Professional Documents
Culture Documents
Den Svenska Modellen
Den Svenska Modellen
Den Svenska Modellen
Svenska modellen
Innehållsförteckning
Sammanfattning ..........................................................................................................1
1 Inledning............................................................................................................1
5 Slutord ............................................................................................................19
Tabellförteckning
1
länder som har högst välstånd, mätt på detta kontinuerligt efter nya omständigheter och
sätt, och lägst inkomstskillnader. Fältet utmaningar.2
domineras av de nordiska länderna, däribland Det faktum att inkomstskillnaderna ökat
Sverige, som under en längre tid utvecklat relativt snabbt i Sverige de senaste
likartade strategier för inkluderande tillväxt, decennierna, om än från en låg nivå, kan delvis
en nordisk modell för arbetsmarknad, förklaras av att vissa delar i modellen har
välfärdspolitik och ekonomisk politik. försvagats. Det kan därför vara av intresse att
Syftet med denna rapport är att beskriva den titta närmare på de bärande delarna i modellen
svenska versionen av denna modell som en och tydliggöra hur de, när modellen fungerar
strategi för inkluderande tillväxt. Begreppet väl, utgör en strategi för inkluderande tillväxt.
svenska modellen används ofta i debatten. I efterföljande avsnitt beskrivs modellens
Avsikten är inte att gå in djupare på modellens centrala mål närmare (avsnitt 2). Vidare
historiska utveckling och inte heller på de diskuteras förhållandet mellan jämlikhet och
utmaningar som modellen står inför. En effektivitet (avsnitt 3). Därefter redogörs för
närmare analys av hur den förda politiken modellens tre grundpelare och vilka
under de senaste decennierna har påverkat förutsättningar som krävs för att modellen ska
modellen ligger också utanför syftet med fungera väl (avsnitt 4). Avslutningsvis ett
denna rapport. slutord (avsnitt 5).3
Någon entydig definition av begreppet
”svenska modellen” finns inte men modellen
avseende arbetsmarknaden, välfärdspolitiken
och den ekonomiska politiken kan sägas vara
baserad på ett antal övergripande mål, 2 Modellens centrala mål
grundpelare och förutsättningar.1 Specifikt för
modellen är att den syftar till en ömsesidigt 2.1 Välstånd, jämlikhet och jämställdhet
förstärkande samverkan mellan jämlikhet och
Den svenska modellens mål är att säkerställa
välstånd.
att välståndet ökar och delas jämlikt mellan
Den svenska modellens övergripande mål är
medborgarna. Ett högt och stigande välstånd
att säkerställa att välståndet både ökar och
förutsätter ett dynamiskt näringsliv, som
delas jämlikt mellan medborgarna. Centralt är
bidrar till hög produktivitetstillväxt och
också att en jämn fördelning av välståndet
sysselsättning.
kombineras med självständighet och
oberoende för medborgaren. De övergripande
målen att förena ökat välstånd och jämlikhet
har präglat svensk ekonomisk politik under 2
Vartiainen har på liknande sätt sagt att de underliggande målen
lång tid men modellen anpassas och utvecklas behöver särskiljas från den specifika politiken; politiken kan
förändras men de underliggande målen är desamma (To create and
share – the remarkable success and contested future of the Nordic
Social-Democratic Model, NordMod2030, 2014, s. 11):
The Nordic model is often described as a set of specific
policies, such as high taxation, provision of public services,
centralized wage settlements and extensive social insurance.
In my view, a deeper understanding of the model should
interpret all such policies as contingent reflections of a
deeper political objective: to create value and to share risks.
The specific policies adopted have at different times
1
Denna uppdelning har inspirerats av hur Andersen och Roine reflected different circumstances and economic and
beskriver den nordiska modellen (Introduction, Nordic Economic political strategies.
3
Policy Review No2, 2015, s. 8–9): I de fall det i rapporten görs jämförelser mellan länder har
… the Nordic model should not be defined or assessed in utgångspunkten varit att omfatta de länder som, utöver Sverige,
terms of specific policy instruments, what matters is the ingick i den analys av europeiska samhällsmodeller som gjorts av
overarching objectives. Goals – such as equal opportunities Sapir (Globalisation and the Reform of European Social Models,
in life regardless of family background, the eradication of Background document for the presentation at ECOFIN Informal
poverty, gender equality, the lowering of income inequality, Meeting in Manchester, 2005), nämligen: Belgien, Danmark,
etc. – as well as some principles – such as individually based Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg,
universal rights to things such as health care and education, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland,
well-organized labour markets, etc. – have remained largely Österrike. För att få med också jämförbara icke-EU-länder, har
stable, while the specific policies and instruments to reach därutöver Japan, Kanada, Sydkorea och USA inkluderats. Beroende
them differ across time and countries. på tillgång till data har urvalet ibland dock begränsats.
2
Jämlikhetsmålet utgår från den möjligheter, oberoende av familj och med en
grundläggande uppfattningen om människors stark position i förhållande till sin
lika värde och rätt till oberoende och arbetsgivare.5 Denna aspekt av den svenska
självständiga liv. Att jämlikhetsmålet uppnås modellen lyfts fram av Trägårdh och Berggren
har därigenom ett värde i sig. (2006). De beskriver hur modellen bygger på
Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan att den enskilde står i ett direkt förhållande till
kvinnor och män och är en central del av staten både vad gäller skyldigheter och
jämlikhetsmålet. Kvinnors möjlighet till rättigheter. Skyddsnätet finns där, oavsett
förvärvsarbete är avgörande för att kvinnor ska individens relation till sin familj, sin
kunna leva självständigt. Samtidigt har arbetsgivare eller välgörenhetsinstanser.
