Download as pdf or txt
Download as pdf or txt
You are on page 1of 6

Företagsekonomiska institutionen

Marknad och organisation


Höstterminen 2019

Etapp 4. PM

Inlämningsuppgift: Thesis Proposal version 2


Projektgrupp: grupp D3
Författare: Christian Hansson och Silvia Barklund

1
Innehållsförteckning
Introduktion 3
Syfte & Frågeställning 4
Teoretiska verktyg 4
Metod 4
Operationalisering 5
Urval 5
Förväntat resultat 5
Referenser 6

2
Introduktion
Chef, coach, överhuvud, manager, boss, direktör, anförare, styrman är alla synonymer med
begreppet ledare. Oavsett ordval i sammanhanget handlar det om någon form av ledarskap,
formellt som informellt. Ledarskap är något som har existerat i tusentals år i olika former och
alla har vi erfarenheter av ledarskap. Antingen från vår tid i skolan, i samband med
idrottsutövande, via vår arbetsplats eller kanske rent av att man själv utövar ledarskap.

Vad är ledarskap? Enligt Jacobsen & Thorsvik (2008, s.451) finns det många definitioner av
ledarskap. Bass & Stogdill (1990, se Forslund 2019, s.281) menar på att det finns lika många
svar på frågan vad ledarskap är som det finns människor som frågar. Forslund (2019, s.281)
lyfter fram att det finns några begrepp som ändå förenar variationen av definitionerna. Den
samlade bilden av begreppen mynnar ut i den definition som enligt Forslund (2019) är den
traditionella definitionen av ledarskap.
En process där en person utövar avsiktligt påverkan på andra människor i syfte att uppnå ett
mål.
Statistiska centralbyrån rapporterade i början av 2019 att 68,5 % (SCB 2019a) av Sveriges
befolkning under 2018 hade någon form av arbetsrelaterad sysselsättning, dvs. under 2018
hade 5,1 miljoner människor ett arbete. Det finns alltså 5,1 miljoner människor i Sverige som
aktivt kommer i kontakt med ledarskap, utav dessa 5,1 miljoner är 29 000 tusen chefer (SCB
2019b). Intresset för ledarskap är mycket stort, varje år skrivs det flera tusentals nya böcker
om ledarskap (Jacobsen & Thorsvik 2008). Det finns en uppsjö av evidensbaserade studier
som fokuserar på själva ledaren, dvs vilka ledarskapsstilar finns det, vilket ledarskap är mest
framgångsrikt, osv. Två konkreta exempel på detta är publikationen av boken Leadership
skriven av Pulitzer Prize vinnaren James MacGregor 1978 (The Pulitzer Prizes u.å. Kuhnert
& Lewis 1978) och den handbok om ledarskap som publicerades år 1990 av Bernard M som
innehöll 7500 referenser till tidigare forskning (Jacobsen & Thorsvik 2008, s. 450).

Över 5 miljoner sysselsatta människor i Sverige är inte chefer, det är en betydande majoritet
av individerna i en organisation som inte är chefer, istället för att fokusera på minoriteten i
organisationer dvs chefer, väcks en lust till att undersöka hur medarbetarna vill bli ledda.
Utifrån den traditionella definitionen av ledarskap (Forslund 2019) handlar ledarskap om en
person som avsiktligt påverkar andra människor för att uppnå ett organisatoriskt uppsatt mål.

Enligt Forslund (2019, s. 288) finns det tre olika reaktioner hos medarbetare när ledaren
försöker påverka individen. Motstånd, tillmötesgående och commitment. Commitment är den
reaktion som ledaren vill eftersträva hos medarbetaren. Vid en commitment reaktion håller
medarbetaren inte bara med om det som ledaren vill uppnå, utan kommer även lägga extra
energi på uppgiften (ibid). För att en ledare ska få commitment reaktion från medarbetare
krävs en ökad förståelsen för vilken typ av ledarstil som medarbetarna föredrar. Vilken
ledarstil är mest attraktivt dvs. hur vill medarbetarna i en organisation bli ledda. Är det genom
den transaktionella eller transformativa ledarskapsstilen, som James Macgregor presenterade i
sin bok Leadership (Kuhnert & Lewis 1978)? Eller är det genom ledarstilen laissez-faire?

3
Syfte & Frågeställning
Med utgångspunkt till introduktionen att det är medarbetarna i organisationen som gör
skillnad och att de utgör den grupp av individer som ledaren påverkar för att uppnå ett
organisatoriskt mål. Detta gör det intressant att studera medarbetarnas uppfattning om hur de
vill bli ledda. Vi har därför valt att utföra en studie som ämnar till att besvara dessa
forskningsfrågor:

- Vilken typ av ledarstil är mest attraktiv i arbetslivet?

- Skiljer sig vilken ledarstil som är mest attraktiv beroende om man är chef
eller medarbetare?

Vårt syfte är att kunna göra en komparativ analys mellan undersökningsdata och tidigare
studier kring ledarskapsstilar, för att söka ökad förståelse för vilken ledarstil som är önskad av
individerna inom organisationen. Studien ämnar inte till att undersöka branschspecifika
förhållanden utan ämnar till att generalisera vilken ledarskapsstil som är mest attraktiv oavsett
bransch utifrån ett medarbetarperspektiv och chefsperspektiv.

