RIKTLINJE 1 (25)

TDOK-nummer Dokumentdatum Version

TDOK 2010:310 2020-01-01 7.0
Fastställt av Gäller från Ersätter
Chef VO Planering 2020-01-01 [Ersätter]
Skapat av Konfidentialitetsnivå
Jenny Fredriksson Ej begränsad

Kemiska produkter - granskningskriterier och

krav för Trafikverket
1. Inledning
Denna riktlinje är styrande och omfattar krav och kriterier avseende kemiska produkter
som används i Trafikverkets verksamhet.

Kemiska produkter som används i Trafikverkets verksamhet ska arbetsmiljö- och

miljögranskas av Trafikverkets Kemikaliegranskningsfunktion. Syftet med granskningen
är att bidra till en miljö- och arbetsmiljösäkrad kemikaliehantering där riskerna för hälsa
och miljö minimeras. Granskningen är också ett led i Trafikverkets arbete med att
uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö.

2. Syfte
Kemikaliegranskningsfunktionens uppgift är att klassa kemiska produkter i fyra grupper
utifrån produkternas innehåll av farliga ämnen. Av klassningen följer förbud, särskilda
villkor för användning eller användning utan särskilda villkor. Granskningen resulterar i
ett granskningsutlåtande där klassning samt särskilda villkor framgår.

Denna styrande riktlinje fastställer kriterier för klassning, särskilda villkor för
användning samt andra övergripande krav på kemiska produkter i Trafikverkets
verksamhet. Kraven syftar till en ökad tydlighet gentemot entreprenörer och andra som
arbetar med kemiska produkter i verksamheten. De leder också till en effektivare
hantering samt till en större slagkraft i arbetet med riskminskning och utfasning av
särskilt farliga ämnen.

3. Omfattning
Kraven ska tillämpas i samband med utveckling och utformning av teknik- och
systemkrav, vid planering, projektering, upphandling, byggnation samt drift och
underhåll. Kraven utgör minimikrav och grundläggande baskrav. Krav som går längre än
dessa minimikrav kan vid behov formuleras i t ex teknik- och systemkrav för specifika
kemiska produkter.

3.1 Produkter som ska granskas

Märkningspliktiga kemiska produkter som används i Trafikverkets verksamhet ska
TMALL 0202 Riktlinje 3.0

granskas av Trafikverkets Kemikaliegranskningsfunktion. Anmälningspliktiga kemiska

produkter ska finnas registrerade i Kemikalieinspektionens Produktregister1. Kemiska
ämnen ska vara registrerade hos EU:s kemikaliemyndighet ECHA. 2

1Företag som tillverkar eller för in anmälningspliktiga kemiska produkter till Sverige ska anmäla
dessa till Kemikalieinspektionens Produktregister (se www.kemi.se)

2 I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 Reach Avd II-III,
 RIKTLINJE 2 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

Märkningspliktiga kemiska produkter som ingår i en vara, t ex oljan i en transformator

omfattas av kraven på granskning. Detta gäller dock inte sprängmedel som definieras
som varor3 enligt REACH, de omfattas av Trafikverkets krav för Material och varor,
TDOK 2012:22.

Innan en märkningspliktig kemisk produkt föreskrivs i ett styrande dokument4 ska den
granskas av Kemikaliegranskningsfunktionen. Ansvaret för att detta sker har chefen som
fastställer det styrande dokumentet.

Granskade produkter klassade i grupp C ska granskas vid varje nytt användningstillfälle.5
Granskade produkter klassade i grupp A eller B ska inte granskas vid varje nytt
användningstillfälle. För produkter klassade i grupp B ska dock de särskilda villkoren, se
avsnitt 5.1.2, uppfyllas vid varje nytt användningstillfälle. Produkter klassade i grupp D
är förbjudna och ska inte användas i Trafikverkets verksamhet.

3.2 Undantag – produkter som inte ska granskas

Följande kemiska produkter, även om de är märkningspliktiga, ska inte granskas av
Trafikverkets Granskningsfunktion. För produkter som är undantagna granskning gäller
dock de särskilda villkoren, enligt avsnitt 5.1.2.

 Produkter som finns i BASTA-registret6 och därigenom verifierat att de uppfyller

BASTA-kriterierna. Sök produkterna via Chemsoft eller direkt på
www.bastaonline.se.
 Produkter som finns i BETA-registret och därigenom verifierat att de uppfyller
BETA-kriterierna. Innan BETA registrerade produkter används ska de särskilda
villkoren som gäller för Grupp B uppfyllas. Sök produkterna via Chemsoft eller
direkt på www.bastaonline.se.
 Produkter som redan granskats av Kemikaliegranskningsfunktionen och klassats
i grupp A eller B (gäller produkter som har säkerhetsdatablad med samma
versionsdatum).
 Hydraulvätskor/oljor som uppfyller samtliga miljöegenskapskrav enligt Svensk
Standard SS 15 54 34. http://www.sp.se/km/hydraul
 Smörjfett som uppfyller samtliga miljöegenskapskrav enligt Svensk Standard SS
15 54 70. http://www.sp.se/km/grease

Artikel 5-30.

3Sprängmedel är kemiska produkter när de är bulksprängmedel och varor när de är förpackade i

kapsel, patron, rör etc.

4 Styrande dokument finns i Trafikverkets ledningssystem.

TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

5 Med varje nytt användningstillfälle avses varje ny entreprenad eller vid nytt användningsområde
inom befintlig entreprenad. Trafikverkets egenutförda verksamhet, t.ex. Färjerederiet och
Materialservice, ska skicka in produkter klassade i Grupp C för varje nytt användningstillfälle
samt årligen om produkten finns i lager.

6BASTA systemet består av ett BASTA- och ett BETA-register. Produkter i BASTA-registret
uppfyller samma kriterier som produkter klassade i grupp A. Produkter i BETA-registret uppfyller
samma kriterier som produkter klassade i grupp B. Produkter i BETA-registret ska före
användning uppfylla de särskilda villkoren som gäller för grupp B.
 RIKTLINJE 3 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

 Kemiska produkter som uppfyller kriterier för följande miljömärken: Bra

miljöval, Svanen och EU-blomman.
 Hygienprodukter för personligt bruk, kontorsprodukter och hushållsprodukter7
 Drivmedel miljöklass 1 (MK1).
 Alkylatbensin för fyrtakts- och tvåtaktsmotorer.

För drivmedel MK1 klassade i grupp B ska de särskilda villkoren för grupp B uppfyllas
före användning, och för drivmedel MK1 klassade i grupp C gäller villkoren för grupp C
förutom att mängder ska rapporteras till Kemikaliegranskningsfunktionen och att
riskanalys ska upprättas.

