Toleranser For Betongelement 2015-05-06

Toleranser för
betongelement
April 2015
Innehåll
1 Inledning
– Många fördelar att bygga
med betongelement 3
2 Toleranser satta i system 4

2.1 Toleransers samband 4
3 Toleransberäkningar 6
3.1 Modulsamordning och
modulprojektering 6
3.2 Några definitioner och standarder 6
3.3 Exempel på toleransberäkning 8
4 Toleranser för betongelement 9

4.1 Toleranser och måttsättning 9
4.2 Toleransers giltighet 11
4.3 Referenstemperatur 11
4.4 Toleransöverskridanden 11
4.5 Deformationer 11
4.6 Överbestämning 12
4.7 Måttdefinitioner 14
4.8 Toleranskrav enligt SS-EN 14
4.9 Toleranser för betongelement 15
4.9.1 Tabellöversikt 15
5 Ingjutningsgods och
håltagningar 17
6 Utsättning och montage 18
7 Kontroll av mått 21
7.1 Måttkontroll på fabrik 21
7.1.1 Grundkontroll på fabrik 21
7.1.2 Tilläggskontroll på fabrik 21
7.2 Måttkontroll på byggplats 21
7.2.1 Mottagningskontroll av
betongelement på byggplatsen 21
7.2.2 Utförandekontroll 21
8 Tabeller 23
9 Måttdefinitioner 46
Innehållet är baserat på de standarder

som gäller april 2015.
Toleranser för betongelement
är copyrightskyddad för
Svensk Betong ©2015
2
1 April 2015 Toleranser | Inledning
Många fördelar att bygga med betongelement

Med prefabricerad betong kombineras betongens goda funktionella egenskaper med
en industriell byggprocess. Användning av betongelement innebär ett minskat behov
av arbetskraft och samtidigt en förkortad byggtid. Sammanfattningsvis erhålls högre
produktivitet, lägre byggplatsomkostnader och en effektivare kapitalanvändning. Fördelar
ligger inte bara i en rationell tillverkning i fabrik, utan också på att måttkvaliteten hos
elementen är hög, vilket är en mycket viktig grund för varje enskilt projekts samordning
av mått. Med betongelement kan projektet snabbt monteras samman, eftersom alla
komponenter passar ihop. Detta gäller för både stommens delar och fasader men även
följande montage av installationer och inredningar. Se figur 1.1.
En förutsättning för detta är att projektering och byggande baseras på en rationell

användning av toleranser samt att ingående komponenters måttoleranser och deforma-
tionsegenskaper är kända. Dessutom ska utsättning och montage av komponenter utföras
inom de anvisade toleransernas gränsintervall. Minsta större avvikelse i kedjan tillverkning
– utsättning – montage medför oftast överskridande av gränsintervallen. Varje del i
kedjan ska bistå med sin godkända del för att resultatet ska innehålla förväntningarna.
Se figur 1.2
Tillverkare av betongelement anslutna till Svensk Betong har genom lång erfarenhet
en god kunskap om olika komponenters hantering i tillverkningskedjan och vid dess
sammanbyggnad. Komponenterna står under kontinuerlig måttkontroll genom syste-
matisk egenkontroll, vilken normalt kompletteras med kontroll av ett ackrediterat
certifieringsorgan. Vid egenkontrollen senare på byggplatsen samordnas dokumenta-
tionen med entreprenörens och beställarens kontrollåtgärder.
Fig 1.1 Samordning av mått är viktig för den slutliga kvalitén på inredningen.
–2 mm OK
Fig 1.2 Tillverkning, utsättning och montage bidrar tillsammans till slutresultatet.
3
2 April 2015 Toleranser | Satta i system
Toleranser satta i system

2.1 Toleransers samband
2.1 Toleransers samband

Med uppgifter om de olika betongelementens toleranser, som anges i toleranstabellerna
i avsnitt 4, kan byggnaden projekteras med realistiska mått och montaget kan planeras
rationellt. Som grund används vanligen olika funktionskrav som byggherren ställt med
avseende på fri takhöjd, täthet i fogar, placering av inredning och installationer. Dessa
funktionskrav översätts av projektören till måttkrav, vars avvikelser begränsas i teknisk
beskrivning med byggplatstoleranser normalt hänvisande till AMA Hus tabeller. Dessa
ger de största godkända avvikelser från på ritning angivet mått som får förekomma i
en färdig konstruktion. Vissa toleranser kan ibland vara angivna på ritning för att öka
uppmärksamheten. För krav gäller generellt att de ska skrivas på ett ställe – dvs. inte
dubbelskrivning – och om så skulle inträffa gäller krav enligt den turordning av handlingar
som anges i AB. (Allmänna Bestämmelser).
Genom att sammanväga komponenternas tillverknings- , utsättnings

- och montage-
toleranser kan projektören välja realistisk byggplatstolerans. Omvänt kan byggaren på
platsen bedöma vilka krav som ställs på montage och utsättning för att denne ska kunna
innehålla föreskrivna byggplatstoleranser. Samspelet mellan de olika toleranskraven
illustreras i figur 2.1.
Dimensionstolerans
Sammansatt
tillverknings- Riktningstolerans
tolerans
Formtolerans
Sammansatt Sammansatt Lägetolerans

byggplats- utsättnings-
tolerans tolerans Riktningstolerans
Sammansatt Lägetolerans
monterings-
tolerans Riktningstolerans
Fig 2.1 Samband mellan toleranskrav från tillverkning till slutligt krav efter utfört montage.
Toleranskrav för ”det slutliga utförandet” (byggplatstoleranser) anges i beskrivningen

genom hänvisning till AMA Hus tabeller. I avsnitt 8 anges även dessa krav under tabell-
namnet byggplatstoleranser. Dessa krav ska givetvis vara samordnade med AMA Hus.
Dock kan avvikelser mellan dessa förekomma beroende på utgivningsår och projektörers
eventuella justering av enskilt krav. Vid upphandling respektive angivning av krav i teknisk
beskrivning bör detta kontrolleras i förekommande fall.
Den generella beteckningen för toleranserna är

T Byggplatstolerans
Tt Tillverkningstolerans
Tu Utsättningstolerans
Tm Montagetolerans
Viktiga toleranser kan även anges på ritningen, varvid måttsättning och toleransangivelse
sker enligt standarden SS - EN ISO 6284. Detta förekommer sällan på grund av risk
för dubbelskrivning av krav. Ett ofta förekommande exempel på ritning brukar vara
toleranskrav för pålars lägen för grundkonstruktioner.
4
April 2015 Toleranser | Satta i system
Leverantören av betongelement kan bistå med råd hur måttsättning bör utföras.
Måttsättningens generella principer ges även i standarden SS 32203, byggritningar,
måttsättning, men framför allt i Bygghandlingar 90, del 3 Redovisning av mått. Viktigt är
att hantera pilmått och dimensionsmått på rätt sätt, där pilmått utgår från sekundärlinjer
och dimensionsmått hanterar inbördes mått på en konstruktionsenhet eller komponent.
Måttsättningens betydelse beskrivs mer ingående i avsnitt 4.
Stomnät av rätt kvalité ger bra förutsättningar för att välja rätt teknik och metoder att
mäta direkt på komponenter vid montage eller markera enligt montagets önskemål. Innan
stommontaget påbörjas utförs givetvis inmätning av viktiga anslutningar som exempelvis
bultgrupper och grundkonstruktioner så att montagearbetet kan planeras i detalj och
säkerställas avseende riktighet.
De i tabellerna 1–31 (avsnitt 8) angivna toleranserna gäller som normalvärden. Om part så

vid upphandling kräver, kan enskilt/enskilda krav ändras eller kompletteras, vilket dock
vanligen också påverkar ekonomiska fakta.
Deformationer på grund av förspänning och yttre belastning innefattas inte i tolerans-

uppgifterna. Leverantör av element står gärna till tjänst med uppgift om förväntade
värden på deformationer. Tabellvärden för övriga toleranser, som t.ex. sidokrokighet,
innefattar sådana deformationer som följer av betongens och armeringens tidsberoende
deformationer fram till tidpunkten för avsyning alternativt slutbesiktning (se 4.5).
Värdet av en medveten måttkoordinering och bestämning av de toleranskrav, som följer

av byggherrens funktionskrav, ger inte enbart möjlighet att sätta toleranser för kom-
ponenter, utsättning och montage. En sådan beräkning kan också avslöja orimligheter i
funktionskrav eller orealistiska toleranskrav. Dessa kan ofta medföra åtgärder i byggets
detaljutformning, speciellt genom justeringsanordningar, varigenom antalet mått-
avvikelser som påverkar varandra inbördes, kan nedbringas och därmed resulterande
byggplatsavvikelser. Leverantörens kunnande kan här vara till god hjälp och denne bistår
gärna med råd och förslag baserade på erfarenheter från tidigare uppdrag.
Genom lösningar med justeringsmöjlighet i konstruktioners kompletteringar av tillbehör

och infästningsdetaljer kan justering ske för att reducera måttavvikelser som kräver
noggranna toleransvärden. Exempel för ett traversupplag redovisas i figur 2.2.
Traversbalkupplag
TRAVERSBALKUPPLAG
1 3
2 4
7
8
1. Pelare 6. Ställskruvar svetsas

