eee eet a eee ets Sy eral eae ioe eerie emery ae eee PO a eset eres invaderades Vistsahara av sina grannlinder Marocko,och ‘Mauretanien, Refrielserdrelsen Front Polisario, som tidigare bekmpat spanjorerna, vinde sina vapen mot de Evrivecresry SRS RON emeeet een prt ene Paar ee Mercer isi tt Seen teen Tee ae Se meraRreM eae marockanska och mauretanska styrkor, men Polisario Pea eee st srt nt a nee ‘trupperna. Den sahariska befolkningen har i tiotusental ace nanarian aey POE eat es ee eer ee PeaRA ea een eee eee POS cca Ree eee cee MTS Konservativa arabstater som Saudi-Arabien. Polisario Ee roa Scan Gs tae tet eee eas Erik Fichtelius, reporter vid Sveriges Radios Eko- redaktion, har gjort wi lingre resor i Vastsahata, 1976 RENT eee eisai ee landet och de gerillakontrollerade Skenomridena. Han ae abe oue el eel ean SU OSS Cm a cnn et eet ns situationen i omridet. Porokiuicalcet nie} ig unika bilder. ees 7 AON aR ne) Daa cea an ee ted ed |Verdand-dcbott nr 82 Onslasfoto av Erik Fichtctios Fotografie { boken av Erk Fchtlis,utom s, 51 och s 113 1978 Erik Ficheios [Narnden fr Verdandieskrfzeri best av eri Diner, Peer Ekegren, Christer Hallgren, Stig Helling ‘Maths saeson och Esk Asard. Material Kimi fr pobliceing kan dae il Stig Helin, Blodstensvgen 26,7524 Uppal tl 08) Tosti ISBN 91-518.11782 Berings, Land 1978 Innehall Kronologsk dversikt 8 Pérord 11 Fin kolonalism tll befielsckamp ~ Vistsaharas historia 14 Det Hinga dkenkrget 65 EW folk pi flykt 96 Vad vill Polisatio? 111 I Aaiun ~ ockuperad stad 126 Marocko — en kungigdiktatur 133, Mauretanien-~ et fattigtGkenland 143 Skatten under sanden 181 Sammanfatiaing 160 Bilaga 1. Polsarios exekurtivkommitté och regering 175 Bilaga 2. Polisarios poltiska dokument i sammanfattning 176 Noter 181 Literate 185 Rexister 186 ican Hs Foniecnvicetaa bi $28 54: BKARPNA TEL. 6-883 18 $0 FAX 085724 97 60aaa eee 10 mj 1973 Posacobilds. August 197% Spanien ulovarfolkomrdstning om sil logisk Sversikt Hindighet Kronoiog Oktober 1974 Marocko och Mauretanien sluter hemligt aval om att dela Vastraharamelln sig December 1974 FN ber Spanien skjuta pi folkomrdst- ingen och uppmanar Internationella domstoten att ta stllning til figan om 84 Spanien proklamerar “Det spanska pro: Viistsahara. tektoratet pi Afrikas kust™. Vastsahara | Maj 1975 FN-kommission besiker Vistsahara, Koloniseras. I6oktober 1975 Internationella domstolen avvisar Maroe- 1885-1894 Intensiva strider mellan de spanska ko- kos och Mauretaniens krav ph Vast- Jonisatérerna och sahariska nomadstam- sahara mar. Gaovember 1975 Grdna marschen ines. 191 Madridkonventionen mellan Spanien och | 14 november 1975 Trepartsiverenskommelsen i Madi. Frankrike faststller Vastsaharas grinser. | 28 november 1975 Yemaan upplser sig sl. ws Spanska och franska teupper ackups November 1975 Marockanska och mauretanska soldater ‘gemensamt den sahariska staden Sema, invaderar Vistsaha 1947 En spansk geolog uppticker stora fosfat- November 1975 _Polisarigerillan gr motstind, men fyndigheter i Vastsahara. = marsfapril 1976 tings undan. Sahariernaflyr i tiotusental Mars 1956 Marocko far sjlvstindighet frin Frank: in Over arinsen tll Algeriet. Fyktingarna ike bbombas med napalm. Provisoriska til April 1958 Spansk-franska trupperslir ner den saha- Tiger upprattas runt Tindouf i Algeriet. riska och marockanska befrielsearmén. | 26 februari 1976 Spanien limnar oficielt Vstsahara. November 1960 Mauretanien fir sjilvstindighet fein | 27 februari 1976 Plisario utropar den Demokratiska Frankrike sahariska arabrepubliken ~ RASD. 1968 Sandhiget mellan Marocko och Algerict. | § juni 1976 Polisario anfuller Nouakchott December 1965 FN uppmanar Spanien att befria Vist- | Sommaren 1976 Fortsattastrider mellan Polisariogerilan sahara (likmande Krav upprepas rligen och framit ‘och de marockanskalmauretanska ook fram till 1973) panterna 1967 Spaniororna skapar en saharisk general- {rsamling ~ Yemaan, 1967/68 Saguia EI Hamra och Rio de Oros be- fielserdrelsebildas, Juni 1970 Mavocko erkiinner Mauretanien. 17 juni 1970 ‘Spansk mit sliv ner en demonstration for silvstindighet i EI Aaiun, Et 40-tl minniskor ddas.Forord [Lat oss géra ett tankeexperiment. Tank er att Danmark ir en spansk koloni, erovrad nan ging pé 1800alet, Forest er vidare art dir kimpar en befrelserorelse~ Folkfronten for Sjllands och Jyllands belrelse. I det fia grannlandet Sverige blommar kins: Jorna for Danmark och dessbeftelse, om dn ett nlgot speciellt = Danmark ska belrias genom att Aterfirenas med Sverige, hhivdar den svenska regeringen,ivrigt uppmunttad av alla oppo- sitionsparter ‘Kungen siilv halle tl och frklarar att den danske kronan a hiv tillhbr honom. Har inte Danmark och Sverige en gemensam historia? Har inte de w Finders tiigare styris av on och ‘amma konung? Om vi nu vidare lisa att de plata danska Sarna, dolje rika rivarutillgingar i fosfat, da vicks acksd den svenska industrns intresse. SAF och Industriférbundet trycker pa rege- ringen och betonar hur bra det vore for Sveriges export med tillging till den danska fosfaten. Se dir yterligare ett argument for att Sverige borde befiia Danmark och terféra det tll Fider- neslandet. Men inte heller i Norge har man glimt sin historia. Har inte jocks Norge och Danmark intima historiska fGrbindelser? Den norska sk, Danmarks-bevegelsen vaxer sig stark under parollen “Danmark til Norge ater!" Samtigt vacklar den spanska kolonialismen under den dan- ska befrielserdrelsens attacker. Folkfronten intar flera mindre ar och upprattar en egen administration ‘Vil Sverige ha Danmark giler det att agera. Sverige sluter ett hemligtavtal med Norge om att dela Danmark mellan sig, och den svenska regeringen borjar fOrbereda en "fredsmarsch” ver Oresund. Efter en onfattande kampanj i massmedia samlas hun-ratusentals svenskar pai den skanska kusten vid miingder av sma bitar. Efter Klartecken fen Kungen skjuter marschdeltagarna sina Bitar jvattnet och tar sig sjungande och Maggviftande dver fill Danmark. De spanska frimlingslegionarerna finns p& plats then skjuter inte, Spanjorerna beslutar sig idetta lige fr att dra fig tllbaka, och skriver pi ett avial med Sverige ach Norge. ‘Sverige Overtar ti tredjedelar av Danmark, Norge tar den nora hilften av Jylland. Folktronten for Sjllands och Jyllands befrielse protesterar och riktar sina vapen mot de svenska och rnorska miltirer som ersitier de spanska. Den danska befolk- ningen jagas undan av de framryckande arméera fr Sverige ‘och Nome. Danskarna fir Over grinsen till Vasttyskland, dir det upprattss ilfaligs fyktingliger fOr den drablbade danska civilbefolkningen, Den dansk befrielserirelsenfortsitter ett intensivtgerillakrig mot de svenska och norska ockupanterna, som enbart formar hilla de storre staderna, Gerillan kontrollerar den folktomma Jandsbygden. S& pigir kriget manad efter ménad, med bara en frstridd uppmirksamhet frin en blaserad virldsopinion, Andra Danmark tll Vistsahara, Sverige tll Marocko och Norge til Mauretanien. Ersitt Folkfronten fir Siillands och Jyllands beftielse med Front Polisario. Da fir vi bilden av vad som i princip har hint och hiller pi at hiinda i Nordvistatik. Den fd. spanska kolonin Vistsahara har ockuperats av gran: linderna Marocko och Mauretanien, som efter en Sverenskom- melse med Spanien har delat det Illa Gkenlandet mellan sig Marocko har tagit de rika tvitredjedelarna inorr, med den stora fosfatgruvan Bu Cras, medan Mauretanien tagit Vastsaharas fat tiga sodra tredjedel. Detta har skett i strid med FN: resolutio ner och ett ulslg i Internationella domstolen. Bofrielserarelsen Front Polsario slogs férst mot spanjorerma, men har sedan vint sin gerilaarmé mot de nya inkriktarna. Gerillan kontrollerar sora delar av det otillgingliga Okenlandet medan marockaner loch mauretaner sitter vil forskansade i Vistsaharas stir. Jag har siilv besskt Vastsahara tv gdngertillsammans med Polisariogerillan. Frsta ingen var i minadsskiftet-majjuni 1976, andra gingen i mars och april 1977. Df besokte jag ocksi | Marocko och Mauretanien, samt de delar av Vistsahara som ‘ockuperas av de bida kinderna, ‘Som reporter moter man pA de olika sidoma tv diametralt motsatta bilder av kriget. Nigot hirdraget skulle man kunna sig att man i Marocko och Mauretanien presenteras en version Som gir ut p& att den rittvisa dterforeningen med Vastsahara ir fyslutad. Det har egentigen aldrig [rts ngot krig och under alla ‘mstindigheter ir numera allting lugnt och normal i Vistsahara. 1 Vastsahara dremot ger Polisrio bilden av en stand seperrike befrielsearmé som med hundraprocentig uppslutning frin folket tt fi klarhet il Klaret. Det har varit en svir balansakt att ta sig igenom den strida sinimmen av informationer och motinformationer. Jag forsdker rfor $4 noggrant som majlgt redovisa varfrdn olika uppeifter hhirstammar och jag har i frsta hand férsBkt anvinda mig av ‘obervende Killor. I det linga inledande historiska avsnittet har det varit mojligt att genom en utOrlig notapparat presentera killmaterialet, Men ju nirmare nutid tramstaliningen kommit desta Tre ar de skrivna Killora. Dirfér blr beskrivningen av det senare hiindelsefSrloppet med nédviindighet mer personligt befonad. Bokens avslutande del bygger i storre utstrckning fin 4e inledande avsniten pi mina egna eportageresor, mangder av personliga samtal och intryck, diplomstiska killor som miste Forbli anonyma och pA ett kantinuerit stadium av internationell ‘dags- och veckopress. Svirigheten att hitta rit bland alla olka uppgifter om kriget far inte hindra ett stallningstagande till hue ‘udlrdgan om huravida Polisario slss fir en rttvis sak, Min per sonliga Gvertygelse dr att det sahariska folket har usatts fOr ett, Svergrepp mot sin rt att salva besluta om sin framtid, Den it~ ten, som enligtinternationelaregler och avtal illkommer alla folk, har fommekats saharierns, Den vipnade kamen T&e sly stindighet var det enda som Aterstod ni Vastsahara invaderades sv Marocko ach Mauretanien, Koniliktenshistoriska bakgrund och poltiska férlopp ir kom- plicerat och omtvistat. Min ambition med denna bok har varit att genom ett frsdk till en allsidig och fullstindig redogirelse ge en srund for ett stillningstagande till vad som sker i Vastsahara, ‘Stockholm i august! 1977 Erik FiehielusFran kolonialism till befrielsekamp — Vastsaharas historia Saharierna dr ett gammalt Skenfolk, som i drhundraden levt i ‘knen. De tr nomader som r6rt sig Over stora omriden fr att finna vatten och gris &t sina kameler, fir och getter Ett folk som varit helt beroende av vet, av regn och torka. No- ‘maalivet har inte vart nigot mal isi; har det bara funnits vatten thar en familj kunnat stanna i dratal pd samma plats. Men fer eller senare har miinniskorna atid tvingats bryta upp frat lia med regnen, Vaidretsskiftingar har givit nama &t sahariernastideriikning 1884 var “marsregnens &r", 1889 kallades det “fina, kala reg nets &r” och 1914 Bley den "rida vindens ar Oknen ir ett vackert och varierande landskap, inte alls bara sand och sanddyner. Det ir kuperat, med mindre bergstyeear ‘och raviner, Gmsom ett mjukt bliande landskap med finkornig sand, omsom ett argt,stenigt och klippgt land, Efter vinterregnen blommar Sknen. Dir vixer sma striva blommor i milda firger, yviaa tagsiga buskar och tovigt gris ‘Traden ar sega och knotiga. Denna sparsamma vixtlighet ar sgrunden for sahariernas liv knen. Griset ger fda &t djuren, triden ger brinsle och virme, de smi spréda vixterna ger kryd dda at sahariernas kraftign erona te. Djuren gay rikedor [Nigon privatigd jord har aldrig forekommit i Vistsahara. Jor dden, Oknen, gar inte att ig. Rikedomen mits j antaet dive. En fattg familj ger bara 3-5 Kameler, medan en normalfamlj har 15.20 dj. De rikafamiljerna kan ga 100-300 kameler. Kameler, getter och fir utgar basen fOr all handel i det Sahariemna dr ett gammalt nomadfolk med en egen kulturach en legen historia, De kinner en stark nationell samborighet och tolar en egen arabdiatekt ~ hassania. sahariska sambillet. Pérutom kOtt ger djuren mk, hudar och har som blir tll Klider, Konstverk, skilar, vattensickar och ‘lldukar. Det traditionella sahariska tltet av ge- och kamelhr, Jaiman, ar medelpunkten i det sahariska sambillet. Det ar famil- jens bostad, ett stort gribrunsvart tlt med en mata vivd ay ‘orkat gris som golv. Dar arbetar, ter och sover man. ‘Oftast lever saharierna tillsammans i stirre familjegrupper ‘med upp till et 15a jaimor. Dessa sma sambillen leds ay ett familjebverhuvud, man eller Kvinna, som runt sig samlat siner ‘ch déttrar med bam och FamiljerVarje jaima eller jaima-grupp utgir en del av en stam, som leds av en siamhdvding. Vid sidan av honom finns en rids- fBrsamling, Yenmaan, som fatar beslut kring stammens angel tenheter. Yemaamedlemmarna viljs av stammens alla medlem- mar. Inom stammarna finns det en kvalificerad arbetsfordelning, med boskapsskitare och hantverkare och konstnrer av ming olka stg. ‘Det traditionella sahariska samhilet bestod ocksi av slavar som kunde siljas och k6pas. De var oftastinare i hushillet tn rik stambdvding eller ett familjebverhuvud. Slaveriet har f= Fekommie nda in vira dagar, Den FN-kommission som besokte ‘Vistsahara i maj 1975 Kunde ta del av en rad dokument om att slavetietfortfarande cxisterade i det sahariska nomadsamhille. De tyetios rid Fir Saharas nomader har inga bestimda grinser existerat. De thar rr sig frit ver det omride som idag utgGr delar av Vastsa- hhara, Marocko, Mauretanien, Algeriet, Mall och Niger. Men ‘ven om det inte existerade nigra formella grnser for nomader- ‘na hade stammarna med ursprung i Vistsahara nd en kulturell ‘och poliisk samborighet. Vastsaharas nomadstammar, av vilka nigra av de viktigaste var Reguibat, Ulad Delim och Tekna, hade tt orpanisatoriskt samarbete ovantér stamnivin. Ait Arbiin, de {yrtios ri, bestod av valda representanter for de olka stammar- na, Ridets uppaift var att lisa motsattningar mellan stammarna ‘och att mota hot uifin. De svarade fr Svergripande rttskip- ning och forsvar i ett omride som ungefiligen motsvarar dagens Vastsahara. Den vanligaste konfliktorsaken mellan stammarna gillde rit: ten tll vatlenhilen, De fyrtios rid, som bestod av stammarnas mest respekterade ildste (main eller kvinnor) agerade domstol i sikdana konflikter. Framlingar som ville passera genom Viststh rm giorde Klokast i att vinda sig till de fyrtios rid fOr att 1 tilsind, Ansvaret fr fGrsvaret var uppdelat polka stammar vid kusten och i inlandet, Ovalkomna besdkare Kunde inte sig mot nomadernas Skenkeigare. 