’Cykelstaden’

Uppsala: En spatial
uppgift

Av: Knut-Erland Berglund

Orienteringskurs i GIS, Karlstad
universitet, Sommar 2020
Inledning, syfte och forskningsfråga
Enligt Leister & Levehag (2019) kommer ca 70 % av världens befolkning att bo i städer 2050.
Detta sätter tryck på stadsplaneringen världen över de kommande decennierna. I och med
industrialiseringen tog urbaniseringen fart och allt fler sökte sig till större städer. Denna
process har inte från ett globalt perspektiv avstannat tvärtom har den i snabbt växande länder
och ekonomier som Indien och Kina intensifierats. Urbaniseringen är en process där
människor flyttar från rurala områden till städer för push- och pullfaktorer som arbete, studier
och finna ett bättre liv. (Rider 1999)1.

I mången vetenskap likväl som i stadsplaneringen finns det trender och det går mode i hur
planeringen kan se ut. En hållbar stad (Sustainable City) likväl som en smart stad (Smart City)
är sätt att se en stad utifrån modern synvinkel. Dock skiljer sig en smart stad från en hållbar
stad eftersom en hållbar stad förenar (politisk), social, ekonomisk och kulturell hållbarhet
medan en smart stad förenar några eller ett av dessa kriterier (Axelson & Granath 2018, s.
693f).

Uppsala kommun har belönats de senaste tre åren (2018–2020) som ’Årets cykelstad’
(http://www.uppsala.se 2020-08-14). Att vara en ’cykelstad’ innebär både tekniska men också
sociala lösningar på problem och anses vara en viktig del i en hållbar stadsutveckling.

Syftet med denna studie är att spatialt konstruera kartor i GIS-programmet (Geografiskt
informationssystem) med intentionerna att skapa förståelse för hur en stad kan utgöra en
cykelstad. Hur kan man med GIS-verktygets hjälp åskådliggöra Uppsala som cykelstad,
spatialt och socialt?

1
Redan under medeltiden diskuterades den frihet som staden medförde – stadtluft mach’ frei.

2(9)
Teoretisk bakgrund
Ett case vad gäller utvecklingen av en smart stad är utvecklingen i Barcelona sedan 1990-
talet. Staden har genomgått en metamorfos och kan ses som en stad som väl konkurrerar i
urbanhierarkin. Detta eftersom staden klarade väl av finanskrisen 2008. För att åstadkomma
detta har stadens institutioner och invånare gjort stora förändringar i bland annat infrastruktur
och It-teknik. Barcelona är en magnet vad gäller företagsinvesteringar och rankade på
fjärdeplats i en nyligen gjord ranking i Europa. Hur har Barcelona åstadkommit detta? Det
handlar om att kunna använda IT-lösningar som en grund för andra system som
administration, boendelösningar och företag. Detta för att skapa innovativitet i många
sektorer. Detta genom att företag och andra aktörer får nyttja tekniken för att skapa
exempelvis nya sätt att konstruera bostäder. Barcelona har därför kunnat ställa om från en
industristad till en tjänstestad. De intressenter som återfinns inom utvecklingsområdet är
företag, institutioner, universitet, tekniska center, inkubatorer, entreprenörer, invånare för att
nämna några centrala aktörer. En inkubator är en aktör som förenar andra aktörer, idéer och
innovation. En viktig del av innovationsarbetet är att aktörer har tillgång till data och att det
finns en transparens och offentlighetsprincip kring data. En annan viktig del i att innovation
kan skapas är att det kan skapas nya nätverk och samarbeten mellan aktörer (Backici, Amirall
& Wareham 2012).

En smart stad kan vara en IT-smart stad men mindre hållbar i andra aspekter. Alltså en smart
stad kan vara hållbar men en hållbar stad förenar mer än en smart stad. För att planera en
smart och/eller en hållbar stad krävs det verktyg som utgör den fysiska och tekniska
möjligheterna till att skapa olika miljömässiga eller sociala, innovativa sätt att frambringa nya
sätt att leva (Axelson & Granath 2018, s. 693f).

En viktig förståelse över innovativitet är att den visserligen kan vara teknisk men också
innehålla sociala delar. För att beskriva exempelvis Uppsala som cykelstad behövs de
tekniska bitarna förstås, utifrån sociala parametrar, för att göra analysen intressant ur ett
samhällsperspektiv (Jmf Berglund, Lindberg och Nahnfeldt 2016). Emanuel (2019) visar att
detta kräver ett långsiktigt arbete och en organisering kring cykelfrågor för att en stad ska bli
eller utgöra en cykelstad. Även skapandet av kulturer kring cyklande är viktiga för att en stad
ska bli en metropol för cyklar. Exempelvis sågs cyklandet i en holländsk kontext, under 1900-
och 2000-talet som en solidarisk gärning mellan klasser vilket gjorde det modernt och
populärt att ta cykeln istället för bilen.

