2/2001 Nr. 205.

Pris 49:00 Norge 52:00

ff [A] nno ()I7Th1__

11 /

• r;inrprrtkxp
AM-mottagare
förO-1.8MHz

Experiment
for Gameo1J

• UppgraI
BASIC-52 !E
I
• Omvandl
MIDI till-

INTERPRESS 0173-02

7 366617
Alit om http:llwwwal Itomelektronik.com
Eiektronik
Chefredaktör och
ansvarig utgivare
Bill Cedrum

Redaktionen
Experimentkort for PCI-bussen
Box 2094 Utvecklingen av PCI-baserade expansionskort är ganska kom-
194 02 Upplands Väsby plicerat och kräver vanligtvis storre investeringar I bade tid och
Besöksadress
lndustrivagen 8 pengar innan man nâr mâlet. Det utvecklingskort far PCI som vi
194 77 Upplands Väsby presenterar här är en betydligt bekvämare losning. Dess för-kon-
Redaktionssekreterare figurerade PCI-avkodare och 16 bitars breda databuss, tilisam-
Asta Russell mans med en serie portar, gär att du kan koncentra dig pa att

Utgivare
utveckla och testa din prototypkrets, utan att fastna I detaijer
Electronic Press AB angâende PCI-busstandarden
Box 2094
19402
Upplands Vasby
Tel: 08-710 08 90
Fax: 08-710 08 92
E-mail: red@alitomelektronik.com
http://www.alltomelektronik.com

Prenumerationer 2001
PressData AB
Tel: 08-799 63 25
Fax: 08-98 45 72
Helâr (I I nummer) 435:-
Halvr (6 nummer) 255:-
2 âr (22 nummer) 825:-
Norge helâr 370:- Nkr + porto
Norge halvr 224:- Nkr + porto
Norge 2 Ar 705:- Nkr + porto

Annonser
Annonsavdelningen
Box 2094
194 02 Upplands Vasby
Tel: 08-710 08 90
Fax: 08-710 08 92
E-mail: annons@alftomelektronik.com

Tryck
NDB-Printing
Zoeterwoude, Nederland 2001
30
ISSN 0280-8765

Denna tidning àr TS-kontrollerad.

AM - motta-
Samtliga artiklar, fotografier, kretskortslay-
gare
outer och annat är copyrightskyddat och Inte alla AM-
fr endast 9terges efter utgivarens
skriftliga tillstând. Detta galler även delar
mottagare är
av materialet. Alt om Elektronik har, sâ skapade lika. Den
lngt som är mojligt, kontrollerat samtliga
byggprojekt. Dock tar vi inget ansvar far mottagare som
fel som ligger utanfär var kontroll. Ej beskrivs här är defiriftivt inte en sâdan som du hittar
helter tar vi ansvar far byggen som vara
lasare utfär. i en billighetsaffar. Omrâdet är inte begransat till
mellan och langvagsbanden, utan gâr ända ner till de
Copyright: Segment By.
(Beek. the Nederlands) 2001 extremt laga frekvenserna. Detta öppnar for nya
P0. Box 75 majligheter.
6190 AB Beek (L), The Nederlands
ALLT OM ELEKTRONIK nr. 205
0
ARGANGI9 NUMMER2/2001 INNEHALL
Omvandlare: MIDI till spanning 10 Experimentkort for PCI-
Aven om MIDI (Musical Instrument Digital Interface) bussen (I)
fran början utvecklades fOr att styra musikinstrument, Utveckla dma egna projekt for
s'kan det ocks användas fOr mânga andra ändamI. I PCI-bussen med detta kort

den krets vi presenterar här används MIDI-signaler for

24 Fartkontrollen Duett (2)
att ställa in ett antal likspanningar (DC). Upp till 16
Nu bygger vi fardigt projektet
utgngsspanningar kan justeras oberoende av varan-
d ra. 30 AM-mottagare
FrOn 0 till 1.8 MHz

42 GBPB
GameBoy Prototyping Board

46 Omvandlare for
MIDI-till-spänning
4nvänd MIDI till annat On musik

16 MCS BASIC-52V1.3
\11~~ Den gamla BASIC-tolken har fOtt en
behOvlig ansikslyftning

20 Design av seriell kringutrust-

ning (6)
Sensorer

52 Uppgradera till 68HC 12

I 6-bitars mikrokontroller
MCS BASIC-52 V1.3 (2)
MCS BASIC-52 tolken, utvecklad av Intel, är fortfarande
mycket popular, men efter femton âr pa marknaden
'

behövs det en ansiktslyftning.

35 Läsarservice

51 Nästa nummer
16
 tvecklingskort for
Pcimbussen (I)
Utlorska PCI-bussen
Av H. Kolter (Kolter Electronic)

Utvecklingen av PCI-baserade expansionskort är ganska komplicerat

och kräver vanligtvis större investeringar i bade tid och pengar innan
man nâr mâlet. Det utvecklingskort for PCI som vi presenterar här är
en betydligt bekvämare lOsning. Dess fOr-konfigurerade PCI-avkodare
och 16 bitars breda databuss, tillsammans med en serie portar, gOr att
du kan koncentra dig pa att utveckla och testa din prototypkrets, utan
att fastna i detaijer angaende PCI-busstandarden.

Peripheral Component Interconnect, eller PCI-
bussen, ax en relativ nykomling när det galler
datonnterface, men den hMler snabbt pa att
ersätta den äldre, och mer välkanda, ISA-bus-
sen. En attraktiv egenskap far utvecklare av
kringutrustning är att denna buss inte bara
används med IBM-kompatibla PC-datorer,
utan ocksâ med arbetsstationer och Apple
Macintosh system. I grunden ax interfacet en
Kortet omfattar:
- 32-bitars PCI-kontroller implementerad
med ispISI
- 16 baars användannterface likande ISA-
bussen
- Atkomlig avkodare GAL22V 10 (Synario)
- Stor 2.54-mm maths med genomplaterade
hi
- DC/DC omvandlare +1- IS volt
- Lampligt for utveckling av digitala och
analoga kretsar.
- Valbar Product ID
- 8/16 bitars buss med CS-signaler
mycket kraftfull multiplexad 32/64 bi-
tar bred adress/databuss. Ett av ma-
len vid utvecklingen av bussen vax
att den inte skulle bli förâldrad I stort
sett Over natten, utan fortfarande an-
vändas efter det att mânga proces-
sorgenerationer kommit och gâtt.
PCI-bussen är oberoende av system-
processom och ax nännast att betrak-
ta som en i stort sett fristâende sys-
tembuss som har en relativt hag da-
taoverfaringshastighet.
Moderna moderkort far PC har inte
langre nâgra expansionskontakter for
ISA utan enbart fOr PCI. Nackdelen
fOr en konstruktär av ett instickskort
(plug-in) ax att designprocessen ax
ganska komplex. Det ax inte langre
mojligt att piilra med kortslutnings-
byglar (sâ kallade jumprax) utan kor-
tet konfigureras helt via mjukvara.
PCI-kortet har sitt eget operativ-sys-
tern, som initialiseras genom att
skriva till de interna registren via
PCI-interfacet. PCI-BIOS känner av
alla de PCI-kort som ax anslutna till
datorn och kornmer att initialisera
dem under set-up proceduren for BI-
OS. Sâ fort kortet har konfigurerats
under BIOS tiildelas det en âtkomst-
adress (accessadress). Dot firms olika
PCI-rutiner som gar att derma infor-
mation kan läsas eller ändxas.
PCI-kontroller
och Vendor ID
Den centrala kärnan i ett PCI expan-
sionskort ax PCI-avkodaren eller kon-
trollerchipet. Detta chip bildar Ian-
ken mellan datorns PCI-buss och
den krets du har utvecklat. De fiesta
kommersiella kontrollerchips far PCI
som firms pa marknaden ax inte bara
mycket komplexa (och dyra), utan de
Ox ocksa ganska otympliga bestar p&
grund av de stora kapslingarna. For
vârt PCI-experimentkort i detta pro-
jekt har PCI-kontrollern implemente-
rats i ett ispLSI1032 programmerbart

6 AlIt om Elektronik 2/2001

 \ -- -
:-
7 /1

chip fran Lattice. Denna lasning ãr Tekniska data

mte den optimala for alla PCI-appli- Digital utgng: I xTTLnivâ(0/+5V)
Arbetssatt (mod): TTL UT portpolling,
kationer, den utvecklades for att an-
eller programstyrd
vändas med aktuella 16 bitars ISA-
PCI-avkodai-e: I x ispLSl 1032E (Lattice)
applikationer. Avkodaren (dekodern)
Vendor-ID: KOLTEROxIOOI
ar avsedd att anvandas far de lang-
Product-ID: KOLTER OxOO 17 (justerbar)
samma och medeisnabba datahas-
Adressering: variabel, PNP (Plug and Play)
tigheterna i PCI-specifilcationen, lag-
Buss: 32/64 bitars PCI
re eller lika med 33 MHz, och stödja
Anvandarinterface: 8/16 bit
specifikationerna 2.1 och 2.2 for PC-
Kontakter:
ISIG-gruppen hos PC98 och PC99
37-stifts sub-D kontakt (K4), kontakt p& fästvinkel
specifikationen. PCISIG-gruppen är
Stiftlister for virning:
ocksa ansvarig far tilidelningen av
I x 9 stift (0), ± IS V. AGND och +5 V. GND, stromforsorjning fOr analoga experimen-
en unik VID-kod (Vendor Identity) till
tkomponenter
varje tiliverkare av PCI-kompatibla
I x 6 stift (K8), interrupt select
produkter och ocksâ en komponent-
2 x 17 stifts (KS), patchstift fOr utg.ngskontakt. (se figurerna I och 5)
kod (Device ID) for vane typ av PCI- I x 3 stift (K6), ej definierad. Lamplig fOr applikationsspecifika prototypsignaler.
produict som derma tillverkare produ- I x 6 stift (K 10), 3-pol stromfOroslrjning +5 V. GND, for digitala experimentkretsar.
cerar. Dessa koder, tilisammans med I x 16 stift (K3). databuss
information om kortets I/O och mm- I x 16 stift (K2), I/O-buss
nesadressomrâde firms i en 64-byte Dimensioner:
informationsheader som är lagrat pa 95 x 215 mm (kortstorlek utan fastsattningsvinkel)
kortet. Denna information läses av Temperaturomrade 0-70 °C typiskt. (kontinuerlig funktion)
PCI-BIOS varje gang som datorn Lagringstemperatur —20 till +85 °C
startas om.

2/2001 Alit om Elektronik

Kortegenskaper
GND
vcc 37-way sub-I) socket
IJtvecklingskortet for PCI har ett omrâde med r34
LED
genompläterade hal med 87 x 37 lödpunkter 00000000000000000

(minus 46 x 21 for PCI-dekodern). Denna ex- U _

- _;: , U? woefr,ad winng
perimentyta är ett mycket bra utrymme att - - - -
CkKk
0000 000 00000O00=
snabbt och enkelt placera Ut h&rdvaran for Powa IDisoal P00w .f 16 DO .015 rio PSI OUT

din specifika PCI-applikation, till exempel add,ess d00000,

A/D eller D/A-omvandlare, I/O-kretsar med GAL 22V10

TTL, eller far mer allmangiltiga interface. Det PCI Target Budge
firms ocksâ en stramfarsOzjning pa ± 15 V fran
en separat DC/DC-omvandlare pa kortet och 1
en 16-bitars databuss tilisammans med en
sene portadresser ser till att du kommer at
I
PCI PLD Core
16 bit USER Bus
A'4
PC,
IPClAJE.
kie
IPCI
RESET

00.D15,
IspLSII032E
din hârdvara pa snabbare tid an 90 ns. Alla 100.1 1_pcicSi-I
nodvandiga komponenter firms pa kortet och 1- -

ar konfigurerade att overfora data till och fr&n

ISTM1
II TCB
I
PCI-bussen.
Konfigurationen av kortadresserna sker auto-
_3
I
matiskt med PnP (Plug-and-Play). PCI-verk- II UIF
4:1 32 bit
I
tyg som körs under Windows 95/98/NT och Bus MUX
2000 gär att kortets I/O-adressomrade kan DEC
I
bestämmas. Det behövs ingen ytterligare mi-
tialisering av komponenterna fOr att kunna rMi I

skriva till och läsa fr.n kortet pa registernivâ. I J LI lAo A3l

PCWSER-Intecfe

CB:ET ,cBE3t FRAMEWERR t

-

Själva kretsen I
L -------------------
PCI BUS

En snabb titt pa blockschemat i figur 1 visar

att experimentkortet for PCI bestar av fyra F PCI SLOT

huvuddelar:
ICI: PCI-bussens adapterchip av typ Figur I. ôversikt av funktionsblocken hos PCI-utvecklingskortet. En
ISPLSI1032 med ID-switch. forklaring av forkortningarna visas i rutan nedan.

Förkortningar använda i blockschemat

PC[/USER Interface: Bussinterface med dubbelriktad port och bussdrivare for signalerna CLK, System Pin, Adress/datastift. CBE och
andra interfacekontrollsytift tillsammans med felmeddelande stift.
STM, DEC och CFG-ID: STM star for State Machine, denna laser Ut informationen till PCI-bussen Over 4:1 32-bitars multiplexern for alla
de 64 byten hos CFGregistren dat- det kommer en fOrfrâgan fran PCI BIOS, dvs nkr datorn startas. CFG-registret är'fOr-kopplat'.
lngängarna for Produkt-ID IDO, ID och 1D2 tillâter val av ett av atta ID. Vendor ID är forprogrammerat och inte valbart.
UIF och Bus-MUX: Bussdrivare och Turnaround genereras har fOr PC(-malet. Bussens multiplexer koordinerar adress och data i bada
riktningarna. Samtliga las och skrivinstruktioner används i deta interface.
TCB: Timing Correction Block genererar fOrdefinierade buss-cykler s/s air anvandabuissen körs med exakt timing. Detta block är nod-
vandigt fOr art kunna använda moderkort med olika busshastigheter.
PGM: Programming Interface fOr ispLSl chip (inte fritt atkompligt).
ALE: Address Latch Enable, switchar den multiplexade användarbussen mellan adress och data.
DO - DI 5: I 6-bitars bred databuss. Data latchas (lases) med ALE och CSL/CSH.
Al - A7: Adresslinjer som används for att generera minnesmappade chip select. Adresslinje A0 används inte (avkoddas fran CSL och
CSH). Andreslinje Al används inte heller. Endast de lagre 16 bitarna hos 32-bitars dataordet kan avkodas.
RW: Användares Bus Signal Read/Write: for avkodning av Ns och skrivcyklerna far 1/0-timingen.
CSL / CSH: Chip Select Low och Chip Select High signalen. Nat- en 8-bitars utgang eller ingang utfOrs kommer CSL att vara aktiv när de
Iagre 8 bitarna hos I 6-bitars dataordet används och CSH när de hOgre 8 bitarna används. Om en I 6-bitars instruktion används at
bada linjerna aktiva sa att en I 6-bitars ord kan lasas eller skrivas under en period (cykel). Det är aIltid de lagre 16 bitarna hos ett 32-
bitars dataord som avkodas.
RESET: Nat denna linje aktiveras tvingas chipet in i sin in itialiseringskonfigu ration.

Alit om Elektronik 2/2001

 1C2: adressavkodare av typ GAL gar (RFI, Radio Frequency Interfe- mentyta. K4 är en kontakt av typ D-sub far
22V10. rence). anslutning till extema signaler. Om vi flu tittar
1C4: DC/DC spanningsomvand- K2 till K10: Dessa rader med stift- pa kretsschemat (figur 2) och krets-kortslay-
lare tillsammans med dämpnings- lister och kontalcter kan anvandas for outen (figur 3) sâ ser du att de mer komplexa
komponenter for hOgfrekvensstarnin- kopplingstrêdar till kortets expen- funictionerna i kretsen utfärs av Id, det for-

KI PCI 8)0* ai Ia 00n

Al
*036 2*
7032
• 2 103 02 ClOt 3 27 M 1$ £03fll.,P0-Att I
I080L 21 70 *02401 0 0,23C
123
-100 *00 25 02
''"-- 3IS 32
4021_ 02
AS .12 .12 *00 21 12 *00 03 4 71 C
U 21 402 4038 64 03
MS •IV *031 P0.CI$../131.Dl $ 1C2 20
410 4037 12 IS
MS : MS *030 33 PCI-CSo,.fl..._08 '
46
•, : MS Cm S 0610
, 006 0035
75 oo.A)\pcI.fv 7
7
GAL
05
04
AIL
*10
*402.00
010
4016 34
808 4040
78 o,Akpo-co* , II
22V10
07
,7
VCC419/323) 8.3.n.d 21 *0$$I AC
All Ill Vol 404' Cl It OS16
#016 70
Al2 C=1 077 11010 40 11$ 00
CM 0582 _________ III
A13 1 073 11011 11043 070

All
N09..o21 o...nd
" "'A"!
*07
3*
(1Q12 (1044
80 05
4' ROT.OUT 13 72

I
So

01.6410
YCC)1273V3) CLII 002SEL41
MIS
M ., 13

__ + P021
5005
46
45
vo Is
opL
09 1 70014,
(5909339CC 410 17 41349
700
*021 , 020
827
*031
*015 II
4078 7050
0l2j
70 8. 704 * II
*27 *061 6
372 *020 40 19 $057
' I
£22 Sn CISOl
47020 4052
0l3j
1
CO *078 *077
_
823 *077 *034 50
11021 0053 I
__ • 024 800 8013 81
0052
•
°'5 P
2. • 03
*25
*26
Cm *034 .303
021
we 01003
8072
8075
12
So
70
II P0RWJ1ft1
I
10171. W
027 800 *030 14 72 *DSIJW1_30
82$ _
AM
___ H.L. *00 56 3 *C30/10$
829 : *061
529 *031 AN 56
vo 27 19
14
II *021 jI..08
535 *010 010110 *7 _______________________
VO 21 7021
037
8017
407
808
IS
2157
.062
78
Il
*077

*00j.,39
r
l$
*32
*33
*076 *057
00
033 010(2 ADS
0*
so So
w 7031 .063IS
am
835 _ go, Cm 830 *01 1541107 21
00
20 01.0410
' .303
3SPHOOK S2 DI .0
*37 837 050051. 0(41100 44
*000.057

SOOOW
83 ...392
p *0384*
- 534 510001.0 SI
90*
01.53 73
*2 013
p
•' SW0 *760 6471
K8*
*40 ____ 545 410217 4110(7 $4 1.0l5V
*47 24 2$PREIJ
MS .33 IS
*42 _ 822 0544 K4
P811 •3V3
*44
*011
.293 1 8' ,5V A. F
.I
7.4$ 824
*47
*077 *032
047 8013 '
A41 046 *070 P0*0 I 7 03

Ass C3 ADS WSE.= IM, P007

P0*2 I 0 702
159*0
*53
*005 *07 -$4
063
8007
*04 ___ 054
435 . . . 046 405 ,5V Cl Cl C3 Cl
*41
07*3 *00 K7 4 G)
847 0(41000 2
*03
866 *0' 10 p1'
*04
800
(04154007 'Ip I
200(591393) (19739339CC ED 559
*41107.5
ol
81p 0.I.7.
847
Sv 051 ..
All
*59 • : .59
'82 owns 07, KS
2 *0

9177 1710 0 10 I
12.J

•5V lo oJ-" I I
14 1 lS4p cl3* 5T3$-,5725 111p I
+
I 1
C13 .I6V ()-. III 0T24 ,,, $T27 191
p I
IC4
______
ST" 25
0 n 8726
I I
JCI7 I NUHOSI OS I oo.T fl0T27 27 20 5315 ,,0T2e "1
I
.4.406*3 5T 21 25 30 ST20 ..,j,,. $l30
I 1
T001. I occc 31 p 32 5T32 0Y31 10
p I
0153
37 p1
1 335
_____ /73*
.0 .0001 + .isv
!—LJTo 061 ____
.52 070009.77

Figur 2. Kretsschemat for PCI-kortet. Den största delen av kretsen, PCI-bryggan som Iänkar PCI-bussen till kret-
sarna pa experimentytan, är implementerad i ispLSl-chipet.