kvinnors deltagande på arbetsmarknaden Därigenom minimerar modellen det
kraftigt ökat arbetskraften i ekonomin och omedelbara beroendet av familj, släkt, grannar,
därmed bidragit till både ökat välstånd och arbetsgivare och civilsamhälleliga föreningar.6
finansieringen av en omfattande välfärd.4
Den vanligaste orsaken till låg ekonomisk
standard är avsaknaden av arbete. Avsaknad av
arbete innebär i allmänhet också exkludering
från många sociala sammanhang. 3 Relationen mellan jämlikhet och
Strävan efter en jämn fördelning av effektivitet
inkomster börjar därför på arbetsmarknaden
där utbildningspolitiken och den aktiva I den nationalekonomiska litteraturen beskrivs
arbetsmarknadspolitiken tillsammans med en det ibland som en paradox att de nordiska
samordnad lönebildning ska skapa länderna har lyckats uppvisa så goda
förutsättningar för höga och jämnt fördelade ekonomiska resultat, trots att de har så stor
reallöner. Det kräver att politiken utformas så offentlig sektor.7 Den ömsesidiga,
att alla ges goda möjligheter till utbildning och förstärkande samverkan mellan jämlikhet och
arbete oberoende av social bakgrund. effektivitet är en nyckelfaktor i den svenska
Därutöver verkar fördelningspolitiken genom modellen. Detta står i kontrast till den
skatte- och transfereringssystemen som ger klassiskt förenklade modellen där en högre
ytterligare utjämning av de disponibla grad av jämlikt fördelade inkomster genom
inkomsterna. offentliga interventioner bara kan uppnås till
Att offentligt finansierade tjänster, som priset av lägre effektivitet. Okun (1975)
exempelvis skola, äldreomsorg och sjukvård, kallade detta för ”the big tradeoff” där
tillhandahålls efter behov bidrar också till en försöken att dela kakan (den samlade
jämnare fördelning av de samlade resurserna. inkomsten) mer lika leder till att kakan blir
mindre.8 Argumentet är att de skatter som ska
finansiera den omfördelande politiken och öka
den ekonomiska jämlikheten, också minskar
2.2 Självständighet och oberoende individens incitament att t.ex. arbeta, studera
och investera då den direkta ersättningen
Ett mål med den svenska modellen är att värna respektive avkastningen efter skatt blir lägre. I
medborgarens självständighet och oberoende, sitt beslut att inte arbeta mer antas individen i
och att begränsa förekomsten av ojämlika det här fallet inte beakta nyttan för individen
maktrelationer. Det handlar om relationerna själv och samhället i stort av det som skatterna
mellan arbetstagare och arbetsgivare och finansierar i form av välfärdstjänster och
mellan den enskilde och familjen. Genom sociala skyddsnät. Individen kommer därmed
välfärdssystem och regleringar av olika
maktförhållanden syftar modellen till att skapa
ett samhälle där individen kan upprätthålla en 5
Se också Esping-Andersen, The three worlds of welfare
god levnadsstandard och goda utvecklings- capitalism, 1990.
6
Trägårdh och Berggren, Är svensken människa? Gemenskap och
oberoende i det moderna Sverige, 2006, s. 53.
7
Se t.ex. The Economist, Special Report: The Nordic Countries,
4
Berglund och Esser, Modell i förändring – landrapport om 2013.
8
Sverige, NordMod 2030 Delrapport 8, 2014. Okun, Equality and Efficiency: The Big Tradeoff, 1975.
3
att arbeta och investera mindre än vad som är utveckling (se punkt A och streckad röd linje i
samhällsekonomiskt effektivt.9 diagram 3.1). Av historiska, institutionella och
Det finns också studier som undersöker politiska orsaker befinner sig dock många
förekomsten av s.k. moral hazard i länder inte på, utan innanför, fronten. För
utformningen av särskilt välfärdspolitiken. länder innanför fronten är det möjligt att
Här ligger fokus på individens incitament att genom väl utformade reformer öka både
överutnyttja de sociala trygghetssystemen som effektiviteten och jämlikheten samtidigt och
exempelvis sjukförsäkringen.10 Lindbeck därmed röra sig mot fronten (se punkt B och
(2008) och Ljunge (2011) menar att streckad blå linje i diagram 3.1).13 För länder
betydelsen av detta delvis beror på vilka sociala innanför fronten gäller således inte det enkla
normer som finns kring trygghetssystemen, skolboksexemplet utan det finns möjlighet att
och att dessa normer har förändrats över tid. genom väl utformad politik och institutioner
De menar att allt eftersom välfärdssystemet öka både effektiviteten i ekonomin och
har byggts ut och fler blivit mottagare av jämlikheten.
ersättning har acceptansen för att man kan
vara beroende av systemet för sin försörjning Diagram 3.1 Schematisk illustration över avvägningen
mellan samhällsekonomisk effektivitet och inkomstjämlikhet
ökat. Därmed ser de även att risken för att
BNP per capita (y-axel) Inkomstjämlikhet (x-axel)
systemet överutnyttjas har ökat.11
Oönskade effekter på incitamenten och
risken för överutnyttjande av exempelvis
arbetslöshets- och övriga socialförsäkringar
innebär enligt Andersen (2015) att det har stor
betydelse hur systemen utformas. Framför allt
betonas vikten av att rättigheter villkoras med
skyldigheter. Centralt för att modellen ska
fungera är således en bra balans mellan
rättigheter och skyldigheter. Exempelvis ställs
krav på den arbetslöse att för att ha rätt till
arbetslöshetsersättning måste hen aktivt söka
Källa: Andersen och Maibom, The trade-off between efficiency and equity,
jobb eller delta i utbildning för att öka sin http://voxeu.org/article/trade-between-efficiency-and-equity [hämtat 2017-01-10].
anställningsbarhet.12
Det finns flera empiriska studier som Relationen mellan jämlikhet och effektivitet
undersöker sambandet mellan ojämlikhet och behandlas också i litteraturen om
välstånd. Resultaten pekar i olika riktningar. globaliseringens och den teknologiska
Andersen (2015) och Andersen och Maibom utvecklingens konsekvenser i avancerade
(2016) försöker förklara de skiftande ekonomier. Sapir (2005) delar först in de
resultaten genom att definiera en front där västeuropeiska länderna i fyra grupper med
länder teoretiskt sett kan befinna sig om olika typer av samhällsmodeller: den nordiska,
institutionerna är väl utformade och resurser den kontinentala, den anglosaxiska och
utnyttjas effektivt givet rådande teknologisk medelhavsländernas.14 Därefter analyserar han
hur globaliseringens och den teknologiska
utvecklingens utmaningar hanteras i de olika
modellerna och vilka konsekvenser det får för
9
Se också Andersen, The Welfare State and Economic sysselsättning och risk för fattigdom. Den
Performance, SOU 2015:53 Bilaga 4 till Långtidsutredningen,
bärande idén hos Sapir är att samhällsmodeller
2015, s. 45–46; Andersen och Maibom, The big trade-off between
efficiency and equity – is it there? 2016.
10
Se t.ex. Lindbeck, Sociala normer och socialförsäkringar – Teori
och svenska erfarenheter, Ekonomisk Debatt, 2008, och Ljunge,
13
The Spirit of the Welfare State? Adaptation in the Demand for Andersen, The Welfare State and Economic Performance, SOU
Social Insurance, 2011. 2015:53 Bilaga 4 till Långtidsutredningen, 2015; Andersen och
11
Lindbeck, Sociala normer och socialförsäkringar – Teori och Maibom, The trade-off between efficiency and equity,
svenska erfarenheter, Ekonomisk Debatt, 2008; Ljunge, The Spirit http://voxeu.org/article/trade-between-efficiency-and-equity
of the Welfare State? Adaptation in the Demand for Social [hämtat 2017-01-10].
14
Insurance, 2011. Sapir, Globalisation and the Reform of European Social Models,
12
Andersen, The Welfare State and Economic Performance, SOU Background document for the presentation at ECOFIN Informal
2015:53 Bilaga 4 till Långtidsutredningen, 2015, s. 96. Meeting in Manchester, 2005.
