Kvalitetsprogram Västra

Kvalitetsprogram för gestaltning Dnr 2008-12203-54 November 2011
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
ETAPP 1 VÄSTRA
Kvalitetsprogrammet är ett dokument som upprättas av staden i samarbete med berörda bygg-
herrar och arkitekter för att samordna yttre miljöns utformning. Syftet är att säkerställa god
utformning och hög kvalitet på gestaltningen av byggnader och offentliga rum. Kvalitetspro-
grammet är ett komplement till detaljplanerna och hänvisas till i de exploateringsavtal som
tecknas mellan exploateringsnämnden och respektive byggherre.
Godkänt av Stadsbyggnadsnämnden 8/12 2011
STADSBYGGNADS
KONTORET Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 1
Norra Djurgårdsstaden
En miljöstadsdel i världsklass

År 2030 ska Stockholm vara främst gällande

omställningen till det klimatanpassade sam-
Byggherrar: Arkitekter:
hället. Vår stad är redan i dag världsledande
i att utveckla, marknadsföra och tillämpa
ny energi- och miljöteknik och denna posi-
tion ska förvaltas och stärkas. Norra Djur-
gårdsstaden har särskilt goda möjligheter att
bli en internationell förebild inom hållbart
stadsbyggande. Här kommer den växande
storstaden att kunna förenas med de värden
         
som gör Stockholm unikt: närheten till vat-
ten och natur. Genom innovativ miljöteknik
och kreativa lösningar kommer Norra Djur-
gårdsstaden att bli ett skyltfönster för håll-
bart stadsbyggande.
Stadsutvecklingsområdet kommer att få
11 000 nya bostäder och 30 000 nya arbets-
platser, allt från hamnanknutna verksam-
heter till företag inom finansiella tjänster,
media och etableringar inom tjänste- och
kultursektorn. Stadsdelen, som finns i ett av
Stockholms bästa lägen i gränslandet mel-
lan stenstad och natur, kommer att bli en le-
vande och vital del av innerstaden. STINA LARSSON ARKITEKT AB
TOMTEBOGATAN 11, 113 39 STOCKHOLM TEL 08-33 66 60
Den nya stadsdelen kommer att erbjuda en
urban miljö präglad av mångfald, både arki-
tektoniskt och livsstilsmässigt. Boende och
verksamma kommer att uppmuntras till egna
initiativ och en ansvarsfull livsstil som också
skapar goda sociala relationer. En blandning
av bostäder, arbetsplatser och service skapar
förutsättningar för att människor med olika
bakgrund och i olika åldrar ska lockas till att
bo, leva och arbeta i Norra Djurgårdsstaden.
Viktigast av allt är dock att människor som

flyttar hit trivs och mår bra i sin boendemiljö.
Kvalitetsprogrammet har utarbetats i samråd med byggherrarna och deras konsulter. Programmet är sammanställt av stadsbyggnadskontoret genom
Jonas Claeson. Från stadsbyggnadskontoret har även Helena Ackelman, Anna-Stina Bokander, Kalle Landin, Thomas Stoll, Sanna Norrby och Tomas
Herrlander medverkat. Exploateringskontoret har medverkat genom Anna Haag, Anders Widerberg, Gösta Olsson och Stina Airijoki. Trafikkontoret
har medverkat genom Sanna Tegnér. Algren och Bruun Landskapsarkitekter, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB (genom Anders Jönsson och
Anna Englund) och Grontmij AB (genom Veronika Borg, Lisa Hellberg och Albin Ahlquist) har medverkat i utformningen av allmän platsmark. Färgsätt-
ningskonsult har varit Tuva Lilliemarck, Per Sundstedt AB. Belysningskonsult har varit Maria Carlsson, EnergoRetea AB. Ledningssamordnare har varit
Claes Påhlman.
Illustrationerna på framsidan och sidorna 2, 3 och 39 är framtagna av Aaro Designsystem på uppdrag av stadsbyggnadskontoret.
Illustrationerna på sidorna 7 och 48 är framtagna av Andersson Jönsson Landskapsarkitekter på uppdrag av staden.
Illustrationerna på sidorna 43, 44 och 45 är framtagna av Grontmij på uppdrag av staden.
Övriga illustrationer är framtagna av namngivna arkitekter på aktuella sidor samt av stadsbyggnadskontoret om övrigt inte anges.
4 Kvalitetsprogram för gestaltning
Innehåll
1. INLEDNING 6
1:1 Bakgrund 6
1:2 Miljöprofil 6
2. ÖVERORDNADE GESTALTNINGSMOTIV 7
2:1 Stadsbyggnadskaraktär 7
2:2 Planens Syfte 8
3. BYGGNADSUTFORMNING 9
3:1 Byggnadstyper 9
3:2 Samordning inom projektet och med angränsande kvarter 9
3:3 Byggnadselement 9
3:4 Färgsättning 10
3:5 Bostadskvalitéer/lägenhetsutformning 10
3:6 Reklam och skyltning 11
4. UTFORMNING: BYGGNADER 13
4:1 Kv Björnlandet Svenska Bostäder genom Södergruppen Arkitekter 14
4:2 Kv Söderåsen Svenska Bostäder genom Sweco Architects 16
4:3 Kv Töfsingdalen Stockholmshem genom Brunnberg & Forshed Arkitektkontor 18
4:4 Kv Tresticklan JM genom ÅWL Arkitekter 20
4:4 Kv Tresticklan HSB genom Arkitekturkompaniet 21
4:5 Kv Tyresta JM genom ÅWL Arkitekter 22
4:5 Kv Tyresta Borätt genom Lindberg Stenberg 23
4:6 Kv Färnebofjärden Einar Mattsson genom Aros Arkitekter 25
4:6 Kv Färnebofjärden Folkhem genom Wingårdhs Arkitektkontor 26
4:7 Kv Muddus SKB genom Wingårdhs Arkitektkontor 27
4:8 Kv Kosterhavet ByggVesta genom White Arkitekter 28
4:9 Kv Norra Kvill och Padjelanta Primula Byggnads AB 30
5. UTFORMNING: GÅRDAR 32
5:1 Kv Björnlandet Svenska Bostäder genom Lola arkitektur & landskap 33
5:2 Kv Söderåsen Svenska Bostäder genom Sweco Architects 34
5:3 Kv Töfsingdalen Stockholmshem genom Stina Larsson Arkitekt 35
5:4 Kv Tresticklan HSB och JM genom Tema Landskapsarkitekter 36
5:5 Kv Tyresta Borätt och JM genom ÅWL Arkitekter 37
5:6 Kv Färnebofjärden Einar Mattsson och Folkhem genom (nod) C-O-M-B-I-N-E 38
5:7 Kv Muddus SKB genom Wingårdhs Arkitektkontor 39
5:8 Kv Kosterhavet ByggVesta genom White Arkitekter 40
5:9 Kv Norra Kvill och Padjelanta Primula Byggnads AB genom Grontmij 41
5. UTFORMNING: ALLMÄN MARK 42

