INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD IT

KONTEXTBASERAD UTVECKLING
IT-Stöd för Trafikpolisen
Svanberg, Glenn
Svenson, Emil
Törnqvist, Robin

Kandidatuppsats: 15 hp
Ämne: Informatik
År: 2020
Rapport nr: 2020:097
Sammanfattning
Antalet trafikpoliser har minskat drastiskt sedan slutet på nittiotalet. Under samma
tidsperiod har antalet transporter ökat. Trots att tillsättningen av trafikpoliser ökat
något på senare år är utbildningstiden lång och arbetet med kontroller av farligt
gods komplicerat. Syftet med studien var att avgränsa problemet till en kontext för
att undersöka hur ett IT-stöd kan utformas för att ge trafikpoliserna ett
informationsövertag när de utför kontroller av farligt gods. En iterativ modell för
kunskapsinsamling, utveckling och utvärdering formades med inspiration från
Action Design Research. Studien lever i en första iteration av en
utvecklingsprocess där fler iterationer skulle genomgåtts om en applikation hade
tagits fram för verkligt användande. Genom att engager tilltänkta användarna tidigt
och utgå från deras värderingar utformades en prototyp. En utvärdering med
tilltänkta användare av prototypen låg till grund för resultatet. Analysen av
resultatet visar att genom involvering av de tilltänkta användarna i ett tidigt stadie
och låta deras syn på kontexten styra implementeringen av funktionalitet minskade
motståndet för användning. Studien var inte tänkt att fokusera på design men
resultatet indikerade på vikten av ett tidigt användarfokus även i designprocessen
för att en implementering av kontextbaserad utveckling ska bli lyckad.

Studien visar att det genom kontextbaserad utveckling med ett tydligt
användarfokus går att utforma ett IT-stöd tillsammans med användare på ett sätt
som ger trafikpolisen ett informationsövertag vid kontroller av farligt gods.

Nyckelord
Kontextbaserad utveckling, Trafikpolisen, Informationsövertag, Action Design
Research, ADR-S, Farligt Gods.

i
 Förord
Vi vill tacka alla som ställt upp och stöttat oss genom detta projektet. Framför allt
vill vi tacka de informanter från polisen som tog sig tid att delta i studien. Ett extra
tack riktas även till vår handledare Urban Nuldén samt hans medarbetare Pär
Meiling & Ann-Sophie Sallander för allt deras stöd och värdefulla råd under
studiens gång.

ii
Innehållsförteckning
1 Inledning ............................................................................................................. 1
1.1 Syfte och frågeställning ............................................................................. 3
1.2 Disposition ................................................................................................. 3
2 Kontextbaserad studie ........................................................................................ 4
2.1 Praktisk utforming ..................................................................................... 4
2.2 Polismyndigheten som organisation .......................................................... 5
2.3 Medarbetardriven utveckling ..................................................................... 5
2.4 Trafikpolisens organisatoriska situation .................................................... 6
2.5 Arbetsmiljö ................................................................................................ 6
3 Teori ................................................................................................................... 7
3.1 Digitalisering av en myndighet .................................................................. 7
3.2 IT som en kontextberoende artefakt .......................................................... 7
3.3 Konsekvensen av värderingar och föränderligheten av IT ........................ 8
4 Metod................................................................................................................ 11
4.1 ADR – Action Design Research .............................................................. 11
4.2 ADR:s faser ............................................................................................. 11
4.2.1 Fas 1: Problemformulering .................................................................. 11
4.2.2 Fas 2: Byggning, ingripande och utvärdering ...................................... 11
4.2.3 Fas 3 och Fas 4: reflektion, lärande och formalisera lärandet ............. 12
4.2.4 Faserna som en iterativ process ........................................................... 12
4.3 Utförande: En studiemodell inspirerad av ADR ...................................... 14
4.3.1 Förstudie .............................................................................................. 15
4.3.2 Teori ..................................................................................................... 15
4.3.3 Gruppintervju ....................................................................................... 16
4.3.4 Analys av data ...................................................................................... 17
4.3.5 Prioritering/Design .............................................................................. 18
4.3.6 Prototyputveckling ............................................................................... 18
4.3.7 Utvärdering .......................................................................................... 18
5 Resultat ............................................................................................................. 20
5.1 Kontexten ................................................................................................. 20
5.1.1 IT-organisationen hos polisen .............................................................. 20
5.1.2 Arbetsmiljö .......................................................................................... 21
5.1.3 Personalminskningar ............................................................................ 22

iii
 5.1.4 Kontroll av farligt gods ........................................................................ 23
5.1.4.1 Kunskapsinsamling ...................................................................... 23
5.1.4.2 Påföljder ....................................................................................... 25
5.2 Design och prioriteringar ......................................................................... 25
5.2.1 Tidigare kontroller ............................................................................... 25
5.2.2 Ditigaliserat arbetsflöde ....................................................................... 26
5.2.3 Tillgängligheten av information och data ............................................ 27
5.3 Prototypen ................................................................................................ 28
5.3.1 Söka tidigare kontroller ....................................................................... 30
5.3.2 Skapa kontroll ...................................................................................... 31
5.3.3 Dela kontrollen .................................................................................... 34
5.3.4 Bilder ................................................................................................... 35
5.3.5 RIB-sök i applikationen ....................................................................... 36
5.3.6 Alternativ navigering ........................................................................... 37
5.4 Utvärdering Workshop ............................................................................ 37
5.4.1 Designaspekter ..................................................................................... 39
5.4.2 Automatisering .................................................................................... 40
5.4.3 Kunskap ............................................................................................... 41
5.4.4 Sammanställning .................................................................................. 41
6 Diskussion ........................................................................................................ 43
6.1 Mobilt IT-stöds möjligheter i praktiken .................................................. 43
6.2 Implikationer på organisationen .............................................................. 44
6.3 Designaspekter ......................................................................................... 44
6.4 Reflektion över utförande ........................................................................ 45
6.5 Förslag på fortsatt forskning .................................................................... 47
7 Slutsats .............................................................................................................. 48
Referenser ................................................................................................................ 49

Bilaga 1 – Intervjuguide

Bilaga 2 – Kontrollistan

Bilaga 3 – Prototypkällkod

iv
1 Inledning

Sveriges riksdag har beslutat att allt trafiksäkerhetsarbete ska utgå från en
nollvision - att ingen människa ska avlida eller allvarligt skadas i trafiken
(Transportstyrelsen 2020a). Trots att EU har världens säkraste vägar samt att
Sverige har den lägsta dödlighet i trafiken inom EU (SvD 2018) dör flera hundra
människor årligen i trafikrelaterade olyckor (Transportstyrelsen 2020b). En relativ
liten andel av olyckorna med dödlig utgång sker i den tunga trafiken. Statistik för
alla typer av olyckor, oavsett utgång, visar att transporter av farligt gods står för en
väldigt liten del av dessa olyckor (Trafikverket u.å). Av de olyckor med farligt
gods som sker i Sverige sker en majoritet på vägen (ibid). Trots att det är en liten
del av alla olyckor sker är i samband med transport av farligt gods kan en sådan
olycka få stora konsekvenser, med risk för negativa effekter på människors hälsa.
Det är även en stor risk för negativ miljöpåverkan när olyckor där transporter av
farligt gods är inblandade då det som transporteras riskerar att läcka ut i miljön
(ibid). Transporten av farligt gods och polisens kontroller av dessa är en del av den
kontext som studeras i uppsatsen.

Enligt EU-direktivet 2008/68/EG “om transport av farligt gods på väg, järnväg och
inre vattenvägar”, är Sverige och andra EU-länder samt de länder anslutna till det
europeiska ekonomiska samarbetsområdet förpliktigade att tillämpa de föreskrifter
som anges i ADR gällande transport av farligt gods (MSB 2019a). ADR är det EU-
gemensamma regelverk som beskriver hur farligt gods ska hanteras vid transport
för att de ska ske på ett säkert sätt (Unece u.å). ADR-S är den svenska versionen
och innehåller utöver de föreskrifter som finns i ADR även bestämmelser som
gäller för inomnationella transporter (MSB 2019b). I Sverige är det myndigheterna
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Polismyndigheten som
äger frågorna gällande ADR och transporter av farligt gods på väg. MSB är
transportmyndighet när det kommer till landburna transporter vilket innebär att de
ansvarar för hantering av lagstiftning gällande frågor om farligt gods transporter.
Polismyndighetens uppdrag omfattar tillståndshantering och att se till så att de
bestämmelser i ADR-S efterföljs (MSB u.å). En komplex kontext omger
transporter av farligt gods då det 2018 genomfördes 45 miljoner godstransporter
och 10 miljoner ton farligt gods fraktades inom sverige med svenskregistrerade
lastbilar (trafikanalys 2018). Enligt flera rapporter väntas transporter med tunga
lastbilar öka. KNEG:s resultatrapport (2019) visar att ökningen från 2014 till 2030
väntas bli 28%. Regeringen har tagit fram en Godstransportstrategi för att minska
godstransporternas inverkan på miljön, i Godstransportstrategi framkommer att
lastbilstransporterna väntas öka med nästa 2% årligen fram till 2040
(Regeringskansliet 2018).

Trafikpoliser är specialutbildade poliser som har ett extra stort ansvar för att se till
att det är säkert på vägarna. Förutom de prioriterade uppgifterna en trafikpolis har,

1
såsom att kontrollera hastigheten i trafiken samt att kontrollera nykterheten i
trafiken (Polismyndigheten 2019) är det också trafikpolisens uppgift att kontrollera
så att de transporter av farligt gods utförs av chaufförer som har de rätta tillstånden
att utföra dessa riskfyllda transporter. Det är även trafikpolisens uppgift att
kontrollera så att dessa transporter utförs på ett i övrigt tillåtet och säkert
tillvägagångssätt (RPSFS 2012:23).

Antalet poliser som ansvarar för trafiken har minskat kraftig de senaste
decennierna. På nittiotalets slut var antalet trafikpoliser 1250 jämfört med dagens
siffra som ligger på cirka 200 (Eriksson & Svennebäck 2018). Resursbristen har
resulterat i hård kritik både inom polismyndigheten (Malmberg 2018, Eckerskog
2015, Wising 2016) som från näringslivet som menar att delar av Sverige är påväg
att bli ett laglöst land (Ahlfeldt & Ernerstedt 2015). På senare år har en ökning
skett vad det gäller tillsättandet av trafikpoliser (Rydhagen 2019, Karlsson 2019),
samtidigt visar en internrapport (Polismyndigheten 2018) att bemanningen av
kompetens de senaste åren har minskat när det gäller kontroller av transporter av
farligt gods. I rapporten framkommer det även att det krävs både
specialistutbildning och så mycket som 5 års erfarenhet för att bygga upp god
kompetens, detta då regelverket för tung trafik och farligt gods är mycket
omfattande och enligt rapporten är regelverket i vissa avseenden svårtillgängligt.

Polismyndigheten har på senare år genomgått stora förändringar när det kommer

till det hur de arbetar med utvecklingen av IT och de IT-stöd de erbjuder sina
medarbetare. Efter det misslyckade införandet av PUST Siebel som kostade
myndigheten ett mångmiljonbelopp (Jerräng 2014) har användarna fått ett tydligare
fokus och de har större inflytande i hur IT-systemen utvecklas.

Inom flera av polisens ansvarsområden har IT-stöd utvecklats, där bland annat en
mobilapplikation låter polisen direkt se via en slagning på en bils
registreringsnummer huruvida det finns skulder utfärdade till ägaren och kan på så
vis beslagta bilar där de misstänker att en bilmålvakt som står som ägare (Bergsten
2017). Ett annat IT-stöd är en mobilapplikation med namnet Flinsp som underlättar
flygande inspektioner av fordon, något som gjort att antalet utförda inspektioner
har ökat samt att arbetsglädjen blivit högre. Ett annat problem som Flinsp har
underlättat är informationsutbytet mellan myndigheter (Bergsten 2017).

Även om system som exempelvis Flinsp tillför IT-stöd i andra delar av

trafikpolisens ansvarsområde saknas i dagsläget IT-stöd vid kontroller av farligt
gods. En internrevision (Polismyndigheten 2018) av trafikpolisen visade att
kontroller är komplicerade och bland annat innefattar ett stort, komplext regelverk
och bedömningar av polisen vilket gör att risken för fel är stor. Sammantaget med
den minskade resurserna, långa utbildningstiden och den komplexa kontexten som
omger kontrollerna finns ett behov av innovation och utveckling för att även i
fortsättningen kunna leva upp till de krav som EU ställer. Genom att identifiera de
analoga stegen som utförs i en kontroll samt att utvärdera genom framtagandet av
en prototyp kan möjligheterna för hur ett IT-stöd kan ge polisen ett
informationsövertag studeras.

2
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att generera kunskap om kontextbaserad utveckling, för att
göra det måste det göras genom en konkret studie. Kontexten som studien utgår
från är trafikpolisens situation. Polisen är en särskild organisation med extensiva
befogenheter och regelverk som är ämnade att begränsa deras användning. Polisens
IT-satsningar har också en historik av misslyckanden med kostsamma följder.
Samtidigt konkurrerar inre verksamheter om prioritering att digitaliseras var på
mindre men fortsatt viktiga enheter eftersätts. Trafikpolisens sektion för kontroll av
farligt gods är en enhet med höga kunskapskrav och stor komplexitet som saknar
IT-stöd. För att generera insikter i kontextbaserad utveckling sågs ett
forskningsvärde i trafikpolisens arbete med kontroll av farligt gods. Därför blir
forskningsfrågorna att besvara:

• Hur kan ett IT-stöd utformas för att ge trafikpolisen ett informationsövertag
vid kontroll av farligt gods?

• Vilka reflektioner kan göras baserat på studiens inriktning på kontext och

användardialog?

1.2 Disposition
I avsnitt två presenteras forskningstypen och en tidig presentation av kontexten. I
avsnitt tre presenteras teorin som studien lutar sig på samt tidigare undersökningar
på digitalisering av myndigheter. Avsnitt fyra presenterar den metodologi som
studien använt sig av för att undersöka kontextbaserad utveckling. Avsnitt fem
presenterar de resultat som studie kommit fram till. I avsnitt sex diskuteras den
analys som studiens resultat genererat. I avsnitt sex beskrivs även
rekommendationer för fortsatt forskning gällande kontextbaserad utveckling.
Avslutningsvis beskriver uppsatsförfattarna de slutsatser studien resulterat i samt
det huvudsakliga bidraget som framkommit i studien.

