Formulas and things to remember

den 14 oktober 2018

18:49

Talsystem
:= {0, 1, 2, 3, … } Naturliga talen
^^^^^^ - elementen
Mängd klamrar
definition
= Union
= delmängd
= tomma mängden

:= heltalen

Eller

rationella talen

:= alla punkter på tallinjen. Irationella talen

OBS: Ett reellt tal kan ibland skrivas på 2 olika sätt.
Exempel: x = 0,99999... eller = 0,9
10x = 9,999...
9x = 10x – x = 9 <=> x = 1.

Komplexa tal.

NCZCQCRCC

Polynomer

Sats 2 (Polynom division)

m(x), d(x) reella polynom
deg(d(x)) >= 1 då finns 2 polynom q(x), r(x) så att m(x) = q(x)*d(x)+r(x)
Där deg(r(x)) < deg(d(x)).

Gissa en rot (nollställe)

a är en rot till

om

är ett nollställe till om

Rationella rotsatsen:
p(x) ett polynom.
De enda möjliga rationella rötterna till är på formen:

där:
och:
• r är en delare till a0
• s är en delare till an

Grader
Linjär ekvation:
2 grad:
3 grad:
4 grad:
5 grad: går inte alltid att skriva en lösning för

Funktioner
Definition av en funktion
består av en mängd sån en som för varje och du har exakt ett i en mängd .
<- målmängd
<- definitions mängd (domain).

Värdemängd
Till en funktion består av alla , för .

Domain convention
Om vi definerar en reell funktion utan att ange definitionsmängd, då antar en att det är den största möjliga delmängd av
som det gör att definiera för.
Exempel:

Invers funktioner
Definition:
En funktion är injektiv (eller 1->1) om:

Def:
Låt vara en injektiv funktion.
Den funktion som till varje ordnar det som uppfyller , den kallas inversen till och betecknas =

Grafen på en invers funktion ser ut som att en byter plats på x -axeln och y-axeln.

Växande funktioner
växande
Strikt växande då är den också injektiv

avtagande
Strikt avtagande då är den också injektiv

udda funktion
Jämn funktion
Exempel:

SF1671 sidan 1
Exempel:
udda funktion
jämn funktion

Logaritmer
vilket är inversen till .
är strikt växande och har därför en invers som vi noterar är

Egenskaper för invers funktion ger:

1.
2.

Om it goes high when it is low and small when it is positive.

Det tal som skall upphöjas till för att få . Vilket är .

Logaritmlagar:
För
1.
2.
3.
4.

Den naturliga logaritmen av basen och betecknas .

Bas byten
Exempel: Vill utrycka I den naturliga logaritmen.

Bas byten formler:

•
(So if you want to change the base of log on x, you take that logarithm with the base and log the new base, you then
multiply that with the log on x of the desired base. So a is the base from the start, b is the base you want.)
•
(You change base by dividing the disered statement with log on the old base which has the new base)

Triginometri

Exempel:

Arccas funktioner

SF1671 sidan 2
Exempel:

Beräkna:

Beräkna

Hyperboliska funktioner

= mängd klamrar
En mängd består av ett antal element/objekt
T.ex. A={2,5,7,11}
I en mängd är:
• Ordning ej viktig
• Upprepning ej viktig

Def:
är en delmängd till om varje element i finns i , då skriver vi:

Def:
är en äkta delmängd till om & då skriver vi

( ) <- Don't do this OBS:

betecknar den tomma mängden som saknar element. för alla möjlia A.

Mängdbyggare:

Om är ett element i skriver vi

Logiska symboler:

Potensmängden:
För en mängd A består alla delmängder till A.
Betecknas:

beteckna ett "universium" är alla för tillfrästalande intressanta element.

Operationer
Union

Snitt

Triangel?:

A={3,7,9,10,}
B={1,2,3,4,9}

Komplement:

Mängdminus:

OBS:
Kardinaliteten hos en mängd är andelen element i mängden betecknas |A|
|{3,9}|=2

Vi kan skriva för mängdern A 1, A2, A3, A4, A5, …, An

SF1671 sidan 3
[Side note: "eller" betyder och/eller]

De morgran och några andra

[Side note:

Detta kallas "Inklusion-Exklusion"

Produkt
Produkt mängden:

Exempel

Obs: Ordning par:

A\B z w
x (x,z) (x,w)
y (y,z) (y,w)
z (z,z) (z,w)

Relationer
Def:
är en (binär) relation från A till B om

Så är relaterat till d.v.s

Skriver också: respektiv
Exempel: är en relation från
En relation kan beskrivas med
• En mängd av par
• En regel
• En graf
• En matris
z w
x 1 0
y 1 1
z 0 1

Relationer på en mängd
Def: En relation på är en relation från

Def:
- En relation på kallas reflexiv om
- En relation på kallas symmetrisk om
- En relation på kallas transitiv om
- En relation på kallas antisymmetrisk om
(obs: Det finns relationer som är antigen symmetrisk eller antisymmetrisk.)