2/2001 Alit om Elektronik 9

 oEjJo 0C000000000000
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
00000000000000000000000000000000000000000000000000
1 0000 0 0000000000000000000000000000000 000000000000000000000000 000
000000000000000000000 00000000 0000 0 00 0 00 0 00000 0000 00000000000000

O 00000000000 000 0 0000000 0 000 0000 00000000000000000000 0000000000000

00000000 0000 00 0 0 00000000000000000000000000000000000 0000 000 0 0000
Ce oo000000000O0000000000000000000000000000000000000000000000000
_____ 0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
V 0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
CO
V 0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
40 Ca OCw 0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
4000 IDGM 0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
goCM 10 CS _ 00000000000
IDCo X3 CM K9 KIO 00000000000

j00000j I0000000000000000) 1000000) :: ::

V:
40 ::
K3
db
II& I0Ip(5 11 0000000000
I Cil Si
IIV 101
I I I I CS 0 I-I
IIV I 101 0000000000
CS K4 'D Ca hi H I lol I I - 101
V 0000000000
CS
C,
M CM
M at HHHKSIg I £
l-I N
o
101 0000000000
101 0000000000
lol C? C7
V 101 0000e00000
V C)4 [2.] K2 101 j00000000000
C13 0(10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
V
101 100000000000
K6 101 l00000000000
I 1 0 100000000000
0 c4 _ Q 0110
E
:( ) 5I°Iloe000000000
OAN 10 1 l00000000000
1C4 9çIJo 1 0 1 lo 0000000000
' ?4J.1N L2J) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
;; t E
:IIII:
: 00000000000
C12 ) 00000000000

P
"i1111 gi 1
000000 --
00000000000
00000000000
°
00 -0-0-0-0 -0 -0 - 101 00000000000
000
Li 00 000 00000000 00 0
00000000000
0 00 00
I 0000000000 a )
00 0.I:0000000000 00 ) /
0 00000000000 0_
I ' 0\IiI 00000000000
___\. ,,0 00000000000
/ 00 000000000
Ioo L ° 00 000000000
I 0 00 00 : UIII\
0
000 000000000
I 6000L0 I 0 UII_ \J 00000000000
10 0 0000A : 00000000000
0
00000000000
00000000000
00
00000000000
00000000000
Ona 00000000000
- 00000000000
00000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000

O 000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000

Figur 3. Kretskortslayouten och komporieritplaceringen.

programmerade LSI-chipet ispLSI1032 fr&n detta schema lämnas i en särskild är VID far Kolter Electronic i Tysk-

Lattice. textruta. land och kan användas for alla de

Blockschemat for PCI-kortet visas i figur 1. Den Vendor ID-kod som namndes ti- applikationer i vilket ispLSI-chipet

IC1 visas bar som 'PCI target bridge'. En färk- digare ax farprogrammerad i ICI och fran Kolter utnyttjas.

laring till de färkortningar som anvânds i har i detta fall värdet OxlOOl. Detta IC 1 bildar bran mellan datorns PCI-

10 MI om Elektronik 2/2001
 I1
0 0 000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000

000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
oo___ O 000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000
CM 00000000000
go ce
000a:: o:o::000
00000000000
63 63 CS
00000000000
::QoQ
co 00000000000
ce so 00 000 ________________________ 00000000000
0000000000
Z
00 1100000000000
00
do
to CM

(:1
0 O\000O___\\
40 CM jI II 00000000000
a) CM 40 CM 00000000000
K) 40 CO 00000000000
0 0 00000000000

L
o 0 0
CO
eIII1€, 00000000000
00000000000
0
0000000000
0 I00000000000
0 0
0 0
: 00000000000
0 00000000000
o0 \__ 0 0 00000000000
as 00000000000

i 11111 I I i1
0 00000000000

liii I liii

KOMPONENTLISTA 1C3 = oscillatormodul i 8-bens DIL-

kapsel (Se text) 32-bitars bredd är tyvärr inte mojligt med
Motstând: iC4 = NMH05 15S (se text) derma LSI.
RI,R4= lkQ DIP-switchen Si har tvâ funktioner. Med den
R2 = 22kQ Ovrigt:
fjärde av de fyra omkopplarna, S1-4, kan du
R3 = 3kQ9 KI = Kantkontakt far PCI-bussen
K2,K3 = I 6-stift SIL-stiftlist switcha mellan PCI-specifikationern 2.1 och
R5,R6 = motstãndsnät 8 x I OkQ
K4 = 37-pol sub-D sockel 2.2, medan du kan ändra Device-ID med om-
Kondensatorer: KS = 34-stifts boxheader eller stift- kopplarna Si-I, S1-2 och S1-3 (figur 4). Pa
CI-05,CI0,CI I,03,04 = IO0nF header detta satt kan flera PCI-experimentkort plug-
C6,C7 = IOOpF 16V K6 = ej m onte rad* gas in pa samma PCI-buss och styrmjuk-
C8,C9 = IOnF K7 = ej monterad varan kan skilja vane kort at med hjälp av
C12 = 2201U 16V K8, K9,K 10 = 6-stifts stiftheadetr dess Vendor-ID. Device-ID och kontakt (slot)
S = 4-po1 DIP-switch nummer.
Spolar: Kretskort 010009-I * 1C2 är en programmerad sa kallad gate ar -
LI ,L2,1_3 = 2iH7 (se text) ray' inneh&llande en adressavkodare som
For programmerade kontroller,
producerar fyra CS-utgangar (Chip Select),
H alvI e dare: GALs och kretskort, se Läsarservice
DI = LED eller vr hemsida pi http://www.all- CSi, CS2, CS3 och CS4 samt genererar en RD
ICI = ispLSIIO32 (ordernummer tomelektronik.com och en WR-signal tilisammans med tre avko-
OIOOO94I)* Se text dare for adresslinjer, ADR2, ADR3 och ADR4.
1C2 = GAL22VI0 (ordernummer En 1-bits digital utgâng ger ocksa en indiker-
OIOOO942)* ing pa att kretsen arbetar korrekt genom att
den tänder LED Di via motstândet R4. Han är
det viktigt att notera, att nan chip select CSi
och CS3 är aktiva sâ sker dataover-foringen
over databusstiften D0-D7. Nan C52 och CS4
är aktiva sker dataoverfo ring en via D8-D15.
När en 16-bitars overfOring sker är CSi, CS3
och CS2, CS4 aktiva.
Programmeningsdata for GALen firms till
buss och den 16 bitar breda bussen hastigheten for data kommen att gänglig gratis och visas i figur 5. GAL-list-
pa vart experimentkort. Om din app- halveras, men detta an ofta inte nâ- ningen firms ocksâ i en av de filer som kan
likation barn behöver en 8-bitarsbuss got viktigt krav och den kan vara laddas ner fran var hemsida http://www. ail-
s& är det bara att lämna de övriga 8 fullt tillracklig i alla fall fOr din app- tomelektronik.com under Download. Med
bussbitarna oanvända. OverfOrings- likation. Att expandera bussen till hjälp av denna information är det mOjligt att

2/2001 Alit om Elektronik 11


ON____
'3
12
010009-14
Figur 4. Välj Product ID med DIL-switch
(exemplet visar 17 hex).
ändra chip select eller att generera nya I/O-
signaler fOr dma egna applikationer eller
sarskilda processorstyrsignaler.
Programmeringsverktygen far Lattice GAL
firms att hämta pa Internet. Om du avser att
omdesigna adressavkodaren sa skall du
tänka pa att endast hälften av de 256 adres-
serna används eftersom vi endast använder
16 av de 32 tillgängllga bitarna. Ma adresser
med adressbit Al satt till en 1' är ogiltiga.
Ytterligare egenskaper
FOrutom de grund-IC som at nOdvandiga for
att PCI-interfacet skall fungera sa firms det
ocksa nagra fOrkopplade' IC-positioner pa
kretskortet for ytterligare IC-kretsar som kan
vara användbara vid prototyping.
Komponenterna RI, R2 samt 06, 07 kan mon-
teras far att bygga en reset-krets i en av tva
varianter. Antingen aktivt-Lâg eller aktivt-
Hog reset. Om du monterar Ri, R2 och C7 far
du en aktiv-Hog resetsignal vid RST-OUT
stiftet, medan Ri, R2 och C6 get en alctivt-Lag
resetsignal. I detta fail är R2 1 kil och R2 22
kQ Notera att du skail montera antingen C6
eller 07, men inte bada.
I positionen for 103 kan du sätta in ett Mock-
generatorchip och i positionen fOr 1C4 en
DC/DC-omvandlare av typ NMH 0512S eller
NMH 0515S for att generera antingen ± 12 V
eller ± 15 V. Dessa matningsspanningar är de
mest användbara när man experimenterar
med analoga komponenter.
Kondensatorerna ClO till 014 och spolama Li
och L2 filtrerar bort otrevliga spikar pa mat-
ningsspänningen.
Om du placerar kortslutningsbyglar Over
stiften pa K7 kan du aktivera modet In Cir-
cuit Programming' av LSI, IC1. Detta àr i
huvudsak avsett som en hjalp vid utveck-lin-
gen av LSI. De av er som inte känner till
dessa egenskaper hos detta LSI rader vi att
12
inte använda K7. Annars loper du
risken att PCI-kortet inte längre
fungerar.
Att bygga dma egna kret-
sar
När du konstruerar egna kretsar pa
kortets experimentyta sa är det mOj-
ligt att använda IC-kretsar ur fa-mil-
jerna 74ALS, 74ACT, 74AHC eller
74F. 74HCT-familjen har en switch-
ningshastighet som ligger precis pa
gränsen fOr att vara acceptabel när
den används med PCI-kortet och vi
kan inte garantera att hardvaran fun-
gerar tfflforlitligt med dessa kretsar.
Vi byggde en testkrets med HCT -
komponenter och när dessa byttes Ut
mot HCT-kretsar fran en annan
tiliverkare slutade kretsen att funge-
ía. Med tanke pa tillfarlitligheten är
det inte tillrâdligt att inicludera HCT-
kretsar i de konstruktioner du byg-
get pa expenmentkortet.
Om du 'interfacar' till nagon av PCI-
bussignalerna sa är det viktigt att
notera att specifikationen fOr denna
buss tillater maximalt en TTL-belast-
ning pa vane PCI-bussignal med en
maximal ledningskapacitans pa 10
pE Detta betyder att, bortsett fran
PCI-dekoderchipet, sa àrdet inte
majligt att gära nagra ytterligare
anslutningar till PCI-busskontakten.
Om PCI-avkodningschipet IC1 an-
vänds i nagon annan utvecklings-
krets at det viktigt att layouten fOr
kopparbanorna till detta chip är
densamma som i detta experiment-
kort. Andringar av layouten eller
längden pa banorna kan orsaka ti-
mingproblem i PCI-avkodarchipet.
En 16-bitars databuss hat lagts till
fOr kretsexpansion.
Mjukvarudrivare
Drivrutinen for PCI-experimentkortet
Tabell I
Utgngar fran den adress-
avkodare som implementerats i
GAL IC2
CSI Bas +0
CS2 Bas +l
CS3 Bas +4
CS4 Bas +5
kan laddas ner frk var hemsida vid
Den ligger under DownloadlNuxnmer
2/2001. FOrutom dnivrutinerna firms
det ocksa programexempel tilisam-
mans med deras källkoder som kan
kOras under DOS, Windows 9x, Win-
dows 2000/NT och Linux. Denna
mjukvara firms ocksa tillgänglig pa
en CD-ROM 'PC Card Software CD'
fran Kolter Electronics. P& CDn firms
ocksa sharewareprogram, demos,
datablad, dokumentation for PCI-
kort samt användbara Internetlän-
kar.
Anvãndning med DOS
For att kOra PCI-kortet pa en PC med
DOS an det inte nOdvandigt att lagga
till nagra drivrutiner i CONFIG.SYS
eller AUTOEXEC.BAT. DOS-mjulcvara
far direkt tiilgâng till haidvaran med
hjãlp av assemblerinstruktionerna IN
och OUT.
PCIVIEW
Detta DOS-program visar alla de
installerade PCI-busskomponenterna
tillsammans med information som
visar varje Vendor ID och Device ID.
Det visar ocksa (sa langt det an
mOjligt) tillverkarens namn och en
beskrivning av alla enheter som an-
vänds pa kortet. En viktig egenskap
hos detta program är att det visar
basadressen pa det kort som an-slu-
tits till PCI-bussen. Med denna infor-
mation kan du bestämma kortets I/O-
adress och använda detta värde i din
egen mjukvara fOr att skriva till och
läsa fran PCI-kortet.
En viktig punkt att hâlla Ogonen pa
han ar att kortets adresstilldelning
kan ändras automatiskt om det sker
en fOrändring i PCI-systemet, till
exempel vid installation av nya kom-
ponenter eller om du tar bort hard-
vara. I dessa fall maste du ocksa and-
ra den motsvarande adressen i din
egen mjukvara.
Att använda PCI-kortets basadress i
ditt program är den mest direkta me-
toden att programmera kortet, även
om det betyder att det fardiga pro-
grammet inte àr flyttbart, dvs det fun-
gerar enbart i derma miljO och inte i
nagon annan PC eller om andringar
gOrs i hardvaran. FOr att f& program-
met flyttbart ar det nOdvandigt att
anvOnda PCI-funktionerna i PC BIOS
eftersom DOS inte han nagot PCI
AlIt om Elektronik 2/2001
Applications Programming Interface,
API.

PCI_ADR
Detta program iiknar PCIVIEW, men
visar endast information om PCI-en-
heter med Koiter Electronics Vendor
ID, inldusiver detta PCI experiment-
kort,

Användning med Win-

Product ID switch
dows 95/98/NT
Instaliationen av experimentkortet
fOr PCI ar lika enkelt som installa-tio-
nen av vilket annat kort som heist
00e Doe C
under Windows 95/98. När du mon- for analogue 00 000C
oee0ooC
terat kortet i din dator kommer Win- supply voltage 00000 C
oc

dows att hitta det nästa gang du

startar datorn. Du Mr ett medde- PCI decoder
lande att ny hârdvara har hittats och
du ombeds att installera drivrutin. K8: interrupt
Supplyvoltage filter connections
Nu skali du referera till filen
';.::•:F (Se avsnittet ang&ende dri-
vare). Windows tittar flu efter fileri K5: 34-pin header K7: programming
och installerar driv- for user-defined plug (optional)
rutinen. När datorn startas om igen wiring of 37-way
konmier experimentkortet att instal- sub-D socket
(only pins 1, 2, 20 and
leras. 21 are pre-wired) DC-DC converter

HWT
Hardware Test Program, HW'E ax ett
PCI diagnosprogram som körs under
Windows. Förutom tillverkarens Ven-
dor ID och utrustningens Device ID
visas ocksâ kortets 1/0-basadress.
Den visade basadressen har Okats
med ett, sa att, till exempei, en ad-
ress som visas som E001 egentligen
är E000. Adressutrymmet far PCI-
kortet sträcker sig fran denna bas-
adress Over ett 256 byte stort omrâ-
de. I vart exempel blir dâ det verkli-
ga adressomradet E000 till EOFF.
Med hjälp av basadressen ax det ma-
jligt att fâ tillgâng till portarna med
8 eller 16-bitars databredd.
Funktionerna Read* 106 och Wri-
te * 106 är inkiuderade och kari an-
vändas for att bestämma det maxi-
mala dataflOdet genom porten i din
dator. Om du klickar pa derma funk-
tion kommer 1000000 portcykier att
utföras. Genom att mäta tiden far
dessa far du en uppfattning om ge-
nomstranmingshastigheten i ditt
system. Hardvarutabellen är en stan-
dard textifi och kan enkelt utOkas till
dma önskemal.
Med Windows 95/98/ME behöver du
inte nâgon ytterligare registrering for
att använda HW'E alia datafilerna
Test LED
Figur S. Oversikt av stiftlisterna och andra element
kan sparas i viiken underkatalog
som heist. Om du anvdnder Win-
dows NT4/2000 är det nOdvändigt
att kopiera SYS-data till katalogen
c:\Winnt\system32\drivers och se-
dan starta om datorn. HWT kan dâ
startas fran utforskaren.
Programexempel
Detta program, komplett med källko-
den i Delphi, gOr att du snabbt kan
testa den krets du byggt pa PCI-kor-
tets experimentyta. Du kan ocksa
kolla om PCI-kortet sjäivt fungerar, i
sâ fall biinkar test-LEDen pa kortet.
Det finns en NT-drivare for Windows
NT/2000. Detaijer om denna finns vid
webadressen http://www.pci-card .
pa kortet.
corn (se weblänkarna i slutet av derma arti-
kei).
Använda med Linux
Ni som arivänder operativsystemet Linux
finner i aiimänhet att det är enkeit att pro-
grarnmera hârdvarukort som 1/0-kort, A/D
och D/A omvandlare, med hjaip av GNU-C
kompileraren. JämfOrt med operativsysteme
fran MS sã finner du att det inte firms nâgra
gomda adressmekanismer elier nâgra tricks
som normalt är nodvandigt när man arbetar
med programmering av MS-systemet. Linux
operativsystem och Linux applikationsmjuk-
vara är iätt att fâ tag pa och fOr det mesta
gratis. Att programmera i Linux är sa mycket
enklare sâ vem som heist som har kunskaper

2/2001 AlIt om Elektronik 13

i ANSI-C kan gära detta utan problem. In-
struktionerna ltpern och iopl ger pro-gram-
met till&telse att accessa I/O portarna utan
behov av ngra extra devicedrivare eller kryp-
tiska kommandon i kompile-ring-
sprocessen. Programmeringsprocessen
pminner om ANCI-C under DOS men i stäl-
let for endast en 8-bitars dataaccess sâ kan
du nu ocksâ använda 16 eller 32 bitar. FOr att
verkligen flytta data genom portarna firms
instruktioner som outb (value, address)
och inb(address) i katalogen /usr/include/
asm/io.h. Alla dessa instruktioner är inline
makros s& det är bara nodvandigt att in-
clude<asm/io.h>. Inga extra kataloger
behOvs. Kompilering av programmet kan
utfOras med XWPE under KDE eller med gcc
fr&n Linux bash skal. Aridra kompilerare kan
ocksA användas fOr att kompilera koden och
de har i allmänhet faire problem med detta an
kompilerare under andra operativsystem. Ut-
farlig information om anvandningen av Linux
operativsystem firms att ladda ner fran var
hemsida.
Dataöverföring, timing och
adressering
Den andra artikeln i denna serie kommer att
mer i detalj att undersöka haghastighets
14
dataaverfOring, timing och adres-
sering. Vi tittar ocksâ pa BIOS-kon- Leverantör:
figureringen och stifttilldelnin-gen Kolter Electronic,
pa PCI-busskontakten i 5 V och 3,3 P0 Box 1127,
V system. D-50362 Erftstadt,
Tyskiand.
Tel. (+49) 2235 76707,
Litteraturforslag:
Fax (+49) 2235 72048.
PCI Bus Demystified, av Doug Abbott,
LLH Technology Publishing, ISBN I-
878707-54-x.
Weblänkar
Länkar for PCI-experimentkortet och PCI-dekoder:
http://wwwpci-card.com/pcintern . htm
http://www.pci-card.com/neuep.htm#i)roto3
http://www.t)ci-card.com/Proto iT . p df
htt b://www.pci card . com/p~gideko.pdf
-
http:llwww.pci-card.com/pcideko.htm/
http:ljwww.pci-card.com/pciversion.html
htti)://www.pci-card.com/pciboards . htm/
http.IIww-w.rxi-card.com/Hwt.zi
http:llwww.pci-card.com/pci pins. htm
http://www.pci-cord.com/pro3pci.ip
Alit orn Eiektronik 2 2001
MCS BASIC-52 V 1 *3
foryngrng av en popuär tolk

Av H.-J. Bohling och D. Wulf

MCS BASIC-52 tolken, utvecklad av Intel, är

fortfarande mycket popular, men efter femton
âr pa marknaden behövs det en ansiktslyftning.

da mikrokontrollerfamiljen. Tyvärr
kan inte MCS BASIC 1.1 käras direkt
med de snabbaste medlemmarna ur
denna familj. Forfattarna har därför
gjort ett stort antal modifieringar av
källlcoden och komxnit fram med ver-
sion 1.3, med fäljande resultat:

- Tolken har inte längre nâgra kända

software
Before use run A: (B:) J CHECK 1
Vor Gebrauch starten A: (B:) f7 CHECK 2
Staflvoorgebruik
A: (B:) 1 CHECK 3
Coinmencez par faire A: (B:) .7 CHECK 4
felkällor.
- BASIC-52 V1.3 kan programmera
EEPROMs, även när den ax place-
rad i ett externt minne.
- Det nya kommandot 'ERASE' rade-
rar ott EEPROM.
4J
- Maxvärdet far XTAL kan du sättas
41
sâ hogt som 78 MHz, sâ att tolken

r EUXTOR
000121-11
till och med kan kOras pa en Dal-
las 80C320 med 33 MHz!
- En ny resetrutin känner igen baud-
L_ eps no rate och olika typer av kontroller.