4
som reducerar hindren mot struktur- för fattigdom. Humankapitalets fördelning
omvandling, underlättar omställning och ger visar sig dock vara en viktigare faktor för att
tillräckliga incitament att arbeta genererar förklara skillnaderna mellan länderna i detta
högre sysselsättning än genomsnittet. De avseende. Risken för fattigdom i de europeiska
betecknas därför som mer effektiva. Samhälls- länderna tycks minska tydligt med andelen i
modeller som reducerar risken för fattigdom befolkningen som har som minst gymnasie-
betecknas som mer jämlika. När de väst- utbildning. Sapirs slutsats är därför att
europeiska länderna placeras in i ett diagram samhällsmodeller som resulterar i en jämn
efter dels sysselsättningsgrad, dels fördelning av humankapitalet också genererar
sannolikheten att undvika fattigdom mer jämlikhet i utfallet.
framträder ett tydligt mönster relaterat till
samhällsmodellerna (se diagram 3.2).
Diagram 3.2 Sysselsättningsgrad och sannolikhet att 3.1 Relationen mellan välfärdspolitik och
undvika fattigdom i 15 EU-länder och 4 grupper av länder långsiktiga BNP-nivån
1-andel fattiga (y-axel) Sysselsättningsgrad (x-axel)
5
av detta är att det inte ger en bra beskrivning kontraktet mellan generationer kan sägas bestå
av verkligheten att enbart titta på den direkta av ett sparande och ett lånande. I princip skulle
incitamentseffekten av skatter och trans- denna omfördelning över livscykeln kunna ske
fereringar. Det är inte bara omfattningen på på en perfekt fungerande kapitalmarknad, men
utgifter och skatter som är av betydelse utan i praktiken saknas förutsättningar för sådana
också vad utgifterna används till och hur marknader. Denna funktion kompenserar för
skatterna utformas. ett marknadsmisslyckande och höjer därmed
Empirisk forskning har funnit belägg för att den samhällsekonomiska effektiviteten.
det finns samband mellan typ av utgift och Offentliga satsningar på den framåt-
skatt och ekonomiskt resultat. Produktiva blickande (lånande) delen av kontraktet, dvs.
utgifter är förknippade med ett bättre till livets första del genom satsningar på t.ex.
ekonomiskt resultat om de finansieras med de utbildning, kan ge relativt sett större
minst snedvridande skatterna. Produktiva effektivitetshöjande effekter än satsningar på
utgifter är sådana som har direkt påverkan på den bakåtblickande delen av kontraktet. Tack
sysselsättning och inkomster och kan vara t.ex. vare kontraktet kan också ungdomar med stor
utgifter för utbildning och barnomsorg. Tabell utbildningspotential men med sämre
3.2 visar hur olika kombinationer av typ av ekonomiska förutsättningar hemifrån ändå
utgifter (produktiva eller icke-produktiva) och utbilda sig. Det bidrar till ett bättre
skatter (snedvridande eller icke snedvridande) utnyttjande av befolkningens humankapital
kan väntas påverka BNP.17 och i förlängningen till ökade inkomster och
tillväxt i ekonomin som helhet.18 Den bakåt-
Tabell 3.2 BNP-effekter av olika offentliga utgifter och blickande delen med bl.a. rätt till äldreomsorg
inkomster
är samtidigt en viktig del av kontraktet.
Utgifter Det är naturligt att ekonomier som har ett
Produktiva Icke-produktiva starkare socialt kontrakt mellan generationer
Snedvridande Tvetydig – möjlig Tillväxthämmande har en relativt sett större offentlig sektor. Men
Skatter
icke-linjär effekt med tanke på att den offentliga sektorn delvis
Icke- Tillväxtfrämjande Tillväxtneutrala kompenserar för ett marknadsmisslyckande
snedvridande och medför att det investeras mer i välfärd i
Källa: Andersen, The Welfare State and Economic Performance, SOU 2015:53 Bilaga 4 allmänhet och utbildning i synnerhet,
till Långtidsutredningen, 2015. genererar den också mer välstånd.19
3.2 Välfärd ”från vaggan till graven” 3.3 Hur ser det ut för Sverige?
En annan central aspekt av den svenska De empiriska analyser som Andersen (2015)
modellen är att de offentligt tillhandahållna och Andersen och Maibom (2016) genomfört
välfärdstjänsterna och de sociala trygghets- visar att Sverige hör till de ”bästa praxis”-
systemen omfattar en individs hela levnads- länder som med väl utformad politik och väl
bana, dvs. sträcker sig ”från vaggan till utformade institutioner befinner sig nära
graven”. Unga och gamla är mottagare av barn- fronten och som utmärker sig genom att ha
omsorg och utbildning respektive äldreomsorg höga nivåer på både välstånd och jämlikhet.20
och pensioner medan befolkningen i arbetsför Det finns dock länder som har både högre
ålder bidrar med inkomstskatter. Sjukvård och BNP per capita och högre jämlikhet än
olika transfereringar mottas av alla ålders-
grupper, men i varierande grad. Det sociala
18
Andersen, The Welfare State and Economic Performance, SOU
2015:53 Bilaga 4 till Långtidsutredningen, 2015, s. 8–9, 49–55.
17 19
Andersen, The Welfare State and Economic Performance, SOU Andersen, The Welfare State and Economic Performance, SOU
2015:53 Bilaga 4 till Långtidsutredningen, 2015, s. 8 –10, 56–57; 2015:53 Bilaga 4 till Långtidsutredningen, 2015, s. 52.
20
Ekholm m.fl. Svensk välfärd och globala marknader, Välfärdsrådets Andersen, The Welfare State and Economic Performance, SOU
rapport, 2007, s. 17, 39–40. Icke-produktiva utgifter kan dock vara 2015:53 Bilaga 4 till Långtidsutredningen, 2015; Andersen och
motiverat av andra skäl än ekonomisk utveckling (Andersen 2015, Maibom, The big trade-off between efficiency and equity – is it
s. 9). there? 2016.
6
Sverige. Det indikerar att det också i Sverige jämna fördelningen av humankapitalet som
skulle vara möjligt att öka både BNP per capita lyfts fram som avgörande faktorer.22
och jämlikhet genom väl utformade åtgärder. I avsnitt 4 beskrivs närmare de olika
Det finns inte heller något som säger att beståndsdelarna i den svenska modellen som
fronten som illustreras i diagram 3.1 är tillsammans bidragit till att hög jämlikhet
konstant över tid. Fronten indikerar var ”bästa kunnat kombineras med en hög BNP per
praxis” ligger för närvarande men det är capita.
mycket möjligt att forskning och politik-
utveckling kan leda till att institutioner och
system förbättras så att ”bästa praxis”
förskjuts utåt så att högre såväl BNP per capita
som jämlikhet möjliggörs. 4 Modellens grundpelare och
Enligt Andersen (2015) är en viktig förutsättningar
förklaring till att Sverige och övriga nordiska
länder har lyckats förena effektivitet med Den svenska modellen baseras på tre
jämlikhet att en hög andel av deras relativt grundpelare: en arbetsmarknad som
höga offentliga utgifter är produktiva (se underlättar omställning (pelare 1), generell
diagram 3.3), dvs. att en hög andel av välfärdspolitik (pelare 2) och ekonomisk
utgifterna har en direkt effekt på syssel- politik för öppenhet och stabilitet (pelare 3).
sättning och inkomster genom att de höjer En arbetsmarknad för omställning (pelare 1)
människors produktivitet och sysselsättning.21 bygger på en samordnad lönebildning, en aktiv
arbetsmarknadspolitik och en väl fungerande
Diagram 3.3 Totala och produktiva offentliga utgifter arbetslöshetsförsäkring.
