RIKTLINJE 1 (22)

DokumentID Dokumentdatum Version

TDOK 2012:22 2020-01-01 7.0
Fastställt av Gäller från Ersätter
Chef VO Planering 2020-01-01 [Ersätter NY]
Skapat av Ersatt av
Jenny Fredriksson [Ersatt av NY]

Material och varor - krav och kriterier

avseende innehåll av farliga ämnen

1. Inledning
Denna riktlinje är styrande och omfattar krav och kriterier avseende farliga ämnen i
material och varor i Trafikverkets verksamhet.

Trafikverket använder stora volymer material och varor vid byggnation och underhåll av
infrastruktur. Många material och varor har en lång livslängd och materialvalet som görs
i samband med att nytt material tillförs anläggningen har stor betydelse för framtida
miljöpåverkan och framtida kostnader. Att minimera miljöpåverkan från farliga ämnen i
material och varor är ett led i Trafikverkets arbete med att skapa giftfria och
resurseffektiva kretslopp och uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det är också ett led
i att minimera livscykelkostnader genom att proaktivt förebygga läckage och spridning av
farliga ämnen och därigenom undvika avfallskostnader samt kostnader för sanering av
förorenad mark. Giftfria material och varor är även en förutsättning för att möjliggöra en
resurseffektiv återvinning och begränsad klimatpåverkan.

2. Syfte
Syftet med denna styrande riktlinje är att fastställa Trafikverkets krav och kriterier
avseende innehåll av farliga ämnen i material och varor.

Riktlinjen ska bidra till att Trafikverket:

- säkrar lagefterlevnad gällande Miljöbalken1, Reach2 och

Byggproduktförordningen3.
- uppfyller miljömålen Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan.
- minimerar livscykelkostnader genom att förhindra framtida förorening av mark,
vatten och naturmiljö samt avfallskostnader.
- säkrar en kostnadseffektiv förvaltning och avfallshantering genom tillgång till
dokumenterad kunskap och information.
- bygger och underhåller infrastruktur som är långsiktigt hållbar samt minimerar
risker för hälsa och miljö.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

1Miljöbalken (1998:808) Hänsynsregler kap. 2 framförallt produktvalsprincipen och

försiktighetsprincipen

2 Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1907/2006

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011

 RIKTLINJE 2 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

Riktlinjen syftar även till att skapa enhetlighet och tydlighet gentemot produktutvecklare,
materialleverantörer och entreprenörer inom bygg- och anläggningssektorn genom att
kraven och kriterierna harmoniseras med:
- tillämpliga delar i gällande lagstiftning såsom Reach, Miljöbalken och
Byggproduktförordningen.
- Upphandlingsmyndighetens4 riktlinjer för materialkrav vid byggentreprenader
samt riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling.
- BASTA5, Byggsektorns avveckling av farliga ämnen.
- Trafikverkets krav och kriterier för farliga ämnen i kemiska produkter6.

Harmoniseringen förväntas leda till större effektivitet i arbetet med riskminskning och
utfasning av farliga ämnen i material och varor i bygg- och anläggningssektorn.

3. Omfattning
Kraven i detta dokument omfattar material och varor som byggs in i Trafikverkets
anläggningar samt sprängmedel som definieras som varor enligt REACH och som
används för anläggningsbyggande. Kraven ska tillämpas i samband med utveckling och
utformning av teknik- och systemkrav, vid planering, projektering, upphandling,
byggnation samt drift och underhåll. Kraven utgör minimikrav och grundläggande
baskrav. Krav som går längre än dessa minimikrav kan vid behov formuleras i t ex
teknik- och systemkrav för specifika material- och varugrupper.

Jord- berg och schaktmassor som används vid anläggningsbyggande är en materialgrupp

där det finns behov av krav som går längre än minimikraven i denna riktlinje. Farliga
ämnen i massor förekommer naturligt eller som en förorening, de har inte tillsatts aktivt
för att fylla en funktion. De uppvisar en annan rörlighet, lakbarhet och exponering till
omgivande miljö än farliga ämnen i tillverkade material och varor, vilket motiverar krav
som går längre än kraven i denna riktlinje. Massor är undantagna från kraven i denna
styrande riktlinje. Trafikverkets krav och kriterier gällande farliga ämnen i massor styrs
genom TDOK 2012:14 Hantering av massor7.
Utöver massor är följande varugrupper exkluderade från kraven i denna riktlinje:
 Infästningsdetaljer8 bestående av metall, metallegeringar eller förzinkad metall
som enda material9.
 Varor enbart bestående av naturliga sten och bergmaterial, exempelvis kantsten.

4www.upphandlingsmyndigheten.se

5BASTA står för Byggsektorns avveckling av farliga ämnen. BASTA är en del av

kretsloppsrådets miljöprogram, BASTA har finansierats av EU:s Life fond och ägs av bl. a
Sveriges byggindustrier. (www.bastaonline.se)

6 Trafikverkets krav och kriterier för innehåll av farliga ämnen i kemiska produkter finns
fastställda i TDOK 2010:310 Kemiska produkter – granskningskriterier och krav för Trafikverket.
www.trafikverket.se/kemikaliehantering
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

7 TDOK 2012:14 är under framtagande och ännu ej beslutad (2018-04-11).

8Med infästningsdetaljer avses exempelvis: Skruvar, muttrar, brickor, nitar, spikar, krokar, öglor,
klammer och infästningsbeslag som balkskor, konsoler, vinkeljärn och slangklämmor.

9 Med som enda material avses utan ytbehandling/ytbeläggning av exempelvis plast eller gummi.
 RIKTLINJE 3 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

 Varor tillverkade enbart av obehandlat trä.

