Blåskägg - Vilddjur eller Vildman i vardande?

Sagan om blåskägg dök först upp i skrift i Charles Perrault s ”Gåsmors sagor”
från 1697 1 och senare i Bröderna Grimms sagor 1812 2 . I de två komme n t a re r
av jungianska författar e runt sagan om Blåskägg jag läst 3 beskrivs blåskägg
som ett vilddjur och monster i förklädna d. Den figur som sägs stått modell
för blåskägg, Gilles de Rais i Bretagne 4 , var verkligen ett monster och den
förste kände seriemör da r e n i historien som hann förgripa sig sexuellt på och
mörda hundr a t als barn innan han avrätta des 1440 5 . Vilddjuret som
någonting i psyket man måste akta sig för och döda är en viktig myt för
kvinnor enligt bland annat Clarissa Pinkola Estés vilket hon skriver om i
boken ”Kvinnor som slår följe med vargarna” 6 . Hon säger bland annat:

Även om vi kanske förbar m a r oss om den, måste vår första reaktion vara att
känna igen den, skydda oss mot dess förödande härjningar och sist och
slutligen beröva den dess förgörande energi. 7

Detta innebär att öppna n d e t av den dolda kamma r e n är ett nödvän digt första
steg för att kunna se vilddjuret i dess sanna skepna d d.v.s. medvetan degör a
någonting som har makt över en men som inte är vad det verkar vara. Att
nyckeln måste blöda utan att sluta efterso m det inte längre finns någon väg
tillbaka efter att man blickat in i det hemska s te förbjud na. Man kan bara
döda eller dödas d.v.s. sluta vara offer och vinna tillbaka sin själ eller bli ett
offer och duka under:
Att få kontakt med sin vilda natur utgör en väsentlig del i en kvinnas
individuation. För att uppnå det måste hon ge sig in i mörkret men samtidigt
se till att hon inte blir infångad, fängslad eller dödad på sin väg dit eller
tillbaka. 8
De omstä n dighe ter som gör att kvinnan hamnar under vilddjurets makt och
inflytan de handlar om förförelse och habegär. Blåskägg lockar henne med
sina stora rikedo m ar och sin char m och den yngsta dotter n låter sig förledas.
Idén om materiell trygghet och status låter henne alltså blunda för den
hemska sanningen att hon egentligen lever på lånad tid i vilddjurets våld.
Blåskägg är ett annorlun d a monster än Odjuret i ”Skönhete n och Odjuret” 9
efterso m Blåskägg till synes verkar bra (rik, mäktig, stilig) men döljer en
hemsk hemlighet medan å andra sidan Odjuret ser hemsk ut (som ett
monster) men döljer ett gott hjärta och en god person.
Pinkola Estés verkar mena att vilddjuret hos en kvinna represe nt er ar en
negativ och för psyket farlig arketyp. Huruvida detta är allmängiltigt sant för
alla kvinnor vet jag inte men för män behövs dock en annan attityd till
vilddjuret som bland annat Robert Bly pratar om i ”Järn Hans, en bok om
män ”10 . Om vi med utgångs p u n k t från ”Järn Hans ” studerar vilddjuret från
ett manligt pers pektiv ser vi istället ett annat motiv och en väldigt
annorlu n d a sätt att förhålla sig. Vildjuret är här istället för någonting
hotan d e, ett uttryck för försu m m else av manne ns naturliga vilda kraft så
som den manifester as i vildman ne n 11 och någonting manne n måste vårda
och ta hand om, inte bekämp a. I korta drag är Blys bok en tolkning av sagan