2. Skruvfäste, SKRFA till FPL
3. Distansorgan 7. Fästplåt, FPL
4. Traversbalk 8. Undergjutning
5. Mellanlägg
Fig 2.2 Exempel på detaljlösning vid upplag med justeringsanordning.
5
3 April 2015 Toleranser | Beräkningar
Toleransberäkningar
3.1 Modulsamordning och modulprojektering
3.2 Några definitioner och standarder
3.3 Exempel på toleransberäkning
3.1 Modulsamordning och modulprojektering

Modulsamordningens regler och nytta vid projektering skapades under 1960 och -70 talet
som en viktig del för att planera storlek och utformning av konstruktioner, rumsmått
och inredningar. Grunden för detta var basmodulen 100 mm betecknat M som även
skulle inrymma avvikelsemått (toleranser). Genom att använda rutnät kunde modulmått i
antalet M användas för planering av de flesta utrymmen. T.ex. utgjorde 36 M modulmåttet
3600 mm från vilket exempelvis ett basmått valdes till 3580 mm. När sedan toleranser
tillfördes måttet t.ex. ±10 mm erhölls det slutliga konstruktionsmåttet 3580 ±10 mm.
Fortfarande fanns en passmån för att inrymma tillkommande avvikelser från dimension,
form och riktning. Se figur 3.1.
Modulsamordningens regler har varit och är fortfarande en viktig ekonomisk faktor vid
industriellt förtillverkade produkter och utgör grunden för planering och måttsamordning
inom branschen.
Design och projektering underlättas av regler för placering, när bärande stomdelar finns
beskrivna.
För information om modultekniken hänvisas till:

• SIS 50100 Modulkoordinering – terminologi
• SIS 50101 Modulkoordinering – principer och regler
• SS-ISO 8560 Byggritningar – ritteknik modulritningar
Se även måtthantering i Bygghandlingar 90.
3.2 Några definitioner och standarder

I standarden SS-ISO 1803 utgår angivelsen av toleranser för modulbyggande från
basmåttet. Basmåttet utgör det tilltänkta mått kring vilken den totala tillverknings-
toleransen Tt kan fördelas på olika sätt. Vid exempelvis en symmetrisk toleransangivelse
halveras Tt som fördelas som ett ± mått kring basmåttet, se figur 3.1 nedan. Tt /2 utgör
då den maximala avvikelsen från basmåttet med given tolerans som kan tolereras.
35803580= basmått
= basmått
± 10± 10
= =tolerans
tolerans
Tillåtna gränser för måttet
Tillåtna gränser för måttet
således 3570 – 3590
3580 ± 10 således 3570 – 3590
Fig 3.1 Symmetrisk toleransangivelse.
Osymmetrisk angivelse kan förekomma när begränsning av mått eller nivå är aktuell. T.ex.
att värdet 0 anges för nivå som inte ska överskridas och därigenom är särskilt viktigt för
en speciell konstruktion eller viss funktion på komponent. Se fig. 3.2.
Exempletvisar
Exemplet visar “osymmetrisk
“osymmetrisk
tolerans”där
tolerans” där basmåttet
basmåttet är 3590
är
och tillåten variation 3575 – 3595
3590 och tillåten variation
3590 + 5 3575– 3595
- 15
Fig 3.2 Osymmetrisk toleransangivelse.
6
April 2015 Toleranser | Beräkningar
nm
nm
nm
Fig 3.3 Princip för det tredimensionella modulutrymmet innefattande alla avvikelser.
För åskådlighetens skull har kantlinjerna överdrivits.
Den grundläggande regeln för dimensionering med moduler är att varje komponent
föreställs vara placerad inom ett parallellepipediskt utrymme (“lådprincipen”), som i
alla tre riktningar har modulmått dvs. komponentens tredimensionella modulutrymme.
Komponenten, inklusive måttavvikelser vid tillverkning, utsättning och montage samt
deformationer och eventuella fogspel, förutsätts då helt uppfylla detta modulutrymme.
Se figur 3.3.
I t.ex. SS-EN 13670 anges generellt detta utrymme vid användning av lådprincipen
(box-princip) till ± 20 mm. Beräkningar för att innefatta alla toleransandelar är mycket
komplexa, dels för att vissa andelar ofta är obekanta eller att vissa värden måste ges
en rimlig skattning, vilket ger beräkningar en viss osäkerhet. Grundläggande formler för
beräkningar finns i SS-ISO 3443 serien (1-8) där formelavsnitt anges i delarna -3 och -4.
Ovanstående regel gäller främst de dimensioner hos en komponent som ska samordnas
med mötande komponenter.
För element av betong har detta inneburit att yttäckande elements mått i ytornas plan
omfattas av denna princip.
Praktiskt, för att undvika komplexa beräkningar enligt lådprincipen, mäts och kontrolleras
enskilda mått gentemot aktuella krav. I vissa fall kan beräkning ske tvådimensionellt dvs.
av en ytas sammanlagda avvikelser.
För enskilda mätningar av mått hänvisas till standarderna

• SS 21141, Byggtoleranser - Mätmetoder för byggnader och byggprodukter -
Metoder och instrument
• SS 21142, Byggtoleranser - Mätmetoder för byggnader och byggprodukter -
Mätpunkters lägen
Dessa standarder visar, förutom hur mätning kan utföras, även hur enskilda toleransmått
definieras.
Eftersom beställaren som regel endast är intresserad av slutresultatet, anger denne

enbart aktuella byggplatstoleranser i beskrivningen. Beställaren överlåter därigenom till
aktuell entreprenör/leverantör att välja övriga deltoleranser på sådant sätt, att byggplats-
toleranserna innehålls. Genom ett kvalitetssäkrat bruksnät och kunnig personal på
mätningsarbeten och montage kan de slutliga kraven innefattas.
7
April 2015 Toleranser | Beräkningar
3.3 Exempel på toleransberäkning

Den generella formeln för beräkning av byggplatstoleransen och dess deltoleranser:
T2 = a x Tt2 + b x Tu2 + c x Tm2

där
T = byggplatstoleransen
Tt = tillverkningstoleransen
Tu = utsättningstoleransen
Tm = montagetoleransen
Beakta att tillverkningstoleransen i formeln ska vara en sammanvägning av de olika

form- och dimensionstoleranserna. Utsättningstoleransen väljs från erfarenhet och
metod. Montagets del väljs från erfarenhet vid aktuellt element. Utgångsbedömning
för montaget kan vara ±8 mm med viss variation uppåt eller nedåt. Beräkningen redan
i grundformeln innebär alltså vissa skattningar. Grundformeln används vanligen för
att testa byggplatstoleransens storlek mot övriga deltoleransers värden eller t.ex. en
deltolerans när byggplatsvärdet är känt.
Koefficienterna a, b och c varierar från fall till fall på sätt som anges i tidigare nämnda
standarder och baseras på erfarenhetsvärden och simuleringar. Värdena varierar mellan
0,2 och 2,0. I många fall kan vid överslagsberäkningar samtliga koefficienter anges till 1.0,
vilket skett i nedanstående enkla exempel.
En pelarfot ska placeras centriskt över en modullinje. Pelarfotens tolerans kring centrum-
linjen är markerad på pelaren och har toleransen Tt = ±5 mm. Modullinjen är utsatt med
toleransen Tu = ±6 mm och montaget sker med toleransen Tm = ±6 mm.
Beräkna resulterande byggplatstolerans. Med a=b=c = 1,0 erhålls:
T² = 10² + 12 ² + 12 ² = 388
T = √388 = 19,7 mm
Resulterande byggplatstolerans för pelarfotens placering blir alltså 19,7/2 = ±10 mm.
Observera att tolerans kan anges med T (hela intervallutrymmet) eller T/2 vid symmetriska
värden (vanligast).
Med samma enkla formel kan man bedöma vilka krav på ingående deltoleranser som
måste ställas vid en angiven byggplatstolerans. Om i fallet ovan byggplatstoleransen
är begränsad till 10 mm (=±5 mm) så måste ingående deltoleranser skärpas, t.ex. till
±3 mm för både tillverkning, utsättning och montage. Beakta även påverkan av över-
bestämningar enligt avsnitt 4.6.
ANM. I Svensk Byggtjänst handbok “Projektera och bygga med toleranser” redovisas några
exempel på hur sammansatta toleranser kan beräknas och skattas med grund i BST:s handbok
Byggtoleranser 1975. (Handboken skrevs under 1990-talet men är i vissa delar fortfarande aktuell).
8
4 April 2015 Toleranser | Betongelement
Toleranser för betongelement

4.1 Toleranser och måttsättning
4.2 Toleransers giltighet
4.3 Referenstemperatur
4.4 Toleransöverskridanden
4.5 Deformationer
4.6 Överbestämning
4.7 Måttdefinitioner
4.8 Toleranskrav SS-EN 13670 och SS 137006
4.9 Toleranser för betongelement
4.1 Toleranser och måttsättning

Hur mått anges har ett nära samband med toleranser. Toleranser för läge i sida och läge i
nivå relateras till utgångslinjer för måttsättning och närbelägna sekundärpunkt i nivå (höjd).
Konstruktör eller arkitekt ska se till att utgångslinjer för måttsättning – sekundärlinjer –
placeras på lämpliga platser i byggnaden, dvs. i fria utrymmen. Maximalt avstånd mellan
linjer ska oftast inte överskrida 25 meter och placeras gärna nära komponenter som har
snäva toleranskrav.
Sekundärlinjerna har följande funktion i byggnader (eller utvändigt):