Farliga kemiska ämnen kan förekomma antingen i en kemisk produkt eller i ett material
och en vara. Krav och kriterier för farliga ämnen i kemiska produkter finns fastställda i
TDOK 2010:310 Kemiska produkter – Granskningskriterier och krav för Trafikverket
samt TDOK 2010:311 Kemiska produkter – granskning av märkningspliktiga kemiska
produkter. Kraven i Reach skiljer sig åt när det gäller farliga ämnen i kemiska produkter
och farliga ämnen i material och varor. Därför har Trafikverket skilda kravdokument.
Kriterierna (se avsnitt 6) är dock helt harmoniserade för kemiska produkter och material
och varor.

Byggprodukter såsom definierade i byggproduktförordningen kan vara antingen kemiska

produkter eller varor enligt Reach. Byggprodukter som utgör varor enligt Reach omfattas
av kraven i denna styrande riktlinje. CE-märkning enligt byggproduktförordningen
innebär att en byggprodukt provats och bestyrkts enligt en harmoniserad standard. CE-
märkningen omfattar inte harmoniserade krav eller regler gällande innehåll av farliga
ämnen och kraven i denna styrande riktlinje ska därför tillämpas även på CE-märkta
byggprodukter.

4. Definitioner
Kemisk produkt är ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska ämnen som inte är en
vara. Definition enligt Miljöbalken (1998:808) 14 kapitel 2§.

En vara är ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design,
vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion.
Definition enligt Reach, kapitel 2.

Sammansatt vara är en vara som sammanfogats av två eller flera varor. Denna princip är
i enlighet med hur en vara definieras i Reach (artikel 3.3) som lyder (i översättning):
”efter att ett objekt under produktionsprocessen har blivit en egen vara, kommer det att
förbli en vara till dess att det slutligen blir avfall efter färdig användning.”

Märkningspliktig kemisk produkt är en produkt som har faropiktogram och/eller

faroangivelse enligt CLP-förordningen (EG) nr 1272/2008) under avsnitt 2 i
säkerhetsdatabladet (i enlighet i enlighet med Reach, Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1907/2006).

Material finns inte definierat i lagstiftning. Med material avses i denna riktlinje
homogena material som varor kan byggas upp av t ex trä, stål, plast etc.

Byggprodukt är en produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för
att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar
byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven för byggnadsverk.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

Definition enligt Förordning (EU) nr 305/2011, artikel 2.

KemI Kemikalieinspektionen är central tillsynsmyndighet med ansvar för

kemikaliekontroll i Sverige. KemI är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö och arbetar i Sverige och inom EU för att driva fram lagstiftning och regler som
bidrar till att miljökvalitetsmålet nås.

REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På

svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.
 RIKTLINJE 4 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

REACH är EU:s gemensamma kemikalielagstiftning. Reglerna finns i

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006. Reach reglerar kemiska
ämnen i både kemiska produkter och varor.

ECHA står för European Chemicals Agency och är EU:s kemikaliemyndighet.

BASTA står för Byggsektorns avveckling av farliga ämnen. BASTA systemet består av
egenskapskriterier för kravformulering samt ett BASTA- och ett BETA-register. BASTA
är ett egendeklarationssystem där leverantörerna själva registrerar de produkter som
klarar kraven och inte innehåller ämnen med farliga egenskaper enligt BASTA:s eller
BETA:s egenskapskriterier. IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier
utvecklar tillsammans det gemensamma bolaget BASTA, som är ett icke-vinstdrivet
bolag.

Verksamhetsutövare är den som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta
en åtgärd. Verksamhetsutövaren är bl. a skyldig att visa att förpliktelserna som följer av
miljöbalkens 2 kapitel iakttas.
Produktvalsanalys En analys som beskriver hur miljöbalkens produktvalsprincip har
tillämpats.

Riskanalys (miljö och hälsa) En analys av sannolikheten för att skada ska uppkomma
samt skadans omfattning i den aktuella tillämpningen. Riskanalysen är platsspecifik och
ska innehålla åtgärder för att säkerställa att påverkan på hälsa och miljö är acceptabel.

SVHC, Substances of very high concern. Särskilt farliga ämnen som kan medföra så
allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och miljö. Tillstånd för användning
kan krävas från ECHA.

5. Tillämpning
5.1 Tillämpning i olika processer
Kraven och kriterierna i denna styrande riktlinje ska tillämpas i Trafikverkets samtliga
processer där val och användning av material och varor görs. Samtliga huvudprocesser
berörs av kraven och följande stödprocesser har identifierats som centrala för
tillämpning och implementering:

 Materialförsörja
 Genomföra inköp och upphandling
 Utveckla och utforma teknik- och systemkrav
 Förvalta och utveckla krav på infrastrukturanläggningen

Kraven gäller både material och varor som försörjs via Logistik (f.d. Materialservice) och
material och varor som entreprenörerna tillhandahåller. För material som tillhandahålls
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

via Logistik ska kraven implementeras och tillämpas i samband med Trafikverkets
varuupphandling och tecknandet av centrala ramavtal. För material som tillhandahålls
av entreprenörerna ska kraven implementeras och tillämpas i samband med
entreprenadupphandlingar.

Kraven i denna styrande riktlinje ingår i TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid
entreprenadupphandling.
 RIKTLINJE 5 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

Kraven gäller för material och varor som projekteras och/eller byggs in i Trafikverkets
anläggningar samt de sprängmedel som definieras som varor enligt REACH och som
används för anläggningsbyggande.

5.2 Krav på material och varor

5.2.1 KRAV PÅ AKTIVA PRODUKTVAL

Miljöbalkens produktvalsprincip ska tillämpas vid val och användning av material och
varor:

1. Material och varor ska i första hand klara Trafikverkets kriterier för grupp A.

2. Om det inte är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A får
material och varor som klarar kriterierna för grupp B användas.

3. Om det inte heller är möjligt att klara Trafikverkets kriterier för grupp B får
material och varor klassade i grupp C användas. Material och varor som inte
klarar kriterierna för grupp B ska uppfylla följande särskilda villkor före
användning:

 En dokumenterad produktvalsanalys samt en riskanalys ska göras

innan materialet eller varan används. Om produktvalsanalysen visar
att gångbara alternativ saknas och riskanalysen visar att
användningen medför acceptabla risker får materialet eller varan
användas.

