ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONS

Klas Eklund, SEB:s

Senior Economist,

Naturl!gtvis
om en sär­deles
dyr affär.

Sid 11
Sid 8

En bilaga från Naturskyddsföreningen

180 000 Julklappstips
e dlem m ar Vem ska bort?
m Ny bok som
skapar
resultat! provocerar. Sid 8

Naturen bjuder
på gratisskydd.
Vad ger vi tillbaka?
Intervju med generalsekreterare
Svante Axelsson. Sid 2

KOCKEN CAROLA
Fixar godare, billigare och
nyttigare lunch till barnen.
Sid 12

Modeskaparen
OM HAVSDEMONER OCH JULES
VERNE SOM INSPIRATION FÖR
HÅLLBART MODE

Bea
Szenfeld Sid 6–7

Gröna gaffeln ”Blunda och föreställ dig att din finaste

Naturskyddsföreningen hjälper dig naturupplevelse vore omöjlig för dina barn
att äta mer grönt på lunchen. eller barnbarn.” Mikael Karlsson på
Sid 13 Naturskyddsföreningens höstkonferens.  Sid 10–11

Distribueras med Dagens Nyheter 2010.11.24. Frågor besvaras av Naturskyddsföreningens kommunikationschef Maria Ling, 08-702 65 65.
 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONS ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONS

Företag sponsrar miljön

Hundratals företag har valt att visa sitt miljöengage­
mang genom att sponsra Naturskyddsföreningen.
Ge din personal en miljösmart julklapp genom att bli
miljösponsor; naturskyddsforeningen.se/sponsor
? varför
ekologisk t?
➼ Om du handlar ekologiskt
bidrar du bland annat till:
1. Mindre gifter
Visste du att en vindruva kan inne­
hålla rester av 26 olika bekämpnings­
medel? Välj ekologiskt, så undviker du
giftrester både i maten och i naturen.
2. Naturliga kretslopp
Ekologiska gårdar odlar själva det
mesta av djurens mat – sedan
bjuder djuren på gödsel som tack!

Forts. sid. 7 ]
Vi är bäst på
tätortsnära natur
Foto: iStockphoto Foto: iStockphoto

Människor mår bra av att vistas i naturen, det har vi i

Sollentuna tagit fasta på. Möjligheterna att möta den
Skogen som biologiska mångfalden är stora. Här finns allt från sko-
gen runt knuten till den mer svårtillgängliga vildmarken,
klassrum
Forskning visar att barn som vistas
Naturen får det historiska odlingslandskapet och glittrande sjöar.
Vill du möta skogens fågelliv eller ängarnas blomster?
Välkommen när du vill att uppleva tystnaden, kravlös-

jobba gratis
mycket utomhus är friskare, mindre
stressade och mer koncentrerade heten, skönheten, dofterna, ljuden, slingrande grusvägar,
än andra barn. Därför utbildar Natur­ kontrasterna och närheten till historien. Om du inte
skyddsföreningen just nu 1300 lärare i har möjlighet att besöka Sollentunas natur redan idag
att använda skogen som klassrum. Det går det bra att läsa mer på www.sollentuna.se under
innebär att minst 25 000 barn i 22 kom­ rubriken Se & göra/Ut i naturen.
muner har chansen att lära sig matte, FOTO: STEFAN ÖRTENBLAD
engelska och svenska utomhus.
Ozonskiktet ger oss skydd mot cancer. Men trots att det är en av naturens livs­
viktiga gratistjänster, har vi varit på väg att förstöra det. Svante Axelsson menar
att prislappar på naturens tjänster kan vara en nyckel till att rädda vår planet.
Text: Håkan Årblom • Foto: T. Busch-Christensen
Foto: iStockphoto

D et är ett slags uppvaknande, att förstå

att naturen gör många gratisjobb åt
oss. Ett tydligt exempel är polline­
ring. Om bina inte befruktar blommorna blir
det inga skördar av frukt och bär. I vissa om­
Hjälp till! Bli
råden i Kina måste människor numera polli­
nera äppelträd för hand, eftersom bekämp­

medlem
Stöd vårt viktiga ningsmedel tagit död på insekterna, berättar

i dag
miljöarbete. Naturskyddsföreningens generalsekreterare
➼ Sms:a MEDLEM Svante Axelsson.
till 72 900 så skickar – Det är ett tydligt exempel på vad som
händer när naturens gratistjänster slutar fun­
vi en avi hem till dig.
gera. Ozonskiktet är en annan tjänst som natu­ www.sollentuna.se
Medlemskapet kostar 24 kr/mån.
ren bjuder på, ett cancerskydd som fungerade,
men som vi höll på att förstöra innan vi insåg
skadan. Nu verkar ozonskiktet sakta börja läka
Skogen efter att naturvården slog larm och politiker
agerat tillsammans på internationell nivå. Vi
runt knuten människor behöver helt enkelt en fungerande

”Enorm möjlighet att påverka”

en hälsokick
Skog som ligger nära människor är
av stor betydelse. Den renar luft och
vatten, och ger oss bättre hälsa. Det är i
närskogen som människor får rekreation
i vardagen och chans att lära känna vilda
växter och djur.
Naturskyddsföreningen ville ta reda
på vilka kommuner som värnar den
tätortsnära skogen. Vi
skickade ut en enkät
till landets alla kom­
natur som kan förse oss med gratistjänster.
Vad behöver vi göra för att skydda de
här gratistjänsterna?
– För det första måste vi se klart att natu­
ren är i kris och vi är beroende av den, mer än
vad vi tror. Allt levande på planeten hänger
ihop och påverkar varandra. När en art rycks Pensionen är det största – Kunderna ska känna sig trygga i att
bort eller en livsmiljö förstörs kan det få för­ kapital de flesta människor deras pengar bidrar till en bättre värld Följ SPP:s arbete
ödande konsekvenser och kedjeeffekter. När medan vi förvaltar dem. Många tänker med Samhälls­
någonsin kommer att ha. Att r:
de insikterna infunnit sig uppstår ett slags kanske inte på vilken otrolig möjlighet ansvar på Twitte
vördnad och respekt för naturen. Det är inte
– Vi har maximerat BNP, men förlorat i naturkapital. Det är stora pengar det handlar om, säger Svante placera dem i verksamheter att påverka pensionspengarna är – det ww w. tw itte r.c om /
Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
vettigt att vi skadar alla våra medarbetare i som bidrar till ett hållbart kan röra sig om flera miljoner per person. stinabillinger
naturen – i stället borde vi börja samarbeta samhälle är en enorm Att låta pengarna investeras i goda verk­
med dem. de som rent krasst kan se att det är stora det finns andra värden än de som går att mäta samheter är ett enkelt sätt att göra stor nytta,
möjlighet att påverka.

V
muner och poängsatte Har vi inte fattat att det är så illa ställt? pengar som står på spel. i form av nytta. Att naturen är vacker, ger oss säger Stina Billinger.
svaren. Här är de – Mångfald är något som är svårt att ta till Men någon ska väl också betala höga ro och gör oss lyckliga är ju också ett värde i vill att våra kunder ska ha en
kommuner som fått sig. De flesta tycker att det är kul att det finns böter? som inte syns i dagens bokföring. bra värld när det är dags att gå i I SPP:s noggranna analys där cirka 90
högst poäng: mängder med olika växter och djur. Men att – Ja, de som förstör för oss alla ska betala. pension, säger Stina Billinger, sam­ olika parametrar vägs in, sållas de bolag
den biologiska mångfalden är grundläggande Naturen är ett gemensamt ”kapital”. Den hällsansvarsstrateg på SPP. som är bland de sämsta 10 procenten på att
1. Sollentuna 31 poäng för samhällsekonomin, jobben och hela vår grundprincipen har accepterats, men prakti­ Den som letar efter etiska fonder hos ta samhällsansvar ut. Inte heller de bolag
2. Hagfors 25 poäng välfärd tror jag inte att många har fattat. seras allt för sällan. Om gratistjänsterna får SPP får leta länge. Här genomsyras alla som är sämst på klimatinsatser i de indus­
3. Botkyrka 24 poäng
3. Norrköping 24 poäng
Hur ska vi då fixa det här?
– Framför allt genom styrmedel och pris­
prislappar, blir det lättare att beräkna vad de
som förstör ska betala – det måste åtminstone
Fem enkla saker ... pensionsförsäkringar av samma höga stan­
dard: inga pensionspengar investeras i verk­
trier som har störst utsläpp av växthusgaser,
får vara med i pensionsportföljen. De bolag
4. Lycksele 23 poäng sättning av naturens gratistjänster. Visst kos­ vara i nivå med hur mycket naturkapitalet ... du kan göra för den samheter som inte når upp till SPP:s högt som rankas högst blir premierade.
4. Sundbyberg 23 poäng tar det att åtgärda miljöproblemen, men pri­ minskar. biologiska mångfalden: ställda krav på miljö och hållbarhet. – Vi uppmuntrar, lyfter fram och inves­
4. Täby 23 poäng set blir många gånger högre om vi inte agerar. Ska vi kanske offra vissa arter till för- • Odla timjan och lavendel på terar i dem. Vi vill att det ska bli en morot – Att låta pensionspengarna investeras i goda verksamheter är ett enkelt sätt att

