Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Självständigt arbete 1 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp

VT17

”Samer, finns de på
riktigt?”
- en analys av hur svenska samer
och den samiska kulturen
framställs i läroböcker
Annalina Gardsiö

Handledare: Mona-Lisa Henriksson

Examinator: David Sjögren

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker hur läroböcker för de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap,

religion, historia och geografi framställer Sveriges ursprungsbefolkning, samerna. 19 läroböcker
ämnade för årskurs 4-6 från fyra olika förlag utgör materialet och underlag för analys, där både
bilder och text granskas. De teoretiska utgångspunkterna är meningsskapande - vilken världsbild
är det läroböckerna förmedlar - samt rasifiering i form av hur ”vi” och ”dem” kontrasteras emot
varandra. Metoden som används är en pragmatisk diskursanalys och utifrån denna har mönster i
hur läroböckerna talar om samer kunnat skönjas.

Resultatet visar att svenska samer och dess kultur skildras utifrån fyra övergripande teman eller
diskurser, dessa är renskötsel, historia, svenska statens frånvaro samt enhetlighet. Analysen visar
även att samer framställs som passiva och klädda i den traditionella dräkten, kolt. Detta
överensstämmer till stor del med tidigare forskning på området. Sammantaget visar studien på att
lärobokstexterna som helhet kan förmedla en schablonartad bild av svenska samer som eventuellt
kan leda till fördomar. Även detta går i linje med tidigare forskning.

Nyckelord: Samer, läroböcker, årskurs 4-6, diskursanalys, meningsskapande

2 (37)
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................................................................. 2
Inledning ............................................................................................................................................ 5
Bakgrund ............................................................................................................................................ 6
Samer och Sápmi ........................................................................................................................... 6
Läroböcker och samer förut ......................................................................................................... 6
Läroplanen Lgr11 .......................................................................................................................... 7
Läroböcker och samer nu ............................................................................................................. 8
Didaktisk relevans ......................................................................................................................... 9
Forskningsöversikt .......................................................................................................................... 10
Teoretiska utgångspunkter .............................................................................................................. 12
Meningsskapande ........................................................................................................................ 12
Rasifiering och klibbighet ........................................................................................................... 12
Syfte och frågeställning ................................................................................................................... 13
Metod................................................................................................................................................ 14
Analys av texten........................................................................................................................... 15
Analys av bilder ........................................................................................................................... 15
Urval och avgränsning ................................................................................................................ 16
Reflektion över metod och etiska överväganden...................................................................... 16
Resultat och analys .......................................................................................................................... 17
Geografiböcker ............................................................................................................................ 17
Samhällskunskapsböcker ............................................................................................................ 19
Historieböcker ............................................................................................................................. 21
Religionsböcker ........................................................................................................................... 23
Bilderna ........................................................................................................................................ 26
Slutsatser ...................................................................................................................................... 27
Renar och renskötsel .............................................................................................................. 27
Historia .................................................................................................................................... 28
Svenska statens frånvaro ........................................................................................................ 28
Enhetlighet .............................................................................................................................. 29

3 (37)
Diskussion ........................................................................................................................................ 30
Konklusion ....................................................................................................................................... 32
Referenslista ..................................................................................................................................... 33
Läroböcker som ingått i studien ................................................................................................ 35
Koll på-serien (Sanoma, tidigare Bonnier) ............................................................................ 35
Upptäck-serien (Liber)............................................................................................................ 36
Puls-serien (Natur & Kultur) ................................................................................................. 36
Utkik-serien (Gleerups) .......................................................................................................... 36

4 (37)
Inledning

Under min senaste praktik upplevde jag två situationer som skakade om mig. Den första var en
diskussion om var eleverna skulle åka på skolresa. Förslagen haglade och växlade mellan
destinationer och aktiviteter såsom Gröna lund, spökhus, bowling och London. Till slut sa en
elev att denne ville åka till Lappland ”för där kan man se samer”. Den ansvarige läraren
skrockade och sa att detta visserligen är sant men att ”resmålet” i fråga ej var aktuellt denna gång.

Det är sant att det finns samer i Lappland. Det jag reagerade på var att detta likställdes med en
attraktion i paritet med nöjesparker. Jag som är uppväxt i Sveriges sydligaste renskötselområde,
Idre i norra Dalarna, vet att det dessutom går att träffa samer på många andra platser i världen.
De flesta bor faktiskt i Stockholm och har ”vanliga” jobb, precis som ”vem som helst”.

Den andra händelsen var en uppgift som en annan klass skulle utföra med rubriken ”Rita en
same”. Eleverna ritade, enligt instruktion, samer i deras färgglada, traditionella dräkter - kolt. Det
som skavde hos mig var likt ovan den schablonbild som förmedlades. Jag tvivlar på att elever
inom svenskt skolväsende skulle få uppgiften att ”måla en rom” eller ”teckna en sverigefinne”.

Dessa två händelser väckte många tankar hos mig. Vad är det som gör att kunskaperna om
Sveriges urfolk brister? Varför fortsätter samma schablonartade bild att spridas i svensk skola?
Hur framställs egentligen Sveriges ursprungsbefolkning i svensk skola?

5 (37)
Bakgrund

Samer och Sápmi

Sveriges enda ursprungsfolk är samerna och deras historiska bosättningsområden är det område
som kallas Sápmi. Detta område består av delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Sápmi
som begrepp innefattar både landområdet och folket samerna. 1977 blev samer erkända som ett
urfolk av Sveriges riksdag. År 2000 blev samiskan erkänd som ett minoritetsspråk. Sedan 2011 är
samerna erkända som ett folk i Sveriges grundlag och har därmed en större rätt till
självbestämmande och en starkare ställning än ett urfolk eller en minoritet (Sametinget, 2016).

Samerna har en månghundraårig historia i Sverige, tyvärr är detta en historia fylld av rasism,
tvångskristnande, rasbiologi, lidande och förtryck (Samiskt informationscentrum, 2017), vilket är
något som på senare tid uppmärksammats i tv-serien Midnattssol och filmen Sameblod. Dessa
tankar kan tyckas förlegade och något som tillhör det förflutna men tyvärr lever många av dessa
idéer kvar. Tisdagen den 28 mars 2017 startar Sameradion och SVT Sápmi en kampanj under
hashtaggen #vardagsrasismenmotmigsomsame (Sameradion, 2017) där samer uppmanas att dela
med sig av historier ur vardagen där de mötts av rasism. Samer från hela landet berättar om
alltifrån hur deras utseende, beteende och existens kommenteras och ifrågasätts. Titeln på denna
uppsats är saxad ur en av alla de berättelser som strömmar in.

Även hemsidan samer.se som administreras av Samiskt informationscentrum (2017b)

uppmärksammar detta problem, bland annat genom en fördomsbank där vanliga fördomar om
samer bemöts. Sajtens intention är att informera om samer och Sápmi och i detta nu är en sida
för lärare under uppbyggnad. I sin fördomsbank understryker sajten vikten och behovet av
kunskap, information och upplysning. Stora och viktiga ord där skolan självklart har en viktig roll.

Läroböcker och samer förut

Att porträtteringen av Sveriges ursprungsbefolkning brister i skolsammanhang är dock ingen

engångsföreteelse som de som beskrevs i inledningen utan detta finns dokumenterat av ett flertal
instanser sedan många år tillbaka och då i synnerhet brister i läroböcker. Statens Institut för
Läromedel (SIL) släppte 1990 en rapport vid namn Samerna i svenska läroböcker. Syftet med den
undersökningen var att ta reda på om tillräckligt utrymme ges samer och vilken bild som
förmedlas av samer i svenska läroböcker. Läroböcker från både grundskolan och gymnasiet
undersöktes inom ämnena samhällskunskap, religion, geografi och historia och resultatet var
nedslående. SIL (1990, ss. 12-13) fastslog att samerna är en osynlig folkgrupp med en dold

6 (37)
historia. Samerna dyker inte upp i historieböckerna förrän på 1700-talet då de svenska
kolonisatörerna kom i konflikt med dem. I de avsnitt där samerna behandlas ligger fokuset på
renskötande samer. Kvinnliga samer saknas till stor del och det gör även en diskussion kring
konsekvenserna för samer gällande skogsbruk, vattenkraftsutbyggnad och turism. SIL (1990, s.
14) föreslår ett antal förbättringspunkter som innefattar bland annat samernas mångåriga historia,
konsekvenser av statlig politik och samer i ett nutida perspektiv. Rapporten påpekar även att
samerna ej har någon särställning i den svenska läroplanen och att detta bör ändras.

Statens institut för läromedel avvecklades 1991 och Skolverket gavs istället möjlighet att granska
läromedel i efterhand. Skolverket har sedan dess genomfört en granskning av läromedel och
resultaten presenterades i rapporten I enlighet med skolans värdegrund? (2006) där 24 läroböcker från
årskurs 7–9 samt gymnasiet analyserades med utgångspunkt i om de utifrån aspekterna etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning avviker från den värdegrund som
beskrivs i läroplanen. I avsnittet etnisk tillhörighet fastslås att de granskade läromedlen inte i
tillräcklig utsträckning beskriver landets minoriteter, att en ytlig samt övergripande skildring kan
ge en alltför ensidig och förenklad bild samt att hanteringen av nationella minoriteter och det
mångkulturella samhället är att betrakta som ett misslyckande (Skolverket, 2006, ss. 22-23).

Dessa båda rapporter skrevs när andra läroplaner rådde. Sedan 2011 finns en ny läroplan och
denna skiljer sig från Lgr80 och Lpo94 på så sätt att samerna och Sveriges andra fyra erkända
minoriteter uttryckligen nämns och därmed får en särställning.

Läroplanen Lgr11

I läroplanens första kapitel, ”Skolans värdegrund och uppdrag”, fastslås att utbildningen ska
förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska
värderingar. Skolan ska främja förståelse för andra människor samt de värden som ligger i
kulturell mångfald (Lgr11, 2011).

I det andra kapitlet, ”Övergripande mål och riktlinjer”, står att skolan ska ha gett eleverna
kunskaper om ”de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och
tornedalingar) kultur, språk, religion och historia” (Lgr11, 2011). Det betonas även att elever ska
kunna ”samspela med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor,
kultur, språk, religion och historia” (Lgr11, 2011). Liknande formuleringar kan även skönjas i
samtliga SO-ämnens syftesbeskrivningar (Lgr11, 2011).

Gällande det centrala innehållet för årskurs 4–6 så nämns samer explicit i kursplanen för
religionskunskap och samhällskunskap. I samhällskunskapsämnet ska undervisningen behandla

7 (37)
”Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas
rättigheter.” och i religionskunskap ”Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.”
(Lgr11, 2011).

I historia nämns ej samer och deras kultur explicit men det är möjligt att detta ändå blir föremål
för undervisningen när till exempel följande centrala innehåll behandlas: ”Kristendomens
införande i Norden /…/ samt konsekvenser av dessa förändringar för människor och grupper.”
(Lgr11, 2011). Inte heller i geografi nämns uttryckligen samer eller Sápmi men även här finns det
möjlighet att det blir en del av undervisningens innehåll, till exempel vid arbete med ”namn och
läge på Sveriges landskap” och ”fördelningen av Sveriges /…/ befolkning samt orsaker till
fördelningen och konsekvenser av denna.” (Lgr11, 2011).