16 ‘Kvinnorma i flyktingligren runt Tindouf ér bevapnade och har {int mili traning. De detiar i vakthilining och forsvar av Tigren, men inte ide direkta siriderna vid fronten ‘Bn egen kultur och Kenitt en sociala och organisatoriska uppbyzgnaden avskille det vistsahariska samhilet fran andra nomadsamhallen. Saharierna har bevarat en epen kultur och en egen nationellidentitet. De har ct eget sprik, hassania, en arabdialekt som ligger mycket nfira Gen klassiska arabiskan, Religionen, islam, har och har haft ett myeket starkt grepp Over befolkningen. Keranen utgdr grunden for rittskipningen. ‘Men trots islams starka inflytande har den sabariska kvinnan ‘zenom historien haft en annan rell och stallning in kvinnan i ‘ndra arabiska sambillen. 1 don sahariska nomadkulturen har alas arhetskrat behivts, och kvinnan har arbetatjimsides med mannen. Den sahatiska kvinnan, som tex. inte bar slija, delta aktivtj diskussioner och i det poltska live. Deta betyder ”inte att hon i praktiken uppnétt slmlikket med mannen. Men siimfirt mod det fullstindiga fSrtryck kvinnan ide Nesta arab der ir utsatt fr fr den sabariska kvinnan fei och sjlvstindig. 1 saharieras frihetskamp har kvinaa spelat en stor rll En misslyckad kolonisering Historien om den spanska koloniseringen av det lila &kenlandet i Nordafrika Ar nog historien om en av kolonislismens mest miss- lyckade erbvringar. Férst tog det spanjorerna te kvertssekel tt {a full kontroll ver Vistsahara. Sedan drdjde det bara 18 ar innan spanjoterna tvingades dra sig tillbaka for gott. Kolonisaté- rerma hann aldrg gira nigra vinster isin koloni. Det enda spanjo- rerna ngonsin satsade pi Vistsahara var fosfaten. Men ust nr erSvrara skulle birga frukten av sina fosfatinvesteringar tog ko~ lonialvildet slut. Vastsahara blev ett markt kapitel i Spaniens historia [Nir Spanien beslutat sig fOr att erivra Vistsahara bestod| redan det spanska kolonialvildet i Nordafrika av Kanariedarna, den filla Mni-enklaven ser om Agadir och ett emrade kring stiderna Ceuta vid Gibraltar sund och Melilla vid den nordima- rockanska kusten, Det var fr att skydlda sina intressen pa Kana- rieGara som Spanien behivde baser pd Vistsaharas fastland, Spanjorerna var int inresserade av att ta sg in et otllginglist ‘kenland. Det var kusten man ville At Den 26 december 1884 proklamerades "Det spanska protekto- ratet pi Afikas kust” ver ett omride mellan Cap Blane (niva- rande Nouhadibou) och Cap Rojador (s8der om nuvarande El ‘Aaiva). Proklamationen filjdes av en militar ockupation av kust- ‘omridet, 400 soldater landsattes pi kusten vid nuvarande Dakh- la (den spanska beniamningen var Villa Cisneros). ‘Men spanjorera kom inte till ett tomt akenland, Invasions- trupperma matte hrt motstind fn framforalt en av de saharis- ka nomadstammarna, Ulad Delim, Ait Arbiin hade beslutat att bjuda spanjorerna motstind. Under en 1885-184 utkin- pdes flora hia strider och spanjorerna tvingades under vissa perioder att dra sig tilbaka helt och hillet. Dea lla landremsan 18 Soharierna har stndigt genom historien forsvarat sig mot ine lndltare. Nar spaniorerna koloniserade Vilstsahara i slutet av 1800-tler matte de hart motstind frdm de sahaviska dken- Irigarna vid Daklla var under en tid den enda delay kolonin spanjorerma unde hla! Kolonialmakterna drar granser Frankrike motsatte sig tll en birjan Spaniens installationer 1 Nordvistafrika, De stred mot Frankrikes egna planer pit att, skapa et aftikanskt imperium i omridr. Trots dessa motstridiga imtressen inledde de tv kolonialmakterna ar 1886 forhandlingar 9‘om hur de skulle dra grinserna. Gonom de .k. Parisiverenskom- melserna fren 1900 och 1904 och Madridkonventionen ar 1912, faststilldes slutigen granserna mellan Frankrikes och Spaniens besttningor. Spaniens fOrhandlingsposition var svag och man tvingades avsth saligravorna i djl till Frankrike. Det ar distor Mauretanien idag buktar in i Vastsaharas sydstra del. Nae gr sendrogs visste man ine att det ocks& skulle komma att innebara att Mauretanien fick de rka ienmalmsfyndigheter som ligger just i den inbuktningen, Viistsaharablev alls en spansk koloni under namnet Spanska Sahara, medan Frankrike kontrollerade Hinderna runtombring. Frankrike hade erévrat Algeriet redan under fOrsta hilften av 1800-talet och 1871 gjordes Algeriet till tt franskt département (férvaltningsdistikd), Fransmiinnen erdivrade ocksA Mauretanien ‘och gjorde landet il ett franskt protektorat ar 1903. 1912 hade Frankrike vidare "pacticerat” alla upproriska _ stammar i Marocko och tvingat sultanen att erkiina det fanska protektoratet ocksi ver Marocko, Saharierna gir motstnd ‘Spanjorerna var tvingade at stanna kvar vid kusten i sn koloni P& grand av det motstind kolonisatrerna mt frin de saharis- ka nomadstammarna lyckades spanjorerna inte ta sg init landet {Orrin lingt senare pi 1900-alet. Fransminnen daremotférsbkte ‘kenomfGra sin kolonisering mer grundligt. Bn effekt av frans- rminnens erdvring av Mauretanien var att en av de sshariska stammarna, Regulbat, i brian av 1900-talet drovs norrutfrin Mauretanien uppit i Vistsahara. Reguibat-stammen och dess Tedare Ma ul Aineen slog sig ned i Semara. Med Semara som bas, {rsokte saharierna med alla medel bekimpa fransmannen. Un: der vissa perioder samarbetade Ma ul-'Aineen och hans be- frielsearmé med tyskara, under andra perioder samarbetade de med marockanerna 1910 lyckades fransmannen stoppa den marockanska hifilpen Ail Reguibat-stammen, och saharierna tngdes tillbaka. Som ett sista desperat forsdk utropade Ma ul'Aineen sig sly tll sultan av Marocko och invaderade landet med sina styrkor av akenkri- 20 are. Men han besegrades snart av fransmiinnen, Wvingades til fate och dog Tiznit 1910, Det hindrade inte att hans son al-Hiba fcksd utropade sig. till sultan, och invaderade Marocko. Han Iyekades obesegrad ta sig nda fram till Marrakech, 1912 slogs ven dotta sahariska resningsférsbk ner.? Fransmannen himnades genom att skicka upp sina trupper frin Mauretanien fr at (Orstira Semara, Vastsaharas kulturella och historiska hhuvudstad. Semara demolerades svirt, bl. forstrdes stadens uni bibiorek med 5 000 handskrivna historiska manuskrpt. De sahariska stammarna lyckades aldrig besepra fransmannen, ren de behdllsitt oberoende runt Semara finda fram til 1934 Fransminnen hade Kinge men forpaves fOrsGkt forma spanjorer- i at gra nigot at "de upproriska stammar” somfran sina baser i Vastsahara motsatte sig den franska Overhgheten i framfrallt Maurctanien. 1934 inleddes ett militirt samarbete mettan Spe- niea och Frankrike. Spanien skull nligen ta Kontroen ver sin koloni, de upproriska stammama skulle kvasas.* ‘Semara ockuperades 1934, och det fransk-spanska samarbetet ‘ortsatte til 1936. Det spanska inbdrdeskriget och andra virlds- kriget Kom emellan, Spanjorerna kunde inte Konsolidera sin makt i VastsaharafOrrin ing efler andra varldskrigets slt. Det drj- de ex. fnda ll 1950 innan general Franco besokte Semara.* Det var egenligen forst 1958 som Spanien kan sigas ha sluigiltigt rdvrat Vastsahara, 7 dr efter det att de forsta spanska trupper- ra landsteg vid Dakhla. 1958 slog spanska och franska trupper jnemensamat rilbaka en Kombinerad saharisk revolt och elt ma rockanskt invasionsférsdk i Vastsahar ‘Mareckos expansionsplaner Marocko fick sjlvstindighet frin Frankrike i mars 1956. (Se ‘csi avsnitt om Marocko.) Den marockanska sjlvstindighets- rirelsen leddes av nationalistpatictIstglal, bildat 1943. Bara nigra manader efter det att Marocko blivitsilvstndigt Kargjor- de Istiglalsfedare Alia! el Fessi att han ingalunda var ndjd med dden nyvunna friheten, I ett ali mitten ay juni 1956 presenterade han omfattande terrtorellakrav p& hela NordvastafrikaMarockanerna kommer at fortsitta kimpa ida tills dss at Tanger, Sahara frin Tindouf ttl Colom-Bechar, Tout, Ke- nadza och Mauretanien ir betrade och dterfrenade, Vart jobervende dir inte Komplett utan Sahara! Marockos grnser slutar frst vid Senegafoden!* rig mot Spanien och Frankie Mot bakgrund av dessa nationalistiska krav utrustade Marocko con “befrielsearmé” som i november 1957 attackerade bide Ifaenklaven och Vastsahara, Manga sahariska nationalister del- top iden marockanska "befrielsearmén” Istilalstidning AI Atom publicerade ocksi en karta ver vad de kallade “Le Grand Maroc”, Stormarocko. Detta Stormarocke omfattade huvuddelen av nuvarande Algeriet, hela Vistsshara ‘och hela Mauretanien, Publiceringen av dessa expansionistiska krav skedde delvis Som ett svar pi ett frslag Som i mars 1956 hadelogts fram iden fanska nationalforsamlingen, FOrslagetgick ut pat man skulle Samla alla sahariska zoner och kenomriden till ett eget admin stativt omride,kallat Franska sabariska Afvika, Vid den tiden hhade fransminnen borjat lta olja i Sknen, och man hoppades liven pd andra rikedomar.* Det blev inget av dessa franska planer, men det var tllriekligh, {Brat locka fram en reaktion hos de marockenska nationalister na, Aven den marockanska regeringen och kung Mohamed V tog ‘upp kraven pi ett Stormarocko. I februari 1958 hall ungen ett tal dr han deklarerade att Marocko skulle fortsita gra allt fr att Aterta Vistsahara ora alt De argument Marocko aberopade sig av var i principféliande: Historiska: de dynaster som regerat Marocko hade hat aul loritet ockst i Sahara Jaridiska: det fanns en rad internationella avtal som bekrit- tade den marockanska sultanens Sverhighet ver alla omiden i Sahara Adminisirativa och religidsa: det fanns administetiva hand- Jingar som visade at sultanen Tielinnde makt &t "kaider” och religiisa ledare Socio-ekonomiska: den sahariska och den marockanska be- folkningen var uppblandade med varandra, de hade samma civilisation och samma traditioner. Kultureta: befolkningen i Saguia el Hamra och Rio de Oro hhade for mycket linge sen antagit samma skriftsprik som dvriga Nordafrka.? 2 TInledningsvis var dessa gemensamma sshariska och maroc- kanska styrkor mycket framingsrika. De pressadetillbaka span- jorerna mot kusten och marockanerna nirmade sig iven den imauretonska grnsen. Di grep fransmnnen in fr att skydda ‘in intressen. Spanien och Frankrike inledde ett forsvarssamar- bete i februari 1988. Spanska fllskirmstrupper Atererévrade Semara och “beffielsestyrkorna’ stangdes in mellan spanska ‘oupper frdn El Aaiun och fanska tupper fia Mauretanien, Stridema tog slut redan i april 1958." [Den marockanska regeringen hade aldri formes blandat sig i stridera, Officielt var det en grupp marockanska och sahariska nationalist som pA egen hand anfallit spanjorerna (at vara att eras urustning var marockansk). Det underttade en fredsupp= jorelse som innebar att Spanien Sverlit en del av Vastsahara tll Marocko. Marocko fick den nordligast belagna remsan av Vast- sahara, Tarfaya-provinsen norr om 27:e breddgraden. Por en tid framat var de nationalistiska krofterna i Vstsahara krossade.? Frin Polisario-hill beskrivs det spansk-marockanska freds- frdraget som ett oerhdrt svek av marockanerna. De sahariska nationalisterna hade understétt Marockos frigorelse. Till tack fick de ett fOrraderi,enligt Poisarios sit att se. Marocko avbeit pli ett brutale sit allaleveranser av ammunition och frnddenhe- ter tl sharierna for at istilletfOrbroda sig med Spanien kring de norra delarna av Vastsahara,!