Instuderingsfrågor - Hinduism, Buddhism och Etik

Hinduismens och buddhismens bakgrund och grundare

Hinduismen kommer från Indien och har ingen specifik grundare. Hinduismen började som
ett levnadssätt, vilket det fortfarande är, men kom så småningom att kallas en religion.
Genom sammanslagning av flera mindre religioner och kulturer hinduismen växt och brett ut
sig i sydostasien.

Hinduismen är den äldsta av världsreligionerna och sträcker sig så långt tillbaka som till
3000 år f.Kr. Dess anhängare kring floden Indus skapade en egen kultur som kom att kallas
för Induskulturen. De hade ett särskilt levnadssätt till skillnad från andra delar av världen
som jag återkommer till senare.

Ungefär 1600 år f.Kr aranföll det krigslystna indo-europeiska folket arierna som steg för steg
tog över det som numera är Pakistan och nästan hela indien.

De spred sig därefter nedåt den Indiska halvön där det bodde ett folk som kallades för
Dravider. Draviderna, trängdes undan av de mer eller mindre krigiska arierna som påstods vara
litet ljusare i hyn är draviderna.

Draviderna hade Induskulturen medan Arierna kom med en egen kultur och egna gudar.
Gudarna var ofta olika naturfenomen som t ex vattnet, elden, solen och åskan. De två folken
beblandades och spred sig ända till floden Ganges. Där bosatte de sig för odling och det var
tiden från det att arierna kom som kallas för den vediska perioden.

Den vediska perioden sträckte sig ungefär mellan 1500-300 f.Kr. Arierna offrade från början
till sina naturgudar och använde ofta våld. Arierna blev så småningom influerade av folket i
Indusdalen och tog till sig den religion man hade i Induskulturen.

Omkring ungefär 1200 år f.Kr. började det beblandade folket med arierna vid makten,
komponera hymner som lärdes utantill och fördes vidare vid muntlig tradition. Dessa hymner
blev de tidigaste hinduiska skrifterna, vedaskrifterna. Det är pågrund av de som den ariska
perioden i Indien kallas för den vediska perioden.

Arierna föreställde sig att den stora modern var en kosmisk ko och är förmodligen
förklaringen till Indiens “heliga kor”.

Vid ungefär 1000 år f.Kr. nådde arierna den bördiga Gangesslätten. Där slutade de sitt
nomadliv och blev istället jordbrukare. Arierna lade under sig den inhemska befolkningen
med hjälp av kastsystemet där de tog sig rätten till de översta tre kasten och draviderna fick
det nedersta, tillsammans med de kastlösa.

Det var vid den tiden tankarna om återfödelse och icke-våld växte fram, samt läran om den
personliga själen och världssjälen. Man fortsatte offra till sina gudar, vilket var en tradition
arierna kom med. Kring denna tid uppstod det även ytterligare religioner ur Hinduismen, som
Jainism, en religion starkt förknippat med icke-våld. Den nya tiden ledde till att den gamla
Hinduismen tappade många anhängare på grund av de nya religionerna. Samtidigt som
offer-ritualerna försvann, försvann även de gamla offer-gudarna och ersattes av nya gudar
inom Hinduismen.
På 800-talet, levde en teolog vid namn Shankara. Han ändrade på denna lite stökiga
uppdelning och satte ihop religionerna igen, genom att uttrycka att de alla bara strävade
efter samma sak; Moksha, vilket betyder befrielse.

Buddhismen utvecklades från hinduismen, och är även den mer ett levnadssätt även om
den kallas religion. Det finns flera historier om hur grundaren till denna religion skapades, till
exempel historien om en man som levde för flera miljoner år sedan vid namn Someda.