Partielordning
Def:
En relation på kallas Partielordning om den är reflexiv, transitiv och anti symmetrisk.
Q betecknas ofta
(A, kallas partialordning mängd, eller pomängd(posel)
Exempel delbarheten på en mgd positiva heltal är en partielordning.

A = {30, 15, 10, 6, 5, 3, 2, 1}

<- kallas för Hassediagramet för pomängden

30 <- största & maximal

Exempel
vanlig ger partiellordning
A = {1,2,3,4,5,6}
Kallas för
Linjärordning
Eller
Totalordning

(A, Pomgd = pomängd

Kallas jämförbara
Exempel:
10 & 15 är ojämnförbara ty 10 ej delare till 15 och 15 ej delare till 10

(A, pomgd kallas

Minimalt element om
Minsta element om
Maximalt element om
Största element om

SF1671 sidan 4
4 är maximalt. 1 är minst och minimalt. Det finns ingen största element.

C är en under begränsning till a & b om

Där en övre begränsning till a & b om

Ekvivalens relation
(Alla möjliga pilar)
Def: En ekvation R på A kallas för en ekvivalenskekvation om R är reflexiv, symmetrisk och transitiv.

Def:

R en ekvivlanesn relation på A
I vårt tidigare exempel R på Z
Var [2]={2,-2}
Exempel: A=Z, xRy om x-y är jämt
R är en ekvivalens relation, reflexivt x-x=0 jämt => xRx
Symmetriskt xRy <=> x-y jämt <=> y-x jämt <=> yRx 2*q1, q1
Transitiv xRy,
Vad blir ekvivalensklassen
[1]=alla udda tal (pos&neg)
[2]=alla jämna tal (pos&neg)
[3]=alla udda tal
[4]=alla jämna tal
Sats: R ekvivel. På
Då gäller:
a)
b)
c) Antigen är

Sammansatta relationer

OBS: Boken har fel ordning (omvänd)

Mängdpartitioner

A mängd
A1, …, Ak en ordnad mängdpartition om

A1, …, Ak kallas block

Def:
I en oordnad mängdpartition spelar blockens ordning ingen roll

A mängd
P är en famlij av delmängder till A
P är en ordnad mgdpartition om:

Sats1: A mängd
a) Varje ekvivalent relation på A ger en mängdpartition av A (blocken är ekvivalent klasser)
b) Varje mängdpartition av A ger en ekvivalent relation p

Delbarhet
• Två heltal m, d
Vi säger att d delar m, d|m om
• M är en multipel av d
• D är en delare till m

SF1671 sidan 5
Sats 3.1:

Q kallas kvoten
R kallas principalresten

Bevis:
(existens av q, r) bara fallet m, d>0
Låt R vara mgd av alla möjliga rester

Vet att det finns positiva tal i R ty m=0*d+m

Alltså finns ett minsta icke negativ tal
Påstående:
Antag;
m=q*d+r=(q+1)d+(r-d) [(r-d)>0, ]
Motsägelse!

Unikt: antag motsatsen, d.v.s finns olika tal

m=q1*d+r1 ,
m=q2*d+r2 ,

0=q1*d+r1-(q2*d+r2)
=(q1-q2)d+(r1-r2)
<=> r2-r1=(q1-q2)d
Vet att -|d|<r2-r1<|d| => r2-r1=0 <=> r2=r1
=> q2=q1

Talbaser
Tiotals systemet:
3295 betyder
Binära talsystemet har 2 som bas

Exempel:
Skriver 89 i binär form med hjälp av divisions rest.

Läs ner till upp

Varför dungerar detta?

Sätt ihop beräkningarna

Bas 16, hexadecimalt, A(10),B(11),C(12),D(13),E(14),F(15)

Euklides algoritm
Def:

d är största gemensamma delare, sgd, till om

1)
2)

Exempel bestäm sgd för 654&444 med Euklides algoritm:

Varför?

Sats 3.4:

Sats 3.5:

Då

Vi bestämmer minsta gemensamma multipel[multipel=nämnare] (mgm) genom att använda Euklides algoritm baklänges (Svante laughs backwards)
Exempel:

Detta skapar också en linjär kombination

Euklides betecknas:

Minsta gemensamma multicpeln(nämnaren) till a&b

mgm(a,b) är det tal m>0
1.
2.

