odelad uppmärksamhet åt andliga saker är unik. Människan följer efter det som
hon älskar mest. En älskare kan inte hållas skild från den älskade, för hon har givit sig själv till sin älskade. Den
älskade är hennes liv. Det citerade avsnittet pekar bara på idealet. Ett helgon är lyckligt om han får en eller två
äkta sökare under hela sin levnad.
Fakta om ätning: Var och en får äta så ofta och hur mycket som det är nödvändigt för att utföra sitt arbete. Så
långt som det är möjligt ska kroppen hållas i form och i god hälsa. En skogsarbetares mat är olik en soldats och
en soldats mat skiljer sig från en sångares eller en filosofs. Samma regel gäller här. Sant Mat är inte ett yrke och
dess lärjungar behöver inte sättas i en särskild kategori. De kommer från och tillhör alla samhällsskikt. Sant Mats
övningar ska genomföras medan man utför sina plikter, vilket område man än placerats i. Min egen mästare var
soldat.
Jag har besvarat de flesta av dina frågor genom att ge dig de grundläggande principerna. Om du likväl har
mer tvivel är du fri att ställa de frågor som kan uppkomma. Det finns inget behov att citera avsnitt från böcker.
Ställ frågorna direkt. Det spar dig både tid och besvär.

158. En sak får inte förbises i detta sammanhang. Varje man och kvinna som är initierad i Amerika är utvald
av Satgurun under överinseende av Sat Purush för ett bestämt dubbelt syfte:
För det första, att lärjungen själv måste bli fri från bindningen till återfödelsens hjul och bli förd tillbaka till
sitt hem i Sach Khand.
För det andra, att lärjungen ska utföra en bestämd tjänst med att lägga grunden till och bära vidare det arbete
som Fadern ämnat för Sant Mat i Amerika. Där finns stora möjligheter och vi hoppas och förväntar oss mycket
från er alla.
Om någon utvald överger vägen och misslyckas med att utföra det tänkta arbetet är det en stor förlust för
honom. En dag ser han hur mycket som förlorats genom misslyckandet. Men de av er som förblir trofasta och
fortsätter att arbeta efter bästa förmåga, kommer en dag att förstå hur stort ert arbete varit och hur stor
belöningen är som väntar er. Det är min önskan och förhoppning att var och en av er, som är lycklig nog att
erhålla Nam i ert land, kommer att vara mycket användbar i den Högstes händer i att utföra detta stora arbete.
Behåll alltid harmoni och kärlek ibland er och tillåt ingenting att distrahera er. Håll fast vid ljudströmmen och
låt inte någon dras avsides av den negativa kraftens fantasifulla intriger. Främst av allt var trogna mot er
meditation och sitt med sinnet fixerat i ögoncentret. På det sättet får ni tillräcklig styrka att stå emot varje
angrepp från de motarbetande krafterna. Fortsätt tills segern är uppnådd och tills tusentals i ditt land ser det stora
ljuset.
159. "Om det finns mästare i Indien och de har kunskap om de högsta sanningarna, varför gör de inte mer för
att lyfta upp de fattiga och okunniga massorna i sitt eget land?" Helgon är skattmästare över Nams rikedom.
Deras uppgift är att ta själar från denna plats och hjälpa dem till Sach Khand. Att ta bort ekonomisk fattigdom
och så kallad intellektuell okunnighet är en uppgift för världsliga kungar och regenter, monarkier eller
demokratier. Det andliga upplyftandet är varken beroende av ekonomisk eller intellektuell utveckling. Inte heller
är andlig utveckling en nationell angelägenhet. Det är en individuell angelägenhet. Ensam kom människan till
världen och ensam lämnar hon den. Ljudströmmen är närvarande inom var och en, oberoende av finansiell
position eller intellektuell utveckling, var och en är fri att stiga upp inom sig själv.
Helgonens område är någonting helt annat. Frågan om rik eller fattig uppstår inte, inte heller är det en fråga
om man är okunnig eller intellektuellt utvecklad. Helgonens vara är Nam eller ljudströmmen och den säljs
ganska dyrt. Priset de begär är kropp, sinne och egendom. Få är beredda att köpa varor av helgonen till det här
priset. Kanske fordrar detta en liten förklaring. En individ är en kombination av själ, sinne, kropp och egendom.
Så länge sinne, kropp och egendom inte offrats, är själen inte fri. Så länge själen inte är fri kan den inte gå in i
den rent andliga zonen.
När en individ överger bundenheten till ägodelar är det inte svårt för uppmärksamheten att lämna de sinnliga
föremålen och gå tillbaka till ögoncentret i kroppen. När individen överger bundenheten till kroppen, befinner
sig uppmärksamheten i ögoncentret. När man upplöst det individuella sinnet i Trikuti - i det universella sinnet -
har man övergivit bundenheten till sinnet. Man är nu själ, fri från sinne och materia i alla dess faser. Själen är nu
lämpad att träda in i den rent andliga zonen.
Helgon vill inte ha lärjungens ägodelar, kropp eller sinne, utan ber honom överlämna sin bundenhet till dem,
att använda sin egendom likt ett ombud och inte som en ägare. Blir det en förlust är det ägaren som lider, inte
ombudet. De ber även lärjungen att använda sinnet med omsorg och inte låta det vandra omkring. Helgon tar inte
ett öre från lärjungen. Det ovannämnda är ett sätt att befria lärjungen från bundenhet. Jag hoppas du förstår vad
jag menar.
Helgon vet allt om det förflutna, det nuvarande och framtiden. När du går inom börjar du förstå. Kunskapen
finns inom. Strömmen är kunskap, för allting härstammar från den. Ju mer du stiger upp på den, desto bättre blir
din kunskap. Den kommer att bli din direkta kunskapskälla.

Denna kunskap får inte användas för att ordna upp vare sig personliga eller andra världsliga angelägenheter.
Kunskapen ska användas till att avancera inom. Börjar man använda de förvärvade krafterna vänds sinnet
givetvis utåt och skingras. Det blir en verklig tillbakagång och ytterligare framsteg upphör. Detta är naturligt.
Helgon använder inte sin egen vilja. De lever i den Allsmäktige. De är Hans tjänare, inte jämlikar eller
kollegor. De hävdar inte sin vilja gentemot Hans. Det är bhakti yoga. Som Hans älskade barn ger Han dem
allting. Du kommer att uppskatta helgonen när du går inom och själv ser vad mästaren gör för lärjungen, hur han
lyfter upp själen genom sinnets och materians labyrint.
Du har min fulla tillåtelse att ge kopior av dessa brev till var och en som du tycker kan ha nytta av dem.
Det finns åtskillig litteratur på gurmukhi (punjabi), men på hindi finns det mycket mer. Det skulle vara
väldigt bra om du kunde lära dig hindi eller gurmukhi - företrädesvis hindi. Båda språken är mycket nära
besläktade med varandra. Gurmukhi är lättare då det har färre bokstäver. Du är välkommen att använda alla
hjälpmedel som finns tillgängliga. Det är svårt att skaffa sig färdighet i ett främmande språk, men det kommer att
bli till stor nytta för dig senare när du kanske väljer att översätta vår litteratur till engelska.
160. Jag är mycket nöjd med dina inre framsteg. Det visar att du gör verklig bhajan och processen att "rena
sinnet" går utmärkt. Fortsätt det goda arbete som du gör. Det finns ett stort ljus framför dig. Du ska få all den
hjälp du behöver.
Var snäll och kom alltid ihåg en sak och försök övertala alla satsangier att göra detsamma. (Jag tycker du ska
skicka ut detta brev till alla satsangier, så att detta inpräntas om och om igen i allas sinne).
Glöm varandras synbara misstag eller fel med kärlek och ödmjukhet och ta tillbörlig hänsyn till olika åsikter.
Låt inte någon försöka etablera sin egen åsikt eller gå sin egen väg emot majoritetens vilja. Kärlek och harmoni
är oändligt mycket viktigare än en enskilds åsikt. Jag upprepar nu för er vad Jesus sa för länge sedan: "Alla skall
förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek."28
Den som glömmer denna lag och inför minsta lilla inslag av oenighet i satsang är inte längre min lärjunge i
ande och kärlek. Han är helt enkelt ett olydigt barn. Ni har alla min obegränsade kärlek och välsignelse och jag
hoppas att kärlekens lag ska bli er främsta lag och vägledande princip. Kom ihåg att en människas åsikt inte har
någon som helst betydelse när den sätts emot kärlekens och harmonins princip. Det spelar ingen roll om någon
av er tycker om det som är gjort eller inte, bevara ljuv harmoni och kärlek och låt majoriteten bestämma.
... Ni kan aldrig göra fel så länge som ni kommer ihåg att endast agera som mästarens ombud. Låt sedan
mästaren ta hand om alla följder som kan uppstå.
Satsang har mer än en betydelse: För det första betyder det mötet mellan mästaren och en lärjunge. För det
andra mötet med alla satsangier som deltar vare sig gurun är fysiskt närvarande eller inte. Här finns
överhuvudtaget ingen formalitet. Det är ett enkelt möte med alla lärjungar som kan delta. Vi undviker formalitet
och något som kan ge intryck av en stelbent organisation. Ju mindre organisation desto bättre. Där får inte finnas
någon tanke på ledarskap, den enda ledaren i Sant Mat är gurun. Mötet tillsammans med mästaren och hans
lärjungar är den enda organisation vi har.
161. Fatta inte kärlek till saker och ting i denna värld, för den kommer att försvinna. Världen är inte
bestående. Vilket värde har det att älska det som måste försvinna? Inte heller ska du ge din kärlek till människor
i denna värld. Vad är det för mening att älska dem som inte följer med oss? Förvisso ska du till alla ge den tid
och behandling som behövs efter omständigheterna, men ge dem inte din tillgivenhet eller utveckla något
varaktigt band till dem. Vi bör leva i ett förhållande till denna värld precis som en barnsköterska står i relation
28
Joh 13:35.

till sina uppgifter. Om barnet hon vårdar dör är hennes enda bekymmer att skaffa sig en ny plats. Det är modern
ensam som måste gråta över barnet, medan barnsköterskan inte har någon verklig sorg.
Du ska inte ge världen och dess människor samma betydelse som du ger dina egna ideal. Varhelst dina
önskningar är, där måste din boning vara. Skälet till att vi måste födas om och om igen i världen är därför att all
vår kärlek är riktad mot den. Men ger vi vår kärlek till Gud uppnår vi frälsning. Gud och världen ligger i var sin
vågskål och den sidan du ger din kärlek till kommer att väga tyngre än den andra. Världen kommer att upplösas
och även dess invånare. När en gurmukh lösgör sin kärlek från världen och dess människor och börjar gå på
mästarens väg, då ska gurmukhen ge sin kärlek till Gud. Ger vi Honom vår sanna kärlek, då kan ingen någonsin
föra oss tillbaka till den här världen.
Vän av denna värld är manmukh, sinnets anhängare. Av den orsaken är han ibland lycklig och ibland fylld av
sorg. Med en brinnande passion för världen kommer han till den och lämnar den på samma sätt. Han har själv
trasslat in sig i sensuella njutningar genom att följa sinnets ingivelser. Vid tiden för döden hämtas han av dödens
budbärare och efter granskning av Dharam Rai (den högsta domaren) placeras han i helvetet. Detta är
vänskapens frukt från denna värld. Men gurmukhen som följer Satguruns väg når Shabd Rup, (Ordets gestalt),
för honom finns det inget mer kommande och gående.
På denna väg görs ingen skillnad mellan bildade eller obildade. Endast kärlek ges företräde. Utan kärlek är
man som en papegoja (upprepar ord som inte säger oss något). Livet blir bara bättre genom kärlek och arbete för
Gud och Nam. Gud uppenbarar sig enbart i anden och gör så att droppen förenas med havet. De som inte gått
inom och fäst sig till Nam är manmukh (sinnets och världens anhängare). Utan Nam kan ingen uppnå sinnesfrid,
fastän man kanske läst miljontals böcker. Förnöjsamhet kommer bara från Nam och endast Nam lyfter bort det
mörka förhänget.
Nam är universellt i hela världen. Nam är av två slag: Varnatmak och dhunatmak. Varnatmak är det som kan
talas eller skrivas. Dhunatmak kan varken talas eller skrivas. (Det senare är verkligheten och det föregående dess
symbol.) När själen fästs vid Nam drar Nam till sig själen och dörren öppnas. Tills detta inträffar behöver ingen
tro att han kan få tag på Nam.
162. De som ingår i vänskap med dåliga människor och betraktar helgon med fientlighet går själva under
tillsammans med hela sin familj. Det finns ingen större synd än att tala illa om andra och de som gör det är dårar.
Det finns inget nöje i denna synd. Människor som hänger sig åt förtal är på väg till helvetet och får ingenting i
gengäld.
O sinne, vilka handlingar du än gör så får du skörda dess frukt! Sår du vete, får du skörda vete. Sår du korn,
så får du korn. Planterar du en törnbuske, kan du inte skörda druvor. Från ylle får du inte silke. Syndens frukt är
helvetet och ett lägre stående liv. Även drömmar uppstår från liknande handlingar i sinnet.
Att tala om Maha Purush, den högste Herren, framkallar hänförelse i själen. Guruns ord och verksamhet är
som himmelsk nektar. Det finns fontäner av denna nektarn och i dem finns ingen själviskhet. Verkligt lycklig är
den som genom hårt arbete får nektarn och hänger sig åt den. O människor, om det finns någon av er som säger:
"Jag vill inte arbeta", då har han inte heller gjort sig förtjänt av att äta bröd. Till sist stakar pralabdh karman ut
hans liv och så föds han på nytt. Men den som arbetar kommer oundvikligen att få bröd. I honom finns hela
skapelsens sanna Herre. Sök Honom och få Honom att uppenbara sig i ditt liv.
En människa blir ett helgon och en mästare enbart när hon når Sat Purush. Allt som föregår detta är bara en
del av processen med träning, utbildning och förberedelse för mästarskap. På vägen uppåt bevarar mästaren alltid
sin egen gestalt efter att han blivit mästare. Hans strålande gestalt blir ännu mer strålande för varje steg på den
uppåtgående resan. Men det är alltid hans egen gestalt, inte den av någon gudom i de olika regionerna.

163. Jag blev så glad över att motta ditt brev och julkort, som båda återspeglar ditt hjärta. Godhet bär med sig
sin egen belöning. Budskapet från mannen av Nasaret är Ordet, Skaparen av allting och genom vilket allting
upprätthålls. Det är alltings liv och finns inom oss alla i ljudströmmens form. Den individuella själen är en del av
den och känner ingen ro förrän den blivit ett med helheten ... Bibelns kärna är Ordet och det är upp till dig att
höra det och hålla fast vid det. Mästaren finns inom dig i ögoncentret.
Nedanför denna nivå uppenbarar sig ibland Kal i mästarens gestalt, men han kan skiljas från mästaren genom
sin smala panna och sina ögon som har gula och röda linjer. Mästaren har en bred panna och hans ögon är klara
och lysande. Kals gestalt försvinner när de heliga namnen upprepas.
Karma är fysisk såväl som mental. Grov karma tvättas bort med hjälp av yttre metoder såsom satsang,
läsandet av heliga böcker och så vidare, såväl som genom mästarens närhet. Subtil karma avlägsnas genom inre
ljudövningar. Försök att stilla sinnets vibrationer enligt instruktionerna, och när sinnet håller sig samlat i
ögoncentret kommer du att gå vidare till regioner fulla av ljus.
Det finns ingen gemensam karma för olika människoraser. Karma är individuell. Det tillfredsställande svaret
på din fråga är: Gå inom och se, om du arbetar kommer du att lyckas. Vägen är lång, men det går att ta sig fram.
Om du inte gör resan under din tid, det vill säga i detta liv, tar mästaren hand om dig vid döden och för dig inåt
och uppåt, men sedan måste du stanna kvar i de inre regionerna och göra övningarna där.
Beträffande dina drömmar: Under sömnen reser själen uppåt där den möts av underbara upplevelser, men när
den faller nedåt på grund av karmans tyngd upplever den hemska scener. Alltsammans är ett resultat av god eller
dålig karma. Allteftersom du utvecklas andligt blir dessa drömmar mindre förekommande.
164. En dag måste vi lämna denna värld. Om vi är tillgivna och lydiga lärjungar och gjort lämpliga
förberedelser under livet, uppstår ingen övergång till vad vi kallar döden. Medan andra gråter, lämnar den andligt
utvecklade själen världen lycklig - lyckligare än en brudgum på bröllopsdagen.
Dödens tidpunkten är en svår erfarenhet för oss, då vänner och släktingar är hjälplösa och inte kan ge någon
hjälp, men för de som följer Sant Mat är det den lyckligaste tidpunkten. Mästaren uppenbarar sig och tar den
bortgående själen med sig och placerar den på ett lämpligt ställe på dess uppåtgående resa. Ingen räkenskap ska
avläggas inför Kal, förutsatt att det funnits kärlek och lydnad till mästaren. Den bortgående själen är lyckligare
än den tidigare någonsin varit. Det finns absolut ingen rädsla för döden. Mästarens närvaro inom bryter upp alla
världsliga förbindelser och sinnet är fritt att fortsätta den uppåtgående resan.
Beträffande att se avlidna vid tiden för döden: En del själar förblir för en tid i den fysiska sfären när de
lämnat kroppen, i enlighet med sin jordiska karma. När en lärjunges själ dras uppåt vid dödsögonblicket ges en
glimt av denna sfär. På denna nivå, som medier ibland får en skymt av, finns ingen andlig utveckling. Vem som
än haft förbindelse med denna sfär kan se den vid dödstillfället eller få en hastig bild av vänner och släktingar
som fortfarande finns kvar här, men inte av dem som gått vidare eller av dem som återfötts. Så länge det finns ett
"jag" visar sig inte den Allsmäktige, men när jaget är borta återstår bara Han.
Det stämmer inte att A såg B efter den senares död. Det var bara en spegelbild av A:s eget sinne. När den
initierade själen lämnar kroppen stiger den omedelbart uppåt med mästaren, även om själen måste återfödas. I
detta fall stannar den i första stadiet — inte lägre. Det händer sällan att en Sant Mat anhängares själ sänds
tillbaka från den plats där den passar in. Efter att den genomgått rening tas den gradvis högre upp.
Minnet från tidigare liv hålls oftast tillbaka till dess man passerat första eller andra stadiet. Skälet till det är
att gamla bindningar inte ska återuppväckas och förhindra utvecklingen. Men när det andra stadiet passerats är
själen kraftfull, sinnet är besegrat och gamla minnen utgör ingen fara. Då finns det kunskap om alla tidigare liv
— inte bara ens egna utan även alla andras.

165. Nu när du dragit bort sinnet från världen och gett upp all strävan och alla förhoppningar — utom hoppet
att nå den rent andliga regionen — fatta ett orubbligt beslut att uppnå Radha Soami regionen. Det är omöjligt för
någon att hindra dig eller kalla på dig för att avlägga räkenskap. Sådan är lagen.
Den hängivne ska dag och natt, vaken eller sovande, hålla kärleken till mästaren vid liv. När en själ gjort
ögoncentret till sitt säte är den ständigt vaken och rör sig alltid uppåt istället för nedåt, även när kroppen
nedanför ögonen sover. För att säga det kort, det centret eller den del av kroppen är verksam där själen för
ögonblicket är koncentrerad. När de övre centrerna nås sover de lägre. Hela världen sover vad beträffar centren
ovanför ögonen.
Det finns tre sinnen: Pindi, brahmandi och nij. Pindi-sinnet arbetar i kroppen nedanför ögoncentret. Det har
låga begär, dess tendens är utåt- och nedåtgående och har förbindelse med sinnena. Själens umgänge med pindi-
sinnet drar ned och degraderar den. Brahmandi-sinnet har goda önskningar. Det hjälper till att lyfta upp själen,
det har en inåt- och uppåtgående benägenhet och arbetar i Brahmand. Nij-sinnet är en droppe från den andra
regionen, Trikuti, i detta sinne finns fröet för hela skapelsen nedanför Trikuti. Alla dessa tre sinnen måste
besegras.
Initiering är att så fröet som behöver satsangs vatten och koncentration för att växa. Kärlek och tillit är
nödvändigt för dess tillväxt. Om en initierad själ misslyckas med att få detta vatten och dras till världen, då blir
fröet inte till en planta, men det förstörs aldrig. Tyngden av karma ökar och hindrar plantans tillväxt. Men när
den karmiska bördan blir lätt, kommer fröet en dag att spira. Karman tas bort med övningar i Ljudet. Därför bör
varje initierad inte försumma sin andliga övning utan överge världslig strävan och världsliga begär för att
påskynda reningen.
166. Helgon älskar alla varelser. De ser inte på någon som en fiende.
Det är vår plikt att lyda mästarens instruktioner och de andliga övningarna är hans instruktioner. Det är också
den högste Faderns direktiv att vi ska leva moraliskt, vara ärliga och arbeta hårt med de andliga övningarna. Om
vi inte lyder hans instruktioner kan vi inte undgå konsekvenserna. Vi måste vända oss bort från världen och lyda
med kärlek och tillit. Hans kraft är obegränsad och Han kommer att rädda oss.
167. Angående propaganda för att öka antalet medlemmar, så finns det inget behov för det. Helgon har aldrig
undervisat på det sätt som människor vanligen gör idag. De håller satsang där alla är välkomna att delta. Om du
träffar en verklig sökare efter sanning kan du försöka förklara Sant Mats principer så bra du kan, men de fem
namnen och den praktiska metoden måste hållas hemliga.
Namnet, som är Ordet eller ljudströmmen, tillhör mästaren. Det är hans egendom och kan inte förstås utan att
han vill det. De fem nivåerna och deras ledande gudomligheter, det vill säga allt som meddelades dig vid
initieringen är hemligt. Ljudströmmen är i mästarens händer och han tar själv hand om dem han anser lämpliga
för sin skara.
När du diskuterar Sant Mats principer kan du säga, att så länge uppmärksamheten inte är fixerad i
ljudströmmen är människan inget mer än ett arbetande djur och hon finner ingen vila. Vilan finns bortom sinnet,
i ljudströmmen. Hur man söker efter ljudströmmen är en hemlighet.
Vårt syfte är inte att sprida ett religiöst system, inte heller att samla kapital för privata eller välgörande
ändamål. Avsikten är att hjälpa uppriktiga sökare som söker efter sanningen, som är närvarande inom var och en
av oss.
Helgonen har egentligen bara ett budskap att ge och de framför budskapet på ett sätt som passar in i den
aktuella tiden. Deras budskap är: "Själ, du har glömt din källa som finns i Sach Khand. Ljudströmmen inom dig
är vägen till källan och vi vägleder dig dit."

Moderna Vedanta talar bara om tre centrer - ögonen, strupen och hjärtat - alla tre befinner sig i Pind,
nedanför ögoncentret. Gamla Vedanta gick högre upp än ögoncentret, men bara till Sahansdal Kanwal och nådde
sällan upp till Trikuti - Oms region. Vedantisterna får inte tag i ljudströmmen utan följer det inre ljuset. Så länge
som man inte får tag i klockljudet kan man inte hålla fast i ljudströmmen. Ljud som befinner sig nedanför
klockljudet är blandade ljud från tattworna (elementen). Klockljudet är tilldragande och drar uppåt, vilket inte är
fallet med de lägre ljuden och därför måste de undvikas.
168. Människan är skapelsens krona och mästaren är mänsklighetens krona, för han har brutit igenom sinnets
och materians bojor och är ett med den universella Herren. Genom att rikta uppmärksamheten mot mästaren
börjar vi älska honom och han svarar - inte som vanliga människor gör, utan som en spegel som återspeglar vår
egen bild. På så vis dras uppmärksamheten bort från världsliga ärenden och från släktingar. Vi botas från
bundenhetens sjukdom och sinnet tar sig inom och finner vila i ögoncentret.
Inkarnation av helgon i Indien: För närvarande är Indien det enda land där människor i stor utsträckning är
vegetarianer och undviker kött och där de på många sätt, genom att följa olika metoder, försöker övervinna
sinnet på ett praktiskt sätt. Sådana människor är råmaterial för helgon att arbeta med. Detta är inte fallet i andra
länder där energierna är utåtriktade, i motsats till indiernas inåtvända benägenhet. Men man kan inte säga att
Indien alltid har varit så här och kommer att fortsätta på detta sätt. I Pinds och materians värld tillhör förändring
dagordningen och så kommer det fortsätt att vara.
Det är inte lämpligt att tala om ens inre upplevelser med någon utom med mästaren. Det är rent av skadligt
att tala om dem för de som är mindre andligt utvecklade än en själv. Genom att avslöja hemligheter finns det en
risk att inslag av stolthet smyger sig in, vilket hindrar framsteg. Styrkan ligger i att bevara hemligheten inlåst,
inte i att ge ut den. Andra kan dra nytta av den, men den som inte håller tyst förlorar.
Andning och meditation: Koncentration ska göras utan att ägna någon tanke åt andningen. Om du tänker på
andningen, vem gör då koncentrationen? Tänk inte alls på andningen, den pågår av sig själv, den är automatisk.
Under dagen gör du många andra slags arbeten, men du tänker aldrig på andningen. Så varför ska du tänka på
den under meditationen?
Det omkringirrande sinnet måste föras inom. Yogier kontrollerar andningen för att erövra de sex ganglierna
som är belägna i kroppen nedanför ögonen. De håller helt enkelt fast uppmärksamheten i ögoncentret och drar
tillbaka strömmen nedifrån. Koncentration är helt oberoende av andning. Låt andningen sköta sig själv, som den
gör under alla andra tider, och rikta uppmärksamheten mot ljuset eller mörkret i ögoncentret. Ansträng inte
ryggraden på något sätt för att hålla den rak. Håll kroppen rak i en naturlig ställning, så att andningen fortsätter
obehindrat.
Namnen ska upprepas mentalt, inte hörbart. Sinnet ska göra det, inte tungan ... Det viktigaste är att hålla sig
till ögoncentret. Upprepning är bara till för att föra in sinnet.
Medier: Du gör alldeles rätt i att hålla dig på avstånd från så kallade andliga medier och tankarna du uttryckt
om dem är också riktiga. Dessa fenomen är allihop mentala, inte andliga, även om de okunniga kallar dem
andliga. Medium använder sig av sinnets kraft, inte själskraften. Det är det universella sinnet (brahmandi manas)
som besvarar deras rop. Mediernas verksamhet är begränsad till de lägsta planen, där själar fortfarande har kvar
alla höljena, utom det grova fysiska höljet.
Vilken kraft har medier att kalla på en själ i de andligt-materiella regionerna, där de åtnjuter sublim glädje,
för att delta i världsliga frågor? Hur kan de kontakta en död släkting som, i de flesta fall, redan återfötts i någon
slags fysisk gestalt? Det här är barnsliga trick. Budskapen som X tog emot är helt och hållet meningslösa. Din
åsikt är helt riktig. En lärjunge till en perfekt mästare har inget behov att försöka få tag i "spiritistiska" medier,
när han själv i sinom tid förväntas se dessa ting med en klar andlig syn och gå till plan alltför högt belägna för att
medier ens ska kunna drömma om dem.

