Innehall 1. Mytomspunna 21 Vad aren my? Diana ~dyrkad gudinna 23 Mona Lisa - gatfull, omsvirmad 24 »Kung” Kristina ~ mystisk och modig 31 Alfred Nobel — uppfinnare, idealist och vagabond 41 Hordvning: Har kommer Astrid och Pippi 50 2. Spraket 57 Attbli en annan 58 Tillfillet g6r syskonspraket 60 Tillbaka till texten 63 Fundera och diskutera 68 Skriv 68 Talande gester 69 Sprak ar ocksi beteendeménster 71 Gullegull lir bebisen tala 72 Ungdomsspriket 74 Svordomar 85 Den perfekte vinnen 86 Tillbaka till texten. 93 Fundera och diskutera_95 Skriv 96 Tala 96 Horivning: Fel gest for "nej” 97 3. Typiskt svenskt? 107 Lagom i landet Jante 108 Nia n0 Duaellernia 17 Vi ar sd in i Norden typiska 18 Kliché eller sanning? 120 IKEA: Svenskhet pa export 130 Nar vises ingt hemifran 132 ‘Den svenska kvinnan 152 Strumpfota i finklader! 142 " ‘Tviittstugan, en konflikthard 143 16 ur Sommar med Fredrik 4, Familjen 163 niljen i dz Ensam mor pa 1 rmil ett strre s ler du ihop fam icka i separerad styvfar Barn till varje pris? Tillbaka till texten 193 Skriv 197 Tala 197 Horévning: Om styvfami 5. Kommunikation 205 Ny syn pa tid och rum 2 Hej, var ar du? 209 Fundera och diskutera! 216 Modernt familjeliv i skirme Si umgis vi pa nite Hur manga vainner pi Facebook ar f Tillbaka till texter Skriv 229 Nar Sverige gick dver till hogertrafik Mobilen gor dig till en usel bilfor Hur kér du egentligen méinniska? 240 Ostikrade vapen pa vara vagar 247 Lasarna har ordet 250 Tala 259 Hérdvning: Observationer pA tunnelbanan 26 6. Tre familjer i svensk litteratur 267 Radd och hungrig 269 Ur: Samuel August frin Sevedstorp och Hult 273 Ganska nara himlen Tillbaka till texten 280 Fundera och diskutera 251 Skriv 282 Hanna!Borcesprtk for déva 300 dra sprak 301 migatt bli en gubbe 313, Alder—mairks det i spriket? 314 identitetsskapare och maktmedel 320 rivande 333 ett sprak 335 hjalper bamen lara sprak 345 stugsittare? 352 lester? 354 raft 363 51 férdomar 366ee INLEDANDE RESURSSID08Ord for att beskriva sprak och text ‘Andrasprak 4r det sprak man lar sig efter modersmalet (sitt farsta lar sig ett andrasprak i det land man flyttar till. Obs t.ex. spanska som man lar sig i svensk skola. Dialekt ar en sprakvariant som talas inom ett avgransat geoar: en dialekt och norrlindska ar en annan men inom skar skan finns manga dialekter. Flersprakig sager man om en person som flytande kan anvanda fler spr Troni anvands dé nagon i tal eller skrift sager motsatsen till vad menar och vill att den som lyssnar eller laser ska forsta “vilken mysig kille” fastan det ar motsatsen man menar. Jargong betyder gruppsprak, yrkessprak. I samhallet finns olika gru eller manniskor inom ett visst yrke) som utvecklar sitt specie speciella sat att uttrycka sig. Kreolsprak talas i gamla kolonier. Vanligt ar att basen ar engelska, franska siska men grammatiken ar frdndrad och det finns nytt ordfa 4r franska pa Haiti. Lingua franca r ett sprak som talas mellan manniskor med olika modersma métas pa. Om tva personer talar t.ex. engelska, franska, spa swahili men ingen av dem har det som modersmal blir samtalsspraket ett lingua franca. ‘Modersmal Aven kallat férstasprak. Det ar det sprak en person lar sig tala som litet barn. q Man kan ha flera modermal om féraldrarna talar olika sprak och dé kallas man flersprakig. r man nar man ar neutral, saklig och inte blandar in egna asikter eller kanslor x den form av svenska som, till skillnad fran dialekter, anses vara neutral och inte kan kopplas till nagon bestiimd del av Sverige. Det ar det neutrala sprék man ofta har i radio och TV. ren text (prosa, lyrik, dramatik) som med hjalp vill peka pa det som ar fel i samhallet. ar talsprakligt och vardagligt sprak som snabbt forandras. = akliga variation som utmarker en s r ett begrepp som syftar pa den sprakliga varia “ar man om man visar sin i ar objektiv. sar sina egna varderingar. Motsats 4r 0DJ°" oe r sina eg! ‘oe __ siger person som flytande a es oe ‘signalerar ie ‘och forakt. De ar “Fula” ord som inte Ps 2 oe a. iit ar att tala. fn ‘verbal. uttrycka sig verbal oe a te gester, mimik, kroppssprak- skan ka, arabiska, av ironi, han och forlgjigandeINLEDANDE RESURSSIOOR jser du texter som representerar olika genrer, olika texttyper. xt ska informera, vara objektiv och ge praktiska upplysningar. ‘Hur manga vanner pa Facebook ar for manga (s. 221) Slaktskap och paverkan (s ynssugen eller stugsittare? (s. 352) en debattartikel eller en insandare skriver dr att havda sin asikt (sin tes) ‘debatteras smatt och stort och du som tidningslasare ar valkommen med ditt inlagg. e ar ofta kort och inte lika formell som den “finare” debattartiketn. el: Lasarna har ordet (s. 250) ‘ofta langre tid att skriva an en vanlig nyhetsartikel. Journalisten graver djupare, ‘férfattare och satter sin personliga pragel pa reportaget.bild. Med metaforer blir spraket tydligare, mer malande. Man vill i grekiska betyder metafor verféring. Ett ord fars ver fran ett omrade a kamelen for knens skepp ar en klassisk metafor. Kamelen j akner ‘ha en bokstavlig betydelse och en annan dverférd betydelse. Sta p3 akstavligt kring ett ars alder. Men som metafor betyder sta pa egna be -persisk matta som kan ta mig vart jag vill. k mata som kan ta mig vart jag vill.d bestar av sjalvstindiga ord som kan anvandas vart och ett far sic kallas stam. Sammansattningar ar mycket vanliga i svenskan. skvallertidning (skvaller + tidning) Ordet har tva stammar. tas en bokstav bort. ta + gird = skolgard man in ett s (foge-s), t.ex. bergsby, bostadshus. Om ett ord har t att s mellan de tva sista stammarna isplan, larobokspris, motstindsrérelse, klassrumsmébler byter ibland vokal i sammansattningen. |= veckomatsedel (vecko ar en gammal béjningsform) ssning = gatukorsning (gatu ar en gammal béjningsform) = oljepump (med e blir det lattare att uttala)“INLEDANDE RESURSSIOOR g- Sambandsord is ‘samman meningarna sa att texten far flyt ord kallas sambandsord. Man kan dela in s: tid ar utbytbara med varandra. Orsak och slutsats darfér, pa grund av detta, det | beroende pa sdledes, darigenom, anledninge orsaken ar Tid hittills, dittills, samtidigt, sa sv inledningsvis, férst, till att borja den tiden Medgivande givetvis, sjalvklart, forstas det ar sant att ‘Féljd och slutsats alltsa, faljaktligen, foljden blir, sledes, detta leder till nes tydligen, uppenbarligen, s& é Uppreping "som tidigare nants, med andra ord nda, tidigare, sedan, slutligen, til! sist, 9813 hel text ar att gora en sammanfattning av det viktigaste i dey ‘ort, Ett referat maste vara objektivt. Det betyder att vad du sjal far synas i texten. c ‘egna ord och meningar. Skriv inte av! Du kan naturligtvis | texten t.ex. fackord och faktauppgifter. s. 14) du anvander och var noga med referatmarkeringar (se nedan -variera beroende pa hur mycket fakta som finns i texten nan refererar ar en bra léngd pa referatet. n text och later det inga i den egna texten. ses, 14). illa (se s. 14) men for att paminna lasaren om att texten ar ett , du Langre ned i texten ater markera vem forfattaren ar. HurINLEDANDE RESURSSTOOR F Nar du refererar eller citerar vad nagon annan har skrivit maste du ange kala Tkéllan ska du ange: g -Namn pa artikeln eller boken . -Namn pa forfattaren ~Varifran texten kommer kommer den fran en dagstidning ska du ange namn pa tidningen och datum ~kommer den fran en tidskrift ska du ange nummer pa tidskriften och artal _~ kommer den fran en bok ska du ange namn pa boken och aret den kom ut x SWitwer en fran internet ska du ange internetadress “EXEMPEL _Kallan ar en dagstidning _ Isin artikel Modernt familjeliv i skarmens sken, DN, 25/1 2012, beskriver Thomas Le:n=: « hur Twitter, Facebook och mejl gor att foraldrar agnar mindre tid at sina barn. Thomas Lerner har skri ‘om hur Twitter, Facebook och mejl gér att foraldrarna a [oe ‘barn (Modernt familjeliv i skarmens sken, DN, 25/1 2012). te av att halla kontakt med fler an 150 vanner, skriver Joanna Rose vanner pa Facebook ar for manga, Forskning och framsteg, 2010:8). idealist och vagabond” ger Monika Astrom ing (Sprakporten, 2012). Viktigt att ange internetsidan korrekt.INLEDANDE RESURSSIDOR {bland vill man visa exakt vad som har stat i kallan. Man skriver av ord f man tycker att det ar bra formulerat. Da gor man ett citat och maste visa det me Runt citatet satter man tecknen "~~ ~" Exempel Kanske har du 1500 vanner pa Facebook. “Men den mer genuina vanskapen omfat en tiondel av den siffran’, havdar Joanna Rose (Forskning och framsteg, 201 15INLEDANDE RESURSSIDOR Argumentation Manniskor har asikter om det mesta ach vi diskuterar pa jobbet, deltar i debater, bloggar, skriv ‘insandare eller debattartiklar. Vi argumenterar for det vi tror ar bast. ‘Argumentationen kan allts8 vara skriftlig eller muntlig. Men grunden fér all argumentatio: att man vill framféra en asikt, att man vill 6vertyga andra om att man har nagot viktigt att | med, Din Asikt kallas tes. Den maste vara tydlig och du maste férsvara den med argument Debattartikel (Exempel pa debattartikel hittar du pa s. 247 Osdkrade vapen pd vara vagar och pa s. 354 \ betalar din semester.) Se ais en fraga. Du vill paverka andra. Du har en tes. ‘Skriv sedan ner alla argument som kan st6dja din tes. Du maste forklara och forsvara tesen "Du kan aven ta med de motargument som finns, d v s att du tar fram argument som anvands, dina meningsmotstandare. Motargumenten stédjer “den andra sidan av saken”. Ofta tar man me ‘motargument for att tala om att man tycker att det ar felaktigt. Man vill beméta det. Glom inte 2 n tes hela tiden maste vara tydlig. tips ar att frst skriva ner en spalt med argument fér och en annan spalt med argument ‘tedan i bérjan av texten sa att lasaren forstar vilken asikt du vill forsvara a till tesen nagon gang och helst lata den synas mot slutet av texten. ‘engagera lasaren. Du vill fa lasaren pa din sida. Vand dig garna till lasaren | fragor som galler amnet. Det ar tydligt att ... En undersékning har kommit fram till att .. Enligt forskarna ... Enlig XX ar... _ Sammanfattningsvis kan man saga Till slut skulle jag vilja framfora att...INLEDANDE RESURSSIDOR ‘Andra ord som visar din attityd, din hallning, det du kanner och tycker: - Om du ar saker naturligtvis, givetvis, sjalvklart, sjalvfallet, verkligen, absolut, avgjort, utan tvivel Om du tvekar_ "nog, val, kanske, méjligen, eventuellt, troligen, antagligen, férmodligen, s4 vit. eller hur, val ‘om du visar att du r positiv “tack och lov, lyckligtvis, antligen, som tur ar _ Om du beklagar négot: - tyvairr, olyckligtvis, dessvarre, dumt nog, trakigt nog a Om du vill forklara: egentligen, i salva verket, faktiskt, snarast, { grund och botten pa insandare hittar du pa s. 250) gar publicerar insandare, d vs korta argumenterande texter fran sina lasare. Om du en tes) och bra argument for att forsvara din tes har du goda chanser att fa din text tidningen. En insandare ar egentligen en kortare debattartikel. Darfor galler samma er som de som star under tubriken debattartikel har ovan. Se debattartikel. en ar kortare an debattartikeln bor du visa din Asikt tidigt i texten. I en insdndare ‘mer personlig och anvanda ord som exempelvis: himla, knasigt, jattebra, schyst, ‘du snabbt maste vinna lasaren pa din sida! 7 din asikt galler aven hair i stort sett samma goda réd som galler for kel s. 16. Din tes maste vara klar och du maste hha tankt igenom vilka ch kanske ocks8 vilka motargument som du vill beméta. Tank pa att ach ord far motsats, jamforelse och attityd som presenteras under argumenterande tal! Se ocksi de allmant godar4é for en talareINLEDANDE RESURSSIDOR Tala ‘Att tala infor publik &r en gammal konst. Retoriken - talandets konst ~ brjade studeras red flera tusen ar sedan. Alla politiker vet att retoriken ar viktig for att Bvertyga lyssnarna oct deras fértroende. Winston Churchill, John F. Kennedy och Martin Luther King ar exempel pa ee Aven du kommer lingt om du kanner till ndgra retoriska knep. __ Férbered dig noga hemma. Ett oférberett muntligt framférande blir sallan bra. Tank igey | disposer, alltsa ordningen pa det du tanker saiga. Du kan skriva ned hela presentationer n du vill, men nar du star framfér dina ahérare ska du tala frit med hjalp av stodo ra korta inledande fraser som du har p& ett papper som std. En talare som bara \s en med ahérarna ar bland det viktigaste. I ett klassrum gar det bra att se pa Alla ar lika viktiga; se pé alla och absolut inte bara pa en person (t ex pa lararen) -gester ar viktiga. Det blir trakigt att titta pa en talare som star alldeles stilla mma ansiktsuttryck hela tiden. Gr talet levande genom att anvanda ditt kroppssprak ‘hander och kropp! lyssnarnas intresse och presentera ditt amne. Det ar ofta effektivt att att lyssnarna ska kanna sig delaktiga. "Har ni ndgonsin ténkt pd ... 