• Referens för toleranser av lägen
• Utgångslinjer för måttsättning
• Utgångslinjer för utsättning på byggplats. (Alternativt via fria stationer. Se avsnitt 6.)
Sekundärlinjerna läggs ut med inbördes toleranser på 3 mm enligt SIS-TS 21143 avsnitt

6.5.7.2. Sedan dessa mått kontrollerats och godkänts, anses de “felfria”.
Sekundärpunkter i nivå (höjd) ska finnas på varje plan i en byggnad. Toleransen mellan
sekundärpunkt på varje plan ska vara 3 mm upp till 4 meters höjdskillnad. Vid större
höjdskillnader gäller 1,5 x H mm där H är det vertikala avståndet i meter. Dessa krav anges
i SIS-TS 21143 avsnitt 6.9.2.9.
6 500 10 400 14 500

22 200
700
10 800
BEF BYGGN
9 000
3000
Fig 4.1 Placering av sekundärlinjer.
9
April 2015 Toleranser | Betongelement
Mått på ritningar för lägen anges med pilmått från närmast belägna sekundärlinje, vanligen
den vänstra eller vid användning av lokalt koordinatsystem, det lägre koordinatvärdet.
Pilmått i två riktningar anger en komponents fullständiga läge – efter komplettering av
måttangiven nivå. Se fig. 4.2
ANM. Beträffande nivå- och höjdbegreppen använder byggsektorn nivå eftersom höjd används som
ett dimensionsmått. Vid mätningsarbeten används höjd för att representera höjd på komponent eller
punkt relativt angivet höjdsystem/fixpunkt (t.ex. RH 2000).
Komponentens storlek anges med dimensionsmått. Se fig.4.2.

Denna teknik att ange mått ger följande fördelar:
• Pilmåtten och toleranser för läge överensstämmer

• Ritningsmått kan direkt användas för utsättning och kontrollmätning
• Dimensionsmått stämmer överens med toleranskrav för form
• Om mätning med koordinater och s.k. fri station används ger ritningen ett enkelt
sätt för att beräkna koordinater
5 400
14800
14 700
8 900
13 700
12 500
12 100
4000
10 000
12 700
9 800
8 500
8 300
500 5 400 7 700

4 900
Fig 4.2 Exempel på lägemåttsättning med pilmått.
Måttsättning av nivåer relateras toleransmässigt till en närbelägen sekundärpunkt i nivå

(höjd), vilket innebär för flervåningshus en fixpunkt på varje plan. Sekundärpunkter i
grundplanet är bestämda med toleranskrav från yttre anvisade utgångspunkter i höjd
(brukspunkter) enligt SIS-TS 21143 avsnitt 6.9.2.9.
När måttsättning av nivåer utförs är det viktigt att kombinationer av pilmått, i detta fall
plushöjd, och dimensionsmått tillämpas på motsvarande sätt som vid planmåttsättning
i detta fall. Se figur 4.3. I figuren är fönsteröppningens läge i nivå angiven. Toleransen
för denna kan t.ex. vara ±12 mm. Öppningen har måttangivits med dimensionsmått och
toleranser som bestäms av fönstrets inpassning och krav på utrymme för fogning.
10
1180±3
780±3
+ 40.60±12
Fig 4.3 Toleranssättning av fönsteröppning.
4.2 Toleransers giltighet

Toleranskraven gäller fram till avsyning alternativt slutbesiktning. För detaljerad informa-
tion hänvisas till aktuella AB och ABT.
4.3 Referenstemperatur
Mått relateras till temperaturen +20° om inte annat föreskrivs i byggdokumenten.
4.4 Toleransöverskridanden
Kontroll av mått ska utföras med en känd mätnoggrannhet, som ska motsvara högst
1/5 av den tolerans som gäller för måttet ifråga. Om t.ex. toleranskravet är ±20 mm ska
mättoleransen vid kontroll vara inom ±4 mm. Överskridande av toleranser vid kontroll ska
dokumenteras och meddelas platsledningen och beställaren som har att ta ställning till
lämpliga åtgärder.
För mer information se även SIS-TS 21143.
4.5 Deformationer
Det är viktigt att skilja på deformationer och måttavvikelser. Det är måttavvikelser som i
detta dokument anges med toleranser.
Deformationer uppstår till följd av belastning, förspänning, krypning och krympning av

betong. Om t.ex. bjälklag belastas av stora mängder byggnadsmaterial vid kontrollskedet
kan betydande andel av avvikelserna utgöras av deformationer.
Toleransen för uppböjning har ibland missuppfattats till att vara uppböjningsmåttets
storlek, men är det område inom vilket uppböjningen tillåts variera kring medelvärdet
av ett antal element som är identiska. Förväntat område för normal medeluppböjning
vid montage för olika elementtyper framgår av respektive produktavsnitt exemplifierat
i figur 4.4.
11
y, mm
- 40
- 30
- 20
- 10
5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
SPÄNNVIDD m
Fig 4.4 Diagram – Uppböjning vid montage.
Lagringsförhållanden, lagringstid och tid för avspänning har stor inverkan på upp-
böjningens storlek. Redovisade medelvärden är approximativa och får endast uppfattas
som riktvärden. Om elementen inte utnyttjas fullt ur bäringssynpunkt kan spännkraft och
armering reduceras. Uppböjningen vid montage blir därigenom mindre.
Avvikelser på deformationer enligt ovan bestäms genom att i aktuell byggnad

medeldeformationen mäts för ett parti element av samma typ och med samma nominella
mått. Avvikelsen är alltså skillnaden med aktuellt värde och mätt medelbuktighet vid
aktuell tidpunkt som jämförs med aktuell tolerans. Mått på långtidsdeformationer,
nominella uppböjningar och dylikt hänvisas till respektive leverantör.
4.6 Överbestämning
När flera krav påverkar varandras mått uppstår överbestämning (sidoordnade krav).
I figur 4.5 visas exempel (schematiskt) på överbestämning genom samverkande mått för
pelare och väggars lägen. I exemplet är pelarna lägesbestämda i sida med två mått från
närbelägna sekundärlinjer med toleranskravet ±20 mm från respektive sekundärlinje (här
visas enbart det ena måttet). Pelarna är samtidigt kravbestämda inbördes dvs. ”mellan
angränsande pelare” med toleransen ±25 mm, där båda måtten ska uppfyllas. Till detta
kommer att alla pelare ska monteras med maximal lutning på L/600 mm oavsett på vilken
höjd mellan pelarna som kontrollmätningen sker. Toleransen för lutning behöver inte
understiga värdet ±8 mm enligt tabell 3 i avsnitt 8. (L avser måttet i mm). För dessa krav
gäller att samtliga ska innehållas. Speciellt viktiga blir då kraven avstånd mellan pelare
och deras lutning som ligger till grund för eventuella balkmontage och vägganslutningar.
Vid flervåningsbyggnader tillkommer flera krav enligt tabell 3 i avsnitt 8. På figur 4.5
redovisas också väggar på motsvarande sätt. Se tabell 20, avsnitt 8.
Överbestämningar för pelare och väggelement

(schematiskt)
- Pelare och vägg lika avseende läge i sida
±20 ±20 ±20 mm och avstånd mellan angränsande/
±25 intilliggande ±25 mm.
- Lutning pelare L/600 lägst ±8 mm. Beakta
också krav på centrumlinjer och krökning.
±20 ±20 - Lutning för väggar H/600 lägst ±5 mm högst
±20 mm. Beakta också krav på avvikelse från
lodlinje vid flervåningsbyggnad, avvikelser
mellan centrumlinjer och avvikelser för fogar.
±25
Fig 4.5 Överbestämningsmått för pelare och väggar
12
I figur 4.6 visas montagetoleranser hos fasadelement med centrering av elementen

inom respektive modulutrymme. Detta kräver en överbestämning genom att fogens
mått kompletteras med särskild tolerans för fogens variation för att inte fasadelementen
ska hamna sida vid sida. Måttet på fogen och dess tolerans ska utföras så att fogen blir
bearbetningsbar. Möjligt här genom att minsta måttet på fogen blir 12 mm.
UTAN ÖVERBESTÄMNING MED ÖVERBESTÄMNING

UTAN ÖVERBESTÄMNING MED ÖVERBESTÄMNING
10 3500 20 3500 10 10 3500 20 3500 10
20±8
40
28
0 12
Fig 4.6 Tolerans för fogars mått för fasadelement ger överbestämning
Andra exempel på överbestämningar kan vara:

• Dimension på element – krokighet på sidor/kanter
• Läge i sida/läge i nivå – fogsprång
• Lutning och buktighet på golvyta/läge i nivå för golv
Beakta att överbestämningar vid toleranssättning normalt leder till skärpta krav. Därför ska
utsättning och montage i första hand styras efter de krav som är snävast och viktigast för
säkerheten och därefter efter funktionen.
Vid projektering och upprättande av beskrivning ska projektör beakta de överbestämningar

som berör en konstruktion eller byggdel. Detta är särskilt viktigt när vissa enskilda krav ska
skärpas gentemot denna publikations eller de i AMA Hus angivna “normalkrav”.
13
4.7 Måttdefinitioner
I kapitel 9 ges definitioner av mått avseende dels innebörd, dels var mätning kan ske.
Måttdefinitionerna i kapitel 9 är inte helt kompletta, utan för utförligare behov hänvisas
till standarderna SS 21141 och SS 21142 enligt avsnitt 3.
4.8 Toleranskrav enligt SS-EN 13670 och SS 137006