Läroplanen och kursplanen är tydlig, det är skolans uppgift att både i ett historiskt och ett
samtidsperspektiv förmedla kunskaper om samer och den samiska kulturen. I detta ingår
följaktligen att visa att det finns samer och samisk kultur utanför Lappland. Något annat skulle
inte vara i linje med värdegrund och mål.

Läroböcker och samer nu

Det finns dock även nyare exempel på att allt inte står rätt till i svenska läroböcker när det gäller
skildringen av de nationella minoriteterna. Ett aktuellt reportage från SVT Nyheter (2016) visar
på stora brister i läroböcker för årskurs 7-9, bland annat att Sveriges minoriteter inte nämns eller
att information om deras särställning utelämnats, något som inte är i linje med läroplanen.

En färsk rapport från Forum för levande historia av Anna Johnsson Harrie (2016, ss. 5, 39, 59)
där läroböcker för årskurs 7-9 analyserats visar att kvalitén emellan läroböcker kan variera stort.
Vissa nämner inte alls samer medan andra ger samerna störst utrymme av minoritetsgrupperna.
Vissa läroböcker beskriver samer som väldigt passiva i sin egen historia medan andra inte gör det.

Denna bakgrundsbeskrivning visar på ett problem i svenska läroböcker som funnits under en
lång tid, framför allt i läroböcker för högstadiet och gymnasiet. Sverige har sedan SIL:s och
Skolverkets rapport antagit en ny läroplan samt stiftat nya lagar för att stärka vår
ursprungsbefolkning. Den senaste läroplanen, Lgr11, har lett till nya läroböcker som ska ha
anpassats till denna. Hur dessa böcker för årskurs 4-6 behandlar och porträtterar samer och deras
kultur är syftet med den här studien.

8 (37)
Didaktisk relevans

Mellan åren 1938 och 1974 granskade Statens Institut för Läromedel (SIL) i förväg alla
läroböcker som användes i undervisning för att säkerställa att de var objektiva samt
överensstämde med läroplanen. 1991 avskaffades SIL och ansvaret för kontroll av läroböckers
kvalité ligger sedan dess på skolor och den enskilde läraren (Skolverket, 2015). Men även om den
officiella granskningen avtagit så är användandet av läroböcker stabilt.

Skolverket (2006b, ss. 126, 130) redogör i sin rapport Läromedlens roll i undervisningen hur läroboken
fortsatt har en stark ställning i klassrummet i framförallt de teoretiska ämnena. Lärobokens
auktoritativa ställning, livskraftighet och roll som viktig samarbetspartner har även konstaterats av
ett flertal andra forskare (Mai Palmberg, 2000, s. 17; Lena Molin, 2006, s. 186; Jörgen Mattlar
2008, s. 20; Anna Johnsson Harrie, 2009, s. 224; Ingela Korsell, 2011, s. 99).

Läroboken är således en del av undervisningen i svenska skolor och ett av de ställen där eleverna
inhämtar kunskaper. Idag finns en uppsjö av läroböcker och läromedel som lärare kan välja
mellan och dessa påverkar, influerar och inspirerar undervisningen samtidigt som läraren är
ensamt ansvarig för att säkerställa att läroboken förmedlar värden och kunskaper som
överensstämmer med läroplan och kursplan. Det är med andra ord en del av lärarens uppdrag att
se till att de läroböcker som hen använder i sin undervisning ger en saklig, rättvisande och
nyanserad bild av samhället vi lever i.

9 (37)
Forskningsöversikt

Det finns en del tidigare forskning kring hur samer och deras kultur har framställts i läroböcker.
De flesta studier är dock små och de större, mer ansenliga arbetena har ofta bara ägnat en liten
del av undersökningen åt samer. Dessutom är samtliga studier nedan genomförda innan Lgr11
infördes men de har ända funnits vara värdefulla för denna studie.

Karin Granqvist-Nutti (1993, s. 1) granskar i sin forskningsrapport Samerna i svenska läroböcker

1865-1971 vilken bild av samer som framträder i lärobokstexter i form av folkskoleböcker och
geografiböcker utgivna under de nämnda årtalen. Granqvist-Nutti (1993, s. 37) finner att de äldre
läroböckerna genomgående skildrar samer som en annan ras av mongolisk härkomst och i
anslutning till detta beskrivs ofta samers utseende och beteende. Den bild som framträder i
studien av den typiska är att en äkta same ser ut på och beter sig på ett visst sätt, äger renar, bor i
en kåta i fjällen och är nomad - vilket i vissa fall framställs i negativ dager. Denna bild förändras
först 1969 då läroböckerna indikerade att samerna är en del av den svenska befolkningen och de
negativa formuleringarna till stor del fasats ut. Granqvist-Nutti (1993, s. 43) avslutar dock med att
ställa frågan om den negativa bilden av samer månne lever kvar utanför lärobokstexterna?

I artikeln Exotiska renskötare och trolltrummans magi. Samer och samiska frågor i grundskolans läromedel för
de samhällsorienterade ämnena undersöker Therese Karlsson (2004, ss. 257, 265) porträtteringen av
samer i läroböcker och tillhörande lärarhandledningar för årskurs 4-6 samt 7-9. 63 SO-läroböcker
från 1994-2003 undersöks. 33 av dessa berörde samer och deras kultur i någon form. 15 av dessa
33 anses ha ett relevant och fördjupat innehåll. Karlsson (2004, ss. 274-276) konstaterar att fyra
teman är synliga i de läromedel som analyseras. Det första är avsaknaden av relevant samiskt
innehåll, i de böcker där samerna är närvarande beskrivs kulturen som exotisk och oföränderlig,
bland annat genom att så kallade ”trolltrummor” och nåjden får stort utrymme. Det andra temat
är renar, renskötsel och därmed även ett fokus på norra Sverige. Till exempel finns det bara en
bild av totalt 63 som inte är kopplad till renar, renskötsel eller fjäll. Det tredje temat är att samhälle
och politik lyser med sin frånvaro. Det fjärde temat är män, kvinnor saknas både i bild och text.
Karlsson (2004, ss. 271, 277-278) fastslår att läroböckernas gemensamma drag är bristen i att
skildra variation, förändring och olikheter och i slutdiskussionen frågar hon sig vad detta beror
på, om det är okunskap eller ovilja?

Harald Runblom (2006, s. 47) vänder sig uttryckligen emot Karlsson i sin underlagsrapport till En
granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker till Skolverkets rapport I enlighet med
skolans värdegrund, båda från 2006. Runblom (2006, ss. 3, 47) analyserar 24 läroböcker ämnade för
grundskolans senare del samt gymnasiet och anser inte finna underlag för att stereotyper eller

10 (37)
fördomar förekommer. Det kan dock konstateras att Runblom (2006, ss. 19, 46) redovisar
resultat liknande Karlssons, till exempel hävdas att endast en av läroböckerna ger en detaljrik och
berömlig redogörelse för samer och att de övriga texterna är för enkla, ej beskriver nuvarande
förhållanden och framförallt att de är för korta för att ge utrymme för problematisering och
nyansering. Runblom drar som sagt andra slutsatser än Karlsson utifrån detta resultat. En
anledning till detta tycks vara deras skilda angreppssätt, Runblom ser endast till texten och vad
som finns där medan Karlsson lyfter fram vad som inte finns med.

I Jörgen Mattlars avhandling Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som

andraspråk (1995-2005) (2008, ss. 103-104) granskas 5 böcker utifrån vilka värderingar om det
svenska samhället som dessa förmedlar. Mattlar (2008, ss. 118-119, 122, 146) har bland annat
undersökt böckerna utifrån begreppet etnicitet och huruvida de skildrar ett mångkulturellt
samhälle men kommer till slutsatsen att återgivningen speglar ett homogent, svenskt
majoritetssamhälle. Samerna får dock en särställning i och med att de nämns i större utsträckning
än andra minoriteter och grupper. Skildringen av samerna är dock exotisk i och med att samerna
ofta ställs i kontrast till det västerländska, svenska samhället till exempel genom beskrivningar av
renskötsel, exotiskt dyrkande, nomadtillvaro samt som ett föremål för åtgärder som
tvångskristnande och skoltvång.

Avslutningsvis vill jag nämna avhandlingen Rum, frirum och moral: En studie av skolgeografins
innehållsval. Där fastslår Lena Molin (2006, ss. 196-197) hur läroböcker i geografi genom text och
bild förmedlar stereotypa föreställningar om andra kulturer, till exempel genom att det som är
exotiskt och olikt för ”oss svenskar” är i fokus. Molin (2006, ss. 186, 188, 197) påpekar även att
läroböckernas auktoritativa ställning som förmedlare av sann kunskap tillsammans med ett
innehåll som ej förändras särskilt mycket över tid gör att problematiska traditioner inom ämnet
förs vidare.

Det som framkommit i forskningsöversikten är att läroböcker och media ofta kan förmedla en
seglivad exotisk och schablonartad bild av minoriteter i allmänhet och samer i synnerhet. Samer
förknippas med rennäring och exotiska religiösa ritualer samtidigt som mer mångskiftande och
problematiserande perspektiv saknas. Det finns dock även undersökningar som visar att vissa
framsteg gjorts, rasbegreppet har övergetts och samer har fått större utrymme i texterna, vilket
möjliggör mer utförliga och nyanserade resonemang. Därtill är dock undersökningar av
läroböcker för årskurs 4-6 ett eftersatt område.

11 (37)
Teoretiska utgångspunkter

Läroböckernas innehåll, som i forskningsöversikten presenterats som problematiskt, påverkar

den bild som läsarna, med andra ord eleverna, får av ämnesinnehållet. Innehållet blir en del i en
meningsskapande process.

Meningsskapande

Tomas Englund (1997, ss. 120-122, 127, 139) beskriver undervisning, där läroboken utgör en del,
som en social handling som erbjuder mening. Det meningsbärande innehållet, som formas utifrån
text och kontext, är dock aldrig neutralt utan innebär olika former av val eller överväganden,
vilket på så sätt ger uttryck för värderingar. Undervisningsinnehållet erbjuder således ett visst
synsätt men utesluter andra och varje skolämne har sina selektiva traditioner. Enligt Englund
(1997, ss. 126, 137-138) består den didaktiska utmaningen i att ständigt relatera undervisnings-
eller ämnesinnehållet till skolans värdegrund och det övergripande målet om demokratifostran.
Vid en analys av innehållet kan de meningsbärande sammanhangen blottläggas och det centrala är
då att klargöra mening, vilken världsbild är det som erbjuds?