3.3 Användning av kemiska bekämpningsmedel

Användning av kemiska bekämpningsmedel, biocidprodukter och växtskyddsmedel är
förbjuden i Trafikverkets verksamhet, se avsnitt 6 Tabell 2 Trafikverkets förbudslista.
Tillåtna användningsområden8 är:

Biocidprodukter
 för småskalig bekämpning av skadedjur exempelvis råttor och getingar
 som träskyddsmedel
 för slemförebyggande åtgärder i tankar och ledningar
 som antifoulingprodukter, d.v.s. kemiska produkter som förhindrar påväxt av
vattenlevande organismer på båtar och fartyg.
 som konserveringsmedel i vattenbaserade produkter
 som desinfektionsmedel för mänsklig hygien

Växtskyddsmedel
 inom vegetationsregleringsprogrammet inom järnväg
 vid bekämpning av jätteloka9

Restriktionsytor för kemisk bekämpning inom Trafikverkets

vegetationsregleringsprogram inom järnväg styrs genom TDOK 2013:0621 -Hantering av
restiktionsytor vid kemisk ogräsbekämpning på järnväg. Användningen av
växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden samt vid plankorsningar och
plattformsövergångar är förbjuden, även vid de tillåtna användningsområdena ovan.

Kemiska bekämpningsmedel som planeras ingå i Trafikverkets utvecklingsprogram för

vegetationsreglering inom järnväg ska utvärderas av Kemikaliegranskningsfunktionen.
Resultat från utvärderingen utgör beslutsunderlag för om det kemiska
bekämpningsmedlet ska ingå i utvecklingsprogrammet.

7Exempel på hushållsprodukter är diskmedel och golvrengöringsmedel. Exempel på

kontorsprodukter är Tippex och Toner. Exempel på hygienprodukter är schampo och tvål.
Handdesinfektion tillhör biocidlagstiftningen, men betraktas av Trafikverket som hygienprodukt
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

för personligt bruk och är därför undantagen granskning. Målarfärg, limmer etc. betraktas inte
som hushållsprodukter eller kontorsprodukter och ska därför granskas.

8Kemiska bekämpningsmedel ska vara godkända för användning i Sverige av

Kemikalieinspektionen (www.kemi.se). Användaren ska uppfylla bekämpningsmedlets
behörighetsklass och kunskapskrav. Föreskrifter om bekämpningsmedel finns i KIFS 2008:3.

9 Jättelokan(Heracleum mantegazzianum) finns upptagen på EU:s förteckning om invasiva arter

(2016/1141) tillhörande EU:s förordning (1143/2014), vilket innebär att den bl.a. är förbjuden att
importera, odla och sätta ut i naturen.
 RIKTLINJE 4 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

Innan ett kemiskt bekämpningsmedel föreskrivs för användning i

vegetationsregleringsprogrammet inom järnväg ska det granskas av
Kemikaliegranskningsfunktionen. Ansvaret för att detta sker har chefen som ansvarar för
vegetationsregleringsprogrammet.

3.4 Granskning
Granskningen av Kemiska produkter ska genomföras av Trafikverkets
Kemikaliegranskningsfunktion. Stora investeringsprojekt som löper över lång tid kan
erhålla delegation att, inom den egna projektorganisationen, genomföra granskning av
de kemiska produkter som används av projektet. Granskningen ska uppfylla kraven i
dessa styrande riktlinjer. Beslut om delegation fattas av Chef Planering som är
fastställare av detta dokument. Även övriga avsteg från riktlinjen beslutas av denne.

4. Definitioner
Kemisk produkt är ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska ämnen som inte är en
vara. En vara är ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller
design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess
funktion. Definition enligt Miljöbalken (1998:808) 14 kap 2§.

Märkningspliktig kemisk produkt är en produkt som har faropiktogram och/eller

faroangivelse enligt CLP-förordningen (EG) nr 1272/2008) under avsnitt 2 i
säkerhetsdatabladet (i enlighet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1907/2006).

KemI Kemikalieinspektionen är central tillsynsmyndighet med ansvar för

kemikaliekontroll i Sverige. KemI är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö och arbetar i Sverige och inom EU för att driva fram lagstiftning och regler som
bidrar till att miljökvalitetsmålet nås.

BASTA står för Byggsektorn avveckling av särskilt farliga ämnen. BASTA systemet består
av ett BASTA- och ett BETA-register. BASTA är ett egendeklarationssystem där
leverantörerna själva registrerar de produkter som klarar kraven och inte innehåller
ämnen med farliga egenskaper enligt BASTA:s eller BETA:s egenskapskriterier.

REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På

svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.
REACH är EU:s kemikalielagstiftning. Reglerna finns i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1907/2006.
ECHA står för European Chemicals Agency och är EU:s gemensamma
kemikaliemyndighet.
Verksamhetsutövare är den som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta
en åtgärd. Verksamhetsutövaren är bl. a skyldig att visa att förpliktelserna som följer av
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

miljöbalkens 2 kapitel iakttas.

Farobedömning En bedömning av den kemiska produktens inneboende egenskaper ur

miljö- och hälsosynpunkt och vilka åtgärder som krävs för att skydda hälsa och miljö vid
hanteringen.

Riskanalys (miljö och hälsa) En analys av sannolikheten för att skada ska uppkomma
samt skadans omfattning i den aktuella tillämpningen. Riskanalysen är platsspecifik och
ska innehålla åtgärder för att säkerställa att påverkan på hälsa och miljö inte sker.
 RIKTLINJE 5 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

SVHC Substances of very high concern. Särskilt farliga ämnen som kan medföra så
allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och miljö. Tillstånd för användning
kan krävas från ECHA.

PEC Predicted Environmental Concentration är den beräknade genomsnittliga halten av

ett ämne i recipienten.

PNEC Predicted No Effect Concentration är den koncentration av ett ämne som vid
långtidsexponering inte visat sig orsaka skador. Kvoten PEC/PNEC ska vara mindre än 1
för att undvika skador på fisk och andra vattenorganismer enligt EU-kommissionens
direktiv 93/87 EEC.

5. Tillämpning
Kraven och kriterierna i denna styrande riktlinje ska tillämpas i Trafikverkets samtliga
processer där val och användning av kemiska produkter görs. Samtliga huvudprocesser
berörs av kraven och följande stödprocesser har identifierats som centrala för
tillämpning och implementering:

 Materialförsörja
 Genomföra inköp och upphandling
 Utveckla och utforma teknik- och systemkrav
 Förvalta och utveckla krav på infrastrukturanläggningen

Kraven i denna styrande riktlinje ingår i TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid
entreprenadupphandling.

5.1 Krav på kemiska produkter

5.1.1 KRAV PÅ GRANSKNING

Märkningspliktiga kemiska produkter som används i Trafikverkets verksamhet ska
granskas av Trafikverkets kemikaliegranskningsfunktion före användning. Ansökan om
granskning av kemisk produkt ska ske i Trafikverkets kemikaliehanteringssystem, som
finns på Trafikverkets webbplats www.trafikverket.se. Rutinen TDOK 2010:311 ska följas
vid ansökan om kemisk produkt.