För att hitta alla lösningar för

Faktum detta går för alla lösningar

Def:
Om sgd(a,b)=1 så sägs a,b vara relativt prima.

Def:
p finns i ,
p är ett primtal om enda positiva delaren till p är 1 & p
m finns i
m inte primtal då
m är då ett sammansatt tal

Lemma:
då finns det en primfaktorisering av n.
Bevis:
om n är primtal.
Antag motsatsen. Låt n vara minsta tal utan primtalfaktorisering n=r*s
n minsta tal som ej är produkt av primtal => r & s kan skrivas som produkt av primtal => n=r*s också en produkt av primtal. ( blixt mot box, Så flaskt?)

SF1671 sidan 6
Sats 3.6
p primtal
a,b finns I

Bevis:
Om p|a så ok.
Om a|!a=>sgd(1,p)=1

Sats 3.7
P primtal
något
Bevis se boken

Sats 3.2
Aritmetikens fundamentalsats
Varje har en faktorisering i primtal som är unik
Så när som på ornding
Bevis se boken

Diofantiska ekvationer
Ekvation där man söker heltalslösningar
(Fermats sista sats)

Existerar inte

Linjär

Sats 3.3
Det finns oändligt många primtal
Bevis motsägelsebevis
Antag att det vara finns ett endligt många primtal.

Remember:

Polynom
Sats 2:

Så att

Om
d.v.s
Då säger vi att d(x) delar m(x)
m(x) är en multipel till d(x)

Ett reellt polynom

Som inte kan skrivas som

Kallas irreducibelt

Sats 3:
m(x) reellt polynom
m(x) kan skrivas som produkt av irreducible polynom m(x)=q 1(x)q2(x)…qk(x)
Unikt så när som på ordning och multiplikation av konstanter.

Största gemensamma delaren

Till m(x),n(x). Då m(x), d(x) är reella polynom
sgd(m(x),n(x)) är det polynom d(x) så att
1. Ledande koefficenten I d(X) är 1.
2. d(x)|m(x) & d(x)|n(x)
3. c(x)|m(x) & c(x)|n(x)
Vi kan använda ekulides algoritm för att hitta sgd även för polynom.

Def:
m(x), n(x) reella polynom måste gemensamma multipel, mgm(m(x), d(x))
Är det polynom p(x) sådant att
1.
2.
3.

Modulär artimetik
Def:

Sats

1.
2.
3.
Bevis:

2) & 3) på liknande sätt

Följdsats:

Sats 3:

Exempel 3.7:
multiplikations tabell för
Mod 6 0 1 2 3 4 5
0 0 0 0 0 0 0
1 0 1 2 3 4 5
2 0 2 4 0 2 4
3 0 3 0 3 0 3
4 0 4 2 0 4 2
5 0 5 4 3 2 1

SF1671 sidan 7
5 0 5 4 3 2 1

Def 3.1

x kallas invers till a och vi skriver det

Vi hittar en invers till

Vi behöver lösa:

Finns lösning x,y om och endast om sgd(a,m)=1

Vi har då visat:
Sats 3.8:

Sgd(a,m)=1
OBS: inversen

Hur använder vi invers?

Exempel:

Sgd(6,17)=1
Så 6 är inverterbar I Z 17
Med
Multiplicera med 6^-1 på båda sidor

Fermats lilla sats

P primtal,
Då gäller:
Kan också formuleras: P primtal,

Kombinatoriskt bevis:
Vi vill visa att
Tänk att vi ska färge ett halsband med p pärlor med a möjliga färger. Alla pärlor får inte ha samma färg.
Då har vi:
Betrakta ekvalens klasser där två färgningar är ekvalenta.
Om man kan rotera den ena till den andra. Eftersom varje ekvalens klass har på elment följer

Funktioner
Def:
A,B icke-tomma mängder
En funktion från A till B är en relation från A till B där varje
Finns i exakt ett par (a,b).

Vi skriver
f(a) = b
B är bilden för a
A är domän (eller definitionsmängden), B är målmängden.

Kallas värdemängd för .

Sats:
1.
2.
3.

Def injektiv:
En funktion är injektiv
Om varje element I B är av högst ett element I A.

Bevis 2) [1,3 är övningar]

Def: En funktion F:A->B är surjektiv

Om f(A)=B, (d,vs, varje element I B är bilden av minst ett element I A)
(Alla elmenten I B är träffade)

Def: en funktion är bijektiv om den är injektiv och surjektiv.