3
2 Kontextbaserad studie

2.1 Praktisk utforming

Att utveckla av en mjukvara i någon form ansågs tidigt som en genomförbar ingång
till att studera problemområdet. Aktivt deltagande och ingripande i en praktisk
verksamhet är således betydelsefulla egenskaper för studien. Praktiskt ingripande i
en verksamhet i forskningssyfte ställs ofta under begreppet Aktionsforskning (Bell,
2016). Ofta utgår arbetet från någon form av praktiskt test och återgång till
ritbordet för en omformulering som reflekterar resultatet (Lomax, 2002, i Bell
2016). Begreppet ingripande innebär att blanda sig i (SO, 2009) och fomuleras av
Sein et.al (2011) i sin helhet som att upptäcka en forskningsmöjlighet i en
problemsituation och genom utvecklingen av en teknologi arbeta mot att lösa
problemen och samtidigt studera förloppet. Det är denna tvådelade aspekt av
aktionsforskning som motiverat de två forskningsfrågorna.

En tidig insikt var att problemområdets specifika kontext medförde en utmaning att
relatera den till annan forskning. Kontextens särskilda problem utgör samtidigt ett
okänt område och studien antog en explorativ natur (Åsberg, 2001). Studien
använder informatikens förklarande teorier och metoder på ett löst och utforskande
sätt. Studien lutar alltså åt det ideografiska hållet som står för beskrivningen av det
säregna eller enskilda, till skillnad från att söka generaliseringar eller
allmängiltighet (ibid). En läsare kan känna igen eller dra paralleller med andra
situationer men de kan inte hanteras inom ramen för studien (ibid). Den utformade
användningen av teori och metod i studien avser att underlätta eller möjliggöra
sådana parallelldragningar.

Den huvudsakliga ingången till problemområdet var grupp trafikpoliser ville delta i
studien. Deras beskrivningar blev centrala för att måla upp en bild av
trafikpolisernas situation. Tonvikten på hur trafikpoliserna upplever sin kontext
medför att observationerna och resultaten är kvalitativa (Bell, 2016).
Tre huvudsakliga aspekter identifierades som befintliga inom kontexten. De
innehåller sin egen inre dynamik och inom kontexten blir de relaterade till
varandra.

▪ Genom utvecklingen av applikationen och ingripandet blir forskarna en del

av kontexten
▪ Trafikpoliserna som har sina individuella perspektiv men också ett
gemensamt i mån av att vara trafikpoliser inom Polisen.
▪ Omkringliggande kontext som består av Polisen som organisation med sina
regelverk och sin IT-strategi. Samt de externa faktorer som kan påverka
trafikpolisernas vardag.

4
2.2 Polismyndigheten som organisation
2015 omvandlades polismyndigheten från att ha varit uppdelad i flera myndigheter
till en gemensam polismyndighet för hela landet (Regeringskansliet 2015).
Svedberg & Törnkvist (2019) menar att omorganisationen skapat kortare
beslutsvägar och förenat hur de olika delarna av landet arbetar mot ett mer unisont
arbetssätt även om vissa skillnader fortfarande kvarstår. Svedberg & Törnkvist
(2019) visar på att begreppet mobilitet har anammats och numera har alla poliser i
yttre tjänst var sin mobiltelefon som kan användas för att exempelvis kontrollera
passfoton samt uppföljning av vissa projekt. Dessutom används mobilen som ett
verktyg för att genomföra utbildning, istället för instruktörsledda utbildningar kan
nu utbildning ske direkt i mobilen. Utöver mobilen som ett verktyg har även
polisen utvecklat sina e-tjänster. Bland annat kan brott numera anmälas och ID-kort
kontrolleras online (ibid).

2.3 Medarbetardriven utveckling

2018 Presenterade polisen “Strategi 2024” som polismyndighetens gemensamma
strategi för att anpassa sig till det föränderliga samhället och fortsätta arbeta för
landets trygghet (Polismyndigheten 2019b). I den nya strategin tar de upp
begreppet “medarbetardriven utveckling”, vilket inom organisationen innebär att
vid framtagandet av nya digitala lösningar försöker de lyssna på verksamheten och
vilka lösningar som faktiskt behövs. Svedberg & Törnkvist (2019) förklarar att det
finns en grupp förändringsledare vars uppdrag är att lyssna efter vad verksamheten
behöver.

Svedberg & Törnkvist (2019) genomförde ett antal intervjuer som visade att
arbetssättet “medarbetardriven utveckling” togs fram då myndigheten insåg att de
inte kunde köpa in färdiga tjänster och produkter. De programvarorna som
behövdes var för specifika och fanns helt enkelt inte på marknaden. Detta ledde till
att polisen själva var tvungna då utveckla dessa. För att vara säkra på att utveckla
rätt lösningar valde de då att lyssna på de som arbetar i den dagliga verksamheten
och på så vis vet vilka lösningar som behövs.

Vidare visade Svedberg & Törnkvist (2019) att när IT-avdelningen utvecklar en ny
lösning tar de förslag som verksamheten anser sig behöva och sätter samman till en
produkt med minimal funktionalitet och testar den ute på en del av verksamheten.
Därefter lyssnar de igen på verksamheten och justerar produkten innan den återigen
skickas ut till verksamheten för att utvärderas. Denna gången till en större del av
verksamheten där de sedan utvärderar denna iterationen och implementerar
förändringar innan de slutligen skickar ut lösningen till hela användarbasen. Efter
att den minimala lösningen publicerats bygger IT-avdelningen sedan vidare på den
med fler funktioner steg för steg tills det blir en komplett lösning. På så vis
undviker de att bygga något som inte passar den kontexten det ska användas i.

5
2.4 Trafikpolisens organisatoriska situation
Trafikpolisens mål sätts i stor omfattning utifrån kvantitativa mått, något som
Holgersson (2014) påpekar och kritiserar. Han beskriver trafikpolisens målstyrning
som en “pinnjakt” där kvantitativa mål sätts upp och trafikpolisen ska då
exempelvis genomföra ett visst antal nykterhetskontroller i trafiken. Holgersson
(2014) menar att denna typen av målstyrning gör att trafikpolisens mål om att öka
säkerheten på vägarna missas och det viktiga blir att genomföra så många
kontroller som möjligt istället för att fokusera insatserna där de har mest effekt på
trafiksäkerheten.
Vidare visar Holgersson (2014) på att polisens sätt att hantera trafiksäkerheten har
förändrats de senaste åren. Han förklarar att tidigare arbetade trafikpoliser enbart
med trafiken. Detta har utvecklats till att alla poliser i yttre tjänst bedriver
trafikkontroller när det passar. Holgersson (2014) menar att detta skifte i arbetssätt
har gjort att trafiksäkerhetsarbetet har blivit nedprioriterat, något som görs i mån av
tid av vilken polis som helst. Han anser att detta sänker kvaliteten och att i
kombination med att det organisatoriska målet drivs av kvantitativa mått skiftar
fokus från att öka trafiksäkerheten till att trafikkontroller är något som görs när det
finns tid över och i syfte att bocka av ett antal kontroller.

2.5 Arbetsmiljö
När trafikpolisen genomför kontroller av fordon sker det i en dynamisk miljö där
de hela tiden måste vara beredda på att vad som helst kan hända. Arbetet sker ofta
nära trafiken med mycket rörelse runt omkring. Kontrollerna genomförs i alla typer
av väder där det kan vara kallt, mörkt och blött vilket gör det till en tuff miljö att
arbeta i. En del trafikanter visar även tecken på att inte vilja samarbeta med polisen
vilket gör att poliserna hela tiden måste vara på sin vakt och se till att ingen
exempelvis avviker från platsen. I denna situationen är det därför viktigt för polisen
att ha tillgång till rätt information och hela tiden veta mer än de misstänkta
(Trafikpoliserna 2017). Det är något som Adolfsson (2018) tar upp när han
beskriver mobiltelefonen som ett av polisens viktigaste redskap. Han påpekar att
mobiltelefonen och polisens appar kan ge ett informationsövertag som är
ovärderligt. Det har gjort att mobiltelefonen nu kan ses som ett viktigare verktyg än
batongen. Detta då den i realtid kan ge polisen kunskap om exempelvis en person
bedöms som farlig eller om en bil är stulen. Han påpekar också att även om
mobilen idag är ett så pass viktigt verktyg så har polisens tekniska revolution bara
börjat. Det finns många mer teknologiska lösningar som framöver kan ge polisen
ett ännu bättre informationsövertag.

6
3 Teori

3.1 Digitalisering av en myndighet

Parviainen (2017) påvisar att det finns många fördelar för myndigheter att
digitalisera sina interna processer. Några av dessa är Exempelvis att data kan
samlas in automatiskt med snabbare informationsflöde och med lägre kostnader till
följd. De menar även att digitalisering inom den offentliga sektorn har möjliggjort
högre effektivitet och en ökad transparens.

Tesfay (2013) förklarar att flera av dessa fördelarna kan förstärkas genom att
användas i en mobil lösning. Detta kan vara exempelvis att information kan
kontrolleras direkt på plats och på så vis kan handläggningstider minskas. Det kan
även vara så att mobila digitala lösningar minskar kontorstiden för de i yttre tjänst.
Parviainen (2017) visar dessutom på att digitaliseringen av en myndighets interna
processer kan leda till nöjdare medarbetare då repetitiva uppgifter kan
automatiseras och medarbetarna kan fokusera på andra mer stimulerande uppgifter.

Digitalisering medför inte enbart fördelar, det medför även en del svårigheter.
Wirtz, Weyerer, Thomas & Möller (2017) visar på att flera problem som
myndigheter ställs inför vid digitalisering. Ett sådant problem är exempelvis IT-
infrastrukturen. Hos flera myndigheter är systemen gamla och oflexibla. Den
snabbt föränderliga teknologiska utvecklingen kräver kontinuerligt underhåll och
vidareutveckling för att inte hamna efter och bli omoderna. Kritikerna pekar även
på de säkerhetsrisker myndigheten ställs inför med en digitaliserad lösning. Det
finns många skadliga program som exempelvis kan få information att hamna i fel
händer (ibid).

3.2 IT som en kontextberoende artefakt

Eftersom studien avsåg att introducera en nyproducerad applikation i kontexten
uppkom ett behov att definiera informationsteknologi (IT). Dess olika aspekter
behöver också relateras till studiens syfte. För att hantera IT på en abstrakt nivå och
beskriva dess generella och avgörande konsekvenser utanför dess specifika
implementeringform benämns den ofta som en IT-artefakt. De består individuellt
av samlat material och kulturella egendomar som är paketerat i form av mjuk- eller
hårdvara (Orlikowski & Iacono 2001).

I sin mest grundläggande form handlar IT om informationsbearbetning antingen i

form av mjukvara eller hårdvara (Orlikowski & Iacono, 2001). Att enbart gå på
denna definition och försöka beskriva en IT-artefakt baserat på dess funktioner
leder ofta till en hög komplexitet då ett system eller en applikation kan brytas ner
till underfunktioner (Akhhlaghpur, Wu, Laponte & Pinsonneault, 2013). Vidare

7
menar Orlikowski & Scott (2008) att det är viktigt att tänka på att IT inte enbart
består av tekniska förutsättningar utan även de möjligheter som kommer med
tekniken. Den tekniska artefakten skapas i en social process och påverkar därför
dess inbyggda värden i den sociala kontexten där den appliceras (Hedström 2007).

Vilken roll den tekniska artefakten får påverkas alltså både av den sociala
kontexten och den tekniska artefakten. Detta innebär att den sociala kontexten och
tekniska artefakten inte kan särskiljas utan de har ett beroende åt båda hållen.
Dessutom är den tekniska artefakten aldrig värdeneutral, medvetet eller omedvetet
finns det inbakade värden i den tekniska artefakten (Orlikowski & Iacono, 2001).
Medvetet inbyggda värden kan vara ett värdefullt verktyg och användas för
styrning eller förändring av organisationen, däremot kan obeaktade värden medföra
oväntade konsekvenser (Svejvig & Jensen 2013).

Ovan förmedlas en expansion av IT från att vara en inert övergång från analog
informationsprocessering till en digital som medför nya möjligheter, sedan vidare
till att ha egenskapen att förändra och förändras tillsammans med sin omgivning
via värderingar. Informatikens nuvarande poängtering av värderingar gör dom till
något som behöver beaktas i en studie baserad på introduktionen av en ny
teknologi. Studien behöver därför formulera en bred bild av trafikpolisens
nuvarande situation. Från deras sekventiella bearbetning av en kontroll av farligt
gods till hur information hanteras praktiskt och strategisk inom organisationen.
Enligt Orlikowski & Scott (2008) är organisatoriska och tekniska system beroende
av varandra och det är därför viktigt att IT utvecklas tillsammans med sin sociala
kontext. På ett eller annat sätt förmodas IT förekomma i den aktuella miljön där
den redan påverkar den social kontexten, beteendet och värderingar.

3.3 Konsekvensen av värderingar och

föränderligheten av IT
För studien identifieras två huvudobservationer i föregående avsnitt:

• IT-artefaktens förmåga att förändras och orsaka förändringar.

• IT-artefakter präglas av värderingar på flera olika sätt

Över tid har informatiken på olika sätt konceptualiserat de mekanismer som IT-
artefakten har för att samverka med sin sociala omgivning. Nedan lyfts tre begrepp
fram i korthet med deras ursprung. Sedan beskrivs en artikel av Mustapha Chiekh-
Ammar (2018) som omformulerar och sammanför dessa begrepp till en användbar
och gemensam teori. Artikeln valdes baserat på att slutsattserna långtgående
hanterar vad värderingar och kontext kan innebära i praktiken. De sågs också som
en rimlig beskrivning av rollen som studiens introduktion av en IT-artefakt spelar.

8
 Togs fram av DeSanctis & Poole (1994) i samband
med formulering av Avanced Structural Theory
(AST). För DeSanctis och Poole innebar Spirit en
Spirit
tolkning av hur avancerade teknologier började
utföra allt fler funktioner och fick en inneboende
avsikt och intention som lästes användaren.

Formulerades av Markus & Silver (2008) som ett

svar på Spirit med kritiken att det är problematiskt att
tillsätta avsikter och intentioner som egenskaper av
Symbolic Expression
ett system. Snarare har applikationer specifika
symboliska kommunikationsmöjligheter för en
specifik användargrupp.
Utvecklad av Gibson (1979) som en mer
grundläggande teori om hur människor och djur inte
bara ser objekt som former och färger utan också vad
Affordances de har att erbjuda. Används inom informatiken för att
beskriva hur användare värderar och slutligen
använder en applikation baserat på vad de anser att
den har att erbjuda

Tabell 1 - Ursprungsbeskrivning av teoretiska begrepp.

I sin artikel The IT artifact and its spirit: a nexus of human values, affordances,
symbolic expressions, and IT features menar Chiekh-Ammar att vikten av att
beakta Symbolic Expression (SE) och Spirit för att de tillsammans med Affordance
utgör värderingar i den mån värderingar har konsekvenser för hur användare
införlivar IT-artefakten i sin kontext.

