Download as pdf or txt
Download as pdf or txt
You are on page 1of 77

Selection One

Na Telepono

1: Hello.1 Si Trisha 'ste.2 Kyen 'ste, por favor?3


2: Mrs. Belards Wong. Este ba4 el opisina de Father DJ?
1: Si, amo ya este. Bwenas diyas, Mrs. Wong. Si Trisha 'ste. Ta akorda tu
konmigo, el sekretarya?
2: Ay, Trisha, etu gale.5 Si, ta akorda yo. Talyi ba si Father?6 Kyere yo
mangkwento konele.7
1: Nuway le aki ara. Ya anda le na Ayala, kay chene kasamyento alya.8
2: Ansina ba? Ke ora le bolbe?
1: Nosabe yo. Pero chene le otro pa maga appointment este tarde. Basi9
kyere tu man-leave un message para konele?
2: Kwan, ... pwede tu10 dale konmigo el disuyo cellphone, si sabe tu kosa
el number?
1: Nuway le lyeba disuyo cellphone. Kay hende gat le pirmi ta usa el
cellphone. Kosa era kel, Mrs. Wong?
2: Kwan, kay kyere yo manpamisa. Pero na Sabado pa, si pwede na tarde.
Libre pa kaha si Father? Kay kyere gayot yo man-request konele, kay
anibersaryo dimiyo nana.
1: Ansina ba? Un rato lang, Mrs. Wong. Ay mira lang yo na schedule
book.
1: Mrs. Wong, nuway problema kay libre pa ele. Y sabe ya tu ke na todo
Mass request ta man-respond gayot ele. Ansina ya lang kaha: pone yo
koneste na schedule y man-confirm11 yo kon Father si lyega le. Kabar
lyama yo kontigo.
2: Ansina. O sigi, ta espera ya lang yo. Muchas gracias, Trisha.
1: De nada, Mrs. Wong. Y muchas gracias tamen.

Vocabulary

na /nAh/ cm com def loc ~ prep on, por favor /por-favOr/ ~ /por-
in, at, to, from, out of; according pabOr/ intj please [Span,12 used to
to; concerning, about [Asturian make a polite request]
(not Spanish) na in) por /pOr/ prep for, to, by, through
telepono /telEponoh/ n telephone [Span]
[Span teléfono] favor /favOr/ ~ /pabOr/ n favor
si /sIh/ cm name nom sg (marks [var: pabor; Span]
singular personal names that Mrs. Belards Wong name fem
serve as subjects) [Phil loan: si]; Belards name (nickname for
intj yes; conj if, when [Span si] Abelarda)
Trisha name fem Wong surname (very common
'ste /ʔestEh/ ~ /ʔistEh/ dem-1-sg Chinese family name in Zambo-
nom short this [Span loan & var anga City)
sp este] este /ʔestEh/ dem-1-sg nom this
kyen /kyEn/ qw who?; rel pro who, [var: 'ste, ste; Span]
whom, whose [var sp ken, kien; ba /bAh/ dp is it? (marks a question
Span quién] with an overtone of seeking infor-
1
Selection Thirteen

Juanito Escalón

Iyo si Juanito Escalón. Beynte nwebe anyos ya iyo. Ta keda yo na


Caragasan y imprente lang na mar diamon kasa. Dimiyo tata y nana amo
kanda Juan M. Escalón y Gabriela S. Escalón. Aka-tres13 yo na singko
man-ermano.14 Asta awra ta keda pa yo hunto na miyo mayores15 y dos
ermano maskin kasaw ya iyo. El dos pinakamayor kanamon ya kasa ya y ta
keda ya sila hunto na diila otro maga familya.

Pobre lang diamon familya pero hende kame tan problema na kumida.16 Un
peskador miyo tata, kada alas tres de madrogada ta anda le peska na
medyoy mar para na diamon kumida y para bende tambyen na changge. Ta
ayuda yo na dimiyo tata peska mentras diamon ermana (el segundo na
menor) amo ta ayuda na diamon nana bende peskaw na changge. Dimiyo
muher amo ta bisya y ta kwida na diamon dyutay kasa. Diamon pinaka-
menor ermano tambyen ta entra pa eskwela na un public high school y si
nuway klase ta anda le ayuda kanamon dos na peskada. Todo kame man-
ermano ya gradwa lang grade school pero awra ta ahunta kame sen para
pwede entra kolehyo diamon menor kay kere tambyen kame chene le bwen
futuro.17 El diamon lang man tamen menor el byen intelihente kanamon y
byen interesaw estudya. *

Si abla-abla lang, tormento keda pobre pero ansina ya man gayot ya dale el
Dyos.18 Chenebes ta akaba diamon sen pero nuway pa kame manpelyahan
na sen. El importante kanamon el diamon familya y pirmi alegre kame.
Siguro si chene chansa pwede kambya miyo bida hende yo syempre
kambya miyo familya. Eskaso lang kita pwede mira un familya alegre y tan
kwidahan maskin tormento el bida.

Vocabulary

Juanito /hwanltoh/ pers name beynte nwebe /bEynte-nwEbeh/ ~


mase (common Filipino first /bEynte-nwEveh/ card twenty-
name) nine [Span veintinueve]
Escalón /'ieskalOn/ surname beynte /bEynteh/ card twenty
(family name) [Span veinte]
iyo /?iyOh/ nom pro 1-sg I nwebe / nwEbeh/ ~ /nwEveh/
[independent form; var: yo card nine [Span nueve]
enclitic form] [Span] anyos /?Anyos/ npl years [Span
beynte nwebe anyos /bEynte- años]
nwEbeh-Anyos/ ~ /bEynte- keda /kedAh/ v live, dwell,
nwEveh-Anyos/ agephr twenty- reside; remain, stay; become
nine years old [Span veintinueve [Span queda(r)]
años] Caragasan /karagAsan/ pic name
(west coast beach area about 8

10
Selection Thirteen

Mi Abwela

Kwando bata pa iyo, el kyen ta kwida komigo amo el mi abwela.19 Nuway


yo kosa pwede abla kontra konele, kay ele byen pasensyosa.

Ta akorda pa iyo el maga chempo kwando na elementarya pa iyo, kay


dimiyo abwela mismo el kyen ta20 ase hatud komigo na eskwela. Kada aga
ta disperta ele byen temprano para ase dimiyo almwerso, y ta prepara
tamen ele el dimiyo baun21 para na eskwela. Si ta disperta ya iyo, ele el ta
dale banya komigo. Si na eskwela iyo, ta espera gayod ele komigo entero
diya asta akaba el dimiyo klase. Y si ta bolbe ya kame estaba na eskwela,
pirmi le ta kompra komigo kosa para kome.

El dimiyo abwela amo tamen el maystra dimiyo22 na kasa. Kada denoche ta


insinya le komigo le y eskribi. Si ta akaba ya ele23 komigo insinya, ta
manda le komigo akosta na kostaw disuyo y ta uwi kame notisya na radyo,
y el nombre del programa, Radyo Ronda. Y si para durmi ya kame ta
insinya le komigo resa.

Si nuway iyo klase, akabar kome, medyo diya, ta uwi kame drama na
disuyo dyutay radyo. Y ele byen entretenaw konel maga drama. Si ta
mantarde ya ta sinta kame hunto na balkon, y ta toma kame kape hunto. Si!
Ta dale le komigo kape kay iyo no kyere toma leche.

Si ta emperma iyo, el dimiyo abwela el amo gayod ta kwida komigo. Ta


bisya gayod ele komigo kon kwidaw y pasensya. Kwando na Grade 5 ya
iyo, ta kwida pa le syempre komigo, pero no kyere mas iyo manda konele
dale banya komigo.

Si serka ya el dimiyo kumpleanyo, ta resa le na un kapilya serka na diamon


kasa para iyo ay chene bwen salud y pirmi na seguridad. Y si kumpleanyos
ya dimiyo, ta dale le komigo regalo y el laman pirmi tuwalya, nosabe yo
porke.

Ya muri le kwando na kolehyo ya iyo, y akel chempo ya lyora gayod iyo.


Ya keda yo byen triste kay nuway mas ya el dimiyo abwela. El kosa le ya
deha komigo amo el disuyo dyutay radyo. Y kada noche ta uwi iyo konel
disuyo radyo kay ta sinti iyo dol ele bibo lang syempre.

Kwando ya gradwa iyo na kolehyo, ya destrosa un ratón konel dyutay


radyo. Byen rabyaw gayod iyo konel ratón kay ya destrosa ese konel uniko
memorya del dimiyo abwela. Pero un kosa iyo ya reyalisa na ulihi, kay
maskin ya destrosa24 el radyo, el memorya del dimiyo abwela pirmi bibo na
dimiyo pensamyento y korason.

16
Selection Eleven

El Dwende 25

Antes alyi na Culianan chene un kasa del maga Julian26, ke ta kre sila chene
daw ta keda maga dwende. Estos maga hente dyutay eksperto na lokuras.

Un diya el ayudante del kasa ya keda byen buracho. Byen alboroto gayot
ele, ablando kontra konel maga dwende. Kwando ya pwede le durmi y
kwando ya disperta ele a la manyana ya sinti le su kwerpo nuway mas
kamisa y ta akusta le abaho del ponoy koko. Ya kore ele para na disuyo
kasa y husto el disuyo muher ta espera ya konele.

Kwando ya prinsipya ya ele disuyo trabaho na kasa ya pensa ele buska


disuyo pantalón. Ya engkontra man tamen ele konese na poste del kasa. Ta
estranya ele y pregunta le na su mismo kwerpo, Kyen gaha ya pone este na
poste? Nuway man rompe el kostura?27 El kostura byen entakto y el
pantalón no pwede le saka si hende le rompe. El pobre hente ya saka tiheras
y ya korta.

Ya pasa otro chempo el dwenyo del este kasa ya keda un negosyante. Ya


abla daw kay el28 prospera sila. Poresq nuway sila buga konestos ke ta kre
sila amo ta lyeba swerte. Hende sila ta murmura maskin chenebes no
pwede sila almorsa kay el dwende misteryoso ta ase bitay diila chokolate29
na kisame. Ansina sila ta ase pikardiya kon akelyos konsyerne.

Vocabulary

dwende /dwEndeh/ n dwarf report, or quotation; in the latter


[Span duende] instance, quotation marks would
antes /?Antes/ adv before, in the translate this particle) [Span
past [Span] hybrid sp dao; Tag loan]; adv as
alyi /?alylh/ ~ /?allh/ dem-2 loc if, like, it seems
there [Span alii] estos /?estOs/ dem-l-pl nom these
Culianan /kulyAnan/ pic name [Span]
Culianan (barangay of hente /hEnteh/ n people, persons;
Zamboanga City about 14 human being [hybrid sp jente;
kilometers northeast of City Hall, Span gente]
located on the main east coast eksperto /vekspErtoh/ n expert
highway) [Span experto]
Julian /huliyAn/ surname Julian lokuras /lokUras/ n mischief,
(family in Zamboanga) foolishness [Span locuras]
kre /krEh/ v believe [hybrid sp ayudante /?ayudAnteh/ n helper,
qre: Span var sp ere; Span assistant, (household) help; maid,
cre(er)] servant; farmhand [Span]
daw /dAw/ dp as they say, so the -nte n suf -er, -or, -ent (suffix
story goes, it seems; according to; deriving an agent noun from a
he/she said (marks a rumor, verb)

22
Selection Eleven

El Maru

Un diya chene kompetisyon ya ase na plasa del un pweblo. Kompetisyon


ese para sabe si30 kyen una pwede ase reh konel elepante. Una ya pruba el
Chino. Ya ase le kalam konel bariga del elepante. Pero ya mira lang konele
el elepante. Nuway le pwede manda reh konel elepante.

Segundo ya prekura el Hapon. Ya usa este pelo de manok para ase kalam
konel orejas del elepante. Ya mira lang tambyen el elepante konele akel dol
nuway lang kosa ta sinti.

El aka-tres ya atribi amo un Amerikano. Ya alsa este konel uno pye del
elepante y ya ase kalam alya. Ya konsumi el elepante koneste persona y ya
pacha le koneste. Durmido gayod el Amerikano y ya perde este na
kompetisyon kay nuway le syempre pwede manda reh konel elepante.

Finalmente ya atribi el Pinoy. Nuway este kosa ta liba para ase kalam konel
elepante sino ya mira lang este mal ohos konel elepante y ta agara-agara
lang konel disuyo sa-gang. De repente ya atraka le na elepante y ya ase
hutik, Si hende bo reh ay chucha yo de bo buli31 asta manluha-luha bo de
risas. De akel mismo ya reh swena-swena32 el elepante, hende porkawsa
makarisas33 el kosa le ya abla sino na myedo disuyo ase deberasan el Pinoy
ke chucha disuyo buli.

Entonses ya sale ganador na kompetisyon el Pinoy na kosa ya mira el maga


husgador34 y syudadanos na plasa.35

Vocabulary

maru /marUh/ n clever person; ase reh /?asE-rEh/ v make


cheat, cheater, deceiver someone laugh [var sp hace rei;
[coinage] from Span hacer reír]
kompetisyon /kompetisyOn/ n a reh /rEh/ ~ /rlh/ v laugh, smile
competition, contest [Span [var sp re, rei, ri; Span rei(r)]
competición] elepante /ielepAnteh/ n elephant
ya ase /ya-?asEh/ v phr pass was [Span elefante]
held [lit. was made; cf. Span pruba /prubAh/ v try, attempt;
hace(r)] test; taste (a sample) [Span
plasa /plAsah/ ~ /plAzah/ n proba(r)]
plaza [Span plaza] Chino /clnoh/ n Chinese male
pweblo /pwEbloh/ n town, city; [Span chino (-na)]
city proper, town proper; ase kalam /?asE-kalAm/ v tickle
downtown [Span pueblo village, [hybrid sp hace kalam]
small town] kalam /kalAm/ n the act of
una /?Unah/ adj first; ahead tickling; state of being ticklish,
[Span] ticklishness [Hil loan: kalám]

26
Selection Eleven

Traysikad36 Driver37

1: Kilaya man el pasada dituyo38 si tan ulan?


2: Tan pasada lang yo syempre kay este gat miyo lavida.

1: Ta subi ba el pasahe si tan ulan?


2: Si, deberasan se, pero chenebes nuway pasahero si ta kay ulan. Pero
chene lang se pasahero maskin tan ulan basta ora ya de bolbida de
maga estudyante, amo se maga ora de alas singko pa-ariba.

1: Na, porke man tu aki awra?


2: Nuway pa man pasahero awra maga ora, poreso taki lang yo tan
istambay na bilyaran ta ase pasa ora.

1: Maga39 kosa ora gale tu ta bira na trabaho?


2: Maga alas tres ya yo bira na paradahan kay ansina ora ta prinsipya
bolbe el maga estudyante y diretso ya se asta alas ocho y medya de
denoche, kay manada ya gat se ta lyega pati el maga hente staba na
trabaho.

1: Manada gale tu libre ora, pirmi lang gale tu aki na bilyaran tan
tambay40?
2: Hende man gayot, kay hende man gayot yo ki pirmi. El ora nuway
pasahero, amo se maga ora de alas iiwebe de aga asta alas onse de
medyo diya, y ala una y medya asta alas tres de tarde. Maga ansina ora
ta bolbe yo ta limpya kasa o ta ayuda na trabaho kasa; pero si igwal
ara41 nuway trabaho na kasa ta anda yo aki tan alegriya tamen.

1: Kansaw ba manpasada de traysikad?


2: Kwando nwebo pa lang yo, kansaw gayot. Pero awra anad ya yo
poreso dol nuway ya lang este trabaho komigo.

Vocabulary

traysikad /trayslkad/ n pedicab, pasada /pasAdah/ vn driving


rickshaw, tricycle (a bicycle with (act of driving a public utility
a sidecar for passengers) [hybrid: vehicle to earn money; set period
Eng tricycle + Bis or Tag sikad of time when a driver takes his
kick, propel with the feet] turn operating a public utility
driver /drAyber/ ~ /drAyver/ n vehicle) [Span pasada n-fem
driver (of a motor vehicle) [Eng] pass; passing (reference); wipe
kilaya /kilAyah/ qw adv how? (with a cloth); coat (of paint);
[var: kelaya, pakilaya; hybrid sp run over (with an iron)]
quilaya; Span que laya what dituyo /ditUyuh/ pro 2-sg your,
kind?] yours [var sp dituyu]

30
Selection Eleven

Kustumbres y Tradisyones de
Familya Zamboangeño

El42 prinsipya kita na kasa, konel familya, ke ta konsiste el esposo, esposa y


el maga ihos. Hende teñe un komunidad si nuway familya porke este es el
base del un bwen komunidad. El familya aki na Zamboanga komo
syempre, el tata amo el rey na kasa y el nana amo el reyna. El tata amo el
padre de familya y grande su responsibilidad y obligasyon. Antes de todo el
prayoridad amo su familya, espesyalmente el futuro del maga anak. El tata
ta sirbi komo el modelo del familya. Mucho del maga marido antes aki na
Zamboanga nuway bisyo. Al resibir43 el sweldo, ta entrega kon su muher y
esta konel nana44 kilaya komparti el sen. El maridable ta establese regla y
regulasyon para na kasa ke kombyene sigi el maga anak. El tata byen
estrikto, espesyalmente konel anak muher.

El esposo y esposa amo el ta disiplina konel maga anak. Si ya propasa sila


el regla del kasa, ta reganya y ta konseha por medyo de kombersar
embwenamente. Si por segunda bes ya komete ole y el kulpa grabe45, ta usa
sinturon46 para kastiga y ta korta kon todo el pribilehyo.

El nana amo ta sirbi komo el lus del faiViilya. Ele el ta dale direksyon na
familya. Su obligasyon amo para esta lang na kasa, kwida y atende konel
esposo y maga anak. El maridable nuway mucho sosyal47, bisyo y
aktibidades apwera disu kasa, .poreso sila teñe bastante chempo para el
familya. El kustumbre de antes, el esposa para na kasa lang gayot, y byen
ralo el muher, espesyalmente si kasaw ya, trabaha apwera disu kasa, y ta
alsa el sehas del komunidad si el marido ta manda trabaha konel muher.48
El kontinwa kita kombersa aserka del disiplina na familya. Al lyegar alas
sais del aga todo ta resa el Rosaryo49, y alas sais del tarde el familya komo
kustumbre nesesita todo hunto para resa el Angelus. El tokar el kampana de
alas sais del tarde, si na kamino ya alkansa kontigo, chene ke para50, agacha
y resa.51

Vocabulary

kustumbres /kustUmbres/ ~ Zamboangeño ZambwaggEnyoh/


/kostUmbres/ npl customs, n Zamboangan (resident or
habits, attitudes; Span costum- citizen of Zamboanga City)
bre (-s)] [Span var sp Zamboangueño]
kustumbre /kustUmbreh/ ~ el prinsipya kita /?el prinsipyAh
/kostUmbreh/ n custom, tradit- kitAh/ v-fut we shall start
ion; habit, attitude; character el /?el/ preverb fut will, shall,
[var: kostumbre(s); hybrid sp would [var: ay]
custumbre] konsiste /konsistEh/ v consist of,
tradisyones /tradisyOnes/ npl be made up or composed of; n
traditions [Span tradición (-es)] composition [hybrid sp consiste;
tradisyon /tradisyOn/ n tradition Span consisti(r)]

34
Selection Eleven

Bida de Un Solo Nana 52

1: Nana yo53 de dos bata, un ombre y un muher. Singko anyos ya ya54


pasa kwando ya muri dimiyo marido na un aksidente de koche. Estaba
kon akel desgrasya, iyo ya ya trabaha para na diamon dyutay familya.
2: Kwando bibo pa dituyo marido, daan ya ba tu ta trabaha o kwando
lang gat le ya muri etu ya prinsipya trabaha?

1: Kwando nuway pa kame anak, empleyado kame na un grocery store.


Pero kwando ya pari ya yo55 kunel diamon mayor,56 ya manda ya le
komigo para trabaha. Ya keda ya lang yo muher de kasa57 y ya kwida
diamon anak.58
2: Bweno kustumbre gale gayot dituyo marido. Siguro y an triste gat tu na
disuyo mwerte?

1: Si, byen maluya gat yo de akel maga chempo, dol nuway ma ya59
pordonde miyo bida.60 Bweno ya lang gane ya deha le komigo dos
rikwerdo ke asta ara ta dale komigo inspirasyon para ase bwenamente
diamon bida. Este konkyen yo ta abla amo diamon maga anak.
Salawayun man chenebes, pero byen qmaw gayot yo kunila.61 Poreso
prekura yo sigura el bwen futuro diila. *
2: Poreso gale ta trabaha gat tu embwenamente. Hende ba tu ta kansa, etu
lang ta kwida dituyo maga bata?

1: Kansaw man pero nesesita man yo trabaha kay nuway ken62 otro ayuda
kanamon si hende kame lang tamen. Ta ayuda man tamen bisya na
maga bata el dimiyo swegra, swegro y miyo nana y tata. Pero syempre
mayor parte de kwidada de maga bata iyo ta ase63 kay iyo gayot diila
nana. Bata pa lang sila ara pero ta manda ya yo kunila entende kilaya
de tormento diamon bida. Poreso ta ayuda tamen dimiyo maga anak na
trabaho kasa. Alegre gat yo kay ta entende sila dimiyo sitwasyon y
hende sila ta dale pesaw problema komigo. Alto-alto pa gale diila
maga grado na eskwela.
2: Makayura64 man 'se dituyo storya, pero dol makaselos tamen kay dol
nuway man gat tu problema na dituyo maga anak y ta pwede gat tu
kunila manhambug na otro maga hente. Kosa gale dituyo trabaho ole y
ken ta bisya dituyo maga anak si na trabaho ya tu?

1: Gracias na dituyo alabansa. Un GRO65 yo na un night club na pweblo.


Pero hende yo ta bayla borles o kosa man tu ta pensa ta ase el maga
otro GRO. Tan entertain lang gat yo maga kostomer diamon, tan
kwento-kwento y ta canta-canta lang hunto kunila. Hende man gayot
byen grande yo ta resibi sweldo, pero si ase iyo hunto miyo sweldo y
maga tip na trabaho, ta kabe ya man tamen 'ste para ase entra na
eskwela dimiyo maga anak. Si aga, na kasa lang yo, ta kusi kumida
diamon y ta bisya diamon dyutay chenda.66 Na diamon chenda kame ta
saka diamon diya por diya konsumo de kumida. Si tan changge yo, ta

40
Selection Eleven

deha yo miyo maga anak na dimiyo swegra. Pero chenebes ta bisita


kunamon dimiyo maga mayores. Ta lyeba sako de aros y gulay estaba
na diamon probinsya y ta kwida sila na dimiyo maga anak. Hay!
Kansaw gat dimiyo bida. Tan sideline pa iyo man-manicure y man-
pedicure para man chene pa sobra sen. Hay! Kosa ya el bida!

Vocabulary

solo /sOloh/ adj alone, lone, only mwerte /mwErteh/ n death


[Span solo all alone; by oneself] [Span muerte]
ombre /?Ombreh/ n male, man maluya /malUyah/ adj weak,
[Span hombre] weakened, having no energy;
anyos /?Anyos/ n pi years [Span [ext] depressed, sad [Bis
años] maluya]
aksidente de koche /?aksidEnte- nuway ma ya /nway-ma-yAh/
de-kOceh/ n phr automobile neg phr time no more, no longer
accident [Span accidente de [contraction of nuway mas ya]
coche] pordonde /pordOndeh/ n-cmpfig
aksidente /?aksidEnteh/ n destination [lit. for where]
accident [Span accidente] donde /dOndeh/ qw where?
koche /kOceh/ n car [hybrid sp (movable referents) [var: onde
cotse; Span coche] (unmovable)]
desgrasya /disgrAsyah ~ gane /gAne?/ dp it is so!; well!;
desgrAsyah/ n accident, even (indicates strong personal
mishap, misfortune, unfortunate emphasis) [Bis gáni?, ngáni?;
event; disgrace [Span cf. Tag nga?]
desgracia] rikwerdo /rikwErdoh/ n
daan /dA?an/ adj old, worn out reminder, memento, memory,
(used only for objects); adv remembrance [Span recuerdo]
before, previous [Tag] inspirasyon /?inspirasyOn/ n
empleyado /VempleyAdoh/ n inspiration [Span inspiración]
employee [Span empleado] ase bwenamente /?asE-
pari /parlh/ v give birth [Span bwenamEnteh/ v phr improve,
pari(r)] make better, upgrade; renew
muher de kasa /muhEr-de- bwenamente /bwenamEnteh/ adv
kAsah/ n housewife [Span well [var sp enbwenamente]
mujer de casa] konkyen /konkyEn/ qw obj
bweno /bwEnoh/ adj good, adv whom?; rei obj whom, about
well [Span bueno] whom [Span con quién]
mantriste /mantrlsteh/ v-man salawayun /salawAyun/ adj
get sad, be saddened [Cf. Span naughty, annoying, troublesome,
triste sad; miserable] misbehaving, irksome [Ceb
yan /yAn/ preverb [contraction salawáyun worthy of
of ya + man] (past tense condemnation]
indicator in front of man-verbs, a maw /?amAw/ part loved,
with the verb stem being beloved [var sp amao; Span
separated) amado]

41
Selection Eleven

Estrella Francisco: Tendera na Changge

El dimi nombre si Estrella Francisco. Ya nase yo «na» January 26, 1961.67


El place of birth dimiyo Lamisahan. Lamisahan. El nationality Filipino.
Filipino kame. Kabar iyo ... ya kaba yo elementary graduate lang.68 Dimiyo
marido tamen,69 el nombre si Victoriano Francisco. Ele70 tamen ya kaba ...
elementary graduate. Chene kame singko anak, dos muher, tres ombre.
Kabar,71 el uno dimiyo anak, el mayor, kasaw muher. Chene le dos anak,
uno ombre y uno muher. Kame ta keda aki na Lawingan, Purok Two, aki
onde serka na madrasah.72

Despwes diamon negosyo ansina o ... buy and sell. Ta kompra tamen kame,
ta bende. Chenebes diamon suki73 ta saka tamen, chene kame buyer
diamon. Mi uban tamen ta kompra tamen si ta subi ele aki ariba na ... na
Tibang. Ta kompra tamen ele maga benta, manok, pwerko ... ansina
diamon benta aki ... komo sari-sari vegetable. Daw ese el diamon ... kwan
aki ... lyamada.74 Kaba, iyo tamen aki ... ta kompra tamen yo aki... benta.
Kompra yo gulay, priholes, talung por kilo. Kaba, akabar, ta kompra tamen
yo maga pechay, kay por balutan, depe ta ase tamen yo ... kwan ... balutan
balor de singko peso. Nuway kita 'kel otro, no?75

Kame ... ta kompra kame maga tumon. Despwes ta bende tamen kame por
lata.76 El lodemas, ta ase kame tumpuk. Kamote, ese tamen, por lata tamen
se. Chene ta ase tamen kame tumpuk.77 El ahos tamen, sebolyon por kilo ...
chene tamen ta bende kame por bilug. Tomates tamen, chene por bilug,
chene por kilo. Chene tamen tumpuk, kay el native, tumpuk-tumpuk kame
ta ase el native. El carrots tamen por kilo, chene tamen tumpuk kame ta ase
singko el tumpuk. El inibre tamen por kilo, chene tamen tumpuk. Chene
lamen minudo, ta pwede bende maga dos peso, un peso kay ta kompra man
sila aki... chene de un peso, dos peso ...