® Sandkriget Marockos territorilla Kray gillde inte bara Vistsabara vtan ‘ocksi Mauretanien och delar av Algeriet. Dessa krav ledde 1963, til det s.k. Sandkriget mellan Marocko och Algeriet. Bakgrun- den var at fransminnen bestimt sig for att behillaAlgeriet som koloni, medan man givtsjlvstindighet &t Maracko och Maure- 2tanien, Dirfbr hade fransminnen i den koloniala grinsdragning cn litt det jarmmalmsrika omridet runt Tindout hamna ino Algcriets grinser. Tindouf var ett av de omriden som de ma, rockanska nationalisterna menade tilhrde Marocko. Under d algeriska bethictsekriget mot fransménnen 1954-1962 fick de algetiska beftielsearmén sid frin Marocko, Oenighetenkring en Samtida grnsdragning limnades dirhin och man sa varandra att detta var en frjga som "skulle avgdras vanskapigt av (i arabs: ka broderfolk" Fett avtal frén juli 1961 mellan Marocko och den! rovisorska algeriska regeringen het deta: De territoriella problem som Prankrike skapat med den god. lyekliga grinsdragningen mellan de bida lander ska finna sin I0sning i ferhandlingar mellan Marocko och det oberoen- de Algeriet. Alpert vann sin sjlvstindigherfrin Prankrike den 3 juli 1962, men de bida "broderlinderna’ Marocko och Algeriet Iyekades inte komma Sverens om hur grinserna skulle dras, Forhandling- ama brot samman den 5 okfober 1963 och bara tre dar senare ltbrot Sandkriget. De marockanska och algeriska trupperna ddrabbade samman bl.a. runt Tindouf. Efter en ménad, den 4) november, lyckades den affikanska enhetsorganisstionen OAU il stind ett eld upphor, dock utan att man kunde loss silva, sakftigan -grinsdragningen En lsning var dock pai vig ni Algeriet och Marocko flea fr ‘scnare, ijl 1969, skrev pi ett vinskapsavtal, Det fides av ett. grinsavtal som utarbetades i maj 1979. Avtalet gick ut pa att ‘Marocko aystod alla krav pi “algeriska Sahara”, och speciellt noterades att Marocko avstod fin Tindouf-omridet. Avtalet skrevs pi av bida pater i Rabat den 13 juni 1972, men det ratificerades alti slugiltgt av Marocko."" Det ble inte aktuellt {or Marocko at slutfra avtalet nr relationerna mellan de bia, lindema férsiimrades kring frigan om Vastsahara, Annu varen 1977 var kartorma i Marocko utan markerad grins mot Algerie i sydost. Marocko ir ett av de fi affikanska Hinder som vigrat att, scceptera OAU:s princip om de arvda koloniala grinsernas 4 okrintharhet. Det A en princip som OAU:s majortet sett sig Clingud att anta fr alt fSrhindra att den afvikanska politika kantn rasar sOnder och samman. De Koloniala grinserna i Afsi- ta, lade av ebropeiska generaler med lina, ir visseligen ull- eomlgt onaturliga, de tar inte hinsyn till varken kultur eller peograti, men det fins inget att ersitta dem med. Om man Borjade findra dessa grinser, var skulle man di hamna? Hur skulle i grinsema dras? Den enda mijligheten fr OAU att tindvika en djup splitring och omfattande brik kring grinsdrag- ingen var att acceplera grinserna man drvt av kolonialismen. Men Marocko reserverade sig mot denna princip redan vid CALs bildande ébarian pa 60-alet. Principen var oférenlig med ‘dc nationaistiska kraven pA ett Stormarocko, Mouretanien kriver Vastsabara Stormarocko omfattade enlgt de nationalistisks tankarna ack hela Mauretanien. Dirfor var det ett bakslag for Marocko nar “Mauretanien fick intern autonomi 1958 och sjilvstindighet frin FFrankrike den 28 november 1960. Den dagen forklarades lands- sorg i Marocko.”? Den marockanska regeringen reagerade surt ‘och lyckades med Sovjetunionens hjilp till en brian fSrbindea ‘Mauretaniens inval i FN. Men efter en omristning i generalfr- samlingen i april 1961 kunde Mauretanien inta sin plats i varlds- organisaionen, Det dréjde dock nistan precis ett decennium inna Marocko gav diplomatiskterkiinnande ft Mauretanien. ‘Aven i Mauretanien fanns det nationalistiska kray pl utSkat tervtorium. Redan foe sjlvstandigheten héll den blivande pre- sidenten Moktar Ould Daddah et tal dir han hivdade Maureta- hiens Sverhdghet iver Sahara, Det skedde den 1 juli 1957 Atar, foch det har blivit ett tal som mauretanioma ofta refererat till senare. I sitt tal hinvisade Moktar Ould Dadda till dd orikneliga band som forenar oss (med Sahara). Vi bir ssamma namn, vi talar samma sprik, vi bir med oss samma noble traditioner, vi har samma religiisa ledare, vi for vir boskap til samma betesmarker och vi anviinder samma vat- tenhil, Vi inbjuder vara bréder fein Spanska Sahara att 25‘inka pi dromma om och se fram emot det konomiskt andlig starka Mauretanien, som vi inte kan annat an tinks pi just mut? Detar vl att mirka att Maurotanien begrinsat sina terrtoriel ‘av till just Spanska Sahara, Man har aldrg krivt nda omra. en i Algerie eller Marocko. Mauretanien skulle mycket vil skunna gira det, iberopande samma geografiska, historiska och kulturella argument som Marocko anvnt fér att kriva Vistsaha- Spanien forsaker bela Vastsahara | Pe tr te Et 19-9, st ok toasts vper Glanmas eas i ner hacais ok cal rook natlonalsr esningstEsok ae et ke End er eae sae ve he {orbereda en nykolonial losning. Man forsSkte f bittre kontroll ‘ver befotkningen genom at vinga ello lock in den til stiderna ‘ch oaserna. Brunnar férpftades och boskapen bombades. No- madera tvingades in mot deft stiderna,'* 1988 giordes Vistsahara tll en spansk provins. Genom ytterl- are lagar 1959 och 1961 knits Kolonins frvaltning ann naemare Spanien, Den spanska regeringen utsig en generalguverndr och lunder honom inritades ett provinsillt rid, Cabildo. Spanska Sahara fick rit att sinda representanter til parlamentet, Cor. tes, i Madrid. Tre saharier uss tl ledaméter. Delta var spas Joremnas forsta allvarliga forsbk att knyta til sig en lokel, sama betande elit. Spanjorerna sikte efter personer som man med bevarad makt och bevaratinflytande kunde ge négra taburetter ‘och lite lagom sjlvbestammande. ‘Under 60-taletsforsta fr birjade ocksd omfattande efterforsk: ningar av naturrikedomar, framforallt hoppades spanjorema att ‘med amerikansk bjilp Kuana hitta olja. Nagra oljefynd offentls- ajordes dock aldrig, men inventeringen ay rivarutillgingarna led- e till att spanjorerna fick Klart fr sig at fosfatfyndigheterna vat Av enorm omfatining. Storleken av fosfatiyndigheterna offent- Tiggiordes firsommaren 1963, 26 Under slutet av SO-talet och i brian av 60-talet seater silvstindighet ftin de gamla kolonialmakterna. De nya Saterna frin Afrika och Asien vann intride i FN, I december assanara tN ett stort antal 1960 antog generalfrsamlingen den deklaration som kommt att bi wigledande fOr FN: stillningstagande i koloniala ftigr.'* Den sk Kolonialdeklarationen slog fast alla folks rt tll sil bpestimmande och proklamerade nddvindigheten av ett snabbe ‘och frbehillslistavskaffande av Kolonalismen alla dess for- ser, I resolutionens punkt hette det att j omriden som icke uppnite oberoende ska omedelbara Stginder vidtagas fe att utan ville och forbs til dessa omedidens befolk- ningar éverfSra all makt i enlighet med deras frittuttryckta ‘nskemél och utan hinsynstagande till ras, religion eller hdr, s& att dessa folk kan komma i dtnjutande av oin- skrainktslvstindighet och frihet.* trax efter det att denna resolution antagits r8stade generalfér- samlingen igenom yiterligare en resolution,” som visade pa tre viigar mot avkolonisering. Det koloniserade landet skulle anting- cen kunna 1) bli en oberoende sjalvstandig stat, 2) frit associera sig med en slvstindig sta eller 3) integreras med en sidan stat Resolutionen gjorde helt klart att integrering med en annan stat som en form av avkolonisering bara var acceptabelt om det skedde efter ett fritt och demokratiskt val av det koloniserade folket \Vasteahara var med pi den lista Over icke silvstyrande stater som FNeresolutionerna syftade pi. Men det drijde till 1965 innan Vastsahara behandlades separat i FN:s generalfrsamling. I december 1965 tog generalforsamlingen sin firsta resolution om. Spanska Sahara och Ifni-enklaven. FN beklagade att Spanien inte genomfort vad som sagts i Kolonialdcklarationen. Spanien ‘uppmanades att vidta “omedelbara och nédvindiga’” Stgirder fr at beftia Spanska Sahara och In fein kolonialvaldet.'® Direfter antog generalforsamlingen och FN:s kolonialkom- mité fr efter Ar Hknande resolutioner med Krav pa att nSpanien skulle uppfyila sina ‘generalforsamlingen ocksi att" tum” skulle faststlla procedurerna for en folkomrdsining unc PN: dverinseende, dir den ursprungliga befolkningen frit skul lef utdva sin ret tll sflvbestimmande om landets framtid) Detta skulle enligt FN-resolutionerna ske i enlighet med der Ursprungliga befolkningens SnskemAl och efter "konsultation ‘med Marocko ach Mauretanien och alla andra intresserade pe ter, FNss generalsekroterare fick ocksé i uppérag att utse specialkommission som skulle pabrja det praktiska arbetet met en folkomrostning. iktelser. Fr.o.m, 1966 beg spanien vid snarast méjiga di ten behils av den spanske generalguvernOren, Spanjorerma hade Jannott 6ver Yemaans sammansittning och inga demokratiska val inde ram, ‘Yemaan Kom att best ay stambovdingar och traditionella ‘makthavate. Desumlades det skikt av lokala samarbetsmiin som “panjorema hade birt knyta til sig. De behandlades mycket vil Rehrck specellaekomomiska firdelar, bla. mojlighet att leva pa ‘Kanariedarna.** Marocko fr tilbaka Tfabenklaven Spanjorerna talade alltsh om sjlvbestimmande och inrittade ‘Yeman for att minska det diplomatiska trycket fren avkoloni- scring. Dettalyckades ocks® tiiflliat och Spanien kunde fortsit- ta de pabijade byggnationerna av hamnen i El Aaiun och instal- Titionerna for fosfutgruvan i Bu Craa. Spanien forstarkte ocksé sin militia och polisira nrvaro i kolonin. ‘Men Spaniens nykoloniala strivanden gick stick i stiv mot ‘Marockas planer pa ait anneMtera Vistsahara, Relationerna mel- lan Spanien och Marocko forsimrades snabbt. De marockanska nationalisterna var otiiga och bérjade krva direkta aktioner fr faut "beftia” Visisahara, Spanska fiskebitar prejades pi ma- rockanskt territorialvatten och det rapporterades om marockan- ska truppkoncentrationer vid grinsen till Vistsahara. Det fe kom en del skirmytsingar mellan marockaner och spanjorer i Ini-enklaven For att lugna de marockanska nationalisterna gick Spanien ‘med pi att dterlimna lin-enklaven till Marocko. Det skedde slutgltit genom en 6verenskommelse i januari 1969, och relatio- nema mellan de bia lander férbitrades tlflist. Spanien bemter EN Nis krav och resolutioner fick mycket liten praktisk betydelse FFrigan om Vistsahara vickte ingen intemationell uppmirksaa het. I mitten pi 60-talet var Portugals pigiende kolonialkrig ‘Afrika en mycket stérre fiiga. Spaniens svar pa FN:s krav ble forst atti borjan av 1966 presentera ett massivt utvecklingspri ‘gram med investeringar pi 250 miljoner pesetas i Vastsahara ‘Spanjorema férsékte ocksi mia tryeket frin FN genom at ‘mobilisera 600 stamhvdingar som i mars 1966 skrev pen dekl ‘aoa til forma for "bevarad sammanhalining med Spanien" ‘oktober 1966 hivdade spanjorerna att 90 procent av befolkning hhade skrivit pA deklarationer for sammaahiillning med Spanien. Sex stamhovdingar skickades ivig tll FN-hgkvarteret fr att Higa fram dessa “dokument” FN lit sig inte imponeras av dessa spanska propagandamandv- ror utan fortsate att kriva sjlvbestimmande fr den sahariska befolkningen. Den spanska regeringens nasta drag blev dat fHrklara sig. positiv till sjlvstyrelse. Administrative fortsate ‘diremot spanjorerna férberedelsemna fr en nykolonial lésnin. De hoppades kunna skjuta pf avkoloniseringen genom att ge comriiet en siilvstindig status inom det spanska vildet. Spanien tinkte bella sin makt genom lokala samarbetsmiin. 1 maj 1967. ineitade Koloniaherrara en saharisk generalforsamling. Den uppkallades efter det sahariske samhillets urgamla rdsforsam- Jing ~ Yeman, Forsamlingen gavs ingen verklig makt, wan make 28 Grannlinderna enas Spaniens diplomatiska postion gentemot Vistsabaras tre grann- lander var stark under slutet av 60-talet. Maracko, Mauretanien ‘och Algeriet var inbordes splitrade och kunde inte utdva nfigot zemensamt tryck mot Spanien, Marveko ach Algeriet var fortfa- rande oense om Tindouf, och Marocko hade aimnu inte erkint 29‘Mauretanien, Men en forindring birjade skiinjas under 1969. tre linderna var ense om att Spanien miste bort som kolonial Kt i omrdet, och de bestimde sig for att Forsoka sa si ‘meningsmotsittningar for att emensamt kunna tatu med fd fom Vaststhara, Hosten 1969 sammanfSrde Algeriets preside Houari Boumedienne de bida fienderna Hassan 11 och Mok Ould Daddah under det muslimska toppmdtet i Rabat. Det bl. frsta steget i ett niemande mellan Marocko och Mauretanien, en & juni 1970 fick Mauretanien diplomatiskt erkinnande ay Marocko, genom ett vinskapsavtal undertecknat i Casablanca, ‘Marocko och Algeriet hade di redan skrivit under ett vinskaps val sommaren 1969, Ett ir senare vergav Marocko sina Kray pl Tindouf (se avsnittet om Sandkriget). De tre linderna kund bia samarbeta kring saharaftgan, Marockos, Mauretaniens och Algeriets statschefertrffades september 1970 och utfirdade en kommuniké dir de forklara som sin gemensamma vilia att Vastsahara skulle avkoloniseras De kriivde sjlvbestimmanderitt At det sahariska flket och gay sit td &t Fs resolutionerifrigan. 