5:1 Park 42
5:2 Parkleken 45
5:3 Storängstorget 46
5:4 Gator 48
5:5 Utrustningsprogram 48
5:6 Färgsättning 49
5:7 Material 49
5:8 Belysning 49
5:9 Konstnärlig utsmyckning 49
5:10 Skyltning/Vägvisning 49
5:11 Tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade 49
Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 5

1. Inledning
1:1 Bakgrund
Kvalitetsprogrammet är ett dokument upprättat av staden Vid planering och utformning av bebyggelsen har utgångs-
i samarbete med berörda byggherrar för samordning av den punkter bl.a varit områdets läge i anslutning till Stockholms
yttre miljöns utformning. Kvalitetsprogrammet utgör ett kom- innerstad, omkringliggande park- och kulturmiljö samt den
plement till detaljplanen och hänvisas till i de exploateringsav- kulturhistoriskt värdefulla gasverksbebyggelsen.
tal som tecknas mellan exploateringsnämnden och respektive Avsikten är att planera och utveckla en miljöstadsdel med en
byggherre. I exploateringsavtalen som upprättas för utbygg- blandad bebyggelse bestående av klimatsmarta bostäder, loka-
naden av del av Norra Djurgårdsstaden - Västra har följande ler, kontor, butiker och serviceanläggningar.
formulering inskrivits:
1:2 Miljöprofil
”För att samordna och skapa gemensamma kvali- I miljöprogrammet 2008-2011 fastslår kommunfullmäktige
teter i den nya bebyggelsen och för att samordna i Stockholm stad att erfarenheterna från Hammarby Sjöstad
utformningen av fastigheternas gårdar, med ut- skall tas till vara och att två bostadsprojekt skall planeras med
formningen av gator och parker inom planom- en tydlig miljöprofil. I budgeten för 2008 pekas Norra Djur-
rådet kommer ett kvalitetsprogram att upprättas. gårdsstaden ut som det ena av de två områdena med visionen
Kvalitetsprogrammet skall utgöra ett för Staden att skapa en miljöstadsdel i världsklass. Beslutet ligger i linje
och byggherrarna gemensamt underlag för pro- med stadens vision för 2030 – ”Ett Stockholm i världsklass”.
jektering, bygglovhantering, byggande och för- Enligt visionen skall Stockholm 2030 vara både världsledande
valtning av bebyggelse inom planområdet. i att utveckla, kommersialisera och tillämpa ny energi- och
Bolagen förbinder sig att medverka i arbetet med miljöteknik och en stad där det skapas stadsutvecklingsprojekt
att upprätta kvalitetsprogrammet, att ta fram er- som utgör internationella föredömen.
forderligt underlag och bekosta sin del av arbe- Miljöprofilområdena tjänar tre viktiga syften:
tet. Kvalitetsprogrammet utarbetas av stadsbygg- De skall befästa Stockholms position som en ledande huvud-
nadskontoret, i samråd med exploateringskontoret stad i klimatarbetet.
och byggherrarna inom planområdet. De skall stödja marknadsföringen av svensk miljöteknik.
Bolagen förbinder sig att följa kvalitetsprogram- De skall vara föregångare som utvecklar ny teknik som se-
met vid projektering, upphandling och uppföran- nare kommer allt bostadsbyggande i Stockholm till godo.
de av bebyggelse på fastigheten samt att ha kost-
nadsansvaret för dess genomförande.” Då miljöfrågorna inom projektet spänner över systemgränser
och berör många kunskapsområden är det viktigt att de sam-
ordnas väl. De mål och åtaganden som tas fram måste vara tyd-
Avsikten är att lägga fast en kvalitetsnivå som staden och bygg- liga och uppföljningsbara och formuleras i samförstånd mellan
herrarna gemensamt enats om, såväl för de enskilda byggnads- berörda aktörer. Redan på planeringsstadiet är det viktigt att ta
projekten och för stadens egna anläggningar. Inom ramarna för hänsyn till hur och vem som ansvarar för uppföljning av mål
denna kan sedan mindre förändringar göras, om de kan ske och åtaganden.
utan att sänka kvalitén. Genom att tidigt klargöra byggherrar- Genomförandet och utformningen av den speciella miljö- och
nas och stadens ambitioner för detaljutförandet ökar möjlig- kretsloppssatsningen för Norra Djurgårdsstaden kommer att
heten att säkerställa kvalitéerna vid genomförandet. Kvalitets- regleras i andra former än i detta program för gestaltning.
programmet godkänns av stadsbyggnadsnämnden och utgör
därefter underlag för projektens bygglovprövning.
Kvalitetsprogram avses upprättas för Norra Djurgårdsstadens
alla större detaljplaneområden som i huvudsak innehåller bo-
städer och verksamheter eller omfattar miljöer med särskilt
kulturhistoriskt värde. Det är en väsentlig planuppgift att for-
mulera en sammanvägd kvalitetsnivå anpassad till Norra Djur-
gårdsstadens speciella läge och förutsättningar.