Produktvalsanalysen och riskanalysen ska dokumenteras i de mallar

för produktvalsanalys och riskanalys som finns på Trafikverkets
webbplats www.trafikverket.se eller i annat dokument som uppfyller
minimikraven i avsnitt 5.3.

 Beställaren ska informeras om ett material eller en vara i grupp C

planeras att användas. Beställaren ska även informeras om resultatet
av riskanalysen innan arbetet påbörjas.

Material och varor får inte användas om de innehåller ämnen på Trafikverkets

förbudslista i halter lika med eller över respektive ämnes egenskapskriterier, grupp D.
Vid användning av produkter klassade i grupp D med tillåtna användningsområden ska
de särskilda villkoren för grupp C uppfyllas före användning.

Vid användning av material och varor där det saknas tillgänglig information om vilka
ämnen som ingår, grupp E, ska en dokumenterad produktvalsanalys göras innan
materialet eller varan används.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
 RIKTLINJE 6 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

Att kriterierna klaras ska kunna verifieras genom BASTA/BETA-registrering, bedömning

från på marknaden förekommande bedömningssystem (Byggvarubvedömningen eller
SundaHus)10 eller intyg från leverantör11.

För material som tillhandahålls via Trafikverket, Logistik, ansvarar Trafikverket för
produktvalet och tillhandahållandet av information om varorna klarar Trafikverkets
kriterier för grupp A, B eller C. Denna information återfinns i Materialkatalogen på
www.trafikverket.se.

5.2.2 MILJÖPRESTANDAKRAV
Av antalet inbyggda material och varor som entreprenören själv kan välja och köpa in ska
för:
 vägentreprenader minst 80 procent klara Trafikverkets kriterier för grupp A.
 järnvägsentreprenader minst 50 procent klara Trafikverkets kriterier för grupp A.

5.2.3 REDOVISNINGSKRAV OCH KRAV PÅ DOKUMENTATION

Material och varor som projekteras eller byggs in i anläggningen ska dokumenteras i en
materialförteckning. Förteckningen ska göras i TMALL 0558 eller i Excel-mall som
uppfyller Trafikverkets minimikrav i avsnitt 5.4. TMALL 0558 eller Excell-mall gäller för
alla inbyggda material och varor som inte registreras i Maximo via laddmall.
Produktvalsanalyser och riskanalyser ska biläggas materialförteckningen.

En aktuell förteckning inklusive produktvalsanalyser, riskanalyser och dokumentation

som verifierar att kriterier klaras ska finnas tillgänglig under projektets genomförande
och regelbundet12 redovisas för beställaren. Av redovisningen ska även framgå hur
aktuell förteckning uppfyller miljöprestandakravet enligt 5.2.2.

Materialförteckningen med tillhörande bilagor ska ingå i slutdokumentationen.

Materialförteckningen ska omfatta samtliga inbyggda material och varor, både de som
tillhandahålls av Logistik och de som entreprenören själva köper in. Information om
innehåll av farliga ämnen och verifiering att kriterierna klaras i varorna från Logistik
återfinns i Trafikverkets materialkatalog.

Att miljöprestandakraven enligt 5.2.2 klaras ska verifieras med i slutdokumentationen

inlämnad materialförteckning. Miljöprestandakravet omfattar även alla inbyggda
material och varor registrerade i Maximo. Av förteckningen ska det tydligt framgå att
kravet är uppfyllt.

Översättningsnyckel från andra bedömningar till Trafikverkets kriterier finns under

10

www.trafikverket.se/materialkrav och Mallar riktlinjer och dokument.

TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

11 Trafikverkets mall ”Intyg från material- och varuleverantör” kan med fördel användas. Mallen
finns under www.trafikverket.se/materialkrav och Mallar, riktlinjer och dokument.

12Regelbundenheten bestäms utifrån projektets storlek och omfattning. För projekt kortare än 3 år
bedöms lämpligt tidsintervall vara mellan 3-6 månader. I projekt som är längre än 3 år eller i
underhållskontrakt bedöms minimum vara 1 gång per år.
 RIKTLINJE 7 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

Materialförteckningen ska sparas i de system som ”TDOK 2012:139 Överlämnande av ny

eller förändrad infrastruktur” hänvisar till avseende förvaltningsdata. För de delar av
anläggningen där det ännu saknas klara riktlinjer i TDOK 2012:139, ska
materialdokumentationen sparas tillsammans med ritningar för respektive
anläggningsdel. Informationen om innehållet av farliga ämnen ska dokumenteras och
finnas tillgängligt i Trafikverkets förvaltningsdata under materialet och varans livscykel
fram till avfallshantering.

5.3 Särskilda villkor

Om det inte är möjligt att välja ett material eller vara som uppfyller Trafikverkets
kriterier för grupp A eller B ska särskilda villkor uppfyllas före användning enligt kraven i
avsnitt 5.2.1.

5.3.1 PRODUKTVALSANALYS
Enligt Miljöbalkens 2 kapitel 4§ ska verksamhetsutövare undvika att använda kemiska
produkter eller varor som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön,
om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. Denna
produktvalsprincip är en hörnsten i Miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

Produktvalsanalysen ska beskriva hur miljöbalkens produktvalsprincip har tillämpats vid

valet av materialet eller varan. Rimlighetsavvägning enligt miljöbalkens 2 kap 7§ som
motiverar valet ska framgå av produktvalsanalysen.

Syftet med produktvalsanalysen är att visa hur alternativa produkter har eftersökts och
utvärderats och varför inga gångbara alternativ som är bättre för hälsa och miljö har
bedömts användbara.

Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva:

 Behovet av att använda materialet eller varan.

 Om annan metod som leder till mindre påverkan på hälsa och miljö kan väljas?
 Vilka alternativa material eller varor som finns?
 Har något av de alternativa materialen eller varorna mindre miljö- och
hälsopåverkan?
 Hur verksamhetsutövaren har sökt alternativa produkter.
 Rimlighetsavvägning samt motivering till produktval.
 För material och varor där information om innehållet saknas ska verifikation
finnas på att användaren aktivt tagit kontakt med leverantören för att eftersöka
information om innehållet.

