Äktenskapet mellan Carlson och

Madam Flod händer äntligen. De
förbereder all slags mat, dricker
och dekorerar trädgården för
festen. Madams Flod son vill inte
delta och han åker på en ö. På ön
träffar han prästen. De spelar kort
och pratar hela natten. Nästa dag
tar prästen upp äktenskapet och
uppmuntrar Madams Flods son att
göra samma sak. Festen blir en
framgång, allt är bra. Prästen blir
mycket berusad och han kommer
in i sovrummet som var förberett
för Carlson och Madam Flod.
Carlson lyckades ta ut honom, han
kastar honom i havet och sedan
räddar han honom som han var en
hjälte.
Nä r dem gifter sig så bö rjar Gusten avsky Carlsson ä nnu mer.
Carlsson inleder en romans med pigan Clara och detta leder
till madam Flods dö d. Carlsson smyger ut en stormig och kall
kvä ll fö r att trä ffa Clara. Madam Flod drabbas oturligt nog av
en svå r och ruskig fö rklyning vilket leder till hennes dö d.
Carlsson och Gusten bestä mmer sig fö r att begrava madam
Flod på en kyrkogå rd som man må ste ta bå ten fö r att komma
till. De två bö rjar segla mot kyrkogå rden. Under segelfä rden
så ramlar kistan med madam Flod ö verbord, det gö r ä ven
Carlsson. Carlsson drunknar oturligt nog eftersom han inte
kunde nå got om havet. Gusten tar sig till krykan och berä ttar
om hä ndelsen. Gusten blir nu den enda ä garen till gå rden
och det gö r honom lycklig. Carlsson som siktade hö gt fick
inget tillslut.
Om yttersta udden på Africa, och et mycket skamlöst folk, som der vistas.

Yttersta Udden på Africa, som eljest kallas Cap de bonne Esperance, ligger 35.
Grader, söder om daghjemningsstreket, uti Konungariket Monomotapa, och är
fasta landet. Des åboer äro lagom store til växten; men derjemte så vilde och
grofvde, at det aldrig kan utsägas. De gå nakne, förutan det de hänga en räfrumpa

på kroppen, at skyla sin blygd med, qvinnorne hafva icke ens detta skjulet. De äro
rätt svarte; och fast än deras jordmon är lätt att få och plantera uti, så bry de sig ej
om sådant. De sköta ej eller om någon lära, öfverhet, styrelse, handel, handavärk
eller den ringaste näring; utan lefva som oskäliga djur, leta up as och annan
oqvämlig föda, hälft rutna fiskar i sjöstranden, dem de äta strax up.

Spre promontoriul extrem al Affricii si un popor ft nerusinat care locuieste acolo.

Pe promontoriul din Africa care almintiri s.n capul bunei sperante , sud de tropicul
capricornului , in regatul Monootapa. Dincolo de acest regat, in afara regatului este
adica...nu este insula. Locuitorii acestuia sunt potrivit de mari la statura, dar totusi
atat de salbatici si grosolani incat niciodata nu s-a mai pomenit. Ei merg dezbracati
in afara de faptul ca isi atarna rävrumpa+ frunza de coada calului, pe corp ca sa isi
acunda rusinea. Femeile nu au nici macar acest acoperamant. Ei sunt cu adevarat
negri si desi pamanturile lor jordmån+sol. Este usor de plantat, nu le pasa de asa
ceva, nu se ingrijesc de vreo invatatura, de autoritate, de conducere, de comert, de
mestesug sau de cea mai mica economie, si traiesc ca niste animale
necuvantatoare. Ei caut cadavre si alta hrana scarboasa, pesti pe jumatate putreziti
la mal, pe care+i mananca imediat.
 De hafva hvarken hus eller kulor; Och fast de äga mycken boskap, slakta de aldrig
något kreatur: utan när något dör af sig sielft, äta de det upp med hull och håår. När
någon kristen, som Holländare eller Ängelsman, kommer dit, må han ei lossa något
skott, hvarken med bössa eller stycke, så framt han vil hafva något godt af dem; ty
när det smäller, skynda de sig undan med sin boskap up åt bergen, der ingen kan få
igen dem. Ei nu au nici case nici vizuini si desi detin multe vite, ei nicioadata nu
taie nicio vita. Ci cand una moare singura, ei o mananca cu piele si par. Cand vre
un crestin precum olandez sau englez vine acolo, nu are voie sa trage cu pusca sau
tunul , atata vreme cat vrea sa aiba ceva bun de la ei. Cand pocneste, ei se grabesc
sa se ascunda in munti, cu vitele lor sus in munti, unde nimeni nu+i poate vedea ffå
tag på dem+ nu+i poate gasi