2. Överordnade gestaltningsmotiv
Planområdet har under lång tid tillhört och legat i anslut- plant då det huvudsakligen ligger på utfylld mark. Marken
ning till befintlig gasverksamhet och i huvudsak använts inom planområdet är delvis förorenad genom de massor som
för industriändamål. I det närmaste all verksamhet i om- använts vid utfyllnaden och tidigare industriell verksamhet.
rådet är avvecklad med undantag för de intilliggande livs-
medelsbutikerna. 2:1 Stadsbyggnadskaraktär
Ambitionen är att Norra Djurgårdsstaden ska bli en del av
Planområdet ingår i ett dalstråket Fiskartorpet-Fisksjöäng- innerstaden med en stark attraktionskraft och en identitet
Husarviken som ursprungligen utgjorts av gräsmarker och som präglas av god arkitektur och hållbarhet. Läget nära
vattenområden men som under hand har fyllts ut och föränd- Kungliga nationalstadsparken, Husarviken och den unika
rats i takt med gasverksamhetens utveckling. Landhöjningen tegelarkitekturen i gasverksområdet, ritad av Ferdinand
har ytterligare bidragit till att minska vattenytorna i området. Boberg, ger området en unik karaktär. Utformning, färgsätt-
Dalgången kantas av vegetationsklädda höjdpartier, exempel- ning och materialval för den nya bebyggelsen ska utgå från
vis Hjorthagsberget som delvis är markant och brant. Husar- och inspireras av omgivningens natur och arkitektur och ta
viken kantas av vegetation där en alridå på södra sidan utgör hänsyn till dessa värden.
ett tydligt landskapselement. Planområdet i sig är relativt Den aktuella detaljplanen innehåller i huvudsak av bostäder
BILD 2:1:1 Illustrationsplan, det område som kvalitetsprogrammet omfattar är markerat med röd streckad linje

men även kommersiella lokaler i bebyggelsens gatuplan för
etablering av service och handel.
Husens höjd är varierad och anpassar sig till omgivande
landskap. I genomsnitt har husen ca sju våningar. Mot Hjor-
thagsparken trappas bebyggelsen upp till åtta våningar med
en indragen nionde våning. Mot Kungl. nationalstadsparken
trappas bebyggelsen ned till ca sex våningar. Bebyggelsen
är med andra ord högre mot Hjorthagsberget och lägre mot
Kungl. nationalstadsparken.
Miljön ska kännas trygg och säker och man ska ha god
överblick i det offentliga rummet. Detta styr hur kvarter, bo-
stadsgårdar och parker utformats och avgränsats. Den nya
bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden utformas med tydligt
definierade privata och offentliga rum. Det innebär bland
annat halvslutna och helt slutna kvarter mot gator och of-
fentliga platser.
2:2 Planens syfte