2” r mot slutet. slutet. Undvik plétsliga, ovantade slut. biter under presentationen, Du anvander aera inte far bli for manga och 4-y INLEDANDE RESURSSIOOR Ord for att signalera attityd Nar du deltari en munttig eller skriftlig diskussion be \ nt Si ehver du ord som visar din attit din hallning, det du kanner och tycker. Féljande ord kan du anvanda: sa Om du ar siker naturligtvis, givetvis, sjalvklart, sjalvfallet, verkligen, absolut, avajort, utan tvivel Om du tvekar nog, val, kanske, méjligen, eventuellt, troligen, antagligen, farmodligen, s vitt ja 7 : y igen, vitt jag Na alias i jag ve | ‘Om du visar att du ar positiv tack och lov, lyckligtvis, antligen, som tur ar f i | Om du beklagar nagot: | tyvarr, olyckligtvis, dessvarre, dumt nog, trakigt nog Om du vill forklara: egentligen, i sjalva verket, faktiskt, snarast, i grund och botten Vetenskapligt skrivande ‘Rapport - pm ~ utredande text _ Kursprovet i kurs 3 i svenska som andra sprak bestar av en muntlig ‘och en skriftlig uppgift. Den _skriftliga uppgiften ‘kommer att bli av det slag som frekommer vid universitetet, dvs. en utredande _ text med problemformulering. Utredningen ska vara baserad pa litteratur och det ska finnas en egen ~ analys/slutsats. En sddan text kan kallas rapport och ibland aven pm (pro memoria). ig sjalv syftet med din text. Vilken fraga eller vilket problem ska du utreda? tidigt fa veta vad du ska underséka. du vill ha med i din utredning. Formulera med egna ord en lista |mnet. Det blir din checklista nar du sedan skriver texten. ; tankar maste du vara objektiv. I en utredande text ar du sjalv neutral nar du ‘eller fragan. pa det som ar (Ses. 14 0ch s. 13)SA HAR Inledning = till nr du har tis Huvuddel - a. Tolka och diskutera resu Har kan du ven visa di asikter och tankar men den d rapporten far inte bli for Sammanfattning Avslutning Slutsatser xallférteckning22 myt? mmer fran grekiskans my'thos som betyder tal, ord 1 religiés myt handlar om viirldens skapelse och underging, 1 pa jorden och annatsom manniskor alltid ir Iran om ett folk: Lex. on audarna i det gamla Mesopotamien, Grekland eller Inkariket. Vi anvinder ocksé ordet myt da vi talar om platser och per ar pyramiderna i Egypten som blivit for exempe fantasi och dirigenom har thonom - delas antastiska och ovanliga liv ha “ombord pi detsjunkande skeppet Titanic ar mar myterna om livet aren mytsom linge funnits utomlands Den blonda svenska flic Myterna finns nagonstans i ct grinsland mellan sannin} De ger niiring at var fantasi och ger oss symboler som vi kan verkligheten till. Myter uppstir ofta da fram, niskor dor platsligt. J F Kennedy, Marilyn Monroe och Elvis Presle ngstika berémda m. ar nigra exempel Monika Astrom det skapats myter kring dem, Nelson Man-KAPITEL 1 @ MYTOMSPUNNA Diana — dyrkad gudinna yter FFs Pittydligtoch nutida exempel pa hur en myt uppstar ur ond, brad déd Ar historien om prinsessan Diana. Hon var bara 19 ar gammal nar hor kms gifte sig med prins Charles. Aktenskapet beskrivs som stormigt c kaotiskt. Och eftersom ett olyckligt aktenskap air mer intressant for skvallertidningar dn ett lyckligt, drojde det inte lange férran hor varldens mestfotograferade person. Det hr ocksa till ovanligheterna att kungligheter skiljer sig sa darfor blev deras skilsmmassa ett valkors- settillskott fr skvallerjournalistiken och fér sk. paparazzi-fotografe Efterskilsmaissan frin prins Charles hade Diana en karleksafir med » Dodi Al Fayed, som var son till en stenrik affirsman. Hon och De ‘omkom nirderas tora Mercedes fick sladd och kérde in ien tunnehigg i Paris. De var av allt att dima jagade av fotografer och korde mycket snabbt. Genom paparazzi féddes myten om henne och kanske var det de som dédade henne genom att jaga henne och orsaka bilolyckan. 5 Mystiken kring olyckan ar stor och den ar foremal for manniskors fantasier. Var bilen manipulerad? Lag den kungliga familjen bakom? Hade hon blivit for popular? Lag rentav Al Fayeds slakt bakom? Var de emotatt de traffades? Diana blandade sig inte i politiken men hon blandade sig med » folketoch lyssnade pa de arbetslésa och utstétta, Hon var folkets prin- sessa. Liksom en sagoprinsessa hade hon rikedom och skonhet. Men hon hade ocksa lidit och nu drabbades hon dessutom av en dramatisk déd. Alltvar som upplagt for dyrkan och myten brjade viva Diana var namnet pa romarnas jaktgudinna. Tiden efter sin dod __& dyrkades Diana som en gudinna och manniskor gick ut pa gatan och grat tillsammans. Varannan manniska pa jorden félide hennes _ begravning pa TV. Hur blev det sa stort? Hur uppstod fenomenet Diana? Kanske har vialla ettstort behov av dyrkan och var det kanske ‘sdatt prinsessan Diana kunde fylla det behovet hos manga manniskor? ___ » Attdet var si stod tamiligen klart vid hennes déd den 31 augusti 1997. Sommaren 2004, sju ar efter prinsessan Dianas déd, invigdes ett ‘minnesmirke i form av en fontiin i Hyde Park i London. Arkitekten ‘menaratt det ar viktigt att spegla Dianas visen och har dirfor tankt pa filiande egenskaper ska framtriida: slit, snygg, elegant, opretentiOs, flédande, inbjudande, sensuell, bubblande, porlande, striv, raja, a tillsko: papa ste sladd, -en; ~ av allt att dm foremal for utstott ul som upplagt for som om de var forberett, som om det var planer. ddyrkan (en) beundran hangivenhet, kult diytka, dyrkar avguda, Slska starkt beundra fenomen, -et;pl= foreteelse, marklig handelse ttimligen gansta, att sa ‘nviga, -viger 6ppna med en ceremoni, tai bruk vsen (ett) pl= karaktsr, sitt att vara framtrida (trdder, -tradde, “tratt) synas, markas opretentis enkel,ratiram, ansprakslés flbdande riklig, forsande sensuell sinnlig, erotisk porlande brusande, sjudande, parlande turbulent med hirda strémmar, som upprorAi 24 . Lisa — gatfull, svarmad fotografera med blixt som en patient. Rumm:KAPITEL 1 W MYTOMSPUNNA iiinniskor fascinerats av Mona Lisas leende. Inget hhar diskuterats s mycket. Hennes leende har bland allats gatfullt, overlagset, behagfullt och gudomligt. Man har "sagt att hon log, med staingd mun fer att hon hade daliga tinder. En annan tanke ir att hon bar pé en eller annan hemlighet. Var hennes ‘hemlighetden att hon vantarett barn? Ler hon foratt hon ar fordlskad? ‘Man har ocksa spekulerat i Leonardo da Vineis sexuella kiggning, ‘Var han homosexuell? Ar Mona Lisa kanske en ung man som kit ut sig till kvinna? Ar det forklaringen till det gitfulla leendet? » _ Nyligen férklarade ta franska Likare att Mona Lisa varit forlamad pi hogra sidan av kroppen. Som beligg for den teorin anfér de att hennes hégra hand ligger som forlamad ovanpd den vinstra, Det skulle vara en forklaring till varfor hennes leende ai lite snett. Forskare har ocksd undersékt resterna av den kvinna som de ansig 1s var Mona Lisa, De fan dA att hennes tinder var éverdragna med kvicksilver. Det anviindes som botemedel mot kénssjukdomen syfilis. Det styrker i sa fall teorin att Mona Lisa ler med stangd mun for att dilja sina daliga tinder. Den franske kungen Frans I kopte tavlan av Leonardo da Vinci. 2» Men manga italienare havdaratt kungen stal den och vill att Frankrike ska kimna tillbaka den till Italien. Varje ging Italien och Frankrike blir oeniga i det europeiska samarbetet dyker ocksd den striden upp. “alideles vanlig lngn dag i Louvren ar 111 promenerade ita- Tienaren Vincenzo Perugia Iugnt genom de stora salarna, tog ner an, slog in den i tidningspapper och promenerade lika lugnt ut var vaggen i museet tom tills man en dag hittade den bilden pa ett hotellrum i Florens. Numera ar hon stindigt av vakter. | har fordilskat sig i hennes skénhet och hennes sjal a ar har hon fatt ta emot kirleksbrev. Det sigs runt det gatfulla och outsagda och vad som -bakom Mona Lisas leende liir vi aldrig fa veta. 25 fascineras (av) fingslas a, frtrollas a, tjusas a gatfull full av E behagfull ch: spekulera i/om, spek fundera dve Laggnin, natur, pe beligg, -et; pl férlamad paralyse anfra -forde, -f6 siga, uppge botemed/el, -let, pl. medicin styrka, styrker stidja, bekrafta dBlja (daljer, dolde, dott) gémma, halla undan havda, hivdar pasta, betona, insistera oenig inte Sverens, med skilda ' asikter , diyka upp (dyker, d&k, dykt) j komma in ilden, komma fram 1 stindigt alts, jamt, hela tiden sfatfull djup, rik pa kansla spinna (spinner, span, spunnit) har: fantisera, skapa outsagd som inte sagts, som tigger i luften (hidlpverb) ska, torde, det lar vi nog aldrig f8 veta = det far vi nog aldrig veta tYalj bland orden i rutan och skriv in ratt form av ordet i meningarna. aoe ‘beligg botemedel dyka upp dyrkan_—_fascineras (av) foremal ge upp —gatfull_ —harda ut havda inviga aon ‘oenig _outsagt —spekulera tillskott_uppsta Se TT i 1 Sommaren 2004 ett minnesmarke dver prinsessan Diana. F 2 En myt uppstar ur det som ar 3 De som inte orkar kia framfor tavlan sf ‘om man ska komma fram till tavlan. av Mona Lisas leende. i Leonardo da Vincis sexuella anser att Mona Lisa varit forlamad och som ___ fr deta anfér de ‘hégra hand vilar tungt pa den vanstra. man att Frankrike stulit tavlan fran dem. om andra saker Beets Socks mot syfilis. for skvallerpressen. ‘som manga funderade 6ver- en verklighet till gamla myter for att forsté den pattre:1m MyTOMSPUNNA {iste ut vilket ord som saknas i luckan och skriv in det. Om det ar far svart, far du hjalp iv i rutan efter texten. (1) ____ ofta da berémda personer platsligt dr. Ett exempel ar prinsessan Diana son Bop etbieka Histarieniom hennes iv had ange varit ett (2) _ fr ournat “och fotografer. Det (3) __ inte lange férran hon var varldens mest fotograferade per i “Hennes bilolycka har linge varit (4) av hég hastighet, vilken i sin tur orsakades av att fotografer jagade bilen. Varfir for manniskors fantasier. Den orsakades av all prinsessan Diana? Kanske fér att hon narmade sig de vanliga ‘mnniskorna, de sm& i samhllet och aven de (7) — av henne. omgiven av vakter. Det har spekulerats mycket ande. En vanlig teori ar att hon ler med stangd mun eftersom hon har daliga tinder. for den teorin har forskarna fatt da de undersékte resterna av den kvinna som de Lisa och fann att hennes tander var (11) ____ med kvicksilver. Myter ger ‘och ger oss symboler som vi kan (12) _______ verkligheten till.—— 28 . Sdk efter uttryck on efter faljande uttryck: shigt exempel p8 hur en myt uppstér ur com prinsessan Diana. (en hastig hemsk déd) De var mycket snabbt. (enligt de uppgifter vi har) 3. En annan tanke ar att Mona Lisa bar pa (nigra olika hemligheter) D Tva verb som anger tid: “dréja” och “vara” "Det dréjide inte lénge forran hon var varldens mest fotograferade person. (Det tog inte Lang tid férran hon var varldens mest fotograferade person.) Dréja betyder lata vanta pa sig, vara sen. Exempel: Varen drdjer i ar. Det dréjde en stund innan han kom Drdja betyder ocksé skjuta upp, vanta till senare, -Exempel: Vi tinker dréja lite med att skaffa barn Det dréjde inte linge... (Det tog inte lang tid...) Vara betyder forbli, best, fortsatta, paga. Exempel: Varen varade linge det aret s8 sommaren lat vanta pa sig. Aktenskapet varade inte lange. (Det blev inte langyarigt.) seer Fyll dréja eller vara. B3j verben om det behivs! 