_.
copyright ) Segment B V 2001
MCS BASIC-52 V1.O tolken utvecklades un-
der 1985 specieilt for mikrokontroilern 8052-
AH. Med sin kodstorlek p& endast 8 kB fick
den plats i det interna ROMet i denna kon-
troller. Tyvärr har produktionen av 8052-AH
lagts ner. Men tolken ax fortfarande
mycket popular i sin slutliga 'offi-
ciella' version (1.1) trots en del fel.
Idag ax 8052-familjen, med sina man-
ga denvatversioner, den mest använ-
Detta betyder att BASIC-52 V1.3
kan köras pa mânga medlemmar
ur 8052-familjen (80616, 517(A),
528, 535, 537, 575 etc.).
- Den nya OPCODE 43h laser ett var-
de fran argumentstacken in i en
variabel.
- Storleken pa tolken ax fortfarande
bara 8 kB, vilket betyder att den
far plats i en 87C52 med 8 kB in-
ternt EPROM.
Intel har flu slappt tolken som free-
ware. Den kan sâledes hãmtas lag-
ligt fran Internet som en kommen-
terad källkod. Trots kommentarerna
är källkoden into sãrskilt enkel att

16 Ailt om Elektronik 2/2001

läsa och författarna till denna artikel
tvingades anvanda en simulator far
att komma underfund med tolkens
funktioner. Detta är dock ingenting
vi behOver bekymra oss om.
Skräddarsydda förbät-
tringar
Arbetet startade med en omfattande
sokning p Internet efter fOrslag till
forbättringar och felbeskrivningar
som relaterades till MCS BASIC-52.
Tyvärr var den tillgangliga koden
inte relokaliserbar, vilket betyder att
dess instruktioner inte fritt kunde
flyttas runt. Att infoga bara nâgra fâ
extra byte med kod resulterade ome-
delbart i en felaktig funktion. Detta
berodde i huvudsak pa det faktum
att källkoden farms i tvâ separata
filer, en for sjàlva tolken och en an-
nan fOr flyttalsberakningarna. Följ-
aktligen blev den första uppgiften
att slâ ihop de tvâ ifierna till en enda,
gemensam flu. Labels (etiketter) ad-
derades ocksâ till alla icke-eti.ket-ter-
ade absoluta och relativa hopp och
anrop. Vissa delar av källkoden var
kodade som bokstavsdata efter-som
den assembler som anvàndes pa den
tiden inte stodde de nya 8052-
instruktionerna. Bokstavsdata Over-
sattes därefter till motsvarande
mnemonics. En rutin i källkoden
skiljde sig fran den ursprungliga
Intel ROM-koden och ersattes därfOr
med mnemonics motsvarande ROM-
koden. När dessa modifieringar
gjorts blev koden relokerbar sâ att
ett antal ORG-anvisningar, speciellt
de som lärikade ihop tolken och flyt-
punktskoden, kunde elimineras. Den
primara vinsten var dock art det
nesutrymme som sparades in tack " Terminal MCS-51
vare fOrbattringarna nu kunde
användas fOr ytterligare felkorn-ger-
ing. Men det âtervunna minnes-
utrymmet var fortfarande fOr litet fOr
att alla felkorrigeringar skulle fâ
plats i koden. FOljaktligen blev man
tvungna att radera 'ego' medde-lan-
det fran Intelprogrammeraren J.
Katausky. Bit 40h i det interna bit-
adresserbara minnet kunde därmed
frigOras och användes fOr att detek-
tera en multiplikations-underrun.
Detta hade tidigare inte hanterats
korrekt. Redan 1993 skrev D. Karman
version 1.2 av tolken fOr en 8031-kon-
troller och i denna process eh-miner-
ade han tv& kända fel sâ att:
2/2001 AlIt om Elektronik
- en BASIC Autostart EPROM kunde förse färfattarna med kãllkoden for dessa fOr-
arbeta tillsammans med komman- bättringar.
doexpansioner och
- variabelnamn med F kunde an- EPROM-programmering
vandas utan hinder.
Dan Karmann var vanlig nog att Tyvärr kan inte, MCS BASIC-52 V1.1 pro-
..
Att ko ra BASIC-52 VI. 3 pa
Alit om Elektroniks kort
Hrdvarukraven fOr att kOra BASIC-52 pa 800537 eller '537-Lite' korten har beskrivits i
atikein 'Basic-537' i nummer 2 avAilt om Elektronik 2000. Informationen i den artikein galler
speciellt V1.3 med foljande undantag:
- Det är inte Iangre nodvändigt att ange värdet fOr MTOP manuellt, eftersom VI .3
automatiskt detekterar hur mycket RAM som finns tillgangligt.
- BASIC-52 V1.3 känner automatiskt igen den baudrate som används och ett mellanslag-
stecken m.ste därfOr sändas till kortet efter en omstart!
Den 80C32 styrdator som vi beskrev i nummer 2 och 3/1998 av Alit om Eiektronik kan
användas med BASIC-52 VI.3, inklusive anvandningen av Dallas 80C320 'Speed it pP'.
Dallaskontrollern är hârdvaru och mjukvarukompatibel med 8052. Processordesignen är
emellertid helt ny och det tar endast fyra klockcykler att exekvera en instruktion i stället
fOr 12. Den kan kOras med klockfrekvenser upp till 33 MHz. FOr art modifiera kortet fOr
denna kontroller kan du ersatta kristallen med en pa 22.118400 MHz och den resulter-
ade processorhastigheten kommer att bli ungefär sex ganger snabbare an med en vanlig
80C32. Kontrollern kan hantera 33 MHz, men detta är inte mojligt här, delvis pa grund
av det inte finns sa snabba EPROM (vilka dâ skulle behova en accesstid p
40 ns) och delvis pa grund av art det inte finns nagon lamplig kristall tillganglig. Av
tekniska skal tillverkas 'grund'kristaller endast for frekvenser upp till ca 22 MHz. Ovan-
fOr denna frekvens används Overtonskristaller, med ett supplementärt resonans-filter
som tvingar kristallen art svanga vid en harmonisk frekvens. Aven vid 22 MHz m.ste du
anvanda tillrackligt snabba programminnen (70 ns) for tolken. Dataminnet kan bestyckas
med komponenter som har en standard accesstid pa ISO ns, eftersom kontrollern
automatiskt lagger in vantetider när den accessar dataminnet. De tva TTL-IC (74HC573
och 74HC00) skall ersättas med snabba 74AC eller 74F typer. En 28C64 kan anvandas
for EEPROMet (105 pa kretskortet). Du maste dock forst kapa anslutningarna mellan
+5 V och benen I och 27 pa hâllaren for EEPROMet. Ben I kan Iämnas oppet men ben
27 m.ste anslutas till IWR-signalen fran kontrollern (ben 27 pa 10).
Om du beställer BASIC-52 VI .3 fran var Läsarservice pa diskett (ordernummer 000121-
II), far du ocksa en hel uppsattning av den den senaste versionen av Terminal MCS-5 I.
Detta är ett terminalemulatorprogram for DOS-datorer, som naturligtvis ocksa kan kOras
under DOS-fOnstret i Windows. Terminal MCS-5 I har skrivits for art kompensera de kända
svagheterna i BASIC-52. sa har, till exempel, BASIC-52 inte nagot RENUMBER-kommando
for omnumrering av kommandoraderna i BASIC och det har ocksa mycket begransade
funktioner for redigering av BASIC-program. De funktioner som ges av Terminal MSC-5 I
inkluderar fOljande:
- enkelt art ladda och spara BASIC-52 program,
- omnumrering i BASIC-52 program,
- integrerad radredigerare for BASIC-52 kommandorader,
- vilken ASCII-redigerare som heist kan länkas in.
En shareware version av Terminal MCS-5 I kan ocksa laddas ner gratis fran var websida vid
hup:I/www.oiltomelektronik.com . Sharewareversionen är fuilt fungerande, och inte tidsbe-
gränsad, men du kan inte omnumrera programrader I BASIC med den.
17
 grammera ett EPROM när den körs
4 REM ******************************************************
fran ett externt minne. De f6r-bät-
5 p4 * Program for controlling AID converter in 80535/537 * tringar som gjorts for att âtgarda
6 REM detta baseras pa ett farslg som R.
10 RANGE=5 : REM Controller reference voltage Skowronek gjorde 1996.
20 ADCO=OD8H : REM Register to check A/D state etc. BASIC-52 V1.3 kan direkt program-
30 ADDAT=OD9H : REM Register for measurement output merare hardvaru-EEPROM med hjälp
40 DAPR=ODAH : av kommandonaPROG(1-6)' och
REM Register for meas. range and start
'PGM', även när den körs fran ett ex-
50 RDSFR (ADCO)BUSY : REM Read other function bits
60 BUSY=BUSY.1ND.0C0H : REM Isolate function bits
till pa samma sätt som RAM, men
70 WRSFR (ADCO)BUSY : REM Pick measurement input 0 (Port 7.0)
med en lãmpligt lãngre periodtid.
80 WRSFR (DAPR) 0 : REM Start measurement in highest meas. range Med denna färaridring behOvs port-
90 RDSFR (ADCO)BUSY : REM Read AiD converter state pirmarna 1.3 (ALEDIS), 1.4 (PRGPLS)
10 IF (BUSY.AND.020H)>0 THEN GOTO 90 : REM wait if busy oco 1.5 (PRGEN) samt bit 15h
110 RDSFR (ADDAT) VOLTAGE : REM Read measurement value (INTELB) i det interna minnet samt
120 PRINT'Voltage on Input 0 equals:', minnesplatserna 12Ah och 12Bh i ex-
130 PRINT VOLTAGE*RANGE/256,V01V : REM Adapt value to meas. range terflt PAM intelängre,utankanfritt
140 PRINT Another measurement required in 1-V range (YIN) ?", UtflyttJaS fOr andra ändamâl.
150 I=GET.AND.ODFH 'PROG'kommandona är ocksâ 6ver-
160 IF I=ASC(Y) THEN GOTO 190 flOdiga och har därfOr tagits bort.
170 IF I=ASC(N) THEN GOTO 260 Detta sparar ytterligare plats och
BASIC-tecknet OF9h har frigjorts och
180 GOTO 150
används for det nya 'ERA-SE'kom-
190 RANGE=1 : REM Measurement range = 1 Volt
mandot. Detta kommando raderar
200 WRSFR (DAPR) 040H : REM Set range and launch measurement
EEPROMet genom att skriva Over
210 RDSFR (ADCO)BUSY : REM Read A/D converter state alla minnesplatser mellan 08-000h
220 IF (BUSY. AND. 020H) >0 THEN GOTO 210 : REM Wait if busy och 00000h med OFFh. ERASE'
230 RDSFR (ADDAT)VOLTAGE : REM Read measurement value anropas i kommandmod och det tar
240 PRINT Voltage on Input 0 equals exactly:, knapp tre minuter att radera denna
250 PRINT VOLTAGE*RANGE/256, Volt" : REM Adapt value to meas. range 16-bitars region.
260 END En speciell egenskap hos BASIC-52
är mojligheten att bygga Ut kom-
AID-omvandlaren i 80517A bar en upplOsning pa 10 bitar och fOrbattrad mätnoggrannhet. Med denna typ mandosetet med hjälp av 16 egen-
av kontroller är det emellertid inte moiligt att modifiera den interna referensspanningen via ett kontroll- definierade kommandon programme-
register. Foljande programexempel I BASIC visar hur ing3.ngen kan valjas for den signal som skall mätas. rade i assembler. OPCODE' bar lagts
till for att tillâta att systemrutiner
används i dessa expansioner. Tyvärr
4 REM
* Program for controlling A/D converter in 80517A * farms det ingen OPCODE tillganglig
5 p
fOr att tilldela ett vdrde placerat pa
6 REM
argumentstacken till en variabel de-
10 RANGE=5 : REM Controller reference voltage finierad i BASIC-text. Foljaktligen
20 ADCO=OD8H : REM Register for measurement input selection var det ailtid nodvandigt att gâ den
30 PDDATL=ODAH : REM measurement value, LSB krângliga omvägen att använda ett
40 P.DDATH=OD9H : REM measurement value, MSB POP-kommando. I BASIC-52 V1.3 har
50 PRINT Please enter number of measurement input (0-7): 1 , OPCODE 43h definierats for detta
60 INPUT CHANNEL ändam&l. Den används, till exempel,
70 CHANNEL=CHANNEL.AND.7 : REM Mask superfluous bits i kommandoexpansionen 'RDSFR
80 RDSFR (ADCO)BUSY : REM Read function bits (address) variable'
90 BUSY=(BUSY.ND.0C0H) .QR.CHPNNEL : REM add channel selection Tidigare nollställde instruktionen
100 NRSFR (ADCO)BUSY : REM Copy channel selection to controller 'TIME= O' inte millisekundraknaren
till noll och värdet for TIME Ater-
110 WRSFR (ADDATL)0 : REM Launch measurement
ställdes därfOr inte exakt till noll.
120 RDSFR (ADCO)BUSY : REM Monitor A/D Busy state
Detta fel har nu korrigerats i V1.3.
130 IF (BUSY. AND. 020H)>0 THEN GOTO 120 : REM Wait if busy
BASIC-instruktionen ASC(x)' retur-
140 RDSFR (ADDATL) UOLTPART : REM Read least significant part nerade alitid ett felaktigt värde for
150 RDSFR (ADDATH)VOLTAGE : REM Read most significant part alla teckenpositioner som ockupe-
160 VOLTAGE=V0LTAGE+UOLTPART/256 : REM Compute maesurement values rades av en BASIC-operator (*, +, -,
170 PRINT'Voltage at input:',CHPNNEL, equa1s:', I, <, =, > eller Tolken oversatte
?).

180 PRINT VOLTAGE*RANGE/256, Volt : REM Adapt value to meas. range dessa tecken till motsvarande sym-
190 END boler under symboliseririgsprocessen.
Till exempel Oversattes ett frâge-

18 AlIt om Elektronik 2/2001

tecken till symbolen fOr PRINT'. FOl-
jaktligen retumerades värdet far syin-
bolen i stället for det korrekt beräk-
nade ASCII-värdet fOr tecknet.
BASIC-52 V1.3 ger flu de korrekta var-
dena far alla ASCII-tecken.
For att BASIC-52 V1.3 skall kunna
käras pa s& manga 802-derivat som
mOjligt och speciellt pa Dallas Semi-
conductorns kontroller 80C320 med
beteckning 'Speed it pP' har reset-
rutmen omarbetats rejält pa fäljande
sätt:
- En ny baudratedetektor anvãnder
'Timer 2' i stället far 'code loop'
timing fOr att mäta den använda
baudraten. Detta gOr matningarna
helt oberoende av kontrollertyp
och klockfrekvens.
- Timer 0, som används for tids-mät-
ningar (BASIC Software Clock),
körs flu i 16-bitars mod i stället far
det 13-bitars mod som användes
tidigare. Detta betyder att det
maximala värdet far XTAL nu är
78,627,473 Hz. Grundvärdet vid
uppstart är 11,059,200 Hz fort-
fararide, men detta värde kan mo-
difieras med 'XTAL = value'.
Alternativ kan grundvardet and-
ras genom att färse foljande plat-
ser i EPROM med lampliga nya
värden:
l7Flh = 11
l7FOh = 05
17EFh = 92
17EEh = 00
Far baudratedetektering mâste an-
vändaren fortfarande skicka ett mel-
lanslagstecken till BASIC-52 via
seneinterfacet. Teckenlangden mats
dâ av detekteringsrutinen med hjälp
av Timer 2. I priflicip anvãnder
BASIC-52 Timer enbart som baud-
rategenerator. Detta galler 8052-kon-
troller och Dallas 80C320. 80535,
80515 och 80517 kontrollers kan inte
aktivera Timer 2 som en baud-rate-
generator. De har en speciell bau-
drategenerator som är helt obe-
roende av Timer 2 och detta gOr att
endast tvâ olika baudrate kan gene-
reras med ett specifikt färhâllande
till processorns klockhastighet. Om
klockfrekvensen är exakt 12 MHz är
de tillgangliga hastigheterna 4800
och 9600 baud. Om setup-rutinen fOr
BASIC-52 V1.3 detekterar denna typ
av kontroller aktiverar den baud-
rategeneratorn med den baudrate
2/2001 Alit om Elektronik
Tabell I. 8053037 A/D-omvandlar SFR
SFR Adress Bit(ar)
ADCON OD81h 2-0
ADCON OD8h 3 ADEX
ADCON OD8h 4 ADM
ADCON OD8h 5 BSY
DAPR ODAh 3-0
DAPR ODAh 7-4
ADDAT OD9h 7-0
som motsvarar den uppmätta timin-
gen av mellanslagstecknet (4800
eller 9600 baud). Kontrollern
800517A, som ocksâ används ofta,
fOr en färbättrad speciell baudrateg-
enerator. Denna stOder godtyckliga
transmissionshastigheter, men arbe-
tar fortfarande oberoende av Timer
2. BASIC-52 V1.3 känner automa-
tiskt igen denna processortyp och
aktiverar den med lämplig baudrate.
Med samliga dessa specialtyper av
kontrollers är Timer 2 fritt tillgänglig
fOr användaren.
12C och SFR
BASCI-52 kan enkelt byggas Ut I
assembler med ytterligare BASIC-
kommandon. Naturligtvis kan dessa
utbyggda kommandon irite placeras
mom 8-kB ergionen hos BASIC-
tolken. FOrfattarna har implemen-
terat sex nya kommandon. Fyra av
dessa är relaterade till 1 2C-kom-
munikation pa fäljande sätt:
I2CSTART
Sander en Start-kondition pa 12C-
bussen.
I2CSTOP
Sander en Stop-kondition pa 12C-
bussen.
I2CPUT (value)
Sander ett byte pa 12C-bussen.
I2CGET (value)
Laser ett byte fran 12C-bussen in I
en variabel.
Tvâ ytterligare kommandon gor att
SFR (Special Function Registers) kän
läsas och skrivas. De olika derivat-
versionerna I kontrollerfamiljen ut-
nyttjar supplementara SFR. FOljande
kommandon har implementerats sa
att dessa register kan kommas &t via
BASIC:
Namn Funktion
MX2,MX I ,MXO VäJj analog ingâng
Starta via harcivara/mjukvara
Singel/kontinuerlig omvandling
Omvandling fortskrider
DAPR.3-.0 Lägre referensspänning
DAPR.7-.4 Ovre referensspanning
8-bitars mätresultat
WRSFR (address) value
Skriver 'value' till den indikerade SFR-
adressen.
RDSFR (address) variable
Laser innehâllet i den indikerade SFR-
adressen pch skriver det till 'variable'.
Med hjälp av dessa kommandon är det erilcelt
att adressera extema expansioner hos de oli-
ka processordenvaten, sasom ytterligare I/O-
portar hos en A/D-omvandlare. Den tva
exemplen pa BASIC-program i textrutorna
(AD-5351IS och AD-517A.LIS) illustrerar hur
SFR-kommandon kan användas.
Eftersom BASIC-52 V1.3 ocksa kan kOras pa
80535, 537 och 517 kontrollers, saval som pa
andra typer, och eftersom den externa kom-
mandoutakningen nu gor att expanderade
SFR kan användas utan problem for att
komma at nya hârdvaruegenskaper, är det flu
enkelt att skriva programmerbara styr och
justeringsprogram i BASIC i stället fOr att
brottas med assemblerprogrammering. Pro-
gramexemplen visar användningen av AID-
omvandlaren i en 80535 och en 80517(A).
A/D-omvandlaren i en 80535/537 kontroller
har en upplosning pa 8 bitar. Den externa
referensspanningen fOr omvandlaren satts
normalt till + 5 V. Detta ger en maximal upp-
lösning pa 20 mV. Eftersom den interna refe-
rensspänmngen hos omvandlaren kan pro-
grammeras med SFR 'DAPR' är det mojligt att
fa hogre upplosning (till exempel 4 mV) ge-
nom att gora en andra matning med ett
mindre matomrade. De SFR som listas i 'Ihbell
1 kan användas for detta ändamâl.
19
 I,' V
4 1