Kundalini är en kraft i kroppens nervcentrum nedanför ögonen. Helgon befattar sig inte med sådana krafter.
Det finns ingen kraft starkare än själskraften. Helgonen följer Ljudet. Andra följer ljud eller ljus av andra graden
- det vill säga det som kommer från vänstra örat.
Det andra stadiet ligger innanför Kals och Mayas räckvidd. Alla de tre kropparnas höljen - fysiska, astrala
och mentala - kan inte avlägsnas förrän man nått det tredje stadiet. Därför är själar, medan de befinner sig på
lägre utvecklingsplan, inte tillräckligt rena och starka att stå emot frestelser och måste återvända till jorden om
och om igen. På Sant Mats väg botas själen från alla Kals och Mayas (Brahms) urenheter. För varje steg eller
skede på resan vinner själen större kraft, tills den når det åttonde stadiet och är ett med den högste Fadern. På så
vis behöver själen aldrig återvända. Alla andra religioner slutar i det andra stadiet.
När koncentrationen i det tredje ögat blir starkare, kommer många mysterier att lösas för dig och du får mer
nöje av meditationen. Du får även förhandsglimtar av ljus och kunskap. Ensamhet medför lugn och hjälp för
andlig utveckling. Många klagar över att sinnet vandrar under övningarna. Sinnet finner nöje i att ströva omkring
fritt, och tycker inte om att ge upp sin frihet förrän det vunnit en högre glädje i utbyte mot nuvarande nöjen. Men
ständig övning kommer tvinga sinnet att ge upp sina tidigare vanor.
Kal tål inte att någon blandar sig i hans arbete, och din levnadsregel för att lindra lidande när det kommer i
din väg är riktig. En lärjunge berättade för mig att han råkade se en stor samling myror som höll på att bita ihjäl
en stor mask. Han tyckte synd om masken och befriade den från tyrannerna genom att placera den utom räckhåll
för myrorna. När han efteråt gjorde övningarna började myrorna, i subtil form, att bita på hans fötter. De sa att de
tog hämnd och att han inte hade någon anledning att blanda sig i.
Eleven du nämner tycks vara ganska ivrig i sin förväntan på märkbara resultat från övningarna efter så kort
tidsperiod. Första steget är att vänja sinnet att ge upp sina vandringar - åtminstone under meditationen - så att det
vänjer sig vid att samlas i ögoncentret. Tills detta uppnåtts kan man inte förvänta sig att se några ljusglimtar från
högre regioner, vilka börjar ovanför ögonen. En person som sitter på en lägre våning i ett hus, kan inte förvänta
sig att få en skymt av de högre våningarna förrän han lagt ned tid och arbete på att gå uppför trapporna. Man
behöver emellertid inte bekymra sig. Allting kommer med tiden. Vägen verkar lång och full av svårigheter. Hade
det inte varit för Faderns barmhärtiga vägledning och skydd - som är allsmäktig i att upphäva Kals och Mayas
snaror - kunde ingen hoppas på att göra några framsteg.
Varje sann anhängares själ gör inre framsteg, även när man inte är medveten om det. Ja, själen kan gå in i
Brahmand även när man är omedveten om det.
169. Om du inte kan förstå själavandring, så ge upp den för tillfället och förkasta den som grundlös. När du
går in och med egna ögon kan se lagen i verksamhet, då kommer du att förstå och bli insatt i den. Men bara för
att säga några ord om den:
Vad är skillnaden mellan majoriteten av mänskligheten och djuren, med undantag av yttre form? Båda äter,
sover, känner rädsla och fortplantar sig på samma sätt. Skillnaden i intellekt och förnuft är bara i kvantitet och
inte i kvalitet. Människans livsarbete är att finna sitt "varifrån" och "vart". Om hon inte gjort det kommer hon att
återfödas i den gestalt som bäst passar hennes önskningar.
"Vad man sår får man också skörda."29 Om människan utför djuriska handlingar, varför ska hon inte då
återvända till djurgestalten? Hon föds som människa efter att ha genomgått straff för sina handlingar i lägre
livsformer. Beter hon sig som ett djur kommer hon på nytt att gå tillbaka till den nivån och lida. Studera
mänskligheten och dess tendenser lite närmare, då kommer du inte att hålla fast vid din uppfattning så ihärdigt.
Försök att koncentrera dig och stig upp inom, så att du själv kan se efter.
29
Gal 6:7.

Det gläder mig att höra att ni tre är lyckliga i varandras sällskap och har samma synsätt på viktiga saker och
ting. Det är bra att ni beslutat er för att flytta till landet och naturen och förtjäna ert levebröd från lantbruk, i
stället för att leva ett upptaget och nervpåfrestande liv i staden. Detta är förberedande steg för ett liv i meditation.
Meditation är bara möjligt när sinnet är lugnt.
Du har tagit på dig ett stort ansvar genom att leva ett liv som ogift och ägna det åt andlig utveckling. Därför
är det absolut nödvändigt att du alltid är vaken och håller sinnet under ständig uppsikt. Betrakta meditationen
som ditt främsta och viktigaste arbete och håll sinnet riktat mot ögoncentret.
Jag önskar inte att din affärsverksamhet ska ta skada, eller att din förmåga att tjäna din inkomst på något sätt
ska reduceras. Arbeta med kroppen, men använd sinnet för koncentration. En arbetare vid en maskin kan både
ägna sig åt arbetet och sjunga på samma gång. Meditation är sinnets och själens arbete, kroppen har ingenting
med det att göra. Sinne och själ är fria dygnet om, dag och natt, och det är bara när man tänker djupt på ett
problem som sinnet koncentreras inåt. Annars springer det ohämmat omkring. Koncentration är inget hinder vid
utförandet av världsliga angelägenheter. Satsang är för meditation vad ett stängsel är för en gröda.
Meditation på mästarens gestalt: Jag talade om för dig att koncentrera dig på ljuset eller mörkret i
ögoncentret. Med avsikt undvek jag att nämna koncentration på mästarens gestalt. Du kan inte koncentrera dig
på något du inte sett och inte har en mental bild av. De som sett mästaren kan utan tvivel koncentrera sig på hans
gestalt. De som inte har någon möjlighet att se mästarens fysiska gestalt ska koncentrera sig på ljuset eller
mörkret i ögoncentret.
Fotografier är förkastliga - även om en del tillåter koncentration på dem - därför att fotografier motsvarar inte
originalet. De fungerar som ett främmande föremål mellan dig och mästaren.
170. Jag har aldrig i mitt liv givit någon tillåtelse att äta kött. En mor ger inte sina egna barn gift. I Sant Mat
kan animalisk föda inte tillåtas under några som helst omständigheter. Det gör hjärtat hårt och själen slö och
tung.
De som tidigare arbetat med spiritism måste upphöra med det. Om de arbetar flitigt med övningarna kommer
de säkert att upphöra med sådana ting. Problemet är att de inte på rätt sätt sköter meditationen, annars hade de
frivilligt upphört med både spiritistiskt arbete och animalisk föda.
Sant Mats ideal är mycket höga och fria från varje slag av själviskhet och hyckleri. Om dessa ting existerar i
något sinne, kan slutsatsen dras att Sant Mat ännu inte berört det sinnet. De som åtnjuter verklig andlig glädje
bryr sig aldrig om sådant. Den som följer sinnets påbud och inte går till mästaren för andlig hjälp vållar sig själv
en mycket stor förlust.
... Förklara samtidigt att trancetillstånd och spiritistiska övningar måste undvikas.
171. Det är inte svårt för mästaren att ta upp en själ, men en för tidig upplyftning orsakar skada. Precis som
ett fint sidentyg, som ligger utbrett över en taggig häck, slits i stycken om man plötsligt rycker bort det, på
samma sätt förhåller det sig med själen, intrasslad i karmats taggar vilka genomtränger varje cell i kroppen.
Gradvis måste själen rengöras genom mästarens kärlek. Med hans nåd befrias själen från taggarna och karman
skiljs långsamt från varje cell i kroppen.
Du kommer få allt du önskar - saker och ting mer underbara och märkligare än du någonsin drömt om. Han
som måste ge dig allt sitter inom dig, i det tredje ögat. Han iakttar alla dina handlingar och väntar bara på att ditt
sinne ska bli rent.

Upprepningen av namnen bör utföras med kärlek och tillit. Fäst uppmärksamheten i ögoncentret, utan att
anstränga ögonen. Sitt om möjligt kvar i samma ställning, så att du blir omedveten om kroppen nedanför ögonen
och se till att uppmärksamheten inte vandrar bort från centret.
Försök att tycka om övningen. När du lyckats med det kommer du först att se stjärnan, därefter det vita ljuset,
solen och månen. Sedan blir mästarens gestalt synlig i det tredje ögat. Allteftersom kärleken växer kommer
denna gestalt att börja tala med dig och svara på frågor. Efteråt kommer det riktiga Ljudet som har en
tilldragande kraft. Ljudet som du nu hör är blandat med ljud från de fem elementen (tattwa) och har inte mycket
dragningskraft.
Det råder inget tvivel om att vi är svaga och varken har tillit eller kärlek, men det finns ett hopp som håller
oss uppe - att Gud kanske förbarmar sig över oss och förlåter oss våra synder. Vi har tagit tillflykt till Honom,
och om vi förtjänar det eller inte så är vi Hans barn. Därför anstår det dig att utföra övningarna varje dag utan
försummelse. Delta inte i diskussioner med andra, utan fortsätt att följa vägen samtidigt som du ägnar dig åt
livets dagliga ärenden, med lugn och försiktighet. Mästaren är alltid beredd att hjälpa sina barn.
172. Det gläder mig mycket att du och din fru arbetar tillsammans på vägen, och att ni med ömsesidig kärlek
hjälper varandra att gå vidare till den högsta regionen. Det är min önskan att ni båda må resa mot ert mål med
ännu större iver och uthållighet.
Låt inte sjukdom få dig att tappa modet. Bekymmer är tecken på den heliga mästarens nåd och en följd av
våra egna förflutna handlingar. Fortsätt med meditation så långt det är möjligt under dessa omständigheter. Detta
är uppgiften för den lärjunge som inte längre är intresserad av sinnets och materians scenförändringar. Smärta
och nöje, vanära och ära, fattigdom och välstånd - inget av dessa kan påverka lärjungens inställning. Man ber
inte att problemen ska tas bort, utan snarare att ens hjärta alltid må vara fyllt av kärlek och tacksamhet. Som
Guru Nanak sade: "Sänder du mig hunger ska jag vara fylld med ditt Namn. Om du sänder mig bedrövelser ska
jag njuta av dem som nöjen. Sänder du mig glädje ska jag buga för dig av tacksamhet."
Trots att ovanstående gäller för en fullkomlig lärjunges sinnestillstånd, bör du försöka göra ditt bästa för att
uppnå det. Det gläder mig att du arbetar hårt på att nå detta mål.
Själen lyder nu under sinnena, istället för att kontrollera dem, därför vandrar sinnet ständigt från ett objekt till
ett annat utan någonting att vila på. Under förevändning av att göra gott mot andra bedrar själen sig själv och
inser inte i sin okunnighet att värdefull tid på så sätt går förlorad. En trogen anhängare som vandrar på den
andliga vägen, erfar till slut att denna fysiska värld - med alla dess band - inte är något annat än en illusion som
utövas av Kal. Oräkneliga världar är värdelösa i jämförelse med en atom av andlighet.
Först "känn dig själv" och predika sedan. Det är inte lämpligt att undervisa i någonting man inte har bevis för
eller kunskap om.
När du råkar på en broder som förirrat sig, förklara med kärlek och taktfullhet hans brister för honom.
Envisas han med att inte ändra sig måste han ta konsekvenserna av sitt handlande. Sådana personer förlåts inte
förrän de ångrar sina förflutna handlingar. Deras uppträdande kan tillskrivas det faktum att de ännu inte smakat
Shabds sötma.
Det är inte tillrådligt att övertala initierade som tappat intresset för Sant Mat. Om du ser att någon avviker
från vägen, tala mycket kärleksfullt med honom, påminn honom om det mänskliga livets höga mål. Känn dig
inte förargad eller oroad om du talar för döva öron. Det är inte hans fel. När perioden av dåliga handlingar
passerat kommer sådana själar av sig själv att återvända till vägen.
173. Du säger att din meditation inte ger dig mycket uppmuntran. Du borde ägna mer tid åt övningarna, tills
tankarna stannar upp och sinne och själ samlas i ögoncentret och sedan går inåt. All kunskap finns inom. Så

länge sinnet irrar omkring kan vi inte se inom, precis som man inte kan se sin spegelbild i smutsigt och oroligt
vatten. Vårt sinne är smutsigt med låga och utåtriktade önskningar och vandrar oavbrutet omkring. Vi är
okunniga om vad som finns inom. Koncentration är själens första steg på den inre resan.
Det är mycket fördelaktigt att upprepa de heliga namnen under ens dagliga rutinarbete. Man tänker på
någonting inom sig, på grund av detta vänds sinnet inåt av sig själv när man sitter i meditation.
Du har rätt när du säger att det västerländska sinnet från allra första början tränas för materiella ting och det
är mycket svårt att dra tillbaka det från världsliga föremål. Styrkan ligger i att kontrollera sinnet, eftersom sinnet
är förhänget mellan oss och den Högste.
När du fått kontroll över sinnet och det inte längre framkallar någon tanke, utan är försjunket i ljudströmmen,
kan du se inom dig med andliga ögon. Eftersom du har en uppriktig önskan att gå inom och se mästaren, kan du
vara förvissad om att du en dag kommer att lyckas. Öka tiden för dina andliga övningar.
Kunskap finns inom dig. Ljudströmmen är kunskap. Ljudströmmen är oberoende av omgivningen, den är inte
beroende av något. Den är själva kärnan, allting annat har sitt ursprung i den. Mänskligheten är insnärjd i materia
och utforskar inte ens sinnet, för att inte tala om ljudströmmen eller själen bakom sinnet. På grund av sinnets
umgänge med föränderliga ting är människan underkastad förändring, dör och föds på nytt. Detta fortgår så
länge som hon inte får tag i det oföränderliga. Hon måste stiga upp på ljudströmmen och nå Sach Khand, platsen
för evig salighet.
Stärk din tillit och gör sinnet orörligt, när det blir orörligt börjar det se inom. Till exempel, när du stänger in
en pojke i ett rum slår han först sönder dörrar och fönster. När han inte finner någon väg ut blir han trött och
sitter stilla. Då börjar han se vad som finns i rummet. Sinnet är som den rastlösa pojken. Det måste stängas in
mot sin vilja, när det får smak för det inre går det inte mer ut.
174. Om ens tillit är stark och orubblig och man dagligen ger tid åt övningarna och inte har några världsliga
önskningar, då finns det ingen kraft som kan föra en tillbaka till denna värld. Det finns ingen återfödelse för
sådana själar. Födelse är för dem som dör gråtande med ouppfyllda önskningar. Önskningar är orsaken till
lidande och bara den är fattig som har ouppfyllda önskningar, rikast är den som är fri från begär. Alla begär
uppstår i sinnet och när sinnet besegrats och förenats med ljudströmmen är spelet vunnet.
Själen är omsluten av sinnet och sinnet av kroppen. Själen är maktlös i sinnets grepp och sinnet är hjälplöst
inför sinnena. Sinnet attraheras av vackra föremål och av behaglig musik. Den inre själen är ren, men lider på
grund av sitt umgänge med sinnet. Så länge förbindelsen varar fortsätter kretsloppet av förändring och födelser -
antingen kroppen är materiell, astral eller kausal. Den kausala kroppen har längre varaktighet, men även den är
underkastad förfall. I Sahansdal Kanwal är själen förbunden med astrala former och i Trikuti med kausala
former. När själen återgår från kausalkroppen till lägre regioner går den till en mänsklig gestalt eller till lägre
stående former beroende på dess andliga status.
Ett barn går till skolan och deltar i lektionerna. Barnet är berättigat att gå vidare till en högre klass, om det
gjort sitt arbete regelbundet och förtjänar att flyttas upp. Å andra sidan, om barnet deltagit i lektionerna men inte
lärt sig något, måste det gå om klassen. Antag att barnet, istället för att lära sig sitt arbete, utvecklar dåliga vanor
och som följd av dem förlorar prestationsförmågan, då förflyttas det helt säkert ned till en lägre klass.
På samma sätt, om människan under sin livstid utför handlingar som anstår henne, förblir hon en människa i
nästa liv. Har hon försökt finna källan till sin existens och tagit emot instruktionerna från en mästare, går hon
vidare till andliga regioner och återföds inte mer. Men om hon i stället utfört djuriska handlingar och inte en
människas, går hon tillbaka till djurens nivå.
Det är inte endast detta livets karma som avgör nästa födelse. I ett av mina brev förklarade jag att karma är
indelat i tre grupper:

1. Kriyaman - nya handlingar.
2. Pralabdh - förflutna handlingar som måste genomgås nu.
3. Sinchit - förrådet eller reservlagret.
Under vår livstid avslutas pralabdh och döden följer. Vid nästa återfödelse blir en del av föregående livs
kriyaman det nya livets pralabdh, resten av kriyaman blir till sinchit. En del gammal sinchit läggs också till den
nya pralabdh - en mycket komplicerad sak. Jag vill bara visa att det inte enbart är detta livets handlingar som
avgör nästa födelse.
Det finns några människor som inte helt känner till satsangs grunder och som tycker om att hålla fast vid ett
yttre sken. De klagar över att de inte fått någon andlig vision och inte heller vunnit någon andlig kraft, trots att
det gått en lång tid sedan de blev initierade. Deras klagomål är oberättigade. Hur kan dessa människor, som inte
arbetar med övningarna, förvänta sig att nå det upphöjda tillståndet som är följden av långt och oavbrutet arbete?
De kontrollerar inte sinnet och sinnena, inte heller lyder de Satguruns befallningar.
Av alla fiender är sinnet det mäktigaste, skickligaste och slugaste. För att befria själen från dess slaveri är det
nödvändigt att bryta sinnets band till materiella lockande föremål. Banden tillhör inte oss, utan har skapats av
materia och maya. Var på din vakt mot sinnets bedrägerier. Lyssna inte på det, utan försök alltid att föra in det
under mästarens bestämmelser. Ju mer du passar på det, desto mer framsteg gör du på den inre vägen.
Vår fysiska kropp är inte bestående. Genom otaliga inkarnationer har sinnet vant sig så vid denna gestalt att
vi till och med nu, efter att mästaren vänligen avslöjat hemligheten med de heliga namnen och ljudövningen, är
ovilliga att ge upp världsliga nöjen och vända oss inåt.
175. Du vill ha kunskap. Kunskapen finns inom dig, ljudströmmen är kunskap. Ju mer du utforskar den, desto
högre stiger du upp och desto visare blir du. I Sach Khand är kunskapen fullständig. Dra först tillbaka
uppmärksamheten, för den inåt med upprepning. Sitt i ögoncentret och hör klockljudet, följ det sedan till den
femte regionen. Till en början kan vägen synas lång och föga tilldragande, men det finns inget annat sätt. Det
finns bara en Gud och hans enda instruktion är ljudströmmen.
Vägen finns inom dig. Ljudströmmen är den direkta vägen och Gud själv finns inom dig. Bara den som gått
inom kan uppskatta och förstå detta. Andra har ingen föreställning därom. För in det spridda sinnet med hjälp av
upprepning av de heliga namnen, färdas på ljudströmmen med mästarens hjälp och nå den eviga salighetens
hem, bortom sinnet och maya.
Det är bara människan förunnat att stiga uppåt. Detta är inte möjligt i någon annan livsform, inte ens
änglarnas. Människan är skapelsens krona. Därför är varje ögonblick värdefullt och det är människans plikt att
tillvarata tiden. Endast tid som tillbringas på denna väg räknas. Detta är mitt nyårsbudskap. Mitt meddelande
denna nyårsdag är att ni ger så mycket tid ni kan åt att uppfånga Ordet och se mannen från Nasaret ansikte mot
ansikte, på er väg mot stranden av evig frid och salighet.
176. Välstånd eller fattigdom beror på frånvaron respektive närvaron av önskningar. Den som är utan
önskningar är rik. Den som inte önskar sig någonting är en kung.
177. God karaktär är grunden på vilken den andliga byggnaden reser sig. Så länge man är slav under sinnena
är prat om andlighet löjligt. En magnet drar till sig rent och skinande järn, men inte rost. På samma sätt kommer
Ljudet att dra till sig ett rent sinne, fritt från passionernas smuts. Men när sinnet är indränkt i dyn av passion och
begär, kan det liknas vid järn som är täckt av rost och gyttja. Det första nödvändiga steget för andligt liv är en

god karaktär. Man kan bedra vänner, släktingar och till och med sig själv, men kraften inom låter sig inte bedras.
Det är en lärjunges plikt att oavbrutet hålla sinnet under uppsikt och att aldrig släppa det fritt. På samma sätt som
en mor ser efter sitt barn, så vaktar en sann lärjunge sitt sinne.
... Modig är den som har kontroll över sinnet och sinnena, för inre framsteg står i proportion till denna
kontroll. Upprepningen för in sinnet och ljudströmmen drar upp det. Det finns outtömliga rikedomar inom oss
alla.
178. Jag är säker på att du inser att detta arbetets första målsättning och avsikt är att fullända ditt eget sinne
och din själ, så att du från det materiella planet kan stiga upp till högre regioner och slutligen nå ditt verkliga
hem i den högsta regionen. Detta är av vida större betydelse än att ha hem eller make, till och med viktigare än
att hjälpa andra. Om din egen själ blir en strålande och stark magnet, kommer den att hjälpa och dra andra till
sig. De kommer älska dig. Bästa sättet att vinna andras kärlek är att först skänka mycket kärlek till dem. Då kan
de inte motstå att komma till dig.
Arbetet är till för att utveckla det gudomliga liv som finns inom dig och lyfta upp dig. Då kommer allt annat
att följa med. Det är inte till för att hjälpa människor i denna värld, utan för att förbereda dem för deras eviga
hem ovanför. Allt detta kommer att uppnås. Har detta ditt fulla samtycke kan du bli initierad. Skriv till mig om
du har några ytterligare frågor.
179. Den vegetariska kosten och karmalagen: Människan kan inte förstå Guds existens och hans skapelse
förrän hon lyckats befria sin själ från bundenheten av de fem tattworna, de tjugofem prakritierna, de tre gunorna,
maya och sinnet — vilka alla här nere omsluter själen. Det är inte förrän hon befriat själen från vart och ett av
dessa höljen och tagit den bortom sinnets och intellektets sfär och öppnat det inre seendet, som själen är i stånd
att känna sig själv och förstå vad den är gjord av. Därefter blir den värdig att söka Skaparen och finna oceanen,
varifrån den ursprungligen nedsteg, såväl som sättet att återvinna den. Innan en lärjunge lyckats bli av med dessa
kedjor är det därför tillräckligt att veta att denna värld kan indelas i två delar: land och vatten.
Varje korn, varje växt har liv i sig. Hinduisk filosofi har erkänt detta faktum sedan urminnes tider. Dr Bose
demonstrerade detta faktum för världen genom sina experiment, där han visar att växter känner, andas och har
själar. Om en ljusstråle tillåts genomtränga ett mörkt rum avslöjar den oräkneliga mikrober i luften som svävar
omkring. Hela rummet förefaller vara fullt av mikrober. När vi andas kommer dessa små varelser in i oss och
dör. När vi går dödas oräkneliga varelser genom kontakten med oss och otaliga andra små varelser krossas under
våra fötter. Samma sak händer när vi dricker vatten. Mikroskopet avslöjar myriader små varelser i dricksglaset,
som vi dricker till döds varje dag. Det verkar som själar bokstavligen är sammanträngda i vår världs alla
utrymmen. Sätter vi ned en nålspets på marken, finner vi oräkneliga mikrober under dess spets.
Överallt i vår värld förstör liv andra liv. I en värld där en varelse förintar en annan är det omöjligt att förvänta
vare sig rättvisa eller sinnesfrid. Det finns ingen vila eller trygghet någonstans. När därför de forna vise fann att
varelser i denna värld förgör varandra, beslöt de att det var bäst att ge upp världen. De fann att det inte kunde
finnas någon sinnesfrid i en sådan värld, att det var omöjligt att finna detta i något världsligt objekt och att
lyckan finns inom oss och i den ocean man är en droppe av. Därför tänkte de vise, att så länge de var inspärrade i
världens fängelse skulle de välja det levnadssätt som förorsakade minst lidande. Med andra ord, de skulle livnära
sig på varelser vars dödande innebar minst synd.
De upptäckte att alla levande varelser i denna fysiska värld kunde delas in i fem klasser med hänsyn till
kropparnas sammansättning — antalet element de innehåller. Med "element" menade de inte de omkring nittio
element som moderna vetenskapsmän upptäckt, utan materians huvudsakliga tillstånd eller indelning. Det finns
fem sådana klasser av substanser enligt följande:
I den första klassen kom de varelser inom vilka alla de fem substanserna är aktiva - det vill säga människan.

I nästa klass kom de varelser inom vilka endast fyra substanser är aktiva och en är inaktiv - det vill säga
fyrfotingar. Hos dem finns ingen urskiljningsförmåga, eftersom etern är inaktiv.
I den tredje klassen föll de varelser inom vilka endast tre substanser är aktiva, nämligen luft, vatten och eld.
Hit hör fåglar. De saknar jord och eter.
Den fjärde klassen utgörs av kräldjur, inom vilka det endast finns två aktiva substanser - jord och eld.30
Sedan kommer den femte och sista klassen, inom vilken endast ett element eller en substans är aktiv och det
är växtriket. I dem är vatten det enda aktiva elementet. Experter har bevisat att det i många grönsaker finns så
mycket som nittiofem procent vatten.
När varelser från de andra fyra klasserna dödas eller skadas så skriker de av smärta. Men det gör inte
grönsaker fastän de har liv. De vise kom då fram till att ätandet av vegetabilier var det minst syndfulla (den
minsta karmiska bördan). Fastän ätandet av grönsaker skapar en del karma är den av ringa omfattning, som lätt
kan arbetas bort med andliga övningar. Av denna grund valde de minsta motståndets väg och avhöll sig från att
döda högre livsformer.
Övning i ljudströmmen är den enda metod genom vilken vi kan fly från detta fängelse som vi fötts i. Metoden
är naturlig och den utformades inte av människan. Den är lika gammal som skapelsen själv. Det finns bara en
Skapare, därför finns det bara en väg att nå honom och den finns inom varje människa. Vägen kan inte ändras,
utökas, modifieras eller förbättras.
Genom att färdas på ljudströmmen når människan ursprungets ocean oavsett samhällsklass, trosbekännelse,
nationalitet eller kön. Det är en metod för att väcka de inre krafterna i oss. Gradvis stiger själen upp från
kroppens grav och utrymmer den. Kroppen har nio utgångar genom vilka själen kommunicerar med världen.
Själen lär sig att stänga öppningarna och fästa uppmärksamheten i ögoncentret. Då börjar den färdas genom
högre plan. När den når Turiya Pad vinner den kontroll över sinnet, sinnena, vrede, lusta, girighet, bundenhet och
egoism.
För närvarande kontrollerar sinnet själen och sinnena har sinnet i sitt grepp. När vi når astralregionen, efter
att ha lämnat det materiella planet, uppnår själen kontroll över sinnet. När vi kommer till astralregionen och
färdas bortom den, med dess himlar och helveten som befinner sig innanför astralregionen, lämnas allt detta
bakom oss. Då kommer själen att förakta dessa plan och fortsätta till Brahm Lok - kausalplanet.
Brahm befinner sig nedanför Par Brahm. När själen lämnar Brahm går den till Par Brahm, där den befrias
från alla bojor. När själen når Par Brahm avlägsnas alla materiella, astrala och kausala höljen av sinne och
materia som inneslutit själen. Den är nu ren ande. Detta är självförverkligande. Här finns ingen gestalt, inget
hölje, ingen form, ungdom eller ålderdom - bara själen som lyser i sin rena strålglans, en droppe av existens,
kunskap och lycksalighet, i stånd att förstå den stora oceanen, dess skapare. Nu försöker droppen att nå och
förena sig med oceanen.
Mästaren är inte enbart en kropp. Han är kraften som vägleder och hjälper oss vid varje steg och i varje
region under vår inre andliga resa. När vi är i den fysiska kroppen instruerar han oss genom sin fysiska gestalt.
Allteftersom vi går vidare antar han en passande gestalt för varje region - hela vägen upp till Sach Khand.
180. Att möta en mästare i detta liv är något unikt, för efter mötet med mästaren återföds man inte mer i
livets och dödens kretslopp. Att möta en mästare i detta liv är att beträda vägen till evigt liv. Verkligt
lyckosamma är de som funnit en mästare och genom honom blivit förbundna med ljudströmmen och som
praktiserar ljudströmmen.
30
Det finns två sorters insekter. De som flyger har luft och eld som sina två aktiva element och för de som kryper
eller krälar är jord och eld aktiva.

