Sammanfattning Makro

lOMoARcPSD|2877367
Sammanfattning Makroekonomi Delkurs 2
Makroekonomi (Linnéuniversitetet)
StuDocu is not sponsored or endorsed by any college or university

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)
lOMoARcPSD|2877367
Sammanfattning Makroekonomi delkurs 2
Föreläsning 1 – Kap 22
Valutamarknad och det internationella valutakurssystemet
Växelkurs definitioner
Rörlig växelkurs
- Appreciering (växelkursförstärkning)
o En valuta har blivit dyrare gentemot en annan
o Om Svenska kronan apprecierar gynnar det vår import
- Depreciering (växelkursförsvagning)
o En valuta har blivit billigare gentemot en annan
o Om Svenska kronan deprecierar gynnar det vår export
Fast växelkurs
- Revalvering (växelkursförstärkning)
o En valuta har blivit dyrare gentemot en annan
o Om Svenska kronan revalverar gynnar det vår import
- Devalvering (växelkursförsvagning)
o En valuta har blivit billigare gentemot en annan
o Om Svenska kronan devalverar gynnar det vår export
o Måste devalveras om det verkar omöjligt att försvara växelkursen
Om ett lands valuta apprecierar/revalverar så kommer ett annat lands (det man jämför
med) valuta att depreciera/devalvera.
Exempel
5 SEK = 1 USD
ändras till:
10 SEK = 1 USD
Alltså; USD har blivit dyrare gentemot svenska kronan innebär att:
- Dollarn har blivit apprecierad
- Svenska kronan har blivit deprecierad
Hur finansieras internationell handel?

- Export av varor och tjänster leder till:
o Inflöde av pengar från utlandet
o Utländsk valuta säljs och svenska kronor köps på valutamarknaden
- Import av varor och tjänster leder till:
o Utflöde av pengar från hemlandet
o Svenska kronan säljs och utländsk valuta köps på valutamarknaden
Valutamarknaden och växelkursen

Växelkurs – 3 faktorer som påverkar växelkursen
- Import och export

lOMoARcPSD|2877367
- Ränteskillnader mellan Sverige och andra länder (direkt relaterad till ”den lilla
öppna ekonomin”)
- Förväntad framtida växelkurs
1. Import och export
- När svenska varor exporteras så köper utländska importörer SEK på
valutamarknaden
- Ökad efterfrågan på svenska exportvaror leder till:
o Ökad efterfrågan på SEK
o Ökat utbud av utländsk valuta
o Vilket leder till Appreciering av SEK – då det blir ett högre pris på SEK
vilket leder till att EURO/SEK ökar
o När SEK apprecieras blir den stark gentemot EUR, dvs. EUR blir svag
gentemot SEK
- När Sverige importerar varor så köper svenska importörer utländsk valuta på

valutamarknaden
- Ökad efterfrågan på importvaror leder till:
o Ökad efterfrågan på utländsk valuta, exempelvis EURO
o Ökat utbud av SEK
o Vilket leder till Depreciering av SEK – då blir det ett lägre pris på SEK
vilket leder till att EURO/SEK minskar
o När SEK deprecieras blir den svag gentemot EUR, dvs. EUR blir stark
gentemot SEK
2. Ränteskillnader
- Högre ränta i Sverige jämfört med utlandet, t.ex. Euro-länder, dvs. i > i* där i är
inhemsk ränta, ex Sverige och i* är utländsk ränta, då leder det till:
o Mer lönsamt att investera kapital i SEK för att man får högre ränta på sitt
sparande, dvs. högre avkastning
o Ökad efterfråga på SEK vilket gör att utbudet på EURO ökar
o SEK apprecieras gentemot EURO, dvs. EUR/SEK ökar – högre pris på SEK
3. Förväntad framtida växelkurs (självuppfyllande profetia)

- Förväntad stark SEK, dvs. Allmänheten tror att växelkursen EURO/SEK ska öka i
framtiden (SEK/EURO ska minska), detta leder till:
o Lönsamt att köpa SEK idag och sälja dyrare imorgon
o Ökad efterfrågan på SEK idag, vilket innebär att det finns ökat utbud av
Euro
o SEK apprecieras redan idag gentemot Euro dvs. EURO/SEK ökar (SEK/EURO
minskar)
Basvaluta
- Valutan som man förhåller sig till. Kan ha utländsk eller inhemsk valuta
- I Sverige har vi utländsk valuta som basvaluta, dvs. 1 USD = 10 SEK (10 SEK/USD)

lOMoARcPSD|2877367
Marknadsmodellen i valutamarknaden
Vxk
dollar/SEK
SEK
SEK
- Växelkursen här: dollar/SEK

- 15 dollar = 1 SEK
- Alltså är SEK basvalutan
- Vill man istället ha efterfrågan och utbud av dollarn istället för SEK – byt basvaluta.
Se nedan modell: Växelkurs SEK/dollar
Vxk
SEK/dollar
dolla
r
dolla
r
Marknadsmodellen påverkas av exogen variabel (skiftfaktor)

Exempel
- Om exogen variabel, t.ex. BNP ökar i Sverige, dvs. inkomsterna i Sverige ökar då
kommer utbudet av SEK öka (det finns mer pengar), linjen flyttas åt höger/neråt.
Om Svenskarna väljer att de vill åka till USA och köpa Apple-produkter för
pengarna så kommer efterfrågan på dollar att öka, linjen flyttas åt höger/uppåt.
- Ny jämviktspunkt skapas där de nya linjerna korsar varandra i båda modellerna
- Detta betyder att när utbudet på SEK ökar, ökar kvantiteten av SEK och
växelkursen sjunker, dvs. det blir billigare att köpa SEK. Man säger då att SEK har
deprecierat gentemot dollarn
- Pga. att efterfrågan på dollar ökar, ökar kvantiteten av dollar och växelkursen
stiger, dvs. det blir dyrare att köpa dollar. Dollarn har apprecierat gentemot SEK

lOMoARcPSD|2877367
- Efterfrågakurvan glider längs kurvan när:

o En ändring i växelkursen påverkar efterfrågekurvan (när det andra är
detsamma) och då kommer den ändras längs med kurvan vilket gör att
kvantiteten ökar eller minskar. I modell 1 ändras kvantitet av pund och i
modell 2 ändras kvantitet av dollar, dvs. kvantiteten av basvalutan.
o Vi fokuserar på en valutamarknad där US-dollar och Pund köps och säljs
mot varandra
o Om växelkursen ökar kommer efterfrågad kvantitet minska
- Efterfrågekurvan skiftar till höger/vänster när:

o Efterfrågan på valuta påverkas av exportefterfrågan, ränteskillnader
mellan länderna och förväntningar om framtida växelkurs. D.v.s. de tre
faktorerna.
o Här kommer växelkursen att vara fast och det är endast kvantiteten som
ändras

lOMoARcPSD|2877367
Utbudskurvan glider längs kurvan när:

- Växelkursen påverkas också av utbudet på valutor på valutamarknaden
- En ändring i växelkursen påverkar utbudskurvan (när det andra är detsamma) och
då kommer den ändras längs med kurvan vilket gör att kvantiteten ökar eller
minskar
- Om då dollar/pund blir dyrare kommer linjen glida uppåt längs utbudslinjen och
kvantiteten av pund ökar
- Om växelkursen ökar kommer utbjuden kvantitet öka
Utbudskurvan skiftar åt höger/vänster när:

- Utbudet på valuta påverkas av importefterfrågan, ränteskillnader mellan länderna
och förväntningar om framtida växelkurs. D.v.s. de tre faktorerna.
- Ökad importefterfrågan uppstår när ett lands, t.ex. Sveriges valuta har deprecierat
gentemot en annan, dvs. det blir billigare att handla i Sverige. Detta leder till att
efterfrågan från andra länder att handla svensk valuta ökar och då kommer
utbudet av inhemsk valuta också att öka då fler och fler köper SEK
- När växelkursen är fast som i nedan modell är det endast kvantiteten som påverkas
och ökar eller minskar
Jämvikt på valutamarknaden
- Vid rörlig växelkurs bestäms växelkursen av efterfrågan och utbud på valutan
- Växelkursen bestäms på valutamarknaden

lOMoARcPSD|2877367
- Fundamentala värdet: Jämviktskursen (jämviktsvärdet) på valutamarknaden.

Det fundamentala värdet är jämviktspunkten efter en förändring.
- Officiella värdet: Det värde som är innan en förändring (dvs. innan det blir ett
överskott/underskott)
- För att ha jämvikt ska: Fundamentala värdet = Officiella värdet
I jämvikt finns det varken ett utbuds- eller efterfrågeöverskott
Utbudsöverskott:
o Om växelkursen är högre än jämviktskursen blir det ett utbudsöverskott,
dvs. utbudet är större än efterfrågan
o Växelkursen måste sjunka för att nå jämvikt igen
- Efterfrågeöverskott:
o Om växelkursen är lägre än jämviktskursen blir det ett efterfrågeutskott,
dvs. efterfrågan är större än utbudet
o Växelkursen måste stiga för att nå jämvikt igen
Växelkursregimer
Sverige har haft två typer av växelkurssystem: Fast (före år 1992) och Flytande/Rörlig
(1992-idag) växelkurs
Valet av växelkurssystem:
Det finns tre olika former av växelkurser; Fullständigt fast växelkurs, Fast men justerbar
växelkurs samt Rörlig/Flytande växelkurs
Fullständigt fast växelkurs (Valutaunion)

- En fast växelkurs innebär att man låser växelkursen vid den nivå som beslutas av
Regeringen eller Centralbanken – man låser den till en annan valuta (Valutaunion:
ex. euroområdet där länder kommit överens om att använda samma valuta)
- Den bestämda nivån bevaras genom direkta interventioner (dvs. ingripanden) på
valutamarknaden där man påverkar utbud och efterfrågan
- Valutakris
o Spekulativ attack mot en fast växelkurs som uppstår pga. rykten/misstankar
om att den fasta kursen kommer överges
- Sedelfond

lOMoARcPSD|2877367
o System med fast växelkurs som bygger på en enkel centralbank med 100 %
täckning av den inhemska monetära basen i utländsk valuta
- Valutakurs under metallmyntfot
o Kvoten mellan inlösenkurserna i en viss metall för två länders valutor
- Övre och nedre guldpunkt
o Den högsta och lägsta valutakursen mellan två länder på guldmyntfot
Fast men justerbar växelkurs (Ex. Bretton Woods eller ERM-systemet)

- Fast växelkurs som kan devalveras eller revalveras
- Spekulativ attack
o Är en massiv försäljning av en valuta som är förväntad att devalvera
Rörlig växelkurs
- Vid rörlig växelkurs bestäms växelkursen av efterfrågan och utbud på valutan
- Rörlig växelkurs apprecierar eller deprecierar
- Man använder penningpolitiken för att nå t.ex. sitt inflationsmål och då kan man
ändra växelkursen
Fasta men justerbara växelkurser fungerar inte under fri internationell kapitalrörlighet
och är därför inte ett hållbart alternativ för dagens internationella valutasystem p.g.a. risk
för spekulativ attack (valutakris)
I Jämviktspunkten: Det officiella värdet = Det fundamentala värdet

- Figuren visar hur centralbanken kan ingripa på valutamarknaden för att hålla
växelkursen på önskad fast nivå
- Anta att den fasta växelkursen är 1.50 dollar/pund
- Fundamentala värdet = de röda punkterna
- Officiella värdet = den svarta punkten
- Om efterfrågan på pund ökar, skiftar efterfrågelinjen åt höger, då tenderar pundet
att appreciera, dvs. pundet syftar till att bli dyrare. När efterfrågan är större än
utbudet är det Fundamentala värdet > Officiella värdet. Då vill Centralbanken
eliminera efterfrågan
- överskottet och det gör dem genom att sälja pund och köpa dollar. Då kommer
kvantiteten av pund att öka, dvs. penningmängden av pund ökar (finns mer pengar
ute på marknaden) och Centralbankens valutareserv (FXR) av dollar ökar.
- Nu är då efterfrågeöverskottet eliminerat och en ny punkt vid fast växelkurs är
nådd
- Samma princip gäller ifall efterfrågan på pund minskar, linjen skiftar åt vänster. Då
blir det ett utbudsöverskott (utbudet är större än efterfrågan) som Centralbanken
måste eliminera. När utbudet är större än efterfrågan (D.v.s. det finns mer pund att
sälja än vad som efterfrågas) Fundamentala värdet < Officiella värdet. Det
justerar Centralbanken genom att köpa pund så att penningmängden minskar
(finns mindre pengar ute på marknaden), dvs. kvantiteten av pund minskar. För att
kunna köpa pund måste Centralbanken sälja dollar och då kommer valutareserven
(FXR) av dollar att minska hos Centralbanken

lOMoARcPSD|2877367
Problem vid fast växelkurs – Valutakurskris och Spekulativ attack

