12

putchepan palla
ROMANE
m a n u s c h a
Svensk romani

Malmö Ungdomscentral
12 PUTCHEPAN Å SVAREPAN PALLA ROMANE
MANUSCHA
FONN MALMÖ UNGDOMSCENTRAL

Broschyren tillhör
____________________________

Utvecklad, formgiven å kerad fonn:

Malmö Ungdomscentral
www.malmoungdomscentral.se
mungdomscentral@gmail.com

Projektledare å redaktör:
Mirsad Sahiti
Konceptdesigner:
Mirsad Sahiti

Ranndrepa pre romani:

Jon Pettersson

Tryck:
Grafo Tryck
Riddaregatan 2, Malmö
www.grafotryck.se

Producerad på svenska: 2014

Första tryckningen år 2014, 1000 exemplar
Reviderad på svensk romani: 2019

ISBN 978-91-639-1840-7

Copyright © 2019 Malmö Ungdomscentral



 Lav fonn utgivaren
Romane manuscha - romer - avade jekk fonn pansch (5)
nationella minoritet dri Svedike-temmen 2000:to bercht.
Andri läroplanen for grundskolan aschar ranndrat pre
riggana 13 å 14: ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter
genomgången grundskola har fått kunskaper om de
nationella minoriteternas (judar, romer, samer,
sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och
historia.” Malmö Ungdomscentral kerade vri je
undersökning kai sikkrade att 90% fonn nukkena dre
drabbrehispan tchi har lett savi janepa. Närpå 100% fonn
sikkrepangrena pennade att dolla tchi lett ranndrade
läromedel te bruka for sikkrepan palla romane manuscha, å
ninna dova dela nukkena sikkrepa.

Passke vunschrade mennde te kera je en dokumentärfilm å

kavva broschyr tella temat: 12 putchepan å svarepan palla
romane manuscha.

Fonn marro enkät kaj cirka 150 gaena/buroar putchades:

Savo putchepa skulle du putcha je romano manusch? Menn
kenndade dre cirka 150 intressanta å sikkle svarepan, kai
menn kerade kettanes to 12 putchepan. Palla dova kerades
kettanes 12 putchepan kai 7 romane manuscha fonn vavera
romane manusch ledde te svara to. Kalla romane manuscha
rakklar for sé soles - tchi for siro romano grupp. Avvar
kanna menn drabblar lenngre svarepan motte je hejja je
bitta fedder hur svakko romano grupp dennkrar.

Broschyren aschar utgiven for sikkrepa å information å

aschar kotta fonn je projekt tella temat:
Kompetensutveckling om romer.

Men parkkrar sassare kalla manuscha for siro medverkan:

Veli Brijani, Jon Pettersson, Diana Bogelund, Hajrudin
Suljic, Fred Taikon, Iren Horvatne och Dimitri Florin.

Menn parkkrar Malmö foro for hasstrepan.

Menn vunschrar Domenne je latcho drabbrepa å butt

Malmö Ungdomscentral
janepa..
SAVE 12 PUTCHEPAN?
Putchepana aschar fonn gaena/buroar.

1) FONN KAJ AVAR ROMANE MANUSCHA Å SOSSTI? sid. 7

2) VA ASCHAR LAVET ROM Å VA ASCHAR LAVET ZIGENARE? sid. 8

3) KANNA HUNKADE DIRO MANUSCH AVADE TO SVEDIKKE-TEMMEN? sid. 9

4) MOTTE DU PUKKA PALLA JE PAR GLANDUNE TRADITIONER? sid. 10

5) LER ROMANE MANUSCHA TE AVA BJAVDADE TO GAENA/BUROAR? sid. 11

6) ASCHAR DÅ BUTTEPAN KAI TCHI MOTTE LES PASSKE TRADITION? sid. 12

7) HUNKAR ROMNIJAR TVUNGNA TE KAMMA TCHOKKAN, OM EHÈ - SOSSTI? sid. 13

8) HUR KAN ROMANE MANUSCHA HA RAKKAT RAKKREPA Å KULTUR UTAN SI JEGNO TEMM? sid. 14

9) SAVO DIKKEPA KAMMAR GAENA/BUROAR PRE ROMANE MANUSCHA KADIVES? sid. 15

10) SAVO PATCHEPA KAMMAR ROMANE MANUSCHA? sid. 16

11) SAVO DIKKEPA KAMMAR ROMANE MANUSCHA PRE SIKKREPA? sid. 17

12) NATIONELL MINORITET - VA ASCHAR DOVA FOR DE ROMANE MANUSCHENE? sid. 18

KONN SVARAR TO PUTCHEPANA?
Svarepana to putchepana aschar fonn jeffta vavera manuscha fonn vavera romane
manuscha. Jonn rakklar tchi for saro siro manusch avvar delar je allmänn dikkepa
fonn svakko vaver romane manusch.

VELI BRIJANI (ARLI ROM) FONN ESKILSTUNA

SVERIGES RADIO - RADIO ROMANO

JON PETTERSON (TAVRING) FONN HELSINGBORG

EGENFÖRETAGARE. RAKKREPASKRO GLAN FRANTZWAGNER SÄLLSKAPET

DIANA BOGELUND (POLTIKKE ROMNI) FONN MALMÖ

ROMSKT INFORMATIONS- OCH KUNSKAPSCENTER

HAJRUDIN SULJIC (BOSNIKKO ROM) FONN MALMÖ

ARBETSLEDARE PRE JE VERRTA DRE KÖPENHAMN

FRED TAIKON (KELDERASH ROM) FONN STOCKHOLM

RAKKREPASKRO FOR KETTANEPAN ”É ROMANI GLINDA”

IREN HORVATNE (LOVARA ROMNI) FONN MALMÖ

SIKKREPASKRI FOR ROMANI Å HUNKAR NINNA MALMÖ ROMSKA IDÉCENTER

DIMITRI FLORIN (KALE/LALLARO ROM) FONN STOCKHOLM

GLANEDER SPRÅKVÅRDARE PRE SPRÅKRÅDET
 Tips to drabbrepan...
• Drabbra blott jekk putchepa å biddra...
• Dennkra palla svarepat eller rakkra to
kommen palla dova, sass fonn va du janar
eller patchar nu. Ranndra svarepat pre
näste rigg.