Att vara from, religiös och godsint är en sak. Att möta en mästare är något helt annat. Det ena går inte att
jämföra med det andra, de tillhör olika kategorier. Religiösa, hängivna och godsinta människor kommer att få sin
belöning, men för att få den måste de återvända till denna värld. Om de i något framtida liv får chansen att möta
en mästare, så kommer även de att nå sitt eviga hem. Även i Indien finns renhjärtade människor som inte haft
möjlighet att möta en mästare.
181. När sinnet är fritt från små problem kan det med lätthet utföra bhajan. Sådana tillfällen bör användas till
detta ändamål för att uppnå största möjliga nytta. Oavsett vilka omständigheter man befinner sig i och vilka nya
problem man står inför, ska en lärjunge aldrig försumma bhajan. Kanske kan man bara ge femton minuter eller
endast fem minuter dagligen, men man måste fortsätta utan avbrott. I samma stund man hör ljudströmmen på den
här sidan registreras ens närvaro på andra sidan - i Sach Khand. Genom att trycka på knappen till en elektrisk
ringklocka, så avges en signal i andra änden, som talar om att någon trycker på knappen oavsett hur lång
ledningen än är.
Precis som en mor är angelägen om att se sitt barn växa upp och bli självständigt, så är också mästaren
angelägen om att se sina initierade göra framsteg i riktning mot ögoncentret, så att de under sitt nuvarande liv
stiger upp med ljudströmmen och vinner inträde i högre regioner - att det de satt tillit till blir fakta.
Människor föds, växer upp och lever i den materiella världen och håller kontakt med den genom sinnena,
därmed förblir deras erfarenhet begränsad till denna värld. I moderlivet och efter födelsen växer människan i
världens grova materia och blir själv grov för att fungera i denna grova värld. Lika för lika är regeln.
Om människan kunde skaka av sig den grova materian, eller med andra ord, om hon kunde dra tillbaka
uppmärksamheten och separera den från grov materia, skulle hon bli subtil och i stånd att fungera i finare världar
- sinnets världar - och genom att skaka av sig sinnet skulle hon fungera i andliga världar. Eftersom hon inte
försöker bli subtil erfar hon inte de finare världarna och naturligtvis tvivlar man på det man inte har någon
erfarenhet av. Men för dem som blivit subtila, är de finare världarna lika verkliga som den grova är för den
världsliga människan.
Andlighet är verklig när man har erfarenheter av den och overklig så länge man inte upplevt den. Människan
har förmågan att uppleva andlighet, därför människan är en kombination av ande, sinne och materia: först ande,
därefter sinne och sist materia.
182. Att fästa uppmärksamheten på något är att be till detta ting. Bön är bra för sinnet, för bön samlar sinnet.
Görs detta regelbundet, med intresse och under långa tidsperioder, koncentreras sinnet och genom koncentration
blir sinnet rent. Sinnets renhet uttrycker sig först i klart tänkande, därefter i inspiration och i intuition.
Helgon fäster uppmärksamheten i ljudströmmen eftersom de av erfarenhet funnit att ljudströmmen är källan
till allt annat. Den är kraften bakom alla andra krafter och från vilket allt annat härstammar.
183. Precis som det finns änglar så finns det spöken. Dessa är invånare på astralplanet på samma sätt som
olika folkslag med olika kännetecken vistas på denna jord. Liksom människor, djur och så vidare, är även spöken
en av skapelsens former. De är emellertid utan grov materia och fungerar därför på astralplanet.
Människor som är mycket begivna på sexuella och andra lägre begär och inte lyckats tillfredsställa sin
hunger, inkarnerar vanligen som spöken. Som okroppsliga väsen fäster de sig vid svaga människor med låga
begär. De närmar sig inte karaktärsfasta personer och vågar inte se på dem som gör bhajan. Spöken finner ingen
plats i ett hus som bebos av en person som gör bhajan.

184. Att hjälpa andra är inte fel, men det är riskfyllt att hjälpa andra när man själv står på osäker grund. Det
är inte förståndigt att hålla vakt över andra människors hus när det egna huset lämnats obevakat. Var och en som
använder sina andliga krafter till att förbättra denna värld, gör det på egen bekostnad. Den andliga kraften avtar
och man förlorar möjligheten att uppnå högre andliga krafter. Det är väsentligt att bevara krafterna för vidare
framsteg.
X:s uppvisningar är kanske genuina, men vad leder de till? Den helande kraften och andra sådana
demonstrationer är, hur spektakulära och imponerande de än må vara, i själva verket mentala fenomen - en
uppvisning av sinnets lägre eller högre krafter.
Helgon avråder oss från att använda och förevisa sådana krafter, eftersom de är ett stort hinder i vägen för
högre andlig insikt. Skulle du acceptera snäckskal, hur vackra de än är, eller glänsande koppar när du kan få
diamanter och kostbara ädelstenar?
Hur fördelaktig hans helande kraft än må vara för andra människor, får det honom att arbeta i ett lägre center
och håller hans uppmärksamhet fokuserad på utsidan, i den fysiska världen eller fenomenvärlden. Detta hindrar
honom från att gå in, genomtränga slöjan och bemästra högre sanningar och större mysterier. (Professionella
läkare, kirurger med flera är inte inbegripna i denna diskussion - deras yrke är deras karma.)
Hans uppfattningar om en gruppsjäl är fel. Växter och djur har individuella själar, precis som människor.
Dessa själar kan med tiden födas som människor, till och med i nästa inkarnation, tack vare en fulländad
mästares speciella nåd. Och en människas själ kan inkarneras i ett djurs eller i en växts kropp.
Under en pestepidemi på Rai Saligrams tid låg en djupt älskad son till en satsangi döende. Fadern var
drabbad av sorg och var otröstlig, men den döende sonen var lycklig. "Sörj inte käre far, för nu kan jag se mitt
förflutna och vet att döden för mig bara betyder en ny möjlighet att förbättra mig själv och fullborda vad som
påbörjats. I mitt förra liv var jag ett akaciaträd. En satsangi högg av en av mina kvistar och erbjöd den till ett
fulländat helgon - Soami Ji Maharaj - som en följd av detta fick jag en människas kropp, även om jag förblev
ganska enfaldig. I nästa liv kommer jag att utvecklas ännu mer. Därför finns det ingen anledning för dig att gråta
eller känna bedrövelse." På liknande sätt är det bekant att människor har inkarnerat i lägre kroppar.
Det finns inga delar av själar.
Ja, sinnet och själen kan under drömtillståndet gå ut och kontakta andra plan.
Detta materiella plan där vi fungerar är av den lägsta rangordningen. Jämfört med detta plan är astral- och
kausalplanen mycket överlägsna. På det materiella planet behöver man hjälp av något fortskaffningsmedel såsom
bil, tåg eller flygplan för att föra kroppen från en plats till en annan. Ingen sådan anordning behövs för att
fungera på de astrala eller kausala planen. Där behöver du bara tänka på en plats, så är du där.
Glädjen i de andliga planen ovanför de kausala är oändligt mycket större än de man känner till på lägre plan.
Den som upplevt högre plan kan omöjligt vilja återfödas på detta materiella plan. Helgon är här i enlighet med
Sat Purushs befallning, för att utföra hans vilja att befria själar och föra dem tillbaka till Sach Khand. En Param
Sants själ som Guru Nanak och Soami Ji, kommer direkt från Anami regionen och Sach Khand, men innan ett
helgon lämnar sin fysiska kropp, överför han andliga krafter till efterträdaren som också blir ett helgon.
185. Varenda handling som för uppmärksamheten mot ögoncentret - det tredje ögat - och hjälper till att få
kontakt med strömmen och får uppmärksamheten att stiga uppåt på den, är en god handling. Varje handling som
medför att kontakten med strömmen bryts eller för uppmärksamheten bort från ögoncentret ned till lägre
centrum, eller kastar ut uppmärksamheten och håller den borta från ögoncentret, är en dålig handling.
Uppmärksamhetens fall är därför en illgärning, oavsett genom vilken handling det sker. En våldsam handling
håller naturligtvis uppmärksamheten bunden till lägre center och människan kan liknas vid ett djur i sitt

uppträdande. Hennes mognad ligger i att uppmärksamheten verkar från ögoncentret. En våldsam handling
kännetecknas av att uppmärksamheten hålls fast i centren nedanför ögonen.
En vanlig människa kan inte uppfatta denna förändring. Men den som har tillträde till det tredje ögat känner
av effekten, till och med för vanliga handlingar - för att inte tala om våldsamma handlingar. Sådana människor
kan urskilja vad som är bra och vad som är dåligt för dem.
186. Jag önskar att du går in och gör medvetna framsteg inom. Är vägen lång och hal gör tilliten till mästaren
och praktiserandet av ljudströmmen fotfästet stadigt. Uthållighet och mod för oss närmare vägens slutmål.
Du gör rätt i att be om hjälp inom, eftersom den inre mästaren alltid är beredd att hjälpa, och han hjälper,
förutsatt att vi är uppriktiga och ärliga när vi ber om hjälp.
187. Beträffande din synpunkt att ondska är mindre gott. Enligt helgonen överges både det goda och onda när
sinnet och själen går bortom Brahm. Från helgonens synvinkel skapar det goda och onda bojor som binder själen
till denna värld. Båda är en del av Kals plan att hålla själen inspärrad i världen och måste därför undvikas. Högre
upp är allt Gud och där finns varken gott eller ont, vilka båda är sinnets aspekter.
188. Ingen som är verksam i sinnets område (den karmiska zonen) kan förändra livets kurs. Det finns
ingenting som heter för tidig död. Endast helgon, som verkar från det rent andliga planet, är opåverkade av den
karmiska lagen och har makt att ändra levnadsförloppet. Det är därför vi går till dem för fullständig och
bestående befrielse.
Det är bra att vara vänlig mot lägre stående varelser, men om man går till ytterligheter i saker och ting skulle
livet bli omöjligt och outhärdligt. Sant Mat föreskriver att man följer sanitära regler, men mer än allt annat läggs
vikt vid ljudströmmens tillämpning, som är den enda möjligheten att ta sig ut ur den karmiska sfären.
189. När en människa blir sjuk konsulterar hon en läkare i enlighet med sina möjligheter och följer dennes
råd. När omständigheterna som hon befinner sig i är bortom hennes eller läkarens kontroll överlämnar hon sig åt
naturen. Samma sak gäller mer eller mindre för de djur som är i händerna på djurälskare.
Djurälskaren har gjort sitt bästa när han placerat djuret i veterinärens händer. När veterinären säger att
sjukdomen är obotlig och djuret utgör en fara för andra djur, då är såväl djurälskaren som veterinären maktlösa.
Den karmiska lagen är hela tiden i arbete och utdelar den slutliga domen. Långsamt men säkert driver karman
djurälskaren och veterinären från förnuftets område till ett läge av känslor och overksamhet.
Teorin om att vi under inga omständigheter får förstöra liv är i praktiken ohållbar. Om en bonde ska leva
måste han odla föda genom att utföra jordbruksarbete. Därmed kan han inte undgå att döda de insekter och djur
som förstör hans grödor. Varje hygienisk åtgärd, personlig eller offentlig, leder till ödeläggelse av liv. Kampen
för tillvaron på det fysiska planet kräver positivt handlande. Sant Mat föreskriver vänlighet mot djur och
förbjuder dödandet, så länge som ickedödandet inte gör livet opraktiskt. Utöver allt annat rekommenderar Sant
Mat att man för alltid ger upp det fysiska planet genom att följa ljudströmmen, vilket utan jämförelse är
botemedlet för allt lidande och som leder till evigt liv.
Du har rätt när du säger att koncentration på en egenskap eller en abstrakt kvalitet som kärlek är lite för
ogripbart. Låt din vän söka efter substansen för vilken kärleken är attributet. Attributet existerar inte utan en
substans. Substansen finns bakom attributet. Ljudströmmen är substansen och kärlek dess attribut. Strömmen är
närvarande i oss alla. När man fått tag i strömmen kommer attributet — kärleken — med den.

Din sorg över din oförmåga att komma hit är också bhajan. Bry dig inte om avståndet. När önskan att komma
hit finns i dig, så är du här med mig. Satgurun är alltid med dig i sin Shabdgestalt. Han ser, han vet och svarar.
190. Jag gratulerar dig till dina prestationer. Dina bemödanden ger resultat. Du har rätt när du säger: "Min
koncentration behöver samlas ihop väldigt mycket mer än vad jag nu gör." Ju större koncentration, desto djupare
tränger man in i de subtila planen. Scenerna du bevittnat är tillräckligt bra, men se till att du inte blir intrasslad i
dem. En resande som har en lång resa framför sig håller sig till vägen. Den andliga resan är en lång väg, så håll
farten och gå framåt.
När det gäller utdrivning av onda andar är största delen av sådana händelser fall av hysteri. Det finns äkta fall
här och där. Regeln är snarare den, att när en person som är hemsökt av onda andar kommer till en plats för
tillbedjan eller till fromma människor, lämnar de onda andarna den drabbade och ger sig i väg. Många sådana
fall inträffar här, med både män och kvinnor. När de kommer hit säger de onda andarna att de tagits tillfånga
eller blivit inspärrade och: "Var ska vi nu ta vägen och hur? Visa oss barmhärtighet. Vi ska inte komma tillbaka."
Att driva ut djävlar är inget märkvärdigt. Onda andar har låga begär - sinnets otillfredsställda onda begär från
ett tidigare liv. De tycker inte om att komma nära goda människor, precis som förbrytare undviker goda
människors sällskap. Onda andar vistas och är verksamma på lägre astralplan, de försvinner när de konfronteras
med ett gott och rent sinne. Att använda andlig kraft eller Nams kraft för att driva ut djävlar är, som du säger, att
använda en ångvält för att krossa ett löv.
Kristus ande vandrar inte omkring på det materiella planet. Han har fått nog av det. Även om man för
diskussionens skull antar att Kristus ande arbetar på det materiella planet, så återstår ändå problemet att komma i
kontakt med honom, för det behövs en mästare. Sättet på hur Kristus gick till sin Faders rike har givits till X. Det
är nu upp till honom att gå den vägen och möta Kristus. Även om han skulle möta Kristus på det materiella
planet, skulle han då be om kraften att driva ut onda andar och bota sjuka, eller skulle han be om att bli förd till
Fadern? Vore han förståndig skulle han be om det senare. Vad skulle Kristus säga? Hans svar skulle vara:
"Ljudströmmen eller den helige Anden finns inom dig. Fäst din uppmärksamhet på strömmen och följ den. Men
utrym först kroppen och driv ut sinnets "djävul" ur dig. Det finns inga genvägar här."
Du har alldeles rätt när du säger att han inte ska be dig om hjälp. Han bör utveckla kraften inom sig själv, på
samma sätt som du utvecklat den - genom att gå inom och bli oberoende av dig eller någon annan. Han kan inte
förvänta sig någon hjälp från dig.
191. Jämfört med Kabirs djärva och orädda fördömande av befintliga religioner, förefaller doktor Johnsons
kritik av den organiserade kristna kyrkan mycket blek, mild och svag. När du en gång besöker mig ska jag läsa
Kabirs dikter för dig från det hinduiska originalet som kritiserar avgudadyrkan, panteism och andra brister i de
hinduiska och muslimska religionerna, såväl som andra dikter som undervisar om ett högre andligt liv, vilka X
tycks ha utelämnat eftersom han inte uppskattade dem. Kabir hade nått helgonskapets högsta grad och kunde
därför inte beskriva Brahm som det högsta målet. Även om det är riktigt att beskriva Brahm som Trilokis herre,
de tre världarna, är han inte herre över den fjärde världen, den rent andliga regionen. X har inte lyckats sätta sig
in i Kabirs andliga sida. Det som människor vanligtvis kallar för andlighet är ingenting annat än en
grundläggande moralkodex, en förutsättning för andlighet enligt Sant Mats lära.
Människor som lever i kroppens nio öppningar och som inte gått ovanför ögoncentret har idéer och religiösa
synpunkter som saknar betydelse för dem som nått högre. Alla religioner måste fördömas så länge de inte
uppfattat den grundläggande sanningen om ljudströmmen. När de förstått denna sanning så upphör de att vara
enbart religioner. Så länge människor är fångade i religionens snaror kommer deras ögon inte att öppnas.
Helgonens uppgift är att befria människor från religionens trångsynthet, fördomar och själviskhet, och ta dem till
högre plan. Eftersom förbättring inte är möjlig utan fördömande, har alla helgon höjt sina röster i fördömelse av
religioners intolerans och trångsynthet. Om inte helgon fördömde avgudadyrkan, radbandsbön, läsning av heliga

böcker och andra sådana bruk, som är rådande inom praktiskt taget alla religioner som ett självändamål, skulle
de underlåta att göra sin plikt och de flesta människor skulle lämnas kvar i mörker.
192. Så länge själen befinner sig innanför Brahms gränser och inte passerat Par Brahms gräns (Daswan
Dwar) är den underkastad födelsens och dödens kretslopp. Endast helgon kommer från Sat Lok (den rena andliga
regionen) och kan ta sina anhängare bortom Brahm.
Det är ingen skada skedd med att bära päls- eller läderkläder, bara att döda och äta levande varelser är
förbjudet.
193. På förfrågan blev det bekant att du känner dig deprimerad. Orsaken till depressionen är sorg och brist på
koncentration. Du vet att man går till satsang så att man, genom att förvärva parmarths rikedom, betraktar
världen och dess ting som värdelösa, men använda dem alltefter behov. Man ska bära alla världsliga chocker,
sorger, glädjeämnen, hälsa, sjukdom, bekymmer och vad som än kommer i ens väg med förnöjsamhet och
tacksamhet. Rättare sagt, en satsangi borde uppträda så att han inte blir överlycklig om han erhöll herraväldet
över hela världen, inte heller bli det minsta bekymrad om det fråntogs honom.
En abhyasi (anhängare som utför andlig övning) måste navigera på existensens hav i strömvirvlar av smärta
och nöje, förakt och ära, sorg och glädje. Är man feg lyckas man inte. Man ska stärka sitt hjärta (med andlig
övning) och möta livets skiften med fasthet och tålamod. När man inser att den högste Fadern är den
ursprungliga drivande kraften i alla angelägenheter, ska man foga sig i Hans vilja. Så var inte modlös. Ha
tålamod och förnöjsamhet i ditt hjärta och gör dina världsliga plikter. Glöm alla bekymmer och utför arbetet som
en rutinangelägenhet.
Vad som än kommer till människan från Gud är följden av hennes egna handlingar och Gud får henne att
genomgå dem för hennes egen förbättring. Fastän det ibland är ett beskt piller bör hon vid sådana tillfällen foga
sig i Guds vilja. Om hon under påverkan av världsliga händelser förlorar koncentrationen och blir medveten om
glädjeämnen och bedrövelser, då är det uppenbart att satsang hittills inte haft någon inverkan på henne. Fatta
mod och var stark, lyft upp sinnet och utför trofast dina plikter.
194. I ditt brev beskrev du en dröm där du insåg kraften i att upprepa de fem namnen, vilket skingrade de
onda andarna. Enbart det första namnet var inte tillräckligt, varför? Ljudströmmen är oavbruten - från den
översta till den lägsta regionen - från femte stadiet och ned till ögoncentret. Ljudet hörs på olika sätt därför att
det passerar genom olika materia, därav fem olika ljud.
I den första och andra regionen finns det maya - naturligtvis finns det mindre i den andra regionen jämfört
med den första - och av den anledningen är de två första namnen otillräckliga för att befria själen från maya. I
den tredje, fjärde och femte regionen finns det ingen maya, därför är dessa namn verkningsfulla. Det gläder mig
mycket att veta att du kom ihåg namnen i din dröm och lyckades övervinna de onda påverkningarna.
Om igen säger du: "Varför hörde jag inte Ljudet när jag utförde upprepningen med en sådan skärpt
uppmärksamhet?" I vaket eller medvetet tillstånd håller sig själen i ögoncentret. I drömtillståndet befinner den
sig längre ned och i djup sömn är den i hjärtats eller navelns centrum. När själen lämnar den övre delen av
huvudet och sjunker ned i Pind blir den trögare. I strupcentret är den i ett halvt medvetet tillstånd och det enda
som kvarstår är ett ofullständigt minne. Nedanför ögonen finns inget ljud. Ljud hörs bara ovanför ögonen och i
ett medvetandetillstånd när uppmärksamheten är i ljudströmmen.
Själen är som en ballong, vilken alltid har en uppåtriktad tendens. Likt en uppblåst ballong hålls den kvar här
av sinnets och materians kedjor och sinnenas och objektens olika verktyg. Ibland faller det sig så att sinnet under
sömn blir inaktivt eller befinner sig i ett rofyllt tillstånd. Vid sådana tillfällen börjar själen, som då är fri, att själv

stiga upp. Den ser ljuset och scenerna i de övre regionerna, men fångar inte Ljudet. Ljud kan bara uppfångas till
fullo i ett övermedvetet tillstånd inom och ovanför ögoncentret. I samma stund som uppmärksamheten vänds
mot astralregionens sceneri har den spårat ur och är borta från ljudströmmen. Tankar på den yttre världen håller
uppmärksamheten ute och tankar på den inre världen håller den inne.
Du har rätt, när du säger: "Så hjälplös jag är", och "det är omöjligt att resa på vägen utan en mästares
vägledning." När du stiger upp till de inre regionerna kommer du se hur mäktig mästaren är, vilka krafter som är
under hans kontroll och hur han hjälper lärjungen.
Du frågar: "Är Ljudet den enda verkligheten och allt annat maya?" Det är riktigt. Ljudet är den enda
verkligheten. Ljudet är kunskap, Ljudet är sanning. I de två första regionerna finns det inte något rent eller
verkligt Ljud. Här är det blandat med maya i mycket subtil form. Den verkliga ljudströmmen börjar från den
tredje regionen. Du kommer att förstå värdet av denna väg när du går inom och stiger upp. Det uppnår man med
bemödande, kärlek och tillit. Det går inte att få ljudströmmen genom att be om den, inte heller genom att betala i
dollar. Priset är osjälvisk, ren kärlek. Ljudet finns inom dig. Det är till för dig. Ljudet kommer till dig när du är
värdig att ta emot det. Gör dig lämpad att motta det.
Så länge som du är utåtriktad ser det tråkigt och ointressant ut. Att gå inåt är ganska svårt, men när man en
gång gjort det blir uppgiften tilltalande och lätt. Gå in en gång genom koncentration och striden är vunnen. Det
gläder mig att du har ökat tiden till en timme, men jag måste säga att en timme inte är tillräckligt. Sinnet tyglas
på tre timmar, förutsatt att denna tid ges med kärlek och hängivenhet och inte som en plikt.
Till att börja med framkallar sinnet olika slags tankar och löper ohejdat omkring. Om lärjungen är tålmodig
och inte ger upp bemödandet, utan långsamt fortsätter öka tiden och till sist börjar intressera sig för detta arbete -
då är lärjungens tillstånd sådant - att om en enda dag av en tillfällighet försummas, förblir han i ett ångerfullt
tillstånd över förlusten.
Innan du sitter, se till att det inte finns något som kräva din uppmärksamhet under denna timme (eller vad än
tid du avser sitta), så att denna timme blir en semester från andra angelägenheter, som först kommer att tas
omhand efter denna tid. Gör den stunden bekymmersfri. Det får inte finnas någon ängslan, ingen vrede och inget
hat. Sitt därefter i meditation och upprepa namnen med uppmärksamheten fäst i ögoncentret. När du känner dig
trött, börja då lyssna på Ljudet - som om det kommer från ett avstånd. Följ inte efter det, gör du det och lämnar
ögoncentret, splittras uppmärksamheten och Ljudet går förlorat. Försök fånga de finare ljuden och inte det grova.
Vi ska gå längre och längre in. Grova ljud kommer från utsidan men finare ljud finns inom. Ljudet du
hänvisat till är inte det verkliga klockljudet. Det finns en blandning av tio ljud här, av dessa är klockan och
trumpetsnäckan de två ljud som leder uppåt. Först hör man ljudet från klockan och därefter från trumpetsnäckan.
När du uppfångar det riktiga klockljudet verkar det som om det kom från två mils avstånd eller mer, fastän det är
inom dig, och en person som står intill dig hör inget. Du kommer att höra det under dygnets alla tjugofyra
timmar. Håll dig till ögoncentret och fånga de finare ljuden. Klockljudet kommer med tiden.
Återigen, när du ser former inom dig så upprepa de fem namnen, för att se om de kommer från den positiva
eller negativa kraften. Gestalter från den negativa kraften måste försvinna vid hågkomsten av de fem namnen.
Koncentration är i sig själv en väldig kraft. Den för in det utspridda sinnet och själen. Den negativa kraften
kommer att erbjuda dig nöjen och makt att utföra mirakel och begär att du använder dem, men de får inte
användas. Tid som tillbringas med dem är förlorad tid. De har sitt ursprung från den negativa kraften och är
medel med vilka han håller själen intrasslad och hejdar dess framsteg. Så om någon erbjuder dig någonting inom,
acceptera det inte, vare sig det är i en dröm eller under övningen.
195. Det gläder mig att ta emot ditt brev och läsa att din tillit till mästaren är orubblig och att du är sysselsatt
med övningarna trots ålderdomens krämpor, att du längtar efter att se mästarens strålande gestalt och höra hans
melodiska röst. Var förvissad om att mästaren är inom dig och betraktar dig och kommer inte att lämna dig
ensam. Han vet sin roll och spelar den väl. Var modig. Det finns ingen plats för förtvivlan här.

Ordet är grunden på vilket hela universums synliga och osynliga struktur vilar. Allt har sitt ursprung från
detta Ord. Mästaren är Ordet förkroppsligad och är ett med det. Din karmiska skuld håller på att betalas av, ju
mer du betalar här desto bättre, för då går uppstigningen härefter utan hinder. Jag inser helt och fullt din
situation. När livet upphör att ha någon dragningskraft utan istället känns betungande, när minnet sviker och
tankarna inte mer blir koncentrerade, då är mycket av detta liv förbi och lite återstår. Försök att överlämna din
vilja åt Hans vilja, så att du är beredd att gå med Honom i den stund Han kallar dig.
196. Det gläder mig att läsa att du nu kan le åt alltihop som barnsligt nonsens. Det var en chock för din
bundenhet. Konsten ligger i att arbeta utan bundenhet. Jag menar inte beräknat eller intellektuellt lösgörande,
utan en obundenhet som blir en del av livet. Detta är bara möjligt när sinnet är under kontroll och genomsyrats
av den inre ljuva musiken.
Kalifornierna är fortfarande nybörjare. De har ännu inte insett vad satsang verkligen betyder. Inom detta
område är de som okunniga barn. Så småningom lär de sig. Som satsangier ska ni se på deras själar och inte på
deras åsikter. Det onda finns i sinnet och går att bota. Min önskan är att du fortsätter ha brevkontakt med
kalifornierna och möter dem när det passar dig. De kommer att dra fördel av brevväxlingen med dig. Din klarhet
och opartiskhet påverkar dem. Dina kärleksfulla och tillgivna brev framkallar kärlek och tillgivenhet hos dem
och vinner deras hjärtan. Sant Mat är ingen plattform för diskussioner, utan det är kärlekens härlighet. De
kommer på andra tankar och jag tror de besvarar kärlek med kärlek.
Helgon ser på lärjungens själ, inte på sinnet eller kroppen och det är orsaken till att de aldrig är besvikna.
Bundenhet till kroppen slutar i smärta, därför att kroppen är föränderlig och förgänglig. Så är det även med
mentala band. Människan är försedd med förmågan att lösgöra sig från kropp och sinne. Därför åligger det henne
att utveckla denna förmåga och befria sig från kroppens och sinnets ofullkomligheter. Det sker lättast om man
ansluter sig till något som är bortom kropp och sinne - och det är ljudströmmen. Ju större förbindelsen är med
ljudströmmen, desto större blir lösgörandet från kropp och sinne.
Världen har aldrig varit vänlig mot helgon och deras verkliga anhängare. Den berömda Guru Nanak
tvingades mala säd i ett fängelse, bybor vägrade ge honom tak över huvudet och så vidare. Guru Arjan tvingades
sitta på en glödhet järnplatta. Shams-i-Tabriz flåddes levande. Mansur fick ögonen utstuckna och blev sedan
halshuggen. Kristus korsfästes, för att inte tala om all ovett de måste utstå. Men hur svarade dessa stora män?
Kristus sade: "Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör."31
Du får ställa vilka frågor du vill. Det finns inga begränsningar. Din fråga vem man ska vända sig till för
vägledning, om den nuvarande mästaren lämnar livet, är mycket lämplig. Mästaren lämnar den fysiska gestalten
när tiden är inne, precis som andra människor, men han förblir hos lärjungarna i sin astralgestalt så länge de inte
passerat det astrala planet. All inre vägledning ges av honom och det är han som tar hand om själen vid döden.
En lärjunge som nu stiger ovanför ögoncentret och som möter honom dagligen, kommer att möta honom inom
som vanligt.
Mästaren fortsätter att fullgöra sin inre plikt att vägleda oss, precis som förut, men kan inte ge yttre
instruktioner av det enkla skälet att han lämnat det fysiska höljet. Uppgifter som bara kan utföras av den fysiska
kroppen görs nu av hans efterträdare. All yttre vägledning utförs av honom. Lärjungarna till den bortgångne
mästaren kommer att älska efterträdaren lika mycket. De drar fördel av yttre instruktioner från efterträdaren.
Även korrespondens sker med efterträdaren och ni kommer att få reda på vem han är.
Angående din förfrågan om mig själv har jag bett sekreteraren svara direkt. Jag vill emellertid upprepa att jag
inte är en inkarnation. "Inkarnation" betyder vanligtvis ett förkroppsligande av kraften Brahm. Jag är inte heller
en adept. Jag är en ödmjuk tjänare till helgonen och i Sant Mat talar man inte om sig själv. Guru Nanak säger:
"Fader, jag är vid dina fötter. Var barmhärtig mot mig."
31
Luk 23:34.