Detaljplanen ingår i stadsutvecklingsområdet Norra Djur-
gårdsstaden som staden identifierat för övergripande stads-
omvandling för blandad bebyggelse. Området omfattar
totalt ca 11 000 bostäder samt 30 000 arbetsplatser och är
därmed ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt.
Planen utgör den andra delen av den första utbyggnadsetap-
pen och syfter till att möjliggöra bebyggelse för i huvudsak
bostadsändamål på mark som tidigare använts för industri-
ändamål. BILD 2:2:1 Illustrationsplan för planområdet
Planen omfattar ca 1250 bostäder fördelade på tio kvarter.
Detaljplanen omfattar även kvartersmark för förskola samt
teknikbyggnader. Planen skall också möjliggöra en lång-
siktig förstärkning av de ekologiska spridningssambanden
mellan Hjorthagen och Norra Djurgården.
För en mer detaljerad beskrivning av planens uppbyggnad
hänvisas till planbeskrivningen för del av Norra Djurgårds-
staden (Västra) Dp 2008-12203.
BILD 2:2:2 Modellfoto över mötet med föregående detaljplan

3. Byggnadsutformning
3:1 Byggnadstyper 3:3 Byggnadselement

Bebyggelsen utformas som åtta slutna kvarter kring områdets För hela projektet gäller att väsentliga byggnadsdetaljer ges en
triangulära torg samt ett nionde och tionde kvarter i mötet med väl samordnad och högklassig utformning. Riktlinjerna syftar
Hjorthagsparken. Bebyggelsen planeras ges en stadsmässig till att höja nivån på arkitekturen i området samt att säkra en
karaktär där levande bottenvåningar med kommersiella lokaler beständighet över tid.
möjliggörs i alla kvarter. För alla byggnader har särskilda krav
ställts på hög arkitektonisk kvalité. Fasader
Bebyggelsen uppförs i varierade våningsantal med utgångs- Bebyggelsen skall generellt utformas med fasader av puts, te-
punkt att vara lägre mot Kungl. Nationalstadsparken och något gel, natursten eller trä. Även skivmaterial kan förekomma där
högre mot Hjorthagsparken. På så sätt tar bebyggelsen stöd i detta bedöms lämpligt. Inga synliga fogar mellan prefabrice-
landskapsrummet. Bebyggelsens tak skall utföras med en lut- rade fasadelement tillåts. Materialets karaktär ska avspeglas i
ning på 5-25 grader. I de fall sedumtak eller annat vegetations- fasadernas uttryck.
beklätt tak väljs tillåts lägre taklutningar. Om taket utformas
med teknik för energiproduktion där en annan takvinkel för- Entréer
bättrar förutsättningarna tillåts avvikelser. Bostadsentréer ska tydligt markera sig i fasad och ges ett väl-
komnande och gediget utförande. Entréer av olika dignitet ska
ges motsvarande uttryck i fasad. Samtliga entréer ska ansluta
3:2 Samordning inom projektet och med an- till trottoar, entréförgård och gårdar utan nivåskilnnader i form
gränsande kvarter av trappsteg eller kantsten. Entréer och trapphus måste utfor-
Målsättningen är att bebyggelsen ska ha en sammanhållen ka- mas med hänsyn till synskadade bland annat avseende omfatt-
raktär och en klart avläsbar identitet. Detta bygger på en starkt ning av glaspartier, bländrisk, belysning, färgmarkeringar och
bunden planstruktur där varje kvarter varieras utifrån arkitek- skyltning.
ternas och byggherrarnas intentioner. Den bostadsbebyggelse
som tidigare uppförts längs gator i innerstaden i samband med Socklar
malmarnas utbyggnad har gestaltningsmässigt samordnats Sockelpartier ska utföras av natursten eller ges en liknande
med hjälp av lokala byggnadsordningar som komplement till högklassig utformning mot offentliga stadsrum. De bör ha en
stadsplanerna. På samma sätt har staden i denna etapp upprättat struktur och färg som förhåller sig till de släta ljusa granitmurar
stadsbyggnadsprinciper som varit utgångspunkt i gestaltandet som nyttjas i stadens anläggningar och i förgårdsmurar.
av projekten.
I Norra Djurgårdsstaden - Västra hämtas inspiration både från Balkonger och terrasser
den täta rutnätsstaden i den närliggande innerstaden och från Balkongers och burspråks utformning och omfattning skall ta
den omkringliggande naturmarken. Till detta har också adde- hänsyn till fasadernas orientering. Mot gator skall en tydligt
rats ekologiska funktioner och miljömässiga kvaliteter såsom stadsmässig karaktär ges. Upp till en höjd av 3,50 meter från
ökad biologisk mångfald, spridningssamband och energipro- gatunivån skall hållas fritt från balkonger och burspråk eller
duktion. En annan viktig utgångspunkten för gestaltningen i andra utskjutande delar, för en god utformning samt bra förut-
området är den kulturhistoriskt intressanta industrimiljön inom sättningar för skötsel. Mot gårdarna kan fasaderna ges en öpp-
gasverksområdet med dess kännetecknande tegel- och stålar- nare karaktär med ett mer varierat fasadliv. Följande riktlinjer
kitektur. gäller där annat inte särskilt markerats på plankartan:
Storleken på de enskilda markanvisningarna inom området har
också anpassats för att skapa ytterligare kvaliteter vilket ges • Balkonger får utföras med ett maxmedeldjup om 1,6 meter
uttryck i form av arkitektonsik variation, möjligheter till varie- över gata, burspråk med ett maxmedeldjup om 80 cm.
rade upplåtelseformer och en större mångfald. Detta goda sam- • Mot bostadsgårdar får balkonger, burspråk och utskjutande
arbete mellan staden, byggherrar, arkitekter och andra experter entrépartier utföras inom ett avstånd av högst 2,5 meter från
har varit helt avgörande för bibehålla hög arkitektonisk kvalité fasaden. Burspråk mot gårdssida får gå ner till gårdsbjälkla-
genom projektets gång. gets nivå. Balkonger får placeras lägre än 3 meter över gårds-
bjälklag.
• Balkonger ska utformas utan synliga sparkroppar och alltid