Kemiska produkter angivna i avsnitt 3.2 är undantagna från kraven om granskning. För
produkter som är undantagna granskning gäller dock att de särskilda villkoren i avsnitt
5.1.2 ska uppfyllas före användning.

Granskade produkter klassade i grupp C ska granskas vid varje nytt

användningstillfälle.10
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

5.1.2 KRAV PÅ AKTIVA PRODUKTVAL

Miljöbalkens produktvalsprincip ska tillämpas vid val och användning av kemiska
produkter:

10Med varje nytt användningstillfälle avses varje ny entreprenad eller vid nytt
användningsområde inom befintlig entreprenad. Trafikverkets egenutförda verksamhet, t.ex.
Färjerederiet och Materialservice, ska skicka in produkter klassade i grupp C för varje nytt
användningstillfälle samt årligen om produkten finns i lager.
 RIKTLINJE 6 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

1. Kemiska produkter ska i första hand klara Trafikverkets kriterier för grupp A.
2. Om det inte är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A får kemiska
produkter som klarar kriterierna för grupp B användas.
Kemiska produkter som inte klarar kriterierna för grupp A, och klassas i grupp B,
ska uppfylla följande särskilda villkor före användning:

 En dokumenterad produktvalsanalys och farobedömning ska göras innan

produkten används. En dokumenterad riskanalys ska göras om det föreligger
risk för påverkan på mark och vatten.

Produktvalsanalys, farobedömning och riskanalys ska upprättas i de mallar

för produktvalsanalys, farobedömning och riskanalys som finns på
Trafikverkets webbplats www.trafikverket.se eller i annat dokument som
uppfyller minimikraven i avsnitt 7.

3. Om det inte heller är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp B får
kemiska produkter klassade i grupp C användas. Kemiska produkter som inte
klarar kriterierna för grupp B, och klassas i grupp C, ska uppfylla följande
särskilda villkor före användning:

 En dokumenterad produktvalsanalys, farobedömning samt riskanalys ska

göras innan produkten används.

Produktvalsanalysen, farobedömningen och riskanalysen ska upprättas i de

mallar för produktvalsanalys, farobedömning och riskanalys som finns på
Trafikverkets webbplats www.trafikverket.se eller i annat dokument som
uppfyller minimikraven i avsnitt 7.

 Beställaren ska informeras om en kemisk produkt i grupp C planeras att

användas. Beställaren ska även informeras om resultatet av riskanalysen
innan arbetet påbörjas.

 Planerad förbrukning ska rapporteras till Kemikaliegranskningsfunktionen.

Årlig förbrukad mängd ska rapporteras i Trafikverkets
kemikaliehanteringssystem på www.trafikverket.se senast den 15 december
varje år. Detta görs under fliken ”Rapportera C-produkter” i systemet.

Bensin MK1 som klassas i grupp C-utfasning omfattas inte av de särskilda

villkoren att mängder ska rapporteras till Kemikaliegranskningsfunktionen och
riskanalys upprättas.11

Kemiska produkter får inte användas om de innehåller ämnen på Trafikverkets

förbudslista i halter lika med eller över respektive ämnes egenskapskriterier, grupp D.
Vid användning av produkter klassade i grupp D med tillåtna användningsområden ska
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

de särskilda villkoren för grupp C uppfyllas före användning.

11Bensin miljöklass 1 klassas i grupp C-utfasning till följd av innehåll av bensen. Innehåll av
bensen medges enligt Drivmedelslag (2011:319) upp till 1,0 volymprocent i miljöklass 1. Risker
med användning av bensin miljöklass 1 är väl kända och dokumenterade.
 RIKTLINJE 7 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

Användningen av kemiska bekämpningsmedel, biocidprodukter och växtskyddsmedel är

förbjuden i Trafikverkets verksamhet. Tillåtna användningsområden framgår av
Trafikverkets förbudslista och avsnitt 3.3.

5.1.3 MILJÖPRESTANDAKRAV
Av antalet använda kemiska produkter ska minst 60 procent klara Trafikverkets kriterier
för grupp A.

5.1.4 REDOVISNINGSKRAV OCH KRAV PÅ DOKUMENTATION

Entreprenören ska hålla en aktuell förteckning av använda kemiska produkter under
entreprenadens genomförande. Både förbrukningskemikalier och inbyggda kemiska
produkter ska ingå i förteckningen. Kemikalieförteckningen ska göras i Trafikverkets
kemikaliehanteringssystem på www.trafikverket.se, i TMALL 0559 eller i Excel-mall som
uppfyller minimikraven i avsnitt 5.3. Produktvalsanalyser, farobedömningar och
riskanalyser samt säkerhetsdatablad ska biläggas kemikalieförteckningen.

Säkerhetsdatablad för kemiska produkter som används i uppdraget ska finnas

tillgängliga på arbetsplatsen. Säkerhetsdatabladen ska vara aktuella och på svenska.

En aktuell förteckning inklusive produktvalsanalyser, farobedömningar, riskanalyser och

säkerhetsdatablad ska kunna uppvisas vid ronder och revisioner.

Kemikalieförteckningen ska ingå i slutdokumentationen. För märkningspliktiga kemiska

produkter som byggs in i anläggningen ska säkerhetsdatablad, produktvalsanalys för C-
produkter, och i förekommande fall riskanalyser, bifogas förteckningen.

Att miljöprestandakraven enligt 5.1.3 klaras ska verifieras med i slutdokumentationen

inlämnad kemikalieförteckning. Av förteckningen ska det tydligt framgå att kravet är
uppfyllt.

Kemikalieförteckning av inbyggda kemiska produkter ska sparas i de system som ”TDOK

2012:139 Överlämnande av ny eller förändrad infrastruktur” hänvisar till avseende
förvaltningsdata. För de delar av anläggningen där det ännu saknas klara riktlinjer i
TDOK 2012:139, ska kemikalieförteckningen sparas tillsammans med ritningar för
respektive anläggningsdel. För märkningspliktiga kemiska produkter som byggs in i
anläggningen ska säkerhetsdatablad, produktvalsanalys för C-produkter, och i
förekommande fall riskanalyser, bifogas förteckningen.

5.2 Särskilda villkor

Om det inte är möjligt att välja en kemisk produkt som uppfyller Trafikverkets kriterier
för grupp A ska särskilda villkor uppfyllas före användning enligt kraven i avsnitt 5.1.2.

5.2.1 PRODUKTVALSANALYS
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

Enligt Miljöbalkens 2 kapitel 4§ ska verksamhetsutövare undvika att använda kemiska

produkter eller varor som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön,
om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. Denna
produktvalsprincip är en hörnsten i Miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

Produktvalsanalysen ska beskriva hur miljöbalkens produktvalsprincip har tillämpats vid

valet av kemisk produkt. Rimlighetsavvägning enligt miljöbalkens 2 kap 7§ som
motiverar valet ska framgå av produktvalsanalysen.
 RIKTLINJE 8 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

Syftet med produktvalsanalysen är att visa hur alternativa produkter har eftersökts och
utvärderats och varför inga gångbara alternativ som är bättre för hälsa och miljö har
bedömts användbara.

Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva:

 Behovet av att använda en kemisk produkt. Finns annan metod som leder till
mindre påverkan på hälsa och miljö?
 Vilka alternativa produkter finns?
 Har någon av dessa mindre miljö och hälsopåverkan?
 Hur verksamhetsutövaren har sökt alternativa produkter.
 Om produkter i BASTA-registret eller produkter redan klassade i grupp A går att
använda.

I produktvalsanalysen ska såväl byggskede som drift/underhållsskede och avfallsskede

beaktas.

I avsnitt 7.1 visas hur minimikraven för produktvalsanalys kan uppfyllas.

Produktvalsanalysen ska utföras av person med erforderlig kompetens.

5.2.2 FAROBEDÖMNING
Syftet med farobedömningen är att identifiera farorna med den kemiska produkten,
utvärdera eventuella hälso- och miljöeffekter som användning kan medföra samt
identifiera behov av riskminimerande åtgärder för en säker hantering.

Farobedömningen ska vara dokumenterad och minst beskriva:

 Resultat från produktvalsanalysen

 Risker med produkten vid aktuell hanteringen.
 Krav på skyddsutrustning och skyddsåtgärder för aktuell hantering.
 Eventuellt behov av hälsoundersökning (ex härdplastkungörelsen). Motivera.
 Om det krävs specifik utbildning eller kunskap om specifik lagstiftning (ex
härdplastkungörelsen). Ange hur utbildning ska genomföras och kunskap
inhämtas.
 Omhändertagande av avfall.

I avsnitt 7.2 visas hur minimikraven för farobedömning kan uppfyllas.

Farobedömningen ska utföras av person med erforderlig kompetens.

5.2.3 RISKANALYS
Syftet med riskanalysen är att bedöma om användningen medför acceptabla risker.
Bedöms riskerna som acceptabla får den kemiska produkten användas när åtgärder för
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

att hantera risker enligt riskanalysen har vidtagits. Bedöms riskerna vara oacceptabla ska
ytterligare utredningar avseende produktval och riskbegränsningsåtgärder genomföras
för att uppnå en acceptabel risknivå.

Riskanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva:

 Hur den aktuella produkten avses användas (hantering, arbetssätt och

arbetsmetoder) samt i vilka mängder (ev. mängd per tidsenhet).
 Arbetsmomentets påverkan på hälsa och miljö.
 RIKTLINJE 9 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

 Risker som kan uppstå med produkten vid aktuell användning. Hur dessa risker
hanteras.
 Om produkten byggs in i anläggningen ska analysen beskriva risker vid
förvaltnings- och avfallsskedet samt hur dessa risker ska hanteras.
 Om påverkan på miljö och hälsa är godtagbar. Beskriv eventuella åtgärder för att
erhålla en godtagbar påverkan.
 Behovet av kontrollprogram, vid behov även förslag på kontrollprogram.

Om produkten vid planerad användning kommer i kontakt med mark eller vatten ska
riskanalysen även beskriva:

 Vilka mängder och halter som erhålls i det aktuella fallet i recipient dvs. ett
platsspecifikt riskscenario (ex. PEC).
 Dokumenterade halter i recipient som är acceptabla ur miljösynpunkt (ex.
PNEC).

I avsnitt 7.3 visas hur minimikraven för riskanalys kan uppfyllas.

Riskanalysen ska utföras av person med erforderlig kompetens.

5.3 Kemikalieförteckning
Syftet med Kemikalieförteckningen är dels att uppfylla gällande lagkrav samt att spara
produktinformation om de kemiska produkter som byggs in i anläggningen.
Kemikalieförteckningen ger ökad spårbarhet om innehållet av farliga ämnen och
möjliggör en miljö- och arbetsmiljösäker och kostnadseffektiv förvaltning och
avfallshantering. Kemikalieförteckningen används även som verifikation på att
prestandakravet i avsnitt 5.1.3 är uppfyllt.

Följande ska minst framgå av kemikalieförteckningen:

 Entreprenad
 Kontraktsnummer
 Datum
 Produktnamn
 Leverantör
 Produkttyp/Användningsområde
 Förbrukad mängd (totalt för projektet) och enhet
 Faroklassificering och riskfraser
 Trafikverkets granskningsutlåtande A, B, C eller D. För produkter som inte
är märkningspliktiga anges ett ! (utropstecken).
 Vilka kemiska produkter som byggts in i anläggningen (och vilka som är
förbrukningskemikalier)
 För kemiska produkter som byggts in i anläggningen och inte klarar
Trafikverkets kriterie för Grupp A eller Grupp B anges vilket utfasningsämne
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

som gör att kriterierna inte klaras. Namn, CAS-nummer och ingående halt i
vikts % ska anges.
 Geografisk placering för inbyggda produkter12

12För inbyggda produkter anges geografisk placering med noggrannhet som överensstämmer med
kraven för övrig slutdokumentation. För produkter som inte klarar kriterierna för grupp A eller B
ska geografisk placering anges i koordinater eller km-talbenämning i enlighet med TMALL 0559.
 RIKTLINJE 10 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

Kemikalieförteckningen kan göras i TMALL 0559 eller i Trafikverkets

kemikaliehanteringssystem eller i annan Excel-mall som uppfyller minimikraven.

5.4 Klassning av kemiska produkter

Granskningen av kemiska produkter resulterar i att produkterna klassas i fyra grupper:

Grupp A – Tillåten - får användas utan särskilda villkor

Grupp B – Riskminskning - får användas om särskilda villkor uppfylls
Grupp C – Utfasning - får användas om särskilda villkor uppfylls
Grupp D – Förbjuden - får inte användas

Trafikverkets kriterier är harmoniserade med BASTA-kriterierna. Kriterier samt

förbudslistan återfinns i avsnitt 6.

5.4.1 GRUPP A – TILLÅTEN

Produkter klassade i grupp A är de som, enligt detta klassningsförfarande, är bäst att
använda ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv.

Produkter klassade i denna grupp innehåller varken riskminsknings- eller

utfasningsämnen, d.v.s. inga ämnen med egenskaper 1-17 (vita och gråa fält) över
angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.

Kriterierna för klassning i grupp A är desamma som kriterierna för registrering i BASTA-
registret.

5.4.2 GRUPP B - RISKMINSKNING

Produkter klassade i grupp B är bättre ur miljö- och arbetsmiljö perspektiv än produkter
klassade i grupp C och sämre än produkter klassade i grupp A. Riskerna vid användning
av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö.
Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än
utfasningssämnen.

Produkter klassade i denna grupp innehåller inga utfasningsämnen, d.v.s. ämnen med
egenskaper 1a, 2a, 3a, 4-11 (vita fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.

Produkterna i grupp B innehåller dock riskminskningsämnen, d.v.s. ämnen med

någon/några av egenskaperna 1b, 2b, 3b, 12-17 (gråa fält) över angivna haltgränser enligt
avsnitt 6, Tabell 1.