197. Mästaren är alltid med dig i sin astralgestalt. Går du in kan du se honom personligen och till och med
prata med honom. Svaren på dina problem är:
1. Ja, mästaren dör aldrig. Medan han lever på jorden hjälper han eleverna genom yttre vägledning och goda
råd. Han hjälper dem även inom i sin astralgestalt efter att de gått in. När han lämnat den fysiska kroppen
fortsätter en av honom utnämnd efterträdare det yttre arbetet, men mästaren hjälper alltid lärjungarna i det inre i
sin astralgestalt.
2. När lärjungen dör måste den inre mästaren avgöra om eleven på nytt ska sändas till den fysiska världen,
eller placeras i någon mellanliggande region varifrån han kan fortsätta uppåt. Detta beror på elevens tendenser
och begär. Finns det begär efter världsliga nöjen, eller om det finns världsliga bindningar i elevens sinne, då
måste han sändas tillbaka till denna värld. Eftersom minnet av föregående liv suddas bort vid återfödelsen, måste
eleven återigen bli initierad av en levande mästare. Eleven är förutbestämd att bli initierad i sin nya födelse och
igen påbörja kursen där han lämnade den under sin tidigare inkarnation.
3. Ja, förpliktelsen tar inte slut förrän eleven nått Sat Lok. Även om åliggandet överflyttas spelar det ingen
roll för eleven, därför att alla mästare är en och densamme. Den verklige mästaren är Shabd (Ordet), som aldrig
dör.
4. Han behöver inget veta. När eleven blir initierad i sin andra inkarnation kommer han att vägledas av den
dåvarande mästaren.
5. Har redan besvarats i punkt 2 ovan. När eleven passerat det andra stadiet behövs ingen återfödelse.
Det kan påpekas att när mästaren lämnat sin fysiska kropp och efterträdaren intagit sin plats, behöver en elev
som är initierad av den bortgångne mästaren inte kontemplera och koncentrera sig på efterträdarens gestalt.
Eleven kan fortsätta kontemplera och koncentrera sig på den mästares gestalt som initierade honom.
Ställning: Vilken som helst ställning i vilken du kan sitta bekvämt är bra. Du kan få en stol tillverkad med
stoppade armstöd, där du kan vila armbågarna och täcka öron och ögon med fingrarna. Avsikten är att uppnå
koncentration och den position som medför detta duger. Att sitta på fötterna anses vara till hjälp för
koncentrationen och i denna ställning är ljudet tydligare. Anledningen tycks vara att man i fotställningen blir fri
från trötthet och känner sig vaken.
Utan tvekan är det svårt för dig, men jag kunde tillbringa tre timmar i sträck i denna ställning. Ägna bara så
mycket tid i denna position som du finner bekvämt. Avståndet mellan fötterna ska vara så stort att ryggraden
hålls upprätt och rak. Till en början verkar det mycket svårt, men allteftersom koncentrationen tilltar blir
ställningen av sig själv riktig.
Mästarna föreskriver inte någon speciell ställning bortsett från den på fötterna. Andra ställningar går att
använda alltefter smak och lämplighet. Att byta ställning ofta hindrar koncentrationen.
Inte ett enda fall har kommit till min kännedom om att någon trillat omkull. I Indien är det många som
koncentrerar sig i den föreskrivna ställningen.
Föda: Ja, extrakt av torsklever och liknande ska undvikas. Men det är tillåtet att ordinera sådana produkter
till icke-initierade.
Det finns ingen restriktion med avseende på hur man ska gå klädd.
Mästaren tillåts inte ta emot någonting för personlig användning eller för sin familj. Han lever på sin pension
eller på privata inkomster.

De fem heliga namnen ska upprepas utan någon tanke på ljus eller ljud. Det har ingen betydelse om
repetitionen sker långsamt eller fort. Det viktiga är att ingen tanke tillåts uppstå i sinnet under upprepningen.
När man är ensam och ingen kan höra något, kan upprepningen göras högt. Denna vana hjälper
koncentrationen.
Att lyssna till en gonggong hjälper inte koncentrationen. Efter upprepningen blir Ljudet hörbart.
Det finns inget a efter Sat i Sat Nam, ph i Gupha uttalas som f i filosofi, ch ska uttalas som tj i tjärn.
Ja, Radha Soami är namnet på den högsta mästaren och används som hälsning här.
198. Jag uppskattar mycket din undersökande anda, din hängivenhet för andligt arbete och iver att gå in. Min
tid står till förfogande för sökare efter sanning, därför besvärar det mig inte att svara på frågor. En far är aldrig
besvärad av sina barns söta pladder, han älskar det. Jag välkomnar dina frågor. Några av dem besvaras här
nedan. Andra kan du ställa på nytt när du gjort en del framsteg, för då blir det lätt för dig att förstå svaren och
kanske är det inte nödvändigt att ställa frågorna. De kommer automatiskt att ha besvarats.
1. Eftersom du inte är van vid att sitta i denna ställning kan du tillsvidare luta dig mot en vägg, eller ännu
bättre placera en kudde av lämplig tjocklek under stjärten för att avlasta kroppstyngden från fötterna. När du
anpassat dig till ställningen finner du att den är idealisk för att höra ljudströmmen.
2. När livsströmmen dras tillbaka från kroppen somnar armar och ben och till slut hela kroppen. I början är
det naturligt att man känner smärta när livsströmmen lämnar någon del av kroppen. Smärtan och förlamningen
av lemmar och kropp är ett tecken på att livsströmmen dras tillbaka. Man ska inte bry sig om smärtan, utan bör
stå ut med den. Försök att ignorera den. Om uppmärksamheten hålls i ögoncentret känns inte smärtan. Ökar man
träningen försvinner smärtan och du kommer att tycka om den känsellösa förnimmelsen. Man ska inte vara rädd
för smärtan eller livsströmmens återdragande. Än så länge har ingen dött i bhajan. Med tiden blir ljus synligt i
ögoncentret och själen finner sin väg in. Du känner att kroppen inte är din - att du är avskild från den och
kroppen är någon annans döda kropp.
3. När koncentrationen nästan är helt fullständig börjar gnistor och korta ljusglimtar att visa sig i ögoncentret
i stället för mörker, därefter blir ljuset stadigt och själen lämnar kroppen automatiskt och går in i tisra til. Du ska
fortsätta att se på ljuset och upprepa namnen, så att sinnet inte vandrar.
Som sagts ovan ska du bara se på ljuset och fortsätta upprepningen. Du ska inte anstränga dina fysiska ögon
eller placera något tryck på dem. Var snäll och gör inget försök att ta upp själen med kraft. Själen finner själv
vägen.
4. Du behöver inte tänka på synnerverna eller ögoncentret och det finns inget behov av att hålla fast vid en
inbillad punkt. När själen uppnår koncentration finner den själv sin väg. Om sinnet är upptaget med att finna
tänkta nerver, att lokalisera ögoncentret eller sysselsatt med andra saker, så störs upprepningen. Sinnets rörelser
måste inskränkas, det får inte lov att löpa fritt. Sinnet önskar att springa iväg och ger du det friheten att göra det
ena eller det andra, så har det vunnit. Huvudsaken är att hålla det upptaget med upprepning i avsikt att utesluta
andra tankar.
5. Mästarens verkliga gestalt möter man när uppmärksamheten samlats i ögoncentret och i följd passerat
stjärnhimlen, solen och månen. Denna gestalt stannar alltid kvar hos lärjungen och besvarar alla frågor. Innan
man når detta ställe är kontemplation av mästarens gestalt från ett fotografi eller från hans fysiska gestalt en
återspegling av ens eget sinne - precis som när man fäster blicken på en glödlampa i en halv minut och sedan
sluter ögonen och ser lampan inom sig. Men bilden försvinner när sinnet vacklar. Samma sak gäller för
sinnesbilden av mästarens gestalt.

6. Håll fast uppmärksamheten mellan ögonbrynen - tänkandets centrum - fortsätt upprepa namnen. När
livsströmmen från kroppsdelarna nedanför ögoncentret når denna punkt, finner själen av sig själv vägen inåt. Du
håller helt enkelt din uppmärksamhet där och fortsätter upprepningen eller lyssnar på ljudet - en sak i taget - och
själen kommer automatiskt att lyftas upp. Ljudet lämnar båda sidorna - höger och vänster sida av huvudet - och
kommer nu från huvudets mitt.
7. Kroppen lever på grund av själsströmmens närvaro i den. Själen är en droppe och Shabd oceanen. Själen
underhålls i kroppen av Shabd och kroppen i sin tur av själen. Men så länge inte själen lyfts upp till högre
regioner förblir den förbunden med sinnet i lägre regioner. Under koncentrationsprocessen lyfts både sinnet och
själen - de är nära förbundna. På den andliga resans andra fas, har det individuella sinnet renats i sådan
utsträckning att det inte längre är individuellt, utan har förvärvat det universella sinnets utmärkande egenskaper.
I den tredje fasen finns det ingen plats för sinnet. Härifrån går själen upp ensam. Själen är den positiva kraften
och sinnet den negativa.
A:et i slutet av Shabda uttalas inte, det uttalas som Shabd
8. Hos människan, i hennes vanliga tillstånd, är själen hopplöst och hjälplöst intrasslad i en ytterst
komplicerad härva. Det finns kedjor av lusta, vrede, girighet, bundenhet och stolthet. Där finns sinnets tre
tillstånd av stillhet, aktivitet och tröghet. Vidare är människan underkastad tjugofem sinnesrörelser såsom gråt,
leende och så vidare. Där finns de tre kropparna, den fysiska, astrala och kausala, vilka tjänar som burar. Vidare
finns det tre sinnen, eller tre aspekter av samma sinne, vilka är verksamma i motsvarande kropp eller bur.
Avsikten med bhajan är att befria själen från denna snara. Den heliga strömmen från Shabd är den enda kraft
som skär av kedjorna och befriar själen från snaran. Ljudströmmen är inte en del av snaran, utan existerar
oberoende av den - trots att strömmen genomtränger snaran är den ändå åtskild från den - och håller själen
välmående och blomstrande. När mästaren förenar oss med Shabdströmmen, hör man Shabd på det sätt som
förklarats, och när uppmärksamheten förs allt närmare strömmen huggs banden av. Själen blir då fri och förenas
till slut med Shabds ocean, som den är en droppe av.
Själen har två förmågor: Surat - som vet och hör, och nirat - som ser.
Nirat går före surat på den andliga resan, precis som en resande person först ser vägen som ligger framför
honom och därefter följer den. Panditji har komplicerat ämnet i sitt försök att förtydliga det. Du kan ignorera det.
När du går inom kommer allt att bli uppenbart för dig.
Den andliga upplyftningen består av tre steg:
a. Genom upprepning blir den utspridda uppmärksamheten och livsströmmen från kroppens delar nedanför
ögonen koncentrerade i det tredje ögat.
b. Genom kontakten med mästarens astralgestalt hålls uppmärksamheten fast i det tredje ögat.
c. Själen lyfts upp genom att den fästs vid klockljudet.
Detta arbete är precis raka motsatsen till vad vi tidigare gjort. Själen var skild från Shabd. Den hade helt och
hållet glömt bort Shabd, förenat sig med sinnet och sprang omkring förvildad i en nedåt- och utåtgående riktning.
Nu ska detta förlopp vändas om, vi ska göra en helomvändning. Gamla vanor överges långsamt och nya vanor
utvecklas inte heller så fort. Följaktligen är den andliga upplyftningen en långsam process och "framgång vinns
sakta men säkert" gäller här och är synnerligen passande. Så undvik brådska och närma dig uppgiften med fast
tillit, oavbrutet arbete och ett lugnt och sansat sinne.
Var vänlig och sköt om din hälsa.
9. Det är bättre att upprepa de fem namnen tillsammans än att upprepa ett i taget. Var snäll och förstå
meningen med upprepningen. Alla är upptagna med upprepning - försjunkna i sitt arbete. En föreläsare tänker på
sitt föredrag, bonden på sina åkrar och boskap, affärsmannen på sina affärer och så vidare. Vad man än funderar

på, så finns dess bild framför sinnets öga. Vid döden visas samma bilder framför oss som vi fäst i sinnet under
vår livstid. Dessa bilder eller tankar är, eftersom de är förbundna med denna värld, orsaken till återfödelse och de
för oss tillbaka till världen efter döden.
Helgon säger att människan har i födelse efter födelse utfört denna typ av upprepning och därav förblivit
inspärrad i världen. Om hon på den andliga resan börjar upprepa namnen på härskarna i de inre regionerna, då
dras uppmärksamheten tillbaka från denna värld. Då minskas sinnet och sinnenas makt, själen vinner kraft, ljus
blir synligt och man erfar en ny slags sötma som sinnet aldrig tidigare smakat. Till slut förkastar själen denna
sinnesförnimmelsernas värld, fångar Shabd och lyftas upp. Det finns inget enklare sätt att koncentrera den
utspridda uppmärksamheten på än att upprepa namnen. Yogierna prövade visserligen pranayam och andra
metoder, men utan framgång. Dessa metoder tar oss inte särskilt långt på den andliga resan och de med familj
kan inte praktisera dem. Upprepningen av namnen är bara till för att uppnå koncentration.
Under upprepningen ska man inte lyssna på Shabd. En sak i taget. Upprepningens kurs är lång.
Stjärnhimlens, solens och månens regioner ska passeras endast genom upprepning och även kontakten med
mästarens astralgestalt åstadkoms med denna metod. Här slutar upprepningen, den tar oss inte längre. Tre
fjärdedelar av tiden ska ges åt upprepning - men aldrig mindre än två timmar - och bara en fjärdedel åt att höra
Shabd.
Under upprepningen hörs Shabd enbart för att man ska stå i kontakt med det. På denna nivå är Shabd ännu
svagt och kan inte dra eller lyfta upp själen som hålls fast i ett hårt grepp av sinnena och dess objekt. Den svaga
strömmen har inte mycket dragningskraft. När själen kontaktat mästarens astralgestalt har banden lossnat och
den har närmat sig Shabd, nu är strömmen mäktig och har kraft att lyfta upp själen. Härifrån börjar den andliga
resan. Shabd är vägen, Satgurun vägledaren och själen resenären. Det finns ingen fara av något slag. Själen reser,
etapp för etapp, och utifrån beskrivningen av de andliga regionernas ljus och ljud vet den vilka framsteg som
gjorts.
Viktiga råd har getts här, mer kommer när du gjort några framsteg.
I det inledande skedet ska upprepning ges full uppmärksamhet. Människor har en benägenhet att ignorera
detta och ägnar mer uppmärksamhet åt att höra Shabd. I det inledande skedet kommer upprepningen först och
Shabd därefter.
När namnen upprepas ska ingen föreställning användas för att förknippa ljud och ljus med varje namn.
Försöker sinnet skapa ljus och ljud, då har det irrat bort sig. Håll sinnet sysselsatt med att upprepa namnen i
ögoncentret. Sinnet får inte ges någon valfrihet.
10. När vi föds bär vi med oss vårt öde. Detta öde, vare sig vi ska bli rika eller fattiga, långa eller korta, friska
eller sjuka, svart, gul eller vit, få hög eller låg status och så vidare, är resultatet eller frukten av handlingar från
tidigare liv. Vi skördar vad vi sått, vi får vad vi förtjänar. Därför ska vi i livets kamp, med ihärdighet och
ansträngning, arbeta och spela vår roll utan att oroa oss, vara nöjda med vår lott och bära den med glädje. Finns
det någon kraft som hugger av dålig karma, så är det Shabd. När man får smak för Shabd och tycker om det,
förstörs oräkneliga mängder dålig karma. Avsikten med hängivenhet för och kärlek till mästaren och Shabd är att
hugga av karmats rot, så att själen lösgörs från dess band och blir fri att förenas med Shabd.
11, 12, 13. Dessa frågor löser sig automatiskt när du gått inom och kommit i kontakt med mästarens
astralgestalt och därigenom lagt bort den fysiska kroppen och fått en astralgestalt. Annars kan frågorna ställas på
nytt när man fått kontakt med den inre mästaren.
Det finns ingen fastställd tidsperiod för hur lång tid det tar en genomsnittlig själ att helt lämna kroppen.
14. Den materiella världen är skapad av fem element: Jord, vatten, eld, luft och eter. Till motsvarande
element finns det fem grupper i skapelsen. I människan är alla fem elementen aktiva. I högre stående djur är fyra
element aktiva och ett inaktivt, i fåglar är tre aktiva och två inaktiva, i insekter är två aktiva och tre inaktiva och i
grönsaker finns det ett aktivt element och fyra inaktiva. Intellektuellt sett är detta svårt att förstå, men efter att

man gått inom förstår man. Att utvecklas från djur till människa eller att flyttas ned från människa till djur beror
på karma. God karma lyfter upp oss och dålig drar ned oss.
15. Så länge själen är intrasslad i kroppar - fysiska, astrala eller kausala - har den kön. Men i högre regioner,
där den är fri från sinnets och mayas band, finns ingen åtskillnad av kön. Könet växlar i enlighet med karma.
Könet är inte något fastställt - att manligt alltid är manligt och kvinnligt alltid är kvinnligt.
Inställningen till äktenskap, till manligt och kvinnligt, till giftermål, kärlek, sympati, antipati, mitt och ditt
förändras snabbt när man träder in i det tredje ögat, genom kontakten med mästarens astralgestalt och genom att
höra klockljudet. Vad människan kallat för sitt eget och längtat att vara tillsammans med, här och härefter,
upplevs nu som främmande. Motsvarande de antal liv vi haft, lika många fäder, mödrar, äktenskapspartners och
ännu fler barn har vi haft. Sådana förhållanden hade vi när vi var insekter, fåglar och andra djur. Därför är det
inte någon prestation att vara stolt över om vi nu har dem när vi är i mänsklig gestalt.
Om den mänskliga gestalten är skapelsens krona, så är den det av den enda anledningen att människan har
förmågan att höra Shabd och stiga upp på ljudströmmen för att nå sitt ursprung. Har inte det här gjorts, så har
människan gått miste om detta gyllene tillfälle och förblivit ett tvåbent djur, en slav åt sinnena och dess objekt,
precis som andra skapelseformer. Hon blir en sann människa när hon stigit ovanför sinnena, när hon inte längre
är slav åt lusta, vrede, girighet, bundenhet och stolthet, när hon gjort sinnet orörligt och stigit in i det tredje ögat
och hört klockljudet.
Människan blir sig själv med varje steg hon tar på den andliga resan genom att lägga av materians tunga last -
fysisk, astral och kausal - som egentligen inte är en del av henne, men som själen tagit med sig som verktyg för
att fungera i de kausala, astrala och fysiska världarna. När man kontaktat mästarens astralgestalt blir
inställningen, som nu är baserad på den erfarenhet som erhållits i världen och dess världsliga relationer, den att
mästaren och Shabd är de två verkliga vännerna och följeslagarna som är tillsammans med oss här och efter
döden. Alla andra har sina begränsningar. Det betyder inte att den sanna människan har motvilja mot andra. Hon
gör sin plikt mot dem, men vet deras rätta värde. Hon är i världen, men är inte världslig, utåt bunden men
invändigt obunden - som en and i vatten och ändå inte våt.
Det är helgonens erfarenhet att Shabd är Skaparen till allt som skapats. Hela skapelsen för dem är Shabd. De
ser Shabd i verksamhet överallt. Alla skapelsens former i de högsta och lägsta stadierna är olika aspekter av
Shabd.
16. På det fysiska planet finns kontinenter och länder med olika typer av befolkningar, likadant är fallet på
astralregionen. En sådan plats är den himmel som bebos av sköna jungfrur (houris). Muslimer kallar den för
Bahisht och hinduer för Swarg - skillnaden ligger i namnet, platsen är densamma och underkastad karmisk lag
och själavandring. Det är ingen beständig boning och inte värd att leva i, utan en plats som ska undvikas, en
konstruktion av den negativa kraften för att förhindra själen att gå vidare. Hela astralregionen lyder under de fem
passionerna, precis som den fysiska regionen.
17. Sant Mat förordar inte asketism, inte heller är den till någon hjälp. En fast inkomst och ett ordnat hemliv
ger bekvämligheter som befrämjar bhajan. Asketer nekas detta. Som nämnts på annan plats i brevet lämnar
gamla vanor oss långsamt och nya utvecklas så småningom. Sinnets träning är en långsam process, precis som
det är att träna en häst eller ett barn för att göra dem dugliga. Det är ett livslångt arbete. Framgång vinns sakta
men säkert. När man får smak för att utöva Shabd, blir alla andra intressen tomma och innehållslösa.
18. Det finns en konflikt mellan Nam och kam. Nam är ett annat namn för Shabd och kam betyder sexuell
lust. Nam eller Shabd lyfter själen inåt och uppåt, medan kam drar ned själen från ögoncentret. Det sexuella
förhållandet mellan äkta makar har i hög grad missförståtts och missbrukats. I detta avseende behandlar till och
med en biolog människan som ett djur och kallar förhållandet för en biologisk funktion och inget mer. Biologen
är ännu ovetande om människans högre potentialer. De som är förtrogna med denna betydelsefulla aspekt, har
behandlat det sexuella förhållandet som någonting helgat och ställt upp regler för att bevara dess helgd.
Människan slösar bort sig själv och sina energier i sexuella umgängen. Hon skulle vara friskare om hon bevarade
energin och skulle vara gudalik om hon använde den för andlig upplyftning.

När vi finner glädje i ljudet och längtar efter att gå inom, så ägnar vi oss mindre åt sex och dess lek, till slut
blir det förhatligt och ges upp, precis som andra dåliga vanor som vrede, girighet och så vidare.
Jag vill att du mediterar och gör framsteg. Detta gläder mig mest och är en present som mästaren alltid
accepterar.
Jesus Kristus initierade människor genom att ansluta dem till den helige Anden - Ordet - Shabd. Däri ligger
hans storhet. Naturligtvis kan bara de som har någon erfarenhet av Shabd uppskatta vilken tjänst han gjorde för
människor. Hans bergspredikan är bra. Det är en morallära som i praktiken enbart kan efterlevas med hjälp av
Shabds styrka. Saknas Shabd kan ingen leva upp till denna morallära. Jag önskar att du kunde göra ögoncentret
till ditt hem, få kontakt med Shabd och bli en sann kristen.
Simran, upprepning av namnen, rengör boningen i ögoncentret och avlägsna andra tankar. Stjärnorna, solen,
månen och mästaren kommer att pryda centret.
Det finns tio olika ljud som oavbrutet pågår i ögoncentret. Du har hört några av dem. Av dessa tio ljud ska
man bara söka efter två - klockan och trumpetsnäckan, de övriga åtta ska förkastas. Klockan och trumpetsnäckan
tar oss till högre regioner, de andra ljuden är lokala. Så länge man inte hör klockan duger varje annat hörbart ljud
och man ska hålla fast vid det. När koncentrationen ökar, kommer detta ljud att ersättas av något finare, och det i
sin tur av något ännu finare och behagligare. Till slut hör man den riktiga klockan.
Framgång beror på koncentrationen. Ju närmare uppmärksamheten kommer ögoncentret, desto högre och
tydligare blir ljuden, och det som är dolt och hörs otydligt från ett avstånd blir tydligare när du närmar dig
centret. Även ljuset tilltar med ökad koncentration. Alla instrument som används i en orkester är hörbara när vi
är nära dem, men när vi är långt borta hörs bara trumman. Samma sak är det här. När uppmärksamheten hålls
fast i kroppen är vi långt borta från ögoncentret, platsen för den inre musiken. När uppmärksamheten utrymt
kroppen och är samlad i ögoncentret är vi nära ljudet. Varje gång vi befinner oss i ögoncentret kan vi skilja ut
och fånga klockljudet, men när vi är borta från centret går vi miste om det, liksom de andra ljuden. Ljuden är
hela tiden där, men inte vi.
Beträffande den rikliga svettningen (under meditationen), speciellt runt huvudet när rummet inte är varmt. Du
försöker gå inom genom att tvinga in uppmärksamheten. Varje ansträngning, tryck eller tvång, fysiskt eller
mentalt, måste undvikas i bemödandet att koncentrera sig. Sitt i ögoncentret med ett lugnt sinne och upprepa
namnen. Då infinner sig koncentrationen av sig själv. Det är lätt att cykla, men se på någon som lär sig cykla.
Han svettas därför att han använder sin kraft fel.
Jag är mycket nöjd med ditt arbete. Du får skriva så ofta du vill. Dina brev är alltid välkomna.
199. Innan du sitter ned för meditation, var snäll och rengör sinnet från all mental barlast och från världsliga
band. Då infinner sig koncentrationen lätt och snabbt.
Helgon är kärlek personifierad. De älskar inte bara sina lärjungar, utan hela skapelsen och allt runt omkring
dem. De ser på hela skapelsen med kärlek och vänlighet.
För mästaren är hans andliga barn kärare än de kroppsliga avkomlingarna. De senare har rätt till hans
världsliga egendom, men de andliga barnen kommer att överta hans andliga rikedom. Ni som lärjungar är kärare
för mig än mina egna söner.
Det är inget lätt arbete att nå ögoncentret. Det krävs åratal av tålamod och ihärdigt arbete.
Du får gärna ställa hur många frågor du vill för att rensa sinnet från allt tvivel. Var snäll och upprepa alla
frågor där svaret inte är tydligt för dig.

Mästarens strålande gestalt kan tyckas lika långt borta som aftonstjärnan i Wagners opera, men ändå är den
inom dig. Den är inte långt borta. Mellan dig och den strålande gestalten finns en slöja och den kommer att slitas
sönder av din kärlek och ditt arbete.
Båda dina dikter lästes upp och förklarades för mig. Båda är mycket rörande och sanna. Om världen skulle
följa Kristus eller Sant Mat, så skulle det inte finnas några krig och ingen missämja.
200. En del av frågorna i brevet besvaras här och andra, som det sades i mitt tidigare brev, lämnas därhän tills
du gått inom.
Med sin fysiska gestalt kommer mästaren i kontakt med människor, ger dem Skaparens budskap att de gått
vilse och att vägen (Nam) finns inom dem. Väljer de att gå tillbaka till Gud får de all hjälp nu, såväl i denna
värld som på den inre resan. Mästaren avlägsnar deras tvivel, besvarar deras frågor och lever själv som han lär,
och med ord och handling skapar han förtroende i människor och drar dem till sig. De som accepterar läran
initierar han personligen (eller genom någon annan utvald person), det vill säga förbinder dem med Nam och
intar, med sin strålande gestalt, platsen i lärjungens ögoncenter och ger nödvändig (som han anser riktig) andlig
vägledning. Lärjungen är naturligtvis inte medveten om detta förrän han gått in i ögoncentret och kontaktat den
strålande gestalten.
Den fysiska gestalten är menad att förklara Sant Mats lära, reda ut människors tvivel och svårigheter och
uppmuntra lärjungen till meditation.
Alla människor hålls borta från ögoncentret och agerar på sinnenas plan därför att de är bundna till former
som är verksamma på detta plan. Därför är det naturligt att om människor skulle kontemplera och fästa sig vid en
gestalt som inte är verksam på sinnenas plan, utan som befinner sig på det andliga planet bortom sinne och
materia, kommer de att dras upp från sinnenas plan och in i ögoncentret. En sådan gestalt drar upp dem, medan
andra drar ned dem.
Kontemplation på mästarens fysiska gestalt är därför till stor hjälp för koncentration och för upp själen till
den strålande gestalten. Det är dock inte lätt att hålla fast vid denna gestalt under kontemplationen. Då sinnet är
orent springer det gång på gång till former som är tyngda av smuts och stannar inte kvar vid mästarens gestalt.
Att hålla fast vid den i kontemplation beror på sinnets renhet eller med andra ord, på lärjungens kärlek till
mästaren.
Det finns fall av rena själar som vid initieringen uppnått koncentration och gått in, men sådana fall är
sällsynta. Därför rekommenderas den vanliga metoden, upprepning av namnen, för att rengöra sinnet och för att
frambringa koncentration. Görs detta med kärlek och intellektet uppfattat det som riktigt, medför det
koncentration och man kan dagligen känna hur långt uppmärksamheten dragits tillbaka från kroppen.
Genom upprepning kan man korsa stjärnornas, solens och månens regioner och få kontakt med mästarens
strålande gestalt. Detta är så långt som repetitionen tar uppmärksamheten, dess kurs slutar här.
Dhyan är till för att få uppmärksamheten att stanna kvar där. Den strålande gestalten är så vacker att den drar
till sig vår uppmärksamhet. När attraktionen utvecklats till fullo ger den uppmärksamheten kraft att stanna kvar.
Så länge dhyan är ofullständig kommer själen hit med hjälp av upprepningen, men förmår inte att stanna utan
återvänder. När man införlivat sitt obetydliga jag i den strålande gestalten och förlorat jagmedvetandet, då talar
gestalten med oss, precis som vi pratar med varandra i denna värld och besvarar frågor och vägleder oss till
högre regioner. Det ljuva klockljudet utövar sitt magnetiska inflytande och själen påbörjar sin andliga resa.
Mästaren ger nödvändig hjälp och vägledning och för oss steg för steg till Skaparen i Sach Khand.
Allt detta beror i första hand på lärjungens kärlek och bemödande. Det är ingenting som kan köpas eller fås
bara för att man ber om det. Man måste lösgöra sig från ägodelar, relationer, sin egen kropp och sinne och utföra
alla sina världsliga plikter, vara obunden i bundenheten, vara i världen och ändå inte vara världslig.