Ovanstående resonemang delas av Mikael Quennerstedt (2008, ss. 89-90) som anser att varje
skolämne bär på traditioner som eleverna måste förhålla sig eller ta ställning till eftersom
undervisnings innehåll inte bara är något som erbjuds utan även påbjuds. Oavsett vilket
förhållningssätt eller ställningstagande eleverna väljer, de kan till och med välja att välja bort, så
blir kunskapsinnehållet en del av elevernas meningsskapande.

Rasifiering och klibbighet

René León Rosales (2014, ss. 158, 187-188) beskriver begreppet rasifiering som en process där en
grupp tilltalas på ett visst sätt och kopplas till bestämda attribut utifrån stereotyper och fördomar
som ses som avvikande. Detta skapar ett ”vi och dem-tänk” där vi, det svenska, ses som det
normala. Sara Ahmed (2011, s. 11) resonerar på liknande sätt men utifrån termer av ”främlingen”
och ”klibbighet”. Hon menar att särskilda kännetecken fastnar, eller klibbas fast, vid ”dem”, ”den
andre” eller ”främlingen” och dessa kännetecken upplevs ofta som negativa och/eller
främmande.

Både Rosales (2014) och Ahmed (2011) resonerar utifrån ett vithetsperspektiv, där den vita,
”svenska” kroppen (”vi”) kontrasterats mot ”icke vita” (”dem”). I min undersökning är det samer
som kan anses vara ”det avvikande”, vilka attribut har i läroböckerna klistrat sig fast vid denna
minoritet?

12 (37)
Syfte och frågeställning

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur svenska samer och deras kultur
framställs i läroböcker inom SO-ämnet för årskurs 4-6.

Min frågeställning lyder:

1. På vilka sätt beskrivs och framställs svenska samer och samisk kultur i läroböckerna?
2. På vilka sätt beskrivs och framställs inte samer och samisk kultur? Vilket urval har gjorts?
3. Vilka traditioner och värderingar förmedlas om svenska samer och samisk kultur utifrån
innehåll och urval?

13 (37)
Metod

Metoden för den här undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys i form av en textanalys. En

kvalitativ undersökning särskiljer sig från en kvantitativ på det sättet att den ej innehåller mätbara
variabler utan istället ägnar sig åt tolkning och flerdimensionella beskrivningar (Sohlberg &
Sohlberg, 2013, ss. 111, 114). Fördelen med en kvalitativ textanalys framför en kvantitativ är att
den kvalitativa textanalysen lyfter fram texten som helhet, vissa passager av texten anses viktigare
än andra och meningsskapande processer fokuseras (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, &
Wängnerud, 2017, s. 211), vilket är denna undersöknings huvudinriktning.

Esaiasson et al. (2017, s. 213) menar att det vid textanalys är av yttersta vikt att använda sig av
tydligt specificerade analytiska verktyg. En av de vanligaste textanalytiska metoderna inom det
samhällsvetenskapliga fältet är diskursanalys (Esaiasson et al., 2017, s. 215). Inom det fält som
benämns diskursanalys finns ingen större enighet kring tillvägagångssätt menar Marianne Winther
Jørgensen och Louise Phillips (2000, s. 7) och det är fullt acceptabelt och till och med önskvärt
att konstruera metoden utifrån en studies särskilda karaktär (Winther Jørgensen & Phillips, 2000,
ss. 10, 14, 81). I denna undersöknings genomförande kommer därmed en pragmatisk
diskursanalys, såsom den presenteras av Mikael Quennerstedt (2008), att utgöra den teoretiska,
metodologiska och analyserande ramen för analys av texten och en visuell analys göras av
bilderna.

En diskurs är enligt Winther Jørgensen och Phillips ”ett bestämt sätt att tala om och förstå
världen (eller ett utsnitt av världen)” (2000, s. 7). Quennerstedt (2008, ss. 90, 91, 93) i sin tur
definierar en diskurs som traditioner, mönster och regelbundenheter som kan identifieras via
språket i processer som skapar mening. Med andra ord är en diskursanalys en analys av dessa
mönster. En diskursanalys är lämplig för denna undersökning eftersom den ämnar synliggöra hur
läroböcker och dess språk ”talar om” samer och deras kultur.

Quennerstedts pragmatiska diskursanalys utgår från undervisning och är ämnad att studera ett
ämnesinnehåll i ett skolämne, vilket gör den användbar för denna studie. Quennerstedt (2008, s.
91) beskriver en pragmatisk diskursanalys som en analys som fokuserar på mönster och
regelbundenhet i en text och vad detta innehåll erbjuder för syften och traditioner. Quennerstedt
(2008, ss. 90, 96) analyserar praktiknära texter, vilket enligt hans definition är rapporter eller
beskrivningar av (vissa delar av) undervisningens innehåll som har formulerats i anslutning till
verksamheten. Som exempel nämns bland annat lokala kursplaner och lektionsplaneringar
(Quennerstedt, 2008, s. 90). Läroböcker nämns ej men kan mycket enkelt passas in i denna
definition och analysmall där den praktiknära texten är läroboken, ämnesinnehållet är samisk

14 (37)
kultur och skolämnet är SO. Att anpassa mallen är också något som Quennerstedt (2008, ss. 92,
109) är öppen för.

Analys av texten

Quennerstedt (2008, ss. 92-95) har med hjälp av teorier från Vivien Burr och Carl-Anders
Säfström arbetat fram en trestegsmodell för pragmatisk diskursanalys, vilken jag ämnar följa:

1. Det första steget kallas kodning eller inläsning vilket innebär att i en sökande och tolkande
process läsa materialet flera gånger, om och om igen, i ett försök att organisera materialet i olika
övergripande frågor och teman. Relevant material lyfts ut i förhållande till studiens
utgångspunkter och syfte, utan att för den skull utesluta något. Organiseringen av materialet
pågår sedan under hela analysen. Jag ämnar identifiera avsnitt om samer i läroböckerna via
innehållsförteckning, sakregister och rubriker och sedan läsa dessa passager ett flertal gånger.

2. Det andra steget benämns utläsning och innebär att analysera textens urval. Inom respektive
tema söks mönster i termer av skillnader, likheter, sammanhang och motsägelser. Vad benämns
och beskrivs och vad utesluts. De mönster och regelbundenheter som identifieras är potentiella
diskurser.

3. Det tredje steget är att identifiera de potentiella diskurserna som faktiska diskurser. För detta
krävs regelbundenhet över tid och rum. Regelbundenhet över tid fastställs genom att analys av
historiska traditioner inom ämnet, i denna undersökning kommer resultatet jämföras med det
som beskrivits i forskningsöversikten. Regelbundenhet över rum klargörs i det att en potentiell
diskurs identifieras i liknande texter med samma fokus. I denna undersökning kommer flera
läroböcker i SO-ämnena analyseras för att fastställa den rumsliga dimensionen.

Analys av bilder

Som ett komplement till analysen av texten kommer även en bildanalys att göras. Både
Quennerstedt (2008, s. 91) och Jørgensen och Phillips (2000, s. 67) betonar att begreppet text, i
vid bemärkelse, även omfattar bilder och att en diskursanalys av dessa är fullt möjlig och
Jørgensen och Phillips (2000, s. 67) tillägger att en sådan analys bör ta hänsyn till bildens särskilda
egenskaper. Anders Björkvall (2012, s. 307) skriver i Textens mening och makt att bilder är centrala
vid tolkningen av en text, annars finns en risk att missa viktig information och därmed krävs
analys av både språkliga och visuella element. Björkvall (2012, ss. 349-349) betonar även att hans
modell för bildanalys med fördel kombineras med diskursanalys.

15 (37)
Björkvall (2012, s. 314) presenterar tre övergripande verktyg för visuell textanalys: bildens
interaktion, versioner av världen samt komposition. Modellen är omfattande men Björkvall
(2012, ss. 314, 346) betonar att samtliga analysverktyg ej alltid är relevanta och därmed har jag valt
ut de som anses vara betydelsefulla för undersökningens syfte. Jag kommer analysera vissa
aspekter av interaktion och versioner av världen men utesluta komposition helt eftersom detta
verktyg sätts ur spel vid längre texter (Björkvall, 2005, s. 346), vilket lärobokstexter får anses vara.
En analys av bildens symboliska interaktion visar på makt och inkludering genom att bildens
perspektiv, både horisontellt och vertikalt undersöks. En analys av versioner av världen visar på
aktivitet, passivitet och representation genom att se vilka processer och attribut som avbildas.

Urval och avgränsning

I vardagligt tal är det troligt att begreppen läromedel och lärobok används synonymt och
parallellt. I denna studie är det läroböcker som ska studeras och med lärobok menas i detta fall
den grundbok som är basläromedlet, ofta ingår basläromedlet i ett läromedelspaket med
tillhörande lärarhandledning och arbetsbok (Mattlar, 2008, s. 19; Wikman, 2004, s. 20). Från de
fyra stora läromedelsförlagen Liber, Gleerups, Natur & Kultur och Sanoma (tidigare Bonnier) har
varsin läroboksserie med baslärobok för årskurs 4-6 valts ut, dessa serier innefattar med undantag
för Sanoma, en bok för varje SO-ämne. Dessa läroboksserier är Upptäckarserien (Liber), Utkik-
serien (Gleerups), Puls-serien (Natur & Kultur) samt Koll på-serien (Sanoma). I ämnet historia
har Sanoma inom Koll på-serien flera böcker uppdelade efter olika tidsperioder, samtliga har
analyserats. I religion har Sanoma ej utgett någon bok vilket utgör ett bortfall. De granskade
läroböckerna är de av förlagen senast utgivna. Tre av dessa, utgivna innan Lgr11, uppger ej
uttryckligen att de följer läroplanen Lgr11, dessa har analyserats ändå eftersom innehållet ansetts
relevant. Totalt har därmed 19 läroböcker granskats.

Reflektion över metod och etiska överväganden

Den valda metoden består av tolkning av texter samt bilder och dessa är alltid öppna för olika
tolkningar, de har ofta flera betydelser som kan motsäga varandra (Winther Jørgensen & Phillips,
2000, s. 80). Som forskare gäller det därmed att distansera sig från sin förförståelse och åsikter
kring ämnet (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 28). Göran Bergström och Kristina Boréus
(2012, ss. 31-32) hänvisar i sin tur till Hans-Georg Gadamer som hävdar att utan en viss
förförståelse så är tolkning omöjlig och vidare menar de att det viktiga är att vara medveten om
sin förförståelse samt vara noga med att argumentera för sin tolkning. Detta är följaktligen något
som tas i beaktande vid denna studies genomförande. Det kan även ses som problematiskt att jag,
som ej är same och därmed tillhör majoriteten granskar hur en minoritet framställs. Jag ämnar
dock undersöka denna fråga ur ett lärarperspektiv, det är viktigt att som lärare granska de
läromedel som finns till hands och det är med de glasögonen som jag går in i detta arbete.

16 (37)
Resultat och analys

I detta kapitel kommer först lärobokstexterna att granskas, kategoriserade utifrån respektive
skolämne. I de fall där bilder finns så beskrivs dessa. På detta följer sedan en analys av samtliga
bilder från lärobokstexterna, utan kategorisering. Detta för att bilderna till stor del föreställer
samma sak, vilket kommer framgå vid bildanalysen nedan, men också för att tydligt strukturera
hela kapitlet. Kapitlet avslutas med de slutsatser som dras utifrån det analyserade materialet.