SS-EN 13670 avser betongkonstruktioner och dess utförande.
SS 137006 avser tillämpning av SS-EN 13670 i Sverige.
I SS-EN 13670 ges krav på toleranser som ska innehållas avseende bärande konstruktioner
i kapitel 10. Dessa krav ska och bör vara införda i AMA Hus och denna publikation för att
uppfylla nationella krav på säkerhet.
I standardens bilaga G ges ”vägledning för geometriska toleranser” som har betydelse
för brukbarhet och monterbarhet och ingen påverkan på bärighet. Toleranser ges här
för grundkonstruktioner, pelare och väggar, balkar och plattor, tvärsektionsmått, ytor
och kantrakhet samt hål och ingjutningsgods. Toleranserna i bilaga G är informativa och
hänsyn till dessa har endast tagits då det specifikt hänvisas dit i någon produktstandard.
Ska bilaga G vara “normativ” i ett projekt så måste detta avtalas och kan även påverka de
ekonomiska förutsättningarna.
I SS 137006 anges att för svenska förhållanden gäller enbart klass 1 i kap 10 geometriska
toleranser. Om toleranser för brukbarhet och monterbarhet ska gälla, enligt bilaga G i
standarden, ska dessa särskilt anges i utförandespecifikation.
14
4.9 Toleranser för betongelement

4.9.1 Tabellöversikt
Följande tabeller finns redovisade under kapitel 8 tillsammans med måttdefinitioner:
Tabell Produktslag Innehåll

1 Pelare Tillverkningstoleranser
2 Pelare Utsättnings- och montagetoleranser
3 Pelare Byggplatstoleranser
4 Balkar Tillverkningstoleranser
5 Balkar Utsättnings- och montagetoleranser
6 Balkar Byggplatstoleranser
7 TT-och TT/F-plattor Tillverkningstoleranser
8 TT-och TT/F-plattor Utsättnings- och montagetoleranser
9 TT-och TT/F-plattor Byggplatstoleranser
10 HD/F-plattor Tillverkningstoleranser
11 HD/F- plattor Utsättnings- och montagetoleranser
12 HD/F-plattor Byggplatstoleranser
13 Massiva D-och D/F-plattor Tillverkningstoleranser
14 Massiva D-och D/F-plattor Utsättnings- och montagetoleranser
15 Massiva D-och D/F-plattor Byggplatstoleranser
16 Plattbärlag Tillverkningstoleranser
17 Plattbärlag Utsättnings- och montagetoleranser
18 Plattbärlag Byggplatstoleranser
19 Väggar Tillverkningstoleranser, Klass A och B
20 Väggar Utsättnings- och montagetoleranser
21 Väggar Byggplatstoleranser, Klass A och B
22 Skalvägg Tillverkningstoleranser, Klass A och B
23 Skalvägg Utsättnings- och montagetoleranser
24 Skalvägg Byggplatstoleranser, Klass A och B
25 Balkong, loftgång och trapplan Tillverkningstoleranser
26 Balkong, loftgång och trapplan Utsättnings- och montagetoleranser
27 Balkong, loftgång och trapplan Byggplatstoleranser
28 Trappor Tillverkningstoleranser
29 Trappor Utsättnings- och montagetoleranser
30 Trappor Byggplatstoleranser
Betongytor, maximala Tillverkningstoleranser. Klass A, B och C
31
ytavvikelser
15
16
5 April 2015 Toleranser | Ingjutningsgods
Ingjutningsgods och håltagningar

Beakta skillnaderna mellan tillverkningstoleranser och byggplatstoleranser för fästplåtar,
skruvfästen, skruvar och hål. Tillverkningstoleranser avser placeringen i elementet t.ex.
±20 mm och kontrolleras från formkant eller elementets kanter. Se figur 5.1.
Fig 5.1 Tillverkningstolerans för läge i elementet.
Om byggplatstoleranser anges för ingjutningsgods, håltagningar och dylikt avser de

läget från sekundärlinjer, dvs. enligt utförd måttsättning av konstruktören. Skillnaden
mellan hur dessa båda sätt att definiera lägen bör uppmärksammas. Ett definierat läge i
ett element styrs av hur elementet monteras och dess avvikelser. Se figur 5.2.
Markerad
sekundär punkt
8600 ± 10
Fig 5.2 Byggplatstolerans för läge.
Ingjutningsgods och håltagningar kan ibland kräva skärpta toleranskrav. Konstruktören

bör då föra in dessa krav på ritningen, så att de uppmärksammas för utsättning och
montage.
Fästplåtar och skruvfästen ska, förutom att ha rätt läge, även vara riktigt orienterade i
elementet. Krav på detta kan anges som en lutningstolerans enligt figurerna 5.3 och 5.4
samt kompletteras med dessa uppgifter i aktuella tabeller.
ANM. I figurerna 5.3 och 5.4 är inte lutningstoleranser specificerade.

Tolerans i % för lutning
Betongyta
Tolerans i % för lutning
Fig 5.3 Fästplåt med tolerans för maximal lutning Fig 5.4 Skruvfäste med tolerans för maximal lutning
17
6 April 2015 Toleranser | Utsättning
Utsättning och montage

Utsättning och montage utförs utgående från de byggplatstoleranser som angivits i
handlingarna. I denna publikation anges värden på toleranser för utsättning och montage
av respektive elementtyp. Toleranserna Tu och Tm är t.ex. för pelare baserade på halva
värdet av byggplatstoleransen för läge i sida (genom överbestämningars inverkan),
dimensionstoleransen för tillverkning 5 mm och skattat värde 6 mm för montage.
Detta ger tolerans för utsättning på 6 mm och i praktiken utsättningens medelfel/
standardosäkerhet till ca 3 mm(Tu /2). (Läget för pelaren är tidigare definierat genom
grundskruvars läge och tolerans i AMA Hus).
Utsättning baseras på de krav som anges i den tekniska specifikationen SIS-TS 21143.
Krav på de delar som används vid utsättning, inmätningar och kontroller anges i AMA Hus
kapitel BJC Geodetiska mätningsarbeten för hus. Undersökningar som avser mätnings-
arbeten för sättningar och rörelser anges under kapitel BBC med hänvisning till BJB-
avsnitt. Mätningsarbeten för grundläggning redovisas i AMA Anläggning kapitel BJB.
Den tekniska specifikationen SIS-TS 21143 omfattar mätningsarbeten för både projekte-
ring och byggande och ger specifikationer för både anläggningar och hus.
Specifikationen innehåller:
• Allmänna delar avseende tillämpning, hänvisningar m.m.
• Normativa hänvisningar och termer samt definitioner
• Instrumentklassningar
• Referenssystem
• Stomnät
• Detaljmätning – inmätning, utsättning och kontroll
• Kvalitetssäkring och egenkontroll
Följande delar ska alltid finnas beskrivna i handlingar avseende hus:

• Koordinatsystem i plan
• Höjdsystem
• Transformationsuppgifter vid lokala koordinatsystem
• Krav på upprättande av kontrollprogram för instrumentutrustningar
• Stomnät i plan – utgångspunkter och deras kvalité samt beräkningshandling
• Stomnät – utgångspunkter i höjd samt beräkningshandling
• Krav på särskilda kontroller, egenkontroller och dokumentationer vid mätningsarbeten
Dessutom ska instrument och mätmetoder som används vara anpassade för de krav som
toleranser anger. I SIS-TS 21143 anges olika instruments specifikationer för mätning.
Dessa tabeller är:
Tabell A.1 Totalstationer
Tabell A.2 Tillägg till klasser för tabell A.1 för automatisk inriktning
Tabell A.3 Avvägningsinstrument
Tabell A.4 Laserplangivare
Tabell A.5 Optiska lod/laserlod
Tabell A.6 Handburna laserlängdmätare
Vid beräkning eller bedömning av utsättningsnoggrannhet krävs även en bedömning

av montagetoleransens storlek. Denna anges inte i några dokument förutom i denna
publikation. Värdena är angivna utifrån insamlade erfarenhetsvärden med en variation
normalt på 6 – 10 mm i plan respektive höjd.
18
April 2015 Toleranser | Utsättning
I tabellen nedan anges två olika exempel på utsättningsmedelfel (standardosäkerhet)

relativt olika värden på byggplatstoleranser. I tabellens ANM-rad anges de grundvärden
som använts för beräkningarna.
Medelfel vid utsättning av hus
Byggplatstolerans T Medelfel vid utsättning Medelfel vid utsättning

i mm hus i mm hus i mm
T1 T2
5 - -
10 - 2
15 4 6
20 8 9
25 11 12
30 13 14
50 24 25
ANM: Medelfelet kan här ersättas av begreppet standardosäkerhet. (ca 68%

konfidensnivå). Beräkningarna i kolumn T1 bygger på Tu 8 mm och Tm 5 mm.
I kolumn T2 är Tu 10 mm och Tm 8 mm. Skillnaderna är som synes marginella.
Generellt vid utsättning gäller:
• Undvik att sätta ut på längre avstånd än cirka 40 m och minska avståndet om