1 Det —__alitid lange innan han svarar pa mina mej Pe Aernskep fem ar, popes ee ett ar till innan vagen ar klar for trafik 4 Detvar kul sd linge det 5 Jag forstarinte varférhon Hon skulle ha varit har for en kvart sedan. (© De var fordlskade nar de gifte sig men det __ aa inte lange férran de férsto “Inte kunde leva thop. Deras aktenskap —_ 7 Det ee i ty tr. ite innan maten ar klar sé ni kan leka en stund tillKAPITEL 1m MYTOMSPUNHA 11 Och kokhet ér exempel pa de tvd sitten att bilda ord, at sammansattning och vilket av orden dr avledning? stammar har orden?KAPITEL 1 MYTONSPUNNA Adjektiv pa - “ihc det forklaringen till det gatfulla leendet?” wanga man har foralskat sig i hennes sjalfulla leende. Om ani och hon ul J kvar ikur var d om med slott. Sexti religi Tnnar fransh gorar utvedl foratt gickor haens var ing priglad roll ir att atta Vid: dt skul och fat sepiaKAPITEL 1 w MYTOMSPUNNA tande olka, vixlande a g” Kristina enstimmig. som tye tha, . z utan undantag behirskad lugn, kontrol —mystisk och modig besa humér, yng, kap Om drottning Kristina har man sagt de mest skiftande saker. Nagonttsinnig bo. enstimmig uppfattning om henne ar svar att finna. Hon beskrivs tar for lat pa ’ antingen som Klok, beharskad och allvarligellersom nyckfull, grym _eharska, bet och lattsinnig. Men hon framstar alltid som lika majestiitisk och fBrsigg8 (-gar,- # mystisk, Det har sagts om henne att hon var den basta jigaren, att 2% 8" 9 hhon beharskacle manga sprak, att hon alskade kultur, atthon var en spinna (spinner, span fal kvinna med mansrést, att hon bar manliga kldder, att det tog en spunnit) ts Kvart for henne att Kia pa sig medan piklidning av andra kvinnor "9p Cariper, -arep avhennes Klass oftast forsiggick i timmar och att hon behivde sova “1 blonds sos 9 1m endast tre timmar per natt. Pc ues Myternaom henne bérjade spinnas redan nirhon varliten ficka. 93, om, see un Hennes farvarkung Gustav Adolf. Han ochhanshustruhade redan stupa, stupar_¢krig fatt tva barn som bida détt som sma och nar det tredje skulle fdas __‘f@rmyndare, -n; pl. = ‘ hhoppades alla pi en pojke. Nar barnet visade sig vara en flicka gav _,Yethatstavare,beskydae ] is kungen order om att hon jalla fall skulle uppfostras som en pojke, “88 (S*7--S45, sett) val utnamna Ar2630 ingrep Gustav Adolfi det sk. trettioariga kriget som PAgIC myndig’som uppnatt iEuropa, Han kimpade for protestantismen och stupade 1632. Kristina __-myndighetsalder var di endast sex ar gammal. En formyndare utsigs till att tahhand (‘Sverige 18 a2) ‘om Sverige tills hon blev myndig, men redan som barn fick hon sitta poet ese pales » med diregeringenfattadesinabeslut. Hon vixteupppa Stockholms sited wegen slott och det var tidigt uppenbart foralla att hon var ovanligtbegivad. anh Sex timmarvarje férmiddaghadehon lektioneri matematik, historia, omgivning, -en; -ar religion och filosofi. Frammande sprik irde hon sig mycket snabbt. manniskorindtheten Innan hon fyllde tolv ar kunde hon konversera pi grekiska, latin, _frundra sig éver, férundrar * fianska och ska, Hon var totaltointresseradav vad fickorbrukade bt wanadove st ‘gora men lirde sig tidigt att rida, jaga och fiktas. Nar hennes kropp praglad (av) formad av, autvecKlades fick hon manga manliga dragoch hon gjordehelleringet —"pverkad a, firgad av for att se mer kvinnlig ut. Det sigs exempelvis att hon fér det mesta dij, drjer ta tid omkring i herrskor. Minniskor var forvanade éveratthon kunde ana sig t, dgnar syssla med, »_haens fin hy bara genom attanviinda vatten, Krimer och parfymer eo Pe Sree ‘Yar inget for henne, Hon bley som en pojke och det var ndgot som “S18, aria ingen tidigt forundrade sig dver. Naturligtvis varhon mycket mangsidig_beadvad pi manga av sin uppfostran och uppyéixten spelade antagligen en stor ‘tt, som sysslar med manga ‘hon skulle komma att forma sitt liv. Hon lirde sig tidigt saker na beslut. Den unga lickan uppfostrades tll att bli kung! Li ie er vat det dags for Kristina att brjastyra landet och 244 (der, Lede, lett) lange mn visade upp en stark egen vilja baja hon iignade sig inte ensidigt emacs med.KAPITEL 1 WL MYTONSPUNNA -skrivit: "Vilket brott har kvinnokénet begatt fr irda nédvaindighet som bestir i att vara instinngd antingen som fange eller som slav? Jag kallar nunnorna ar och de gifta kvinnorna slavar.” vet < Milt j allt detta, som lindrigt sagt bekymrade landet, birjade : ‘Kristina lingta bort fran Sverige som kandes tringt och trakigt. Hon Tangtade efter vidsynthet, konst och intellektuella minniskor. Hon ‘ilskade Italien men hon visste ju att dar skulle de inte ta emot en protestant. Enda sittetatt bli accepterad skulle vara att konvertera till w» katolicismen. Hon hade umgitts med manga katoliker och paverkats av dem, Hon tyckte om de katolska ritualerna och ceremonierna Detfullkomligt osannolika skedde, Drottning Kristina —dotter till Gustav Il Adolf som hade offrat sitt liv for protestantismen i trettioariga kriget—konverterade till katolicismen, Attdverga till katolicismen var 1» brottsligt pa den tiden och straffades med landsforvisning och hon insignaturligtvisatt hon skulle bli tvungen att limna sitt land. Innan. hon genomférde religionsbytet var det nédvndigt att abdikera och 1654. avsade hon sig tronen p Uppsala slott. Hon var d4 27 ar gammal ‘Samtidigt sverlimnade hon makten till sin kusin Karl X Gustav som 2» kréntes samma dag. Nar Kristina sjalv Iyfte kronan ay sitt huvud sa ‘hon att det var halsoskal som tvingade henne att lina landet. Hon sa alltsd inte ett ord om sin lingtan efter katolicismen. Myterna borjade spinnas kring henne och det spekulerades i varfor hon handlade som hon giorde. Hade hon piverkats av alla de franska + och italienska lairda man hon hade triffat? Var det viktigt for henne ae, sin lasta roll i "ankdammen’ Sverige for att kunna | Rom? Kanske var det si att det passade henne att spela hjailte och ge upp allt for sin tros skull? Eller var det helt enkelt s& att hon, Se te rts till kung, nu ville bli kvinna? ‘Myten berattar att Kristina kastade sig upp pa sin hast och red Bara ett fatal av hennes tjanstefolk red med henne. De z med bat som dven fraktade mycket rikedom i form 4 och bicker. Nar hon passerat Sveriges grins och natt ring m, nirmare bestimt i Bryssel, som Kris- ler blev Hila resan ned genom Europa kom i flera linder och hyllades r Narhon red in Rom pa en vit hist mottes n 1 skét med kanoner och blaste i trumpeter ca kapellet, dir pven vi a bega (brott) (-gér,-aick, git!) ora nidvindighet, -en omstandighet, vllor, “ett mmdste besta (i) (stir -stod, -stat) finnebéra, utgoras 2 lindrigt sagt mi utan Bverdrif vidsynthet, en tolerans,utan konvertera, konvertera religion mais (~ traffas, besoka paverka, paverkar i g6rai fullkomligt helt, total osannolik otrolig, otinkba landsforvisning, -en;-ar ett straff som innebar att man méste limna sitt land : expatriering nse (-ser, -sig, sett) forsta, begripa genomfira (fr, -farde, fort) utfor, suféra abdikera, abdikerar avsiga sig tronen, avg avséga sig (-siger,-s2,-saat) avsté fran, tacka nej till tronen kungamakten krBna, krdner séttakronan pa nagon spinna (spinner, spann, spunnit) skapa, fantisera spekulera (i), spekulerar fundera ver, fantisera kring frigora sig (-g6r, -ajorde, "Nog har jag traffat sédana exilforfattare. En del lyckas halla elden vid liv, De flesta tystnar sa smaningom.” { Vad betyder metaforen halla elden vid tivr Mad har den for bokstavtig betydelse? 7 _"Nagot som en gang kandes viktigt och angelaget bleknar i betydelse.” NR 4 | betyder blekna bokstavligt? bist. Polska och persiska tar for ling tid att (adda upp i huvudet. segt dataspel - man orkar inte vanta!” rmetaforerna ladda upp/ladda och att vara laddad? a sammanhang anvander du ladda laddad bokstavligen? Zahmatkeshs tre modersmal - polska, persiska och svenska ~ fladdrar ver m snéflingorna som dalar ner pa dem fran den bleka skyn.dbildning A Suffixet -is ——_"hemlis” = hemlighet “Ibland vaxlar syskonen sprak for att beratta en hemlis. _Forkortning av ord med suffixet ~is uppstar ofta i talspraket. | Fler exempel hittar du pas. 128 ! i B Suffixet -massig/t _Tbland kan ett av spraken vara det ktinslomessigt starkare, | Om suffixet -massig se s. 139| "De flesta exilférfattare tystnar s3 smSningor *Nagot som en ging kandes viktigt bleknar i betydelse.” Adjektiv + verbsuffixet -na anger en Svergang fran ett stadium till ett annat. Exempel: tystna: fran tal till tystnad, bli tyst ran stark till blekare farg Vilket verb ska du anvanda for att uttrycka: “verging fran (jus till mérker aS ‘Overgang fran morker till jus | ‘Vad betyder faljande ord (vilken dvergang beskriver ordet):KAPITEL 2 @ SPRAKET Ber Fundera och diskutera Vad betyder féljande begrepp? Hon talar spraket flytande. Hon talar spraket med brytning. / Hon bryter. Du flyttar till ett nytt land och lar dig ett nytt sprak. Vid vilken alder maste man birja lara sig det nya spraket for att inte bryta? Flersprakiga familjer ar olika da det galler att ge barnen méjlighet att vaxa upp med flera sprak. Vilken skillnad finns mellan Kallifatides barn och de tre syskonen i texten Tilifillet gér syskonspraket? 4 Vilken erfarenhet har du salv av detta? Har du vuxit upp med tva eller flera sprak? Vaxer dina barn upp med tva eller flera sprak? '5 Vad innebar kodveixling? (Se Tillféllet gor syskonspraket) Vad har du sjalv for erfarenhet av detta? Diskutera féljande utdrag ur texten Att bli en annan: "Det ar jag som ar invandrare” sade han. "Inte mina barn!” Hur ofta glmmer vi inte detta? Vi behandlar vara barn ach deras liv som om de vore lika provisoriska som vara. Det ar djupt sarande for -bamnen, De vill kana trygghet, de vill kana sig rotade, de avskyrTalande Allt fler minniskor varld at upptiicker vil— KAPITEL 2 Wl SPRAKET dirigerar ut ett flygplan pa startbanan, en féralder ~ anvinder ett helt lexikon av gester for att lira (eller Jixa upp) ett barn. ester kan vara hotfulla (tva bilforare i tat trafik), hjirtevarmande (en éppen, vilkomnande famn), instruktiva (en polis som ger anvis- s ningar om riktningen) ellersensuella (en hula-huladansds p Hawaii). Exempel pa att gester vi dr vana vid kan vara riskabla i ett annat land: liftade pa en vig i Nigeria. En bil fran rbromsade. F8raren och passageraren en gul och bla. Varfér? Jo, den gest som i inder betyder att man vill ha lift (en turmme t) anses som en grov férolmpning i bland annat pilade i Australien hejdades av en polis i ignal fore en sviing. Nar polismannen sig dem bara en vanlig varning. Den littade upp. Polismannen blev rasande, ide pa forstzirkning, sékte igenom fer. Senare pa hotellet, nar laxa upp, laxar tillrattay skalla pa sensuell/t sinnlig, eroti sexig riskabel/t farlig, riskfy trakt, -en; -er omradet narheten tvarbromsa, bromsar » bilen mycket snabbt grov/t stor férolmpning, -en; -ar skymf, oférskamdhet hejda, hejdar stopp2 svang, -en; -ar kurva, vridning rasande mycket arg férstarkning, -en; -ar hjalp, tillskott dryg/t har: stor biter straff i form av pengar upplevelse, -n; -r handelse, erfarenhet konsekvens, -en; -er faljdKAPITEL 2 m@ SPRAKET 1 beteendeménst/er, - beteendeminster Sprik ar inte bara uttal, grammatik och ordforrid. Det handlar lika myeketom beteendemnster. Det gavsprakforskaren Else Oksaarflera exempel pa isin forelisning om sprak och integration, "— Friga en sydostasiat om han haller med dig i en viss fraga. Han + kommer troligtvis att svara ja, ven om 4 inte dr fallet. Bjud en bulgar i att ta for sig en gang till av maten och han kommer att avbdja, trots _gallande radande, som g -atthan inte alls ar matt. Om du daremot fortsiitter att fr och en tredje ging, kanske han svarar ja Med ndgra enkla exempel visar Else Oksaar att sprak inte b: w» firord, grammatik och uttal. Det ar ocksa intimt forknippat med ett peharska, -yisst beteendeménster. Ett ja ar inte alltid ett ja och ett ne} ar inte -alltid ett nej. _ =Vi brukar siiga att sprak ar nyckeln till vairlden, siger hon. Men vi fir inte glomma bort att bakom den &ppna dorren kan det finnas 1» etthaltgolv. Och kinner man inte till de gillande beteendemonstren—_fSrmiga, “ardet lattatt halka. Enaae | Blse Oksaar ar estniska, men hon kom till Sverige som ung flicka _flexibititet, -en “under kriget. 