Chene, si chempo pruta, ta kompra tamen kame maga lanzones. Pero


depende. Chene kame ta saka por kahon, chene por lata. Na ta bende tamen
kame aki por kilo. Depende na kilo. Si ta saka kame poko barato, ta bende
tamen kame maga dyes para kinse el kilo. Ansina. El pinya tamen, si ta
pwede kame kompra maga dos peso, ta bende kame maga two-fifty,
singkwenta sen lang diamon ganansya.

El karbon tamen por sako kame ta kompra. Na chene tamen por sako tamen
kame ta bende. Na lodemas, ta ase kame repack. Ansina o ... singko-singko
el repack diamon. El panggi tamen, ta kompra kame ariba. Saka kame se
singko el balutan, el dyutay. Ta bende kame sais. El grande de todo, dyes.
Ta bende kame dose, kay tan base pa man kame na pasahe na abal-abal. 8
Si aki na negosyo, si abla tu, abla de dyutay negosyo, ta pwede ya man
gayod. Ta pwede ya man ayuda na diamon bida. Na por ehemplo, si dimi
uban nuway le trabaho, ta ayuda lang ele aki komigo na dimiyo negosyo,
na dyutay lang. Okay ya man. Ta pwede ya gat ayuda para na dimi maga

47
Selection Eleven

anak tamen na eskwela kay chene pa man yo estudyante.79 Chene yo high


school pati elementary.80 Ta pwede ya maskin poko, abla sila. Ayuda kanila
suporta na estudyo, na diila maga things, na diila maga baun.

Iyo entra man yo na kwan, na loan, na KFI Lending.81 Ese sen, semanal
kame ta paga. Two ninety five el semana. Kay kanamon, ya dale loan sais
mil por sais meses. Ansina se diamon aki. Amo se ta ase yo el ... el alyi,
kosa ya presta yo na KFI. Amo se dimiyo sen ta ase yo aki.

Vocabulary

Estrella /VestrEiah/ namefem onde /?Ondeh/ qw where?


Estrella estrelyas n pi star, stars (immovable referents) [var:
[Span estrella star] dónde] rei conj where, the
Francisco /franslskoh/ surname place where
Francisco (family name) madrasah /madrAsah/ n
name mase Frank, Francis madrasah (a school for studying
(male personal name) [Span] the Qur'an or the advanced study
tendera /tendErah/ n vendor, of Islamic law) [Arabic
seller (female) [Span tendero madrasah school (in general)]
(-ra) shopkeeper] despwes /despwEs/ conj time
nase /nasEh/ v be born [Span after, later; subsequently, and
nace(r)] then, afterwards [var: depe;
Lamisahan /lamisAhan/ pic - Span después]
name (place in Zamboanga negosyo /negOsyoh/ n business
City) [ c f . Span la mesa the table [Span negocio]
+ Phil -han] buy and sell vn buying and
Filipino n Filipino, male (or selling, mom and pop store
female) resident of the (business) [Eng]
Philippines [Span filipino (-na)] suki /sUki?/ n client, patron,
kaba /kabAh/ v run out; end; regular customer, special or
complete; finish; graduate [var: valued customer (usually given
akaba; var sp caba, truncation discounts and other privileges)
of Span acaba(r)] [Tag súki?]
elementary graduate n phr uban /?ubAn/ n husband;
elementary school graduate companion, friend [Ceb ?ubán]
[Eng] /?Uban/ white hair, grey hair
Victoriano /viktoryAnoh/ name [Phil ?úban]
mase (male personal name) Tibang /tibAng/ pic name
[Span] Tibang (place in Zamboanga
Lawingan /lawlqgan/ pic name City)
Lawingan (place north of benta /bEntah/ n goods, things
Zamboanga City) for sale [Span venta sale]
Purok /purOk/ n district, pwerko /pwErkoh/ n pig, hog;
neighborhood, zone [Tag pork [Span puerco]
purók] sari-sari /sArisArih/ adj redup
various, miscellaneous, of

48
Selection Thirteen

Mi Zamboanga

Byen tarda ya gayot iyo nuway bira aki na Zamboanga. Antes de ya anda
yo na Canada para keda hunto na mi maga familya,82 aki iyo ya engranda y
ya gradwa kolehyo na un eskwela del maga Jesuíta.83

Ta akorda pa yo konel maga lugar onde kame ta pasya del dimiyo maga
barkada. Presko pa na miyo memorya el maga lugar ke ya ase marka na
miyo korason y pensamyento. Ta akorda pa yo konel maga aplaya ke onde
iyo ya keda gat byen moreno. Byen sabroso84 gayot banya na La Vista del
Mar, na Golf, na Bolong y na Isla de Sta. Cruz,85 mas malo ya si86 hunto-
hunto kame ta anda na aplaya del dimiyo maga amigo y familya.

El eskwela diamon antes byen dyutay pa. Antes puro ombre lang kame
alya. Y el diamon maga maystro byen istrikto, pati mayoriya del maga
maystro puro padre Jesuita. Pero maskin istrikto el diamon maga maystro,
puro syempre kame maga salawayun. Y el diamon paborito programa na
entero bida diamon na high school y kolehyo amo el Junior and Senior
Prom, donde ta manhunto-hunto kame na maga estudyante de Pilar
College87 donde puro tamen sila maga muher. Alya gayot ta sale el diamon
pagka-ombre kay pwerte gat kame tan diskarte basta bonita. Paunahan lang
kame liba bayla konel maga bonita muher. Poreso, maskin palo-palo lang
'kel diamon eskwela,88 byen amaw gat yo kon akel.

Taki yo awra na Zamboanga, y ya anda ya yo na todo maga lugar donde ta


pasya yo antes. Byen kambyaw ya gayot el syudad onde ya engranda yo. El
maga aplaya donde ta banya yo antes byen asenso ya gayot, kay manada ya
gat sila awra maga kasa-kasa89 donde para esta el maga bisita. El La Vista
del Mar Beach Resort gayot ya chene byen grande kambyo, kay awra chene
ya sila sosyal restaurant ke donde ta pwede tu mira el aplaya y maga bonito
kasa-kasa. Chene pa gale maga kasa ariba pono90 para na maga bisita ke
kyere otro eksperyensya. El eskwela gale diamon, el Ateneo de
Zamboanga, ya kambya ya tamen el ichura kay byen manada ya gat tamen
sila maga concrete structure. Y chene ya tamen sila maga muher estudyante
hende ya puro maga ombre. Co-ed ya. Hende lang el Ateneo ya kambya.
Pati el entero syudad gayot ya kambya. Byen manada ya gayot kongkreto
kasa y grande-grande91 edipisyo na syudad. Y chene ya gale Shopping Mall
aki. Ultimo el maga kalye prinsipal sementaw ya y byen alumbraw gayot
porkawsa konel maga alto-alto92 poste de lus ke ya planta kada dyes metro
de lehos. Este símbolo lang kay tan asenso ya el Zamboanga.

Manada ya gayot ya kambya na Zamboanga, pero chene lang gat syempre


ya keda igwal maskin por kwanto anyos ya. El Abong-Abong, Pasonanca y
Plaza Pershing93 amo dimiyo maga paborito lugar para anda pasya y
kwando ya bisita yo ole koneste maga lugar otrabes ya pwede yo nota kay
ya kambya ya tamen este. Pero el hermosura ke ta agara este antes talyi pa
syempre. Este lang syempre maga lugar el paborito tambayan de maga

53
Selection Thirteen

bibyentes de Zamboanga asta awra. Ta akorda yo ke antes na Pasonanca


kame pirmi dimiyo barkada ta anda. Awra amo lang syempre gale el
tambayan de maga estudyante. Mas bonito pa gale awra kay manada ya
tamen este lus y chene ya maga kwanto establisimyento onde ta pwede
man-alegriya y mantambay el maga hente.

Byen manada kambyo ke ya pasa na Zamboanga, pero chene pa syempre


ya esta igwal lang. Na todo konsyerne konel Zamboanga, este lang pwede
gayot yo manhambug: el maga bibyentes deeste syudad, kay maskin
kwanto anyos man ya pasa y ay pasa pa, el kustumbre de maga hente hende
ay kambya. Sila amo syempre karinyoso y hospitable, y chene pagka-
animoso y pagkahambug.

Vocabulary

byen tarda ya /byen-tArdah-yah/ presko /prEskoh/ adj fresh; cool,


adv phr time for a long time airy, well-ventilated [Span
already fresco]
tarda /tArdah/ n time duration, ase marka /?asE-markAh/ v phr
length of time; long time; delay; « mark; register; chart
atr slow [hybrid Span ase marka na korason (y pensa-
tarda(nza)] /tardAh/v last, myento) /?asE-markA-na-
endure; delay, dally, linger . k o r a s O n / v phr fig reflect on
[Span tarda(r)] s.t. fondly, remember well and
keda hunto /keda-hUntuh/ v phr with deep emotion [lit. mark in
be with, live with [Span the heart (and mind)]
queda(r) junto] marka /mArkah/ n mark,
engranda /?engrandAh/ v grow trademark, emblem, symbol, seal
up [coinage; no known Span [Span marca]
etymology, as if from aplaya /VaplAyah/ n beach,
*engranda(r); cf. Span criarse seashore [hybrid Span a +
grow up; sea grande become an playa]
adult] keda byen moreno /keda-byen-
Jesuíta /heswltah/ n Jesuit, morEno/ v phr get tanned,
member of the religious order become deep brown (from
Society of Jesus [Span] exposure to the sun) [Span var
lugar /lugAr/ n place, spot, area; sp queda bien moreno]
country, nation [Span] moreno /morEnoh/ n-masc
pasya /pasyAh/ v walk, stroll, go brown-skinned male (used in
for a walk; visit (places) [hybrid contrast to mestizo /mestlsoh/
sp pacia; Span pasea(rse)] fair-skinned male); atr dark
barkada /barkAdah/ n buddy, brown, tan, tanned
friend, companion, group mate; sabroso /sabrOsoh/ adj
gang [Span barcada boatload, delicious, tasty, flavorful,
cargo, i.e., people on the same savory; [ext] delightful,
boat] enjoyable, pleasant [Span]

54
Selection Eleven

Text Messaging

El94 uno na95 maga nwebo y epektibo teknolohiya na komunikasyon chene


kita awra amo96 este cellphone.97 El Filipinas amo el deklaraw awra komo
el text capital of the world. Chene mas de dose milyon hente na Filipinas
chene cellphone98 — maga negosyante, empleyado, estudyante, trabahador
y maskin maga bata ta usa ya cellphone aki na Filipinas.

El cellphone antes chene lang dos klase de usada: ta usa para lyama y para
resibi lyamada. Awra, ya pwede ya omenta el teknolohiya na cellphone99
ke ta lyama kita text messaging.100 Pwede kita komposita maga mensahe y
imbya koneste na diaton maga amigo y amiga usando de cellphone.

Byen pasil lang ase un text message.101 Anda102 lang na menu onde ta
komposita mensahe; kabar komposita, imbya ya tu. El maga numero103 na
cellphone chene asignaw maga letra na alpabeto y chene tambyen maga
símbolo ke ta usa na konstruksyon del mensahe. Na un numero, chene
maga tres asta kwatro maga letra. Pichi lang konel numero onde sitwaw el
letra ke kere tu pone. Pero si por ehemplo el letra nesesita tu amo el aka-
tres letra na numero, pichi ese numero tres beses. Kontinwa lang este asta
pwede tu komposita un kompleto mensahe, y despwes imbya na numero
del dituyo amigo o amiga. Nuway pa un minuto pwede ya le resibi dituyo
mensahe. Pwede tambyen ele komposita disuyo mensahe na disuyo
cellphone para kontesta na dituyo mensahé.

Manada bwen usada el text messaging. Byen epektibo este na negosyo. Ta


pwede tu komunika na dituyo maga trabahante y sabe el kondisyon del
transaksyon awra mismo. Para na maga estudyante ke ta estudya na otro
lugar, pwede lang sila dayun komunika na diila tata y nana maskin kosa
ora. Pwede tamen este para na maga otro pa usada: para dale mensahe y
greetings104 na maga chene kumpleanyo,1 5 na Paskwa, y otro pa maga
konsyerne. El pinakabale gayot aki, barato lang el text messaging kompara
na lyamada na cellphone o long distance call na telepono. Chene tambyen
el cellphone maga omento features, komo maga picture messages, video
recorder, ring tone composer y otro pa maga usable. Este maga features
pwede tambyen kita imbya hunto konel text message o usa na diaton
aktibidades de todol diya. El text messaging el uno na maga pasachempo
del maga Filipino—barato, pasil, y kore el serbisyo.

El maga text messages ke ta imbya kita kada diya hende lang todo para na
negosyo. Importante na maga Filipino el komunikasyon, espesyalmente na
familya. Na maga Filipino, byen importante manda sinti kay hende
syempre ta ulbida kanila y talyi lang syempre sila maskin okupaw na
trabaho o maskin lehos o na otro lugar sila. El text messaging ta dale
barato, kore y pasil manera para komunika na diaton familya, poreso byen
manada gayot Pinoy tan text todol diya komparando na maga otro nasyon.
Nuway duda kay el Filipinas gayot el text capital of the world.

60
Selection Thirteen

Ayre Polusyon

Kwando hoben pa el diaton maga abwelo y abwela, ke byen bonito kamina


alrededor! Byen bale mira maga palo, maga paharo, y ke byen presko el
ayre! Ni nuway tu myedo resulya ondo kay pwede tu asegura hende tu ay
tose. Si pregunta lang, porke awra makapeste pasya si aga? Kay si sale kita
na kasa, y ay bira ole si tarde, byen negro ya kita, makulaling ya el diaton
maga kara, y el diaton maga naris byen lyeno de susyo. Tormento resulya
ondo kay ta akaba ya man gayod diaton maga reswelyo, dol ya ase kanaton
kuga de sinturon na peskweso.106 Porke gaha, nu? Si mira lang tu alrededor
awra este maga chempo,107 kosa tu ta pwede karkula, kay dol mas otro man
awra kontra antes? Dale108 yo kontigo el rason si porke.109

Ta nota tu este maga diya, ke mucho ya maga behikulo, paktoriya, y maga


makinaiya ta eksiste na diaton lugar?110 Unu ya este el rason na diaton
maga pregunta. Pero kosa man awra si talyi estos maga kosa? Hende ba
nesesita kita konestos? Kay importante este awra maga chempo? Y kosa
man el relasyon deestos na maga pregunta diaton? Mira tu, estos maga
behikulo, paktoriya, y otro maga makinarya, ta depende este sila na aseyte
y gasolina. Y este amo el ta ase kore koneste maga mensyonaw makina. Y
hende ba, si ta kema tu kosa pirmi ga^od ta chene umu?

Este maga umu amo ta destrosa konel diaton ayre ke ta kawsa polusyon. Y
este polusyon amo ta ase malo konel ayre y el deste templa. Ke este umu
estaba na maga tambucho-del maga' behikulo, paktoriya, y otro pa maga
makinarya, ke amo ta kawsa kalor kada diya. Awra, este tamen maga umu,
si ta resulya kita, ta kawsa este iritasyon na naris y na garganta, amo gane
se ta tose kita, y akabar ta akaba-akaba el diaton maga reswelyo. Amo
tamen este ta resulta, ke ta abaha el chempo del bida de un hente aki na
mundo.

Hende lang el umu amo ke ta kawsa polusyon na ayre kon hende pati
tambyen ese maga masusyo agwa estaba na maga imbornal del maga
paktoriya y makina maga ordinaryo pusali, akel estangkaw el agwa ke
hende mas ta kore. Amo tambyen este ta kontribuhi na polusyon. Ta abla
sila, hende man kita muri na aksidente o na matansa pero baka ay muri kita
na polusyon.

El chempo diaton awra ta kambya ya. Nupwede mas kita predikta si


kwando el chempo ulan y soles. Maskin kosa mes lang tan ulan, y maskin
kosa mes lang tamen ta keda soles. Buyung ya el maga syembra y animal.
Amo ya este ta chene kalor mundyal porkawsa ya gane de ayre polusyon.
Mucho ya maga specimento de animal ta perde y el maga syembra ta chene
diperente kresida. Mucho empermedad ke ta abuya na nusabe kita onde
estaba. Maga riyo ta seka, el selahe ta kambya, kosa pa gaha ay segunda?111
Amo este maga chempo ke ta supri mucho maga hente, hende lang maga
hente sino pati maga animal y syembra tambyen. Ta keda ya kalyente el

66
J «.!«_«.

diaton alrededor y dipisil este kontesta, basta este kita nesita sabe: asta
liende para el bendida del aseyte na changge global, ay hende para el
polusyon diya por diya.

Vocabulary

«yre /vAyreh/ n air [Span aire] makulaling /makulAling/ adj


polusyon /polusyOn/ n pollution dirty (as mud, dust, or grime)
I Span polución] kulaling /kulAling/ n dirt
hoben /hOben/ ~ /hOven/ adj kara /kArah/ n face [Span cara]
young [Span joven] naris /narls/ n nose [Span nariz]
iibwelo /?abwEloh/ n-masc kin lyeno /ffinoh/ adj full; filled;
grandfather [Span abuelo] loaded [Span lleno]
kamina /kaminAh/ v walk [Span susyo /sUsyoh/ n dirt; filth, grime
camina(r)] [var sp susyu, sushu; Span sucio]
alrededor /?alrededOr/ n akaba reswelyo /?akaba-
surroundings, area around; reswElyoh/ v phr run out of
environment; [adv] around, breath
outside; alrededor de prep phr reswelyo /reswElyoh/ n breath
around, surrounding [Cf. Span en [hybrid sp resuelyo; Span
H rededor around] resuello heavy breathing; cf. Span
palo /pAloh/ n wood; tree [Span aliento breath; see: resulya
palo stick; pin; mast] above]
paharo /pAharoh/ ~ /pahAroh/ n kanaton /kanAton/ pro 1-pl incl
bird [Span pájaro] obj us [var sp canaton,
ni nuway /ni-nuwAy/ neg phr hot canatun, kanatun; var: kunaton,
have, would not have; have no ... kunatun]
ni /nlh/ neg conj nor, neither ase kuga /?ase-kugAh/ v-caus phr
[Span] choke, strangle
resulya /resulyAh/ v breathe kuga /kugAh/ v choke, strangle,
[Span resolla(r), old-Span re- throttle [Cf. Span ahoga(r)
suella^) take a deep breath; cf. drown; choke]
Span respirar breathe; see peskweso /peskwEsoh/ n throat,
reswelyo below] neck [Span pescuezo]
ondo /?Ondoh/ adj deep; adv nu /nUh/ neg not [usual sp no;
deeply [Span bondo; cf. Span Span]
respirar hondo breathe deeply] karkula /karkulAh/ v calculate,
asegura /?asegurAh/ ~ /?asigurAh/ reckon [Span calcula(r)]
v assure [hybrid sp asigura; rason /rasOn/ ~ /razOn/ n reason;
Span asegura(r)] cause [Span razon]
tose /tosEh/ v cough [Span behikulo /behlkuloh/ ~ /vehlkuloh/
tose(r)] n vehicle [hybrid sp vehikulo;
makapeste /makapEsteh/ adj Span vehículo]
annoying, irritating [Cf. Span paktoriya /paktorlyah/~
peste plague, epidemic] /faktorlyah/ n factory [Span
negro /nEgroh/ adj black [Span] factoría]

67
Selection Seventeen

El Sistema Solar

El uniberso ay amo un grande lugar112 ke ta pwede husta bilyones de maga


brilyante estrelyas y magnipiko galaksiya. Mucho misteryoso kosa ta pasa
alyi ke tormento kita sabe. Byen mucho kosa kita kyere pregunta y
tormento kontesta este maga pregunta. Maskin maga syentipiko ta raska pa
konel diila maga kabesa.11 Pero chene kosa ke pwede kita sabe. Este amo
el diaton sistema solar, ke ya forma adentro de un galaksiya hunto na maga
otro galaksiya formaw na uniberso.

El diaton sistema solar chene nwebe planeta y un sol. Estos nwebe planeta
chene su diperente grandor y diperente alrededor. Ta mobe sila na diperente
ruta alrededor del sol, para hende sila manbanggaan na unoy otro.

Nesesita kita intende anay el importansya del sol, ke este el byen sentro114
del nwebe maga planeta. Byen grande este ke ay pwede husta milyones de
mundo. Pero hende este igwal grande komparaw na115 otro pa maga
estrelyas na uniberso. Grande lang gane kita ta pwede mira konele na
diaton maga ohos kay porkawsa mas serka le na diaton mundo, komparaw
na maga otro estrelyas.116 Komo otrp maga estrelyas, el sol amo un higante
bolay pwego. Byen importante el sol kanaton kay ta dale este konel mundo
kalor y lus. Si keda nuway sol ay perde el maga bida aki na mundo.

El primer planeta amo el Mercury. Este"el pinakaserka117 na sol, pero hende


el pinakakalyente. Este planeta konsideraw komo igwal na ichura del diaton
luna, mapolbos, mapyedra, y nuway bida.

El planeta ta segunda koneste amo el Venus. Este el planeta ta resa maga


ansyano Romano y Greko komo el diosa de amor. Pero na konsepto
verdad,118 este planeta amo el pinakakalyente na todo, kay byen tapaw este
de beneno selahe. Y deste berdadero kolor amo brilyante amarilyo. Este el
byen arde planeta na syelo del noche.

El aka-tres planeta amo el diaton kasa, el mundo. Este amo lang el planeta
sabe kita chene bida, kay este hende byen kalyente y hende byen priyo.
Abundansya este de agwa y ayre limpyo. Si apwera tu na orbito del mundo,
ay pwede tu mira konel kolor del mundo, kolor asul kay porkawsa na deste
maga mar ke ta replekta konel lus de sol na atmospera. Chene el mundo un
lima, pero el primero dos planeta nuway maga luna. Sabe tamen kita awra
ke chene maga luna na alrededor de kada uno del ultimo sais planeta.

Si el sol ta sale aga y ta abaha tarde, ta pensa kita kay el sol amo119 ta mobe.
Pero el mundo gale akel ta mobe. El mundo ta rota komo un trompo, ta ase
este un kompleto mobida kada beynte kwatro ora. Si el diaton mundo
mirando na sol, amo se chene kita diya. Y si ta bira el mundo kara, amo ta
chene kita denoche.

72
Selection Seventeen

El aka-kwatro planeta serka na sol amo el planeta Mars. Este un desyerto


planeta ke el kolor koloraw dol akel kolor de kalawang, y pati maga pyedra
y arena koloraw tamen. Poreso el maga romano ta mira koneste planeta
komo dyos de gera, koloraw dol sangre.

El aka-singko planeta amo el Jupiter. Este el byen grande na nwebe maga


planeta, ke ay pwede husta un mil tres syentos mundo adentro. Ta segunda
koneste el planeta Saturn, el aka-sais. Ke este amo el aka-dos grande
komparando konel Jupiter. Alrededor deste planeta chene byen bonito
maga anilyo de yelo y kristal. Akabar koneste, el aka-syete planeta Uranus
y ta segunda koneste el planeta Neptune, ke amo el segundo planeta byen
Ichos na sol. Sabe kita awra ke chene tamen maga anilyo na alrededor del
IJranus, y del Neptune, y del Jupiter, pero hende igwal bonito y klaro
komparaw na maga anilyo de Saturn.

El pinakalehos de kontodo amo el planeta Pluto. Este tamen amo el byen


dyutay y el byen priyo komparando konel otro ocho maga planeta.

Vocabulary

sistema /sistEmah/ n system syentipiko /syentlpikoh/ n


[Span] scientist; adj scientific [Span
solar /solAr/ adj solar [Span] científico (-ca)]
uniberso /vunibErsoh/ ~ raska /raskAh/ v scratch (an
/?univErsoh/ n universe [Spán itch); itch, be itchy [Span
universo] rasca(r)]
husta /hustAh/ v fit, have kabesa /kabEsah/ n head [Span
enough space for; make room for cabeza]
[truncation of Span ajustar forma /fOrmah/ v form, shape;
adjust, tighten up; adapt s.t. to n form, shape, appearance;
s.t.; fix, cf. Span justo just; information sheet with blanks to
exactly] be filled [Span]
bilyones /bilyOnes/ card billions adentro /?adEntroh/ adv inside,
[Span billón, billones] within [Span]
brilyante /brilyAnteh/ adj formaw /formAw/ part formed
bright, shiny, brilliant [Span [Span formado]
brillante] planeta /planEtah/ n planet
estrelyas /?estrElas/ n pi stars [Span]
[Span estrella (-s)]magnipiko sol /sOl/ n sun, the sun [Span]
/magnlpikoh/ ~ /magnlfikoh/ grandor /grandOr/ n size,
adj magnificent, marvelous, largeness [Span]
superb [Span magnifico (-ca)] mobe /mobEh/ v move [Span
galaksiya /galakslyah/ n galaxy move(rse)]
[Span galaxia] ruta /rUtah/ n route [Span]
manbanggaan /manbaqgA?an/ v
recip collide with each other

73
Selection Seventeen

El Yakan 120 de Zamboanga

Sabe ba ustedes ke chene un tribo ke ta dale popularidad na diaton syudad?


Sila el maga Yakan, konosido na talento del asida de hand-weaving121 ke
ta enganya maga turista para bisita konel Yakan Village.

El Yakan Village Weaving Center,122 un purok na barangay Upper


Calarían na syudad de Zamboanga. Y chene este lehos de syete kilómetro
estaba na syudad. Maskin kosa klase de transportasyon para anda na weste
del syudad komo Ayala, San Ramon y Labuan, pwede pasa koneste purok.
El ancho del chera chene dyes mil metro kwadrado y populasyon de syento
singkwenta familya y trentay kwatro kasa.

Este lugar ya prinsipya kwando yan gera el Moro National Liberation


Front123 y el tropa militar na Basilan anyo mil nwebe syentos sitentay uno,
despwes el imposisyon del Martial Law124 del antes Presidente Marcos, el
maga grupo del evacuees estaba na Panandakan Mission School baho de
(late) Greg Baúl el kyen ta mira konel maga evacuees.

Ya dale konel maga Yakan lugar para onde keda aki na Canelar
Evangelical Church. Despwes el í>tro maga grupo ya sigi baho di Atalul
Ilul de Bohebbesey, Basilan onde ya dale tambyen kanila lugar na
Episcopal Church na Cawa-Cawa Boulevard deeste syudad.