skärpta krav föreligger
• Utsättning av komponenter kan ske på många sätt. Vanligt är dock någon av
följande metoder:
a) rätvinklig utsättning från sekundärlinje med konstruktörens mått
b) polär utsättning från känd linjeskärningspunkt
c) fri station – bestämd från yttre noggranna utgångspunkter ofta fasta prismor.
Se figur 6.1
Vid utsättning bör en bedömning ske om lämpligt mätmetodik och hur utsättningen
markeras för montaget. Värderingen ska ske utifrån ställda toleranskrav, hur konstruktören
utfört måttsättningen och den egna kunskapen.
Vid montaget av komponenter ska detta utföras med värdering av angivna toleranskrav
samt vad som är styrande för placering och infästning.
Innan montage av pelare ska det finnas ett protokoll från inmätning av grundskruvars
lägen. Mindre avvikelser kan ofta justeras i samband med montaget. Vid injustering av
pelaren i höjd är det oftast konsol eller pelartopp som är styrande. Om justering sker
i botten av pelaren ska delmåtten upp till konsol/pelartopp mätas som kontroll på
montagets nivå till grund för balkar och däck.
19
April 2015 Toleranser | Utsättning
I figurerna 6.1 a, b och c redovisas schematiskt de olika lägen för uppställning av totalstationer vid
utsättnings- och inmätningsuppgifter.
a) b)
c)
Fig 6.1a, b och c. De vanligaste utsättningsmetoderna.
I figuren ovan utförs inmätningen av den fria stationen i det här fallet genom mätning av riktning och
längder mot 4 fasta prismor i byggplatsens stomnät. Genom överbestämningen erhålls inmätningens
noggrannhet samtidigt som utgångspunkternas lägen kontrolleras vid beräkningen.
20
7 April 2015 Toleranser | Kontroll av mått
Kontroll av mått
7.1 Måttkontroll på fabrik
7.2 Måttkontroll på byggplats
7.1 Måttkontroll på fabrik

I betongelementfabrikens program för kvalitetssäkring redovisas egenkontrollens
omfattning. Denna bestäms med hänsyn till produkters och tillverkningens svårighetsgrad.
Egenkontrollen syftar till att beställd kvalitet uppnås på tillverkade produkter avseende
säkerhet, beständighet och funktionsduglighet.
Kontroll att anslutna fabrikers tillverkning bedrivs enligt godtaget kvalitetssäkringsprogram

ska utföras av ett ackrediterat certifieringsorgan.
Kontrollen indelas i:
• Grundkontroll
• Tilläggskontroll
7.1.1 Grundkontroll på fabrik

Grundkontrollen omfattar generella kontrollåtgärder för samtliga i fabriken tillverkade produkt-
slag. Omfattningen framgår av kvalitetssäkringsprogrammet och innehåller avseende mått
minst stickprov att
• Bestämmelsers måttkrav innehåll

• Angivna toleranser i detta häfte innehålls
Denna tillverkningskontroll utförs genom egenkontroll samt övervakande kontroll.
7.1.2 Tilläggskontroll på fabrik

Tilläggskontroll anges i en speciell kontrollplan om så erfordras för enskilt byggnadsobjekt
och omfattar då sådana mått som är väsentliga för konstruktionens funktion, säkerhet,
betongbeständighet samt estetik.
7.2 Måttkontroll på byggplats

Kontrollen kan indelas i:
• Mottagningskontroll av förtillverkade betongelement
• Utförandekontroll i form av okulär avsyning av alla arbeten på byggplats
• Delkontroll genom vissa mätningar
Beträffande kontrollmätning är följande standarder användbara för identifiering av mät-

punkter och val av metodik:
• SS 21141 Mätmetoder för byggnader och byggprodukter – Metoder och instrument
• SS 21142 Mätmetoder för byggnader och byggprodukter – Mätpunkters läge
7.2.1 Mottagningskontroll av betongelement på byggplatsen

Kontrollen avser normalt inte mått utan innefattar sådana delar som märkning, transport-
skador, lyftdon, sprickbildning och granskning av följesedel.
7.2.2 Utförandekontroll
Vid montage av betongelement ska alla arbeten avsynas. Krav kan vara dels normkrav,
dels objektbundna krav som anges i bygghandling. I samband med avsyning utförs
stickprovskontroller genom mätning.
21
22
8 April 2015 Toleranser | Tabeller
Tabeller
Tabell Produktslag
1 – 3 Pelare
4 – 6 Balkar
7 - 9 TT-och TT/F-plattor
10 – 12 HD/F-plattor
13 – 15 Massiva D- och D/F-plattor
16 – 18 Plattbärlag
19 – 21 Väggar
22 – 24 Skalvägg
25 – 27 Balkong, loftgång och trapplan
28 – 30 Trappor
31 Betongytor – Maximala ytavvikelser
För tabellerna är toleranser baserade på olika ursprung som anges i kolumnen för källa, enligt följande:
B avser branschstandard, vilket då är baserat på tidigare utgåva av detta dokument, juni 2009
P avser krav enligt produktstandard eller gemensamma regler (SS-EN 13369)
U avser krav enligt utförandestandard för betongkonstruktioner (SS-EN 13670)
Vid anslutning mot stålkonstruktion skall krav enligt SS-EN 1090-2 beaktas.
23
April 2015 Toleranser | Tabeller
Pelare
Tillverkningstoleranser Tabell 1
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Dimension och form

Lägst ±10
Längd ± L/1000 BP 101
Högst ±40
Höjd ≤ 500 mm ±5 BP 102
Höjd > 500 mm ± H/100 Högst ±30 BP 102
Bredd ≤ 500 mm ±5 BP 103
Bredd > 500 mm ± B/100 Högst ±30 BP 103
H/100 Lägst 5 BP 111
Skevhet hos tvärsnittet
B/100 Lägst 5 BP 111
Krokighet (kantrakhet) ± L/700 P 106
Vinkelavvikelse upplagsytor, ändar ± L sida /100 Lägst ±5 P 108
Avstånd pelartopp till konsol, konsol till konsol ± L/500 Lägst ±5 B -
Utkragning av konsol ± L sida /100 Lägst ±5 P -
Hål och ursparingar (diameter, längd och +1,5L sida /100 Lägst 8 BP 201
höjd) -5
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
Läge i längsled ±15 P 202

Läge i tvärled ±10 B 202
Läge i nivå ±5 B 203
För en grupp (≥ 2) gäller ovanstående 206

toleranser.
Inom gruppen halveras toleranserna. 207
Hål och ursparingar:

Hål i pelarfot ±3 B 202
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 2

Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa
Läge i sida ±6 ±6 B
Läge i nivå ±5 ±6 B
24
Byggplatstoleranser Tabell 3
Läge i sida ±20 B 301
Avstånd mellan angränsande pelare ±25 B 304

Lutning ± L/600 Lägst ±8 B 305
Avvikelse ifrån lodlinje i
∑h/(200 n) Högst 50 U 307
flervåningsbyggnad
Avvikelse mellan centrumlinjerna för Lägst 15

t/30 U 308
pelare Högst 30
Krökning hos pelare mellan två Lägst 15

h/300 U 309
våningsplan Högst 30
25
Balkar
Dimension och form

Längd ± L/1000 Lägst ±10 BP 101
Högst ±40
Höjd ≤ 500 mm ±5 BP 102
Höjd > 500 mm ±H/100 Högst ±30 BP 102
Bredd ≤ 500 mm ±5 BP 103
Bredd > 500 mm ±B/100 Högst ±30 BP 103
H/100 Lägst 5 P 111
Skevhet hos tvärsnittet
B/100 Lägst 5 P 111
Krokighet i sidled (kantrakhet) ±L/700 P 106
Vinkelavvikelse ändar ±L sida /100 Lägst ±5 P 108
Snedställning av det vertikala ±L/700 P 112

centralplanet
Avvikelse från medeluppböjning, ±L/700 P 109

slakarmerat
Avvikelse från medeluppböjning,
spännarmerat ±1,5 x L/700 P 109
Hål och ursparingar (diameter, längd och +1,5L sida /100 Lägst 8 P
201
höjd) -5 B

håltagningar etc.
För en grupp (≥ 2) gäller 206

ovanstående toleranser.
26

Avstånd mellan angränsande balkar ±L/600 Lägst ±20 UB 304

Högst ±25
Läget för balk/pelar-anslutning mätt i ±L sida /30 Lägst ±20 U 310

förhållande till pelaren
Läge för centrumlinje för upplaget när ±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 UB 311
lager används
Fogbredd vid upplag ±20 B 401

Fogsprång vid upplag 10 B 401
Horisontell rakhet hos balkar ±L/700 B 312
27
TT- och TT/F-plattor

Dimension och form

Längd ±(10+ L/1000) Högst ±20 B 101
Höjd ≤ 300 mm ±5 B P 102

Höjd > 300 mm ±10 B P 102
Bredd ±8 B 103
Krokighet i sidled (kantrakhet), ±L/1000 Lägst ±10 P 106

slakarmerat
Krokighet i sidled (kantrakhet),
spännarmerat ±1,5L/1000 Lägst ±10 P 106
Skevhet vid elementända, θ, ±15 P 113

horisontellt, slakarmerat
Skevhet vid elementända, θ,
horisontellt, spännarmerat ±22 P 113
Vinkelavvikelse på benen start och slut, ±8 B 108

slakarmerat
Vinkelavvikelse på benen start och slut,
spännarmerat ±12 B 108

L/500 Högst ±12 B P 109
spännarmerat
Hål och ursparingar (diameter, längd
±30 B 201
och höjd)
håltagningar etc
Läge i längsoch tvärled ±20 B 202