Geografiböcker

I kursplanen, i det centrala innehållet för årskurs 4-6 så berörs ej uttryckligen Sveriges minoriteter
eller samer. Av de fyra geografiböcker som utgör underlag för denna undersökning så nämns
samer ändå i alla dessa, dock i väldigt olika utsträckning. Puls Geografi Sverige (2011, s. 122)
omnämner endast samer i några enstaka meningar. I kapitlet ”Sveriges landskap” under rubriken
”Lappland” presenteras samebyar som områden där byns renar kan röra sig fritt och beta och
dessa renbetesmarker finnes i fjällområdet. De övriga geografiböckerna är nyare och det samiska
innehållet får även större plats.

I Utkik Geografi 4-6 (2015) presenteras samer i två olika kapitel. Först under kapitlet ”Sverige”
med rubriken ”Nationella minoriteter” (s. 86). Samer benämns som en av fem nationella
minoriteter som har bott i Sverige under lång tid med gemensamma traditioner och som ska
skyddas. Samer benämns även som urfolk vilket förklaras som ett folk som fanns här innan
Sverige bildades. Sápmi nämns och texten avslutas med orden: ”Idag har en hel del samer flyttat
till andra delar av Sverige och till större städer.” (s. 86). Nästa gång samer dyker upp är det i
kapitlet ”Tema Norden” under rubriken ”Sápmi” (s. 128) där Sápmi presenteras som ett eget land
med egen flagga vid sidan av de nordiska länderna. Antal samer i de olika länderna nämns samt
att språket skiljer sig åt. Sápmi beskrivs som samernas traditionella boplats. Texten avslutas med:
”Idag bor samer på många andra platser än bara i Sápmi.” (s. 128). I en intilliggande ”faktaruta”
uppmanas läsaren att ta reda på mer om samer och ett förslag på fokusområde är renskötsel.
Texten toppas av en bild på Sápmis flagga.

Upptäck Geografi: Sverige (2012) introducerar samer i kapitlet ”I fjällen” under rubriken ”Samerna”
(ss. 162-163). Enligt texten har samerna bott i fjälltrakterna i norra Sverige i tusentals år. Samerna
är ett ursprungsfolk precis som indianerna (termen ursprungsfolk förklaras i en separat ordlista
längre ner på sidan). Området kallas Sápmi, antal samer nämns men sedan påpekas att alla inte
bor kvar i Sápmi: ”Många har flyttat söderut, till Stockholm eller till någon annan stad.” (s. 162).
Sametinget nämns kort. Sedan kommer en underrubrik med texten ”Hur lever samerna idag?”

17 (37)
och där förklaras att de flesta lever som alla andra svenskar då de har vanliga hus och jobb och
går i vanliga svenska skolor. Men det är ändå speciellt att vara same eftersom de har gemensam
historia och språk. Samiska låter lite som finska, men samer ”kan prata svenska också.” (s. 162).
Bilder på Sápmis flagga, karta över Sápmi, festbild från Jokkmokks marknad, en renskötare samt
en närbild på kolten. På nästa sida beskrivs renskötsel och kåtor under underrubriken ”Samernas
liv för hundra år sedan”. Detta följs av underrubriken ”Renskötseln idag”. Där står bland annat
att samerna fortfarande flyttar med renarna. Renskötseln beskrivs som enklare idag tack vare
snöskotrar och terrängmotorcyklar men svårare på grund av brist på mark. Varför det är brist
förklaras ej. I en separat faktaruta finns ordlista med samiska ord, bland annat ”håll i den här
renen” (s. 163), vilket samiskt språk detta är framgår ej.

Samer nämns även på andra ställen än i det egna avsnittet ”Samer”. På sidan 5 i bokens inledning
finns en karta över Sverige där en tecknad figur i kolt placerats i Lappland/norra Sverige
(landskapen är ej utmärkta, en tecknad figur i traktor finns utplacerad i de södra delarna).
Samerna nämns även kort under rubrikerna ”Jämtland” (s. 174) och ”Lappland” (s. 176). I
Jämtland finns flera sameläger där man kan lära sig sköta en renhjord och i Lappland har samerna
bott i tusentals år, det är de som äger och sköter renarna. Lapp är ett gammalt ord för same och
Lappland betyder lapparnas land, skrivs det.

Den fjärde boken Koll på Geografi. 4 (2017) har mest information om samer och är också den
nyaste. I inledningen till kapitlet ”Sveriges befolkning” står att veta ”hur samerna levde förr och
hur de lever idag” (s. 87) som ett mål för kapitlet. Under rubriken ”Samerna” (ss. 98-99) nämns
antal samer och Sápmi som ett område där samerna ursprungligen levde men att alla svenska
samer inte bor kvar där, ”många har flyttat och bor i andra delar av Sverige, till exempel i
Stockholm” (s. 98). Samerna är ett ursprungsfolk i likhet med indianer och aboriginer med egen
nationaldag. Under underrubriken ”Förr i tiden” nämns renskötsel, nomadism och kåtor. Detta
följs av underrubriken ”Rennäringen idag” där moderna hjälpmedel beskrivs som underlättande
för samernas arbete att sköta renarna men ett problem är markägande. Stycket avslutas med
konstaterande om att det inte är lika många idag som arbetar inom rennäringen men vad dessa
personer gör istället utelämnas. Sedan kommer en underrubrik kallad ”Samernas språk” som
beskrivs som flera, men endast nordsamiska ges som exempel, språket liknar finska och de flesta
svenska samer talar både samiska och svenska. Rätten till samisk skola nämns. Därpå följer
underrubriken ”Ursprungsfolk” där förtryck gällande mark och språk beskrivs. Sedan kommer en
sida med rubriken ”Språk och dialekter” (ss. 100-101) och vid underrubriken ”Samiska” berättas
bland annat att samerna har många ord för snö och sedan kommer exempel på lulesamiska. Nästa
sida har rubriken ”Ortnamn” och där redogörs för att en del orter i norra Sverige har samiska
namn och att en del orter i norra Sverige har skyltar på både svenska och samiska, vilket även
illustreras med ett foto.

18 (37)
Förutom detta sammanhängande avsnitt om samer så nämns de även tidigare i boken, i kapitlet
”Sveriges natur” under rubriken ”Fjällen” och underrubriken ””Turism och renskötsel” (s. 37).
Vissa delar av fjällen är betesmark för ren och fjällen är viktigt område för de samer som arbetar
med renskötsel.

Samhällskunskapsböcker

I ämnet samhällskunskap ska elever i årskurs 4-6 lära sig om urfolket samerna och deras
rättigheter. Av de fyra analyserade böckerna är det en, Koll på Samhället (2010) som är utgiven
innan Lgr 11 trädde i kraft. Denna bok innehåller ej någon text eller bild gällande samer och gör
heller ej anspråk på att följa läroplanen. De övriga tre nämner samer i varierande omfattning.

I Upptäck samhälle (2014) presenteras samer i kapitlet ”Lag och rätt” under rubriken ”Fem
minoritetsgrupper” (s. 102). De fem minoritetsgrupperna beskrivs som folkgrupper med särskilt
skydd som bott i Sverige i flera hundra år. Samerna är även ett ursprungsfolk, alltså ett folk som
bott här innan alla andra. De behöver skyddas och har rätt till sitt språk. En bild föreställer två
människor i full skidutrustning som tolkar efter två renar, bildtexten nämner renskötsel.

Puls Samhällskunskap (2012) introducerar samer genom en narrativ reportagetext om Simon. I

kapitlet ”Hemma i världen” under rubriken ”Simon är same” (ss. 108-109) presenteras fiktive
Simon, han berättar att han är både same och svensk och lever som vanligt. Simon redogör vidare
för rätten till språket samt att kolten bara är ett festplagg som bärs ibland. På sommarloven lever
familjen mer samiskt genom att åka till släkt i Lappland som försörjer sig på renskötsel. I
samband med detta nämns att samerna förr i tiden var nomader och levde i kåtor, nuförtiden har
de terrängmotorcyklar och snöskotrar. Sista stycket handlar om slöjd. I texten framgår ej var
Simon bor, på bilden av honom där han har ”vanliga” kläder men ”provar” (han håller upp
händerna mot huvudet) en samisk mössa så finns i bakgrunden en enkel, grön karta över Sverige.
Det enda som avviker från allt grönt är en samisk flagga som är nedstucken i norra
Sverige/Lappland. Utöver reportaget om Simon finns på uppslaget två faktarutor, den ena med
rubriken ”Samer - ett folk i fyra länder” där Sápmi och totala antalet samer i Sverige samt totala
antalet svenska renskötare nämns. Den andra faktarutan betecknas ”Minoritetsspråk” och där
beskrivs samers rätt till språket i undervisning och vid kontakt med myndigheter, detta förklaras
med att ”samiska har talats här i många tusen år.” (s. 109).

Några sidor innan reportaget om Simon så nämns det samiska språket i kapitlet ”Hemma i
världen”, rubrik: ”Sverige - ett land i Norden”, underrubrik: ”Lika språk”. Där redogörs för att
Nordens språk är väldigt lika men att ”finska och samiska låter annorlunda” (s. 106).

19 (37)
I Utkik Samhällskunskap (2015) introduceras samer i kapitlet ”Mänskliga rättigheter” under
rubriken ”Minoriteter i Sverige” (s. 92). Texten förklarar vad en minoritet är och att Sveriges
nationella minoriteter har ett skyddat språk, religion och kultur. Samerna har tillsammans med
tornedalingar och Sverigefinnar ett starkare skydd gällande språket vilket till exempel innebär
tillgång till kommuninformation på det egna språket. Under den följande underrubriken
”Romerna” skrivs att det ej går att veta antal romer i Sverige eftersom ingen registrering finns:
”Man får själv välja om man tillhör någon etnisk grupp, till exempel … samer” (s. 92). På nästa
sida presenteras samerna närmare. Överst på sidan finns en bild på ett stort antal renar som följs
av en person på snöskoter. Bildtexten förklarar att snöskotern är ett viktigt hjälpmedel. Efter
underrubriken ”Samerna, Skandinaviens urfolk” skildras att samerna inte bara är en nationell
minoritet utan även ett urfolk, vilket innebär en särskild ställning även om Sverige inte skrivit på
FN:s deklaration om urfolkens rättigheter. Samer var de första människorna i Sverige och levde
här för flera tusen år sedan och de livnärde sig på att jaga vilket blev början till rennäringen. Detta
följs av en mer utförlig förklaring av hur flytten av renarna gick till och hur alla i familjen hjälpte
till. Ibland fanns en lärare med för att undervisa barnen men oftast gick barnen i byskolor med
svenska barn där de förbjöds prata samiska eftersom skolan ville att de skulle klara sig i det
svenska samhället: ”Man förstod inte att det var viktigt att också få tala och skriva på sitt första
språk.” (s. 93).