Kriterierna för klassning i grupp B är desamma som kriterierna för registrering i BETA-
registret.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

5.4.3 GRUPP C - UTFASNING

Produkter klassade i grupp C är ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv sämre än produkter
klassade i grupp A och B. Produkterna i denna grupp ska successivt fasas ut från
användning i Trafikverkets verksamhet och ersättas av mindre miljö- och hälsofarliga
produkter.

Produkterna i denna grupp innehåller utfasningsämnen med någon/några av

egenskaperna 1a, 2a, 3a, 4-11 (vita fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.
Dessa kriterier är harmoniserade med kriterier enligt Reach artikel 57, substances of very
 RIKTLINJE 11 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

high concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen. Kriterierna är även

harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt miljömålet Giftfri Miljö.

Kemiska produkter som klassas i grupp C klarar varken kriterierna för registrering i
BASTA eller kriterierna för registrering i BETA.

5.4.4 GRUPP D – FÖRBJUDEN

Produkter klassade i grupp D får inte användas i Trafikverkets verksamhet. Förbudet kan
omfatta all användning eller förbud i vissa tillämpningar eller för vissa
användningsområden. Trafikverkets förbudslista innehåller ämnen som är förbjudna
enligt lag eller andra farliga ämnen som Trafikverket har beslutat att avveckla för att
ersätta med mindre hälso- och miljöfarliga produkter.

Produkter som innehåller kemiska ämnen som finns på Trafikverkets förbudslista i en

halt lika med eller över haltgränsen för respektive kriterium klassas i grupp D -
Förbjuden.

För Trafikverkets Förbudslista, se avsnitt 6, Tabell 2

6. Kriterier och förbudslista

Trafikverkets granskningskriterier är harmoniserade med REACH och kriterierna för
SVHC-ämnen, som också används av BASTA. Syftet med harmoniseringen är att förenkla
och undvika flera parallella system som liknar varandra och därför kunna arbeta
effektivare med utfasning av farliga ämnen.

Granskning av kemiska produkter sker enligt Tabell 1 utifrån faroangivelser (CLP-

förordningen, EG nr. 1272/2008). Reglerna i CLP-förordningen har införts stegvis och
under en övergångsperiod har CLP gällt parallellt med äldre regler i
Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 2005:7. I och med att övergångstiden
upphörde den 1 juni 2017 klassar Trafikverket endast produkter som är klassificerade
enligt reglerna i CLP-förordningen.

Utfasningsämnen är ämnen med egenskaper enligt vitmarkerade fält i Tabell 1. Dessa

kriterier är harmoniserade med kriterier enligt Reach artikel 57, substances of very high
concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen. Kriterierna är även
harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt miljömålet Giftfri Miljö.
Material och varor med utfasningsämnen ska fasas ut från användning i Trafikverkets
verksamhet i enlighet med Reach och miljömålet Giftfri Miljö.

Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper enligt gråmarkerade fält i Tabell 1.

Riskerna vid användning av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljömålet
Giftfri Miljö. Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än
utfasningssämnen.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

Tabell 1. Kriterier enligt förordning (EG) nr. 1272/2008 (CLP)

Egenskaper / ämnen Definition Haltgräns (vikts %)

1. Cancerframkallande a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 0,1%
Cancerogenitet, kategori 1A eller 1B För respektive ämne,
(H350) halterna ska inte
summeras
 RIKTLINJE 12 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 1%

2. Mutagena
3. Reproduktionstoxiska
4. Spädbarnsskador
5. Hormonstörande
6. Persistenta,
bioackumulerbara och
toxiska organiska ämnen
(PBT)15
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
Cancerogenitet, kategori 2 (H351) För respektive ämne,
halterna ska inte
summeras
a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 0,1%
Mutagenitet i könsceller, kategori 1A För respektive ämne,
eller 1B (H340) halterna ska inte
summeras
b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 1%
Mutagenitet i könsceller, kategori 2 För respektive ämne,
(H341) halterna ska inte
summeras
a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 0,3%
Reproduktionstoxicitet, kategori 1A För respektive ämne,
eller 1B (H360) halterna ska inte
summeras
b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 3%
Reproduktionstoxicitet, kategori 2 För respektive ämne,
(H361) halterna ska inte
summeras
Ämnen som uppfyller faroklassen för 0,3%
Reproduktionstoxicitet, kategori För respektive ämne,
Effekter på eller via amning (H362) halterna ska
inte summeras
Ämnen som får helhetsbedömningen 0,1%
Cat 1 eller Cat 2 i EU:s EDS Database 13 För respektive ämne,
samt kandidatämnen med halterna ska
hormonstörande egenskaper14 inte summeras
Ämnen med 0,1%
1) Halveringstid För respektive ämne,
> 60 d i havsvatten eller halterna ska
> 40 d i sötvatten eller inte summeras
> 180 d i marint sediment eller
> 120 d sötvattensediment eller
> 120 d i jord samt
2) BCF > 2000 (våtvikt) samt
3) Toxicitet
NOEC eller EC10 < 0,01 mg/l
eller CMR - Cancerframkallande 1A,
1B (H350). Reproduktionstoxiska 1A,
1B, 2 (H360 och H361) eller

klassificerat H372 eller H373

13EDS Database and Categorization kan laddas ned via:

http://ec.europa.eu/environment/chemicals/endocrine/strategy/being_en.htm.

14 I enlighet med Reach Artikel 57f.

15För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som
underlag vid en eventuell PBT-klassificering.

TDOK-nummer
TDOK 2010:310
7. Mycket persistenta och
mycket bioackumulerbara
organiska ämnen (vPvB)16
8. Bly (Pb)
9. Kvicksilver (Hg)
10. Kadmium (Cd)
11. Farligt för ozonskiktet
12. Allergiframkallande
13. Akut toxicitet
14. Toxicitet vid enstaka
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
exponering
16För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som
underlag vid en eventuell PBT-klassificering.
RIKTLINJE 13 (25)
Version
7.0
Ämnen med 0,1%
1) Halveringstid För respektive ämne,
> 60 d i havsvatten eller sötvatten eller halterna ska
> 180 d i marint eller sötvattensediment inte summeras
eller
>180 d i jord samt
2) BCF > 5000 (våtvikt)
Bly eller blyföreningar 0,1%17
Kvicksilver eller kvicksilverföreningar Totalförbud18
Kadmium eller kadmiumföreningar 0,01%19
Ämnen som uppfyller kriterierna för 0,1%
faroklassen farligt för ozonskiktet (EUH För respektive ämne,
059, H420) halterna ska inte
summeras
a) Ämnen som uppfyller kriterierna i 0,2%
faroklassen Luftvägssensibiliserande För respektive ämne,
(H334) halterna ska inte
summeras
b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 1%
faroklassen Hudsensibiliserande (H317) För respektive ämne,
halterna ska inte
summeras
Ämnen som uppfyller kriterierna för De ATE-värden20 som
faroklassen Akuttoxisk i kategori 1, 2 minst ger produkten
eller 3 klassning Akuttoxisk,
kategori 3.
Summeras för varje
relevant exponeringsväg
Oral: H300, H301 ATE ≤ 300
Dermal: H310, H311 ATE ≤ 1000
Inhalation: H330 eller H331 Gaser ATE ≤ 2500
Ångor ATE ≤ 10
Damm/dimma ATE ≤ 1,0
a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 1%
faroklassen Specifikt organtoxiskt vid För respektive ämne,
enstaka exponering (STOT-SE) i halterna ska
kategori 1 (H370) inte summeras
b)
c)
 RIKTLINJE 14 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

