Institutionen för psykologi

Termin 1, HT 2019

Psykologi A, Personlighetspsykologi 1

Samband mellan riskbenägenhet och fem-faktormodellens

openness
Sigrid Uggla, Amanda Törnblom, Daniel Ebeid

Handledare:
Elina Stengård

Examinator:
Kim Astor (Sven Söderkvist?)
 Abstrakt

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fem-
faktormodellens faktor openness och personlighetsdraget
riskbenägenhet. Detta gjordes genom tre egenkonstruerade frågor
om riskbenägenhet och ett antal färdigkonstruerade som fanns att
tillgå om openness. Hypotesen var att det finns ett positivt samband
mellan öppenhet och riskbenägenhet, d.v.s. de personer som har en
högre grad av öppenhet är också mer benägna att ta risker. 772
personer, rekryterade genom ett bekvämlighetsurval, svarade på en
webbaserad enkät. Resultatet visade att det inte fanns någon positiv
korrelation mellan något av de egenkonstruerade påståendena och
openness. Vidare diskuterar studien möjliga förklaringar till varför det
inte korrelerade då tidigare studier visat på ett samband.

Nyckelord: Riskbenägenhet, Openness, Fem-faktormodellen

Inledning

Att boka en resa utan att veta vad destinationen är eller att spela med pengar, det är två
exempel på generella risker i vardagslivet där en del människor gärna tar risken för att kunna
vinna medan andra undviker risken i rädsla för att förlora.
Hur benägen man är att ta risker varierar mellan olika individer och riskbenägenheten
påverkas till stor del av situationen som individen befinner sig i, d.v.s. riskbenägenheten kan
se olika ut beroende på om beslutet handlar om exempelvis arbete eller hälsa (Holst &
Markebjer, 2011).  
Eftersom att det finns en stor variation mellan individer gällande benägenheten att ta risker
så vill vi undersöka om det finns ett samband mellan detta och egenskapen öppenhet.
Öppenhet är en av grundegenskaperna i teorin om ”the Big Five” och kan förstås som en
egenskap där individen bl.a. är fantasifull och öppen för nya erfarenheter och aktiviteter samt
mottaglig för nya värderingar och idéer (Zakrisson, 2010).   
 I en tidigare studie av Holst & Markebjer (2011) så visade resultatet ett signifikant
samband mellan riskbenägenhet och egenskapen öppenhet. I denna studie drogs därefter
slutsatsen att individer med en hög grad av öppenhet är orädda för att prova nya saker och
därmed också vågar mer, vilket innebär att dem även är mer benägna att ta risker.
Holst & Markebjer (2011) fokuserade däremot inte endast på egenskapen öppenhet i sin
studie utan undersökte även sambandet mellan riskbenägenhet och de övriga fyra
egenskaperna inom ”the Big Five”, d.v.s. samvetsgrannhet, utåtriktning, vänlighet och
neuroticism.
Av den anledningen har vi valt att i denna studie utesluta övriga egenskaper för att istället
fördjupa oss i undersökningen av sambandet mellan öppenhet och riskbenägenhet.
Med detta vill vi undersöka om det positiva sambandet som tidigare forskning visar
kvarstår även i en smalare studie där fokus endast ligger på öppenhet och inte på övriga
egenskaper från ”the Big five”. 
Vår hypotes lyder således: Det finns ett positivt samband mellan öppenhet och
riskbenägenhet, d.v.s. de personer som har en högre grad av öppenhet är också mer benägna
att ta risker.

Metod

Design
Denna studie är en inomgruppsdesign och syftade till att undersöka sambandet mellan
variablerna riskbenägenhet och öppenhet. För att kontrollera ev. ovidkommande variabler så
utformades frågorna till deltagarna på ett sådant sätt att endast egenskapen riskbenägenhet
undersöktes och inte någon annan egenskap som t.ex. vänlighet. Påstående nr 3 reverserades
även så att självskattningsskalan skulle bli korrekt i förhållande till påståendets utformning. 

Deltagare
Undersökningen är baserad på ett obundet slumpmässigt urval där totalt 772 personer
deltog. Dessa kunde sedan fylla i om dem definierade sig som kvinna, man eller annat.
Av dessa 772 personer var 532 kvinnor, 234 män och 6 annat. I genomsnitt var deltagarna
31,13 år gamla med en standardavvikelse på 14,965. I undersökningen förekom det även två
bortfall. Deltagarna fick inte ut någon belöning/arvodering för sitt deltagande i
undersökningen. 