No pwede mas abantya el lugar onde sila designaw kay poko-poko ta subi
el numero del maga evacuees. Porkawsa deeste ya reloka kanila na un
bakante lote na Calarían prinsipyando anyo mil nwebe syentos sitentay tres
ta keda. El una-una familya ya keda na Yakan Village amo el Ballati, Ilul,
Atalan, Usman y Muzarin.

El maga ombre ya prinsipya syembra diperente klase de gulay. Myentras


tanto125, el maga muher ta kontinwa el diila weaving ke ya gusta el maga
turista.

El lugar ya nombra Yakan Village porkawsa el maga ta keda aki puro


Yakan. Maga Muslim estos.

Kosa el Yakan Village Weaving Center awra porkawsa este na ayuda del
diperente ahensya desde pribado y gobyerno komo el The Christian and
Missionary Alliance Churches of the Philippines, Episcopalian Church of
Zamboanga, Department of Trade and Industry, Department of Tourism y
el Department of Science and Technology. El maga indibidwal kyen ya
ekstende el diila ayuda amo kanda Rev. Gerrald Otis (Missionary Alliance
of America), Bob Ulama Tugung, Elnorita Pamaran Tugung, Hadji126 Sali
Hayre (Director, Office of Muslim Affairs), Atty. Manny T. Sabillo y el
antes Honorable Kongresista Maria Clara Lobregat.127

78
Selection Seventeen

I I Yakan Village Weaving Center na Upper Calarían famoso aki y apwera


nasyon. Awra uno ya este del maga Tourist Spot aki na Syudad de
Zamboanga.

Vocabulary

Yakan /yAkan/ name Yakan transportasyon /transportasyOn/


(referring to the people and their n transportation [Span
language) transportación]
ustedes /?ustEdes/ pro 2-pl you weste /wEsteh/ n west [Span
[Span; var sp ustedez] oeste]
tribo /trlboh/ n tribe [Span tribu] San Ramon /san-ramOn/ pic name
popularidad /popularidAd/ n (beach located approximately 23
popularity [Span] kilometers from Zamboanga
konosido /konosldoh/ part City Hall) [Span San Ramón]
known, acquainted; atr famous, san /sAn/ abr St. [Span san(to)]
familiar, renowned (male) Labuan /labu-An/ pic name
[Span conocido] (coastal barangay of Zamboanga
talento /talEntoh/ n talent, ability, City about 35 kilometers
skill [Span] northwest of City Hall)
asida /?asldah/ vn actions, the ancho /?AncOh/ adj wide, broad,
manner of making or doing s.t., vast [Span]
method used to make s.t. chera /chErah/ n earth, land, soil;
[hybrid sp hacida; cf. Span_ farmland, farm [var sp tiera,
actos, acción] tyera, cherra; hybrid Span
hand-weaving n handweaving (a tierra]
textile art and craft that involves dyes mil /jes-mll ~ dyes-mil/ card
placing two threads or yarn onto ten thousand [Span diez mil]
a warp and weft of a loom and metro kwadrado /mEtro-
turning them into cloth) [Eng, kwadrAdoh/ n phr square
but spelled as two words with a meter(s) [Span metro
hyphen by the author] cuadrado]
cnganya /?eqganyAh/ v attract, kwadrado /kwadrAdoh/ n, adj
encourage, entice, be inviting; square [Span cuadrado]
swindle, cheat; tempt [Span populasyon /populasyOn/ n
engaña(r)] population [hybrid sp
turista /turlstah/ n tourist [Span] populacion; based on Eng; Span
barangay /bararjgAy/ « ward, población]
district, village, community, syento singkwenta /syEnto-
barangay (smallest unit of local siqkwEntah/ card one hundred
government in the Philippines) fifty [Span ciento cincuenta]
[Tag baranggáy] trentay kwatro /trEntay-kwAtroh/
Upper Calarían pic name card thirty-four [Span treinta y
kilómetro /kilomEtroh/ n kilo- cuatro]
meter [Span kilómetro]

79
Selection Seventeen

El Pwersa Armada del Filipinas

Awra este maga chempo, chene grupo ke ya promete ke ay protekta sila


konel nasyon usando el diila maga bida. Este grupo amo kita ta lyama el
I'wersa Armada del Filipinas.

Importante chene tres grupo de pwersa ke ta protekta konel entero nasyon,


kay porkawsa nesesita chene distribusyon de trabaho el kada grupo. Y amo
gane chene pwersa ayre, pwersa mar, pwersa chera. Kada grupo chene le
disuyo espesyalidad, ke amo ta ase kanila diperente na unoy otro. Pero ta
sigi lang sila un klase de idealismo y prinsipyo ke amo para protekta y
defende el nana lugar.

El pwersa ayre amo el chene byen importante trabaho, kay este ta protekta
konel selahe del Filipinas kontra na maga pwersa ayre de maga otro nasyon
ke ay ase imbasyon na diaton lugar.128 Este grupo chene maga eroplano
armaw, y mapwersa maga bomba, ke pirmi preparaw bola para man
kombate na selahe maskin kosa ora. Ta dale tamen este ayuda konel maga
pwersa chera na manera de transportasyon, suporta ayre, y ayre kargada na
chempo de gera. Si na chempo paz, el trabaho deste grupo amo ta dale
ayuda komo na manera de serbisyo sibil y aksyon. Ta ayuda este grupo
protekta el diaton monte kontra na maga illegal loggers, kay este chene
maga ekipo ke ta pwede man patrulya aribay ayre ke mas pasil mira kontra
si abaho na chera. Ta dale tamen este serbisyo na maga sibilyan, komo libre
transportasyon de ayre chempb de natural kalamidad y destroso.

El pwersa mar amo el ta protekta konel maga mar del Filipinas. Y este
grupo chene maga barko armaw ke pirmi preparaw man kombate na mar
maskin kosa ora. Si chempo paz, sila amo el ta kuhi konel maga pirata,
bandido, y smuggler ke ta entra na kostal mar del Filipinas nuway permiso.
Y sila tan patrulya di diya y de noche na maga mar del Filipinas para
asegura el seguridad y paz del nasyon.

El ultimo amo el pwersa chera y amo este konsideraw el kulado del nasyon
kay este el ta emprenta kara-kara konel maga pwersa imbasyon ke ya
pwede man-lusut adentro na Filipinas. Este grupo amo tan kombate hente
kon hente, pusil kon pusil. Y sila armaw de maga duro behikulo, komo
tangke de gera y maga largo distansya kanyon. El diila maga tropa armaw
de mapwersa y alto kalibre maga pusil. Na chempo paz, sila ta sirbi por
rnedyo ke ta dale edukasyon y mantene maga ayuda medical na maga
monte lugar onde mucho nuway edukasyon. Este grupo tamen amo el ta ase
lagas konel maga rebelde,129 bandido y maga illegal loggers na monte.130
Este el tres rama del serbisyo militar ke ta protekta kanaton todol diya,
beynte kwatro ora. Estos grupo ke ya dedika diila maga bida na serbisyo
para lang asegura el paz y seguridad del diaton nasyon.

83
Selection Seventeen

Sta. Barbara

Muchos anyos ke ya pasa, chene ta keda un rey Mohametano. Chene le un


iha, si Barbara. Ele el byen bonita prinsesa na diila reyno. Byen bweno le
na disuyo maga hente. Poreso kyere konele maga hente kay chene le
korason de un Kristyano.

Todo el maga prinsipe na reyno kyere kasa konele. Pero si Barbara hende ta
pone atensyon ninguno kanila. Su tata kyere ke ele ay kasa ya antes de sera
suyo ohos, pero ele no kyere pa kasa.

FJ Prinsesa Barbara chene un Católico131 amigo. Ele bweno y byen fyeí kon
Barbara. El prinsesa ya aprende ya ama koneste muher komo su ermana. Ta
anda sila na un lugar donde el rey hende pwede mira kanila. Este muher ta
abia todo porkawsa del disuyo relihyon. Ta dale le konel prinsesa maga
libro Katoliko, ke ta le el prinsesa durante el disuyo chempo nuway le ke
ase.132 Despwes ese dos man-amiga133 ta anda na Iglesya Katoliko
sekretamente.134

Un diya si Barbara ya atraka kon su tata, ya pidi le permiso konel rey si


pwede le kambya su relihyon. El kambyo, el rey ta manda konele kasa.
Pero si Barbara hende syempre ta kre kon su tata.135 Ya prekura le
kombense kon su tata pero amo lang syempre el rason ta dale su tata
konele.

Un diya kwando el rey ta deskansa na un kwarto, el Prinsesa Barbara ya


atraka kon su tata y ya abla tamen. Pero su tata hende syempre ta dale su
permiso. El rey y el prinsesa ya chene diskusyon. Si Barbara ya abla kon su
tata kay ya bawtisa ya konele na Iglesya Katoliko. Kwando ya uwi ese el
rey, ya saka le su espada y ya korta le el peskweso di Barbara porkawsa
disu rabya. Kwando si Barbara ya keda santa, el lugar donde sila ta keda ya
nombra despwes disu nombre.136

Vocabulary

Sta. Barbara /santa-bArbarah/ prinsesa /prinsEsah/ n princess


pers name St. Barbara [Span] [Span princesa]
muchos /mUcos/ enum pi many, reyno /rEynoh/ n kingdom,
much, a lot of [Span] realm; reign [Span reino]
Mohametano /mohametAnoh/ adj Kristyano /kristyAnoh/ n
Mohammedan, of or relating to Christian person; adj Christian
Islam or Muhammad; n Muslim (pertaining to Christianity) [Span
person Cristiano]
iha /hidyAh/ n daughter [Span prinsipe /prlnsipeh/ n prince
hija] [Span príncipe]
Barbara namefem

87
Selection Seventeen

San Jose Gusu

Antes de bene el maga Espanyol na Zamboanga, este lugar ta lyama pa sila


komo Gusu. El maga permanente residentes deeste lugar amo maga pobre
kainginero.137 Ta bibi lang sila na diila dyutay syembrada. El maga
Espanyol kyen ya bene aki na Zamboanga ya sabe kay el maga hente na
Gusu byen relihyoso.

Durante del Gobyerno de Espanyol,138 el maga hente ya planta dyutay


kapilya, pero nuway pa eskuhi el patron.139 El maga Espanyol byen alegre
kay ya sabe sila mucho del maga hente na este lugar Katoliko.

Ya lyega chempo soles, el maga hente ya resa para chene ulan. Todo el
maga syembra ta muri ya, y ta keda ya nuway mas kumida. Ya resa el maga
hente y ya ase promesa na todo santo.140 Ya gratipika tamen el diila
debosyon kay ya man-ulan un diya. Byen pwerte el ulan y ya dura se por un
diya y un noche. El agwa na monte y del mar ya man engkwentro.

El maga hente ya buska alto lugar kay el agwa ya keda byen ondo. Nuway
ningún hente ya esta na lugar, solamente un maridable de edad kay maskin
dyutay el diila kasa pero byen alfo. El maga hente ta prekura manda sale
kanila pero no kyere sila kay grande el diila fe na Dyos y sabe sila kay ese
fe ay salba kanila. Kwando medya noche ya, ya abaha el agwa y el
maridable ya anda na kapilya para résa. Despwes ya mira sila un sombra na
distansya. Ya atraka sila y ya mira sila un byeho byen largo el barbas. Ya
abla el byeho, No chene myedo kay yo el responsable diustedes seguridad
na este lugar. Yo amo si San José. Ya mira yo pakimodo el diustedes maga
hente ya dale mira el diila respeto y fe konmigo. Anda, abla konel maga
hente kosa yo ya abla konustedes. Despwes ya desaparese ya le.

Kwando ya amanese el diya todo maga hente ya bolbe na diila kasa. Nuway
sila mira destroso y bida ya perde. Byen alegre el maga hente y na medyo
del diila alegriya ya uwi sila el bonito istorya konel maridable. Ya abla el
maga hente, Nesesita selebra kita el fiesta ay ase konele diaton patron.

A la manyana aga, ya selebra un misa el un padre Espanyol y ya resibi


komunyon el maga hente. Ya chene mucho klase de alegriya komo hwego,
bayle141 y otro pa. Pero hende pa sila kontento. Para dale mira diila
agradesimyento konel salbador, el maga hente ya lyama el diila relihyoso
baryo San José Gusu.

90
Selection Seventeen

El Maga Leyenda Chavacano' 42

S1NUNUC
Na todo maga leyenda ya kunta nuway mas bonito komo el de Sinunuc. El
palabra "sinunuc" ya sale na Tagalog143 y kyeredisir "kemaw" na
Chavacano.

Akel chempo, el Sinunuc ta goberna el maga balyente Moro de Jolo, pero


chene syempre Kristyano na besinidad.144 El maga Moro ta okupa el
bukana, el lugar na boka del Riyo de Sinunuc. El maga Kristyano ta keda
na parte de adentro donde sila ta kultiba maga syembra komo mais y koko.
El paz hende pa byen embwenamente akel chempo.145 El maga salbahe
tribo ta mata o ta roba konel maga Kristyano, konel ombre ta mata, konel
maga muher ta ase muher del datu146 y konel maga bata ta bende para ase
muchacho del sultan147 de Jolo. Porkawsa deeste, el edukasyon na baryo ta
supri mucho. Nuway eskwela ta planta para eduka konel maga bata.

Por el anyo 1896, chene maga prominente ke ta keda na un Kristyano lugar


ya planta un eskwela na Pitogo. El repwesta del maga hente byen negativo.
El maga Kristyano kyen chene myedo ya prepiri keda na monte porkawsa
del matansa y robos de maga bata ta ase el eskwela. Ya dura por tres meses
chene lang dyes estudyante. Este eskwela ya kema y konel maystra ya mata
el maga Moro.

El baryo nuway pa syempre nombre, y el maga Kristyano nuway unyon.


Matansa, robos de hente, y kemada amo ke ta pasa durante el chempo del
maga Moro. Poreso grande myedo ya reyna na entero lugar.

Un aga na mes de Mayo, kwando ta selebra el maga Kristyano el fiesta, un


hente ya grita, "El maga Moro ta kema konel ermita (kapilya) y konel maga
kasa na orilya del mar!" Komo mas poko lang sila, el maga espantaw
Kristyano ya subi na monte para salba el diila bida. El maga muher asta
maga ombre ta lyora y ta resa kon el Senyor para pidi ayuda kay ta mira
sila konel diila maga kasa y kaingin ta kema. Durante el destruksyon, si
Mang Kikong ya grita na palabra de Tagalog, "Ay Dyos ko, sinunug ang
ating mga tahanan." Kwando el maga barbaro ya sale, el maga Kristyano ya
bira na diila maga kasa. Ya lyama sila un komperensya para rehabilita
konel baryo, y el maga Moro nuway mas bira desde akel.

Mayo 18, 1900 es el diya memorable kay este el diya ya selebra el Misa de
Gracia.148 El imahen del Birhen de la Paz y Bwen Byahe amo ya keda el
diila patrona. El baryo ya lyama sila "Sinunuc" para akorda durante akel
chempo.149

94
Selection Seventeen

STA. MARIA
Kwando primero, el kalye150 de Sta. Maria nuway pa nombre. Asta maga
hente ta keda alyi nosabe kosa lyama konese lugar. Nuway ningunos kyen
dale nombre para pwede konese identipika.

Un diya, un albularyo151 ya bisita na este lugar y ya engkontra le konel


maga yerba de Sta. María ke ta krisi na kalye deeste baryo. Sabe ele kay
ese syembra un medisinal. El albularyo kyere saka yerba, pero nuway mas
ele chempo. Ya pregunta le konel kochero si kosa el nombre deeste lugar
ke ta pasa sila awra. El kochero no pwede kontesta kay ese kalye nuway pa
nombre.

Kwando ya bira le para saka poko yerba, ya abla el albularyo konel


kochero, "Porke hende ustedes lyama koneste kalye 'Sta. Maria' ke hay sigi
konel maga yerba de Sta. Maria ke ta krisi aki na maga kostaw del
kalye?"152 El kochero ta akorda konese.

Kwando ya chene anunsyo para buska nombre konese kalye, el kochero ya


suhestya ke "Sta. Maria" echa nombre konese lugar y todo tamen ya
aproba.

PALIS AYAN
Kwando antes-antes pa gayot,153 este lugar del Talisayan byen silencio y
lamen poko lang el maga bibyentes ta keda asta kwando el chempo ya
lyega el maga Espanyol, donde mucho deestos ya keda aki na este lugar.
Anyo y mas anyo mucho ya gayot maga hente kyen ya desidi keda na este
lugar por via del buskar lavida, komo este lugar bweno para na peskada y
kaingin. Maga hente de otro lugar ya desidi keda permanente.

Al serar el tarde mucho maga bata ta rekreya na kanto del la mar hugando y
la represka konel ayre. Aki maga bata saka prutas de Talisay este ta sirbi
komo diila kumida al akabar diila hwego.

Asta un tarde un grupo de Espanyol ya pasa na aki na kanto del aplaya.


Durante na kaminada diila ya mira sila maga bata ta huga. Ya atraka sila y
ya pregunta konestos en Espanyol, "Komo se lyama este lugar?" El maga
bata ya entende el pregunta kanila amo kosa sila ta come154 y poreso ya
kontesta sila "Talisay." El maga Espanyol ya entende ke el nombre del
lugar "Talisayan."

Amo este el rason porke este lugar ya nombra "Talisayan" porkawsa del
palo Talisay.

TETUAN
Kwando ya lyega el maga Espanyol aki na baryo del Tetuan ta aparese este
komo un lugar serka na bukana del un riyo. Akel chempo este lugar ta

95
Selection Seventeen

lyama el maga natibo komo "Lama-Lama," kay aki ta keda si Datu Lama.
Kwando el maga Espanyol ya mira este lugar, ya akorda sila el sityo de
Tetuan na Morocco, alya na Africa, serka Espanya. Ya lyama sila tamen
ese lugar Tetuan.155

El maga Espanyol ya ase el San Ignacio del Loyola el patron de Tetuan.156


Este ya sigi konel nombre del kapitan del maga soldaw157 mentaw por su
notable reputasyon y balyenteriyas.

Ansina se pakimodo ya saka este lugar el nombre de "Tetuan."

Vocabulary

Sinunuc /sinUnuk/ pic name Jolo /holOh/ pic name (capital


(barangay nine kilometers west city of the Province of Sulu;
from the center of Zamboanga biggest town in the Sulu
City) [Tag, Bis sinunog was Archipelago)
burned] besinidad /besinidAd/ n vicinity
leyenda /leyEndah/ n legend [Span vecinidad]
[Span] i okupa /vokupAh/ v occupy [Span
kunta /kuntAh/ v narrate, recount, ocupa(r)]
tell; count (numbers) [hybrid sp bukana /bukAnah/ n gateway,
cunta; Span conta(r)] entry (generic name given to a
palabra /palAbrah/ n word [Span] place which is an entrance or
Tagalog /tagAlog/ soc name opening to some bigger place)
(language and ethnolinguistic boka /bOkah/ n mouth (body
group in Southern Luzon, basis part); mouth (of a river);
of the Philippine national langu- opening, entrance [Span boca]
age) Riyo de Sinunuc /riyo-de-
kyeredisir /kyEre-disIr/ conj phr sinUnuk/ pic name Sinunuc
namely, that is to say River
kyeredisir /kyEre-disIr/ v phr kultiba /kultibAh/ v cultivate
meaning, means [Span quiere [Span cultiva(r)]
decir; although two words in mais /ma?Is/ n corn, maize [Span
Spanish, it is often written as one maíz]
word in Chavacano] salbahe /salbAheh/ adj cruel,
kemaw /kEmaw/ adj burned; savage; idiom: mischievous
idiom black (in color) [Span [Span salvaje]
quemado] roba /rubAh/ v steal, rob [Span
goberna /gobernAh/ v rule, govern roba(r)]
[hybrid sp governa; Span ase muher /?ase-muhEr/ v cam
goberna(r)] make into a wife; become a wife
balyente /balyEnteh/ adj brave, datu' /dAtu?/ n chieftain (indige-
courageous, fearless [Span nous Mindanao term for the
valiente] headman or leader of a village)
[Phil]

96
Selection S e v e n t e e n

El Dos Dyutay Isla del Sta. Cruz

Dos milya desde el pwerto del syudad es el dos dyutay isla del Sta. Cruz.158
Este el uno del mas bonito lugar na sityo de Zamboanga ke ta atraye konel
maga turista.

Ta abla el maga Samal y Bajau159 ke antes, nuway isla dyutay aki na lugar
ke awra ta okupa estos dos islas.

Chenebes ta abla sila el tribo del maga Bajau ya dibidi na dos klase. El uno
del maga tribo amo awra ta lyama Samal ke ta abrasa el relihyon de Islam,
myentras el otro tribo ya esta syempre komo pagano. Porkawsa deeste
sitwasyon, konel maga Bajau ta konsidera komo baho el rango y maga
hente desterado. Poreso el kasamyento del dos tribo imposible susede.

Pero chene un Bajau ke ya aprende ama mucho konel un muher Samal.


Kada aga, si ta lyega el Bajau na lugar donde na pantalan del diila kasa de
vinta,160 despwes de peskar entero noche, el Bajau ta nabega para na kasa
de vinta del Samal. Ta canta le el desuyo kansyon de amor, asta ta kontesta
tambyen el muher. Despwes igwal sila ay canta el diila kansyon komo
cbidensya del diila fe y amor kon unoy otro.

Si klaro el luna y si el peskada hende profitable, el Bajau pasekreto ta nada


para na punta del kasa de vinta del Samal. Alya abaho na agwa ta dale sila
el promesas del diila amór kon unoy otro.

Pero nuway dura, ya sabe el maga mayores del muher aserka del diila
relasyon. Ya eskonde sila konel diila anak para hende ya pwede mira el
ombre koneste.

Largo chempo ya buska el ombre konel muher. Kwando ya sabe le el


sitwasyon deeste, maskin pa chene bagyo, ya chene le balor nada para na
lugar del muher y ya combida le ke sila huwi. Primero ya desengganya el
Samal kay chene myedo konel rabya del diila Allah y na maldisir del
desuyo maga mayores, pero ya komporma le syempre na ultimo. Ya
asegura el ombre, Koneste punyal ta promete yo ke ay protehe yo kontigo
asta na de miyo mwerte.

Despwes, el ombre ya lyeba kon su nobya na desuyo kasa de vinta y sila ya


man-sagwan para na un lehos lugar.

Pero syempre, komo kosa pirmi ta susede, el paseo del amor hende un
pronto paseo. Kwando el maga mayores ya sabe el eskapada del muher,
cnsegidas sila ya sabe el suseso. Ya lyama sila konel mar y konel kirlat
para prebeni konel man-nobyo. Despwes sila ya prepara para ase apas
konel dos.

103
Selection S e v e n t e e n

Mas ya keda malo el chempo, y ya chene temblor y kirlat. Nuway mas


pwede engkontra konel man-nobyo. El ya deskubri el maga ya ase apas
despwes de kalmar el bagyo, dos dyutay isla na antes nuway alya.

"Kerer este di Allah," ya abla el tata del muher konel desuyo esposa.

"Amin," el kontestasyon del muher y sila ya bolbe ya na diila kasa.

El dos dyutay isla ke ya pwede sila engkontra amo awra el dos dyutay isla
del STA. CRUZ ke asta este chempo famoso por su hermosura igwal komo
el amor del Bajau ombre para konel muher Samal.

Vocabulary

milya /mllyah/ n mile [Span susede /susedEh/ ~ /sosedEh/ v


milla] happen, occur, take place [Span
pwerto /pwErtoh/ n port, harbor; sucede(r)]
opening, aperture; entrance vinta /vlntah/ n small sailboat
[Span puerto] (refers in particular to its sail)
atraye /?atrayEh/ v attract [Span; peskar /peskAr/ vn fishing [Span
atrae(r)] pesca(r)]
Samal /sAmal/ name Samal (tribe nabega /nabegah/ v navigate [Span
in western Mindanao by the Sulu navega(r)]
Sea) kansyon /kansyOn/ n song [Span
Bajau /badyAw/ name Bajau canción]
(tribe in western Mindanao by ebidensya /?ebidEnsyah/ n
the Sulu Sea) evidence [Span evidencia]
islas /?Islas/ n pi islands [Span] profitable /profitAbleh/ adj
dibidi /dibidlh/ v divide, share, profitable [Span]
split [Span dividi(r)] pasekreto /pasekrEtoh/ adv
abrasa /?abrasAh/ v embrace secretly, discreetly [Phil pa-
[Span abraza(r)] [causative] + Span secreto]
Islam /?islAm/ name (Muslim punta /pUntah/ n end, tip, end
religion) [Arabic ^y^YIal- point; peak, mountaintop [Span]
'islam] promesas /promEsas/ n pi
pagano /pagAnoh/ n pagan promises [Span]
[Span] eskonde /VeskondEh/ v keep, hide,
konsidera /konsiderAh/ v conceal [Span esconde(r)]
consider, take into account bagyo /bAgyoh/ n storm,
[Span considera(r)] hurricane, typhoon
rango /rAqgoh/ n rank [Span] pic name Baguio City [Phil,
desterado /desterAdoh/ adj exiled Tag, Bis bagyo]
[Span desterrado] combida /kumbidAh/ v invite
imposible /?imposIbleh/ adj [Span convida(r)]
impossible [Span]

104
Selection Twenty-three

El Leyenda del Pulong-Bato

El Pulong-Bato161 un alto y pyedragal de monte chene ocho kilómetros de


distansya sale na syudad de Zamboanga. Paborito este del maga
adbenturero. Este chene dos mil pyes de alto ariba, pero antes de lyegar na
punta nesesita chene balor y pasensya. El kamino para anda na punta byen
peligroso. Pero al lyegar na punta del monte alegriya del adbenturero kay
pwede le mira el bonito syudad.

Kwando nuway pa lyega el maga Espanyol na Mactan,162 chene un ombre


lamoso ta keda na Zamboanga. El nombre suyo si Sultan Dakula.163 Este si
Sultan Dakula byen poderoso, riko, balyente, intelihente y ele chene sais
muher. Pero el byen paborito deeste sultan si Sumping Pote (kyeredisir
blangko flores). Ele komo el bida del sultan. Byen atendido le del sultan,
asta ya abandona el sultan konel otro maga muher. Y despwes, ya saka el
ombre solamente koneste para keda disuyo solamente esposa. El maridable
byen alegre y ya prekura sila adelanta diila bida na otro pweblo.

I Jn diya, chene un hobensito y gwapo prinsipe, el nombre Wata, ke ya sale


na su reyno na Celebes, ya anda na Zamboanga para negosya disuyo trato
kon Sultan Dakula. (Ya uwi el prinsipe konel maga marinero aserka del
rikesa de Sultan Dakula, poreso ya kombense le kon su tata abre un
negosyo kon Sultan Dakula.) El prinsipe ya engkanta konel maga sapa,
gulod y monte de Sultan Dakula. Pero despwes de todo ya engkanta mas el
hobensito prinsipe konel hermosura de Sumping Pote.