Design av seriell
kri'lngutrustning (6)
Matning med sensorer

'1

Av B. Kainka

Den bästa demonstrationen involve-

I de föregende avsnitten har vi mätt resistenser
och kapacftanser. Du kanske har funderat over
nyttan med detta eftersom det finns noggranna
och billiga digitala multimetrar att kOpa Overallt.
I denna artikel visar vi hur vi kan Iäsa av alla
mOjliga sensorer genom att mäta deras
resistens.
rar ett ijusberoende motstnd (LDR).
Figur I visar en enicel ljusmatnrngs-
krets och figur 2 visar hur den kan
byggas. I detta fall är vi intresserade
av hur avläsningar förändras med
tiden och detta visas bast med hjalp
av en kurva.
Ljusmätning
For att kunna producera en kurva pa
skärmen med hjälp av Visual Basic
behOver vi en sâ kaliad PictureBox,
som kan hämtas fran verktygslâda.
Det ax mycket vilctigt att ställa in den
korrekta storleken. Visual Basic kan
använda flera olika mattenheter och
har viii vi kunna masta storieken i
pixiar. Egenskapen ScaleMode skali
sättas till'3 - pixel' och rutan dras ut

20 Alit om Elektronik 2/2001

 Lista I. Resistensplottning DIRJ (_
LDR
Dim yl, y2, xl, x2, n D
Private Sub Form_Load()
i = OPENCOM("COM2,1200,N,8,1')
If i = 0 Then 148
i = OPENCOM( 1COM1,1200.N.8,l') DSR
Optionl.Value = True
End If C
If i = C Then MsgBox ('COM Interface Error")
TXD 0
RTS 0
-by
DTR 0 TXD 000074-6-11
Couriterl = 0
Timerl.Interval = 1000
n= 0 Figur I. Matningar med hjälp av ett
End Sub Ijusberoende motstând.

Private Sub Formjinload(Cancel As Integer)

CLOSECOM
End Sub

Private Sub Optionl_Click()

I = OPENCOM("COM1,1200,N,8,1')
If i = 0 Then Msgsox ('COMl not available")
End Sub

Private Sub Option2_Click()

i = OPENCOM( 1COM2,1200,N,8,l")
If I = 0 Then MsgBox ('COM2 not available')
End Sub
000074.6. 12
Private Sub Timerl_Tirner()
LYR 1
REALTIME (True) Figur 2. Konstruktion av LDR-kretsen.
TIMEINITUS
While (DSR() = 0) And (TIMEREAJJ US)) < 900000)
Wend
T = TIMEREADUS () 12356 06

IYFR 0
T = T * 0.932
R = 2200 + 7800 * (T - 76300) I (294600 - 76300)
REALTIME (False)
R = Int(R)
Labell.Caption = StrS(R) + - Oh
y2 = 300 - R / 100
If n = 0 Then yl = y2
xl = ii
n=n+ S
x2 =n
Picturel.Lirie (xl, yl)-(x2, y2)
yl = y2 OcOMI OCu2

End Sub

Figur 3. Resultat av LDR-matningarna.

till ratt storlek med hjalp av musen. 300 (30000 Q =30 ku). Vane sekund
For det här exemplet (plotterl.frm) plottas ett nytt värde for kurvan i fi-
behöver vi en PictureBox pa 300 gan- gur 3 och ett nytt linjesegment dras RI
ger 500 punlcter. fran den senaste punkten till den 0Th 216
Vi kan rita i PictureBox med hjälp av nya. De gamla koordinatvärdena D R2
Line-kommandot, se lista I far ett mâste sparas och far detta ändamâl
exempel. Plottningen dras under en används globala variabler.
period pa 100 sekunder och x-koor- DSR
dinaten flyttas framât 5 pixiar efter Mätningar av
vax]e avlasning. En global variabel n
mâste specifikt dekiareras far att
hudresistens (:) ___V
_"7
000074-6. 4
TX0
spara den aktuella positionen aver En annan mtressant 'sensor' an den
anropen till timerproceduren. mänskliga huden och ett par oiso-
Etefter y-axeln plottas resistensen lerade tthdar kan lindas kring tvâ fin-
(R/100) med ett maximalt värde pa Figur 4. Förstärkare for mätning av
grar. Hudens resistens är inte kon-
hudresistensen.

2/2001 AlIt om Elektronik 21

 Lista 2. Expansion far temperaturmätning
Private Sub Timerl_Timer()
ETR1
REALTIME (True)
TINEINITUS
While (DSR() = 0) And (TIM1 READUS() < 1500000)
Wend
T = TIMEREADUS()
T = T * 1.0000000001
R = 2200 + 7800 • (T - 763( 10) / (294600 - 76300)
REALTIME (False)
000074-6-15
R = Int(R)
Temp = 1 / (Log(R / 10000) 4300 + 1 / 298) - 273
Figur S. For matning av hudresistens. Temp = mt (Temp * 10) / 10
Labell.Caption = Str$(Temp) +
ryrR 0
End Sub
stant utan varierar i takt med fuktigheten.
Mir folk Ijuger sâ svettas de, och vi kan där-
for bygga en lOgndetektor genom att avgOra
när hudxesistensen faller. Problemet är dock Lista 3. Omvandling till Fahrenheitskalan
att hudresistensen typiskt är hogre an det Aven om den tyske fysikern Gabriel Daniel Fahrenheit dog 1736, finns det dom
maxi-mala värde som vi kan mäta med var som kanner sig mer hemmastadda att arbeta med temperaturer uppmatta I
krets. Vi behöver därfOr en transistor for Fahrenheit. De behover endast ändra nâgra rader i programmet:
forstarkning (figur 4, figur 5).
En NPN-transistor förstärker den lila sträm Temp = 32 + (Temp / 100 * 180)
som flyter genom huden, vilket gOr att var Temp = mt (Temp * 10) / 10
enkla AJD-omvandlare kan mäta relativt hoga Labell.Caption = Str$(Temp) + " F"

resistenser. Kretsingângen skyddas

D7RU av tvâ extra motstând sâ att den
D uppmätta resistensen inte kommer
TC att vara for lag, inte ens omtrâdarna
D0k kortsluts. Den erhâllna avlasningen
beror pa trâdarnas kontaktyta och
DSR(Th
hudens fuktighetsniva. Du kan titta
p& resultatet med hjalp av resistens-
plottningsprogrammet.
47p
000074 . 6. 16
Temperaturmätningar
Figur 6. Anslutning av en NTC- Du kan ocks& mata temperaturer
termistor. med hjalp av var resistensmatmngs-
krets. Kretsen i figur 6 visar hur en-
kelt det lr att ansluta en NTC-ter-
mistor far att fâ en enicel, men ändâ
fuilt användbar, termometer.
Resistensegenskapema hos en NTC-
termistor kan approximeras med
hjalp av en exponentialkurva. T är
Count - den absoluta temperaturen i Kelvin
(T/°C + 273), medan B är ett varde,
20.4°C typiskt mellan 2000 och 500 Kelvin,
och detta ges av termostortillver-
karen. Faktum At att värdet fOr B inte
är perfekt konstant utan stiger grad-
vis med temperaturen och av derma
OOM1 orsak anges ofta vãrdet B 25185 , där
kalibreringen har utfärts vid 25 °C
och 85 °C
Figur 7. Temperaturvisning.
B.(i1—)
R(T)=R2se T 298X
En NTC-termistor specificeras därför
till en fOrsta approximering av tv&
värden, B och termistorns nomineila
resistens R25. For en typisk NTC-ter-
mistor pa 10 kQ kan värdet pa B vara
4300. Om vi nu fOrenklar ut-trycket
ovan och i ekvationen sätter in R25
= 10 kI2 kan vi fâ foljande rad i
Visual Basic att beräkna värdet T i
Celsius:
Temp = 1 / (Log(R I 10000) / 4300 +
1/298) - 273
'Log' funktionen i VB beräknar den
naturliga algoritmen, ofta fOrkortad
till 'In' i matematiska laroböcker.
I det program som visas i Lista 2 Ut-
far vi fOrst en resistensmätning och
omvandlar sedan det uppmätta var-
det till temperatur. Resultatet visas
med en decimal, vilket du kan se i
figur 4. Slutligen visar Lista 3 hur du
kan omvandla fran Celsiusgrader till
Fahrenheit.

22 AIR om Elektronlk 2/2001

Fartkontrolien
D uett (2)
De 2: Bygge, programmeHng och kraflienheter
Design av B. Stuurman

I del I presenterade vi översikt av projektet. I del 2 gâr vi igenom

bygget av SpeedControl enheten, programmeringen med en PC (via
RS232-interfacet) och slutligen bygget av de tvâ kraftenheterna,
SpeedPower I och SpeedPower 2.

24 AI?t om Elektronik 2j2001

 KOMPONENTLISTA D4 = dagsljus-LED gut ~ 6V
Motstând:
D5 = dagsljus-LED grön
D6,D7 BAT85
TI75 = BC547
IN
ci 6y
Rl,R4,R8,R13 = 10k
R2= IOOk2 T2,T3,T4 = BC557
CI =ST62T60BB6, programmerad,
a 63
T'R46
RI R2

R3,R7 = 2k2
R5,R6,R9-R12 = lk ordernr 000070 41 -

Rl4,R15 = 560 (se Lasarservice)

P1 = flervarvig trimpot, stâende
montering (t.ex., Bourns 3386W) Ovrigt:
S = tryckknapp, slutande
Kondensatorer: X = 4M Hz kristall
C = 220pF keramik, lead pitch 2.5 Bz I = AC-summer
MM avstorningsskydd av ferrit
r OLM1(3)
C2 = lOOj.tF 16V, radial Kretskort:
0
0 = lOOnF - tillsammans med SpeedPower I:
C4,C5 = I 8pF keramik ordernummer 000070 5; -

- tiltsammans med SpeedPower2:

Halvledare: ordernummer 000070.4 odo
Dl =zenerdiod 2V3 (se Lasarservice).
D2,D3 = dagsljus-LED (3 mm) rod Si 0 aJP?I
CF-

Att bygga ningen fOr resetsignaien i IC-hal-

SpeedControl laren. Resetsignalen skali färbli Lag
till ungefar 3,7 V, varvid den skail gâ
Figur 4. Kretskortet for SpeedControl
Kretskortet for SpeedControlenheten Hag omedeibart. Fran ca 3,75 V och
(skala 1:1).
visas i figur 4. Av ekonomiska skäl framât skall den falja matningsspan-
firms detta kort endast tiilgangligt i ningen. Om detta at OK kan du sätta
kombination med ett av de tvâ in mikrokontroilern i sin hâliare. Det
SpeedPowerkorten (se Komponent- fardiga mOnsterkortet for Speed-
listan) och din fOrsta uppgift blir dãr- Control visas i figur 5.
for att s&ga isär de tvâ korten (om du
viii det).
Om du arbetar iungt och noggrannt
med en finspetsad iOdpenna och föl-
jer komponentlistan noga sâ bOr du
inte ha nâgra problem
med att bestycka kortet.

I
En servofarlängningska-
bel som deiats i tvâ kan
an-vändas som ansiut-
nings-kabel. Det är en bra
ide att montera en liten
ferrit-ringkarna p& kabein
till mottagaren, eftersom
det-ta isolerar kretsen fr.n
hOgfrekvensssignaler som
kommer fthn mottagaren
och resten av kabeln kom-
mer dâ inte att färsämra
signalmottagningen.
När allting är fardigt skall
du vänta lite innan du sat-
ter in mikrokontrollen i
dess hâliare.
Anslut forst SpeedControl
till en justerbar span-
ningskaila med ett omrâ-
de p& 0-6 V och anslut en
voltmeter melian 0 V en
nAl som satts in i ansiut- Figur S. Den färdigbyggda SpeedControl enheten.

2/2001 AlIt om Elektronik 25

V I I VU FAI Z 11111112
9-polig D-sub (hona) kontakt. Ta bort stiftet och förstora hâlet till 1.4-mm
Sätt tillbaka höljet efter
hopmonteringen.
Figur 6. RS232 kabel for kommunikation med en PC.
Programmering
Innan vi gâr vidare är det bra om du färst an-
passar SpeedControl till sändaren med hjälp
av trepunkts timinginstallning och specielit
den setup som beskrivs i exempel 2 i den
färsta delen av denna artikelserie. När du
g]ort detta kan du testa funktionen hos forw/
back' utg&ngen.
Efter detta test kan du koppla fran motta-
garen och SpeedControl. Stitt trimpot P1 i
làge 'speed' och h11 ner tryckknappen när du
kopplar pa spángen. Nu kan du testa trim-
potens funktion. Denna skall fungera i stort
sett pa samma sätt som styrspaken pa san-
daren.
Om du inte har utfört nâgon programrnering
sâ kommer grundvärdena att användas.
Mikrokontrollern kopierar dessa värden fran
ROM till EEPROM när den startas första g.n-
gen. En 'jungfrulig' EEPROM-cell inne-hâller
antingen OOh eller FFh. När värdena har
kopierats innehaller 'testcellen' 08h s& att
programmet vet att EEPROM-et redan skri-
vits till. I beskrivningen av kommandona vi-
sas grundvardena mom parentes.
Det behövs en specialkabel for att Speed Con-
trol skall kunna kommunicera med en PC.
Schemat for denna kabel visas i figur 6. De tre
loopback' anslutningarna lurar RS232-inter-
facet till att fungera med endast tre kablar,
'gnd' (jord), 'in' och 'out (Ut). Dessutom
behOver du en terminalemulator, som exem-
pelvis Windows tilthehOrsprogram HyperTer-
minal. Om du inte anvärider Windows kan du
använda nagot annat kommunikationspro-
gram, som 'old-timern' ProComm, vilket pas-
sar utmärkt fOr detta. Stall in protokollpara-
metrarna till 19200 baud, 7 databitar, ingen
paritet och 2 stoppbitar. I HyperTerminalen
kan du spara dessa installningar pa skrivbor -
det under namnet 'Speed.ht' (till exempel).
Stang sedan HyperTerminalen och starta den
igen via Speed.ht.
FOr att komma in i prograinmeringsmod skall
du sätta trimpoten i lage 'program' och sedan
sla pa spänningen med tryckknappen in-
tryckt. SpeedControlenheten kommer dâ att
26
M I
soul
sI
GND
4-pol header, lodanslutningar.
Avsluta med krympslang.
visa meddelandet 'command?' pa
skärmen. Nu kan du ange komman-
don. Om du anger ett felaktigt kom-
mando eller en felaktig parameter s&
härs ett pip och det kommer upp ett
meddelande pa skärmen. Du gâr ur
denna situation genom att trycka pa
Esc. Om du anger kommandot '?'
och sedan trycker pa 'Enter' far du
fram kommandouppsättningen sâ-
som den visas i figur 7. Du skall en-
dast använda smâ bokstäver nàr du
anger kommandon. Om parametema
utlämnas visas den installning som
är aktiv for tillfãllet.
Kommandon
reptest (on) Detta switchkommando
aktiverar eller deaktiverar testningen
av repetitionsintervallet (puishastig-
heten). Kappla bort detta test endast
om säridarens repetitionsintervall ax
mycket ostabilt. Notera att detta
kommando kopplar bort testet och
far att âtergâ till originalinstall-nin-
gen maste du ge kommandot tva
ganger. Detta gäller for alla switch-
kommandon!
cutoff [parameter] Detta kommando
används fOr att ställa eller koppla
bort brytspanningen. Detta är ovàr-
derligt om matningsspänningen for
mottagare, servon eller SpeedControl
tas fran en effektenhet sa att det inte
finns nagot separat batten for motta-
garen. När matningsspänningen fal-
ler under det inställda värdet kopp-
las motorspänningen bort. Spannin-
gen till motorn kan âterstallas igen
genom att ställa spaken i neutrallage
och den kommer att färbli paslagen
tills spänningen igen sjunker under
det inställda värdet. I allmänhet refe-
reras brytspanningen till den full-
laddade batterispanningen, for vii-
ken ett värde pa 0,7 V per NiCd-cell
används (Sub-C, 1500-2000 mAh).
brake [parameter] Kommandot 'bra-
ke' är avsett for elektriska glidflyg -
plan med hopfällbar propeller som är
fOrsedd med en SpeedPower 2 enhet.
sa fort som styrspaken (eller trim-
met) är satt till 'back' lage sa akti-
veras broms-FET efter en inställd
fOrdrojmng. 'Back' till 'tram' har ailtid
pnoritet.
curve (linear) Detta switchkomman-
do växlar mellan en linjär och en ex-
ponentiell kurva. I det senare fallet
är den mangd effekt som laggs till
motorn bättre anpassad till styrspa-
kens position.
beep (high) Detta ställer in volymen
pa pipljudet till 'hOgt' eller 'mjukt'.
freq [parameter] (2 kHz) Med detta
kan frekvensen hos PWM-signalen
ställas in pa fyra olika vàrden.
fail [parameter] (1 s) Kombinationen
av detta kommandot och 'safe' kom-
mandot bildar 'fail-safe' (idiotsäker)
egenskapen hos SpeedControl. 'Fail'
kommandot kan användas fOr att
specificera det maximala intervall
sam tillâts for att inte ta emot nagra
pulser (eller daliga pulser) innan
cM view Qsl Irenst& He
command?
7.
cse t?
rep test
cutoff
brake
curve
beep
freq
fail
safe
page
log
mem
put
wd
7
Connected O:O213 ANSI
II
Figur 7. Kommandosetet for
SpeedControl.
AlIt om Elektronik 2/2001
 W! I I wV FA Z 1111111
motoreffekten minskas till noll. 1C3

safe (resume) Alternativen for detta

kornmando äresume' (fortsätt igen)
och 'go neutral'. Om motoreffekten
har satts till noll som en reaktion till
ett 'fail' kommando och alternativet
'resume' har valts sa kommer den
normala operationen att âterupptas
sâ fort som styrpulserna tas emot
igen. Om alternativet 'go neutral' har
valts mâste styrspaken fOrst sättas i
neutrallage innan den normala funk-
tionen aterstalls.

log (off) Om 'log' är aktiv kommer

dâliga pulser att registreras i 'logg-
boken'. Detta är en 16-bitars räknare
som ger en indikation pa hur säker
lãnken Or. Loggningsfunktionen kos-
tar en hel del extra tid i kontrollern
och skall dOrför normalt vara fran-
kopplad. Figur 8. Kretsschemat for SpeedPower I.