Vid fast växelkurs sätts en valuta på en viss nivå, där efterfrågan ska vara detsamma som
utbudet, dvs. det officiella värdet ska vara lika med det fundamentala värdet och om så är
fallet så finns det inga problem.
Problem uppstår dock om efterfrågan eller utbudet förändras, så att det fundamentala
värdet blir större eller mindre än det officiella värdet. Utgångspunkten blir därmed hotad
av något som kallas för spekulativ attack. Eftersom växelkursen är fast kan inte jämvikten
falla till den nya nivån som efterfrågan eller utbudet tagit, därför måste centralbanken
reagera.
Om det officiella värdet är större än det fundamentala värdet så har efterfrågan minskat
och det blir ett utbudsöverskott, dvs. det finns mer SEK att köpa än vad som efterfrågas. Då
reagerar Centralbanken genom att själv köpa överskottet av SEK (det som inte blir sålda).
Då blir det fundamentala värdet lika med det officiella värdet igen, dvs. den fasta
växelkursen. För att kunna köpa SEK måste man sälja en annan valuta. Och här finns en
begränsning, nämligen centralbankens tillgångar i valutareserven i form av utländsk
valuta.
Börjar investerare spekulera i landets förmåga att behålla den fasta växelkursen uppstår
den spekulativa attacken, där behovet av devalvering ökar (dvs. fast men justerbar
växelkurs) i en kedjereaktion där man slutligen måste välja mellan en enorm devalvering
eller att helt enkelt lämna den fasta växelkursen.
Spekulativ attack (av finansiella investerare) är en massiv försäljning av en valuta som är

förväntad att devalvera
- Vid fast växelkurs vill man hålla det fundamentala värdet oförändrat därför blir det
problem när t.ex. efterfrågan på pund minskar: Det officiella värdet > det
fundamentala värdet
- Attack mot en valuta som förväntas att devalveras dvs. bli billigare i framtiden
genom att sälja dem innan – då kommer utbudsöverskottet att växa ännu mer
- Klarar man inte en spekulativ attack med fast växelkurs får man byta till rörlig
växelkurs
Föreläsning 2 och 3 – Kap 11 och 21

Pengar och penningpolitiken
Handel i en bytesekonomi

lOMoARcPSD|2877367
Pengar
- Allmänt accepterade betalningsmedel
Bytesekonomi
- En ekonomi i vilken en vara byts mot en annan vara utan ett allmänt accepterat
betalningsmedel, t.ex. pengar. Detta medför att handla varor blir besvärligt.
- Exempel, man byter mjölk mot kaffe utan att det finns pengar som betalningsmedel.
Detta gör det svårt att veta varornas värde
- Under svensk medeltid hade vi bytesekonomi och kunde se ut på följande sätt:
o Bohuslän
Utbud: Fisk Värmland
Efterfrågan: Järn
o Dalsland
Järn Smör
Utbud: Smör
Efterfrågan: Fisk
o Värmland Järn
Utbud: Järn Bohuslän Dalsland
Efterfrågan: Smör Fisk
- Byteshandel är mycket kostsamt eftersom antalet priser i en byteshandel är mycket
större än i en monetär ekonomi. Byteshandel hindrar specialisering och tillväxt
eftersom det krävs tid och ansträngning att hitta handelspartners, argumentera om
priser etc.
Handel i monetärekonomi
- Pengar Värmland
o Allmänt accepterade betalningsmedel
- Monetär ekonomi Järn
Smör
o En ekonomi där pengar används som Pengar Pengar
betalningsmedel. Här byts varor mot
pengar som sedan byts mot andra varor Pengar
Bohuslän Dalsland
- Likviditet
o Bytbarhet. Pengar är den mest likvida varan. Fisk
o Kan också betyda att man byter bil mot pengar, dvs. hur snabbt kan man
omvandla tillgångar till pengar.
o Förmåga att erhålla pengar. Exempel har ett företag hög likviditet har
företaget mycket pengar.
Vad är pengar?
Pengar har tre funktioner:
- Bytesmedel (betalningsmedel)
o Används för att handla
o Utan pengar skulle transaktioner ske genom direkt utbyte av varor vilket är
besvärligt
- Värdemätare
o Värdet på alla varor mäts i en gemensam enhet, dvs. pengar
o Lättare att göra jämförelser mellan varor
o Exempelvis så är det svårt att mäta värdet på t.ex. mjölk och kaffe utan
pengar – hur mycket mjölk behövs för värdet av 1 kg kaffe?

lOMoARcPSD|2877367
- Värdebevarare
o Pengar bevarar värde över tid (det blir inte gammalt)
Mynt
- Ursprungligen metall i standardiserade viktenheter för vilka penningenheten är
lika med viktenheten.
- Underlättar handel
- När myntet minskar i vikt eller renhet minskar myntets värde och inflation uppstår
Föreläsningsbild 9 och 10
- Bankrörelse – hur bankerna börjat utveckla sig
Exempel
Mynten/guldet samlas hos en guldsmed som startar en bankrörelse
- Handel kan ske med depositionsbevis i guldsmeden/banken, dvs. när man lämnade
in sitt guld så fick man depositionsbevis i utbyte som visade hur mycket guld man
hade hos guldsmeden
- Kreditpengar uppstår, vilket är det som skapats genom utlåning av
banken/guldsmeden
- Steg 1:
Människor sparade sitt guld hos guldsmedjorna, i utbyte mot depositionsbevis, för
de har säkrare kassavalv. Det blev vanligt att betala med depositionsbevisen istället
för att hämta ut sina pengar. Därmed började dessa cirkulera som pengar och
guldsmedjorna behövde inte göra något med guldet utan de bara höll dem i sina
kassavalv. Guldsmedjorna hade därmed full täckning vilket betyder att Bankernas
reservkvot (R/D) = 100 %, då det inte finns någon bankrörelse än.
- Steg 2:
Sen såg guldsmedjorna en affärsidé och började låna ut guld till annat folk och fick
betalning plus ränta. De behöll endast den del av guldet som behövdes för att möta
efterfrågan på deponerat guld t.ex. de lånade ut 8 st och behöll 2
= R/D < 100 %
Alltså; 80 % gick till utlåning och bankerna behöll 20 % i reserv
Detta satte igång bankrörelsen. Någon lånade guld av banken för att köpa något. Säljaren
som fick detta guld eller depositionsbevis (pengar) fick till slut för mycket som han ville
spara säkert hos guldsmeden. Dessa kom därmed tillbaka till guldsmeden igen. Detta
pågick sedan om och om igen. Mängden depositionsbevis, dvs. mängden pengar, har
därmed ökat. Bankinlåningen ökade alltså genom detta → Money creation process
Vad är pengar?
- Metallmyntfot
o Om pengar består av metall eller kan lösas in mot metall
- Pappersmyntfot
o Om pengar inte kan lösas in mot metall
- Fiat pengar
o Det vi använder idag
o Pengar som har ett värde eftersom den institution som ger ut dessa pengar
säger att de är värda något
Centralbanken ger ut sedlar under pappersmyntfoten

lOMoARcPSD|2877367
Centralbanken i Sverige: Riksbanken

Riksbanken reglerar penningmängden i Sverige
Hur ska vi definiera pengar från snävt till brett mått?

- M0 = allmänhetens innehav av kontanter
- M1 = M0 = ej tidsbunden bankinlåning
- M2 = M1 = tidsbunden bankinlåning
Dvs. penningmängdsmått som beräknas av Riksbanken och som består av
kontanter och bankinlåning
- M3 = M2 = korta penningmarknadsinstrument (aktier, statspapper, obligationer)
Betalningsmedel med hög likviditet. Består av kontanter, bankinlåning och
bankcertifikat
Värdet blir större och större
I Sverige använder vi M2
I USA m.fl. använder de M1
Centralbankerna, ”Lender of last resort”. Centralbankernas funktion är att låna ut reserver

till solida banker under en bankpanik
- Bankpanik
o Den rusning som uppstår när insättare till följd av ett rykte förlorar
förtroende för banken och därmed kräver att få sina depositioner inlösta (få
ut alla sina pengar)
- Solid
o Att kunna uppvisa ett positivt eget kapital
Olika definitioner
Penningmängd (M) = Cu = D
- M = Penningmängd
- Cu = Currency, kontanter hos allmänheten
- D = Deposit, bankinlåning (banktillgodohavande)
Penningmängden är alltså summan av kontanter hos allmänheten och bankinlåning
Monetära basen (MB) = Cu = R

- MB = Monetära basen = Mängden centralbankens pengar (pengarna de styr över)
- Cu = Kontanter hos allmänheten
- R = Bankernas reserver, dvs. bankernas tillgångar som Centralbanken förvaltar
Monetär bas är alltså summan av bankernas reserver och mängden kontanter hos
allmänheten. Bankernas reserver är för att uppfylla insättares uttag och betalningar. Det
är genom den monetära basen som Centralbanken kontrollerar penningmängden.
- I Sverige utgörs den monetära basen av mängden sedlar och mynt

- Den monetära basen är en fodring på Riksbanken
Förhållandet mellan Penningmängd och monetär bas

- Den monetära basen är de pengar som centralbanken styr över, alltså de pengar
som finns som kontanter i samhället och den del av de pengar som de satt in på
banken som banken sparar i reserv.

lOMoARcPSD|2877367
Resten av dessa pengar lånar banken ut och har möjlighet att få inlånade igen
(vilket motsvarar bankinlåningen), vilket ökar penningmängden. Pga. flera
omgångar bankinlåning och utlåning blir penningmängden större än den
monetära basen
R
Bankernas Reservkvot ( r )=
D
- R = Bankernas reserver
- D = Bankinlåning
Cu
Kontantkvot ( c )=
D
- Cu = Kontanter hos allmänheten
- D = Bankinlåning
Ökningen av bankpengar
M 1+ c
Kreditmultiplikatorn ( mm eller θ )= =
MB c +r
- M = Penningmängden
- MB = Monetära basen
- c = Kontantkvot
- r = Bankernas reservkvot
Kvoten mellan penningmängden och monetära basen. Kreditmultiplikatorn är alltid ett tal
större än 1 när reservkvoten (r) och kontantkvoten (c) är mindre än 1
- Exempel, Om kreditmultiplikatorn = 10 så är penningmängden tio gånger större än

den monetära basen, dvs.
∆ M =∆ MB ×10
Money creation process in the banking system med R/D < 100 % factual reserve banking
system
- Pengar som man lånar ut till allmänheten kommer tillslut att komma tillbaka till
banken igen
- Om Bankernas reservkvot, dvs. R/D = 100 = betyder det att banken inte kan låna ut
då de måste använda alla pengar till reservkvoten
Centralbanken och penningmängden

Hur påverkar centralbanken den monetära basen?
- Lån till allmänheten
- Öppen marknadsoperation

lOMoARcPSD|2877367
o Centralbankens köp och försäljningar av statspapper. Ett köp av en viss

storlek innebär en expansion av den monetära basen av samma storlek
- Valutamarknadsintervention
o Centralbankens köp och försäljningar av utländsk valuta. Ett köp av en viss
storlek innebär en expansion av den monetära basen av samma storlek
Den vanligaste metoden i Sverige
- Öppen marknadsoperation (i form av s.k. repor)
Statspapper
- Är ett samlingsbegrepp för räntebärande instrument, exempelvis obligationer, där
staten är låntagare
Obligation
- Är ett räntebärande, vanligtvis på flera år löpande, enkelt skuldebrev som intygar
att innehavaren lånat ut pengar till exempelvis staten, kommun eller större företag
Penningmängden bestäms i en trestegsprocedur

