Kemikalier i hushållet

Kurs: naturkunskap 2
Laborant. Stefan Jaanson
Datum: 2020-02-01

Syfte
Syftet med laborationen är att bli medveten om vad man har för kemikalier i sitt hem och
dess uppbyggnad. Vad för PH-värde dem besitter. Hur och varför det löser sig med vatten
Och hur det påverkar hälsan och miljön

Bakgrundsfakta
PH-skalan mäter balansen mellan vätejoner och hydroxidjoner. Ju fler vätejoner, desto
surare värde, och vice versa.
Vattenlöslighet. Vattenmolekylen är polär och den kan blandas med andra vätskor som är
polära utan att de skiktar sig. De positiva/negativa delarna på varje molekyl vänds mot
varandra, och vätskorna hålls samman som magneter. Man brukar säga att ”lika löser lika”
när man pratar om lösningsmedel. Vatten är polärt, och löser därför andra polära vätskor
och molekyler. Olja däremot är opolärt, och blandar sig därför inte med vatten
Vid urvalsprocessen så valdes 5 kemikalier med olika egenskaper. Vissa används på en daglig
basis. Medans andra används ett fåtal gånger per år. Alla har i grund olika
användningsområde. Bikarbonaten Använder jag som en allt i allo. Men främst i rengöring
och som “kosttillskott”. Växtnäringen endast för växter. Whiteboard-cleaner har jag hemma
för min egna lilla whiteboard. Allrengöringsmedel för det syfte som namnet utger. Och
antikalk till espressomaskinen

Hypotes
Bikarbonats vattenlöslighet ser jag varje dag. Då jag dricker 1 tsk med vatten på morgonen.
Dock är den inte helt upplöst någon av gångerna. Påminner lite om salt i upplöslighet. PH
sägs vara neutral. Växtnäring tror jag löser upp sig i vatten, så att växten kan suga upp
näringen. Ph bör vara neutral. Då dom flesta växter inte frodas i extrema miljöer.
Whiteboard-cleaner har en alkohol som grund. Så den är då vattenlöslig. PH bör vara syrlig.
Då alkohol leder till sura uppstötningar. Allrengöringsmedel vet jag sedan tidigare att den
skall vara vattenlöslig. Då jag använt den i spann med vatten för att rengöra. Detta är även
en produkt jag utgår från att vara sur i ph-värde. Antikalk är även den något jag vet är
vattenlöslig. Då den löser upp sig i rengöringsprocessen med maskinen. Och den bör vara
sur.
Materiel
-Rödkålsindikator (PH)
-glas
-kemikalier
-kastrull
-kokplatta

Metod
- Hackade ¼ rödkål i bitar. Och kokade i 1 liter vatten på mellanvärme. Fortsatte koka tills det
var ca 0.5 liter kvar
- I 5 glas med 100ml rumstempererat vatten, tillsattes 5ml av kemikalierna och rördes runt
med sked
- Därefter tillsattes 10ml av rödkålsindikatorn i samma glas. Och rördes runt med sked
- Färgen i respektive glas. Indikerar ph-värdet för respektive kemikalie

Resultat

Namn på Kemisk Typ av Varnings- Löslig i Sur/neutr Användni Hållbarhe

kemikalie formel förening symboler vatten al/basisk ngsområd ts-aspekte
e r
Natriumv NaHCO3 Jonföreni Nej Ja Neutral Rengöring
ätekarbo- ng (7) sprodukt. Positiv
nat Hälsokost
.
Matlagnin
g
Ammoniu NH4NO3 Jonföreni Nej Ja Neu Konstgöds
-mnitrat ng tral el, Negativ
(6. sprängäm
5) ne, lustgas

Isopropa- CH(CH3) molekylär Mycket Ja Neutral Lösnings

nol 2 OH. förening brandfarli (7) medel, Negativ
gt. antifrysm
Irriterand edel,
e rengöra
 elektronik
,

Benzisothi C7H5NOS molekylär Nej Ja Neutral Rengöring

azolinon- förening (7) smedel. Negativ
e Målarfärg
. Tvål.
Solskydd.
Konserver
ingsmedel

fosforsyra H3PO4 Jonföreni Irriterand Ja Sur Rengöring

ng e (3) smedel Negativ
för
maskiner
med
vatten

Diskussion

bikarbonat
Påverkan på samhälle och individ. Bikarbonat är en naturligt förekommande produkt som
finns i hav och land. Framställningen är en simpel och ofarlig process. När det kommer till
hur det påverkar omgivningen och individen så finns det nog ingen hushållskemikalie som
kan mäta sig med bikarbonat. Dess allsidiga användningsområde och hälsoaspekter gör den
till en av världens bästa hushållskemikalie. För både människan och planeten