Someda var från Brahman-kasten, och hade insett att livet endast bestod av lidande. Han
gav sig därför långt upp i bergen för att bli en eremit. Efter ett tag lärde han sig att ta sig
genom tjocka murar, flyga upp i luften och glida ner i underjorden. En dag när han var uppe
och flög, så fick han syn på människor som samlats runt en vis man. Han betraktade de, och
hörde ordet “Buddha” nämnas. Ordet Buddha, som betyder den upplyste, intresserade
Someda. Han förstod att han hittat vägen ur lidandet, han tänkte först tas sig ner och prata
med den vise mannen. Men han insåg att det är flera människor som lider. Han ville inte
göra detta själv, alla skulle få veta hur man kommer ifrån sitt lidande. Den vise mannen
började prata med Someda. Han sa till honom att “om många miljoner år, så kommer du att
återfödas som prins. Dina föräldrar, kungaparet, kommer att heta Maya och Suddhodana.
Du kommer även att få många lärjungar. Men först måste du sitta under ett fikonträd, och ta
emot upplysningen.”

Under kommande miljoner år, klev Sumeda många gånger ner på jorden och levde ett
vanligt liv som en vis man. Men en dag, så bestämde han sig för att låta sig födas.

Denna natt drömmer Maya om en helig man, som liknade en vit elefant med en lotusblomma
i snabeln. Han berättade om att han ville hjälpa alla människor att förstå meningen med livet.
I drömmen sa han även att han ska födas igen. Nio månader senare, föds en prins ur Mayas
högra höft. Legenden säger att samtidigt som prinsen föddes, hände mirakel; Blinda såg,
solsystem böt banor och mer. Prinsen, som fick namnet Siddharta Gautama, kunde genast
gå och tala. Siddhartas far,

Suddhodana, var en rik och mäktig furste. Han lät Siddharta bli spådd av astrologer när han
var endast två månader, och fick då två möjlig levnadsöden presenterade för sig. Siddharta
skulle antingen bli en rik och mäktig kung som hans far, eller en stor andlig ledare. Om han
blev en stor andlig ledare, så skulle Shakyaklanen förlora sin makt. Siddhartas familj var
med i Shakyaklanen. Suddhodana ville såklart att hans son skulle bli som han, dessutom så
ville han ju inte tappa all makt han hade. På grund av detta beslöt han sig för att Siddharta
aldrig skulle få tillfälle att fundera över livets svårare sidor, eftersom att det skulle kunna leda
till att han hamnade i andliga grubblerier och världsfrånvänd. Siddharta fick därför inte lämna
palatset.

När Siddharta endast var en vecka gammal, så dog hans mor. Hans moster uppfostrade och
tog hand om honom istället. Han växte upp omgiven av lyx i palatset, han fick allt han ville.
Men han kände sig isolerad. Han blev vuxen inlåst i palatset, gifte sig och fick ett barn när
han var 29 år gammal. En dag åkte han bak på en vagn, utanför murarna.

Det han fick syn på, ändrade hela hans syn på livet. Det enda han såg var sjuka människor,
gamla människor, fattigdom och till och med en död kropp. Han insåg nu hur hemskt livet är,
att ingen kan fly från ålderdom och död. Han ville hjälpa dem, han ville finna svaret på
lidandet. Så en natt kysste han sina kära hejdå och lämnade palatset för att söka sanningen.
Han besökte många visa män, men fick inget som helst svar på meningen med livet. Och
varför man lider. Han bestämde sig nu för att inte äta, avstå från allt. Men det funkade inte
heller, det kunde ju trots allt inte vara meningen med livet.

I sju år så vandrade han runt, men han kom ingenstans. En dag satte han sig under ett
fikonträd i byn Bodhgaya, för att meditera. Han tänkte inte flytta sig förrän han kommit på
meningen med det hela. Även när en ond demon, Mara, försökte hindra hans sökande
genom att skicka virvlande orkaner runt honom så att han fick sand i både ögon och mun så
slutade han inte meditera. Mara skickade vackra kvinnor som skulle kunna få Siddharta att
ändra riktning. Men han satt kvar, lika koncentrerad som tidigare. Mara gav upp.

Efter att Siddharta mediterat i 49 dagar, kom han äntligen på svaret. Han menar att
människor aldrig är nöjda med det de har, utan vill alltid ha det de inte har. Efter detta, blev
Siddharta upplyst. Han blev Buddha - Den upplyste. Han fortsatte meditera i 7 veckor och
sen samlade han ihop fem av hans vänner som fick bli hans lärjungar. De skulle föra vidare
hans budskap, medans Buddha predikade för att hjälpa människor från okunnighet. Buddha
med sina lärjungar vandrade runt och predikade för folket i 45 år. När Buddha var 80 år
gammal blev han sjuk och dog.