Nästa uppslag har underrubriken ”Förändringar” och här förklaras hur teknisk utveckling har
påverkat samerna och framför allt renskötseln. De har fått tillgång till bland annat helikoptrar och
snöskotrar vilket underlättar framkomligheten i fjällvärlden. Men tekniska innovationer har även
en baksida i form av vattenkraftverk som gjort att betesmark försvunnit under vatten. Samernas
traditionella bosättningsområde har även krympt på grund av inflyttning. Utvecklingen i skolan
har också påverkat samerna i form av att skolkåtorna ersattes och den samiska skolan blev mer lik
den svenska vilket gjorde att kulturen och språket trängdes undan. Texten skiftar sedan till att
berätta om dagsläget där samiska barn har rätt att gå i sameskola till och med årskurs 6, att det
finns lagar för att skydda språket men att det samtidigt är brist på samiska lärare och att språket
hotas av att samer flyttar söderut och glömmer samiskan. Sedan berättas om att samerna har en
egen riksdag, Sametinget, vad som krävs för att rösta där och att de arbetar med utvecklandet av
kulturen och språkets bevarande. Avslutningsvis tipsas om två hemsidor: samer.se och
sametinget.se. Längst ned på sidan finns en bild av Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson vid
öppnandet av Sametinget, han bär kolt. Följande sida består av en intervju med Josefina
Lundgren som är invald representant i Sametinget för partiet Jakt- och fiskesamerna. Hon
berättar bland annat om att hon kämpar för att samerna själva ska få styra sin utveckling, att hon
brinner för bevarandet av språket, samt rätten till marken. Intervjun toppas av en bild på henne i
ett vinterlandskap med ett flertal flaggor i bakgrunden, dock ej den samiska, och även hon bär
kolt. På nästföljande sidor finns ett sammanfattande avsnitt om kapitlet. Där finns en bild på den

20 (37)
samiska flaggan och där nämns återigen samer som nationell minoritet, urfolk med stärkt skydd,
samt Sametingets arbete.

Historieböcker

I det centrala innehållet för årskurs 4-6 nämns ej samer eller minoritetsgrupper men samer finns
ändå representerade i samtliga undersökta böcker. Sanoma förlag sticker återigen ut, dels genom
att erbjuda läromedel som utgetts innan Lgr11 och dels genom att erbjuda olika böcker för varje
tidsepok och därmed har fem böcker/perioder granskats från detta förlag. Enligt förlagets
hemsida uppfyller dessa böcker ”med råge Lgr 2011:s mål” (Sanoma, 2017).

Koll på Vikingatiden (2005) nämner samer i en karta över Norden, illustrerad i inledningen av
boken under rubriken ”Hur såg det ut här då?” (s. 11). Nuvarande Svealand och Götaland
benämns som Sveariket och avgränsas mot nuvarande Norrland, där ”Samerna” står utskrivet.
Under detta finns en kort skrift om att samerna till skillnad från bönderna ägnade sig åt jakt och
fiske, sålde pälsar till folk i söder samt prydde sina saker med flätmönster. En bild på en sked
visar detta flätmönster.

I Koll på Medeltiden (2005) under kapitlet ”Kungar och drottningar” finns en rubrik med titeln
”Glöm inte halva Sverige!” (ss. 46-47). Här beskrivs hur samer levde utspridda i norr, över halva
Sveriges yta. Det berättas även om skatter och fynd av metallsaker som gjorts där som samerna
tros ha offrat. Intill texten finns en bild på dessa metallfynd. Det finns även en tecknad bild på
fjäll, en skog och två kåtor vid vattenbrynet. Deras leverne beskrivs som varierande men de flesta
hade djur och flyttade runt. Nåjden tillägnas en egen faktaruta, liksom birkarlar som drev in skatt
och köpslog med samerna. Nåjden beskrivs som en samisk präst som kan resa till andra världar,
ger tips om var jaktbyten kan finnas samt bota sjuka. Bredvid texterna finns tecknade bilder på en
ren med en kåta i bakgrunden, två personer som köpslår framför en kåta samt en person inuti en
kåta som slår på en samisk trumma. På insidan av bokens omslag finns en Sverigekarta där ordet
”Samer” finns utskrivet i norra Sverige.

I Koll på Vasatiden (2006) berättas i kapitlet ”Sverige, Europa och världen” om Olaus Magnus
karta (ss. 40-41), vilket illustreras med en bild på kartan där tecknade personer och flertalet renar
placerats i norr, intill en utskuren bild på detta motiv förklarar bildtexten att samerna fanns i norr.
Under rubriken ”Tro och kändisar i Europa under 1500-talet” med underrubriken ”Olika
religioner i Europa” (ss. 42-43) skrivs att samerna fanns i norr och hade kvar sin gamla religion
med flera olika gudar. En karta visar religionsfördelningen i Europa, samisk religion utplacerat i
norra Skandinavien.

21 (37)
I Koll På Stormaktstiden (2007) i kapitlet ”Axel och ordningen”, under rubriken ”Samerna och
silvret” (ss. 26-27) berättas jämförelsevis utförligt om tvångskristnande, grymma metoder,
tvångsarbete i gruvor, vilket också till viss del skildras via den tecknade bilden. Det finns även ett
foto på samisk trumma, samt en tecknad bild på en person som håller i en samisk trumma.

I Koll på 1700-talet och fram till vår tid (2009) i kapitlet ”1700-talet”, underrubrik ”Linné och
lärjungarna” (s. 28) skrivs att Linné stötte på samer på sin resa i Lappland och tyckte de var
konstiga.

Till skillnad från Koll på Medeltiden (2005) så presenterar Utkik Historia (2014) en karta över
Norden under år 1220 där nuvarande Norrland endast är en grå massa som ej tillhör Sverige (s.
46), vad eller vilka som befinner sig där är oklart. Några sidor senare (s. 52) presenteras en ny
karta över Norden under senmedeltiden där Norrland nu tillhör Sverige men ingen information
finns - varken i text eller bild - om hur detta har gått till. Under rubriken ”Att leva på
Stormaktstiden” (s. 143) redogörs för hur Sverige var dubbelt så stort som nu och att många olika
nationaliteter levde här, bland annat samer. En mening lyder: ”Man hann aldrig ’försvenska’ de
olika folken.” (s.143) men ingen info ges om vad som menas med detta. Ett stycke om samer
beskriver hur de bodde i norra Sverige med en egen religion och ett eget språk och att de
förföljdes under 1600-talet och därmed att ”alltfler gick över till protestantismen.” (s. 143). Bild
på en samisk trumma som benämns ”schamantrumma”, i bildtexten förklaras att ”missionärer
kallade trumman för trolltrumma.” (s. 143).

Upptäck Historia (2016) gör ett försök att kort beskriva samernas historia i kapitlet ”Medeltiden
1100-1350”, rubrik: ”Innan Sverige fanns”, underrubrik: ”Försök att kristna samer” (s. 57).
Texten inleds med orden: ”Vi vet inte så mycket om samernas tidigaste historia.” (s. 57). Sedan
beskrivs hur de ännu inte var renskötare utan jägare och fiskare i hela Norrland och ända ner till
Dalarna och att de dyrkade sina egna gudar och naturen. Samerna blev ”omvända till
kristendom” (s. 57) och det fanns både kristna samer och icke-kristna. Samer nämns även i
kapitlet ”Sverige 1719-1866”, rubrik: ”Förändringar på landsbygden”, underrubrik: ”Samernas liv
förändrades” (s. 211). Där beskrivs hur samerna livnärde sig på jakt och fiske och hade rätt till
mark i Norrland och att de skaffade tamrenar. Staten uppmanade bönder att starta jordbruk på
gamla samiska områden vilket påverkade samernas liv i och med att det ibland blev ”bråk om
rättigheterna till marken.” (s. 211).

Även i Puls Historia (2012) omtalas samer under två skilda tidsepoker och kapitel. I kapitlet
”Stormaktstiden”, under rubriken ”Olika folk och olika språk” med underrubriken ”Samerna var
först i Norrland” (s. 161) förklaras att detta område kallas Sameland och att samerna bott där i
tusentals år. Samernas levebröd var jakt, fiske och renskötsel och renarna gjorde att samerna var

22 (37)
nomader och använde kåtor. Deras språk är släkt med finska. Efter detta följer ett stycke med
underrubriken ”Andarna i naturen” där en redogörelse för dyrkandet av stenar (seit), nåjd och
trumman följer. Sidan avslutas med ett kort stycke med underrubriken ”Samerna tvingades bli
svenskar”, där beskrivs att samerna under tvång kristnades och förföljdes eftersom kungen
bestämt att de skulle bli riktiga svenskar. Texten om samerna under Stormaktstiden kompletteras
med två bilder föreställande ett, enligt bildtexten, tecknat samiskt par med en ren samt en samisk
trumma. Samerna skildras även på två ställen under kapitlet ”Frihetstiden och Gustav III:s tid”,
under rubriken ”På landet” med underrubriken ”Nybyggarna i norr” (s. 175) beskrivs hur svenska
nybyggare tvingades flytta till ödemarkerna i norr på grund av brist på mark i söder. De kom då i
strid med samer som inte gillade att deras fiskevatten, renbetesmarker och heliga platser togs ifrån
dem. Samerna gick således till domstol men denna var ej rättvis och höll alltid med svenskarna, så
”samer tvingades flytta på sig.” (s. 175). Ingen ytterligare förklaring kring vad detta fick för
konsekvenser ges. Nästa gång samer nämns är under rubriken ”Carl Von Linné -
blomsterkungen”, under underrubriken ”Träffade samer” (s. 181) klargörs kort att Linné på en
spännande resa genom Lappland träffar på samer och därmed är den första vetenskapsman som
beskriver samer och deras leverne. Det finns även en bild på Carl Von Linné i samedräkt, där han
håller i en samisk trumma.

Religionsböcker

Enligt det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet religion för årskurs 4-6 ska eleverna få
möta berättelser från äldre samisk religion samt kunna beskriva grundläggande drag. Av
religionsböckerna är det ett förlag, Sanoma, som ej erbjuder ett läromedel i religion för årskurs 4-
6 och därmed har endast tre religionsböcker analyserats.