1964 blev hon professor i tyska vid Stockholms Univer- eo sitet och tre ar senare flyttade hon til] Hamburg, dar hon numera ar ee esieh ein deethiar 2 professor ‘allman sprakvetenskap. ecsinatiering | Eilse Oksaar talar sjalv flera sprak lytande och sersigsom flerspra-_gangbar/t som fungerar bra, -_kig, Ju fler sprik en imdnniska kan, desto fler dérrar kan hon 6ppna, anvandbar < hon, men po’ingterar ocksd att flersprakighet inte ardetsamma ‘ doa flera sprik si har de inte samma bety- a enandra nu flytande att, utan stor podngtera, posngterar emotionellt kanslomassiat, vad galler kinslorna avgéra (-gér, -gjorde, -gjort) -0F skicklighet, sig, ta till sigKAPITEL 2 wi SPRAKET Och detta ar nog s4 viktigt. Det har namligen visatsig att de allra flesta svenskar har 6verseende med diligt uttal och inkorrekt grammatik, medan man inte har lika stor forstielse for ett felaktigt uppforande. Att exempelvis komma forsentanses i Sverige ohdvligt, pa grinsen 5 till nonchalant, och vill man integreras i det svenska samhiillet gilller det bara att lira sig alla dessa outtalade regler, menar Else Oksaar. Givetvis giller det omvainda for svenskar i andra linder. ‘Men integration handlar ocks om motivation Nagot som Else Oksaar pipekar flera ginger under sin forekisning w —Det kyittar hur mycket pengar myndigheterna lgger ner pa sprakutbildning, om en ménniska inte vill integreras sA kommer det heller inte att ske, sager hon. ‘Men det finns nagot som kan skapa motivation, och det ar man- niskor. Far sprikinlaming och integration sker biist fran person till 1s person. — Din uppfattning av ett land berorofta pa de mainniskor du trifar. Kairleken till en manniska kan foda karlek till ett land. Ultika Naezer Gullegull lar isen tala rade internationellt foraldrasprak som vuxna anviinder till sina telningar ler. Forskaren Patricia Kuhl har upptickt for- ndet som har en viktig funktion for spiidbarns ata med tillgjort Ijus rést och att dra pa t. Det gor forildrar vare sig de talar svenska, Sverseende, -t firs tolerans ohivlig/t oartig nonchalant ikgitt ansvarslés, frack integrera, integrer samordna, ena outtalad/t tyst, men inte sigs givetvis sjalvkla naturligtvis motivation, -en drivkraft, vilja papeka, papekar franhails understryka, poing} kvitta, det kvittar det spels ingen roll, det gér de uppfattning, -en; -ar kansla, installning telning, -en; -ar barn joller, -ret “barnsprak” ud = inte ord tillgjord/t spelad, onaturtia uppfatta, uppfattar hrs urskilja, forsta ‘Sverdriva (driver, -drev, "aaa ‘pa f60666let. Kuhl har spelat in pa band hur médrar pratar pa ett ‘sjungande sitt som betonar och forlinger vokalerna, Ten forskningsrapport som presenterats i tidskriften Science skri- ver Kuhl att barn vid fem manaders alder bérjar uttala de tre voka + som finns ialla sprak: i, a (lingt aaah) och o. Det ir just de vokalerna som médrar, med olika modersml, framfor allt betonar niir de pratar ‘med sina spidbarn Kuhl har analyserat denna sa kallade foraldraitiska, = Det ir mer tn en sprikmelodi, Det ar en veritabel spraklektion, wo som de inte ens vet om att de ger, konstaterar Kuh! ‘Forildraspraketfyller den har funktionen under bamnets forsta sex smanader, da det lar sig sina allra forsta ord, Skiljer ut vokalljud Kuhl upptiickte 1992 att barn vid sex manaders Alder lar sig skilja ‘ut vokalljud som kan vara betydelseskiljande i modersmalet, medan 1s de ignorerar de annu mindre Ijudskiftningarna, Darefter sparade ‘hon vilka Ijud som tilltalar smattingarna och upptiickte att spadbarn vander sig i riktning mot vuxna som pratar det sjungande bebisspra- ket—och inte bara om det air férdldrarna som pratar ~ medan de ofta -struntar i vanlig konversation. » SAforaldrarkan fanga spadbarnets uppmarksamhet med fordldrai- tiska, men ar de enskilda ljuden da viktiga? frigade sig Kuhl _Detsamma i Ryssland ‘Kuhl och hennes forskarkolleger i bade Sverige och Ryssland har spelat in 30 kvinnor pi band i de tre kinderna dels nar de talar med ee bg veritabel/t verktig fullstandig ignorera, ignorerar inte b spira, sparar | lok tilltala,tiltalar fy ala strunta , struntar inte sig om, inte gbra,ignor = enskild/t separat, for sig 7 betydande stor, viktig arma, hirmar ta efter, gbraKAPITEL 2 W@ SPRAKET Alla mammor likadana Att tendenserna ar desamma hos alla mammor och till synes univer- sella forbluffar Patricia Kuhl. — Nar manniskan av naturen producerar den har effekten med sAdan ihardighet tvars6ver tre olika kulturer — varenda en av de ; trettio kvinnora uppvisar samma sak i sitt talmnster — da betyder det nagonting, menar Kuhl, och tolkar det som att det ver kar vara meningen att vi ska prataden jollrande foraldraitiskan med vara sma —Om man bara tar sig tid att prata med sitt barn s4 har biologin sett till sa att vi vet hur vi ska géra. Ulrika Naezer Ungdomsspraket Nagon ging i skarven mellan 80- och go-talet myntades be: Rinkebysvenska. Ulla-Britt Kotsinas, numera bitradande professor i nordiska sprak vid Stockholms universitet, gjorde da ett forskningsar- ete om ungdomars speciella gruppsprak. For att gora intervjuer och + inspelningar valde hon Rinkeby, en f6rort till Stockholm. Darigenom gjorde hon Rinkebys ungdomar kinda och da framfor allt deras sitt att tala. ‘Tusentals manniskor frin vittskilda lnder befolkar fororterna runt _de:storre staderna i Sverige. Dettalas minst4o sprak ilandetidag och ‘w dethar gatt nabbt. Mingsprikighet och multikultur ar begrepp som Ixnappt anvaindes for2s ar sedan. I utkanterna av Stockholm, Malmé, ‘Géteborg och Uppsala vaxer andragenerationens invandrare upp. De -fédda i Sverige men har aven sina rotter i andra kulturer. Grupp- et och identitet ar viktigt for ungdomar och det avspeglas Det har speciella forortsspraket ar en jargong, ett dialekt dar svenska blandas med ord och uttryck frin Men en ti¢j cller kille som talar Rinkebysvenska ofta snabbtvaixla till den neutralarikssvenskan tendens, -en; -er tre riktning, tecken forbluffa, forbluffa Sverraska, ihardighet, -en uthallig! skary, -en; -ar mynta, myntar och uttry begrepp, -et: pl. forort, -e1 bostads« -er vitt utkant, -en; -er avspegla, avspeglar reflekte havda, havdar framhalla betonahet, Ms, a og ", o spi, ne, KAPITEL 2m SPRAKET _ tier. Det nya ungdomsspraket ar inte alls slarvigt och torftigt utan viirtom mycket kreativt Ar 2004 g2v sprikprofessor Ulla Britt Kotsinas och rapparen Dogge Doggelito uten ordlista med titeln Forortsslang (Norstedts Ordbaly + Detanses vara en biittre beniimning pi det har speciella ungdoms. spraket eftersom det kan variera fran forort till forort. Fragar man ungdomama sjalva kallar de girna spraket for shobresvenska ( 75 torftig/t enkel,otillrschig, fnnehallstis kreativ/t idérik, nyskapande bensmning, -en;-ar namin, upplaga, utgiva keriteri/um, et; -er kr bre = hej Kompis!). Det ar ju just vad det si; ett kompisspra gruppsprak som visar pa mangsprakig bakgrund ven om det ocksa »» talasav ungdomar med ensprikig svensk bakgrund. Monika Astrém Keff, ob-ersittning, guss ‘och pappaménad — fyra av 10 000 nya svenska ord som platsar i nasta upplaga av Svenska Akademiens ord- lista, SAOL. Den trettonde upplagan som ‘trycks nasta ar blir tjockare — 10.000 ord ar nya, 5 000 aker “ut 125 000 ord fir vara med. _ Detfinnsbara ettintriideskri- Keff och guss tar plats i Saol — Det ar inte konstigt att de tarplats, stiger Sture Allen, ledamot i Svenska Akade- mien, och papekar att halften ay ordlistans ord dir inkinade och anpassade till svenskan. =Tjej ar inlnat frin romani, Det har beteck- ningen vardagligt, precissom de hi tv orden kommer att fi Guss irinte det forsta tur- kiska ordet i SAOL. Dolme i kildolme och kalabalik ar kénnetecken ledamot, -en; ledaméter mediem beteckning, benamning avspegta, avspeglar visa upp, reflektera halla i tangden (halter, hal, haltit) halla binge forutsigelse, -n;-r prognas, tips ob-ersittning, megastjima, stringtrosa, sandlideniva, Ord sprider sig snabbt, men alla haller inte i King- den. —Det ar valdigt svat att gora forutsiigelser om vad som snabbt_kommer att forsvinna, stiger Martin Gellerstam. Den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista fir frin1g98, Diitogs 5000 nya ord in. Att antalet nu blir det dubbla beror pa att Svenska Akademien sedan dess har fitt biittre instrument for att upplicka och bedéma hurKAPITEL 2 Ml SPRAKET Exempel pa ord som ungdomar blandar in i svenska spraket abu, vilken bil! abu vilken tjej! kolla,titta (arabiska) allan ballan (eka cool andas lugna ned dig skim Iskling (turkiske) araba bil (turkiska) axa sticka, dra, springa ayde lant ah, stick! kom igen! habibti lskling till tjej (arabiska) hadi kom igen, skarp dig japo 0k jalla skynda (arabiska) jiddra snacka strunt, braka kala bra (grekiska) katt tie) keff dalig (arabiska) koffo idiot, korkad person kerstin klen, mesig kitar tunnelbana (persiska) kopella flicka (grekiska) ten hérru du (kurdiska) miffo idiot, missfoster mjalkis svensk mug barn musse muslim paco snut (spanska) para pengar (turkiska) pizzie glém det potatis skaning pula ata rakli flicka (romani) shik stick (turkiska) shobak, shofi hej vad hander (arabiska) sho habibi hej kompis (arabiska) ‘tagga stick! 98, springa (turkiska) tagga ner ta det lugnt tamam okej, det racker (turkiska) tjoravla stjala, snatta, sno (romani)/Sprak Gr ocksa beteendeménster 1 Sprak ar inte bara ord, grammatik och uttal. Vad ar det mer forknippat med? 2. Else Oksaar talar om nyckeln (spraket) som man kan éppna en stingd dérr med. Vilka faror finns bakom dérren? Vad menar hon egentligen? 3 Manniskan ar flexibel och lar sig snabbt vilket beteendeminster som “argingbart, Ge exempel! aren att en manniskas integration ska lyckas? -Gullegul tar bebisen tala 1 Vad ar typiskt for "fordldraitiskan”? 2: Vilka Wjud lar sig ett barn férst att skilja ut? 3/ Vad var gemensamt for den amerikanska, svenska och ryska mamman? 4 Vilken slutsats drar Patricia Kuhl av sin undersékning? | Ungdomsspraket 1 Varfor fick ungdomsspraket/forortsspraket/shobresvenskan “till att bérja med heta Rinkebysvenska? erates havdar en bestmd asikt om det hir spraket.KAPITEL 2 @ SPRAKET ™ Tillbaka till texten A Ordévning anpassning avbéja avgira avspegla begrepp behirska bendmning enskild forut givetvis gangbar oavsett omedvetet struntai ta forsig tilltala tillagn ‘éverdriva ay maten en gang till ___ hhan blev bjuden att itt han inte alls var matt. flera sprak s8 anvander man dem inte pa samma satt. vilket sprik man anvander. ___ och lar sig snart vilket beteendeminster vi oss ett visst beteende tillsammans med spraket. med datigt uttal och inkorrekt grammatik. det hur mycket pengar myndigheterna vokalljuden. ___vilket spr3k ___—vanligtits ste KAPITEL 2 @ SPRAKET Si 79 15: ill man integreras {det svenska samhallet gller det bara att Lira si alla oskrivnaregler _— galler det omvanda far svenskar i andra lander. 16 Det som tidigare kallades Rinkebysvenska har numera S| tRrortsstang. ‘va kapitelord 2:2 B Sambandsord Ga tillbaka till artikeln Sprdk ar ocks8 beteendemdnster och markera de sambandsord du hittar, Vad betyder orden du markerat for forstdelsen av artikeln och for flytet i spraket? (Gambandsorden hittar du pa s. 12) C Metaforer (se s. 10) “Men vi far inte glmma bort att bakom den éppna dérren kan det finnas ett halt golv, Och kénner man inte till de gallande beteendem@nstren ar det latt att halka.” : ‘Vad uttrycker metaforerna halt och halka i ovanstdende mening (fran texten Sprdk dr ocksa _ beteendemédnster)? Fler utryck med hal och halka: Vara ute pa hal is _Anvaind uttrycken ovan i meningarna: 1 Varje gang jag spelar schack med min mormor __ hon ‘Hon ar verkligen en skicklig schackspelare. i det har yrket efter ett kortare sommarjobb. | kursen och har mycket att lasa igen.D Brukar du halla lada? q Diskutera betydelsen av féljande ord och uttryck som beskriver olika sorts prat. Orden ar gr perade efter betydelse men de har alla olika n kallprat, kallprata prata strunt, struntprat j smaprat, sméprata désnack er, pladdra pabbel, babbla i tjatter, tjattra | gagga, vara gaggig snacka : vara pratsjuk diskussion, disk prata som en kvarn dispy halla lada gral, grata ha svada pajkastning vara verbal verbala slag vara talfér giftiga repliker A utskallning, skalla ut ‘ tala allvar 4 tjejsnack, killsnack j | tissla och tassla yttra sig 1 viskning, viska klacka ur sig i jolle,joliraKAPITEL 2 SPRAKET "| yaljbland orden ovan och fyll det ord du tycker passar bast. 4 Han hall ett valdigtfint tal pa sin dotters brétlop. Det var inte s svart fr honom. sn har ju alltid varit s& a honharfattfran 2 Hon ar mycket sarad for alla “arbetskamraterna den sista tiden. Nu dvervager hon att byta jobb. Jn hade inga kroppsliga arr fran det misslyckade aktenskapet. Men det fanns fiera osynliga hon att av sin Fd man, git era _ Jag vil héra vad ni siger. mig far att jag hade tagit hans tid { ____ hela tiden, Tyvarr ar det mesta rent“Om man inte Kanner till de géllande beteendeménstren ar det latt att halka.” Galla betyder hr det som anvéinds av alla, det som dri bruk, giltig, rédande. Annat exempel: Algjakten sker enligt gallande regler. "Det giiller inte bara att lara sig grammatik utan ocksa alla nya beteenderegler.” Gailla betyder har det dr viktigt, det har betydelse. ‘Annat exempel: Det géiler att hitta en bra malvakt till laget. Formulera om féljande meningar och anvand “galla” 1 Du kan anvanda bussbiljetten i tva timmar. Bussbiljetten 2. Det ar viktigt att motionera varje dag. Det — 3 Det dar brevet handlar bara om mig. Brevet Formulera om féljande meningar: 1 Han ar inte s4 modig nar det galler. —_ pe 2 Kom igen! Nu galler det! ee ps Du fér lén enligt gallande avtal, er mre —_______ och jag marker att flera _____ sa mycket.KAPITEL 2 mw SPRAKET % — pappamanad ——_____________broilerpotitiker —_dragspelsbuss gilla laget eee vin mmikra — oll oll —._plockgodis tts ____senilsnire snabel-a Bee Ss Cuca eS tb oo “dlsbo lattemamma/lattepappa84 KAPITEL 2 M1 SPRAKET Fundera och diskutera 1 Fér integration kravs motivation sager Else Oksaar. Vad menar hon med det? Ge exempel fran verkliga livet. 