28

Läge i nivå vid upplag ±12 B 303
Läge för centrumlinje för upplaget
±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 UB 311
när lager används
Fogbredd mellan plattor +12, -8 B 401
L/500 Lägst 12 B 401
Fogsprång undersida plattor
Högst 30
29
HD/F-plattor
Dimension och form

Längd ±12 B 101
Höjd ≤ 180 mm +10, -5 P 102
Höjd < 380 mm ±10 B 102
Höjd ≥ 380 mm ±13 B 102
Bredd (plattor med fullbredd) ±5 BP 103
Bredd (sågade plattor) ±25 BP 103
Krokighet i sidled
±5 B 106
(plattor med full bredd)
Vinkelavvikelse för form ±8 B 108
±10 B 109
spännarmerat
Livtjocklek, individuellt -10 P -
Livtjocklek, totalt per element -20 P -
Flänstjocklek +15, -10 P -
Överytans buktighet (mätlängd = 0,2 m):
H < 380 mm ±10 B 107
H ≥ 380 mm ±13 B 107
Hål och ursparingar (längd och bredd) ±30 B 201

håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar:

när lager används
Fogbredd, undersida +12, -4 B 401
Fogsprång, undersida 1) 8 2) B 401
Fyllnadsgrad i fog +3, -10 B 306
1) Gäller för identiskt lika element

30
2) Vid ”dolt bjälklag” 10 mm
Massiva D- och D/F-plattor

Dimension och form

Längd ±12 B 101
Höjd ≤ 180 mm +10, -5 P 102
Höjd > 180 mm ±10 B 102
Bredd ±5 B 103
Krokighet i sidled (plattor med full bredd) ±5 B 106
Vinkelavvikelse för form ±8 B 108
Avvikelse från medeluppböjning ±10 B 109
Hål och ursparingar (diameter, längd och
±15 B 201
bredd)

håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar och
Avloppsgrodor:

toleranser.
Eldosor:

toleranser.
Läge i nivå +3, -5 B 203

31

när lager används
Fogbredd, undersida +12, -4 B 401
Fogsprång, undersida 1) 8 2) B 401
Fyllnadsgrad i fog +3, -10 B 306

32
Plattbärlag
Mått Toleranser mm
Måttdefinition
Klass A Klass B Källa A Källa B
Dimension och form
Längd ±10 ±20 B P 101
Höjd ±5 +10, -5 B P 102

Bredd (hel platta) +0, -2 +5, -10 B P 103
Bredd (ej hel platta) ±5 ±10 B P 103
Krokighet i sidled (hel platta) +0, 2 ±(5+L/1000) B P 106
Krokighet i sidled (ej hel platta) ±5 ±10 B P 106
Vinkelavvikelsen av form ±5 ±10 B P 108
±10 ±10 B P 109
spännarmerat
Buktighet (planhet) formsatt yta ±3 ±3 P P 406
överallt L=1,0 m
Buktighet (planhet) formsatt yta
överallt L=0,2 m ±1 ±1 P P 406
Hål och ursparingar (diameter,

±10 ±30 B P 201
längd och bredd)

håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar
och Avloppsgrodor:
Läge i längsled ±20 ±30 B B 202
Läge i tvärled ±10 ±20 B B 202
Läge i nivå ±5 ±5 B B 203

Inom gruppen halveras
toleranserna. 207
Eldosor:
Läge i längsoch tvärled ±10 ±20 B B 202

toleranserna. 205
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
Läge i längsled ±20 ±30 B B 202
Läge i tvärled ±10 ±20 B B 202
Vertikal position förbindningar ±10 ±10 P B -
33

Fogbredd undersida +12, -4 B 401
Fogsprång undersida 1) 8 2) B 401

34
Väggar
Toleranser mm
Mått Måttdefinition
Dimension och form

Höjd < 0,5 m ±3 ±8 P P 102
Höjd ≥ 0,5 m ±5 ±8 B B 102
Bredd < 0,5 m ±3 ±8 P P 103
Bredd ≥ 0,5 m ±5 ±8 P B 103
Tjocklek ≤ 0,5 m ±3 ±8 P B 104
Tjocklek > 0,5 m ±5 ±12 P B 104
Rätvinklighet L1 & L 2 ≤ 6,0 m ±5 ±14 P P 114
Rätvinklighet 6 < L1 & L 2 ≤ 10,0 m ±8 ±18 P P 114
Rätvinklighet L1 & L 2 > 10,0 m ±10 ±20 P P 114
Buktighet:
±2 ±4 P P 107
L = 0,2 m
±5 ±10 P P 107
L = 3,0 m
Vinkelavvikelse för form:
±3 ±8 P P 108
Tjocklek ≤ 0,5 m
±5 ±14 P P 108
Tjocklek > 0,5 m
Krokighet i sidled (kantrakhet):
±3 ±8 P P 106
L ≤ 0,5 m
±5 ±14 P P 106
L > 0,5 m
Hål och ursparingar (diameter,
längd och höjd):
±3 ±8 P P 201
L ≤ 0,5 m
±5 ±8 P B 201
L > 0,5 m
håltagningar etc.
Läge i längsoch tvärled ±10 ±15 P P 202
toleranserna. 207
Enstaka eldosor:
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
35
Tillverkningstoleranser Tabell 19 Fortsättning

Toleranser mm
Eldosor i grupp inom 500 mm:s
utbredning:
Läge i längsoch tvärled inom

±5 ±5 B B 204
gruppen
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
Eldosor sammansatt i grupp:
±2 ±2 B B 205
gruppen
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203

Läge i nivå mellan
±5 ±6 B
intilligande fönsteröppning
36
Toleranser mm
Läge i sida ±20 ±20 B B 301
Läge i nivå mellan
±10 ±13 B B 303
intilliggande fönsteröppning
Avstånd mellan intilliggande
±25 ±25 B B 304
väggar
H/600 H/600 B B 305
Lutning Lägst ±5 Lägst ±5
Högst ±20 Högst ±20
Avvikelse ifrån lodlinje i ∑h/(200 n) ∑h/(200 n) U U 307
flervåningsbyggnad Högst 50 Högst 50
t/30 t/30 U U 308
Avvikelse mellan
Lägst 15 Lägst 15
centrumlinjerna för väggar
Högst 30 Högst 30
h/300 h/300 U U 309
Krökning hos väggar mellan
Lägst 15 Lägst 15
två våningsplan
Högst 30 Högst 30
Fogbredd ±6 ±8 B B 401
Fogförskjutning insida/
±10 ±12 B B 401
utsida
Fogsprång insida / utsida 5 / 8 2) 8 1)/ 12 B B 401
Fogsprång upplag bjälklag 5 8 B B 401
1) Insida hisschakt dock 5 mm

2) För färdig fasad och fasad avsedd för tunnputs 6 mm
37
Skalvägg
Toleranser mm
Dimension och form

Höjd < 0,5 m ±3 ±8 P P 102
Höjd ≥ 0,5 m ±5 ±8 B B 102
Bredd < 0,5 m ±3 ±8 P P 103
Bredd ≥ 0,5 m ±5 ±8 P B 103
Tjocklek ≤ 0,5 m ±3 ±8 P B 104
Tjocklek > 0,5 m ±5 ±12 P B 104
Rätvinklighet L1 & L 2 ≤ 6,0 m ±5 ±14 P P 114
Rätvinklighet 6 < L1 & L 2 ≤ 10,0 m ±8 ±18 P P 114
Rätvinklighet L1 & L 2 > 10,0 m ±10 ±20 P P 114
Buktighet:
L = 0,2 m ±2 ±4 P P 107
L = 3,0 m ±5 ±10 P P 107
Vinkelavvikelse för form:
Tjocklek ≤ 0,5 m ±3 ±8 P P 108
Tjocklek > 0,5 m ±5 ±14 P P 108
Krokighet i sidled (kantrakhet):
L ≤ 0,5 m ±3 ±8 P P 106
L > 0,5 m ±5 ±14 P P 106
Hål och ursparingar (diameter, längd
och höjd)
±3 ±8 P P 201
L ≤ 0,5 m
±5 ±8 P B 201
L > 0,5 m
Infästningsdetaljer, håltagningar
etc.
Skruv, skruvfästen och fästplåtar mm:

toleranser.
Enstaka eldosor:
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
38
Tillverkningstoleranser Tabell 22 Fortsättning

Toleranser mm
Eldosor i grupp inom 500 mm:s
utbredning:
±5 ±5 B B 204
gruppen
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
Eldosor sammansatta i grupp:
±2 ±2 B B 205
gruppen
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203

Läge i nivå mellan intilliggande
±5 ±6 B
fönsteröppning
39
Toleranser mm
Läge i sida ±20 ±20 B B 301
Läge i nivå mellan intilliggande
±10 ±13 B B 303
fönsteröppning
Avstånd mellan intilliggande
±25 ±25 B B 304
skalväggar
H/600 H/600 B B 305
Lutning
Lägst ±5 Lägst ±5
Högst ±20 Högst ±20
Avvikelse ifrån lodlinje i ∑h/(200 n) ∑h/(200 n) U U 307

flervåningsbyggnad Högst 50 Högst 50
t/30 t/30 U U 308
Avvikelse mellan centrumlinjerna
Lägst 15 Lägst 15
för skalväggar
Högst 30 Högst 30
h/300 h/300 U U 309
Krökning hos skalväggar
Lägst 15 Lägst 15
mellan två våningsplan
Högst 30 Högst 30
Fogbredd ±6 ±8 B B 401
Fogförskjutning insida/utsida ±10 ±12 B B 401
Fogsprång insida/utsida 5/ 8 2) 8 1) / 12 B B 401
Fogsprång upplag/bjälklag 5 8 B B 401
1) Insida hisschakt dock 5 mm