1 silva verket var den gemensamma deklarationen gansk urvatinad. Statscheferna sade egentligen inte mer in vad redan sagt i EN. Det skulle senare visa sig att de tre Kinder rmenade helt olka saker med bide silvbestimmande och avko. lonisering ‘Kung Hassan visade sit ¢yliga missaije med mitet. Har han alltsé gett upp kraven p& bide Tindouf och Mauretanien ‘men jutbyte bara fitt et intetsigande avtal om samarbete kring avkolonisering och slvbestimmande, termer som det fortfara Den marackanska oppositionen var inte all ‘Natioalistrelsen vixer fram | Vstsahara ‘Spanjorema Yar fast beslutna att stanna kvar och Vistsaharas grannlinder var ense om att spanjorerna skulle bort (fast de ogsamt undvikit att konkretsera hur, pi vilka vilkor och till tems formén). Det var dags for sahatierna silva att gira sig bird. Under andra hilfien av 60-alet hade spanjorerna pAbSriat arbetet med att exploatera fosfutfyndigheterna i Bu Craa, Ju Fingre férberedelsearbetetfortskred, desto mer steg medvoten- ‘ten bland saharierna om att deras fand hade storarikedomar. “Manga saharier fick arbete vid anliggningarna och det bijade sti art fr allt fler att det fanns en ekonomisk grund for ett slv- stindigt Vistsabara. En ny form av nationalism barjade viixa sig stark ‘Arsskitet 1967-8 bildade en grupp unga saharier en befrielse- ritelse~ Mouvement de ibération de Saguia El Hama et Rio de (Oro, Flera av dem hade fittutbildning vtanfor Vistsahara ~ pl ‘Kanariedarna, i Rabat eller i andra arabnder. Gruppens ledare ‘vat Mohamed Basti, som studerade i Rabat slutet av 60-alet De unga nationalistcrna krivde sjilvbestimmande och stopp for all utlindskinblandning i Vistsaharas affarer. Blodig demonstration en 17 juni 1970 organiserade nationalisterna sin Forsta stora demonstration mot det spanska kolonilvildet. Tusentals obe- vipnade ménniskor demonstrerade i El Aaiun bla. fOr arbete it den saariska befolkningen pi lika Toner som den utindska arbetskrafien, bostider dt flket, etc. Kraven sammanfattades i ‘ett dokument som 6verlimnades til de spanska myndigheterna emonstranterna kravde tex. klargjorde dnd sin bestutsamhet att stanna kvar. Bostadsminis tem Vieente Mortes frklarade i El Aaiun don 3 juli 1970 att, spanjorerna skulle stanna for "att forsvara invénarnas intresse, stiveriniteten och Saharas territorell integrtet".22 att Spanien snarast beslutar om at Kimna vist land och dra tillhaka sina rupper, ~ att vi sla fir utse via representanter~ de stamhivaingar aIsom Spanien usett til folkets representanter kan fr.0.m. i nse sit Som avsatta, alt civila och mitra experter och tekniker ska vara sah att inhemskt kepital erste de spanska bankerna och at de ommersiellainvasionen fein vistvirlden stoppas.” Klockan sex pi kvillen omringades demonstranterna av eg nirer och poliser som skit skapt rakt in ffolkmassan. Eni Polisatios uppaifter dodades ett 40-al demonstranter och fer hbundra sirades. Polisen arresterade nirmare tusentaet demo stranter och oppositionsmiin, En av dem som fingslades ‘Mohamed Basii, som sedan dess varit spirlist fOrsvunnen. Th ligen i han did. Polisario betraktar honom som en av deq nationella kampens fOrsta martyrer. Efter denna bladiga motging tvingades den nationela relseg bytataktik och forbereda sig pi en vipnad kamp mot spanjores: ra, De nationalister som inte Fingslats flydde Tér en tid utom Fands, 1 ett forsok att spltira rorelsen spred spanjorerna de ‘fangslade demonstrationsdeltagarna dver hela landet. Det fick til faljd att den nationella relsen mycket snabbt kunde sprida st budskap dver hela Vistsahara. Men det tog tre dr ianan nations listerna kunde samlas til ett nytt organisationsforsOk. Unde tiden bysgde spanjorerna vidare pa fosfatankiggningarna. Alge Fiet, Marocka och Mauretanien hall intensiva diplomatiska kom takter med varandra. FN antog resolutioner om Vastsaharas rt ill sjilvbestimmande. Under hela denna period ropade den ma rockanska oppositionen pi vapen och krfivde att Kung Hassan skulle ingripa miliiet fOr att dterforena Vistsahara med Mav rocko. Men kungen bidade sin tid ech underhillistillet gods {ebindelser med Spanien, som bl.a. gav Marocko samma han > Kritikerna menade alls att det var fal och onddigt att {dgan till Internationella domstolen, eftersom befolkningen hade Fatt til silvbestimmande oavsettvilka band Vastsahara kund ‘gas ha til sina grannfinder. Men Marockos och Mauretaniens Tinje segrade och Spanien sk0t pé folkomrdstningen. Marocko rustar Kung Hassan anvinde tiden han vann sill en intensiv mili Uupprustaing med hjalp av USA och Frankrike. Frankrikes pres dent Giscard d°Estaing besikte Marocko i maj 1975 och ko ‘Sverens med Hassan TI om leveranser av radarutrustning, hel koptrar, pansarvagaar AMX, 75 stridslygplan Mirage F 1 oc stora mfingder ammunition. ** USA dkade sin direta militira hip till Marocko fein 3 mil ner dollat 1974 till 14 miljoner dollar 1975. 1976 var den ame -kanska miltirhlpen uppe i30 miljoner dollar, och den Hig kva pic samma summa 1977. De amerikanska myndigheterna godkin: {de oerhirda dkningar av Marockos vapenkp i USA. Vapenk’: pen dkade frin 8,6 miljoner dollar ar 1974 till 294.9 miljone dollar 1975. Pett enda dr 34-dubblades siledes de amerikans vapenleveranserna till Marocko. 1 programmet ingick bl. lufivirnskanoner, 335 pansarvagnar och 753 fem-tons lastbil (det hann bli narmare tusen sidana lastbilar fre den Grin ‘marschen). Marocko bley nast efter Egypten den stOrsta mot ‘garen av amerikanska vapen pd den afrkanska kontinenten. Va penklipen finansierades delvis av Saudi-Arabien, som gav Mi rocko ett Hin pd 100 miljonerdollar.* 0 pN-Kommission tll Vastsahara _pN-resolationen om att frigan om Vistsahara skulle fras till ntemationella domstolen innehill ocksA ett uppdrag till FN:s {olonialkomité om att de skulle sindaen speciell FN-kommis- sion il omridet for att rapportera om situationen. Spanien gick ned pilaf ta emot en kommission, vars besOk Kom att betyda inycket for den fortsatta utvecklingea. FN-kommissionen bestod fv Siméon Aké, Elfenbenskusten, Marta Jiménez, Kuba, och ‘Manoucheh Pishva, Iran. De startade med ett besdk i Madrid den 8 maj 1975 och reste sedan runt i hela det berrda omridet. Kommissionen besikte Marocko, Mauretanien, Spanien, Alge- riet och stort sett varenda stad i Vistsahara, ‘Vart de kom i Vastsahara mattes kommissionsmedlemmarna av stra flkliga demonstrationer for sjalvstandighet. Ide norra ‘elarna av landet var det enbart Polisario som demonstrerade. 1 sider moite ven PUNS upp, fast med firre demonstrationsdet tagare, FN-kommissionen méttes Gverailt av Polisarios flaggor ‘och emblem och fick hiraslagard som dessa = Vi kriverfullstindigr oberoende! =Néj ll spansk kelonialism, ne) till Maracko och Maureta- = Sahara At saharierna! [Nar kommissionen kom til fosfatgruvan var hela arbetsstyr kan pi 2500 personer pit plats for att demonstrera sittstod for Front Polisario. El Aaiun den 13 maj mitte de tre FN-represen- tanterna de storsta demonstrationerna ngonsin. Enligt den in- ternationella pressens rapportering demonstrerade 15 000 minni- skor fOr slvstindighet och for Polisario, FFN-kommissionen drog fljande slusats Det fanns en dvervldigande enighet bland saharierna i om- ridet for oberoende och mor integration med nfgot angrin- sande land. Skiladerna i dsikter som kommissionen matte handlade inte om mAlet utan om medlen med vilket det skulle uppnis, och om st tll oika rivaliserande politiska rrelser. 42 Kommissionen fick intryck av, speciellt efter massdemon- strationerna tl frméin fOr en rBrelse, Front Polisario, att sess besdkiamade som en katalysator som forde upp tidiga- re undertryckta poliiska rOrelser och stimningar i Guset. Kommissionen sig tydligt att deta kom som en dverrask- hig fr de spanska myndigheterna, som fram till dess bara vart delvis medvetna om befolkningens grundliggande poli tiska uppvaknande.* Potisaro salar upp FFN-kommissionens besik i maj 1975 blev helt enkelt Poisarios {nernationella genombrott. En rad journalister var med p& kom issionens Fesa ach kunde rapportera om de stora Polisario-de- ‘monsiationerna. Polisario blev Kint ver varlden som en be- frelserérelse med flklig frankring. Spanjorerna blev uppenbar- tigen Sverraskade. De hade inféir FN-kommissionens avresa ba- sgatelliserat forekomsten av Polisario och hade fortfarande hop- pats pa sina bundsfirvanter i PUNS. Men PUNS formdde bara ‘mobilisera ett mindre antal minniskor till emonstrationerna i de sia delarna av landet. Och det var mitt under FN-kommissio: ‘ens besok i Vastsahara som PUNS generalsekreterare hoppade fv till Marocko, Hindelsen ékade knappast partits trovir~ dighet ‘Alle detta'sate Kippar i hjulet fOr den spanska strategin. Spa- riens aykoloniala planer bygade ju pi PUNS och Yemaa-med- lemmamas styrka och forankring. Plotsligt visade sig Poisario som den starkaste kraften. FN-kommissionen hade slgit fast att en majortet av befolkningen i Vistsahara uttalat var fr obero- ene. Spanjorerna tvingades andra taktik fr at rdda vad som das Kunde. Rodan nr FN-kommissionen passerade Madrid pi hemvaig en 21 maj fOrklarade den spanska regeringen att om situationen Vewenflaska, gevir och trkan, tre av en gerillasoldats vikti- agaste urustningsdetater. En stor del av materilen har erdvrass rin fenden. aVid grnsen til Marocko blev sire eller om den interna situ ationen blev sidan att Spanien inte lingre kunde administe territoriet, di skulle Spanien kanske dra sig tllbaka fein Vastsa hara wan at invinta en folkomrdstning, Bara 1 dar senare, den 23 ma), meddelade Spanien officiel FN generalsekreterare alt man ville “avsluta sing aktviteter ‘tan att Eimna ett vakuum genom att BverfSra makten til dem som ville ta ansvar for administrationen av territeret™." Spanien sa alti i princip att man inte larade av situationen ingre och att man ville dra sig tilbaka. Den 29 maj fick Yemaan besked om att man borde "forbered sig fr attdveria makten sk snart som méjligt". Yemaan utsig omedelbart en kommission som skulle svara for dessa forberedelser ‘Spanjorerna drar sig titbaks ‘Samtiigtintensitierades striderna i Vistsahara, Politiskt styrkt eller FN-kommissionens besok Okade Polisariogerillan det mili tra tryeket mot spanjorerma. Manga av de sahariska rekrytr spansk sold deserterade till Polisario, med vapen, ammunition ‘och informationer, Det gick s8 Kg att spanjorerna tvingades savskeda 2000 sahariska soldater som man inte lingre vigade lita ph. Si gott som samtiga av dessa soldater anslat sig tll Polisaio ‘Aven FLU genomférde bombattentat och sabotage. 45. av FLU:s marockanska soldater tops tilfingn den 8 juni efter et risslyckat anfall mot en spansk militirpostering. Yiterligare 16 ‘marockanska soldatr tilfingatogs i slutet av juli.” Under juli minad genomférde Polisario en rad demonstratio- ner i El Aaiun, Semara och Dakhla, Det bley allt svérare fr spanjorerna att stoppa dot vixande stOdet for Polisario, och serillans aktiviteter dkade ytterigare. Spanjorerna dros sig til baka fin ett dussintal stder eller oaser. De efterKamnade bara smd grupper ur framlingslegionen som utposter pi en del hal ‘Stora omfiden av Vistsahara Himnades helt utan Kolonial admi- ristrtion, polis, medicinsk vird, undervisning eller soc Polisaro beskriver deta som atten stor del av landet betrisdes| “ under sommaren 1975. Ten interyju som jag giorde i april 1977 hed Polisariosinformationsminister Mohamed Salem Ould Salek pan at Polisario kontrollerade 80 procent av landet somma- in 1975, Polisario hade bla, kontroll dver stiderna Bojador, “Kargoub, Ausert, Amgala, Guelta Zemmur, Tifarti, Hausea och ‘Mahbés, Spanjorerna hade, enligtPolisario, bara kontroll ver El ‘halon, Semars och Dakhla, Befolkningen bygade med Polisarios hiilp lv upp administrationen pd de platser som dvergetts av spanjoremma, Det blev grunden fr den organisation Polisario fenare genomfrde i yktingligren pi algeriskt omride, Under Jnervjun sade Mohamed Salem Ould Salek bl.a.: Vi visede vl vj til sjlvbestimmande, medan Maroeko ‘och Mauretanien samarbetade med Spanien mor Polisario, Under dessa fr av kamp visade vivir enighet mot en fascis- tisk armé som hade mer dn 80000 mnniskor med lesionirer| ‘bevipnade till dinderna och flygplan som bombade djur och civilbefolkning. Tack vare folkets kamp drog siz Spanien tiloaka, De insig att de inte kunde fortsitta. Spanien siker ny utvig Sommaren 1975 fyttade minga spanjorer frin Vastsahara till, Kanariedarna eller till fastlandet. Den spanska armén och fram- Tingsleyionen hade pitagliga svirigheter och det vite fram en else i Spanien som krivde att man skulle limna Vastsabara inte en droppe blod fir Sahara — ge Sahara saharierma’” var parollen. Poisariohade ocks4 manga sympatisorer iden spanska frnén. Det skulle bi mycket svire och riskfyllt fr Spanien att, ‘Kast sign ett gt kolonialisrig mot Potisario. Et sidant skulle Fite kuna skapa en “portugisisk” situation, dvs, att missndida niltirer kunde genomfara en statskupp i protest mot ett dyrt och ‘meningstst kolonialkrig, Ett krig med Polisario var alts’ ingen utvig fOr Spanien. Dessutom hade méjligheten till en nykolonil 1ésning forsvunnit efter PUNS sammanbrott. Det gillde fr den spanska regeringen foch den spanska militicen att dra sig tllbaka med aran och fosfaten i bell. Svaret p& Spaniens dilemma fanns i Masocko. 