Fakta
5. Nacka 22 poäng Den insikten fick många politiker i och med mån för andra arters överlevnad? balkongen inte bara för dem, utan även för de bolag göra stor nytta, säger Stina Billinger, samhällsansvarsstrateg på SPP.
5. Västerås 22 poäng Sternrapporten, där världens ekonomer be­ – Nej, vi tycker inte det. Det finns forskare • Låt en del av gräsmattan bli en som inte håller måttet, att de ska inspirera
6. Aneby 21 poäng räknade vad klimatförändringarna kostar om som har tagit fram listor med prioriterade ar­ blomsteräng till förbättringar hos andra, menar Stina bete och samhällsansvar kan leda till att vi säl­ gäller även den egna verksamheten. Grund­
6. Boxholm 21 poäng vi inte gör något. FN har gjort en liknande ter som sannolikt är viktiga för att bära upp • Välj så mycket ekologiskt och SPP avstår från att investera i företag Billinger. jer våra aktier och obligationer i det aktuella principen för miljöarbetet är att i möjligaste
6. Helsingborg 21 poäng beräkning för mångfalden. När naturen vär­ olika ekologiska system. Haken är att det miljömärkt som möjligt som medverkar till: bolaget. Det är ett starkt incitament för att få i mån reducera utsläpp och påverkan. Det
6. Lomma 21 poäng deras i kronor och ören når vårt budskap om finns arter som vi fortfarande vet väldigt lite • Plantera en sälg • kränkningar av de mänskliga Men det gäller också att föra en dialog gång en diskussion, säger Stina Billinger. som inte kan reduceras klimatkompenserar
Max var 34 poäng. att rädda naturen fram till en ny målgrupp – om, men som kanske är oerhört viktiga. Och • Återvinn allt papper rättigheterna med de bolag som har miljömässiga utma­ Många miljömedvetna handlingar innebär SPP för.
• korruption ningar. Som ägare i Statoil har SPP ställt krav att vi som kunder får betala lite mer. Med
• allvarlig miljöskada på att företaget ska ta avstånd från oljesands­ SPP:s fonder är det precis tvärt om.
• produktion av landminor, kluster- utvinningen i Kanada, en verksamhet som – Långsiktiga företag som jobbar syste­
och atomvapen inte bara är extraordinärt energikrävande, matiskt med miljöansvar är mer lönsamma
Intelligent kommunikation sedan 1984. • produktion av tobak utan också utarmar marken och gör den på lång sikt. Genom att väga in miljöaspek­
Projektledare: Conny Unéus Textansvarig: Ulrica Segersten För information om intelligent kommunikation, kontakta SPP undviker också de sämsta bola- obeboelig i framtiden. terna tryggar vi den värld som våra kunder
Vid frågor om innehållet, kontakta: maria.ling@naturskyddsforeningen.se
www.naturskyddsforeningen.se Texter: Håkan Årblom Grafisk formgivare: Tove Engström Conny Unéus, 070-373 30 70. www.inpress.com gen på miljöarbete och samhällsan- – Vi vill utöva vår makt som ägare på ett ska leva i efter pensionen.
Bli vår kompis på Facebook: www.facebook.com/naturskyddsforeningen Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group svar i högriskindustrier. positivt sätt. Brott mot våra krav om miljöar­ SPP:s starka miljö- och hållbarhetsprofil www.spp.se

2 Naturligtv!s Naturligtv!s 3
ANNONS
Mums med musslor
Att äta odlade musslor är inte bara gott, det är
miljösmart också. Blåmusslor renar havet på
näringsämnen, vilket gör att vi får friskare hav.
Foto: iStockphoto
Mangrove
R ä k o d l ing
f ö r e
Mangroveskogarna är ett av världens viktigaste ekosystem, som nu håller på att förstöras av jätteräkan.
Våga vägra
jätteräka
Den slår ut allt i sin väg. Värdefulla ekosystem skövlas och lokal­
befolkningen trängs bort. Dessutom bär den på ett virus som hotar
att knäcka våra svenska skaldjur. Dags att sätta stopp för jätteräkan.
Text: Håkan Årblom • Foto: iStockphoto
J
ätteräkan är på väg att förstöra
ett av världens mest värdefulla ekosys­
tem – mangroveskogarna. Orsaken till
att ungefär hälften av ekosystemen redan är
borta, är odlingarna där jätteräkan föds upp.
Följderna är katastrofala för både natur och
människor.
– Mangroveekosystemet har i dag en viktig
funktion ur flera aspekter: det fungerar som
barnkammare åt fiskar, skaldjur och andra or­
ganismer. Det är en av världens viktigaste för­
varingsplatser av kol. Det skyddar mot stor­
mar och hindrar havet från att förstöra byar.
Dessutom fungerar det som reningsfilter för
vattnet, säger Kajsa Garpe, handläggare för
marina ekosystem och fiske på Natur­skydds­
föreningen.
När mangroveekosystemet sätts ur
spel, får det enorma konsekvenser för den
omgivande miljön. Lokalbefolkningen drab­
bas hårt.
– Miljontals människor förlorar inte bara
tillträde till områden som försett dem med
4 Naturligtv!s
Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen
Visste du att ...
… förödelsen efter tsunamin i Sydost­
asien 2004 troligtvis skulle ha varit mindre
om jätteräkodlingarna inte hade funnits?
– Det finns flera skäl till att sluta köpa jätteräkor.
Både ur ett socialt och ekologiskt perspektiv är
räkodlingarna ohållbara, säger Kajsa Garpe.
virke, ved, fisk och skaldjur – de får även min­
dre fiskfångster eftersom miljön där fiskarna
växer upp har förstörts.
Kajsa Garpe berättar om stora kustom­
råden som har ödelagts: först har människor
tvingats flytta på grund av räkindustrins fram­
fart. Sedan har odlingarna tvingats flytta vidare
Är fisken i disken grön?
Med fiskväljaren i Grön Guide kan du kolla upp fisken när du står i butiken
och ska handla inför julen. Ladda ner den gratis till din iPhone. Nu finns
guiden också för Android.
Mangrove
ling
efter räkod
Foto: iStockphoto
på grund av att de har kollapsat. Kvar lämnas
stora landområden som förlorat sitt värde.
– Räkorna odlas väldigt tätt och då sprids
ofta ett virus som slår ut odlingarna – trots att
jätteräkorna får en hel del antibiotika och
andra kemikalier med jämna mellanrum.
Gifterna läcker sedan ut i hav och grundvatten.
Lokalbefolkningens mark går inte att bruka
längre och människor måste ibland vandra
flera kilometer för att hämta rent vatten.
Men tro nu inte att problemen är
över efter att jätteräkorna anlänt till Sverige.
De kan nämligen ta med sig ett virus som kan
angripa samtliga skaldjur i Sverige.
– Många av de tropiska jätteräkor som lig­
ger i våra frysdiskar kan vara smittade med ett
virus som spridits från Sydostasien till alla räk­
producerande länder utom Australien. Om
någon använder en räka som agn, eller slänger
skal i sjön eller i havet, kan smittan vara ett
faktum även hos oss, säger Kajsa Garpe.
Hur ska vi förebygga att viruset sprids?
– Köp inga jätteräkor. Du som redan har
ANNONS
Foto: Susanne Walström
jätteräkor i kyl eller frys – se till att varken
räkor eller skal hamnar i vatten.
Ditt råd är alltså att vi bör sluta köpa
jätteräkor?
– Ja. Att köpa jätteräkor är inte ett bra miljö­
val i dag. Ur ett ekologiskt och socialt perspek­
tiv är räkodlingarna ohållbara. Även mängden
kemikalier som används bör avskräcka. Själv
skulle jag aldrig stoppa i mig en jätteräka.
Tänk gärna på:
• Scampi, tigerräkor, gambas – alla är
jätteräkor. Undvik dem, så gör du en
stor insats för miljön.
• Byt ut räkan på sushin.
• Skippa även ekologiska eller miljömärkta
jätteräkor. Det finns inga jätteräkor som
odlats på ett schyst sätt i dag.
• Naturskyddsföreningen återplanterar
mangrove och arbetar för att förhindra
expansionen av jätteräkodlingar.
ANNONS från Naturskyddsföreningen
Hela denna bilaga är en annons från  Naturskyddsföreningen ANNONS
Naturen i stadens famn
Närhet till naturen,
även för dem som
bor i staden. Det har
Västerås stad för
ögonen när en
handlingsplan tar
sikte på framtiden.
A xlarna sjunker ner. Stressen rin­
ner av. Luften känns renare och
hjärnan piggnar till.
– Det handlar om de omätbara värdena
som den tätortsnära naturen ger – att lätt
komma ut och ta den där sista kvällsprome­
naden, berättar Liv Lötberg som är stadsbio­
log i Västerås stad.
Vi står i en park på Djäkneberget, bara
någon minut från stadens köpstråk.
– I den där dammen där borta, pekar
hon, finns det både mindre och större
vattensalamandrar, tusentals grodor och
paddor på vårarna. Då är det ett riktigt
skådespel här för Västeråsbor och turister.
Liv Lötberg tar oss sedan ut på en rund­
tur i stadens omgivningar, i och förbi olika
grönområden, och hamnar till slut på
Björnön, ett av kommunens naturreservat.
Här finns en stor badplats, flera motions­
spår och inte minst prunkande grönska
med flera gigantiska tallar och ekar. Ändå Västeråsbon Marlene Odell besöker Björnön fyra, fem gånger i veckan för att promenera eller jogga.
är vi bara några minuter från stadskärnan. – Det här är mitt smultronställe i Västerås. Härligt med frisk luft, vacker natur och närheten till Mälaren, säger hon.
– Det är just de här gröna värdena som
vi i staden vill tillgängligöra för allt fler För det finns verkligen gott om gröna ter i dag framför allt påträffas inne i städer. är att jobba för att Västeråsbor­na ska få
Västeråsbor. Vi vet sedan länge att naturen ytor runt staden. Förutom stora arealer skyd­ Här har myndigheter och invånare, uppleva och se de gröna värden som finns
har en positiv inverkan på människor ur ­dade reservat som Ängsö, Asköviken-Tidö, enligt Liv Lötberg, ett ansvar att värna om här. Det är något att vara stolt över.
folkhälsosynvinkel – både fysiskt och psy­ Häst­holm­arna, Ridö-Sundbyholms­arki­pe­ dessa värden så att arterna kan leva kvar.
kiskt. Därför ska det vara enkelt för alla att lagen och Gäddeholms herrgård, finns det
komma ut och ta den där promenaden, flera stadsnära skogar och grönområden. – Det är viktigt att skydda de områden
även om man bor i stan, säger Liv Lötberg, vi redan har, men vi måste också skapa
som är uppriktigt stolt över att man i kom­ De stadsnära skogarna och parkerna fler. Det handlar om att utveckla även de
munen har insett att stadens natur- och fungerar som viktiga naturkorridorer för mindre skogs- och naturområden som
kulturmiljöer är en fantastisk resurs. rekreation, men är även viktiga för beva­ bara täcker en hektar, eller som vi också
– Tillgången på strövområden och randet av biologisk mångfald. De blir en kallar tätortsnära skogar. Dessa grönom­
vacker natur är en viktig faktor att tillva­ möjlighet för växter och djur att kunna råden fungerar inte bara som viktiga när­
rata för att locka människor att vilja bo i förflytta sig mellan barrskogarna i norr strövområden och för att bevara biologisk
och besöka Västerås. Behovet av områden till Mälaren i söder. Just de här kilarna vill mångfald, utan har även samhällsekono­
för friskvård och rekreation står högt i Liv Lötberg värna lite extra om. miska och ekologiska funktioner.
kurs hos kommuninvånarna och är något – I takt med att skogs- och odlingsland­ Vi står på en strand i utkanten av
som bör uppmärksammats i större grad skapet förändrats till mer storskalig pro­ Björnön och blickar ut över vattnet in
vid utvecklingen av staden. duktion, har nödvändiga strukturer som mot staden, som är väl synlig. Lite fågel­
gamla grova träd, död ved och blomrika kvitter i bakgrunden. Lövprassel i träden,
Därför är det glädjande att Västerås marker blivit något av en bristvara. Dessa som för länge sedan skiftat färg. En jog­
nu har tagit fram en handlingsplan för att strukturer finns däremot kvar i till exempel gare lunkar förbi med ett nöjt leende. Det Det ska vara lätt att komma ut i
fortsätta arbetet med att värna, vårda och parker, stadsnära skogar och på kyrkogår­ är lätt att förstå de där omätbara värdena naturen – även för stadsbor, menar
visa kommunens rika natur-, kultur- och dar, vilket har resulterat i att många av våra som Liv Lötberg pratar om. Liv Lötberg som är stadsbiolog i
friluftsvärden. ovanligaste skogs- och odlingslandskapsar­ – Jag känner verkligen hur viktigt det Västerås stad.
Mot mer
tätortsnära natur i Västerås
• Västerås kommun har cirka 130 000 invånare. Kommunens Västerås får därmed ett värdefullt redskap för dem som
skogsinnehav är cirka 5 000 hektar, varav tätortsnära sko- jobbar med natur- och kulturmiljövård.
gar och natur/kulturreservat är cirka 2 500 hektar. • Västerås stad arbetar med Västerås­baro­metern, ett
• Besök gärna Naturskolan vid Asköviken, www.vasteras. webbverktyg för att få bättre koll på miljö- och folkhälso-
se/naturskolanaskoviken och få en av Sveriges vackraste målen, vilka delvis baseras på de nationella miljömålen.
naturupplevelser. • I Västerås finns sammanlagt 18 naturreservat och 1 kultur-
• 2009 lades ett förslag till en handlingsplan för natur- och reservat. På www.lansstyrelsen.se/vastmanland kan du
kulturmiljön fram. Planen gäller för perioden 2010–2015. läsa mer om reservaten och hur du hittar dem.
www.vasteras.se
Naturligtv!s 5
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONS ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONS

?
”Hallå, jag har
varit medlem i Natur­
skyddsföreningen.”
Gör som Selma och Anders gjorde
– stöd vårt viktiga miljöarbete.
Världens tuffaste miljömärkning varför 3. Fler fåglar & blommor Kärlek till havet
 Selma Lagerlöf ➼ Sms:a MEDLEM till 72 900 ekologisk t?

Foto: iStockphoto
Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens miljömärkning. Visste du att den miljö­ Kring en ekologisk gård finns 30 procent mer fåglar, Följ med på en hisnande resa i havets salta,
så skickar vi en avi hem till dig. farliga tensiden LAS i princip har försvunnit från svenska tvättmedel, tack vare ➼ Om du handlar ekologiskt insekter och växter, eftersom inga kemiska bekämp­ våta värld. Beställ Planeten Havet på
”Jag med!”
Medlemskapet kostar 24 kr/mån. att så många valt tvättmedel märkta med Bra Miljöval? Det är unikt i världen! bidrar du bland annat till: ningsmedel används. naturskyddsforeningen.se/butiken
 Anders Zorn Forts. sid. 10 ]

”
”Jag vill att Vi tycker till
finansministern om skogs­
ska se mitt vårdslagen
departement
som en tillgång Fler konstnärer som värnat naturen
i statsbudgeten
– inte som
en utgift.” På upptäcktsresa Konstnärer som Albert Engström, Isaac Grünewald och
Bruno Liljefors hade runt förra sekelskiftet tröttnat på stor­stadens
snobberi och uppblåsthet. De lyfte gärna fram kärleken till naturen
och stödde aktivt Naturskyddsföreningens arbete.

under havet med

Miljöminister
Andreas Flera skogsbolag avverkar
Carlgren på värdefulla naturskogar med rödlistade
Foto: Gunnar Seijbold

FN-mötet om arter. Då bryter de mot regler i skogs­

vårdslagen som de har gått med på att

Bea Szenfeld
biologisk
mångfald i följa. Om deras avverkning fortsätter,
Nagoya, Japan riskerar vi att förlora biotoper som är
avgörande för att kunna bevara den
biologiska mångfalden.

Visste du att ...

Varför tycker Naturskydds­
föreningen att skogsvårdslagen
ska ändras?
– Vi anser att markägare inte ska
… Taxi 020 utbildar en del av sina Hon inspireras av sjöstjärnor, blåsfiskar och stjärnkoraller. Dessutom Gör som Bea Szenfeld – bli
kunna bryta mot skogsvårdslagens
förare i sparsam körning? Tänk om alla Naturskydds­föreningens kompis på Facebook!
bilförare skulle köra sparsamt, då skulle
tar modeskaparen Bea Szenfeld intryck av Jules Vernes havs­ Det är redan 11 000 som följer oss. regler om hänsyn till natur- och kultur­
demoner i ”En världsomsegling under havet” när hennes strandkollektion värden utan påföljder. Lagen är allt för

B
vi slippa 1 250 000 ton koldioxidutsläpp – Klart man ska vara med i Naturskydds­
svag, men de regler som finns ska åt­
per år. Det motsvarar 430 000 svenska ”Sur la Plage” kommer upp till ytan. En kollektion tillverkad helt i papper. föreningens Facebook-grupp. Det är ett enkelt sätt
minstone följas, säger Jonas Rudberg,
bilisters årliga bilresande! Massor att hålla sig uppdaterad om vad som händer runt
av tips på hur du blir en Text: Håkan Årblom • Foto: www.szenfeld.com
omkring oss, säger Bea Szenfeld. skogshandläggare på
smart bilist finns på Naturskyddsföreningen.
naturskydds­
foreningen.se/ Bea Szenfeld är på språng mellan uppdragen – pärlor och tidlösa baddräkter i fjällig volang – svårt att är papper, metall, mode eller konst. Det vik­ Så här tycker partierna om en sank-
gronguide med andan i halsen. Inte att undra på. Förra veckan var greppa innan man känner på plaggen. Det prasslar, tigaste är att vi alltid har med oss tanken att tionsavgift för företag som bryter
hon i Los Angeles på möten med olika gallerister om frasar och känns krispigt, lite kantigt och vasst. Som återanvända och återvinna. Tyvärr styr det mot lagkraven på naturhänsyn.
hennes kommande utställning. Nu förbereder hon en ett korallrev ungefär. ekonomiska våra liv allt för mycket, men så
Den sista föreläsning i Liljevalchs konsthall om konstnären Einar Hur gick det till när du fick inspiration till länge det ekologiska tänket finns nära till Irene Oskarsson

”
Jolin. Bea Szenfeld är en gräns­överskridande modeska­ kollektionen? hands, tror och hoppas jag på en föränd­ (KD)
gammelskogen pare som blandar och ger. Som när artisten Björk bar
hennes pappersklänning på Polarpris­
– Först och främst var vatten huvudinspirationen
till ”Sur la Plage”-kollektionen.
ring i våra köp- och levnadsbeteenden.
Kan mode få oss att ta ett större
”Det kan finnas skäl till
att införa sanktionsav­
Alla älskar att vistas i skogen. Men skogen utdelningen. Men mest uppmärksamhet Jag letade både ovanför och un­ miljö­ansvar? gift. Samtidigt ser jag
vi älskar, den verkligt fina och gamla, är på har hon fått genom att spränga grän­ ”Vi måste der vatten, och hittade otroligt – Det är köparens marknad. Finns det också stora problem när
väg att försvinna. Vi vill att skogen ska bru­ serna för mode och design. Kläder i intressanta djurarter och väx­ ingen efterfrågan försvinner produkten det gäller lagstiftning, bland annat hur
kas på ett förnuftigt sätt. Vill du hjälpa oss? pasta, plåt och nu senast i papper. Det lära oss att ter. Dessutom träffade jag fas­ från marknaden. Vi måste lära oss att ställa objektiva kriterier ska utformas. Frågan

➼ Bli miljöfadder för 75 kr/mån och välj

låter inte som de mest självklara mate­
rialvalen i modevärlden.
skogen som ändamål. Sms:a ”Fadder”
till 72 900 så kontaktar vi dig. Men när hon slutade med att göra
ställa krav på cinerande människor som har
starka band till havet.
krav på våra butiker och tillverkare. De kom­
mer aldrig själva engagera sig i att klädfabri­
kräver mer utredning om hur en sådan
sanktion skulle utformas för att få
våra butiker Bea har också hämtat inspira­
tion från Jules Vernes generösa vid­
kerna belastar miljön hårt och låter männis­
kor jobba under oacceptabla förhållanden,
önskad effekt.”