2) För färdig fasad och fasad avsedd för tunnputs 6 mm
40
Balkong, loftgång och trapplan

Dimension och form

Längd ±12 B 101
Bredd ±12 B 103
+10 B 104
Tjocklek
-5
Rätvinklighet L1 & L 2 ≤ 6,0 m ±5 P 114
Rätvinklighet 6 < L1 & L 2 ≤ 10,0 m ±8 P 114
Rätvinklighet L1 & L 2 > 10,0 m ±10 P 114
Buktighet
L = 0,2 m ±2 P 107
L = 3,0 m ±5 P 107
Planhet vid upplag ±5 B 108
Hål och ursparingar (diameter, längd och
±10 B 201
höjd)

håltagningar etc.
Läge i längsoch tvärled ±10 P 202
toleranser.
Enstaka eldosor:
Läge i längsoch tvärled ±10 P 202
Läge i nivå +3, -5 B 203
Läge i längs- och tvärled ±10 B 202

41
Trappor
Dimension och form

Höjd ±10 B 102
Bredd ±10 P 103
Steghöjd (se notis nedan) ±5 P 110
Stegdjup ±12 B 110
Tjocklek trappkupa ≤ 0,15 m
+10, -5 P 104
Tjocklek trappkupa ≥ 0,40 m
±15 P 104
Mellanliggande värden kan interpoleras
Skevhet vid upplag:
ovansida ±3 B 105
undersida ±10 B 105
Planhet steg och trapplan:
Buktighet, mätlängd = 0,20 m Max 2,4 P 406
Buktighet, mätlängd = 1,0 m Max 4 P 406
håltagningar etc.
Skruvfästen och fästplåtar:
Notis: Max skillnad i höjd på två följande varandra steg är 6 mm. (enligt SS-EN 14843).

Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm
Läge i sida ±10 ±10
Läge i nivå ±5 ±6
L/500
Lutning tvärs gångriktning B 110
Lägst ±5 Högst±12
Lutning i gångriktning vid stegdjup minst
B
0,25 m:
Plana plansteg 1) ±2 B 110
Avvikelse från lutning: 2) B

Plansteg med lutning ±2 B 110
1) Bakfall får uppgå till högst 2 mm.

2) Där fall anges för lutning får bakfall inte förekomma.
42
Betongytor – Maximala ytavvikelser

Gäller för:
• Elementytor gjutna mot skivform av plåt, plywood ed
• Elementytor som bearbetats genom stålglättning, brädrivning eller rollning
• Elementytor som efterbearbetats genom maskinslipning
Klass
A1) B C
Tillåtet antal/m² av lokala toppar 2)
höjd 1 mm 0 10 20 402
höjd 2 mm 0 0 5 402
höjd 3 mm 0 0 3 402
Tillåtet antal/m² av gropar (porer) med djupet ≤ 5 mm: 3)
5-10 mm i diameter 10 20 50 403
Tillåten storlek i mm av språng 0 2 5 404
Tillåten storlek i mm av grader 0 0 5 405
1) Ytojämnhet enligt Klass A innebär att särskilda åtgärder erfordras vid tillverkning
2) Avser endast ytor som ska spacklas
3) Porer med större djup än 5 mm, och större diameter än 10 mm får ej förekomma
Beträffande betongytor se även Betongföreningens rapport nr 14 ”ATT BESKRIVA BETONGYTOR”

av Tage Hertzell.
Beställs hos Betongföreningen www.betong.se
43
44
9 April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
Måttdefinitioner
Tillverkningstoleranser – Dimensioner och form

Nr Mått Komponent Figur Kommentar
101 Längd Pelare Tolerans för längd gäller
Balkar samtliga sidor. Mäts på en eller
TT-och TT/F-plattor två sidor, ofta i kombination
HD/F-plattor med bestämning av ändytans
D- och D/F-plattor 100 vinkelavvikelse. (mäts 100 mm
Plattbärlag från kant om bredd > 500 mm
Balkong, loftgång & 100 annars mäts längs sidans mitt).
trapplan
102 Höjd Pelare Tolerans för höjd avser samtliga

Balkar sidor. Mäts i ändarna, 100 mm
TT-och TT/F-plattor in och/eller på mitten.
HD/F-plattor
0
10
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar 0
10 100 100
Skalvägg
Trappor
103 Bredd Pelare Mäts 100 mm in från resp.

Balkar sida och/eller på mitten av
TT-och TT/F-plattor elementet. Kan även mätas på
Alternativt
HD/F-plattor mitten av elementets ändytor.
100
D- och D/F-plattor
100
Plattbärlag
Väggar
100
Skalvägg
100
Balkong, loftgång & Alternativt

trapplan
Trappor
104 Tjocklek Väggar 100 Mäts 100 mm in vid varje hörn

Skalvägg eller vid upplagsytor.
Balkong, loftgång &
100
trapplan
Trappor
100
100
45
April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner

105 Skevhet Trappor Avser det fjärde hörnets av-
vikelse från ett plan genom
de tre övriga. Mäts 100 mm in
från hörnen eller i ev upplag-
sklackar.
106 Krokighet Pelare Avser avvikelse från en rät linje

(i sidled) Balkar mellan ändarna på elementet.
TT-och TT/F-plattor Mäts var som helst utmed
HD/F-plattor linjen. Krokighet kallas ibland
D- och D/F-plattor även kantrakhet.
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
107 Buktighet HD/F-plattor Avvikelse från en rät linje

(mät- Väggar längs elementets bredd eller
sträcka) Skalvägg höjd. Kan avse godtycklig
Balkong, loftgång sektion. Avvikelsen mäts på
mätsträckor 0.2 resp. 3.0 m.
Mätsträcka
Mätsträcka
108 Vinkel- Pelare Vinkelavvikelsen bestäms

avikelse Balkar utefter den kortare sidan.
tvärsnitt TT-och TT/F-plattor Kontrolleras normalt i alla fyra
form- HD/F-plattor hörnen. Upplag och tvärsnitt
upplagsytor D- och D/F-plattor mäts med vinkelhake.
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
trapplan
109 Avvikelse Balkar Avvikelse Jfr avsnittet 4.5 om

för upp- TT-och TT/F-plattor deformationer. Mäts på
böjning HD/F-plattor undersidan.
D- och D/F-plattor
Medeluppböjning
Plattbärlag
L
46

110 Planhet Trappor 1. Gångriktning. Anm.
Lutning Gångriktning kan i princip
Steghöjd likställas med gånglinje, som
Stegdjup är en konstruktionslinje med
1 konstant stegdjup minst 0,3 m
från anslutande väggar.
2 2. Stegdjup. Normalt minst 0,25

m. Mäts mitt på varje plansteg.
3
3. Stegbredd
Mått a) Lutning i gångriktning.

Mäts 10 mm in från innerresp.
c
ytterkant steg i gångriktning.
d Mäts på steg med minst 0,25 m
c
djup.
100 b 100
b b) Lutning tvärs gångriktning.
Mäts 100 mm in från resp. stegs
10
a a ytterkant.
10
c) Lutningsriktning för steg.

Buktighet 0,2 m alt. 1 m
mätlängd. Mäts i valfri riktning
A
på steg.
A) Steghöjd mäts mitt på varje

sättsteg.
111 Skevhet Pelare Skevhet (lutning) hos ett

∆
hos Balkar tvärsnitt med motstående sidor
tvärsnitt parallella.
47

112 Sned- Balkar Snedställning av det vertikala
y
ställning θ centralplanet.
L=balklängd.
113 Skevhet TT- och TT/F-plattor Skevheten i plan för ytelement.

ytelement
θ
114 Rätvinklig- Väggar Toleransen anges som
het Skalvägg L1 skillnaden i längd mellan två
ytelement Balkong, loftgång & diagonaler.
trapplan L2
L1 L2
48
Infästningsdetaljer, håltagningar etc

201 Dimen- Pelare Längd och bredd mäts längs
sionsmått Balkar två sidor. Svetsplåt mäts på
Längd, TT-och TT/F-plattor mitten.
Höjd, HD/F-plattor
Bredd D- och D/F-plattor
100
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
trapplan
202 Läge i Pelare Relateras till komponentens

längs- och Balkar sidor. Mäts på två ställen
tvärled TT-och TT/F-plattor för stora öppningar. Övriga
HD/F-plattor ingjutningsgods med två mått
D- och D/F-plattor (längs och tvärs).
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
trapplan
Trappor
203 Läge i nivå Pelare Avser nivåskillnad mellan