vara målade på undersida eller ges en annan motsvarande be-
handling.
Riktlinjerna är avsedda att vara vägledande och tydliggöra
skillnaden mellan gårdssidan och gator med olika karaktär. Det
övergripande syftet är att balkonger mot gata inte skall upple-
vas som dominerande och att de hänger ut över gatan. Avsteg
från riktlinjerna kan göras där Stadsbyggnadsnämnden så prö-
var lämpligt, till exempel för att fullfölja en medveten gestalt-
ningsidé eller för att uppnå en bättre helhetslösning.
Inglasning av utskjutande balkonger mot gata får inte ske i ef-

terhand. I den föreslagna bebyggelsen förekommer inglasade
balkonger vid lägen där andra alternativ för att uppnå rekom-
menderade bullernivåer ej är möjliga.
I ett kvarter skjuter en större byggnadsvolym ut över gatan,

vilket regleras genom särskild bestämmelse. Byggnadsvoly-
men landar med en pelare på gatumark vilket regleras genom
servitut.
Tak och takfot

Byggnaderna har i huvudsak getaltats med platta eller pulpet-
tak. Flertalet tak är belagda med sedum. Detaljplanen reglerar
tillåtna takvinklar. Nyttjade takfall och hushöjder medger att
erforderliga installationer i allmänhet ryms under tak. Eventu-
ella anläggningar för tillvaratagande av solenergi ska utformas
som arkitektoniskt integrerade delar av taket.
3:4 Färgsättning
Fasaderna ska generellt ha jordnära färger, avstämda mot den
äldre gasverksbebyggelsen och till omgivande natur. I områ-
dets centrala delar kan en ljusare och klarare färgskala prövas.
Byggnaders gårdsfasader kan ha en ljusare kulör.
3:5 Bostadskvaliteter och lägenhetsutformning

Lägenhetsutformning, planlösningar och tekniska egenskaps-
krav för bostäder utformas enligt PBL, BVL med tillhörande
förordningar och Boverkets byggregler, BBR. Vägledning
bör också sökas i Bygg-ikapp-handikapp. De krav som ang-
es i BBR ska därmed utgöra en lägsta nivå för utformning av
bostäder och bostadskomplement. Utöver de krav som ställs i
BBR anger stadsbyggnadskontoret följande ambitioner för lä- BILD 3:4:1 Färgsättning. Exempel på färgprover som använts vid utformningen. Jordnära
färger som anknyter till både till den angränsande gasverksbebyggelsen och till närliggande
genhetsutformning mm: naturområden i Kungliga nationalstadsparken.

Lägenhetssammansättning Plats för cyklar ska anordnas med ett minsta cykelparkeringstal
En varierad och för staden normalfördelad lägenhetssamman- om 2,2 platser per lägenhet. Detta tal baseras på boendecykel-
sättning eftersträvas inom Norra Djurgårdsstaden. Hjorthagens parkering med 2 platser per lägenhet samt 0,2 besöksplatser för
befintliga lägenhetsutbud består till största delen av mindre lä- cykel per lägenhet. Cykelparkering placeras i mindre enheter i
genheter. Därför är det önskvärt att tillkommande bebyggelse byggnaden lättillgängliga från gata och gård. Cykelrum ska an-
har en mer varierad sammansättning. ordnas i anslutning till entréer. All cykelparkering för boende
ska anordnas inom byggnaden. Utrymme för uterullstolar ska
Lägenhetsutformning finnas, det ska vara uppvärmt samt ha möjlighet till uppladd-
Lägenheters planlösningar bör ge goda rumssamband och ning.
rumsformer, flera möbleringsalternativ, flexibilitet i använd-
ningen och god tillgänglighet för funktionshindrade. Genom- Garage
gående lägenheter med ljus från flera väderstreck eftersträvas. Garage placeras under respektive kvarter. Garagens tillgänglig-
het för funktionshindrade personer ska särskilt beaktas. Parke-
Ljudisolering ringstalet för hela planområdet beräknas till ca 0,53p/lägenhet.
I de fall där sovrum är placerade direkt mot trapphus bör ljud- Studentbostäderna i området, ca 250 lgh, ges ett parkeringstal
isoleringen i mellanväggen vara bättre än vad normen i BBR motsvarande 0,1 platser per studentlägenhet. Det relativt låga
föreskriver. Även inom lägenheten bör isoleringen mellan bad parkeringstalet i området motiveras av höga miljöambitioner,
och sovrum beaktas. Fläktar, element och mekaniska ventila- den höga exploateringsgraden samt de svåra tekniska förhål-
tionsanordningars bullernivåer bör beaktas vid val av appara- landena som inte ger möjlighet för fler parkeringsplatser. I
ter. Planlösningar bör utformas även med avseende på ljudkva- stadsdelen skapas förutsättningar för upprättande av bilpool
litéerna i en bostad. Lägenheterna bör utformas med målet att och tolv parkeringsplatser avsätts för detta i detaljplanen. All
uppnå ljudklass B och helst bättre. annan parkering ovan mark ska utgöra besöksparkering.
Balkonger och terrasser Avfallshantering