Diagnostiska kommandon SpeedPower 1

wd (on) Derma kan användas for att
aktivera eller deaktivera den digitala
mikrokontrollerns watchdogtimer.
Om watchdogtiden gâr ut kommer
mikrokontrollern att âterstallas (re-
set). NOr watchdogen kopplas bort
aktiveras kommandoprocessorn i
programmets huvudslinga och vi kan
utforska alla minnesplatserna i mik-
rokontrollern och modiflera dem efter
behag.
mem [parameter] (off) Detta kom-
mando, följt av en hexadecimal ad-
put [parameter] Parameterbytet
skrivs till den minnesplats som spe- Kretsschemat for SpeedPower 1 enheten, som
cificerats med kommandot 'mem'. har framât/bakâtmojlighet, visas i figur 8.
Sp'ngsregulatorm pa 5 V (1C3), som ocksa
page [parameter] 0 = EEPROM pa- ger spanning till BEC (batterieliminatorkrets),
ge 0, 1 = EEPROM page 1, 2 = RAM är en lâgfallstyp som kan lämna 1,5 A. Med
page 2. tvâ standardservon an den genomsnittliga
De diagnostiska kommandona kan
användas for att âterst011a grundvar-
dena. Detta gOrs pa faljande sOtt.
Ange först 'mem00' for att vOlja mm-
nesadress '00. Ange därefter 'page
SEC 5V
0 for att vOlja EEPROM page 0 och
0 ci
ange sedan put 00' for att skriva WM

ress, kommer att visa innehâllet i byte OOh till denna adress. Avsluta o R2
F/B

den valda minnesplatsen pa skär- vane post med Enter. Nan Speed 0
ov
men och den uppdateras ungefar tre Control switchas till igen kommer o '

gânger i sekunden. (ga ur med Esc- grundvOrdena âtengen att skrivas in

SEC By
tangenten). i EEPROM-et.

KOMPONENTLISTA Halviedare:
Dl = STPS3045CT
0
SpeedPower I
D2 = BAT85
Motstând: TI = BC547
RI = 6802 T2,T3 = 1RL2203N
R2,R3 = 470Q IC I = HCPL2630
R4,R5 = 2k2 1C2 = TC4426CPA
R6= I 1C3 = L4940V5
R7= I00kQ
R8= 150 Ovrigt:
Re 1, Re2 = relä, Fujitsu 51ND06-N
Kondensatorer: (Conrad Electronics #505099-I1)
C = IOpF 16V radial PC -PC9 = Iodstift
C2,C3 = IOOnF Kretskort 000070-5 (tillsammans med
C4 = 47pF 16V radial SpeedControl - se Läsarservice)
C5 = 22nF Figur 9. Kretskortslayouten fOr
SpeedPower I.

2/2001 Alit cm Elektronik 27

 strömforbrulcnlngen fran BEC runt 150 till 250 C3
L4940V5
mA, men am mottagningen färloras och ser-

LL
•5V +
vona barjar fladdra, kan strömforbrukningen 0

L_4
BEC I 7V2/12V
stiga arxda upp till 1,2 A och mottagaren mâs- 68 D3 R9
Cl
te fortsätta att fungera tillfOrlitllgt även under 47 p 1 6V
dessa förhâllanden. PWM och 'for/back' sig- 1611
loon 4V7

nalerna är elektriskt isolerade fran varandra 12

loon
av en dubbel digital optokopplare (101). 102 I.
är en dubbel inverterande drivkrets for effekt- I ips
MTP50PO3HDL 3045Cr
MOSFETarna. Varje utgâng kan lämna eller
sänka 1,5 A och sparmu gen kan ga fran 0 V
pa jordledaren (ben 3) till matningsspännin-
Ici
J547

1C2
D2

BAT85
-M

gen (ben 6) Ingangarna är TTL-kompatibla.

_
8
PWM RI 12

En drivarutgang (ben 7) används for att styra

tva paralleilkopplade effekt-MOSFET (T2 och

.
14 RIO
T3), medan den andra utgângen styr switch- ol
5
ningstransistor Ti, sam aktiverar reläet. Ett
par Schottkydioder i en dubbelkapsling är
ansluten over MOSFET-utgângarna far att ta
hand am 'flyback'-strOmmar, tillsammans
0v
II
P 64 BAT85

30 L!J TC4428CPA 47i'

15V
20
1RL22

7.10 - 2 . 16
22n

med 'snubber'filtret (R8 och 05) som skyddar

MOSFETarna. Kretsen har designats pa sâ
sätt att motorn inte kan käras am det inte
firms nâgon ingângssignal.
Figur 9 visar kretskortet fOr SpeedPower 1.
Detta levereras tillsammans med kretskortet
far SpeedControl och kan separeras fr.n detta
om man sâ vill. Samma anmarkningar galler
for bestyckningen av detta kort sam far
SpeedPower kortet. De strömbärande banor-
na är extra breda och de kan förstarkas ytter-
ligare om du lOder fast koppartrâdar ovanpa
dem.
0 Figur 10 visar kretsschemat over
Figur 10. Kretsschemat for SpeedPower 2.
Sätt slutligen fast anslutningskab-
lama och BEC-kabein. Om avstandet
mellan strOmenheten och mottaga-
ren ar langre an 20 cm àr det en bra
ide att färse BEC-kabein med en fer-
ntnngkarna intill mottagaren.
SpeedPower 2
SpeedPower 2 enheten, sam inklu-
hos optokopplaren (101) Hagt, vilket
spärrar dioden Dl. 'PWM'-signalen
nar den icke-inverterande drivaren,
sam kantrollerar effekt-MOSFEThrna,
via den inverterande drivaren och
diaden D2. När 'for/back' ãr aktiv är
utgângsben 6 has optakopplaren
Lâgt, sâ att dioden Dl leder. In-
g&ngsben 4 has optokopplaren far-
blir Lâgt och fOljaktligen acksâ 'gate'
hos T2 och T3.

BEC
0
P fl
D4
EUE TR10

—Q118 ()C2
derar en broms-FET. Drivaren for
effekt-MOSFEThrna, 1C2, är en annan
typ an den drivare sam används i
Basen pa T3 är ansluten till en fast
spanning pa 3 V. Nãr 'far/back' är
Lag är emittern has Ti ansluten till
RlI" .IR3 -+3R4 SpeedPower 1. Den har ett inverte- jord via R7. Ti fungerar dâ sam en
FIB (Th ? TI
000070-2
rande och ett icke-inverterande steg. konstantstrOmkälla och dess kollek-
I -
R7 CFNI ~ o
D2 Nàr for/back' inte är aktiv är ben 6 tar sänker 20 mA. Detta drar gate
EC D1

4
C3

KOMPONENTLISTA Halviedare:
SpeedPower 2 DI,D2 = BAT85
D3 = zenerdiod 4V7
MotsUnd: D4 = STPS3045CT
Rl,R2,R3 = 470 TI = BC547
R4 = 3309 T2 = MTP5OPO3HDL
R5,R6 = 2k12 T374 = 1RL2203N
R7 = 39 Id I = HCPL2630
R8,RII = 1c2 1C2 = TC4428CPA
R9 = 560 1C3 = L4940V5
RIO= l5C
Ovrigt:
Kondensatorer: PC -PC9 = solder pin
CI,C4= IOOnF Kretskort 000070-4 (tillsammans med
C2,C5 = 47pF 16V radial SpeedControl se Läsarservice)
-

Figur 11. Kretskortslayouten for C3 = 22nF

SpeedPower 2.

28 AlIt om Elektronik 2/2001

 hos MOSFET T2 mot jord tills zenerdiod D3
Effekt-MOSFETs baijar att leda. Dâ uppst&r ett stabilt tilistand
i vilket T2 -kortsluter' motorn med en resis-
Pa grund av det l&ga nominella värdet hos stromforsorjningen (7.2 'v'), är det inte
tens pa ca 20 mL. Detta är 'broms' tilistandet.
mojligt att använda vanliga MOSFET i kraftenheterna utan att ta till en massa När for/back' mte langre är aktivt stängs Ti
tricks. TrOskelspanningen hos dessa komponenter V(thrh) ligger runt 4 V och och gate hos T2 dras &terigen mot source-
mattningsresistensen Rds(ofl) som anges I databladet uppnas endast vid en spanning nivân, vilket stanger T2.
pa 7 till 8 V. Med logiska effekt-MOSFET ligger troskelspanningen betydligt lagre Om bromstillstandet inte fungerar tilifreds-
(2 till 2,5 V) och till-resistensen är redan extremt lag vid 'logiska spanningsniv&er' ställande kan värdet pa R9 ökas efter behov,
(5 V). Priset man maste betala fOr detta är att gate- kapacitansen är betydligt upp emot 1 kI2.
hOgre an hos vanliga effekt-MOSFET. Detta betyder att det behOvs mer effekt for Det kretskort som designats for SpeedPower
(PWM) drivsignalen och det är därför som speciella driv-IC anvands i kraften-
2 visas i figur ii. Detta levereras ocksâ till-
sammans med SpeedControllcortet. Aven här
heterna. Vi har valt tre typer av logiska effekt-MOSFET som är mycket väl lam-
är avstandet mellan de relevanta banorna sa
pade att användas i kraftenheterna. De listas nedan.
stort som mOjligt, men vi rekommenderar er
Samtliga av dessa tre MOSFET har ett TO-220 hölje. Denna typ av kapsling kan
att förstärka anslutningama mellan T2-T4 och
avleda I W utan extra kylning. Med ett litet kylelement (en bit 2-mm tjock alu- M+ och M- anslutningarna genom att läda
miniumplat, ca 10 x 27 mm) kan detta Okas till 2 W. Den maximala kontinuerliga fast koppartrâdar ovanpâ dessa.
strOm som en enda MOSFET kan hantera är sâledes den mangd som producerar Bâda kraftenheterna skall testas initialt med
en effektforlust pa 2 W. FOr 1RL2203 är detta (2/0.01) = 14 A. En kraftenhet med hjalp av ett nataggregat som är strömbe-
tvi 1RL2203 kan s&ledes hantera en kontinuerlig strOm som ligger pa 28 A. Den gränsat till 2 A. Efter detta kan du ansluta
hOgsta stromnivan, 36 A, kan uppnas med h1älp av ett par 1RL3803, men dessa är dem till batteripaketet, men var farsiktig med
betydligt dyrare. GlOm inte att vi pratar om kontinuerlig strom har, betydligt tanke pa de hOga strOmmar som kan flyta.
stOrre strOmmar kan hanteras under kortare tid. Tabellen visar strOmhanter-
Det firms brandrisk om det skulle uppsta en
kortslutnrng, till och med en explosion om du
ingskapaciteten hos kraftenheter forsedda med parallellpar av de listade typerna
har slarvat med lodningarna.
av effekt-MOSFET, bade kontinuerligt och for 30-sekundersintervall.
Men flu är bygget fardigt och du har kon-
trollen helt i egna hãnder!
MOSFET RIDS(on) RIDS(on) '(cont) I(30s)
typ Vg5 =S V VgS = 10 V 2 St 2 St

BUZIOOL 18mQ 1 2 m26A 39A

1RL2203 15m l0 m) 28A 42A
1RL3803 9 MQ 6 mQ 36A 54A

Figur 12. Bud pa tvá de tvà SpeedPower enheterna.

22001 Alit om Elektronik 29

AMmmottagare
FrãnDCtiII 1,8 MHz
Design av G. Baars
Inte alla AM-mottagare är skapade lika. Den mottagare som beskrivs
här är definftivt inte en sdan som du hittar i en billighetsaffar. Omrâdet
är inte begransat till mellan och lângvgsbanden, utan gâr ända ner till
de extremt Iâga frekvenserna. Detta öppnar for nya mojligheter.
Mottagningsomrâdet far den mottagare som
besknvs här, är kontinuerligt variabelt fran
DC (llkspaxinu g) till 1,8 MHz. Detta gär den-
na mottagare mycket speciell, eftersom de
fiesta AM-mottagare endast är lampliga for
lângvâgsbandet (150-433 kHz) och mellan-
vâgsbandet (ungefar 520-1612 kHz). Vad kan
detta extra breddade band dâ ha att erbjuda?
Ni som bor nära kusten uppskattar säkert
den extra sektionen fr&n 1600 till un-
gefär 1800 kHz. Flera kustbevak-
ningsstationer arbetar mom detta
omrâde och dessa länmar ofta intres-
sant information, specielit när det
galler vädret.
I den nedre delen av avstämnings-
omradet, specielit det sa kallade
VLF-omrâdet fran 9 till 148,5 kHz, är
ocksa mycket intressant. Aktiviteten
mom detta omrâde omfattar, bland
arinat, kommunikationen med ubâ-
tar. Det finns ocksâ fiera service-sta-
tioner här, inklusive teleprinter-sta-
tioner (RTTY), vädertjänster och den
berOmda tidssändaren DCF77 (pa
77,5 kHz). FOr entusiasterna ar VLF-
bandet ett fascinerande omrâ-de.
Tabell 1 ger ett litet urval av de sta-
tioner som firms mom bandet.
Dubbel superhet
FOrst en kort äversikt av mottagaren.
Pa grund av vâra krav när det galler
känslighet och selektivitet sâ har
mottagaren designats som en dub-
be! superhet. For de av er som vill
uppfriska ert minne vad en superhet,
eller bättre sagt, en superheterodyn
mottagare, är for nâgot, refererar vi
till textrutan om detta.
For antenn valde vi en mycket kort
vertikalantenn, det racker med en
langdpâlocm!
Avstamningen av mottagaren sker
med en potentiometer och en kapaci-
tansdiod (varicap). Filtren är stan-
dard keramiska filter och färdiga
drosslar. Du behäver inte linda nâ-
gon spole! Vi vet att mânga av v&ra
las are inte viii hâlla pa med att linda
sma egna spolar. Och darigenom blir
denna mottagare ocksâ mycket en-
kel att bygga.
Dessutom kan vi berätta att motta-
garen är mycket integrerad, och be-
Alit om Eiektronik 2/2001
star i huvudsak av tre IC-kretsar,
supplementerade av en handfull
Table I 9.0 till 148.5 kHz. Nâgra stationer
stan-dardkomponenter. Och slutli- Frekv. (kHz) Anrop Beskrivning
gen, eftersom kalibreringen är be- 18.3 UNID Teleprinter
gransad till en enda trimmer, sâ kan 53.6 RTO Moskva väder
alla med de minsta kunskaper i 16d- 60.0 MSF Rugby TS
fling bygga ihop mottagaren pa det 75.0 HBG Nyon TS
framtagna kretskortet och fâ den att 77.5 DCF77 Mainflingen TS
fungera direkt, utan problem. 82.8 MKL RAF Edinburgh
111.3 SOA2II Warszawa väder
117.4 DCF37 Offenbach väder
En rad med block 129.1 DCF49 BMPT Bonn
139.0 TBA TN Ankara
Vi börjar med en beskrivning av 147.3 DDH47 Hamburg vader
blockschemat, eftersom detta visar
hur alla de olika delarna i mottaga-
ren fungerar tillsammans. viktigaste funktionen hos detta steg andra mellanfrekvensen pa 455 kHz. Pral.ctiska
Som man kan se av figur 1 sâ leds är impedansanpassningen. Det är experiment har visat att vissa stationer har
den mottagna signalen, med en frek- darför vi valt en mycket kort, och sa- betydande faltstyrkerester vid derma frek-
vens pa 0 till 1,8 MHz, in i ett for- ledes hOgimpedant, antenn. Denna vens.
stärkarsteg, fortsätter till ett filtre- följs av ett lagpassfilter, villcet elimi- Som vi kan se laggs den filtrerade signalen till
ringssteg och matas sedan till en nerar signaler Over ca 2 MHz. Detta ben I pa ICI. Denna IC (typ SA612.AN) best.r
blandare. Har blandas signalen med filter, som bestar av L2, L3/C6, C7 av en balanserad blandare och en oscillator
en signal fran en vanabel oscillator, och C8, har designats pa sa sätt att och är idealisk fOr den första blandnings-cer-
med en frekvens som är 10,7 MHz det ger en extra 'notch' vid den emonin. Ringoscillatorn ar ansluten till benen
hOgre an den mottagna signalen.
Denna variabla oscillator används for
att stämma av mottagaren.
Den skillnadssignal som blir resul- Superheterodyn
tatet av blanctningsoperationen har De tidigaste mottagarna bestod inte av mycket
en fast frekvens pa 10,7 MHz (den mer an ett avstämbart HF-steg fOr att välja mellan

färsta mellarifrekvensen). Denna sig-
nal förstärks och filtreras âterigen
och läggs till en annan blandare.
Denna gang med en signal fran en
fast oscillator pa 10,245 MHz. Blan-
darens skillnadssignal (den andra
mellanfrekvensen) har en frekvens
pa 455 kHz och filtreras ocksâ, far-
stärks och demoduleras slutligen.
Signalen färs därefter, via ett lag -
passfilter, till en audioförstärkare
som höjer signalen till hagtalarnivâ.
Den linje som startar bakom demo-
dulatorn och sedan gâr tillbaka, via
ett l&gpassfilter, till mellanfrekvens-
förstärkarna, är en del av AGC-kret-
sen (automatiskt fOrstärkningskont-
roll). Denna kontroll ser till, att vid
mottagning av en stark station sâ
minskas färstarkningen i mellanfrek-
Zi
sändarna och en detektor. När antalet sändare
Okade blev det snart uppenbart att ett enda HF-
steg var otillräckligt fOr att separera sändarna fran
varandra. For att öka känsligheten si adderades
A
ett andra HF-steg. Sâdan dubbelavstämda
radiofrekvensmottagare (TRF), flgur A, var popu-
iära under lang tid.
Men till slut gay inte heller TRF tillracklig känslig-
het. Naturligtvis kan konceptet utOkas till ire, fyra
eVer fern steg, men alla LC-avstämda kretsar mste justeras synkront. Och detta är ingen
enkel uppgift.
Tillkomsten av den superheterodyna mottagaren, figur B, innebar ett stort steg framt.
Knepet är att blanda ingângssignalen med en variabel oscillator, som justeras synkront
med HF-steget (genom att använda tvA kapacitansdioder pa samma axel, pa samma satt
sorn med en dubbel TRF). Oscillatorfrekvensen väljs sâ aft skillnaden mellan ingangs och
oscillatorfrekvenserna är konstant. I exemplet i figur A, när ingangsfrekvensen ändras fran
500 1600 kHz, sâ ändras oscillatorfrekvensen samtidigt fr&n 955
... ... 2055 kHz. DärfOr,
oberoende av den valda ingângsfrekvensen, kommer skilinadsfrekvensen
(mellanfrekvensen) alltid aft vara 455 kHz. FOrdelarna är tydliga. For bättre selektivitet
kan hur m&nga stag som heist läggas till efter blandaren, utan aft dessa behöver avstammas
synkront med

r
ingângssteget. De
vensförstärkarna sa att starka och B
kan belt enkelt ha
svaga stationer later ungefar lika en fast frekvens
hagt. (455 kHz I detta
fall). Superheten
Schemat byggs ofta ut till en
dubbel superhet
Det är nu dags att titta p& hur de genom aft addera
olika blocken skapas i praktiken. en blandare och
Figur 2 visar det kompletta krets- oscillator till. Detta
ger ytterligare for-
schemat fOr mottagaren.
bättrade prestanda.
En MOSFET med dubbel gate an-
vänds som ingangsfOrstarkare. Den