I Utkik Religion 4-6 (2015) nämns samiska i en faktaruta över de fem officiella minoritetsspråken i
Sverige i kapitlet om Judendomen (s. 31) Samisk religion tillägnas senare ett avsnitt, tillsammans
med den fornskandinaviska, i kapitlet ”Fornskandinaviska och samiska berättelser” (ss. 108-113),
i inledningen av kapitlet klargörs ur samernas förfäder vandrade till norra Europa för ungefär 10
000 år sedan, de levde av naturen och flyttade runt och först långt senare bosatte sig nordborna i
Norden. Stycket avslutas med fastställandet av att samernas berättelser och religioner inte längre
utövas av så många och att de är mycket gamla. I en intilliggande ruta har bland annat nåjd och
seit listats som viktiga begrepp. Texten anförs av en bild på fjälltoppen Låktatjåkka i Kiruna
kommun. Under rubriken ”Samerna” följer sedan en redogörelse av området/landet Sápmi, där
samerna bott ”långt innan andra människor” (s. 109). Samerna benämns som urfolk och urfolk
förklaras som att ha levt i ett område under en lång tid med en gemensam kultur, ett språk och
vanor som skiljer sig från det övriga samhället men ingen förklaring av urfolksrättigheterna, andra
exempel på urfolk är aboriginer och indianer. Samerna var från början nomader och jägare men
blev så småningom ett renskötande folk. De har ett eget språk, samiska, som är släkt med finska

23 (37)
och som finns i flera dialekter. Det poängteras att alla samer inte talar samiska idag. De särskilda
rättigheterna gällande språkets fortlevnad, undervisning och kontakt med myndigheter nämns. I
två intilliggande faktarutor listas minoriteterna och minoritetsspråken. En karta över Sápmi
ackompanjerar texten, där finns även fyra olika samiska språk utsatta.

På nästa sida, under rubriken ”Samernas religion” beskrivs hur det på grund av tvångskristnandet
inte finns mycket material bevarat om samernas religion eftersom detta förbjöds och förstördes
men att berättelser och traditioner levde trots detta vidare under lång tid. Samernas religion
beskrivs som sammanhängande med naturen vilket de har ”gemensamt med alla andra
urbefolkningar.” (s. 110), allt i naturen hade en själ och världen var uppdelad i tre delar och varje
värld hade sina väsen, till exempel onda andar och troll. Björnen, som även finns på bild, var ett
heligt djur, ansågs ha övernaturliga krafter och var föremål för många riter. Under rubriken
”Viktiga personer och platser” skildras sedan nåjden som en viktig person vid religiösa
ceremonier, en siare, botare och länken mellan människor och gudar. Trumman beskrivs som
nåjdens hjälpmedel och en fortsatt viktig samisk symbol. Seitar är vissa heliga platser i naturen, till
exempel en ovanlig sten eller klippa, en sjö eller ett fjäll, där övernaturliga saker kan ske och där
samerna offrade djur. Intill texten finns en faktaruta om jojk samt en bild på en samisk trumma.
Nästa uppslag, ”Samiska berättelser” består av två samiska berättelser - ”Stallo leker blindbock”
och ”Sagan om när björnen blev av med sin svans”. Intill finns en bild på en kåta i trä som
beskrivs som ”en traditionell samisk byggnad” som kan byggas på olika sätt utifrån behov. Efter
att sedan den fornnordiska religionen skildrats så kommer ett avsnitt med rubriken ”Spår av de
gamla religionerna i vårt samhälle” (s. 118), där förklaras att många spår försvunnit på grund av
kristendomens införande samtidigt som mycket levde kvar vid sidan av kristnandet. Många
fortsatte med sina riter och berättelser och därmed finns kunskapen kvar. Det finns de som
försöker hålla liv i de gamla traditionerna, samer som vill föra in samiska traditioner in i kyrkan
men också de som vill skapa nya samiska riter utifrån gamla traditioner. Bild på kristen präst samt
samisk tolk i kolt på samisk kyrkodag som arrangeras vart fjärde år (enligt bildtexten), i bildtexten
står även om "försöken att kristna samerna" och hur dessa då ”tvingades överge sin tro” (s. 118).
I slutet av kapitlet (s. 121) finns en sammanfattning där samerna återigen beskrivs som ett urfolk
med en kultur och ett språk som än idag skiljer sig från det övriga samhället. Det står även att
samerna är bosatta i fyra olika länder men att de trots det ser sitt område som ett land.

Upptäck Religion (2008) svarar enligt Libers hemsida ”väldigt väl mot kunskapskraven i Lgr 11.”
(Liber, 2017). Samernas religion presenteras under ett eget kapitel titulerat ”Samernas religion”
(ss. 150-151) och första meningen konstaterar att samer är de som tidigt bosatte sig i Sameland,
vilket består av fyra länder och på samiska heter Sápmi. Detta var troligtvis över 5 000 år sedan
men ingen vet säkert, enligt texten. Intill detta finns en bild på flaggan samt en karta över Sápmi
där antal samer anges. Sedan introduceras 3 faktarutor. Den första kallad ”Naturen har en själ”

24 (37)
varvid naturen beskrivs som helig och levande för samer, enligt den tro de hade för länge sedan.
Vissa platser var dock heligare än andra, till exempel seitar som var en sten eller ett berg med
offerplats med speciellt utseende och extra mycket kraft. Den andra faktarutan betitlas ”Nåjden -
en kontaktman”, där nåjden framställs som viktig läkare, spåman, ritualledare och med hjälp av en
trumma och jojk reste till andra världar. I rutan finns en bild på en samisk trumma. Den tredje
faktarutan har rubriken ”Gudar och andar hjälpte samerna” och här beskrivs hur män och
kvinnor tillbad olika gudar samt att gudarna kunde hjälpa till med det mesta, alltifrån lyckt fiske
till att byta kön på nyfödda barn. Andarna var viktiga för att de skyddade djur och växter men
även döda människor kunde hjälpa till, till exempel med att vakta barn och renar. En bild på
samiska ungdomar i en kåta finnes ovanför de två sistnämnda faktarutorna, enligt bildtexten är de
ute på vandring.

I det allra första kapitlet ”Religionerna växer fram” introducerar Puls Religion (2011) den samiska
religionen. De allra första religionerna beskrivs som ursprungsfolkens religioner där natur och
djur var viktiga, varav samernas gamla religion nämns som exempel (s. 6). Intill den inledande
texten, som även berör fornnordisk religion samt världsreligionerna, finns en stor bild på en
flicka i kolt.

Nästa uppslag benämns ”Ursprungsfolkens religioner” (s. 8-9) och i en faktaruta förklaras
begreppet ursprungsfolk som en folkgrupp som bebott en plats långt innan en stat grundades av
andra människor och att många av dessa har levt som herdefolk, samlare och jägare ”innan de
mötte det moderna samhället” (s. 8) samt att många levt som nomader eftersom de flyttat med
sina djur. ”Bakom” faktarutan finns en bild på renar samt en suddig man i bakgrunden. I den
övriga texten likställs/jämförs nutida samer med afrikaner, inuiter och indianer eftersom de alla
har en historia av samlande och samspel med naturen vilket har gjort att deras religioner liknar
varandra. Detta följs av underrubriken ”Allt hänger ihop” där helheten och balansen mellan
människa, djur och ande beskrivs som signifikant för ursprungsfolkens religioner. Schaman
benämns som personer som har särskild kontakt med det heliga och som exempel nämns nåjd.
Avsnittet avslutas med ett konstaterande kring att det idag bara finns rester kvar av det gamla
sättet att utöva religionen och att många ursprungsfolk idag är uppblandade med andra
folkgrupper.

På nästa sida får till slut samerna ett eget avsnitt under underrubriken ”Samernas gamla religion”
(s. 9). Där benämns samerna som Nordens ursprungsfolk, de levde länge som nomader, jagade
och fiskade och var beroende av naturen, vilket också märktes i religionen eftersom björnen och
renen ansågs heliga. Sedan kommer ett avsnitt benämnt ”Två själar” och enligt texten ansåg
samerna att djur och människor hade två själar - kroppssjälen och frisjälen, varav frisjälen kan
lämna kroppen och resa. Nåjdens frisjäl kunde resa till andra världar genom att försätta sig i trans

25 (37)
med hjälp av jojk och en trumma. Nåjden kunde då se in i framtiden samt bota sjukdomar.
Begreppen trans och jojk förklaras längst ned på sidan. Avsnitten om samernas gamla religion
samt om två själar pryds av en bild på två flickor i en kåta, de bär kolt och den äldsta flickan rör
om i en gryta.

Nästa uppslag har rubriken ”Samerna blir kristna” (s. 10) och där redogörs för hur men ej varför
staten ”bestämde att samerna inte längre skulle få jaga som de ville” (s. 10) och därmed började
samerna ha tamrenar. Senare byggdes kristna kyrkor inom samernas område, prästerna tyckte
samernas religion var trolldom varpå många offerplatser förstördes och ”samerna blev kristna” (s.
10). Avsnittet avslutas med ett konstaterande kring att endast rester finns kvar av den samiska
religionen idag men att man fortfarande respekterar förfädernas heliga platser samt att det finns
personer som man anser har övernaturliga kunskaper. Detta följs av underrubriken ”Bevara sin
kultur” där det framgår att samerna numera kämpar för att själva få bestämma över sin kultur,
sina näringar, renskötseln, sin musik, sitt språk, sitt hantverk men att detta försvåras av att många
har lämnat sin gamla hembygd och lever på olika håll i Sverige. I en intilliggande faktaruta kallad
”Sápmi - samernas land” beskrivs Sápmi som det område där samerna bodde från början och
länderna nämns. Avsnittet kallat ”Samerna blir kristna” inleds med en stor bild på ett fjäll där
flertalet moderna kåtor är synliga, bildtexten anger att många samer fortfarande är renägare men
att livet förändrats genom användandet av skotrar och helikoptrar och att: ”Numera bor samer i
vanliga hus och många har lämnat livet i fjällvärlden.” (s. 10). Kåtor används dock fortfarande
ibland i samband med renskötseln. På nästföljande sida följer en samisk berättelse om hur Sápmi
kom till.

Bilderna

I de korta texter där samer ej nämns under ett eget avsnitt, till exempel i vissa geografiböcker och
historieböcker finns inga bilder med samiskt innehåll. I de fall där relevanta bilder förekommer så
finns en klar övervikt av bilder kopplade till renar och/eller renskötsel samt kolt i de fall där
människor är avbildade. De icke-fiktiva människor som ej bär kolt är avbildade i ett sammanhang
som kan kopplas till renskötsel och/eller fjällvärlden. De icke-fiktiva personer som ej är avbildade
i samband med renskötsel bär kolt. De få undantag som finns gäller fiktiva, tecknade personer
och dessa bilder attribueras med kåtan, samiska trumman samt en del av kolten (mössan).
Renar/renskötsel samt kolt får därmed sägas vara de attribut som starkast förknippas med (icke-
fiktiva) svenska samer.

Renskötseln dominerar även vid en analys av processer. I de få fall där de avbildade personerna
deltar i någon form av process så är denna aktivitet renskötsel av en eller flera renar. Det finns ett
fåtal undantag och de personerna, varav två är fiktiva, är inblandade i dans, matlagning,

26 (37)
gudstjänst, att slå på en samisk trumma samt våld/förtryck. Det är dock även vanligt att
personerna ej deltar i någon aktivitet alls utan endast är passiva.

Perspektivet som personerna avbildas i är framför allt inkluderande och jämlikt i och med att
personerna, både fiktiva och icke-fiktiva, avbildas framifrån och öga-mot-öga. Det finns dock
några exempel där samer avbildas bakifrån eller från sidan och/eller på långt avstånd, vilket tolkas
som exkluderande eller delvis exkluderande samt distanserat och främlingsskapande. Dessa
exkluderande bilder förekommer uteslutande vid avbildningar av renskötsel.