Skulee en vilja köpa boskap af dem, så kan den icke fås för penningar fast en ville
bjuda för dem så mycket guld eller silver, som sielfva kon är stor til; med mindre
de få et stycke Tobak för henne, eller så långt stycke grof mässings tråd, som kon,
med rumpan och hela kroppen är lång til, hvaraf de sedan göra sig ringar om armar
och ben. De tinga likvist förut derpå, at få tilbaka tarmarna, dem de äta upp råa, så
snart de fåt dem, och låtit hårret litet löpa utur dem. Daca cineva vrea sa cumpere
vite de la ei, nu poate fi primita pe bani, desi cineva ar vrea sa ofere atata de mult
aur sau argint pe cat de mare e vaca. Dar ei vor sa primeasca atat de putin, o bucata
de tutun sau o bucata lunga de alama groasa atat de lunga ca vaca, masuratoarea se
face de la fundul vacii si tot corpul. Din care isi fac apoi inele pt brate si picioare,
isi rezerva dreptul de dinainte la asta, vor sa primeasca inapoi intestinele pe care le
mananca crude imediat ce le+au primti si le+au curatat putin de par.

Det de ej orka äta, binda de om sina armar och ben, til des de blifva hungrige igen.
När det blir alt, eller de eljest ej hafva något at äta, löpa de kring stranden, som
tome hundar, och leta Muslor, Ostron och död fisk. Utom alt detta, så kommo de
ock om bord til oss med Struts-ägg, Struts-fiedrar och små Sköldpaddor, för hvilka
de ej annat ville hafva än tobak.
Cee ce nu pot manca, leaga de brate si de picioare pana cand li se face foame din
nou. Cand este gata tot....si cauta scoici, stridii si pesti morti. In afara de toate
astea, ei urca si la noi la bord cu oua de strut, pene de strut si testoase mici pt care
nu vor altceva sa primeasca in afara de tututn.

Nicolai Lundii Lappi

Ur „Descriptio Lapponiæ8¹”
8 Skrevs på 1670-talet, troligen mellan 1674 och 1679, på initiativ av Johannes
Schefferus (enligt K.B. Wiklund, i förorden till Descriptio laponiæ, Uppsala
1904)
(…)
Lapparna äro mycket begifna till lek: de äro lätta till springa, de springa öfwer
bäckiar som äro pass wid 3 famnar bred, de oppsättia också en stång, och den ena
lappen håller stången på sitt huud, och den andra ändan sätter han i tree då springer
den ena lappen öfwer stången: De hafwa mycket lätt kropp, orsakas där af att de
icke äta mycken salt mat.
(...)
Lapp qwinfolck hafwa en starck natur, att de effter barnsfödslen ligga pass 4 dygn,
går där på straxt oppe: till sine renar hjord igen:

Sami sunt foarte talentati la joc, alearga cu usurinta peste dealuri care sunt late cam
de 3 brate , ei pun si o prajina si unul dintre laponi tine prajina pe pielea lui
Pe cealalta parte o pune intr+un copac. Apoi sara un lapon peste alt lapon . ei au
corpuri foarte usoare deoarece nu mananca multa mancare sarata. Femeile lapone
au o fire puternica incat dupa ce nasc, stau cam 4 zile si 4 nopti la pat si dupa care
se ridica imediat la cirezile lor de reni din nou.
Lapparna kunna ochså wäl simma i sine siögar, sombliga siuncka intet längre änn
som till midian, så stå de i wattnet och hwila sig och de simma mycket fort och sig
dåppa under wattnet mycket långdt:
Lapparna hafwa ochså en mycket hetsig natur: De bedrifwa och giär-na hor
besynnerlig när de äro druckna, och wid marcknads-platsen. Emillan pigor och
drängar som och offta skier: Men de äro ofruchtsamt folck, som eij snart kunna få
barn: Mången lapp hafwer sin hustru i 6 eller 7 åhr dåck kan han ändåck intet få
något barn.
Laponii pot de asemenea sa inoate bine in lacurile lor , unii se baga doar pana la
mijloc si apoi stau in apa si se odihnes si inoata foarte repede doppa+a inmuia
ceva, se baga sub apa pt mult timp. Au o natura iuta la manie, ei comit de
asemenea cu placere adulter mai ales cand sunt beti si la locul unde se tin targuri,
intre fete si baieti si se intampla deseori. Sunt un popor infertil care nu pot face
copii rapid. Multi laponi au sotie 6+7 ani, totusi nu fac nicicun copil.