• Drabbra savoea svarepan vavera manuscha

kammar to vavera putchepan.

• Jämför lenngre svarepan å

sammanfattningen mé diro svarepa.

• Avade du förvånad fonn diro svarepa -

aschade svarepat bangnot eller horrta?

• Pukka kuttit palla dire dennkrepan to

mennde å ranndra je e-lill to:
mungdomscentral@gmail.com

Malmö Ungdomscentral
 PRÖVA DÉ SOLES
Miro svarepa: Broschyren:

1) FONN KAJ AVAR ROMANE MANUSCHA Å SOSSTI?

2) VA ASCHAR LAVET ROM Å VA ASCHAR LAVET

ZIGENARE?

3) KANNA HUNKADE DIRO MANUSCH AVADE TO

SVEDIKKE-TEMMEN?

4) MOTTE DU PUKKA PALLA JE PAR GLANDUNE

TRADITIONER?

5) LER ROMANE MANUSCHA TE AVA BJAVDADE TO

GAENA/BUROAR?

6) ASCHAR DÅ BUTTEPAN KAI TCHI MOTTE LES PASSKE

TRADITION?

7) HUNKAR ROMNIJAR TVUNGNA TE KAMMA

TCHOKKAN, OM EHÈ - SOSSTI?

8) HUR KAN ROMANE MANUSCHA HA RAKKAT

RAKKREPA Å KULTUR UTAN SI JEGNO TEMM?

9) SAVO DIKKEPA KAMMAR GAENA/BUROAR PRE

ROMANE MANUSCHA KADIVES?

10) SAVO PATCHEPA KAMMAR ROMANE MANUSCHA?

11) SAVO DIKKEPA KAMMAR ROMANE MANUSCHA PRE

SIKKREPA?