Teoretiska verktyg
Ledaregenskaper eller ledarskapsstilar handlar om beteende som ledare har. Olika mönster i
ledarens beteende kallas för ledarstilsteorier. För vår undersökning har vi valt att använda tre
:

grundläggande ledarstilsteorier, transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, och


undvikande ledarskap vilket benämns som laisses faire ledarskap. Hilmarsson (2016, s. 19)
beskriver de tre ledarskapsstilarna:

● Transaktionellt ledarskap kan definieras genom makt, styrning, belöning och kontroll

● Undvikande ledarskap kan definieras genom att ledaren är passiv och inte styr och som
benämns som laissez faire

● Transformativt ledarskap kan definieras genom att skapa god relationer och utveckling
genom medverkan
De tre olika modellerna bildar uppsatsens teoretiska ramverk. De tillför en förståelse inom
ledarskap och ledarskapsstilar. Ur det teoretiska ramverket har begrepp hämtats för att
realisera en undersökning. Begrepp som är hämtat från det teoretiska ramverket är ledarstilens
typiska kännetecken, vilket har identifierats genom studier av litteratur som berör
transaktionella, undvikande och det transformativa ledarskapet. Ett konkret exempel på
vanligt förekommande begrepp för det transformativa ledarskapet var att ledare är en förebild
och agerar etiskt och moraliskt riktigt (Forslund 2019, s. 303). Begrepp i detta exempel är då:
förebild, etiskt och moraliskt riktigt.

Metod
Området vi valt att undersöka är ett brett och komplext område. Vi satte in oss i ämnet genom
att studera och läsa relevant litteratur. Vi har valt att genom nyckelord finna litteratur och
artiklar inom vårt specifika område. Studien är inte branschknuten vilket medför att fokus är
ledarskapsstilar generellt. Området kommer kompletteras med olika ledarskapsegenskaper,
4
roller och verktyg som kan användas av ledare inom en viss ledarskapsstil. Uppsatsen är
baserat på en kvantitativ undersökning med en deduktiv process vilket innebär att uppsatsen
ämnar till att använda begrepp från det teoretiska ramverket för att kunna mäta vilken
ledarskapsstil anses vara mest attraktiv i organisationer.

Operationalisering
Undersökningen om vilken ledarskapsstil som är mest attraktiv operationaliseras genom att
tillämpa webbenkät. I den Google baserade webbenkäten kommer respondenter få svara på
totalt 34 frågor. Frågornas karaktär kommer vara en mix av öppna och stängda frågor men
även uppskattningsfrågor där respondenten får svara genom att markera på en skala 1–10 hur
väl ett påstående stämmer. Frågorna är utformade till att vara lättförståeliga och svaren ska
vara heltäckande eftersom det inte kommer något tillfälle att ställa om frågorna. I vårt arbete
behöver vi veta grundläggande information kring ålder och kön samt om individen är
medarbetare eller chef, för att kunna särskilja data vid behov. Studien kommer inte behandla
frågorna på djupet och omfattningen av enbart öppna frågor blir inte ett valbart alternativ,
däremot ska frågorna sättas i ett sammanhang. Utifrån begreppen utformades frågorna.
Exempel frågor:

Stängd exempelfråga dvs. där svarsalternativ Ja eller Nej finns:


- Ska en chef vara en förebild och hela tiden agera etiskt och moraliskt riktigt?

Öppen exempelfråga dvs. där svar mängden av ord önskas begränsas till ett av respondenten:
- Vad anser du vara den bästa egenskapen hos en chef? (Använd gärna ett ord)

Skattning exempelfråga
- Hur väl stämmer påstående av en attraktiv/bra ledare?
Omvärldsbevakande och håller sig uppdaterad kring vad som händer

Urval
Urvalet kommer ske via bekvämlighetsurval vilket innebär att vi valt denna process för att ta
hänsyn till tid och resursskäl ( Bryman & Bell, 2011, s.203). Urvalet är slumpmässigt men
representativt för gruppen vi undersöker. Uppskattningsvis har cirka 200 personer som är
aktiva eller har varit aktiva inom arbetslivet ges möjligheten till att svara på enkäten.
Gruppens demografi är varierande ålder från 20 år till 50 +, kvinnor som män och samtliga
har erfarenhet av arbetslivet.

Förväntat resultat
Resultatet kommer troligen skilja sig mellan medarbetare och chef utifrån den situation och
de behov som finns. Likaså kan resultatet skilja sig från personlig preferens kring
ledarskapsstil. Vi ser fram emot ett svar på frågan kring vilken ledarskapsstil är mest attraktiv.

5
Referenser
Böcker:

Forslund, M (2019) Organisering och ledning, 3:1 uppl. Stockholm: Liber

Bryman, A. & Bell, E (2017) Företagsekonomiska forskningsmetoder, 3 uppl. Stockholm:


Liber.

Jacobsen, D. & Thorsvik, J (2008) Hur moderna organisationer fungerar . 3., [rev.] uppl.
Lund: Studentlitteratur

Digitala referenser:

SCB (2019a). Sysselsättning i Sverige. Stockholm: Statistiska central byrån.


https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/sysselsattning-
i-sverige/ [2019-11-25]

SCB (2019b). Andel kvinnor och män i chefsposition per kommun. Stockholm: Statistiska
centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-
med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/andel-kvinnor-och-man-i-chefsposition-
per-kommun--dagbef/ [2019-12-11]

The Pulitzer Prizes (u.å) 1971 Pulitzer Prizes. New York: The Pulitzer Prizes – Columbia
University. https://www.pulitzer.org/prize-winners-by-year/1971 [2019-12-12]

Kuhnert, K., & Lewis, P.(1978). Transactional and Transformational Leadership: A


Constructive/Developmental Analysis. The Academy of Management Review, 12(4),
ss. 648–657. www.jstor.org/stable/258070 [2019-12-13]

You might also like