I produktvalsanalysen ska såväl byggskede som drift/underhållsskede och avfallsskede

beaktas.

Produktvalsanalyser för material och varor där information om innehållet saknas kan
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

redovisas och dokumenteras aggregerat13.

13Att produktvalsanalyser kan redovisas aggregerat innebär att en gemensam produktvalsanalys

kan upprättas för flera material/varor. Dokumentet ska då beskriva vilken metodik som använts
för att eftersöka alternativa produkter, till exempel genom att ange att alternativa produkter
eftersökts i BASTA/BETA-registret, Byggvarubedömningen och SundaHus.
 RIKTLINJE 8 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

I avsnitt 7.1 visas hur minimikraven för produktvalsanalys kan uppfyllas.

Produktvalsanalysen ska utföras av person med erforderlig kompetens.

5.3.2 RISKANALYS
Syftet med riskanalysen är att bedöma om användningen medför acceptabla risker.
Bedöms riskerna som acceptabla får materialet eller varan användas när åtgärder för att
hantera risker enligt riskanalysen har vidtagits. Bedöms riskerna vara oacceptabla ska
ytterligare utredningar avseende produktval och riskbegränsningsåtgärder genomföras
för att uppnå en acceptabel risknivå.

Riskanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva:

 Hur det aktuella materialet eller varan avses användas (funktion,

användningsområde, hantering, arbetssätt och arbetsmetoder).
 Det farliga ämnets namn, CAS-nummer samt klassificering enligt CLP14.
 Det farliga ämnets mängd samt varan/materialets totala mängd.
 Risker som kan uppstå vid den aktuella användningen samt hur dessa risker ska
hanteras.
 Behov av skyddsåtgärder och riskminskande åtgärder
 Krav på omhändertagande av avfall.
 Bedömning om påverkan på hälsa och miljö är acceptabel.

I avsnitt 7.2 visas hur minimikraven för riskanalys kan uppfyllas.

Riskanalysen ska utföras av person med erforderlig kompetens.

5.4 Materialförteckning
Syftet med Materialförteckningen är att spara produktinformation om de material och
varor som byggs in i anläggningen. Materialförteckningen ger ökad spårbarhet om
innehållet av farliga ämnen och möjliggör en miljö- och arbetsmiljösäker och
kostnadseffektiv förvaltning och avfallshantering. Materialförteckningen används även
som verifikation på att prestandakravet i avsnitt 5.2.2 är uppfyllt.

Följande ska minst framgå av materialförteckningen:

 Entreprenad
 Kontraktsnummer
 Datum
 Artikelnummer (anges i aktuella fall)
 Produktnamn
 Leverantör (företagsnamn)
 Geografisk placering15
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

14(EG) förordning nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen

och blandningar.

15För varor som klarar kriterierna för grupp A eller B anges geografisk placering med
noggrannhet som överensstämmer med kraven för övrig slutdokumentation. För varor som inte
 RIKTLINJE 9 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

 Funktion eller användningsområde

 Total mängd i anläggningen
 Om produkten klarar Trafikverkets kriterier för grupp A eller grupp B
 Om produkten varken klarar Trafikverkets kriterier för grupp A eller grupp B
samt vilket utfasningsämne som gör att kriterierna inte klaras. Namn, CAS-
nummer och ingående halt i vikts % ska anges.
 Om information om innehållet i produkten saknas
 Hur det verifierats att kraven uppfylls

Materialförteckning kan göras i TMALL 0558 eller i annan Excel-mall som uppfyller
minimikraven.

5.5 Klassning av material och varor

Motsvarande som för kemiska produkter kan material och varor med hjälp av
förbudslistan samt Trafikverkets kriterier klassas i fyra grupper. Material och varor där
information saknas kan inte klassas och bildar en femte grupp.

Grupp A – Tillåten
Grupp B – Riskminskning
Grupp C – Utfasning
Grupp D – Förbjuden
Grupp E – Information om innehåll saknas

Trafikverkets kriterier är harmoniserade med BASTA-kriterierna. Kriterier samt

förbudslistan återfinns i avsnitt 6.

5.5.1 GRUPP A – TILLÅTEN

Material och varor klassade i grupp A är de som, enligt detta klassningsförfarande, är
bäst att använda ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv.

Material och varor klassade i denna grupp innehåller varken riskminsknings- eller
utfasningsämnen, d.v.s. inga ämnen med egenskaper 1-17 (vita och gråa fält) över
angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.

Kriterierna för klassning i grupp A är desamma som kriterierna för registrering i BASTA-
registret.

5.5.2 GRUPP B – RISKMINSKNING

Material och varor klassade i grupp B är bättre ur miljö- och arbetsmiljö perspektiv än
produkter klassade i grupp C och sämre än produkter klassade i grupp A. Riskerna vid
användning av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljömålet Giftfri Miljö.
Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

utfasningsämnen.

klarar kriterierna ska geografisk placering anges i koordinater eller km-talbenämning i enlighet
med TMALL 0558
 RIKTLINJE 10 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

Material och varor klassade i denna grupp innehåller inga utfasningsämnen, d.v.s.
ämnen med egenskaper 1a, 2a, 3a, 4-11 (vita fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt
6, Tabell 1.

Material och varor som klassas i grupp B innehåller dock riskminskningsämnen, d.v.s.
ämnen med någon/några av egenskaperna 1b, 2b, 3b, 12-17 (gråa fält) över angivna
haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.

Kriterierna för klassning i grupp B är desamma som kriterierna för registrering i BETA-
registret.

5.5.3 GRUPP C – UTFASNING

Material och varor klassade i grupp C är ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv sämre än
produkter klassade i grupp A och B. Produkterna i denna grupp ska successivt fasas ut
från användning i Trafikverkets verksamhet och ersättas av mindre miljö- och
hälsofarliga produkter.