Antes de termina el trato, el sultan ya chene un engkwentro kon un


poderoso pirata kyen ya okupa uno del disuyo pweblo. Un mes si Sultan
Dakula ya esta apwera.

Kwando ya bira le otra bes, ya sinti le ke chene algo kosa ta pasa kon
Sumping Pote. Asta un noche, no pwede durmi si Sultan Dakula y ya desidi
le pasya. Alya ya mira le konel prinsipe y Sumping Pote, preparado ya para
inanbyahe. Si este Sultan chene lang ta lyeba un kris,1 kyere era mata
konel hobensito prinsipe y disuyo traydora muher. Temporaryo ya keda le
deskonsolaw, kay este prinsipe chene dos dosena de hente byen armaw.

Byen lehos ya el prinsipe y si Sumping Pote na mar, kwando ya anda ase


lipas165 el sultan kon vinta hunto kon su maga tripulante. Ya chene sila
pwerte engkwentro na mar. El maga hente del prinsipe ya akaba muri y el
yu salva lang el prinsipe y si Sumping Pote.

Ya pidi perdón si Sumping Pote, pero nuway perdona el sultan kay hende
libyano el dolor ya dale konele el muher. Kwando noche no pwede durmi si
Sultan Dakula. Ta pensa le kosa el disuyo kulpa kon su muher. Pero no
pwede le syempre perdona kon su muher y kyere le kastiga konel prinsipe.

107
Selection Twenty-three

Ya ase ele su mismo le ke el maga muher traydora y el disuyo kerido


kombyene pone na hawla y ase anud na mar.

El diya para ase le su plano, ya pensa el sultan ke su muher hende


enteramente kulpable sino el prinsipe. Ya desidi le dale kastigo pwerte
konel prinsipe para dale leksyon kon otro hobenes ke ay bene, despwes de
akel maga chempo ke ay desaparese el sultan na mundo.

Si Sumping Pote ya roga ke konel prinsipe dale oportunidad para bira na su


lugar. Pero kon todo el rogamyento di Sumping Pote, ya manpabungul lang
el sultan. Ele byen sentido y nesesita konele ase kombense. Maskin ta sinti
su korason pwerte dolor, mwerte syempre el kastigo ya dale le kon su
muher.

Komo kastigo del prinsipe,166 ya sentensya le para ase un monumento byen


alto ta lyega na syelo para todo el mundo pwede mira, keda espantaw, y
pensa para sirbi de leksyon. Todo el diya, kon gwardya, el prinsipe ta karga
pyedra y ta ase tumpuk na un lugar.

El tata del prinsipe ya manda d<js ekspedisyon para salva su anak, pero
nuway sila pwede ase nada kontra konel maga tripulante del sultan, poreso
estos ya perde. Nuway konkyen pwede pidi ayuda, poreso el prinsipe
nuway syempre pwede ase mas ke kontinwa ase tumpuk el maga pyedra.

Anyo mas anyo, el maga pyedra ya keda mas alto asta ya krese un monte
alto. Y un diya, este byeho prinsipe ya tumba mwerto na punta del monte
donde ele ya planta el monumento. Konele ya entera alyi na mismo lugar
donde ele ya muri.

Akel monte de pyedra nuway otro amo el PULONG-BATO.

108
Selection Twenty-three

El Bisita del Presidente

El bisita del Presidente Gloria Macapagal Arroyo aki na Mindanao167 por


un semana na otro semana es un grande oportunidad para del maga
bibyentes del rehiyon para ekspresa el diila deseyo na manera de
gobernansa ke kyere sila susede na komunidad.

El benida del presidente para na Mindanao es un promesa ke ya dale ele


konel pweblo durante su bisita na Estados Unidos de America del otro mes.
El notisya ke ya sale desde America ya abla pa gane ke manderecho el
presidente para na Mindanao desde su byahe na America.

Nuway ese susede syendo ya manbyahe ele una para na Korea y Japan este
semana. Pero klaro ya kay despwes disu byahe na ASIA hay manbyahe ele
para Mindanao.

Este el primera bes ke un presidente del Filipinas hay dura aki na Mindanao
por un semana, asegun suyo mismo anunsyo.

Este byahe del presidente para na rehiyon, hende este korno un bisita lang
syendo hay ase ele konel Mindanao komo parte de Malacañang.168
Porkawsa de nesesita seguridad ke asegura el personahe del presidente kon
kwidaw el maga anunsyo si donde ele hay anda, hay bisita o donde ele el
durmi. Ni mismo maga myembro del disuyo kabinete nosabe ese el
schedule del presidente syendo sekreto este.

El alkalde del syudad poko rabyaw syendo nuway konele kyen ya abisa si
kemodo el byahe del presidente para aki na syudad. Si por ehemplo chene
kyen ya abla konel alkalde, natural ese abla konel de medya, y natural lang
el medya alborota konese anunsyo. Si ansina el susede el enemigo del pais,
el enemigo del presidente y el maga enemigo de pas y orden chene ideya si
donde sila pone diila maga bomba.

El importante, sabe kita ke el presidente hay bene na Mindanao. Importante


tamen ke el diaton maga opisyales preparaw abla si kosa sila kyere konel
presidente.

Si tarda mobe el syudad, baka man-una pa kanaton el maga rebelde


manlamano konel presidente. Si susede ese, hende ba ese un gran huya para
de todo. Santo no abla; Dyos no uwi.169

113
Numero Uno na Hybrid Rice

El syudad de Zamboanga ya sale komo el numero uno na produksyon de


hybrid rice na entero pais. Este el kosa ya abla el City Agriculturist
Diosdado N. Palacat na un entrebista ayer. Porkawsa deeste ta ase ya el
preparasyon del Opisina de Agrikultura del Syudad para el segyente
syembrada de palay na mes de Hunyo na otro anyo.

Según kon Palacat el maga sementerero byen kombinsido ya gayot, ke algo


de la engkontrada por medyo del hybrid rice ke según ta pwede este
produsi doble para triple na kosecha de palay.

El semilya de hybrid rice awngke un poko karo pero byen aprobechaw


tamen el maga syembrador de palay. El kada beynte kilo semilya de hybrid
rice pwede syembra na un ektarya de sementera.

El presyo de kada beynte kilo semilya de hybrid rice ta kosta 2,400 pesos.
Pero el gobyerno ta abona medya del kantidad, kyeredisir 1,200 pesos ya
lang paga el sementerero. Chene pa gayot ta dale bentaha el gobyerno ke
medya lang del 1,200 pesos sila paga y el resto si ay kosecha ya.

El opisina de agrikultura del syudad ya imbya el maga data na


Departamento de Agrikultura na Manila y na Philippine Rice (PhilRice)
sobre el alto produksyon del hybrid rice aki na Zamboanga.

Según el report ke ya resibi el Opisina de Agrikultura del Syudad un


syembrador de palay ya pwede kosecha 11.7 tonelada de hybrid rice,
syendo antes kwando ordinaryo klase lang de semilya le ta syembra maga 5
tonelada lang ta pwede kosecha.

El maga sementerero ke ya pwede obtene bwen kosecha de hybrid rice amo


kanda: si Pedro Gonzales na Talabaan, si Teodoro Climaco na Guiwan, si
Bernardino Banagudos na Guiwan, si Demetrio De Leon na Quiniput, si
Edward Espinosa na Manicahan, y si Ramon Jalao de Balingsungay1 0 para
mensyona no mas el kwantos sementerero ke ya pwede obtene bwen
kosecha por medyo del hybrid rice.

Entonses el maga sementerero de Zamboanga awra ta syembra ya konel ke


se lyama AVR1 1 komo el nana y tata del hybrid rice. El pruta deeste amo
el F1172 ke ay tene ya awra mes de Hunyo na anyo 2003 ke es el chempo de
syembrada de palay.

El Syudad de Zamboanga konel presente populasyon ta k kome no menos


de 3,000 sako de aros (singkwenta kilo kada sako) el diya. El aros ke ta
produsi el maga sementera chene no mas maga singkwenta porsyento para
sisenta porsyento. El losdemas ta kompra ya apwera. Pero konel syembrada
de hybrid rice maga dyes porsyento ya lang kita kompra apwera.

116
Selection Twenty-three

Checkpoint

Para manbyahe syento trentay-singko kilómetro, desde Ipil na Zamboanga


Sibugay asta na syudad de Zamboanga, nesesita el un ordinaryo bus173 no
mas no menos tres ora.174 Pero uno na maga nwebo byahe diamon, ya
alkansa kame mas de singko y medya ora porkawsa ke ya pasa kame ocho
checkpoint de militar.

Kosa ya de tormento akel! Na todo checkpoint, el maga ombre ta manda


abaha na bus; na uno, maskin maga byeha y maga dyutay bata ta manda
sila abaha. Uno o dos byen armaw soldaw el ta subi ariba na bus para
chekya embwenamente si chene suspechoso kargamyento. Na checkpoint
serka na un kampo de un batalyon, ya manda abaha konel todo maga ombre
y ya inspeksyona kanila komo chene gat tamen konamon ta karga armas.
Na un checkpoint de police, chene un myembro de PNP175 ke ta eskuhi lang
selektaw bagahe ke kere le abre para inspeksyona. Ya engkontra ele un
parte de bungkaw plawta pero kay nusabe man ele kosa akel ya pensa ele
na un klase kel de armas. El pobre dwenyo nesesita pa eksplika konele si
kosa kel. Na un parte de kamino para andada na monte, el maga marino ta
bisya na un checkpoint ta pidi pa ID. Uno na maga pasahero nuway ni I.D.
o sedula176 y ya saka konele para imbestiga. Akaba kel ya liba ole konel
hente adentro na bus. Ya uwi kame konel sarhento marino ta pidi dispensa
na distorbo sila ya ase y ya eksplika kay ta ase lang sila diila trabaho, parte
lang daw kel del diila SOP para na séguridad de todo, kay chene ta susede
operation el maga militar kontra na maga alegaw Abu Sayyaf177 na lugar.

Nuway ma ya kame pwede ase ni kosa si hende dale ya lang gayot na maga
checkpoint kay este lang man gayot el pasada ta konekta konel syudad de
Zamboanga pati el maga otro parte del peninsula. Diamon kunsumisyon
mas ya agraba kwando ya obserba kame konel maga pribado behikulo,
espesyalmente el maga bonito SUV y koche, ralo lang el inspeksyon na
maga checkpoint. Hende na este un random spot check kay byen klaro
gayot na maga pampasahero bus lang sila ta chekya embwenamente.
Broma pa de un pasahero, Si iyo un terrorista chene un car bomb, un rato
lang yo pwede pasa na maga checkpoints. Syempre nuway pa gayot kita
eksperyensa de maga car bomb na diaton rehiyon. Kay sabe man tamen kita
kay el maga konosido maga Abu Sayyaf ta anda kon maga vinta o
motorboats. Si hende, ta anda sila de pyes para na maga monte y gulod kay
ta sale sila lehos na maga primer kamino.

Nuway gayot yo gusta konel sistema del diaton AFP kay byen apabor gat
sila na maga riko kontra konamon maga pobre. Porke el maga Abu Sayyaf
ba puru pobre lang? Baka ta ulbida sila kay manada ya ransom ya pwede
kolekta el maga Abu Sayyaf y pwede lang sila kumpra maga bonito
behikulo y muda dol riko. Normal178 ya lang siguro se el manada
checkpoint na diaton kamino para man tamen se na diaton seguridad, pero
era lang tamen numa lang el diaton AFP puntirya konamon maga pobre.

120
Selection Twenty-three

Byen samuk ya gale se maga checkpoint pero ta agwanta lang kame kay
kere tamen kame pas y orden na diaton nasyon pero era tamen konsidera
tamen sila kosa el maga pobre ta sinti si ta mira kame kay dol chene gat
apabor el diaton ley.

Sinti tamen era el gobyerno diaton koneste y kambya ya era el mal sistema
del military para nuway sila ken ta pisa maga ordinaryo hente.

Vocabulary

syento trentay singko /syEnto- batalyon /batalyOn/ n battalion


trEyntah-Vlh-sIqkoh/ card one [Span batallón]
hundred thirty-five [Span] inspeksyona /?inspeksyonAh/ v
desde... asta /desde-hastAh/ conj inspect, check [Span
phr from ... to ... [Span] inspecciona(r)]
Ipil pic name (capital town of karga /kargAh/ v carry; load
Zamboanga Sibugay) something on/up [Span carga(r)]
Zamboanga Sibugay pic name Contrast: /kArgah/ n load, cargo;
(province which shares a boun- package [Span carga]
dary with Zamboanga City; one armas /?Armas/ n pi weapons,
of four provinces on the Zambo- firearms [Span arma (-s)]
anga Peninsula) PNP abr Philippine National Police
no mas no menos /no-mAs-no- eskuhi /skuhlh/ v choose, select
mEnos/ neg adv phr more or less [var sp escuji, iscuhi; Span
[Span] escoge(r)]
tres ora /tres-?Orah/ n phr time selektaw /selektAw/ adj selected
three hours [Span] [coinage; Span seleccionado]
singko y medya ora /sIqko-?ih- bagahe /bagAheh/ n baggage [Span
mEdya-Orah/ n phr time five and bagage, also equipaje]
a half hours [Span]** kere /kEreh/ v want, like, desire;
checkpoint de military n phr love [var sp kyere, kere, quere,
military checkpoint [Eng words quire; Span quere(r)
joined by Chav grammar] bungkaw /buijkAw/ part
byeha /byEhah/ n-fem old lady disassembled, taken apart;
[Span vieja] destroyed; scattered, messy;
chekya /cekyAh/ v search; check; ripped
put a check mark in the process of plawta /plAwtah/ n flute [Span
checking exam papers [Span flauta]
chequea(r)] eksplika /?eksplikAh/ v explain,
Nuspechoso /suspecOsoh/ adj interpret [Span explica(r)]
suspicious [Span sospechoso] andada /?andAdah/ vn going
kargamyento /kargamyEntoh/ n [Span]
cargo, baggage [Span carga- marino /marlnoh/ n sailor, seaman;
mento] marine [Span marino (-na)
kampo /kAmpoh/ n camp [Span sailor]
campo] I.D. abr identification card [Eng]

121
Selection Twenty-three

El Basic Education

El edukasyon pormal aki ta susede por tres pasos—elementarya,


sekondarya, y kolehyo o vocational. El primer dos amo ke ta lyama basic
education.

Kada bata nesesita entra na elementarya para aprende eskribi, le, y konta.
Si chene ya tu sais anyos de edad, el dituyo nana o tata ta anda na eskwela
byen serka na diustedes kasa. Y ta lyeba sila el birth certifícate o baptismal
certifícate179 para beripika el dituyo edad. Hende grande problema na
buskada del eskwela elementarya kay chene kita mas de 160 deste aki na
syudad. El problema amo este: chene mucho maga bata y poreso tan
dalasukan el maga classroom. Pero si riko el dituyo maga mayores, y si
kyere sila dale kontigo bwen edukasyon,180 ta icha sila kontigo na un
eskwela pribado. Alya, mas poko estudyante na kada classroom.

Chene sais grados,181 y kada grado ta tarda poko mas o menos un anyo.
Poreso ta dura el elementarya por sais anyos. Manada maga eskwela
pribado ta ingkluwi kinder o prep antes man Grade 1. En todo kaso, mucho
maga mayores awra ta ase entra c|iila maga anak na pre-school antes del
elementarya pormal.

Na maga lengwa de insinyansa na elementarya y sekondarya, chene maga


subjects ke ta insinya na-English, y él otro maga subjects na Filipino.182
Makalastima gayot ke hende ya ta usa el Chavacano komo lengwa de
insinyansa!

Nosabe yo kwanto maga subjects ta insinya na Grade School awra. Pero


seguraw gayot yo ke chene mas de sais. Na Grade 1 y Grade 2, ta konsentra
el maga maystra insinya el alpabeto y maga numero. Na maga mas alto
grado, ta insinya sila un poko mas English y Filipino, Science y
Arithmetic,183 Sibika y Araling Panlipunan. Chene tamen Physical
Education, musika y artes, y kosa-kosa pa. El DepEd ta determina el
curriculum para del maga elementarya y sekondarya.

Kabar el Grade School, chene pa el sekondarya, ke ta lyama tamen kita


High School. Hende tu pwede entra na high school si nuway pa tu ya pasa
elementarya.

Aki na Zamboanga, chene kita maga kwarenta high school. El maga byen
grande ta engkontra na pweblo o na maga mas grande barangay lehos na
pweblo. Pero, kay byen importante gayot el edukasyon, el mayoriya del
maga hobenes kyere entra na high school; sabe sila ke hende pwede entra
na kolehyo si nuway tu pasa sekondarya. Amo ke el maga high school mas
dalasukan pa ke na maga elementarya.

124
Selection Twenty-three

El high school ta tarda kwatro anyos.184 Durante este chempo, nesesita el


maga estudyante ase embwenamente el diila saber y maga abilidad. Chene
manada subjects. Ta estudya sila komposisyon y literatura, na English y
Filipino. Por ehemplo, ta le sila Florante At Laura di Francisco Balagtas y
Noli Me Tangere y El Filibusterismo di Dr. José Rizal.185 El programa de
matematika ta ingkluwi Algebra para konel First y Second Year, Geometry
/para konel Third Year, y Trigonometry para konel Fourth Year. Na science,
ta estudya sila General Science na First Year, Biology na Second Year,
Chemistry na Third Year, y Physics na Fourth Year.186 Chene pa otro maga
subjects, pero este kwatro—komposisyon, literatura, Science y
Matematika—amo el mas nesesaryo para na maga College Entrance Exam.
Chene Citizen's Military Training na Fourth Year. Y chene tamen manada
extra-curricular, komo el maga club, intrams, contest, y program ke ta dale
na maga hoben grande oportunidad de chene maga responsibilidad. Amo ke
el high school ta ase alegre y memorable.

Aki na syudad de Zamboanga, y pati na entero pais, libre el basic education


si entra tu na maga eskwela publiko, y dol todo el maga bata ta entra na
eskwela. Ya anunsya el gobyerno lokal ke del anyo pasaw, mas de 93
porsyento del maga bata de sais asta dose anyos ya entra na elementarya y
88 porsyento del maga hoben de dose asta disisyete anyos na
sekondarya.187

Ta prinsipya el school year na njes de Hunyo y ta akaba ele na Marso, antes


el Semana Santa. Por la mehor parte del anyo, no mas no menos 25% del
populasyon del syudad ay engkontra na maga elementarya y sekondarya.
Kyeredisir el edukasyon del maga hoben amo gayot el byen grande
aktibidad kontodo aki na Zamboanga.

125
Selection Twenty-three

Ay, Este Mana Muher

Komadre188 Didang, kosa ba ta pasa konel mana muher de awra?


Porke ba, Kompadre Achoy? Kosa ba el de uste189 reklamo konel mana
muher?

Uwi anay, komadre. Mucho del mana muher awra embes de atender konel
trabano na kasa, ta anda na otro casa190 para lang mankwento del mana bida
de otro hente y ta manhutik-hutik, ta murmura y muchas beses ta engkontra
enemigos. Na,191 bweno ba ese?

Pero, Kompadre Achoy, kosa man uste192 kyere ase konel mana muher?
Kamo mana ombre chene libertad anda na karera de kabalyo na Baliwasan,
anda mira huga bola pati anda na galyera.193 Ansina tamen mana muher,
nesesita un poko de dibersyon.

Ay194 komadre, ese pwede uste195 abla konel mana hente ke no chene otro
distraksyon komo sila okupaw na diila trabaho na opisina. Pero el mana
muher no kombyene kamina-kamina na otro kasa. Yo ta mira ke mucho
awra del mana muher ta huga pangginggi y ta mete asta na hwego del mana
ombre, komo ligot, landay, monte y otro klase de hwego, y ta meskla pa
sila konel mana ombre ta huga asta na buuk.

Ay kompadre, ta abla el mana byeho ke ese kastigasyon del mundo.

Ay komadre, ke lastima el ora ke ta gasta lang na mana kwento de nuway


probecho y na hwego. Ke lastima ese klase de mana muher, ke pobre el
marido, y ke miserable el mana anak ke por neglehensya del mana nana el
kasa nuway areglo y dehaw lang. Poreso nuway bwen resultado el familya.
Mana nana lo mismo ke ta insinya konel diila mana anak para huga baraha,
ligot, o landay, y para abla malo konel otro hente.

Bweno, kompadre, kosa ba kyere uste ke ase el mana muher?


Ay, komadre, muchas kosas, por ehemplo, limpya el kasa, syembra
masetas, atende na kusina, laba el mana ropa.

Bweno, kompadre, ay kontesta yo konuste na otro okasyon ya, porke tarde


ya y atrasaw ya yo.

Na donde ba uste anda?


Na syempre alya kanda Doray donde chene pangginggi.

129
Selection Twenty-three

Demokrasya en Mwerte

Este dos diyas de selebrasyon na maga sementeryo196 del syudad debe sirbi
un gran leksyon konel maga líderes del pweblo, ke todo esos ke ta saka or
ta ruba197 sila desde konel maga syudadanos kosas temporal lang. Maskin
ke kosa ya el eksplikasyon de losdemas, el uniko demokrasya aki na mundo
arño el igwalidad na mwerte y na sementeryo.

Ta nota kita ke algunos maga syudadanos diaton ta sobra ya el maga


alas,198 el maga deseyo na mundo, y ta keda ya byen haragan. Simple lang
man era el bida, pero algún maga opisyales hende kontento na simplisidad
del bida y maga nesesidades del pweblo.

Despwes de saboryar el sabor de paka un elihido opisyal, ta sobra ya el


ambisyo deestos. Hende mas kontento ke munta na maga simple koche,
sino kyere ya akel kompleto el air conditioning. Hende mas kontento akel
simple kariton sino akel koche ke pwede subi na monte199 para remedya
boto200 para el ke sigi eleksyon.

Chene del maga elihido opisyal hende mas komporme kome alyi na kanto-
kanto sino ta buska ya el reswelyo deeste maga de klase restauran,201 maga
de klase potahe y otros mas ke para el ordinaryo syudadano es swenyo
lang.

El pweblo no debe komporma na maga eksplikasyon del maga opisyales si


ta defende sila el usada diila de milyones de sen para diila. No el pweblo
kre ke ese ta ase sila para el byen de todo, syendo el Ínteres diila solamente
lang para el diila alegriya y bariga.

Si pensa-pensa lang el maga syudadanos, sobra ya el gastos del pweblo


para del maga opisyales. Debe ba el pweblo ase konestos komo maga byen
palangga na kasa? Debe ba el pweblo konsinti na maga luho deestos todo
syendo estos talyi na pwesto para servir konel pweblo y no konel mismo
kwerpo diila.

Y despwes deestos ladronadas, imbusterias y losdemas, pwede ba sila


durmi na un noche akustando na dos o tres kama, o kome dyes beses el
diya?202 Hende. Debe era el maga líderes pone atensyon konel nesesidades
y no pretende lang. Y si ta abla kita o ta lyama el diila atensyon, rabyaw pa
esos maga sin bergwensa.203

El leksyon deeste diya amo ke todo ese maga banidad ke ta demonstra el


maga líderes del syudad, asta alyi lang ese na sementeryo.204

133
Selection Twenty-three

Kada Barangay, Un Syudad

Baho na diaton obserbasyon, ta pwede kita mira ke kasi todo los barangay
chene su kwantos proyektos ta implementa usando el pondo del IRA,205
tambyen el pondo desde del Opisina del Aíkalde, kongresista y los
konsehales del syudad.206 Mas de prioridad ta dale na sementada de
kamino, konstruksyon de pwente, y proteksyon del riyo, sistema de agwa
potable, koneksyon de elektrisidad, sistema de desagwada, limpyesa y
sanitasyon, sentro de salud, mantensyon del pas y orden ke ta ingkluwi el
kampanya kontra droga prohibido.

Despwes lang del eleksyon del barangay resyentemente,207 los opisyales


elihido, ke daan man o nwebo, ta dale mira el diila Ínteres na serbisyo para
ase progresibo diila kaday kwal barangay. Pwera lang de kwantos aparese
dormyente,208 mayoriya de elyos byen agresibo ta prekura trabaha mucho
para implementa maga proyecto. Na mismo chempo los konsehales kon
gana ta suporta konel diila kapitan. Kyeredisir, un bwen senyal este para
del byen estar del los bibyentes no solamente na sentro del syudad sino
tambyen na maga lugar rural o parte distansya del syudad.

Komparando akel chempo antes, el maga baryo awra muy diperente ya si


kombersando de mehora. Posiblemente chene este ke ase konel
importansya ke el gobyerno ta dale kon los opisyales de barangay y
tambyen el dalida del nesesaryo pondo pira los proyektos. El berdad chene
pa kwantos barangay palta de mehora, espesyalmente akelyos na parte
lehano. Pero konel presente estilo y atitud de los opisyales, sin duda ke
estos maga barangay ay pwede igwal kon losdemas na maga anyos ke
byene.

Este chempo ta pwede kita imahina si kosa ay pasa konel diaton presyoso
Syudad de Zamboanga. Ke byen grande el esperansa ay pwede subi na mas
alto pwesto para kompeti na losdemas del metropolis. Pwede kita abla ke
despwes de kwantos anyos ay pwede kita mira konel todo 98 barangay209
produktibo y progresibo. Y el los bibyentes ta bibi en paz y kon alegriya.

El maga opisyal de barangay debe para sembra na pensamyento ke kada


barangay, lehos man o serka komo el Vitali o Sibulao y maskin isla komo
el Sacol, kombyene aparese na bista del mundo komo un syudad syendo ke
el todo el 98 barangay ta komposita el entero syudad. No solamente un
swenyo sino este un realidad syendo ke el Zamboanga un syudad y hende
provincia.210 Para mas klaro, maskin ke adentro del monte o na isla, parte
pa syempre del syudad. Nesesita lang chene kita pwerte determinasyon y
dedikasyon na trabaho y el bastante disiplina paraber ase dwenyo ese
realidad.

138
Selection Twenty-eight

Kosa ba el Dapat?

Antes kwando un dyutay y bata pa kita byen inosente kita na maga kosa-
kosa ta pasa, nuway na diaton maga pensamyento si el un dyutay kosa byen
grande gale el balor.211

Antes si ta kamina kita na kamino sin tsinelas dol nuway lang kita kosa ta
sinti dolor na pyes, pero si sigi-sigi lang ta sinti212 tamen kita.

Antes si ta reganya kanaton el diaton maga mayores porkawsa kay ya


pwede kita ase kulpa kanila dol nuway lang, pero dwele tamen gale este si
ta sinti ya ta.