12) NATIONELL MINORITET - VA ASCHAR DOVA FOR DE

ROMANE MANUSCHENE?
 1) FONN KAJ AVAR ROMANE MANUSCHA Å
SOSSTI?
Arlikke roma:
”Då aschar butt vavera patchepan palla
dova. Butt manuscha patchar kai romane
manuscha hunkar naschade fonn norra
Indien, glan isarra (1000) berscht pali,
passke vavera kovvar. Odojj aschade
kurepan, naturkatastrofer ta vavera kovvar
avvar tchi-jekk janar säkert sosske jonn
naschade fonn dojj. Då motte pennas att då
aschar butt sikklepan masskar Indikke
manusch fonn norra
 säkert fonn Punjabi-temm dre Indien. Då
Indien ta romane manusch, kanna je dikkar
pre rakkrepa, kultur å traditioner.”
Tavringre romane manusch:
”Om jekk ska patcha to forskare kadives,
så hunkar menn avade fonn Indien, glan
isarra (1000) berscht pali. Langs drommen
to Europa hunkade menn avade to Grekland
å palla je tchiro, kanna de muslimske
kurepangre avade dojj-to, hunkade menn
naschade pre to Europa.”
Poltikke roma:
”Romane manuscha kammar lenngro
navvasina dre Indien å jonn pirade vri fonn
Indien glan isarra ta panschsellars (1500)
berscht pali. Jonn hunkade avade to
Persien å palla dova pirade dolla vidder to
vavera temmar dre Europa. Romane
manuscha hunkade dre tchorralopa dre
Indien ninna, å passke dova aschade jonn
naschade fonn dojj. Janepan palla lenngro
naschepa aschar tchi dosta forskad for te
jana tchatchopan palla dova to 100 %.”
SAMMANFATTNING
•Sassare romane manuschar patchar att jonn hunkar avade fonn Indiena.
7
Bosnikke roma:
”Marre pure pennar att romane manuscha
hunkar avade fonn Indien. Jekk å vaver
pennar fonn Egyptien. Avvar me patchar att
menn hunkar avade fonn Indien. Palla dova
tchiro hunkar menn buchlade predall saro
puan, Gasskene-temm ta Jugoslavien.“
Kalderasha roma:
”Fonn katta jonn hunkar avade aschar for
aschar butt vavera patchepan palla sosske
jonn hunkade avade kajj. Jekk å vaver
pennar att jonn hunkade avade passke
buttepa, vavera manusch pennar passke
tchorralopa dre Indien. Avvar dova janar
tchi’jekk säkert än.”
Lovara roma:
”Miro dikkepa aschar att jonn hunkade
avade fonn Punjab dre Indien. Me patchar
kai dova aschade passke kurepa ta
islamister kai avade to Indien. Me patchar
att romane manusch naschade passke.”
Kale- Lallare romane manusch:
”Då aschar tchi nani säkert svarepa sosske,
då aschar butten vavera svarepan, då
aschar patchanot att jonn hunkade avade
fonn Indien, avvar sossti janar tchi’jekk.
Motte aschade dova passke kurepa, bokk
eller pallarepa fonn vavera. Lingvister
dikkade pre 1700-talet att romane manusch
hunkar avade fonn Indiena.“
 2) VA ASCHAR LAVET ROM Å VA ASCHAR
LAVET ZIGENARE?
Arlikke roma:
”Lavet ROM betyder manusch. Avvar te
kera skillnad masskar rom ta zigenare
aschar miro dikkepa att zigenare aschar
je lav delat to mennde fonn gaena, å dova
lav aschar cherijano ta mijakk. Dova
aschar for mennde je butt cherija lav.
Kanna menn trissas masskar mennde
pennas tchi: ”Hunkar du zigenare?”,
menn putchar jekka vaveren: ”Hunkar du
ROM?”, tchakke pukkas to pall.”
Tavringre romane manusch:
”Lavet betyder ”manusch” - to kommena.
Paropan mé lavet aschar att dre butten
romani-dialekter, kai miro dialekt,
betyder lavet ”rom” blott ”je romano
musch eller je rommedint savo”. Zigenare
aschar for mennde je cherija lav, kai tchi
aschar brukfarat passa mennde for
tchakke harrga. Då aschar tchi märkligt
passke for harrga pali aschade delat
mulepan kai pagging, blott for te hunka
”zigenare.”
Poltikke roma:
”Rom, aschar va menn karras masskar
mennde. Rom aschar manusch, dova lav
”romer” betyder manuscha ta dova
aschar så menn volltrar te karras. Lavet
zigenare aschar fonn Grekikko tchibb ta
betyder ”tchikk, mell, má ja passall.”
SAMMANFATTNING
•Romane manucha dennkrar att lavet ”zigenare” aschar cherrija å dolla tchi vunschar te karras tchakkes.
•Lavet ”rom” aschar: ”manusch”, ”rommedint musch” eller bara ”romano musch”.
8
Bosnikke roma:
”Rom betyder manusch. Då aschar latchot
kanna menn aschar tchakkes karrade,
avvar zigenare aschar je cherija lav, butt
tele-keranes.”
Kalderasha roma:
”Lavet rom betyder romano musch ta
romane manusch, zigenare aschar je lav
delat to mennde, tchakke tchi aschar marro
vällkrepa te hunka karrade. Menn brukar
blott rom kai lav kanna dy romane
manuscha trissas så pennas masskar
mennde - ”Rom san?” tchakke aschar
”Hunkar du romano?”
Lovara roma:
”Zigenare aschar kai lav butt tele-keranes,
kanna aschar pennat zigenare to je romano
manusch hunkar dollo manusch butt tele-
kerad. Me volltrar for mennde te hunka
karrade for romer, sosske dova aschar
marro jegno lav for mennde, ta mander
hoppas for dova lav zigenare te ava
bisterdot. Rom aschar manusch ta romer
aschar manuscha, ta dre kavva lav aschar
muscha, juvvlia ta nukkosa.”
Kale-Lallare romane manusch:
”Rom betyder manusch pre romani, avvar
zigenare ta vavera lava aschar kerade pre å
delade to mennde fonn gaena.
Ursprungligen aschar dova lav fonn Kreta,
pre 1300-talet ”Acigans” aschar ”dolla kai
tchi schalar jekka-vavren” ta ”má
tschillen”. Dova Anglikko lav ”gypsy”
aschar fonn vriall patchepan att romane
manuscha aschade fonn Egypten.”
3) KANNA HUNKADE DIRO MANUSCH AVADE TO
SVEDIKKE-TEMMEN?
Arlikke roma:
”Arli hunkar avade to Svedikke-temmen
tella 80-ta 90-talet, kanna kurepa
aschade dre Jugoslavien. Butt Arlier
garade si dre vavera temmar dre
Europa.”
Tavringre romane manusch:
”Menn avade tella 1500-talet, avvar
glanerst tella 1600-talet. Menn avade
kai kurepangre. Svedikke krajosar
kurades dre Gasskeno-temmen å dre
Poltikko-temmen, tella kurepat ”Det
trettioåriga kriget”. Jonn aschade
latche kurepangre å kammade passa
lennde jegne ”zigenarkompanier” mé
romane kurepangre. Palla harrga
kurepan ledde jonn pukkepa te ava to
pall to Svedikke-temmen. Ninna lennde
avade dolla romane kurepangre å
lenngre nartan, kai buchlade sé vidder
vri predall saro Norden.”
Poltikke roma:
”Miro narta avade tella 70-talet to
Svedikke-temmen. Butter masskar de
Poltikke romane manuschen hunkar
avade tella 80-talet. Butt Poltikke
romane manusch naschade fonn Polen
te roddra je fedder jiben dre Svedikke-
temmen.”
SAMMANFATTNING
•Romane manuscha har avat to Svedikke-temmen tella 500 berscht å kammar passke vavera
förutsättningar te jiddra å te hejja Svedikke-temmen.
9
Bosnikke roma:
”Menn avade pre 90-talet, passke kurepa,
annars skulle menn tchi ha avat kajj. Menn
kammade je latcho jiben dre Jugoslavien.
Menn kammade buttepan, buddiker, avvar
sassaro aschar paggradot passke kurepat.
Menn avade kajj, nukkosen jar dre
drabbrehispan, mander å mi romni buttar å
kammar de latchot dre Svedikke-temm.”
Kalderasha roma:
”Miro narta, Kalderasha, avade pre 1800-
talet avvar menn aschade tchi de erste. Då
aschar jekk grupp kai karrar sé ”Jeli”, me
volltrar te penna kai jonn aschar de
tchatche Svedikke romane manuschen.
Menn aschar fonn je Kellodikko å Rumänsk
grupp.”
Lovara roma:
”Lovara aschar avade pre 1960-talet. Dolla
Lovara aschade dalla avade fonn Tjeckien,
Ungern, ex. Jugoslavien, glanerst fonn
Östeuropa, avvar Lovara aschar predall
saro puan.”
Kale-Lallare romane manusch:
”Då aschar parot te penna, avvar dri
Stockholms tänkebok fonn 1500-talet
aschar ranndrat palla je hop romane
manusch kai avade dojj-to. Sosske Lallaro-
temm ta Svedikke-temm aschade jekk temm
kettanes tella jeftasellars (700) berscht, så
pre 1500-talet pennar mander.”