➼ G å med i Skogsnätverket. Som medlem kan

du engagera dig i skogsfrågan på flera
kommersiella klädkollektioner var det
ett naturligt steg att ta: ”För att komma
och tillverkare.” der och fantasifulla undervattens­
värld med havs­demoner och sjö­
om inte vi hotar med att sluta köpa deras
produkter. Därför tycker jag att människor
Åsa Romson (MP)
”Sveriges ansvar för
sätt. Läs mer på vår hemsida. bort från en märkeshets, att allt måste Bea Szenfeld, modeskapare mansfolklore. måste sluta tro att det alltid är någon annan biologisk mångfald krä­
➼ B li skogsväktare. Många vara dyrt och exklusivt”. Nu designar Varför just papper? som tar ansvar för de här problemen. ver att större miljöhän­
gånger avverkas skog hon för olika företag och har hittills gjort fyra egna kol­ – Man kan skapa kläder av vad som helst och göra Ge några tips för den som gillar syn tas vid avverkning
trots dokumenterade lektioner ”haute papier” – kläder tillverkade i papper. dem helt för hand. Jag vill öppna dörrar för nya perspek­ mode och samtidigt bryr sig om miljön av skog. Ett minimum är
värden. Som skogs­ – Jag började arbeta med papper för att jag blev trött tiv, ändra människors dagliga liv och hur de relaterar till och hälsan. att de krav som redan ställts följs. Det
väktare hjälper du oss på modevärlden. Sedan tycker jag om utmaningen att objekt i deras vardag; ändra deras sätt att se på mode. – Gå igenom garderoben ofta. Släng ald­ är känt att ungefär en fjärdedel av av­
att bevaka och stoppa jobba med ett så bångstyrigt material som papper. Det Bort med pekpinnar för hur saker och ting ska se ut, rig, utan spara för de flesta modestilarna verkningarna inte når upp till lagkraven
avverkning av värdefull ställer krav på att kunna jobba tredimensionellt med arki­ fram med lekfullhet i stället. Ett sätt att avväpna modet kommer tillbaka fortare än man tror – och och vi kräver därför skärpning.”
skog. Läs mer på vår tektoniska silhuetter och intressanta strukturer. är att skapa i mer vardagliga material, anser jag. önskar. Eller skänk de plagg som du inte vill
hemsida Ska vårt förhållande till kläder och andra ha till välgörenhet. Planera dina inköp, för Anita Brodén (FP)
naturskyddsforeningen.se Gränsen mellan konst och mode är för Bea saker ses ur ett eko­logiskt och ekonomiskt spontanköp hamnar oftast oanvända längst ”Folkpartiet anser att
Szenfeld hårfin. Kollektionen ”Sur la Plage” är hand­ perspektiv? in i garderoben. Köp så mycket ekologiskt som det inte är acceptabelt
gjord och tog ett år att tillverka, en kavaj tog tre måna­ – Det är alltid kul med återvinning, och att för­ det går. Ställ frågor och prata med butikschefer att hela 30 procent av
Mys i en stuga der. En strandkollektion med glansiga paljetter, enorma ädla ett material är mycket intressant – vare sig det eller inköpare; kassaexpediter har oftast ingen
makt att kunna påverka inköpen. Satsa på
skogsbolagen inte lever
upp till lagkraven. Vi
Bli medlem och hyr kvalitet och kläder som håller länge, då spar vill därför inom ramen för en fortsatt
en av Naturskydds­ Modeskaparen och du också på miljön. dialog se över vilka åtgärder och vilken
Foto: Ann-Sofi Rosenkvist/DN/Scanpix

föreningens stugor. konstnären Bea förändring av lagstiftningen som kan

Välj mellan torp, Szenfeld återanvänder behövas för ett hållbart brukande, för
gårdar och skär­ gärna material och att förbättra och stärka efterlevnaden
Foto: www.szenfeld.com

gårdshus – eller kanske vår fjällstuga vid hittar helt nya använd­ En fjällig skönhet. Bea Szenfeld rör sig fritt och tillsynen av skogsvårdslagens
Foto: iStockphoto

Sarek, Sveriges mäktigaste nationalpark. ningsområden. Björk mellan kläddesign, konst och berättelser. hänsynsparagrafer.”
På bilden syns vårt skärgårdshus i natur­ (bilden t.h.) tog emot Hon hämtar inspiration under och ovan
reservatet Stora Sandböte. Polarpriset i Beas kreation. vattnet – och hos Jules Vernes.  Forts. följer på sid. 10

6 Naturligtv!s Naturligtv!s 7
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONS ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONS

”Vem ska bort?” lyfter fram en ödesfråga som hamnat i skymundan:

bevarandet av jordens biologiska mångfald.
– Det är så illa att ekologer diskuterar vilka arter som är viktigast att rädda
Tävla
och
Vem är hotad?
Vilka arter tror du är hotade* i Sverige i dag?
och vilka som kan offras, säger Mats Ottosson som är vinn!
redaktör för Naturskyddsföreningens bok.
Text: Håkan Årblom • Foto: Gabriella Dahlman, Thron Ullberg

eller
Mångfald är
Varg Björn

Smart och eller

Just nu – i denna stund
– pågår utrensningen
bland djur-
och växtarterna. Det

Vem ska bort?

Vem ska
har gått så långt att expertern
diskutera vilka som är a börjat

bort?
viktigast att bevara och

Skogsmus Lodjur
offra. Vem ska bort? riktar vilka vi kan
ljuset mot en bortglömd
utarmningen av artrikedo ödesfråga:
men i naturen. Det handlar
om andra arters överlevna inte bara
d utan även om vår egen
Men trots allvaret är välfärd.
Vem ska bort? en upplyftan
arter att älska, insikter de bok, fylld av
att inspireras av och
svar på frågor som:
• vad menar Lars Krantz
med att trädgården bara
är förspelet?
• vad tycker Kerstin Ekman
om svidknott?
• varför ligger Hanna
Hellquist sömnlös och

vackert
tänker på groddjur?
• hur känns det att sortera
40 miljoner småkryp?
• vad händer i skogen
när vargen återvände
r?
• och, hur reagerar psykotera
peuten när rådjuren äter
hennes tulpaner? upp

Blåklocka
eller Backsippa

− enfald dumt Ge bort boken

i julklapp! Alm
eller Björk

B iologisk mångfald. Livet i alla mänskligheten har försatt sig i en situation man inom sig ska känna svaret: Ingen! odla kommer inte av sig själv, påpekar Mats de andra arterna bjuder oss på. Jag är stolt

”
”Vem ska bort?” både ruskar om och
dess former. En ofattbar mängd djur där frågan tyvärr är högaktuell för tusentals Bevarandet av den biologiska mångfalden Ottosson. Det är de andra arterna som ord­ över alla de fina bidragen från landets främsta roar. Du får bland annat veta ...
och växter som vi tar för givna. Om växt- och djurarter. angår inte bara dem som betraktar sig som nar det åt oss. Gratis. naturskribenter. Och jag är mer övertygad än ... vad Kerstin Ekman tycker om svidknott.
dem handlar boken ”Vem ska bort?”. Om
skönheten och nyttan som naturen kan ge
oss, och om att vi hör ihop; vad som händer
Poängen med boken
är att få oss att vakna upp. ”Vi vill se oss
naturmänniskor, eller
dem som vill ha det
trivsamt på söndags­
– Men vi har en tendens att glömma bort
det och tro att vi är ensamma om att sköta
den här showen. Vi vill gärna se oss som solo­
någonsin: mångfald är både smart och vack­
ert. Enfald är bara dumt.
... hur det känns att ha som jobb att
sortera 40 miljoner småkryp.
... vad som händer i skogen när vargen Blåmes
eller Berguv
de andra arterna angår även oss. Ut­arm­ningen av den bio­ utflykterna, säger Mats spelare, men den här boken påminner oss om återvänder.
– Naturskyddsföreningen ville inte bara logiska mångfalden skulle som solospelare, Ottosson. att vi alla tillhör samma lag. Mats Ottosson ... varför Hanna Hellquist ligger vaken
* Finns med på Artdatabankens rödlista
framföra hur vackert och trevligt det är med
alla växt- och djurarter vi har runt omkring
ha hejdats i år, hade politi­
kerna bestämt. Men sats­ men vi tillhör – Natur­vård hand­
lar inte om att natur­
Något annat som slår dig när du har
arbetat med boken?
och Åsa Ottosson
är redaktörer för
och tänker på groddjur.
... hur psykoterapeuten reagerar när
Det här kan du vinna:
oss. Det har gjorts förut. Nu ville man också
ställa saken på sin spets, därav den provoka­
ning­arna har varit för små,
sjukdomsinsikten för liten.
alla samma lag.” nissar som jag ska ha
en massa roliga och
– Ja, med allt detta sagt om bokens allvar,
så måste jag säga: den är väldigt livsbejakande
Naturskydds­för­e­­­
ningens bok ”Vem
rådjuren äter upp hennes tulpaner.
... varför många hotade arter stortrivs i grus­
tiva titeln: Vem ska bort? Det säger frilans­ – Det är hjärtskärande. Mats Ottosson, frilansjournalist. udda arter att titta på. och vacker. Sällan har vi haft ett så fint bild­ ska bort?”. Mats f tag, vägrenar och på militära skjutfält. 1:a–5:e pris 6:e–10:e pris
Vem ska
journalisten Mats Ottosson som tillsammans Ingen vill väl att vi i fram­ Den här boken är en material till vårt förfogande, eller fått så fina

Vem ska bort?

avoritart är bastard­ ... vilken som är Göran Perssons favoritart. bort? Planeten Havet
Vem ska bort?
med Åsa Ottosson är redaktör för boken. tiden ska behöva välja mellan gullviva, man­ påminnelse om att det handlar om vår egen texter om den nytta, glädje, svärmare. Åsas favorit ... varför Pernilla Andersson Dregen – Årets temabok från – Årets temabok från
– Det är en förfärlig fråga som man inte delblom, kattfot och blå viol? Förhoppningen välfärd. Rent vatten, luft att andas, ett stabilt inspiration och känsla är skogens konung sjunger havsöringens lov och vad Lars Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen
gärna vill ställa och än mindre svara på. Men med att ställa frågan ”Vem ska bort?”, är att klimat och näring i jorden så att vi kan av samhörighet som – älgen! Krantz menar med att trädgården bara 2011 2010
Bli
Foto: Sara Mac Key
är förspelet inför mötet med naturen.