Värderingar presenteras i form av att ha fyra egenskaper:

• De är erkända som relevanta av en social entitet.

• De kan utvecklas till dominanta normer inom en grupp
• De är inte universala och varierar inom grupper
• De motiverar agerande.

Genom dessa egenskaper är värderingar direkt länkade till Affordances.

Värderingar utgör eftersökta mål och Affordances möjligheterna till att agera
(ibid).

I artikeln framställs Spirit som en abstraktion i en process som utgörs av

värderingar, Affordance och funktionalitet. Ett exempel som ges i artikeln är
användningen av sociala plattformar. På ena sidan finns till exempel politiker som
vill nå ut med sina meddelande och förändra tankegångar hos andra människor. Å
andra sidan finns nyfikna människor som endast loggar in för att läsa om sina
kändisar eller status för en händelse. De argumenteras ha olika inre ledsagar
(Spirits) för att navigera en plattform eller annan IT-artefakt. De är alltså olika

9
användargrupper där skillnader i värderingar (eftersökta målen) gör att de ser annan
Affordance (möjligheter att agera) i artefakten. Som resultat navigerar användarna
artefakten annorlunda, samt använder de olika funktioner och på olika sätt.

Förståelsen för en funktionalitet öppnar också upp för att förstå bakomliggande
funktioner. Spirit förändras därför iterativt i hand med att förståelsen för en
teknologi ökar. I förenklade termer, varje gång en ny funktion börjar bearbetas görs
en avstämning med värderingar. Den Affordance som ges en artefakt och som
påverkar användningen är alltså stark rotad i värderingar.

Figur 1 - Affordances formas efter värderingar (Chiekh-Ammar 2018).

Inuti eller vid sidan av funktionaliteten finns Symbolic Expression. Likt funktioner
agerar Sprit med symboliken som uppstår under utvecklingsprocessen. Symboliken
kan förekomma i form avsiktliga eller oavsiktliga restriktioner, avgränsningar och
prioriteringar av funktionalitet.

Organisationsforskningen har visat att organisationer kommunicerar sina

värderingar till användare genom utvecklingen av fysiska artefakter (Jones 2004,
Yarrow 1998 se ibid) och de innefattar IT-artefakter (ibid). Användarna läser av
kommunikationen eftersom applikationen är vad de har att jobba med. En
framhävning av en funktion är rikare symbolik än bakomliggande eftersom
framhävda funktioner är lättare för användaren att förstå och ofta vägleds till att
använda. När de likt funktioner relateras användarnas värderingar avgör de hur IT-
artefakten införlivas i kontexten.

10
4 Metod

4.1 ADR – Action Design Research

Valet av ADR motiveras till stor del med att både den bakomliggande teorin och
utförandet i metoden överensstämmer med vad som framställdes i den teoretiska
genomgången. En annan relevant och central aspekt är dess inriktning på att lösa
problem. Författarna Sein et al. (2011) uttrycker behovet för en metod som
erkänner att IT-artefaktens utformning härstammar i design, användning och
förändring under dess användning i sin organisatoriska domän. IT-artefakten ses
som en struktur vari den organisatoriska kontexten är inskriven under dess
utveckling och användning (Orlikowski & Iacono 2001, ibid).
Utvecklingsprocessen och organisatoriska intressenter så som användare
sammanförs därför till en definition som har inflytande över hur IT-artefakten
formas.

Sammanställningen av ADR motiverades bland annat med angelägenheten att

designforskningen ofta förbiser att beakta den organisatoriska kontexten under
utvecklingen av designlösningar. Samtidigt som informatiken ofta förbiser design i
sin aktionsforskning (ibid).

4.2 ADR:s faser

4.2.1 Fas 1: Problemformulering

En förstudie behöver genomföras för att förstå problemets räckvidd. Under

genomförandet fastställs också förhållandet mellan de som utför studien och de
som arbetar praktiskt i kontexten. En studie behöver alltså ett samförstånd mellan
de som deltar för att avgöra vilka angreppssätt som är möjliga. Intention som utgör
grunden för planeringen bör inte vara att lösa problemen eller enbart göra ett
ingripande. Målet är att inledningsvis formulera problemen som en klass av
problem.

Antingen kan en förklaringsteori eller en mer begränsande teori som Technology

Acceptance Model (eller TAM) användas. Att använda en teori är avgörande och
stödjer studien i att strukturera problemet och hjälper till med att navigera fram till
en lösning (Gregor 2006, se ibid)

4.2.2 Fas 2: Byggning, ingripande och utvärdering

Kunskapen och de teoretiska förutsättningarna som etablerades under föregående

fas används för att generera den initiala designen av IT-artefakten. Förändringen av

11
dess utformning sker via en iterativ process som sammanlänkar byggning,
ingripande och utvärdering. Processen kan antingen generera organisations- eller
IT-relaterade insikter. Huvudsakligen är det teorin som får avgöra inriktning. En
viktig aktivitet i denna fasen är att identifiera källan för innovation av artefakten.

4.2.3 Fas 3 och Fas 4: reflektion, lärande och formalisera

lärandet

Principen som styr dessa två faser är ”guided emergance” (ibid). Guided reflekterar
rollen som utvecklingen av artefakten spelar. Att arbetet inte bara reflekteras i
resultat men också i den senare användningen i organisationen. Emergance handlar
om att artefaktens användning inte bör styras av forskarna och förändringen som
användningen orsakar bör ske så organiskt som möjligt. Utvärderingar sker via
autentiska och jämlöpande utvärderingstillfällen. Förväntade och oförväntade
konsekvenser reflekteras över för att komma fram till nya lösningar som
legitimerar de små korrigeringar och stora meta-förändringar. För att sedan påbörja
utvecklingen av en ny och anpassad version igen.

Som sista steg för lärande behöver forskarna beskriva vad man åstadkommits med
applikationen. Elementen av lärande kan exempelvis gälla vilka designpriser som
slutligen identifierats. Den slutliga artefakten representerar lösningen som riktades
mot problemet. Slutsattserna relateras till de teorier och tolkningar som gav upphov
till de initiala utvecklingssbesluten.

Slutligen söker ADR generaliserbarhet som en del av resultatet av ett projekt. Sein
et al. (2011) menar att detta är en stor utmaning eftersom artefakten är beroende av
kontexten. De föreslår att hantera generaliserbarheten i tre steg genom projektet.

1. Generalisera problemen som en instans av problem.

2. Generalisera lösningen som en lösningsinstans
3. Formulera utkomsten som principer

Tabell 2 - Rekommenderade steg för att hantera generaliserbarhet

4.2.4 Faserna som en iterativ process

ADR:s försöker alltså komma ifrån den linjära forskningsprocessen att identifiera
problemet för att sedan designa/bygga en lösning och slutligen värdera resultatet,
IT-artefaktens senare förändring över tid tas samtidigt inte tillvara. Således
formulerades en iterativ process:

12
 Figur 2 - The Generic Schema for Organization-Dominant BIE (Bygga, Ingripa,
Utvärdera) (Sein et al. 2011)

Figur 2 visar hur processen börjar med att de som verkar i den praktiska kontexten
initial kommer med ett problem till forskningen. Forskarna kan gå till en
gruppering av dessa för att sammanställa en lösning, vilket ger dem en möjlighet
bidra till den slutliga lösningen.

Tidiga versioner av lösningen kan testas bland alla och som i fuguren kallas
slutanvändarna. De i sin tur gynnas av den nya användbarheten.

13
4.3 Utförande: En studiemodell inspirerad av ADR

Modell 1. Den iterativa processen.

En modell har tagits fram (modell 1) som inspirerats av ADR. Modellen följer
samma mönster som ADR med en problemformulering (Fas 1) som leder in i en
iterationscykel (Fas 2), i vilken en prototyp tas fram och genomför en iteration.
Därefter går studien in reflektions och formaliseringsfasen (Fas 3 & 4). Stegen i
Iterationen beskrivs nedan:

Med hjälp av artiklar, gruppintervju och en förstudie skapas

Förstå Kontexten en bild över den specifika kontexten och dess specifika
utmaningar.

Utifrån kontexten genomförs en iterationscykel med

prototypdesign, prototyputveckling och en utvärdering med
tänkta användare genomförs. Då studiens begränsade tid
Iterationscykeln enbart ger utrymmer till en iteration bryts iterationscykeln
efter endast en iteration, med mer tid till förfogande hade
fler iterationer varit möjliga att genomföra och skulle
slutligen kunna leda till en driftsatt applikation
Drift är det steg där en applikation efter flera cykler är redo
för att driftsättas. Denna studien når inte detta steg då
studiens tidsram enbart tillåter en iteration att genomföras.
Drift
Om studien fortsatt i fler iterationer skulle en färdig
applikation kunna driftsättas och modellens alla steg kunnat
utnyttjas.

Tabell 3 – Studiemodellens 3 faser.

14
4.3.1 Förstudie

För att skapa en uppfattning om de situationer som kan uppstå för trafikpolis och
fånga ett utifrånperspektiv av trafikpolisernas arbetsmiljö utfördes en genomgång
av TV-programmet Trafikpoliserna (2017). Metoden har vissa begränsningar
eftersom programmet utformas och klipps på ett sätt som avser att öka spänningen
och bara de mest intressanta situationerna ur en tv-tittares synvinkel visas. Däremot
förutsågs de stressiga och oförutsägbara situationerna som visades programmet
vara representationer av inflytelserika aspekter i kontexten som underbygger
värderingar. Samtidigt var förhoppningen att en genomgång av programmet kunde
underlätta kommunikation och samförstånd med trafikpoliserna.

Nästa steg var att förstå den unika situationen trafikpoliser står inför gällande
kontroller av farligt gods. Detta gjordes genom att inhämta information om de lagar
och förordningar som gäller transporter av farligt gods. För att förstår så mycket
som möjligt om vilken IT-situation trafikpoliserna befinner sig i gjordes även breda
sökningar i vetenskapliga databaser och tidningar tillgängliga via internet.

4.3.2 Teori

Modell 2 - Från Problemformulering till funktionalitet

Artikuleringen av ADR lade terminologin tonvikt på organisationen men gav

utrymme för teoretisk navigering. Organisationer definierades samtidigt som en
sammanslagning av intressenter, däribland användarna. Det teoretiska
avgränsningsutrymmet till användargrupper utgjorde därför inspirationen till att
betona utgången från trafikpoliserna under utvecklingsfasen som central för en
kontextbaserad utveckling.

Begreppet som lyftes fram av teorin som viktig för hur en teknologi införlivas i en
social kontext var värderingar. Framförallt värderingarnas relation och process
tillsammans med Affordance. Sammanfattat utgör värderingar motivationen att
agera och Affordances ageringsmöjligheter. Det är relevant att poängtera att det

15
inte de individuella teoretiska begreppen som är avgörande i studien. Utan det är
deras gemensamma förändringsprocess som sker hos användaren iterativt när de
interagerar med funktionalitet. I direkta termer gör studien ett försök att vända på
processen för att fråga vilka affordances skulle kunna uppstå ur den givna
kontexten för att sedan skapa funktionaliteten.

Intervjun tog därför formen som en möjlighet att genom dialog och samarbete med
trafikpoliserna formulera en bild av vad de värderar. Genom
värderingarnas sammanslagning med problemen som identifierades i kontexten
sågs Affordances kunna konkretiseras till funktionalitet. Eftersom ingen
implementation fanns vid tidpunkten ansågs uttalade funktionskrav vara redan
existerande form av ‘Spirit’. Trafikpoliserna sågs kunna ha en vision om vad en IT-
lösningen har att erbjuda. En vision och kan förändras vid en första interaktion då
funktionalitet förstås i praktiken. Med andra ord kunde inte utvecklingsfasen vara
baserad på en lista med önskade funktioner. Genom inspiration från ADR sågs
möjligheten för ett utvärderingstillfälle då trafikpoliserna testar funktionerna och
säkerställa lösningens riktning.

Reflektioner gjordes också över att processen handlar att sammanföra två olika
kompetenser. En relation och utmaning som troligen kommer finnas lång tid
framöver. Den största utmaningen som uppstår är matchningen av den symboliska
kommunikationen som sker mellan skapare och användare i en artefakt. Valet av
den principiella iterativa modellen reflekterar behovet att övertid och genom nära
samarbete med trafikpoliserna bibehålla deras värderingar i applikationens
utformning och med färre mellanhänder i form av till exempel beskrivningar i
andra hand. Den senare utvärderingen fungerar därför också som ett sätt sortera
bort utvecklarnas medföljande värderingar (symbolik) som inte passar kontexten
för att förtydligas eller ersättas med trafikpolisernas egna.

4.3.3 Gruppintervju

Den datainsamlingsmetod som valdes var en strukturerad intervju med en grupp

bestående av två trafikpoliser samt en polis som är regionalt krav och
införandeansvarig för IT inom polisen och som har kunskap om hur IT-situationen
inom myndigheten ser ut. Genom perspektiv från både operativa poliser och en mer
organisationsvänd polis gav en möjlighet att få svar på hur polisen som
organisation fungerar och hur en trafikpolis situation ser ut och vilka problem de
ställs inför. Enligt Bell (2016) är en intervju av er grupp ett värdefullt sätt att samla
in information om hur människor tänker kring en frågeställning och varför något är
på ett visst sätt. Hayes (2000) påpekar dock vikten av att vid en gruppintervju se till
att gruppkonstellationen är sådan att alla får komma till tals och inte olika
etniciteter eller starka personligheter ligger i vägen för att en individs talan ska
komma fram. Med dessa aspekter i grunden valdes en liten grupp med utspridda
områden för att öka möjligheten att få en korrekt bild av den verkliga situationen.
Den geografiska spridningen belyser att studiens kontextavgränsning inte är
geografiskt knuten.

16
 Informant 1: Polis och tillsynsman vid kontroller av farligt gods,
verksam i Göteborgsområdet.

Informant 2: Polis och tillsynsman vid kontroller av farligt gods,

verksam i Skaraborgsområdet.

Informant 3: Polis samt regionalt krav och införande, verksam i

Göteborgsområdet.

För att kunna fånga upp så många nyanser som möjligt intervjun valdes det att
spela in intervjun för senare transkribering och analys. Bell (2016) menar att med
en eller flera intervjuare kan det vara mycket svårt att samla in informationen som
kommer fram i en gruppintervju och inspelning kan då vara ett sätt att säkerställa
att all information kommer med. Bell (2016) menar dock på att inspelningen kan ha
en hämmande effekt på respondenternas svar vilket bör tas i beaktande. Gruppens
bedömning var dock i detta fallet att fördelarna med en inspelning var av större vikt
än nackdelarna i detta fallet då det inte handlar om särskilt känslig information. För
att minska risken att någon av intervjupersonerna skulle känna sig begränsade av
en inspelning valdes det att inte publicera några namn på intervjupersonerna och en
möjlighet att avbryta inspelningen om det uppfattade som hämmande presenterades
i början av intervjun.