Blomstra växtnäring
Påverkan på samhälle och individ. Växtnäring kan säkerligen uppfattas som riskfri. Utöver
irriterande ögon och brandrisker så kan den framstå som harmlös jämfört med andra
kemikalier. Men när man tar det till en kommersiell nivå. Där bönder använder växtnäring
storskaligt. Så ökar konsekvenserna. Explosioner på stora bondgårdar. Explosioner vid
transport. Men framförallt så leder det till en kortsiktig förhållning till sin odling. Växtnäring
kan lätt leda till övergödning. Som i sin tur kan ha grava konsekvenser. Istället för att
fokusera på hur man kan ge jorden den näring den behöver i ett fungerande kretslopp. Så
försöker man då få ut så mycket som möjligt genom att tillföra artificiell näring
Whiteboard cleaner
Påverkan på samhälle och individ. Isopropanol har många användningsområden. I hushållet
används den främst som rengöringsmedel eller handsprit. Då den är antibakteriell så har det
kortsiktigt och långsiktigt negativa effekter. Bakterier blir mer resistenta. Och vi dödar
nyttiga bakterier. Ett vanligt hushåll bör ej använda som rengöringsmedel, då det finns
mycket bättre alternativ (Bikarbonat). Men som antifrysmedel fyller den en bra funktion. Då
det är biologiskt nedbrytbart. Och framställningen är en relativt enkel process

Allrengöringsmedel
Påverkan på samhälle och individ. Benzisothiazolinone är en allergiframkallande substans
som används i många produkter. Dess antibakteriella egenskaper skapar också problem, som
jag nämnde tidigare med resistenta bakterier och goda bakterier. Så dess negativa påverkan på
människan och samhället väger inte upp dess egenskaper. Då det finns ekologiska alternativ
till alla dess användningsområden

Anticalc
Påverkan på samhälle och individ. Då antikalk tabletter mest används i avkalkningssyfte. Så
känns denna produkt meningslös. Då man har mycket bättre miljövänligare alternativ i ättika
och bikarbonat. Som dessutom har mer användningsområden. Och har en väldigt simpel
framställningsprocess. Utöver dess starkt frätande egenskaper så är även fosforsyra en stor del
av jordens övergödning. Även om det inte är antikalk medel i sig som bidrar stort till
övergödning. Så är det ett onödigt tillskott och risk i samhället

Slutsats
Då PH skalan indikerar mängden vätejoner och hydroxidjoner i en lösning. Så skulle man kunna
säga att balansen av dessa 2 ger kemikalier dess egenskaper. Syror är väldigt reaktiva. Får dem
möjligheten att avge sina extra vätejoner till andra molekyler. Kommer dem ta den möjligheten.
Att vattenlösliga syror är frätande i vissa sammanhang, beror på att det finns ämnen som hellre
tar upp vätejoner än vatten. Och därmed ändras ämnenas struktur och funktion

Neutrala lösningar däremot har lika del vätejoner som hydroxidjoner. Och det är i detta omfånget
som majoriteten av liv på jorden frodas. Så anledningen till att de flesta kemikalier jag testade är
neutrala. Är antagligen för att det skall vara så användarvänligt som möjligt. Rengörings
kemikalierna hade säkert varit mer effektiva om dom varit surare eller mer basiska. Men då hade
dom också blivit farligare att hantera. Därmed mindre användarvänligt

Basiska lösningar har då fler hydroxidjoner än vätejoner. Och en starkt basisk lösning är även den
frätande. Då hydroxidjoner “tar över” vätejoner från andra molekyler. Och det påverkar ämnets
egenskaper. Hur det påverkas beror på ämnet. På huden så löser det upp fettet så att det bildas
fettsyror (basisk esterhydrolys). Så det farliga (för människor) med basiska lösningar är som med
sura lösningar. En förändring och störning av ämnens struktur