Antes nuway lang kanaton nada213 si ay manpelyahan kita kontra diaton


maga amiga o amigo pero si pensa-pensa lang dwele gale tamen kita ya
sinti.

Awra todo este las kosas ta pwede gat kita sinti, un dyutay palabra lang
kanaton pwede abla un grande bergwensa ya este na diaton pagkahente.

Awra si ta kamina kita na kamino *sin tsinelas, mucho hente ta mira


kanaton, priguntando na diila maga kwerpo214 si ansina ba se ele antes?
Para komigo keber!215

Awra si ta reganya ya kanaton el diaton maga mayores porkawsa ta


disiplina lang man sila, pero ta pensa kita, amo ya kita! Debe ba kita ase
ansina? Etu ya lang kwidaw.

Awra si ta manpelyahan kita kontra konel diaton maga amiga y amigo,


nuway ya gat kita ta sinti amor para kanila komo un amiga y un amigo
porkawsa ta ase gat kita el dyutay problema grande.

Debe ba kita ase ansina na diaton kapwa-tao para komigo no say!216


Deberás chenebes no pwede tamen kita man-blame na un hente si ta rabya
le kontra na disuyo amiga, familya, o maga bisinos kay amo gane el maga
hente de antes ta abla kay el dedo gane hende igwal el krisida,217 el
kustumbre pa gaha?

Pero chenebes, el kustumbre ya gat este del hente, chenebes bweno ya gat
ese del hente, pero sila tampa si kyen pa poreso aki ta prinsipya el
pelyahan. Kosa man-agree tu o dis-agree?

Chene kanaton byen barkada ya gayot desde bata asta keda grande, alegre
kay maskin na un dyutay kosa ta sinti igwal lang el balor, pero nuway sila "
pensa kay liga el un chempo, ay mansepartahan sila porkawsa na un dyutay
kosa kay igwal sila ya mangkamali.

142
i
Selection Twenty-three

Debe era kita aki blando el diaton maga korason, nuway pelyahan y sabe
tamen man-intendihan, para menos el pelyahan, di ba?

Kosa ba gat kita debe ase aki na mundo para keda tamen bale el diaton
maga kustumbre, kontesta tu? Di kambya el kustumbre mentras chene pa
chempo di ba?

Awra el un manera ya lang kita pwede ase para chene kita un bonito, y
alegre bida ke ta man-experience kita aki na mundo amo el dispensyon y
reso na unoy otro, ke na un diya bale ya todo el kosa kita sinti a unoy otro,
nuway mas pelyahan, y el amor ya lang el a unoy otro el diaton esperansa.

Vocabulary

dapat /dApat/ n ethical-moral neg expr no big deal to us; it


norm, standard of what should or is/was nothing to us
ought to be [Tag dápat] nuway nada /nuwAy-nAda/ neg
kwando /kwAndoh/ rel conj when exis pred there is/was nothing; it
[hybrid sp quando; Span is/was nothing [Span no hay +
cuando] nada]
byen /byEn/ adv very, exceeding- todo las kosas /tOdo-las-kOsas/
ly, good, greatly; too (much so) enum phr everything, all things
[hybrid sp vien; Span bien] [Span todo + las + cosas]
inosente /?inosEnteh/ n innocent pagkahente /pagkahEnteh/ n-abs
[Span inocente] humanity, humaneness, con-
tsinelas /cinElas/ n pi slippers, dition of being a person [Phil
flip-flops [hybrid Span chinela (- pagka- + Span gente]
s)] priguntando /priguntAndoh/ ger
sigi-sigi /siglsiglh/ v redup keep asking, questioning [Span
going, go on and on; keep fol- preguntando]
lowing; adv one after another, in kwerpo /kwErpoh/ n body [hybrid
succession [hybrid Sp sigue sp querpo; Span cuerpo]
(third person singular present keber /kebEr/ dp I don't care!,
tense form of seguir follow, be don't give a damn!
guided by) plus reduplication] intj really!, indeed!
ase kulpa /?asEh-kULpa/ v phr vn minding, caring about
make a mistake; commit a sin, etu ya lang kwidaw /?etU-ya-
transgress [Span hace culpa] lang-kwidAw/ idiom it's up to
dwele /dwEleh/ n ache, pain, hurt; you, you figure it out, whatever
atr painful, hurtful [Span duele you want
(third person singular present kwidaw / kwidAw/ n care, caution
tense form of doler)] intj Take care!, Be careful!,
nuway lang kanaton nada /nu- Watch out! [Span cuidado]
wAy-laq-kanAton-nAdah/ ~ kapwa-tao /kApwa-tA?oh/ n
nuway nada lang kanaton fellow man [Tag loan; cf. Span
/n u w Ay-n Adah- larj-kanAton/ prójimo]

143
Selection Twenty-three

El Mensahe del Paskwa Segun na un Byeho

Desde ya tene kita pensamyento,218 ya pwede y a kita sinti si kosa ba el


Paskwa na bida del maga hente. Kita komo un bata inosente na maga kosas
ta pasa na mundo. Pero si ya pregunta kita kanila si kosa ba ese maga
dekolores219 ke ta suna-suna kwando este ta lyega, dayun sila ta abla
kanaton kay este ya tamen el mes del Disyembre y nesesita kita selebra y
ase alegriya.

El maga pandereta220 ke ta suna-suna ta dale koneste alegriya na maga bata,


komo igwal este na maga horgesa ta bende na pweblo. Antes si ta lyega el
mes del Disyembre, o nuway pa gane Disyembre,221 el maga bata ta buska
ya y ta ahunta ya konel maga picha para ase pandereta y usa koneste para
na diila maga carolling. El maga hobenes tamen tan hunto-hunto ya y ta
diskuti si kosa sila ase para na selebrasyon del Paskwa. Chene gane ta abla
kay ay man-carolling tamen sila y ahunta konel diila maga engkontrada y
ase sila alegriya komo el Christmas party. Otro tamen ta abla kay dale
tamen sila kon maga regalo na maga bata y ase sila ingkluhi konel maga
bata para alegre el kontodo.

Pero kosa ba gayot el mensahe del Paskwa para kanaton todo aki na
mundo? Este pregunta kita lang mismo el pwede kontesta.

Estos un mensahe lang. de Paskwa kay el maga hente antes bweno pa el


maga korason nuway pili si konkyen y bweno pa gane el maga kustumbre.
Awra si el chempo ta kambya, el hente ta kambya tamen. Kosa kaha no? Si
hende ya ta kambya el chempo, nuway mas ta muri, nuway mas ta keda
byeho y byeha, y nuway mas ya ta ase? Kosa man tu pwede abla koneste?
Ta abla gane el otro maga hente bweno era si keda deberasan, para alegre
ya kita todo, hende ya kita triste entero anyo kay nuway mas kyen ay deha
kanaton komo el diaton maga familya ke serka na diaton maga korason.
Ay! lehosyayo ,..222

El PASKWA ay keda mas bonito y alegre si el todo maga hente aki na


mundo man bweno na unoy otro kon todo el korason. Si este chempo,
mucho ya gayot kambyo na bida, na maga kasa, na maga kustumbre y na
chempo onde el Paskwa ta selebra.

El maga bata awra hende ya ta ase maga pandereta de picha. Ta kompra ya


lang, kay si kompraw bonito man pati hende pa kansaw ase. Si ta ase lang,
buska pa picha onde-onde y ase pa koneste lata, akabar buska materiyales
para onde koneste ay pone. Kyeredisir el chempo kambyaw ya, y tamen el
pensamyento del maga hente, hende lang del maga bata pero pati del maga
hobenes, byeho y byeha.

El mensahe lang man del Paskwa, para na maga hente kyen ta kre pa kay
chene PASKWA, simple lang: El diaton todopoderoso Dyos ya abaha del

146
Selection Twenty-three

syelo y ya keda kanaton—ya keda Le igwal kanaton, humano na todo kosa


pwera lang kulpa y pekado. Man-alegre kita!

Pero pensa tamen kita: si el Dyos ta ama kanaton mucho mas pa ke ta


pwede kita sabe, poreso ama kita tamen na unoy otro, man-ayudahan kita
--todo para na diaton byen. Hende lang kita ama na unoy otro na diya lang
del Paskwa, si hende asta na fin diaton bida. Este lang223 el esperansa para
imblandia el korason del maga hente ke byen duro gat el korason.

Vocabulary

tene pensamyento /tenE-pensa- picha /picAh/ n tansan, soft-drink


myEntoh/ v phr have the capacity bottle cap; tile [Cf. Span tapón de
for thinking or reasoning; idiom la botella; contrast Span picha
come of age {vulgar} cock, prick]
inosente /'inosEnteh/ adj innocent, diskuti /diskutlh/ v discuss; debate
not guilty [Span inocente] [Span discuti(r)]
dekolores ke ta suna-suna /de- man-carolling /mangkarollng/ v-
kolOres-ke-ta-sunA-sunAh/ n pi man go carolling (of a group of
phr fireworks people going house-to-house
dekolores /de-kolOres/ adj colored, singing Christmas carols) [Phil
colorful, multicolored [lit. of man- + Eng]
colors; Span de colores] ingkluhi /?ingkluhlh/ v include [var
suna-suna /sunAsunAh/ v redup sp inclui; Span inclui(r)]
sound, resound, make repetitive pregunta /pregUntah/ n question,
sounds, make a lot of noise query, inquiry [Span]
[hybrid Span sona(r) + redupli- pili /pllih/ v choose, select, pick
cation] [Tag, Bis, Phil pili']
Disyembre /disyEmbreh/ n time konkyen /konkyEn/ adv whom,
December [Span diciembre] who [var sp con quién]
ase alegriya /?ase?alegrlyah/ v phr kon todo /kontOdoh/ adv phr of all
enjoy (oneself), be cheerful, make [var sp cuntodo; Span con todo]
merry; make a fool out of some- kompraw /komprAw/ part bought,
one [Span var sp hace alegría] purchased [Span comprado]
pandereta /panderEtah/ n tam- onde-onde /?Onde?Ondeh/ pro
bourine, homemade rattle [Span] redup wherever; here and there
horgesa /horgEsah/ n toy; (generic [reduplication of Span onde
term for) small physical objects where]
[coinage, var sp jorgesa; cf. Span materiyales /materyAles/ n pi
juguete toy; jurgo playing] materials [Span material (-es)]
ahunta v save; collect, gather kyeredisir /kyeredislr/ conj
(things) up; assemble, join, put namely, that is to say [var sp
together [coinage; cf. Span juntar queredesir; Span quiere decir
put together, combine; ajuntar be mean]
friends with, play together Todopoderoso /todo-poderOsoh/
(children's speech)] adj all-powerful, almighty,
omnipotent (applied to God)

147
Selection Thirty-three

M a g a Sementeryo, Antes y Awra 2 2 4

Un grande kambyo chene awra na maga ohos del bibyentes konel menoraw
hente ke ta anda na maga sementeryo.

Si kompara kita el chempo de antes kontra awra mas bonito el de antes kay
byen kalma el syudad, nuway lingasa el maga hente kyen ta anda bisita
konel diila maga dipunto o dipunta onde man partes aki na mundo.

Si el chempo de antes ay pwede kita bira, byen bonito gayot el korida del
sitwasyon lalo ya aki na syudad.

Nuway myedo el maga hente kyen ta anda bisita konel diila maga dipunto o
dipunta talyi sila ta man-alegriya ariba del maga nicho, ta mantomahan, ta
huga baraha, chene tamen ta man-gitara.

Si sigi-sigi lang este diya del maga mwerto o kalag-kalag ta manhunto-


hunto el maga familya.

Chene pa gane de otro lugar ta bolbe gayot aki para lang pwede bisita konel
maga diila maga dipunto o dipunta.

Este un senyales ke nungka kita ulbida na diaton pensamyento konakel


maga hente ke ya despedí ya. Si kompara kita este chempo, pwede gayot
kita abla na diaton mismo kwerpo kay byen otro ya gayot el chempo.

Apenas pa lang kita entra na entrada del sementeryo ta pensa ya kita konel
diaton seguridad porkasa konel rebentada de maga bomba na otros partes
man aki na syudad.

Un grande engkambyo este bomba ke ta ase rebenta estos maga hente ke


pwede kita abla nuway korason!!!

Awra hende ya ta tarda el maga hente, bisita konel diila maga dipunto o
dipunta na sementeryo kay porkasa na myedo.

Nuway mas tanto ta man-vigil awra komparando antes, poko ya lang ta


man-alegriya, pwede kita abla dol triste ya el bida diaton aki na mundo.
Este sitwasyon ke ta imprenta kita este chempo na diperentes lugar aki na
mundo un senyales kay ta reyna ya el mal elemento.

Si obserba lang gayot kita el sementeryo awra komparando de antes byen


dalasukan ya, mucho ya gayot maga ya entera.

Este diya del maga mwerto awra, ke ta eksperyensya kita aki na syudad
maka-dwele gayot korason kay dol seko ya el alegriya para manhunto-
hunto el maga familiares aki porkasa konel myedo.

149
Selection Thirty-three

Bomba aki, bomba alya!!! Este un grande myedo ke ta lieba na


pensamyento el maga bibyentes de Zamboanga.

Si el rebentada de bomba serka na sementeryo ta mengwa el maga


bibyentes ke ta anda bisita konel diila maga dipunto o dipunta.

Si mankwento kita de antes porkasa koneste diya de maga mwerto, kwando


el diaton maga familya serka na diaton korason bibo pa, y awra talya ya sila
na otro bida, dol hende kita ta kre kay taki kita awra ta ase reso para tamen
na diila maga alma.

Pero porkasa konel myedo ke ta reyna na maga pensamyento del kada


bibyentes porkasa koneste bomba dol ta perde el konsentrasyon.

Debe lang kita komo un bibyentes del syudad de Zamboanga man-


ayudahan para tamen na seguridad de todo. Maskin onde man kita parte del
sementeryo na Este ba, Weste, Norte y Sur man ay man-ayudahan kita para
na otro diya de maga mwerto ay sapa ya el myedo na pensamyento del
maga bibyentes. Este un manera ke pwede kita ase bira ole el paz na
syudad igwal koneste diya de mwejto ke ta eksperyensya kita pwede tamen
kita ase bira el de antes este chempo.

Vocabulary

sementeryo /simintEryoh/ n partes /pArtes/ n pi parts [Span


cemetery, graveyard, burial parte (-s)]
ground [Span cementerio] korida /korldah/ n flow [Span
menoraw /menorAw/ part corrida running, rush; bullfight;
decreased, lessened [archaic series, row]
Span menorado] sitwasyon /sitwasyOn/ n situation
kalma /kAlmah/ adj peaceful, [hybrid sp situasion; Span
calm, tranquil, serene, quiet situación]
[Span calma] lalo /lAloh/ adv especially [Tag
nuway lingasa /nuway-liqAsah/ lalo?]
neg phr no worry [var sp nuay nicho /nlcoh/ n niche, a hollow
lingasa] within a tomb; [ext] grave [Span]
lingasa /lirjAsah/ n worry, care, mantomahan /mantomAhan/ v-
concern; anxiety man recip drink (alcoholic
dipunto /dipUntoh/ ~ /dipUntuh/ beverages) together
n-masc dead male [Span huga baraha /hugA-barAhah / v
difunto] phr play cards [Span juga(r)| +
dipunta /dipUntah/ n-fem dead
female [Span difunta] man-gitara /maqgitArah/ v-man
onde man /Onde-mAn/ reí conj play the guitar [Phil man- +
phr wherever, whatever Span guitarra]

150
Selection Thirty-three

Dilema Del Un Gradwado

Desde ya gradwa yo del Marso225 na kolehyo donde ya saka yo el kurso de


Bachillerato de Syensya en Sikolohiya, ya desidi yo man-apply komo un
empleyado na un dyutay y pribado kompaniya aki na Zamboanga. Maskin
dimiyo estado komo contractual lang, byen agradesido gat yo kwando ya
sabe yo ke despwes de dos entrebista y un dipisil exam, finalmente ya
desidi sila saka komigo. Pero baka pregunta ustedes komigo si porke
nuway yo man-apply na un kompaniya de gobyerno embes de man-apply
na un pribado kompaniya kay si pensa-pensa lang kita el trabaho na un
opisina de gobyerno es un byen bweno opsyon de estable karera y bweno
tambyen deeste pago. Hende lang se, ay man-report uste prinsipya Lunes
asta Biyernes lang, totalmente libre uste na fin del semana y ralo lang uste
nesesita trabaha extra ora y mas pa el maga beneficio de komplementaryo
ke byen bweno, kyeredisir pagaw uste maskin na diya de maga fiesta.

Bweno, deha komigo abla konustedes porke ya desidi yo hende man-apply


na maga opisina de gobyerno, por lo menos hende pa anay este chempo,
este kay na mucho rason ke sabe yo sabe tambyen el mayoriya del
gradwados. El una de kontodo, aki lang na Filipinas nesesita tu kosa kame
ta lyama backer(s) o sponsors(s) para uste pwede saka trabaho na maga
institusyon de gobyerno. Este semehante na nepotismo, uste designaw o
empleyaw na posisyon porkawsa de un paryente, amigo del familya,
algunos hente ke chene utang fia loob (debe de gratitud/debe pabor)
kontigo o na familya di tuyu, o pwede tambyen alkyen ke pwede uste
suborno.

Segundo rason, el maga opisina de gobyerno eskaso lang chene bakante


posisyon, y si chene man sila, uno o dos posisyon lang el bakante, klaro ke
ninguno de masa empleya aki. En realidad ke el maga hente sin empleyo es
byen predominante hende lang aki na syudad de Zamboanga sino na entero
pais tambyen. Asegun konel Opisina de Statistica Nasyonal (un ahensya de
gobyerno ke el misyon para saka sensus na populasyon, agrikultura,
komersyo, y na industriya) el unemployment rate na Filipinas ya engkansa
ya marka de pinaka-alto.

Aka-tres rason, el pais awra ta emprenta krisis de politikal y ekonomiya,


entonses komo awra chene ya milyares sobre milyares de maga hente ke
nuway trabaho komo kada anyo mas y mas de estudyante el ta kaba
gradwa, todo ta buska desente trabaho. Y porkawsa konel krisis ke ta
eksperyensya diaton ekonomiya algunos kompaniyas de gobyerno y
pribado ta kaba ya sera permanente. Ke byen triste gayot ke kada anyo ta
pasa ta keda mas menos el maga oportunidad de trabaho. Y maskin ya
gradwa pa ustedes primero na di ustedes klase el di ustedes chansa para
saka el kosa kyere mayoriya del gradwados, es hende pasil atene si nuway
uste konose ningún koneksyon o sen. Basi pwede uste tambyen pruba di
ustedes swerte na maga pribado kompaniya. Mucho del gradwados ta

153
Selection Thirty-three

prepiri ya lang trabaha abroad kay porkawsa byen malisud el kompetisyon


del buskada de trabaho na diaton pais. Kon esperansa, el gobyerno ay debe
satispa el diila promesa ke kreya mas mucho trabaho para kanaton, el maga
esperansaw hobenes porke awra el chempo hende lang para konstruwi
diaton maga esperansa y ambisyon pero este tambyen el chempo para
ayuda kita konstruwi diaton nasyon. Porkawsa na maga deeste rason, ya
desidi ya lang yo trabaha temporamente na un pribado kompaniya antes yo
konsidera de man-apply na un institusyon de gobyerno.

Vocabulary

dilema /dilEmah/ n dilemma komigo /komigoh/ obj pro 1-sg


[Span, reinforced by Eng] me [var sp cumigo, konmigo,
gradwado /gradwAdoh/ n komigo; Span conmigo]
graduate (person); part opisina de gobyerno /?opisIna-de-
graduated [Span graduado] gobyErnoh/ n government office
kurso /kUrsoh/ n course [Span [hybrid Span oficina del
curso] gobierno]
bachillerato /bacilerAtoh/ n opsyon /?opsyOn/ n option, choice
bachelor's degree, baccalaureate; [Span opción]
[Span] estable /vestAbleh/ adj stable
syensya /syEnsyah/ n science [Span]
[hybrid sp siencia; Span ciencia] pago /pAgoh/ n payment, fee,
Sikolohiya /sikolohlyah/ n salary [Span]
psychology [Span sicología, man-report /manrepOrt/ v-man
psicología] report [Phil man- + Eng]
man-apply /man?aplAy/ v-man totalmente /totalmEnteh/ adv
apply [Phil man- + Eng] totally, to a complete degree
pribado kompaniya /pribAdo- [Span]
kompanlyah/ n phr private fin del semana /fln-del-semAnah/
company [Span privado + n phr weekend [hybrid Span fin
compañía] de semana]
kompaniya /kompanlyah/ n beneficio de komplementaryo
company [Span compañía] /beneflsyo-de-komplementAryoh
estado /?estAdoh/ n state, / n-phr complementary benefits
condition, status; mode, komplementaryo
condition of being [Span] /komplementAryoh/ adj
contractual /kontraktwAl/ adj complementary [Span
contractual [Span, reinforced by complementario]
Eng] pagaw /pagAw/ part paid [Span
agradesido /?agradesIdoh/ part pagado]
grateful, thankful, expressing por lo menos /por-lo-mEnos/ n
gratitude [Span agradecido] phr at least
dipisil /diflsil/ adj difficult [var sp gradwados /gradwAdos/ n pi
difisil; Span difícil] graduates [Span graduados]

154
Selection Thirty-three

Mestiso Lengwahe

Ke mucho klase de lengwahe ke tu ay pwede uwi aki na Zamboanga. Si


konta-konta lang tu ay sabe tu ke chene nwebe o mas pa de klase maga
lengwahe ke ta kombersa el maga bibyentes aki. Este maga lengwahe amo
el Filipino o Tagalog, Ingles, Binisaya, Ilonggo, Tausug, Yakan, Samal,
Bajau y syempre pa el Chavacano. Ekskluyido el Ingles y Chavacano, todo
este maga lengwahe ingkluwido na ke se lyama Malayo-Polynesian
branch226 del Austronesian language family?21 So kyeredisir ba na este
lengwahe Chavacano ke mayoriya de maga Zamboangenyo amo ta usa un
uniko y mestiso lengwahe?

El presente konstitusyon ke ya ratipika del 1987 ta abla ke el Filipino y


Ingles amo dos opisyal lengwahe del pais. El Filipino amo el lengwahe
nasyonal del Filipinas. Myentras el Ingles na mandato del Departamento de
Edukasyon, amo el primary medium del instruksyon na todo eskwela na
entero pais.

El Binisaya ke ta reperi na lengwahe del maga Bisaya, este tambyen ta usa


para reperi konel klase o teknika de kusida del maga Bisaya pati na maga
lokal medisina herbal.

El Hiligaynon ke mas konose kanaton komo Ilonggo el lengwahe prinsipal


na syudad de Iloilo, tambyen* na Negros Occidental, islas de Panay y
Guimaras y na otro-otro parte de Mindanao. El Hiligaynon amo ika-kwatro
chene pinakamanada ke ta kombersa komo diila natibo lengwahe.

El Tausug amo el lengwahe ke ta kombersa diaton maga ermanoy ermana


Muslim. Este lengwahe ta kombersa tambyen na probinsya de Jolo, Sulu y
na maga eskuhido lugar na Malaysia y Indonesia. Porkawsa na proksimidad
diila na mar ta lyama kanila komo tao-sug o tau-sug kyeredisir hente de
mar o hente de marehada ke ta reperi tambyen na diila nana lugar amo el
Sulu.

El Yakan ke ta reperi konel hente tambyen konel lengwahe ay baho del


Sama-Bajau subgroup228 del Malayo-Polynesian branch. Na isla del
Basilan ya orihina el maga Yakan. Kwando ya chene engkwentro el maga
rebelde kontra militar alya ya desidi el kwantos maga familya ke reloka aki
na syudad del Zamboanga. Aki na Zamboanga mayorparte deestos ta keda
na Yakan Village na Upper Calarían. Pero chene pa tambyen syempre maga
Yakan ya deha na Basilan y asta awra este lengwahe bibo pa gayot.

lil Samal y Bajau amo maga grupo etniko. Konestos konese komo maga
sea-gypsies kay estos maga eksperto nada, sambulyi, y peska na mar.
Mayoriya diila ta keda na maga kasa kon tokon, este tokon echo de maga
largo kanya ke direktamente ya planta na kantoy mar. Igwales na Tausug,
Islam tambyen el relihyon deestos. Myentras el maga B^jau konsidcraw
157
Selection Thirty-three

komo maga pagano porkawsa na diila maga kreyensiya y abusyones, y


heneralmente nuway pa estos komberti na Islam. Porkawsa deeste el maga
Samal ta mira baho konel maga Bajau.

El Chavacano gane ke ta kombersa mayoriya del maga Zamboangenyo uno


lang klase de Chavacano ke chene aki na pais. El berdad, chene sais klase
de Chavacano ke ya pwede identipika aki na Filipinas, estos amo el
Ternatenyo Chavacano, Cavitenyo Chavacano, Ermitenyo Chavacano,
Davawenyo Chavacano, Cotabato Chavacano y el Zamboanga Chavacano.
El maga linggwista ta lyama koneste komo Philippine Creole Spanish
(PCS).229 Kyeredisir estos maga lengwahe ya orihina desde Espanyol. El
pormasyon del lengwahe Chavacano aki na pais ya prinsipya kwando ya
kongkista konel Filipinas del 1565 de un tal ombre nombraw komo Miguel
Lopez de Legazpi, un Espanyol kongkistador. Y del Hunyo 23, 1635, el
Zamboanga ya keda permanente base del gobyerno de Espanya, y konosido
koneste komo el Fortaleza del San Jose. Despwes ya lyega el chempo ke
nesesita ya el awtoridad de militar del gobyerno Espanya konstruwi mucho
defensas militar kontra konel atake del maga pirata moro. Pwera na maga
soldaw Espanyol y maga natibo del lugar, ya saka tambyen estos maga
trabahante de otro-otro parte del Lu^on y Visayas. Ensegidas klase-klase de
etniko grupo el ta trabaha hunto y el diperensya na lengwahe y kultura ya
ase mas dipisil para konel kada grupo komunika a unoy otro. Nesesita sila
entende el instruksyon ke ta dale kanila por medyo de Espanyol para
embwenamente sila pwede ase diila kaday kwal trabaho. Syendo mucho na
maga trabahante nuway entra eskwela, entonses byen dipisil sila
komprende Espanyol. Porkawsa na nesesidad del maga hente para man-
entendihan, ya nase el lengwahe Chavacano. Y el sigidito presensya del
maga pwersa militar y maga relihyoso y de edukasyon institusyon de
Espanyol na lugar ya kultiba konel kreyasyon del mensyonaw kriyolyo. Y
asta awra este lang syempre el lingua franca na syudad de Zamboanga.
Este chempo mas de sais syentos mil maga natibo ta kombersa este klase de
lengwahe.