Per Nyfelt Sidan 1 av 5

om Järn Hans där Bly visar, med hjälp av sagan, ett perspektiv på manlig
individuation. Genom att hämta upp Järn - Hans från skogstjär ne n s botten
och befrias av prinsen ur hans fångenska p i buren på slottsgår de n, kan den
skräm m a n d e vilde vi har inombor d s visa sig bli en vis, livskraftig och
medkän n a n d e beskyddar e. Järn Hans genomgår i Blys tolkning av sagan flera
transfor m a tio ner. Han börjar som vilddjur, övergår till vildman och sedan till
lärare och mentor för att sluta som kung. Istället för att se vilddjuret som
något ont som måste förgöras ser Bly vilddjuret som en ilsken och
försu m m a d vildman. Sagan om Järn Hans tar vid där sagan om blåskägg
slutar och transfor m e r a r vilddjuret till vildman där vilddjuret i sagan om
Blåskägg istället dödas. Liksom Blåskägg dödar sina hustr ur i den hemliga
kam mar e n rövar vilddjuret på botten av skogstjär ne n bort människor och
djur som kommer för nära. Men där Blåskägg dödas börjar istället sagan i
Järn Hans då tjärnen töms och avslöjar vildman ne n på botten. Tömman d e t
av tjärnen motsvarar medvetan d egör a n d e t av obearbetat material. Så länge
som vildman ne n ligger på botten av en vattenfylld tjärn agerar han
omedvetet ut sitt raseri. När inte vattnet längre omsluter honom som den
svarta moder n s famn är han inte längre vilddjur utan vildman (och som
senare i sagan om Järn Hans visar, en Kung i vardan de).

En motsvara n d e väg till transfor m a tion tecknar Pinkola Estés i häxan hos
kvinnan. Häxan kan vara en aspekt av en försmå d d vildkvinna på ett
liknan de sätt som vilddjuret är en försmå d d vildman.

Bekanta dig med det vildas mystik, underligheter, annorlundaskap och vistas
hos Baba Yaga 1 en tid 12

Här ser vi hur Pinkola Estés visar på behovet för kvinnan att vistas hos häxan
för att stärka kontakte n med vildkvinnan precis som prinsen i Järn Hans
behöver vistas tillsam m a n s med vilddjuret för att upptäcka sin inre vildman.
Även Barz ser häxan som en motsvarighet till kvinnans Blåskägg för
man nen 13 . Utvecklar vi den tankegången ser vi att Vilddjuret som arketyp hos
man nen motsvarar häxan hos kvinnan och häxan som arketyp hos manne n
motsvarar vilddjuret hos kvinnan. Häxan hos manne n måste besegras 2
liksom vilddjuret hos kvinnan måste besegras. Häxan hos kvinnan måste hon
däre mo t närma sig på ett helt annat sätt (med respekt och försiktighet) och
likadan t är det med vilddjuret hos mannen. Därför skulle jag vilja påstå att
tolkningen av blåskägg hos Pinkola Estés och Helmud Barz som någonting
som måste dödas i huvuds ak är en tolkning relevant för kvinnan och frågan
är om inte Blåskägg måste sluta annorlun d a för att kunna vara en saga för
män eller kanske det finns ett slut som fungerar för båda könsper s p e k tiven,
något som även Barz påpekar när han resonerar kring alternativa slut på
sagan:

1Baba Yaga är en häxa i många slaviska sagor. Se http: / / s v.wikipedia.org / wi ki /Baba - Yaga
2T.ex. sagorna om S:t Göran och draken (där draken är häxan) och Pomperipos sa i Hans och
Greta

Per Nyfelt Sidan 2 av 5

Men kanske beslutar hon sig för något helt annat. Kanske är hon tillräckligt
stark för att tala om för hono m, att hon vill se just denna kam m a r e... men
tillsam m a n s med hono m. 14

Vilddjuret blåskägg kan även ses som en aspekt av Poseidon vars passion,
raseri och hämn dlyst n a d är gränslös. Den är gränslös för att han saknar
förmågan till intros pektion och reflektion d.v.s. har inte Apollons förmåga
att se klart och känna sig själv eller Hermes förmåga att röra sig mellan
världar na och komm u nicera. Samtidigt har Poseidon ett djup och en kraft
som är större än någon annan och att inte accepter a honom och finna en
fungeran d e relation till hono m berövar en från något mycket viktigt i ens liv.
Jean Shinoda Bolen ser i ”Gudarn a inom oss” 15 vilden på damm e n s botten i
sagan om Järn Hans som en bortstöt t och under ska t t a d Poseidon och i dess
transfor m a tio n till vilden en källa till styrka, makt, mod och kärleksfullhet.