(Varje element I A har exakt en relation till B)

Def:

Kobilden:
OBS: Definerad även om f inte är invertebar.

Def: 1A->A
1A(a)=a
Kallas identitetsfunktionen
Def: f:A->B, g:B->C

Sats:

Då gäller
a) Om f&g är injektiva så är
b) Om f&g är surjektiv så är
Bevis:

f är injektiv så
g är injektiv så
d.v.s:

b) är en övning

Def:
en funktion
Är inverterbar om
Så att

kallas inversen till och skrivs

SF1671 sidan 8
Sats:

Bijektion
Då har A & B samma kardinalitet
Def:
A har k element om:

|A|=k

Om
För något k, då kallas a fär ändlig:
Annars är A oändlig

Def:
En mängd med samma kardinalitet som Z+ kallas uppräkneligt oändligt
En oändlig mängd som inte är uppräknelig kallas överuppräkning

Rekursion
Basvärden: En direkt beskrivning av ett eller flera startfall.
Rekursion: En beskrivning hur man räknar ut nästa fall från de tidigare.

Definition av Summatecknet:

Definition av Produkttecknet:

Formellt:

Exempel:

Fibonacci!

1,1,2,3,5,8,13,21,34,55,89

Aritmetiska serieföljder
Def:
Aritmetiska serieföljder är en följd av tal
Så att

En aritmetisk summa är summan av talen i en aritmetisk serie

Sats 4.1:

Bevis:

Geometrisk serieföljd
Def:
I en geometrisk serie är kvoten konstant
Ex: 3,6,12,24,48
Formellt:

Sats:

SF1671 sidan 9
Sats:

Bevis:

OBS
I analys vikigt att

Induktionsbevis
Def:
P(n) är ett påstående för
Bassteg: Visa att P(1) är sant
Induktionssteg: Visa att om P(h) är sant, något
Då är också P(k+1) sant
Enligt induktionsprincipen

Induktion med lika med tecken:

Visa att:

Induktionsbevis över n
Bassteget
n=1

Induktionsbevis:
Antag att påsteåndet är sant för ett visst
<=>

Enligt induktionsprincipen är påståendet sant för alla

Induktion med liknelse

Påstående

Induktion över n
Bassteg:

Induktionssteg: Antag att påståendet är sant för ett visst n=k, d.v.s

Bevis

Om du städar så får du glass

<=>
Får du inte glass har du inte städat

Direkt bevis
"För alla - bevis" - Ta ett godtyckligt element … räkna på

Indirekt bevis
Antag motsatsen ~~~~~> härled motsägelse
"För alla - bevis" - antag att

meför, implicerar
ekvivalent, om & endast om (omm)

p,q,r är bouleska variabler

p
0 1
1 0

Konjuktion:
p q
0 0 0
0 1 0
1 0 0
1 1 1

Disjunktion:
p q
0 0 0
0 1 1
1 0 1
1 1 1

Exclusive or (xor) p,q

p q p xor q
0 0 0

SF1671 sidan 10
0 0 0
0 1 1
1 0 1
1 1 0

Implikation: p->q
p q
0 0 1
0 1 1
1 0 0
1 1 1

ekivalens
p q
0 0 1 1 1 1
0 1 0 1 0 0
1 0 0 0 1 0
1 1 1 1 1 1

OBS:
Att räkna med logiska uttryck är mycket likt att räkna med mängder
A p

De Morgars lagar

Räkneregler:
Associative lagar:

Kommutativa lagar:

distriutiva lagar

De morgrans lagar:

idempotenslagar

absorbationslagar

dubble negation

inverslagar

identitetslagar

dominanslagar

Omskrivningar för konnektiven

Omskriving av

Omskrivning av

Sannolikhet (ändlig)
Utfallsrum:
Som består av alla möjliga utfall.
En Händelse:
P(A) = sannolikheten att A inträffar vid likformig sannolikhet gäller:

Def: Två händelser A, B är disjunkta om inte båda kan inträffa, d.v.s:

Sats 5.1: Additions principen
Om A, B disjunkta så gäller: P(A eller B) = P(A)+P(B)
Bevis:

Additionsprincipen för kombinatorisk räkning:

Def:
Två händelser A, B är oberoende om sannolikheten för A inte påverkas av om B inträffar eller inte.
Sats 5.2 (Multiplikationsprincipen)
A, B obereonde så är:

Bevis:

Ngt 5.1.3?:
Betingad sannolikhet
A,B två händelser

Sats 5.3:

Additionsprincipen:

Multiplikationsprincipen:

Om en procedur kan brytas ner till två steg och det finns
m val I första steget och
n val I andra steget oberoende av vilket val som gjorts I steg 1.
Då blir totala antalet val: m*n.
(Val = möjligheter)

SF1671 sidan 11
(Val = möjligheter)

Permutationer:
Ett "arrangement" av symboler oftast skriva talen 1, …, n I någon ordning.
Alla permutationer av 1, 2 är 12, 21
Alla permutationer av 1, 2, 3 är 123, 132, 213, 321, 312, 321.
# permutationer av n objekt = n!