I de fall där människor ej avbildas så förekommer bilder på den samiska flaggan, kartor över
Sápmi - både utmarkerat med en avvikande färg men i historieböckerna även kartor där gränserna
är oklara och norra Sverige ej tillhör någon, samiska trummor, kåtor och fjällandskap ett flertal
gånger. Enstaka bilder finns på en björn samt arkeologiska metallfynd.

Slutsatser

I det följande kommer redogöras för vilka övergripande diskurser, eller mönster, som kan skönjas
i läroböckernas framställning och beskrivning av svenska samer och deras kultur.

Renar och renskötsel

Det första tydliga mönster som framträder i det analyserade materialet är hur samer beskrivs som
renskötare och kopplas till renar. Samtliga läroböcker nämner detta på något sett, i text och/eller
bild, i olika omfattning. I de läroböcker där informationen om samer är kortfattad är det ofta just
renskötsel som nämns och då i historiska termer av nomadism och kåtor. I mer nutida skildringar
beskrivs samen som renskötare och en modern användare av snöskoter. I vissa böcker betonas
kort att alla samer inte är renskötare, utan att de har andra, ”vanliga” jobb men i samtliga
analyserade läroböcker ges dock bara två exempel på andra jobb vilka är slöjdare och politiker i
Sametinget. Informationen gällande att samer idag har ”vanliga” jobb kontrasteras av att detta
inte förmedlas i bilderna på något sätt - där är renskötsel och renar dominerande samtidigt som
det med få undantag är i bilderna på renskötsel som samerna porträtteras som aktiva. Denna
slagsida mot renskötsel i text och bild påpekas av Granqvist-Nutti (1993, s. 30), Karlsson (2004,
ss. 274-275) samt Mattlar (2008, s. 122). Att renskötsel nämns och förklaras är egentligen inget
problem i sig men tidigare forskare hävdar att detta förmedlar en exotisk bild när övriga
sysselsättningar lyser med sin frånvaro (Mattlar, 2008, s. 122; Karlsson, 2004, ss. 271, 274-275,
277). Dessutom utmålas renskötsel som främmande i och med det exkluderande perspektivet i
vissa av bilderna.

27 (37)
Historia
Ett annat påtagligt mönster är att samerna till stor del framställs i en historisk kontext. Detta
gäller som beskrivet ovan renskötsel men även andra aspekter. Samtliga läroböcker poängterar på
något sätt att samerna är ett ursprungsfolk och/eller att de bott har väldigt länge och/eller att de
så att säga var ”här först” och detta kopplas till Sápmi som geografiskt område samtidigt
konstaterar också samma läroböcker kort att samer idag lever på andra platser. Dessa förklaringar
kontrasteras dock av bristen på exempel samt att bilderna och texten i övrigt endast porträtterar
fjällvärlden och norra Sverige, ett problem som även Karlsson (2004, ss. 277-278) påvisar.

På samma kortfattade sätt betonar läroböckerna i religion att beskrivningarna av den gamla
religionen ej är aktuell idag, att endast (oklara) spår av denna lever kvar, en lärobok beskriver till
och med två gånger samernas gamla religion i presens. De utförliga beskrivningarna av samernas
gamla religion, som även finns representerade i historieböckerna, får dock sägas vara i enlighet
med kursplanen för religionsämnet. Tidigare forskare har dock beskrivit detta som ett problem.
Runblom (2006, s. 46) problematiserar det religionshistoriska perspektivet och både Mattlar
(2008, s. 119) och Karlsson (2004, s. 267) betonar hur beskrivningarna av magiska ritualer och
trummor främmandegör den samiska kulturen och religionen. I det analyserade materialet i denna
studie finns endast ett exempel på en redogörelse av mer nutida religionsutövning annars är det
detta historiska - nåjd, trumma och seit - som dominerar text och bild.

Den historiska diskursen blir med andra ord tydlig då det finns få nyanserade exempel på vad
svenska samer gör och kämpar för idag. Sametinget nämns till exempel bara två gånger, varav
endast en gång mer utförligt.

Svenska statens frånvaro

Som konstaterats ovan så beskrivs samer till stor del i historiska sammanhang men därtill finns
dessutom brister i de historiska skildringarna. Karlsson (2004, ss. 266, 275) konstaterar i sin
analys att samernas historia utmålas knapphändigt och att samerna framförallt skildras i samband
med tvångskristningar och när de ”upptäcks” av svenska nybyggare. Detta kan sägas gälla även
för de historieböcker som granskats i denna analys även om det i vissa fall görs en ansats att
beskriva samernas tidiga historia men detta skildras i kapitel där samerna ”hittas”, av
kolonisatörer eller Linné. I detta sammanhang kan även nämnas de olika sätt som
tvångskristnandet benämns, i vissa fall beskrivs det som en övergång eller något som bara blev
medan det i andra fall förklaras utifrån termer av tvång och förtryck. De dolda formuleringarna
kring att samernas kristnande bara var något ”som hände” är ej en särskilt utförlig beskrivning av
vad svenska samer utsatts för av den svenska staten.

28 (37)
Både Karlsson (2004, s. 278) och Mattlar (2008, s. 103) problematiserar att samerna framställs
som grund för konflikt och som ett objekt för åtgärd. I denna analys blir detta framför allt tydligt
eftersom konflikter gällande tvångskristnande och markrättigheter i huvudsak beskrivs som en
historisk företeelse. Det redogörs ej för några lösningar, de efterverkningar som detta fått i
dagens samhälle eller den svenska statens inblandning och i de fall där mer nutida problem
gällande gruvdrift och vattenkraftsutbyggnad nämns är detta endast kortfattat och i förbifarten,
utan vidare problematisering. Denna brist på samhällsfrågor och politik framhäver Karlsson ett
flertal gånger (2004, ss. 275-278) och även Runberg (2006, ss. 19, 25) nämner avsaknaden av
nutida förhållanden.

Som nämnt ovan framhåller flertalet läroböcker på något sätt samerna som minoritetsgrupp och
ursprungsfolk i anslutning till Sápmi. Det många läroböcker missar att förtydliga och nyansera är
vad detta har för betydelse. Vissa böcker nämner bara att samerna har särskilda rättigheter
och/eller att deras kultur och språk måste skyddas men inte vilka dessa rättigheter är eller vad
som görs för att bevara och skydda detta. Om detta nämns så är det ofta kortfattat och sätts ej i
förhållande till ett övergripande historiskt sammanhang - där samernas kulturyttringar förbjudits
av svenska staten. Språket beskrivs som något värt att bevara eftersom det är gammalt och tillhör
en minoritet. Att svenska samer förvägrades sitt språk är det bara en lärobok som nämner och
därtill konstaterar två läroböcker att en av anledningarna till svårigheterna att bevara språket är
den rådande samiska diasporan, de historiska sammanhangen utelämnas.

Enhetlighet
Precis som Karlsson (2004, s. 277) konstaterar jag att svensk samisk kultur skildras väldigt
enhetligt. Ingen lärobok nämner skillnader mellan till exempel nordsamisk och sydsamisk
tradition, samer jämförs istället med indianer och aboriginer och endast en lärobok tar upp, med
ett fiktivt exempel, hur det är att leva som både svensk och same. Runblom (2006, s. 21) nämner i
sin granskning att fiktiva exempel kan tyckas omotiverade när det finns autentiska att tillgå.
Gällande språket så konstaterar några läroböcker att det finns skilda samiska språk med exempel i
ordlistor eller i kartor över språkfördelning men i övrigt framstår det som ett språk utan variation,
vilket även det går i linje med Karlssons (2004, ss. 268, 275) slutsatser.

Denna likformighet, som inte bara finns i redogörelserna över språket utan även kan sägas gälla
läroböckerna i allmänhet och de funna diskurserna i synnerhet, bidrar således till att en tradition
och värdering av den typiska svenska samen framträder. Detta är en person som sköter renar, bär
kolt, bor i Sápmi, dyrkar konstigt formade stenar och som genom historien möjligtvis utsatts för
visst förtryck men som idag lever fridfullt - troligtvis i norra Sverige. Denna typiska beskrivning
av samer kan sägas samstämma med det Molin (2006, ss. 196-197) och Runblom (2006, s. 48)
konstaterat - att det är olikheterna mellan ”svenskar” och ”andra” som fokuseras.

29 (37)
Diskussion

Framställningen av samer och den samiska kulturen i de läroböcker som analyserats i denna
undersökning visar både på förändring och kontinuitet, variation och enformighet. Utrymmet
som ges den samiska kulturen varierar stort, från endast några meningar till ett par uppslag.
Innehållsmässigt förefaller vissa beskrivningar vara seglivade, till exempel gällande samisk religion
och renskötsel samtidigt som det även finns goda exempel där samerna och dess kultur nämns i
nya sammanhang, till exempel politik. Allt detta går i linje med tidigare rapporter och forskning.

Som redan redogjorts för i teoriavsnittet så är en lärobok aldrig neutral i och med att ett urval
alltid måste göras och därmed blir lärobokens innehåll en del i ett meningsbärande som erbjuds
eleverna (Englund, 1997, ss. 121-122; Quennerstedt, 2008, ss. 89-90). I de analyserade
läroböckerna som utgör materialet för denna studie finnes en innebörd av att svenska samer
skiljer sig från svenskar, att ”de” på många sätt är olika ”oss” eftersom deras sysselsättning,
bosättning och historia kontrasteras mot ”vanliga” svenskars. Attribut såsom renskötsel, kolt och
den gamla religionen har enligt Ahmeds (2011, s. 11) termer klibbat sig fast vid beskrivningar av
den svenska samen. Detta kan sägas vara ett exempel på det Léon Rosales (2014, ss. 158, 187-
188) beskriver som ”vi och dem-tänk” där det svenska ”vi” ses som det normala.

Mitt intryck är att majoriteten av lärobokstexterna vid en snabb genomläsning kan tyckas sakliga,
kortare textavsnitt och utvalda delar i sig redogör på ett lämpligt sätt för samernas kultur i
enlighet med det centrala innehållet för kursämnet. Renskötseln, kolten, Sápmi och den gamla
religionen är en viktig och central del av den samiska kulturen. Detta kan även sägas utgöra den
typiska baskunskap som är lämplig för elever i årskurs 4-6 och det är möjligt att mer abstrakta
och nyanserade resonemang får utrymme i de senare årskurserna.

Däremot kan jag i enlighet med tidigare forskning sluta mig till att den helhetsbild som
framträder kan ses som problematisk. Molin (2006, s. 195) redogör för hur helhetsintrycket i
lärobokstexter kan upplevas som schablonartade, vilket jag tycker mig finna i denna studie
eftersom alternativa levnadssätt och nyansering saknas. Även om den svenska samen och dess
kultur ej framställs i negativa termer så kan helhetsbilden få negativa konsekvenser. Några av de
fördomar som Samiskt informationscentrum (2017b) bemöter i sin fördomsbank är huruvida alla
samer är renskötare, missuppfattningar kring religionen och urfolksrättigheter, hur det kommer
sig att samer pratar svenska så bra samt om riktiga samer kan ha vanliga kläder, jobb och bostäder
- även om man bor i en stad. Det är med andra ord tydligt att det finns klara kopplingar mellan
Samiskt informationscentrums fördomsbank och innehållet i de analyserade lärobokstexterna.
Detta anser jag vara följemeningar som icke är förenliga med skolans demokratiska uppdrag.