De tre stegen: MB → M
1. Bestämning av den monetära basens storlek
2. Bestämning av den monetära basens uppdelning mellan allmänhet och banker
3. Bestämning av mängden bankpengar genom kreditmultiplikatorn
Ökning av monetär bas och penningmängd om Cu är konstant

- Ökningen i penningmängden är större än ökningen i den monetära basen pga.
kreditmultiplikatorn (mm) som är kvoten mellan penningmängden och den
monetära basen och är ett tal större än 1 när reservkvoten är ett tal mindre än 1.
Då blir ∆ M =∆ MB ×(mm>1)
- Kreditmultiplikation är den process som leder till skapande av nya bankpengar
genom inflöde av ny monetär bas till bankerna
Exempel 1
c = 0 (allmänheten använder inte kontanter)
r = 0.1 (banken behåller 10 % i reserv och lånar ut 90 %)

lOMoARcPSD|2877367
Penningmängd
Cu (Storlek av kontanter) D (Bankinlåning)

100 100
(kontanter ökar med 100 som flöde in i (Av 100 så behåller banken 10 % och lånar
ekonomin – centralbanken köper ut 90 % som återkommer sen i andra
statspapper från allmänheten) rundan – Kedjereaktion)
90
81
1+ c 1 M
Kreditmultiplikatorn ( mm )= = =10= =∆ MB ×10=∆ M
c +r 011 MB
Exempel 2
c = 0.25 (25 % av allmänhetens penninginnehav är i form av kontanter)
r = 0.1 (banken behåller 10 % i reserv och lånar ut 90 %)
Cu 1
Kontantkvot ( c )= = =0,25
D 4
där 1 är 20 % och 4 är 80 %
Penningmängd
r ↑→ mm ↓
Cu D R Utlåning
100 80 bankinlåning
72 (90 % av 57.6
bankinlånet)
1+ c 1+0125 M
Kreditmultiplikatorn ( mm )= = =3154= =∆ MB × 3154=∆ M
c +r 0125+011 MB
Om kontantkvoten (c) blir större och större menas det att banken får in mindre och mindre
bankinlåning alltså banken får in mindre pengar pga. att allmänheten behåller mer och
mer kontanter
Om kontantkvoten (c) är detsamma och reservkvoten (r) ökar vad händer med storleken
på kreditmultiplikatorn?
- Då kommer kreditmultiplikatorn att minska
- Varför? Om r ändras från 10 % till 20 % betyder det att banken numera bara kan
låna ut 80 % istället för 90 % alltså mindre pengar än förut
Potentiellt problem med kreditpengar:

Bankpanik
Om allmänheten blir oroliga över vad som ska hända med deras pengar kommer de få
panik och springa till banken för att ta ut sina pengar. Insättarna hör ett rykte och förlorar
förtroendet för bankerna. Om alla insättare som har sparande pengar på banken springer

lOMoARcPSD|2877367
dit samtidigt för att ta ut sina pengar kommer banken inte kunna ge dem till alla. Exempel
bankkrisen som hände i Grekland
- Solid
o Att kunna uppvisa ett positivt eget kapital
- Likvid
o Att ha tillräcklig mängd likvida medel till sitt förfogande
Notera att:
- Penningmängden är kontanter hos allmänheten och banktillgodohavanden.
- Om bankerna håller 100 % reserver är kreditmultiplikatorn ett
- Om staten i ett land med lagstadgade reservkrav på̊ bankerna ökar reservkravet så
minskar penningmängden.
- Penningmängden ökar när centralbanken köper valuta.
- Om allmänheten går över till att använda betalkort istället för mynt i
parkeringsautomater så ökar penningmängden.
Penningpolitiken
Banksystem och vissa räntor
Penningpolitiken
- Vad är penningpolitikens målsättning?
o Prisstabilitet och finansiell stabilitet, dvs. ett stabilt penningvärde
o Riksbanken beslutar om att penningpolitiken ska uppfylla målet att
inflationen ska vara 2 % =/- 1 procentenhet
o Utöver prisstabilitet (inflationstakten), kan man ha arbetslöshet eller BNP-
gapet som mål
- Hur genomförs penningpolitiken?
o Riksbanken bestämmer styr-/reporäntan på repomarknaden
- Hur påverkar penningpolitiken ekonomin?
Myndighet under Riksdagen

- Riksdagen
o Sveriges högsta beslutande organ som ytterst styr över Regeringen och
Riksbanken
- Riksbanken

lOMoARcPSD|2877367
o Sveriges Centralbank som ansvarar för penningpolitiken och säkerheten i

betalningssystemet
o Riksbanken är oberoende av Regeringen
- Riksbanksdirektionen
o Riksbankens ledning består av 6 personer som bestämmer reporäntans nivå
Varför är Riksbanken oberoende av regeringen?

- Skapar trovärdighet att den penningpolitiska målsättningen inte frångås
- Det är frestande för Regeringen att frångå målet om låg inflation för att skapa
kortsiktig tillväxt och lägre arbetslöshet (se Philipskurvan i föreläsning 8)
Varför 2 % inflation?
- Hög inflation är förknippat med samhällsekonomiska kostnader
- En lägre inflation än 2 % skapar risk för deflation, dvs. fallande priser, vilket kan
bromsa ekonomisk tillväxt
- En högre räntenivå ger en lägre aktivitet i ekonomin och därmed ett lägre
inflationstryck
Bryr sig Riksbanken bara om inflationsmålet?

- Riksbankens övergripande mål är prisstabilitet vilket även bidrar till att nå hög
sysselsättning och låga långfristiga räntenivåer
- Eftersom prisstabilitet innebär att inflationen är låg så bidra det till att hålla den
nominella räntan nära den reala. Detta hjälper konsumenter och företag att fatta
bättre beslut om sparande och investeringar och därmed hålls arbetslösheten nära
den naturliga
- Det är inte meningsfullt att sätta upp mål för produktionen eller sysselsättningen
då de bestäms på lång sikt av ekonomins funktionssätt i stort och kan inte påverkas
av penningpolitiken
Varför använder Riksbanken den underliggande inflationen när man fattar beslut
om penningpolitiken?
- Eftersom den underliggande inflationen utesluter tillfälliga faktorer och utländska
impulser så bör Riksbanken istället basera sin penningpolitik på den underliggande
inflationen än konsumentprisindex (KPI)
- Underliggande inflation mäter den mer varaktiga eller trendmässiga inflationen,
eftersom effekter av priser som varierar mycket ges mindre betydelse i dessa mått

lOMoARcPSD|2877367
- Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger. Men KPI väger samman
prisökningar på olika varor. Därför kommer prisökningar på enskilda varor, t.ex.
olja, medföra att KPI stiger. Till skillnad från inflationen som har varaktiga
förändringar i prisökningstakten så stiger KPI om t.ex. momsen höjs. För att
åtgärda dessa problem med KPI rensar man därför bort prisförändringar från KPI
– detta kallas för underliggande inflation (kärninflation)
- Vanliga förekommande mått på underliggande inflation är KPIF (KPI med fast
bostadsränta) och KPIX (exkluderar hushållens räntekostnader och effekter av
förändrade skatter och subventioner från KPI, ex. moms)
- Det centrala är hur den långsiktiga, trendmässiga inflationstakten utvecklas. Det är
denna inflation som direkt påverkas av det samlade efterfrågeläget i ekonomin och
därmed av penningpolitiken. Temporära effekter på KPI har ingen större betydelse
för penningpolitiken
- Underliggande inflation är alltså inflationsmått där man räknar bort:
o Räntekostnader för egna hem – Penningpolitiken skulle förvärra inflationen
o Indirekta skatter och subventioner (ex. moms) – är en engångshändelse
o Priset på importerade varor – Penningpolitiken kan inte påverka prisnivån i
utlandet
Vad gör centralbanken för att avgöra hur räntan ska ändras?
- Generellt kan man säga att centralbanker ändrar räntan baserat på prognoser över
tre ekonomiska variabler
o Inflationstakten
o Arbetslösheten
o BNP-gapet
- Vilka variabler man använder och på vilket sätt kan skilja sig mellan olika
centralbanker
- Är man bekymrad över att t.ex. inflationen kommer stiga – då höjer centralbanken
räntan
- Är man bekymrad över fallande priser och ökade arbetslöshet så sänker man
räntan
Krympande ekonomi
- Vid krympande ekonomi tar centralbanken till expansiv penningpolitik, sänker
styrräntan och måste man sänka den så mycket att den nästan är noll genomför
man en våg av kvantitativa lättnader (QE) där de köper stora mängder
värdepapper
- Den expansiva politiken syftar till att öka utgifterna för konsumtion, nettoexporten
och investeringarna och därigenom öka den aggregerade efterfrågan.
Centralbankens mål om att öka aggregerad efterfrågan kommer därmed att öka
real BNP samt sysselsättningen som skulle sänka den höga arbetslösheten
- Man försöker samtidigt att undvika fallande priser (deflation)
Genomförandet av penningpolitiken
- Att välja ett penningpolitiskt instrument
- Det penningpolitiska instrumentet är en variabel som Riksbanken kan styra direkt
eller bestämma indirekt. Riksbanken har två möjliga instrument:
o Växelkursen (Den monetära basen?)
o Reporäntan (och penningmängden – ändras proportionellt)

lOMoARcPSD|2877367
- Riksbanken har valt att styra reporäntan

- Reporäntan används när Riksbanken gör repor eller omvända repor. Det är i
huvudsak genom reporna som affärsbankerna lånar och placerar pengar i
Riksbanken
- Repa
o Ett låneavtal enligt vilket Riksbanken lånar ut monetär bas till bankerna i
utbyte mot statspapper, dvs. bankerna ta emot kontanter mot en pant i form
av statspapper. Låneavtalet löper på en vecka och Riksbanken lägger ut nya
repor varje vecka för att ersätta de gamla. Genom att ändra på reporäntan
kontrollerar Riksbanken hur mycket monetär bas som kommer att
efterfrågas och kan därmed också kontrollera penningmängden mycket
noga. En repa är en öppen marknadsoperation.
- Omvänd repa
o Omvänd repa innebär motsatsen till repa, dvs. att Riksbanken lånar pengar
av bankerna. Som säkerhet lämnas då Riksbankens egna värdepapper, så
kallade riksbankscertifikat
- Reporänta
o Den ränta bankerna betalar för reporna
När Riksbanken har bestämt sig för den lämpliga nivån på reporäntan, hur får Riksbanken
reporäntan att hamna på just den nivån?
- Svaret är att den använder öppna marknadsoperationer för att justera mängden
reserver som i sin tur påverkar reporäntan
Riksbanken ökar utbudet av pengar genom att köpa statspapper – betalar med pengar och
därmed ökar den monetära basen och penningmängden
Monetära basen minskas genom att Riksbanken säljer statspapper – erhåller pengar som
betalning och den monetära basen och penningmängden minskar
Alltså; Vid öppna marknadsoperationer köper och säljer Centralbanken statspapper till
och från allmänheten
- Köper statspapper från allmänheten: M ↑ och MB ↑
- Säljer statspapper till allmänheten: M ↓ och MB ↓
Styrning av reporäntan genom styrning av den monetära basen
Styrning av reporäntan genom styrning av den monetära basen, öppen

marknadsoperation
- Om den monetära basen (MB) ökar, kommer det påverka så att reporäntan
minskar d.v.s., MB ↑(→ styr ränta↓)

lOMoARcPSD|2877367
- Den monetära basen ökar när Centralbanken köper statspapper på den öppna
marknaden
- När Centralbanken säljer statspapper på den öppna marknaden kommer den
monetära basen att minska och därmed kommer reporäntan öka
- När marknadsräntorna (i) minskar, ökar penningmängden (M) pga. att mindre
ränta ger mindre avkastning vilket menas att det är sämre att investera i
finansiella tillgångar som exempelvis aktier. Då är det mer pengar som cirkulerar
på marknaden, M ↑( →i↓)
- När räntan faller, vilket sker vid en lågkonjunktur måste man ta till expansiv
penningpolitik
- Tvärtom när räntan ökar, då kommer penningmängden minska pga. att det är
bättre att investera i finansiella tillgångar då hög ränta ger hög avkastning. Detta
sker vid högkonjunktur och då måste man ta till kontraktiv penningpolitik.
C ↑ , I ↑ , NX ↑
Varför ökar NX?
Ifall USA:s ränta är detsamma och Sveriges ränta faller kommer exporten att öka – Det blir
billigare för USA att handla i Sverige pga. att svenska kronan har deprecierat. Därför ökar
NX när räntan faller
→ AD ↑→ π (inflation)↑ till målet som är 2 % (man villa hålla en låg och stabil inflation)
Genomförandet av penningpolitiken
Om inflationen blir högre än målet måste räntan öka för att konsumtion, investeringar och
nettoexporten ska minska så att den aggregerade efterfrågan minskar som påverkar att
inflationen också minskar
Växande länder har hög inflation som mål, t.ex. Ghana 8 % till skillnad från Sveriges
inflationsmål på 2 %
Riksbanken måste behandla all information och data om ekonomin för att bedöma hur
reporäntan ska sättas för att uppnå inflationsmålet. Man måste bilda sig en uppfattning