4) MOTTE DU PUKKA PALLA JE PAR GLANDUNE
Arlikke roma:
TRADITIONER?
Bosnikke roma:
”Te dela pattipa to purane manusch.
Föräldrar sikkrar sire nukkosar pattipa
to purane manuscha fonn sarrla jiben.
Då aschar tradition for de Balkanikke
romane manuschen te isa sé dri
traditionella romane isar, speciellt for
romane manuscha fonn södra Serbien.
Avvar for svakko dives rikkras tchi
dolla isar utan blott to bja'epan å
bollepan. For exempel to bja'epan isar
manuscha sé dri traditionella isar kai
karrar ”dimije ta schalvare”.”
Tavringre romane manusch:
”Butt fonn marre traditioner aschar
niklis å mule, fonn de lejste panschdess
(50) berschten, passke pare
assimilationskampanjer pre mennde.
Jekk tradition aschar te passcha teli je
ruppano lokk, je ruppano bemmla,
passa tikkne nykkosa då vagersta vollta
je dikkar nykkon. Kai rakkepa fonn
mijakkepa å to bacht. Kanna je jar kere
je vaver manusch då vagersta volltan
dokkas je tikkno daben to lennde. Je
motte hasstra dollen kai kammar bruk
for hasstrepa. Pattipa to purane
manuscha aschar alltid fundamentalt.”
Poltikke roma:
”Pattipa to purane manuscha, marre
juvvlijar hunkar isade dri tchokkan,
menn försöker te bevara marro romani
rakkrepa. Tugepa; kanna kommen
mular rikkras kalea isar, palla
tradition.”
SAMMANFATTNING
•Kettanes kammar sassaren pattipa to purane manuscha, sassarot vavert kammar bare skillnader save
tydligt sikkrar att romane manuschar tchi motte dikkas pre kai jekk manusch.
10
”Marro tradition aschar te fostra tchavena
te tchi ava kriminella å te ava rommedinta
to je latcho manusch/manuschnija, fonn je
horrta narta. Te le harrika (lovijar) for si
tchej te ava rommedint aschade vanligt
glan, pre då puro tchiro, avvar tchi kadives.
Då aschar än nartan kai pallan-jar dova
tradition.”
Kalderasha roma:
”Jiben ascha perrdo traditioner, avvar då
aschar ninna seder och bruk. Jekk sed
aschar te tchi boddra predder vavera
romane manuscha. Kadives hunkar mennde
moderna, me naschtar tchi te penna dolla
sedvänjer motte ja niklis, avvar dova
aschar for marro kultur mijakkepa.
Tradition aschar te hunka horrta isad, te
rikkra tchokka med dosta langstopa for
vriall dova sikkra si pattipa to vavera
manuscha. Masskar kaldarasha rikkras tchi
kale isar, dova aschar tugepans farrna å je
motte tchi isa pre sé tugepa.”
Lovara roma:
”Isar, rakkrepa, malanopan, pattipa for
purane manuscha ta tchatchopa. Då aschar
masskar marre romane manuscha je jegno
romano tchatchopa kai karrar ”Kriss”.
Kale-lallare romane manusch:
”Nartepan aschar sorralo, te passa pre å te
rakka å te dela pattipa to jekka-vaveren.
Romane manuscha delar ta lear loschepa å
tugepa fonn jekka-vaveren.”