Balkar betongyta och skruvfäste/
TT-och TT/F-plattor skruv.
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
trapplan
Trappor
Avser nivåskillnad mellan
betongyta och fästplåtar.
Avser nivåskillnad mellan

betongyta och eldosor.
49

204 Eldosor i Pelare Avser avvikelse från teoretiskt
grupp inom Balkar läge i såväl horisontell som
500 mm:s D- och D/F-plattor vertikal riktning.
utbredning Plattbärlag
Väggar
Mätsträcka
Skalvägg
205 Eldosor Pelare Avser avvikelse från

samman- Balkar centrumlinjen i såväl horisontell
satta i D- och D/F-plattor som vertikal riktning.
grupp Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
206 Infästnings- Väggar Avser avvikelse från teoretiskt

detaljer i Skalvägg läge i såväl horisontell som
grupp inom Balkong, loftgång & vertikal riktning.
500 mm:s trapplan
utbredning Plattbärlag
Pelare
Mätsträcka
Balkar
207 Infästnings- Väggar Avser avvikelse från

detaljer Skalvägg centrumlinjen i såväl horisontell
i grupp Balkong, loftgång & som vertikal riktning.
(inom trapplan
gruppen) Plattbärlag
Pelare
Balkar
50
Byggplatstoleranser

301 Läge i sida Pelare Avser avvikelse från basmåttet
Balkar till närmaste sekundärlinje
TT-och TT/F-plattor (2 st). Kravet avser var som
HD/F-plattor helst utmed komponentens
D- och D/F-plattor höjd. Vanligtvis mäts läget vid
100 100
Plattbärlag komponentens botten och/eller
Väggar topp.
Skalvägg
trapplan
302 Läge i nivå Pelare Avser nivå i förhållande till när-

Balkar belägen sekundärpunkt i höjd
HD/F-plattor 100 100 (nivåfixpunkt). Kontrolleras i ök
D- och D/F-plattor eller uk.
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
trapplan
303 Läge i nivå TT- och TT/F-plattor Avser nivå i förhållande till
vid upplag Väggar närbelägen sekundärpunkt i
Läge i nivå Skalvägg höjd (nivåfixpunkt).
mellan Toleransen kan avse
fönster Läge i nivå komponentens överyta och
för uppslagsyta upplagsyta.
304 Avstånd Pelare 100 Toleransen avser avvikelser

mellan Balkar från nominellt mått mellan
100
Väggar närliggande komponenter.

Skalvägg Avser vilken nivå som helst
kontrolleras, vanligtvis i botten.
305 Lutning Pelare Avser avvikelse från ett

Väggar vertikalt eller horisontellt plan.
Skalvägg Gäller i två riktningar. Är en
längdberoende tolerans och
kan mätas på valfri mätsträcka.
306 Fyllnads- HD/F-plattor Avser nivåskillnad mellan den

grad i fog D- och D/F-plattor utfyllda fogens överyta och
+
elementets överyta. Måttet
- mäts i fogens mitt.
Anm: Runt fog förekommer

visst betongslam.
51

307 Läget hos Pelare Läget hos en pelare eller en
pelare eller Väggar ∆ vägg på varje våningsnivå,
vägg i fler- Skalvägg i förhållande till en vertikal
vånings- linje genom centrumlinjen
hn
byggnad på bottennivån i en
h3 flervåningsstomme;
Σh
h2 n är antalet våningar.
h1
308 Avvikelser Pelare Avvikelse mellan

mellan cen- Väggar t2 centrumlinjerna för pelare och
trumlinjer Skalvägg väggar.
∆
t = (t1 + t2)/2
t1
309 Krökning i Pelare Krökningen hos en pelare eller

vertikalled Väggar vägg mellan två angränsande
Skalvägg ∆ h våningsplan.
310 Läget hos Balkar Läget hos en balk-

en balk- & pelaranslutning mätt i
pelar- ∆ förhållande till pelaren.
anslutning Lsida = pelarmått i samma
Lsida
riktning som .
1
1 = balk, sektion
2 2 = pelare
311 Läge för Balkar Läge för centrumlinje för

centrum- TT- och TT/F-plattor upplaget.
linje för HD/F-plattor Lkant = avsett avstånd från
upplaget D- och D/F-plattor kanten.
när lager Lkant + ∆ 1 = Aktuell centrumlinje för
används upplaget.
1
312 Horisontell Balkar L Krökningen hos en balk.

rakhet hos L = fritt mått mellan
balkar ∆ upplag,
= maximal krökning mätt
mellan upplag.
52
Tillverkningstoleranser – Betongytor - ytjämnhet

Fogar Balkar Fogbredd mäts på element
401 fogbredd TT- och TT/F-plattor samt i topp och botten
(vid HD/F-plattor (100 mm in).
100
upplag) D- och D/F-plattor
fogsprång Plattbärlag Fogsprång är elementens
fogförskjut- Väggar avvikelse vid fogar för insida,
ning Skalvägg utsida, översida och vid upplag.
Plan
Sektion Fogförskjutning är en avvikelse
som avser fogens utseende-
förskjutning i höjd eller sidled.
402 Toppar Samtliga produkter Avser lokal upphöjning. Mäts

10
00 med tolk, där antal över-
skridanden per m2 räknas. Olika
1000 toleranser för höjder finns.
403 Gropar Samtliga produkter Avser lokal fördjupning.

Mäts med tolk där antal
100
överskridanden per m2 räknas.

0
1000
404 Språng Samtliga produkter Avser trappstegsformade

förskjutningar som mäts med
tolk.
53

405 Grader Samtliga produkter Avser långsträckt upphöjning
som kontrollmäts med tolk.
406 Planhet Plattbärlag Verifieras genom kontrollmät-

Trappor ning av gjutform med linjal
med längd L enligt tabell.
54
www.svenskbetong.se

Toleranser For Betongelement 2015-05-06

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Toleranser For Betongelement 2015-05-06

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Toleranser för

2 Toleranser satta i system 4

4 Toleranser för betongelement 9

6 Utsättning och montage 18

Innehållet är baserat på de standarder

Många fördelar att bygga med betongelement

En förutsättning för detta är att projektering och byggande baseras på en rationell

Toleranser satta i system

2.1 Toleransers samband

Genom att sammanväga komponenternas tillverknings-­ , utsättnings­

Sammansatt Sammansatt Lägetolerans

Toleranskrav för ”det slutliga utförandet” (byggplatstoleranser) anges i beskrivningen

Den generella beteckningen för toleranserna är

De i tabellerna 1–31 (avsnitt 8) angivna toleranserna gäller som normalvärden. Om part så

Deformationer på grund av förspänning och yttre belastning innefattas inte i tolerans-

Värdet av en medveten måttkoordinering och bestämning av de toleranskrav, som följer

Genom lösningar med justeringsmöjlighet i konstruktioners kompletteringar av tillbehör

1. Pelare 6. Ställskruvar svetsas

Fig 2.2 Exempel på detaljlösning vid upplag med justeringsanordning.

3.1 Modulsamordning och modulprojektering

För information om modultekniken hänvisas till:

Se även måtthantering i Bygghandlingar 90.

3.2 Några definitioner och standarder

För åskådlighetens skull har kantlinjerna överdrivits.

För enskilda mätningar av mått hänvisas till standarderna

Eftersom beställaren som regel endast är intresserad av slutresultatet, anger denne

3.3 Exempel på toleransberäkning

T2 = a x Tt2 + b x Tu2 + c x Tm2

Beakta att tillverkningstoleransen i formeln ska vara en sammanvägning av de olika

Beräkna resulterande byggplatstolerans. Med a=b=c = 1,0 erhålls:

Toleranser för betongelement

4.1 Toleranser och måttsättning

Sekundärlinjerna har följande funktion i byggnader (eller utvändigt):

Sekundärlinjerna läggs ut med inbördes toleranser på 3 mm enligt SIS-TS 21143 avsnitt

6 500 10 400 14 500

Fig 4.1 Placering av sekundärlinjer.

Komponentens storlek anges med dimensionsmått. Se fig.4.2.

• Pilmåtten och toleranser för läge överensstämmer

500 5 400 7 700

Fig 4.2 Exempel på lägemåttsättning med pilmått.

Måttsättning av nivåer relateras toleransmässigt till en närbelägen sekundärpunkt i nivå

Fig 4.3 Toleranssättning av fönsteröppning.

4.2 Toleransers giltighet

För mer information se även SIS-TS 21143.

Deformationer uppstår till följd av belastning, förspänning, krypning och krympning av

Avvikelser på deformationer enligt ovan bestäms genom att i aktuell byggnad

Överbestämningar för pelare och väggelement

Fig 4.5 Överbestämningsmått för pelare och väggar

I figur 4.6 visas montagetoleranser hos fasadelement med centrering av elementen

UTAN ÖVERBESTÄMNING MED ÖVERBESTÄMNING

Andra exempel på överbestämningar kan vara:

Vid projektering och upprättande av beskrivning ska projektör beakta de överbestämningar

4.8 Toleranskrav enligt SS-EN 13670 och SS 137006

4.9 Toleranser för betongelement

Tabell Produktslag Innehåll

Ingjutningsgods och håltagningar

Fig 5.1 Tillverkningstolerans för läge i elementet.

Om byggplatstoleranser anges för ingjutningsgods, håltagningar och dylikt avser de

Fig 5.2 Byggplatstolerans för läge.

Ingjutningsgods och håltagningar kan ibland kräva skärpta toleranskrav. Konstruktören

ANM. I figurerna 5.3 och 5.4 är inte lutningstoleranser specificerade.

Tolerans i % för lutning

Utsättning och montage

Genom att sammanväga komponenternas tillverknings- , utsättnings

Läge i längsoch tvärled ±20 B 202