Lyckas man kontakta den strålande gestalten under sin livstid ska man betrakta sig som lycklig. Då befinner
man sig på toppen av den fysiska världen. Det finns ingenting i denna värld som kan jämföras med detta
tillstånd. Det står i en klass för sig själv och ger en unik form av frid.
Det går inte att sätta någon gräns för hur mästaren väcker själar med sin strålande gestalt. Ibland är personen i
ett land och mästaren i ett annat och de har inte mötts tidigare. Även då har mästarens astralgestalt färdats till
personen, kontaktat, väckt och pratat med honom. Men en fullständig förklaring om vägens hemlighet ges bara
när de möts. Personen inser då, att han kom i kontakt med denna gestalt på den och den platsen.
Det är varje lärjunges åliggande och plikt att göra sinnet orörligt och nå ögoncentret. Mästarens plikt är att
hjälpa och vägleda lärjungen på vägen. Att kontrollera sinnet och sinnena och att öppna den tionde dörren beror
på lärjungens bemödanden. Om det finns något arbete i världen som är svårt, så är det striden med sinnet.
Eftersom själen är positiv och sinnet negativt, är mästarens lära och satsang till för att uppmuntra själen, få den
att stå emot och slåss mot sinnet och vinna striden. När sinnet gått in erfar det en sötma det aldrig förut upplevt i
världsliga föremål. Då blir det lydigt och trofast. Så länge det inte smakat sötman finns det ingen större fiende.
Den viktigaste faktorn för framgång är lärjungens ansträngning. Det händer ibland att sinnet till och med
förlorar tron på mästaren och framlägger besynnerliga argument för att stödja sin sak. Detta är följden av tidigare
dålig karma. Även rishier och yogier har blivit vilseledda av det listiga sinnet.
Mästaren undervisar och lärjungen lär sig. Lärjungens framsteg beror på hur snabbt han lär sig läxorna.
Lärjungens bemödanden och mästarens ynnest går hand i hand. Ansträngning belönas med uppskattning som
medför mer ansträngning. När en arbetare får lön efter en dags arbete, är mästaren då så orättvis att han
undanhåller en flitig lärjunge sin ynnest?
Mästarens fysiska närvaro hjälper lärjungen att uppnå koncentration, om lärjungen drar fördel av hans
närvaro. Den inre mästaren ger all den ynnest och hjälp som lärjungen är i stånd att ta emot, oavsett var
lärjungen befinner sig. Mästaren är inom honom.
Fotografiet är till för att känna igen mästaren när någon gestalt med tiden visar sig inom. Kontemplation på
ett fotografi medför koncentration, men endast bilden visar sig inom. Fotografiet kan inte tala, inte heller ge
vägledning. Det är livlöst, en återspegling av ens eget sinne. En stor del av världen kontemplerar på bilder av
Kristus, Krishna och andra religiösa ledare. Bilderna visar sig inom, men förblir tysta och kan inte leda någon.
Kontemplation på ett foto är en mycket dålig form av övning. Kontemplation på ett foto är inte tillräckligt och
resulterar inte i något gott, bortsett från koncentration och då enbart om kontemplationen görs under långa
tidsperioder.
Kontemplation på bilder av mästare som dött för längesedan, där bilderna till och med är inbillade, är
fullständigt meningslöst. Den levande mästarens bild är enbart till nytta för att känna igen honom när någon
gestalt visar sig inom. Den normala metoden för koncentration är därför upprepning och foton är endast till hjälp
för att känna igen mästaren. Samma princip gäller för rörliga bilder och ljudfilm. Det finns ingen ersättning för
den levande mästaren. Så länge man inte kommit ansikte mot ansikte och pratat med en mästare är ingen
kontemplation möjlig i egentlig mening. När man går inom med hjälp av upprepning och möter den strålande
gestalten bortom solens och månens regioner, hjälper fotot till att känna igen honom.
Surat betyder själ. Klockljudet är Shabd. När själen hör klockljudet förälskar den sig i det. När sinne och själ
hör klockljudet börjar de stanna inom, men Ljudet lyfter inte upp dem, eftersom de inte befinner sig i dess
magnetiska fält. Ljudet hörs på avstånd och har ingen dragningskraft. Därför måste man gå till Ljudet genom att
korsa stjärnorna, solen och månen med hjälp av upprepning och stanna kvar där med hjälp av dhyan. Att lyfta
upp själen till högre regioner är Shabds uppgift. Mästaren ger hjälp och vägledning och Shabd lyfter oss uppåt.
Lyfts man inte upp är det ingen mening med att höra Shabd på avstånd. Den hörande befinner sig i Pind, den
fysiska världen och Shabd kommer från Anda, astralvärlden. Den hörande har ingen kontroll över ljudet.
Om ljudet är hörbart under upprepningen, ägna det ingen uppmärksamhet. Var bara uppmärksam på
upprepningen. När du lyssnar på Ljudet, ge då bara akt på det och ignorera upprepningen. En sak i taget. Bara ett

arbete kan utföras åt gången, uppmärksamt och framgångsrikt. Att ena ögonblicket vara koncentrerad på Ljudet
och i nästa på upprepningen är inte lämpligt.
Bönehjulet är ett meningslöst föremål. Med hjälp av koncentration ska vi föra in sinnet och själen. När vi
försöker hålla uppmärksamheten inom, vem ska då ägna sig åt bönehjulet på utsidan?
Så länge som den tusenbladiga lotusblomman inte nåtts ska man lyssna på klockljudet och från denna lotus
och framåt på trumpetsnäckan. Uppmärksamheten är i strupcentret när man drömmer och i ögoncentret när man
är vaken. Så man kan med lätthet bedöma huruvida man drömde eller var vaken.
Det finns oändligt mycket att se inuti ögoncentret. Scenerna är skapade av de fem elementen i deras finare
form, precis som scenerna i den fysiska världen beror på de fem elementens grövre form. Man ska inte ägna dem
någon uppmärksamhet. Framstegen på resan avstannar när en resande sysselsätter sig med sightseeing. Om
scenerna och synerna kommer framför oss, så låt dem komma, men ignorera dem. Var uppmärksam på
upprepningen.
Själen stiger upp på Shabds ström och återvänder på den. Strömmen har fyra hastigheter enligt följande:
1. Myran i Pind,
2. spindeln i Anda,
3. fisken i Brahmand och
4. fågeln i Sach Khand.
Myran klättrar upp på väggen, faller och klättrar upp igen — ett långsamt och mödosamt förlopp. Detta är
vårt tillstånd i arbetet med att dra tillbaka medvetandeströmmen från Pind, det vill säga vägen från kroppens nio
öppningar till mästarens strålande gestalt. I Anda är själen likt en spindel som kommer ned från taket till golvet
och går upp igen på sin egen tråd, oberoende av väggen. I Brahmand är själen som en fisk vilken simmar
uppströms. I Sach Khand liknar själen en fågel, som flyger raka vägen från bergets topp till marken nedanför och
stiger upp från marken till toppen utan några hinder. Det sista tillståndet är helgonens, som från det fysiska
planet når Sach Khand likt en fågel och återvänder därifrån till det fysiska planet, obehindrade av sinne och
materia.
Det är inte nödvändigt för varje själ att genomgå hela själavandringens hjul. För att få en mer fullständig
förståelse måste man passera den andra regionen.
Kabir steg inte lägre ned än till mänskligt liv. Han var tvungen att anta mänsklig gestalt för att undervisa
mänskligheten. Detta är också fallet med andra Param Sants.
...Varje vis kallar den regionens härskare, som han nått under sin livstid, sin andliga fader och regionen för
himlen ... Dessa ting bör man själv uppleva, hellre än att försöka förstå dem intellektuellt.
Din synpunkt att en soldats karriär är oförenlig med Sant Mat är inte hållbar. Guru Jaimal Singh hade ingen
fientlig inställning mot de stridande motståndarna. På kvällen brukade han gå omkring bland dem och de
respekterade honom som en vis man. En soldat är som ett svärd i befälhavarens händer. Svärdet är inte ansvarigt
och soldaten behöver inte stå till svars för sina handlingar inför Kal. Återigen, vad än man gör med mästarens
tilllåtelse så är mästaren ansvarig för konsekvenserna.
Världens ledning ligger i Kals händer och han har ordnat det så att ingen själ kan lämna hans område. Vi bör
undvika injektioner i den mån vi kan. Sådana mindre saker bör inte överdrivas för mycket, för gör vi det förlorar
vi oss snart i detaljer, livet skulle bli opraktiskt och Sant Mat ohanterligt. Betoningen ska läggas på att praktisera
Nam och att gå inom. Håller vi oss till stammen sköter sig löven och grenarna av sig själva. Injektioner är trots
allt inte så skadliga som onda tankar.

... Det finns bara en Gud och människokroppens utformning är densamma över hela världen. Vägen att nå
Gud är genom människokroppen. Nam är den inre vägen för alla människor, därför är det samma väg för hela
skapelsen.
201. Det gläder mig att veta att mitt sista brev, vilket innehöll svaren på sexton till sjutton frågor, till slut har
nått dig. Nej, jag har ingen anledning att bli förolämpad eftersom det är min seva (tjänst) att förklara
problematiska saker för sökare. Dina frågor är alltid välkomna, men du måste ha överseende med att svaren kan
bli försenade, eftersom jag och även mina sekreterare har fullt upp att göra. De måste besvara ett stort antal brev
varje dag, vid sidan av annat arbete som ökat i och med försiktighetsåtgärder på grund av kriget. Men det är en
kärlekens uppgift och utförs i samma anda av oss alla.
202. Det här är svar på ditt brev daterat den 21 februari, där du upprepar fråga nummer sexton från ditt brev
daterat den 14 oktober: "Genomsyrad av kristendomens lära av ickemotstånd" ... "Värj er inte mot det onda" ...
"Älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er", "utan tanke på belöning eller straff".32 Låt oss undersöka
denna läras grundläggande fakta. Vår enda men dödliga fiende är sinnet. Lusta, vrede, girighet, bundenhet och
stolthet är dess agenter. Genom dessa håller sinnet oss alltid i rörelse och borta från hemmet i ögoncentret,
därmed binds vi till den materiella världen. Våra handlingar orsakar återfödelse, död och evig olycka.
De positiva egenskaperna - avhållsamhet (kyskhet), förlåtelse, förnöjsamhet, urskillning och ödmjukhet -

förblir undertryckta och utan verkan. Fromma beslut och så kallade böner ger oss inget skydd mot sinnets
agenter. Tittar vi närmare på saken finner vi att när människans uppmärksamhet är begränsad till den fysiska
kroppen i Pind är hon bokstavligen full av ondska, eftersom uppmärksamheten är passionernas slav som
förklarats ovan. Vore inte det fallet skulle det inte vara svårt att uppnå koncentration och gå in och upp. Om inte
människan skulle motsätta sig denna ondska, då skulle ondskan för evigt hålla henne bunden till livets och
dödens hjul. Läran du nämner tjänar därför ingen användbar avsikt och är direkt skadlig. Själen skulle för evigt
förbli sinnets slav och aldrig uppnå befrielse.
Om vi för denna lära till dess logiska slutsats då skulle vi inte, aktivt eller passivt, delta i något krig. Inte
heller skulle vi kunna delta i tillverkning av eller handel med vapen eller annan krigsmateriel, inklusive
atombomben. Ingen beskattning för att bedriva krig bör rättfärdigas. Även polismakten skulle upplösas, för det
vi inte själva vill göra, ska vi inte låta andra utföra. Även lagen om rätten till självförsvar, som tillåts i alla
civiliserade länder, måste överges. Bonden ligger ständigt i krig med insekter, fåglar, större djur och andra
fiender när han odlar grödor. Skulle han iaktta denna lära i tanke, ord och handling, så vore det farväl med
bonden, jordbruk och alla som lever på det han producerar. Återigen ser vi att människan ständigt ligger i krig
med naturen för självbevarelse - för att iaktta hygien och för att kontrollera och bota sjukdom. Skulle människan
ignorera dessa ting, då skulle hon snart utplånas. Att tolka läran på det här sättet innebär att människan och
hennes civilisation måste försvinna om läran ska överleva. Ingenting uppnås genom sådant hårklyveri och själva
avsikten med mänskligt liv går förlorad. Detta kan omöjligt varit upphovsmannens avsikt med läran, den har helt
enkelt blivit missförstådd.
Man måste motsätta sig och övervinna det onda. Alla helgon, inklusive Jesus, ger oss Ordet vars tillämpning
lyfter upp människan från Pind till Anda och högre regioner. Därigenom alstras kraften i henne att besegra det
onda och uppnå befrielse, vilket är det mänskliga livets avsikt. När nyckeln - Ordet - saknas förblir läran av "icke
motstånd mot ondska" en tom fras. I tidigare brev har det sagts att vår synpunkt på livet förändras fort med varje
litet framsteg på den inre andliga resan.
Sinnena är frigjorda från objekten; sinnet springer inte längre ut genom sinnena; uppmärksamheten hålls fast
av Ordet inom; det onda - lusta, vrede och så vidare - ger sig iväg när de finner att platsen är alltför het för dem.
32
Matteus 5:39-48, Lukas 6:27-36.

De ger sig iväg en efter en, inte hemlighetsfullt utan förkunnar öppet att i Ordets närvaro kan de inte stanna kvar
inom.
När det onda övervunnits och körts ut, övertas dess plats av positiva egenskaper, då ger strid och kamp plats
för frid och lugn. Ju högre man stiger upp inom, desto större blir harmonin med Ordet och Hans skapelse. Då ses
läran av ickemotstånd mot ondska - eller för att uttrycka det positivt och sett från en mycket högre nivå, för
välgörenhetens, barmhärtighetens och kärlekens lära - som Ordets tjänarinna som av sig själv träder i
verksamhet. När läran av ickemotstånd mot ondska kommit till sin fulla kraft och blivit dynamisk får den en ny
innebörd.
Det onda ses bara som en svaghet, som med lätthet tolereras i hopp om att det kan övervinnas om det
hanteras på rätt sätt. Föräldrarnas kärlek, tillsammans med en mild men fast hantering, ger barnen en god
uppfostran. Lärarens kärlek och behandling gör dem till goda medborgare. Kyrkan gör sin del. Men helgonens
kärlek och behandling gör dem till helgon. Föräldrar, lärare och kyrka arbetar inom mycket begränsade områden
och de har sina gränser. De lär ut tolerans och utför ett bra arbete, men tar inte bort ondska. Avlägsnas inte den
utvecklas inte styrkan att: "Älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er."33
Alltsammans finns i Ordet och dess utövning. Helgon är sällsynta, men Ordet går inte att få utom från ett
levande helgon, och att praktisera Ordet är inte någon lek. Utan Ordet vaknar inte själen upp, då finns det ingen
seger över sinnet och sinnena, ingen utveckling av de positiva kvaliteterna och inget avlägsnande av ondska, då
förblir människan ett djur, oavsett hur intellektuell hon än är. Hon imiterar helgon utan att ha deras styrka, talar
lättvindigt om deras lära men kan inte leva upp till den, följden blir en konflikt mellan läran och det dagliga
livets fakta och kamp.
Det räcker med att säga att människor som avstår från äktenskapsbrott, kött, ägg och berusningsmedel,
speciellt alkohol, praktiserar ljudströmmen, går in, driver ut det onda och tar befäl över sitt hus (sin kropp) och
därigenom kvalificerar sig för att leva efter läran i praktiken - vilket innebär att tolerera andras svaghet i styrkan
av den kärlek och harmoni som alstras genom att gå in, påverkar andra mer genom exempel än genom
föreskrifter. En person med bra och robust fysik är en förebild för styrka som spontant påverkar och uppmuntrar
de som är svaga att bli som förebilden.
Upplyftandet och det goda som helgon gör må bedömas av det faktum att insekter som råkar komma under
ett helgons fötter och dör, lyfts upp till mänsklig nivå vid nästa födelse. Om ett helgon sitter i skuggan av ett träd
eller äter dess frukt, eller använder hela trädet eller en del av det, så återföds trädet som människa. Samma sak
gäller för ett djur som är i ett helgons tjänst. Till och med en tillfällig blick från ett helgon på en fågel är
tillräcklig för att lyfta den till evolutionens högsta stege. När ett helgon initierar en människa och förbinder
henne med Ordet öppnas vägen till befrielse. Guru Nanak säger att ett helgon räddar miljoner genom att endast
använda en mycket liten del av Nam.
Ett ord om "plikt och handling utan tanke på handlingens frukt". Tanken är god och tilltalar förnuftet, men
det är lättare sagt än gjort. Det svåra är att praktisera det. Så länge som uppmärksamheten är begränsad till Pind
står vi under sinnets inflytande, vars nödvändiga sällskap är begäret. När uppmärksamheten är fäst vid Nam och
smakar dess sötma rymmer sinnet fältet och det gör även begären. Det är endast när uppmärksamheten hålls fast
av Nam som en handling kan utföras utan tanke på belöning, och endast då "handlar man inte" när man
"handlar", men inte före det.
Med denna förutsättning är det uppenbart att endast helgon, som lever i de andliga regionerna bortom sinnets
område, lever utan våld. De betonar Ordets tillämpning och råder människor att leva fredligt i förhoppning att en
lugn och medmänsklig läggning hjälper till att få tag i ljudströmmen tidigare. Människor som är helt och hållet
upptagna av sinne och materia i de lägre regionerna, kan inte i tanke, ord och handling leva utan våld.
En trogen anhängare till Sant Mat utför därför sina normala plikter mot familj, stad, land och framför allt mot
sig själv och Skaparen. Om han för fredens bevarande måste ta värvning som soldat, så är det hans plikt att göra
33
Lukas 6:27.

det, för fred är en förutsättning för Ordets utövande. Likt en bonde är han rättfärdigad i att vidta normala åtgärder
för att beskydda grödor för försörjning av mänskligt liv.
Mejeriverksamhet är bra, men att föda upp djur för köttet och pälsens skull och att arbeta på slakthus går att
undvika och måste undvikas.
Blodtransfusion håller på att bli vanligt inom modern medicin och kan inte undvikas, för läkarna har inget
alternativ.
Så länge man inte kontaktat mästarens strålande gestalt räcker det att i praktiken efterleva restriktionerna som
gäller för föda och dryck, samt att Ordet får sin fulla del av tiden med kärlek och tillit. När kontakt gjorts
kommer lärjungen själv att vara känslig nog att veta vad som är bra och vad som är skadligt för honom, och i
tveksamma fall kan han få ett direkt svar från den inre mästaren.
Fråga 2.34 Blodtransfusion är tillåtet, eftersom den inte inbegriper dödande. I ett nödläge kan det vara
opraktiskt att göra åtskillnad mellan donatorer som är köttätare eller andra. Ordet är det enda botemedlet för alla
föroreningar, gamla som nya.
Fråga 3. Om lärjungen håller sig till ljudströmmen ingriper inte Kal. Mästaren är där för att vägleda
lärjungen. Om en människa inte begår någon olaglig handling är hon inte rädd för lagen och fängelset.
Fråga 4. Det finns bara en regent i varje region. De är ljudströmmens väktare på vägen, vilken lärjungen
färdas på till hemmet i Sach Khand.
Fråga 5. Kal och Trikutis regent är en och densamme. Från Trikuti och nedåt blir den negativa kraften mer
aktiv än vad den är i de två regionerna ovanför Trikuti. Själens kraft ökar oerhört i högre regioner. Idén att låta
personer skriva ned något av mina brev på maskin, eller en del av dem till nytta för sig själv, är bra.
"Finns det något sätt på vilket känslan av mästarens heliga närvaro kan lyftas upp till ögoncentret för att
uppnå koncentration?" Denna känsla är i sig själv ett resultat av simran. När man ger mer tid åt simran och
noggrant övervakar att sinnet förblir upptaget med simran och håller sig till ögoncentret, erhålls koncentration
fortare.
"Om man känner av strömmen ... eller dess värde?" Denna känsla är bra och är ett tecken på att
uppmärksamheten är i färd med att lösgöra sig från materia. När uppmärksamheten ytterligare närmar sig
ögoncentret kommer separationen från materia att vara fullständig. Var snäll och se till att andningen inte är
ansträngd. Gå in med kärlek. När ovannämnda känsla infinner sig ska tiden i motsvarande ställning ökas.
... och blev mycket glad över att läsa din dikt om, "den ädle gästens" ankomst.
Händelsen som omtalas i Dr Johnsons bok ägde rum för många år sedan vid tillfället av mitt första besök i
Rawalpindi. De berörda personerna var till största delen sikhpräster, som trodde att min predikan skulle påverka
dem ogynnsamt. Innan dess hade det inte förekommit någon predikan om Granth Sahibs andliga filosofi. För
dem verkade det nytt och en avvikelse från deras ortodoxa trosuppfattningar. Jag har besökt Rawalpindi otaliga
gånger efter denna händelse och nu är församlingen där så stor att vår stora satsanghall inte räcker till.
Människor hör predikningarna med iver och lugn och ber om initiering.
Genom upprepning och koncentration blir viljestyrkan stark och det skapas en andlig kraft som väcker kärlek
och tillit inom. Detta leder till personlig magnetism som är närvarande i liten eller stor utsträckning inom varje
människa, ja till och med i djur. Denna andliga kraft finns inuti var och en av oss, men väcks bara genom andlig
utövning. Endast de vars inre öga är öppet kan uppfatta kraften.
34
Numren på frågorna motsvarar frågor som ställts av lärjungen i ett tidigare brev, därför finns det ingen referens
till fråga nr 1.

Den personliga magnetismen hos helgon, vise och profeter, följer med dem när de lämnar detta liv. En
människas lära och föredrag överlever henne, men den andliga kraften följer med henne. Därför stannade bara
inverkan av Kristus lära kvar.
203. "En syndares bön" är en vacker dikt och jag uppskattar den väldigt mycket. Varje tanke som kommer
från dig är full av kärlek och accepteras av gurun. Faderns kärlek är förenad med barnets kärlek. Kabir säger:
"Jag är Hans hund. Han håller mig i en kedja (av kärlek) runt min hals, och jag följer med varhelst Han leder
mig."
204. Människan är skapelsens högsta form. Hon är den levande Gudens tempel. Hela Hans skapelse finns
också inuti templet. Tyvärr tittar människan ut från templet och inte in. När hon börjar föra in uppmärksamheten
håller hon på att ställa in sig på samma sätt som en radio ställs in för att ta emot meddelande. Ju exaktare
inställning, desto klarare mottagning. Din period av ängslan och spänning som nådde en kulmen den 8 januari
sammanföll med mitt tillstånd. Om du kunde gå lite längre upp skulle du även se orsaken till spänningen. Lite
mer ansträngning, lite högre upp, och en noggrannare inställning, då är det inte mer en fråga om att känna och
gissa, utan att veta.
När det överallt finns lidande visar var och en medlidande och hjälper till så gott de kan. Jag är i min
mästares händer. Vad för plikt han än tilldelar mig så utför jag den, för mig finns det ingen större glädje än det.
Var snäll och hys ingen ängslan. Det förorsakar mig inget besvär. Jag är mycket nöjd med dig.
205. Jag är mycket nöjd med er båda för det praktiska sätt som ni utformat ert liv och er inställning till livet.
Ni är en praktisk förebild av vad Sant Mat lär i teorin. Ni har tagit livets med- och motgångar med glädje och er
tillit till mästarens godhet har aldrig vacklat. I motgång och sjukdom får man tillfälle att testa sig själv och djupet
av sin tillit. Ditt brev som skrivits efter... återhämtat sig från attacken är hedrande för er båda. Sjukdom som bärs
med tålamod orsakar mindre problem och oro för både patienten och de som måste ta hand om den sjuke.
Tålamod beror på hur stilla sinnet är, ju högre man lyft upp medvetandet, desto tålmodigare blir man.
Du vet att vi inte ska leva här för alltid, inte heller är det vår önskan att stanna här på kampens och tumultets
plan en enda minut längre än vad vi behöver. En dag måste vi lämna allt detta. Vi måste förändra oss, så att vi
utför våra tilldelade plikter efter bästa förmåga, så att vi genast följer med Budbäraren när han ropar på oss för
att ta oss hem ... Detta är förberedelsens tidpunkt för att uppfylla detta krav. Varför ska det finnas någon tvekan
inom oss? Vägen till hemmet är upplyst med de mest lysande solar och månar. Vårt hem är frid personifierad
och vår Fader är kärlek och nåd. Jag upprepar med glädje att ni lever som lärjungar ska leva.
X säger att hon under sitt sista sjukdomsanfall inte såg något ljus och hon upplevde rädsla för att gå bort i
mörker. Doktorn trodde också att hon var på väg att gå bort vilken minut som helst, men hon såg inte mästarens
ansikte. Kära dotter, du kommer aldrig att dö i mörker. Slutet har ännu inte kommit och när enbart smutsig
karma betalas visar sig inte mästarens gestalt, för att lärjungen som har smärtor inte må anhålla om att
sjukdomsförloppet ska ändras. Mästaren önskar att karman ska genomgås och att dess dåliga effekt neutraliseras.
När effekten är upphävd kan det hända att gestalten visar sig. Men när slutet är nära glömmer inte mästaren
själen, utan stannar hos den och ger den så mycket sötma från ljudströmmen att uppmärksamheten dras bort från
alla håll och hålls fast inom.
När viss karma måste gås igenom är den strålande gestalten frånvarande. Jag ska berätta om fallet med min
mor för dig. Hon hade blivit initierad av min mästare - Baba Jaimal Singh Ji - och brukade se honom inom en
eller två gånger i veckan. Jag var fortfarande i tjänst i Himalayabergen, ganska långt bort från hennes hem. Som
en god mor brukade hon skriva till mig om goda ting, men aldrig om sin sjukdom, för att jag inte skulle känna
någon oro för henne. Hon blev sjuk och sjukdomen varade i två månader. Jag blev informerad med telegram att

jag skulle komma hem. När jag nådde hennes hem fann jag att hon var bättre. Vid förfrågan om hennes besvär sa
hon att sjukdomen inte var så smärtsam som mästarens frånvaro (inom) under hela två månader. "Men nu har
han varit tillsammans med mig under de tre sista dagarna." Vid ytterligare förfrågan om orsaken till mästarens
frånvaro under två månader svarade hon att mästaren sagt: "Du ska gå nu. Ditt slut har kommit. Det fanns en del
karma som måste gås igenom, eftersom avsikten är att inte ge dig en ny födelse. Den karman har nu genomgåtts
och om tre dagar kommer du lämna världen." Efter tre dagar, när tiden var inne, bad hon oss
(familjemedlemmar) att sitta i meditation. Hon gick bort när vi satt i meditation. Kära dotter, oroa dig inte. Du
kommer inte att lämna denna värld utan varsel.
Om vi återvänder hit eller inte efter döden beror på uppmärksamhetens bindningar. Precis som en vågskål på
en våg, sjunker den sidan ned som bär den tyngsta bördan. Är världen meningslös och inte har något värde i ditt
sinne och du verkligen betraktar den som förgänglig materia, av intet värde, och sinnet i stället är fyllt av kärlek
till gurun och Sat Purush, samt att det finns längtan att gå till Sach Khand, då finns det ingen makt som kan föra
dig tillbaka.
Om inte så mycket tid givits åt strömmen på grund av olyckliga omständigheter - men det har funnits en stark
kärlek till mästaren och en önskan att gå inom - även då ges ingen återfödelse. Själen tas till Trikuti eller Daswan
Dwar och får där ta igen det som försummats. I sinom tid tas själen vidare upp till resans slut. Om däremot
kärleken till Nam och mästaren blott är till namnet och sinnet hänger sig åt världen, då blir själen återfödd. Men
den nya födelsen kommer att bli bättre lämpad för andligt arbete än i det föregående livet. Sinnet är fridfullt och
lärjungen får initiering och får tillfälle att bearbeta och ersätta världsliga begär med en längtan att leva på högre
inre plan.
Därför ska anhängare till ljudströmmen aldrig frukta döden. De kommer inte att sjunka nedanför människans
nivå i återfödelsens hjul. Bemödandet ska vara att avsluta arbetet här och nu.
Du har rätt när du säger att det är vår plikt att lätta på den karmiska bördan i detta livet, genom att ge så
mycket tid som möjligt åt strömmen. Oräkneliga livs karma måste betalas. Det kan se svårt ut, men det är lättare
att betala det här. En fordringsägare nöjer sig med att ta någonting, mycket mindre än vad gäldenären är skyldig
när denne, med stöd av en mäktig kejsare (Satgurun), beslutat sig för att lämna landet för att slå sig ned någon
annanstans.
Jag har sagt det många gånger tidigare och upprepar det på nytt. När en gång Nams frö (ljudsströmmen) har
såtts i jord (ett hjärta) kommer det en dag att spira, växa och bli till ett träd och bära frukt. Det är omöjligt att
förstöra fröet. Anhängare till strömmen måste nå Sach Khand. Det är oundvikligt och ingen makt kan stoppa
detta.
... En båt som hålls fast av sina förtöjningar sköljs inte bort av högvattnet, men en båt som är lösgjord från
förtöjningarna klarar kanske inte vattenmassorna. Strömmen är vårt fundament - våra förtöjningar. En själ som är
fastbunden vid strömmen befinner sig i säkerhet.
Det skadar inte om hon måste laga kött för att sköta ett hushåll, men hon får inte själv äta det. Men du vet att
när kött anrättas är det inte alltid lätt att motstå det. Världen är en smältugn i vars eld själen renas. Hon måste
rikta uppmärksamheten uppåt och inåt och efter bästa förmåga fortsätta under sina omständigheter. Strömmen är
inom henne och inga yttre omständigheter står i vägen om hon önskar höra den.
... Detta liv är till för att arbeta av vårt öde och om vi ägnar oss åt andlig hängivenhet kommer vi inte tillbaka,
utan återvänder till vårt hem. Avsikten med livet är att se till att vi inte återvänder till denna värld. Det gläder
mig att ni själva förstått denna sanning och även lär ut den till andra.
Som jag redan sagt är jag emot utförandet av mirakel. Sant Mat ger inte detta något värde. I Sant Mat är det
mycket mer aktningsvärt och hedervärt att leva efter Hans vilja än att göra underverk. Om doktor Johnson har
tolkat någon handling som ett mirakel, så kan det vara hans sätt att visa uppskattning. Jag är ovetande om att ha
utfört någon sådan handling ... Gå inom och se vilka underbara krafter som själen förvärvar vid sin uppstigning.