4sDar drev oppositionen hart pf kung Hassan fér att han skulle agera for att "beftia™ Viistsahara, Tet budskap til folket den 20 augusti 1975 deklarerade kungen att om det blev nddvindigt skulle man ta tll vapen: "I oktober vet vi om vi gir ini Sahara ‘med fredliga medel eller med vapen”, forklarade Hassan 1” Internationella domstolen uttalar sig ‘Kungen vantade tydligen bara pa Internationella domstolens be: slut som skulle komma i oktober. Den 16 oktober gav domstolen sitt Pldgivande utslag. Man hade i pincip kommit fram till at ‘Vistsahara tlhrde de sahariska stammar som bodde dir sir spanjotemna Kom, Domstolens svar pi FN:s (v4 frgor lb 1. Vstsahara var, vid tidpunkten fr Spaniens kalonisc. tion, inte ett erritorium som inte tilhirde nigon (tera alli us). 2, Det finns legala band mellan Vistsahara och Marocko, toch mellan Vistsahara och Mauretanien, av det slag som anges i domslutets paragraf 162 Domslutet i alts inte komplettutan paragraf 162, som Iyer: Det material och de informationer som presenterats fr ddomstoten visar pi existensea, vid tidpunkten for den span ska koloniseringen, av legala band av firbund mellan sult rnen av Marocko och nigra av de stammar som levde i Vastsahara, Det visar ocks4 pA existensen av rittigheter, inkluderande nytjanderitt till vissa markomiden, som ut. sionde lepala band mellan Mauretanien och Vistsshara, A andra sidan ar domstolens slutsats alt det material och de informationer som presenterats infor domstolen inte visar pi nigra band ay teritoriell verhghet mellan Vistsahara och Marecko eller Mauretanien, Domstolen har inte funnit nigra legala band av sidan art att de piverkartillampningen av kKolonialdeklarationen pi avkoloniseringen ay Vastsahara, framforal tillimpningen av principen om sjlvbestimman- 46 decitt genom befolkningens fra tillkannagivande av sin vil Ltslget etyude i klartext att domstolen avvisade bade Maroc tos och Mauretaniens historiska krav pi Vastsahara. Det fanns alist nga sidana band mellan Vastsahara och granntinderna att det skulle motivera att man ruckade pa prineipen om sahariernas {itil silvbestimmande, Domstolen Konstaterade ocks! att vid {idpunkten for den spanska koloniseringen var Vastsahara redan ‘efalkat av oka stammar som hade et eget styrelseskick. Span- jorerna agerade inte heller som om de komt til ett ingenmans- fund. Den spanske kungen gjorde Sverenskommelser med de sabariska h6vdingarna. Dokumenten talade om oberoende ftammar i omridet, Utidrin dessa fakta konstaterade domstolen feman helt enkelt Kunde svara ne) pi frigan om Vistsahara var ct ingenmansland Marocko tofkar domen Domstolens ridgivande utslag kunde fGrefella klart | sit stall ingstagande for sahariernas rit ill sjlvbestimmande. Men den war-formulerad pi ett sidan sitt att den gav utrymme for helt andra tlkningar. Marockanerna kunde ta fasta pi domslutets fOrsta del om att Vistsahara inte var et ingenmansland och att det fanns legala ‘hand mellaa Maracko ach Vistsahara. Domstolens resonemang, ‘om vad dessa legala band innebar och gav for rittigheter limnade {de marockanska politikerna drhin med motiveringen at det inte var domstolens sak att yttra sig om detta, De marockanska politikerna och den marockanska regeringen havdade att det var deras sak at tolka inneborden av dessa legals band.** ‘Aven i Mauretanien vnde man domslotet til sn egen ford. 1 en mauretansk propagandaskrft anvinde man som argument for sin sak at "Internationella domstolen i Haag formellt har erkint de legala band som existerade mellan Sahara och Mauretanien fre koloniseringen™ ‘Kung Hassan lit inte tilfilet ida sig ur hinderna. Redan samma dag som domstolens beslut publcerads hall kungen ett ”radio- och TV-tal dir han kungiorde planerna p& en fredsmarsch {or att "beftia Vastsahara frin den spansks kolonialismen”’. Den 28 oktober, sa Kungen, skulle hundratusentals obevijpnade ma rockaner gi ver grinsen fin Marocko till Vastsahara® ‘Nir kung Hassan kungiorde planerna pi vad som sen i mass: media kom att dipas tll Grima marschen (grt dirfratt det a firgen pa profetens ana, hoppets firg) méste frberedelserna ha pigitt i minader. Dot var en gigantsk planeringsuppsift att, ‘ordna mat, vatten, transporter tlt och sjukvérd dt flera hundra tusen maniskor. Det var inget projekt man kunde genom ‘med bara tolv dars varsel, Stora vatlentankar lades omedelbart, Ut f Oknen mellan Marocko och Vastsahara, och man giorde { ordaing landningsbanor for storatransportlygplan som kunde flyga in fornddenheter. Man bérjade transportera minniskor fin hhela Marocko och alla Firsigs med speciella deltagarkort. Alt var planlagt i detal, Kungen hade bara viintat pit rattle tt offentigaira projcktet. Reaktionerna pa kung Hassans tal lt inte vinta pi sig. Polisa ro uppmanade FN at se til at prineipen om sfilvbestimmande kunde upprthallas. Spanien begirde ett méte i sakerhetsridet den 20 oktober. Sikerhetsridet gav genetalsekreteraren i upp drag att "omedelbartinleda Konsultationer med de berdrda’. [Nagra dar senare reste Kurt Waldheim sly runt mellan Madrid, Rabat, Nouakchott och Alger, men kunde integra nigot for att stopp vad som redan var pt ging, ‘Mauretanien Klargjorde att de inte tankte delta i marschen, men de stod fast vid sina krav pi Vistsahara. Den 26 ach 30 ‘oktober forekom stora demonstrationer i El Aaiun. Den spanska civilbefolkningen evakuerades och militiren laddade upp vid ‘rinsen mot Marocko. Fochandlingar om Vistsahara Den 21 oktober inleddes forhandlingar mellan Spanien och Ma- rocko om ett avialkring Vastsahara. Férhandlingarna gick utp att Spanien skulle kimna ifn sig Sahara bla. mot att de fick fortsatt deli fosftutvinningen, Aven Mauretanien fanas med i 8 0‘men Juan Carlos blev inte sannspidd. Det drdjde inte minga d {erin Spanien dversav {érsta agerande som statschet var inte framgingstikt. Det foetal ler som om den nytiliridde ledaren var diligtinformerad om liget. Marschdeltagarna fir Mlartecken De avbrutna forhandlingarna, esolutionen i sikerhetsrldet oct Juan Carlos ta bade inte gott fr kung Hassan som tvingades Fortsitta spelet med marsehdeltagarna. Omkring 350.000 mann. skor# samlades vid grinsen mot Vistsahara, 10 kilometer innan- {or erinsen stod den spanska armén, som minerat och satt upp ‘aggtréd. Kung Hassan var tvungen att fullflja sina planer. P& kvillen den $ november hall han ett radiotal och gav deliagarna smarschorder. “Framit Osman!” sa kung Hassan fri en radio- studio { Agadir til premiirminister Ahmed Osman, som skulle gi ititen fr marsehdeltagama, Hela vitldens TV-bolag folide deans spektakulira hindelse rir marschens tit gick in 6ver grinsen mot Vastsahara kl 11.30 dden 6 november. Det var ett firgerant skidespel, som regisserat {or dea moderna TV-ildern. Deltagarna bar stora bilder av kung Hassan och marockanska flaggor. De viftade med koranen, bad ‘och siding. Marschdeltagamna i titen tog sig nio kilometer in i ‘Vastsahara och stannade framfr de spanska trupperna. Spanjor- ‘ema behivde aldrig 6ppna el. Sikerhetsrddet tog den 6 november en tredje resolution, med ‘anledning av att marockanerna gatt in i Sahara, Sikerhetsridet beklagade marschen och uppmanade Marocko att omedelbart «dra tillbaka alla de marscheltagare som Sverskriditgrinsen.* fer tre dagar, den 9 november, gav Hassan Il order tll ‘marschdeltagarna att dtervinda. Slutresultatet blev allisi en. snarast symbolisk marsch, nagra av deltagarna gick ndgra kilo- ‘meter in ver gransen och vinde efter nigra dar.** ‘Men den Grina marschen var ocksi en undanmandver av klasiskt snitt. Samtiigt med att de fredliga marschdeltagarna sick ver grinsen vid Tah, ganska nira kusten, invaderade regul- 30 re och en Grina marschen samlade omring 350000 deltagare var et gigantiskt propagandaskidespel inf virldens TV-kame= tor. Men baide dster och vister-om "fredsmarschens” vag gick imarvckanska soldater i for att militart erBvra Vasisahara. ca marockaska sro Vistar 0 loser tert" Po- {vo re moctind och et reo en el ser de sta digas men vane kine at ea a1 november sods Ali sta fsa a incu kl lon Marocto och Mauetanien,Boumeieme td i Moltar Ould Duan i et mote Behar Ager Dt alge. tite pein ook fun marta Kllgn a fin en Oveemtommele med Spanien oh Marck ro atl Navttanen och Age igare at yshet goa ringer dnarade inte Mota Old Das. stIstallet Sterupptogs firhandlingarna i Madrid mellan Marock Mauretanien och Spanien, Den I4 november nddde man en ave enskommelse, den s.k.trepartsverenskommelsen eller Madi ddcklarationen. Bara delar av avtalstexten offentlggjordes, bl ‘lane: 1. Spanien ifister sig att avkolonisera Vastsahara oct Overliter sina skyldigheter och befogenheter som adminis strerande stat til en averpingsadministration, 2. Idenna dverpingsadministration ska Marocko och Mau ‘retanien delta samarbete med Yemaan, Maracko och Ma retanien ska utse var sin bitridande guvernor som ska bist ‘den spanske generalguvernoren. Den spanski nirvaron ‘omrdet ska vara avvecklad senast den 28 februari 1976, 3. Saharabefolkningens Asikter, utryekta genom Yemaan, ska respelteras.*? etia var Madriddeklarationens tre viktigaste punkler i nig fBrkortad form. Marocko och Mauretanien delade pi Vistsaha: ra, Marocko tg tv tredjedelar i norr, Matretanien tog den sora ‘redjedolen. Fosfatgruvan i Bu Craa hamnade inom marockanske omride, ‘Trepartsbverenskommelsen innebar ocks4, enligt vad som be: kriftades senare, ett avtal om att Spanien skulle £4 behilla 35 procent av fosfatgruvan med tllhirande antigeningar. Maroc kanska staten tog genom sittfosfatretag OCP 65 procent av. ‘aktiema i Fosbucraa och den spanska staten behill genom sit foretag INI 35 procent av aktierna. Avialet gav ocksé utrymme fr Mauretanien att vid ett senare tlfille gh in som deligare i gruvfretaget. [Bfterhand har Aven andra delar av trepartsdverenskommelsen| Tickt ut. Spanien fick enligt 6verenskommelsen viss fiskeritig- hheterutanfr Vastsaharas kust och Spanien fick behlla en eller ‘vA miliirbaser i landet* Den marockanska staten betalade ‘ocksd erstning till den spanska staten for de offenliga byggna- 2 pr och aligpingsr a veto | Vistar. Spanjorr som ero eget eer ig | Vissars ick okah gottee Bn narockanska sae i rt eter det alt trepartsverenskommelen under red sod det katt andrtesknare olkade aval ok. sek mck meal skvar ylight mr nd wskotet] FN a Trade gan dn 18 november 1975. Miursko ath Maurtaiengrde Kart at de betraktade Mad- iictorinen som en sutpunt. De menade at den wghorde sinen pA PNSsobrignantngningr aft avolonisera Vist ‘apinen gor diremot lara! man ne hade Hina ifs nsniteten over omrde och at man inte bondi sir wgon {Siu utformaing av Vassar fram De aval som tts veronligt Spaniens FN-reprsentant bara et fata seg Mot Photnring och Spanien hal in uptning at Vase ae tuning mite tillcas en rundlggnnde och aveBrande ‘Eide polis best som sale avpra des rami * ‘Yemaan aasluter sig tl Polisario. Bn ay de avg6rande punkterna i Madriddeklarstionen var alts ait "Saharabefolkningens dsikter skulle respekteras”, och det ‘ar nigot som skulle ske genom Yeraan. ‘Mca de gamia PUNS-medlemmaraa, stamhivdingarna och shejkerna i Yemaan sig sig nu grymt svikna av kolonialmakten. ‘De var utsedda och stddda av spaniorema, och de trodde att de ‘att bindande Fiften om sfilvbestimmande och makt. Nar Spa- rien skrev ph trepartsiverenskommelsen och limnade Over Vistsahara till Maracko och Mauretanion sg) majorteten av ‘Yemas-medlemmarna detta som ett oerhirt svek och ett dif vulskt Ririderi. De vagrade att fortstta spelet. De flesta ‘Yeman-modlemmarna lyckades fly in i Polisaio-kontratlerade ‘omen, Den 28 november anordnades det sista Yernaa-motet | Guelta Zemmur. 67 medlemmar av den 102 man starka Yemaan var evarande,liksom tre tidgare representanter {det spanska, Cortes och en rad shejker och traditionela ledare. Det var sile des en majoritet av den Yemaa som upprittats av spanjorerna 3De beslot enbiligt att uppldsa Yemaan och ansluta sg till Polis rio. Alla de 67 nirvarande Yemas-medlemmarna skrev under dr Aeklaration som kom att kallas Guelta-deklarationen Vi hari det férgingna accepterat att delta i denna institut srfér att Spanien lovat oss att gbra Yeraan till et nati. net beslutsorgan som skulle arbeta fr det sahariska folke basta och for Konsolideringen av dess oberoende. Emellertid har Spanien vid upprepade tilfillen viigrat at crkanna den bestimmandert som ursprungligengivits den- na forsamling. Yemaan har bara varit en forsamling til am net och den haraldrg haft nigon verklig auktorte. Spanien har nu genomfirt en komplott mot vist oberoende ‘och mot virt fosterland genom att offentigt sia vet land till Marocko och Mauretanien. Spanien har ratfirdigatdetta {orrderi mot det sahariska folket genom att ltsas konsulte- ta det via Yemaan. Vi medlemmar av Yeman, forsamlade dden 28 november El Guelta,fSrsikrar enligtfljande 1. Den enda vilgen att Konsultera det sahariska fotket ar genom att Lita det bestimma sin framtid och upp sit joberoende utan all ptryckning och frammande inblandning, Tkonsekvens med detta kan inte Yemaan, som inte air de- ‘mokratiskt vald av den shariska befolkningen, besluta om slvbestimmande Bt det sahariska flket. 