5
fadder Så här tävlar du: ”Jag är
t
i dag!
Vilka arter är hotade? Rätt alternativ är:

sätt att undvika gifter Visste du att ...

räddad från
(sätt ett kryss på varje rad)
➼ Kryssa i de rätta svaren i utrotning,
❏ varg ❏ björn
kupongen här intill och skicka den

Gift i nappflaskor. Bly i läppstift. Bebisar med
kemikalier i blodet. Det är lätt att få kemikalienoja
om man följer nyheterna. Här är fem enkla sätt att
undvika gifter:
• Köp så mycket miljömärkt som möjligt.
• Köp så mycket ekologiska livsmedel som
möjligt.
Stöd oss!
tack vare
❏ skogsmus ❏ lodjur
till Naturskydds­föreningen, Box Naturskydds-
• Tvätta nya kläder innan du ... Tony Fadell nu lämnar Apple efter nio år? Han har ❏ blåklocka ❏ backsippa
4625, 116 91 Stockholm. Märk föreningen!”
använder dem. spelat en viktig roll vid utvecklingen av succéerna Ipod ❏ alm ❏ björk
kuvertet med ”DN Tävling”. Du  Pilgrimsfalken
• Använd dina saker länge. Som miljöfadder stödjer du och Iphone. Fadell ska nu ägna sig åt företagsrådgiv­ kan också mejla dina svar till
❏ blåmes ❏ berguv
• Köp gärna begagnat. Många giftiga Naturskyddsföreningen som ning och investeringar med fokus på grön teknik. dntavling@naturskyddsforeningen.se. Namn:
ämnen lakas och tvättas ur med tiden, – Mitt primära fokus blir att hjälpa miljön genom Senast den 12 december 2010 Telefon:
månadsgivare. Sms:a FADDER måste vi ha ditt svar.
därför kan gamla produkter innehålla en att arbeta med konsumentföretag inom greentech,
mindre mängd farliga kemikalier än nya. till 72 900, så kontaktar vi dig. säger Tony Fadell till New York Times.

Gift i barnmatsburkar
Låt ålen
Vi ger dig värme märkt Bra Miljöval.
Hormonstörande ämnen i nappflaskor – kan det

fira en god jul

verkligen vara sant? Ja, tyvärr. Bisfenol A (BPA) finns
i bland annat nappflaskor, locket på barnmatsburkar,
kassakvitton och konservburkar. BPA misstänks störa
fortplantningen, öka risken för fetma, diabetes, bröst­ Fyll julbordet med brunkål, rödkål, grönkål eller vad
Norrenergi förser invånare och företagare i Solna, Sundbyberg och omnejd med miljömärkt värme och kyla. cancer och hjärtsjukdom. Just nu utreds ett eventuellt du nu älskar mest – men skippa ålen. Den är akut
förbud mot BPA i vissa produkter. hotad. I dag finns så få ålar att de har svårt att hitta
Vi satsar på förnybar energi och all vår fjärrvärme och fjärrkyla är märkt med Naturskyddsföreningens I väntan på myndigheterna kan du: någon att para sig med. Ålen hör hemma i havet,
Bra Miljöval. • Välja BPA-fria nappflaskor och nappar. De finns på inte på våra julbord.
Apoteket och i välsorterade livsmedelsbutiker.
• Fråga efter BPA-fritt när du köper plastleksaker Fler tips för en ekologisk jul hittar du på
eller barnmat. www.naturskyddsforeningen.se
• Hjälpa oss att få bort farliga ämnen

Foto: Colourbox
Foto: Colourbox

www.norrenergi.se i vardagsprodukter – bli medlem i

Naturskyddsföreningen.

Foto: iStockphoto

8 Naturligtv!s Naturligtv!s 9
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONS ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONS

? ?

varför
ekologisk t?
➼ Om du handlar ekologiskt
bidrar du bland annat till:
Foto: iStockphoto
Fågel söker etta i city Länge leve mångfalden
4. Friskare vatten Våra fåglar, fladdermöss och igelkottar har det tufft att hitta bostad. Hålträd, Vad spelar det egentligen för roll om en mikroskopisk alg eller obskyr fågelart försvin­
varför 5. Gladare djur
De flesta svenska vattendrag innehåller rester av bekämp­ vildvuxna buskar och vissna löv saknas. Hjälp djuren på traven – sätt upp en holk! ner? Jo, när arter minskar i antal, eller utrotas, rubbas de naturliga ekosystemen som ekologisk t? Kalvar som får dia, höns som pickar
ningsmedel som används i jordbruken. Ekologiska bönder Olika sorters holkar finns att köpa i Natur­butiken på vår hemsida. Om du känner ger oss en lång rad värdefulla tjänster. Ekosystemen är grundläggande för vår hälsa och ➼ Om du handlar ekologiskt utomhus och grisar som bökar under bar
använder inga kemiska bekämpnings­medel. bidrar du bland annat till: himmel finns hos ekologiska bönder.
Forts. sid. 11 ] dig händig, bygg holken själv. Ritningar finns på naturskyddsforeningen.se överlevnad. I dag försvinner arter 100–1000 gånger fortare än vad som tidigare skett.
Foto: iStockphoto

Vi tycker till Ekonomen Klas Eklund:

”Många unga misstror att det går
om skogs­
vårdslagen
att rädda världen. Därför vinner
vi dem inte med 70 år gamla
slagord. Vi måste ge de unga
”De som förorenar
måste betala”
forts.
Så här tycker partierna om fakta och vettiga förklaringar
en sanktionsavgift för företag om vad ekosystemen är.”
som bryter mot lagkraven på
natur­hänsyn. Alexander Bard, musiker och filosof
”Man kan inte ta bort från naturen
Är det möjligt att sätta prislappar på naturresurser? Och vem
Jens Holm (V) utan att ge tillbaka något.” ska stå för notan när världens resurser utarmas?

Vad ska vi med

naturen till?
”Ungefär en
tredjedel av alla av­ Meena Raman, En av Sveriges tyngsta ekonomer, Klas Eklund, menar att miljö­
verkningar når inte
upp till lagens nivå.
Third World Network förstörare ska stå för notan, men det dröjer innan vi har en
Säkerligen beror ”rättvisemärkt prislista” för miljöförstöringen. Text: Håkan Årblom • Foto: SEB
detta delvis på att konsekven­

G
serna vid lagbrott är mycket små,
vilket innebär att de som lever upp lobal miljöförstöring kan fortfarande betraktar varje naturresurs för
till lagkraven missgynnas genom komma att kosta upp till 28 600 sig och inte som en del i ett större ekosystem.

”
att de som inte följer lagen inte miljarder US-dollar fram till år – Ekonomerna hoppas att ny teknik ska
drabbas av några konsekvenser. 2050. Det hävdar en rap­ kunna lösa varje resurs­
Vi anser därför att det är mycket port gjord av FN-stödda problem för sig. Men
Text: Håkan Årblom • Illustration: Joakim Forsberg
angeläget att införa en sanktions­
avgift.”
Principles for Responsible
Invest­ment (PRI) och FN:s ”Problemet är när vi ser jorden som
ett jämviktssystem där