3(9)
Data och resultat
Genom att kombinera befolkningsdata från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU):s GIS-portal
över Uppsala tätort och Uppsala kommuns karttjänst över cykelpumpar i Uppsala tätort kunde
forskningsfrågorna analyseras. Dessa karterades efter Sweref99TM. Sedan sammanställdes
tabeller utöver relationen mellan olika cykelpumpars placering. Olika marktyper har
tillgodosetts. Även en karta genererades med hjälp av Google Earth Pro över Uppsala tätort.
Den första kartan (Karta 1) visar på antal cykelpumpar i relation till befolkningstäthet. Den
andra kartan (Karta 2) visar relationen mellan antal cykelpumpar och relationen mellan olika
områdens inkomster per hushåll och år.

Uppsala kommun har satt ut 28 cykelpumpar i kommunens största tätort Uppsala. Det visar
sig att den geografiska utbredningen av cykelpumpar är aningens viktigare än
befolkningstäthet. Detta eftersom en övervägande majoritet av cykelpumparna har satts ut i ett
område med låg befolkningstäthet (0-85 och 86-266 invånare 71, 4%). Dock finns det ett
antal, 8 cykelpumpar, i områden med hög befolkningstäthet.

Tabell 1: Antal cykelpumpar i relation till befolkningstäthet

0-85 (inv.) 86-266 267-586 587-1503
6 14 6 2
21,4 % 50,0 % 21,4% 7,1%
28 cykelpumpar 99.9%
Kommentar: Inv. = invånare

4(9)
Karta 1: Antal cykelpumpar i relation till befolkningstäthet

5(9)
När det gäller utbredningen av cykelpumpar i relation till inkomst visar det sig att det är
främst medelinkomsttagare och högre medelinkomsttagare i stadens centrala delar som har
flest tillgång till cykelpumpar, det vill säga skikten 492-682 samt 683-907 tusen kronor i
inkomst per år. Höginkomsttagare (908-102 tkr) bor i områden med få cykelpumpar. Låg till
mellaninkomsttagare har tillgång men till färre cykelpumpar än medelinkomsttagare i högre
skikt.

Tabell 2: Antal cykelpumpar i relation till olika områdens inkomst per hushåll och år

292-491 492-682 683-907 908-1204

(tkr.)
4 13 9 2
14,3% 46,4% 32,0% 7,1%
28 cykelpumpar 99,8%
Kommentar: Inkomst i tkr. Exempelvis 292 tkr= 292 000kr.

6(9)
Karta2: Antal cykelpumpar i relation till inkomst per hushåll och år

7(9)
Analys och slutsatser
Uppsala har 28 cykelpumpar i sin tätort och många invånare i de centrala delarna har tillgång
till offentliga cykelpumpar. Detta tyder på att Uppsala strävar efter att vara en hållbar
cykelstad, eftersom tätorten tilldelats priser som Årets cykelstad. Det visar sig dock att
områden med låg befolkningstäthet har relativt få cykelpumpar och det ger en
geografisk/spatial utbredning framför hur många som bor på platsen. Det är tydligt att mera
urbana och socio-ekonomiskt välmående områden har tillgång till fler cykelpumpar i Uppsala.
Det verkar populärt att cykla i Uppsala men hur socialt acceptabelt och utbrett är cyklandet i
olika grupper? Finns det verkligen en social acceptans av cykling, som i den holländska
kontexten, eller är cykeln en social markör?

8(9)
Litteratur
Axelson Karin & Granath Malin (2018). Stakeholders’ stake and relation to smartness in
smart city development: Insights from a Swedish city planning project. I Government
Information Quarterly. Vol. 35.
Backici Tuba, Almirall Esteve & Wareham Jonathan (2013). A smart City Initiative: The
Case of Barcelona. I J Knowl Econ. Vol. 4.
Berglund Knut-Erland, Lindberg Malin & Nahnfeldt Cecilia (2016). Social innovation Now
and Then in the Church of Sweden. I Diaconia: Journal for the study of Christian Social
Practice. Vol 7. No 2.
Emanuel Martin (2019). Making a bicycle city: infrastructure and cycling in Copenhagen
since 1880. I Urban History. Vol. 46. No. 3.
Leister Emmie & Levehag Tore (2019). The importance pf defining sustainable smart cities:
A field study in Sweden and South Africa. (Master’s Thesis) Master’s Programme in Industrial
Management and Innovation: Uppsala university.
Rider Christine (1999). En introduktion till ekonomisk historia: kapitalismens bakgrund och
utveckling i främst Västeuropa, USA och Japan. Liber: Malmö.

9(9)