2. Ar det bara orden som ar viktiga? Vilken betydelse for samtalet har mimik, Sgonkontakt, tonfall och gester? 3. Hur bér man kommunicera med riktigt sma barn? Ar “fraldraitiskan” viktig? Ska man “gulla” med barnet och t.ex. forlanga vokalerna nar man talar till det eller bér man fran bérjan tala till barnet som till en vuxen? 4. Fér ca 15 ar sedan var Rinkebysvenska ett nytt begrepp. Nu anvands férortssvenskan i olika konstformer som romaner, poesi ach musik- “texter. Den har t.o.m. fatt en egen ordbok. I sin forskning har _Ulla-Britt Kotsinas havdat att den har utvecklingen ar tecken pa att spraket utvecklas, ndgot som det forresten gjort j alla tider. Det nya ungdomsspraket ar inte alls slarvigt och torftigt utan tvartom mycket kreativt. Vad tycker ni om den saken? Esammanfattning av Else Oksaars uppfattning om sprakinlar- | Sprak dr ocksd beteendeménster. Du ska inte aterberatta x ler kan bete sig, men eta bort sig, att gira fel, att - Nar ar det latt att halka pa det | erfarenhet?KAPITEL 2m SPRAKET ‘mer eller mindre i alla sprik men hur ofta vi svir personer. De flesta av oss sviir bara ibland men det ‘som sviir niistan hela tiden och sidana som aldrig ‘h Sele tlie vorlortatna eligibsanknytning och orden: helvete, fan, satan, djaivulen, javlar. Prin omride men himtade "frin ovan” har vi himmel, fast de orden arsnallare och inte alls lika kraftfulla |svordomarna inleds ofta med fy och de himmelska satan ...! vill uttrycka sig kraftfullt men inte si "fult” kan man. ag i en speciell grammatik och det ir svart att sviira » inliirare av svenska. Man kan tex. sga "varfor i 'men man kan inte siiga "varfor fan gor du si”. Den perfekte vannen forckommer svordomar i___ & han till mig med armbagen pi dverarmen, 86 ApITEL 2 m1 SPRAKE Den perfekte vannen Mistiriiflera minuter och samtalar med varandra. Visar bilder barnen. Han har tva killar. Jag har mina tjejer. Han har fatt nagra gra harstrin som han skimtar om. Jag sager att det bara ar sm Att det far honom att se mo, Han frig vad jag gor nu och jag stiger att jag precis har fatt hair jobbet pa Expressen. Bara ett kortvikariat men anda, kanske ev ingdng, Jo, det tror han ocksd. Kommer precis frin dagis, siiger har och nar jag fragar var det pi gatan och med armen om min axel pekar han pen byggnad ett femtiotal meter bort Fint, sger jag Han nickar och vi gir in igen. Vi talar hdgt och tar ganska stor plats. Folk blir itriterade men vi skrattar bara dt dom, Han litar lite med tjejen i kassan. Sidr som jag aldrig har kunnat gira. Oc tinker att det ar si det maste ha varit, di, for linge sedan; atthan hill lida och jag hill med. Nar kan det ha varit? Nair vi har fitt vart kaffe och betala roligt det var att triffas igen ~ efter alla dessa dr som om vi borde kramas. Det gor vi inte. Vistar kvaren ling stand pi trottoaren utanforfiket, Han vid sin eykel med barnstolen pi pakethl laren och lattemuggen iena handen och jag med min konsumkasse ~ det hade varit svart att kramas hur som helst, hade blivit bokiet ned muggama—och pratarom tidningar och bostadspriser och lite tll om dagis. Si bytervitelefonnummer och nai vi till sist ska skilias km Kinny det niistar JONAS KARLSSO mogen/t ingdng, -en; -a fik, -et; pl.= nicka, nickar flirta, flirtar halla Lida (haller, nol, halt) prata myck hlla med (halter, hott, hl tycka Lika, insti intyga, intygar for pakethallare, -n; pl paler fast pak lattemugg, en; -ar mus kaffe latt konsumkasse, -n;-2 kasse fran Konsum hhur som hetst nari alla anda : Bakig/t ktumpiat, paki knuffa till, knuffar st6t? puffa ho in oclKAPITEL 2 SPeAKET —Fan, va kul att se dig, sager han. —Verkligen, sager jag. Jaggir darifran, vander mig en extra ging och vinkar, le darhan vinglar fram med mugg och cykel, och har fortfarande aning om vem han ar. Jag skyndar tillbaka tll jobbet och tanker att det snart ke upp for mig, Jag lear igenom minnet efter sammanhan killen skulle kunna passa in, men ingenstans dyker . attjagméste soka idom lite mer perifera omradena ~ ett springvikar nagonstans, ett sommarjobb, pa kollo? Narjag har kommit upp p redaktionen och fortfarande placera honom lutar jag mig bakat i min snurrstol och Forsokerse honom framfér mig. Det ar ndgonting med b att tala. Stimningen han sprider. Skolan kanske? Lut Radio Sthlm? TV4? Kanske en gammal granne? Han paminner om dom dar Mannen man ser, i fyrtioarsaldern Frischa, med tio, femton ar yngre fruar eller flickvanner som dom tar hand om och behandlar pd ett oerhért omtiinksamt satt, nastan faderligt. Mannen som haller sig i form. Pa nagot satt ungdomliga » mentedan fyrtio, fyrtiofem, kanske till och med femtio. Over femtio. men dom kanns som fyrtio. Det dom utstrdlar ar ett slags fyrtiodrs- menitalitet, och med det menar jag att dom inte latsas vara ngra sungdomar, dom latsas bara vara det dom verkligen ar—fyrtio. Oavsett om dom ar det eller inte. Man med integritet, varme, Calvin Klein-parfym och samma sorts stickade troja som Samuel Fréler hade i Skirgirdsdoktorn, under jackor fran Tommy Hilfiger. Man med stora lagenheter i innerstan, bra jobb med fint kontakt nat och intresset kvar for elgitarrer och motorcyklar, bandy en gang » iveckan tillsammans med grabbgiinget men ven luncher med nara kvinnliga vanner, och deras killar. Enavdom mannen, som verkar sa 6ppna och snalla. Sa generdsa Sa tillfreds med livet. Enavdom. Som man gimna vill vara kompis med. % —_ Jumer jag tanker pi honom, desto mer kommer jag att forknippa ‘honom med nagon jag vill imponera pa eller bli vin med. Nagon vars respekt jag skulle vilja skaffa mig. _Men hur jagan forsoker ser jag ingen riktigt tydlig bild av honom forblir en solitar. Vi kan ju inte ha setts bara han aning, “98 upp for mig semmanh: yka upp, (dyk perifer/t spring stémning, -en: -ar sprida (sprider, spred piminna, ta hand om (tar, tog, tagit) omtinksam/t hansynsfull omsorgsfull faderlig/t som en Fader, som en foal hilla sig form ha god kondition, vara pa topp utstrila, utstrilar sénda ut rmentalitet, en; -er harakt3r, payke oavsett bortsett fri, Sven om integritet, -en sjalstindighet skirgirdsdoktorn doktor‘ skargarden (popu TV-serie) fnnerstan centala delarna av Stockholm grabbging, -et pl en grup (ing) killa (msn) generés/t godhjartad, 6ppen och sll illfreds naj {orknippa, fBrknippar koppla ihop, associera fmponera, mponerar gira intryck ‘skaffa, skaffar forsoka fAKAPITEL 2 Wl SPRAKET Saker och ting forandras, Nagot som en ging kiindes viktigt och ange- Taget bleknar i betydelse. Nagon vars respekt och bekriftelse man Kimpade for att fa kan ha mist sitt viirde. En chef man ville imponera paharblivitenskollega. Ein flicka vars doft fick en att tappa andan har + blivit ens fru. Eller ndgon annans, och nu ar man bekanta och retar sig pa deras ungar eller bilar eller kedjebrev i mejlen. Och har man di glémt vissa delar i leden kan dom dar gamla kanslorna stalla till det for en nar man forsdker reda ut en gammal bekantskap. Ar det nagon jag fortfarande vill imponera pa, och varfor to vill jag isd fall det? Jag har ingen aning om var han hor hemma. Efter en timme pa jobbet far jag ett sms pi mobilen. Jag ser direkt att detair fran killen pa fiket. Lunch i morgon? vs [Hakan Hakan, Han heterallisi Hakan. Oke), d vet jag det. Jag sparar honom som Hakan i mobilen. Hakan, Det siger mig ingenting alls. Jagsvararja och foreslar Klockan toly. Tre minuter senare kommer detett nytt sms. dag gir jag ner till iket och sitter mig vid ettav dom runda rden. Jag funderar en stund pa om det ar forsta gingen jag tar 1a kvar dar och ita min lunch. ‘Par minuter dyker han upp. Jag ser honom lisa cykeln deln. Han arbetar metodiskt med mjuka smidiga rorelscr, ntid. Hans ansikte ar ugnt och fertroendeingivande Ut, tinker jag och har fortfarande ingen aning om ‘pa fiketletar han forst en stund med blicken i syn pA mig skiner han upp med hela ansiktet. Inte varfor jag gor det. Det bara kinns som att erkavaj pa sig och morkt svartridrutiga men han har lyckats mycket biittre. Vi Svrigt tir vi inte sirskilt lika. Han air ttio, en och nittiofem, men mjuk i sina sikte med pa nagot vis stora an vitt har. Langa polisonger. a angelaget betydelsefut, viktigt r blekna, bleknar hit: ming bekraftelse, -n;-r 43; respekt, stid mista (mister, mist, mis) forlora doft, -en;-er vi tappa andan, tapp. andas, fortjust vara bekant kin tumgas med n: reta sig pa, reta sig pa kedjebrev, -et; p som skicka: ibland far a led, -en; -er © stAlla till det komp! reda ut (reder, r fa klarhet i barnsadel, - pd cykel metodisk/t efte ordning smidig/t ledig, fortroendeingivan frtroende, ser u rnagon man kan t #8 syn pa (far, fick, ft) upptiicka skina upp (skiner, sken, skinit) lysa upp, bli slaé snarlik/t som paminne: om nistan samma KlSdkod, -en; er satt att? sig pataglig/t tydlig, marks avlang/t tangsmal, vel det ar ingen fara det rin att bry sig om {inte ens inte hells inte ated, “a bat ter en bein iis vande we erator an tap fick, ft) pet, ie upp vi pie KAPITEL 2m SPRAKET = - Platsligt slr det mig att han skulle kunna vara en kompis till iigon gammal fickviin. Det kinns sa. Jag flinar upp mig for honom, Forsoker verka trevlig, Ofarlig, Jag gérigenom gamla tjejeri huvudet Det gir ganska fort, si manga ir dom inte, men ingen av dom pas: s med Hakan. Han sitter sig ner mittemot mig och vi borjar genast prata om caféeroch musik. Allt méjligt Sakta men sikert faller vi in i ett ménster som kiinns si egendom- ligt bekant. Vi maste nog ha jobbat ihop fér jag kiinner igen sittet vi w» bollaridéer mellan oss, och inte bara det: jag har saknat det. Jag har lingtatefter den hiir kombinationen; han och jag, \Virtar varandras jargong, lyssnar och avbryter. Han tir den aktive av oss ty men jag kiinner mig naturligt avspiind i hans sillskap. Vi ror oss helt fritt mellan amnena. Jag siiger nagot om barnen och han ‘» skrattarhdgt. Vi skrattar bida tv, Jag njuter verkligen av att sitta dir och plétsligthar en timme gatt och han maste rusa Tnnan vi skiljs at frigar han om vi inte ska ta en 6 pa Clarks i kvalll. Jag fir anstringa mig for att dolja min gliidje niir jag svarar ja. Jag miste bara kolla att det ar okej med min fru. 2» Helena har alltid haft vaininnor och néira viinner omkring sig. Man- niskorsom hon kiint sedan hon var mycket liten. Main och kvinnor som ingir pé ett helt naturligt saitt i hennes liv. Ringer varje vecka, vissa varje dag, ibland flera ginger om dagen och som alltid har funnits dar, lingt fore mig, 2» Siifort vi reser nagonstans har hon massor av vykort att skriva. Jag skriver knappt till mina fériildrar. Det iralltid hennes viinner vi bjuder pa fester och middagar och barnens dop, for jag har inga. Inga som man bjuder pa middag i alla fall. Hennes viinner har blivit mina och pitts dom men det air aldrig