Lapparna hafwe en sådane natur de äro eij rädda för biörn, ehwarest han
honom råkar så skiuter han honom: (...)
De spå och mycket ondt åt hwarandra uti maten och i dricken När som
de utsända sine spådoms andar så ligga lapparna När som de eij kunna
nå någon siö eller älf så leta de sig kiällor som springa opp af jorden, då
giör spådoms andan ondt i desse kiällor som den andra lappen dricker af,
är det så att han låter giöra honom till döds, skier ochså eller så mycket
han kan blifwa siuk, både hustru och hans barn som och offta plägar
skie. (...)
Laponii au o asemenea fire ca nu le e frica de urs, daca in caz ca dau de
el, laponul il impusca. Ei ghicesc de asemenea foarte rau unul altuia, isi
fac farmece intre ei in mancare si bauturii. Cand isi trimit spiritele
farmecelor atunci ei stau culcati. Cand nu pot ajunge la vreun lac sau la
vreun rau involburat, atunci isi cauta izvoare care ies din pamant. Atunci
spiritul marii face vraji in izvorul din care bea cel blestemat. Se poate
intampla sa+l si omoare. Se intampla de asemenea sa se imbolnaveasca
si sotia si copiii lui cum deseori si obisnuieste sa se intample.
Ett brev från Karl Xll till systern
Ulrika Eleonora 1701
Lais1 d. 26 Febr. 1701
1 slott i Livland
2 tysk tilltalsformel; motsvarar ungefär till „Ers Höghet”
3 somliga
4 Herr Nils (hovpredikant och pastor)
5 liten pistol
6 till
Durchleychtigste Princess2,
aldra kiäreste Syster!
Jagh hafwer bekommit min hiertans Systers brefw, waraf iagh, gubettre,
förnummit, at Dråtningen blifwit illa Siuk. Hoppas medh guds hielp, at
dhet blifwer bettre medh henne. Wår herre bewara henne och er alla för
Cristi skuldh!
Här passerar intet stort i winterwuarter, förän lägeligt blir, at man får
giöra något. Magnus Stenbock och Axel Sparre erhålla måhlrohn och har
allahanda optogh iblandh.
En gångh har här warit Elgiackt. Bara iagh, Magnus Stenbok och
Wrangel war dherupå och kom sent hem och giorde tåcke alarm, så at
somma3 mente, att Rytzen war dher, somma begynte ropa effter
pistolerna och H. Nils4 togh till stekspette, effter hans puffertar5, som
han förde i slaget, wore borta och lagas. Här går alt lustigt the6.
Prea luminata printesa
Cea mai scumpa sora, eu am primit scrisoarea surorii inimii mele, de
unde eu . Am inteles ca regina s+a imbolnavit foarte rau
Domnul nostru sa o pazeasca si pe voi toti in numele lui Iisus h
Aici nu se intm nimic in cartierul de iarna pana cand se iveste ocazia sa
facem ceva . intretin atmosfera si tot felul de glume uneori. Odata a fost
aici vanatoare de elani, dar eu, ....am fost acolo la vanatoare si am venit
acasa tarziu si am facut asa o galagie ca unii au inceput sa strige dupa
pistoale si domnul Nils si+a luat, si+a apucat ....
Au descoperit ca nu sunt acolo si ca au disparut...laga sig i väg´+a pleca
Si a dat sa+si apuce si pistoalele, dar a vazut ca nu le mai are
Aici totul este bine, se petrece amuzant
 Hoffolket, dhe äro wekeliga här och siukna något. H. Nils
Camerat, Aronius, ha dragi åf. Apetekaren, fast han hade alla
kryddor, ha och måstta deran och åhtskilliga andra.
Och iagh förblifwer altidh min kiäre Systers
underdånigsta tienare

och broder
Carolus
P.S. Jagh ber om förlåtelse, at dhet här brefwet i hast är något
illa skrifwet.

Curtenii ei sunt slabi aici si se cam imbolnavesc. Camaradul

domnuului Nils preotul de curte care+l insotea in Livonia pe
Carol 12, a murit . farmacistul sau medicul, desi avea toate
ierburile, a trebuit sa ia din ele si sa dea si altora. Eu raman
intotdeauna slujitorul celui mai supus al scumpei mele surori si
frate
Imi cer scuze ca aceasta scrisoare a fost scrisa in graba cam
prost scrisa