4.3.4 Analys av data

En kodning av transkriberingen genomfördes för att kategorisera materialet så lång

som möjligt. Både deduktiv och induktiv tematisk analys användes vilket innebär
att teman som ansågs viktiga för att kunna besvara de tänkta forskningsfrågorna
både på förhand och under analysens gång valdes ut. För att bilda individuella
uppfattningar genomfördes en första kodning individuellt. Därefter analyserades
intervjumaterialet en gång till gemensamt för att genom diskussion nå fram till en
enhetlig syn på innehållet. Huvudsakliga teman som valdes ut inför för
utvecklingen var nuvarande IT-användning, arbetsprocessen med framförallt
kontrollen av farligt gods och informationsbehov och tillgänglighet. Ett annat
huvudtema i materialet som var relevant för studien var polismyndigheten och hur
IT hanteras på en strategisk nivå i organisationen.

I viss mån kan de ses som ADR:s klassificering av problem fast strikt inom
kontexten. Lösningarna på dem skulle också kunna beskriva som instanser av
lösningar inom samma gräns. Utvecklingen av funktioner som exempelvis ger
tillgång till information kunde på det sättet riktas mot en källa istället för att
utveckla mot alla som ansågs behövas. Diskussioner och återkopplingen kan
användas för att formulera övergripande principer för informationsvärde och hur
den bör bearbetas och presenteras i applikationen så att den passar trafikpoliserna.
För studien stannar stannar de alltså inom iterationerna och kontexten.

17
4.3.5 Prioritering/Design

Efter att ha analyserat trafikpolisernas situation och polismyndighetens

organisation identifierades funktioner att fokusera den första iterationen på. Det
valdes att fokusera på att designa funktionalitet och snarare än att fokusera på den
grafiska designen. Till viss del färglades gränssnittet efter lättåtkomliga teman, som
de säregna oranga ADR(-s) -skyltarna som ofta finns på lastbilar. Att öka
tillgänglighet för vissa funktioner handlade om att ta bort och placera om
existerande element. Funktionerna som prioriterades som första funktioner
baserades på vilka funktioner som i analysen bedömdes vara de som trafikpoliserna
värderar mest.

Designaspekten i ADR tonas därför ner och motiveras med att studien innehåller
hela förarbetet som avser att formulera problemen. Inramningen av studien som
den första iteration i ADR belyser hur utvecklingsarbetet på ett eller annat sätt ändå
arbetar med design och kan bedömas av trafikpoliserna som design. På grund av att
en användargrupps ‘Spirit’ och Affordance för och genom ett IT-stöd är föränderlig
efter interaktioner med funktionalitet placerades konkret design som en framtida
nödvändighet. Att nå fram till en fullständig lösning sågs av samma anledning
behöva vara en iterativ process.

4.3.6 Prototyputveckling

Under intervjun kom det fram att trafikpoliserna på grund av upphandlingsregler är

låsta att använda IPhone. En av utvecklarna hade tidigare och avgörande erfarenhet
i att utveckla mot Andriod så beslutet togs att utveckla mot plattformen.
Bedömningen var att underliggande teknologi var avgörande för studien. Genom
att den mest erfarna utvecklaren byggde upp kärnan av applikationen och även en
tilldelad funktion kunde resterande bygga på sina tilldelade funktioner. De andra
utvecklarna med inriktning på andra plattformar och programmeringsspråk kunde
därför relativt snabbt börja utveckla mot Android. Prioritering låg på att
funktionerna utförde vad de ansågs behöva utföra i avseende till en utvärdering.

4.3.7 Utvärdering

Ursprungligen var tanken att projektet skulle utvärderas med ett fysiskt möte där
poliserna skulle kunna testa appen själva. Dessvärre var det inte möjligt att
genomföra utvärderingstillfället under ett fysiskt möte som tidigare. För att
fortsätta hålla studien så nära kontexten som möjligt genomfördes utvärderingen i
form av en videokonferens.

Prototypen utvärderades av fyra trafikpoliser från sina lokaler. Tre av dessa poliser
var de som tidigare deltagit i gruppintervjun. Den fjärde var en trafikpolis och
tillsynsman gällande transport av farligt gods och direkt kollega till informant 1 i
Göteborgsområdet.

Informant 4: Polis och tillsynsman vid kontroller av farligt gods, verksam i

Göteborgsområdet.

18
Patel och Davidson (2011) påstår att observationer kan ge kompletterande svar i
förhållande till information som samlats in på annat sätt. Under utvärdering
skärmdelades en mobiltelefon med appen installerad. Applikationens funktioner
presenterades av en samtalsledare där poliserna kunde komma med tankar och
synpunkter under genomgångs förlopp. Efter att applikationens funktioner hade
visats så var diskussionen en blandning av frågor och fria kommentarer.

Inför utvärderingen togs diskussionsteman fram vars syfte var få fram deras
reflektioner om applikationens användbarhet vid en kontroll av farligt gods. En
nackdel med att bedriva utvärderingen i form av en videokonferens ansågs vara att
tröskeln för att komma till tals blir högre än i ett möte där alla är fysiskt på samma
plats. Detta då en videokonferens innebär att alla som vill komma till tals måste
vänta på sin tur. Diskussionen var därför mer måttlig och behövde hållas igång på
ett mer aktivt sätt än under intervjun. Den huvudsakliga nackdelen av formatet var
ändå avsaknaden av direkt interaktion. Bedömningen gjordes dock att detta var
bästa möjliga lösning i rådande situation.

19
5 Resultat

Direkt och indirekt belyste både teori och metod hur studien inte bör gräva ner sig i
teknologiska beskrivningar. Strategin stannade vid att få det att fungera på ett sätt
som reflekterar inspirationen från kontextstudien. Designmönster användes inte och
resultaten ses komma från fri dialog mellan användare och utvecklare.

Första delen av resultatet tar avstamp i kontexten som den kontextbaserade studien
och går in mer på detaljerad nivå kring trafikpolisens specifika situation vid
kontroll av farligt gods. Andra delen går igenom de val av funktioner som
presenterades utifrån den specifika kontexten. Vidare i del tre presenteras den
framtagna prototypen och hur de valda funktionerna implementerats. Slutligen
presenteras det resultat som kom fram utifrån utvärderingen av appen.

5.1 Kontexten
5.1.1 IT-organisationen hos polisen

Intervjun bekräftar att polisens utvecklar de flesta systemen själva. Det framkom
att systemen som behövs för att stötta polisens verksamhet är specifika med höga
krav på säkerhet vilket i många fall omöjliggör implementering av standardsystem.

“...det är så mycket säkerhetsmässiga grejer, det får inte läcka. Och

det gör att vi definitivt inte jobbar mot moln, utan det är bara on
prem, allting, vi måste bygga väldigt mycket själva vi kan liksom inte
köpa in kommersiella produkter, vissa kan vi göra det med och baka
in så att de funkar i våra system, men framförallt på appsidan så är
det ganska, det är svårt.” - Informant 3.

Hur polisen kan arbeta med att införa egna system är något de fått lära sig den
hårda vägen efter försök att införa ett standardsystem för många år sedan som blev
ett totalt misslyckande då det inte alls var anpassat för användarna (Jerräng 2014).

“... så insåg man att nej vi ska inte göra om det här misstaget vi ska
fråga verksamheten vad det är verksamheten vill ha, vi ska inte bara
bygga något för det blev ju verkligen ****. Och då instiftades eller
sattes det till världen en riktlinje för samarbete som kallas då
samarbetsmodell för IT utveckling. Och den säger att den ska vara
medarbetardriven och den ska ha väldigt starkt användarfokus. Det
är användaren som ska vara i centrum...” - Informant 3.

Omställningen gjorde att man började arbeta agilt, först utvecklas en minimal
produkt och sedan testas den. Om den fungerar och tillför ett värde så bygger de

20
vidare på den steg för steg och låter användarna använda varje iteration så de inte
tappar greppet om användarna och hela tiden bygger saker som fungerar och tillför
ett värde. Ett sätt de använder sig av för att samla in dessa erfarenheter är att
polisen i varje region har en behovs och införande ansvarig. Denna personen
fungerar då som:

“...länken mellan verksamheten och IT-avdelningen, jag ska samla

upp behoven och önskemålen och vara insatt i hur verksamheten
jobbar” - Informant 3.

Under intervjun påpekades det att Polismyndigheten har en central IT-avdelning

som ansvarar för alla system. De verkar för att alla regioner ska arbeta på samma
sätt med samma system och rutiner över hela landet. Vid införandet av nya system
händer det att system testas i en specifik region innan det införs på nationell skala
dock är syftet hela tiden att alla regioner ska använda samma system och arbeta
enligt samma rutiner.

Att det saknas ett IT-stöd vid kontroller av farligt gods diskuterades under intervjun
och det framkom att polisen har en begränsad IT-avdelning och många
digitaliseringsprojekt igång samtidigt. Det blir konkurrens mellan olika projekt och
för en så liten del av polisen som trafikpolisens tillsynsmän för farligt gods
innefattar är det svårt att prioriteras högt upp. När polisen sätter prioriteringar
mellan vilka projekt som ska genomföras måste de göra en avvägning om det är
viktigare att en stor användarbas för en liten förändring eller om en liten
användarbas får en stor förändring. Dessutom påverkar yttre faktorer valen av vilka
IT-satsningar som genomförs. Exempelvis om en annan myndighet som polisen
samarbetar med gör förändringar i något av sina IT-system, kan det vara
fördelaktigt om polisen samtidigt gör förändringar i polisens IT-system som ska
intergrera med det förändrade IT-systemet samtidigt. Detta gör många gånger att
satsningar polisen hellre skulle gjort prioriteras ned då det är mer lämpligt i tid att
genomföra satsningar i samråd med utomstående organisationer.

5.1.2 Arbetsmiljö
Den stressiga och oberäkneliga arbetsmiljön ute i trafiken som togs upp i den
generella kontexten bekräftas av informanterna som förstärker bilden genom att ta
upp problematiken kring kommunikation då chaufförerna ofta inte talar svenska.

“det är jättestora problem, bara att be om körkort kan vara

problem”-informant 1.

Informant 1 fortsätter att förklara att problemen brukar överkommas successivt

genom att gestikulera och peka, i vissa fall använder polisen sig av förarens “boss”
som en tolk för att ta sig igenom kontrollen och i extraordinära fall tillkallas även
en professionell tolk per telefon.

Även bilden av att det finns ibland finns en motvilja att samarbeta med polisen
förstärks i intervjun då det visar sig att det finns en motvilja hos chaufförer att visa
sina tidigare kontroller om de har förelägganden som inte är åtgärdade.

21
Den fysiska arbetsmiljön beskrivs i intervjun som två olika miljöer. Det ena är på
de uppsatta kontrollplatserna där poliserna har fasta kontorsplatser och datorer.
Anslutan till trådburet internet vilket gör att de kan komma åt alla sina IT-system.
Den andra situationen är att de arbetar på vägarna utifrån en buss av modell
Mercedes Sprinter. De har då kontorsplatser med datorer och skrivare bak i bussen.
Vad gäller IT utrustning så beskriver de att polisen har med sig iPhone’s och
datorer som ger dem tillgång till organisationens IT-system. Gemensamt för båda
dessa kontrollplatser är att de utförs utomhus i nära anslutning till vägnätet med
mycket distraktioner runt omkring.

Vidare beskrivs även en viktig komponent vid kontroller av farligt gods, ADR-S.
Ett regelverk polisen har med sig i form av en bok som används för att kolla upp
specifika regler kring hur vilka olika typer av gods får lov att transporteras. Det är
detta regelverk polisen lutar sig mot och följer vid varje kontroll och det är således
ett mycket viktigt verktyg att ha med. Det framkom att det är ett så pass komplext
regelverk att det inte går att kunna alla aspekter av det utantill. Att kunna referera
till en specifik punkt i ADR-S är en nödvändighet för att genomföra kontrollerna.
Sammantaget blir dessa faktorer med en stressig miljö utomhus med
kommunikationssvårigheter, motvilliga chaufförer och ett komplext regelverk
framstår som en komplex helhet. Bilden av arbetsmiljön som målas upp under
intervjun är på det hela taget mycket komplex många saker att simultant hålla koll
på som alla kräver sin del av polisens uppmärksamhet.

5.1.3 Personalminskningar

Intervjun visade hur trafikpolisens situation har förändrats de senaste åren, totala
antalet trafikpoliser har gått ner drastiskt och tillsynsmännen på farligt gods har
halverats de senaste 5 åren vilket gör att arbetsbelastningen på den gruppen som
kvarstår gått upp eftersom arbetsbelastningen inte minskat på samma sätt som
arbetsstyrkan.

“...tar vi tillsynsmän på farligt gods, när vi gick in i den nya

organisationen 2015, då var vi 23 tillsynsmän på farligt gods i
Göteborg. Idag är vi 10.” - Informant 1.

Det framkom under intervjun att det är svårt att utbilda ny personal när kollegor
slutar. Det tar det ca 5 år att bli tillräckligt erfaren att vara självgående vid
kontroller av farligt gods, de menar samtidigt på att det är ett så pass komplext
ämne så ingen kan lära sig allt utan alla specialiserar sig på en bit även om de efter
5 år kan grunden.

“Pratar vi bara farligt gods så går vi en grundkurs och sedan har vi

fortbildningar en gång per år. Men det finns ju de som har jobbat med det
här i tio år och de har ingen koll, eller ingen bra koll. Du måste ha
intresse, det här är så pass avancerat och tungt ämne, så har du inte
intresset och inte viljan så blir du inte duktig. Teoretiskt sett så räcker det
med utbildningen och sedan fortbildningar i ett par år.” - Informant 2.

22
5.1.4 Kontroll av farligt gods

Generellt visar det sig under intervjun att poliserna utför kontrollen på likartade
sätt, med mindre individuella och situationsanpassade förfarande kan förekomma.
Normalt går det till så att när ett fordon stoppas börjar polisen med att kontrollera
behörighet, körkort och nykterhet, för att sedan gå vidare och kolla godset som
transporteras. Om godset som transporteras visar sig vara farligt gods påbörjas
arbetet med att kontrollera så att transporten utförs på ett sätt som följer de
föreskrifter som gäller.