Ämnen som uppfyller kriterierna för 10%

faroklassen Specifikt organtoxiskt vid För respektive ämne,
enstaka exponering (STOT-SE) i halterna ska
kategori 2 (H371) inte summeras
Kemiska produkter som uppfyller Kriteriet är inte något
kriterierna för klassning som ämneskriterium utan
Aspirationstoxiska i kategori 1 (H304) gäller för den kemiska
produkten
15. Toxicitet vid a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 1%
upprepad exponering faroklassen Specifikt organtoxiskt vid För respektive ämne,
upprepad exponering (STOT-RE) i halterna ska
kategori 1 (H372) inte summeras
b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 10%
faroklassen Specifikt organtoxiskt vid För respektive ämne,
upprepad exponering (STOT-RE) i halterna ska
kategori 2 (H373) inte summeras
16. Flyktiga organiska Ämnen som har en begynnelsekokpunkt 10%
kemiska ämnen < 250ºC mätt vid ett standardtryck av
101,3 kPa, och som uppfyller kriterierna
för någon av farobeteckningarna:
Dödligt, Giftigt eller Skadligt vid
inandning (H330, H331, H332),
Kan göra att man blir dåsig och
omtöcknad (H336),
Kan orsaka organskador (H371) eller
Kan orsaka organskador genom lång
eller upprepad exponering (H373)
17. Miljöfarligt a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 25% om M= 121,22
faroklassen Farligt för vattenmiljön,
kategori akut 1 (H400)
b)

c)
17 Bly finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 2.

18 Låga halter kvicksilver som inte tillsatts avsiktligt i något led faller utanför förbudet. Med låga
halter menas en förekomst av 2,5 mg eller mindre per kg. Avvikelser överstigande 2,5 mg/kg är
tillåtet i de fall det härrör från naturligt förekomst i kol, malm eller malmkoncentrat.

19 Kadmium finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 2.

TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

20ATE= Acute Toxic Estimate/Uppskattad akut toxicitet. De olika ATE-värdena för olika
exponeringsvägar redovisas i BASTA:s Sammanräkningsregler (www.bastaonline.se).

21Detta gäller om inga ämnen har specifikt lägre haltgränser angivna i Klassificeringslistan
(bilaga VI, tabell 3.2 i Förordning (EG) nr 1272/2008).

22M = Multiplikationsfaktorn enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP) och beror på L(E)C50-
värdet.För sammanräkning kan BASTA:s sammanräkningsregler användas (www.bastaonline.se).
 RIKTLINJE 15 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

Ämnen som uppfyller faroklassen 2,5% för H410-ämnen

Farligt för vattenmiljön, kategori med M=1
kronisk 1 och 2 (H410) och (H411) 25% för H411-ämnen

Ämnen som uppfyller kriterierna för 25%

faroklassen Farligt för vattenmiljön,
kategori kronisk 4 (H413).
Sammanräkning görs för blandningar
som inte uppfyller kriterier för kronisk
1, 2 eller 3.
Sammanräkningen inkluderar ämnen
klassificerade kroniskt 1 (H410),
kroniskt 2 (H411), kroniskt 3 (H412),
kroniskt 4 (H413).
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

TDOK-nummer
TDOK 2010:310
Tabell 2 Trafikverkets Förbudslista – ämnen i varor, material och kemiska produkter
Ämne
Akrylamid
Antracen
Antracenolja
Arsenik och dess föreningar
Bensen
Bisfenol A
Bly och dess föreningar
Borsyra
Ftalater
-Bensylbutylftalat (BBP)
-Dibutylftalat (DBP)
-Di(2-etylhexyl)ftlatat (DEHP)
-Diisobutylftalat (DIBP)
Hexabromcyclododekan
(HBCDD)
Hexaklorbensen (HCB)
Kadmium och dess föreningar
Kortkedjiga klorparaffiner
(SCCP)
Krom (VI) föreningar
Kvicksilver och dess föreningar
Natriumborater
Nonylfenol och
Nonylfenoletoxilater
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
Organiska fosfater
-Tri (2-kloroetyl)fosfat (TCEP)
Pentaklorfenol (PCP)
Perfluorerade ämnen
(Ex PFOA och PFOS)
Polybromerade difenyletrar
RIKTLINJE 16 (25)
Version
7.0
CAS Tillåtna användningsområden Tillåtna användningsområden
för material och varor för kemiska produkter
79-06-01
120-12-7
90640–80-5, Kreosotsliprar Kreosot för impregnering av
90640–81-6, Asfaltsbeläggning sliprar
91995–15-2 Bitumen för asfaltsbeläggning
Samtliga upptagna på
kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV eller
bilaga XVII.
71-43-2 Drivmedel miljöklass 1 får
innehålla halter av ämnet enligt
Drivmedelslag 2011:319
80-05-7
Samtliga upptagna på *Enligt direktiv 2011/65/EU Slamfärg i miljöer med särskilda
kandidatförteckningen, och direktiv 2006/66/EG, krav på kulturmiljöhänsyn
REACH bilaga XIV eller Sprängkapslar
bilaga XVII.
10043–35-3,
11113–50-1
85-68-7
84-74-2
117-81-7
84-69-5
25637–99-4, 3194-55-6,
134237-51-7, 134237-
50-6, 134237-52-8
118-74-1
Samtliga upptagna på *Enligt direktiv 2011/65/EU
kandidatförteckningen, och direktiv 2006/66/EG
REACH bilaga XIV eller
bilaga XVII.
85535–84-8
Samtliga upptagna på *Enligt direktiv 2011/65/EU
kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV eller
bilaga XVII.
Samtliga upptagna på *Enligt direktiv 2011/65/EU
kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV eller
bilaga XVII.
1303-96-4, 12179–04-3,
1330-43-4
Samtliga upptagna på
kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV eller
bilaga XVII.
115-96-8
87-86-5, 131-52-2
Samtliga upptagna på
kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV,
bilaga XVII eller POPs
förordningen.
Samtliga upptagna på
 RIKTLINJE 17 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