2/2001 Alit om Elektronik 31

 107 .12.5 MHZ
10245MHZ
Figur I. Blockschemat over AM-mottagaren, en 'dubbel superhet'.
6 och 7. Den är dimensionerad pa sâ sätt att
oscillatorfrekvensen, med hjälp av kapaci-
tansdioden Dl och den flervarviga trimpo-
tentiometern P1, kan varieras fran 10,7 till
12,5 MHz. P1 kan därfär användas for att
ställa in mottagaren.
Vi skall direkt saga att valet av Icapacitans-
diod Dl är extremt kritiskt. MV1401 har en
kapacitansvariation pa 30-600 pF när av -
stämningsspäriningen gâr fran 1 till 10 V. En
komponent med en annan kapacitans kom-
mer att medföra att mottagaren far ett annat
frekvensomrade.
Ett 10,7 MHz bandpassfilter kommer efter
den första blandaren. Detta filter ger den öns-
kade selektiviteten och tar ocksâ bort oäns-
kade frekvenser som resulterar fran bland-
12V
46fl,A
Figur 2. Kretsen är relativt lite tack vare att vi använder en speciell mottagar-IC for AM, 1C2.
32
ningsprocessen. Vi är endast
intresserade av skillnadssignalen
mellan oscillatorn och ingângsfrek-
vensen (12,5 MHz - 1,8 MHz = 10,7
MHz) och inte summan (12,5 MHz +
1,8 MHz = 14, 3 MHz).
Emitterfäljaren T2 ger impedansan-
passning mellan utgângen fthn 10,7
MHz filtret och ingangen till 1C2.
Denna IC, en TDA1572, är en komp-
lett integrerad AM-mottagarkrets.
Den innehaller, bland annat, en
blandare, tv& MF-förstärkare med
AGC-kontroll och en demodulator.
10,7 MHz signalen färstärks först och
blandas sedan med en (fast) 10,245
MHz oscillator, vilket resulterar i en
andra mellanfrekvens pa 455 kHz.
Denna signal förstärks âterigen, filt-
reras sedan med hjälp av ett kera-
miskt filter, demoduleras och skickas
till utgangen via ett lâgpassfilter.
Den änskade oscillatorsignalen ge-
nereras av kretsen runt FET T4. Den
kristail som används har har ett skär-
mat hälje, som skall jordas. Färdelen
med denna externa oscillator är att
det inte firms behov av att justera
den.
Förutom det keramiska 455-kHz filt-
ret och nâgra fâ passiva komponen-
ter (i huvudsak kondensatorer), är
kretsen runt T3 och D3 den enda ex-
terna kopplingen. Detta är en enkel
avstamningsindikator vars kanslig-
het kan justeras med P3.
Den demodulerade signalen firms
vid ben 9 pa 1C2. C32 bildar en del
av lâgpassflltret, efter villcet signalen
via C33 och volymkontrollen P2
laggs till en liten audioförstärkare i
form av en IC-krets. Detta är den
välkända LM386, den kan lämna
nâgra hundra milliwatt vid full Ut-
gang till en liten hogtalare pa 8 92.
Detta är fullt tillräckligt for vanhigt
vardagsrumsbruk.
Slutligen nâgra anmarkningar när
det galler strOmforsorjningen. Det
firms tre matningsspänningar: 12 V,
AlIt om Elektronik 2/2001
 Ji11i
Al
E' ••
oED 6 ojjo •
C17 15
OE
•••. • •
1i
CI (:: u
\T C33
C5 S" ~ o 01to
P
C13 0 ..z.. )o1I
18 C40 / It
H K.II
P1 CII
777 C12 C31U ';-Y
; 0

6 o[XJo o[Do poop o[Jo\'

01 0 C4
to o-fl-o Cs Ici xi T4
cQ L3 () OQP
0

o
I
H7c3 H H7,
OFRIO

t.I
~2
~ 5 5
C2
X2

L6 0
C30 "oEiEJo C27 C23 : W6
2 °'°
C20
1C4 0001761

Figur 3. Det intelligent designade kretskortet gör det enkelt att bygga mottagaren..

2!2001 Alit am Elektronik 33

9 V och 6 V. Du kan använda en vanhig 12 V
KOMPONENTLISTA C37,C38 = 220pF I6V radial
natadapter, vars spanning laggs direkt till C39,C40 = I 0/iF 63V radial
audioförstärkaren 1C3. Spanningsregulatorn Motstând: C42 = 39pF
1C4 ger stabila 9 V far 1C2 och resten av mot- RI =
tagaren kärs fran de stabiliserade 6 V som R2,113 = I00k Spolar.
kommer fran 105. R4= IkLi L = 3pH9
R5 = 82092 L2,L3 = lOOpH
L4 = IpH5
Sjãlva bygget R6= Ik8
L5 = 68OpH
R7= I5Ok
R8 = 3k9 L6 = 82pH
Att bygga radiofrekvenskretsar är traditio-
R9 = 11d12 L7= I2pH
neilt lite besvarligare an lâgfrekvenskretsar
RIO = 2kQ7
eller digitala konstruktioner. Byggandet av Halvledare:
RI I = 330k
denna mottagare är dock mycket enkelt och R12= IOO Dl = MVI40I (Motorola)
de fâ kritiska omrâdena har vi noga övervägt R13 = 22 D2= IN400I
vid designen av kretskortet. Det betyder RI4 = 10 D3 = LED dagsljus
korta banor runt Ti och oscillatoranslutnin- R16 = lokQ TI = BF96I
garna for IC 1, avkoppling via kortast mojliga R17 = 82Ok T2 = BF494
väg till jord och en hel del koppar som fun- R18,R2O = 2k2 T3 = BC550C
R19 = 220kQ T4 =J3l0
gerar som jordplan.
P1 = 50 k I O-varvs cermet IC I = SA6 I 2AN (Philips
Det firms därför väldigt lite som kan gâ fel Sem iconductors)*
P2 = 50 k logaritmisk potentiometer
under bygget. Om du är noga med lOdningen lC2 = TDAI 572
P3 = 2kQ5 trimpot
och fäljer komponentlistan sâ vâgar vi pâstâ IC3 = LM386N
att mottagaren fungerar direkt. Kondensatorer: IC4 = 78L09
Var uppmarksam nãr det gãller polariteten C1,C23,C35 = IOpF IC5 = 781-06
hos halvledare och andra polariserade kom- C2,C3,C5,C I I ,C I 7,C 18,C2 I ,C24,C2
ponenter sâ att du vänder dessa at rätt hail. 6,C27,03,06,C44 = lOOnF Ovngt:
Detta gàller specieilt Ti, det korta benet med C4,C9,C I O,C28,C29 = 220nF LS = miniatyrhogtalare 8Q I watt
C6,C8 = 56pF XI = I OM7A* keramiskt filter
den utstickande delen (source) skall anslutas
C7= I8OpF X2 = SFR455H keramiskt filter
till C3 och det langsta benet (drain) till C4.
C12 = 22pF X3 = 10.245 MHz kristall
Spolama är, utan undantag, standarddrosslar Lida, t.ex.,Bopla typ E440
C13 = 33pF
som ser Ut scm motstând, villcet gOr det en- Kretskort 000176-I
C14,C16,C43 = IOOpF
kelt. Ingângen till filtret Xi är markerad med (se LOsarservice)
CI 5 = 40pF trimmer
en svart punkt, derma sida ansluts till R9. X2 09,00,C41 = IOnF
har ett assymmetrisk placerat ben, vilket gOr C22= I2OpF *) Eventuell leverantOr:
det i stort sett omajligt att placera derma at C25 = 47pF 16V radial Barend Hendriksen, websida vid
fel hail. Kristallen X3 har inget mittben. Detta C30 = 2pF2 16V radial hup://www.xs4o!I.nI/'—barendhl
tredje ben tihlverkar du själv genom att C3 I ,C34 = 22pF 16V radial Email: borendh@xs4o11.nl
(snabbt!) lOda fast en bit oisolerad trad till C32 = 3nF3
kristallen och jorda den.
Storleken pa kretskortet gOr att det enkelt
passar in i en lâda av typ E440 fran Bokla.
Eftersom bada potentiometrarna sitter p Du kan ocksa anvOnda en frekvens- ligger nagonstans mellan 10 och 20
kretskortet Or ledningsdragningen enkel, det rO.knare far att justera signalen pa cm. En langre antenn rekommende-
är bara antennen och hagtalaren som behöver ben 7 hos ICi till 10,700 MHz. Nack- ras inte pa grund av de okade stOr-
anslutas. LOngden pa potentiometerax1arna delen med detta ar dock att mat- ningar scm orsakas av atmosfäriska
och pa benen for LED D3, skall väljas pa sa instrumentet ger en liten belastning storningar.
sãtt att de sticker Ut genom lâdans front. och orsakar en frekvensforändring.
StrOmforsorjningen kan vara en standard nat- Detta kan förhindras genom att till- O176 I

adapter pa 12 V, och eftersom strOmförbruk- falligt ansluta ett motst&nd pa 10 k

ningen endast är knappa 50 mA sâ finns inga
ytterligare krav pa denna.
Justenng och användning
Justeringen är begransad till kalibreringen av
oscillatoromrâdet med C15. Den enklaste
metoden är denna: Kortslut tiilfalligt antenn-
anslutningen (punkt A) till jord och vrid av-
stOmi'gspotentiometern P1 fuilt till vänster.
Justera därefter langsamt C15, barja i mitt-
lage, tills du far en signal. Oscillatorn är flu
exakt vid 10,700 MHz.
fran ben 2 pa iCi till jord. Detta far Hembyggare se hit!
en buffrad version av oscillator-sig-
Jag etsar och borrar
nalen att lOggas till ben 5 pa IC I.
Nu kan du koppla in vertikalanten- dma kretskort efter eget
nen och panarja testkorn.ingen. Pro- original, tidningskopia
totypen var mycket kanslig och vi eller film.
fick in stationer fran hela Oster- Prisex: Euroformat,
sjoomr&det (fran Stockholm) under
dagtid. Under kv011stid fick vi in sta-
100x160 mm,
tioner lângt ner i Europa och Eng- enkelsidigt 100 kr.
land. I omradet under 150 kHz hör- 011-164985,
des m&nga datastationer. 0730-202032
Den idealiska langden pa antennen

34 AlIt om Elektronik 2/2001

Uppgradera till
68HC 12 16obl'otars
m1krokontroller (2)
De 2: Programmering och verktyg

Av Oliver Thamm

Efter att ha gâtt igenom hârdvaran I del I av denna HC I 2-artikel, sâ ger

vi nu en summering av hur man programmerar HC 12, tillsam mans med
en genomgâng av de nödvandiga verktygen for detta.

36 Alit om Elektronik 2/2001

HCl2 är en typisk CISC-mikrokon-
troller, vilket betyder att den har ett Nya HCl2-instruktioner
relativt stort antal instruktioner med
MOVB #$OD,$ 1234
relativt komplexa arbetsmod. I all-
For att kunna skriva en konstant till en speciell minnesplats med HC II mste du alltid
mänhet är denna typ av mikrokon-
utfOra LDAAJSTAA-dansen. Detta betydde art värdet I ackumulatorn ailtid fOriorades
troller enklare att programmera i as-
efterât! En lasning var art 'parentesa' instruktionerna med PSHA och PULA. Lyckligtvis
semblersprâk an vad medlemmarna
kommer HC 12 med den efterlängtade MOVE-instruktionen, vilket förkortar denna proce-
fran RISC-familjen ãr. Den senare ty-
dur.
pen medfär (av nodvändighet) gene-
rering av 'spagettikoder', vilka be-
DBNE B,Loop
star av l.nga och i stort sett obegrip-
Loopar finns överallt! Med den indikerade instruktionen 'Decrement and Branch if Not
liga kodsekvenser. Detta behöver
Equal', är det enkelt art implementera denna viktiga grundstruktur, som du hittar pa dussin-
inte vara nâgon nackdel sa lange
tals platser i varje assembiersprâksprogram.
som kodgenereringen äverlâts till en
kompilator. Eftersom vi dock vill bör-
LDAA l,X+
ja med assemblersprak sâ är HCl2
Vad är det som laddas in i ackumulatorn här? Det värde som pekas pa av indexregister X.
precis vad vi behäver.
Gamla nyheter kanske du tycker? Inte alias eftersom X ocksa inkrementeras (okas med I) i
Instruktionssetet far assemblerspr&k
processen. Detta betyder att du kan kiara dig utan den gamla HC II .-instruktionen INX,
i HC12 bestâr av nOrmare 200 olika
specielit när du viii inkrementera med 2, 3, 4 eller mer!
instruktioner, vilken kan tyckas vara
ett avskräckande stort antal om man
LBRA Label
är nyborj are. Detta ar dock inte alls
Med HC II kunde du alitid hoppa med hjalp av BRA, men ailtid fOr kort. LBRA eliminerar 8-
sâ hopplost som det kanske verkar
bitars hoppregionen. Naturligtvis behöver denna instruktion ett byte till.
eftersom instruktionerna ar arran-
gerade i logiska grupper och vissa
EXG D,X
instruktioner anvOnds ganska sällan.
Känner du till XGDX? Detta är samma sak. Vad är fördelen? EXG arbetar med alla regis-
Om du hanterar problemen ett steg i
terkombinationer, du kan till och med blanda 8-bitars och I 6-bitars register!
taget kommer du inte att ha nâgra
svarigheter att reda Ut detta.
PSHD
Du kan nu gOra PSHB, PSHA snabare. PSHD gOr alla 16 bitarna pa en gang.
Fran HC11 till HC12
SEX
Far tidigare HC 1 1-användare är det
Denna har inkluderats for art öka forsaljningen av CPU 12 referensmanual. FOrutom detta
särskilt enkelt. Eftersom alla de väl-
kommer ocksâ instruktionen 'Sign EXtended' väl till pass i C-kompilerare.
kända HC11-instruktionerna firms
med i HC12-setet behävs ingen ini-
tial anpassning. Befintliga HC11-pro-
gram kan âteraversättas med hjOlp _iDIXi
av en Iamplig HC12-assembler utan Ee edit w jemoy ebos Preakpoffit fiun Erocesso Qption dow 11*
att nagra felmeddelanden ge-ner-
eras. Atminstone när det gäller
ISTEII J —ox ®J II? IIThIP?1I W1 I
A B X Y PC SR CC NVTBDIZC
(matematiska) algoritmer kan du 00 r 0899 OBDO .r 0BFE B.:: ijiijuj
spara en hel del tid pa att âter- #xnclude <hcl2.h>
använda redan befintliga program-
källor. Men att âteranvända rutiner unsigned char p

som adresserar specifika kontroll- void main(void)

register i mikrokontrollerna har inte
lika stora utsikter att lyckas. Själv- DDRS = 0x04;
while(l) {
klart kommer ett HC11-program som p PORTS I 0x04;
adresserar serieporten (SCI) inte lan- PORTS =
gre att fungera korrekt med HC12 p = PORTS & 0x04;
:ro PORTS
om adressen och meningen med
SCI-registret har ändrats.
HC12 skall dock inte erthart be-trak-
tas som bara en snabbare, kom-pat- 100 00
ibel efterfäljare till HC 11. Denna nya
1E1 RedI -

0000 FF Fl 00 00 Fl Fl 00 00 iF 00 2C 1.9 FF 00 00 00
mikrokontrollerfamilj inkluderar en 010 08 00 Fl 00 00 00 09 00 00 00 00 00 00 00 60 F2 .............. '. J
0020 00 00 00 00 IF 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00
0030 7F 3F 00 00 00 00 00 00 00 00 00 00 20 00 31 IF .' .............
0040 OF FF OF IF 00 00 00 00 EQ 85 EU 85 EU 85 EU 65
Figur I. NoICE - ett typiskt
exempel pa en grafisk BDM-
React' Line 1 intoge.c ANUFA I
avbuggare.

2/2001 AlIt cm Elektronik 37

 hel del ytterligare forbättringar,
Program merungsti ps och tricks ssom nya instruktioner och adres-
seringsmod. N&gra av de stärre for-
Nir man slutligen ar klar med programmet, men det ändâ inte fungerar, är det ofta svârt att
bättringarna beskrivs i textrutan
veta vad man skall gOra. Det finns dock nâgra tamligen vanliga fel elier problem. De fOljande
Nya HC12-instruktioner'.
fem är de viktigaste när det oiler HC I 2-programmering.