Kyen man ay abla kay ta perde ya lengwahe, syendo klaro el ebidensya ke


bibo pa gayot este ke se lyama diaton mestiso lengwahe. Awngke poko-
poko este ta kambya porkawsa mucho otro palabra de otro lengwahe
espesyalmente el de Ingles y Filipino ta usa ya komo parte del lengwahe
Chavacano. Pero hende ser abla kay pamurida ya este lengwahe, kay aki na
Zamboanga el Chavacano ta kontinwa pa syempre prospera.

158
Selection Thirty-three

El Praktika de Islam

Un Bedouin ya bene na Propeta y ya abla, abla komigo un akto na si ase yo


kon akel, pwede yo entra na Paraíso. El Propeta ya abla, Adora kon Allah
sin, nuway ma ya otro adora pa hunto konele, dale el rekomendaw reso,
paga konel kompolsaryo limosna (zakat), y ayuna na mes de Ramadan. El
Bedouin ya kontesta, Yo ta promete konele kyen ta agara mi bida, hende ya
yo ase mas pa koneste. Kwando ya sale el Bedouin, el Propeta ya abla,
Kyen man kere mira hente de Paraiso nesesita mira koneste hente.
(Narrated by Abu Hurayrah in the Sahih of Bukhari, Volume 2, p. 272-73,
book 23, #480.)

Ta abuya ariba kwatro na singko primer praktika de Islam para chene lugar
na Paraiso (dol syelo na Kristyano). Amo este el Singko Primer Praktika de
Islam (tamen lyamaw 5 pillars)',

Shahada, kre kay nuway mas otro debe adora si hende el Dyos lang y si
Muhammad amo el mensahero del Dyos;

Salat, ase konel preskribir Reso de Islam;


4
Zakat, dale limosna de dos y medya porsyento del diustedes rikesa;

Sawm, hende ta kome estaba ayuna desde pasubi palang el sol y asta tarde
pa-abahada ya el sol; y -

Hajj, man-pilgrimage na Mecca.

Ta praktisa koneste para manda mira diila ondo debosyon kon Allah.
Manada maga Muslim ta praktisa koneste maga ritwal kay ta kre sila si ase
sila koneste ta reserva ya sila diila lugar na Paraiso. Si kompara lang kita el
Islam na otro maga relihyon, pwede kita abla kay el Islam amo uno na
maga byen estrikto relihyon porkawsa na estrikto implementasyon na
dalida de amor konel Dyos o si Allah. Si konsidera kita na deeste
konteksto, porke mayoriya del terrorista na mundo estaba koneste relihyon?
Si el Islam para na amor kon Allah para chene lugar na Paraiso, porke man
ta konsidera sila konel suicide bombings y otro mal aksyon parte del
debosyon diila kon Allah y amo este ta asegura diila lugar na Paraiso?
Chene pa ba kosa kyeredisir?

Uno na di miyo maga Muslim barkada ya abla komigo aserka de gera d e


maga Muslim kontra kon Satanas ke parte este del debosyon diila kon,
Allah. Ya abla ele kay si ase perde konel demonyo ay chene sila lugar na
promitido lugar (Paraiso). Ese miyo amigo byen relihyoso Muslim. Ta resi
le singko beses na un diya y ta sigi na todo ta manda si Allah por medyo dt
maga doktrina y insinyada de maga Propeta y maga Imam.

164
Selection Thirty-three

Ya eksplika le komigo el problema na terrorismo. Ya abla le komigo ke el


maga otro Muslim ermano disuyo ya chene kosa mali na diila creencia ke si
ase sila kalayat terror na entero de mundo, anda sila dayun na Sulga (syelo
o paraiso de maga Muslim) o pwede sila atene paz de Islam. Ya le sila
konel Qur'an y otro maga doktrina de Islam byen mali y, na otro, byen
litéral. Diila relihyon ta insinya disiplina y unidad y hende el baliskat.
Makahuya koneste kay ta pensa sila ke el paraiso un lugar onde manada
vino y maga birhen muher para ase konila alegre. Nungka si Allah kire
maskin uno na desuyu fyel Muslim ase ansina de nuway Korason asida y
premya konila de un estrenyable premyo. Kire ele manda mira konel
berdad ke el Islam amo para de paz y unidad de todo maga hente maskin de
kosa pa relihyon y klase.

Iyo mismo ta konforma konel dimiyo amigo. Hende yo ta kre kay el Dyos
(de Kristyano) y si Allah (de Islam) kire matahan y garamusak para na
Diila maga hente. Pero uno kosa lang kame ta kre, ke todol dos del diamon
maga Dyos kire paz y unidad aki na dyutay mundo para atene paraiso aki
na mundo y paz na otro bida akabar este.

Para ase korto koneste, ya abla pa gane le komigo kay el Jihad ke ta


proklama disuyo maga amaryaw ermano ay hende el gera kontra na maga
otro hente pero este daw un gera ke ta pelya adentro kanaton. El gera
adentro kanaton kiredisir el prikurada para pelya konel mal tentasyon
adentro y apwera kanaton parafkeda un bwen hente para konele mismo y
para na otro tamen. Amo kel para komigo el solusyon para na todo gulu
chene kita awra. Amo este el diaton maga Dyos kire manda ase kanaton.
Hende yo ta kre ke chene relihyon man kontra koneste.

Vocabulary

praktika /prAktikah/ n practice adora /?adorAh/ v adore [Span


[Span práctica] adora(r)]
Bedouin /bedU?in/ n Bedouin [lit. nuway ma ya otro /nuwAy-ma-
inhabitant of the desert ya-?Otroh/ neg adv phr no other
(generally refers to the desert- than
dwelling nomads of Arabia)] rekomendaw /rekomendAw/ n
bene /benEh/ v come [Span recommended [Span
veni(r)] recomendado]
propeta /propEtah ~ profEtah/ n kompolsaryo /kompolsAryoh/ adj
prophet [hybrid sp propheta; compulsory, obligatory [rarely
Span profeta] Span compulsario; Span
ukto /?Aktoh/ n deed, act [Span compulsorio; usually Span
acto] obligatorio; forzosa]
paraiso /para?Isoh/ n paradise limosna /limOsnah/ n alms [Span]
[Span paraíso] zakat /sakAt ~ zakAt/ n
almsgiving of one-fortieth

165
Selection Thirty-three

Ekonomiko Aktibidades na Zamboanga

El Zamboanga chene mucho ekonomiko aktibidades. Si klasipika kita


koneste, pwede kita sabe kay el dos prinsipal ekonomiko aktibidades
presente aki amo el agrikultura y industriya de peskada.

Byen konosido el Zamboanga na disu industriya de agrikultura na entero


pais. Maga mensyonaw agrikultural aktibidades ke ta kontribuhi na lokal
ekonomiya deeste amo el maga industriya de koko, industriya de palay,
industriya de goma, y industriya de agar-agar.

Prinsipya kita na industriya de koko. Konel Zamboanga ta lyama sila pais


de koko porkawsa si uste konta el total grandor del chera ke ya planta aros
y mais hende pa este engkansa konel total grandor del chera ke ya kaba
planta koko, amo este ta lyama sila kukalan. Chene tambyen kita aki na
Zamboanga manada koprahan. El koprahan, amo este planta donde ta ase el
proseso de asida de kopra. El laman del koko ke ta insuga sila amo ta lyama
kopra. Myentras el aseyte del koko ta pwede saka por medyo del
machakada de kopra. Entonses mucho tambyen aki refinerías de aseyte del
koko. Este el rason porke el syudad de Zamboanga el sentro de industriya
de koko na entero de Western Mindanao. Taki tambyen el pinakagrande
research bases del Philippine Coconut Authority o PHILCOA apwera del
Metro Manila. Hende ya este maka-estranya kay kita aki na Zamboanga un
prinsipal producer de koko. Pero, d'diaton rehiyon solamente aka-tres lang
del pinakagrande producer de koko na pais, kay el dos rehiyon base na
Luzon ya saka ya konel titolo del numero uno y aka-dos kay estos ya man-
una ya de produsir koko mas de un siglo ya ya pasa. Pero aki na Mindanao,
el Zamboanga Peninsula el amo pinakagrande producer de maga koko.

Pwede tambyen lyama konel diaton rehiyon komo pais de goma. Si ay


manbyahe tu desde Zamboanga City para Ipil na Zamboanga Sibugay,
akelyos maga bonito pono ke pwede tu mira na kantoy kamino amo kel ta
lyama sila ponoy goma. Maga hente ke hende familiar koneste klase de
pono ay estranya porke chene dyutay plastic balde ke ta mansalud el dagta
del palo chempo de kosecha. El kolektaw dagta deeste palo el uno de
primary source de goma natural. Si chempo de kosecha debe no tu pasa na
este parte de kamino kay el olor del hilaw goma byen yede. Pero maskin
ansina el olor deeste, el kontribusyon del diaton rehiyon na produksyon
nasyonal ay hende tu pwede basta-basta ase nuway nada lang. Maga
singkuenta porsyento del todo hilaw goma ke ya produsi aki na Filipinas
estaba aki na Zamboanga Peninsula.

Si ahunta tu el total produksyon del aros y mais y omenta pa el de koko y


goma, y otro pa maga produkto agrikultura ay sabe tu kay por lo menos un
kwarta del regional workforce el enbwelto direktamente i indirektamente
na agrikultura.

168
Selection Thirty-three

Despwes mankwento kita el industriya de peskada y industriya de agar-


agar. Uno del maga byen grande konsentrasyon de kaneriyas de peskaw na
pais taki mismo na Zamboanga City. Ta engkansa setenta porsyento del
todo maga delata sardinas aki na Filipinas ya prosesa aki na Zamboanga,
este el ta dale nombre konel diaton rehiyon partikular el diaton syudad
kómo Sardines Capital of the Philippines230. Chene aki nwebe presente
kaneriyas de peskaw y ta empleya sila algo komo katorse mil para disisyete
mil trabahante. Tambyen el otro pa kwarenta principal fish processing
groups ke ta ase bulad peskaw y pusit, pati ya akelyos ta bende bibo
peskaw (para na aquarium) y akelyos ta bende peskaw na changge. Este
syento mil de maga hente pwera de sais syentos beynte-singko mil hente de
Zamboanga City el kyen direktamente ta benepisya na negosyo de peskada
y kaneriya.

Si pasya tu para na parte de kosta weste del syudad de Zamboanga, pwede


tu mira konel grande aplaya, maga makolores vinta, maga hente ke ta banya
na aplaya y maga lumut ke ta manlutaw na mar. Este maga lumut ke ta
manlutaw alyi na medyoy mar, amo se ta lyama sila agar-agar. El Sulu
solamente ta produsi beynte-singko porsyento de todo produksyon de agar-
agar aki na pais. Y el Zamboanga City ta kontribuhi additional de ocho
porsyento. Si ase pa tu sige el otro maga syudad y probinsya del diaton
peninsula ta engkansa ya este two-fifth de total produksyon de agar-agar na
entero pais.

El agrikultura y el industriya de peskada amo el maga byen grande


ekonomiko aktibidades aki na Zamboanga. Si pinta tu el imahen del
Zamboanga hende tu pwede kita koneste dos aktibidades kay este el ta dale
kudos konel diaton rehiyon.

Vocabulary

ekonomiko aktibidades /?ekonO- industriya de agrikultura


miko-?aktibidAdes/ n phr /?indUstriya-de-agrikultUrah/ n
economic activities phr agriculture, agricultural
ekonomiko /?ekonOmikoh/ adj industry
economic [Span económico] agrikultural /?agrikulturAl/ adj
klasipika /klasipikAh ~ klasifi- agricultural [hybrid agricul-
kAh/ v classify; group, tural, based on Eng; Span de
categorize [Span clasifica(r)] agricultura]
industriya de peskada /?indUs- industriya de koko /?indUstriya-
triya-de-peskAdah/ n phr fishing de-kOkoh/ n phr coconut
industry; fisheries [Span var sp industry
industria de pescada] industriya de palay /?indUstriya-
byen konosido /byen-konosldoh/ de-palAy/ n phr rice industry
adj phr well-known, widely industriya de goma /?indUstriya-
known [var sp bien conosido] de-gOmah/ n phr rubber industry

169
Selection Thirty-three

El Diperensya del Edukasyon na Filipinas


y na Estados Unidos

Sabe kita todo ke byen importante el edukasyon. Para este na byen del
diaton kwerpo y del diaton nasyon. El maga familya na Filipinas y na
Estados Unidos sabe ke deberasan este ke ta dale sila importansya konel
edukasyon del diila familya espesyalmente konel diila maga anak.

Chene grande diperensya231 na sistema de edukasyon diaton kompara na


sistema de edukasyon na Estados Unidos. Dwele man abla pero uno na
diperensya na sistema de edukasyon diaton amo el produkto deeste sistema.
Na Estados Unidos el maga gradwaw na kolehyo chene grande chansa
engkontra trabaho y klaro gayot kay byen bweno gat sila na diila kurso y
alto diila I.Q. y E.Q.232 (si chene man gaha baho na E.Q lang). Na Filipinas
manada ta gradwa na kolehyo ke hende ta pwede engkontra trabaho y
chene pa otro nupwede eskribi y mankwento diretso o bonito Ingles. Siguro
hende lang kita pwede menta konel edukasyon del hente, si hende ele ta
pwede buska trabaho kay manada pa rason ke ta impluwensya konel
unemployment este komo el ekonomiya y estado del nasyon. Pero el berdad
ke umalin el produkto del sistema del diaton edukasyon amo el maka-
espanta. Nuway gaha kita otro konkyen menta si hende diaton gobyerno,
konel sistema de edukasyon o konel maga estudyante mismo. Hende yo
pwede dale solusyon kay nuway yo na posisyon y sakto233 saber para
korekta si kosa problema chene kita awra na diaton sistema de edukasyon.
El kosa lang yo pwede dale awra amo el diperensya del sistema de
edukasyon diaton kompara na de maga Amerikano.

Na Filipinas, el elementarya asta grade six lang. Nuway kita middle


school.234 EI high school235 diaton ta tarda asta kwatro anyo amo este el 1st
year, 2nd year, 3rd year y 4th year. Na edad de 16 ta gradwa ya na high
school el maga estudyante. Na kolehyo, dipende si kosa kurso kere saka el
estudyante. Chene dos asta kwatro o singko anyo kurso akabar pwede
tamen saka maga graduate courses (masteral236 degrees, medicine, law etc.)
si akaba kolehyo. El desisyon si pursigi o hende el estudyante ta desidi lang
syempre el maga mayores. Ta susede este berdad porkawsa ke ta depende
lang syempre el estudyante na diila mayores y dyutay lang el chansa disuyo
engkontra bonito trabaho espesyalmente na opisina. Este un kultura ke
nupwede ya kita na maga Pinoy. Antes puro Ingles el ta usa na maga
eskwela awra Filipino y Ingles ya el palabra ta usa na insinyada de maga
estudyante.

Na America, el elementarya asta 6th grade lang tambyen pero chene sila
middle school ke ta prinsipya na 7,h grade asta 9th grade. El high school ta
prinsipya na 10th grade asta 12,h grade. El kolehyo y graduate schools
semehante lang tamen na sistema de Filipinas. Pero el desisyon si pursigi
na kolehyo el estudyante ta depende ya na estudyante kay na kultura de

173
Selection Thirty-three

maga Amerikano na si lyega ya el un hente na edad de 18, sakto edad para


gradwa high school na America, ta keda ya independent el estudyante.

Si kompara kita semehante lang el sistema de edukasyon del dos pero otro
el kultura na libada del familya... mas bale el kultura na Filipinas ke ta dale
importansya na edukasyon pero porke kita el chene problema na
edukasyon? Na ansina preguntada nesesita ya lang kita man- read between
the lines y nota ya lang kita el mind setting237 de maga estudyante na dos
lugar.

Na Filipinas hende libre el edukasyon y mas manada na maga konosido


establisimyento ke ta dale bonito edukasyon aki kanaton amo pa el maga
karo y pribado eskwelahan. Si chene man libre amo ya este el maga public
school ke palta teknolohiya y maystros para debelopa konel maga
estudyante. Na America mas manada libre edukasyon alya y mas high-tech
diila istilo y maga ekipo na dalida de edukasyon.

Hende lang este el maga diperente diperensya del edukasyon del Pinoy y
del Amerikano. Si abla-abla lang kita mas manada pa pero nwayma ya yo
ora kay awra chene pa yo kamijiada. Na diperensya iyo ya dale, siguro
pwede ya kita saka ideya si kosa el palta o kosa kita nesesita ase para solba
el maga problema del diaton nasyon espesyalmente el problema de
edukasyon. Si chene man ustedes otro opinyon numa man huya abla este.
Hende ustedes nesesita-kre na kósa yo ya eskribi kay este opinyon lang
dimiyo pero yan base yo este na datos ke ya le yo.

Vocabulary

gradwaw /gradwAw/ part buska /buskAh/ v look for, search;


graduated; n graduate [var sp find [Span busca(r)]
graduao; Span graduado] impluwensya /?impluwensyAh/ v
engkontra /?iqkuntrAh ~ influence [Span influencia(r)]
veqkuntrAh/ v find [hybrid sp umalin /?umAlin/ adj ugly, unbe-
encuntra; Span encontra(rse)] coming, unpresentable; un-
IQ Intelligence Quotient (one pleasant, displeasing, not to
measure of intelligence) [Eng] one's liking, disagreeable
EQ Emotional Intelligence maka-espanta /maka-espantAh/
Quotient (a measure of emotion- adj extremely startling, offen-
al intelligence or maturity) [Eng] sive, distressing [Phil ma- +
mankwento /maqkwEntoh/ v-man Span espanta(r)]
talk, tell a story [Phil man- + kyen /kyEn/ qw pro who?; relpro
Span cuento] who, whom, whose [hybrid sp (
menta /mentAh/ v blame [meaning kien; var sp kyen, ken; Span v
shift from Span menta(r) quién what]
mention, name, bring up a position /posisyOn/ n position
subject] [Eng, with Span pronunciation;
cf. Span posición]

174
Selection Thirty-three

Gobyerno Lokal Na Filipinas

El nasyon Filipinas ta konsiste de disisyete rehiyon. El maga rehiyon


heyograpikamente lokaw adentro del tres grupo de islas de Filipinas, este el
Luzon, Visayas y el Mindanao. El rehiyon amo el administrativo
subdivision na Filipinas. El disisyete rehiyon ya dibidi na setentay nwebe
probinsya. El klasipikasyon de maga rehiyon depende na deestos kultura y
etnolohikal karakterismo.

Konel Filipinas ya dibidi komo na herarkiya de gobyerno lokal o local


government units (LGUs). El probinsya amo el primary unit del gobyerno
lokal despwes estos setentay nwebe probinsya mas ya dibidi pa konestos
komo el maga syudad y maga munisipalidad ke ta komposita tambyen el
maga barangay. Entonses el barangay amo el byen dyutay na todo
gobyerno lokal. Konel probinsya ta engkabesa el un gobernador. Maga
probinsya ya dibidi komo maga syudad y munisipalidad. Konel probinsya
ya dibidi tambyen komo akel ta lyama sila congressional district o distrito.
Este para na intensyon de lehislatibo representasyon. Kada syudad o
munisipalidad dentro na uno del maga distrito kreyaw. Y kada distrito ta
engkabesa el un kongresista y tambyen chene este board members na
Provincial Board.

El munisipyo hunto konel syudad amo el ta segunda level de gobyerno


lokal de Filipinas, estos ta koipposita konel probinsya. El maga barangay
amo ta kreya konel munisipyo y syudad. Na munisipyo ta engkabesa el
alkalde munisipal ke amo el ke se lyama executive officer. El lehislatura ta
komposita el bise-alkalde y el ocho konsehal. Estos maga opisyal todo
elihido del maga bibyentes na diila kaday kwal munisipyo. El maga opisyal
de gobyerno o publiko ay sirbi tres anyo termino. Pero chene sila maximum
de tres consecutive terms para sirbi. El un munisipyo si ta engkansa
partikular grandor pwede ya keda un syudad si kyere este. Nesita pasa anay
bill na kongreso despwes debe pinna el Presidente del Filipinas konel bill
para keda un ley. Y despwes el maga residente deeste partikular munisipyo
ay bota en el plebisito ke chene eksito para aksepta o para rechasa si kyere
ba sila keda el diila munisipyo un syudad ya. Uno del maga beneficio si
keda syudad el un munisipyo amo pwede el gobyerno lokal saka mas
grande presupwesto kontra na un munisipyo. Pero el problema lang
tambyen mas alto el pagada del tax komparando si na munisipyo tu ta keda.
El syudad maskin pa igwales el level deeste na un munisipyo komo uno na
maga unit de gobyerno lokal chene este diperensya fundamental. Baho na
Local Government Code of 1991, konel maga syudad debe espesyal el
tratamyento na deestos kaday kwal parte estaba na Internal Revenue
Allotment (IRA). Mas grande el pondo ke ta dale konel maga syudad
syendo ta forma este parte de presupwesto del syudad. Un elihido Alkalde
el ta engkabesa konel syudad, ele ta aktwa komo el Local Chief Executive.
El un syudad debe chene tambyen uno Bise-Alkalde y kwantos konsehales
depende na grandor del syudad (porhemplo na syudad de Zamboanga chene

177
Selection Thirty-three

dose konsehales despwes na syudad de Baguio chene lang sais konsehales).


Konel maga barangay dentro del syudad ta goberna estos maga opisyal del
gobyerno hunto konel maga appointed officials ke ta dirigi el maga
diperente lokal opisina igwal konel Tesorero del syudad y Inhinyero del
syudad.

El barangay amo el byen dyutay na todo klase de gobyerno lokal. Konel


barangay ta engkabesa el un barangay kapitan ke ta dirigi konel barangay
council kompositaw de maga barangay kagawad. Kada uno barangay chene
Sangguniang Kabataan o SK ke ta engkabesa el maga hoben lideres del
barangay. El chairman y konsehales del SK ta ase maga programa y
aktibidades ke maga youth-oriented igwal na liga de basketball pati otro pa
klase de kongkurso ke ta kondusi na diila mismo barangay.

Vocabulary

gobyerno lokal /gobyErno-lokAl/ munisipalidad /munisipalidAd/ n


n phr local government [Span municipality [Span
govierno + local; cf. Span municipalidad]
govierno municipal] engkabesa /?engkabesAh/ v head,
heyograpikamente /heyograpika-i lead, administer [hybrid
mEnteh/ ~ /jiyografikamEnteh/ encabesa; Span encabeza(r)]
adv geographically [Span geo- gobernador /gobernadOr/ n
gráficamente] governor [Span]
Iokaw /lokAw/ part located intensyon /?intensyOn/ n intention
[coinage, var sp locao; cf. Span [Span intención]
situado] lehislatibo /lehislatlvoh/ n legisla-
administrativo /?adm in istratlboh/ tive [Span legislativo (-va)]
~ /Vadministratlvoh/ adj representasyon /representasyOn/
administrative [Span] n representation [Span
subdivision /subdibisyOn/ ~ representación]
/subdivisyOn/ n subdivision dentro /dEntroh/ prep in, inside
[Span subdivisión] of, within [Span]
klasipikasyon /klasipikasyOn/ n distrito /distrltoh/ n district [Span]
classification [Span kreyaw /kreyAw/ part created
clasificación] [Span creado (-da)]
etnolohikal /VetnolohikAl/ adj munisipyo /munislpyoh/ n
ethnological [hybrid based on municipality; city hall [Span
Eng; cf. Span etnológico] municipio]
karakterismo /karakterlsmoh/ n munisipal /munisipAl/ adj
characteristic [Span carac- municipal [Span municipal]
terismo, característica] lehislatura /lehislatUrah/ n
herarkiya /herarklyah/ n legislature [Span legislatura]
hierarchy [Span jerarquía] bise-alkalde /bIse?alkAldeh/ n
LGUs abr acronym Local vice-mayor [Span vice +
Government Units alcalde]

178
Selection Thirty-three

Pakimodo Ta Modipika Konel Un Motor

Mucho klase de maga motor238 awra ke ta usa maga hobenes para man-
karera aki na Zamboanga. Maga ehemplo deste maga motor amo este maga
four-strokes y 2T automatic transmission engines. Este gane maga klase de
motor menos dyutay lang komparando na maga motor akel ta lyama kita
dirt bikes y akel de 500 asta lOOOcc Ninja.

Estos maga motor ke amo ta usa el maga hobenes aki na syudad amo maga
motor de lOOcc asta 125cc automatic transmission engines. Maga produkto
este de Honda, Yamaha, Suzuki, Kawasaki, y otro pa. Ta prepiri mucho
maga hobenes konel usada deste maga motor kay libyano, maporma, kore y
pasil lang mantene komparando akel maga motor de 155cc asta 250cc
manual transmission.

Si kompra tu nwebo automatic transmission motor hende tu dayun pwede


usa koneste para man-karera, kay nesesita pa koneste modipika para
omenta el pwersa y trabahada. El ehemplo pakimodo modipika koneste
klase maga motor amo gane el kambyada de maga propyo pyesa ke amo ta
huga grande bentaha na pwersa y trabahada del motor.

El proseso del modipikasyon deste maga motor chene dos termino ke se


lyama standard modification y advanced modification. Awra diskuti lang
kita si kosa ba el standard modificatióft.

Este amo el proseso ke ta modipika konel motor, no mas mete konel


makina. El obheto de modipikasyon amo lang ke omenta el pwersa del
motor na proseso del kambyada de maga otro pyesa hende ingkluhido
konel mismo makina.

Pakimodo? Simple lang. El primer kosa ase amo el kambyada del dos
rweda del motor. Kambya konel adelante rweda na grandor 45/90-17 y el
atras rweda grandor 60/90-17. Estos el rweda ta ayuda ase kore konel
motor kay byen dyutay este, dol rweda del mountain bike el grandor.

El segundo proseso amo el kitada del mudguard ke ta loka este abahO


kostaw del manibela. Kita koneste para improba el aerodynamics del
motor.

El aka-tres proseso amo el kambyada de tambucho. Kambya konel orihintl


tambucho y pone nwebo free flowing muffler tambucho. Este el tambucho
ke ta dale bentaha konel pwersa del korida del motor, kay byen abyei
deste boka, ke amo entero el bombyada del umu pa-apwera, y ta suna es'
dol truweno.

El aka-kwatro, amo el kambyada del air cleaner. Nesesita kambya konel


orihinal air cleaner y pone nwebo dyutay air cleaner ke akel ta chupa ayrt

180
Selection Thirty-three

direktamente. El usando deste air cleaner amo ke ta dale direkta ayre na


makina para pwede el kemada del gasolina, ke amo ta dale extra pwersa na
korida del motor.

E f a ka-singko, amo el omentada de pyesa ke ta lyama kita vacuum. Ta


konekta este na makina para ase bale konel templada del gasolina y ayre
durante na combustion period. Y el ultimo, amo el kambyada del sprockets
y kadena. Ase mas dyutay konel sprocket na rweda para swabe na taktakan.
Si ya pwede tu asensa koneste proseso, ay pwede tu mira y sinti el balor del
dituyo motor pwersa. Kay el dituyo motor ay pwede ya pisa asta syento
dyes asta syento beynte kilómetro kada ora.