Procent av BNP (y-axel) Procent av BNP (x-axel) Välfärdspolitiken (pelare 2) baseras på
20 generella principer där alla medborgare ges
Danmark
18 tillgång till välfärdstjänster av hög kvalitet och
16 Sverige en inkomsttrygghet.
Produktiva offentliga utgifter
22
Sapir, Globalisation and the Reform of European Social Models,
21
Andersen, The Welfare State and Economic Performance, SOU Background document for the presentation at ECOFIN Informal
2015:53 Bilaga 4 till Långtidsutredningen, 2015. Meeting in Manchester, 2005.
7
Diagram 4.1 Svenska modellens grundpelare och förutsättningar för hur Sverige som en liten ekonomi ska uppnå sina mål om
ökat välstånd och jämlikhet samt värnandet av medborgarnas självständighet och oberoende
Pelare 1:
Arbetsmarknad för omställning:
Samordnad lönebildning och stöd i omställning
Aktiv arbetsmarknadspolitik
Väl fungerande arbetslöshetsförsäkring
Förutsättningar:
Ordning och reda i offentliga finanser
Tillit, legitimitet
Hög sysselsättning
Starka och jämbördiga parter på
arbetsmarknaden
Pelare 2: Pelare 3:
Välfärdspolitik: Ekonomisk politik:
Generella välfärdstjänster Öppenhet och konkurrens
Generella sociala transfereringar som Stabilitet
främjar arbete och inkomsttrygghet
Källa: Egen illustration efter Dølvik m.fl., Den nordiska modellen mot 2030 – ett nytt kapitel? Nordmod2030, 2014.
4.1.1 Ordning och reda i offentliga finanser Forskning visar att tillit är den mest
grundläggande faktorn för att gemensamma
En grundförutsättning för att den svenska regleringar som gynnar ett flertal ska kunna
modellen ska fungera är att det är ordning och etableras och upprätthållas.24 Finansieringen av
reda i de offentliga finanserna. Det behövs för den gemensamma välfärden och användningen
att säkerställa att finanspolitiken är långsiktigt av de offentliga resurserna måste uppfattas
hållbar och för att det ska finnas utrymme för som rättvis och effektiv. Om medborgarna
finanspolitiken att bedriva stabiliseringspolitik inte litar på att de resurser som de avstår från
(se vidare avsnitt 4.4.2). Det finanspolitiska
ramverket med överskottsmål, utgiftstak,
kommunalt balanskrav och budgetprocess är 23
Se vidare också SOU 2016:67, avsnitt 3.
ett viktigt verktyg för att uppnå detta. Att 24
Elinor Ostrom har i sin forskning pekat på detta (se t.ex.
finanspolitiken är hållbar innebär bland annat Governing the Commons: The Evolution of Instituti ons for
Collective Action, 1990).
8
när de betalar skatter eller avgifter används på för ett högt och jämnt fördelat välstånd och
rätt sätt kan motståndet bli stort mot att bidra även för att värna medborgarnas
till det gemensamma.25 självständighet och oberoende från ojämlika
Utmärkande för Sverige och övriga nordiska maktrelationer.
länder är att det finns en hög grad av tillit.26 Att finansiera en generell välfärd är
Detta har i forskningen visat sig vara en viktig kostsamt. Modellen förutsätter därför att så
förklaring till att Sverige lyckats kombinera en många som möjligt kan och får arbeta och att
generell välfärdsstat, jämn inkomstfördelning så få som möjligt är beroende av sociala
och god ekonomisk utveckling. transfereringar.27 Var och ens skyldighet att
En annan viktig förklaring till att människor arbeta efter förmåga är en central del av
i stor utsträckning har tillit till välfärds- samhällskontraktet mellan medborgarna som
systemen och att de uppfattas som legitima, är staten ansvarar för och som samtidigt ger var
att de i så stor utsträckning varit generella och och en rätt till välfärdens tjänster. Modellen är
omfattat alla istället för att vara behovsprövade därför starkt inriktad på att skapa hög
(selektiva) och bara omfattat de med störst sysselsättning och ett hållbart arbetsliv för
behov. En generell välfärdspolitik kan lättare både män och kvinnor.
byggas på enkla och entydiga regler. Det Hög sysselsättning är en förutsättning för
skapar legitimitet och minskar misstroendet att övriga delar av modellen, såsom en
mot politiken och systemet. Den generella arbetsmarknad för omställning och välfärds-
politiken innebär också att den gemensamt politiken, ska fungera väl och målen om ökat
finansierade välfärden kommer alla till del. och jämlikt fördelat välstånd nås. Samtidigt
Erfarenheterna visar att medborgarna är mer bidrar just dessa två pelare till att hög syssel-
villiga att ta ett ekonomiskt ansvar för olika sättning kan uppnås, vilket är ett exempel på
insatser när de ser sin egen nytta av insatserna. det ömsesidigt förstärkande samspel som
En annan viktig faktor är ett väl fungerande måste finnas mellan modellens olika delar.
skattesystem med låg risk för skattefusk och Många politikområden har såväl välfärds-
skatteundandragande. som sysselsättningspolitiska syften. Stora delar
Modellens inriktning på hög syssel- av välfärdspolitiken med bl.a. en utbyggd
sättningsgrad bidrar också till att stärka tilliten barnomsorg och ett väl fungerande
till och legitimiteten för systemet. utbildningssystem bidrar till ett ökat
En annan viktig aspekt för att säkerställa arbetskraftsdeltagande och hög sysselsättning
tilliten till och legitimiteten hos olika system respektive en hög långsiktig produktivitets-
är att det finns en effektiv kontroll och tillsyn utveckling.
av dem så att de inte missbrukas utan används I kombination med en jämn fördelning av
på det sätt som är avsett. Viktigt är också att humankapitalet och samordnad lönebildning
de myndigheter som förvaltar systemen bidrar hög sysselsättning också till att minska
granskas liksom att riskerna för korruption, behovet av omfördelning. Högre syssel-
t.ex. i samband med offentliga upphandlingar, sättning ökar inte bara skatteunderlaget utan
minimeras. minskar också utgifterna i olika social-
försäkringssystem då färre behöver ersättning
från försäkringssystemet för sin försörjning.28
4.1.3 Hög sysselsättning Sverige utmärker sig internationellt med att
ha ett högt arbetskraftsdeltagande och en hög
Hög sysselsättning är både en förutsättning sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgraden är
för modellens tre pelare och av direkt den högsta i EU och är i jämförelse särskilt
betydelse för möjligheterna att nå målen. Hög hög bland kvinnor (se diagram 4.2).
sysselsättning för både män och kvinnor krävs
25
Bo Rothstein har lyft detta (se t.ex. Just institutions matter: the
moral and political logic of the universal welfare state, 1998);
27
Wennemo, Det gemensamma – om den svenska välfärdsmodellen, Esping-Andersen, The three worlds of welfare capitalism, 1990,
2014, s. 76, 128, 141, 275. s. 27–28.