Källförteckning
http://www.shenet.se/ravaror/natriumbikarbonat.html
https://www.msb.se/contentassets/34b584a12d964ad3890090afa22b2891/tillordning-av-ammoniu
mnitratbaserade-godselmedel-enligt-sevesoforordningen-2017.pdf
https://greppa.nu/miljo-och-klimat/overgodning.html
https://www.naturochmiljo.fi/vad_vi_gor/miljo_och_livsstil/article-28656-9637-stada-med-mindre-
miljobelastning
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=13489
 https://www.kemi.se/global/tillsyns-pm/projektrapporter/allergiframkallande-amnen-i-farg-2015.pd f
https://lakemedelsverket.se/upload/foretag/kosmetika/Giftfri%20milj%C3%B6_branschdialog_Carol
a%20Liden_webb.pdf
https://www.thespruce.com/benzisothiazolinone-use-in-cleaning-1707018
https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Organiska-amnen/Fosfat-som-fosfor/
http://www.shenet.se/ravaror/attika.html
https://webapps.kemi.se/flodesanalyser/Amnesinformation/propanol_sv.htm
http://www.phbalans.com/ph-skalan

Källkritik
www.shenet.se
Är ett fristående forum som drivs av en privatperson. Men informationen samlas in från
många olika håll. Dom har inte ett ekonomiskt syfte med hemsidan. Utan vill endast sprida
information
Sidan rekommenderas bland annat av: Länkskafferiet, Resurscentrum för Kemi i
skolan, Karolinska Institutet och Nationalencyklopedin
www.msb.se
Är ett statligt organ. Drivs av staten för folket. Och om man inte litar på staten är det en annan
femma
www.greppa.nu
Greppa Näringen drivs i samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna samt ett stort
antal företag i lantbruksbranschen. Ytterst ansvarar Jordbruksverket för projektet och
finansieringen sker med hjälp av det svenska Landsbygdsprogrammet och återförda
miljöskatter.
Greppa Näringens mål är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker
användning av växtskyddsmedel. Projektet arbetar med lösningar som ligger i framkant inom
miljö- och klimatområdet och är en drivkraft för lönsam tillväxt i den svenska
lantbruksnäringen.

www.naturochmiljo.fi
Natur och Miljö är en ideell, partipolitiskt obunden miljöorganisation som arbetar på svenska i
Finland. Vi för våra medlemmars talan och vår drivkraft är kärleken till naturen.

Natur och Miljös verksamhet är mångsidig och omfattar både miljöfostran och miljöpolitisk
verksamhet. Gedigen sakkunskap är vårt trumfkort. Vår målsättning är att få allt fler
intresserade av att aktivt värna om miljön.
www.lakartidningen.se
Läkartidningen ges ut av Läkartidningen Förlag AB som ägs av Sveriges läkarförbund, som
svarar för innehållet på Läkartidningens ledarsida (Signerat) och på särskilda förbundssidor i
tidningen. Vad gäller övrigt material är Läkartidningen publicistiskt självständig.
De flesta vetenskapliga artiklar referentgranskas inför publicering. Detta görs av ca 200
referenter under ledning av Läkartidningens medicinska redaktörer.
www.kemi.se
Kemikalieinspektionen (kemi.se) bidrar med expertkunskaper inom institutioner och
organisationer, som FNs livsmedels och jordbruksorganisation FAO och FNs
miljöprogram UNEP
Kemikalieinspektionen jobbar också med andra länder inom ett flertal organisationer.
Exempelvis under nordiska ministerrådet. Samt samarbete inom OECD
www.lakemedelsverket.se
Läkemedelsverket är en myndighet under regeringen, med uppdrag att främja den svenska
folk- och djurhälsan.
Målsättningen är att den enskilde patienten och hälso- och sjukvården ska få tillgång till säkra
och effektiva läkemedel. Dessa ska vara av god kvalitet, med positiv nytta/riskbalans och ska
användas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
www.thespruce.com

Har en väldigt detaljerad lista över hur dom går igenom sin information. Jag kan inte skriva
ner hela processen. Så jag länkar till den
https://www.thespruce.com/commerce-guidelines-and-mission-4157991

https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/

Det finns ett samband mellan bra miljöinformationssystem och de rättigheter som man har
enligt Århuskonventionen, det vill säga att man ska ha tillgång till miljöinformation samt ha
möjlighet att påverka och överklaga miljöbeslut. Utsläpp i siffror är ett svenskt
utsläppsregister som ska underlätta för medborgare att ta del av information om utsläpp av
farliga ämnen till miljön. Registret är också ett redskap för att öka företagens ansvar, samt att
minska utsläppen och nedsmutsningen av miljön.