Sats:
Antalet ord av längd k från n olika bokstäver

Sats:
Givet n bokstäver totalt
k1 bokstäver av sort 1
.
.
.
ki bokstäver av sort i
Då är antalet ord vi kan skrivas av längd n:

Bevis:
Låt a vara det sökta antalet.

<=>

Se detaljer I häftet.

Ordnande val
Def:

Binomialkoefficient:
"n över k" är fel
det är
"n välj k"

Sats 5.6:

OBS:

Binomialsatsen:

Bevis:
Finns sätt att plocka i parantesen som b kommer ifrån.

Konskekvenser av binonimalsatsen:

n>1

Multinomialsatsen:
Koefficienten framför:

där:

Sats:

Pascals rekursion/triangel:
Sats:

Bevis:
Alt 1 algbebraiskt bevis. Övning 5.42

Kombinatoriskt bevis:
HL=# sätt att välja delmängd:

VL räknar två olika fall.

Fall 1:

Finns
Fall 2:

från {2, …, n+1}

D.V.s. det finns:

De två fallen är disjunkta och täcker alla möjligheter så

|s|=k+1

•
Så tänk att uppan på ska vara samma och där nere är det skillnad på vilket leder som där uppe får +1 och där nere får samma s om den större nedre.

Oordnande val med upprepning tillåten:

Sats:
Följande räknas av:

a) Antalet sätt att från en mängd med n element välja k stycken om upprepning är tilllåten.
b) Antalet sätt att lägga k lika bollar I n olika lådor.
c) Antalet heltalslösningar till:

SF1671 sidan 12
Bevis:
a) Gör bijektion tilll en sträng med k * och n-1 väggar.
|*| |**| |***|**

b) Låt * vara bollar & | vara väggar mellan olika lådor.

c) xj = # bollar I låda j.

5.3 Postfacksprincipen:
Om flera än n brev skall fördelas I n postfack så för något postfack minst 2 brev. Där n är:

(pigoenhole principle)
Duvslagspricipen
(Drichlets) lådprincipen.
OBS!:
Om flera än k*n brev ska fördelas I en postfack så får något fack minst k+1 brev.

Mängdpartition:
{1,2,3,4,5,6}={1,3,5}
DEF:

Stirlingtal av andra slag:

S(n,m)
n\m 1 2 3 4 5
1 1
2 1 1
3 1 3 1
4 1 7 6 1
5 1 15 25 10 1

Sats:

t.ex:

Bevis:
A={1,…n} ska delas i m block.

Fall 1:
n ligger ensam i ett block {n}
Då skall {1, …,n-1} delas in i m-1 icke-tomma block. Det kan göras på S(n-1,m-1) sätt

Fall 2: n ligger inte ensam i ett block. Dela då in {1, …, n -1} i m icke-tomma block på S(n-1,m) sätt. Välj sedan ett av dessa block och lägg dit n, på m olika sätt. Totalt S(n -1,m)*m.

Fallen är disjunkta och täcker alla möjligheter.

Om det finns olika kulor k och identiska n lådor, så kan det delas upp I S(k, n)

Inklusion-Exklusion
Sats;

Dår är deras union:

där:

är summan av kardinaliteterna av alla möjliga snitt av j mängder:

Bevis:
Vi skall visa att varje element
Anta x tillhör precis k av mängderna
Då bidrar x till HL med:

Total:

Sammanfattning av sammanfattning av kombinatorik (hmmm)

Hur många injektiva funktioner från A till B finns det?

• Det finns injektiva funktioner om |A|<=|B|. Då är antalet: |B|!/(|B|-|A|)!

Hur många surjektiva funktioner från A till B finns det?

• Det finns surjektiva funktioner om |A|>=|B|. Då är antalet: S(|A|,|B|)*|B|!.

Hur många bijektiva funktioner från A till B finns det?

• Det finns bijektiva funktioner om |A|=|B|. Då är antalet: |A|!=|B|!.

SF1671 sidan 13
Remember
• Some algebra can be turned into other varibles to make somethings easy.

SF1671 sidan 14