26 28
Wennemo, Det gemensamma – om den svenska välfärdsmodellen, Berglund och Esser, Modell i förändring – landrapport om
2014, s. 272–273. Sverige, Nordmod2030, 2014, s. 17.
9
Diagram 4.2 Sysselsättningsgrad, totalt och för kvinnor i det finns en lång tradition i bägge dessa
åldern 15–74, 2015
modeller för framgång med avseende på
Procent av befolkningen
sysselsättning och produktivitetsutveckling.31
80
Kvinnor och män Kvinnor Samtidigt finns det en senare litteratur,
70
exempelvis Fitzenberger och Franz (2003),
60
som snarare pekar på att löneförhandlingar på
50
branschnivå kan leda till en högre syssel-
40
sättning jämfört med en decentraliserad
30 lönebildning. De senaste decenniernas
20 utveckling i USA, med en reallöneutveckling
10 som har varit lägre än produktivitets-
0 utvecklingen, visar också att slutsatserna i
Calmfors och Driffills teoretiska modell inte
Österrike
Luxemburg
Portugal
Italien
Grekland
Irland
Storbritannien
Danmark
Sverige
Tyskland
Belgien
Nederländerna
Finland
Frankrike
Spanien
är helt entydiga utan bygger på vissa förut-
sättningar. De förändringar som ägt rum i den
svenska förhandlingsordningen sedan mitten
Källa: Eurostat.
av 1990-talet har också uppmärksammats i
litteraturen. Med utgångspunkt i Calmfors och
Driffills ursprungliga idé analyserar Vartiainen
4.1.4 Starka och jämbördiga parter på
arbetsmarknaden
(2010) konsekvenserna av en ordning där
industrins förhandlingsresultat sätter en norm
En ytterligare viktig förutsättning för att för avtalsökningarna i den övriga ekonomin.
samspelet mellan de olika grundpelarna ska Slutsatsen är att lönenormering avsevärt kan
fungera är att arbetsmarknadens parter, som förbättra såväl produktions- som syssel-
centrala aktörer i modellen, är starka och sättningsnivå jämfört med fallet utan
jämbördiga, och uppfattas som legitima. Det är normering, givet att lönenormen binder.32
i kollektivavtal som förhandlas och sluts direkt Starka arbetstagarorganisationer bidrar
mellan arbetsmarknadens parter som villkoren också till att skapa mer jämbördiga relationer
på arbetsmarknaden, bl.a. lönerna, i hög grad mellan arbetstagare och arbetsgivare, och
regleras. Denna ordning minskar behovet av därmed till att göra arbetstagaren mer
arbetsrättslig lagstiftning. Att parterna är oberoende och självständig i förhållande till
starka och jämbördiga är nödvändigt för att arbetsgivaren. Parterna spelar många gånger
säkerställa en välfungerande lönebildning (se också en central roll när större reformer ska
vidare avsnitt 4.2.1 om parternas roll i genomföras. I sådana fall kan de förhandlingar
lönebildningen).29 som krävs mellan politiska beslutsfattare,
I litteraturen har exempelvis Calmfors och arbetsgivare och arbetstagarorganisationer
Driffill (1988) i en teoretisk modell pekat på bidra till att skapa acceptans för de
att såväl en centraliserad som en förändringar som görs givet att parterna
decentraliserad lönebildning kan bidra till en uppfattas som legitima.33 Därigenom bidrar
reallönetillväxt som är i linje med starka parter också till tilliten i samhället.
produktivitetsutvecklingen och en hög syssel- Den fackliga organisationsgraden i Sverige
sättning. Förutsättningen är att lönebildningen och övriga Norden är den högsta i världen.34
antingen är i hög grad centraliserad eller i hög Organisationsgraden har dock minskat
grad decentraliserad. De nordiska länderna och drastiskt sedan 2007, vilket delvis beror på de
USA lyftes fram som konkreta, empiriska försämringar av arbetslöshetsförsäkringen som
exempel på hur såväl en hög grad av
centralisering som decentralisering kan lyckas
med detta.30 Calmfors (1993) menar också att 31
Calmfors, Centralisation of wage bargaining and macroeconomic
performance – a survey, OECD Economic Studies, 1993.
32
Vartiainen, Interpreting Wage Bargaining Norms, Working Paper
no 116, Konjunkturinstitutet, 2010.
29 33
Dølvik m.fl. Den nordiska modellen mot 2030 – ett nytt kapitel? Wennemo, Det gemensamma – om den svenska välfärdsmodellen,
Nordmod2030, 2014, s. 21–22. 2014, s. 268–269.
30 34
Calmfors och Driffill, Centralization and wage bargaining, Wennemo, Det gemensamma – om den svenska välfärdsmodellen,
Economic Policy, 1988. 2014, s. 259.