COP Programmeringsverktyg
Mânga programmerare kanner sig totalt vilse om koden fungerar perfekt i monitor-pro-
grammet eller avbuggaren, men inte visar ngra livstecken när det kOrs 'fristâende'. Den FOr att kunna programmera HC12
vanligaste orsaken är att 'watchdogtimern' (COP) har aktiverats efter reset. Aven om du sâ behOver du en verktygsuppsätt-
inte använder denna egenskap s& kan du inte ignorera den. Du mste &tminstone koppla ning, pa samma sätt som med and-
bort den omedelbart efter en reset. ra mikroprocessorer. Detta bOrjar
med en PC, pa vilken du kan skriva
Program Counter
kallprogram med hjälp av en (pro-
Efter en reset hämtar CPUn ett ord fran adresserna $FFFE och $FFFF. Detta ord innehâller
resetvektorn, som bestämmer var CPU-n startar med exekveringen av maskin-instruktion- gram) editor och sedan Oversätta
erna. Om inte ngonting fungerar I ditt program, sâ skall du omedelbart bOrja tanka pA exis- dem till maskinsprak med hjälp av
tensen av resetvektorn. en kors-assembler eller en kors-
kompilerare. Efter detta skall det
Stack Pointer fardiga programmet (det 'exekver-
Stackpekaren används av CPUn varje g&ng som en subrutin anropas. CPUn sparar tillfalliga bara programmet) fOras Over till
data i denna minnesregion. Om odefinierade krascher uppstar (speciellt efter en period mâlsystemet. Och slutligen kanske
med lyckosam programmering) skall du ta dig en närmare, kritisk titt pA stackregionen. Du
ditt hemsnickrade program inte
skall kolla följande: (a) är stackpekaren initialiserad for den korrekta RAM-regionen, (b)
fungerar rakt av. Detta betyder att
finns det overlappningar med andra användare'av RAM och (c) racker storleken p stacken
det kan vara bra att ha lite idéer
till?
och verktyg när det gàller avbugg-
Interrupter fling.
Interrupter kan avbryta funktionen hos en programkorning asynkront, eller med andra ord, Aliting borjar alltid med källpro-
I stort sett vid vilken plats som heist. Problemen uppstâr endast om interruptrutinen aldrig grammet. For att hjälpa dig vid Ut-
âtervänder till huvudprogrammet. Om du misstanker att detta är fallet skall du omedelbart vecklingen av program sâ skall du
kolla tva saker: (a) Overensstämmer interruptrutinen med den korrekta instruktionen (ISR) skaffa dig en bra programeditor.
och (b) är de lokala interruptflaggorna korrekt rensade i rutinen. Om de lokala interrupt- När det galler 'bra' sa skall du inte
flaggorna inte gterstaIls kommer aliting att gâ runt i en cirkel, interrupten väntar pa att ISR
stirra dig blind pa priset. Det är
skali bli fárdig och alkihop bOrjar om fran borlan.
inte antid som dyrare program är
bättre. Vad som är viktigare är hur
Monitor vs interruptvektorer
Om ett monitorprogram anvands I mlsystemet s 'blockerar' detta vanligtvis de inter- du fungerar ihop med mjukvaran. Vi
ruptvektorer som är placerade i siutet av adressutrymmet. For art dessa vektorer fort- har goda erfarenheter av PFE (Pro-
farande skall kunna anvandas av appli kationsprogram met är det vanligt art monitorn flyttar grammer's File Editor) ett gratis-
vektorerna (de som den inte använder själv) in i en RAM-region. Här kan du som anvandare program fran Alan Phillips.
ange 'pseudo-interruptvektorer', vilka var och en bestar av en 3-byte stor hoppinstruktion
av typenJMP Addr. Denna teknik torde vara välkänd for alla som h&Ilit pa med HC II, dar Ôversäftare
den används i Special Bootstrap mod.
Nästa steg är att Overlämna käi.ltex-
ten till en assembler, som letar efter
syntaxfel i programmet. Om ailting
Att anropa AS Assembler är felfritt (fram till denna punkt),
kommer du att erhMla ett program i
@echo off maskinsprâk. Formatet S-Record är
rein här den etablerade standarden fOr
rem -L generates xxx. 1st Motorolaprocessorer. En S-Recordfil
rem -E generates xxx. log (error list) Or en textfil som inte bara represeri-
terar alla kodbyten hos det gene-
rem
rerademaskinprogrammetutanock-
c:\as\bin\as.exe %l.a -L -E -g noice
sâ information angâende adresserna
rein
där de olika delarna av programmet
rem -F Moto specifies S-Record output skalliaddas.
rein +5 deletes S5 records FOr HC12 finns det redan ett antal
rem -r expands the image window assemblers tillganliga fran olika pro-
rem ducenter. Om du har en C-kompi-
c:\as\bin\p2hex %l.p %1.s19 -F Moto +5 -r $0000-$ffff lerareforHCl2 (till exempel den bil-
liga ICC12 fran Image Craft), be-
if exist %l.p del %1.p
hOver du inte leta langre eftersom
det alltid firms en assembler i kors-

38 Alit om Elektronik 2/2001

 kompileraren. I detta fall kan du välja mellan
Programexempel for serielit inter- assemblerspràk, C eller en kombination av
dessa.
face Som nyborjare skall du dock ailtid barja med
assemblersprâk eftersom detta är det enda
sätt pa vilket du direkt kan följa hur sam-
spelet mellan hârdvaran och mjukvaran far
File: SCI12.A mikrokontrollern fungerar. De insikter du far
Func: Serial-I/O via the Serial Communication Interface (SCIO) pa detta sätt är mycket nyttigt näi du langre
fram Winder dig mot hognivâsprâk. Om du
letar efter en lamplig assembler kommer du
CPU 68HC12 snabbt stäta pa namnet Alfred Arnold'. Dea-
include Ireghcl2.inc , ne författare till den universella assemblern
AS har stätt HC12 sedan 1996. AS har tvâ
framtradande fördelar, den är universell, vil-
SCOBD egu SCOBDH ket betyder att den kan användas for alla
SCOCR equ SCOCR1 typer av mikroprocessorer (inklusive HC11
och en serie andra mikrokontrollers) och den ar
gratis, vilket ofta är ett avertygande argu-
Furic: Initialize SCI (9600 Baud, 8Nl, Polling Mode) ment, speciellt for privatanvändare.
Args: - Att skriva program i assemblersprâk är inte
Retn: - särskilt enkelt och du mâste skaffa dig er-
Dest: D farenhet genom praktik. Om du inte vet ett
dugg om detta sâ skall du bOxa med att spen-
initSCl ldd #26 19200 Sd dera lite tid tillsammans med en eller tvâ
std SCOBD introduktionsböcker for HC 11-programme-
ldd #$000c 8N1, TE + RE ring. Alit du lar dig om HC 1 1-programmering
std SCOCR ; A:B -> SCOCR1:SCOCR2 kan du direkt använda pa HC12.
rts Att anvànda assemblern är ganska enkelt,
âtminstone i jämfOrelse med utvecklingen av
källlcoden. I rutan Anropa AS assembler' firms
en provsekvens i form av en batchfil fOr DOS
Func: Test if any character available (received)
som anropar assemblern, skickar den Ons-
Args: -
kade assemblerfilen och slutligen genererar
Retn: A = 0 (Z = 1) -> no char
den laddbara S-Recordfilen (i ett separat steg
A <> 0 (Z = 0) -> char available
när det galler AS). Den visade batchfilen kan
Dest: -
aropas direkt fran PFE-editorn med hjalp av
en snabbtangent, vilket gOr programmerin-
testSCl ldaa SCOSR1 read status
gen lite bekvämare.
anda #$20 receive data reg full?
rts returns 0, if no data
Overföring av kod
Snart kommer du fram till det 'sanningens
Func: Get character from SCI (wait for) ogonblick' nar du skall starta det fãrdiga pro-
Args: - grammet fOr fOrsta g&ngen. Färst mâste du
Retn: A = char dock ladda in programmet i mâlsystemets
Dest: - minne. Det firms flera sätt att gora detta p&
Det färsta sättet är den klassiska monitorlOs-
getSCI brclr SCOSR1,$20,getSCI receive data reg full? ningen. I detta fallet firms det ett monitorpro-
ldaa SCODRL read out data gram tillgängligt pa mikrokontrollerkortet.
rts. Detta stycke firmware dr placerat i en liten
region av minnet hos mâlsystemet, som i EE-
PROMet hos MCUn.
Func: Send a character via SCI När mâlsystemet är anslutet till PCn via en
Args: A = char serielänk kan du se uppstartsmeddelandet for
Retn: - monitorprogrammet. Pa PC -sidan använder
Dest: - du ett terminalprogram fOr att visa de inlom-
mande tecknen pa skàrmen och for att sända
putSCI brclr SCOSR1,$80,putSCI transmit data reg empty? dma tangenttryckningar till mâlsystemet.
staa SCODRL send data Terminalprogrammet skall ocksâ ha en upp-
rts laddningsfunktion sâ att filer kan transpor-
teras fran PCns hárddisk till mâlsystemet.

2/2001 AlIt om Elektronik 39

Denna funktion behövs for att kunna ladda
HC12-programmet i form av en S-Recordfil. I
praktiken gâr detta till pa foljande sätt: Först
startar du monitorprogramniet och i terminal-
fönstret ser du vãlkomstmeddelandet. Nu
knappar du in laddningskommandot pa tan-
gentbordet (till exempel L<ENTER>). Efter
detta talar progranimet om att det äi redo att
ta emot en S-Recordfil. Du startar dA upp-
laddningsfunktionen i terminalprogrammet
och väljer den önskade filen och PC-n skickar
dâ iväg derma fil till mâlsystemet. Nãr filen
skickats Over sander monitorn tilibaka sys-
temprompten som en bekräftelse pa detta
och programmet firms flu i minnet pa HC12-
systemet.
Den enda kritiska faktorn när det galler att
välja ett lämpligt terminaiprogram (eller kom-
munikationsprogram som det ocksâ kallas) àr
att se till att det uppfyller mâlsystemets krav
pa timing. Att ställa in dataoverforingshastig-
heten (baud rate) är i allmänhet inget pro-
blem, men det skall ocksâ finnas mOjlighet att
aktivera en 'vanta'funktion. Om programOver-
fonngen tar en stor mangd programmerings-
tid i mâlsystemets minne mâste terminaipro-
grammet vänta pa en bekräftelse (acknow-
ledgement) fran monitorn efter vafle rad som
sänts Over. Detta ser till att den behavliga
programmeringstiden (till exempel 10 ms per
EEPROM-lokalisering) inte avbryts i förtid av
att det kommer en ny S-Recordrad. Gamla
TERMINAL.EXE fran Windows 3.1 uppfyller
detta krav. Om du vill ha nagot modernare
kan du ladda ner Uwe Altenburgs gratis-pro-
gram OC-Console fran Elektronikladens web-
sida:
Via bakdörren
Vi bar just sett hur programOverfanngen gâr
till när det redan firms ett monitorprogram i
malsystemet. Intelligenta programmerare
undrar flu formodligen hur monitorprogram-
met i sig självt laddas in i HC12. Denna frâga
kräver ett svar.
Motorola har kommit fram med en speciell
bakdörr' fOr HC12. Det är mOjligt att f& till-
gang till alla minnesadresserna via denna
bakdörr. Och i viss utstrackning kan du via
denna titta in i' mikrokontrollern. Detta är
dock inte allt, det är ocksâ mojligt att aktivt
ändra minnesplatser, stoppa CPUn, modifiera
processorregistren och kOra mikrokontroller-
program i 1-stegsmod.
Arbetssättet hos HC12 for att köra denna
bakdOrr kallas fOr Background Debug Mode,
eller BDM. BDM-interfacet bestâr av en enda
dubbelriktad signallinje som betecknas BK-
40
GD. Signalens interaktion pa BDM-
interfacet är ganska komplex (se del
1 av derma artikelserie) och mycket
snabb. Det är ocksa därfOr som en
BDM-pod ailtid maste finnas mellan
den PC som mjukvaran utvecklas pa
och BDM-interfacet pa malsystemet.
BDM-poden översãtter datastrOm-
men när det gäller innehall, signal-
nivaer och timing fran BDM till RS-
232 och tvärtom.
Det firms tvâ former av avbugg-
ningslOsningar som fungerar via
BDM. Den fOrsta av dessa baseras
pa en kommandoradsonenterad lOs-
ning Här används ett terminalpro-
gram fOr att styra poden och dàrnied
det anslutna mâlsystemet. Detta lik-
nar mycket den tidigare beskrivna
lOsningen fOr programnedladdning,
med en viktig skillnad: Monitorns
firmware kOrs i poden i stället fOr i
mJsystemet och utnyttjar inte nâgra
resurser hos mâlsystemet! Eftersom
vi inte behOver ta begränsningarna i
m&lsystemet med i berakgen när
det galler kodstorleken, sa är det
mOjligt att implementera mycket
kraftfulla BDM-baserade monitorpro-
gram.
Ett typiskt exempel pa denna typ av
BDM-verktyg är B32EVB fran Motor-
ola. Detta är ett handflatestort krets-
kort med en RS232-kontakt (9-polig
d-sub) och en BDM-utgang i form av
en standard 6-polig header. En HC12
används ocksâ pa detta kort (en HC
912B32), men detta är dock inte rel-
evant fOr dess funktion som BDM-
pod. Under senare tid har det varit
leveransproblem med detta ganska
dyrbara Motorolaverktyg, men
ZWERG32 kan användas som ett al-
ternativ (kolla med svenska Lawicel
pa www.lawicel.com )
Och genom fönstret
Den andra kategorin av BDM-verk-
tyg bestar av avbuggare med gra-
fiska användannterface. Dessa firms
mest som Windowsbaserad mjuk-
vara som använder en pod med en
seriell eller parallell anslutning fOr
kommunikation med mâlets hard-
vara. Med en grafisk lOsning ar det
naturligtvis mOjligt att visa en stor
mangd data samtidigt pa ett betyd-
ligt battre sätt, medan samtidigt
detaijerna angâende BDM-kontrol-
lern dOljs fOr användaren. Som en re-
gel kan mirinesregioner visas i form
av hexdumpar, medan den aktuella
statusen hos processorregistren vi-
sas i separata delar av fOnstret.
Dessutom visar ett annat fOnster in-
nehallet i programminnet i disas-
semblerad form. Brytpunkter kan
laggas in i detta fOnster och pro-
gramexekveringen kan ocksa fOljas
ett steg i taget (Se figur 1). N -
aturligtvis har all denna bekväm-
lighet ett pris. Professionella grafiska
avbuggningsprogram (som till exem-
pel ZAP fran Cosmic) kostar nagra
tiotusentals kronor. Om du bar lite
mer modesta krav kan du dock hitta
attraktiva avbuggningslOsmngar fOr
HC12 till betydligt lägre priser. Vi har
goda erfarenheter av, bland andra,
StingRay (skrivet av Sid Price) och
John Hartmans NoICE Debugger.
Sammanfattning
Det är vart att ta steget in i HC12-
programmering av tvâ skäl. FOr det
fOrsta erbjuder Motorolas 16-bitars-
familj solida prestanda utan att pla-
cera stora hinder framfOr program-
meraren i form av komplexitet hos
mikrokontrollem. FOr det andra firms
alla tankbara verktyg tillgangliga,
inklusive sadana som kan erhallas
gratis, som shareware eller som
prisalternativ'. Det enda Ovriga du
behOver räkna med är kostnaden for
ett mikrokontrollerkort. Den 'seriOse'
användaren skall ocksa inkludera en
BDM avbuggare i sin verktygslada.
Du kan hitta länkar till den mjukvara
som angetts här pa fOrfattarens hem-
sida vid
(httn://hcl2web.de),
tillsammans med en mängd ytter-lig-
are information och resurser som ar
relaterade till HC12.
En bra svensk websida hittar du vid
www.lawicel.com
AlIt om Elektronik 2/2001
 GBPB GameBo y
Prototyping Board
En utvecklingshjalp for GameBoy
Design av L. Lemmens

I tidigare artikiar har vi

bevisat att Nintedo
lampar sig for betydligt
seriOsare uppgifter an aft
bara spela spel pa. Det
samlingsoscilloskop som
vi presenterade I
nummer 10 och 11/2000
var ett utmärkt exempel
pa detta. I fOrra numret
presenterade vi en
uppfOljningsartikel cm
utvecklingsverktyg far
GameBoy. Denna mânad
är det dags att erbjuda
lite hjalp mom hârdvaru-
departementet.

42 Alit om Elektronik 212001

 +5V

+5V
t+ WR
A13
21 7
DX

2—
k_. -

Ki () 3I--
T
F
Game Boy
74HC138 WR
'32l A14 4
5
ECLKI _!L 6- } A000
A15 6& 7RD

: ---- I I +5V
:

AO +5V c2 16
Al
1C2
A2 +5V oo[_
1
A3
Al
K2
K3
F,

VPP
28
:

TirT12
'l A0 AO 10 I A0
® I
S Al 9
20 A7 A0 Al
A7 I 42 8
K4
Al 7_ p 8 A2 A2 11 DO 00
AS :--- A3 7 DO
A3 9
Io 0
10 AS .

44
6A4
A3
IC1 Dl
12 01 Dl

AS 11 10 0
12 .
02
13 02 D2
Mo:
All:
A7
A9
13
15J
10 0
14
16 AlO .
46
5
4
A5
A6 EPROM
03
15
16
03
04
03
04
0 A7
14 A13 All 18 Al2 Al 17 05 05
1710 0 48 25 05
A 13 :
A13 1910 20 27C256 18 06 06
A14 0 A9 24 06
A15 : A9 19 07 D7
211p AlO 21 07
AlO
0o :
Dl 23 10 0
24 02
All 23
03 25 D4 All
DI 0 Al2 2
05 271.. 128 05 Al2
02 Al3 26
A13
A14 27
31 A14

05
5 D6 20 14 22
D6 Al 5
D7 :
RESET
AUDIOIN :
GND 000151 - 11

Figur I. Kretsschemat over GameBoy Prototyping Board (GBPB).

I nummer 1/2001 av Alit om Elekt-
ronik pekade vi pA flera olika Game
Boyemulatorer som gjorde att mjuk-
vara for denna oerhört populara 'kon-
sol' kunde testas pA en PC. Emula-
torer ar fina verktyg for projekt som
enbart bestAr av mjukvara. Men, i
det Ogonblick som extra hArdvara
skall lãnkas till GameBoy sA uppstAr
det tvA problem: Kontakten for spel-
kassetten (cartridgen) är Nmtendos
egen design och for att gOra saker
och ting ännu svArare, den är dold
djupt rnne i GameBoyhOijet.
Dessa problem med kortkantkonta1-
ten uppstAr inte när du designar och
etsar ett kretskort for den kretsproto-
typ som du har tankt dig. Men fort-
farande, eftersom den stOrre delen
av kassettkortet är dolt i GameBoy-
höijet, sA är det svArt, fOr att inte sä-
ga omOjiigt, att utföra nAgra mat-
ningar pA det nya kortet. Det är vis-
serligen mOjligt att oppna Game
Boyhaljet genom att lossa nAgra
skru-var pa bakpanelen. PA sA sätt
far du tillgAng till kassettkortet,
Atminstone fOr mätningar. Att Oppna
höljet är dock inte det lättaste efter-
som skruvarna är svAra att ta bort
med en vanlig skruvmejsel. Dess-
utom, am du Oppnar hOljet sA förlorar
du den eventuelia garanti som du
kanske har kvar, och utan bakpane-
len sA firms det ingen batterthAllare!
Det mest irriterande problemet är
dock att prototypen befirmer sig pA
baksidan av GameBoy medan dis-
playen och kontrollerna finns pA
fraxnsidan. Man kan ju frAga sig vad
konstruktören tänkte pa när han
(eller hon ) designade GameBoy.
Ett hjälpande kort
Alla ovanstAende problem undviker du med
hjälp av vArt expenmentkort vars kretssche-
ma visas i figur 1 och kretskortslayout i figur
2.
Alla komponenter pA expenmentkortet kom-
mer att vara synliga och &tkomliga när Game-
Boy ligger ner pa arbetsbordet. Detta innebär
att du kan utfära mätningar pA den hArdvara
du hAiler pA att utveckla, samtidigt som dis-
playen och knappama pA GameBoy är Atkom-
liga.
Kassettkontalcten ax en del av kretskortet och
dess anslutnrngar ax länlcade till en standard
34-polig boxheader. I mAnga fall ax detta fuilt
tilhrackligt eftersom det dA ax enicelt att kopp-
la in ditt eget (experiment) kort till GameBoy
via en längd vanlig flatkabel. Stifttilldel-mn-
gen visas i tabeill. Notera att boxheadem har
34 stift medan kassettkontakten fOr Game

2/2001 Alit om Eleklronik 43

 Figur 2. Kretskortsdesignen.
KOMPONENTLISTA

Kondensatorer:
CI,C2 = lOOnF
Halviedare:
ICI = hâllare for 27C256
1C2 = 74HC138
Ovrigt:
(K I = (kortets kantkontakt)
K2 = 34-pol boxheader
K3 = 16-poi SIL-stiftlist
K4 = 8-pd SIL-stiftlist
Kretskort 000151-I (se Läsarservice)
Boy endast har 32. Att vi valde en
34-polig boxheader beror helt enkelt
pa att det inte finns nâgra 32-poliga.
Den typ av expansionskort som be-
skrivs här har vanligtvis en utveck-
lingsyta dar ytterilgare komponenter
Ican monteras for testning av kretsar.
Denna utvecklingsyta har vi uteläm-
nat hal. Den viktigaste punkten i det-
ta fall är att gOra den speciella
kassettkontakten och expansionde-
larna atkomhga utanför GameBoy-
häljet. S& kallat Veroboard eller ex-
perimentkort àr billiga och finns att
kOpa hos vilken elektronikhandlare
som helst och àr làtta att ansluta via
en bit flatkabel. Dessutom, trots flog-
grann lodning och avlodning sâ bru-
kar inte utvecklingskort räcka sär-
skilt lange om de används ofta.
Alternativ
Kontakterna K3 och K4 är ursprung-
ligen avsedda att underlätta mätnin-
gar pa data och adressbussen. Du
hittar data och adresslinjerna snyggt
och prydligt arrangerade pa dessa