(PBDE) kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV,
bilaga XVII eller POPs
förordningen.
Tennorganiska föreningar Samtliga upptagna på
kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV eller
bilaga XVII.
Kemiska bekämpningsmedel
-Biocidprodukter Samtliga Får användas i impregnerade Får användas:
trä- och byggnadsmaterial om -för småskalig bekämpning av
konserveringsmedlet är godkänt
skadedjur exempelvis råttor och
för aktuellt användningsområde
enligt NTR-standard. getingar
-som träskyddsmedel
-för slemförebyggande åtgärder
-som antifoulingprodukter
-som konserveringsmedel i
vattenbaserade produkter
-som desinfektionsmedel för
mänsklig hygien
-Växtskyddsmedel Samtliga Får användas inom ramen för
vegetationsreglerings-
programmet för järnväg samt för
bekämpning av jätteloka.23
Klorfluorkarboner (CFC), Samtliga som regleras av
Klorfluorkolväten(HCFC), Europaparlamentets och
Halonföreningar rådets förordning (EG)
nr 1005/2009 om ämnen
som bryter ned
ozonskiktet.
Dinitrotoluen Samtliga upptagna på
kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV eller
bilaga XVII.
Glykoletrar
-2-Etoxietanol 110-80-5
-2-Metoxietanol 109-86-4
-2-Etoxietylacetat 111-15-9
Benso(a)pyren 50-32-8 Kreosotsliprar
Asfaltsbeläggning

*För produkter som omfattas av direktiv för elektronikprodukter (RoHS, 2011/65/EU)

eller batterier (2006/66/EG) får ämnen förekomma i Trafikverkets verksamhet för de
tillämpningar som undantas enligt direktiven.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

23 Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) finns upptagen på EU:s förteckning som invasiv

främmande art. Förteckningen finns i genomförandeförordning (EU) 2016/1141.
 RIKTLINJE 18 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

7. Stöd och hjälpmedel

7.1 Produktvalsanalys enligt minimikrav

Innan en ansökan skickas till Kemikaliegranskningsfunktionen ska en produktvalsanalys

göras. Produktvalsanalysen är ett sätt att tillämpa produktvalsprincipen inskriven i
Miljöbalkens 2 kap. Syftet med produktvalsanalysen är att medvetandegöra miljö-och
hälsoegenskaper för att på så sätt styra mot bättre alternativ när sådana finns
tillgängliga. Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i
TDOK 2010:310. Denna mall är utformad för att uppfylla dessa minimikrav.
I produktvalsanalysen ska hänsyn tas till såväl byggskede som drift/underhållsskede och
avfallsskede.

Produktens namn:_______________________________________________
Datum för produktvalsanalysen:______________________________________
Namn på den som gjort produktvalsanalysen:____________________________

1. Beskriv behovet bakom att använda produkten.

Utgå ifrån vilka egenskaper som efterfrågas i den kemiska produkten.

2. Utifrån den eftersökta funktionen/egenskapen, finns det alternativa

metoder man kan använda för att uppfylla dessa?

Kan man ändra metod/teknik för att undvika att använda en farlig kemisk produkt?

3. Finns det liknande kemiska produkter klassificerade i Grupp A som

kan användas, t.ex. produkter registrerade i BASTA?

Finns det mindre farliga kemiska produkter som kan användas för samma funktion?
Använd gärna någon tredjepartsdatabas, t.ex. BASTA, Byggvarubedömningen eller
Sunda Hus.

4. Beskriv hur alternativ har sökts, t.ex. kontakt med leverantör,

marknadsanalys och kontakt med specialister.

Har någon tredjepartsdatabas använts för att leta alternativa produkter? Har
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

leverantören tipsat om andra produkter som kan användas? Hur gör företaget i andra
projekt? Hur gör andra aktörer i branschen?
 RIKTLINJE 19 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

5. Alternativa produkter.
a) Uppge de alternativa produkternas fara.

Vilken klassificering har de alternativa produkterna? Se avsnitt 2.2 i

säkerhetsdatabladet. Hur klassificeras de enligt TDOK 2010:310 (Grupp A, B, C eller
D)?

b) Uppge de alternativa metodernas fara.

Vilka faror innebär de alternativa metoderna?

6. Motivera ditt produktval.

En rimlighetsavvägning ska ta in samtliga relevanta perspektiv, t.ex. fara, ekonomi och

tidigare erfarenheter.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
 RIKTLINJE 20 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

7.2 Farobedömning enligt minimikrav

Produkter klassade i Grupp B och C samt produkter registrerade i BETA får inte
användas utan att en farobedömning har genomförts. Farobedömningen ska genomföras
av en person med kompetens och utbildning inom ämnet. Farobedömningen ska vara
dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK 2010:310. Denna mall är utformad för
att uppfylla dessa minimikrav.

Produktens namn:_______________________________________________
Datum för farobedömningen:________________________________________
Namn på den som gjort farobedömningen:_______________________________

1. Beskriv produktens fara. Uppge dess klassificering.

En produkts farlighet är oberoende av hur den används. Fara är en inneboende

egenskap hos produkten. Kemiska produkters fara kan härledas från dess klassificering
som finns i säkerhetsdatabladet under avsnitt 2 (produkten) samt 3 (ämnen). Finns det
fastställda hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7) för produkten eller dess ingående
ämnen (se avsnitt 8 i säkerhetsdatabladet)?

2. Exponering. Beskriv hur produkten ska användas.

Beskriv bl.a. till vad produkten ska användas och hur hanteringen ser ut, t.ex. används
produkten under tryck eller värme? Hur mycket planeras att användas? Under vilka
hanteringssteg kan människor och/eller miljö exponeras för produkten? Beskriv
samtliga steg där en möjlig felhantering leder till att människa/miljö exponeras.

3. Beskriv risker som uppstår vid hantering av produkten.

Utgå från produktens fara (fråga 1) och identifierade exponeringsscenarion (fråga 2).
Vilka blir konsekvenserna om människor eller miljön exponeras? Kan hanteringen leda
till att de hygieniska gränsvärdena överskrids? Separera hälso-, miljö- och ekonomiska
konsekvenser om lämpligt.

4. Bedöm vilka åtgärder som ska vidtas för att minimera risker.

Hur kan sannolikheten för att identifierade riskscenarion inträffar minskas? Kan
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

exponeringen begränsas på teknisk väg? Uppge vilken skyddsutrustning som ska

användas vid hantering. Krävs skydd för miljö, mark, vatten, luft?

5. Beskriv hur produkten ska omhändertas när den blivit avfall.

Uppge om produkten är farligt avfall vid: kassering av oanvänd produkt, byggspill och
härdad produkt (om tillämpligt). Beskriv även hur förpackningen ska tas omhand.
 RIKTLINJE 21 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

6. Uppge om det krävs utbildning och/eller hälsoundersökning för

personal.

För hantering av vissa kemiska produkter krävs det specifik utbildning. Bland annat
ställer AFS 2014:43 krav på att personal ska ha utbildning och genomgå
hälsoundersökningar vid hantering av bl.a. härdplaster
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
 RIKTLINJE 22 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

7.3 Riskanalys enligt minimikrav

Produkter klassade i grupp C får inte användas utan att en riskanalys har genomförts.
Riskanalysen ska genomföras av en person med kompetens och utbildning inom ämnet.
Riskanalysen ska vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK 2010:310.
Denna mall är utformad för att uppfylla dessa minimikrav.