Este el pakilaya ta modipika konel un motor. Maga hobenes deste maga


chempo aki na Zamboanga ta keda loco ya na deste klase de aktibidades. Y
chempo ay pasa mas mucho pa kosa ay introduci maga istilo y taktika para
modipika el un motor.

Vocabulary

pakimodo /pakimOdoh/ qw adv maporma /mapOrmah/ adj stylish


how? [var sp paquimodo, pa porma /pOrmah/ n form, shape
quemodo, paquemodo, [Span forma form, shape;c/
pakemodo; Phil pa- + Span que formar form]
that + modo way, manner; cf. - trabahada /trabahAdah/ n
Span cómo] performance [Span trabajada]
modipika /modipikAh/ v modify kambyada /kambyAdah/ vn
[Span modificar] change; manner of changing;
motor /motOr/ n motorcycle shifting gear (of a vehicle) [Span
[Span] cambiada]
man-karera /mangkarErah/ v-man propyo /prOpyoh/ adj own, one's
race [Cf. Span carrera] own; proper, right, appropriate
Ninja name (motorcycle made by [Span propio]
the Kawasaki Motors pyesa /pyEsah/ n piece, part;
Corporation) engine part, automotive parts
Honda name (Japanese [Span pieza]
automotive manufacturer) modipikasyon /modipikasyOn/ n
Yamaha name Yamaha Motor modification [Span
Corporation (Japanese modificación]
manufacturer of motorcyles, makina /mAkinah/ n engine [Span
outboard motors, generators, máquina]
etc.) obheto /?obhEtoh/ n objective
Suzuki name (Japanese [Span objeto]
automotive manufacturer) rweda /rwEdah/ n wheel [Span
Kawasaki name Kawasaki Motors rueda]
Corp. (Japanese manufacturer of adelante /?adelAnteh/ adv front
Ninja motorcyles, ATVs, [Span]
watercraft, utility vehicles, etc.)

181
Selection Thirty-three

El Moderno Telepono 239

Esie chempo de impormasyon y teknolohiya maga hente ta aprende ya


adapta el moderno manera de komunikasyon. El ke se lyama selfon es
numero uno modo de komunikasyon aki na Zamboanga y na entero pais. El
selfon ay un byen importante nesesidad na bida de maga hente awra.
Mayoriya diaton no pwede sale na kasa sino ay liba konel selfon. El propyo
saber del usada de selfon ay debe sabe el maga bibyentes ke amo chene
probecho koneste.

Manada klase y marka de selfon chene awra, deeste grandor ta ekstende


para dyutay komo dedo de mano asta grandor del un regular telepono. El
selfon ta fungsyona komo un radyo. Ta pipina este signal ke estaba na
maga tore del celsite. Mas serka na tore mas bweno el signal. Y hende lang
este para lyamada, manada pa tambyen este otro usada, pwede koneste usa
komo un kamera para saka retrato y si kyere ustedes man-video ay posible
tambyen. Ta trabaha tambyen el selfon komo un relo y chene este
kalendaryo y hwegos para na diaton entretenimyento pati mucho pa otro
maga bentaha.

Kada uno kanaton chene diperente ideyas si kwando y si kemodo utilisa


konel selfon. Komo un kliyente deeste kosas debe kita sabe el husto manera
de usada de selfon para hende kita ofende el otro maga hente na diaton
alrededor. Debe kita sige el propyo etiketa de usada de selfon. Si
porhemplo talya ustedes na un lugar ke mucho maga hente komo un
transportasyon de publiko pabor lang numa mankwento byen swena y si
pwede mankwento lang kon hinay boses. El sonor del ringer del selfon
debe na mínimo level lang tambyen. Si ta atende ustedes misa na iglesya, o
si talya ustedes adentro na bibliyoteka, ospital, museyo, elevator, eroplano,
o maskin na sine pabor lang ase silent mode o apaga el diustedes maga
selfon para hende destorba konel otro maga hente na diila kaday kwalan
trabaho. Si ta atende ustedes un hunta numa ase lyamada o resibi lyamada
- este rudo y ofensibo. Pero si byen importante el rason debe ay pidi anay
despensa konel otro maga hente y aksepta el lyamada na otro lugar y lehos
na onde ta ase el hunta. Si ta maneha ustedes numa usa konel selfon tarda si
nuway ustedes akel ta lyama sila hands free device para ebita el desgrasya.
El maga selfon es mas pasil usa y ta dale pa alegriya kanaton debe no kita
ubusa konel usada deeste, respeta kita konel otro maga hente para respeta
tambyen sila kanaton.

El maga diperente karakteristika de selfon amo el caller ID, phone


directory, alarm reminders, calculator, roam indicator, message indicator,
dute book, speed dialing y mucho pa otro. El caller ID es karakteristika ta
dale sabe si kyen ta lyama kay ta demonstra este el numero o nombre si
kyen ta lyama na monitor del selfon. El phone directory es lista donde ta
pone el maga nombre y numero del selfon dituyo maga kompanyeros. El
nlnrm reminders ta alarma para notipika kontigo si chene tu ya resibi

183
Selection Thirty-three

mensahe o si chene tu okasyon para atende na dituyo date book schedule.


El message indicator tambyen ta indika si chene tu ya resibi aktibo text
message o voice message240. Si kyere tu automatic ta man-dial el numero
na kyere tu lyama, pwede tu asigna sin igwal numero na disuyo nombre,
amo koneste ta lyama speed dialing. Manada pa otro maga bale
karakteristika el selfon ke pwede tu le na deeste manual o user's guide.
Importante ke el maga dwenyo del selfon pone na pensamyento el kosa ya
iskribi na manual diila kaday kwal selfon kay este grande ayuda si
porhemplo ya keda malo el unit. Pekenyo imbensyon pero kon marabilyoso
teknolohiya! Kyen pwede abla algo un dyutay kosas este gale mapwersa y
grande el sirbi? Este amo el selfon, el moderno telepono...

Vocabulary

moderno /modErnoh/ adj modern; celsite /sElsayt/ n-cmp cell site


latest; current; present-day (area where antennas and
[Span] electronic communications
impormasyon /vimpormasyOn/ ~ equipment are placed to create
/?informasyOn/ n information one unit in a cellular network for
[Span información] , the use of mobile phones) [Eng]
teknolohiya /teknolohlyah/ n kamera /kAmerah/ n camera
technology [Span tecnología] [Span cámera]
adapta /VadaptAh/ v adapt (to), retrato /retrAtoh/ n picture,
adopt [Span adapta(r)] photograph, portrait [var sp
selfon /sElfon/ n-cmp cellular letrato; Span]
phone, wireless phone [hybrid sp man-video v-man record a video
celfon; Eng cellphone, cell segment [Phil man- + Eng]
phone] posible /poslbleh/ adj possible,
komunikasyon /komunikasyOn/ n feasible [Span]
communication [Span relo /relOh/ n watch [Asturian
comunicación] reló; hybrid Span reloj]
modo /mOdoh/ n mode, way, kalendaryo /kalendAryoh/ n
manner [Span] calendar [Span calendario]
mano /mAnoh/ n hand [Span] hwegos /hwEgos/ n pi games
regular /regulAr/ adj regular, [Span juegos]
typical, standard [Span entretenimyento
reinforced by Eng] /?entretenimyEntoh/ n
fungsyona /furjsyonAh/ v entertainment [Span entreteni-
function; serve [Span miento]
funciona(r)] ideyas /?idEyas/ n pi ideas [Span
pipina /pipinAh/ v pick up [Portu- idea (-s), reinforced by Eng]
guese, neither Span nor Astu- utilisa /?utilisAh/ v use, utilize
rian] [Span utiliza(r)]
signal n signal [Eng; cf. Span kliyente /kliyEnteh/ n client [Span
señal] cliente]
tore /tOreh/ n tower [Span torre] kita /kitAh/ pro-1-pl-incl nom we
[hybrid var sp quita; Phil kita]

184
Selection Thirty-three

Kichura Man-Assemble Owner-Type Jeep241

El maga Pinoy konose na abilidad y diskarte na bida. Poreso maskin pwerte


el kumpetensya y el progresibo del teknolohiya na otro lugar, ta pwede
syempre bibi el mga Pinoy. Komo na transportasyon, hende man todo kita
pwede kompra de karo maga behikulo na ta sale estaba na otro lugar,
pwede syempre kita usa konel teknolohiya y el abilidad para chene kosa
usa. Este el man-assemble owner-type jeep.

El maga importante partes y pyesa para man-assemble owner-type jeep:


makina, kaha (chene dos klase: el de pasahero, el de kargamyento),
radiator, karburador, kambyada, munubela, preño (chene tres klase:
ordinaryo, disc brake,242 hydro-box type243), power steering box, tangke de
gasolina, under chassis, differential, y maga otro accessories komo el
bateriya, silya, headlight,244 fog lamp, bumper, shock absorber, yanta,
singko goma sigido ya el reserba, side mirror, rear mirror, hand brake, seat
belt, maga metro, y otro sigido maga assembly-type parts.

Manada aki maga talyer onde pwede manda man-assemble owner-type


jeep. Halos todo barangay aki na syudad chene talyer. Anda tu buska dituyo
suki para mas pronto y bweno el trabaho.

El pinaka-importante na todo una kompra el makina. El chene kita bwen


makina awra na syudad el nwebó "modelo del 4K, kwarto spark plug,
makina, CDI-type, kompra ya tambyen engine support, radiator, kambyada
pati under chassis. Despwes pwede ya eskuhi kaha del jeep. Chene dos
klase del kaha, el stainless y galvanized. El stainless ta sale komo standard
disenyo, el galvanized kaha pwede dekora na dituyo gusto disenyo y kolor.
Despwes pwede ya prinsipya el body builder245 pone el makina na kaha del
jeep. Taki ya sigi el spot job na ta usa konel welding machine para konekta
konel makina na engine support para sinta na adelante parte del kaha.
Konekta konel kambyada pati under chassis y differential. Mentras yan
jack-up246 pa el kaha, konekta y a tambyen el steering box, kwarto preno
pati kwatro yanta kon goma, tangke de gasolina, pati shock absorber.247
Akabar pone el maga importante parts, pwede ya pone otro accessories
komo manibela, dos silya adelante pati na detrás.

Na este chempo, pwede ya manda pinta konel kaha del jeep. El maga nisita
para pinta: pintura, primer, thinner, body filler, papel de liha, pranela trapo,
rubbing compound, y car wax. Una pinta primer, este el una coating, ta
silbi tambyen este para previnti kalawang. Kabar este pwede ya pinta akel
dituyo gusto kolor maga singko asta sais pintada, pero asegura lang seka
embwenamente kada bes pinta. El bweno diya pinta akel hende mabiento
para hende tupa polbos, pati akel soles para bweno el sekada del pintura. Ta
dura este maga singko asta sais diya. Akabar seka, pwede ya man-rubbing.
Pone pokito rubbing compound na pranela klase del trapo, ase kusu para
keda liso el pintura depues pone tambyen car wax para brilya.

188
Selection Thirty-three

Kabar deeste, anda ya kita na electrical parte del jeep. Konekta ya el mga
wiring para na headlight, tail light,248 brake light,249 backup light,250 wiper,
busina, pati mga gauge na panel komo speedometer, ampere, fuel, regulator
del boltahe, pati temperatura. Konekta ya el bateriya para pruba si
embwenamente el konektada del maga wiring. Despwes pwede ya manda
punsuna konel makina.

Man road test para asegura bweno el spot job pati apretaw maga tornilyo na
entero kaha del jeep, si chene ta suna hende bweno, bira na talyer y chekya.
Akabar chekya, pwede ya liba na upholstery shop para manda pone techo y
liba na glass service center para na windshield. Este chempo, nisita ya liba
na Land Transportation Office para rehistra konel nwebo owner-type jeep.
El maga Pinoy beripikaw bweno na abilidad y simplisidad. Maskin ta
eksperyensiya kita krisis, hende syempre ta para buska manera para bibi na
kompetisyon. Ta pwede kita mira maga pamilya ta usa jeep man hatud
estudyante na eskwela, ta usa para manchangge, o pasya y banya na beach
resort. Ta pwede tambyen este usa para na negosyo, tipid na gasolina, y
presko para munta. Este lang el poko bwen karakteristika del owner-type
jeep. EI owner-type jeep ta representa el bida del maga hente na syudad.
Simple y usable, komo un personalidad del Zamboangenyo.

Vocabulary

kichura /kicUrah/ qw adv how? kambyada /kambyAdah/ vn


[var sp quichura; coinage; cf. change; manner of changing;
Span cómo] shifting gear (of a vehicle) [Span
man-assemble /man?asEmble/ v- cambiada]
man assemble, put together [Phil manubela /manubElah/ n steering
man- + Eng] wheel [hybrid Span manivela
owner-type jeep n phr [Eng] crank]
konose /konosEh/ v recognize, preno /prEnoh/ n brake/s of a
know; atr recognized, known as vehicle [Span freno]
[Span conoce(r) know someone, ordinaryo adj ordinary, common
be familiar with] [Span ordinario]
kumpetensya /kumpetEnsyah/ ~ hydro-box type n phr hydro-
/kompetEnsyah/ n competition, pneumatic brake cylinder device
rivalry [Span competencia] [Eng]
kompra v buy, purchase [Span power steering box n phr [Eng]
compra(r)] tangke de gasolina /tAqke-de-
karo adj costly, expensive, dear gasullnah/ n phr gasoline tank
[Span caro (-ra)] gasolina /gasollnah/ n gasoline
kaha /kAhah/ n box, chest, safe; [Span, Asturian]
body (of a vehicle) [hybrid sp under chassis n phr [Eng]
caha; Span caja] differential n differential of a
karburador /karburadOr/ n vehicle [Eng; Span diferencial]
carburetor [Span carburador] bateriya /baterlyah/ n battery
[Span batería]

189
Selection Forty

Rekwerdos de un Bwen Amigo 2 5 '

Dyes anyos pa lang si Victor ta sigi-sigi le antes na disuyo tata na252 un


soldaw, y na ta destina onde-onde. Si donde tan destino le, ta sigi tambyen
el disuyo pamilya. Unabes, yan destino ele na Tawi-Tawi,253 un lugar
donde mucho maga hente ta pensa byen peligroso. Byen myedo pati si
Victor koneste lugar porkawsa ya pwede uwi maga kwento aserka deeste
lugar—ke chene maga rebelde, maga engkanto y kosa-kosa pa. Pero el kosa
pinakamyedo si Victor ay hende pwede engkontra amigo alya.

Ya entra si Victor y disuyo ermano, si Buboy, na un eskwela donde


mayormente el maga estudyante maga Samal, Tausug, y Yakan.254 Ya
reyalisa sila ke byen otro gayod sila kompara na maga otro estudyante na
de akel eskwela. Maskin chene maga Tausug y otro pa maga Muslim na
Zamboanga, hende gayod igwal de mucho kompara na Tawi-Tawi.
Mayoriya de maga bata ombre alya ta usa konel maga sawal255 y chene
kupya el maga kabesa. Myentras el maga muher, tapaw de turong el maga
pelo. El kombersada del maga bata byen estranghaw y paspas para konel
dos man-ermano. Todo este byen makabuyung y makamyedo para kanila.
Pasa kwantos maga diyas, nuway kyen ta atraka y ta kombersa kanila man-
ermano. Si ta prekura atraka si Victor para man-amigo na uno na maga
bata, maga dipisil palabra y risas lang ele ta kaba resibi. Byen terible gayod
ta sinti le kay nuway gayod kyen kyere konele man-amigo. Asta un diya,
un dyutay negro bata ke el peio byen kulut, ke ta usa amarilyo kamison,
berde kon chokolate sawal y blangko kupya, ya atraka konele y ya brenda
un dyutay mamón na ichura peskaw y marisko.

Ano 'to? pregunta si Victor pensando si pwede intende el bata si kombersa


le Tagalog.256

Sige tikim ka, ya kontesta el bata. Bawlu ang tawag d'yan. Wala ba kayong
ganyan sa inyo?

Wala, abla si Victor byen espantaw. Marunong ka palang magTagalog.

Kaunti, lyeno pa el boka ya kontesta si Abdul. Masarap, 'di ba?


()o. Thank you.

Ya kontesta ya el Dyos na reso di Victor! Chene gayod bata kyen ya atraka


y ya kombersa konele. Disuyo nombre si Abdul, un Tausug y ya nase na
Bongao, Tawi-Tawi.

Alya ya prinsipya el amistad del dos. Desde akel, kada tarde tan hunto sila.
Ta ase pasya si Abdul kon Victor na maga diperente lugar na Bongao.

Unabes, ya lyeba konele si Abdul na Bongao Peak, un monte de misteryo.


Hyen animaw gayod si Victor kwando ya mira ele konel maga chonggo ta
193
Selection Forty

kore-kore na areredor del monte. Asegun kon Abdul, chene daw mahiko
akel lugar. El maga chonggo alya ta bisya daw konel sepultura de uno
komo se lyama Sheik257. El maga chonggo el ta insinya konel kamino para
na punta del monte. Poreso nesesita estratehiya si ta subi na Bongao Peak.
Nesesita hinay-hinay dale konel saging na maga chonggo kay si kabaw ya
el saging, ta deha ya el maga chonggo konel hente. Mucho maga hente ke
chene empermedad+ ta subi alyi y despwes ta keda bweno. Asegun na maga
istorya, kyen daw ta pwede subi na punta del monte y saka kon un dyutay
pyedra alya ay keda deberasan disuyo deseyo.

Kalyaw lang si Victor kwando ya bolbe sila akel tarde kay adentro disuyo
pensamyento el kosa gayod le kyere desear ay pwede le bolbe na
Zamboanga. Tan triste ya gayod si Victor konel syudad. Ta akorda le konel
Pasonanca,258 donde ta anda huga disuyo maga amigo y amiga. Tan triste le
konel sonor del lengwahe de Zamboanga ke awra na kasa ya lang le ta uwi.
Maskin alegre le kay ya engkontra le uno bwen amigo, byen kyere lang
gayod le bolbe.

Abaho pa lang si Victor, ya engkontra konele byen mucho maga chonggo.


Hinay-hinay ele ta ase sale konet¡ maga saging para dale konel maga
chonggo. Ya akorda ele todo maga estratehiya na ya abla konele si Abdul.
Porkawsa koneste manera ya ayuda el maga chonggo kon Victor subi na
Bongao Peak.

Kwando ya lyega le na entray medyo del buukan, byen kansaw gayod ya


keda si Victor. No pwede ya ele mobe disuyo pyes porkawsa na kansansya
y ambre. Y despwes, para saka le kumida na disuyo bag, nuway mas ya
gale este laman. Nuway ya kosa ya pwede ase si Victor sino lyora na un
orilya.

Myentras ta lyora ele, chene un byen grande mano ya agara na disuyo


detras. Kwando ya bira le kara, byen espantaw y byen myedo gayod si
Victor. Un chonggo byen grande el ta para adelante konele. Nosabe si
Victor kosa ase kay sabe le maskin kore le ay pwede lang konele alkansa el
chonggo y kome entero. Ta tembla le de myedo kwando ya alsa konele el
chonggo. Ta resa ya lang si Victor kon Hesus na salva konele. Pero imbes
ya kome konele, ya icha el chonggo kon Victor na atras y ya karya hinay-
hinay pa-ariba na monte.

Alya ya pwede mira si Victor konel otro pa maga bonito lugar del Bongao
Peak. Ya pwede le mira konel maga paharo de kosa-kosa kolor y maga
flores nuway pa pwede le mira na otro lugar. Chene maga diperente animal
ke ta eskonde na maga grande-grande pono. Dol na paraiso si Victor.
Nuway gayod deha konele el higante chonggo asta ya lyega sila na pinaka-
ariba del monte.

194
Selection Forty

Kwanto minutos ya pasa, alya ariba del Bongao Peak, ya pwede mira si
Victor konel sepultura del Sheik. Byen mucho tambyen maga pyedra ta
brilya onde-onde. Ya atraka le y ya agara konel maga letra iskribando na
byen priyo lapida. Kareem, akel lang el palabra ta pwede le kay el
losdemas iskribando na otro lengwahe. Siguro, akel el nombre del Sheik,
nosabe si Victor y nuway ya le plano sabe. El importante, talya ya ele.
Hende gane pwede kre si Victor na talya ya gayod le, imprente del
sepultura. Pero awra ay pwede ya gayod le pidi disuyo deseyo.

Dayun, kosa-kosa ya pwede pensa si Victor para pidi. Dol kyere le pidi
mucho horgesa y otro pa maga amigo y amiga konkyen pwede le huga y
ase pasya, maga amigo komo si Abdul. Pwede tambyen le pidi ay man-
amigo konele el otro maga estudyante na eskwela, o por lo menos ay numa
ya tenta konele. Pero kyere tambyen le pidi na hende ya keda soldaw el
disuyo tata para hende ya sila kambya-kambya kasa y para pwede ya sila
bolbe na Zamboanga.

Yan buyung si Victor si kosa ba gayod le pidi, asta ya akorda le kon Abdul.
Ya akorda le konel maga bweno ya ase para konele si Abdul—pakimodo
konele yan kwento kwando nuway konele kyen kyere atraka na eskwela,
pakimodo konele ya protehe kwando ta tenta konele maga bata, y
pakimodo konele ya lyeba pasya na maga byen bale lugar. Ya akorda si
Victor pakimodo de bwen amigo si Abdul ... y pakimodo tambyen de
nesesita si Abdul konel disuyo ayuda awra.

Ya reyalisa si Victor ke chene maga mas importante kosa na bida kompara


na maga horgesa, maga pasya na maga bonito lugar, y maskin el disuyo
bolbida na Zamboanga. Ya akorda le konel rason porke talya le awra.
Poreso, ya pipina si Victor kon dos dyutay pyedra y, kon todo disuyo amor,
ya pidi le na keda bweno disuyo amigo.259

Vocabulary

rekwerdos /rekwErdos/ n pl Tawi-Tawi /tAwitAwih/ pie name


memories, reminiscences [Span redup [an island province of the
recuerdo (-s)] Philippines located in the
dyes anyos /dyEs-?Anyos/ time Autonomous Region in Muslim
phr pl ten years [Span diez años] Mindanao (ARMM)]
destina /destinAh/ v assigned engkanto /?eqkAntoh/ n
[Span destina(r) set aside, enchantment, spell; fairy [Span
assign] encanto]
destino /destlnoh/ n destination pinakamyedo /pinakamyEdoh/
[Span] adj sup most feared [Phil
unabes /?unabEs/ num adv once, pinaka- + Span miedo]
one time [Span una vez] Buboy /bUboy/ name mase

195
Selection Forty-three

Un Kasa, Un Plasa, Paskwa y Tristesa

Hende ya yo igwal de antes ke ta sinti dayun alibyaw si ta lyega ya na kasa


estaba na trabaho. Para komigo, otro el kyeredisir del palabra kasa si ta
mankwento ya aserka koneste. Aki ta pwede sinti el keda alegre y entero.
Aki yo ta pwede sinti el keda parte del maga ya pasa antes na maga hente
importante y serka na mi korason. El keda parte del maga memorya triste y
alegre donde pwede reminise. Y maskin solo ya lang yo, pwera kon
Manang Cely ke un ayudante, hende este ta keda rason para keda yo nuway
gana na bida. Hende este ta keda rason entre keda alegre y kontento na
bida.

Endenantes, kwando ya ase engkontra si Manang Cely komigo na trangka


del kasa para ayuda na dimiyo maga karga, ya pwede yo piha konele. Ya
pwede yo mira na disuyo maga ohos el un emosyon igwales el kosa yo ya
sinti del akel ora. Si ansina, pati ele gale daw apektaw. Ta sinti gale kame
igwal kay otro ya el kolor y el bida adentro na mi kasa.

Antes, si entero diya yo na trabaho, ta pwede dayun yo pensa konel dimiyo


kasa. Adentro na mi pensamyento el blando sofa o kama donde pwede yo
deskansa el ta manngutngut maga pyes y pyerna, o hende ba el entero
kwerpo. Syempre, akabar kel, ta prepara ya kumida para komigo si Manang
Cely. Ay pregunta le si manmerienda ba yo o kome ya lang lyega el sena.
Poreso, ta pwede pa lang ya pensa konel "kalyente kape o chokolate y
gulusinas, ta pwede yo re pa-eskondido y kyere ya bolbe, espesyalmente
endenantes kwando ya bolbe yo, kay daw priyo tanto el chempo y ta
mantaliti un poko. Si. Ya man-anad ya yo na de ansina bida todol diya.

Pwera konese, importante komigo el kasa porkawsa pwera kay ya deha se


komigo dimiyo abwela, uno este del maga pekulyar kasa aki na entero
syudad de Zamboanga. Este un kasa de erensya ke ya ase antes pa kwando
chempo del maga Espanyol. Konose este na nombre Blangko Kasa
porkawsa na disuyo blangko kolor. Un poko grande este y chene forma del
mansyon. Pero el berdad, uno lang este na maga simple y komun kasa
kwando antes chempo pa. Y maskin el trangka del kasa blangko tambyen el
kolor. Ta pinta y ta mentena yo koneste para esta el pagkakolor de blangko,
pwera na maga poste y otro pa parte komo el techo. Ya ase koneste pilit-
pilit poreso mas ya sale el impresyon kay un de antes kasa pa este. Y akel
ya gane, ta pinta yo koneste ole si ta perde ya el deeste pagkablangko.
Kyere yo ke esta el nombre deeste kasa y hende olvida el maga hente asta
para kwando.

Pero mas ta dale yo importansya konel kasa kay maskin para donde yo mira
na maga parte alrededor deeste, mucho memorya el ta bira komigo. Maga
memorya donde ya pwede yo aprende el deberasan alegriya y amor na un
familya y el fyel de un deberasan amigo.

200
Selection Forty-three

Taki yo awra na Plaza Pershing.260 Maga alas sais ya del noche y sintaw yo
na uno del maga istruktura donde ta lyama sila kiosko. Un istambayan este
donde hexagon el korte y kolor blangko el entero kwerpo. El maga poste
deeste de arko poreso mas ta sale daw ichura terasa del un mansyon de
antes pa chempo. Na detras deeste kiosko, chene un fountain. Kampante yo
ya ase sandig el dimiyo kwerpo na un poste na dimiyo detras. Ya krusa pa
yo el dimiyo maga braso y pyerna myentras dimiyo maga ohos ta bista
konel alrededor del adentro del kiosko. Daw un kasa del engkantada el
lugar donde yo ta sinta kay byen manada syembra boganvilla alrededor y
todo gana este ta ploriya. Este maga syembra tarda ya syembraw alya,
poreso ya mangkalayat ya este na otro parte del kiosko y ya subi ya
tambyen na techo. Ya ase pa yo menya dimiyo maga ohos y ya komporma
yo kay deberasan bonito el arte del disenyo y el pagka-asida deeste pati el
otro pa paraw istruktura na entero plasa.