Sant Mat känner bara till ett mirakel, och det är att dra tillbaka människans själ från själavandringens hjul och
förena den med sitt ursprung.
Det är omöjligt att göra en uppskattning av helgonens krafter, de är oändliga. Helgon är Faderns kära söner
och Han har anförtrott dem med allt Han har.
206. Du skriver att du förväntar dig att komma till Indien nästa januari. Det ska bli ett nöje att se dig och din
kära fru och vi ska göra allt för att det ska bli bekvämt för er båda medan ni är här. Vi lever på en avsides
belägen plats vid floden Beas strand, 43 km från Amritsar och omkring 10 mil från Lahore, huvudstaden i
provinsen Punjab.35 Få av de bekvämligheter som ni antagligen är vana vid är tillgängliga här. I vilket fall som
helst välkomnar vi er och ska göra allt vi kan för er.
Den bästa och lättaste metoden, som de största vise från olika länder har följt och förkunnat för själens
befrielse är Surat Shabd yogans väg — vilken i brist på ett bättre ord på engelskan vanligen översätts som
"sound current" ljudström. Muslimska lärare har kallat den Sultan-ulAzkar. Sultan betyder kung och azkar
(pluralformen av zikr) betyder upprepning av det heliga Namnet.
När en själ en gång tagit emot initiering från en mästare på denna väg, varvid koncentrationsmetoden och
andra andliga övningar fullständigt förklarats, kan inte lärjungen misslyckas med att uppnå det slutliga målet.
Detta förutsätter att man är trogen instruktionerna som givits till en vid initieringstillfället, och att man håller sig
till vägen med ökande kärlek och hängivenhet till den Allsmäktige. Man kan läsa och till och med lära sig alla
världens böcker utantill, vinna alla hedersbetygelser som världen kan tilldela en, men misslyckas man att komma
i personlig och medveten kontakt med ljudströmmen, kan man inte göra några framsteg mot det riktiga målet.
Beträffande förberedelser för initieringen kan två eller tre saker nämnas. Först av allt måste man helt och
hållet avstå från kött, ägg, fisk, viner eller andra berusande drycker, eftersom man bara kan göra små framsteg på
denna väg medan man hänger sig åt sådana saker. Du kanske ändå inte använder sådant. I vilket fall som helst är
det inte svårt att vara utan dem. Det finns mängder av hälsosam och näringsrik föda samt drycker som är utan
dessa beståndsdelar. Inte ens vid de svåraste sjukdomar är kött och äggprodukter nödvändiga.
Nästa steg består av ett strängt självkontrollsystem, som ser till att reglerna efterlevs i det dagliga livet in i
minsta detalj. Jämnt och ständigt ansätts vi av fem fiender — kam (passion), krodh (vrede), lobh (girighet), moh
(världsliga band) och ahankar (fåfänga). Alla dessa laster måste bemästras, få dem under kontroll. Det kan du
aldrig göra helt och fullt förrän du fått guruns hjälp och är i ett harmoniskt förhållande med ljudströmmen. Men
du kan börja nu, varje bemödande är ett steg på vägen.
Fortsätt studera läran efter bästa förmåga. Läs böckerna du har, om det är möjligt kommer du att få fler. De
hjälper dig till en bättre förståelse av helgonens lära, även om alla böcker har sina begränsningar och brister.
Senare kommer du att kunna skriva egna böcker, efter det att du vunnit förstahandskunskap. Du måste komma
ihåg att detta inte är en trosåskådning. I själva verket är det en vetenskap. Steg för steg kommer du själv att veta.
207. Jag är mycket nöjd med den anda som visas i ditt brev. Det är en sann lärjunges inställning och du ska
inte gå obelönad och utan välsignelse. Ditt ihärdiga sökande efter andligt ljus måste föra dig till insikt vid rätt
tidpunkt. Allt har sin tid och plats och detta kan inte ändras, vilket är till fördel för alla parter.
Du frågar varför det finns så många hinder när man mödosamt försöker göra andliga framsteg? Varför
tränger sig så många saker och ting på som hindrar våra bästa ansträngningar att utvecklas andligen? Det finns
bara ett svar — de mörka eller negativa krafter som styr de flesta av världens angelägenheter vill inte att någon
själ kontaktar en Satguru, som kan befria den från den negativa kraftens regioner. Den negativa kraften vill hålla
35
Detta var före Indiens delning. Idag ligger Lahore i Pakistan.

kvar alla här. Fastän denna kraft är underordnad den högsta Makten, så har den ändå en viss grad av befogenhet
att handla efter omständigheterna innanför det egna territoriet. Det är bara när en själ kommer i kontakt med ett
helgon eller en sann Satguru, som den är försäkrad om fullständig befrielse från de regioner som de negativa
krafterna styr. Naturligtvis gör dessa krafter allt de kan för att hålla en själ borta från Satgurun. Men om man
orubbligt håller fast tankarna på gurun och framhärdar i sin beslutsamhet att komma till honom, kan inte de
negativa krafterna lyckas i sin ansträngning. Står man på sig, finns det ingen makt i universum som kan hålla en
borta från gurun. När man en gång är initierad av gurun, eller till och med innan, eller när man en gång anförtrott
sitt liv åt gurun, från och med då har den negativa kraften inte längre någon möjlighet att omintetgöra ens
ansträngningar mot andlig befrielse. Man måste lyckas. Ett tillfälligt dröjsmål som detta är ingen verklig
fördröjning i dina andliga framsteg. Har du placerat ditt öde i guruns händer, så kommer och måste han ta hand
om dig tills den dag du når fullständig befrielse.
Beträffande köttdieten och rådet från sufiläraren att ägg, fisk och vitt kött kan vara tillrådligt, så tillåt mig
säga att i studiet och praktiserandet av Sant Mat så följer du inte något av den hinduiska filosofins system som de
vanligtvis är kända och lärs ut till världen. Sant Mat liknar inte Ramakrishnas system och inte heller
sufisystemet. Inte heller liknar det någon religion eller filosofi som är välkänd av litteraturen eller av lärda
personer på orientalisk filosofi. Det verkliga Sant Mat, eller helgonens lära, och yogasystemet helgonen följer, är
tydligt och individuellt. Det består av en bestämd metod för att gå inom i himlens kungarike och ta det i
besittning. Detta är en universell vetenskap. Den är användbar för alla människor i alla länder, och har absolut
ingenting att göra med klimat eller ett lands eller människors särskilda levnadsförhållanden. Detta måste jag
uttryckligen betona. Sufien och hans mästares synvinkel är begränsad, de känner inte till denna vetenskap och
kan därför inte förstå att den är ett universellt system, lämpat för hela världen.
Nu till frågan om diet. De flesta läkare av den gamla skolan håller fast vid tanken på nödvändigheten av kött
och ägg, åtminstone ägg för alla som lever ett påfrestande liv, speciellt i kyliga klimat. Men inte ens den idén är
baserad på faktisk vetenskaplig kunskap, utan på en gammal lära som läkarna finner svår att överge. Två saker
måste beaktas i denna undersökning: Först, kött och ägg är inte nödvändiga för någon när man tittar på det från
en rent fysiologisk synpunkt. Det finns mängder av god och hälsosam föda som innehåller tillräckligt med
protein. Självfallet måste man till fullo förstå var och hur man ska finna passande föda som innehåller det
nödvändiga proteinet. Det får inte förbises. Bortser man från det kan brist uppstå. När man tidigare baserat sina
kostvanor på protein från kött och ägg kan man tro att man inte får tillräckligt med protein. Men förstår man var
och hur man ska finna proteinrik föda bland grönsaker, spannmål och frukt, kommer man aldrig att ha något som
helst behov av kött eller ägg. Jag tror att du som läkare förstår det här.
För det andra har helgonens system en mycket exakt yogametod som reducerar behovet för överdrivet intag
av protein. En genomsnittspersons hela behov av föda reducerats faktiskt mycket — arbetare som akademiker —
förmodligen femtio procent i en del fall. Detta gäller oavsett i vilket väderleksförhållande man lever i. Dessutom
har yogasystemet vi följer en mycket stor verkan i att reducera effekterna av nervösa spänningar som är följden
av ett påfrestande liv, oavsett klimat. Sitter du, om så bara för en timme enligt anvisningarna vid initieringen,
finner du att det stillar ditt vandrande sinne, lugnar nerverna och reducerar hjärtslagens frekvens. Alla
livskrafterna bevaras och du kommer att finna att du växer dig starkare och mindre nervös. Du upptäcker att du
kan möta hundratals människor under en krävande arbetsdag, motstå oenighet och påfrestningar från mycket
svåra situationer och ändå hålla dig lugn och behärskad.
Som du vet utvecklar köttätande djur stor styrka när situationen plötsligt kräver det. Samma sak gäller även
för köttätande människor, men båda saknar uthållighet. En tiger kan utveckla en enorm styrka för några minuter,
men den kommer aldrig att ha en oxes uthållighet. Vilket köttätande djur har oxens eller elefantens styrka?
I Amerika lever nu omkring fyrtio män och kvinnor strikt efter detta systems disciplin och de klagar inte över
någon svårighet. Doktor Johnson säger själv att han har mer styrka och uthållighet nu, än han hade för tjugo år
sedan när han åt kött. Fröken Bruce har varit vegetarian under många år, i själva verket nästan hela livet, ändå
finns det få kvinnor som arbetar hårdare än vad hon nu gör här. Hårt arbete för en amerikansk kvinna i detta
klimat är ett bra prov. Dagligen utför hon ett mycket hårt fysiskt och mentalt arbete och känner inget behov av
kött eller ägg. Det är sant att fröken Bruce och doktor Johnson har god kunskap om näringslära. De vet hur man

ska finna och tillaga en välbalanserad kost, utan kött eller ägg, vilket inte är så lätt här som det är i Europa eller
Amerika. Vi kan inte få tag på allt under olika årstider som vi önskar. Trots det finner de en stor mängd
livsmedel som tillgodoser varje önskemål och de behåller sin hälsa och styrka. Fröken Bruce säger själv att hon
nu kan arbeta hårdare än hon någonsin gjort tidigare i sitt liv och hon lider inga obehag.
Jag är säker på att du inte kommer att finna något som helst behov för kött eller ägg i din diet efter
motsvarande försök. Samtidigt finner du att styrkan och sinnesfriden tilltar, samt att dina mentala krafter ökar
avsevärt utan kött eller ägg.
Angående övningar, som kan hjälpa dig innan initieringen, kan jag vid denna tidpunkt bara föreslå att du
sitter i meditation på en lugn plats, som ditt eget sovrum eller något annat tyst rum, med rygg och kropp upprätt i
en bekväm ställning. Fäst hela uppmärksamheten i centret alldeles bakom de båda ögonen, ... fäst sinnet på det
högsta väsendet som är din Fader.
Detta kan ge dig mycket hjälp och utan tvekan kommer du att göra vissa framsteg. Jag beklagar, men den
riktiga initieringen kan inte ges per post. Denna tillfälliga ersättning hjälper dig något - faktiskt ganska mycket.
Sitt så länge som du önskar vid tillfällen som är lämpliga för dig, till exempel en eller två timmar åt gången.
Försök hindra sinnet från att vandra iväg. Håll det i centret och så långt som möjligt tvinga det att vila i stillhet.
Då stiger själen upp till större ljus och du finner att känslan av frid, harmoni och styrka ökar. På detta sätt är du
något förberedd inför den riktiga initieringen när du anländer hit.
Du säger att du har svårt med kam och ahankar. Nåväl, nästan alla män har det. Försök inte slåss mot dem,
utan tygla dem genom att i deras ställe ersätta dem med de motsatta dygderna. Gradvis förlorar de gamla
fienderna makten över ditt sinne. När tiden är inne, då du verkligen kontaktar Shabd Dhun inom dig, kommer
alla de fem onda lasterna - de besvärliga passionerna - att dö ut och försvinna, av den anledningen att de inte mer
finner något nöje i ditt sinne. Automatiskt förkastar du dem, därför att du har en kraft och en glädje som övergår
allt annat.
208. Låt mig försäkra dig att en människa kan skatta sig lycklig om hon finner en bestämd avsikt och ett
bestämt mål som hon kan arbeta mot. Det gläder mig att du funnit detta bestämda mål och avsikt. Du kommer
inte att bli besviken.
Beträffande din metod att sitta ska jag diskutera detta utförligt med dig när du kommer hit. För närvarande
har jag inget att invända mot ditt system, förutsatt att inget avleder uppmärksamheten från centret bakom
ögonen, punkten där du ska hålla hela din uppmärksamhet - ingenting annat. Allt som hjälper dig att hålla kvar
hela uppmärksamheten där är bra. Allt som avleder dig det allra minsta från detta centret är inte bra. Men som
tidigare sagts kommer vi att diskutera detaljerna när du kommer hit.
Du behöver inte tveka eller frukta för att resa. Var och en som försöker möta Satgurun, för att placera sitt
livsöde i guruns händer, har den högste Sat Purushs välsignelse bakom sig. Ingenting kan omintetgöra denna
avsikt om själen, full av hängivenhet, håller fast vid detta. Tänk på Satgurun som kommer att resa med dig,
ingenting kan skada dig eller din älskade fru. Ert öde ligger i den högsta kraftens händer.
Naturligtvis kan du inte förvänta dig uppmuntran i denna strävan. Detta är helt bortom den vanliga
människans förståelse, hur världsligt vis hon än må vara. Men jag är mycket nöjd med att konstatera vad du
säger: "I djupet av mitt hjärta talar en röst om för mig att jag måste resa." Lyssna till denna inre röst, den kan inte
leda dig vilse. Det är sant som din vän från New York säger, all sanning finns inom dig. Inte bara det, utan även
himmelriket finns inom dig. All rikedom finns inom dig. Svårigheten ligger i att du inte kan få tag på rikedomen
utan hjälp. Nyckeln till allt detta håller Satgurun i. Han har fått den av den högste Herren, vars metod är att
arbeta genom Satgurun för att öppna dörrarna till den inre skatten.
Fråga din lärare om han själv trätt in i det inre kungariket utan en Satguru? Ingen har någonsin gjort det och
ingen kan göra det. Många rishier, munier, yogier och sufier har genom ihärdig koncentration och sträng

självkontroll gått in en kort bit i de finare världarna. Men de hejdas snart - de stoppas automatiskt. De kan aldrig
komma långt utan en sann mästare som visar vägen och tar dem över svårigheter de aldrig ensamma kan
övervinna. Det gör mig nöjd att du håller med om att du inte "kan betrakta honom som en Satguru". Detta är
oerhört lyckosamt för dig. Nu blir inte din väg blockerad av missriktad hängivenhet för någon som inte kan ta
dig särskilt långt på vägen. För all del älska, respektera och hedra honom för allt han gjort för dig. När en elev
lämnar lågstadiet bakom sig, letar han efter en lärare som är filosofie magister om han önskar förvärva den
graden vid en senare tidpunkt. När man går till högre klasser behöver man inte upphöra att uppskatta sin lärare
från lågstadiet. Var och en har sin plats och bestämda arbete för Fadern i själens skola.
Du har nått en hög ställning i ditt yrke. Nu är det dags för dig att nå den högsta graden i andens universitet.
Ditt ansikte är vänt mot ljuset. Låt ingenting hindra eller avskräcka dig. Du kommer att dricka av det Levande
vattnet och aldrig mer törsta. Oavsett vilka dina svårigheter och brister är, så kommer allt att övervinnas och det
gudomliga Shabd, vars musik aldrig upphör inom dig, ska förr eller senare bära dig på dess kärleksfulla vågor
tillbaka till ditt ursprungliga hem. Hys ingen rädsla eller tvivel. Så länge ens ansikte kompromisslöst är vänt mot
Satgurun är man på väg till fullkomlig insikt. När Satgurun förbundit dig med den strålande verkligheten, i den
hörbara ljudströmmens gestalt, kommer den att bära dig till de högsta höjderna. Ingen kan riktigt säga hur lång
tid det tar. Men det måste ske.
209. Det gladde mig att läsa redogörelsen över dina framsteg. Det är inte onaturligt med darrningar och
skakningar i kropp och lemmar. Det händer de flesta som börjar med detta arbete, men upphör senare
automatiskt. Försök att stoppa det om du kan, annars upphör det av sig själv med tiden. Om en fot eller ett huvud
plötsligt skiljs från kroppen kommer den att darra en tid. Samma sak är fallet om en ödlas svans huggs av.
Själen, som genomtränger varje cell av kroppen, lämnar den bit för bit när man koncentrerar sig. Då uppstår
smärta i lemmar och kropp, därför skakar de, ibland våldsamt. Rörelsen orsakas i varenda fall av att själen
lämnar kroppen eller delar av den. När tillbakadragandet blivit till en vana genom övning, så uppstår ingen
smärta eller skakning. När koncentrationen är fullständig och uppmärksamheten är inuti ögoncentret blir ljus
synligt och kringdrivande tankar försvinner, som nu tränger sig på och stör. Då kommer vi till insikt att kroppen
inte tillhör oss, utan att vi är skilda från den och att den helt enkelt är till för vår användning när vi önskar
fungera i den materiella världen.
Du hör olika ljud och har en gång hört klockljudet, fastän du inte kunde hålla fast vid det. Allt är en fråga om
koncentration, att gå in och stiga upp för att fånga klockljudet och hålla fast vid det. Nu vet du att klockljudet
finns inom dig och med tiden kommer det att vara ditt.
Fortsätt med övningarna tålmodigt och ihärdigt och öka tiden långsamt, men undvik för mycket press. För
mycket ansträngning ska undvikas. Mästaren är alltid med dig och ger dig rätt hjälp och vägledning. Om saker
och ting ibland går emot din önskan, så är det till din fördel. För mästaren gör vad han anser är bäst för dig och
inte vad du själv tycker är bäst. Fortsätt med kärlek och tillit och du kommer att lyckas. Guru Nanak säger: "Låt
alltid din fot ta ett steg framåt på denna väg och vänd aldrig ansiktet bakåt. Gör det bästa av livet så att det inte
blir några fler återfödelser." Maulvi Rum säger: "Kämpa vidare och vidare på denna väg och vila inte ens på det
sista andetaget." Det är ett försvagat sinne som medför misslyckande. Framgång kommer först, även i den här
materiella världen, när man helhjärtat ägnar sig åt något. Partap, en prins från Rajasthan, utkämpade under hela
sitt liv en ojämn kamp mot stormogulen Akbar. Först i det tjugoåttonde angreppet lyckades han nå framgång.
Din cancerpatient led mycket, men med din hjälp avslutade han livet i frid. Hans skrik och rop berodde på de
fruktansvärt svåra slag som dödens demoner gav honom. Du hade Nam och när du besökte den sjuke och höll
hans händer i dina, gav ljudströmmen honom skydd och demonerna lämnade honom i fred. Hans uppmärksamhet
gick in och han blev lugn och gick bort i ro. Dödens demoner eller yam duts, kan aldrig stanna kvar i närheten av
en som har Nams kraft inom sig.

210. I ditt brev talar du om att ditt levnadssätt genomgått en omställning sedan du återvände från Indien, och
om ditt försök att göra om din miljö för att komma i harmoni med denna förändring. När livets mål är fastställt
och sättet att nå målet är känt, sätter de kloka värde på situationen och drar full fördel av den fritid och de
tillfällen som erbjuds för att nå målet. Att lösgöra sinnet från världens förgängliga ting och istället sätta Nam
först, är ett tecken på speciell ynnest från Skaparen. Du har börjat ägna dig åt Sant Mat med samma djupa kärlek
och tillit som denna höga, ovärderliga och oförlikneliga filosofi kräver. Det gläder mig att se att ditt liv gestaltar
sig efter detta nya mönster.
För närvarande är en och en halv timme, som du ger åt simran och dhyan, och en halv timme åt bhajan
tillräckligt. Gradvisa framsteg är att föredra. Dessutom har du andra ansträngande arbeten att ägna dig åt. Att
stilla det otyglade sinnet och dra tillbaka uppmärksamheten från kroppen och koncentrera den i ögoncentret är en
långsam process. En sufist säger: "Det krävs ett helt liv för att vinna och hålla den älskade i sina armar." Att
koncentrera uppmärksamheten i ögoncentret är som en myras krypande på en vägg. Den klättrar och faller, bara
för att resa sig och på nytt arbeta sig uppåt. Med uthållighet lyckas den och faller inte på nytt. Själen och sinnet
är mycket intimt förenade med materia. Vi känner smärta även när ett enda hårstrå dras från kroppen.
Förbindelsen mellan själ och materia är inte verklig, de är av motsatta poler. Så småningom, allteftersom
separationsprocessen fortsätter, kommer du att lyckas med att lösgöra uppmärksamheten från materia. Först
tappar ben och armar - kroppens extremiteter - känseln, därefter följer resten av kroppen samma förlopp. Hela
uppmärksamheten går in i ögoncentret. Då blir man omedveten om kroppen och den materiella världen, men
fullt medveten om en ny värld inom centret. Men man måste göra simran och bhajan, inte av rutin med ett tungt
hjärta eller som en plikt, utan man ska ägna sig åt det med kärlek och iver.
Människans natur är bräcklig och full av svagheter, vilket man börjar inse när man följer Surat Shabd yoga.
Brister visar sig på nästan varje tänkbart sätt och hindrar koncentrationen. Men med mästarens och
ljudströmmens hjälp övervinns de, en efter en, för varje centimeter som livsströmmen dras tillbaka från kroppen
mot centret. Svagheten i människans natur ersätts med styrka och när uppmärksamheten lösgjort sig från
sinnesorganen, upphör sinnena att slumpmässigt fungera i den materiella världen och står under ens kontroll.
Sinnet ensamt är vår fiende. Det är tillsammans med oss för att hålla oss borta från ögoncentret. Vi inser dess
makt när vi utför simran och bhajan. Sinnet förser oss hela tiden med okända tankar och bilder. På detta område
misslyckades de stora filosoferna, gyanierna (intellektuella) och teoretikerna.
När själen stiger ned från högre och finare regioner och in i lägre, grövre materiella regioner, tar den på sig
klädseln från dessa regioner för att kunna fungera i dem. Annars skulle den inte kunna fungera där. Dessa höljen
är dess svaghet och att avlägsna dem, eller med andra ord, att själen återvänder till högre regioner betyder att den
återfår sin styrka. Så länge själen agerar i denna värld och är ovetande om andra regioner behålls svagheten som
inte kan övervinnas genom att förkunna moral, lyssna på predikningar, läsa skrifter eller att göra den ena eller
andra handlingen.
Tappa inte modet, utan kämpa modigt. Striden har just börjat, sinnet är inte starkare än ljudströmmen.
Mästaren är med dig och håller ett vakande öga på dig. Han är beredd att utkämpa striderna tillsammans med
dig. Ta honom till din medhjälpare och ha tillit till honom. Bekämpa sinnet och du kommer att lyckas.
Ett barn växer långsamt, men blir en dag en fullvuxen person. På liknande sätt kommer med tiden den
dagliga övningen av simran och Nam att bära frukt. När en arbetare som dagligen gör sitt arbete får lön på
kvällen av arbetsgivaren, kommer då Skaparen att undanhålla vår lön när vi gör hans arbete? Det gläder mig att
höra att du har hållit dig till rätt kost och lyckats bevara god hälsa på denna diet.
Jag tycker om idén att hålla tyst om Sant Mat och Nam så länge du inte gjort några framsteg på denna väg.
Det är inte rätt att ge andra medicin när man inte själv experimenterat med den på förhand och konstaterat om
den är verkningsfull. Dessutom kommer lärda och panditer (indisk lärd bramin) fråga: "Vad har du sett?" Då
måste du hålla tyst i frånvaron av förstahandsinformation. Jag önskar att du ger Sant Mat ett ordentligt försök
och om du genom erfarenhet finner det korrekt, då kan du prata om Sant Mat med andra.