En nytt slut på blåskägg

Att döda vilddjuret verkar från ett manligt pers pektiv vara en förträngning,
ett sätt att inte verkligen möta det onda. Nu kan dödan d et i psykologisk
mening även betyda en fullstän dig assimilering så det är inte helt säkert att
det handlar om bortträ ng ning. Jung pratar om att acceptera och jobba med
sin skugga men inte om att döda eller förgöra skuggan 16 .
Medvetan degör a n d e t gör ont och att tvingas erkänna sin ondska för sig själv
kan man bara klara i en trygg och säker miljö. Det finns nämligen hopp även
för det rasande vilddjuret. Så länge Blåskägg inte vill se och försöker dölja
sin ondska behärskar den honom och hotar att döda kvinnan om hon ser
hans hemlighet. Han måste lära sig att se och acceptera vad han gjort och
vem han är för att vilddjuret s raseri inte ska behärska hono m. Då kan han få
vara kung och vildman i sam m a man istället för kung och vilddjur i ständig
inre konflikt där vilddjuret är den som egentligen behärskar hono m. Det
finns både en vildman och en vildkvinna i varje människa och dom hjälper
oss att ha kontakt med det ordlösa och som ger kraft och insikt. För att
kunna göra detta behöver Blåskägg dock stöd av kvinnan. Detta ställer
ganska höga krav på kvinnans mogna d och som Barz påpekar är kvinnan i
sagans Blåskägg inte redo för att vara den part i Blåskäggs transfor m a tion
som han behöver 17 . Barz menar att dagens Blåskägg inte längre är en
mördar e utan en förtvivlad man som kvinnan inte kan älska så länge han är
rädd för det kvinnliga. Det finns dock en tredje möjlighet där varken kvinnan
eller Blåskägg behöver dö 18 .

Aktiv imagination är en i jungiansk terapi vanlig teknik som utarbeta de s av

Jung som ett sätt att jobba med dröm m a r. Aktiv imagination beskrivs ganska
utförligt i John Sanfords bok ”osynliga partner s” 19 . I ett försök att hitta ett
alternativt slut på sagan om Blåskägg använde jag tekniken för att arbeta
med sagan. Genom att behan dla sagan på sam ma sätt som dröm m e n i aktiv
imagination blir gestalter na och dramat levande och personligt. Jag gick in i
sagan (Pinkola Estés version) och ”drömde” den om och om igen tills jag
hittade vägar för Blåskägg som lät den yngsta systern döda vilddjuret men
behålla vildman ne n. Ett sådant slut går såhär:

Per Nyfelt Sidan 3 av 5

När de kom till den sista dörren ville de äldre systrarna att de skulle prova
den minsta nyckeln men den yngsta sade “Den här dörren går till det rum m e t
som min man uttryckligen bad mig att inte öppna. Vi väntar tills han kom m er
hem och sedan öppnar vi den tillsam m a ns”. När riddar blåskägg kom tillbaka
frågade han hur det stod till. “allt är bra” svarade den yngsta systern “men
jag vill att vi öppnar den dörren dit den minsta nyckeln går tillsam m a ns”.
“Det kan vi inte” svarade han. “Den dörren går till helvetet och leder till
galenskap och vansinne”. “Var inte rädd” svarade hon “Låt oss öppna den
tillsam m a n s och se. Mina bröder kom m e r snart, de hjälper oss att överko m m a
det onda”. ”Ja” sa Blåskägg. ”Jag ska göra dig till viljes, du är den förste som
visat verklig tillit till mig och det är dags att kam m a r e n öppnas. Men när vi
går dit så får du inte lyssna på vad jag säger för jag kom m e r säkert ångra
mig”.