Hinduismens och Buddhismens centrala tankegångar

Det finns en del likheter mellan Hinduismen och Buddhismen, de båda tror t. ex på
reinkarnation. Vilket utgör en stor del av de båda religionerna. En annan gemensam del är
också att inom båda religionerna anser man att en människa under sitt liv, samlar på sig
något kallat Karma.

God karma genom goda handlingar, och dålig karma genom dåliga handlingar. Det är därför
otroligt viktigt hur man hanterar situationer på ett värdigt sätt för att undvika alltför mycket
dålig karma då det kan leda till att man återföds till en dålig skepnad med ett olyckligt liv.

Karman ser lite annorlunda ut mellan de två religionerna, men det är ändå samma principer.
En hindu har ju som mål att bryta själavandringen, att förenas med Brahman. För att göra
detta så kan en hindu följa en av de fyra vägarna. En buddhist strävar också för att bryta
återfödelsen, bli upplyst. För att komma dit, har buddhisterna likaså vägar att följa. Men
istället för fyra, har de åtta vägar. Buddhismens åtta vägar är ganska lika Hinduismens fyra,
de strävar ju efter ungefär samma grej. Den enda stora skillnaden med dessa påbud är
egentligen bara att Hinduerna väljer en av de, medans Buddhisterna ska följa en enda lång
väg med riktlinjer om hur man ska göra det och man kan inte riktigt välja bort en av vägarna
till skillnad från Hinduismens vägar. (inte klar)

Hinduismens och Buddhismens heliga skrifter

Det finns ett flertal heliga skrifter inom hinduismen. Först har vi de äldsta skrifterna,
vedaskrifterna som blev till under vedatiden, då arierna tog makten. Vedaskrifterna
innehåller främst hymner och dikter om gudar samt utövning av den tidigare delen av
religionen.

Vedaskrifterna är uppdelade i fyra boksamlingar, Rigveda är den äldsta av de och innehåller

böner, formler, offerritualer osv. Man brukar även kalla denna del den viktigaste av de fyra.
Andra delen av vedaskrifterna kallas Yajurveda, man brukar kalla den prästens handbok då
den innehåller regler och förklaringar till riter. Sedan har vi Samaveda, denna del är kallad
“musikens veda” på grund av att den bara innehåller en massa sånger. Till sist har vi den
sista vedan, som heter Atharvaveda. I den hittar vi kunskap från den heliga Atharvan, som
var en känd präst med magiska ritualer. Vedaskrifterna är skrivna på sanskrit, språket som
arierna använde. Detta för att det var arierna och deras blandade folk som skapade dessa
skrifter. Utöver vedaböckerna så finns det även heliga skrifter kallade Upanishaderna. De
består av samtal mellan lärare och elever och de handlar om de nya sätten att hitta gud på.
Allt eftersom att religionen utvecklades, så fick folket nya tankar. Texten i Upanishaderna är
mer filosofisk än i vedaskrifterna, nu skulle man finna gud genom meditation. Det finns även
en skrift kallad Bhagavadgita, som är den mest älskade skriften. Bhagavadgita handlar om
guden Krishna, den säger att genom att leva på rätt sätt och sjunga till Krishna. Så visar
man sin kärlek till honom, som det hela går ut på. Att älska Krishna.

Inom buddhismen finns det likaså flera heliga skrifter. Buddha själv skrev inga, men efter
hans död så skrev munkarna som följde honom ner allt som de lärt sig av honom genom
hans predikande och uppenbarade tankar. Efter flera hundra år så samlades dessa skrifter
ihop till en skriftsamling, som man kallar för Tripitaka vilket är Buddhismens viktigaste
skrifter. Tripitaka består utav tre samlingar böcker, man brukar säga tre korgar. De tre
korgarna innehåller olika saker. Den första korgen, Vinaya Pitaka, innehåller munkar och
nunnors levnadsregler. Den andra korgen, Sutta Pitaka, handlar bl.a om den buddhistiska
läran samt berättelser om Buddha. Den tredje korgen, Abhidhamma Pitaka, handlar om hur
läran ska tolkas. Dessa tre delar är som sagt boksamlingar, alltså finns det t.ex fler än en
Sutta osv. Det finns oerhört många texter, beroende på vilken “riktning” man tillhör inom
buddhismen.