mig dom ringer till, aldrig mig » dom fikar och gar pa krogen med. Si det dr med illa dold stolthet jag ringer Helena och frigar om detain ‘blirlite sen. Jag ska ta en 6! med en gammal kompis. j .siiger hon och jag hér att hon verkligen ar glad det star mig (star, stog, slagit) jag kommer ptatstigt att tanka pa flina upp sig, flinar se glad ut egendomlig/t konsti, tundertig, mirktig bolla, bollar byta mel jargong, -en; ruppspi avspind/t lug) avstressad njuta (njuter, njat, njutit ma bra, ha de usa, rusar skynda i anstranga sig, anstringer bra sitt basta, skirpa si dalja (dljer, dolde, dott) inte visa, gémma kolla, Kollar kontrolter reda pa nga (gir, gick, gatt) vara en del av knappt nistan inte dop, -et: pl. = namngivning uppskatta, uppskattar tycka om krog,-en; -ar restaurang, pub illa dotd datigt gma verksamhet, -en; -er aktivitet beta ay, betar har: arbetar med, liser instag, -et; pl. = del, komponent sgemensam/t delad forflutet forhistoria iaktta (tar, -tog, -tagit) titta pa bladara, bliddrar vinda blad ‘bok, tidningeae KAPITEL 2 @ SPRAKET han upp och ser sig omkring, Det ar markligt, s4 har utifran kinner jag nistan inte igen honom. Detbekanta ligger i sittet vi interagerar. Vi hor ihop pa nagot vis. Sa mycket enklare allting hade varit om jag fragat direkt, da nar vi dttes igen, efteralla dessa fr, pa fket igir. Men han dverfoll mig med en sidan varme och entusiasm att det kiindes oartigt och antagligen skulle ha varit mycket sarande om jaghade visat att jag inte omedelbar kunde placera honom. Vihar det forhallandet. Det ar tydligt Plotsligt marker jag att han tittar pa mig dar inifran. Han maste ha tittaten stund for nu vinkar han. Jag vinkar tillbaka och gar in, = $4 det var du, siger han nar jag kkimmer mig forbi ett par bord pa vaigen fram till honom. —Ja, stiger jag, Jag fick stirr Han nickar som om det vore helt naturligt och jag satter mig 1s neroch njuter ay att dntligen vara med en van som jag inte behéver férklara mig infor. Inte ens mina knepigaste sidor. \Visitter tysta en ling stund och tittar i menyn. Inte heller det kanns ‘obekvaint. Tviirtom. Det kanns fullstandigt sjalvklart. Clarks ar ganska lugnt si har dags. Vi ar nigra timmar fore den » tiktiga rusningen. Vi far in varsin 61 och han undrar hur det var pa jobbet idag och jag inser hur ovan jag ar vid att bli tillfragad. Till “min forvaning berattar jag utforligt for Hakan om min situation pa _arbetet. Om stressen och friheten, frustrationen, det outtalade kravet pasensation, och det uttalade. Mina forsok att alltid sata ett avtryck __ ® itexten. Darfér att jag vill att det ska kiinnas att det ar jag som skriver. aa Dada och han lyssnar pa ett siitt som fir det jag stiger att ‘Du vill val inte vara fir lik, sger han plotsligt _~Lik vad da? siger jag, _ =Nagon annan, Det ar vil ett skydd antar jag? det si. Jag vet exakt vad det arhan talar om, och jag forstar tvar linge sedan nagon sa mig sanningar med uppriktig vilvilja +haralltid variten enstoring, siger han och skrattar men det ting nedlatande eller clakt i tonen. Tvartom, det kinns eller dtminstone konstaterande, pee semen Jag inser att jag maste fraga nu, ritt . glaset och hanger kvar med blicken i tystnar bada tva. Kanske far jag lov att erkainna att jag ‘Jag maste ha reda pa vem han ar. bra bild av en manniska om du ser marklig/t konstigt, ung interagera, interagerar fungera tillsamman. hhdra hop (hor, hirde, hry passar bra tillsa vis, -et: pl. Overfalla (-faller -fallit) entusiasm, - eli lust oartig/t ofr sarande féro! omedetbart forhallande, -t “jag fick stirr fast upp och tir stierande 6 knepig/t un obekvim/t 9 sf har dags vid pi dagen rusning, -en; -ar de ftesta ma z utférlig/t grundl manga detalje frustration - en; -21 besvikelse,h motging outtalad/t det fn talar inte om de sensation, -en; avtryck, et: pl marke sanning, -en;-ar fk det ri verkticnete uppriktig/t arta. 32 Valvilja,-n;-or vanlght fenstiring, -en; -ar "3° helst arbetar ensam nedttande averssse” snorkig konstaterande som &* reflexion svepa, sveper dricka J snabbt erkanna, erkénne saga som det ar ‘ha reda pa veta, 30"? tttryek,-et: pl. = £60" 5 medse til] ny, hey eh, iy 7 ‘ mi KAPITEL 2 @ SPRAKET vlasa. Nar personen blir arg 6veren oférilt, en elak kom- er skrattar At ndgot roligt. Da samlar alla muskeltrdarna , och arbetar for ett gemensamt och begripligt uttryck. Thans blickser jag ett lugn, en fordragsambet med sakernas tillstind. + En formav vishet skulle man kunna siga. En trotthet, men ocksi en envishet. Och sa ser jag en oro. Han undrar nu, Det stérsta problemet med att méta ndgons blick och bli kvar dir airatt du sjaly blir utsatt for samma exponering. Du blir utsatt for dig siily. Att se nagon i 6gonen ar inte sirskilt granskande. Det ir att visa wo uppsig. [den stunden kainner jag tydligt vad jag nagonstans maste ha anat, men kanske inte vagat tiinka. Plotsligt star det klart for mig att den dirbakgrunden jag letar efter inte finns. Den har aldrig funnits. ‘Vi har ingen gemensam historia. Han maste ha tagit miste. > — Och jagser pa honom att han ocksA inser det. I det hiir dgonblicket vilarett lags nyviickt samforstiind mellan oss. Vi har insett det bida tva, och det arsom om vi gjorde det pa samma ging. Det fir oss att le, lite generat. Som om vi bida kom pi att vi ar vilka som helst I det égonblicket spelar det ingen roll. Anda air det som om vi 2» maste fortsatta spela. For plotsligt nar vi sitter déir och ser pi varandra ar det som om det kom en ny tanke in iden dar blicken. Nu kommer det, tinker jag ‘Utan att ha ngon som helst aning om vad det tir som ska komma. Han sitter armbAgen mot bordet och lutar huvudet mot handen. »s =Hurdrdet med Josef? fragar han. Josef? undrar jag. —Brorsan, siiger han. Detar mycket mer folk i lokalen nu an niir jag kom. Ljudvolymen har dkat markant och jag skjuter det tomma dlglaset lingsamt dver » bordet tills det krockar med den uppfillda menyn, Jag svettas om miste prata ganska hégt for att horas. — Jag har ingen bror, siger jag. Hakan secur mitt j en rorelse med dlglaset mot munnen. avlasa, avlaser tyda, tolka offrratt, -en; -er orattvisa begriptig/t som man kan forsta férdragsamhet, -en forstéelse, tolerans vishet, -en klokhet, fornuft utsatt dppen exponering, -en; -ar uppvisning, granskning granskande, -t, -n att granska, titta noga pa ta miste (tar, tog, tagit) ta fel, missta sig samférstand, et; pl forstdelse for varandra, da man tanker lika generad/t blyg, skamsen Sgonblick, -et, pl. = liten stund, moment “brorsan” bror markant tydligt, kraftigt skjuta (skjuter, skat, skjutit) har: flytta, flytta fram uppfalld/t perfekt particip av Falla upp, som star s8 att bada sidor syns tiga (tiger, teg, tigit) vara tyst, siga ingenting livlig/t full av liv, aktiv tjoa, tjoar ropa heja, hejar séga hej uppsluppen/t glad, livia, munter stota till (stoter, stotte, stat) knuffa till usa upp, rusar resa sig snabbt upplsning, -en; -ar slut, sning‘KAPITEL 2 W SPRAKET -vidare och latsats som ingenting? Kanske kunde vi ‘och uppriktigt plan — som dom frimlingar vi skratta At det, och det hade blivit en mrolig meee Jag tror verkligen det. 5 _ Férnarviteser oss diiri stimmet pa Clarks och stirrar pa varandra, avvaktande, sd ar det som om vi bada tva spelar upp ett slags bestért- ning 6ver situationen. Det ar som om vi litsades vara forvanade. Fér att behiilla vara ansikten? Var stolthet och integritet och skaka av oss 'Fér att bevisa att vi inte ar nagra skummisar? fasta normen for vad som borde utspela sig efter den hair sortens missfirstnd? Eller helt enkelt for att vi inte vagar st intade, infor varandra? inte Magnus Gabrielsson? siiger Hakan. car pi huyudet och later si fornarmad jag kan. Vem ar Magnus Gabrielsson? bérjar han och ser sig omkring. kar pi huvudet och drar pa sig jackan. Plockar ihop sina blinger pa mig. fan dr du da? med armarna. Vad svarar man pa en sidan sak? Jag ‘och bestiimmer mig for att det bara finns en uppriktig/t artig, rak, naturlig framting, -en; -ar obekant, nagon man inte kine stimm, -et buller, ovice, stirra, stirrar titta int titta utan att blink awaktande vantan bestrtning, -en; a forskrackelse skaka av sig, skaka: med, lamna bak “skummis” en sk nagon konstig s kan lita pa befasta, befaster konfirmera norm, -en; -er reg p utspela sig, utspelor pind ga rum formarmad sarad, foro!anp2! blanga, blinger se titta ilsket pise aay ‘intyga _njuta oavsett_pétagligt sina yngre fruar pa ett t +2 Dedar mannen ar kanske 40, 45, 50 - men de verkar alla vara 40, a ‘Han —__sig fr att inte visa hur glad han ar. 1 (eb Ramis de-valdigt —_ Nu r det inte s8viltit tngre. : f 5; Mannen hade ______honom sé platsligt och med sadan varme att det skulle i Ae Si “hha verkat oartigt att visa att han inte visste vem han var. 6 Han berattar_____ fr Hakan om sin situation pé arbetet. att det var roligt att traffas igen. verkligen av att sitta dar och prata med honom. nar han och Hakan plétsligt forstod att de inte kande varandra. ‘och sig varandra i dgonen. dar den killen skulle kunna passa in. som han sprider. Lang, sakert en och nittio. _av hans lediga stil och skulle sjalvvilja vara tikadan. i mitt liv.94 -RAPITEL 2. SPRAKET B Slang och familjart sprak Slang finns i alla sprak och vill man kort forklara vad slang ar kan man saga att det ar de ord som inte accepteras i skrift. Nar de uppstar anses de vara lite “fula” och man anvander dem inte hur och var som helst. Det hander ofta att ord som uppstar som slang vergar till att bli ett vantigt familjart sprak. Exempel pa deta ar tiej och kille, novellen Den perfekte viinnen finner man en hel del familjéra/ vardagliga ord, t.ex. tjej, kille, brorsa, dagis, kompis, ungar. Vad betyder foljande ord ur novellen? han tar mig med ut ur fiket +... ett sommarjobb pa kollo lumpen tillsammans med grabbgéinget Jag maste bara kolla att det ar okej med min fru. ‘Foratt bevisa att vi inte ar nagra skummisar. ‘Och kanner du igen dessa ganska vanliga slangord: ‘ball, haja, hick, doja, jycke, kéka, plugg, pudding, pucko, pantad, sno, ‘snubbe, snut, stélar, tjalla ste novellen anvander férfattaren Jonas Karlsson dom i stallet fér de eller dem. Bade de och dem *v, skOnlitteratur och tecknade serier. I de flesta ae “sammanhang maste man skriva de eller dem. artikel pluratis: de eLarauomen pluralis: de dar, de har n mot de eller dem i exemplen nedan. ‘men vi skrattar bara at dom. lite mer perifera omradena sommarjobb, pa kollo? n MEPS fyrtioarsaldern.amla tjejer i huvudet. Det gar ganska fort, s& manga men ingen av dom passar med Hakan. vit mina och jag uppskattar dom men n ringer till, aldrig mig dom fikar och gar kunde vi ha mBtts pa ett arligt och uppriktigt plan |= som dom framlingar vi ar? Fundera och diskutera ‘Den perfekta vinnen 4 Ga igenom modellen fr skéntitterar analys (s. 7) och diskutera de _otika punkterna med varandra. 2 Novellen har valdigt minga visuella signaler i form av kroppssprak “och annan icke-verbal kommunikation. Kléder, gester, Sgonkontakt “ch stamning spelar stor rol fr hur vi uppfattar handlingen. " Exempel fran borjan av texten: med armen om min axel pekar han pa en byggnad ‘Han nickar och vi gar in igen. ‘Han flirtar lite med tjejen i kassan. nastan som om vi borde kramas. + Vinder mig en extra ging och vinkar, ler &t honom dair han vinglar _fram med mugg och cykel. $ eae laine ‘dar vi far information via gester, annat.“er a. ales Novellen Den perfekte vannen beskriver nagra korta méten mellan Hakan och den person berattar historien. Pa kvaillen berattar novellens aq” for sin fru om dessa korta méten. Han berattar om hur nyfiken han var, hur néjd han kande sig éver att ha en sadan van och till sist hur besviken han blev. Skriv hans berattelse. ala aij nigot av foljande amnen. Forbered dig genom att lasa raden pa ye . 