Bengt-Anders
Vi skakas om. Upprörs. Inombords fäller vi en tår. Vi påminns om arter och
ekosystem som försvinner i allt snabbare takt. Vi har ingen aning om när blåval,
miljöprograms finansiella
initiativ UNEP FI. Men
att vi börjar till exempel atmosfären
och färskvattnet ingår,
Johansson (M)
”Vår bedömning
fjällräv, tornuggla, schimpans, fälthumla, åkerros och många andra arter är ett
minne blott. Jag kommer att tänka på att bina blivit allt sällsyntare på landet.
vem ska börja betala av på
den summan? Och är det
tära på sådant blir det lättare för eko­
nomer att ta till sig att
är att införandet möjligt att upprätta en pris­ som är svårt att obalanserna kan bli ett
av sanktionsav­ Jag var på Naturskyddsföreningens konferens ”Vem ska bort?”. lista för miljöförstöring? stort problem.
gift skulle kräva Några av Sveriges skarpaste ekonomi-, natur- och miljösnillen hade ett gemen­ ”Det är som Naturskyddsföreningen förnya, till
så passande brukar säga - att vi vet
föreskrifter på en detaljnivå
som knappast är förenlig med
samt budskap: något måste göras nu. Omedelbart. Annars förlorar vi dyrbara
ekosystemtjänster och biologisk mångfald som är nödvändiga för vår överlev­
flera ekonomer räk­
nar på hur man i monetära exempel En väckarklocka
för många beslutsfat­
att vårt ekonomiska system gör att
den nuvarande skogspolitikens
inriktning. När det gäller dessa
nad. Och de som förstör ”vårt gröna guld” ska få betala ett högt pris. Trots det
kommer skurkarna undan. Enligt EU-parlamentarikern och författaren Isabella vi sågar av den gren vi sitter på.”
termer kan mäta påverkan
på miljön, men det finns
tillgången på tare var, enligt Klas
Eklund, Stern-rap­por­
bestämmelser är det svårt att Lövin har vi i dag har en överkapacitet på 80 procent i fiskeflottan. ”Om kurvor­ åtskilliga hinder på vägen färskvatten och ten som skickade ett
på ett tydligt och rättssäkert na inte vänder, finns det ingen fisk kvar år 2048”, konstaterar hon. Dessutom Andreas Carlgren, miljöminister innan man hittar kraftfulla starkt budskap: klimat­
sätt visa skogsägarna vad som
är en godtagbar hänsyn, och
skövlas det skog där det finns livsnödvändiga biotoper för många av våra
hotade arter. Läget är dystert.
styrmedel till hållbart re­
sursutnyttjande.
biologisk förstöring blir en dyr
affär.
säkerställa att lagtillsynen blir – Den starka globala till­ mångfald.” – Rapporten fick ett
homogen över hela landet.” Det är mycket fakta som ger upphov till känslor, diskussioner och jävlar växten tär på flera na­tur­ stort genomslag bland
anamma: nu ska vi minsann rycka ut till artrikedomens försvar. Det verkar också resurser. Ekonomer hoppas Klas Eklund, samhällsintresserade
Per Åsling (C) så hoppfullt när ArtDatabankens Johan Bodegård påpekar att det går att stoppa på teknisk utveckling, men Senior Economist på SEB ekonomer, eftersom den
”För Centerpar­ artförlusterna. Men optimism går som bekant upp och ner. Efter att ha lyssnat problemet är att vi börjar tog tjuren vid hornen
tiet är det viktigt på musikern och filosofen Alexander Bard, dröjer sig en obesvarad fråga kvar: tära på sådant som är svårt att förnya, till om hur vi bör räkna på långsiktiga kostnader
att skogspolitiken är det verkligen dagens 17-åringar som ska ärva naturen? En undersökning, exempel tillgången på färskvatten och bio­ för global uppvärmning.
vilar på frihet som Bard nyligen tagit del av, visar att det är en generation som misstror allt logisk mångfald, säger SEB-ekonomen Klas Om vi kan räkna fram kostnaderna,
under ansvar. Det som har prefixen eko- och bio-. En generation som är totalt ointresserad av Eklund. bör vi väl kunna sätta prislappar även
är viktigt att det tas en generell klimatförändringar. Den tror att hållbarhet har att göra med prylar som saknar En annan svårighet är att ekonomer ofta på biologisk mångfald och andra natur-
miljöhänsyn, men i de flesta fall logotyper och håller länge. resurser?
är det kunskapen som brister, – Det finns de som gör heroiska försök.
snarare än viljan att göra rätt. Vi
”Överenskommelserna i Nagoya var en stor
Samtidigt är det många unga som vill rädda världen. Men de moraliska Men här är uppgiften mer komplex. Att
vill därför se ökade satsningar argumenten eller pekpinnarna biter inte. Vi behöver snarare prata om vad som sätta rättvisande notor och priser på arters
på utbildning och rådgivning är smart kontra dumt istället för att ställa gott och ont mot varandra, är Bards framgång. Nu är det upp till världens politiker att Fakta Klas Eklund överlevnad, och avgöra vem som ska betala
kring miljöhänsyn i skogsbruket. reflektion.
skapa långsiktiga system som för vad, är väldigt svårt. Det dröjer nog
Det är också viktigt att Skogs­ Klas Eklund (född 1952) är Senior innan vi har operativa rekommendationer.
styrelsens uppföljning förstärks Men vad ska vi då ha naturen till? Att plocka ut råvaror och mat betalar tillbaka..” Economist på SEB. Han har i sin – Det är viktigt att det arbetet drivs vi­
och kvalitetssäkras.” ifrån? Visst, men sen då? Är det inte värt att rädda hotade arter som bär på lärobok ”Vår ekonomi” beskrivit den dare. De som förorenar måste betala och de
stora ekonomiska värden, helt centrala för vår överlevnad? Om inte det räcker, Maria Wetterstrand, svenska samhällsekonomin för tiotu­ som uppför sig bra belönas. Då skapas driv­
Matilda som Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson sa: ”Blunda och före­ språkrör Miljöpartiet sentals svenska studenter – och för krafter för teknisk utveckling och gröna
Ernkrans (S) ställ dig att din finaste naturupplevelse vore omöjlig för dina barn eller barnbarn.” hundratusentals ryssar och kineser investeringar.
”Vi anser att miljö­ som vill lära sig hur en modern
brott i skogen är marknadsekonomi fungerar.
oacceptabelt. Klas Eklund har även gett – Som ekonom tror jag
Omkring en ut boken ”Vårt klimat” som att om du vill åstadkomma
tredjedel av alla markägare Den 12 november höll Naturskyddsföreningen sin årliga höst­ Folke, professor SEI, och Klas Eklund, Senior Economist SEB. beskriver hur ekonomiska beteendeförändringar ska
bryter mot skogsvårdslagens konferens om biologisk mångfald – ”Vem ska bort?”. styrmedel kan användas för produktion och konsumtion
hänsynsparagraf när de avverkar Titeln för konferensen – Vem ska bort? – signalerade att hantera klimatförändringar. som förorenar och tär på
skog, enligt beräkningar från Bland talarna på höstkonferensen fanns: Andreas Carlgren, det alarmerande läge naturen befinner sig i. Konsekvent under det En bok för alla som vill få en naturresurser motverkas
Skogsstyrelsen. En skärpning av miljöminister, Meena Raman, Third World Network, Alexander Bard, gångna decenniet har EU-kommissionen, FN, Resilience Center med ökad förståelse för klimatfrågor med ekonomiska styrme­
skogsvårdslagen är därför nöd­ filosof och författare, Maria Wetterstrand, språkrör MP, Carl Piper, flera, visat att vi inte lyckats med att stoppa förlusten av biologisk och som vill hänga med i del, säger Klas Eklund.
vändig, liksom en ökad tillsyn. Vi vd och greve, Johan Bodegård, ArtDatabanken, Torgny Håstad, mångfald. I oktober möttes dessutom världens länder i en FN-konfe­ debatten.
vill att regeringen inför hårdare Domare i Högsta domstolen, ordf Svenska Turistföreningen, Isabella rens om biologisk mångfald. Konferensen blev en stor framgång och
sanktioner mot skogsmiljöbrott.” Lövin, författare till boken Tyst Hav samt Europaparlamentariker, Carl har fått namn efter den japanska stad den hölls i, Nagoya.