Kommunfullmäktige har beslutat att Norra Djurgårdsstaden För bostadsområdets mest frekventa avfallsfraktioner planeras
ska vara föregångare avseende miljö- och kretslopssanpass- ett stationärt sopsugssystem med tre fraktioner. Inkasten pla-
ning samt tillgänglighet och användbarhet för personer med ceras med fördel i trapphusen eller i anslutning till trapphus
funktionshinder. Balkonger, uteplatser och bostadskomple- på gården.
ment ska göras tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- I alla lägenheter ska avfallskvarnar för organiskt avfall instal-
och orienteringsförmåga. Om bostaden har flera möjligheter leras. Det organiska avfallet transporteras via avloppssystemet
till utevistelse, exemplevis balkong och uteplats/terrass, ska till Henriksdalsverket för rötning och biogasframställning.
minst en utav dessa vara tillgänglig i nivå med innergolv. Övriga avfallsfraktioner placeras i traditionella soprum inom
Balkonger mot gata bör ges en stadsmässig karaktär. kvarteret. Nedkast samt soprum ska vara tillgängliga och an-
Inglasning av utskjutande balkonger mot gata får inte ske i ef- vändbara från rullstol samt anpassade till arbetsmiljöverkets
terhand. I den föreslagna bebyggelsen förekommer inglasade krav. Längsta avstånd från bostadsentré till sopinkastet tillåts
balkonger där annat sätt att lösa bullerproblematik inte är möj- vara ca 30 meter och till soprum ca 50 meter.
lig.
Bostadskomplement 3:6 Reklam och skyltning

Det är en god bostadskvalité att ha ett förråd i eller i direkt Skyltning ska anpassas till stadsbilden och utformas så att de
anslutning till bostaden. Om kompletterande förråd behövs el- berikar staden, samverkar med byggnadernas utformning och
ler om hela förrådsytan placeras i separat grupp på vind eller underordnas det kulturhistoriska värdet. Lysande skyltar hör
i källare, bör grupperingen i sig begränsas i storlek. Förråden naturligen ihop med de verksamheter i bottenvåningarna de
bör kunna nås från det egna trapphuset och vara tillgängliga är knutna till. De ingår också i gaturummets koncentration
med hiss. till ljuset i bottenvåningens nivå. Hos skylten ska den grafiska

formen, tecknet, lysa och inte bakgrunden. Bygglov krävs för
skyltar. Princip för skyltning inom området:
• Skylt placeras i direkt anslutning till verksamhetslokalen.

• Inga skyltar eller vepor får sättas upp på fasad för annan verk-
samhet än den som inryms i byggnaden. Dessa skyltar, som
ofta syns på långt avstånd, måste samspela med byggnaden
på ett omsorgsfullt sätt. Detta innebär bland annat krav på fri-
liggande bokstäver eller fria konturer, företrädelsevis av neon
samt en utformning anpassad till byggnadens fasad.
• Utstående skylt får placeras minst 3,5 m ovan gata eller torg
med en en skyltyta om 1 m², samt får skjuta ut max 1,2 m från
fasad. Invändigt synlig skylt som vänder sig mot gata eller
torg jämställs med utvändig skylt.
• Själva texten ska lysa, inte bakgrunden.
• Skylt bör placeras så att den inte skymmer karaktäristiska fa-
saddetaljer.
Dessa riktlinjer för områdets skyltning omfattar inte skyltbe-

hovet för synskadade och orienteringshandikappade. Sådana
riktlinjer inryms delvis i stadens riktlinjer för handikappan-
passning av utemiljöer i skriften ”En stad för alla”.