Material
Undersökningen bestod av en enkät med tre frågor om riskbenägenhet samt frågor om
egenskapen öppenhet.
De tre frågorna om riskbenägenhet var:
(1) ”Jag tar gärna beslut där jag inte vet om utfallet blir positivt eller negativt”,
(2) ”Jag kan tänka mig att lägga min semesterbudget på en resa där jag inte vet destinationen”,
(3) ”Tanken på att spela om stora summor pengar, på t.ex. bettingsajter, känns obehaglig”.
Varje fråga besvarades genom en självskattningsskala från 1 till 7, där 1 motsvarade
”stämmer inte alls” och 7 motsvarade ”stämmer helt”. På detta sätt framgick det på vilken
skala deltagaren ansåg att det givna påståendet stämde överens med dennes personlighet.
Enkäten representerade däremot inte endast denna studie utan ingick i en större
undersökning där fler frågor än dessa ingick. Deltagarna fick därmed svara på betydligt fler
frågor än dessa och där de övriga frågorna inte hade något samband med denna
undersökning. 

Procedur
Enkäten var utformad som en webbenkät och spreds till urvalet som en länk via internet.
I enkäten framgick det att undersökningen var frivillig och att deltagarna besvarade enkäten
anonymt, det framgick även att den beräknades ta ca 20–30 min att genomföra.

Resultat

Medelvärdet för påståendet “jag tar gärna beslut där jag inte vet om utfallet blir positivt
eller negativt” utgjorde skalan riskbenägenhet (M=3.54, SD=1.617)
De tre påståenden som avser mäta riskbenägenhet undersöktes för att se om de kunde slås
ihop till en variabel. Påståendena påvisade dålig intern samstämmighet (insert chronbach-
värde). Korrelationerna mellan påståendena visade också dålig samstämmighet (insert r) och
därför användes ett av påståendena separat istället.
Det fanns bortfall på enskilda frågor vilket gjorde att deltagarantalet varierade mellan 768
och 770 deltagare.
 Det positiva sambandet mellan öppenhet och riskbenägenhet är statistiskt signifikant, men
korrelationen är väldigt svag vilket man kan se i Figur 1. Detta är inte i linje med vår hypotes
att det finns ett positivt samband mellan öppenhet och riskbenägenhet, d.v.s. de personer som
har en högre grad av openness är också mer benägna att ta risker. (r=.096, p=.008) Den
förklarade variansen i openness utifrån riskbenägenhet är 0.9%.

Figur 1. illustrerar korrelationen mellan openness och riskbenägenhet.

Diskussion

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan egenskapen Öppenhet i OCEAN-
modellen och en persons tendenser till riskbenägenhet. Då de tre påståendena som
formulerades visar dålig intern samstämmighet, så valdes ett av påståendena som mått för
riskbenägenhet. Den interna samstämmigheten kan ha påverkats av att frågorna mäter
riskbenägenhet inom distinkt olika områden. Enligt Holst & Markebjer (2011) kan en persons
tendens att ta ett riskfyllt beslut påverkas av situationen, och vad det är som riskeras. Den
första frågan avsåg att mäta en persons generella riskbenägenhet, medan de andra två mätte
risk av monetärt kapital respektive risk av ens semester. 
Resultatet visade att ett väldigt svagt positivt samband mellan öppenhet och riskbenägenhet
fanns (r=.096), och att resultatet var statistiskt signifikant (p=.008). Att resultatet är statistiskt
signifikant beror till stor del på det stora stickprovet. Sambandet är dock inte tillräckligt starkt
för att styrka hypotesen. 
 Att enkäten ingick i en större undersökning, med frågor som inte direkt påverkade denna
studie kan ha påverkat resultatet. Då enkäten uppskattas att ta mellan 20-30 minuter, kan
många deltagare ha tröttnat och svarat utan vidare reflektion. Svaren kan då baseras på deras
självbild och inte deras faktiska handlingar. Detta kan dock även vara positivt, då deltagarna
då utgår från det initiala intrycket, och påverkan av social desirability minskar. Påverkan av
detta är alltså oklar, och skulle undersökningen gjorts om så är detta något som bör undvikas.

Andra metoder för att förbättra studien hade varit att ha fler frågor med högre
samstämmighet, för att på så sätt få ett bredare underlag. 
Framöver bör mer forskning bedrivas gällande riskbenägenhet. Undersökningar mellan
sambandet mellan de andra faktorerna i OCEAN och riskbenägenhet bör bedrivas, för att få
en klarare bild kring vilka egenskaper som kan vara sammankopplade och hur de påverkar
varandra. 

Referenser

Markebjer, S. K., & Holst, C. (2011). PERSONLIGHETSFAKTORER OCH RISKY

BUSINESS: Vilka personlighetsfaktorer är kopplade till individers riskbenägenhet?.