2. FOr at den spanska kolonialsmen inte pi nigotsitt ska’ ‘kuna anvanda sig av denna institution (Yemaan) ach fr att i fortsitiningen forhindra de mandvrer som det subariska folkets fiender forsoker genomfora, bestutar Yemaan enhil- lig, bland alla nirvarande medlemmar, om sin definitiva upplisning. (ee) 6. Vi frsikrar vir beslutsamhet att fortsitta kampen fOr forsvaret av virt fosterland ‘nda tills vi uppndtt totalt ‘oberoende och var territoriellaintegritet har sikras.** st Marocko bildaregen Yemaa pet kan t¥ckas Som om Gueltadeklarationen bord ha tagit dd pin sak at fi den marockanska/mauretanska delningen av Pier at famsth som mgt som kunde sigas vara sahar mas egen vila. Men marockanerna upprittade snabbt en ny ‘peasfersamling i El Ann. De plockade ihop de Yemaa-ned JLatmar som stanat och dessutom de aldre man, sheiker och onighetet man kunde fi tag pd land de sahariet som inte Fyit Dessa nya” Yemas-medlemmar” bes®kte Rabat och av ee vordnad och (ret til kung Hassan TI, Ea rad utindska ‘Pormlster, bland dem jag lv, hari Aaion presenterts fr ‘Rininacn av denna nya Yemaa, som med emfas frdmerPolisa- Foch forklarar sin tilifredsstleise over att Maroeko "befiat” Yisteahara. Den marockansks. Yemaan anordnade tt extra nlnarie mie den 26 februari 1976 och godkinde da treparts- fvetenskommelsen, I dat uttalande som togs hee dt at "Ye~ nan sger ja tll den total och effektva betielsen av Sahara {ech dss terfrening med moderlandet" Marocko hivdade att av 105 Yemasemedlemmar stannade 801 FI Aaiun, 2 hade dott och 23 gett sig av till Algetiet. Deras Yea sklle alts vara den riktign.* Polisario har & sin sida i sin tidning Sahera Libre publicerat arinen pf lla de Yemaa-mediemmar som git Over til Polisa- fio ech dessutom tryekt en stor del av Yemaa-medlemmarnas identtetskortifaksii Fatsk Yemaa fir underkint Al oberoende rapportering tyder pi att Poisarios uppgifter dir riktiga, Den 6 december 1975, en dryg vecka efter Guelts-métet, tawnlades Yemaa-medllemmarna till en presskonferens i Alger. Enligt BBC:s korrespondent i Alger Kindes en stor del av Yemaa-medlemmarna igen a journalster som triffat dem tdiga- re. Le Monde rapporterade den 18 december 1975 att av 102 Yemaa-medlemmar bade en d&tt, en gitt Sver till Marocko, tv ill Mauretenien, ens dde var oklint och resten, $7 stycken, hade ‘anslutit sig til Polisario.s” 3Inte ens den spanska regeringen godKinde den marockanst Yemaan. 1 en not till FN:8 generalsekreterare efter den matoe kanska Yemanns mate den 26 februari 1976 sa den spanska rege ingen: -Férsamlingen tar kiinnedom om treparts8verenskommelsen, (..) Madrid6verenskommelsens tre parter uppfordras att Sra Or att de sahariska folkgruppernas frit uttryckta aspi- rationer respokteras. Den spanska regeringen betraktar inte Yemaans extraordi narie méte som det utévande av siilvbestimmande so frutsigs'av FNs generalforsamling. swtigen uppmanades "den provisoriska administrationen i om- det att vidia alla erforderliga Atgarder si at alla i Vastsahara emmehOrande folkgrupper Tar mojlighet att utdva sin sjlvbe- simmanderitt genom fia konsultaioner med bitride av en FX-representant, utsedd av generalsekreteraren” ‘Skillnaden mellan dessa tv resolutioner i fOr det fOrsta att den senare tar kinnedom om trepartsdverenskommelsen. Det har Marocko och Manretanien med en ft glidning kunnat fl tt internationellt erkdinnande av trepartsdverenskommelsen. Man har .o.m. joffiiela skrifter f@rklarat att FN:s generaliSr- saniig godine trepartsbverenskommelsea.** Den Algerictinsprerade resolutionen lade ansvaret fr att salvbestimmandet genomfors p& den spaaska regeringen och pa [EN-dvervakning, medan den andra resolutionen lade ansvaret pé irepartsadministrationen (alts ven Marocko och Mauretanien) teh EN gavs inte alls samma ral essa tv motstridign resolutioner har skapat mycket fOrvir- ring iden internationella debatten kring Vastsahara. Det gir att, Inivda helt olka saker, beroende pi vilken resolution man Abero- par och hur man tolkir den. Resolutionera stilldes aldrig mot ‘varandra, men den Algerietinspirerade fick flostrster. 88 stater ristade fr den (bla. Norden) och 41 Ia ner sina réster. Den Marocko-vanligaresolutionen antogs med 56 ster mot 42, samt 34 nedlagda roster (Norden la ner sina r8ster, utom Danmark, som rostade for, liksom Svriga EG-stater, USA, Japan, Spanien m4]. Oststaterna och Metalet afikanska Sater rostade emot).% (Och den spanske uirikesministem preciserade i en not att Yavkos Toniseringen av omridet inte ar genomférd fran befolkningen, kuna uttrycka sig pa et itt satt”™.** -Enligt den spanska synen har alls trepartséverenskommelsen inte genomforts pi en viktig punkt — att saharabefolkningens Asikter som de uttrycktes av Yemaan skulle respekteras. FN antar motstridande resolutioner | december 1975, medan stridetna mellan de fremryckande ma rockanska/mauretanska trupperna och Polisariogerillan pagick som bist, log FN: generalférsamling terigen upp frigan. Denna, ing antog FN tvai motstridande eller konkurrerande resolutio: ner. Den ena resolutionen var inspirerad av Algeriet, den andra av Marocko och Mauretanien, Den Algeriet-stidda resolutionen bekriftade Vistsaharas “oforyttertiga sjlvbestimmanderitt” och understrdk vikten av, attinvinarna "garanterastitten at frit ge utryck for sin vill” Den spanska regeringen uppmanades att i “enlighet_ med FN-kommissionens rekommendationer och domstolens yttran de, i samfSrstind med alla berSrda och itresserade parte, ome- dlbar vida erforderligaStgrder shat alli omridet hemmahi- rande saharier fritt kan utova sin sjilvbestimmanderitt under Nis bvervakning”. ‘Aven den Marocko- och Mauretanien-stidda resolutionens* bekraftade alla j Vastsahara hemmahorande felkgruppers “ofr ytterliga sjlvbestimmanderitt™. Men si kom nigra element som inte fanns med iden firstaresolutionen: (AU befrelsckommittéerkiinner Polisario Den afrikanska enhetsonganisationen OAU hade under sin exi= sens i princip flit FN:s linje i Vistsaharaftigan, med uttalan- den om befolkningens rit tl siflvbestimmande. Men i och med trepartsdverenskommelsen och den marockanska/mauretanska 7invasionen kom frlgan jet nyt lige, Vid et mate den 24 januari 1976 i Mogambiques huvudstad Maputo beslot OAUs betrielse- kkommit att rekommendera ett erkinnande av Polisario som befrielserdrelse. Kommitién kallade Polisario for "den onda legi- ‘ima befvelserdrelsen i Vistsahara som kimpar for obervende ft ‘omridet”. Fit erkinnande av Polisrio som befrielserdelse skul- le kunna betyda mycket for Polisarios mijigheter att 1 direkt hiilp av en rad afrkanska stater. Men det var ocksA en mycket ‘ainsligfrga for AU. Det skulle js fal vara frstagingen man Env “bofrielserdrelsestatus” ten rorelse som slogs mot nara av OAU:s medlemstinder. Marocko och Mauretanien limnade be- fielsekommitténs mote i protest. Frigan skulle upp pa OAU:s utrikesministermote i mlinadsskiftetfebruari/mars.© Polisario utropar republik Den 26 februari igde spanjorernas officiella uttride ur Vistsaha- ra rum, Det skedde (vi dagartidigare in trepartsiverenskom- melsen forutsett, Den spanska faggan halades vid en ceremoni i EB Aaiun och Spanien Kimnade ver administrationen till Maroc ko och Mauretanien, agen dip utropade Polisario en egen republik ~ Demokra- tiska satarska arabrepubliken ~ RASD. Polisari ville inte lta spanjorerna efterkimna nigt politiskt vacuum. ‘Republiken utropades inne i Vstsahara, i Bir Lahlou i landets norddstra hirn. En provisorisk forfattning antogs och Polisario, kungiorde namnen pit regeringsledaméterna, Ett 40-al interna: tionellajournalister var nirvarande under ceremonin och fordes sen tllbaka till algeriskt crvtorium.** Samtidigt med att Polisario. proklamerade RASD_pligick ‘OAU:s utrikesministerméte i Addis Abeba och frigan om ett crkinnande ay Polisario som befrielserdrelse stod pi dagord- ingen. Innan man gick till omrdsting stod det kart st 17 stater var fOr, 17 stater (ekade och 13 var emot ett erkinnande av Polisaro.® Det var en svar sits for OAU som inte ville spitras, pi samma sitt som man gjotifrigan om Angola. ‘Men utropandet av RASD liste tillfillige OAUs dilemma. Nu var det inte linge friga om att erkiinna en befriclserérelse tan 3 cm en ny afrkansk stat, Arendet avfSrdes fin utrikesminister- imdtets dagordning med hanvisning til att det var varje enskilt tmedlemslands sak att ta stilling til ett erksnande av den nya republiken.* ‘io siaer erkinner RASD _e fista stater som erkinde RASD var Burundi och Madagas- kar. Algeriet kom snart efter och under viren kom ocksé erkin- nanden fin Mogambique, Togo, Benin, Guinea Bissau, Rwanda, Angola och Nordkorea, ‘Men det stannade vid dessa tio stater, Amu i august 1977 hade ite Mer in dessa tio givit diplomatiskt erkinnande &t RASD. Diremot fick Polisario som hefriolserdrelse relationer med minga fle, Sirskilt vinskapliga var forbindelserna med Libyen, ‘som ainda sen starten givit Polisario ett omfattande ekonomiskt ‘och militrt std, Polisario Rade ocks4: mycket goda relationer med Vietnam och Kambodja, som t.ex. inde representanter till Polisarios tredje kongress i august 1976. Proklamerandet av RASD kan pli lera sit sigas ha skett fr ‘idl, Det fOrsimrade Polisarios méjlighete till ett snabbt er- kiinnande som beftilserérclse av AU. Polisario hade ju dina inte erkimts som beffielserdrelse nir man viropade en ny stat Polisario hade ingen nimnvird kontroll dver stt eget land, och regeringen kom alt bli en exllegering med site i Alger. Detta underlétade knappast det nya landets mjlighet att bli erkint some sjlvstindig stat. Enligten vl insat iplomatisk killa ska inte heller Algeriets divarande utrikesminister Boutefika ha ‘art sarskilt ndjé med det tiga utropandet av en republik. Det var vid den hir tidpunkten som den algeriska diplomatin jen rad internationella sammanhang firde Polisarios tala, Samtidigt kan man hivda att det enda mojiga slfillet for Polisario ait proklamera en republik var just mir spanjorerna Himnade landet. Nar inte Polisario godiog den marockan- ska/mauretanska administrationen var man tvungen att uppritta ett eget alterna Marocko och Mauretanien brOt omedelbart sina diplomatiska ‘orbindelser med Algerietnir landet erkinde RASD i birjan av 9mars 1976, Daremot brit inte Marocko och Mauretanien fOrbin. ddelserna med de andra state som erkinde RASD. AU spliteat Kring Vastsahara OAU tog upp frigan om Vistsahara igen pa utrikesministermétet i Port Louis pA Mauritius i minadsskiftet junijuli 1976, Med ristsifrorna 29 mot ? och 10 nedlagda antog métet en resolution Inierad av Algerie. Man gav sitt “ovillkoriga stOd il det sahariska folketsrtvisa kamp fr att Biter sina nationella rite tigheter”. Och mOtet krivde vidare ett “omedelbart tillbkadra- sgande av alla frmmande ockupationsstyrkor, respekt for Vast saharas tervtorelia integritet och det sahariska folketsnationella suvernitet”.