4. Utformning: byggnader
n
ata
gsg
ber
ahl
Kv Björnlandet
D
Erik
Ängsbruksga
tan
Bobe
Norra Kv Söderåsen Kv Töfsingdalen Kv Norra Kvill

rgsga
tan
Byggherrar: Arkitekter: Kvarter:

rgsga
Hård
tan
Slåttervallsga Brunnberg & Forshed Arkitektkontor

Svenska hus tan N12
valls
ahlbe
gata
NCC Södergruppen Arkitekter N10-11 N12

Kv Tresticklan
Erik D
Kv Tyresta
n
Storängstorget Kv Padjelanta
Seniorgården White Arkitekter N10-11
Fagningsga
tan
Viktor Hansson Hamlings
Equator Stockholm
gata N2
n
n ta
Kv Färnebofjärden
Bobe
Storängsga
Järntorget SWECO FFNS Arkitekter N2 Kv Muddus

rgsga
Kv Kosterhavet
Erik Wallin Tengbom Arkitekter N2 N10-11
tan
Madängsgatan
Lennart Ericsson JoLiArk N2
N1
GATUNAMN
Reinhold Gustavsson Murman Arkitekter KVARTERSNAMN
N2
N2
SBC Equator Stockholm N1
Familjebostäder Equator Stockholm N1
VästraKVARTER BYGGHERRAR
ARKITEKTER BOSTÄDER
Björnlandet
Svenska Bostäder Svenska
Södergruppen Bostäder
Arkitekter V10 Södergruppen Arkitekter 160 st
JMTresticklan/Tyresta JM
ÅWL Arkitekter V5-6 ÅWL Arkitekter 146 st
Tresticklan
HSB HSB
Arkitekturkompaniet V5 Arkitekturkompaniet 70 st
Färnebofjärden
Folkhem Folkhem
Wingårdhs Arkitektkontor V9 Wingårdhs Arkitektkontor 50 st
V4
Färnebofjärden
Einar Mattsson Einar Mattsson
Aros Arkitekter V9 Aros Arkikter 65 st
Muddus
SKB SKBArkitektkontor
Wingårdhs V8 Wingårdhs Arkitektkontor 97 st
Kosterhavet
Bygg Vesta Bygg Vesta
White Arkitekter V7 White Arkitkter 198 st V5
(100 Student)
Söderåsen
Svenska Bostäder SWECO Svenska Bostäder
FFNS Arkitekter V4 SWECO FFNS Arkitekter 145 st
(Student)
ABTyresta
Borätt Borätt
Lindberg-Stenberg Arkitektkontor LIndberg-Stenberg
V6 Arkitektkontor 85 st
V9
Töfsingdalen
Stockholmshem Stockholmshem
Brunnberg & Forshed Arkitektkontor Brunnberg
V3 & Forshed Arkitektkontor 146 st V
NorraByggnads
Primula Kvill/Padjelanta
AB PrimulaPrimula
Byggnads AB V11 Primula 85 st
Padjelanta
Förskola Förskola - Primula V11 Primula -
TOTALT ANTAL BOSTÄDER 1247 st

BILD 4:1:1 Perspektiv från Bobergsgatan
4.1 Kv Björnlandet
Svenska Bostäder genom Södergruppen Arkitekter
Arkitekten beskriver:
Kvarteret Björnlandet ligger centralt i västra delen av Norra mot gatu- och parkrum. Det har en sluten stadsfasad mot nya
Djurgårdsstaden, i navet mellan etapperna Norra1 och Västra Erik Dahlbergsgatan, som ansluter till den skala som finns i
med gasklockorna 3 och 4 som närmaste grannar i öster och angränsande kvartersbebyggelse i norr. Huset svänger av mot
den nya sträckningen av Erik Dahlbergsgatan i norr. öster och utgör även spridningskorridorens norra fasad. I la-
Det nya kvarteret möter här tre olika karaktärer i den om- mellhusets svängda del, mot torgytan, öppnar sig bottenvå-
kringliggande yttre miljön: en spridningskorridor i söder, öp- ningen i en lokal. Lamellhuset är sex våningar högt med en
pen torgyta i väster, stadsgata i nordväst, höjden med parkmark indragen sjunde våning.
och gasklockorna i öster. Situationen i det nya stadslandskapet Mot höjden i öster antar kvarteret en öppnare karaktär. Det
ger alltså olika förutsättningar för den östra och västra delen av gamla industrispårets läge blir en passage som skiljer lamell-
kvarteret. Vi föreslår därför två byggnadstyper: ett lamellhus i huset från husen i kvarterets östra del. På denna sida bryts
väster och tre punkthus med en sammanbindande lågdel i öster. kvarterets volym upp och bebyggelsen delas in i tre fristående
Lamellhusets yttre form ger tydliga och definierade gränser hus sammanbundna med en lågdel. Dessa hus är åtta våningar
höga med en indragen nionde våning. De sammanbindande
lägre byggnadsdelarnas tak utformas till ter-
rasser och tar upp en del av nivåskillnaden
mellan den gemensamma gården och park-
marken upp mot gasklockorna i öster. Lätta
trappor leder från gården till de terrasserade
taken och terrasserna i sluttningen. De lägre,
sammanbindande, byggnadsdelarna innehål-
ler kvarterets gemensamma funktioner som
tvättstugor och cykelrum.
BILD 4:1:2 Fasader