När kontrollen av farligt utförs utgår polisen från en kontrollista (bilaga) där
uppgifter om förare, transportör, fordon och släp fylls i. En del av blanketten består
utav en checklista för att hålla koll på att möjliga brister har kontrollerats. Visar
kontrollen att ingen brist framkommit fyller polisen bara i första sidan på
blanketten och föraren kan lämna platsen. Upptäcker polisen däremot att det
förekommer brister fylls andra sidan av kontrollistan i, den innehåller uppgifter om
godset som transporteras, de brister som förekommer samt vilka påföljder som
åläggs föraren.

Modell 3 - Informationsflöde utan app.

5.1.4.1 Kunskapsinsamling

Komplexiteten regelverket som omfattar transporter av farligt gods innebär att

polisen behöver inhämta kunskap från olika källor vid en kontroll. Under intervjun
identifierades tre primära källor som används i olika syfte. Dessa källor är
illustrerade i modell 3. Den första är ADR-S, det officiella regelverket som ska
följas. ADR-S-boken används som ett uppslagsverk och beskrivs av polisen som
något som de

“... inte kan utantill men har koll på den i stora drag och vet var
saker i boken finns.” - Informant 2.

Det andra dokumentet trafikpolisen använder sig av är en åtgärdskatalog. En

dokumentsamling framtagen av poliser som ansvarar för utbildning av poliser

23
gällande transporter av farligt gods. Åtgärdskatalogen beskriver de åtgärder som är
tillämpliga för den brist som framkommit.

“Då kan man titta i “godsdeklaration saknas eller inte medförd”. Då

hittar man dels laggrundshänvisningen i ADR-boken som står här
ute, och sedan står det vilka riskkategorier det är på. Det är ju 1 då,
om man inte har med sig den. Så om man ska förelägga honom eller
om man ska ge förbud på transporten då står det kryss på förbudet
där då...” - Informant 2.

Utöver detta framkom det att trafikpolisen använder sig av en webbsida som
tillhandahålls av DGM Sverige för att på ett enkelt kunna söka information om
farliga ämnen. Då DGM:s webbsida inte är en officiell källa kan inte informationen
som inhämtas där användas som underlag när en brist ska rapporteras. DGM:s
webbsida används för att snabbt kunna hämta information om ett ämne för att
slippa slå i ADR-S. När väl en brist är uppdagad måste underlaget för rapporten
kontrolleras i ADR-S.

“Här har jag slagit in ett UN nummer, 1203 bensin, och sen kan man
gå ner där och då finns det säkerhetsbestämmelser, där kan du läsa
överskrifterna, begränsade reducerade mängder, värdeberäknad
mängd, bulktransport, tanktransport, transportbestämmelser,
utrustning, transporthandlingar, så kan man gå in lite närmare.” -
Informant 2.

Under intervjun framkom även att MSB har en tjänst som heter RIB, det är en
digital tjänst som liknar DGM:s. Dock är RIB främst avsett att nyttjas av
räddningstjänsten vid olyckor som involverar farligt gods. Poliserna som
intervjuade sade sig inte använda RIB då de ansåg DGM:s söktjänst vara mer
lättillgänglig. Till skillnad från DGM:s söktjänst tillhandahålls RIB av en
myndighet vilket gör att det kan vara möjligt för poliserna att förlita sig helt på
informationen från denna tjänsten utan att behöva dubbelkolla med ADR-S.
Det visar sig även att polisen ute i fält har ingen möjlighet att komma åt tidigare
gjorda kontroller, detta då de ligger lagrade i ett föråldrat system. Polisen kan
därför inte veta om de har kontrollerat ekipaget tidigare och om det tidigare ålagts
ett förbud eller föreläggande. Detta leder till att polisen måste förlita sig på att
chauffören har kvar kontrollistan från tidigare kontroller. Det framkom att
chaufförer med som tidigare ålagts med föreläggande eller förbud inte är benägna
att visa upp tidigare kontroller chauffören genomgått.

“om inte chauffören, vilket händer visar upp att jag blev stoppad för
två månader sen, ja hur gick det då, har du dom papperna med dig ja
dom har jag här och så visar dom dom för oss så. och då kan man ju
se, men är det så attr den har haft mycket fel och brister och kanske
till och med blivit rapporterad så visar dem ju inte gärna det” -
Informant 2.

24
När polisen genomför en kontroll fyller de i en kontrollista. Kontrollistan fylls i
antingen som en PDF på dator eller som en pappersblankett. (bilaga). När
kontrollistan är ifylld överlämnas en kopia till chauffören och en kopia skickas till
polisens kontor för att arkiveras. När kontrollistan kommer till kontoret för att
arkiveras behöver först all information från blanketten matas in i ett datorsystem
som heter Start 2. Enligt polisen är detta ett gammalt, mycket ouppskattat, system
som de försöker göra sig av med då det är mycket svårt att arbeta med. Innehållet
från Kontrollistan läggs in i Start 2 för att ha möjligheten att dela statistik och för
att kunna skicka information om kontrollen till exempelvis MSB.

5.1.4.2 Påföljder

Framkommer det under en kontroll att en transport bryter mot de föreskrifter som
anges i ADR-S delges föraren ett föreläggande i form av en ordningsbot. Polisen
använder antingen en applikation eller traditionell böteslapp för att skriva ut boten.
Information om vilken ordningsbot som gäller för specifika brister beskrivs i
Åtgärdskatalogen. Alla olika typer av ordningsböter organiseras efter
ordningsbotskoder. Varje ordningsbot har sin unika ordningsbotskod. Denna
ordningsbotskoden noteras på kontrollistan och när polisen sen ska skriva ut boten
måste information om regelbrottet även påföras på ordningsboten.

5.2 Design och prioriteringar

Den största affordance som observerades i kontexten var polisens möjlighet att
generera ett informationsövertag. Utifrån analysen av trafikpolisens kontext gjordes
en prioritering av vilka funktioner som skulle utvärderas i en första iteration.
Prioriteringen gjordes baserat på vilka affordances som passade kontexten bäst.
Den funktion som ansågs viktigast var att möjliggöra för polisen att söka och se
tidigare kontrollerade fordon. För att möjliggöra detta behöver tidigare kontroller
vara tillgängliga i digital form. Detta leder till att den andra funktion som
prioriterades högt, nämligen att kontrollen fylls i direkt i appen. Genom att
möjliggöra att kontrollen sker direkt i digital form undviks både det dubbelarbete
som diskuterades i ett tidigare avsnitt. Utöver denna grundfunktionalitet ansågs det
viktigt att förbättra polisens möjlighet att inhämta nödvändig kunskap kring
regelverket på ett enkelt sätt. Dessa tre funktioner sågs som kritiska för att ge
trafikpolisen de informationsövertag som de behöver.

5.2.1 Tidigare kontroller

Eftersom polisen saknar möjlighet att kolla upp tidigare kontroller ansågs detta
vara en nyckelfunktion för att skapa ett informationsövertag. Funktionen
placerades därför på förstasidan så att den är tillgänglig direkt när användaren
öppnar appen. Varje transport inom ADR anses vara en unik transport då olika
komponenter i transporten kan skifta. Exempelvis kan en förare köra olika bilar
eller en bil kan dra olika släp. För att göra det enkelt för polisen att kolla upp
individuella entiteter av en transport valdes att implementera funktionalitet för att

25
kunna söka på antingen förare, bil, släp eller transportföretag. På så vis kan polisen
hitta återkommande brister även om vissa delar av ekipaget inte är detsamma.
Då polisen arbetar i en stressig miljö ute i fält ansågs det viktigt att på ett snabbt
och enkelt sätt kunna få en överblick över tidigare kontroller utan onödiga klick.
Därför valdes det att visa den mest grundläggande informationen om tidigare
kontroller i en lista under sökfältet i kronologisk ordning med den senaste först. I
listan visas vilken förare, transportföretag, bil och släp samt information om
huruvida det fanns brister eller inte. Med den mest relevanta informationen
tillgänglig ansågs detta göra det möjligt för polisen att snabbt få ett
informationsövertag utan att avbryta flödet i kontrollen.

5.2.2 Ditigaliserat arbetsflöde

Kontrollistan innehåller många fält med olika typer av information som ska fyllas i.
En mobiltelefons informationsutrymme begränsas av dess skärmstorlek vilket leder
till att designen måste anpassas. Då det framkom att polisen i regel arbetar enligt
samma flöde men anpassar sig efter situationen ansågs det vara viktigt att ha en
viss styrning av flödet för att underlätta för användaren. Dock med fortsatt
möjlighet att frångå flödet för att inte låsa användaren. För att lösa detta valdes att
designa en lösning där kontrollistan är uppdelad i en uppsättning tabbar som
användaren kan klicka sig igenom horisontellt eller med hjälp av en swipe rörelse.
Varje tabb innehåller information inom samma tema. Tillexempel kan en tabb
innehålla information om transportör, förare och annan besättningsmedlem. I syfte
att bibehålla det nuvarande arbetsflödet organiseras tabbarna och dess information
utifrån hur kontrollistan fyllts i tidigare. Den börjar med grundläggande
information om transporten, går igenom alla kontrollfält och om det finns brister
fylls dessa på i slutet av kontrollen.

En risk med att dela upp kontrollistan i tabbar och möjliggöra för polisen att gå
ifrån det tänka flödet ansågs vara att det blir lätt att missa fylla i fält. Detta problem
adresseras genom att implementera en översiktsvy där polisen kan se alla fält
sammanfattat i en modulariserad scroll lista och godkänna kontrollen efter att den
är ifylld.

Ett annat behov som framkom av analysen var att möjliggöra för dokumentering av
information i form av bilder. För att facilitera detta behovet implementerades
funktionalitet att genom telefonens inbyggda kamera fotografera direkt från appen
och spara dessa bilder tillsammans med kontrollen.

26
 Modell 4, Informationsflöde med applikation

Då alla kontroller skapas direkt i appen finns inte längre ett behov av att mata in
kontrollistan manuellt i ett datasystem i efterhand. Då applikationslösningen
behöver ha en central instans som hanterar data till appen och kringliggande system
implementeras detta i form av ett API. (modell 4) Detta gör att polisens föråldrade
system Start 2 inte längre behöver användas som en koppling till kringliggande
system, vilket under intervjun framstod som eftersträvansvärt. Att skapa
kontrollerna direkt i appen möjliggör för nya kontroller att bli tillgängliga för
användarna i appen. För att få in en komplett historik av tidigare kontroller behöver
även de kontroller som lagras sedan tidigare i Start 2 importeras till den nya
databasen.

5.2.3 Tillgängligheten av information och data

Förutom avsaknaden av IT-stöd bedöms komplexiteten i arbetet som framkom

under intervjun och polisens egna internrevision (Polismyndigheten 2018) vara den
mest synliga orsaken till användningen av en tjänst som DGM. Myndighetens
begränsning att utveckling behöver ske under dess tak sågs ha potentialen göra
arbetet med att samla all data om klassificeringar och hanteringen av farliga ämnen
extensivt. Eftersom MSB är en del av sveriges myndighetsstruktur sågs en större
möjlighet till samarbete med MSB än en privat aktör som DGM.

MSB:s tjänst RIB-sök tillgängliggör bestämmelser och sammanfattningar av ADR-

S bestämmelser som gäller för 5000 farliga ämnen. Studien undersökte DGM och
RIB-söks användbarhet och relatera dem till polisernas stundtals intensiva
situationer och behovet av att vara vaksamma inför dessa. Det konstaterades att
DGM är betydligt mer tillgänglig än RIB-sök. Även om man kommer förbi
svårigheterna att navigera sökningen i en mobil-webbläsare kräver RIB-sök en
detaljnavigering för att bläddra mellan ämnets olika kunskapsområden.

Eftersom användning av DGM uteslöts behövde RIB-sök byggas in applikationen

ett sätt som förenklar användningen. Först då kunde användarna tillfrågas om de
upplever att RIB-sök tillför samma möjligheter och funktionalitet som DGM.
Presentationen av RIB-sök hoppades värdera legitimiteten i att använda MSB:s
data samt på vilket sätt dess presentation behöver förändras.

27
 Bild 1 - RIB-sök nuvarande form.

Efter en navigering till RIB-sök i en webbläsare (bild 1) behöver användaren

markera sökrutan och sedan skriva ämnets namn eller UN-nr och trycka på sök. I
andra bilden listas sökresultaten med sammanfattade beteckningar. Varken resultat
eller beteckningar är framträdande och en del visuellt sökande behöver göras. Till
sist inne på ämnessidan är dess sammanställda identitet presenterad direkt. En
sammanfattning av ämnet bedöms inte vara kritisk för en trafikpolis under en
kontroll. Utan polisen behöver gå in på transport för komma åt ADR-s relaterad
information. Samtidigt försvinner den nuvarande informationen när användaren
byter sektion. Det går alltså inte överväga information om exempelvis. miljö och
transport som ett dokument. Generellt är tjänsten karaktäriserad av
störningsmoment och även om RIB-sök är bättre än många andra sågs möjligheten
att ytterligare prioritera relevant information.

För att göra relevant information tillgänglig för polisen i rätt kontext utan
störningsmoment valdes det att implementera RIB-sök funktionaliteten direkt i
appen. Detta medför att vilken data som visas kan kontrolleras och anpassas efter
polisens specifika behov. Detta utnyttjades genom att resultaten har gjorts tydligare
genom att separera klassificeringar och ämnesnamn.

5.3 Prototypen
Förklarar sakligt hur prototypen fungerar ur användarens perspektiv
Appens design implementerades i form av en android applikation som här
presenteras i en användarorienterad beskrivning där funktionaliteten illustreras med
hjälp av skärmdumpar.

28
 Modell 5 - Ingångar till appen.

De funktioner som implementerades resulterade i en app med tre olika ingångar

(modell 5). Den första ingången är när polisen enbart vill kolla upp tidigare
kontroller. Det andra är en situation där polisen har stoppat en transport för att
genomföra en kontroll använder appen för att ska skapa en ny kontroll. Den tredje
ingången är ifall det uppkommer en situation där polisen insamlar information
kring regelverket. Dessa olika flöden presenteras i detalj nedan.

29
5.3.1 Söka tidigare kontroller

Bild 2, Bild 3, Bild 4,

Sökfält tidigare kontroller Sökresultat tidigare kontroller Detaljer tidigare kontroll

När användaren stoppar ett fordon och ska kolla upp tidigare kontroller presenteras
med ett sökfält på förstasidan av appen (bild 2). Användaren kan då välja att skriva
i registreringsnummer på bilen eller släpet, chaufförens personnummer eller
transportörens namn. Om det finns tidigare kontroller lagrade i systemet
presenteras dessa i en lista under sökfältet (bild 3). I listan visas den mest relevanta
informationen om den tidigare kontrollen. Om användaren önskar att se alla
detaljer kring kontrollen kan den öppnas. När en tidigare kontroll öppnas finns all
information som finns lagrad indelad i sektioner med rubriker för varje sektion
(bild 4).