lOMoARcPSD|2877367
om hur ekonomin reagerar på chocker och på ekonomisk politik. Riksbanken gör därför en
mängd prognoser och scenarier av hur reporäntan ska bli i framtiden – hur räntenivån
ändras över tid. Man har osäkerhetsintervall på =/- 1 procentenhet för att det är svårt att
förutse räntan om t.ex. 1-2 år
Transmissionsmekanismen
- Spridningsmekanism som knyter reporäntan till det makroekonomiska utfallet, dvs.
hur en förändring av reporäntan påverkar inflationen och den övriga ekonomin
- Den innehåller 3 kanaler:
o Kreditkanalen – mindre ränta ger ökade investeringar hos företag
o Räntekanalen – minskad ränta ger signaler om att spendera pengar
o Växelkanalen – minskad ränta försvagar växelkursen vilket är bra för
exporten
Penningpolitikens uppläggning
Dagslåneräntan
- Räntan för endagslån av monetär bas är mellan bankerna och avviker obetydligt
från reporäntan
Riksbankens in- och utlåningsränta (golv- och takränta)

- Riksbankens fastlagda räntor för bankernas insättningar respektive lån i
Riksbanken- Golv- och takräntorna bildar en korridor inom vilken reporäntan och
dagslåneräntan befinner sig

lOMoARcPSD|2877367
Penningpolitik efter den globala finanskrisen 2007-2008

Penningpolitiken måste tänka på bra och dåliga tider. Efter den globala finanskrisen
måste de försöka få finansen och ekonomin stabil igen
Negativ ränta
Varför har vi en negativ ränta när det verkar gå ganska bra för Sverige?
- BNP-tillväxten är god och arbetsmarknaden stärks successivt men inflationen är för
låg i förhållande till inflationsmålet Riksbanken ska uppnå.
- De senaste månaderna har inflationen börjat stiga och räntan måste fortsätta vara
såhär låg för att vi ska försäkra oss om att inflationen fortsätter att stiga tills det
når målet på 2 %.
- Det är viktigt att nå målet då det är en hörnsten för en stabil ekonomisk utveckling
för Sverige. Målet fungerar som ett riktmärke som vägleder förväntningarna i
ekonomin och som därmed lägger grunden till en välfungerande pris- och
lönebildning. Många aktörer i ekonomin utgår från att inflationen kommer att vara
kring 2 %. De ska kunna lita på att så också blir fallet
Vad innebär det för ett vanligt hushåll att reporäntan är negativ?
- Att Riksbankens reporänta är negativ innebär inte nödvändigtvis att de
utlåningsräntor som hushåll och företag möter kommer att vara negativa. Dessa
räntor ligger som regel högre än reporäntan. Dock kan man förvänta sig att
ränteläget kommer att vara ovanligt lågt de kommande åren
Vad innebär den negativa reporäntan för bankerna?

- När reporäntan är negativ får bankerna betala när de behöver placera pengar hos
Riksbanken.
- Placera pengar kan bankerna antingen göra under en hel vecka genom att köpa
riksbankscertifikat eller över natten genom så kallade finjusterade transaktioner.
- För riksbankscertifikaten får bankerna betala reporäntan, dvs. – 0,25 %
- För finjusterade transaktionen är räntan reporäntan minus 0,10 %, dvs. – 0,35 %
Finansiell stabilitet
Vad är finansiell stabilitet?
- Det finansiella systemet måste fungera väl och vara stabilt för att ekonomin ska
fungera och växa.
- Riksbankens definition av finansiell stabilitet är att det finansiella systemet ska
kunna upprätthålla sina grundläggande funktioner och dessutom ha
motståndskraft mot störningar
- Det finansiella systemet består av:
o Finansiella aktörer – som banker och försäkringsbolag
o Finansiella marknader – som kapital- och valutamarknaden
o Finansiell infrastruktur – i form av tekniska system och de regler och rutiner
som krävs för att göra betalningar och utbyta värdepapper
o Finansiella regelverk – i form av lagstiftning, regler och andra normer
Quantitative easing (QE) – Kvantitativa lättnader

- Sker vid okonventionell penningpolitik
- Man köper obligationer från den privata sektorn

lOMoARcPSD|2877367
- Vid traditionell penningpolitik är det centralbanken som köper och säljer

statspapper
Liquidity trap (Likviditetsfälla)

- En situation där förändringar i penningmängden inte ändrar räntan
- Likviditetsfälla kan uppstå när räntorna är nära noll
Japans Liquidity trap

- Japan har länge haft problem med lågkonjunktur och låg inflation (tillväxten har
gått från 5,2 % till -1,1 % på 8 år) där räntan nästan är noll. Trots detta så
påverkas inte konsumtionen
- Japan bedriver mycket aggressiv penningpolitisk expansion
- Japan hade år 1990 en ränta på 7,7 %, år 2003 hade den nått noll
- Japan har upplevt deflation under 2001, 2002 och 2003. Trots centralbankens
aggressiva åtgärder reagerade inte den reala ekonomin och den monetära
expansionen misslyckades. Japan är idag fortfarande i lågkonjunktur
Föreläsning 4-5
Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin
Fri internationell kapitalrörlighet innebär att Sverige är en del av den globala

kapitalmarknaden där tillgångar köps och säljs över gränsen. Men eftersom ett land inte
kan ha en räntedifferens (ränteskillnad) mot omvärlden så är det bara möjligt att ändra
räntan genom att världsmarknadsräntan ändras.
Ett litet land som Sverige kan inte påverka världsmarknadsräntan utan tar den som given.
Dock kan en stor ekonomi påverka världsmarknadsräntan.
Detta faktum ändrar vår analys av finans- och penningpolitiken för en liten öppen ekonomi
som Sverige.
Vi utvidgar den enkla keynesianska varumarknadsmodellen med penning- och

valutamarknaden:
IS-LM-FE modell: med i (nominell ränta) och Y (Real BNP)
IS i jämvikter i varumarknad
LM i jämvikter i penningmarknad
FE i jämvikter i valutamarknad
- Hur ändringar i de tre marknaderna påverkar varandra och hur ränta och BNP
befinner sig
IS och LM är i sluten ekonomi (exklusive internationell handel)

- Effekter av penningpolitik och finanspolitik
IS, LM och FE i öppen ekonomi (i internationell handel)

- Effekter av penningpolitik (rörlig och fast växelkurs) och finanspolitik (rörlig och
fast växelkurs)

lOMoARcPSD|2877367
Penningmarknaden (inkluderas i IS-LM-marknad)

Portföljval
- Den av individen valda sammansättningen av sina tillgångar
- Alternativkostnad:
o Man offrar något och väljer något annat. Exempel offrar sovmorgonen för
att gå på föreläsning.
o Den nominella räntan är alternativkostnaden för att hålla pengar. Man har
alltså gett upp räntan (avkastningen) för att hålla pengarna själv
o Om räntan blir mindre och mindre kommer man hålla mer och mer pengar
Individens portföljval
- Total förmögenhet delas upp i: Real förmögenhet och Finansiell förmögenhet
- Finansiell förmögenhet delas upp i: Pengar (fördel: hög likviditet) och Värdepapper
(fördel: hög avkastning)
Efterfrågan på nominella pengar påverkas av:

- Räntan
- Inkomster
o Ju högre inkomster desto högre är efterfrågan på pengar
- Prisnivå
o Ju högre prisnivå desto högre efterfråga på nominella pengar
- Det finansiella systemets grad av utveckling:
o Ju lägre kostnader för att sälja värdepapper desto lägre efterfråga på
pengar. D.v.s. hur snabbt man kan omvandla värdepapper till pengar. T.ex.
att ta ut pengar från bankautomat har gjort det enkelt att omvandla
värdepapper till pengar vilket har påverkat att efterfrågan på pengar har
minskat:
Finansiell systemets grad av utveckling ↑ → M D ↓
Efterfrågan på pengar

lOMoARcPSD|2877367
- Om exogena variabler ändras, t.ex. BNP ökar vilket betyder att inkomsterna i landet
ökar, arbetslösheten minskar och då kommer efterfrågan på pengar att öka
Y ↑→ MD ↑
- När människor får mer och mer pengar kommer efterfrågan på pengar att öka för
man vill hålla mer pengar för att kunna konsumera mer
Utbudskurvan påverkas av penningpolitiken

Räntans bestämning
- Expansiv penningpolitik
o Ökning i penningmängden (öka BNP) leder till minskning av ränta.
o Centralbanken köper statspapper från allmänheten så innebär det att
banken köper värdepapper av allmänheten och då får allmänheten mer
pengar vilket ökar penningmängden
- Kontraktiv penningpolitik
o Minskning i penningmängden (minska BNP) leder till höjd ränta.
IS-LM-modellen
Sluten ekonomi
- Ekonomi utan utrikeshandel (två marknader i modellen: varu- och
penningmarknaden)
- Exklusive Valutamarknaden då man inte ser till internationell handel (dvs. den
öppna ekonomin)
- Endogena variabler: i (ränta) och Y (BNP)
- Penningpolitik: Ms

lOMoARcPSD|2877367
o Penningmarknaden
- Finanspolitik: G, T och Tr (ser i första hand till statens offentliga utgifter)
o Varumarknaden
- Vill hitta jämvikt mellan IS och LM
IS-kurvan
- Negativt lutande kurva som beskriver kombinationer av ränta och BNP sådana att
det råder jämvikt på varumarknaden
- AD = Y
Härledning av IS-kurvan
- Utgångspunkten är jämviktspunkten i AD(Y)
- AD(Y) = C(Y) = G = I = X – IM(Y)
- Vid sluten ekonomi: AD(Y) = C(Y) = G = I pga. att vi inte pratar om internationell
handel
- Om t.ex. räntan sänks kommer konsumtionen och investeringar att öka
- Då sker ett skift uppåt och bildar en ny jämviktspunkt
- Förhållandet mellan ränta och BNP som bestäms i varumarknaden: i↓ →Y ↑
- Alltså är det ett negativt förhållande mellan ränta och BNP i IS-LM-modellen
- Se nedan modell av Keynesianska modellen (Keynesianksa korset) som påverkar
hur IS-kurvan blir
Skift i IS-kurvan
- IS i expansiv finanspolitik
o Skift åt höger av IS-linjen när AD(Y) ökar p.g.a. att G ↑
o Då ändras jämviktsräntan
o Det är förändring i G som gör att det blir skift åt höger pga. att det är en
exogen variabel

lOMoARcPSD|2877367
LM-kurvan
- Positivt lutande kurva som beskriver kombinationer av ränta och BNP sådana att
det råder jämvikt på penningmarknaden
- Md = Ms
Härledning av LM-kurvan
- Högre inkomst innebär att efterfrågan på pengar ökar (Md flyttas åt höger) då
efterfrågan på att konsumera ökar (man vill därför hålla mer pengar)
- Y ↑→ M d ↑→ i ↑
- Det är positivt förhållande mellan BNP ochränta
- Ju högre ränta, desto högre BNP
Skift i LM-kurvan
LM i expansiv penningpolitik:
- M s ↑→ i↓
- Ms (penningmängden) är en exogen variabel till IS-LM-kurvan
- När penningmängden (Ms) ökar kommer räntan att minska

lOMoARcPSD|2877367
- Då kommer LM-linjen skiftas neråt
IS-LM-modellen
- Jämvikt där linjerna möts
- Då råder jämvikt på både varumarknaden och penningmarknaden
- Punkt längs med t.ex. IS-linjen: endast jämvikt på varumarknaden
Penningpolitik
- I en sluten ekonomi verkar penningpolitiken genom ränteförändringar som
påverkar investeringarna och därmed via multiplikatorn BNP

lOMoARcPSD|2877367
Expansiv penningpolitik i en sluten ekonomi ökar BNP och sänker räntan

