Använd något presentationstekniskt hjälpmedel exempelvis bild, powerpoint, whitebord etc.

Källa: ​https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38686/1/gupea_2077_38686_1.pdf
Elevinflytande och demokrati i skolan, Catharina Wikehult från Göteborgs universitet

Inledning:

Demokrati i skolan orsakar större klyftor i samhället och minskar jämlikheten mellan elever.

Tes: ​Skolans uppgift att främja demokratin skapar idag klyftor i samhället och minskar
jämlikheten mellan skolelever.

Elevers bakgrund och vilka samhällspositioner de kan tänkas få i framtiden påverkar vilka
erfarenheter de får av formella demokratiformer, samtalsklimat i klassrummet och vilka av
deras förslag som får gehör i undervisningen.

Men, finns det någon lösning på det här?

Ja, det gör det, men vi tar det från början

Mittdel: Två faktaargument

1.
Catharina Wikehult från Göteborgs universitet har skrivit en uppsats om elevinflytande och
demokrati i skolan, som heter “Elevinflytande och demokrati i skolan”. Undersökningen
gjordes genom att studera tio svenska doktorsavhandlingar publicerade mellan 2000 och
2013.

I den hävdar Wikehult att skolan trots sitt kompenserande uppdrag snarare förstärker än
motverkar demokratiarbetet ojämlikheten mellan eleverna, så som det är utformat idag.
(Enligt skollagen ska skolan hjälpa elever som av olika skäl har det svårare att klara skolan
extra mycket så att alla elever har möjligheten att klara skolgången)

För elevinflytande ses yttre faktorer som påverkar undervisningen och lärares förhållningssätt
som antingen hinder eller förutsättningar. Men andra saker som också påverkar
elevinflytande kan vara samhällets stigmatisering av särskilda bostadsområden och skolor,
könsnormer, och elevers förhållningssätt till varandra.

Men varför är det egentligen så att elevinflytandet i skolan kan skapa klyftor? Jo, man skulle
kunna säga att elever som upplever att kraven är för höga har två knep som de tar till,
antingen så försöker de få mer hjälp för att nå kraven, eller så försöker de få läraren att
minska kraven.

De elever som kommer från en mer gynnad bakgrund, som förväntas nå högre
samhällspositioner i framtiden får gehör för att få hjälp att klara kraven och de mindre
gynnade eleverna får gehör för att minska kraven. Skolans olika svar leder till att de
elevgrupper som hade behövt mer stöd för att utveckla sina kunskaper istället får mindre och
att ojämlikheten mellan dessa elevgrupper förstärks.

En aspekt av detta är att pojkar kan uppleva att det finns en femininitets aspekt i att försöka få
stöd att nå kraven, och att de snarare agerar maskulint kodat när de försöker få minska
kraven, vilket kan vara en förklaring till varför pojkar presterar sämre än flickor i skolan.

2.

Det skolövergripande inflytandet organiseras i ett representativt system där klassråden utgör
basen och representanter väljs därifrån till elevråd, andra organ och arbetsgrupper. Vanliga
sådana arbetsgrupper är anti-mobbningsgrupp och matråd, för inflytande över skolmaten,
men det saknas undervisningsråd som kan diskutera skolövergripande undervisningsfrågor.

De grupper som presenteras för eleverna styr elevernas deltagande både genom att deras
arbete och fokus riktas mot just de frågor som dessa grupper har på sitt bord och genom att
tid tas till att diskutera dessa gruppers arbete i klass- och elevråd. Eleverna styrs på detta vis
in på att diskutera skolmaten men inte generella undervisningsfrågor

I materialet finns gott om exempel på att elever har åsikter, idéer om förbättringar och
intresse av att påverka många delar av skolverksamheten, framförallt vad gäller
undervisningen. I verkligheten inbjuds eleverna att påverka perifera frågor i
skolverksamheten (skolmat, 19 utflykter) och deras inflytande över undervisningsfrågor
begränsas kraftigt. Detta gäller på generell skolnivå, i undervisningens klassrumsnivå och i
det individuella lärandet.
Detta kan alltså både vara positivt och negativt, då den direkta påverkan på demokratin ofta
kan försämra kunskaperna i en klass, medan ett öppet diskussionsklimat i klassrummet,
istället främjar demokratiska elever. Detta hävdar statsvetaren Ellen Almgren i sin avhandling
“Elevinflytande skapar sämre demokrater”. Hon ​visar att elever som går i invandrartäta
skolor eller i skolor där elevernas föräldrar har låg utbildning har sämre kunskaper än elever
som går i skolor med färre invandrade elever eller i skolor där elevernas föräldrar har hög
utbildning, oavsett vem eleven själv är. Vidare visar hon att skoldemokratin och
skolsegregationen är kopplade till varandra. Det gynnsamma öppna klassrumsklimatet är
nämligen vanligare på skolor där föräldrarnas genomsnittliga utbildning är hög. Det
kontraproduktiva elevinflytandet, i form av de direkta påverkansmöjligheterna, är vanligare
på invandrartäta skolor och skolor där elevernas föräldrar har en genomsnittligt låg
utbildning.

Avslut:

Säkert har du någon gång känt att det finns någon i undervisningen i skolan som du velat
förändra. Många här har säkert någon gång märkt hur svårt det är att faktiskt påverka. Om jag
får prata från ett personligt perspektiv kan jag säga att de får gånger som lärare har låtit mig
påverka min utbildning har det varit skendemokratiskt, som att min klass fått rösta om vilken
ordning vi ska göra arbetsmoment. Det känns som man påverkar men egentligen spelar valet
ingen roll. Det förhöjer inte direkt tilltron till demokratin.

Avslutningsvis, ja, det är viktigt att problematisera den demokratiska skolan idag. Men att
stoppa det demokratiska i skolan idag är ingen lösning. Vi behöver se över hur skolan ska
kunna träna elever i att utöva demokratiskt inflytande över sin undervisning på ett sätt som
gynnar dem och samhället i sig, till skillnad från hur det är nu.