En viktig likhet mellan de två religionernas skrifter är att man i dessa, till skillnad från andra
religioner, inte nödvändigtvis behöver följa dem. De används alltså inte på samma sätt som i
t.ex Islam. Jag tycker även att vedaböckerna och tripitaka är väldigt lika då de båda är
uppdelade i delar och de tar även upp relativt liknande ämnen. Jag tror att det kan bero på
att de två religionerna är lite lika i många delar. En skillnad är ju att hinduismen har flera
skrifter som handlar om gudar, vilket buddhismen inte har på grund av att den inte har någon
gud.

Hinduismens och Buddhismens religiösa uttryck och handlingar

För en buddhist finns det, av främst etiska skäl, ett antal viktiga levnadsregler. De fem
viktigaste levnadsreglerna är:
● Inte döda utan respektera allt liv, vilket bland annat har bidragit till att de flesta
buddhister är vegetarianer,
● Inte stjäla,
● Bekämpa begär (t.ex inte leva sexuellt lösaktigt),
● Inte ljuga
● Inte berusa sig (dvs avstå helt från alkohol och andra droger)

Hinduismens levnadsregler är snarlika buddhismens. En hindu ska följa regler nedan för att
visa sin värdighet;
● Offra till gud.
● Följa traditioner och riter.
● Lyda sina föräldrar och visa respekt för äldre.
● Visa solidaritet till sin familj och kast.
● Vara vegetarian.
● Inte bruka alkohol och andra droger.
● Inte ljuga eller stjäla.

Det är inte alla buddhister eller hinduer som strikt följer dessa levnadsregler. Det beror ofta
på andra prioriteringar samt för hinduer att det tillhör ett lågt kast. För munkar finns dock
ytterligare levnadsregler.

Heliga rum

En hinduisk gudstjänst - “puja” - utförs i ett tempel, men en puja kan även utföras i hemmet.
De hinduer som vill utföra sin puja på en helig plats går dock till ett tempel. Dessa tempel är,
till skillnad från till exempel kristendomens motsvariga byggnader, inte byggda som
samlingsplatser, utan som hem för gudarna.

Byggnader som innehåller aska eller reliker från den ursprungliga Buddha, senare buddhor
eller andra viktiga munkar, kallas för stupor. I en stupa kan en buddhist offra saker till
Buddha trots att han inte är en gud. För att få den helande kraften från en stupa kan en
buddhist gå ett varv runt stupan. För att symbolisera det eviga och återfödelsen är stupans
tak byggda i flera våningar.

Högtider

Inom buddhismen firas ett antal olika högtider. De två viktigaste är Vesak och Kathina.
Vesak firas i maj, då tre viktiga händelser i Buddhas liv inträffade. Hans födelse, hans
upplysning och hans död. Kathina infaller i oktober till november. Det är den enda tiden då
munkar och vanligt folk umgås.

Munkarna får olika gåvor av det vanliga folket och ger som tack sin välsignelse tillbaka till
dem. Egentligen är Kathina avslutningen på det som kallas för Vassa som främst utövas av
Theravada-munkarna.

Under regnperioden utför munkarna endast enklare sysslor och extra mycket meditation. De
ska hålla sig sysselsatta men undvika att röra sig för mycket för att inte skada de småkryp
som kommer fram ur jorden när det har regnat. En av buddhismen levnadsregler innebär att
skada andra varelser även sådant som småkryp, ska undvikas så långt som möjligt.