*7 Men OAU vari grunden delat i feigan,liksom man tdigare varit nr det gillde MPLA-regeringen i Angols. Sprickan gick hovudsabligen mellan de radikala och nyss befriade unga stater: na och de Ald, nykoloniala och vistvinligastaterna. Marocko hade ett massivt stod i de festa vrign arubstater. Nar sh de affikanska statscheferna anfinde till Mauritius Sr ett toppmdte direkt efter utrikesministermbtet, sopades hela figan under mat: tan, For att undvika en omedelbar spitring ach istillt skjuta hhola problemet framfr sig besldt man att hinskjutafrégan om Vastsahara till ett specellt toppmdte om Vastsahara, Men man {asstllde inget datum for deta extramdte Detta heslut blev senare en ursikt fr andra internationea ‘organ att undvika ett stiliningstagande och halla figan fein sig. Viistsaharafrigan hill pi att bli en av de stora stdtestenarna vid den Ickeallierade rirelsens femte toppméte i Colombo i aaugusti 1976. Inte heller dar ville stascheferna ta strid: med varandra kring ett problem som kanske Kunde Isa sig siilvt pa platsen, Frigan kompromissades bort. ett uttalande hanvisade Colombomstet till OAU:s kommande extra toppmdte och uttala- dde som sin frhoppning att OAU-métet skulle finna en "rittvis ‘och varaktig Tsing” * o Marocko Himnar OAU-arbetet ‘Marockos och Mauretaniens relationer til OAU har periodvis varit mycket spinda p.p.2. Vistsaharakonfikten. De bida lin- dem har vid upprepade tllfllen hota att limna organisationen fom Polisario pa négot vis skulle vinna officiellt erkinnande i (OAU. Under viren 1977 suspenderade Marocko under en tid alla sina aktivteter 1 OAU, bla. mot bakgrund av kriget i Vistssha- ‘Vid OAU:s ministers sammantre i Togos huvudstad Lo- iméi slutet av februari 1977 var en delegation fri Polisarionérva- rande vid Sppningsceremonin. Marocko och Mauretanien reage- ride omedelbart genom at Kimna salen. Efter det att virdlandet ‘Togo (ett av de linder som erkeint RASD) forklarat at Poisario- delegationen var Togos gister och inte OAU:s dtervinde Maroc- ko och Mauretanien till orhandlingarna, ‘Men pi konferensen anklagades Marocko fr att ha deltagit i cit kuppforsbk mot Benins president Kérékov tidigare under fret. Dessa anklagelser, i Kombination med Polisarios aiirvaro, sjorde att Marocko den 25 februari meddelade att man tills vidare inte dmnade deli i nigra som helst av OAU:s aktivteter. Toppmatet drijer OAUEs statschefer hade allish beslutat att anordna ett extra toppmite specielt om Vastsahara, Under viren 1997 forsokte ‘OAUss generalsekreterare vid flera tilfllen samla tll detta mé- te. Forsbken stupade ging efter ging pi att bara et itt fal stater svarade pit inbjudningarna. Et planerat méte i februari kom inte till stind av det skilet. En inbjudan till Addis Abeba utfrdades forst till den 18 april och sedan tll den 4 maj, men fre nto staterférklarade sig vara intresserade. Det hela var uppenbarligen besvirande for Polisario, som satte stor diplomatisk prestige att métet skulle bli av. Det bristande intresset for métet var helt enkelt ett diplomatiskt bakslag 8° Polisario, nigot som Polisrioledningen dock enerpiskt vigrade ait erkinna. De afrikanska staterna skit frigan framfSr sig och frsokte psi sitt undvika en Sppen splitring. 6Infér OAU:s ordinarie toppméte i Gaboas huvudstad Librevil le den 2-5 juli 1977 Iyckades kung Hassan utverka ett Tofte av Gabons president Omar Bongo att Polisario varken skulle slip- pas inj landet eller pi mtet. Dirmed dterupptog Marocko sina aktiviteter iOAU, och Marockos premlirminister Ahmed Osman, eltogi mote. Polisaro fick inte Komma in Polisario ade tidigare deltagit som observatOrer i en cad ‘OAU-miten och konferenser. Men wir Polisarios delegation fr sokte ta sig in i Libreville avvisades den och fick bege sis till Kongo far att avakta hindelsefirloppet. Det var ett allvarligt Dakslag fr Poisaro, Algeriets prosident Boumedienne protesterade kraftigt och Iyckades till slut genomdriva at Polisariodelegationen i alla fll skulle komma in i landet. Algerie fick inget starkare std av andra stater och Polisario slipptes aldrig in pé sjilva motet. Marocko och Mauretanien hotade med att Kimna dverKiggning ‘ama om Polisaro skulle fi nfirvara. Delegationen kom ial sluiligen in i Libreville, nigot som Polisario senare isin tidaing ‘Sahara Libre beskrey som en stor framging, En verkligframghing for Polisario och Algeriet var det diremot att Algerict Iyckades genomdriva ett bestut om tid och plats fr et Kommande extra toppmotet om Vistsahara. I Libreville be- slbls at extambtet om Vastsahara skulle ga rum i Zambias ‘huvudstad Lusaka under den frstahilften av oktober 1977. Men valet av plats sigs av en del observatier som ett tecken plist, ‘mtet skulle kunna bi instills. Det skulle finnas goda miligheter ill ursikter fér ett uppskov nar métetfrlades til en av frontsta- tema mot Rhodesia.** Det var troligt at det inte skulle bli nigot ‘Olof Ryabeck reser tll Vastsabara fer sina tvi motstridande resolutioner i december 1975 undvek ven FN att ta stillaing ill den fortsata utvecklingen i Vastsaha- ra, Men det fanns dnd ett ryek mot generalsekreteraren att han a — skulle “gra nigot™. Framfirallt Algeriet pressade pi och kr: de agerande av nigot slag. Detta var bakgrunden til at Sveriges Uivarande FN-ambassador Olof Rydbeck utsigs ill generalsek- reterarens personlige emmissarie till omridet. Rydbecks uppdrag var alt undersbka fGrusittningama for forverkligandet av det sahariska folketssjlvbestimmanderitt. Han skulle alts bed rma om det var méjligt att genomfBra sjlvhestimmande enlist FFNis krav efter den marockanska och mauretanska inmarschen, 1 botjan av februati 1976 reste Olof Ryalbeck tll Vastsahara toch besakte EI Aaiun, Semara och Dakhla, Han motes av mind- re demonsirationer sill firm fir Marocko och kung Hassan, \demonstrationer som organiserats av marockanerna. 1 El Aaiun fick Rydbeck bla, triffa en delegation arbetare fri Bu Craa. Bland dem hade en Polisario-sympatisor smugit sig med. Den 26.irige Saidah Ould Mohamed Iyekades sticka &t Rydheck ett ‘prev med Polisarios syn pai den marockanska ockupationen. Si ddahs aktion upptickies av en polis och han greps. Bfer ett visst tumult Iyckades han Aterigen ta sig fram till Olof Rydbeck, den dhirgingen fr att begira skydd. Saidahfruktade fér sit liv eter sim aktion och Rydbeck fick ligga ner hela sn diplomatiska tynad ‘och FN-prestge fr att uverka alt den unge mannen genom, spanjoreras férsorg fogs till Alger via Madrid. Sommaren 1977 ‘terfanns Ssidah bland Polisarios grillasoldater, Det var minst sagt pinsamt for marockanerna att en Polisa- riosympatisér kunde ta sig fram till Rydbeck trots ett vildiat sikerhetspadrag. Inga forutsittningar fe silvbestimmande Olof Rydbecks slutsats och budskap till Kurt Waldheim blev lart och entydigt. Under de divarande omstindigheterma fanns et ings frutsttningar fOr det saharska folket att utova sin slalvbestimmanderit. Under frsta hilfien av april 1976 fortsatte Rydbeck sitt upp- rag genom att resa til Algeriet och ner tll flyktingligren i “Tindouf. Dir togs han emot med stor uppstindelse och valdiga vilkomstdemonstrationer. Polisrio beskrev Rydbecks.besik som en stor seger och ett viktigtdiplomatiskt erkinnande, Olof “Rydbeck hade bl.a ct sammantriffande med El ual Detta blev fr mycket for Marocko, som menade att general- sekreterarens specielle utsinde vertritt befogenhetema for sit uppdrag. Olof Rydheck férklarades fOr “persona non grate” (icke énskviitd person). Det betydde att Rydbeck inte mer kunde bbesdka Marocko. Slutsatsen av denna andra resa blev densamma som av den forsta. Efter den marockanska/mauretansks invasionen, med det pigiende gerilakriget och med saharierna som flyktingar kring TTindouf, fanns det inga Torutsittningar fr forverkligandet av saharienas sjilvbestimmanderit, I alla fall inte i den mening EN stakat ut i sina resolutioner. Frigan kom fterigen upp i generalforsamlingen i december 1976, Det var uppenbart att de afrikanska staterna ville undvika all debatt. Utan diskussion och omdstning antog generalférsam: Tingen en resolution dir man pa ett osedvanligevagt st och utan anknytning til fallet Vistsahoratalade om slvbestimmanderit- tens princip. Under hinvisning till att QAU beslutat anordna ett extra toppméte uppskdt generalfrsamlingen sin egen behand- Ting av frigan.7® Det Kinga kenkriget Efter Polisarios frsta attack mot den spanska posteringen i Khanga den 10 maj 1973 fortsatte krget i liten skala. Til en brian erSvrade Polsari sina vapen fran spanjorerna. De saha- rer som deserterade frin den spanska armén ade ocks& med sig, vapen och materiel. Under de forsta dren kunde Polisario opere- ra frin mauretanskt omride, och gerlla fick Sven en del hip frdn mauretanskt hall! Libyen stidde Polisatio redan frin starten. Algercts atityd var tll en bérjan lite avvaktande, men under hosten 1973 bérjade liven Algriet ge stéd till Polisario. Fram emot sommaren 1975 dkade gerillans politika och mili- ‘ira framgingar. Spanjorerna hade Overgett eller tvingats bort fin en rad stider och Polisario kontrollerade en sior del av landet. Keigetvander ‘Men i och med Gréna marschen och den marackanska iavasio- nen ster om marschens vig vinde kriget. Istillt fOr defensiva spanjorer fick Polisariogerllan méta framryckande marockanska styrkor, Polisario tvingades tll defensiv och tringdes lingsamt tillbaka av de mycket stirre marackanska styrkoena, Den 27 november 1975 erévrade marockanerna Semara och i borjan av december tog de marockanska verstarna ver de spanska garnisonera i El Aaiun och Dakbla, El Aaiun borjade fyllas med marockanska militirer. Den 11 december ankinde 4000 soldater dll Vistsaharas huvudstad. Merparten av de saha- rier som bott eller omkring EI Aaiun flydde undan ockupanter- na, Det vtkimpades hirda strder om flera stider. Den 11 de- Vast tang 6Rydbeck hade b.a. ett sammantraffande med F Oval Detta lev fr mycket fir Marocko, som menade att general= sekreterarens specelle ulsinde Svertritt befogenheterna fr sitt uppdrag. Olof Rydbeck frklarades fr “persona non grata” (icke dnskvird person). Det betydde att Rydbeck inte mer kunde besika Marocko, ‘Slutsatsen av denna andra resa blev densamma som av den forsta. Efter den marockanska/mauretanska invasionen, med det pigiende gerilakriget och med saharierna som flyktingarkring ‘Tindout, fanns det inga fSrusietningar fr fOrverkigandet aw saharieenas sjlvhestimmanderitt, I all fll inte i den mening FN stakat ut sina resolutioner: Frigan kom &terigen upp i generalforsamlingen i december 1976. Det var uppenbart att de afrikanska staterna ville undvika all debat, Utan diskussion ach omristning antog generalfSrsam- lingen en resolution dir man pi ett osedvanligt vagt sit och utan ankny ning tl allt Vastsahara talade om sjalvbestimmanderat- tens princi. Under hiinvising til att OAU beslutat anordna ett extra toppmote uppsk6t generalf@rsamlingen sin epen behand= Ting ay fran, 7° Det linga dkenkriget Bfler Polisarios fSrsta attack mot den spanska posteringen i Khanga den 10 maj 1973 fortsatte kriget i liten skala. Till en borjan er6vrade Polisario sina vapen rin spanjorerna. De saha- rier som deserterade fein den spanska armén hade ocksf med sig ‘vapen och materiel. Under de frsta rea kunde Polisario opere- fein mauretanskt omride, och gerilan fick ven en det hiilp, fin mauetanskt hall! Libyen stodde Polisario redan frln staren. Algeriets attityd var tll en brjan lite avvaktande, men under hésten 1973 botiade fiven Algeret ge sti tll Polisaro. Fram emot sommaren 1975 dkade gerillans politiska och mili- tla framgingar. Spanjorerna hade Overgett eller tvingats bort frin en rad stider och Polisario Kontrollerade en stor del av landet. Kriget vinder Men i och med Gréna marschen och den marockanska invasio- hnen dster om marschens vig vinde kriget.Istillet for defensiva spanjore fick Polisariogerillan méta framryckande marockanska styrkor. Polisario tvingades tll defensiv och tvingdes Kingsamt Lillbaka av de mycket storre marockanska styrkorna. Den 27 november 1975 erdvrade marockanerna Semara och i borian av december tog de marockanska Overstamna ver de spanska gutnisonera i E] Aaiun och Dakhla. El Aaiun bérjade fyllas med marockanska milter. Den 11 december anlinde 4000 solder tll Vstsaharas huvudstad. Merparien av de salar rier som bott eller omkring EI Aaiun flydde undan ockupanter- ra, Det utkimpades hida strider om flera stider. Den 11 de- Vn ta. 65Geritasoldaterna sover direkt pa marken under ndgra korta ‘nattinmar. De gdr upp i soluppedngen, virmer sig vid liger- elden och dicker te. cember evakuerades La Guera av spanjorema, Staden skulle ‘Sverlimnas till mauretanierna, men Polisario gjorde hardnackat rotstind. Férst efter tio dagars strider kunde den mauretanska armén med hjilp av marocksnema ervra staden,? [krigetsinledningsskede var den mauretanska armén mycket liten och svag. Den bestod bara av omkring 1500 man, och Mauretanien hade inte rustat pi samma sitt som Marocko. Mi rocko fick sti for den militia invasionens styrka och ledning. ‘Den marockanska armén fick fra krget ven i Mauretaniens del ay Vastsahara. Det var ox. marockanerma som anlinde frst tll Dakhla, den 9 januari 1976. Trots att Dakhla var den viktigns- te staden iden mauretanska delen av Vastsahara kom de maure- ‘anska truppetna dit flera dagar senare an marockanerna, Ma- a rockanerna beholl den militira och administrativa kontrollen ver denna "mauretanska” stad under ling tid och hade kvar militir personal i staden ven efter det att Mauretanien tagit 5ver administrationen. Polisrio hall stind linge i stiderna init landet. Det drdjde {ida tll den 19 april 1976 innan marockanerna efter hirda strider unde erdvra Guclt Men trots motstindet drevs alls Plisario undan av ockupa sionsstyrkorna, Seharierna fyr Gerilan drevs mot Vistsuharas nordéstra hen, mot grinsen till Algeriet. Mot det hallet drog sig ocksi de civila saharier som flydde undan de anstormande marocksnerna och mauretaniera. ‘Tiotusentals flyktingar tog sigfrin stiderna och kustlanden upp. lt och init mot Algerie. De flesta barjade sin fit til fots och forsbkte ta med sig vad de hade av diur och Agodelar. En del Iyckades ta sig bor fin BI Asiun genom att helt enkelt gh utmed transportbandet fein kusten in till osfatgruvan Bu Cra. Manga flyktingar jag sl talat med i flyktingligren kring Tin-