10
genomfördes detta år. Förändringarna 4.2.1 Samordnad lönebildning
resulterade också i att färre kom att täckas av
en arbetslöshetsförsäkring. En viktig komponent i den svenska modellen
Starka och jämbördiga parter som är att villkoren på arbetsmarknaden i hög grad
förhandlar löner och villkor bidrar till ordning regleras genom kollektivavtal som förhandlas
och reda på arbetsmarknaden, konkurrens- och sluts direkt mellan arbetsmarknadens
kraftiga företag och en god reallöneutveckling parter, snarare än genom lag och statlig
för breda grupper. Det ger också möjligheter inblandning. Det finns exempelvis inga lag-
för regeringen att i samverkan med parterna stiftade minimilöner, till skillnad från i många
finna konstruktiva lösningar på problem på andra länder. Kollektivavtalen omfattar en stor
arbetsmarknaden. andel av arbetstagarna. Kollektivavtalen har
Att parterna har en sådan framträdande roll också en särskild ställning juridiskt då lag-
på arbetsmarknaden innebär också att de har stiftning på arbetsmarknadsområdet i många
ett ansvar att såväl skapa stabila villkor som att fall inte är tvingande utan kan ersättas eller
underlätta för fler att komma in på arbets- kompletteras med överenskommelser som
marknaden.35 Samtidigt har kritiker påtalat att parterna gör i kollektivavtal. Denna modell har
modellen med partsförhandlingar bidragit till långa historiska rötter, med Saltsjöbads-
höga trösklar in på arbetsmarknaden som avtalet 1938 som en viktig milstolpe.37
inneburit en hög andel korttidskontrakt, Syftet med samordnade kollektivavtal som
särskilt bland de grupper som nyligen kommit omfattar en hög andel av arbetstagarna och
in på arbetsmarknaden.36 arbetsgivarna är inte bara att bidra till goda
villkor för löntagarna. De begränsar också
företagens möjligheter att konkurrera på
produktmarknaderna genom försämrade löner
4.2 Pelare 1 – arbetsmarknad för och andra anställningsvillkor. De företag som
omställning inte lyckas höja sin produktivitet tillräckligt
slås ut medan lönsamhet och expansion
Utmärkande för den svenska arbetsmarknaden främjas i företag som är innovativa och satsar
är en samordnad lönebildning, en aktiv på ny teknik. Därigenom kan den samordnade
arbetsmarknadspolitik, och en väl fungerande lönebildningen bidra till snabbare
arbetslöshetsförsäkring. Utgångspunkten är produktivitetsutveckling och starkare konkur-
att den enskilde ska bidra genom arbete och renskraft i ekonomin i stort. Samtidigt medför
vara beredd att ställa om till nya den ett kontinuerligt behov av omställning då
arbetsuppgifter. Givet att individen uppfyller anställda i lågproduktiva företag friställs och
denna del av det sociala kontraktet är den behöver slussas till nya jobb i mer produktiva
kvalificerad till rättigheter i form av inkomst- företag.
relaterad trygghet och, efter behovsprövning Att fackföreningar i allmänhet inte har mot-
som görs av Arbetsförmedlingen, aktiva satt sig utan snarare bidragit konstruktivt till
insatser för att vid arbetslöshet kunna återgå strukturomvandling har varit unikt för de
till arbete. Därutöver finns en viss ekonomisk nordiska länderna och i hög grad berott på de
trygghet för de som inte kvalificerar till möjligheter till god inkomsttrygghet och
inkomstrelaterad trygghet. Även parterna på aktivt omställningsstöd som erbjudits.38
arbetsmarknaden svarar för en stor del av Att parterna har en sådan framträdande roll
stödet vid arbetslöshet genom olika bidrar till en flexibilitet på arbetsmarknaden
omställningsavtal.
37
Karlson och Lindberg, En ny svensk modell – vägval på
arbetsmarknaden: sönderfall, omreglering, avreglering eller
modernisering, 2008, s. 18, 19, 26. Definitionen av kollektivavtal är
avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och
arbetstagarorganisation om anställningsvillkor som t.ex. lön,
arbetstid, semester eller om andra förhållan den mellan arbetsgivare
och anställda, som t.ex. stridsåtgärder, förhandslingsordning och
35
Se också Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten, 2016. s. fredsplikt.
38
7. Wennemo, Det gemensamma – om den svenska välfärdsmodellen,
36
Se t.ex. OECD, Economic Survey Sweden March 2015, s. 36. 2014, s. 233–234.
11
med ett mindre behov av tvingande lagar. En Diagram 4.4 Reallöner och potentiell produktivitet i
näringslivet
sådan flexibilitet är nödvändig för en effektiv
Fasta priser, index, 2000=100
omställning där det är viktigt att kunna göra
140
nödvändiga anpassningar av villkor och Reallön i näringslivet
Potentiell produktivitet i näringslivet
bestämmelser beroende på vilken bransch som 135
100
Diagram 4.3 Andel sysselsatta som varit på nuvarande 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15
arbete i mindre än tre år respektive mer än fem år
Procent Anm. Både produktivitet och reallön deflateras med förädlingsvärdepris, vilket gör att
80 de är jämförbara.
mindre än 3 år mer än 5 år Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
70
60
50
Diagram 4.5 Lönespridning 2012 eller senare
40 Kvoten mellan decil 9 och decil 1 i lönefördelningen
30 6
20
5
10
4
0
Kanada
Franrike
Grekland
Luxemburg
Portugal
Danmark
Norge
Österrike
Irland
Storbritannien
Sverige
Finland
Tyskland
Belgien
Spanien
Nederländerna
Italien
1
Anm. Data saknas för Japan, USA och Sydkorea.
Källa: OECD. 0
Kanada
Italien
Luxemburg
Grekland
Sydkorea
Japan
Österrike
Portugal
Irland
USA
Norge
Danmark
Tyskland
Storbritannien
Sverige
Belgien
Spanien
Finland
Nederländerna
Frankrike
12
Diagram 4.6 Antal förlorade arbetsdagar på grund av politiska åtgärder som andel av BNP (se diagram
konflikt 2009–2015
4.7).
Genomsnittligt förlorade arbetsdagar per 1000 anställda per år
Belgien 89
0,6
149
Frankrike
0,4
0 20 40 60 80 100 120 140 160
0,2
Anm. Tillräckliga data saknas för Grekland, Italien och Luxemburg. Data avser endast
europeiska länder. 0
Källa: European Trade Union Institute. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Källa: OECD.
4.2.2 Aktiv arbetsmarknadspolitik
Syftet med den aktiva arbetsmarknads-
Utmärkande för arbetsmarknaden i den politiken, i kombination med omställnings-
svenska modellen är också en aktiv avtalen, är att möjliggöra en snabb struktur-
arbetsmarknadspolitik som i kombination med omvandling och samtidigt upprätthålla en hög
parternas omställningsavtal stöder rörligheten sysselsättning bland både kvinnor och män.
på arbetsmarknaden och underlättar för För att upprätthålla hög sysselsättning ska
arbetslösa att återgå till sysselsättning. Den åtgärderna också stärka svaga gruppers
aktiva arbetsmarknadspolitiken syftar också position på arbetsmarknaden och förbättra
till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden matchningen mellan efterfrågan och utbud på
för svagare grupper. Den består i huvudsak av arbetskraft.40 Det uppnås framför allt genom
tre typer av insatser: att på olika sätt rusta de arbetslösa med den
1. arbetsmarknadsrelaterad vidareutbildning kompetens som efterfrågas. Samhället ansvarar
för att förbättra arbetslösas humankapital för att skapa förutsättningar för att alla män
(förberedande insatser, olika former av och kvinnor ska kunna arbeta. Individens
yrkesutbildningar, praktik och arbets- ansvar är att stå till arbetsmarknadens för-
marknadsintroduktioner), fogande och skaffa sig den kompetens som
efterfrågas.