Material och varor klassade i denna grupp innehåller utfasningsämnen med någon/några
av egenskaperna 1a, 2a, 3a, 4-11 (vita fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6,
Tabell 1. Dessa kriterier är harmoniserade med kriterier enligt Reach artikel 57,
substances of very high concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen.
Kriterierna är även harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt miljömålet
Giftfri Miljö.

Material och varor som klassas i grupp C klarar varken kriterierna för registrering i
BASTA eller kriterierna för registrering i BETA.

5.5.4 GRUPP D – FÖRBJUDEN

Material och varor klassade i grupp D får inte användas i Trafikverkets verksamhet.
Förbudet kan omfatta all användning eller förbud i vissa tillämpningar eller för vissa
användningsområden. Trafikverkets förbudslista innehåller ämnen som är förbjudna
enligt lag eller andra farliga ämnen som Trafikverket har beslutat att avveckla för att
ersätta med mindre hälso- och miljöfarliga produkter.

Material och varor som innehåller kemiska ämnen som finns på Trafikverkets
förbudslista16 i en halt lika med eller över haltgränsen för respektive kriterium klassas i
grupp D - Förbjuden.

För Trafikverkets Förbudslista, se avsnitt 6, Tabell 2.

5.5.5 GRUPP E – INFORMATION OM INNEHÅLL SAKNAS

Material och varor klassade i grupp E är ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv sämre än
produkter klassade i grupp A, B och C eftersom det saknas tillgänglig information om
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

vilka ämnen som ingår. Dessa produkter kan därför inte klassas i någon av grupperna A,
B, C eller D. Varor i grupp E utgör en risk för människors hälsa och miljön då det saknas
information för att bedöma behovet av riskreducerande åtgärder.

16 För Trafikverkets förbudslista se Tabell 2 samt www.trafikverket.se

 RIKTLINJE 11 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
 RIKTLINJE 12 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

6. Kriterier och förbudslista

Trafikverkets granskningskriterier är harmoniserade med REACH och kriterierna för
SVHC-ämnen, som också används av BASTA. Syftet med harmoniseringen är att förenkla
och undvika flera parallella system som liknar varandra och därför kunna arbeta
effektivare med utfasning av farliga ämnen.

Material och varor bedöms enligt kriterierna i Tabell 1, som är baserad på faroangivelser
(CLP-förordningen, EG nr. 1272/2008). Reglerna i CLP-förordningen har införts stegvis
och under en övergångsperiod har CLP gällt parallellt med äldre regler i
Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 2005:7. I och med att övergångstiden
upphörde den 1 juni 2017 bedöms material och varor endast utifrån egenskaper enligt
reglerna i CLP-förordningen.

Kriterierna ska tillämpas på varje del i en sammansatt vara d.v.s. haltgränserna ska
beräknas som förhållandet mellan ämnets vikt och vikten av varje enskild vara eller
material i en sammansatt vara.

Utfasningsämnen är ämnen med egenskaper enligt vitmarkerade fält i Tabell 1. Dessa

kriterier är harmoniserade med kriterier enligt Reach artikel 57, substances of very high
concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen. Kriterierna är även
harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt miljömålet Giftfri Miljö.
Material och varor med utfasningsämnen ska fasas ut från användning i Trafikverkets
verksamhet i enlighet med Reach och miljömålet Giftfri Miljö.

Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper enligt gråmarkerade fält i Tabell 1.

Riskerna vid användning av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljömålet
Giftfri Miljö. Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än
utfasningsämnen.

Tabell 1. Kriterier enligt förordning (EG) nr. 1272/2008 (CLP)

Egenskaper / ämnen Definition Haltgräns (vikts %)

1. Cancerframkallande a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 0,1%
Cancerogenitet, kategori 1A eller 1B För respektive ämne,
(H350) halterna ska inte
summeras
b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 1%
Cancerogenitet, kategori 2 (H351) För respektive ämne,
halterna ska inte
summeras
2. Mutagena a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 0,1%
Mutagenitet i könsceller, kategori 1A För respektive ämne,
eller 1B (H340) halterna ska inte
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

summeras
b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 1%
Mutagenitet i könsceller, kategori 2 För respektive ämne,
(H341) halterna ska inte
summeras
3. Reproduktionstoxiska a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 0,3%
Reproduktionstoxicitet, kategori 1A För respektive ämne,
eller 1B (H360) halterna ska inte
summeras
 RIKTLINJE 13 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 3%

Reproduktionstoxicitet, kategori 2 För respektive ämne,
(H361) halterna ska inte
summeras
4. Spädbarnsskador Ämnen som uppfyller faroklassen för 0,3%
Reproduktionstoxicitet, kategori För respektive ämne,
Effekter på eller via amning (H362) halterna ska
inte summeras
5. Hormonstörande Ämnen som får helhetsbedömningen 0,1%
Cat 1 eller Cat 2 i EU:s EDS Database 17 För respektive ämne,
samt kandidatämnen med halterna ska
hormonstörande egenskaper18 inte summeras
6. Persistenta, Ämnen med 0,1%
bioackumulerbara och 1) Halveringstid För respektive ämne,
toxiska organiska ämnen > 60 d i havsvatten eller halterna ska
(PBT)19 > 40 d i sötvatten eller inte summeras
> 180 d i marint sediment eller
> 120 d sötvattensediment eller
> 120 d i jord samt
2) BCF > 2000 (våtvikt) samt
3) Toxicitet
NOEC eller EC10 < 0,01 mg/l
eller CMR - Cancerframkallande 1A,
1B (H350). Reproduktionstoxiska 1A,
1B, 2 (H360 och H361) eller
klassificerat H372 eller H373
7. Mycket persistenta och Ämnen med 0,1%
mycket bioackumulerbara 1) Halveringstid För respektive ämne,
organiska ämnen (vPvB)20 > 60 d i havsvatten eller sötvatten eller halterna ska
> 180 d i marint eller sötvattensediment inte summeras
eller
>180 d i jord samt
2) BCF > 5000 (våtvikt)
8. Bly (Pb) Bly eller blyföreningar 0,1%21

17EDS Database and Categorization kan laddas ned via:

http://ec.europa.eu/environment/chemicals/endocrine/strategy/being_en.htm

18 I enlighet med Reach Artikel 57f.

TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

19För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som
underlag vid en eventuell PBT-klassificering

20För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som
underlag vid en eventuell PBT-klassificering.