Du säger att du inte känner någon smärta i ben och armar som du tidigare gjorde, men att vänstra foten efter
någon tid värker under trycket av det högre benet och när smärtan blir outhärdlig ändrar du ställning. Det är inte
fel att rätta till ställningen. Så småningom, när uppmärksamheten dragits tillbaka och samlats i ögoncentret,
kommer inte uppmärksamheten att gå ned för att känna smärtan i benet eller foten. All smärta försvinner när
uppmärksamheten gått in i ögoncentret och etablerat sig där. Utsätt inte ögonen för tryck eller spänning.
Uppmärksamhetens centrum ligger inte i ögonen, utan halvvägs mellan dem. Ryckningar, skakningar, kast och
gungningar, alltihop försvinner med uppmärksamhetens tillbakadragande och när koncentrationen är fullständig.
Hys inga bekymmer av det skälet, situationen är inte likadan för alla och med övning kommer även de som lider
av dessa svårigheter att övervinna dem.
De tankar som uppstår och hindrar koncentrationen ska hejdas. Ända sedan födelsen här, har vi dagligen tagit
fotografier av vad vi hört, läst eller observerat och lagrat allt i sinnet. Sinnet är så stort att även om vi placerar
hela universum i det, så visar det sig vara större och kapabelt att lagra hur många universum som helst, ändå
finns det plats över. Tankarna som uppstår är samma fotografier som vi tagit under lång tid och bevarat hos oss.
De är emellertid inte ändlösa utan upphör med tiden i och med att uppmärksamheten samlas i ögoncentret. Då tar
filmen slut.
Angående svårigheten att vakna, att känna sig trött och sömnig, men att man ändå får en känsla av fräschhet
efter bhajan, så beror det på att sinnet vill vila. Sinnet tycker inte om att gå in och spelar därför spratt i form av
trötthetskänslor, dåsighet, sömn och så vidare. Själen vill däremot ha Nam och när den får det, drar den upp
sinnet och resultatet är frid, glädje och fräschhet. Om själen får sin föda, känner inte sinnet och kroppen sig
trötta.
Du talar om skidåkning, om snö och berg. Största delen av min tjänstgöring tillbringade jag i bergen och kan
mycket väl uppskatta scenerierna som är avbildade på vykorten du sänt mig. Det är roligt att du gläds av utsikten
över bergen och den upplevelse de ger. Men bergen tillhör den materiella världen och består av grov materia. Så
bra och fint det hade varit om du kunde gå in på det astrala planet och där se bergen och allt annat. Då skulle du
vara i stånd att jämföra skillnaden mellan de yttre och de inre bergen. Du talar också om mästaren som en
frälsare. Än så länge är detta endast en föreställning. Det råder ingen tvekan om att mästaren alltid är med
lärjungen och ger lämplig vägledning och beskydd. Men jag önskar att ditt inre öga öppnas och att du ser vad
mästaren är och vad han gör för lärjungarna.
När du var här märkte du kanske att alla brev, även de från Indien, inte lästes upp offentligt. De flesta brev
öppnar jag själv. Brev som jag anser vara förtroliga ber jag Rai Sahib lägga undan, eller så lägger jag dem i min
egen ficka och läser eller får dem upplästa privat. Efter det ger jag dem till Rai Sahib eller någon annan passande
person för att skriva ett svar. Amerikanska brev lämnar jag till X för genomgång och svar efter samråd med mig.
Ditt brev har inte lästs upp offentligt. Speciella brev besvaras på ett särskilt sätt. Å mina vägnar kan du försäkra
Y om att hennes korrespondens kommer att hållas strängt konfidentiell. Om hon kan sända mig ett maskinskrivet
brev ska jag själv läsa det och skriva ett utkast till svar. Var vänlig och be henne skriva till mig, närhelst hon
känner för att göra det.
Helgon ringaktar inte någon eller något system. De talar bara om det de sett inom och inbjuder andra att gå in
och förvissa sig om riktigheten av deras uttalanden. De begär inte att andra blint ska tro på dem. Deras filosofi är
inte konstgjord eller teoretisk. Man måste gå inom och iaktta vad som finns där. Inget är tillagt, borttaget eller
ändrat, det är ingen teori eller fantasi, inget är tillverkat eller ödelagt - bara iaktta vad som redan finns där. Det är
en naturlig vetenskap som inte är skapad av människor. Helgon av högre rangordning, som Shams-i-Tabriz,
Maulvi Rum, Khwaja Hafiz och andra, följde samma vetenskap. För närvarande finns det ingen högre vetenskap
eller filosofi (vad än du önskar kalla den) än denna. Alla helgon som talar om Mukam-i-Haq eller Sat Nam,
oavsett i vilket område, land eller tid de uppträdde, har följt detta system - de fem ljudströmmarnas väg. Radha
Soami Mat (lära) är inte något nytt. Det är samma urgamla väg som lärs ut, anpassad till vår tid.
När doktor Johnson skrev With a Great Master in India var han en nybörjare på vägen. Boken speglar hans
åsikter från dessa dagar. Allteftersom hans erfarenhet ökade förändrades också hans idéer. Manuskriptet för hans
nästa bok, som du såg hos honom, kommer förstås att vara bättre än det han skrev tidigare.

I detta land tar pilgrimerna ett dopp i Ganges vatten och tror därmed att deras synder tvättas bort. Flodvattnet
kanske rengör kroppen, men inte sinnet. De vet inte att nektarn som tvättar bort synd finns inom dem själva, och
att den riktiga pilgrimsplatsen också finns inom dem. Skulle de gå in och förena sina själar med ljudströmmen,
så skulle deras synder tvättas bort.

Ordförklaringar
abhyas - Andlig praktik; andlig övning.
abhyasi - En som utför andliga övningar.
adi - Grundläggande; först; ursprunglig.
Adi Granth eller Adi Granth Sahib - Bokstavligen ursprunglig skrift även kallad Granth Sahib. Namn som getts
till en helig skrift som bevarar hymner från de första fem guruerna och den nionde gurun i Guru Nanaks
led och talrika andra helgon från Indiens olika delar. Detta gör boken till en lysande mosaik över esoterisk
poesi från helgon av skiftande religiösa, kulturella, yrkesmässiga och geografiska bakgrunder. Adi Granth
sammanställdes av Guru Arjan, den femte gurun, som företrädde en allomfattande syn på alla sanna
helgon och han gav skriften en bred godtagbar bas. Guruernas efterföljare antog från första början Adi
Granth som sin heligaste skrift.
adi karma - Ursprunglig (adi) handling som förorsakar reaktion (karma); ursprungskarma som Skaparen införde
i begynnelsen, inte förvärvad av individen. Se även: karma.
Agam Lok - Oåtkomlig (agam) region (lok). Namnet på den sjunde andliga regionen. Agam Purush är det väsen
som styr över Agam Lok.
ahankar - Ego eller jaget. En av de fem dödliga passionerna (lusta, vrede, begär, bundenhet, ego); stolthet och
fåfänga; även en av sinnets fyra aspekter. Dess funktion är att avskilja jaget och egenintresset från allt
annat vilket leder till felaktig identifikation med världens fasad och objekt. Se även: antashkaran.
ahimsa - Icke-våld, att inte skada någon levande varelse varken genom ord eller genom handling.
Ahura Mazda - Gammalt persiskt namn för livets herre (ahura) och visdomens herre (mazda), särskilt inom
Zoroismen.
Akal - Tidlös; bortom födelse och död.
Akal Purush - Tidlös (akal) varelse (purush); den som är bortom födelsens och dödens område; den högsta
positiva kraften i motsats till Kal, den negativa kraften.
akash - Bokstavligen himmel; eter, den högsta av de fem elementen vilken förblir overksam i alla levande
varelser utom i den mänskliga. Se även: tattwa.
Akash Bani - Ljud eller röst (bani) från himlen (akash); himmelsk musik; Ord eller Logos; den hörbara
Ljudströmmen. Se även: Shabd.
akshar - Outplånlig, oförgänglig; Akshar Purush är benämningen på Gud, den skapande kraften.
Alakh Lok - Osynlig (alakh) region (lok). Den sjätte andliga regionen. Alakh Purush är Herren över Alakh Lok.
Allah - Det arabiska namnet på Gud.
Anhad eller Anhad Shabd - Gränslöst (anahad) Ljud (shabd). Ordet eller den gudomliga skapande kraften. Även
kallad det oanslagna ljudet, logos. Se även: Shabd.
Anami Lok - Namnlös (anami) region (lok); den åttonde andliga regionen som den högsta gudomligheten
Anami Purush eller Radha Soami härskar över.

And eller Anda - Bokstavligen ägg; den astrala regionen. Det stora området av skapelsen som ligger omedelbart
ovanför den fysiska världen, Pind.
andi man - Astralsinne.
andliga regioner eller plan - De rena andliga regionerna är alla de regioner som ligger ovanför Trikuti.
antashkaran eller antahkaran - Bokstavligen inre (antar) instrument (karan). Indisk filosofi har beskrivit fyra
inre instrument genom vilka intellektuella funktioner utförs: Sinne (man), intellekt (buddhi), intellektets
reflekterande aspekt, (chit eller chitt) och egoism eller felaktig identifiering (ahankar).
Anurag Sagar - Sägs vara skriven av Kabir. Det är en bok bestående av verser i form av en dialog mellan Kabir
och hans lärjunge Dharam Das. Moderna forskare vidhåller att boken är skriven av Dharam Das och inte av
Kabir och kan beskrivas som Kabirs uttalande enligt Dharam Das.
Arjan Dev - Se: Guru Nanak.
Arjuna - En av pandaverna och hjälten i Mahabharata. Det var till Arjuna Herren Krishna lärde ut de doktriner
som är kända som Bhagvadgita.
asana - Ställning; i andliga övningar en meditativ ställning med rak kropp och sinnet i balans.
Ashtdal Kanwal - Åttabladig (ashtdal) lotus (kanwal); namnet på centret bortom ögoncentret där lärjungen
möter mästarens strålande gestalt.
astralregion - Den del av det subtila universum som ligger ovanför den fysiska världen; den första andliga
regionen känd som Sahasradal Kanwal.
asura - Demoner. Asura Lok, demonernas region. I den äldsta delen av Rig Veda används Asura som namn för
den högsta själen. Sura kom senare att betyda gudar och asura demoner, Guds fiender.
atma - Själ eller ande. Se även: Paramatma, jivatma.
atma pad - Andevärlden, avser vanligtvis astralplanet eller den första regionen; syftar formellt på Daswan
Dwar, den tredje andliga regionen, där själen uppnår självförverkligande.
Aum - Se: Om.
awagawan - Att komma och gå, syftar på födelsens och dödens eviga cykel, själavandring, reinkarnation. Se
även: chaurasi.
Baba Jaimal Singh Ji Maharaj - Namnet på grundaren av Radha Soami kolonin i Beas (Punjab). Han var en
hängiven och högt avancerad lärjunge till Soami Ji Maharaj och utnämndes av honom 1877 att fortsätta
det andliga arbetet, med högkvarter i Punjab. Han lämnade världen den 29 december 1903. Flera
månader före sin bortgång utnämnde han Huzur Maharaj Sawan Singh Ji till sin efterträdare. Den senare
döpte platsen till Dera Baba Jaimal Singh till sin Satgurus ära. Varje år den 29 december hålls en bhandara
i Beaskolonien till Baba Jis heliga minne. Han föddes i byn Ghoman (Punjab) i juli 1839.
Baba Ji - Samma som Baba Jaimal Singh Ji Maharaj.
babu - Titel som motsvarar herr.
bachan - Ord; föredrag; uttalande; instruktion; order; befallning.
Bahisht - Paradis, samma som Baikunth och Swarg.

Baikunth, Baikuntha eller Baikunth Lok - Vishnus boning, samma som Bahisht och Swarg.
Bani - Röst, ord eller läror; Guds Röst eller Ord; den hörbara Ljudströmmen. Se även: Shabd.
Beas - Namnet på en liten by som ligger vid Beasflodens strand i Punjab.
Bhagavadgita - Betyder bokstavligen "Herrens Sång". Den ger uttryck åt Herren Krishnas lära i form av en
dialog mellan Krishna och Arjuna på slagfältet. Det är den mest omtyckta boken i hinduisk filosofi.
bhajan - Tillbedjan eller andlig övning; att lyssna till Shabds melodi i sitt inre. Används även som uttryck för
yttre hängivna sånger.
bhakt, bhakta, eller bhagat - Hängiven.
bhakti - Hängivenhet.
bhakti Marg - Hängivenhetens (bhakti) väg (marg). Se även: prem marg.
bhandara - Religiös fest; servering av mat till ett stort antal människor; esoteriskt den inre andliga festen.
Bhanwar Gupha - Roterande (bhanwar) grotta (gupha); benämningen på den fjärde andliga regionen.
bibek - Se: vivek.
bina eller been - Se: vina.
bodhisattva - En som är på väg att nå perfekt kunskap och bara har ett visst antal födslar att genomgå före
uppnåendet av det högsta Buddha-tillståndet.
Brahm - Trikutis härskare, den andra andliga regionen; även känd som de tre världarnas (Brahm Loks) härskare;
av många betraktad som det högsta Väsendet.
Brahma - Skapelsens gud i den hinduiska treenigheten bestående av skapare, bevarare och förstörare (Brahma,
Vishnu och Shiva).
brahmacharya - Att tillämpa celibat, förbli kysk.
Brahmand eller Brahmanda - Betyder bokstavligen Brahms ägg; hela universum som sträcker sig från Anda upp
till Bhanwar Gupha; hela det universum över vilket Brahm har jurisdiktion.
brahmandi - Tillhör Brahmand; universell.
brahmandi manas - Universellt sinne vilket styr de subtila världarna såsom himmel, helvete etc.
brahmin - Medlem i den högsta kasten av de fyra hinduiska kasterna; en präst.
buddh, budh eller buddhi - Intellekt, en av sinnets fyra aspekter. Se även: antashkaran.
Buddha - Det stora helgonet prins Siddhartha av Sakyaätten. Den buddistiska religionen är baserad på hans
läror.
chakra - Hjul; centrum; ganglie (nervknut); något av de sex energicentren i människokroppen, som liknar
lotusens blomblad. Se även: kanwal.
chaurasi - Åttiofyra; de åttiofyras hjul eller själavandringens hjul. Namnet visar på begreppet i indisk mytologi
och i hinduiska skrifter om skapelsens 8 400 000 livsarter. Mystiker har antagit detta uttryck för att

beskriva den mångfald av födslar som själar genomgår i skapelsen enligt karmalagen. Se även: karma,
awagawan.
chela - Lärjunge.
chetan - Medveten; uppvaknad; ande; medvetet levande i motsats till jar (overksam, utan liv); förnuft; själ;
själv; intelligens; visdom; även kallad Chaitanya.
Chetan Akash - Den himmelska regionen ovanför ögonen, del av den första andliga regionen.
Chidakash - Samma som Chetan Akash.
chit, chitt, eller chitta - Sinnets reflekterande aspekt; en av sinnets fyra aspekter; förmågan att komma ihåg och
urskilja skönhet, form och färg. Se även: antashkaran.
Dadu (1544-1603) - Ett helgon från Rajputana välkänt för kraftfulla uttalanden i sin vackra poesi.
dama - Återhållsamhet eller att tygla sinnena. Kontroll av sinnet.
dand - Självdisciplin; bestraffning; livets lag.
darshan - Vision, syn eller seende; innebär att uppmärksamt titta på mästaren med en djup känsla av respekt,
hängivenhet och odelad uppmärksamhet.
Daswan Dwar - Bokstavligen den tionde dörren; benämning på den tredje andliga regionen. Trikuti sägs ha en
inre garh (citadell) vilken har tio dörrar, av dessa dörrar är nio öppna. Den tionde, som leder till den tredje
regionen, är stängd. Därav kallas den tredje regionen för Daswan Dwar. I själva verket omtalas både Sunn
och Maha Sunn som Daswan Dwar. Sunn är själva regionen och Maha Sunn är den stora intensiva mörka
regionen mellan Daswan Dwar och Bhanwar Gupha (den fjärde regionen).
daya - Barmhärtighet; välvilja.
dayal - Den barmhärtige; ett uttryck för det högsta Väsendet, den positiva och barmhärtiga kraften i motsats
till Kal, domens herre som utmäter obeveklig rättvisa.
Dera - Läger eller koloni. I denna bok avser namnet Radha Soami-kolonin som ligger på Beasflodens strand i
Punjab, Indien.
Dera Baba Jaimal Singh - Postadressen till Radha Soami-kolonin i Beas.
desh - Land eller region; inre region. Se även: Sat Desh.
Deva Lok - Gudarnas region.
deva eller devta - De lysande; naturkrafternas personifikationer; gudar, änglar.
dham - Region eller boning; plats eller hem.
Dharam Rai - Bokstavligen domarnas konung, rättvisans gud som administrerar belöning eller straff till själen
efter döden, i överensstämmelse med dess handlingar under livet.
dharma - Rättrådighet eller plikt; moralisk eller religiös plikt i livet; även använt som en synonym för religion.
dharma megha - Ett särskilt meditationstillstånd (samadhi) vilket befriar sinnet från all aktivitet, inre som yttre.
En person som befinner sig i ett sådant tillstånd sägs utstråla ett ljus av skönhet.

dhun - Ljud eller melodi, Ordet, den himmelska musiken. Se även: Shabd.
dhunatmak, eller dhunatmik - Det obeskrivliga ursprungliga ljudet vilket varken kan skrivas, talas eller höras
med de fysiska öronen; den inre musiken som endast kan erfaras av själen.
dhunyatmak nam - Ett annat namn för Shabd. Se: Nam.
dhyan - Inre kontemplation. En meditationsteknik som lärs ut av helgon där lärjungen kontemplerar mästarens
gestalt inom.
din dayal - Din betyder ödmjuk och dayal betyder barmhärtighet, följaktligen barmhärtighet till de ödmjuka.
Dwapar Yuga - Kopparåldern, den tredje yugan i åratalscykeln. Se även: Yuga.
faqir eller fakir - Arabisk term för en helig man; en asket eller religiös tiggare.
Ganges eller Ganga - Helig flod i Indien. Många pilgrimsplatser ligger vid denna flods stränder.
Ghat Ramayana - Namnet på en bok av Tulsi Sahib från Hathras. Den är skriven på vacker poesi och är i egentlig
mening ett själens epos till skillnad från Ramayana skriven av Tulsi Das som levde under en annan
tidsålder. Ghat Ramayana hänför sig till själens inre uppstigning.
Gita - Se: Bhagavadgita.
Granth - En bok, speciellt en religiös skrift; Sikhskrifterna.
Granth Sahib - En titel av respekt som sikherna givit Adi Granth. Se även: Adi Granth.
guna - Egenskap eller kvalité. Det finns tre egenskaper eller kvalitéer av ursprunglig substans (prakriti) som
skapelsen härrör från (harmoni, handling och inaktivitet), källan finns i Trikuti. Se även: satogun, rajogun
och tamogun.
gurbani - Betyder bokstavligen "guruns lära", esoteriskt Nam, Shabd eller Ord. Betyder även det som är skrivet i
Granth Sahib; helgonens lära; ibland avser man också en speciell bok som till exempel Granth Sahib eller
Sar Bachan med termen Gurbani.
gurbhakta - En gurus hängivna anhängare.
gurbhakti - Hängivenhet för gurun.
Gurdwara - Namn på det hus som sikherna använder för gudsdyrkan.
Gurmat - Guruns lära; samma som Sant Mat.
gurmukh - En vars ansikte är vänt mot gurun; den som fullständigt överlämnat sig till gurun i motsats till den
som är slav under sinnet (manmukh); en högt avancerad själ; term som ibland används om ett helgon eller
en perfekt mästare.
gurmukhta - Egenskapen av att vara en gurumukh; hängivenhet och överlämnande till gurun; lydnad.
Gurmukhi - Punjabi språket, kallat så på grund av att det var Guru Nanaks språk.
Guru - Mästare, lärare, andlig upplysare.
Guru Granth Sahib - Se: Adi Granth.

Guru Nanak (1469 -1539) - Han var född i Talwandi nära Lahore (nu i Pakistan). Hans föräldrar var Kalu och
Tripta. Guru Nanak fördömde människors ortodoxa lära med stor kraft och lade vikt vid religionens
andliga aspekt och Guds och människans kärlek. Han företog fyra större resor för att sprida sin lära.
Följande efterträdde honom som mästare:
Guru Angad (1504 -1552): Den andre i följden av sikhguruer.
Guru Amardas (1479-1574): Den tredje.
Guru Ramdas (1534-1581): Den fjärde.
Guru Arjan Dev (1563 -1606): Den femte
Guru Hargovind (1595 -1644): Den sjätte.
Guru Har Rai (1630-1661): Den sjunde.
Guru Harkishan (1656-1664): Den åttonde.
Guru Tegh Bahadur (1621-1675): Den nionde.
Guru Gobind Singh (1666 -1708): Den tionde.
gyan - Kunskap, sann kunskap, andlig kunskap, andlig visdom, andlig insikt.
gyani - En lärd person; en som utövar eller beträder kunskapens och vishetens väg (gyan).
gyan marg - Lärdomens stig eller väg (marg). Se även: bhakti marg.
gyan yoga - Den form av yoga som försöker uppnå gudsförverkligande genom att förvärva lärdom. Se även:
gyan marg.
Hafiz - Ett berömt diktarhelgon från Persien.
hansa - Svan; renhetens symbol. Benämning på högt utvecklade själar i regionen bortom Brahm. Mindre
utvecklade själar liknas ofta vid kråkor.
Haq - Betyder bokstavligen sanning; arabisk benämning på den femte andliga regionen.
Hardwar - En pilgrimsplats. Det är från denna plats som floden Ganges ökar i omfång och flyter ut på slätterna
efter att ha kommit från bergen. Ortodoxa hinduer sänker ned avlidna släktingars aska i floden på denna
plats, i tron att detta medför befrielse för de avlidna.
hatha yoga - En av Indiens yogasystem som enbart behandlar den fysiska kroppen.
Hazrat Muhammed - Profet och Islams grundare.
Hjul - Se: chaurasi.
Huzur eller Hazur - Respektfull term som används vid tilltal av kungar, heliga män och högt uppsatta personer.
ida eller ira - Se: sushumna eller Shah Rag.
Ism-i-Azam - Det största Namnet, Shabd, Ljud, inre Musik, Ord.
Japji Sahib - Granth Sahibs första del som består av Guru Nanaks uttalanden och som innehåller essensen av
hela Granth Sahib.
jat - En kast i det moderna Indien som främst ägnar sig åt jordbruk eller militära yrken.
ji - Artighetsuttryck som anger respekt och älskvärdhet.
jiv eller jiva - Vilken levande varelse som helst; individen eller den obefriade själen; används ibland för att
beteckna människor i största allmänhet.

jivan mukti - Befrielse medan man lever, andlig frigörelse under det nuvarande livet.
jivatma - Själ innesluten i den fysiska formen.
jnana yoga - Se: gyan yoga.
jot eller jyoti - Ljus, flamma; avser den första andliga regionens ljus, Sahasradal Kanwal.
Kabir Sahib - Ett välkänt helgon (1398-1518) som levde i Benares (Kashi) och praktiserade och predikade Surat
Shabd yoga. Han fördömde både hinduers och muslimers dåraktigheter och yttre ceremonier. Han
efterträddes av Dharam Das.
Kal - Tid eller död; den negativa kraften; det universella sinnet; härskaren över de tre förgängliga världarna
(fysiska, astrala och kausala) även kallad Dharam Rai, domens och dödens (Yama) herre. Kals huvudkvarter
ligger i den andra andliga regionen Trikuti över vilken han härskar. Kal kallas även Brahm.
Kalma - Arabiskt namn för Bani, Ord, Shabd.
Kalyug eller Kali Yuga - Tidens fjärde kretslopp, känd som den mörka tidsåldern eller Järnåldern. Det är denna
tidsålder som vi nu lever i. Se: Yuga.
kam - Lusta, passion, begär; en av de fem passionerna (lusta, vrede, begär, bundenhet, ego). Se även: krodh,
lobh, moh, ahankar.
kanwal eller kamal - Lotus; en bild använd att beskriva energicentrerna, både i den fysiska kroppen och i de
inre regionerna. Se även: chakra; Sahasradal Kanwal.
karam kanda - Ritualer, ceremonier och yttre sedvänjor inom olika religioner.
karan - Kausal; orsak.
karan man - Kausalsinnet vilket styr kausalregionen och sträcker sig till Brahms topp.
karan sharir - Kausalkropp, även kallad orsakskropp (bij sharir) därför att roten till all karma befinner sig i den.
Alla handlingar eller karman manifesteras i den lägre astrala och fysiska kroppen. Den kausala kroppen
hör till den kausala regionen. Se även: Trikuti.
karma - Handling; lagen om orsak och verkan; debet och kredit som ett resultat av våra handlingar, vilka tar oss
tillbaka till världen i kommande liv för att skörda frukterna. Det finns tre typer av karma: pralabdh- eller
prarabdh karma, det öde som vi genomgår i detta liv utformat från en del av våra tidigare handlingar.
Kriyaman karma, balansen av handlingar från det nuvarande livet som ska skördas i kommande liv.
Sinchit- eller sanchit karma, balansen av obetald karma från alla våra tidigare liv, lagret av karma.
Karvat - Namnet på en såg i Benares. Prästerna som ansvarade för sågen gjorde gällande att var och en som lät
skära av sig huvudet med sågen skulle gå till himlen. Denna utövning har upphört.
kausal region eller plan - Se: Trikuti.
khat chakras - Kroppens sex centrer eller ganglier.
khat sampatti - De sex typerna av rikedomar eller moralisk och andlig rikedom:
1. Sama - jämvikt eller harmoni.
2. Dama - självåterhållsamhet.
3. Uparati - frihet från ceremoniell dyrkan.
4. Titiksha - tålamod.

5. Sharaddha - tillit.
6. Samadhanta - djup meditation.
Koranen - Muslimers heliga bok uppenbarad för profeten Muhammed.
Krishna - Herren Krishna som sägs vara en fullständig inkarnation av Vishnu. Han skapade den ryktbara Herrens
sång vilken är känd som Bhagavadgita.
Kritya Yuga - Samma som Satya Yuga.
kriyaman - Karma som skapats i det nuvarande livet. Se även: karma.
krodh - Vrede, en av de fem dödliga passionerna (lusta, vrede, begär, bundenhet och ego). Se även: kam, lobh,
moh, ahankar.
kundalini - Hopringlad energi vid ryggradens bas belägen ovanför det lägsta centret (mul chakra). När kundalini
väcks reser den sig upp genom ryggens centrala kanal med en ormliknande rörelse. En övning som
satsangier ska undvika då andlig energi lätt förslösas och resultatet blir sjukdom, sinnessjukdom eller död.
laya yoga - En yogaform där lärjungens individualitet uppgår i gurun eller Shabd.
lobh - Begär, en av de fem dödliga passionerna (lusta, vrede, begär, bundenhet och ego). Se även: kam, krodh,
moh, ahankar.
lok - Region, värld.
magi - Österns vise män; präster från forna Persien.
maha - Stor.
Mahabharat eller Mahabharata - Forntida Indiens stora episka poem vars främsta ämne är det stora kriget
mellan Kauraverna och Pandaverna. Föremålet för den stora striden var ett kungarike vars huvudstad
hette Hastinapur, 92 km nordöst om Delhi. Se: Pandaver.
Mahadev eller Mahadeo - Den tredje i den hinduiska treenigheten. Samma som Shiva.
Maha Kal - Härskare av Brahmands övre del, samma som Kal.
maha nada - Stor musik, den inre musiken eller den hörbara ljudströmmen.
Maharaj - Bokstavligen stor konung; en titel av respekt.
Maha Sunn - Regionen av intensivt mörker vilken är belägen ovanför Sunn eller det egentliga Daswan Dwar och
nedanför Bhanwar Gupha. Egentligen är det en av de sex stora andliga regionerna, men helgonen hänvisar
aldrig till Maha Sunn som region, så att lärjungarna för sitt eget skydd inte uppehåller sig där. Denna
region kan bara passeras med mästarens hjälp. Fastän det finns sex stora andliga regioner nämns endast
fem i Sant Matlitteraturen. Maha Sunn inkluderas i de fem utan att bli omnämnd som en separat region.
Därför är Daswan Dwar egentligen både Sunn och Maha Sunn.
mahatma - Stor själ. Tillämpas även på högt andliga personer.
Maha Yuga - Se: Yuga.
Mahesh eller Maheshwar - Samma som Shiva.
Man (uttal: mun) - Sinne.

manas - Sinne; hänför sig till sinnet.
manmukh - Bokstavligen att vara vänd mot sinnet, en som lyder sinnets diktat; en materialist eller världslig
person i motsättning till en andlig person. Se även: gurmukh.
Mansur - Ett muslimskt helgon från Persien (870-923 e.Kr.).
Manu - En forntida lagstiftare som delade det indiska samhället i fyra klasser.
mardang - Ett musikinstrument som liknar en lång trumma även kallad mridang.
marg - Väg.
mat - Troslära, system, sätt, religion, lära.
mauj - Bokstavligen våg, vilja. Speciellt Satguruns eller den högste Herrens vilja och önskan.
Mauj Puri - Ett hinduiskt ställe för pilgrimsfärd.
Maulvi - En muslimsk präst; någon som är lärd i islamisk religion och teologi.
Maulvi Rum, Maulana Rum eller Rumi - Ett välkänt muslimskt helgon från Persien (1207-1277) som var en
hängiven lärjunge till Shams-i-Tabriz; författare till den världsberömda Masnavi.
maya - Illusion eller villfarelse, bedrägeri, overklighet, fenomenens universum. Allt som inte är evigt är inte
verkligt eller sant och kallas maya. Det verkar finnas, men finns inte. Illusionens slöja döljer Guds vision
från vår syn.
mentala planen - Den astrala och kausala regionen.
moh - Bundenhet, världslig bundenhet eller intrassling; en av de fem dödliga passionerna (lusta, vrede, begär,
bun denhet och ego). Se även: kam, krodh, lobh, ahankar.
moksha - Befrielse eller frigörelse från återfödelsens hjul.
Muhammed - Se: Hazrat Muhammed.
Mukam-i-Haq - Samma som Sat Lok.
mul chakra - Bascentret.
mumuksha - En som önskar nå frigörelse (moksha).
Mundaka - En av Upanishadernas böcker.
muni - Ett helgon, helig man, en som mediterar.
murshid - Persiskt islamiskt namn för mästare.
nabhi - Navel.
Nad - Ljud, Shabd, Ord, inre Musik.
Nad-bindu - Ljudet som allting uppstår ifrån; namnet på en av Upanishadernas böcker.
Nam eller Namn - Namn, Shabd, Logos eller Ord, den gudomliga skapande kraften.