(IS-LM-modellen)
- Nya punkten vid i1: endast jämvikt i Penningmarknaden
- Måste då öka räntan som ökar BNP för att nå jämvikt i både varu- och
penningmarknaden. Ger inte fullständig effekt på varken Y eller i
Expansiv finanspolitik
Expansiv finanspolitik i en sluten ekonomi ökar BNP och ökar räntan

(IS-LM-modellen)
- IS-linjen skiftas uppåt
- Om räntan hade varit fast kunde vi förvänta oss ett skift till Y 1 med full effekt på
multiplikatorn
- Men pga. att räntan också ändras kommer Y1 skiftas till Y2, vilket kallas för
crowding-out-effekten

lOMoARcPSD|2877367
Crowding-out
- Den process i vilken finanspolitiska utgiftsökningar tränger ut privata
investeringar genom att räntan stiger
- Effekten av finanspolitik i en sluten ekonomi blir mindre än den rena
multiplikatoreffekten på grund av crowding-out.
- Dvs. hade räntan varit fast hade det blivit full effekt på BNP men pga. att räntan
också ändras så kommer BNP inte öka lika mycket (den går tillbaka där den når
jämvikt)
Föreläsning 5
Valutamarknaden
Over the counter-marknad (OTC-marknad)
- Marknad där byten sker direkt mellan köpare och säljare utan medverkan av en
central marknadsplats som en börs
Ändringar i växelkursen under rörlig växelkurs

lOMoARcPSD|2877367
När man jämför två valutor som i detta fall SEK och EURO så kommer förändringar av
olika slag att påverka vad som händer emellan valutorna.
När utbudet av euro ökar, dvs. inkomsterna (BNP) i länder med euro har ökat vilket gör att
penningmängden ökar – de har mer pengar som cirkulerar på marknaden. Detta kommer
leda till att efterfrågan på SEK ökar då de vill köpa svensk valuta och konsumera mer i
Sverige. Då kommer euron att depreciera och SEK att appreciera, dvs. kronan blir dyrare
gentemot euron.
Om istället efterfrågan på Euron ökar av svenskarna betyder det att Sverige har fått ökade
inkomster (ökat BNP) vilket leder till ökat utbud av kronor som påverkar efterfrågan på
Euro. Svenskar vill alltså köpa mer utländsk valuta. Därför kommer euron att appreciera
och kronan depreciera, kronan har alltså blivit billigare gentemot euron.
Fri internationell kapitalrörlighet

- Ett tillstånd när inga begränsningar på köp och försäljningar av utländska
tillgångar gäller
Internationell öppen ränteparitet

- Inhemsk och utländsk ränta är lika under fri internationell kapitalrörlighet

lOMoARcPSD|2877367
Liten öppen ekonomi

- Öppen ekonomi vars räntenivå är bestämd av den utländska räntenivån
Mundell-Fleming-modellen
- Keynesiansk kortsiktmodell för en liten öppen ekonomi där fri kapitalrörlighet och
internationell ränteparitet gäller (IS-LM-FE-Modellen)
IS-LM-FE-modellen (Mundell-Fleming-modellen)
FE-kurvan
- Horisontell linje i IS-LM-diagrammet där inhemsk ränta är lika med utländsk ränta,
dvs. i = i*
- Längs linjen är valutamarknaden i jämvikt
Analys av effekter av stabiliseringspolitik av en liten öppen ekonomi, dvs. en ekonomi med

rörlighet över gränserna, alltså internationell handel, med perfekt fri kapital rörlighet
(finansiella tillgångar som man köper och säljer ex. valutor)
i = i*, dvs. inhemsk ränta är lika med utländsk ränta. Detta kallas för Internationell öppen
ränteparitet
- Vid de här antagandena används IS-LM-FE-modellen
- Vad som händer i t.ex. USA i räntenivå kan påverka/tvinga vad som händer i
Sveriges penningpolitik. Dock kommer inte en ändring i räntenivån i Sverige att
påverka USA på samma sätt då Sverige är ett litet land och USA ett stort.
- Generellt sagt; ett stort lands penningpolitik påverkar små länders penningpolitik,
men inte tvärtom
IS-LM-FE-modellen
Utgångsläget är att alla tre är i jämvikt. Men efter en störning i penning- eller
finanspolitiken påverkas modellen.
Penningpolitik under rörlig växelkurs

- Under fri kapitalrörlighet och rörlig växelkurs verkar penningpolitiken i den lilla
öppna ekonomin huvudsakligen genom växelkursförändringar

lOMoARcPSD|2877367
Expansiv penningpolitik under rörlig växelkurs ökar BNP

- Tre steg:
först påverkas penningmarknaden, sen valutamarknaden och till sist
varumarknaden
1. Penningmarknaden påverkas direkt av penningpolitiken
- LM flyttas neråt pga. att penningmängden ökar
- Nu är den nya punkten där nya LM-linjen möter IS-linjen (ej jämvikt)
- Ekonomin hamnar tillfälligt i denna punkt där i < i*, dvs. inhemsk ränta är mindre
än utländsk ränta
i*
2. Det här påverkar valutamarknaden

- USA har högre ränta, högre avkastning. Man vill sälja och köpa annan valuta. Då
kommer kronan att deprecierar, dvs. Det blir billigare för USA att handla i Sverige.
Exporten ökar, importen minskar och därför ökar även nettoexporten
USD/SEK
Dsek
3. Nettoexporten slår på varumarknaden

- NX ↑ →Y ↑= AD (Y )=C ( Y ) +G+ I + NX ↑
- Därför skiftar IS-linjen åt höger
- Här nås den nya jämvikten, där i = i*

lOMoARcPSD|2877367
- Slutsats; i den lilla öppna ekonomin med rörlig växelkurs fungerar

penningpolitiken som stabiliseringspolitik
Alltså:
Finanspolitik under rörlig växelkurs

- Under fri kapitalrörlighet och rörlig växelkurs fungerar finanspolitiken inte i den
lilla öppna ekonomin eftersom växelkursen orsakar förändringar i nettoexporten
vilka går i motsatt riktning till förändringen i offentliga utgifter
Expansiv finanspolitik under rörlig växelkurs påverkar inte BNP

- Vilken marknad påverkas direkt av expansiv finanspolitik?
1. Varumarknaden
- Varumarknaden påverkas pga. att G ↑→ IS skiftar åt höger i > i*
2. Detta slår på valutamarknaden

- Som påverkar efterfrågan på svensk valuta. Efterfrågelinjen av SEK skiftar åt höger
- Svenska kronan apprecierar

lOMoARcPSD|2877367
3. Detta slår på varumarknaden

- Där nettoexporten minskar
- Då kommer det gå tillbaka till samma jämviktspunkt det var förut
Alltså:
Finanspolitik fungerar inte som penningpolitik, dvs. finanspolitiken används inte som
stabiliseringspolitik i rörlig växelkurs
- Förändring i växelkursen påverkar BNP på två olika sätt

lOMoARcPSD|2877367
Penningpolitik under fast växelkurssystem

- Penningpolitiken fungerar inte under fri kapitalrörlighet och fast växelkurs i den
lilla öppna ekonomin eftersom varken ränta eller växelkurs kan påverkas
- Här kommer inte valutor att appreciera eller depreciera pga. att växelkursen är
fast
Expansiv penningpolitik under fast växelkurs har ingen effekt på BNP

1. Penningmarknaden
- LM skiftar neråt/åt höger
- Då blir i < i*
i
IS LM
i*
2. Detta slår på valutamarknaden

- Inhemsk valuta faller, men det officiella värdet ändras inte
- Utländsk ränta är mer attraktiv då de ger högre avkastning. Då blir det mer och
mer som vill sälja svensk valuta. Utbudslinjen flyttas neråt (ökar)
- Här blir utbudet större än efterfrågan: det blir ett utbudsöverskott pga. fast
växelkurs
- Utbudsöverskottet måste elimineras annars måste de ge upp fast växelkurs och
använda rörlig växelkurs istället. Centralbanken måste därför köpa
utbudsöverskottet av kronan – då kommer gapet att elimineras
- Centralbanken köper sin egen valuta, SEK, genom att sälja en annan valuta, i det
här fallet dollar. Det här är alltid fallet i penningväxling
- Säljer dollar: FXR ↓ → Ms ↓
USD/SEK
Dsek
Ssek
Fast utbudsöverskott
vxk
Kvantitet sek
3. Slår på Penningmarknaden igen

- LM-linjen flyttas tillbaka till jämviktspunkten igen pga. att FXR (Valutareserven)
minskar då de sålt dollar och då minskar även penningmängden vilket gör att det
går tillbaka till utgångsläget

lOMoARcPSD|2877367
Alltså:
Växelkurs och stabiliseringspolitik
DCR = hur mycket staten lånat av banksektorn

lOMoARcPSD|2877367
Money supply = penningmängden
Balansräkningar
- Där Tillgångar och skulder ska vara lika stora – se exempel
Allmänheten = hushåll = företag

Cu = R = MB = fordringar på centralbanken = anledning till att de tas upp som skuld för
centralbanken
Antaganden:
- Bankernas reservkvot (R/D) = 0,1 dvs. av inlåningen behåller bankerna 10 % som
reserver och lånar ut resten
- Kontantkvoten (Cu/D) = 0 dvs. allmänheten vill inte hålla några kontanter alls utan
sätter in allt på banken
- Centralbanken köper statspapper av allmänheten för 100 miljoner kr dvs. CB’s
statspapper ökar med 100, allmänhetens minskar med 100, den monetära basen
ökar med 100 eftersom CB betalar eller skickar ut 100 miljoner kr till allmänheten.
I ett första steg ökar allmänhetens innehav av kontanter med 100 miljoner kr
- Då Cu/D = 0 och R/D = 0,1 kommer allmänheten sätta in hela beloppet på banken
och banken kommer då låna ut 90 % av beloppet. Men allmänheten vill fortfarande
inte hålla några pengar så de sätter in dem på banken varpå banken lånar ut 90 %
av det beloppet osv.
- Hur mycket kommer penningmängden att öka till följd av att den monetära basen
har ökat med 100? Hur förändras balansräkningarna?

lOMoARcPSD|2877367
- Förändringen i penningmängden som följer av förändringen i den monetära basen

kan beräknas med hjälp av kreditmultiplikatorn:
∆ M =mm× ∆ MB=10 ×100=1000
Finanspolitik under fast växelkurs

- Under fri kapitalrörlighet och fast växelkurs fungerar finanspolitiken i den lilla
öppna ekonomin på samma sätt som i den enkla keynesianska modellen då varken
ränta eller växelkurs påverkas
Expansiv finanspolitik under fast växelkurs ökar BNP

1. Varumarknad
- IS skiftar åt höger, uppåt pga. att G ökar
- Då blir i > i*
2. Detta påverkar valutamarknaden

- Eftersom Sveriges ränta är större än USAs, dvs. högre avkastning vill mer och mer
folk köpa svensk valuta. Då kommer efterfrågan på SEK att öka
- Pga. fast växelkurs blir det därför större efterfrågan än utbud, vilket leder till
efterfrågeöverskott
- För att försvara den fasta växelkursen säljer Centralbanken SEK för att kunna köpa
dollar
- FXR ↑ → Ms ↑
USD/SEK Dsek
Ssek

lOMoARcPSD|2877367
Fast efterfrågeöverskott
vxk
Kvantitet SEK
3. Penningmarknad
- LM flyttas åt höger och de når en ny jämviktspunkt pga. att FXR ökar då de köpt
dollar och då ökar även penningmängden vilket gör att det råder jämvikt igen
Alltså:
Konjunkturen enligt Mundell-Fleming-modellen

lOMoARcPSD|2877367
Stor öppen ekonomi

- Öppen ekonomi som genom sin storlek kan påverka den internationella räntenivån.
De tre stora öppna ekonomierna är USA, Euroområdet och Japan
- Finans- och penningpolitiska åtgärder i en stor öppen ekonomi med rörlig
växelkurs påverkar både ränta och växelkurs så att både penning- och finanspolitik
är verkningsfulla

lOMoARcPSD|2877367
Föreläsning 6
Prisnivå och växelkurs på långsikt
På långsikt så rör sig prisnivåer fritt.
Den klassiska kvantitetsteorin