21 Bly finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 2.

 RIKTLINJE 14 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

9. Kvicksilver (Hg) Kvicksilver eller kvicksilverföreningar Totalförbud22

10. Kadmium (Cd) Kadmium eller kadmiumföreningar 0,01%23

11. Farligt för ozonskiktet
12. Allergiframkallande
13. Akut toxicitet
Ämnen som uppfyller kriterierna för 0,1%
faroklassen farligt för ozonskiktet (EUH För respektive ämne,
059, H420) halterna ska inte
summeras
a) Ämnen som uppfyller kriterierna i 0,2
faroklassen Luftvägssensibiliserande För respektive ämne,
(H334) halterna ska inte
summeras
b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 1%
faroklassen Hudsensibiliserande (H317) För respektive ämne,
halterna ska inte
summeras
Ämnen som uppfyller kriterierna för De ATE-värden24 som
faroklassen Akuttoxisk i kategori 1, 2 minst ger produkten
eller 3 klassning Akuttoxisk,
kategori 3.
Summeras för varje
relevant exponeringsväg
Oral: H300, H301 ATE ≤ 300

Dermal: H310, H311 ATE ≤ 1000

Inhalation: H330 eller H331 Gaser ATE ≤ 2500

14. Toxicitet vid enstaka
exponering
Ångor ATE ≤ 10
Damm/dimma ATE ≤ 1,0
a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 1%
faroklassen Specifikt organtoxiskt vid För respektive ämne,
enstaka exponering (STOT-SE) i halterna ska
kategori 1 (H370) inte summeras
b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 10%
faroklassen Specifikt organtoxiskt vid För respektive ämne,
enstaka exponering (STOT-SE) i halterna ska
kategori 2 (H371) inte summeras

22 Låga halter kvicksilver som inte tillsatts avsiktligt i något led faller utanför förbudet. Med låga
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

halter menas en förekomst av 2,5 mg eller mindre per kg. Avvikelser överstigande 2,5 mg/kg är
tillåtet i de fall det härrör från naturligt förekomst i kol, malm eller malmkoncentrat.

23 Kadmium finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 2.

24ATE= Acute Toxic Estimate/Uppskattad akut toxicitet. Använd LD50 när det finns ett värde.
Använd ATE när det finns flera LD50‐värden i ett intervall. 24 De olika ATE-värdena för olika
exponeringsvägar redovisas i BASTA:s Sammanräkningsregler (www.bastaonline.se).

DokumentID
TDOK 2012:22
15. Toxicitet vid
upprepad exponering
16. Flyktiga organiska
kemiska ämnen
17. Miljöfarligt
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
25Detta gäller om inga ämnen har specifikt lägre haltgränser angivna i Klassificeringslistan
(bilaga VI, tabell 3.2 i Förordning (EG) nr 1272/2008).
26M = Multiplikationsfaktorn enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP) och beror på L(E)C50-
värdet eller NOEC-värdet. För sammanräkning kan BASTA:s sammanräkningsregler användas.
(www.bastaonline.se).
RIKTLINJE 15 (22)
Version
7.0
c) Kemiska produkter som uppfyller Kriteriet är inte något
kriterierna för klassning som ämneskriterium utan
Aspirationstoxiska i kategori 1 (H304) gäller för den kemiska
produkten
a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 1%
faroklassen Specifikt organtoxiskt vid För respektive ämne,
upprepad exponering (STOT-RE) i halterna ska
kategori 1 (H372) inte summeras
b) Ämnen som uppfyller kriterierna för 10%
faroklassen Specifikt organtoxiskt vid För respektive ämne,
upprepad exponering (STOT-RE) i halterna ska
kategori 2 (H373) inte summeras
Ämnen som har en begynnelsekokpunkt 10%
< 250ºC mätt vid ett standardtryck av
101,3 kPa, och som uppfyller kriterierna
för någon av farobeteckningarna:
Dödligt, Giftigt eller Skadligt vid
inandning (H330, H331, H332),
Kan göra att man blir dåsig och
omtöcknad (H336),
Kan orsaka organskador (H371) eller
Kan orsaka organskador genom lång
eller upprepad exponering (H373)
a) Ämnen som uppfyller kriterierna för 25 % endast om M =
faroklassen Farligt för vattenmiljön, 125,26
kategori akut 1 (H400).
b) Ämnen som uppfyller faroklassen 2,5% för enbart H410-
Farligt för vattenmiljön, kategori ämnen med M=1
kronisk 1 och 2 (H410) och (H411) 25% för enbart H411-
ämnen
c) Ämnen som uppfyller kriterierna för 25%
faroklassen Farligt för vattenmiljön,
kategori kronisk 4 (H413).
Sammanräkning görs för blandningar
som inte uppfyller kriterier för kronisk
1, 2 eller 3.
Sammanräkningen inkluderar ämnen
klassificerade kroniskt 1 (H410),
kroniskt 2 (H411), kroniskt 3 (H412),
kroniskt 4 (H413).
 RIKTLINJE 16 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

Tabell 2. Trafikverkets förbudslista – ämnen i varor, material och kemiska produkter