30
5.3.2 Skapa kontroll

Bild 5, Bild 3, Bild 4,

Skapa kontroll Fordon Sökresultat tidigare kontroller Detaljer tidigare kontroll

När en användare väljer att påbörja en ny kontroll görs detta genom att klicka på
skapa kontroll på förstasidan (bild 2). Detta öppnar upp en ny vy där information
om transporten fylls i (bild 5,). Vyn är indelad i tabbar som användaren fritt kan
navigera mellan och fylla i valfri ordning. De första tabbarna innehåller
information om fordon (bild 5), transportören (bild 6) och godset (bild 7). Vissa fält
som inte alltid behöver fyllas i är minimerade som fallet med Avsändare (bild 6).
Dessa fält kan expanderas om det behöver fyllas i likt fältet annan
besättningsmedlem.

31
Bild 8, Bild 9, Bild 10,
Skapa kontroll Transport Skapa kontroll Märkning Skapa kontroll Utrustning

De nästkommande tabbarna är där kontrollen av brister bedrivs. Dessa tabbar (bild

8, 9 & 10) har checklistor för varje brist som ska kontrolleras. I checklistan kan
användaren klicka i något av alternativen “Kontrollerat”, “Ej enligt regler” eller “Ej
tillämpligt”. Om alternativet “Ej enligt regler” klickas i betyder det att föraren
kommer få antingen ett förbud eller ett föreläggande. Då presenterar nya fält under
den raden som visas med fältet storetiketter (bild 9). Användaren kan då klicka i
om regelbrottet ska resultera i ett förbud eller ett föreläggande och även fylla i
anteckningar och riskkategori om regelbrottet.

32
Bild 11, Bild 12, Bild 13,
Skapa kontroll Fordon Skapa kontroll Förare Skapa kontroll Gods

I detta fallet då kontrollen bryter mot regelverket presenteras även en ny tabb som
heter rapport. (bild 11 & 12) Denna tabben motsvarar andra sidan på kontrollistan
där information kring brister, transporterat gods och vilka åtgärder som åläggs fylls
i. När alla tabbar och fält är ifyllda klickar användaren på spara-knappen uppe till
höger (bild 12). En ny vy öppnas för att granska kontrollen och användaren får då
skrolla igenom en översiktsvy av kontrollen för att se att alla fält är korrekt ifyllda
innan kontrollen godkänns (bild 13).

33
5.3.3 Dela kontrollen

Bild 14, Bild 15,

Dela kontroll val Dela kontroll mail

När en kontroll sparats presenteras användaren med möjligheten att dela kontrollen
via e-post (bild 14). Klickar användaren ja öppnas ett e-postprogram (bild 15) där
kontrollen bifogas som PDF. Användaren behöver då enbart fylla i e-postadress till
mottagaren av den genomförda kontrollen.

34
5.3.4 Bilder

Bild 16, Bild 17, Bild 18,

Fotografera Godkänn bild Bildtabben

Vid skapandet av kontroll ges möjlighet att fotografera bilder. Denna funktionen
nås via kameraknappen högst upp på skärmen (bild 11). Mobilens inbyggda
kamera används då för att fotografera de brister som önskas dokumenteras (bild 16
& 17). Dessa bilder lagras då tillsammans med kontrollen. När en bild läggs till i
kontrollen dyker även tabben “bilder” upp (bild 18). I denna tabben kan
kommentarer på bilderna läggs till och bilder som inte behövs kan tas bort.

35
5.3.5 RIB-sök i applikationen

Bild 19, Bild 20,

Sök RIB RIB Sökresultat

När användaren nyttjar applikationen för att samla information om regelverket

används RIB-sökfunktionen (bild 19). Denna funktionen nås antingen via “RIB
Sök” knappen på förstasidan (bild 2) eller via sökmenyn som presenteras nedan
(bild 23). Inne i funktionen presenteras användaren med ett sökfält (bild 19) så fort
användaren börjar skriva i sökfältet fylls resultatlistan under på med sökresultat.
Användaren kan välja att söka via UN-nr eller utifrån ämnets namn. I listan
presenteras ämnets namn och den mest relevanta informationen. När användaren
hittat ämnet som ska undersökas klickas det på och en ny vy presenteras (bild 20). I
denna vyn presenteras relevant information om ämnet i en scroll lista uppdelad
efter sektioner som Översikt, ADR-bestämmelser och Märkning.

36
5.3.6 Alternativ navigering

Bild 21, Bild 22, Bild 23,

Sök transport från skapa Förifyllt sökresultat Sökmeny

Under processen att skapa en kontroll finns möjligheten att insamla mer
information utan att avbryta skapandet av kontrollen. Användaren kan till exempel
välja att söka på fordon som är tillagda i kontrollen (bild 21). Det som är ifyllt i
kontrollen skickas då med i en sökning så användaren inte behöver skriva in detta
manuellt mer än en gång. På (bild 21) ovan visas även 3 prickar, dessa öppnar upp
en meny (bild 23) där användaren kan inhämta information från RIB eller tidigare
kontroller för att sedan gå tillbaka och fortsätta fylla i kontrollen.

5.4 Utvärdering Workshop

Vid videokonferens utvärdering av appen presenterades feedback från polisen,
dessa presenteras här uppdelat efter kategorier och kan ligga till grund för en senare
diskussion kring lärdomar inför nästkommande iteration.

Det framkom under utvärderingen att en av poliserna initialt var kritisk till att det
skulle gå att använda sig av en app av den typen som presenterades. Det ansågs
vara en för komplex process för att kunna hanteras i en app. Efter att ha sett denna
första prototyp var dock åsikten mer positiv.

“Från första tanken när det väcktes att vi skulle ha detta i en app så
var jag lite skeptisk, men nu när man har fått sett lite grann hur det

37
 skulle kunna se ut så är jag lite mer optimistisk i alla fall.” -
Informant 4.

En åsikt som yttrades var att framtagandet av en app borde ske i nära samarbete
med trafikpolisen för att det ska bli användarvänligt i den komplexa situationen
som de arbetar i. Och för att deras värderingar ska kunna fångas upp på ett bra sätt.
Detta arbetssätt ligger i linje med det arbetssätt som polisens IT-organisation
numera arbetar som framkom tidigare i studien.

Ett område som behöver arbetas mer med i appen för att öka användarvänligheten
är att minska komplexiteten vid rapportering i de fall där det uppstår brister. Att
fylla i en kontroll där det inte finns brister ansågs fungera bra men komplexiteten
det visar sig att komplexiteten växer när brister påträffas.

“Mycket av det vi har sett är när allt är okej liksom. Det stora
problemet är ju faktiskt med appen när det är någonting vi ska
rapportera. Det är där komplexiteten kommer in och det blir jobbigt.
Och det är där man behöver mest hjälp för att det ska gå snabbare
och enklare att rapportera…” - Informant 2

Det påpekades även att kontrollistan som används för att genomföra kontroller
skulle behöva en översyn, de hävdar att en del av fälten som finns där inte längre
fyller någon funktion och behöver således inte implementeras i en app och göra
formuläret mer komplext än det måste vara. Det påpekades även att formuläret till
viss del styrs av EU regler och att det därför inte går att styrka fält utan att förankra
att dessa inte är obligatoriska enligt EU’s regler.

En risk som framkom vid framtagandet av ännu en app för polisens verksamhet är
att polisen har en växande mängd med appar på sina telefoner. Vilket kan leda till
att situationen blir lik den med datorprogram, där fragmentering av olika program
leder till frustration.

“Ett problem vi har haft är att vi har haft 1000 olika system på våra
datorer, att man har behövt avrapportera på jättemånga olika ställen.
Och nu är vi på väg lite åt samma håll, bara det att nu har vi 1000
appar i telefonen istället. Vi måste bli mycket bättre på att bygga ihop
saker och bygga in så att saker och ting pratar med varandra …
hittills har vi 17-18 appar som polismyndigheten har byggt själv.” -
Informant 3

Polisen strävar efter att bygga samman appar inom liknande områden så att
poliserna i fält inte behöver hoppa mellan en uppsjö av olika appar utan kan hålla
sig till en begränsad mängd. Att antingen bygga in funktionaliteten appen medför i
en annan app eller att öka informationsutbytet mellan appen och övriga appar
ansågs vara viktiga punkter att att ha i åtanke före framtagandet av en färdig
lösning.

38
Det påpekades även att de inte ser att en app med så komplex funktionalitet inte
kommer gå att göra helt användarvänligt, informanterna menar att det är mycket
jobb att fylla i pappersversionen också. Det viktiga med denna appen är inte att den
ska göra det lättare att genomföra en kontroll utan vinsterna kommer från det
informationsövertag det går att få genom uppföljning från tidigare kontroller och
den snabbare kunskapsinhämtningen.

“Vi har landat i precis det vi ser här att det blir mycket, det blir många
liksom, det blir mycket klickande det blir det kommer bli en jätteutmaning
att få det användarvänligt.” - Informant 3

5.4.1 Designaspekter

Även om fokus i studien inte legat på att komma fram till den designmässigt mest
funktionella lösningen så presenterades en del synpunkter på designaspekter av
appen. Ett mycket uppskattat inslag var modularisering vid ifyllning av formuläret,
att fält var ihop grupperade i kluster så att användaren kan hylla i en sektion i taget
ansågs vara ett bra sätt att hålla fokus på vad som fylls i. Det ansågs skapa en bra
överblick för användaren. Det framkom även att det är så polisens andra
applikationer i många fall är uppbyggda, vilket är ett sätt som fungerar i den
specifika arbetsmiljön.

En synpunkt som framkom var att det vore bra om en del fält var obligatoriska att
fylla i. Om de obligatoriska fälten inte var ifyllda skulle de kunna markeras med
rött eller gult. Även detta är en funktionalitet som används i polisens övriga appar
för att förtydliga att något saknas eller är felaktigt ifyllt. I andra appar polisen
använder används även färgkoden grönt för att markera att något är korrekt ifyllt.

Lösningen med att visa en översiktsvy vid sparandet av en kontroll fick positiv
respons och benämndes även som en”nödvändighet” för att appen skulle fungera i
sitt sammanhang. De menar på att i den kontexten en kontroll utförs resulterar i att
det är lätt att missa något fält. Att då innan avslut se en enkel sammanfattning ger
en trygghet att arbetet är korrekt genomfört och minskar risken för fel.

Att använda sig av swipe för att horisontellt dra sig genom tabbarna vid skapandet
av en kontroll var något som inte mottogs väl. Användarna menade på att det inte
fungerar hos polisen som användargrupp.

“Swipa är inget vi gillar. Scrolla upp och ner gillar de men inte i
sidled. Big Nono Scrolla upp och ner ja det kan funka men att hålla
på och hoppa i sidled för att hitta olika grejer, det går bort. Det har
vi sett på flera ställen … poliser är inte en standardiserad
användargrupp som följer gängse mönster utan här våra UX-
designers de sliter sitt hår ibland att det här visar ju forskning att det
här vill användarna ha.” - Informant 3

39
En uppskattad funktion var att när tidigare kontroller visas i en lista så presenteras
dessa i kronologisk ordning med den senaste först. Polisen påpekade att den senast
genomförda kontrollen är av mer intresse än de som genomförts tidigare när en
bedömning ska göras av vilka eventuella åtgärder som ska utföras.

“Jättebra börja, framför allt den här sökfunktionen i början när man
kan söka upp gamla protokoll... ” - Informant 3

Frihet i arbetsflödet var något som var uppskattat, att användaren kan söka på olika
entiteter både vid kunskapsinsamling via RIB och vid sökande på tidigare
kontroller mottogs väl. Att på så vis kunna frångå skapandet av kontrollen och
använda sökfunktionerna utan att börja om från början påpekades skulle gjort det
svårt att använda sig av appen om de inte implementerats.

Ett arbetssätt som ofta används inom polisen för att slippa mata in text på telefonen
är att använda sig av dropdowns där det finns vanligt förekommande ord att fylla i.
I miljön som polisen arbetar är det svårt att skriva text och de försöker att i så stor
mån som möjligt minimera detta, även om dropdowns ibland medför extra klick är
det något som uppskattas av polisen i andra appar då de inte behöver skriva lika
mycket fritext. Det argumenterades även för att detta skulle kunna minska risken
för att något blir felaktigt ifyllt.

5.4.2 Automatisering

Ett område som visade sig vara i stort behov av stöd var när det uppkommer brister
på ett fordon och polisen behöver använda sig av åtgärdskatalogen och ADR för att
fylla i dessa. De menar på att det är då som mest komplexitet uppstår.

“Bristerna är där måste vi ha ett bra inbyggt metodstöd så att det blir
rätt på ett enkelt sätt.” - Informant 3

Det påpekades att det skulle vara möjligt att automatisera flera av de stegen som
trafikpolisen idag gör manuellt. Exempelvis om det finns en brist kring
godsdeklarationen och detta enligt åtgärdskatalogen är en riskkategori 2 som
medför ett föreläggande så vore det önskvärt att denna informationen blev förifylld
i appen. De påpekade att informationen från åtgärdskatalogen inte är absolut utan
kan under speciella omständigheter behöva modifieras manuellt, men det vore en
stor hjälp om informationen kunde vara förifylld i formuläret. Dessutom påpekades
att listan med brister i rapporten skulle kunna fyllas i automatiskt med alla fält som
markerats som ej enligt regler i checklistan. Dock måste det tas i beaktande att en
typ av brist kan ha flera anmärkningar. Exempelvis kan det finnas flera brister från
från fältet godsdeklaration.

En annan automatisering av detta slag som föreslogs var att hämta

ordningsbotskoderna direkt från ordningsbotskatalogen och även skicka vidare
denna informationen till ordningsbotsappen. Exempelvis om en brist som ger en
bot med koden OB-234 skulle denna automatiskt kunna läggas till i appen och vid
slutförandet av kontrollen kan den informationen skickas till ordningsbots appen

40
och på så vis slippa att hålla koll på dessa nummer mellan apparna och inte behöva
först hitta och sedan skriva in de två gånger vilket är fallet i nuvarande lösning.

Det påpekades att denna typ av automatisering är något polisen strävar mycket
efter i alla sina applikationer dels för att det effektiviserar arbetet men även för att
det minskar riskerna för att något råkar slås in fel. Inom polismyndigheten är det
mycket svårt att ändra information som blivit felaktigt inslagen då det är många
lagar, regler och hierarkier som styr över detta.

5.4.3 Kunskap

Att med hjälp av RIB tillhandahålla information om regelverket för transporter av

farligt gods fick positiv respons och visade sig vara en uppskattad funktionalitet.