2. subventionerad anställning (anställnings-
stöd i form av subventioner till arbets-
givare för att anställa en arbetslös eller 4.2.3 Väl fungerande arbetslöshetsförsäkring
någon med funktionshinder) och
3. förmedlingsåtgärder (matcha arbetslösa Arbetslöshetsförsäkringen har tillsammans
genom förmedling och coachning).39 med omställningsförsäkringarna en central
funktion för att underlätta omställning och
Sverige har satsat relativt sett mer på aktiv skapa acceptans för behovet av kontinuerlig
arbetsmarknadspolitik än OECD-genomsnittet, strukturomvandling i ekonomin. Samtidigt
mätt med utgifter för aktiva arbetsmarknads- fyller den en viktig funktion i
välfärdspolitiken.41 Sysselsättnings- och
välfärdspolitiken går här tydligt hand i hand.
39
Se också Forslund och Vikström, Arbetsmarknadspolitikens
40
effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt, rapport Se också Fransson och Sundén, Vad är arbetslinjen? Samtal om
2011:7, IFAU, 2011, s. 7; Berglund och Esser, Modell i förändring socialförsäkring, Nr 4, Socialförsäkringsutredningen, 2005, s. 42.
41
– landrapport om Sverige, Nordmod2030, 2014, s. 75. SOU 2015:21, s. 235–237.
13
En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring Diagram 4.8 Arbetslöshetsförsäkringens
nettoersättningsgrad vid medellön
ger inkomsttrygghet och bidrar på det sättet
För ensamstående utan barn
till att stärka medborgarnas självständighet
70
och omställningsförmåga. En generös Österrike Danmark Tyskland
Norge Sverige USA
försäkring vid tillfälliga perioder av 65
arbetslöshet kan bidra till en bättre matchning
genom att ge människor utrymme att söka 60
arbeten som de har rätt kvalifikationer för. En
inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring 55
hösten 2015 innebar att nettoersättnings- som barnomsorg, skola och sjukvård, och de
graden i Sverige kom i linje med den i övriga sociala transfereringssystemen, som sjuk-
studerade europeiska länder, och högre än den försäkringen, föräldraförsäkringen och arbets-
i USA (se diagram 4.8).44 löshetsförsäkringen. De bidrar också till
jämställdheten genom att ge kvinnor och män
lika möjligheter till utbildning och betalt
arbete som ger ekonomisk självständighet.
Förutom att allmänt bidra till medborgarnas
välstånd är välfärdstjänsterna och de sociala
transfereringssystemen utformade i syfte att
främja ett högt arbetskraftsdeltagande, hög
sysselsättning, stark produktivitetsutveckling
och konkurrenskraft. Framför allt välfärds-
tjänsterna är med andra ord i hög grad
produktiva (se vidare avsnitt 3.1 och 3.3 samt
diagram 3.3). Stora delar av välfärden är också
utformad i syfte att bidra till jämlikheten i
42
SOU 2015:21, s. 235–237, 789.
43 45
SOU 2015:21, s. 235–237. Trägårdh och Berggren, Är svensken människa? Gemenskap och
44
Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten, 2016, s. 101 –106. oberoende i det moderna Sverige, 2006, s. 32, 53.
14
både möjligheter och utfall. Exempel på detta jämlikt fördelade. För att nå en hög och
är utgifter för utbildning och barnomsorg. jämlikt fördelad kunskapsnivå i samhället är
Satsningar på exempelvis utbildning har det viktigt att skolelevernas kunskapsresultat
bidragit till att även ungdomar med sämre generellt sett är goda och att det är en låg
ekonomiska förutsättningar hemifrån kunnat spridning i elevprestationerna.47 Att låta alla
utbilda sig, vilket lett till ett bättre utnyttjande elever få möjlighet att utvecklas i skolan
av det samlade humankapitalet, ökade utifrån sina förutsättningar bidrar till den
inkomster och tillväxt i ekonomin som helhet enskilde individens utveckling och själv-
och ökad jämlikhet. ständighet, möjlighet till etablering på
Utmärkande för den svenska välfärds- arbetsmarknaden och aktivt deltagande i
politiken är att den i hög grad är generell, dvs. samhället. Lika möjligheter till utbildning
att offentliga tjänster och transfereringar är förutsätter också att alla har möjlighet att
utformade som sociala rättigheter som försörja sig under utbildningen. Studiestödet
omfattar hela befolkningen i olika livs- bidrar till detta. Utöver att utjämna den
situationer, inte bara ekonomiskt utsatta ekonomiska standarden mellan de som
grupper. Detta står i kontrast till en selektiv studerar och övriga, bidrar studiestödet till
välfärdspolitik där offentligt stöd bara ges ökad social rättvisa genom att skapa mer
utifrån en behovsprövning till den som inte jämlika ekonomiska möjligheter till studier.
kan klara sina grundläggande behov på
inkomster från marknaden.46 Behovsprövade …och högre sysselsättning och välstånd
insatser förekommer visserligen också i det
Generella välfärdstjänster av hög kvalitet
svenska välfärdssystemet, men de är bara
bidrar inte bara till en jämnare fördelning av
avsedda att fungera som det yttersta skydds-
välståndet. De bidrar också till en högre BNP
nätet där de rättighetsbaserade trygghets-
genom att möjliggöra ett högt
systemen inte räcker till. Som nämndes i
arbetskraftsdeltagande och fler arbetade
avsnitt 4.1.2 har en generell välfärdspolitik
timmar i ekonomin. Det gäller framför allt
visat sig bidra till en högre tillit till välfärds-
barnomsorgen (och föräldraförsäkringen, se
systemen. En generell utformning kan också
avsnitt 4.3.2) men också äldreomsorgen och
lättare byggas på enkla och entydiga regler
insatser riktade till funktionshindrade. Det har
utan kostsam behovsprövning. Dessa
skapat förutsättningar för en mycket hög
egenskaper bidar till att effektivisera systemet.
sysselsättningsgrad bland kvinnor och att
Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i
4.3.1 Välfärdstjänster EU (se avsnitt 4.1.3).48
På lång sikt är produktiviteten i ekonomin
Generella välfärdstjänster av hög kvalitet för avgörande för det materiella välståndet. Det
jämlikt välstånd och individens självständighet… samlade humankapitalet är i sin tur centralt för
produktivitetsutvecklingen. I internationell
Generellt utformade välfärdstjänster av hög
jämförelse är Sverige en kvalificerad kunskaps-
kvalitet, i form av bland annat sjukvård,
ekonomi, med relativt hög och jämn
utbildning, äldre- och barnomsorg, bidrar till
kunskapsfördelning. Ett utbildningssystem
en jämnare fördelning av välståndet. En
som är tillgängligt för alla och av hög kvalitet
gemensamt finansierad sjukvård och äldre-
behövs för att Sverige ska kunna vara en
omsorg fungerar som en försäkring som ger
framstående kunskaps- och forskningsnation.
människor lika möjligheter till vård och
Att utbildningssystemet kommunicerar med
omsorg när behoven uppstår. En jämlik
näringslivet är betydelsefullt dels för att
kunskapsfördelning i samhället är viktigt för
att löneinkomsterna i förlängningen ska vara
47
SOU 2015:104, s. 9.