nam bhakti - Hängivenhet för Nam.
Nanak - Se: Guru Nanak.
neel chakra eller nil chakra - Blått centrum, esoteriskt namn på en viss nivå för själens inre uppstigning.
newli karma eller neoli karma - En yogaövning bestående av att sänka skuldrorna, rätta på ryggen och med
andningens kraft dra magen till höger och till vänster, såväl som upp och ned på samma sätt som grädde
kärnas till smör i en smörkärna.
nij - Betyder bokstavligen ens egen; verklig; högre; innerst.
nij dham - Ens eget riktiga hem.
nijmanas - Det inre sinnet som hör ihop med kausalkroppen (karan sharir).
niranjan - Bokstavligen ren; benämning på den första andliga regionens Herre.
nirat - Själens förmåga att se, den inre uppmärksamheten.
nirguna - Utan attribut; benämning på Gud. Se även: guna.
nirvikalpa - Orubblig; koncentrerad; ett tillstånd av djup meditation (samadhi) i vilket lärjungen inte kan skilja
sig själv från meditationens objekt.
nuqta-i-swaida - Svart punkt; tredje ögat; arabiskt namn för tisra til eller tredje ögat.
nuri sarup - Ljuskropp; mästarens strålande gestalt; den astrala gestalten.
Om eller Aum - Brahms ljudsymbol; den hörbara livsströmmen eller den andra andliga regionens ljud. Se även:
Shabd.
Ord - Se: Shabd.
Ormuzd - Den gamla persiska och parsertermen för Gud; en ängel; även planeten Jupiter.
Padam Puran - En mytologisk bok som detaljerat redogör för de fyra yugornas cykler.
Paltu Sahib eller Paltoo Sahib (1710-1780) - Ett berömt indiskt helgon känt för sina djärva och tydliga
beskrivningar av mästarnas väg som leder till den högsta andliga regionen.
Pandaverna - De fem Pandaverna var söner till Pandu, broder till Dhrita-rashtra, Hastinapuras kung.
Dhritarashtra var blind och Pandu dog medan han ännu var ung. Dhrita-rashtras söner kallades för
Kauraverna. Pandaverna fråntogs sitt rättmätiga arv och det blev upphovet till det stora kriget mellan
Pandaver och Kauraver, vilket är känt som Mahabharat.
pandit eller pundit - Någon som är lärd i hinduisk teologi och religion; den hinduiska prästerliga klassen;
Brahmanpräst; vilken Brahman som helst.
par - Bortom.
Paramatma eller Parmatma - Den högsta själen eller Gud. Se även: Radha Soami.
param sant - Det högsta helgonet; ett helgon som nått det högsta stadiet.
Parbrahm - Bortom Brahm; regionen bortom Brahm Lok.

parmarth - Andligt liv, andligt arbete, andlig vinst, andlig ansträngning, andligt upplyftande.
parshad, parshadi eller prasad - Allt som är helgat eller välsignat.
Patanjali - En forntida vishetsman känd för sin avhandling om yoga.
pie - Det minsta indiska myntet, lägst i värde. Används inte längre.
Pind eller Pinda - Det fysiska universum; människans fysiska kropp; namnet på den lägsta av skapelsens stora
områden. Se även: Anda, Brahmand och Sach Khand.
pindi man - Sinnets fysiska aspekt (lägre eller materiella), vilken styr den fysiska kroppen och sinnena.
pingala - Se: sushumna.
Pitri Lok - Se: Deva Lok.
prakriti - Natur; jyoti; maya; kvinnlig energi eller någon gudoms shakti; sinnets och materians huvudsakliga
beskaffenhet som projicerar sig själv som olika känslo- och handlingsformer. Påverkar även kroppens olika
delar. Prakritis som är tjugofem till antalet består huvudsakligen av fem manifestationer av kroppens fem
element.
prakritier - Dessa är tjugofem till antalet och består av fem manifestationer av var och en av de fem elementen
eller tattworna:
1. Eter - Önskningar, vrede, blyghet, rädsla, förblindelse (eller blind förälskelse).
2. Luft - Springande, gående, luktande, sammandragande, vidgande.
3. Eld - Hunger, törst, sömn, personlighet, lättja.
4. Vatten - Sädesvätska, blod, fett, urin, saliv.
5. Jord - Ben, kött, hud, ådror, hår.
pralabdh eller prarabdh - Ödeskarma. Vårt öde i det nuvarande livet som baseras på tidigare livs handlingar. Se
även: karma.
prana eller pran - Livgivande kraft, essens eller livgivande luft.
pranayam - Del av Patanjal-yogasystemet som huvudsakligen försöker kontrollera den livgivande luften (gran)
genom andningskontroll. Denna övning rekommenderas inte utan ledning av en lärare eller guru. Se även:
Guru.
prem marg - Kärlekens (prem) väg (marg), helgonens väg. Kallas även: bhakti marg.
purush - En varelse; skapande energi; manlig.
Purusha- och Prakritiregionen - Den första andliga regionen där prakriti eller jyoti har förenats med Niranjan.
Purusha och prakriti sträcker sig upp till Brahm, varefter Brahm ensam finns kvar upp till Par Brahm.
radha - Ursprunglig själ.
Radha Soami eller Radha Swami - Själens (radha) herre (soami), benämning på den högste Herren.
Radha Soami Din Dayal - Bokstavligen, "Själens Herre, barmhärtig mot de ödmjuka".
Raheem, Rahim eller Rahman - Bokstavligen barmhärtig, förlåtande; använt med hänvisning till Gud, Allah.
rajogun eller rajas - Den skapande eller aktiva egenskapen (guna). Se även: tamogun, satogun.

Raj yoga - En övning som handlar om att kontrollera sinnets strömmar genom att öka sinnets kraft med hjälp
av kontemplation och vissa rörelser. Dessa övningar rekommenderas inte utan en guru som lärare.
Ram eller Rama - Ett namn för Gud; kraften som genomtränger överallt; en hinduisk gud.
Ramayana - Det äldsta av de episka sanskritpoemen skrivet av den vise Valmiki. Tulsi Das' Ramayana skrevs
betydligt senare.
Ram Chandra - Samma som Rama, kung av Ayodhya, guden Vishnus sjunde inkarnationen som man tror levde i
Treta Yuga eller den andra tidsåldern. Det är Ramas levnadsberättelse som är ämnet i Valmikis Ramayana
på sanskrit.
Rehman - Samma som Rahman.
rishi - En som ser; upplyst; vis man i forntida Indien som hade uppnått en viss andlig nivå, fast vanligtvis inte ett
helgon. Se även: sant, yogi.
rup - Form.
Sach Khand, Sat Desh, Sat Lok eller Nij Dham - Den sanna eller oförgängliga regionen. Namnet på den femte
andliga regionen (Sat Lok) eller skapelsens högsta stora område. Den sanne Herrens region (Sat Purush,
Sat Nam).
sadhu eller sadh - Den som kontrollerar sinnet; tekniskt sett en hängiven anhängare som nått det tredje andliga
stadiet (Daswan Dwar) och som passerat sinnets och materiens region; tillämpas ibland på den som nått
den andra regionen (Trikuti); allmänt en helig man som följer en väg av andlig disciplin.
sadhu seva - Utföra tjänst till sadhuer.
Sahansdal Kanwal, Sahans Dal Kamal eller Sahasradal Kamal - Tusenblombladig lotus, namnet på den första
andliga regionen; den astrala regionen.
sahib - Herre; ärade herre; term av vördnad.
samadhan - Djup meditation, övermedvetande, ett tillstånd av hänförelse.
samadhi - Ett tillstånd av koncentration i vilket allt medvetande om den yttre världen överskrids.
samhiti - En lagsamling, till exempel Manu Samhita.
sannyasi - En som avsagt sig världen och är fri från bundenhet.
sannyasin - Den kvinnliga formen av sannyasi.
sanskara - Intryck eller tendenser från tidigare liv, tidig uppfostran, tradition och socialt inflytande som formar
en människas grundläggande inställning och uppförandemönster.
sanskari - Någon med en tidigare bakgrund; bättre lämpad för andlighet; förutbestämd; en sökare efter Gud.
sant - Helgon; någon som nått den femte andliga regionen (Sach Khand); en gudsförverkligad själ. Se även:
Param Sant, Sant Mat.
Sant Mat - Helgonens (sant) lära (mat). Se även: Surat Shabd yoga.

Sant Satguru - Ett helgon som samtidigt är en andlig lärare. Alla som nått den femte andliga regionen är
helgon, men inte alla accepterar lärjungar eller har utnämnts till att undervisa. Följaktligen är varje sann
mästare eller Satguru ett helgon, men inte alla helgon är Satguruer.
sar - Väsentlig; viktig; verklig; essens; sann.
Sar Bachan - Bokstavligen väsentliga, sanna eller viktiga ord. Namnet på en bok av Soami Ji.
Sar Shabd eller Sar Shabda - Ordets eller ljudets (shabd) kärna (sar); det rena Shabd ovanför Trikuti, fritt från
substans. Se även: Anhad Shabd.
sat - Sann, verklig, evig. Se även: Satguru, Sat Desh, Sat Lok, Sat Purush.
Sat Desh - Sant (sat) hem eller region (desh); ett annat namn för Sach Khand. Se även: Sat Lok.
Satguru eller Satgur - Sann (sat) andlig lärare (guru), perfekt mästare, sann ljusgivare; en mästare som har
tillträde till den femte andliga regionen (Sach Khand). En Satguru lär ut yttersta ödmjukhet, sannhet och
barmhärtighet, förtjänar sitt eget uppehälle och tar aldrig betalt för sin undervisning.
Satguru seva - Att tjäna Satgurun. Lärjungens riktiga sätt att tjäna Satgurun är att sköta sin meditation
regelbundet, en tjänst som alltid accepteras.
Sat Lok - Sann (sat) region (lok); ett annat namn för Sach Khand. Se även: Sat Desh.
Sat Nam - Sant (sat) Namn (nam); Guds outtalade, oskrivna Namn eller Ord, den högste Skaparen, den femte
andliga regionens Herre, själarnas ursprungliga källa, den sanne andlige Fadern. Se även: Sat Purush.
sato guna, satogun eller satwa guna - Rytmens, harmonins och sanningens egenskap. Se även: Guna.
Sat Purush - Sann eller evig (sat) varelse (purush), det högsta Väsendet, Gud. Den femte andliga regionens
Herre. Se även: Sat Nam.
satsang - Sann (sat) förbindelse (sang), förbindelse med sanningen. Sällskap eller förbindelse med en fulländad
mästare är yttre satsang. Själens inre förbindelse med mästarens strålande gestalt, Shabd eller Nam är
inre satsang. Den högsta formen av satsang är att bli ett med Shabd. En församling samlad för att höra ett
andligt föredrag kallas också satsang. Även att tänka på mästaren och hans lära är en form av satsang.
satsangi - Någon som är i förbindelse med sanningen; en som blivit initierad av en sann mästare; esoteriskt en
som nått första stadiet.
Sat Shabd - Bokstavligen sant Ord; det gudomliga Ljudet.
Satya Yuga - Sann (sat) tidsålder (yuga), den Gyllene tidsåldern, den första av de fyra stora tidscyklerna. Se
även: Yuga.
Sawan - Indiens regnrikaste månad. Motsvaras av den senare delen av juli och de två första veckorna i augusti.
Sawan Singh Ji Maharaj - Känd som "den store mästaren", han var Baba Jaimal Singh Jis favorit och hängivne
lärjunge i Punjab. Medan det var Baba Jaimal Singh Ji som först slog sig ned och etablerade det som
numera är känt som Radha Soami-kolonin i Beas, var det Sawan Singh Ji Maharaj som faktiskt byggde och
utvecklade kolonin till den blomstrande plats den är i dag. Han drog till sig själar från alla samhällsskikt
och från jordens alla hörn. Han föddes i byn Jatana nära Mehmansinghwalla, distrikt Ludhiana (Punjab),

36
hans fädernehem, den 19/20 juli 1858 och utnämndes år 1903 till Baba Jaimal Singh Jis efterträdare och
tjänade oförtrutet i den ställningen ända till sin bortgång den 2 april 1948.
seva eller sewa - Tjänst, frivillig tjänst till mästaren eller hans lärjungar. Av de fyra typerna av seva (pengar,
fysisk, mental, andlig) är den andliga formen den högsta - meditationsövningen.
Shabd eller Shabda - Ord eller ljud, andligt ljud, hörbar livsström, ljudström. Den skapande kraften, hela
skapelsens källa, som manifesteras som ljud och ljus i de andliga regionerna. Det är Ordet eller Logos i
Bibeln; Kalma, Isme-i-Azam, Bang-i-Asmani eller Kalam-iIlahi i Koranen; Nad i Vedaskrifterna; Nam, Ram
Nam, Gurbani, Bani och Dhun i Adi Granth; kinesernas Tao; sufiernas Vadan och Saut-i-Surmad. Zoroismen
kallar det Shraosha och det är känt under många andra namn. Bara en sann mästare (Satguru) kan avslöja
hemligheten för oss med att lyssna till Shabd inom oss. Se även: Shabddhun, Surat Shabd yoga, Anhad
Shabd.
shabds - Lovsånger; textstycken från en helig text som det satts musik till; sjungs ofta av en sångare (pathi)
åtföljt av ett föredrag i satsang. Detta är yttre ljud i motsats till det inre ljudet (Shabd). Se även: Shabd,
satsang.
Shabd Yog - Samma som Surat Shabd yoga.
Shabd-dhun - Ordets (Shabd) musik (Dhun), Shabd, den hörbara ljudströmmen.
Shabd marg - Ordets (Shabd) väg (marg), Shabd yogas väg, helgonens väg. Se även: Surat Shabd yoga.
Shah Rag eller Shah Rug - Bokstavligen "kunglig åder", avser inte någon åder i den fysiska kroppen utan är den
centrala strömmen eller kanalen i den finare kroppen. Denna lokaliseras och passeras med en andlig
övning i överensstämmelse med en sann mästares instruktioner. Ådern kallas även för sushmana eller
sushmuna, vilket är den centrala strömmen. Strömmen till vänster kallas ida eller ira, och strömmen till
höger är känd som pingala.
shakti - Kraft, förmåga eller styrka; den högsta formen av maya eller illusion.
Shams-i-Tabriz eller Shamas-i-Tabriz (1206-1248): - Shams-Uddin Mohammed Tabriz bättre känd som Shams-i-
Tabriz, ett berömt muslimskt helgon från Persien född i Tabriz, Iran. Han var Maulana Rums mästare
vilken namngav sin komposition efter sin mästares namn - Diwan-i-Shams-Tabriz. Han mördades av
religiösa fanatiker.
Shankaracharya - En stor kommentator av Vedanta sutras och Upanishaderna.
shanti - Fred, sinnesro.
shariat - Islamisk livskod, religiös lag, rättvisa, Koranens lag och ritualer.
Shastra - Hinduiska skrifter; böcker om filosofi och moraliska regler.
Shiva - Destruktionens gud i den hinduiska treenigheten bestående av skaparen, bevararen, förgöraren
(Brahma, Vishnu, Shiva).
shraddha - Troslära, tro, vördnad.
36
Den 27 juli har tidigare angetts som födelsedag eftersom det är den dag som högtidlighålls i Dera. Den
egentliga födelsedagen var den 5:e Sawan 1915 Bikrami enligt den indiska kalendern, vilket motsvarar den 19/20
juli 1858.

Shraosha - Zarathrustra använde termen för att referera till det inre Ljudet, Shabd. Det omtalas som Ahura
Mazdas mest upphöjda aspekt eller kraft på grund av att det ger evigt liv.
sikh eller shiskya - Bokstavligen lärjunge eller följeslagare, samma som chela. Anhängare till Guru Nanak och
hans nio efterträdare är kända som sikher. Namnet tillämpas även på den som nått den första inre
regionen.
sikhi - Lärjungaskapets väg.
simran eller sumiran - Upprepning eller tillgiven hågkomst; repetition av de fem heliga namnen enligt en
perfekt mästares instruktioner. Simran som ges av en perfekt mästare är fylld med hans kraft. Lärjungarna
koncentrerar uppmärksamheten i det tredje ögat (tisra til) och praktiserar repetitionen med kärlek och
odelad uppmärksamhet. Denna övning gör det möjligt för dem att dra tillbaka själsströmmen från
kroppen till det tredje ögat varifrån den verkliga andliga resan börjar.
sinchit eller sanchit - Lagret av tidigare obetald karma. Det är från detta lager som ödeskarma (pralabdh) tas
ifrån. Se även: karma.
sinnesplanen - Se: mentala planen.
Soami eller Swami - Herre, det högsta Väsendet, mästare; används vanligen för alla andliga lärare. Se även:
Radha Soami.
Soami Ji eller Swami Ji (1818-1878) - Det stora helgonet och grundaren till det som nu är känt som Radha
Soami-tron, vetenskap och filosofi. Hans verkliga namn var Seth Shiv Dayal Singh. Se: Radha Soami Dayal.
Sufi - En anhängare till sulismen, som är en mystisk sekt utvecklad i Persien. Sekten tror på en levande Murshid
(guru) och ett fromt liv. Numera används termen för att beteckna vilken helig man som helst bland
muslimerna.
Sukshm Sarup - Subtil form, astral kropp.
Sukshm Shahrir - Samma som Sukshm Sarup.
Sultan-ul-Azkar - Bokstavligen metodernas kung. Refererar till Surat Shabd yoga.
Sumeru - Ett annat namn för Mount Meru, berget där gudarna sägs bo; symboliskt ryggradens topp. Det kallas
även för det Gyllene berget, Ädelstensparken, Lotusparken och Gudarnas berg.
Sunn eller Sunna - Härstammar från sanskrit shunya. Översätts vanligtvis med tomrum, tomhet, vakuum, men
helgonen har inte använt termen i den betydelsen. Enligt dem är det en inre andlig region utan substans i
någon form. Själen blir fri från bundenheten till materia, sinne och de tre attributen när denna region nås.
Surat - Själ; medvetande; inre uppmärksamhet. Eftersom medvetandet i kroppen beror på själens närvaro
kallas själen även för surat.
Surat Shabd yoga - Övning som förenar och sammansmälter (yoga) själen (surat) med Ordet (Shabd). När
själen väl går upp i Shabd bärs den iväg av Shabd till sin källa, Gud.
sushumna eller sushmana - Den finare kroppens centrala ström som börjar i ögoncentret och leder upp till de
högsta andliga regionerna. Med en andlig övning som perfekta mästare lär ut kan man lokalisera och
färdas genom sushumna, även känd som Shah Rag. Inte att förväxla med yogiernas sushumna som är den
lägre kroppens centrala kanal längs ryggraden, vilken ska ignoreras av satsangier och andliga utövare.
Sushumna är delad i två strömmar, ida den vänstra sidan och pingala den högra.

swarath - Världsliga plikter; världsligt arbete; egoism.
Swarg, Swarga eller Swarg Lok - I största allmänhet himmel eller paradis. Samma som Bahisht och Baikunth.
tama, tamo-guna eller tamogun - Upplösningens egenskap, inaktivitet, mörker. Se även: gona, satogun,
rajogun.
Tathagata - En som uppnått; ett namn för Buddha.
tattwa - Element, essens. De fem elementen är närvarande i olika grader i alla levande varelser: jord (prithvi),
vatten (jal), eld (agni), luft (vayu) och eter (akash).
til - Bokstavligen frö från sesamplantan. Esoteriskt den lilla öppningen genom vilken själen stiger in i Brahmand
från Pind. Centret mellan ögonbrynen.
tisra til - Tredje (tisra) ögat (til), ett ställe i den subtila kroppen mellan och bakom de båda ögonbrynen, sinnets
och själens säte i människokroppen och det ställe där helgonens lärjungar börjar sin koncentration och
varifrån de går upp. Även kallad den svarta punkten (nuqta-i-saveida) av sufier och kroppens lampa i
Bibeln.
titiksha - Uthållighet, tålamod, styrkan att uthärda svårigheter med lugn och ro.
Treta Yuga - Silveråldern, tidscykelns andra stora tidsålder som följer efter den Gyllene åldern (Satya Yuga). Se
även: Yuga.
Tre världar - Se: Triloki.
Trikuti - Tre höjder, den delen av det subtila universum som ligger ovanför den astrala världen; benämning på
den andra andliga regionen; den kausala regionen. Även kallad: Brahm Lok.
Triloki - Tre världar. Den fysiska världen (Pind), den astrala världen (Anda) och den kausala världen (Brahmand)
alla styrda av Brahm.
Tulsi Das - Ett helgon från medeltiden, författare till den hinduiska Ramayana.
Tulsi Sahib - Ett stort diktarhelgon från Hathras, företrädare för Sant Mat och författare till Ghat Ramayana.
Han föddes i Peshwas furstliga familj år 1763 och var arvtagare till kungariket Poona och Sitara. Vid
mycket tidig ålder började han visa tecken på en hängiven inriktning och hade inga önskningar eller
tendenser efter världsliga nöjen och ambitioner. Några dagar före kröningen lämnade han sitt hem och
flydde mot norra Indien i en sadhus klädnad. Han slog sig ned i Hathras, nära Aligarh i Uttar Pradesh, där
han var känd som Dakkhini Baba (den Vise från södern). Soami Jis mor var lärjunge till Tulsi Sahib långt
innan Soami Ji föddes och Soami Ji blev själv initierad av honom. Tulsi Sahib lämnade denna värld år 1848.
Turiya Pad - Ett annat namn för Sahansdal Kanwal. Tillstånd av övermedvetande där själen gör sin första
kontakt med det verkliga Shabd.
Upanishaderna - Den filosofiska och mystiska delen av Vedaskrifterna som beskriver den esoteriska läran.
Upanishad betyder bokstavligen "att sitta nära". Doktrinerna fick den benämningen därför att dess
hemligheter och mysterier gavs personligen av läraren till lärjungen.
uparati - Avsägelse; frihet från eller likgiltighet för alla världsliga nöjen.
Vah Guru eller Wahi Guru - Sikhnamnet för Gud. Den högste Herren.
vairagi - En som uppnått obundenhet.

vairagya - Obundenhet, speciellt mental obundenhet från världen och dess nöjen; ett sinnestillstånd - inte att
förväxlas med asketism eller fysisk avsägelse från världen.
varnatmak - Uttryckbart; det som kan talas eller skrivas. Se även: dhunatmak.
Vedant eller Vedanta - Ett hinduiskt filosofisystem grundat speciellt på Upanishaderna vilket tror på Guds
enhetliga existens och själens identitet med Gud.
Vedantisk - Som gäller Vedanta.
Vedas - Bokstavligen kunskap. Uppenbarad kunskap som den uttrycks i hinduernas fyra heliga böcker: Rig Veda,
Sam Veda, Yajur Veda och Atharva Veda.
Vedisk - Som gäller Veda.
vina, veena eller beena, bina - Ett stränginstrument, kanske Indiens äldsta klassiska musikinstrument, påstås
vara föregångaren till sitaren. Medan vina är det korrekta namnet för detta stränginstrument, som
hänvisas till i Sant Mat-litteraturen, har en del författare använt termen bin eller been vilket inte ska
förväxlas med den skotska säckpipan. Sach Khands riktiga ljud kan inte förmedlas i termer av något
materiellt musikinstrument, eftersom ingenting i den materiella världen kommer i närheten av den
gudomliga melodin. I själva verket är en världslig jämförelse av dess ljud omöjlig, precis som denna
regions ljus.
Vishnu — Bevararen i den hinduiska treenigheten bestående av skapare, upprätthållare, förstörare (Brahma,
Vishnu, Shiva).
vivek — Urskillning; efterforskning, noggrann undersökning. Det första steget på Mästarnas väg.
Wahiguru — Samma som Vah Guru.
yag, yagya eller yajna — Offer. En ritual eller religiös ceremoni som i forna tider ofta inbegrep djuroffer.
Yama — Dödens gud som tar hand om oinitierade själar vid dödens tidpunkt. Se även: yamdoot.
yamdoot — Dödens (yama) budbärare eller änglar (doot).
yoga — Betyder bokstavligen förening; esoteriskt betyder det andliga övningar, praktik, meditation i andlig
bemärkelse. Varje system som leder till eller syftar till själens förening med Gud.
yogeshwar — Yogiernas kung eller den fulländade yogin. Den som nått den andra andliga regionen, Brahm Lok,
det kausala planet.
yogi — En som utövar yoga.
Yuga — Ålder; kretslopp av tid. Hinduisk mytologi delar in tiden i fyra återkommande kretslopp: den Gyllene
tidsåldern (Satya Yuga), Silveråldern (Treta Yuga), Kopparåldern (Dwapar Yuga) samt Järnåldern (Kali Yuga)
vilken vi för närvarande passerar igenom. Ett tusen yugor utgör en stor tidsålder (Maka Yuga) vilken
motsvarar en dag i Brahms region. Helgon har antagit detta begrepp för att förmedla livets föränderlighet
på jorden.

Svenska böcker om denna vetenskap
Maharaj Jagat Singh
Själens vetenskap (Science of the Soul) föredrag och brev: 1948-1951.
Maharaj Charan Singh
Dö för att leva (Die to Live) föredrag och frågor och svar:
Böcker om Sant Mat
En andlig nybörjarbok (A Spiritual Primer) Hector Esponda
Ärligt leverne (Honest Living) Hector Esponda
Ett ljus många lyktor (One Light many Lamps) Victoria Jones

Andliga Ädelstenar

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Andliga Ädelstenar

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Andliga ädelstenar

Maharaj Sawan Singh Ji

Radha Soami Satsang Beas

Andliga ädelstenar Sida 2 av 183

© 2011 Radha Soami Satsang Beas

Första tryckningen på svenska 2011

© 2011 Radha Soami Satsang Beas

First Swedish edition 2011

Printed in India by: Lakshmi Offset Printers

Skannad och OCR behandlad

Andliga ädelstenar Sida 3 av 183

Andliga ädelstenar Sida 4 av 183

Andliga ädelstenar Sida 5 av 183

Andliga ädelstenar Sida 6 av 183

Andliga ädelstenar Sida 7 av 183

Andliga ädelstenar Sida 8 av 183

Andliga ädelstenar Sida 9 av 183

Andliga ädelstenar Sida 10 av 183

Andliga ädelstenar Sida 11 av 183

Radha Soami Satsang Beas

Andliga ädelstenar Sida 12 av 183

Radha Soami Satsang Beas

Andliga ädelstenar Sida 13 av 183

Andliga ädelstenar Sida 14 av 183

Radha ad surat ka Nam.

Radha är namnet på den första

Andliga ädelstenar Sida 15 av 183

Kal har erhållit tre förmåner av Akal Purush:6

Andliga ädelstenar Sida 16 av 183

Andliga ädelstenar Sida 17 av 183

Andliga ädelstenar Sida 18 av 183

Andliga ädelstenar Sida 19 av 183

Andliga ädelstenar Sida 20 av 183

Andliga ädelstenar Sida 21 av 183

Andliga ädelstenar Sida 22 av 183

Andliga ädelstenar Sida 23 av 183

Andliga ädelstenar Sida 24 av 183

Det finns två sätt att se på skapelsen:

Andliga ädelstenar Sida 25 av 183

2. Från botten tittande uppåt — människans synvinkel.

Karma delas även in i tre grupper:

1. Kriyaman eller nya handlingar.

3. Sinchit eller reserv.

Andliga ädelstenar Sida 26 av 183

Därför är vår lott för närvarande tvåfaldig:

1. Vad ödet beträffar är vi hjälplösa, men

Andliga ädelstenar Sida 27 av 183

Andliga ädelstenar Sida 28 av 183

Andliga ädelstenar Sida 29 av 183

Andliga ädelstenar Sida 30 av 183

Andliga ädelstenar Sida 31 av 183

Andliga ädelstenar Sida 32 av 183

Andliga ädelstenar Sida 33 av 183

Andliga ädelstenar Sida 34 av 183

Andliga ädelstenar Sida 35 av 183

Andliga ädelstenar Sida 36 av 183

Sinnets upprepning av de fem namnen i ögoncentret medför koncentration, kontemplationen på mästarens

Andliga ädelstenar Sida 37 av 183

Lärjungens materiella välfärd, framgång eller misslyckande i affärsspekulationer, är en fråga om karma.

Andliga ädelstenar Sida 38 av 183

Andliga ädelstenar Sida 39 av 183

Andliga ädelstenar Sida 40 av 183

Andliga ädelstenar Sida 41 av 183