“...de är ju jättesmutt och även länkningen till RIB’en där.” -

Informant 3

“Det är bra att ha en knapp till RIB’en (Tummen upp)” - Informant 2

Utvärderingen lyckades inte med att få svar på om rätt information prioriterats och
visas för användaren men enkelheten i sökandet togs emot väl. Dessutom tryckte de
på vikten av att ha tillgång till tjänster som RIB när det kommer till situationer där
polisen behöver kolla upp saker utanför sitt expertisområde.

“Jag är inte så duktigt på ämnen som körs men då gick jag in i

RIB’en och läste på lite om den och det var argon och det var inte så
farligt...” - Informant 2

Utvärderingsmetoden som valdes möjliggjorde inte en djupare analys av de

designförändringar som gjorts för att göra RIB’en mer användarvänlig på en mobil
enhet. En generellt positiv respons för funktionaliteten framkom och visade på att
funktionen har en plats.

5.4.4 Sammanställning

41
 Modell 6 - Tänkt informationsflöde från utvärdering.

Modell 6 är en tolkning av hur användarna tänker sig att appens informationsflöde

kan fungera om de innovationer som framkommit under utvärderingen införlivas.
Skillnaden från på det här flödet mot den redan utvecklade prototypen är dels att
åtgärdskatalogen är integrerad i appen och styr automatiserar de mest komplexa
delarna av ifyllandet av kontrollistan. Denna tolkningen innefattar även en
koppling till en Obot’s appen. Obotskoderna kan med denna lösning fyllas i
automatiskt från åtgärdskatalogen och när en kontroll är färdig kan dessa koder
med annan nödvändig information skickas direkt till Obot’s appen och på så vis
kan användaren slippa att fylla i den informationen två gånger vilket minskar
risken för fel och ökar polisens effektivitet.

42
6 Diskussion

Den ingående studien av polisen som organisation hjälpte oss förstå kontexten till
appen, dess specifika behov och hur polisen som organisation arbetar för att ta fram
denna typen av lösningar. Många av dessa bitar har haft direkta effekter på hur
studien har utformats som t. ex valet att ha en översiktsvy att bekräfta innan
sparandet av en kontroll, andra delar haft mer indirekta effekter och fungerat mer
som en ram kring vad som kan och inte kan göras. Studiens resultat visar att med
hjälp av en digital artefakt kan polisen få ett ökat informationsövertag vid
kontroller av farligt gods. Studien indikerar på att artefakten kan formas utifrån
kontexten och ge stöd till användaren genom att ge tillgång till tidigare kontroller
och på ett enkelt sätt tillhandahålla information om regelverket som ska efterföljas.
Svedberg (2019) visade på polisens sätt att arbeta med medarbetardriven
utveckling och vikten av att involvera användarna i utvecklingsprocessen. Detta var
något som gick också reflekteras i utvärderingen trafikpoliserna tryckte på vikten
av att vara involverade i framtagandet av en ny app för att vara säkra på att rätt
funktionalitet formas.

6.1 Mobilt IT-stöds möjligheter i praktiken

Adolfsson (2018) visade på vikten av informationsövertag för att förbättra polisens
situation i arbetet. Studien visar ett område där polisen inte har ett
informationsövertag och snarare arbetar utifrån andra premisser. Den utvecklade
prototypen visar på ett sätt som kan ge polisen det informationsövertag som är så
viktigt för dem i den pressade situationen de bedriver sin verksamhet i. Appen ger
informationsövertag från två olika vinklar. Dels ger den polisen möjlighet att kolla
upp tidigare kontroller och kan på så vis veta om det är en återkommande
förbrytare de har att handskas med eller om det är någon som normalt sett följer
regelverket. Den andra delen är att appen ger polisen tillgång till regelverket som
ska följas på ett enkelt sätt vilket gör att de lättare får ett övertag i fråga om vilka
regler som gäller för den aktuella transporten.

Att utifrån en app med grundläggande funktionalitet diskutera med användarna

gjorde det lättare att konkretisera var komplexiteten ligger. Vilket ledde till att
värderingar som vikten av att förenkla ifyllandet av appen genom att automatisera
in beteendenfrån åtgärdskatalogen. Detta kan leda till att det blir enklare att fylla i
formuläret och minska de potentiella felkällorna som den mänskliga faktorn har.
Hanteringen av formulär och regelverk hinder för trafikpolisens värderingar att
effektivt och direkt förbättra trafiksäkerheten. Förlagen till automatisering är
egentligen inte komplexa att genomföra skulle vara långtgående i att förhindra att
applikationen blir ett nytt hinder. Detta var en lärdom som enkom framkom tack
vare att användarna fick testa en tidig version och på så vis inse vad som kan göras
bättre. Att åtgärdskatalogen var så nära kopplad till kontrollistan var inte något som
framkom utan att först utgå från en prototyp som grund att diskutera ifrån.

43
6.2 Implikationer på organisationen
Parviainen (2017) påtalar att en digitalisering av en myndighet kan ge snabbare
informationsflöde och lägre kostnader. Resultatet stödjer denna teori då t. ex vissa
manuella steg i informationsflödet var möjliga att eliminera med ett digitaliserat
informationsflöde. Detta förstärks även av det faktum att i utvärderingen ansågs det
vara värdefullt att ha tillgång till tidigare kontroller direkt ute i fält istället för att
behöva söka upp dessa i arkivet. I denna situationen blir processen så långsam att
den inte används alls. En digital process snabbar på informationsflödet så mycket
att processen blir användbar. Detta leder till att polisen får ett informationsövertag
som tidigare saknades. Dessutom påpekar Parviainen (2017) att digitalisering ofta
leder till ökad effektivitet vilket även det finner stöd i resultatet. Då resultatet dels
pekar på att polisen kan göra ett mer effektivt arbete då de har närmare till att
inhämta information om gällande regelverk. Det kan även diskuteras att när polisen
har tillgång till tidigare kontroller när de stoppar fordon kan de använda denna
informationen till att bättre rikta sina kontroller där de på bäst sätt når upp till
polisens organisatoriska mål om säkrare transporter.

Då Holgersson (2014) kritiserat de kvantitativa målen som driver trafikpolisens

kontroller och menar på att detta innebär att de missar de mer övergripande
kvalitativa målen finns det en risk med att en digitaliserad process kan leda till mer
kvantitativa mål och på så vis öka på den problematiken. En annan sida av det är
dock att den digitaliserade processen gör så att arbetet effektiviseras och kan
bedrivas med större precision gör så att det blir lättare att nå de kvantitativa målen
men samtidigt uppnå de kvalitativa målen.

Studien bekräftar även det Wirtz (2017) tidigare visat med de problem många
myndigheter ställs inför vid digitalisering av arbetsprocesser. Att de har föråldrade
IT-system som är svåra modifiera eller arbeta sig bort från. I studien visar sig detta
genom systemet Start 2 som ligger till grund för flera av de problemen
organisationen ställs inför. Prototypen visar på en lösning som kan komma ifrån
denna problematiken och på så vis komma ifrån ett föråldrat system som hindrar
polismyndigheten från att vara flexibla som organisation. En risk med att
digitalisera myndigheter som Wirtz (2017) påpekade är säkerheten. När en
myndighets information finns i digital form öppnas en helt ny låda med risker av
skadliga program som kan komma åt eller förstöra känsliga data. Detta är speciellt
viktigt inom polismyndigheten då de ställer hanterar känslig data och därför ställer
extra höga krav på just säkerheten.

6.3 Designaspekter
Vissa delar av resultatet inkluderar designaspekter även om detta inte varit det
primära fokuset av studien. Studien fokuserade på att designa funktioner snarare än
användarvänlighet. Det visar sig dock att designen i ett tidigt skede blir en viktig
aspekt för huruvida en funktionalitet tas emot av en användargrupp. Trots att
studiens fokus primärt inte legat på den grafiska designen har vissa lärdomar
framkommit på ämnet. Då handlar det främst om att det var uppskattat med

44
moduliserade fält, de fält som hör samman grupperas tillsammans och att dölja fält
som inte är nödvändiga för att minska komplexiteten gav god respons. Analysen av
utvärderingen visade att användarna gärna gått ännu längre i detta avseende och
dolt mer fält för att öka känslan av användarvänlighet.

En annan designaspekt som diskuterades var vikten av att ha en översiktsvy där det
är lätt att se hela kontrollen på en mottogs i det närmaste som en nödvändighet, det
påpekades dock vore det bra att använda mer färgkoder för att göra det ännu
tydligare vilka fält som saknas eller är delvis ifyllda. Något att bygga vidare på i
fortsatta iterationer med mer fokus på den grafiska designen. En funktion som inte
uppskattades var att “swipa” mellan olika fält horisontellt, det framkom att även
om detta är ett gångbart koncept i många situationer så är det inget som fungerar i
polisens specifika kontext.

Den designade lösningen efterliknar på många sätt pappersversionen och under

utvärderingen framkom flera aspekter om hur användarvänligheten skulle kunna
förbättras. Exempelvis kan fler fält döljas om de inte är nödvändiga och bristlistan
kan delvis fyllas i automatiskt utifrån checklistan. Under påpekades det att
användarvänligheten i en app av den typen som designats inte måste uppnå samma
användarvänlighet som pappersversionen. Utvärderingen visade på att värdet av en
app ligger i att få ett informationsövertag med tillgång till tidigare kontroller och
kunskap kring regelverk.

6.4 Reflektion över utförande

Studien hade som beskrivs inledningsvis en stark praktisk betoning på en specifik
verksamhet. I likhet med formuleringen av ADR upplevdes behovet att anknyta
studien till en akademisk disciplin och undvika långtgående antagningar om
användarnas roll en utmaning. Resonemangen att värderingar och sociala kontexter
är avgörande för rollen av IT är naturliga att uppskatta på en abstrakt nivå.
Användningen av dessa idéer för att nå fram till framgångsrika lösningar i
praktiken krävde mer konkretiserade definitioner. Teoristudien gav studien
verktygen att artikulera underliggande processer som studien arbetar med. Teorin
tillför också diskussionspunkter för observationer som gjordes i relation till
presentationen av specifika lösningar som diskuteras i efterkommande avsnitt.

Sammanfattat beskrevs en IT-artefakts iterativa förändring över tid som en

konsekvens av värderingar. Fenomenet placeras under begreppet Spirit som den
högre abstraktionen av en användargrupps värderingar och vision om Affordance.
De härstammar från den sociala kontexten och varje ny förståelse för funktionalitet
formges och bedöms som en Affordance utifrån den sociala kontexten. Den
teoretiska avgränsingen av kontexten till användargrupper gav stöd för studiens
metod att samverka med en begränsad grupp trafikpoliser för att hitta digitala
lösningar på problem inom deras yrke eller kontext. En konkret observation som
presenterades i resultatet indikerar befogenheten i Chiek-Ammars (2018)
kontextavgränsning till användargrupper. Att en trafikpolis uttrycker sig som

45
tidigare skeptisk, men efter att ha sett presentationen av dess funktionalitet och
utformningen sågs nya möjligheten att applicera den i sitt arbete.

När det kommer till diskussionen huruvida detta handlar om symbolisk

kommunikation av värderingar som ett resultat av intervjun så kan studien som
mest hänvisa till diskussionen i källmaterialet. Komplexiteten i förhållandet är inte
den enda anledningen, utan fenomenet angreps inte direkt eftersom utvärderingen
utfördes som presentation och utan direkt interaktion med applikationen. Med
direkt interaktion och utrymme för en fördjupad diskussion hade fler frågor om
prioritet av information, begränsningar och utformning kunnat ställas. Studien
observerade i vilket fall en förutfattad abstrakt Affordance i form av en bristande
tro på Affordance som IT skulle kunna tillföra hanteringen av kontextens
komplexitet. Förändringen till att vara mer positiv inför dess möjligheter skedde
också efter en interaktion.

Studien ser också värdet med ADR:s princip att presentera applikationen så tidigt
som möjligt. Dels för att för inte genomföra onödigt arbete men också på grund av
att applikationen var så synligt under utveckling kan ha bidragit till att så många
förslag på innovation framkom. Avtrycket av utvecklarnas egna perspektiv
begränsas samtidigt. På ett vis började de föreslå sina egna designprinciper. Baserat
på mängden återkoppling som gavs är uppfattningen att generaliserade modeller
inte behöver vara nödvändiga eller skulle kunna störa tidigt framförande av
återkoppling från användarna. Att studien principiellt placeras som en första
iteration inom ADR tillför studien möjligheten att notera att slutsatserna inte kan
beröra slutgiltiga eller generaliserbara designlösningar. För mer reella
konstateranden om lösningar behövs fler iterationer av presentation eller test i
verkligheten för att sedan omformulera applikationen och problemen till nya eller
förändrade lösningar.

Att studera hela kontexten tillförde utvecklingsprocessen en värdefull förståelse för

regelverk, pappersdokumentation, relevanta myndigheter och data som de besitter.
Förutom att kunskapen underlättade kommunikationen med trafikpoliserna utgör
de en stor del av den komplexitet som trafikpoliserna möter och är i den avsikten
del av att hitta en lösning. Under utvecklingsprocessen utgjorde de också en
kontextbaserad riktning för funktionaliteten baserad på de Affordances som
inspirerats förekomma som en konsekvens av trafikpolisernas värderingar. Efter
hand att som samförstånd om en passande lösning närmar sig och appliaktionenen
blir redo att testas i verkligheten förutses de bli mer relevanta om inte nödvändiga
att hantera.
Det kan vara relevant att beskriva kommunikationen med trafikpoliserna i mån av
att vara något som kan skilja sig mellan kontexter. Studien hade ett informationstätt
material att gå igenom eftersom deras intresse i att utforma ett IT-stöd genom
dialog och samarbete var stort. Intresset ses som grundstenen för att trovärdiga
lösningar kunde framställas som resultat. Spekulativt kan intresset dels komma
utifrån behovet av en digital lösning men också en insikt i att deras åsikter behövs
för att få till rätt utformning.

46
6.5 Förslag på fortsatt forskning
Det hade varit intressant om fortsatta studier bygger vidare på där denna studien
slutar och fortsätta efter samma modell med fler iterationer. Dessa iterationer skulle
kunna ha mer fokus på att öka användarvänligheten genom att implementera de
automatiseringsfunktioner som framkommit under denna studien. Det skulle även
vara intressant med fortsatta iterationer som med hjälp av polisen tar fram
designriktlinjer för att få till ett designspråk som fungerar i den specifika kontexten.
Båda dessa vägar skulle kunna leda resultatet närmare en app som implementeras i
polisens verksamhet. Om appen införlivas i polisens verksamhet vore det intressant
att studera om dess funktionalitet faktiskt ger upphov till ett informationsövertag
och på så vis förbättrar trafikpolisens arbetssituation

Det var intressant att notera hur reaktioner under utvärderingen direkt reflekterade
den teoretiska processen av värderinga, affordances och insikter i funktionalitet.
Även om inget anses bekräftas så är upplevelsen att studien överlag har varit på rätt
väg att nå fram till en lösning. På så sätt ses den fortsatta uppbyggnaden av
förklaringsteorier och metoder för aktionsforskning som en kraftfull sak.
Förslagsvis skulle forskning kunna riktas mot de olika stegen under en iteration för
att beskriva hur olika format kan påverkar en studie. Samt förtydliga hur
kontextberoende den här typen av studie verkligen är.