30 (37)
Det skulle följaktligen kunna vara så att den mening och de traditioner som förmedlas om
svenska samer och samisk kultur i lärobokstexterna ger grogrund för fördomar i och med den
schablonartade helhetsbild som framträder i form av att framställningen av svenska samer främst
består av det som skiljer dem från icke-samer. Jag frågar mig därmed om läroböckernas innehåll
förmedlar värdet av kulturell mångfald i enlighet med läroplanen. De analyserade läroböckerna
tampas med den didaktiska utmaning som Englund (1997, ss. 126) beskriver - att kombinera
ämnestraditioner och urval med Lgr11:s övergripande värden och mål. Både Molin (2006, s. 197)
och SVT (SVT Nyheter, 2016) understryker att läromedelsföretag och läroböcker i flera
avseenden ej tagit skolans demokratiska uppdrag till sig och inte uppfyller läroplan och kursplan
och detta skulle kunna vara fallet även i denna studie.

Huruvida läroböckerna faktiskt förmedlar fördomar till eleverna går dock ej att fastställa eftersom
texten aldrig ensam skapar förutsättningarna för meningsskapande (Englund, 1997, s. 127), vad
läsaren faktiskt tar med sig från en text beror på en mängd olika faktorer såsom förkunskaper,
tolkning och bearbetning. Denna studie kan följaktligen endast säga något om möjliga
följemeningar. Därtill så är en text alltid en del av ett större sammanhang (Bergström & Boréus,
2012, s. 34). Lärobokstextens sammanhang kan sägas bestå av klasskamrater, lärare och den
undervisning som dessa verkar inom och hur detta sammanhang påverkar lärobokstexten och
vice versa kan denna studie inte heller dra några slutsatser kring. Hur undervisning om svenska
samer ser ut och vad elever faktiskt lär sig är således något utanför denna undersöknings ram.
Denna studie kan följaktligen endast säga något om möjliga följemeningar i de analyserade
lärobokstexterna, men inte hur undervisningen faktiskt ser ut.

Betydelsen av studiens resultat behöver dock inte förringas. Denna undersöknings resultat och
analys går till stor del i linje med det som tidigare forskning visat nämligen att samer framställs
onyanserat som renskötare, passiva och att en stor del relevant innehåll saknas. Denna
undersöknings resultat och analys kan såldes säga utgöra en fortsättning på en problematisk
tradition som finnes gällande hur samer framställs i läroböcker, ett fenomen som Molin (2006, ss.
196-197) tidigare pekat på och ett resultat som SIL (1990) fastställde redan för 27 år sedan. Att
det finns brister i läroböcker, om än små sådana, får anses vara en viktig insikt för en lärare och
därmed får även denna lilla undersökning betydelse.

Avslutningsvis ställer jag mig frågan om den perfekta läroboken finns? Kanske finns det relevanta
innehåll jag eftersöker i andra läroböcker men begränsningar i form av urval och utrymme är
något som varje läroboksförfattare möter och därmed ställs ännu större krav på den enskilde
lärarens undervisning. Allt kan inte ges plats och beskrivas utförligt men kanske är det då desto
viktigare vad som faktiskt väljs ut?

31 (37)
Konklusion

Molin (2006, s. 198) skriver att läroböcker utgör norm för vad som är värt att veta och förmedla i
ett klassrum och därmed behöver de kritiskt granskas, både utifrån det faktiska innehållet men
också utifrån det som inte nämns. Jag instämmer till fullo i detta. På vilket sätt och i vilken
utsträckning som läroböcker används av lärare i svenska skolor är omöjligt att säga men i de fall
där läroboken utgör en del av undervisningen så anser jag det vara av yttersta vikt att de granskas
av lärare. Läroboken kan utgöra en bra grund men behöver i mångt och mycket även
kompletteras med annat material.

Det är även min uppfattning att kunskapen om svenska samer behöver öka, en uppfattning jag
delar med Samiskt informationscentrum (2017b). Med bakgrund i detta vore det således
intressant att i fortsatta studier undersöka:

• Vilka kunskaper besitter elever i svensk skola om Sveriges ursprungsbefolkning samer?

• Hur ser lärare på sin undervisning i detta ämne och vilka kunskaper besitter de?
• Hur ser undervisningen i ämnet ut?
• På vilket sätt och i vilken grad använder lärare och elever läroböcker?

Jag avslutar med att besvara frågan som utgör titeln på detta arbete: Samer finns på riktigt! De
kan se ut, vara och klä sig hur som helst samt jobba med vad som helst och bo var som helst.
Kanske kan de prata något av de samiska språken, kanske inte. Ibland bär de kolt, ibland inte.
”Att rita en same” framstår som en betydligt mer komplicerad uppgift än den jag fick bevittna
under min praktik.

32 (37)
Referenslista

Ahmed, Sara (2011). Vithetens hegemoni. Hägersten: Tankekraft

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I
Göran Bergström & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 13-48

Björkvall, Anders (2012). Visuell textanalys. I Göran Bergström & Boréus, Kristina (red.), Textens
mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur,
ss. 307-351

Englund, Tomas (1997). Undervisningen som meningserbjudande. I Michael Uljens (red.),

Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 120-145

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena
(2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan. Stockholm:
Wolters Kluwer

Granqvist-Nutti, Karin (1993). Samerna i svenska läroböcker 1865-1971. Umeå: Centrum för arktisk
forskning, Umeå Universitet

Johnsson Harrie, Anna (2009). Staten och läromedlen: en studie av den svenska statliga
förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009

Johnsson Harrie, Anna (2016). En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7-9 med
fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Stockholm: Forum för levande historia

Karlsson, Therese (2004). Exotiska renskötare och trolltrummans magi. Samer och samiska
frågor i grundskolans läromedel för de samhällsorienterade ämnena. I Peter Sköld (red.), Vid foten
av fjället: forskning om samernas historia och samhälle (2012). Umeå: Centrum för samisk forskning,
Umeå universitet, ss. 253-284

Korsell, Ingela (2007). Läromedel: det fria valet?: om lärares användning av läromedel. 1. uppl. Stockholm:
Liber

33 (37)
Léon Rosales, Réne (2014). Där är alla svenskar, inte en enda är svartskalle: Svenskhetsnorm i en
multietnisk skola. I Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.), Skola i normer. 2. [omarb.] uppl.
Malmö: Gleerup, ss. 151-188

Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Liber (2017). Upptäck Religion.

https://www.liber.se/Grundskola/Grundskola-ar-4-6/SO/Grundlaromedel/Upptack-Religion/
[2017-05-03]

Mattlar, Jörgen (2008). Skolbokspropaganda?: en ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk

(1995-2005). Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2008. Uppsala

Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral: en studie av skolgeografins innehållsval. Diss. Uppsala:
Uppsala universitet, 2006

Palmberg, Mai (2000). Afrikabild för partnerskap?: Afrika i de svenska skolböckerna. Uppsala: Nordiska
Afrikainstitutet

Runblom, Harald (2006). En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker
Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”, Skolverket, 2006

Sameradion (2017). Vi lyfter berättelser om vardagsrasism mot samer.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6661047 [2017-04-25]

Sametinget (2016). Samerna i Sverige. https://www.sametinget.se/samer [2017-04-25]

Samiskt informationscentrum (2017). Historia. http://www.samer.se/historia [2017-04-25]

Samiskt informationscentrum (2017b). Fördomsbank. http://www.samer.se/4839 [2017-04-25]

Sanoma utbildning (2017). Koll på Historia. Fördjupad information.

http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskola-Fk-6/Historia/Baslaromedel/Koll-
pa-historia/Fordjupad-information/ [2017-05-03]

SIL, Statens institut för läromedel (1990). Samerna i svenska läroböcker. Stockholm: Statens institut
för läromedel

34 (37)
Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2006b). Läromedlens roll i undervisningen: grundskollärares val, användning och bedömning av
läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2015). Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel?.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-valjs-och-
kvalitetssakras-laromedel-1.181769 [2017-04-24]

Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod.
3.uppl. Stockholm: Liber

SVT Nyheter (2016). Minoriteter saknas i skolans historieböcker.

http://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/minoriteter-saknas-i-skolans-historiebocker
[2017-05-03]

Quennerstedt, Mikael (2008). Pragmatisk diskursanalys av praktiknära texter. En analys av

meningsskapandets institutionella innehåll och villkor. Utbildning & Demokrati, 17(3), ss 89-112

Wikman, Tom (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Diss.
Åbo: Åbo akademi

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur

Läroböcker som ingått i studien

Koll på-serien (Sanoma, tidigare Bonnier)

Eriksson, Johan (2010). Samhället: samhällskunskap. 2. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

Haraldsson, Kjell, Karlsson, Hannah & Molin, Lena (2017). Koll på Geografi. 4. 2. uppl. Stockholm:
Sanoma

Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth (2005). Vikingatiden: historia för år 4-6. Basbok. 1. uppl.
Stockholm: Bonnier utbildning

35 (37)
Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth (2005). Medeltiden: historia för år 4-6. Basbok. 1. uppl.
Stockholm: Bonnier utbildning

Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth (2006). Vasatiden: historia för år 4-6. Basbok. 1. uppl.
Stockholm: Bonnier utbildning

Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth (2007). Stormaktstiden: historia för år 4-6. Basbok. 1.
uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth (2009). Koll på 1700-talet och fram till vår tid. Basbok. 1.
uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

Upptäck-serien (Liber)
Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica (2012). Upptäck Sverige. Geografi: Lgr 11. 2. uppl. Stockholm:
Liber

Ljunggren, Petter & Frey-Skøtt, Emma (2016). Upptäck historia: Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Sandin, Daniel & Ring, Börge (2008). Upptäck religion. 1. uppl. Stockholm: Liber

Svanelid, Göran (2014). Upptäck samhälle: Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Puls-serien (Natur & Kultur)

Abrahamsson, Marianne (2011). Religion. Grundbok. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Körner, Göran & Lindberg, Per (2012). Historia. Grundbok. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

Stålnacke, Anna Lena (2012). Samhällskunskap. Grundbok. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

Åsgård, Ingrid & Olsson, Katarina (2011). Geografi. Sverige. Grundbok. 1. uppl. Stockholm: Natur &
kultur

Utkik-serien (Gleerups)
Almgren, Hans (2015). Sh: samhällskunskap. 4-6. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Bohlin, Senait (2015). Re: religion. 4-6. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Johanstiden, Karl & Hansson, Catarina (2014). Hi: historia. 4-6. 1. uppl. Malmö: Gleerup

36 (37)
Örbring, David (2015). Ge: geografi. 4-6. 1. uppl. Malmö: Gleerup

37 (37)