Hinduismen har mängder av högtider, men det är inte alla som firas av alla hinduer eftersom
det finns så många olika inriktningar inom hinduismen och eftersom det är en så fri religion.
Två av de viktigaste och populäraste högtiderna är Diwali och Holi. Diwali är firandet av nyår
inom hinduismen, som infaller i slutet av oktober och början av november och firas i flera
dagar. Man sätter upp lyktor överallt och alla ger presenter till varandra. Nyår är dessutom
slutet på regnperioden. Holi är en fruktbarhetsceremoni och även vårens högtid. Det är en
färgglad högtid. Man har något som liknar vattenkrig fast istället för vatten kastar man färg
på varandra och festar.

Heliga platser

De två viktigaste heliga platserna inom hinduismen är staden Varanasi och floden Ganges.
Många hinduer vallfärdar till Varanasi för att bli renade. De blir dock inte rena i hygienisk
bemärkelse, då floden är mycket smutsig, utan renade från fel de har begått för att bli av
med dålig karma. Att dö i Varanasi tror många kan leda till att man direkt kommer till
Moksha.
De flesta heliga platser inom buddhismen har med Buddha att göra och finns därför i norra
Indien där Buddha föddes och levde. När Buddha dog sägs den dåvarande kungen Ashoka
ha delat upp askan i 84 000 delar som han fördelade över hela den buddhistiska världen.

Gudar

Enligt Buddha så finns det inga gudar som kan hjälpa människorna. Utan vi människor ska
klara oss själva, utan någon övre kraft till hjälp. Buddhisterna hyllar Buddha som ett helgon,
inte en gud. Buddhister tror alltså inte på någon gud, de tror på sig själva och nirvana.

Hinduismen däremot, har en stor mängd gudar. De tre kändaste och populäraste gudarna,
dvs huvudgudarna är Brahma - skaparguden, Vishnu och Shiva. Brahma kallas för
skaparguden eftersom att det var han som skapade världen. Dessa gudar kan även visa sig
i mänsklig form som olika gudamänniskor, Vishnu kan då visa sig som Krishna som är för
många hinduer idag väldigt viktig och älskad. Shiva är både dödens gud och livets gud, med
meningen bakom hinduernas återfödelse.

Hinduismens och buddhismens geografiska utbredning och anhängare

Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion. Den spreds
snabbt över hela Indien, till Sri Lanka och till slut kom den till länderna i Sydostasien och
trakterna kring Himalaya.

Även om Buddhismen fortfarande är stor i Indien finns de flesta Buddhister idag i

Sydostasien och innefattar länder som Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan och
Sydkorea.

"

Hinduismens och buddhismens påverkan på samhället

Kommer senare
Hur religion formar hinduismens och buddhismens identitet och
livsfrågor
Kommer senare

Hinduismens och buddhismens likheter och skillnader

Det finns en hel del likheter, men också skillnader, mellan buddhismen och hinduismen.

Likheter

● Båda tror på reinkarnation. Inom hinduismen kallas ens innersta ande för Atman, som
återföds i en annan kropp efter att man dör. Inom buddhismen tror man att ens karma
finns kvar efter att man dör och återföds i en annan människa eller i ett djur.

● Båda religionerna har sitt ursprung i Indien.

● Både hinduer och buddhister har tempel dit dem går och ber, fast båda har små altare
med gudabilder i den egna bostaden.

● Inom de båda religionerna är det mycket viktigt att inte döda levande varelser. Det är inte
bra för en själv, för ens karma.

● Båda har olika moraliska regler, liknande budord, som man ska följa för att få ett bättre
liv här och nu, eller det som kommer efter.

Skillnader
● Inom buddhismen har man ingen direkt gud utan man tillber olika himmelska buddhor.
Till skillnad mot hinduerna som tror på ett antal gudar, gudar som är speciella för olika
områden. T.ex. guden Vishnu som är godhetens gud.

● Bland hinduer finns olika kaster, en grupp som man föds in i och som man genom hela
livet kommer att tillhöra. Kaster är som olika samhällsgrupper, som delvis har med att
göra vilket yrke släkten utövar. Kastbegreppet finns inte inom buddhismen.

● Ordet karma finns hos båda religionerna, för en hindu betyder ordet gärning medan
samma ord för en buddhist betyder konsekvens.