18. Tank dig att din presentation ska ta 5~10 min. Visa garna nagra "bilder och anvand den teknik du har tillgang till. ‘och elaka i ett annat sprak (se Talande gester s. 69) Att vara tvd — eller flersprakig dr en rikedom.KAPITEL 2 wi SPRAKET Fel gest for “nej” A Innan du lyssnar A “gest, - en;-er rorelse, tecken oerhért valdigt, enormt halla god min (hailer, halt, | ed hand, arm eller huvud) uppfédd har: atit som barn och Aallit) inte visa sina kanslor, _surmjatk,-en yoghurt ung visa sig oberdrd “utspela sig, utspelar handa, aga rat, en; -er matratt hatte, -n; -ar tapper person, idol rank livslangd, -en; -er lngden pa ‘upprepa, upprepar repetera, ‘tat nara varandra, utan livet anda igen | mellanrum betrakta, betraktar se pa, tycka le (ler, log, lett) smila, se glad klanga, klanger hanga, klamra ga rum, ager handa, ske ut sig fast skal, -en; -ar djup tallrik nicka, nfckar béja pa huvudet sluttning, -en; -ar backe, brant sa upp, dser hilla upp, servera get, -en; -ter djur skaka, skakar ruska (p8 huvudet) C Efter att du lyssnat Vad heter forfattaren som skrivit berattelsen Surmjélk? Var och nar utspelar sig berattelsen? Hur ser byn ut? 4 Vilka djur finns dr? 5. Varfér ar surmjétken s viktig for manniskor i byn? 6: Hur ser surmjélken ut? 7 Birger tackade ja till en andra skal surmjolk fastdn han var ganska ndjd. Varfér? 8 Vilken gest anvande Birger for att saga “nej tack”? 9 Vad blevresultatet av den gesten? 10 Hur manga portioner surmjélk at han? blev Birger raddad fran att bli serverad mer surmjolk?KAPITEL 2. SPRAKET“Ordet som stér fore styr béjningen av adjektiv + substantiv (artiklar, possessiva pronomen och "andra ord). Vi kan deta in bajningsménstren i tre grupper. A Obestamd form + obestimd form en ett manga, flera, alla’ ‘nagon nagot nagra ‘ingen inget inga enannan ay ett annat i andra stora familjer stor familj 3 snallt be v varje " varje e si snalla barn vilken vilket vilka varenda vartenda en sadan ett sddant sadana B Bestimd form + bestamd form den det snalla barnen d den har | stora familjen det har } snailla barnet de har de dar © | stora familjerna, den dar _ C Bestamd form + obestamd form min mitt mina Annas Annas Annas. — familjens familjens familjens uns AS abd glada nyheter, glada nyhet deta kloka bestut dessa rceac yea naista foljande féljande foregaende foregaende det darKAPITEL 2 m@ SPRAKET ! gra, harstra (ett) 5 Han har fatt nagra dalig, ekonomi (en) 6 Jag har samma iar som forra aret. ljuvlig doft (en) 7 Han métte en flicka vars fick honom att tappa ar tjuvlig doft (en) 8 Jag langtar efter den. a Ge = av viens blommor. Paes we? rasa ee Ova mer pa‘Adjektiv beskriver substantiv eller pronomen 1 Adjektivet star framfér substantivet En trott flicka/Den trétta flickan/De trotta flickorna Ett gammalt hus/Det gamla huset/De gamla husen 2 Adjektivet star efter féljande verb vara Huset ar gammalt. Husen ar gamla. bli Flickan blev trott. Flickorna blev trotto. Kanna sig Flickan kanner sig trétt. De kanner sig trdtto. se...ut Hon ser trdtt ut. De ser trétta ut. verka Du verkar trétt. Ni verkar trétta. lata Du later forkyld. De later forkylda. kénnas —_Tréjan Kanns trdng. Strumporna kanns tringa. forefalla Han forefaller missndjd. De forefaller missndjdo. ‘Adverb beskriver verb, adjektiv och adverb. 1 Adverb beskriver verb Hon kar lugnt. Manga sprak har férsvunnit sparldst. 2 Adverb beskriver adjektiv. Nagra av dessa adverb kallas ocksa gradadverb eftersom de beskriver graden av adjektivet. Exempel pa hur graden av vacker forandras: Hon ar knappast vacker. Hon ar ganska vacker. Hon ar véldigt vacker. Hon ar otrotigt vacker. Det ar typiskt att tala med tillajort (jus rést nar man talar med barn. Tradgarden sg obeskrivligt férfallen och risig ut. Obs! Adverbet bij inte nar adjektiven De ar otrotigt vackra. _ Trédgardarna sag obeskriviigt risiga ut. 101—— eANS \ 102 KAPITEL 2 @ SPRAKET Valj adjektiv eller adverb: 1 riktig Mina férdtdrar har inte kant sig ‘ friska den senaste tiden 2: smidig Katter ror sig mycket 3. smidig Inga andra djur ar s_____ som katter. 4 hog Lararen staller kray pa sin klass. 5 dverlagsen De japanska simmerskorna van) 6 sorgsen ‘Svenskarna tittar pa mig. 7 sorgsen Dodie te eS 8 sorgsen De sg ut. 9 artig Grannens barn halsar alltid sé nar jag moter dem. Hur kunde Nobel bli si oe aapie Foraldrar éverdriver ___vokalljuden nar de talar med smabar Han ar___lang. Sakert en och nittio. Han kandes sé. bekant. "De sma Sarna i havet var kanda for att vara mycket —___ Han beraittade ___ om sitt arbete. Bada kéerna verkar vara lika . ‘Yanga helgen kande de sig tillrackligt === fbr att b0r2 Alla férstod.KAPITEL 2 Wl SPRAKET Annu, allt, allra och nast kan sta fore adjektiv och adverb. Annu och allt anvainds fér att géra en komparativform starkare. | Exempel: Manniskan stravar allt hégre. (= hdgre och hégre) Han har varit sjuk men nu mar han allt battre. (= battre och battre) Du var jatteduktig pa piano forra aret men nu ar du dnnu battre. (= battre an forra aret) Puh, det ar dnnu varmare i dag an i gar. (= varmare an gar) Allra anvands for att gira en superlativform starkare. Exempel: Jag tycker om sommaren men allra bast ar september. ’ Vad gor du alira helst nar du ar ledig? "De allra férsta manniskorna hade invandrat till Amerika fran Asien. Fi Vad ar det alira basta med ditt yrke? Nast sager man om nummer tva. Exempel: Den niist hégsta byggnaden ar Taipei i Taiwan. (Den ar nummer tva; det finns en hdgre byggnad.) Fotbollstaget ar ndst simst. (Det finns ett lag som ar sdmre.) Forfattaren ar ndist mest lanad pa biblioteket. (Det finns en forfattare som ar mer Linad.) -allra och néist. kortaste vagen men jag tog den __________ kortaste och den var samre. enriestesaa he att tala tydligt till henne.KAPITEL 2 @ SPRAKET | Lika, samma, likadan, likadant, likadana anvands vid jamforelse. Lika anvands da man jamfér adjektiv och adverb. Exempel: Karin ar lika gammal som jag. ‘Annas man sjunger lika illa som hon. Samma och likadan anvand da man jamfor substantiv. ‘Exempel: Jag och Karin bor i samma hus. Karin har likadan cykel som jag. ___Familjen Andersson bor i ett (ikadant hus som vi. BW har fikadana skor och samma storlek ocksa. utbildning. snabbt.KAPITEL 2 wm spRaKEr “Bjud en bulgar att ta for sig (= forse sig, ta det man behiver) en ging till ay maten och han kommer att avbija, trots att han inte alls ar matt.” ‘Andra uttryck med “ta” + partiket ta igen sig (vila) ta ut sig (anvanda alla sina krafter, bli trétt och utmattat) ta itu med (bérja med, sitta igang nagot som vantat lange) ta sig till (g6ra, ofta i en desperat situation: "Vad ska jag ta mig till2") ta sig an (skéta om, ansvara fér) ta illa upp (bli forargad, ogilla, bli sérad) ae i féljande meningar: sin gamla ing, ordentligt i motionssparet ar det sként en stund i bastun.106 KAP Ett segt dataspel tar Ling tid att ladda 8 Vi far inte glémma att bakom den éppna dérren finns ett halt golv, va pa partikelverb @) F Ordfamiljer yl i ratt form av orden! substantiv verb adjektiv/p anklagelse forraderi : val y, [as skamta a mogen a G Satsadverbial ; Valj bland féljande satsadverbial och skriv dem i luckorna nedan. dirmed inte ens namligen slutligen Eyer 1 Ingen fara, du ar 2 Manniskan lar sig snart vilket sprak och ocksa vilket beteendeminste som pasar. 4 3 Polismannen bley rasande, befallde paret att stiga ur bilen, sékte igenom bilen oc! —____firaren dryga bater. 4 Beteendereglemna ar viktiga. Det har ende me - __visat sig att svenskar har verse daligt uttal och inkorrekt grammatik, medan de inte har lika stor Forstelse for felaktigt uppfo"? 6va prepositioner (@TYPISKT sesce108 rrr 5 W TVISKT SVENSKT? Lagom i landet Jante Ordet"lagom” aren gammal pluralform (i dativ) av substantivetlag, | hette det laghum, och betydde da “efter lagens foreskri lacligen’, Som adverb upptrdidde ordet forst pa 1600-talet. PA den tiden anviindes lagom alltsd for att visa att man hall si att detman gjorde var lagligt, att man inte 1 Under t har betydelsen ill dagens betydelse myeket eller for litet” — Ar kappan for King? =Nej, den air lagom wo —Arkaffet for varmt? = Néj, precis lagom fornsvenska -n ga venska bega brott (-gar, -gick, -g3ty forskjuta skjut tackar= tondrsbarn nar de skulle g4 ut pi lordagskvallen: "Ha sé lagom kul!” "8. Och bamen forstod precis vad hom menade. Mamas ord varsiava thy vyerket mer en formaning an en énskan om en trevlig kvall av ordet lagom har ibland fitt en annan frklaring ‘Lange har den hiangt ihop med myten om vikingama. De satt runt sina stora tibord och drack sin tids 61, kallat mjéd, ur samma bagare w som de skickade laget runt (ett lag = en grupp minniskor). Bagaren skickades allts4 runt om bordet. Lag(et) + om. Det ar en ferklaring som numera avfairdas som felaktig. Efter att ha uppehllit oss vid fenomenet lagom ar steget inte Langt till Jantelagen: ae Du skall inte tro att du ar nagot. Du skall inte tro att du ar lika god som vi. Du skall inte tro att du ar klokare an vi Du skall inte inbilla dig att du ar battre an vi. Du skall inte tro att du vet mera an vi. Du skall inte tro att du ar former an vi. Du skall inte tro att du duger till ndgot. ‘Du skall inte skratta at oss. Du skall inte tro att nagon bryr sig om dig, Du skall inte tro att du kan lara oss nagot. «agen sates pa print a rfatiaren Aksel Sandemase i boken “En yttrande, -t:-n uttalande, repli 4 sjalva verket egenttigen, Falktiskt fillkomst yt, - “odédlig” historia elle person avfirda, avfardar avbdja, siga uppehalta sig vid (-hatle, “hill, -Rallit) dja kvar vid fenomen, -et: rant, sitta pi print ned, pranta:skrv begivad talan intelligent, skicktig std ut med (star, stod, stitt) klara ay, orka med attityd, -en; -er synsitt, mentalitet, sitt att se pi saken, reaktion genombrott, -et; framging en forfattare eller artist har, succé hyckleri, -et; -er falskhet, skenhelighet, hypokrisi skenhelighet , en falskhet, hyckleri, hypokrisi referera till, refererar citera, hanvisa till sticka upp (sticker, stack, ‘stuckit) opponera sig, fora fram en egen asikt upprord uppretad, chockerad, orotig, tedsen ‘missunna, missunnar vara avundsjuk, avundas, inte una = frsta110 KAPITEL 3m TYPISKT SVENSKT? Under attio- och nittiotalen spred sig en ny kultur. Vi fick Hara oss att framhalla oss silva, att silja oss i var CV och pa anstall- ningsinteryjun. Vi har fat individuella loner och lart oss begreppet fallskiirmsavtal, Visst refererar vi fortfarande till Jantelagen men vi + vill ialla fall garna tro att vi inte kingre lever under den. Kanske ar vi pa vaigattfriggra oss fran att alltid vara lagom och att inte sticka upp Man kan ana den frigérelsen i den positiva laddning ordet "osvensk” har fatt. Erik och Lisa ar s8 osvenska! Alltsi spannande, trevliga och spontana ménniskor. Monika Astrém Ivarje sprik och i varje kultur finns det artiga och mindre artiga sitt ait siga nej pa. Sadana finns iiven i Sverige och pa svenska, Foljande dialog kan utspelas mellan tva personer (svenskar) som varit pa bio: Visst var det en fantastisk film. Och Robert de Niro a aM ‘en si fantastisk skidespelare. 