46 48
Rothstein, Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska Se också ESO 2015:5, s. 21–22, 35 om hur den svenska
och politiska logik, tredje upplagan, 2010, s. 30–32; Korpi och barnomsorgen (och föräldraförsäkringen) utmärker sig med att så
Palme, The paradox of redistribution and strategies of equality: tydligt stödja föräldrarnas möjligheter att arbeta, och att en sådan
welfare state institutions, inequality, and poverty in the western familjepolitik har visat sig vara betydelsefull för att bland annat
countries, American Sociological Review, 1998; Esping -Andersen, höja sysselsättningsgraden bland kvinnor och öka mäns deltagande
The three worlds of welfare capitalism, 1990. i omvårdnadsarbetet.
15
kommande arbetskraft ska utbildas inom Föräldraförsäkringen är den del av den
områden där Sverige kan konkurrera sociala tryggheten som särskilt tydligt bidrar
internationellt, dels för att kunna bidra till till både hög sysselsättningsgrad i
omställning på arbetsmarknaden. befolkningen och ökad jämlikhet. Tillsammans
med barnomsorgen och barnbidraget utgör
den en central del av den ekonomiska
4.3.2 Sociala trygghetssystem familjepolitiken, som bl.a. har som mål att
minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren
De sociala trygghetssystemen i form av mellan hushåll. Den har utformats för att
socialförsäkringar och transfereringar syftar bland annat främja högt arbetskraftsdeltagande
till att skapa en jämnare fördelning av väl- och fler arbetade timmar i ekonomin.
ståndet. Samtidigt är de i många fall utformade Tillsammans med en väl utbyggd barnomsorg
så att de även stärker drivkrafterna till arbete. (se avsnitt 4.3.1), har den gjort det möjligt för
Det senare gäller särskilt socialförsäkringarna. föräldrar att kombinera ett aktivt föräldraskap
Socialförsäkringarna syftar till att ge de med förvärvsarbete. Därigenom har den också
försäkrade en inkomsttrygghet, när de inte kan bidragit till ökad ekonomisk jämställdhet
arbeta på grund av bl.a. sjukdom eller mellan kvinnor och män. Sverige hade 2015
föräldraskap och när de gått i pension.49 EU:s tredje lägsta sysselsättningsgap mellan
Skyddet i försäkringarna har därför inkomst- kvinnor och män (se diagram 4.9). Föräldra-
relaterats så att mer arbete och högre inkomst penningens storlek är också relaterad till
ger ett bättre inkomstskydd.50 Därigenom förälderns arbetsinkomst, vilket ger incitament
stärker de drivkrafterna till arbete. Centralt för att etablera sig på arbetsmarknaden innan man
modellen är också att försäkringarna hanteras blir förälder. Samtidigt har det visat sig att
på ett sådant sätt så att systemen inte över- löneutvecklingen försämras under föräldra-
utnyttjas (se avsnitt 3). Utmärkande för de ledigheten. Det gäller både män och kvinnor,
svenska socialförsäkringarna är vidare att de är men eftersom kvinnor tagit ut fler föräldra-
generella och i stora delar obligatoriska. Korpi penningsdagar än män har kvinnors
och Palme (1998) finner stöd för att löneutveckling försämrats mer än mäns.
försäkringar som inte bara omfattar de mest Kvinnor kommer sedan inte ikapp männen
utsatta utan också höginkomsttagare lyckas lönemässigt utan lönegapet dem emellan ökar
bättre med att öka jämlikheten.51 Fördelen istället över tid efter föräldraledigheten.53
med att försäkringarna i så stor utsträckning är
obligatoriska är att riskerna fördelas på ett
stort antal individer med olika risk för
inkomstbortfall. Det gör att personer, som
löper högre risk att förlora sin arbetsinkomst,
också får tillgång till en försäkring till rimlig
kostnad, vilket annars inte hade varit möjligt
(och att individer med låg sådan risk har en
försäkring som de annars sannolikt inte skulle
skaffa, men som de i händelse av arbetslöshet
då kommer att ha rätt till). Försäkringen blir
på det sättet omfördelande och bidrar till att
den sociala tryggheten fördelas mer jämlikt.52
49
Samt vid arbetslöshet; arbetslöshetsförsäkringen behandlas
separat i avsnitt 4.2.3.
50
SOU 2015:21, s. 235–236, 249–250; Rothstein, Vad bör staten
göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, tredje
upplagan, 2010, s. 30.
51
Korpi och Palme, The paradox of redistribution and strategies of
equality: welfare state institutions, inequality, and poverty in the
western countries, American Sociological Review, 1998.
52
SOU 2015:21, s. 249–250; Berglund och Esser, Modell i
53
förändring – landrapport om Sverige, Nordmod2030, 2014, s. 17. SOU 2015:50, s. 170–171.
16
har aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Diagram 4.9 Skillnad i sysselsättningsgrad mellan män och och en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring
kvinnor i åldern 15–64 år i EU, 2015
stöttat enskilda i omställningen till nya jobb.
Procentenheter
Tillsammans har det skapat ett högt
30
omvandlingstryck där mindre produktiva
25 verksamheter har utkonkurrerats medan mer
20
produktiva har kunnat växa.54
I internationell jämförelse är Sverige
15
förhållandevis öppet för internationell
10 konkurrens, mätt exempelvis efter lätthet att
starta och driva företag. Sverige rankas som
5
världens nionde mest öppna land (av totalt
0 190) utifrån detta mått (se tabell 4.1). Sverige
Rumänien ligger också högt i internationella översikter
Lettland
Bulgarien
Estland
Italien
Malta
Österrike
Slovenien
Kroatien
Luxemburg
Ungern
Slovakien
Grekland
Portugal
Irland
Danmark
Storbritannien
Frankrike
Cypern
Tyskland
Polen
Litauen
Finland
Sverige
Belgien
Spanien
Tjeckien
Nederländerna
Danmark 3 8
4.4 Pelare 3 – ekonomisk politik
Sydkorea 5 11
17
Gällande svensk konkurrenskraft inter- Diagram 4.10 Relativ arbetskostnadsandel i ekonomin som
helhet respektive i tillverkningsindustrin
nationellt, menar Konjunkturinstitutet (2016)
Index 2005=100
att arbetskostnadsandelen ökat mer i Sverige
108
de senaste 20 åren än i omvärlden, sett till Ekonomin som helhet Tillverkningsindustrin
106
ekonomin som helhet (se diagram 4.10).55
Arbetskostnadsandelen påverkas visserligen av 104
4.4.2 Stabiliseringspolitik
18
målen för den allmänna ekonomiska politiken i Diagram 4.11 Finansiellt sparande och BNP-gap
syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög Årlig procentuell förändring respektive procent av potentiell BNP
58
Se Riksbanken, Penningpolitisk rapport april 2017.
59
SOU 2016:67, s. 200.
19