44 Alit om Elektronik 2/2001


kontaktlister. Naturiigtvis kan un-
jerna användas for externa anslut-
ningar. Detsamma gailer stiften for
RD, WR, ECLK och de tva matnings-
spanningarna +5 V och GND.
De senare stiften skali endast an-
vändas far mätningar av matnings-
spänningen elier for att fOrsörja en
extern krets. De far aidrig användas
fOr att stromfOrsarja GameBoy eller
hârdvaran pa expansionskortet.
Alla kassetter skall innehalla sa myc-
ket mjukvara i ROM att GameBoy
kan startas. Det ar dãrför som det
firms en háliare for ett 27C256 EP-
ROM pa expansionskortet. Minnet
kan naturiigtvis ocksâ placeras pa
det kort som ansiuts till K2. I detta
fall skall 101 mte monteras pa expan-
sionskortet.
En EPROM-emulator av det slag sam
beskrevs i fOrra numret av Alit am
Elektronik kan enkelt kopplas till h&l-
laren fOr 101. En sâdan konfiguration
är mycket anvãndbar och bekväm
om du hailer pa att utveckla mjuk-
vara far GameBoy, skriv och as-sem-
bla koden pa en PC, ladda in objek-
tkoden i emulatorn med hjalp av en
HEX-fil sam sands via serie-porten
och testa slutligen program-met pa
GameBoy. Detta är en betyd-ligt
snabbare process an att radera och
omprogrammera ett EPROM ef-ter
varje modifienng av programmet.
Kretsen inkluderar en 74HC 138 (1C2)
sam gOr att tvâ väljarlmjer kan avko-
das for att styra extern hardvara.
Benen 9 och 10 pa 1398-an bar alctiv-
2/2001 Alit om Elektronik
)
Lag las respektive skrivsignalerna header K2. Om du hailer pa med att utveckla
fOr adress A000. FOr enkel ansiut- och testa mjukvara fOr GameBoy sa racker det
ning sa har dessa imjer dragits Ut till med att endast montera EPROM-ha.11aren.
kretskortsstiften.
Själva bygget
Innan du värmer upp lOdkolven skail
du kolla sa att kortet passar i Game
Boy. Notera att den normala tjockle-
ken pa kassetthöljet plus kortet skall
vara ungefar 2,5 mm fOr att de skall
bli ordentlig kontakt med kassett-
kontakten i GameBoy. Här använder Tabell I.
vi bara ett kretskort, dvs inte sjalva
hOijet, och det är därfOr som det kort Anslutningar pa
vi säljer via Läsarservice har tifiver-
kats i ett specielit tjockt material.
expansions-kon-
Om du viii tifiverka ditt eget kort fran
layouten i figur 2, men inte har krets-
takten.
kortsmateriai av rätt tjocklek, sâ kan
du anvãnda tunnare material. Där- K2 stift # .......... signal
efter kan du limma kartong eller vcc
plastremsor pa kortets undersida fOr 2 ................... ECLK
att fA ratt tjockiek. Detta skall utfOras 3 ................... WR
noggrannt. Om kontaicten är far turn 4 ................... RD
kommer anslutningen inte att vara 5 ................... RAMCS
tilfOrlitlig, elier ocksa blir det ingen 6-21 ...............A0-A15
22-29 .............. D0-D7
ansiutning ails. Om kortet är far
30 .................. RESET
tjockt nskerar du att skada kontak-
31 .................. Audioingâng
ten inuti GameBoy sa svart att den
32 .................. GND
inte gar att laga. 33,34 ...............ej anslutna
Att bestycka kortet borde inte vara
nagot problem. Du skali dock tänka K3 stift # .......... signal
pa hur kortet skaii användas, det 1-15 ...............A0-A15
viss saga, med ett EPROM monterat
pa det elier med minneskomponen- K4 stift # .......... signal
ten placerat pa ett externt kort. I de 1-8 ................D0-D7
manga fail racker det med box-
45
 Onivandlare for
MIDI till spanning
med 16 oberoende spanningskallor
Design avj. Scherpenisse

Aven om MIDI (Musical Instrument Digital Interface) Iran bOrjan

utvecklades fOr att styra musikinstrument, sâ kan det ocksâ anvandas
for mânga andra andamâl. I den krets vi presenterar här anvands
MIDI-signaler for att ställa in ett antal Iikspänningar (DC). Upp till 16
utgângsspänningar kan justeras oberoende av varandra.

46 AN on Elektronik 212001
 E__
Numera har varenda dataor ett ijud-
kort och ijudicortet har ailtid ett MI-
DI-interface. I det fiesta fall används
dock inte detta MIDI-interface. De
fiesta användare styr sina musik-
instrument med hjälp av MIDI-kom-
mandon (om de flu har ngra musik-
instrument förstâs ... ).
En mikroprocessor är en utmärkt
startpunkt far att bygga en krets
som reagerar far MIDI-kommandon. I
Figur I. Kretsens kärna bestir av en PlC I 6F84 och upp till 16 D/A-omvandlare.
2/2001 AlIt om Elektrortik
E- E IvAlY,1 211101151
detta fall har konstruktären utveck-
lat en krets som gär att vãrdena far
flera DC-spanningar kan ställas in
pa ett enkelt satt. Dessa kan sedan
anvãndas for matapplikationer, till
exempel. Fran 1 till 16 kanaler är
mojliga, där vane kanal har sin egen
D/A-omvandlare och en justerbar Ut-
gângsspanning som sträcker sig
fran 0 till 5 V.
En PlC med m&nga
omvandlare
Kretsen är byggd runt en milcrokontroller av
typ P1C16F84 fr&n Microchip och 1 till 16 Lin-
ear Technology LTC 1452 D/A-omvandlare, se
figur 1. Det firms sMedes en separat D/A-
omvandlare for vafle utg&ng, i stället fOr en
enda D/A-omvandlare som multiplexats Over
fiera utg&ngax. Denna stora fördelen med den-
na lasning är att vi slipper bade en multi-
47
plexer och sample & hold kretsar. De sist-
nämnda är speciellt kansliga när det gäller
korrekt timing av sample & hold signalerna.
LT1452 bar ett seriellt skiftregister vid sin
ingâng, som följs av ett latchregister som ar
kopplat till den egentliga omvandlaren.
Skiftregistret bar ocksâ en seriell utgkg sâ
att flera omvandlar-IC enkelt kan sene-kop-
plas.
Med en matningsspänning pa +5 V kan Ut-
gângen fran LTC 1452 direkt leverera en span-
ning mellan 0 och 5 V. For hogre spànningar,
eller tunga belastningar, mâste en buffert lag-
gas till.
Interruptrutinen i processorn scannar MIDI-
inga.ngssignalen far att se om det finns nâgra
'control change' meddelanden med
kontroilnummer mellan 48 och 64 (till
exempel) pa kanal 1. Om ett sâdan
meddelande hittas sâ lagras 'värde'
parametrarna (det tredje bytet i
meddelande) i en tabell. I tiden mel-
lan interrupterna sander huvudpro-
gramloopen kontinuerligt innehallet i
denna tabell, bit fOr bit, till omvand-
lar-ICn via processorns utgangsport
Bi. Efter vane databit genereras en
skiftpuls pa port B2. När alla data-
bitarna fOr de 16 omvandlarna har
skickats Ut sands en latchpuls via
B2. Derma äverfOr data i alla 16 om-
vandlarna till deras interna latchar.
Eftersom data for den sista (sex-
tonde) omvandlaren skicicas Ut först
och data fOr den fOrsta omvandlaren
skickas sist, är det mOjligt att ute-
lämna en eller flera omvandlare utan
att gOra nâgra fOrandnngar i resten
av h&rdvaran eller mjukvaran.
LTC1452-omvandlaren har en upp-
lOsning pa 12 bitar, av vilka endast 7
bitar används här. Detta resulterar i
128 steg, villcet betyder att stegstor-
leken är 39 mV när den maximala Ut-
gângsspanningen är 5 V. Standard
MIDI-kontrollervärden har sju data-
bitar. Det är dock mojligt att använ-
da 14-bitars kontroller med MIDI,

MIDI i korthet
FOr de verkliga kännarna av musikelektronik behovs ingen fOrklaring av MIDI. Men det
kan vara I sin ordning med en kort genomgâng av strukturen och funktionen hos 'kontroll'n-
drings' meddelandena for de läsare som inte är helt inforstâdda med MIDI.
Midi (Musical Instrument Digital Interface) är ett protokoll som OverfOr data fran en san- KOMPONENTLISTA
dare (MIDI Ut) till en mottagare (MIDI in) via en seriell anslutning. I princip är MIDI ett sys-
tem for enkelriktad datatrailk. Pa grund av sitt musikaliska (syntheziser) ursprung, desig- Motstând:
nades dessa signaler som meddelanden som aktiverar eller deaktiverar en musikalisk ton, RI ,113 = motstandsnät SIL
ändrar en syntinstallning, modifierar en volymnivâ eller anger en frekvensforskjutning for 4x l0kf
alla toner i en synt ('pitch bend'). R2 = 33kf
Ett MIDI-meddelande bestir vanligen av tre 8-bitars byte. Det fOrsta bytet i varje med- R4 = 470
delande (statusbyte) visar vilken typ av meddelande det är är fOr vilken MIDI-kanal som det R5 = 220n
är avsett. Det finns 16 MIDI-kanaler sâ flera syntar eller flera Ijud mom en enda synt kan R6,R7= l0k
styras separat av en enda dator som har en enkel MIDI-anslutning.
En grupp meddelande kallas 'control change' (ändring av kontroller). Dessa meddelande Kondensatorer:
reglerar kontroller mom en apparat (ssom en synt) for funktioner som pitch bend, volym CI = 4 iiF7 16V radial
och portamento. Nar andra typer av apparater (som effektgeneratorer och reverb eller C2,C3 = 27pF
delayenheter)styrs via MIDI, sâ kan control change meddelanden användas fOr att modifiera C4,C7-C 10 = I OOnF
dealytider eller reverbinstallningar. Det finns ett antal control change meddelanden som är CS = 470I.iF 25V radial
fOrdefinierade fOr ett stora antal syntar och tillhOrande apparater. C6 = I0.tF 16V radial
Det andra bytet hos ett control change meddelande kan adressera upp till 127 kon-
trollers (mest signifikanta bit hos det andra bytet är alltid '0'). Det tredje bytet i medde- Halviedare:
landet innehâller det värde som skall skickas till kontrollern ifrâga. Aven här ligger vardena Dl = lN4l48
mellan 0 och 127 eftersom mest signifikanta bit hos det tredje bytet ocksa at '0'. D2= 1N400l
Det är bara det första bytet i ett meddelande som har 'I' i positionen for mest sig- IC I = programmerad
nifikanta bit. Detta betyder att man alltid kan skilja statusbytet fran fOljande byte. PlC I 6F84- 10/p. ordernummer
De control change meddelanden som används i denna krets är fOljande: 000158-41, se Läsarservice
1C2 = 6N 138
1C3 = 7805
1C4 = TL06I
11101111101010101 IOIcIcIcIcIcIcIcI IOIvIvIvIvIvIvIvI lC5-1C20 = LTCI452CN8
---
0000 channel I controller number controller value
0 11 = control change vrigt:
1=
status byte 000158.12
K = S-pol DIN-kontakt for
kretskort, 180°
K2 = 20-pol boxheader, vinklade
stilt
Ett MIDI-meddelande sända ailtid med bit-rate 31.25 kbitls, sâ en bit tar 32 /is. K3 = jack for nätadapter, fOr
Varrje byte fOregas av en startbit (alltid '0' och foljs av en stoppbit (alltid 'I'). kretskortsmontering
Tomgangsvardet mellan bytes är ocksa 'I'. SI ,S2 = 4-pol DIP-switch
ett 3-byte meddelande inneh&ller s&ledes 3 x 10 bitar och tar sâledes 30 x 32 Ps att X = l0MHzkristall
skicka (ungefar I ms totalt). Diskett med källkod och
Nat det galler hârdvara sa är MIDI-anslutningar alltid strOmslingor där optokopplare hexkodfiler, ordernr 000 158-11,
används i mottagaren fOr att undvika jordslingor. se Läsarservice

48 Alit om Elektronik 2/2001

 W-- WAU FA N11111,111

Programstruktur
Den processor som används i denna krets kommer fran Microchip Inc. PlC serien (http:I/wwwmicrochipinc.corn).
PlC i 6F84 har I k ord om I 4-bitars flashminne, 68 byte dataminne, I timer, 13 1/0-portar och flera interruptalternativ. Kapseln har
endast 18 ben.
Mjukvaran for PlC I 6F84 är skriven i CVSAM-sprket fran TechTools. Detta assembIersprk kan egentligen ses som en samling makros
som oversätter enkla källkodsinstruktioner till en, tvä, tre eller ibland fyra processorinstruktioner. De nya instruktioner som uppstãr p
detta sätt Iiknar mycket standard instruktionerna for 'stora' mikroprocessorer och är mycket lätta att anvanda. Det egentliga instruktions-
setet i PIC-processorerna Iàses och assemblas ocksâ korrekt av CVSAM. I vissa fall kan det vara nâgot effektivare att använda originalin-
struktionerna. Detta kan man overvãga med realtidsapplikationer och i de fall där interrupter mste hanteras si kvickt som moIigt. Nàr
det gàller läsbarheten hos program skrivna i CVSAM är detta lika tydligt, om inte tydligare, som hos Microchip-assemblern (MPASM).
Optokopplaren är ansluten till port BO, vilket är standard i nterru ptbenet. Startbiten hos varje mottaget byte triggar sIedes en interrupt.
lnterruptrutinen pollar port BO tvi gnger i snabb fOljd for att kunna eleiminera eventuella bruspulser som kan finns. Om startbiten känns
igen deaktiveras port BO interrupten och en ny interrupt aktiveras, den for timern. Timern startas dA sA att en ny interrupt inträffar efter
ungefar 32 ps. I den fOijande rutinen lagras vàrdet vid B0-ingângen och timern startas om. Pi detta satt lases de âtta bitarna hos bytet in.
Efter detta iteraktiveras BO interrupten si att fOljande byte kan tas emot.
När varje byte har tagits emot gOrs en test for att kolla vilken typ av byte det är. Om det är ett statusbyte fOr ett control change med-
delande sätts en switch si att fOljande byte tolkas som ett kontrollernummer. Efter detta byte sätts switchen till ett nytt varde sã att bytet
som fOljer efter kontrollerbytet tolkas som ett kontrollervárde. Skulle ett statusbyte tas emot pi fel tid (nar ett databyte väntas) s ignor-
eras alla byte som tagits emot upp till denna punkt och allting startar om fran borjan.
När alla data fOr kontrollern har tagits emot uppdateras tabellen med de aktuella värdena.
Silange som ingen interruptrutin är aktiv tar huvudprogramslingan hand om sändningen av data i tabelln till D/A-omvandlarna. Periodti-
den hos huvudslingan ár ungefar 620 ps.

0 °0o/-0j
0 0)

91
Figur 2. Samtliga komponenter for projektet sitter pa detta enkelsidiga kretskort.

2 2001 AlIt om Elektronik 49

 detta kräver dâ tvâ kontrolleradresser, och
sâledes tvâ 'control change' adresser. Denna
mojlighet är inte (ännu) implementerad. I
denna version sands foljaktligen endast sju
bitar far vafle DAC, och de mste 'paddas'
med fern nolthitar och fern extra skiftpulser
per omvandlare. Referensspanningen fOr om-
vandlarna àr satt till 2,5 V med hjalp av span-
ningsdelaren R7/R6 och bufferten 1C4. Detta
ger en maximal utg&ngsspan'g pa 5 V. Ut-
gângssignalerna fran samtliga ornvandlare
firms pa kontakten Ki.
Fyra DIP-switchar ãr anslutna till port A pa
processorn. Dessa kan användas for att ställa
in kontrolltalen. Det binära värdet pa port A
(fyra bitar med A0=minsta signifikanta bit)
skiftas tre bitar at vãnster nãr matnings-
spänningen switchas till. Detta ger steg om
8, alltsâ 0, 8, 16 ... 120. Detta värde används
sedan sorn startvärde fOr de kontrolltal som
Oppna ('1111') väljs MIDI-kanal 16.
MIDI-signalen matas till port RBO pa
PICen via DIN-kontakt Ki. Opto-kop-
plaren 1C2 ger elektrisk isolering
mellan MIDI-kä.11an och kretsen, vii-
ket ax det vanhiga när det galler MI-
DI-utrustning.
En 10-MHz kristall med tvâ konden-
satorer ger kiocksignalen for PICen.
Det firms ocksâ en 5-V regulator pa
kretskortet, s& en enkel, ostabilise-
rad nätadapter som lämnar 9-12 V
(20 mA max.) kan användas som nat-
aggregat.
Själva bygget
Kretskortslayouten i figur 2 har
utvecklats far detta projekt. Kortet
firms inte att kopa fãrdigt fran oss,
En programmerad PlC firms art kOpa
fr&n oss (ordernummer 000158-41).
Om du vill programmera din egen
16F84 kan du ladda ner kàllkodsfflen
fran var hemsida vid webadressen
(httD://www.alltomelektronik.com/
Download), men den firms ocksâ att
kopa p& diskett fran oss, ordernum-
mer 000158-11, se Läsarservice.
Har du minsta vana vid att löda bor-
de det inte uppstâ nâgra problem
med att bygga kretsen. Alla kon-tak-
ter sitter utefter kortets ena sida och
den kan därfOr lätt monteras in i en
lämplig lâda. En standard MIDI-
kabel kan användas for anslutning
till den apparat som lämnar kontroll-
data.
C(O5-1i

kretsen reagerar fOr. Om alla switcharna är
slutna startar kretsen med kontrolital som
bOrjar pa noll. Om switchen far RAO ar Oppen
('1') bOrjar kontroiltalen med 8.
Kanalnumret fOr MIDI kan stàllas in med DIP -
switchama som ax anslutna till portarna RB4-
RB7. Denna port Uses ocksâ vid uppstart. Om
alla fyra switcharna är slutna ('0000') väljs
MIDI-kanal 1. När alla fyra switcharna är
men eftersom det àr enlcelsidigt bor-
de det inte vara nâgra problem med
att etsa det sjãlv. Nãr du bestyckar
kortet sâ tank pa att det firms flera
stycken trâdbyglar, speciellt runt
omvandlarkretsarna, som du inte Mr
glOmma. Montera sâ manga om-
vandlare som du behöver och bOrja
med den fOrsta (105).

Prenumerationserbjudande!
Alit om Eiektronik är Sveriges största tidning när det gailer praktisk eiektronik. Hàr hittar du
kompietta byggprojekt, praktiska tips och iäsvàrda artikiar om elektronik och data.
Eiektronik àr roligt och kànsian nàr man byggt en fungerande krets mâste upplevas. Nu viii
vi iâta dig uppieva denna kànsla. Om du börjar prenumera pa Alit om Eiektronik sâ skànker
vi dig en kompiett byggsats. Du kan välja melian tvâ olika byggsatser.
Gm du beställer en 2-ârs prenumeration far du bâda byggsatserna.
Priset for en 1 -ârsprenumeration är endast 435:- och fOr 2-ârsprenumeration endast 825:-

Sjàivklart viii jag bOrja att prenumerera pa Alit om Elektronik och jag vàljer fOijande byggsats
(du far bâda om du prenumererar i 2 âr). Sàtt kryss i ràtt ruta:

J Eiektronisk taming (vàrde ca 100:-). Nr 1 Namn.............................................................

Adress............................................................
J Eiektronisk juigran (värde ca 100:-) Nr 2 Postadress .....................................................
Skicka kupongen (eller en kopia) till Alit om Elektronik, Box 5505, 141 05 Huddinge
Du kan ocksâ ringa PressData, 08-799 63 25 (säkraste sättet)
Det gâr utmärkt att eposta till pren@alltomelektronik.com och beställa prenumeration.
Glöm inte att ange namn och adress samt vilken byggsats du viii ha (1, 2 eller 3). Skickas nar prenumerationen är betaid.