'mellan svenskar finns det ingen tvekan om vad personen gen tycker. Uttrycket "Nja” betyder helt enkelt Nej. Det ar ‘och lite vanligare att stiga Nja tin Nej, som i en sidan can Up pfattas som oartigt och burdust. sar et Be ennopblisvirtdet har” Mi e har uppfattat ett sidant yttrande som att det att ff Onskemalet uppfyllt. Sa ar dock inte et starkt vardesitter arlighet och smalégner som kan framféras ’r att undvika brak och haiftiga | bli att saga hela sanningen. sprida sig (sprider,spreg Spritt/Spridit) ka, cy, avsig ta framhalla (-halte -haltit) (yfts havda begrepp, -et, pl. uttryck fallskarmsavta forman f till che frigéra sig -gjort) bef loss laddning, -en: kansla som spontan nat ohaimmad tvekan (en) obestutsam uttryck, -et; pl. fras, ord uppfatta, uppfa tt tolka, fata burdus klumpig osmidig yttrande, -t;-n replik ytterligare ett til, tte blankt nej / blankt avslag ne} direkt utan distusson avslag, -et; pl. = nekande svar, ne} vse (-ser,-sig, sett) m2" vilja siga vardesatta (-satter, -satte tyda pa (tyder, tydde, tytt)KAPITEL 3. Wl TYPISKY SVENSKT? fortfarande den nedlitande nyansen i niandet. Andra tycker att vi bor behalla det demokratiska och val forankrade du, Och for att undvika en het potatis anvinder minniskor ater de Kinda omskrivningama: "Ska det betalas kontant eller med kort?” Monika Astrom Vi ar sa in i Norden typiska Fér en amerikan ar vi lika som bar. Skandinaver, helt enkelt. Och sjilva tycker vi vil egentligen ocksé att vi ar rittlika hr i Norden. En ‘esa till Norge riknas knappt som en utlandsresa en gang. Men den ‘som fiyttar inom Norden brukar ha annat att beriitta. Och ~ handen ‘pahjartat —vilken svensk vill egentligen bli tagen for norrman? Och ms det ndgon enda dansk som skulle bli glad att kallas svensk? Daun ar professor i folklivsforskning och vet mer iin de flesta "om vad som ar typiskt svenskt och vad som skiljer oss fri vara nit= i ‘Och det ir en hel del, hr bara: ge ar det fin att vara lantis, dr talar man giirna och mycket ‘omvarman kommer ifran. I Sverige ar det snarare ett handikapp, och ‘Vipratar hellre om jobbet, dar vi har vir identitet, 3 igen har det att gora med Norges tva sprak, siiger Ake som talas i Oslo, hirstammar frin dansktiden, ankrat i landsbygden och ar mer gennint norskt. _Staket och eykelhjalmar ar typiskt svenskt, vi ar nordiska mistare t at man minskar risker. Spisskydd dr mycket ovanliga i a tycker attsvenskar ar rent fixerade vid trygghet. ‘ bygger man giirna flerfamiljshus nara vattnet for att det ‘man sillan i Sverige. Norrmiin improviserar mer ~ ia, det haivdar Ake Daun — lyckligare en genuin stadskultur som vi inte hittar ndgon ‘Ocksi ute pi landet finns det Arogar. Danskar att prata med andra, de ir mer lika ‘européer f norman och i synnerhet finlandare a hein uttryckerdet, "har en positiv hi foratt komma igang. Men olika it svenskar har sé ltt for att prata med enska may ‘som néistan omanliga "fruntim- nedlitande Bverligsen, hogdragen férankrad rotad, fast undvika (-viker, ek, vx) avst8 fran, slippa hatstamma fran, harstamma, komma frin forankrad /t fast, ro Férbundet med genuin/t kta, nat. autentisk fixerad (vid) bunden fastlast, onaturlig intresserad av nig improvisera, impro. gora nagot uta forberedelse havda, havdar pa. verbal ha latt for sig med ord isynnerhet sirsk or allt hammad blockera inbunden, blyg fruntimmer, -ret; kvinna (skémtsai: ler nedsittande) fruntimmersaktig «ba om en man som beter sg som en kvinna fdeligen gang pa sing, nla tiden viar. ™ Im och asi en ann: egenhe sedan s ® nya vim att kom: Pia Nor Forsto B Dua e Kvinnsom sig br som det ska vara, naturligtvis ngstan (en) oro, ridsla, i ies gtuppen tycker innan vi is Asikt Vi vill inte svvia, Klaarinteat vara Pea voderla, rnigot negativt maste man fost sign nigot : awika (-viker, ek, -vikit) positivt”, klagar finlindarna dver svenskarna. skilja sig fran andra, vara ~ Det har med Jantelagen att gra tror Ake Daum. "Du ska inte _2%unda an andra tro attdu ar nigot” gillerstarkt i Norge, Danmark och Sverige. Men ee oer m inet Finland som alltdvarithierakisht LettutpriglatNassambille se Sstiloot Rick lirdetaldvig fale atskryta, Utlindska forskare har svirt for det hir suey oksncr saa Jantedraget, beriittar Ake Daun vidare, De tycker att det tir Konstigt skrutit) briljera, overdriva, thir svenska eller norskatalare brjar med att forringa det de salva __stobba mes ska prata om. I USA dir det precis tvirtom. De tycker atl det ir andas eee + cppat hate, ee Menfinmsdetdaingetsom forenarossallaide nordiskalanderna? star ¢tir sto, set) Jovisst, vi stiger bara det vi tycker och menar. Sjailva meningen med frsvara, ansvara for samtalet ar ofta att skapa en kiinsla av gemenskap eller att visa vilka ee . i : aa dnnetecken, typist 9 ete ad Ueber ar-samntalet en Nek och orden lft, idéer “2%, (Msc - och dsikter bara briinsle och inget man tycker eller behdver sta for en annan ging. Inte underligt, kanske, att en annan typiskt nordisk egenhet dir att vi umgas privat bara med dem vi redan kiinner vil, sedan skoltiden eller fr att vi ar slakt. Mycket fi skaffar i vuxen alder 4% mya viinnersom de umgis med pi fritiden. En att komma in i gemenskapen dir att gifta in sig Pia Nordstrém wandrares enda chans Forstod du? Dua eller nia Kvinnorna fick “ska snalskjuts” pa sin mans titel. Vad innebar det? 08 det galler att tiltala varandra har manniskor i Dalarna utgjort ett undantag. Pa vitket satt? ar och hur genomférdes “du-reformen”? Inder de senaste 15-20 aren har niandet kommit tillbaka i mindre tstrickning, Varfér ar detta en “het potatis”? Wir sa in § Norden typiska 1 Var ir det fint att vara "lantis” och var ar det inte det? 2 Vad pratar vi helst om i Sverige? 3 Vad shiljer danskar fran befolkningen i dvriga Norden? 4 ‘Hur beskrivs en fintindare? Négra saker forenar folken i de nordiska landerna. Vilka?Kliché, -n; -er stereotyp, schablon florera, florerar vara uty blomstra hammad blockerad, ofr inbunden, blyg skrytsam person som som berémmer sig gitfull hemlighets‘u\) forbryllande hhysa, hyser Kanna std ut med (star, stoc kara av, orka med frekvens, -en; -er vanlighet frigjord nagon som att titta pa hur an attityd, -en; -er jn: synsatt ytterlighet, -en; -© Sverdrift, extr uppna (-nar, -nadde 1a, komma fram t konsensus (en) sami samsyn, enighet undvika (-viker, -vek, -vikt) avsta fran, lata bli spontan naturlig, imoulsi direkt GS husesyn gé runt och ttts pa hela huset/lagenheten karma, -n; -or harsinnesste delen, hjarta angelagen ivrig, man om ed,‘Valj bland orden i rutan och skriv in ratt form av ordet i meningarna. 8 sree oy, avvika- soiranivatl genomféra hammad harstamma (fran) * é et ideligen nedlatande skryta spridasig sta fdr sta ut med ty tyda (pa) undantag utgéra utpraglad/t Sverga (till) Mp i, 1 Nar det galler synen p8 duandet forr i tiden har manniskor i Dalarna re tt ll 2-Pa60-talet__________i Sverige nagot som man kallar en “du-reform”. lee journalister pa radio och TV till att saga du till statsministern ati 1a ch dvriga ministrar. s; 4 "Du-reformen” var mycket valkommen, den kandes som en stor lattnad och ee o wt sir? pa att det fortfarande inte ar helt sjalvklart att nia. us’ 6 Atminstone den aldre generationen kanner fortfarande den rnyansen i niandet. fran dansktiden. yt 7 10slotalar man bokmal som i landsbygden. 8 Nynorsk daremot ar finlandare vara ‘Ljamférelse med de verbala danskarna verkar avbryta andra i en diskussion. ue séderut i Europa ar det normalt att iett klassamhalle. Vi klarar inte att vara annorlunda. sina asikter nasta gang man mots.sknas i luckan och skriv in det. {tre alternativ { rutan efter texten. — pa sak. Darfor har de alltid sao¢ 4, den s.k. du-reformen pa 60-ta| sig snabbt och snart hade alla (4) __ fér jamlikhet. Det var sként att man pa en persons titel. Nu pa 2000-talet _ trygghet. Vidare ut med héga skatter och dystert klimat samt (1 n n bro var angslan for att (13) 11 skryter _ hyser - fryserreda pa av lararen vad provet skulle innehalla Utom jag for jag var sjuk den dagen. Nu arjagtrottpaatt___...__reda pa barnens alla traningst’ -veckoschema pa ytterdérren sd att de sjalva latt kan eda pa dina nycklar innan du gar hemifran. Och sen méste du eda pa dem battre. De var ju borta i gar ocksé.iflera timmar. Ar det inte dags fér paus si ji mordet pa Olof Palme. i: andra paverka dig. Sta dig! \ Jag hirde att du var dalig férra veckan. agen for norrma”)— allt! fer manniskor ter omskrivningar.” ranr vande fraga. Ett samtalsémne som ingen vill brinna 1 het potatis vill ingen tai den eftersom man kan igor och samtalsémnen som man vet kan orsaka s | sig omjlig) dar jobbet.” (Nu har han gjort sig oméjlig och maste stu "Har foljer fler metaforer med anknytning till kéket och maten, Para ihop dem med rit forklaring a}elantgon Tro inte helt och hallet pa det dar ‘Skapa forandring genom att géra négot ovantat Utsatta nagon fér stark press Fortsatta, halla modet uppe Reda upp en besvarlig situation Alle misslyckades Fa /Géra nagot utan att anstranga sig Gora nagot for sent Fiaska, stalla sig in, smickra Vara tuff, okanslig K Valja ut det basta unzanmona>av tva larare. Lararna gangen Klarade han Fysik och kemi men det hac trakiga momenten och har en for vi har lart oss att ta allt han ‘ett bra jobb. Man kan sage att b tuffa typen? men det ar svart.att de ser svenska man nastan som omantiga, fruntimmersaktiga...” {nedsattande, pejorativ betydelse) “-aktig” ar ett suffix som laggs till substantiv, adjektiv och verb och diirmed far ordet betydelsen “som paminner om”, “som liknar”. substantiv + -aktig = adjektiv substantiv + aktigt = adverb Exempel: Trots sina 50 r var han mycket pojkaktig. Trots sina 50 ar rér han sig mycket pojkaktigt. adjektiv + -aktig = adjektiv som visar att nagot paminner om nagot, t.ex. bléaktig (Liknar bla) adjektiv + -aktigt= adverb Exempel: Frukten har en sotaktig smak. Frukten smakar sdtaktigt. verb + -aktig = adjektiv verb + aktigt = adverb Exempel: Pojken var mycket laraktig. (var uppmairksam och Lirde sig latt) Han upprepade lraktigt varje nytt ord hans lérare uttalade.ast nedsattande (pejorativt)). manga blir mycket vanliga, t.ex. Godis, friskis och hemn typiska” finns manga klichéer om de ss svenskarna, danskarna, norrmannen ‘ar det j era lander? “*Kliché eller sanning?” Ar de bara klichéer eller finns dem ocksa? finns om folk i andra lander som du kanner till?130 IKEA: Svenskhet pa —.” export Ikea har snutstrickning spankutera, spankulerar 8, a8 omkring inkludera, inkluderar rikna in, medrakna uppsattning, -en; -ar hit: par ftupplur,-en; -ar kortare som, siesta fader, -n; -fader grundare slaktens férste man legendarisk/t granska, granskar unde inspektera férmégenhet, -en; -er egendom, rike upprordhet, -en; -er chock utebli (-blr, blev, blivi inte bli ay, inte handa avslBjande som avsiéjar, so visar sanningen ihagkommen/t perfekt particip av kommatillbakadragen reser foreteelse, -0; hat Forhalla sig (-ha ~nallit) vara i stand att trampa, tram; fatal forestalining, ~ tankKAPITEL 3 Wi TYPISKT SVENSKT? sida, att de helt enkelt betedde sig normalt och att det var jag cegentligen hade problem. Sa jag gjorde mig lojlig. Men att gora sig léjlig ar anda inte nace stor katastrof. Varre ar det att man ibland inte kan ta s allvar. Da kan det handa saker som aldrig borde hinda. Har da inte kvinnorna nagot ansvar alls i detta? Nej! Det maste sagas klart och tydligt. De har inte vuxit upp i ett sambhille dar det ir forbjudet att tala med en frimmande man eller att se honom i gonen, De har inte blivit uppfostrade i att jamt och stindigt leka katt w» och rattaleken. Egentligen borde vi man vara glada ver det, och de flesta min blir glada, nar de till slut férstar att de inte behover forlor varje kvinna som ser dem i égonen eller som hévligtsvarar pa en friga. Jag hade en ging en vin som precis som jag hade gjort bort sig ett antal ginger. Men han forstod till slutatt han inte var den man som ® allakvinnor i Sverige hade vantat pa. Platsligt maste han aka tillbaka till sitt land for att ta hand om sina minderdriga syskon. Han blev kvar dar, Han skriver da och da brev till mig, Han beriittar om sitt liv, jag berattar om mitt. Han dir fortfarande mycket fist vid Sverige och Stockholm. Han saknar livet hiir, » tenligheten, Allt det svenska viruset ger han. Lugnet, ordningen, ar ju inte svart att forst§. Har man en ging fitt det lodet, blir det kvar dir till livets slut. Men jag blev nda forvanad, nar han en gang skrev att han saknade "den svenska ‘vinnans blick”, Hur trist det var att gi pa gatorna diirhemma och ® aldrig méta en kvinnas blick, att inte vaga tala till en kvinna, for det ‘Kunde leda till hur ménga missforstind som helst. ‘Sa latoss komma ihdg det. Det ir en rikedom och en lycka att den. tt tecken pa att hon litar pa oss, att hon kanner igen i digare man begriper det, desto bitre ar det, 133 jmt och standigt alltid, hela tiden forféra, (-for, -forde, -fért) hovlig bra bort sig (g6r, gjorde, gjort) ska vara fast vidKAPITEL 3 W@ TYPISKT SVENSKT? vara for att kallas "Ikea-massig”? id innebar det? a ocean : ue avsiktliga. Va "Tkea-effekt"? adi startade Tkea? Vad avslojade ra i TV? ‘Hur reagerade manga manniskor? vinnan 1 Kalifatdesbeskrver skillnaden mean svenska och greksks “fickor pa 60-talet. Vilken var skllnaden? “> Den frsta tiden missférstod han den svenska kvinnan. “Pavilket sitt? 43 Islutet av texten framgar att han efter en tid ferstér den ‘svenska kvinnan battre. Vad sager han?‘om saker och ting, _ till denenkelhet. Man Kanner sig duktig Tkeas grundare har en mycket sto av att han inte bfor att verka treviig avsluta ett férhdllande cao OD betala eller ersatta for det man fatt E_ forbruka, anvanda Bocker utan ocks’ en rad ‘och rittaleken.” bestar av tva ord som alltid