- Förhållanden mellan prisnivå och penningmängd på lång sikt
- Kvantitetsteorin säger att procentuell ökning av kvantiteten pengar ger en lika stor
procentuell ökning av priserna (inflation)
- Vi har begränsad mängd produktion. Penningmängden påverkar bara prisnivån.
Om penningmängden ökar så påverkar det att prisnivån ökar, inte produktionen.
Växelkursfluktuationer
- Köpkraftparitet: förhållanden mellan prisnivå och växelkurs på långsikt
o Absolut PPP
o Relativ PPP
o Avvikelser från PPP
- Den reala växelkursen
Den klassiska kvantitetsteorin

Bytesekvationen
MxV=PxT
M = penningmängd
V = omloppshastighet
T = transaktioner
P = Prisnivå

lOMoARcPSD|2877367
Totala utgifter är lika med penningmängden, M, gånger omloppshastigheten, V, som i sin

tur är lika med prisnivån, P, gånger mängden transaktioner, T
P x T mäter utgifterna genom att multiplicera antalet transaktioner under perioden med
deras genomsnittliga pris
V är omloppshastighet som är lika med:
P ×Y
V=
M
Omloppshastighet mäter antalet gånger varje krona utnyttjas för en transaktion som ägt
rum under perioden
M × V =P ×T
T kan bytas ut mot Y (Reala BNP) då den statistiska myndigheten inte kan mäta antalet
transaktioner per år. Istället för totala antalet transaktioner används BNP (Y)
Därför blir bytesekvationen nu:
P ×T P ×Y
V= =
M M
M × V =P ×Y
(P * Y (Prisnivå x Real BNP) = Nominell BNP

Därför blir: V * M = Nominell BNP)
Om V och Y är konstanta:
- Prisnivån är direkt proportionell mot penningmängden
Kvantitetsekvationen i relativ form
Om penningmängden (M) ökat med 10 % och BNP (Y) ökat med 2 % blir inflationen
(Prisnivån, P) en ökning på 8 % → 10 %−2%=8 %

lOMoARcPSD|2877367
”Inflation is too much money chasing too few goods”
Procentuell förändring i prisnivå (P) = inflation %

Penningmängdstillväxt % - Real BNP-tillväxt % = M^- Y^
På kort sikt kan aggressiv penningpolitik hjälpa att få igång ekonomin och öka real BNP,
dvs. när man pumpa in mycket pengar. Detta blir dock problematiskt på lång sikt när
priserna börjar röra sig fritt och inflationen kommer då bli för hög.
Växelkursfluktuationer
- Växelkursen ändras när den förväntas ändras
- Men förväntningar om växelkursen styrs av djupare bakomliggande faktorer
- En av sådana faktorer är: Köpkraftparitet
Köpkraftsparitetsteorin för växelkurser

Arbitrage
- Riskfri vinst som uppstår genom att något köps billigt och säljs dyrt
T.ex. om man köper en dator billigt i Växjö och säljer datorn dyrt i Stockholm
Lagen om ett pris
- Samma vara ska, uttryckt i gemensam valuta, ha samma pris på olika platser,
transport- och tullkostnader borträknade
Köpkraftparitet
Purchasing Power Parity (PPP):
- Förhållandet mellan priser och växelkurser som hävdar att när priserna förändras
internationellt, måste växelkurser också förändras för att hålla priserna mätt i
gemensam valuta är lika mellan länderna
Två typer av PPP

- Absolut köpkraftsteori för växelkursen
- Relative Purchasing Power Parity

lOMoARcPSD|2877367
Absolut köpkraftsteori för växelkursen

- Nivån på växelkursen är på lång sikt lika med kvoten mellan priserna i lokal och
utländsk valuta för varukorgar med samma innehåll
- E x P* = P (Nominella värden)
E = SEK/USD,
P* = prisnivå i utlandet
P = inhemsk prisnivå
- E x P* = SEK per dollar x Pris på korg i dollar = Pris på varukorg i USA i SEK
- P = Pris på korg i SEK = Pris på varukorg i Sverige i SEK
Specialfall: Big Mac-index, P = kr/Big Mac i Sverige, P* = dollar/Big Mac i USA
- Absolut PPP visar att växelkursen mellan två valutor är lika med kvoten mellan de
två ländernas prisindex
- Växelkursen är ett nominellt värde, vilket innebär att dess värde är beroende av
nuvarande prisnivåer
- Ett problem uppstår när de nationella prisindex inte är jämförbara på grund av
olika produkter i KPI beräkning och olika basår som använts
Lagen om ett pris

- Den absoluta PPP ekvationen E x P* = P
- Där den inhemska prisnivån är lika med valutakursen gånger den utländska
prisnivån
- Detta kallas för Lagen om ett pris, vilket tyder på att liknande varor säljer för
samma pris i hela världen
Problem med Lagen om ett pris:

o Ju mer homogena varor desto bättre lagen om ett pris väntas hålla
o Det finns hinder för utjämning av produktpriser i olika länder, bland annat
differentierade produkter, transportkostnader och informationskostnader
Den absoluta köpkraftsteorin (PPP) har hinder i verkligheten:

o Transportkostnader
o Nationella prisindex – Priser i Sverige och i USA kan inte alltid vara lika med
varandra pga. att de inte handlas internationellt (tex. Frisörbesök kan skilja
sig men går inte att jämna ut)
o Förändringar i växelkursen kan bero på reala variabler (direkt kopplad till
produktion, teknologi) snarare än nominella värden (pris på produkt, tjänst
– Förhållandet mellan E x P* = P är endast nominella värden).
”Real economic events” såsom prisändringar till följd av en dålig skörd kan
orsaka avvikelser från absolut PPP som valutaförändringar
Relativ köpkraftsparitetsteori för växelkursen

- Deprecieringstakten i växelkursen är på lång sikt lika med skillnaden mellan
inhemsk inflation och utlandets inflation

lOMoARcPSD|2877367
- Ex. 10 SEK = 1 dollar – Ändras till 11 SEK = 1 dollar

Procentuell förändring = 10 % > 0
Dollarn apprecieras och kronan deprecieras – dollarn har blivit dyr gentemot
kronan
Blir negativ procentuell förändring om 10 SEK = 1 dollar ändras till 9 SEK = 1 dollar
Procentuell förändring = - 10 % < 0
Tolkning:
Växelkursförändring (SEK/USD) i % = Inflation Sverige % - Inflation USA %
Alternativt säger relativ PPP att den procentuella förändringen i växelkursen är lika med
inflationsskillnaden mellan de inhemska och utländska länderna
Tid, Inflation och PPP

- Vissa studier har funnit att PPP håller bättre för höginflationsländer
- Studier har funnit att PPP håller bra på långsikt
PPP på en månads kontra årsbasis

- Om relativ köpkraftsparitetsteori: E^ = P^ - P*^
- Växelkurserna är mer varierande än inflationsskillnader
- Avvikelser från PPP är mer uppenbart på månadsbasis än årsbasis (större
skillnader i relativt förhållande mellan E och P – P*)

lOMoARcPSD|2877367
Sammanfattningsvis
Tre källor av avvikelser från PPP
1. Faktorer som orsakar permanenta avvikelser (t.ex. fraktkostnader, tariffer)
2. Faktorer som skulle ge tillfälliga avvikelser (olika hastigheter av justering mellan
marknader på finansiella marknader och varumarknader)
3. Faktorer som orsakar uppkomsten av avvikelser när sådana inte finns faktiskt (att
jämföra aktuella valutakurser med priser som i det förflutna eller med hjälp av
nationella prisindex när länder konsumerar olika varukorgar)
Prisnivå kan inte ändra sig ofta, utan de ändra sig långsammare. Till skillnad från
växelkurser som ändra sig varje timme, varje dag.
Avvikelserna beror alltså på att det finns olika hastigheter av justering mellan marknader
på finansiella marknader och varumarknader. Prisnivån på varumarknaden ändras
långsammare än växelkursen på valutamarknaden
Den reala växelkursen
Den reala växelkursen är mätt som:
E E P E P ¿ E P¿
E Real= = ÷ ¿ = × =
P 1 P 1 P P
¿
P

lOMoARcPSD|2877367
Det vill säga, den reala växelkursen är lika med den nominella växelkursen delat med
förhållandet mellan de inhemska och utländska prisindex
Ereal visar hur mycket det skiljer sig från de nominella variablerna
Exempel
En dator kostar 10 000 SEK, dvs. Psek = 10 000 SEK
Växelkursen, E, Sek/dollar = 8kr/dollar
P*dollar = 900 dollar
E E P E P ¿ E P¿
E Real= = ÷ = × =
P 1 P¿ 1 P P
¿
P
E P ¿ 8× 900 dollar
E Real= = =0,42
P 10 000 SEK
Alltså samma dator i USA kostar bara 72 % av vad den kostar i Sverige
I Sverige är den alltså dyrare. Den säljs därför bättre i USA eftersom den är billigare där
Avslutningsvis
- Den klassiska modellen
o En beskrivning av en full sysselsättningsekonomi som idag används som en
beskrivning av hur ekonomin fungerar på medelfristig sikt när alla
marknader, inklusive arbetsmarknaden, är i jämvikt
- Den klassiska dikotomin

o Hur nominella variabler som inkluderar prisnivåer på produkter och
tjänster samt växelkurser som bestäms på valutamarknaden. Alltså vad
något helt enkelt kostar. Och hur de bestäms på långsikt när priserna rör sig
fritt
o Den klassiska dikotomin är alltså en tudelning mellan den reala och
nominella ekonomin, dvs. uppfattningen att bestämningsfaktorerna för
reala och nominella variabler skiljer sig åt
o Nominell kedja: M → P → E
Föreläsning 7 – Kap 17
Från kort till medelfristig sikt
– Den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen
Inledningsvis
- Det finns tre olika tidshorisonter att analysera, kort-, medelfristig- och lång sikt
- I detta kapitel analyserar vi hela förloppet efter en störning från kort till
medelfristig sikt. Med medelfristig sikt menar vi den tid det tar för priser och löner
att anpassa sig efter en störning så att alla marknader, inklusive arbetsmarknaden,
hinner återvända till jämvikt

lOMoARcPSD|2877367
- Vi kan tänka på medelfristig sikt som längden på en normal uppgångs- eller

nedgångsfas i konjunkturcykeln, dvs. ungefär mellan ett och tre års sikt. Vi
använder medelfristig sikt för att skilja det från lång sikt vilket är tidsperspektivet
som behandlas i tillväxtteorin
AD-AS-modellen
Axlarna i modellen är P och Y, dvs. utvecklingen av prisnivå och BNP
Kurvorna är:
- AD(P)
o Aggregerad efterfrågan som funktion av prisnivån. Negativt samband
mellan prisnivån och BNP sådant att det råder jämvikt på varumarknaden
- SAS
o Kortsiktig utbudskurva. Företagens utbud som funktion av prisnivån vid
givna nominella kostnader
- MAS
o Medelfristig utbudskurva. Vertikal linje i P-Y-Planet vid nivån för potentiell
BNP
Skift av kurvan i AD-AS-modellen