Bonito el lugar donde yo ta esta awra. Kay pwera byen alumbraw el


alrededor porkawsa na maga decorao Christmas lights (pwera na miyo
pwesto kay ya keda gaha malo el linya del lus o el maga bombilya), pwede
gat tu mira kay el Plaza Pershing ya ase pa de antes chempo del maga
Espanyol y Kano. Chene tambyen byen grande Christmas tree na entray
medyo y byen arde deeste maga lus y mudaw este de maga klase-klase
dekorasyon. Manada maga hente alya el ta manpasahan na unoy otro, y
manada tambyen ta okupa konel maga bangko alrededor del plasa. Otro-
otro maga bos el pwede uwi estaba na diila hunto-hunto kombersada, rizas
y griteriyas. Manada tambyen el ta bende otro kosa benta y hende ta para
na diila lyamada para kompra kanila el maga hente. Na parte detras dimiyo,
manada tambyen ta pasa maga jeep, tricycle261 y maga pribado behikulo.
Manada tambyen maga alto-alto establisimyento na alrededor del plasa ke
pwede mira, y maga kansyones estaba aki ke pwede uwi. Deberasan, pwede
gat tu abla kay el Zamboanga el uno del maga byen okupaw syudad na
entero Weste Mindanao y Filipinas.

Poreso, maskin pakimodo, porkawsa konel maga ta pwede yo mira y ta


pwede uwi, ta sapa un poko el dimiyo maga tristesas.26

Vocabulary

tristesa /tristEsah/ n loneliness, reminise /reminisEh/ n reminisce,


sadness [Span tristeza] remember, recall [coinage via
alibyaw /?alibyAw/ part relieved, Eng; cf. Span rememorar]
alleviated, lightened [hybrid sp manang /mAnaq/ n-fem kin ref adr
alleviao, with influence from Eng older sister [Bis loan]
double II and vowel e; Span Cely /sElih/ name fern
aliviado] entre /vEntreh/ prep between,
aserka /?aserkAh/ v approach within, among [Span]
[Span acercar]

201
Selection Forty-three

El Mundo Birtwal

Familiar ba tu konese ke ta lyama sila blog? Sabe ba tu ke uno se ara na


maga in na Internet263 y diya mas diya mas manada maga hente tan-blog?
Kosa ba este blog y porke ba este popular?

El depinisyon de blog. Ese palabra blog2"'' staba se ele na Web Log. Para
mas korto y mas unrato akorda maga hente ya ase ya lang blog. Ya
prinsipya el blog del anyo 1998. El blog komo se ele un dyaryo de un
hente. Pero este klase de dyaryo imbes na papel ta pone este na Internet.
Pwede tu maskin kosa eskribi na dituyo blog. Maga kosa ta pasa personal,
opinyon politikal, pilosopikal, emotional, maga chismis, impormasyon.
Maskin kosa. Pwede tambyen pone el maga retrato. El kosa tu ta kaba
eskribi pwede le maga otro hente y pwede tamen sila dale diila maga
reaksyon o komentaryo.

El maga blog terms. Antes tu man-blog nesesita tu aprende maga poko


termino ke ta usa el maga hente tan-blog. Blog world: kyeredisir amo se el
mundo birtwal de maga hente tan-blog. Blogging community: este el
palabras ke ta usa sila para konel todo hente ke tan-blog o el partikular na
komunidad ke myembro tu. Blog hopping: amo se ta lyama konel proseso
ke ta bisita y ta kaba tu le maga blogs de otro hente. Blogging: el proseso
de eskribir konel dituyo entry. Entry: ta lyama konel kosa tu ya akaba
eskribi para un espesipikamente diya o chempo. Y si itu mismo tan-blog ta
lyama sila kontigo un blogger.

Kilaya chene un blog? Manada internet site ke ta dale libre web hosting na
maga blogger. Man-log tu na diila website akabar chene maga proseso ke
nesita tu sigi para pwede tu man-set-up265 dituyo personal blog. El
www.blogger.com y www.livejournal.com esos ehemplo de maga website
ke ta dale libre serbisyo. Pasil lang chene dituyo personal blog site na
www.blogger.com ase lang tu dituyo account, dale tu personal y uniko
nombre konel dituyo blog, akabar dale sila kontigo maga web templates ke
pwede tu eskuhi para na 'ichura' del dituyo blog. Chene tambyen maga
programs libre na internet ke ta lyama sila blogging tools. Este el ta usa
maga hente chene personal website. Pero estos mas dipisil, para na maga
nwebo na blog world mas bweno este maga libre websites.

Porke popular? Na blogging community hende tu nesita keda riko, popular,


o bonita. Maskin kyen ordinaryo hente o artista pwede man-blog. Maskin
onde tu parte de Pilipinas o del mundo pwede tu man-blog. Kombinyente le
para na maga hente. Nuway o ralo lang el diskriminasyon. El maga otro
blogger ke ta le dituyo maga kosa ya iskribi ta dale maga komentaryo
chene respeta kontigo. Uno pa, maskin kosa anyo el hente pwede man-blog.
Uno del kosa tu nesita intende na blog world es eso el kosa ta kaba eskribi
el hente na disuyo blog, si dol mal kustumbre, alegroto, pamparon,

205
Selection Forty-three

hambugero, huyain, esos parte o aspeto lang del disuyo personalidad. El


blog es komo bentana na pensamyento y korason de un hente. Por lo tanto
no pwede tu kongkluwi kay ansina ya gayot el kustumbre del hente. Y byen
importante tambyen el respeto. Nesita tu dale respeto konel un blogger na
kosa le ta kaba eskribi kay esos todo disuyo punto de bista. Kire man tu o
hende el kosa le ta kaba eskribi pwede tu dale dituyo komentaryo pero
nesita lang syempre chene tu respeto.

Uno de byen bonito na blog world el kosa sila ta lyama free flow of ideas.
Ta pwede tu komunika dituyo maga ideya na maga otro hente y hende tu
nesita keda un popular 'journalist' para ase se. Y en el proseso, ta chene
tambyen tu maga amigo y amiga bloggers. Chenebes el amistad asta na
mundo birtwal lang del Internet pero chenebes porkawsa del blog ta keda
tambyen ustedes man-amigo na personal.

El blog es un bwen ehemplo kilaya de dyutay el mundo.

Vocabulary

birtwal /birtwAl/ adj virtual [Spafi chismis /clsmis/ n gossip, rumor


virtual, reinforced by Eng] [Span chisme piece of gossip,
blog n (a portmanteau form of web chismes gossip, tittle-tattle]
log) [Eng] reaksyon /reaksyOn/ n reaction
Internet n [Eng] [Span reacción]
tan-blog /tanblOg/ v-man pres tak- komentaryo /komentAryoh/ n
ing part in a web log comment, remark; commentary
depinisyon /depenisyOn/ n [Span comentario]
definition [Span definición] man -blog /manblAg/ v-man make a
unrato /?unrAtoh/ n moment, a blog
while [Span un rato] blog world n phr on-line world
dyaryo /dyAryoh/ n newspaper, [Eng]
daily paper; diary, journal [Span blogging community n phr (blogs
diario] as a community or as a social
personal /personAl/ adj personal, network) [Eng]
private [Span, reinforced by Eng] palabras /palAbras/ n words [Span
politikal /pulitikAl/ adj political palabra (-s)]
[Eng, but with final accent as if it blog hopping vn phr (process of
were a Span word; cf. Span visiting several or many different
politico (-ca)] blog sites) [Eng]
pilosopikal /pilosopikAl/ adj blogging vn (process of writing an tr
philosophical [Eng, but with final entry to one's own blog site)
accent as if it were a Span word; [Eng]
cf. Span filósofo (-fa)] espesipikamente
emotional /'PimosyonAl/ adj /?espesipikamEnteh/ adj
emotional [Eng, but with final specifically [Span especifica'
accent] mente]

206
Selection Forty-three

Rekwerdo De Eskwela Alto

Ke byen malubug ya gayod el dimiyo pensamyento de maga suseso ya pasa


kwando na skwela alto pa kame. Maga pasada ke pwede kita abla mucho
pendehadas y tonteriyas.

Pero chene pa maga aniniput memorya ta esta na dimi bakechaw utuk.


Anyo mas anyo ta perde ya este maga makarisas pasada de antes.

Tan kupus ya dimiyo maga laman y dimi tuhud ta tembla ya kay nuway
mas pwersa, mi ohos ta keda ya amamalung diya por diya, pirmi ya ta
dwele dimi maga mano ke byen emblandaw ya.

Ayer tarde kwando ta sinta iyo na dimiyo kulumpyo, ta pwede yo reh! Kay
ya pwede ya tamen rakecha el maga memorya de antes na dimi
pensamyento. Keber gale tu, si pensa pensa lang byen maga atuntaw gale
kame ke chene wisyo de alas dose.

Ta akorda pa iyo konel diamon maystra gorda dol nayona. Ke pirmi ta


amenasa konamon para kay na su klase. Na pakimodo man kay akel uno
del diamon uban embes uwi na klase, pirmi ta kita kostras na disuyo pyes.
El dimiyo primo tamen ta sinta na kostaw dimiyo reh ki reh na nusabe kita
si kosa ba el makarisas? Poreso ta lyama kame konele palta tornilyo. Chene
tamen kame uban na klase bulatiun ke pirmi ta raska su buli. Y akel disuyo
uban na kostaw, byen mamarul poreso el klase ta lyama konele chupet.

Si ta akaba el klase ta anda kame huga piat-piat, pwesta pwesta pa hunto


konel maga byeho sugarul. Keber si ta gana kame tan talabangan konamon
maga atuntaw. Porese pirmi diamon maga nana ta estranya si porke pirmi
kame bobochaw? Tan rason ya lang kame kay yan bangga lang kame na
poste grande ke ya amarya kame na kalor pabolbida.

Un noche ya anda kame na bayle kabar yan tirada kame maga raskona
muher. uno del diamon uban ya pwede man tirada byen mapait gayot
muher! byen bunita y makalaway gayod. Pero un kosa nuway diamon uban
sabe kay chene ya gale key nobyo huramentaw. Akel noche ya pwede
konila mira el nobyo ke ta bayla sila byen pichido na unoy otro. Lehos pa el
ala una ya supla de taho konel diamon uban el nobyo del bunita muher ke
ta bayla le. Bweno ya lang na su kamisa lang ya tupa el sanggut, Y el
pulisiya ya pwede entra y reskata el sanggut na mano del hente
huramentaw. Desde akel noche ya perde ya el diamon gana anda man
dayaw na bayle.

Si maga diya de Duminggo ta anda kame na monte buska maria capra para
bende. Pero pirmi kame hende ta pwede kuhi kay byen mailap gale estos
maga paharo. Poreso ta subi ya lang kame na pono'y makupa para ase

209
Selection Forty-three

sungkit. Y si ta abaha kame na changge ta entrega kame este maga prutas


na un chino kiput el ohos, y karay buli daw.

Si chempo klase, pirmi kame ta anda atrasaw poreso pirmi kanamon ta


insuga na sol hingkando na graba y arena. Ke maga maystra ta abla maga
gwebon daw kame. Pero para konamon, ansina ya gayod el bida. Akel
maga chempo ya pwede yo konose un bunita muher na diamon skwela, ke
amo ya ase pitik el dimiyo korason. Kada tarde ta ase yo konele hatud
pabolbida y hunto tamen kame ta anda na skwela si aga. Si tan hunto kame
dol todo pamparonadas ya iyo ta pwede basya. Basta pwede lang yo konele
manda reh para keda lang ele alegre kada diya.

Kwando chempo del gradwasyon amo ya el ultimo diya ke kame ya man


hunto hunto. El diamon un uban ta kay grande maga lagrimas estaba na
disu ohos y pesaw el diamon maga pecho. Desde akel diya de
akomplishimento kame ya bolbe y ya man separtahan asta awra.

Y iyo taki ara na dimiyo balkon sintando na mi kulumpyo hunto konel


dimiyo muher, akel ta enamora pa iyo kwando na skwela alto, ta iskribi
usando mi manoy buli este un istorya d j antes maga memorya ke difisil yo
ulbida. Todo kame maga uban na klase ya pwede alkansa el diamon maga
diseyo na bida kay nuway kame keda maga grande marisko, y este el
diamon istorya.

Vocabulary

rekwerdo /rekwErdoh/ n pendehadas /pendehAdas/ n pl


reminder, memento, memory, damn stupid things, bloody
remembrance [hybrid sp foolishness [Span pendejada
requerdo; Span recuerdo] (-»)]
eskwela alto /?iskwEla-?Altoh/ n tonteriyas /tonterlyas/ n pl gen
phr high school [var: skwela mischief, foolishness, acts of
alto (below); Span escuela + stupidity [Span tontería (-s) silly
alto] thing; foolish remark; atr stupid,
malubug /malubUg/ adj murky, dumb, silly]
turbid [Hil: malubúg; Ceb: aniniput /?aninlput/ n firefly; atr
lúbug] glowing [Bis (Ceb, Hil, Aki):
suseso /sosEsoh/ n incident, aniniput]
happening, event; negative or dimi /dimlh/ pro-l-sg poss prep
tragic occurrence; tragedy, my, mine
mishap [hybrid sp soseso; Span bakechaw /bakecAw/ part
suceso event, happening, exhausted; battered
occurrence; incident] utuk /?Utuk/ n brain [Bis (Ceb,
skwela /skwElah/ n school [var sp Hil, Aki): útuk]
scuela, truncation of Span kupus /kUpus/ adj shriveled;
escuela] wrinkled [Bis]

210
Selection Forty-three

Un E-Mail Para Kon Mike266

Dear Mike,
Gracias gayot na dituyo e-mail! Kame dituyo maga classmates ke taki
syempre byen animaw na dituyo lyegada aki na Zamboanga. Byen tarda ya
gayot kwando desde kita yan mirahan.

Si, kasaw ya iyo na un bonita muher. Ta trabaha le na bangko. Chene kame


dos dyutay anak, el mayor para entra ya pre-school. Ta kwida yo mi maga
mayores y el kwidada del uno del dimiyo abwela es miyo prioridad, kay mi
maga ermanoy ermana talya ya na abroad. Iyo ta agara el diamon negosyo
y pati tambyen el chera de kalamansi y pomelo.267

Poko del diaton maga classmates tan dipisil na diila bida awra. Si Kamir
chene empermedad. Si Vincent nuway trabaho. Si Zayda nwebo lang yan
separtahan pati disuyo marido. El losdemas embwenamente man tambyen,
na dimiyo saber. Pero mas bweno si sila ya mismo mankwento kontigo si
kosa ya ta pasa na diila bida.

Si, diaton Ateneo taki pa. El eskw|la awra un universidad ya. El alrededor
ya kambya ya gayot desde diaton chempo, pero igwal lang syempre. El
backfíeld ta keda lang syempre dol riyo, kumpleto kon palaka, akabar de
kwanto ora de pwerte agwasero. El diaton maga byeho Jesuita maystro ke
nuway mas ya, pero chene nwebó maga hoben y byeho padre kyen ya
kambya na diila lugar. Ta anda syempre kame na Ateneo ora del misa kada
Domingo.

No, chene ya aki bwen serbisyo de elektrisidad awra. Chene ya koryente


maskin na maga lehanos barangay. Pati ta mira yo ke kita lang aki el uno na
mas barato kobrada del elektrisidad na entero pais. Poreso ta pwede gasta el
syudad para na maga instalasyon del traffic lights na manada interseksyon
aki. Na esquinita ke donde ya bobocha na dituyo famoso tiyo awra byen
enganchao ya de lus si denoche, igwal konel maga kalsada na pweblo.

No, nuway kame tanto problema na supply del agwa. Ta akorda pa tu el


eskondido riyo na chera del abwelo di Kino? Ya ase sila pasada para ni
reservoir, ya ase pa este mas grande el gobyerno lokal. El maga sobrino di
Kino nesita keda kontento na sapa' y na dyutay danao de cuhol ya lang,
Nuway mas ya tilapya alya. Pero el pono de narra y akasya, akel ya syembrt
kita antes kwando bata pa kita, ay talya pa.268

Na maga kwanto serka lugar ke pwede banya, na parte de weste onde kita
antes pirmi ta banya, ay bonito resort ya awra. El karo entrance fe®
resonable para na bonito lugar igwal de akel, pero hende para na magt
ordinaryo hente ke ta anda alya antes pirmi. Bweno ya lang chene tambyen
maga serka de publiko aplaya. Mas barato kel, kay de gobyerno este,
Mapyedra syempre pati dol malodo, pero ya prinsipya ya man sila omenta

214
Selection Forty-three

arena. Y talyi syempre el bonito Cawa-cawa, onde el maga hente pwede


banya libre. Na fin del semana, manada hente ta anda banya alya. Pero
akabar del un rato banyada, si subi ya na agwa, manada agar-agar tampilit
na dituyo pellejo.269 Akel tres lugar ay bweno gayot si kere tu mira diaton
maga bibyentes de Zamboanga ke ta liba anda na mar.

Miyo familya y maga amigo pirmi ta anda na otro parte lugar ke ariba del
monte, mas lehos na pweblo. Bonito y kalyaw este lugar, bale el bista para
na mar y syelo, pati konel grueso buug na monte y sementera abaho. Chene
bonito swimming pool alya, el agwa ke ta kore ay estaba pa na tubod. Kay
porkawsa alto el lugar, byen priyo el ayre alya maskin chempo de soles. Si
chempo agwasero, tormento subi na kamino para alya.

Hende tu akaba de maga aktibidades aki. Todo aki kyere ya gayot mira
kontigo. Prepara lang ke ay kome gayot tu mucho. Si Fred, Rashid, y si
Dinah tan competencia na negosyo de restaurant, y si Joey un chef na hotel.
Si Dante, ke ta insinya na Ateneo, ya abla kay hende ya tu manproblema si
bisita tu na diaton alma mater, espesyalmente ke chene tu intensyon para
dona sen. Baka kyere tu bisita kon Elmo, awra un kura paroko na uno del
maga pobre parokya aki. Ta ayuda kame konele para planta kapilya y chene
el posibilidad solisita le kontigo umpoko sen.

Iyo pati si Kino ay kyere manhunto kontigo maskin un diya na diila chera,
basi pwede kita syembra otro pono o akorda kita el maga alegre rekwerdos
de antes. Pati alegre lang tambyen kame di Kino ke sigi kontigo na Bohol y
Boracay.270 Si chene tu kosa nesita kanamon, abla lang.
El dituyo,
Jonby

215
Selection Forty-three

Bida De Un Muslim

1: Bwenas diyas kontigo!


2: Ah, Assalaamu alaikum271

1: Kosa dituyo nombre?


2: Ah, iyo si Eimond A. Bangahan.

1: Kwanto anyo ya tu y donde tu ta keda?


2: Ah, beynte-singko anyo ya yo y ta keda yo na Governor Camins
Avenue, San Roque, Zamboanga City.

1: Um, kosa tu pwede abla aserka dituyo kwerpo?


2: Ah, simple lang yo klase de hente y simple lang tambyen yo kyere na
dimiyo bida. Ah, animoso yo pero chenebes kalyaw lang. Ah, staba yo
na dyutay pamilya, dos lang kame man-ermano y iyo el mayor. Ta
trabaha yo embwenante para maskin kilaya pwede yo ayuda na kasa.
Ahm, simple lang dimiyo bida pero alegre yo. Ah, kame un pamilya
Muslim, kyeredisir Islam diamon relihyon.

1: Kosa ba el Islam?
2: Ah, este Islam, ah de antes pa gat ste relihyon, chempo pa di Propeta
Abraham. Pero el Islam hende este basta un relihyon. Ah, na un
Muslim este ah, este el ta. abla sila dituyo way of life si kilaya tu liba
dituyo bida aki na mundo.

1: So komo un Muslim kilaya tu ta bibi o liba dituyo bida ensegida na


dituyo relihyon?
2: Ah, si, ahm, chene kel ta lyama kame Five Pillars of Islam.272 Ah, akel
yo ta sigi.

1: Kosa-kosa kel Five Pillars of Islam? Pwede tu abla komigo?


2: Ah si! Ahm, primero kel ta lyama kame Shahada. Deklara tu dituyo fé
por medyo de ablada de ah, de la ilaha illa Llah, Muhammadun rasulu
Llah, ah kyeredisir nuway otro dyos ah, pwera si Allah y si
Muhammad el disuyo mensahero. Ah, segundo na singko Pillars of
Islam el Salah or Salat. Ah, na diamon relihyon nesesita tu resa singko
beses na un diya. So ahm, kada diya se ah, resa tu singko beses. El
ikatres el, ah, Zakah or Zakat charity ste o el dalida del limosna. Ahm,
unu ste del ah, byen importante principle na Islam. Todo dituyo rikesa
di Allah, so debe tu ah, ah brenda limosna na dituyo maga pobre
ermano y ermana.

1: Despwes? Kosa el ikakwatro?


2: Ah, el ikakwatro amo el Siyam na, Siyam na Ingles ah, kosa pa se?
Fasting. Este fasting hende lang este akel ta abla ahm, hende tu kome,
mucho pa otro bawal... bawal toma maskin agwa, no debe tambyen tu

221
Selection Forty-three

traga laway273 ah, bawal puma y bawal man-sex. Nupwede tamen tu


ase ste todo myentras chene pa sol. Por hemplo pwede lang tu kome
ah, abla kita alas-singko del tarde asta alas-kwatro y medya, medya del
aga ah, ala manyana. Ah, ta tarda ste ah, ta tarda ste ah, o, treynta diya,
ah beynte-nwebe o treynta diya depende na mes del luna del
Ramadhan. Then ahm... ikasingko el Hajj o pilgrimage, akelyos mga
Muslim ki, ah ke bweno el salud y bweno el estado financial nesita
man-pilgrimage kada anyo na Mecca. Este Mecca274 talya ste na Saudi
Arabia. Kada anyo ta engkansa dos milyon Muslim ke estaba pa na
otro-otro parte del mundo el ta man-hajj.

1: So, amo kel el Five Pillars of Islam. Kosa gane kel diustedes bibliya?
2: Diamon bibliya? Ah, el Qur'an.

1: Si. Ah, kosa el laman deeste Qur'an?


2: Ah, manada ah, sale ah, bale aki ah, pwede tu le aserka del moralidad,
kredos, ah, istorya de humanidad, adorasyon, el relasyon del hente kon
Allah... Ya iskribi tamen aki ah, aserka de hustisya, politika, ah,
ekonomiko y mucho pa mga otro. Chene tambyen kame kel ta lyama
Hadith275. Este un compilation, ah, del mga insinyanzas or sayings y ah,
aksyones di Propeta Muhammad (Peace be upon Him).

1: Ah, okay. Kosa mga ritwal debe ustedes ase antes tu resa?
2: Ah, bale el preparasyon ah, ke ta ase kame antes de resa o antes entra
na mosque o prayer room amo el laba kara ah, el prente, ohos, naris, ah
boka. Nesita tambyen tu laba dituyo braso asta na dituyo kodo, limpya
o ase trapo dituyo kara ah, usando el dituyo muhaw mano ah, kwan,
nesita tambyen tu laba dituyo pyes.

1: Ya mensyona tu kel reso, akel Salat ke ta resa ustedes singko beses


kada diya, kosa-kosa kel?
2: El primero reso ah, el ta lyama kame Subu276 bale ta resa tu 'ste
madrogada ah, resa tu dos rakaat,277 bale amo ste el ah, pinakakorto na
mga singko reso.

1: Despwes?
2: Ah, despwes ikados el Guru278 ah, este medyo diya reso ah, mga ala-
una este asta alas-dos del tarde. Kwatro rakaat tu resa. Ikatres el
Azar279 de tarde reso, ah mga alas-tres asta alas-kwatro del tarde tu
debe resa, kwatro rakaat tambyen tu nesita resa. El ikakwatro el
Magrib280, este si ta sumi ya el sol, tres rakaat tu resa ah, alas-sais asta
alas-syete del noche. Ah, el ikasingko el Isha281, denoche reso se ah,
kwatro rakaat ah, alas-syete asta alas-nwebe del noche.

1: Ah, okay. Amo kel el mga ora nesita ustedes resa.

222
Selection Forty-three

1: Donde gane kel nesita man-atubang si ta resa ustedes?


2: Ah, nesita man-atubang kame para na direksyon del Mecca ah, y antes
de resa nesita kame abla diamon intensyon para obserba el Salat.
Akorda tu ke ah, nesita mensyona el ora. Por hemplo si de aga ba, o di,
ah, el dituyo reso de tarde o denoche.

1: Okay. Gracias gayot na maga kontestasyon dituyo y gracias na ora ke


ya dale tu koneste entrebista.
2: Ah, de nada. Ah, alegre yo ke ya pwede yo ayuda kontigo. Gracias
tambyen.

Vocabulary

ah /?Ah/ intj uh! (used to express propeta /propEtah/ n prophet


hesitation or uncertainty) [hybrid sp propheta; Span
Assalaamu alaikum /iasalAAm- profeta]
alaykUm/ intj Peace be upon you! ensegida /iinsiglda/ adv without
(Arabic greeting used in Muslim delay; at once, immediately;
cultures) suddenly [Span en seguida]
Eimond name mase deklara /deklarAh/ v declare, state;
Bangahan surname proclaim; profess [Span
beynte-singko /beynte-slqkoh/ declara(r)]
card twenty-five [Span por medyo de /por-medyo-dEh/
veinticinco] r prep phr by means of [Span por
San Roque /san-rOkeh/ pic name medio de]
San Roque (barangay of ablada /?ablAdah/ vn saying,
Zamboanga City about 6 telling [Span hablada]
kilometers northwest of City Hall; la ilaha ilia Llah, Muhammadun
Eng Saint Roch) rasulu'Llah /lailAh-illAh,
ahm /?Ahm/ intj um! (used to muhamaden rasululAh/ expr
express hesitation or uncertainty) (Arabic phrase translated as
[Eng] "There is no god except Allah, the
trabaha embwenante /trabahA- source of all creation and
?embwenAnteh/ v phr work hard Muhammad is the messenger of
embwenante /?embwenAnteh/ adj God." This phrase is known as
well, as good as possible [var sp "Shahada," a simple formula
embuenante; coinage] which all those who practice
Propeta Abraham /propEta- Islam use to pronounce their
?abrahAm/ pers name (refers to faith.)
the patriarch whose life is Muhammadun name mase
narrated in the Hebrew Bible/Old Muhammad, Mohammed (known
Testament and to the prophet in as "the Prophet: or "the
the Qur'an — also called a Messenger"; the major figure in
prophet in Genesis 20:7.) Islam; Muslims believe he was
God's final prophet) [Arabic]

223

You might also like