Ämne CAS Tillåtna användningsområden för Tillåtna användningsområden

material och varor för kemiska produkter
Akrylamid 79-06-01
Antracen 120-12-7
Antracenolja 90640–80-5, 90640– Kreosotsliprar Kreosot för impregnering av
81-6, 91995–15-2 Asfaltsbeläggning sliprar
Bitumen för asfaltsbeläggning
Arsenik och dess Samtliga upptagna på
föreningar kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV
eller bilaga XVII.
Bensen 71-43-2 Drivmedel miljöklass 1 får
innehålla halter av ämnet enligt
Drivmedelslag 2011:319
Bisfenol A 80-05-7
Bly och dess föreningar Samtliga upptagna på *Enligt direktiv 2011/65/EU och Slamfärg i miljöer med
kandidatförteckningen, direktiv 2006/66/EG, särskilda krav på
REACH bilaga XIV Sprängkapslar kulturmiljöhänsyn
eller bilaga XVII.
Borsyra 10043–35-3, 11113–
50-1
Ftalater
-Bensylbutylftalat (BBP) 85-68-7
-Dibutylftalat (DBP) 84-74-2
-Di(2-etylhexyl)ftlatat 117-81-7
(DEHP)
-Diisobutylftalat (DIBP) 84-69-5
Hexabromcyclododekan 25637–99-4, 3194-55-
(HBCDD) 6, 134237-51-7,
134237-50-6, 134237-
52-8
Hexaklorbensen (HCB) 118-74-1
Kadmium och dess Samtliga upptagna på *Enligt direktiv 2011/65/EU och
föreningar kandidatförteckningen, direktiv 2006/66/EG
REACH bilaga XIV
eller bilaga XVII.
Kortkedjiga klorparaffiner 85535–84-8
(SCCP)
Krom (VI) föreningar Samtliga upptagna på *Enligt direktiv 2011/65/EU
kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV
eller bilaga XVII.
Kvicksilver och dess Samtliga upptagna på *Enligt direktiv 2011/65/EU
föreningar kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV
eller bilaga XVII.
Natriumborater 1303-96-4, 12179–04-
3, 1330-43-4
Nonylfenol och Samtliga upptagna på
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

Nonylfenoletoxilater kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV
eller bilaga XVII.
Organiska fosfater
-Tri (2-kloroetyl)fosfat 115-96-8
(TCEP)
Pentaklorfenol (PCP) 87-86-5, 131-52-2
Perfluorerade ämnen Samtliga upptagna på
(Ex PFOA och PFOS) kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV,
 RIKTLINJE 17 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

bilaga XVII eller POPs

förordningen.
Polybromerade Samtliga upptagna på
difenyletrar (PBDE) kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV,
bilaga XVII eller POPs
förordningen.
Tennorganiska föreningar Samtliga upptagna på
kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV
eller bilaga XVII.
Kemiska
bekämpningsmedel
-Biocidprodukter Samtliga Får användas i impregnerade trä- Får användas:
och byggnadsmaterial om -för småskalig bekämpning av
konserveringsmedlet är godkänt för
skadedjur exempelvis råttor och
aktuellt användningsområde enligt
NTR-standard getingar
-som träskyddsmedel
-för slemförebyggande åtgärder
-som antifoulingprodukter
-som konserveringsmedel i
vattenbaserade produkter
-som desinfektionsmedel för
mänsklig hygien
-Växtskyddsmedel Samtliga Får användas inom ramen för
vegetationsreglerings-
programmet för järnväg samt
för bekämpning av Jätteloka27
Klorfluorkarboner (CFC), Samtliga som regleras
Klorfluorkolväten(HCFC), av Europaparlamentets
Halonföreningar och rådets förordning
(EG) nr 1005/2009 om
ämnen som bryter ned
ozonskiktet.
Dinitrotoluen Samtliga upptagna på
kandidatförteckningen,
REACH bilaga XIV
eller bilaga XVII.
Glykoletrar
-2-Etoxietanol 110-80-5
-2-Metoxietanol 109-86-4
-2-Etoxietylacetat 111-15-9
Benso(a)pyren 50-32-8 Kreosotsliprar
Asfaltsbeläggning

*För produkter som omfattas av direktiv för elektronikprodukter (RoHS, 2011/65/EU)

eller batterier (2006/66/EG) får ämnen förekomma i Trafikverkets verksamhet för de
tillämpningar som undantas enligt direktiven.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

27 Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) finns upptagen på EU:s förteckning som invasiv

främmande art. Förteckningen finns i genomförandeförordning (EU) 2016/1141.
 RIKTLINJE 18 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

7. Stöd och hjälpmedel

7.1 Produktvalsanalys enligt minimikrav

Om det inte är möjligt att välja ett material eller en vara som uppfyller Trafikverkets
kriterier för grupp A eller B ska en produktvalsanalys upprättas. Produktvalsanalysen är
ett sätt att tillämpa produktvalsprincipen inskriven i Miljöbalkens 2 kap. Syftet med
produktvalsanalysen är att medvetandegöra miljö-och hälsoegenskaper för att på så sätt
styra mot bättre alternativ när sådana finns tillgängliga.
Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK
2012:22. Denna mall är utformad för att uppfylla dessa minimikrav.
I produktvalsanalysen ska såväl byggskede som drift/underhållsskede och avfallsskede
beaktas.

Produktens namn:________________________________________________
Datum för produktvalsanalysen:_______________________________________
Namn på den som gjort produktvalsanalysen:_____________________________

1. Beskriv behovet av att använda materialet/varan.

Utgå ifrån vilka egenskaper som efterfrågas i materialet eller varan.

2. Utifrån den eftersökta funktionen/egenskapen, finns det alternativa

metoder som kan användas för att uppfylla dessa?

Kan man använda en annan metod/teknik för att undvika att använda
materialet/varan i fråga?

3. Beskriv vilka andra material som kan användas för att uppnå samma
funktion?

Finns det mindre farliga material/varor som kan användas för samma funktion?
Använd gärna någon tredjepartsdatabas, t.ex. BASTA, Byggvarubedömningen eller
Sunda Hus. Kan information om innehåll i de andra produkterna verifieras (t.ex.
genom att kontakta leverantören)?
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

4. Beskriv hur alternativ har sökts, t.ex. kontakt med leverantör,

marknadsanalys och kontakt med specialister.