- Utbudsstörningar
- Efterfrågestörningar
Anpassningsvägar efter störningar

- Marknadsanpassning
o Marknad har förmåga att hitta jämvikt genom att justera priser – prisnivån
ändras så marknaden kan hitta jämvikt
- Ackommodationspolitik (AD-politik)
o Låt marknaden hitta jämvikt själv genom att Centralbanken ändrar
offentliga utgifter – Syftet är att slå på AD-funktionen och ändra BNP genom
att använda penningpolitik eller finanspolitik (stabiliseringspolitiken)
o AD(Y) = C(Y) = G = I = X – IM(Y)
Tre tidshorisonter i makroanalysen
- Enda skillnaden mellan Medelfristig- och Lång sikt, dvs. mellan AD-AS-modellen och
Tillväxtteorin är teknologi, kapital och arbetskraft (den sista punkten)

lOMoARcPSD|2877367
Den medelfristiga utbudsfunktionen

Medelfristig utbudskurva, MAS
- Vertikal linje i P-Y-planet vid nivån för potential BNP, dvs. Y potential
- BNP är oberoende av prisnivån på medelfristig sikt (klassisk dikotomi). Detta beror
på att priser och kostnader är fria att anpassa sig till ändrad efterfrågan på
medelfristig sikt. Om alla priser och kostnader t.ex. ökar med 10 % är alla
relativpriser, inklusive reallöner, oförändrade och ekonomin är realt oförändrad.
- Potentiell BNP beror endast på mängden arbetade timmar, kapitalstocken och total
produktivitet (teknologin)
- Medelfristig sikt
o Tidshorisont så att alla priser och löner har anpassat sig till sina
jämviktslägen
- MAS-kurvan är oberoende av prisnivån, dvs. den är vertikal
- När alla priser och löner har anpassat sig till sina jämviktslägen är:
Faktisk BNP = Potentiell BNP
Medelfristig jämvikt (figuren ovan)

Arbetsmarknaden

lOMoARcPSD|2877367
- För att förstå hur anpassningen till en störning från kort till medelfristig sikt går
till måste vi först definiera den medelfristiga jämvikten
- De inträffar när arbetsmarknaden är i jämvikt, dvs. när utbjuden mängd
arbetskraft är lika med efterfrågad mängd. Vid jämvikt på arbetsmarknaden är
Faktisk arbetslöshet = Jämviktsarbetslösheten
Produktionsfunktionen
- Y = F(A, K, L)
- Den mängd timmar som arbetas vid full sysselsättning (L) producerar tillsammans
med realkapitalstocken (K) den potentiella BNP-nivån. Hur stor potentiell BNP blir
beror på den totala faktorproduktiviteten (A)
- När full sysselsättning ökar, ökar potentiella BNP – tillväxten kommer dock dämpas
ju högre ökningen blir
Skift i MAS
Långsiktiga händelser består av flera medelfristiga händelser (skift av MAS)
- Förändring i mängden Realkapital (K)
- Förändring i mängden Arbetskraft (L)
- Förändring i teknologin (Faktorproduktiviteten) (A)
- MAS skiftas åt vänster om ett land drabbas av naturkatastrofer t.ex. jordbävning,
översvämning
Den kortsiktiga utbudsfunktionen

Den kortsiktiga utbudskurvan SAS
- Företagens begärda pris per enhet, P, vid olika BNP-nivåer
- Ett påslag på kostnaden om x procent ger ett pris enligt:
P = Påslagskoefficient * Enhetskostnad (= 1 = x/100) * ULC) =

= (1 = x/100) * (Timlön/Arbetsproduktivitet per timme)
x
P=1+ × ULC
100
- Där ULC är enhetsarbetskraftskostnad dvs. Arbetskraftskostnad per producerad
enhet och skrivs som Timlön/Arbetsproduktivitet per timme
- Ypotentiell: den potentiella produktionen
- SAS-kurvan speglar företagens produktionskostnader på kort sikt

lOMoARcPSD|2877367
- Antaganden för SAS-kurvan på kort sikt är:

o Löner är fasta (kontraktsbundna)
o Priser på insatsvaror är fasta
o Varupriser är rörliga (över potentiell BNP)
Detta antagande betyder att när efterfrågan ändras kan företagen ändra sin
produktion utan att dess kostnader förändras
- SAS-kurvan lutar uppåt mellan Potentiell BNP och kapacitetstaket:
o Mängden realkapital är fast på kort sikt → Arbetsproduktiviteten sjunker
när BNP stiger
o SAS-kurvan är alltså priset som funktion av produktionens nivå på kort sikt.
När produktionen ändras vid nivåer under potentiell BNP så är det rimligt
att anta att priser inte ändras alls, medan när produktionen stiger över
potentiell BNP så ökar priset och kurvan böjer uppåt. När produktionen
närmar sig nivån när allt realkapital utnyttjas 24 timmar om dygnet, så
stiger priset mot oändligheten.
o Vid lågkonjunktur beter sig alltså ekonomin som i den keynesianska
modellen med konstanta priser och i högkonjunktur börjar priserna reagera
även på kort sikt.
Skift i SAS-kurvan
- Skift i SAS-kurvan kan bero på tre störningar:
o Kostnadsstörning – om t.ex. kostnaderna för produktionsfaktorerna ökar så
kommer lönerna vid löneförhandlingar att öka
o Produktivitetsstörning – om t.ex. produktiviteten minskar av orsaker som
inte beror på ändrat kapacitetsutnyttjande
Om dessa två antaganden sker kommer kostnaden per producerad enhet
stiga, dvs. den kortsiktiga utbudskurvan skiftar upp procentuellt lika mycket
som kostnaderna stiger per producerad enhet
o Utbudsstörning – Utgörs av kostnadsstörningar och
produktivitetsstörningar tillsammans. Störningarna är plötsliga och ej
förväntade vilket påverkar ändring i produktionskostnad per enhet.
- Skift uppåt: Nominell lön ökar, pris på insatsvaror ökar och/eller produktiviteten
minskar (Högre priser på sina produkter pga. högre produktionskostnader)

lOMoARcPSD|2877367
- Skift neråt: Nominell lön minskar, pris på insatsvaror minskar och/eller

produktiviteten ökar
- En höjning av SAS-kurvan händer mycket snabbare än en sänkning pga. att om t.ex.
ett företag har olja som insatsvara och priset på oljan går upp kommer företaget
reagera snabbt för att inte gå med förlust. Kommer däremot priset på oljan minska
så kommer inte företaget reagera lika snabbt vilket kan öka deras vinst
- Exempel på negativa kostnadsstörningar är kraftiga oljeprishöjningar eller
nominella löneförhandlingar som beror på militanta fackföreningar
- Exempel på negativa produktivitetsstörningar är jordbävningar, skördebortfall och
ökade kostnader för arbetsgivaren för sjukskrivningar
Aggregerad efterfrågan som funktion av prisnivån, AD(P)

- Jämför: ett tentaresultat beror på antal timmar man lägger ner på att studera
- Negativt samband mellan prisnivå och BNP sådant att det råder jämvikt på varu-,
penning- och valutamarknaden
- AD(P) härledd från AD(Y) enligt den Keynesianska modellen
Lutning
- Beror på internationell varusubstitution när internationellt relativpris ändras
- Real växelkurs = Relativpriset mellan inhemska och utländska varor och tjänster
Horisontella skift
- Fast växelkurs
o Förändrad privat efterfrågan
o Förändrad finanspolitik
- Rörlig växelkurs
o Förändrad penningpolitik
o Förändrad penningefterfrågan

lOMoARcPSD|2877367
Y1 Y2
AD(P)-kurvan under fast växelkurs

Rörelse längs med AD(P)-kurvan
- Rörelse längs AD(P)-kurvan speglar internationell substitution genom att
nettoexporten ändras när den reala växelkursen ändras, i sin tur på grund av
förändringar i inhemsk prisnivå (se figuren ovan)
- Den reala växelkursen = Relativpris mellan utländska och inhemska varor
pris på utländska varor iinhemsk valuta E P¿

Denreala växelkursen= =
pris på inhemska varor iinhemsk valuta P
Exempel
Den reala växelkursen = (EP*)/P
Anta att den nominella växelkursen (E) är 7 sek/euro
En bil kostar 30 000 euro och 200 000 sek

Då blir den reala växelkursen = (7*30 000)/200 000 = 1,05
Alltså är bilen 5 % dyrare i euro i förhållande till vad den kostar i sek
Därför vill mer och mer människor köpa Volvo i Sverige och efterfrågan på sek ökar
Horisontella skift i AD(P) under fast växelkurs

- Sker när autonom efterfrågan ändras
∆ Y =multiplikatorn × AD autonom
- Förändringen i Y kommer alltid bli större än förändringen i Autonom efterfrågan
pga. att multiplikatorn är ett tal större än 1
- Se nedan figur

lOMoARcPSD|2877367
AD(P)-kurvan under rörlig växelkurs

Horisontella skift i AD(P)-kurvan under rörlig växelkurs
- Aggregerad efterfrågan, AD(P), skiftar under rörlig växelkurs när penningmängden
eller penningefterfrågan ändras i enlighet med Mundell-Fleming-modellen
- AD(P) ökar om Ms ökar i rörlig växelkurs (dvs. stabiliseras genom penningpolitik)
då kommer C, I och NX påverkas
- AD(P) ökar av finanspolitik vid fast växelkurs, då kommer G öka
Fullständig jämvikt
Fullständig jämvikt där alla linjerna möts på lång sikt
- Jämvikt på alla marknader som inträffar på medelfristig sikt. Gestaltas i P-Y-planet
som en gemensam skärningspunkt SAS, MAS, AD(P)
- Arbetsmarknad
o SAS
o MAS
- Varu- och penningmarknad
o AD(P)

lOMoARcPSD|2877367
Effekt på kort och lång sikt av efterfrågestörning

- Start i fullständig jämvikt
Föreläsning 8
-
Föreläsning 9
EMU, Euron och Sverige
EMU (Europeiska monetära unionen) – Länder som har gemensam valuta
EMU:s framväxt
Maastrichtfördraget
- EMU:s bildande kommer ifrån en kombination av politistiska och ekonomiska skäl

lOMoARcPSD|2877367
- Grundfördrag för Europeiska unionen trädde fram i kraft 1993 och bl.a. stadfäste
EMU och villkoren för inträde, de så kallade konvergenskriterierna
- Ett land som ska bli medlem ska uppvisa (s.k. 4 konvergenskriterier)
o Stabil växelkurs
o Låg ränta
o Prisstabilitet
o Stabila statsfinanser
EMU vill ha en gemensam valuta vilket innebär att man har gemensam penningpolitik
ECB
- ECB ansvarar för penningpolitiken med målet att inflationen ska ligga i intervallet
0-2 procent på medellång sikt
- De ändrar alltså räntan
Stabilitets- och tillväxtpakten

Tyskland och Frankrike har skrivit Stabilitets- och tillväxtpakten för att de var oroliga att
en kris skulle uppstå och skrev alltså detta för att hindra att sånna här problem/kriser ska
uppstå
- Anger riktlinjer för ett lands ekonomiska politik efter medlemskap
- Stipulerar högst 3 % budgetunderskott och 60 % statsskuld som andel av BNP i
syfte att garantera EMU:s fortlevnad
- Statsskulden är alltid större än budgetunderskottet pga. ackumulerat
budgetunderskott under en viss tid
- Det finns begränsad budgetunderskott för ett land
- Om ett land redan lånat mycket pengar från ett annat land och de vill låna ännu
mer då kollar dem hur mycket skulder landet redan har och när man har stora
skulder så får man betala en högre ränta då man inte tror att landet kan betala
tillbaka
- Alltså stora skulder, ger högre ränta
- Stora budgetunderskott i ett land kan leda till fallande priser på statsobligationer
(höjd ränta) om investerare misstänker att landet inte kan betala sina lån
- At / (1=r)t
- En höjd ränta kan leda till bankkris
- Hur tajt medlemskap/integrerade länderna har är det som orsakar problemen
- Ett annat argument för SGP är att stora underskott uppstår pga. svagheter i
enskilda länder. T.ex. Grekland där de spenderade mer pengar än de sparade.
Stabilitetspakten kan då hjälpa enskilda länder att uppnå långsiktig budgetdiciplin
- I Grekland var/är det ett väldigt komplicerat problem med den svarta marknaden,
människor vill inte betala skatt
- Motargument kommer pga. av att medlemsländerna inte har beroende
penningpolitik längre
- Ifall det finns lågkonjunktur där staten enligt SGP gör att de hamnar i ännu sämre
sits
- Det senaste argumentet de kommit fram till efter finanskrisen är att göra hårdare
åtgärder för de som inte följer SGP:s regler, alltså de som har för höga
budgetunderskott måste betala högre avgifter. I pratiken kommer detta inte att
fungera så bra då de redan har problem med pengarna, hur ska de då kunna betala
högre avgifter

lOMoARcPSD|2877367
- Det som kommer kunna hjälpa är finanspolitik!