You might also like

• It Ends with Us: A Novel

  

  From Everand

  It Ends with Us: A Novel

  Colleen Hoover

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (5930)
• The Subtle Art of Not Giving a F*ck: A Counterintuitive Approach to Living a Good Life

  

  From Everand

  The Subtle Art of Not Giving a F*ck: A Counterintuitive Approach to Living a Good Life

  Mark Manson

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (5834)
• The 7 Habits of Highly Effective People

  

  From Everand

  The 7 Habits of Highly Effective People

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (354)
• • Magazines
  • Podcasts
  • Sheet music
• The Art of War: A New Translation

  

  From Everand

  The Art of War: A New Translation

  Sun Tzu

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (3046)
• The Subtle Art of Not Giving a F*ck: A Counterintuitive Approach to Living a Good Life

  

  From Everand

  The Subtle Art of Not Giving a F*ck: A Counterintuitive Approach to Living a Good Life

  Mark Manson

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (20147)
• The Handmaid's Tale

  

  From Everand

  The Handmaid's Tale

  Margaret Atwood

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (13331)
• Pride and Prejudice: Bestsellers and famous Books

  

  From Everand

  Pride and Prejudice: Bestsellers and famous Books

  Jane Austen

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (20479)
• Good Omens: A Full Cast Production

  

  From Everand

  Good Omens: A Full Cast Production

  Neil Gaiman

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (11009)
• Remarkably Bright Creatures: A Novel

  

  From Everand

  Remarkably Bright Creatures: A Novel

  Shelby Van Pelt

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (5944)
• Never Split the Difference: Negotiating As If Your Life Depended On It

  

  From Everand

  Never Split the Difference: Negotiating As If Your Life Depended On It

  Chris Voss

  Rating: 5 out of 5 stars

  5/5 (3334)
• And Then There Were None

  

  From Everand

  And Then There Were None

  Agatha Christie

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (9028)
• The Hobbit

  

  From Everand

  The Hobbit

  J.R.R. Tolkien

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (25337)
• Art of War: The Definitive Interpretation of Sun Tzu's Classic Book of Strategy

  

  From Everand

  Art of War: The Definitive Interpretation of Sun Tzu's Classic Book of Strategy

  Stephen F. Kaufman

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (3321)
• Freakonomics Rev Ed

  

  From Everand

  Freakonomics Rev Ed

  Steven D. Levitt

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (7883)
• The 7 Habits of Highly Effective People: The Infographics Edition

  

  From Everand

  The 7 Habits of Highly Effective People: The Infographics Edition

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (2489)
• The Hobbit

  

  From Everand

  The Hobbit

  J.R.R. Tolkien

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (24590)
• American Gods: The Tenth Anniversary Edition

  

  From Everand

  American Gods: The Tenth Anniversary Edition

  Neil Gaiman

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (12968)
• Habit 1 Be Proactive: The Habit of Choice

  

  From Everand

  Habit 1 Be Proactive: The Habit of Choice

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (2562)
• Habit 3 Put First Things First: The Habit of Integrity and Execution

  

  From Everand

  Habit 3 Put First Things First: The Habit of Integrity and Execution

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (2510)
• American Gods [TV Tie-In]: A Novel

  

  From Everand

  American Gods [TV Tie-In]: A Novel

  Neil Gaiman

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (12558)
• Habit 6 Synergize: The Habit of Creative Cooperation

  

  From Everand

  Habit 6 Synergize: The Habit of Creative Cooperation

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (2499)
• How To Win Friends And Influence People

  

  From Everand

  How To Win Friends And Influence People

  Dale Carnegie

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (6716)
• The 7 Habits of Highly Effective People

  

  From Everand

  The 7 Habits of Highly Effective People

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (2573)
• Good Omens

  

  From Everand

  Good Omens

  Neil Gaiman

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (12078)
• Wuthering Heights (Seasons Edition -- Winter)

  

  From Everand

  Wuthering Heights (Seasons Edition -- Winter)

  Emily Brontë

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (9976)
• The Guest List: A Novel

  

  From Everand

  The Guest List: A Novel

  Lucy Foley

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (5510)
• The Iliad: A New Translation by Caroline Alexander

  

  From Everand

  The Iliad: A New Translation by Caroline Alexander

  Homer

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (5734)