5) LER ROMANE MANUSCHA TE AVA BJAVDADE
TO GAENA/BUROAR?
Arlikke roma:
”Avvalen, dova jar latchot å kadives
aschar butt romane manuscha ta gaena
bjavdade. Avvar glan 20-30 berscht pali
aschade dova tabu, avvar dova aschar
butter-tchi tabu masskar de Arlikke.”
Tavringre romane manusch:
”Avvalen. Dova jadde nog for saro
tchiro latchot for romane manusch,
avvar dova dikkades säkert tchi latchot
vri fonn gaenas jakkar, te ava bjavd to
je romano tchavo eller je romani tchej.”
Poltikke roma:
Kale-lallare romane manusch:
”Avvalen, dova jar latchot. Tchakke dre
svakko manuschengro grupp, tchi blott
for romane manuscha, dikkas då fedder
vri te ava bjavd to je manusch fonn
samma grupp.”
SAMMANFATTNING
•Kavva jar latchot for sassare romane manuscha.
11
Bosnikke roma:
”Ehé, avvar då avar-an pre. Föräldrarna
motte prinscha dollo manusch eller dojja
manuschni. 80% vunschrar å pennar to sire
nukkosar te ava rommedint.”
Kalderasha roma:
”Redan tella 1900-talet hunkade vavera
romane manuscha tchakkes bjavdade mé
gaena. For exempel daden to Katarina
Taikon avade bjavd dy vollter med gajier å
då aschade sarrla. Me hunkar bjavd to je
gajia, menn jadde kettanes dre
drabbrehispan å palla dova, vid 18-19
berscht, avade menn trolovade.”
Lovara roma:
”Miro dennkrepa aschar att dova jar
latchot. Om du putchade mander glan 20
berscha pali hunkade mander te penna -
tchi. Kadives blandar sé lovara ninna
vavera manuscha.”
”Då aschar hejjanott att manusch avade
bjavdade masskar lennde, romane å gaena.
Avvar då dikkades allti fedder vri for je
romano tchavo te le je gajia, än for je
romani tchej te le je gao/buro.”
6) ASCHAR DÅ BUTTEPAN KAI TCHI MOTTE LES
PASSKE TRADITION?
Arlikke roma:
”Nae tchi. Masskar Arlikke aschar dova
tchi nani adives. Om menn rakklar palla
20 - 30 berscht glan aschade dova,
avvar kadives aschar dova tchi nani.”
Tavringre romane manusch:
”Nae tchi, va mander janar eller
naschtar te dennkra ma. Måhända
aschade dova glan, avvar kadives tchi
nani.”
Poltikke roma:
”Ehé, då aschar buttepan tchakke tchi
jar te le for de Poltikke romane,
buttepan save aschar an-dikkade
tchakkes mellale, eller tchi-jujje, å
dikkas cherrija vri.”
SAMMANFATTNING
•Masskar kommena romane manuscha jar tchi te le tchommena buttepan, avvar passa de vavera aschar
tchi savea dennkrepan.
12
Bosnikke roma:
”Nae tchi. Savo buttepa du kammar aschar
sak samma bara du kammar buttepa.”
Kalderasha roma:
”Dova aschade glan, avvar trots dova
kerades savea buttepan, pre dukkalo-hispan
å kai sop-menngrepaskro. Te butta med tchi-
jujjea kovvar. Avvar je naschtar tchi te
penna att dova aschade förbjudet. Miro kakk
Aijosa, jå buttade pre dukkalo-hispan kai
sjuksyster å nu avar dé butter å butter
tchejar kai ler dolla buttepan.”
Lovara roma:
”Me dennkrar je tchi motte butta pre
dukkalo-hispan. Mi tchej sikkrade sé to
undersköterska å mander hunkade butt mot
dova.”
Lallare romane manuscha:
”Nae tchi. Palle, 30 berscht glan, motte je
tchi te dennkra pre te butta pre dukkalo-
hispa kai sjuksyster eller drabbeskiro. Dolla
manuscha avade pali-tchivrade fonn nartan
for jonn dikkades kai mellale ta tchi-jujje.”
7) HUNKAR ROMNIJAR TVUNGNA TE KAMMA
TCHOKKAN, OM EHÈ - SOSSTI?
Arlikke roma:
”Nane. Kadives aschar de Arlikke
romane manuschen butt assimilerade ta
integrerade å sassare isar jar latcho te
rikkra.”
Tavringre romane manusch:
”Nae tchi. Kanna me hunkade tikkno
kammade purija romnijar alltid
tchokkan, avvar tchi kadives.
Imannsall, kai to bja’epan så dikkas då
vri kai ”horrta” for juvvliar te rikkra
tchokkan.”
Poltikke roma:
”Tchakke me pennade glan; dova aschar
jekk fonn marre traditioner. Tikkne
tchejar rikkrar tchi tchokkan, avvar
kanna je hunkar avad to je viss purepa
eller avar rommedint så rikkrar li
tchokka palla tradition.”
SAMMANFATTNING
•For trinn fonn jeffta romane manuscha aschar tchokkan obligatoriska for romnijar, avvar for dolla
vaveren aschar dova tchi. 