- Just nu har EMU endast gemensam valuta. Frågan är om det går att utveckla till att
även ha gemensam penningpolitik och finanspolitik, dvs. kan de bli United States of
Europe i framtiden?
EMU – innebörd
- Valutaunion
o
- Gemensam valuta (euro)
- Gemensam centralbank (ECB)
Fördelar med valutaunion

- Länderna konkurrerar hårdare med varandra när de har gemensam valuta
- Minskade transaktionskostnader, de behöver inte växla pengar
- Ingen valutakris, behöver inte tänka på hur växelkursen ser ut i framtiden,
växelkursen kan fluktuera och utan gemensam valuta kan det innebära kostnader
Nackdelar med valutaunion

- Förlorad självständighet (varken växelkursanpassningar eller penningpolitiska
beslut kan ske, som t.ex. ökad export när valutan deprecierar)
- Svårt att hantera asymmetriska chocker, innebär att samma störning påverkar
olika länder på olika sätt
- Kostnaden för att offra politiska oberoende är sannolikt
o Låg om medlemsländer upplever symmetriska störningar
o Hög när medlemsländer upplever asymmetriska störningar
- Symmetrisk störning: påverkar två länder på samma sätt

- Asymmetrisk störning: påverkar två länder olika, så att t.ex. Land A hamnar i
lågkonjunktur och Land B i högkonjunktur (Se diagram)
- Vid gemensam valuta kommer ECB i Land A minska räntan, men om räntan
minskar kommer Land B att hamna i en ännu större kris
- Båda länderna kan påverkas på samma sätt av en allmän autostörning men om
Land A t.ex. producerar skog och Land B något annat så kommer olika störningar
annars att påverka dem olika
- Oljestörningar är ett exempel på en gemensam störning och som påverkar
ekonomierna i valutaunionen olika.
- Vid samma tid kan ett land hamna i lågkonjunktur och ett annat land i
högkonjunktur av en asymmetrisk störning, då kommer kostnaden att vara högre
(kostar mer pengar att gå igenom)
Teorin för optimala valutaområden

- Man måste jämföra fördelar och nackdelar av att bilda en valutaunion
- Kostanden av att avskaffa sin egen valuta för att skaffa gemensam valuta ska bli så
låg som möjligt
- Landspecifika kriterier:
o Hög grad av pris- och löneflexibilitet inom landet: Marknadsmekanismen
kan fungera bättre då man t.ex. vid en lågkonjunktur har en bättre förmåga
att ta sig ur den p.g.a. att man ändrar lönerna

lOMoARcPSD|2877367
o Hög grad av produktdiversifiering: De blir bättre medlemmar då de har

flera produkter och går det därför dåligt för just en produkt kommer inte
hela landet falla då landet inte är beroende av endast en produkt
- Unionspecifika kriterier
o Hög grad av faktorrörlighet: Lättare att flytta emellan länderna och hitta
jobb. Gemensamt/liknande språk kan öka faktorrörlighet, t.ex. svenskar
flyttar till Norge
o Stor likhet i produktionsstruktur: om länder producerar liknande produkter
o Stor likhet i konjunkturmönster
o Stor likhet i penningpolitik
o Stor likhet i finanspolitik
o Stor likhet i politiska och övriga faktorer
- Desto större likheter, ju bättre medlemmar blir de
Hur ser det optimala valutaområdet för Sverige ut?

- Ju högre siffra, desto mindre kostnader (10 är högst – optimala)
- Alltså i Faktorrörlighet är Finland mest lik Sverige – Optimal möjlighet för
samarbete inom faktorrörlighet
Kritiken av teorin för optimala valutaområden

- Man får inte glömma att det inte bara är ekonomiska fördelar som driver till
samarbete utan också politiska
- Teorin tar bara hänsyn till de ekonomiska
- Tar bara hänsyn till kortsiktiga händelser
Euro före krisen

- Grekland har haft väldigt hög ränta då de haft hög risk (stora skulder)
- Det såg ut som Grekland uppfyllt kraven, vilket inte stämde
- Pga. låg ränta hade de hög tillväxt då de lånade mycket mer pengar. Lånar man
mycket pengar men sen gör dåliga investeringar som ger dålig avkastning, som var
fallet i Grekland, så kunde de alltså inte betala tillbaka sina skulder och hamnade i
kris
Eurokrisen
- Arbetarna krävde högre nominell lön när Grekland hade hög tillväxt, vilket ledde
till att deras produktionskostnader ökade. De fick därför svårare att sälja sina
produkter – sämre export!
- När eurokrisen började år 2008, som dock började pga. en annan kris dvs.
finanskrisen i USA
- Grekland hamnade i statsskuldskris när de inte kunde betala tillbaka vilket kan
leda till att t.ex. Frankrike hamnar i kris ifall Grekland lånat pengar av dem och
inte kan betala tillbaka
- Om alla länder följt SGP hade Grekland inte hamnat i denna stora kris
- Spanien, Portugal och Italien kan komma att hamna i samma kris som Grekland
- Många länder har drabbats pga. denna krisen vilket har lett till att ECB fått göra
aggressiva ingripanden
Föreläsning 10

lOMoARcPSD|2877367
Finansiella kriser
- Cheap credit – billigt att låna pengar när räntorna är låga (låg ränta uppmuntrar
konsumtion och investeringar, den måste dock vända någon gång för att problem
och kriser/bubblor inte ska uppstå)
- Dot com bubble bust – Den nya teknologin gjorde att människor blev väldigt
positiva till att köpa aktier hos företag som använde denna teknologi för de
förväntades ge hög avkastning. Så blev dock inte fallet (och IT-kraschen uppkom)
- Leverage (= hävstång) – När huspriserna ökar kan man låna pengar. Om
huspriserna dock faller kommer ”familjens” eget kapital minska ännu mer.
- Irrational exuberance (marknadens irrationella överenskallande –
optimism/gläde eller pessimism) – Det finns tendens att människor blir
irrationella i vissa tidsperioder. De tror att ”denna gången blir det annorlunda” och
då blir människor mer aggressiva att låna pengar etc. de får ”riskaptit”. Eller
tvärtom när huspriserna faller så reagerar dem på det. Det handlar alltså om en
känsla.
- Handpenning – Folk blev uppmuntrade till att låna pengar fast de inte kan betala
tillbaka
- Huslån
- Credit crunch – Alla vill inte nu låna ut pengar och då finns det nu för många
finansiella tillgångar som har hög risk. Marknaden har krympt pga. att människor
inte litar på varandra längre och folk lånar inte längre ut till varandra.
- MBS – finansiellt papper som kommer från olika huslån som har olika risk. När
man samlar in finansiella papper från huslån och sen säljer vidare denna ”bomb” så
kallas det för Securititation. När man sålt vidare detta så är det inte längre ens
eget problem och då bryr man sig inte så länge man får sin avkastning
Finanskris
- Kan kallas olika beroende på varifrån den kommer, ex. bostadskris/fastighetsgris
från fastighetsmarknaden
- Om banker lånat ut för mycket pengar och inte får tillbaka dem så kommer de
uppstå en bankkris
- Trots att man kan se att en kris ska komma så vet man inte exakt när den ska
komma, går inte att tajma. Man ”vet” först när det har hänt
- Bubbla: föder sig själv genom att priser går upp och då förväntar sig människor att
priserna ska fortsätta gå upp i framtiden och då beter man sig och agera utefter det
– kallas för självuppfyllande profetia
- Människors beteende baseras på rationalitet och teorin man utgår ifrån är jämvikt.
Det går dock inte förutsäga en kris. Hur förklarar man en icke-jämviktshändelse
som uppstår vid kris?
Boom-bust-förloppet
- Boom: uppgångsfasen
- Bust: nedgångsfasen
- Detta är ett vanligt mönster vid finanskris
- Vid boom-perioden så är det låga räntor och folk är optimistiska att låna,
konsumera och investera och detta kommer förstärka boomperioden som bara ökar
och ökar.

lOMoARcPSD|2877367
- Vid hävstångseffekten; Om värdet på ditt hus minskar med 20 % och hävstången är

5 kommer hela ditt egna kapital att försvinna till 100 %
- Förmögenhetseffekt: C = C0 = MPC = Yd, i vanligt fall när huspriserna ökar kommer
konsumtionen och aggregerad efterfrågan att öka vilket ökar BNP. Här borde
staten öka räntan för att undvika hamna i kris
- Vid bust-perioden blir människor istället pessimistiska. Allmänheten reagerar
starkt när staten här måste ingripa och använda skattepengarna för att hjälpa
bankerna.
Kriserna innan Den stora finanskrisen 2008 har varit regionala/inhemska. Den stora
finanskrisen i USA 2008 blev dock global
Globalisering: finanskrisen spred så snabbt och mycket pga. finansiell

marknadsintegration, länderna var sammankopplade
Den globala finanskrisen 2008

- Två förklaringar
o Alltför expansiv finans- och penningpolitik i USA: Det hade låg ränta
efter 9/11 och IT-kraschen. Krigen i Irak och Afghanistan gjorde även att AD
ökade då staten ökade sina offentliga utgifter, G. Att betala mycket pengar
till länder i krig stimulerar efterfrågan
o Globala obalanser: Bytesbalansunderskott i USA under lång tid då de hade
en negativ handelsbalans
- Bakomliggande faktorer i USA:
o Finansiell avreglering (regler försvann och människor kunde nu låna pengar
trots att de inte kan betala tillbaka), finansiella innovationer
o Subprimelån
o Värdepapperisering av krediter
Medel för finansiell stabilitet

- Kapitalavtäckning: banker kan inte låna för mycket pengar. Det finns nu krav på
banken hur mycket eget kapital de måste ha

Sammanfattning Makro

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Sammanfattning Makro

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

lOMoARcPSD|2877367

Sammanfattning Makroekonomi Delkurs 2

StuDocu is not sponsored or endorsed by any college or university

Sammanfattning Makroekonomi delkurs 2

Hur finansieras internationell handel?

Valutamarknaden och växelkursen

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

- När Sverige importerar varor så köper svenska importörer utländsk valuta på

3. Förväntad framtida växelkurs (självuppfyllande profetia)

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

- Växelkursen här: dollar/SEK

Marknadsmodellen påverkas av exogen variabel (skiftfaktor)

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

- Efterfrågakurvan glider längs kurvan när:

- Efterfrågekurvan skiftar till höger/vänster när:

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Utbudskurvan glider längs kurvan när:

Utbudskurvan skiftar åt höger/vänster när:

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

- Fundamentala värdet: Jämviktskursen (jämviktsvärdet) på valutamarknaden.

I jämvikt finns det varken ett utbuds- eller efterfrågeöverskott

Fullständigt fast växelkurs (Valutaunion)

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Fast men justerbar växelkurs (Ex. Bretton Woods eller ERM-systemet)

I Jämviktspunkten: Det officiella värdet = Det fundamentala värdet

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Problem vid fast växelkurs – Valutakurskris och Spekulativ attack

Spekulativ attack (av finansiella investerare) är en massiv försäljning av en valuta som är

Föreläsning 2 och 3 – Kap 11 och 21

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Centralbanken i Sverige: Riksbanken

Hur ska vi definiera pengar från snävt till brett mått?

Centralbankerna, ”Lender of last resort”. Centralbankernas funktion är att låna ut reserver

Monetära basen (MB) = Cu = R

- I Sverige utgörs den monetära basen av mängden sedlar och mynt

Förhållandet mellan Penningmängd och monetär bas

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

- Exempel, Om kreditmultiplikatorn = 10 så är penningmängden tio gånger större än

Centralbanken och penningmängden

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

o Centralbankens köp och försäljningar av statspapper. Ett köp av en viss

Penningmängden bestäms i en trestegsprocedur

Ökning av monetär bas och penningmängd om Cu är konstant

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Cu (Storlek av kontanter) D (Bankinlåning)

Potentiellt problem med kreditpengar:

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Banksystem och vissa räntor

Myndighet under Riksdagen

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

o Sveriges Centralbank som ansvarar för penningpolitiken och säkerheten i

Varför är Riksbanken oberoende av regeringen?

Bryr sig Riksbanken bara om inflationsmålet?

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

- Riksbanken har valt att styra reporäntan

Styrning av reporäntan genom styrning av den monetära basen

Styrning av reporäntan genom styrning av den monetära basen, öppen

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Downloaded by Nelly Olsson (nela-99@live.com)

Riksbankens in- och utlåningsränta (golv- och takränta)