Naturligtv!s 11
10 Naturligtv!s
ANNONS
Carola − ekonomen som blev kock
För BArnens skull
En gröna vågen-trend sveper över svenska restauranger. Allt
fler kockar har fått upp ögonen för ekologiskt och
ser miljösmart matlagning som en utmaning. Somliga har säkert
sneglat på Carola Magnusson som tidigt blev en ekofantast.
Text: Håkan Årblom • Foto: Johan Alp
C
arola Magnusson är inte en
typ som anpassar sig. Hon är en för­
ändrare. Som det här med de stora,
svarta sopsäckarna där barn nästan uppmunt­
ras att slänga sin lunch. Första dagen Carola
hade hand om skolmatsalen i Katarina Norra
skola i Stockholm, plockade hon bort dem
och ställde dit en liten genomskinlig plast­
bytta. Sedan dess slängs nästan inget.
– Jag har lärt mig att vara sparsam, att ta till­
vara allt. Att jag både kan räkna och laga mat
har varit min väg till framgång, säger Carola
Magnus­son, Sveriges kanske mest kända ekolo­
giska kock.
Som utbildad ekonom arbetade hon först
på ett dataföretag. Men varje gång det var
dags för personalfest ropade Carola entusias­
tiskt ”det kan jag ta hand om” och så fixade
hon lokal, lagade mat och insåg till sist att det
här borde hon syssla med jämt.
Ungefär samtidigt kom hon för första gång­
en i kontakt med sina barns skolluncher. Mat
som massproducerades i storkök och kyldes ner
för att sedan fraktas till olika skolor. Mat som
till slut inte smakade någonting, men som i alla
fall var billig, enligt kommunens ekonomichef.
– Jag bad att få titta på balans- och resul­
taträkningen och ifrågasatte hela kalkylen.
Jag påpekade till exempel att transporterna
inte bokfördes och undrade hur de värdesatte
mjuka värden, som barnens hälsa.
Ekonomichefen blev svaret skyldig och
under tiden passade Carola på att bjuda kom­
munpolitikerna på en lunch som var betyd­
ligt billigare. Och förstås mycket godare.
Hon fick jobbet som kökschef på Karlberg­
skolan och startade några år senare företaget
Carolas Eko. Hennes arbete med att på ett
Fakta Carolas ekomat
Carola Magnusson använder sig av råvaror som är närodlade och ekologiska så långt det
bara går. I hennes skolrestauranger serveras inga halvfabrikat. Råvaror som finns på listor över
utrotningshotade arter är bannlysta.
Carola menar att man kan spara pengar genom att laga miljösmart mat. Bland annat måste
man minska slöseriet, till exempel kan överblivet bröd användas som ströbröd. Hel- eller halv­
fabrikat är däremot både dyrt och onyttigt. Sådan mat innehåller ofta glutamat som får all mat
att smaka likadant, säger Carola.
Foto: Björn Cederberg
Akut hotad: fälthumla
12 Naturligtv!s
Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen
konkret sätt koppla mat till miljö, gör att hon
nu föreläser för chefsskiktet och belönas med
stora priser. Hon skriver även kokböcker.
Ändå var det ekologiska från början bara ett
pr-trick, ett sätt att profilera sitt företag.
– Jag hade aldrig hållit i en ekologisk potatis
förut, men när jag sedan köpte Krav­grönsaker
för att följa min affärsplan, upptäckte jag: men
gud, vilka råvaror, vilken smak!
De flesta av hennes mat­gäster är skolbarn
och det är ingen slump. Det är en kamp som
hon tagit upp för att skydda barn från be­
kämpningsmedel, syntetiska tillsatser och han­
delsgödsel.
Hon började med att kasta ut pulvermoset
och andra halvfabrikat.
– När jag känner doften av pulvermos blir
jag illamående. Att satsa på halvfabrikat inne­
bär att man kan flytta personalresurser från
skolköken till fabrikerna. Så enkelt är det,
konstaterar hon.
I dag har Carolas Eko hunnit växa till fem
företag med 25 anställda. Koncernen driver
tre skolrestauranger, catering, föreläsningar
och restaurangen Mat­mekka på Etnografiska
museet, som har blivit en av två finalister till
årets mest medvetna restaurang. I augusti
öppnade hon även restaurangen Folkan i
Folkuni­versi­tetets lokaler.
– Förutom att servera gymnasieluncher,
planerar vi att tillsammans med Folkuniver­
sitetet starta en ettårsutbildning för ekokockar.
Utbildningen ska ge kockarna en påbyggnad
med kunskap om hela miljötänket och entre­
prenörskapet kring ekomatlagning. Det är
ytterligare ett sätt att påverka måltiderna in­
om den offentliga sektorn i en mer miljövän­
lig riktning, säger Carola Magnusson.
Går det att älska en nordlig blombock?
Många av våra djur och deras
livsmiljöer är hotade. Här ser
du ett litet antal av de arter
som är sårbara eller hotade.
Text: Anders Friström
– Vuxna tänker jämt på barnens hälsa och deras säkerhet. Vi sätter på dem cykelhjälm och bilbälte,
samtidigt som vi proppar i dem den billigaste och sämsta maten, säger Carola Magnusson.
• Nordlig blombock
Leptura nigripes, (starkt hotad)
➔ Skalbagge som utvecklas i grova stående,
döda björkstammar, finns på ett fåtal ställen i
Norrland. Hotas av lövslybekämpning i skogs­
landskapet, ont om lämpliga träd för larverna
att utvecklas i.
ANNONS
• Ål Anguilla anguilla (akut hotad)
➔ Invandringen av ålyngel (glasål) till svenska
kustvatten har minskat med 99 procent. Hotas
av hårt fiske och vandringshinder vid kraftverk.
• Vitryggig hackspett
Dendrocopos leucotos, (akut hotad)
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från  Naturskyddsföreningen ANNONS
Potatisbullar på gårdagens middagsmos
med dillsmör eller rårörda lingon
Foto: Magnus Gotander
• ½ l hemgjort potatismos Gör så här:
• 1 ägg 1. Vispa ner ägget i moset.
• 1 msk riven pepparrot 2. Blanda ner den rivna pepparroten.
• 1 nypa cayennepeppar 3. S
 maka av, tillsätt mer salt och kryddor om så behövs. Michael Persson, forskare, och Maria Norell, forsknings- och hållbarhets-
• havssalt om det behövs 4. Klicka ner i stekpannan med hjälp av en matsked och chef på Eka Chemicals, hjälper skogsindustrin att bli mer miljövänlig.
• rapsolja att steka i stek i rapsolja på medeltemperatur.
Hjälper pappersindustrin
Servera med dillsmör eller rårörda lingon.
att spara energi,
Dillsmör Gör så här:
• 100 g smör Koka smöret så att det bildas vitt skum som du lyfter
• ½ dl finhackad färsk dill bort i flera omgångar (clarifiera). Smöret blir då gott
vatten och fibrer
och knäckigt i smaken. Rör i den hackade dillen.
Fattiga riddare med lingongrädde Även om pappers- och massaindustrin bygger på
Att ta tillvara i stället för att slänga gammalt bröd är riktigt klimatsmart. förnyelsebar råvara, är den en av de mest energikrä-
vande sektorerna i svenskt näringsliv. Kemiföretaget
• gårdagens bröd Eka Chemicals, ett dotterbolag till AkzoNobel, hjälper
• ½ dl dinkelmjöl
• 1 ägg
sina kunder att spara energi, vatten och fibrer.
• 1 nypa havssalt
• 1 tsk rårörsocker
• Smör eller kokosolja till stekning
Gör så här:
D et roliga är att det inte blir
sämre eller dyrare att göra lös­
ningar som är bra för miljön,
tvärtom, säger Michael Persson, fors­
– Nya produkter måste både ha en
kostnadsfördel och en miljöfördel för att
vara efterfrågade på marknaden. Därför
gör vi både kostnads- och miljö­analyser,
1. Vispa ihop mjöl, mjölk, ägg, salt och socker till en kare på Eka. så kallade ekoeffektivitetsanalyser. I ett
pannkakssmet. Ett av de projekt som Michael Persson pilotprojekt har till exempel analysen
2. Skiva bröd och lägg brödskivorna i smeten, låt arbetar med just nu gäller att öka den visat att vi kunde halvera den energi som
dem dra någon minut. del av papperet som inte består av cel­ gick åt till torkning av papper.
3. Stek i medelvarm panna så du får fin färg och lite lulosa, utan av olika fyllmedel.
fras i kanterna. – Fyllmedel är billigare än cellulosa­ Eka arbetar också mycket med att
fibrer och ersätter man fiber med fyll­ förbättra effektiviteten hos företagets
Serveras med lingongrädde (vispad grädde blandad medel krävs en mindre areal för pap­ kemikalier.
med rårörda lingon). Smaksätt gärna med perstillverkning. Med ökad mängd – I fullskala på en pappersmaskin
lite kanel. fyllmedel kan man därmed få en stor lyckades vi få 40–50 procent mindre ke­
miljövinst i form av minskade koldi­ mi­kalieåtgång, berättar Michael Persson.
oxidutsläpp och färre transporter. Man Det leder till att även färskvatten­
spar även energi, eftersom pappers­ användningen på anläggningarna kan
mas­san blir lättare att torka, säger minskas. Industrin använder mycket
Ät grönt en dag i veckan Michael Persson. vatten för att tillverka papper, ofta i
storleksordningen 20 m³ för ett ton
Forsknings- och hållbarhetschefen papper. Eka har lyckats utveckla ke­
Naturskyddsföreningen utmanar alla svenskar att hoppa över kötträt­ Maria Norell menar att miljöaspekterna mikaliesystem som även fungerar på
terna minst en dag i veckan. Varför? Jo, för att en så liten vardagsgrej inte står i något motsatsförhållande till slutna anläggningar, där så lite som 1 m³
har stor betydelse för miljön och klimatet. Hela en tredjedel av en van­ kvalitet och ekonomi – tvärtom. vatten används per ton papper.
lig familjs klimatpåverkan kommer från maten. Om alla svenskar bytte
kött mot grönsaker en dag i veckan, skulle det motsvara koldioxidut­ Allt fler av de nya kemikalier som
släppet från 233 000 bilar under ett år. På facebook.com/natur­ forskarna tar fram är biobaserade ke­
mikalier, ofta med ursprung i massa­
Visste du att ...
skyddsforeningen hittar du tips på grön mat­lagning, restauranger
som serverar vegetarisk mat och mycket mer. industrin.
– Det känns bra att utgå från vad
 ka Chemicals är ett dotter­
... E
skogen kan ge. En annan trend är att
bolag till AkzoNobel och har vi som forskare tittar alltmer på hur
cirka 2 500 anställda i 28 länder. naturen själv löser olika problem, be­
 5 procent av Eka Chemicals
... 8 rättar Michael Persson.
omsättning kommer från
Foto: Fredrik Wilde
➔ Lever av insekter i döda stående lövträd.
Färre än ett tjugotal vilda fåglar finns kvar i lan­ produkter för massa- och
det. Utsättning av fåglar stöttar arten. Beroende
pappersindustrin, de övriga
av lövskog med mycket död ved.
15 procenten kommer bland
annat från elektronik- och
• Fälthumla bombus ruderatus (akut hotad)
➔ En gång i tiden vanlig i södra Sveriges Akut hotad: läkemedelsindustrin.
odlingslandskap, nu kanske försvunnen från vitryggig hackspett