När så systrarnas bröder kom mit gick de alla tillsam m a n s ner i källaren för
att öppna dörren. Blåskägg blev allt oroligare ju när m are de kom. Han
försökte på alla sätt övertala de andra att strunta i kam m a r e n. Han bad,
befallde, lockade och rasade mot dom men dom lät sig inte rubbas. När de var
fra m m e och den yngsta systern stack nyckeln i låset började nyckelhålet att
blöda men hon blev inte rädd. När dörren öppnades slog en unken lukt emot
dem. Där inne låg benknotorna från Riddar Blåskäggs tidigare hustrur.
Rum m et var smutsigt och mörkt. När Riddar Blåskägg såg benknotorna
vrålade han rakt ut i skräck och ångest över vad han gjort. Men bröderna höll
i hono m tills han lugnat sig.

Tillsam m a ns bar de ut ben för ben och begravde dom i trädgården bakom
slottet. När alla benknotor var begravda kram a de den yngsta systern om sin
man och sa “Nu är det gjort, nu kan du gå vidare”. Då började Riddar
Blåskägg gråta. I nio dagar och nio nätter grät han i sin hustrus fam n vid
gravarna och hans tårar vattnade jorden där benknotorna låg och se: vid
varje grav sprang ett fruktträd upp. Ett äppelträd vid hans första hustrus
grav, ett päronträd vid den andra och ett körsbärsträd vid den tredje.

Sedan gick de tillbaka till hemliga rum m e t och Riddar Blåskägg skurade
ru m m e t grundligt. “Här ska nu bli ett förråd för frukterna i trädgården” sa
han “och som tack för att ni hjälpte mig får ni ta vad vill från mina
skattka m m a r e”. Sedan klippte han av sig sitt blåa skägg och gav det till
nunnorn a i klostret intill, som behöll det som en påminnelse för andra. När
hans skägg växte ut igen var det inte längre blått utan vackert rött och
gråsprängt.

Per Nyfelt Sidan 4 av 5

1 http: / / s v.wikipe dia.org / wiki /C h a rles_Perra ult
2 Helmut Barz, Sagornas visdom: BLÅSKÄGG , 1991, CJP sid 9
3 Clarissa Pinkola Estés, Kvinnor som slår följe med vargarna, 1996, Wahlströ m och Widstran d samt

Helmut Barz, Sagornas visdom: BLÅSKÄGG

4 Att Gilles de Rais stått modell för Blåskägg ifrågasät t s dock av Helmut Bartz, Sagornas Visdom,

BLÅSKÄGG , sid 50
5 http: / / s v.wikipe dia.org / wiki /Gilles_de_Retz

6 Clarissa Pinkola Estés, Kvinnor som slår följe med vargarna, 1996, Wahlströ m och Widstran d

7 Clarissa Pinkola Estés Kvinnor som slår följe med vargar na , sid 51

8 Clarissa Pinkola Estés Kvinnor som slår följe med vargar na

9 C.G. Jung, Människan och hennes symboler, Forum 1992, sid 137 - 140

10 Robert Bly, Järn Hans, En bok om män , 1995, ICA- Förlaget

11 Robert Bly, Järn Hans, En bok om män , sid 10, 18, 19

12 Clarissa Pinkola Estés, Kvinnor som slår följe med vargarna , sid 89- 90

13 Helmut Barz, Sagornas Visdom, BLÅSKÄGG , sid 51

14 Helmut Barz, Sagornas Visdom, BLÅSKÄGG , sid 95

15 Jean Shinoda Bolen, Gudarna inom oss , 1993, CJP, sid 63- 86

16 C G Jung, Det omedvetna , 1965, Wahlströ m och Widstran d, sid 116 - 136

17 Helmut Barz, Sagornas visdom: BLÅSKÄGG , sid 47

18 Helmut Barz, Sagornas visdom: BLÅSKÄGG , sid 40

19 John A. Sandford, Osynliga Partners, 1993, CJP, sid 130 - 140