13
Bosnikke roma:
”Palla marre traditoner må juvvliar hunka
isade tchakke de soles volltrar. Purija romnijar
kammar oftast tchokkan, avvar dova aschar
tchi nåt tvång.”
Kalderasha roma:
”Menn hunkar modernare kadives. Mi romni
hunkade pennad to fonn mire föräldrar te tchi
rikkra hoffser. Kanna je jar vri offentligt
aschar då for jekk te rikkra tchokka vriall
pattipa to vavera manuscha. Hoffser aschar
vanliga kadives. Menn har lett isar fonn gaena
å jonn fonn mennde, te rikkra langste
tchokkan aschar fonn Indien. Me dennkrar att
man parrar (for neve kovvar).”
Lovara roma:
”For mander ehé, passke dova aschar marro
tradition, te sikkra att me hunkar romni. Me
välljkrade soles dova kai 12-berscheskri tchej.
Tchi’jekk tvingade mander te kera tchakkes.
Mire tchejar rikkrar tchi tchokkan kadives.”
Kale-lallare romane manusch:
”Då ascha vartradot for tchejar vid je purepa
te parra for tchokka, je motte välljkra te
rikkra romani tchokka, eller tchi. Då aschar
tchi obligatoriskt, avvar vunschranot. Kanna je
terni tchej välljkrar te rikkra tchokkan aschar
dova for saro jiben. Tchokkan parras tchi
niklis förutom vid dukkalopa.”
8) HUR KAN ROMANE MANUSCHA HA RAKKAT
RAKKREPA Å KULTUR UTAN SI JEGNO TEMM ?
Arlikke roma:
”Me patchar att dova aschar sosske romane
manuscha jiddrade kettanes. Dre kettanepa,
passke aschade dolla isolerade for butt
berscht passke diskriminering, pallan- jaben
ta dreann dova kettanepa avade jonn
sorraleder kai manusch. Romane manuscha
kammade si tchatchopa, traditioner å romani
rakkrepa. Då aschar ninna städosar kaj
romane manuscha avade assimilerade å
sassarot avade paggradott, avvar vissa
romane kettanepan kammar vidder nokk si
romani rakkrepa, traditoner ta kultur.”
Tavringre romane manusch:
”Svarepat aschar andri putchepan soles.
Kanna je manusch jiddrar tella paropa ta
mijakkepa kammar lo rakkepa fonn si narta å
masskar siro manusch. Fonn vriann
rommedinjer andri gruppen aschar nartan å
manuschar rikkrade kettanes kai je manusch.
Kadives aschar je barot behov for kvalitativa
drabbrelinijer te drabbra å te ranndra si
romani rakkrepa. For glanepasko jaben for
kultur, baschrepa, drabbrelinijer, media.
Svakko romano nukkos kammar bruk for
sikkrepa pre si dakkri tchibb.”
Poltikke roma:
”Masskar kettanepa. Kanslepan te hunka je
kotta andri je kettanepa å je manusch. Te
bruka si dakkri tchibb kere, te le sikkrepa
pre si dakkri tchibb dre drabbrehispan for
te tchi bistra si rakkrepa. Miro romani
rakkrepa aschar fonn mire föräldrar, kere
mennde rakklas allti romani. Samtidigt ler
menn Poltikke-rakkrepa automatiskt, menn
hunkar dy-tchibbengre fonn ersto dives mé
Poltikko å ninna romani rakkrepa.”
SAMMANFATTNING
•Sassaren dennkrar att pukkepan å parramisser fonn purane manuschar, sikkrepa pre dakkri tchibb å te
rakkla romani kere aschar viktigt for te rakka si romani rakkrepa å kultur.
14
Bosnikke roma:
”Me rakkrar romani ta Bosnikko rakkrepan mé
mire nukkosar kere. Te rakkla romani aschar
viktigt for te tchi bistra rakkrepat. Palla motte
mire nukkosar te rakkra vidder-an mé sire
nukkosar.”
Kalderasha roma:
”Då aschar unikt te kamma je rakkrepa tchakke
harrga sen mennde jatt fonn Indien. Kanna
menn hunkade dre Indien hunkade menn
sassaren indier, menn avade erst romane
manuscha kanna Indien mukkats. Marro
rakkrepa aschar garat dreann marre pukkepan å
parramisser, då aschar otroligt så butt vavera
kovver marre pure repprar. Me dennkrar att
nukkosar motte le sikkrepa pre si dakkri tchibb
dre drabbrehispa, te rakka si romani å for dova
aschar latche drabbrelinijer viktigt.”
Lovara roma:
”Romane manuscha aschar tchakke sorrale så
gaena tchi naschtat te paggra lennde sass.
Romane manuscha aschar je speciellt manusch
som reder sé överallt. Jonn klagar tchi utan
kämpar och dova oavsett fonn save romane
manuscha jonn aschar, for marro Devel aschar
mé lennde. Då aschar viktigt for föräldrar te
ranndra dre nukkosena sire te sikkra romani kai
dakkri tchibb. Dre Malmö foro delas dakkri
tchibb pre romani for Lovara, Poltikke,
Bosnikke, Gurbeti ta Arlikke.”
Kale-lallare romane manusch:
”Te parkra for dova aschar marre parramisser.
Tella då puro tchiro kanna tchi aschade TV,
aschade då enaste kovva for loschepa je puro
eller je purija kai pukkade parramisser. Fonn
lennde jadde marro romani rakkrepa vidder fonn