47
7 Slutsats

Studiens utgångspunkt grundar sig i de två forskningsfrågorna “Hur kan ett IT-stöd
utformas för att ge trafikpolisen ett informationsövertag vid kontroll av farligt
gods?” samt “Vilka reflektioner kan göras baserat på studiens inriktning på kontext
och användardialog?”. Genom att utgå från de två forskningsfrågor kan vi visa att
studien ger medhåll till polisens egna satsning på medarbetardriven utveckling.
Genom att involvera användarna i ett tidigt skede, och låta användarnas uppfattning
om kontexten forma applikationens funktionalitet, visar studien att ett IT-stöd kan
utformas så att det ger trafikpolisen ett informationsövertag. Genom att korta ner
informationsvägarna och låta trafikpolisen få tillgång till tidigare kontroller kan en
komplex arbetssituation förenklas. Vidare visar studien att om användarna tidigt
involveras och deras värderingar styr utformningen kan motståndet till förändring
minskas och möjligheterna för nya tillvägagångssätt utforskas. Studien bekräftar
även de utmaningar som myndigheter står inför vid digitalisering. Gamla it-system
kan stå i vägen för digitaliseringen och på så vis begränsa en myndighets
möjligheter att dra nytta av moderniserade IT-systems fördelar.

En utmaning med förverkligandet av informationsövertaget är att samla data från

de olika källor som behöver integreras i appen. Somliga finns redan i digital form,
medan andra behöver digitaliseras.

Genom studiens utformning blev det tydligt att design kommer bli viktigare längre
in i iterationerna. Däremot lyckades studien inte komma fram till några konkreta
designmönster att följa, det studien kom fram till visar snarare på att polisen inte
kan ses som en vanlig användare utan dess specifika kontext måste tas i beaktande
vid framtagandet av nya digitala lösningar.

Sammantaget visar detta på att ett IT-stöd för trafikpolisen är något som skulle
underlätta en komplex arbetssituation, där minskade resurser och ökade transporter
göra innovation nödvändig samt att det digitala stödets utformning bör uppstå i
samarbete med användaren.

48
Referenser

Adolfsson, F. (2018). Polisens viktigaste vapen

https://www.voister.se/artikel/2018/06/polisens-viktigaste-vapen [2020-
05-24]

Ahlfeldt, C. & Ernerstedt, K. (2015). Trafikpolisen är utrotningshotad. Norran, 18

september. https://norran.se/asikter/debatt/trafikpolisen-ar-utrotningshotad

Akhlaghpour, S., Wu, J., Lapointe, L., & Pinsonneault, A. (2013). The ongoing
quest for the IT artifact: Looking back, moving forward. Journal of
Information Technology, 28(2),ss 150–166
doi:https://doi.org/10.1057/jit.2013.10

Andréasson, E. (2015). Digitalisering i den offentliga förvaltningen: IT, värden och

legitimitet. Diss, Linköping: Linköpings universitet.

Bell, J. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5. uppl., Lund: Studentlitteratur

AB

Bergsten, A. (2017). Polisens nya app revolutionerar fältarbetet. SVT Nyheter, 25

april. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/polisens-nya-app-
revolutionerar-faltarbetet

Cheikh-Ammar, M., (2018). The IT artifact and its spirit: a nexus of human values,
affordances, symbolic expressions, and IT features. European Journal of
Information Systems: Special issue on Philosophy, 27(3), ss.278–294. doi:
10.1080/0960085X.2018.1436025

DeSanctis, G. & Poole, M., (1994). Capturing the Complexity in Advanced

Technology Use: Adaptive Structuration Theory. Organization Science,
5(2), ss.121–147.

Eckerskog, T. (2015). Få trafikpoliser i länet – poliskåren går på knäna. SVT

Nyheter, 27 augusti. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/fa-
trafikpoliser-i-lanet-poliskaren-gar-pa-knana

Eriksson, J. & Svennebäck, Å. (2018). Färre poliser efter vägarna – men lika
många åker fast för fylleri. SVT Nyheter, 14 mars.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/farre-poliser-efter-vagarna-men-
lika-manga-aker-fast-for-fylleri

49
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om-
transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenväga (OJ L 260,
30.9.2008, p. 13–59 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT,
HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Gibson, J. (1979) ”The theory of affordances” The ecological approach to visual

perception. Boston: Houghton Miffin.

Hayes, N. (2000). Doing psychological research : gathering and analysing data,

Buckingham: Open University Press.

Hedström, K., 2007. The values of IT in elderly care. Information Technology &
People.

Holgersson, S. (2014). Polisens trafiksäkerhetsarbete. Rikspolisstyrelsens

utvärderingsfunktion (Rapport 2014:1).
https://static1.squarespace.com/static/5437a800e4b0137bd4ed4b13/t/5947
4a1b2e69cf82239277cd/1497844268418/C297591_Rapport-VLK_2014-
1_C3_genoml%C3%A4st.pdf

Høyrup, S. (2012). Employee-driven innovation: A new phenomenon, concept and

mode of innovation. Employee-driven innovation. Palgrave Macmillan,
London. ss. 3-33. doi: 10.1057/9781137014764_1

Intervju med trafikpoliser., Göteborgs Universitet., 25:e Februari 2020.

Jerräng, M. (2014). Här är hela kostnaden för Pust. ComputerSweden, 3 mars.

https://computersweden.idg.se/2.2683/1.549467/har-ar-hela-kostnaden-
for-pust

Karlsson, A. (2019). FLER TRAFIKPOLISER TILL NORRBOTTEN. Svensk

Åkeritidning, 28 mars. https://www.akeri.se/sv/nyheter/fler-trafikpoliser-
till-norrbotten

KNEG. (2019). En redovisning av utvecklingen inom svenska godstransportsektorn

på väg och KNEG. KNEG Resultatrapport 2019. https://kneg.org/wp-
content/uploads/2019/09/KNEG_Resultatrapport_2019_190904.pdf

Malmberg, T. (2018). Gruppchef: Behövs fyra gånger fler trafikpoliser. SVT

Nyheter, 17 april. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/vill-ha-
fyra-ganger-fler-trafikpoliser-i-helsingborg

Markus, M. & Silver, M. (2008). A Foundation for the Study of IT Effects: A New
Look at DeSanctis and Poole's Concepts of Structural Features and Spirit
*. Journal of the Association for Information Systems, 9(10/11), ss.609–

50
 632.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (u.å). Myndighetsansvar.

https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-
amnen/farligt-gods/myndighetsansvar [2020-05-20]

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2019a). EU och transport

av farligt gods https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-
och-farliga-amnen/farligt-gods/internationellt-regelarbete/eu-och-
transport-av-farligt-gods [2020-05-01]

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2019b). MSBFS 2018:5

föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S)
https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-
amnen/farligt-gods/lag-forordning-och-foreskrifter/adr-s [2020-05-03]

Orlikowski, W.J. & Scott, S.V. (2008). 10 sociomateriality: challenging the

separation of technology, work and organization. The academy of
management annals, 2(1), ss. 433-474.

Orlikowski, W.J. & Iacono, C.S. (2001). Research commentary: Desperately

seeking the “IT” in IT research—A call to theorizing the IT artifact.
Information systems research, 12(2), ss. 121-134.

Parviainen, P., Tihinen, M., Kääriäinen, J. & Teppola, S., (2017). Tackling the
digitalization challenge: how to benefit from digitalization in practice.
International journal of information systems and project management,
5(1), ss. 63-77.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppl., Lund:
Studentlitteratur AB

RPSFS 2012:23. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens

tillsyn över transporter av farligt gods;. Polismyndigheten:
Internrevisionen

Polismyndigheten. (2018). Granskning av polisens tillsynsverksamhet över

transporter avfarligt gods. Polismyndigheten: Internrevisionen
https://polisen.se/siteassets/dokument/internrevision/granskning-over-
transporter-av-farligt-gods.pdf

Polismyndigheten. (2019a). Trafik – polisens arbete. https://polisen.se/om-

polisen/polisens-arbete/trafikbrott [2020-05-07]

51
Polismyndigheten. (2019b). Polismyndighetens strategiska verksamhetsplan 2020
–2024.
https://polisen.se/contentassets/553e47c953944ac8938c5dce23d83d99/stra
tegisk-verksamhetsplan-2020-2024.pdf [2020-05-07]

Regeringskansliet. (2015). En ny organisation för polisen.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-
201314110 [2020-05-24]

Regeringskansliet. (2018). Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter

– en nationell godstransportstrategi.
https://www.regeringen.se/49f291/contentassets/5e79349b796548f7977cb
fd1c246a694/effektiva-kapacitetsstarka-och-hallbara-godstransporter--en-
nationell-godstransportstrategi [2020-05-24]

Rydhagen, M. (2019). Fler trafikpoliser i Sydsverige – efter tragiskt rekord förra

året. Expressen, 21 mars. https://www.expressen.se/kvallsposten/-fler-
trafikpoliser-i-sydsverige-efter-tragiskt-rekord-forra-aret/

Sein, Mk., Henfridsson, O., Purao, S., Rossi, M & Lindgren, R (2011). ACTION
DESIGN RESEARCH. Mis Quarterly, 35(1), ss.37–56.

Svenska Dagbladet (SvD). (2018). Nya siffror: Sverige mest trafiksäkert i hela EU
https://www.svd.se/sverige-mest-trafiksakert-i-hela-eu [2020-05-24]

Svejvig, P. & Jensen, T.B. (2013). Making sense of enterprise systems in

institutions: a case study of the re-implementation of an accounting
system. Scandinavian J. Inf. Systems, 25(1), s.1.

Svedberg, L. & Törnkvist, C. (2019). Stopp i lagens namn! En studie om

förändringsarbete inom ramen för digitalisering på Polismyndigheten.
Magisteruppsats. Institutionen för ekonomistyrning och logistik. Växjö:
Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet.

Tesfay, W.B., Aleksy, M., Andersson, K. and Lehtola, M. (2013). October. Mobile
computing application for industrial field service engineering: A case for
ABB service engineers. In 38th Annual IEEE Conference on Local
Computer Networks-Workshops (ss. 188-193). IEEE.

Trafikanalys. (2018). Lastbilstrafik 2018

https://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/lastbilstrafik/2018/last
bilstrafik-2018.pdf [2020-05-24]

Trafikpoliserna (2017) Trafikpoliserna Säsong 1[TV-program]. Dplay. 12

december.

52
Trafikverket. (u.å). Säkra transporter av farligt gods. Trafikverket: Borlänge.
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-
SE/10630/RelatedFiles/100692_Sakra_transporter_av_farligt_gods.pdf
[2020-05-24]

Transportstyrelsen. (2020a). Nollvisionen.

https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/olycksstatistik/stati
stik-over-vagtrafikolyckor/nollvisionen [2020-03-16]

Transportstyrelsen. (2020b). Trafiksäkerheten i Sverige 2019.

https://transportstyrelsen.se/globalassets/global/om_oss/trafiksakerheten-i-
sverige/trafiksakerheten-i-sverige-preliminar-olycksstatistik-2019.pdf
[2020-04-17]

Unece, (u.å). About the ADR

http://www.unece.org/trans/danger/publi/adr/adr_e.html [2020-05-20]

Utvärderingsmöte med trafikpolisen, Videokonferens 6:e Maj 2020

Wihlman, T., Hoppe, M., Wihlman, U. & Sandmark, H. (2014). Employee-

drivenInnovation in Welfare Services. Nordic Journal Of Working Life
Studies, 4(2), ss. 159-80. doi:10.19154/njwls.v4i2.3869

Wirtz, B., Weyerer, J., Thomas, M-J. & Möller, A. (2017). E-Government
Implementation: Theoretical Aspects and Empirical Evidence. Public
Organization Review, 17(1), ss. 101–120. doi: 10.1007/s11115-015-0330-
2

Wising, H. (2016). Få trafikpoliser kan bli färre. https://ekuriren.se/sm4688429

[2020-05-20]

Åsberg, R. (2000). Ontologi, epistemologi och metodologi : en kritisk genomgång

av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser,
Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

53
Bilaga 1 - Intervjuguide

Kontrollen
• Hur bestämmer ni er för att stoppa ett specifikt fordon?
• Skulle ni kunna beskriva hur en kontroll går till rent praktiskt?
• Vet ni om fordonet blivit stoppat tidigare?
• Vilka närvarar vid en kontroll? Hur många, olika roller?
• Finns det olika typer av kontroller?
• Kontrolleras flera fordon samtidigt?
• Är kontrollerna specifikt för farligt gods eller mer allmän trafikkontroll?

Information
• Hur registreras information? Digitalt eller analogt?
• Hur hämtas information om tidigare kontroller?
• Vilken information behövs vid en kontroll?
• Vilken typ av information?
• Hur används ADR boken?
• Vad händer med kontrollistan efter en kontroll?

Arbetsmiljön
• Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut?
• Har ni alltid med ett kontor?
• Hur fungerar det i regn med papper / skärmar?
• Hur fungerar kommunikationen med chaufförerna? Språk? Irriterade?
• Kommunikation med andra myndigheter?

Framtiden
Lista med idéer till app:
• Tillgång till tidigare kontroller
• Registrera kontroller/protokoll
• ADR uppslagsverk
• Arbetsflöde för kontroll, appen driver processen
• Kontroller från andra myndigheter
• Skanna godsdeklaration
• Statistik
• Spåna om framtiden app

• Tekniska stöd
 o Vad är det ni har idag och vad är det ni önskar ha?
o Vad är det som funkar bra och inte funkar bra?
o Om ni hade den här möjligheten, hade det varit bra?
o Vi har funderat på den här funktionaliteten, är det något bra?
o Sätta upp mobil, vad är det ni vill ha här, brainstorming?

Övriga frågor
• Hur arbetar ni för att följa föreskrifterna om transport av farligt gods?
Bilaga 2 – Kontrollistan

Sida 1
Sida 2
Bilaga 3 – Prototypkällkod

Komplett källkod för den utvecklade prototypen är publicerad på github och nås via länken:
https://github.com/GlennSvanberg/PFAGO