Produktens namn:________________________________________________
Datum för riskanalysen:____________________________________________
Namn på den/de som har gjort riskanalysen:______________________________

1. Beskriv faran med den aktuella produkten.

Uppge hur produkten är klassificerad. Uppge alla klassificerade ingående ämnen, och
uppge om det finns hygieniska gränsvärden för några av dessa ämnen, samt värdet för
dessa. Uppge eventuella beräknade DNEL eller PNEC-värden för de ingående ämnena.
Beskriv de toxikologiska och ekotoxikologiska egenskaperna för produkten och
ingående ämnen. Uppge om någon fysikalisk egenskap ska tas särskild hänsyn till i
riskanalysen.
Bifoga säkerhetsdatabladet för produkten.

2. Exponering. Beskriv hur den aktuella produkten ska hanteras, från

att den levereras till att den byggs in och/eller kasseras.

Följande moment ska minst ingå – leverans, lagring, hantering, kassering av oanvänd
produkt, kassering av använd produkt (om tillämpligt), inbyggd produkt.
Beskriv var, när och hur produkten ska användas liksom hantering av produkten på
arbetsområdet, lagring, ev. stoppkriterier, etc. Beskriv vilka arbetssätt/arbetsmetoder
som ska användas samt planerad total mängd, mängd per tidsenhet, mängd per
arbetsmoment av produkten.
Identifiera och beskriv hur människor och/eller miljö (grundvatten, ytvatten,
markvatten, mark, luft, etc.) exponeras för produkten för varje arbetsmoment. Beskriv
också samtliga steg där en möjlig felhantering leder till att människa/miljö exponeras.

3. Beskriv de risker som kan uppstå vid hanteringen av produkten.

Utgå från produktens fara (fråga 1) och identifierade exponeringar (fråga 2). Beskriv
och förklara olika riskscenarier för påverkan och ev. skada på olika miljöer (luft, mark,
yt- eller grundvatten) samt för människors hälsa. Om lämpligt kan varje enskild risk
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

åskådliggöras i en riskmatris.

4. Beskriv de risker som kan uppstå vid förvaltnings- och avfallsskedet

(gäller kemiska produkter som byggs in i anläggningen).

Beskriv och förklara olika riskscenarier som har påverkan på hälsa och miljö vid
förvaltnings- och avfallsskedet.
 RIKTLINJE 23 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

Om produkten vid planerad användning kommer i kontakt med mark och

vatten, fyll i punkt 5 och 6. Om inte, hoppa till fråga 7.

5. Beräkna/ange vilka mängder och halter som erhålls i det aktuella

fallet i recipient dvs. ett platsspecifikt riskscenario (ex. PEC=
Predicted Environmental Concentration).

Beskriv de olika miljöerna som kan påverkas, och beräkna den mängd eller halt som
erhålls i miljön, exempelvis PEC i recipient, halt i grundvatten, halt i luft etc. Hur detta
kan beräknas finns beskrivet i EU:s Direktiv 93/67/EEC, det så kallade TGD-
dokumentet.
Vid beräkningar ska det framgå vilka ingångsdata som har använts och vilka
antaganden som gjorts. Beräkningarna ska kunna följas och alla ingående
komponenter förklaras.

6. Beräkna/ange dokumenterade halter i recipient som är acceptabla ur

miljösynpunkt (t.ex. PNEC = Predicted No Effect Concentration).

Beräkna de halter som är acceptabel ur miljösynpunkt i det aktuella skyddsobjektet, för

de miljöpåverkande ämnena i produkten. Denna halt kan beräknas som PNEC i
enlighet med EU:s Direktiv 93/67/EEC, det så kallade TGD-dokumentet. Tänk på att
det ofta finns miljöpåverkande ämnen i låga koncentrationer som inte är angivna i
säkerhetsdatabladet, ex konserveringsämnen eller olika tillsatser. Fullständigt innehåll
krävs då för en komplett riskanalys.
Ange vilka kriterier och/eller vilken toxikologisk information som använts vid
framtagandet av PNEC (NOEC, LC50, EC50, IC50, nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet
etc.). Beräkningarna ska kunna följas, konstanter, säkerhetsfaktorer eller dylikt ska
redovisas. Referenser ska anges.

7. Riskhantering. Beskriv hur de risker som har identifierats vid

hantering, samt vid förvaltnings- och avfallsskedet, ska behandlas.

Hur ska sannolikheten för att identifierade riskscenarion inträffar minskas? Kan
exponeringen begränsas på teknisk väg? Går det att minska mängderna? Uppge vilken
skyddsutrustning som ska användas vid hantering. Krävs det särskilda skydd eller
arbetssätt för att skydda omgivande miljö (luft, vatten, mark)? Kvantifiera och beskriv
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

alla skyddsåtgärder. Uppge också om det krävs särskild utbildning och/eller

hälsoundersökning för personal som ska jobba med produkten.
 RIKTLINJE 24 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

8. Bedöm behovet av ett kontrollprogram. Ta vid behov fram ett förslag

på kontrollprogram.

Mätning, övervakning och uppföljning av prioriterade/identifierade hälso- eller

miljörisker kan kräva uppföljning. Lämpliga metoder och analysfrekvenser beskrivs.
Detektionsgräns ner till haltkrav säkerställs.

9. Bedöm och visa att risken för hälsa och miljö är godtagbar
(acceptabel). Beskriv också eventuella riskhanteringsåtgärder för att
erhålla en acceptabel risk.

Sammanfatta punkterna ovan och visa att riskerna är acceptabla. Åskådliggör gärna i
en riskmatris.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
 RIKTLINJE 25 (25)

TDOK-nummer Version
TDOK 2010:310 7.0

7.4 Relaterade dokument

Rutin TDOK 2010:311 Kemiska produkter - granskning av märkningspliktiga kemiska
produkter.

Riktlinje 2012:22 Material och varor – krav och kriterier avseende innehåll av farliga
ämnen.

Riktlinje 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling.

TDOK 2010:310 ersätter BVF 1719 Kemiska produkter – granskningskriterier och krav för
Banverket och Vägverket.

TMALL 0559 Kemikalieförteckning

8. Versionslogg

Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn

1.0 2011-02-21 Malin Kotake
2.0 2013-01-30 Kap 3.2, 5 och 6 Karin Andersson
3.0 2014-01-30 Kap 5.3, 5.4 och 6 Anna Reuithe
4.0 2015-08-25 Kap 3, 5, 6, 7, 8 Anna Reuithe
5.0 2017-01-30 Kap 3, 5, 6, 7, 8 Anna Reuithe
6.0 2018-04-11 Kap 3, 5, 6 Jenny Fredriksson
7.0 2020-01-01 Kap 3, 5, 6 Jenny Fredriksson
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0