landet. Känslig för bekämpningsmedel, lever av www.akzonobel.com/eka
åkerogräs och vägkantsflora, som minskat starkt.
Naturligtv!s 13
ANNONS
När hela butiker blir
MiljöschysTA
Går det att kombinera låga priser
med miljötänk? Åsa Domeij
svarar: Självklart. Samtliga
Willys-butiker har miljö­
märkts och hållbarhet står
högt på agendan sedan hon blev
miljöchef för livsmedels­jätten
Axfood.
Text: Håkan Årblom • Foto: Johan Alp
S
om chef för miljö och socialt an­
svar på livsmedelsjätten Axfood, där
Willys, Hemköp och Tempo ingår,
har Åsa Domeij satt prägel på butikernas mil­
jötänk och sjösatt varumärket Garant, ett 70-
tal matvaror som marknadsförs under devisen
”ekologiska vardagsvaror”.
I dag är alla Willys butiker märkta med
Bra Miljöval. Naturskyddsföreningen sätter
upp kraven för märkningen och granskar att
de följs. Bland annat har alla butiker fått en
miljöansvarig, källsorteringen har utökats och
man städar numera bara med miljömärkta
rengöringsmedel.
– Vi tänker resurssnålt hela vägen. Och vi
Vilket budskap vill du att vi
ska göra en tidning om?
14 Naturligtv!s
Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen
fortsätter att satsa på ett stort utbud av ekolo­
giska vardagsvaror. Vi har i dag ekoprodukter
som alla ska ha råd med varje dag. För att
bygga vidare på vår riktlinje, har vi även lan­
serat ”Den billigaste ekokassen”.
MYCKET AV KONCERNENS miljöarbete hand­
l­ar också om att medarbetarna ska känna sig
stolta över sitt företag och få bevis för att mil­
jöengagemang lönar sig.
– Vår utgångspunkt är att alla faktiskt är
intresserade av att genomföra ett hållbarhets­
arbete: att det går att både spara pengar och
göra bättre affärer, och att det betyder mycket
för varumärkesarbetet.
Om nu någon del i Axfoodkoncernen inte
uppfyller alla miljömål, har man blickarna på
sig i BLICC – ett klimatnätverk för företag
som vill minska sin klimatpåverkan.
– Inom nätverket finns det företag som har
insett att klimatarbete lönar sig – och att det
bör finnas som en del i en miljödriven ut­
veckling av affärerna. Vad som är bra med
nätverket är att vi kan stötta varandra, men
att vi också sätter en intern press att redovisa
vår miljöpåverkan.
Vad driver dig att uppnå de olika miljö-
målen inom Axfood?
– Maten är en stor del av samhällets miljö­
Behöver man göra en tidning
om biologisk mångfald?
– Naturligtvis! Läs själv.
ANNONS ANNONS
påverkan. Därför känner jag ett stort ansvar
att vi blir duktigare och lägger ner ännu mer
arbete på våra butiker och produkter.
Vilket är nästa miljömål för Axfood?
– Den närmaste tiden handlar
om den årliga revideringen av håll­
barhetsprogrammet samt strategier
för stärkta sociala revisioner. Stora
frågor inför nästa år är avfallshante­
ring och energieffektivisering.
Livskvaliteten och naturen är en viktig orsak till att många flyttar till Nacka. Kommunen har inlett ett målmedvetet
arbete för att värna det gröna kapitalet för framtida generationer och hindra ovarsam exploatering.
Enligt Åsa Domeij kan butiker spara både pengar och
miljö på att bli kvalificerade för märkningen Bra Miljöval.
Nacka värnar sina
Det är också bra för varumärket, konstaterar hon.
gröna lungor
Fakta Bra Miljöval
Livsmedelsbutiker som är märkta med Bra Miljöval ska:
• ha ett brett grundutbud av ekologiska livsmedel.
• avstå från att sälja vissa miljövärstingar som jätteräkor.
• ha ett stort utbud av miljömärkta kemtekniska varor.
• ha ett gott eget miljöarbete, bland annat genom sopsortering,
energieffektivisering och städning med miljömärkta produkter.
Kommunala naturreservat och en helt ny plan för de gröna områ-
dena ska säkra Nackas naturområden för framtida generationer.
Många vill bo i Nacka och exploateringen ska göras varsamt.
S
tupande berg ner i havet, dra­
matiska höjdskillnader, orörda
ängslandskap och unika eksko­
Mer om
tidningsm
gar. Nackas natur är både vacker och
varierad. Många har sökt sig hit just för
akarna naturen och de stora möjligheter den ger
kan du lä för rekreation och fritid.
sa på:
www.inp
ress.com Nu är fler Nackabor på väg in. De
närmaste tio åren beräknas befolkningen
öka med cirka 25 000 invånare. Att byg­
ga nya bostäder och samtidigt bevara de
gröna områdena är en komplicerad ut­
maning. I början av nästa år presenteras
ett grönstrukturprogram som ska hjälpa
kommunen att värna sina gröna lungor i
framtiden. Ett liknande program för kus­
ten har också gjorts.
– Det är ett sätt att visa vad vi vill med
våra gröna resurser. Jag hoppas att det
kommer att användas som ett underlag
för att kommunen och markägarna ska
kunna våga säga nej till viss typ av ex­
ploatering, säger Magnus Rothman, pro­
jektledare för grönstrukturprogrammet.
– Vi vill inte bara förvalta de miljöer
vi har, utan har även ambitionen att
hjälpa naturen lite på traven. Ett exem­
pel är att skapa korridorer mellan olika
grönområden för att underlätta för djur
och växtlighet att röra på sig, säger
Nacka i topp tio för tätortsnära skog
När Naturskyddsföreningen tidigare i år rankade hur
Sveriges kommuner arbetat för att bevara sin tätortsnära
skog, låg Nacka kommun på åttonde plats. Bakgrunden till
rankningen var en enkät som Naturskyddsföreningen
skickade ut till Sveriges kommuner med frågor om deras
Hela denna bilaga är en annons från  Naturskyddsföreningen
Christer Rosenström, chef för miljöen­
heten i Nacka kommun.
Nacka kommun har en lång historia av
att värna sina gröna ytor. För 20 år sedan
inleddes ett arbete med att skapa natur­
reservat av kommunalt ägd mark. Under
den tiden har elva nya reservat bildats.
När all lämplig kommunal mark har
blivit naturreservat är det dags att inventera
den mark som inte ägs av kommunen. Här
pågår diskussioner med andra markägare.
– Naturreservaten bildar ett mönster av
gröna lungor. Man kan säga att vi låser fast
markanvändningen så att den inte kan
användas för exploatering, säger Roger
Grönwall, parkchef i Nacka kommun.
Den politiska majoriteten har sedan
valet tagit ställning för att
bilda tre nya natur­
reservat. Cathrin
Bergen­stråhle
(M), ordförande
i miljö- och
Cathrin
Bergenstråhle (M)
är ordförande
för miljö- och
stadsbyggnads­
nämnden i Nacka.
arbete med tätortsnära skog. Resultatet av enkäten redovi-
sas i rapporten Skogen runt knuten – hur sköts den? och har
som syfte att skapa en ökad lokal och nationell uppmärk-
samhet kring den tätortsnära skogens betydelse, behovet
av en hållbar skötsel och att skydda vissa områden.
stadsbyggnadsnämnden, ser två syften
med bildningen av nya naturreservat.
– Det är det sättet vi har för att värna
naturen och grönområdena. Vi vet att
trycket på exploatering är hårt och gör vi
inget aktivt finns risken att de gröna
områdena blir utsatta. Dessutom är det
ett sätt att ge Nackaborna tillgång till sin
fina natur, säger hon.
Från årsskiftet instiftar Nacka kom­
mun en ny nämnd för naturreservaten.
Nämn­den ska utveckla och informera om
naturreservaten och göra dem mer tillgäng­
liga. En naturguide på webben ska skapas,
och kommunen kommer att märka ut vand­
ringsstigar med intressant kulturhistoria.
Kommunen har också inlett ett arbete
för att göra stränderna mer tillgängliga.
– Vi vill samla båtlivet och satsa på
lokala båtklubbar. På så sätt kan vi be­
vara stränderna och kustlinjen, säger
Cathrin Bergenstråhle.
Hon ser ingen motsättning i att
locka fler till naturen samtidigt som
unika miljöer ska bevaras.
– Nej, tvärtom – ju fler som vistas
i naturen och inser vilken ri­
kedom vi har, desto större
chans finns det att fler
vill värna naturen.
ANNONS
Här svkäaxa
Nacka
– men utan att
nagga på det gröna
Nacka kommun planerar för cirka
10 000 nya lägenheter de närmaste
10 åren, vilket motsvarar en ökning
med cirka 25 000 invånare.
I den nya översiktsplanen för
Nacka kommun pekas tre olika
exploateringsområden ut. Samtliga
utgår från principen att förtäta där
det redan i dag finns bebyggelse.
– Det nya Nacka ska byggas tätt i
centrala lägen. Dels är det klimatsmart,
dels är det ett sätt att exploatera som
inte inkräktar på grönområdena. Till
att börja är det västra Sickla och Kvarn­
holmen som kommer att växa, säger
Cathrin Bergenstråhle, ordförande i
miljö- och stadsbyggnadsnämnden.
Tätbebyggda områden kommer
alltså att förtätas ytterligare för att
kunna spara de stora gröna områdena.
Men även de små grönytorna nära
bebyggelse ska värnas, menar Sven
Andersson, översiktsplanerare på
”
kommunens planenhet.
Vi jobbar
nu för att få
ett komplett
transport­
system med
tunnelbana
till Nacka.
Cathrin Bergenstråhle, ordförande för
miljö- och stadsbyggnads­nämnden.
– Det finns värdefulla naturområ­
den även i dessa områden som vi vill
bevara. Det är ju den tätortsnära
naturen som Nackaborna framför
allt använder sig av för promenader,
lek och andra rekreationer, säger han.
De gamla sommarstugeområdena
i Boo omvandlas för att rymma året-
runt-bostäder, och där är första åtgär­
den att bygga kommunalt vatten och
avlopp. Arbetet med att omvandla
gamla industriområden som Nacka
strand, Kvarnholmen och nu snart
Tollare och Telegrafberget fortgår ock­
så. Nackas lokala centra och deras om­
givningar ska utvecklas och förtätas.
– I ett hållbarhetsperspektiv gäller
det inte bara att bevara gröna ytor.
Vi jobbar nu för att få ett komplett
transportsystem med tunnelbana till
Nacka, säger Cathrin Bergen­stråhle.
www.nacka.se
Naturligtv!s 15
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONS

Blåbären minskar
Blåbären blir allt färre i södra Sveriges skogar.
Dagens storskaliga skogsbruk gör det svårt för blå-
bärsriset att återhämta sig. Det är tråkigt för alla
blåbärsälskare. Det här är bara ett litet exempel, nära
2000 växter och djur är hotade i Sverige. Så vi har en
hel del att göra. I fallet med blåbären ligger vi ak-
tivt på skogsindustrin och politikerna så att Sverige
ska få ett mer ansvarsfullt skogsbruk. Vår erfarenhet
säger att trägen vinner. Bli medlem så blir vår röst
starkare. Läs mer på naturskyddsforeningen.se

SMS:a MEDLEM till 72 900. Medlemskapet kostar 24 kr/mån.

(normal SMS-taxa)

16 Naturligtv!s