föräldrarna ti nukkosen.”
 9) SAVO DIKKEPA KAMMAR GAENA/BUROAR
PRE ROMANE MANUSCHA KADIVES?
Arlikke roma:
”Me janar tchi hur man dennkrar kadives,
avvar kanna je dennkrat glan dess (10),
bisch (20) eller trinndess (30) berscht pali
aschade dikkepan pre romane manuscha
tydlig. Romane manuscha aschar je manusch
te tchi kamma nåt te kera mé, butt bangne
dennkrepan kerade tchakke romane
manuscha avade pallan-jadda. Kadives aschar
dy vavera riggar. Fonn jekk rig dikkas
romane manuscha pre kai cherija, avvar då
aschar ninna je vaver rigg kai rikkrar
romane manuscha tchakke jämlikar ta
delaktiga i samhället.”
Tavringre romane manusch:
”Me patchar kai tchi butt manuscha janar va
som aschade for mennde glan, å butt
manuscha kamma paropa te kansla dova
sosske de tchi upplevt savi mijakkepa soles.
Har du tchi kammat paropan soles kammar
du paropa te hejja kanslepan fonn dova.
Påverkan aschar passke tchi baro. Kanna je
dikkar hur sorralo å drovvo antiziganismen
aschar dre manuschas dennkrepan aschar då
butt trascht.”
Poltikke roma:
”Romane manuscha aschar tchi an-dikkade
tchakke likvärdiga, je kammar tchi samma
horrtepan kai sassare vavera manuscha. Butt
manuscha kammar bangne dennkrepan palla
mennde. Gaena janar tchi palla mennde, å for
mennde aschar je baro buttepa masskar
mennde sassaren te le emlege horrtepan kai
gaena.”
SAMMANFATTNING
•Dennkrepan palla romane manuschar skiftar masskar vavera manuscha. Flera svarepan sikkrar att
romane manuschar kannslar att dolla tchi kammar 15
samme horrtepan kai gaena/buroar.
Bosnikke roma:
”Jonn patchar kai romane manuscha hunkar
tchorepangre, kai menn tchi volltrar te butta.
Romane manuscha aschar loschane for buttepa.
Me boddrar dre Svedikko-temm for bichåjekk
(21) berscht å tchi jekk vollta har mander
hunkat to moskron eller vavera beddosar. Me
sikkrar mire nukkosar te sikkre dre
drabbrehispan å palla dova te butta.”
Kalderasha roma:
”Då har jatt i vågor. Glan 60-talet rakklade
tchi’jekk palla romane manuscha, tella 60-talet
avade då butter å butter, palla dova, pre 70-
talet, kerades perrde vantaskiren mé pärmar
ninna Z kai sikkrades palla dess berscht, kanna
EU farrade-an te rakkla palla nationella
minoriteter. Kadives dikkar menn att for svakko
ranndrepa palla romane manuscha aschar butter
än dess mijakke kovver ranndrade.”
Lovara roma:
”Butt manusch dennkrar att kavva lejste
registrering pre mennde aschade mijakkepa, å
me har lett malane lav fonn gaena. Me naschtar
te dennkra kai kommena dennkrar att dova
aschade latchot. Majoriteten aschar mot
mennde, å dennkrar palla romane manusch
vriall då accepterade diskriminering pre romane
manuscha. Menn hunkar manusch kai sassare
vavera manusch. Menn volltrar te kamma je
latcho jiben, buttepa, å for marre nukkosar te ja
to drabbrehispan utan te ava trakasserade eller
diskriminerade.”
Kale-lallare romane manusch:
”Dikkepan pre romane manusch parras masskar
vavera manusch. Så je naschtar te penna kai
samma tchi-tchatcho rakkrepa palla romane
manuscha aschar dre svakko temm kaj romane
manuscha jiddrar. Dova dikkepa jar fonn purane
to terrne, svakko nevo generation.”
 10) SAVO PATCHEPA KAMMAR ROMANE
MANUSCHA?
Arlikke roma: Bosnikke roma:
”Va mander hejjar, kanna de romane
manuschen jadde vri fonn Indien å ”Nani jekk patchepa. Romane manuscha
vidder predall saro puan, ledde jonn hunkar tella islam, katoliker, ortodoxa å
dova patchepa ta kultur kai aschade dre vidder-an vavera patchepan ninna.”
svakko nevo temm kai jonn avade to.
Kaj gaena hunkade muslimer avade
ninna de romane manuschen muslimer,
kaj gaena hunkade katoliker avade Kalderasha roma:
ninna romane manuschen katoliker.
”Romane manuscha kai jiddrar dre vavera
Passke kammar romane manuscha tchi
temmar hunkar grekisk ortodox,
siro jegno patchepa.”
ryskortodoxa, muslimer, katoliker å nu
hunkar butt romane manusch bollade to
pingstkyrkan.”
Tavringre romane manusch:
”Romane manuscha kammar sassare
vavera patchepan. Masskar manusch
dri miro narta hunkar tchi-patchane, Lovara roma:
katoliker, protestanter å buddister ”Romane manuscha aschar tella svakko
ninna. Menn kammar sassaren vavera jekk patchepa. Mander kokkari hunkar
dikkepan pre patchepa.” katolik, avvar me prinschar butt romane
manuscha kai hunkar muslimer, Jehovas
vittnen å pingsvänner.”
Poltikke roma:

Kale-lallare romane manusch:

”Sosske de romane manuschen tchi
aschar jekk manusch kettanes, aschar
då tchi nani jekk patchepa eller Devel
kettanes for mennde.”
”Romane manuscha kammar alltid
patchepan fonn dova temm kaj jonn jiddrar.
Då motte ascha sassare patchepan, då
hunkar romane muslimer, pingstvänner,
protestanter, Jehovas vittne, ta vidder-an
vavera patchepan ninna.”

SAMMANFATTNING
•Sassaren hunkar eniga att romane manuscha tchi kammar jekk patchepa kettanes utan kammar butten
vavera patchepan.


16
 11) SAVO DIKKEPA KAMMAR ROMANE
MANUSCHA PRE SIKKREPA?
Arlikke roma:
””Arlikke romane dikkar kadives pre sikkrepa
tchakke butt viktigt. For nukkosen te sikkra dre
drabbrehispa, for te le je latcho buttepa å jiben.
Kanna menn dikkar glan pali, då aschade
drabbrehispa å sikkrepa tchi viktigt. Kadives
aschar sassare marre romane buttepan niklis,
passke aschar for mennde viktigt mé sikkrepa.
Kanna menn dikkar pre statisktik predall marre
Arlikke romane manuscha dre Svedikke-temm
dikkas kai butt fonn mennde kammar buttepa kajj.”
Tavringre romane manusch:
”Passa mennde har manusch aldrig kammat nån
särskild sikkrepa. Dre miro narta aschar tchi nån
historia mé butt preddera sikkrepa. Romane
manuscha har lett mijakkepa dre drabbrehispan å
passke delade butt fonn mennde drabbrehispan
naben. Miro råd to terrne romane manuscha aschar
te le je latcho sikkrepa, trots om tchi’jekk pennar
to diro te sikkra, kera dova likväl. Latcho sikkrepa
delar möjligheter to je latcho jiben å for jekk te le
je latchot buttepa.”
Poltikke roma:
”Me hunkar vri pre drabbrehispana ofta å motte
penna kai romane manuscha dikkar pre sikkrepa
kai tchommet latchot, avvar romane manuscha
kammar tchi samme förutsättningar kai gaena. De
romane nukkosen ledde tchi lov te sikkra dre
drabbrehispan glan 1960-talet. Jonn kammade tchi
lov te boddra butter än trinn kurrker å passke
jadde jonn tchi dre drabbrehispan. Passke janar
butt purane romane manuscha tchi te ranndra å te
drabbra. Dova aschade tchi lenngro välljkrepa, dolla
ledde tchi te ja dre drabbrehispan. Då motte keras
vri butter insatser te hasstra romane .”
SAMMANFATTNING
•Svarepan palla sikkrepa sikkrar att vavera romane manuscha kammar vaver dikkepa pre sikkrepa. Kavva
aschar kopplat to lenngro historia fonn de lejste 100:te berschten.
17
Bosnikke roma:
”Då avar an pre va je volltrar, kammas je
sillos må je sikkra latchot å klara sikkrepan.
Me dennkrar att mire nukkosar ska le je
latcho sikkrepa å palla dova butta.”
Kalderasha roma:
”De aschade paropan mé sikkrepa glan, de
romane manuscha aschade cherijat an-dikkade
dre drabbrehispan. Passke hunkar menn butt
pali, avvar då jar fedder nu. Butter å butter
romane terne kammar latche sikkrepan, jonn
ler studenten å hunkar bunea for si parno
hubban. Kadives kammar menn jurister å
ingenjörer. Butter å butter sikkrane romane
manusch avar glan.”
Lovara roma:
”Dikkepan pre sikkrepans vikt aschar tchi
butt utvecklad masskar romane manusch
kadives. Då aschar tchi konstigt kanna je
dikkar pre marro historia. Romane nukkosar
ledde tchi te ja dre drabbrehispan, romane
manuscha ledde tchi te boddra pre jekk städo,
gaena ledde sire nukkosar fonn drabbre-
hispana sosske romane nukkosar hunkade
dojj, de romane nukkosen avade trakasserade.
Då aschar tchi nane tradition mé sikkrepa for
romane manuscha, butt fonn lende mukkade
tchi lenngre nukkosar te ja to drabbrehispa,
for te tchi ava nervale fonn mobbing. Då
dikkas fedder vri kadives, avvar registeret
passa moskron ledde mennde dess (10)
berscht to pal.”
Kale-lallare romane manusch:
”Romane manuscha an-dikkar att sikkrepa
aschar latchot å pennar tchakkes to lenngre
nukkosar. Dre Norden kammar romane
manuscha tchi dova tradition sosske
möjligheten for sikkrepa aschade delade to
romane manuscha erst tella 60-talet.”
12) NATIONELL MINORITET - VA ASCHAR DOVA FOR
DE ROMANE MANUSCHENE?
Arlikke roma:
”Romane manuscha aschar prinschane kai
manusch å kammar manuschengre horrtepan kai
je manusch. Putchepan palla sikkrepa aschar
vaver kovvar. Sikkrepa pre dakkri tchibb aschar
viktig. For sassaren te passa pre siro rakkrepa
tchakkes dova aschar rakklat kere, ta for dova
behövs je baro buttepa. Je motte latcha horrta
manusch te sikkra nukkosen romani. Menn
kammar butt vavera dialekter dri romani tchibb.
Arli kammar butt vavera dialekter, tchakkes avar-
an pre savo kotta pre Balkan fonn katta dolla
avar. Drabbrehispan motte kera insatser te
hasstra nukkosen te sikkra sé si dakkri tchibb.”
Tavringre romane manusch:
”Menn hunkar prinschane kai je manusch.
Tella-ranndrade konventioner å lagar aschar
for te rakka marro romani rakkrepa å romano
kultur. Sassare kampanjer kai aschade glan
aschade pre mennde tchakke menn skulle ava
”gasskene” (tchi-romano). ”
Poltikke roma:
”Att je motte putcha palla sire horrtepan
dreann institutioner. Tchakke sikkrepa pre
dakkri tchibb, kai nationell minoritet kammar
mennde horrtepa to sikkrepa pre dakkri
tchibb, om så blott jekk nukkos vunschrar
dova. Marro romani rakkrepa passas pre å
hasstras te rakkas.”
SAMMANFATTNING
•Svarenpana sikkrar att romane manuscha hejjar sé prinschane å att jonn kammar horrtepa te rikkra-
an to si kultur, si rakkrepa och sire traditioner.
18
Bosnikke roma:
”Me dennkrar att romane manuscha nu
kammar butter horrtepan å for Svedikke-
temmen motte satsa pre sikkrepa for
romane manuscha, for marre nukkosa te
ava integrerade dre marro temm.”
Kalderasha roma:
”Menn skulle kamma samma horrtepan kai
gaena, avvar dova aschar tchi tchatchot,
budana aschar blott je tikkno kerda pre.
Fonn vriall dova status ledde mennde je
romano radio, bareder lovengro hasstrepa
to marro drabbrika ”E romani glinda” å då
nationella minoritetspolitiken avade je
bitta fedder, avvar då aschar pali butter
nokk te kera.”
Lovara roma:
”Då aschar marro horrtepa te rikkra-an to
marro romani rakkrepa, de romengre
manuschengre horrtepan pallan-jas je bitta
vavert. Marre nukkosar kammar horrtepa
to sikkrepa pre dakkri tchibb, om så blott
jekk nukkos vunschrar dova.”
Kale-lallare romane manusch:
”Menn hunkar prinschane kai je manusch,
å kammar horrtepa to marro jegno kultur å
rakkrepa. Romane manuscha kammar nu dy
beddosar pre Språkrådet sen 2007, mé
möjlighet te rakka romani rakkrepa å
kultur for vidder jiben. Menn ledde marro
radio å TV, Skolverket farrade-an te kera
drabbrelinijer pre romani for te rakka
rakkrepana. Romane nukkosar ler sikkrepa
pre dakkri tchibb, avvar me dennkrar att
dova motte ascha je kotta dre
drabbrehispas sikkrepa, å tchi kai kadives,
je lektion palla skoldagen.”
 ”UTBILDNING ÄR DET MÄKTIGASTE VAPEN MAN KAN ANVÄNDA
FÖR ATT FÖRÄNDRA VÄRLDEN”
(NELSON MANDELA)

Broschyren aschar utgiven for sikkrepa å information, å aschar je kotta dre je projekt tella temat:
KOMPETENSUTVECKLING OM ROMER.

Kavva broschyr aschar blott je kutti kotta fonn sass möjligheter menn kammar te ava te prinscha marro
nationella minoritet: romer - romane manuscha. Broschyren motte dikkas kai je kutti vali kai fonn savot je
motte dikka andri de romane manuschens jiben. Masskrall dova motte menn ava te hejja lenngre dennkrepan
- va som delar loschanopa, tugepa, save sunepar je kammar å va je motte kera for te hasstra marre
medmänniskor.

Copyright © Malmö Ungdomscentral

info@malmoungdomscentral.se www.malmoungdomscentral.se

Malmö Ungdomscentral