Har någon tredjepartsdatabas använts för att leta alternativa produkter? Har
leverantören tipsat om andra produkter som kan användas? Hur gör företaget i andra
projekt? Hur gör andra aktörer i branschen?
 RIKTLINJE 19 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

5. Det alternativa materialet/varan.

a) Uppge det alternativa materialets/varans fara.

Hur klassificeras de enligt kriterierna i TDOK 2012:22 (Grupp A, B, C, D eller E)?

b) Uppge de alternativa metodernas fara.

Vilka faror innebär de alternativa metoderna?

6. Motivera ditt produktval.

En rimlighetsavvägning ska ta in samtliga relevanta perspektiv. T.ex. fara, ekonomi

och tidigare erfarenheter.
Om innehållet i vald produkt inte kan verifieras, men alternativa produkter med
information om innehåll finns, motivera varför en produkt med okänt innehåll väljs.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
 RIKTLINJE 20 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

7.2 Riskanalys enligt minimikrav

Om det inte är möjligt att varken uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A eller B ska
en riskanalys göras före användning. Materialet eller varan får endast användas om
riskanalysen visar att användningen medför acceptabla risker. Riskanalysen ska
genomföras av en person med kompetens och utbildning inom ämnet. Riskanalysen ska
vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK 2012:22. Denna mall är
utformad för att uppfylla dessa minimikrav.

Produktens namn: ______________________________________________

Datum för riskanalysen:___________________________________________
Namn på den/de som har gjort riskanalysen:_____________________________

1. Ange vilket utfasningsämne och/eller riskminskningsämne

materialet eller varan innehåller, som medför att den inte klarar
Trafikverkets kriterier för grupp B. Ange ämnets namn, CAS-
nummer, klassificering samt med vilka koncentrationer ämnet ingår
i materialet eller varan.
Ämne CAS-nummer Klassificering Koncentration
(vikts-%)

2. Beskriv faran med det aktuella materialet eller varan.

Beskriv materialet/varan och uppge om det finns hygieniska gränsvärden för de

ingående ämnena, samt värdet för dessa. Uppge eventuella beräknade DNEL eller
PNEC-värden för de ingående ämnena. Beskriv de toxikologiska och ekotoxikologiska
egenskaperna för ingående ämnen. Uppge om någon fysikalisk egenskap av ämnena
ska tas särskild hänsyn till i riskanalysen.
Bifoga säkerhetsdatablad för de kemiska ämnen som finns i materialet/varan.

3. Exponering. Beskriv hur materialet/varan ska hanteras, från att det

levereras till att det byggs in och/eller kasseras.

Följande moment ska minst ingå – leverans, lagring, hantering, inbyggt material/vara
samt avfallshantering. Beskriv var, när och hur materialet/varan ska användas liksom
hantering på arbetsområdet och ev. lagring. Beskriv vilka arbetssätt/arbetsmetoder
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

som ska användas samt planerad använd mängd.

Identifiera och beskriv hur människor och/eller miljö (grundvatten, ytvatten,
markvatten, mark, luft, etc.) exponeras för produkten för varje arbetsmoment,
inklusive förvaltning. Beskriv särskilt om/hur ämnena kan lakas ur materialet/varan.
Beskriv samtliga steg där en möjlig felhantering leder till att människa/miljö
exponeras.
 RIKTLINJE 21 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

4. Beskriv de risker som kan uppstå vid hanteringen av

materialet/varan.

Utgå från materialets/varans fara (fråga 2) och identifierade exponeringar (fråga 3).
Beskriv och förklara olika riskscenarier för påverkan och ev. skada på olika miljöer
(luft, mark, yt- eller grundvatten) samt för människors hälsa.

5. Riskhantering. Beskriv hur de risker som har identifierats vid

hantering, samt vid förvaltnings- och avfallsskedet ska behandlas.

Hur ska sannolikheten för att identifierade riskscenarion inträffar minskas? Kan
exponeringen begränsas på teknisk väg? Går det att minska mängderna? Uppge vilken
skyddsutrustning som ska användas vid hantering. Krävs det särskilda skydd eller
arbetssätt för att skydda omgivande miljö (luft, vatten, mark)? Kvantifiera och beskriv
alla skyddsåtgärder. Uppge också om det krävs särskild utbildning och/eller
hälsoundersökning för personal som ska jobba med materialet/varan.

6. Ange krav på omhändertagande av avfall.

Uppge om produkten är farligt avfall vid: kassering av oanvänd produkt, byggspill och
härdad produkt (om tillämpligt). Beskriv även hur förpackningen ska tas omhand.

7. Bedöm och visa att risken för hälsa och miljö är godtagbar
(acceptabel). Beskriv också eventuella riskhanteringsåtgärder för att
erhålla en acceptabel risk.

Sammanfatta punkterna ovan och visa att riskerna är acceptabla. Åskådliggör gärna i
en riskmatris.
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0
 RIKTLINJE 22 (22)

DokumentID Version
TDOK 2012:22 7.0

7.3 Relaterade dokument

Riktlinje TDOK 2010:310 Kemiska produkter – granskningskriterier och krav för
Trafikverket.

Rutin TDOK 2010:311 Kemiska produkter - granskning av märkningspliktiga kemiska

produkter.

Riktlinje TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling

TMALL 0558 Materialförteckning

Översättningsnyckel till Trafikverkets kriterier för farliga ämnen

Intyg från material- och varuleverantör om material eller varans innehåll av farliga
ämnen (blankett)

Versionslogg

Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn

1.0 2012-04-18 Malin Kotake
2.0 2013-02-01 Kap. 5.4 och 5.6 Karin Andersson
3.0 2014-01-30 Kap 5 och 6 Anna Reuithe
4.0 2015-08-25 Kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, Anna Reuithe
8
5.0 2017-01-30 Kap 2, 4, 5, 6, 7, 8 Anna Reuithe
6.0 2018-04-11 Kap 4, 5, 6, Jenny Fredriksson
7.0 2020-01-01 Kap 3, 4, 5, 6 Jenny Fredriksson
TMALL 0202 Riktlinje v 2.0