BILD 4:1:3 Perspektiv över kvarterets innergård
Fasaderna på kvarterets utsida putsas i mustiga kulörer, i

lite jordiga nyanser från ockra till rostrött. Gårdens fasader
putsas i en ljusare färgskala. Längs Erik Dahlbergsgatan före-
slås ockra- och röda kulörer. Lamellhuset får en tydligt mar-
kerad sockel i natursten som förutom bostäder även rymmer
entréer och lokalytor.
Husets takvåning avviker i kulör och material och har ett
stort taksprång som tillsammans med takterrassens räcke
förstärker byggnadens svepande form. Denna fasadkaraktär
följer hela lamellhusets längd, för att sedan ansluta till de fri- BILD 4:1:4 Illustration entré
stående husens högre byggnadshöjd mot höjden i öster. Ett
skärmtak som sträcker sig längs den södra fasaden betonar
husets rundning och binder ihop lokalen med entréer, gara-
genedfart osv.
Fönster och balkongfronter hålls i en kulör som inordnar sig i
fasadernas färgskalor. Entréparter och glaspartier till lokalen
i ek.
De tre punkthusen tar upp lamellhusets fasadgestaltning i
stort. I det södra punkthuset ut mot den nya parken marke-
ras förskolan i fasadgestaltningen av sockelvåningarna och
ett kontinuerligt entrétak. Den låga, sammanbindande, gårds-
byggnaden får öppna och ljusa fasader in mot gården.
BILD 4:1:5 Illustration terrass

BILD 4:2:1 Perspektiv från Bobergsgatan
4.2 Kv Söderåsen
Svenska Bostäder genom Sweco Architects
En triangelformat spetsigt kvarter gav tillsammans med stu- form och laseras i olika roströda nyanser för att uppnå önskad
dentbostadsprogrammet idén att ställa två svagt böjda lamel- effekt. Ytan skall associera till den industriella verksamhet som
ler mot varandra och låta den högre överbrygga den lägre i ett pågått i området tidigare. Fönsterkarmar, bågar, räcken och
dramatiskt möte. Öppningen som bildas ger kontakt med den mellanliggande skivmaterial utförs i samma grå nyans för att
sydvända gården från norr. Lösningen skapar också en intres- uppfattas som en helhet tillsammans med glaset. Den omgi-
sant händelse i skärningspunkten mellan Erik Dahlbergsgatan vande putsen är slät, i stora obrutna ytor.
och parkstråket och den öppna plats som skapas här. Gårdssidornas loftgångar utförs i ljus betong med räcken,
Studentbostädernas repetitiva karaktär återspeglas i fasadge- utvändiga trappor och vajrar i galvaniserat stål. Lamellernas
staltningen där glaspartier och rostfärgade betongelement ska- vita och mörkt grafitgrå putsytor återkommer på själva husvo-
par ett regelbundet mönster inom lamellernas stora putsramar. lymerna.
Mot väster och Erik Dahlbergsgsgatan är den omgivande puts-
volymen mörkt grafitgrå medan den mot öster och parkstråket
är vit. De roströda fasadelementen kontrasterar effektfullt mot
båda putsvolymerna. För att understryka putsvolymernas ram-
verkan är betong/glasfasaderna tydligt inskjutna i förhållande
till putslivet.
Ett hiss- och trapphustorn med gångbryggor till de olika
våningsplanen avgränsar kvarteret mot söder. Tornet utförs i
rostfärgade betongelement.
På gårdssidan dominerar loftgångar med vertikal grönska
och ett öppet gårdsrum gestaltat som ett grönt vardagsrum för
studenterna.
Gatusidornas betongelement utförs släta, gjutna mot skiv-
BILD 4:2:2 Illustrationsplan
BILD 4:2:3 Fasadelevation mot Slåttervallsgatan
BILD 4:2:4 Perspektiv från gård BILD 4:2:5 Illustration fasaddetalj
BILD 4:2:6 Belysningsplan
BILD 4:2:7 Illustration belysning av fasad

BILD 4:3:1 Perspektiv från Ängsbruksgatan
4.3 Kv Töfsingdalen
Stockholmshem genom Brunnberg & Forshed Arkitektkontor
Putsade husfasader där husvolymer färgsätts i olika kulör. Samtliga trapphus kommer att förses med något individuellt
Sockelbeklädnad av natursten i varierande höjd, på samtliga inslag av konst som kompletteras med en gemensam utsmyck-
fasadytor mot gata/portik. Fasadpartier vid balkonger kläs med ning för samtliga boende eller besökare på gården
klarlackad träpanel alternativt med trämönstrade skivor. Infär-
gade konformade betongpelare i arkad mot norr. Generösa och Fördröjning av regnvatten med hjälp av delvis gröna tak. Ge-
uppglasade entrépartier. Skärmtak med träundersida. staltning av gårdar med biologisk mångfald, mycket grönska,
Fasadskiva i storformat av högtryckslaminat med ytskikt av klängväxter och delvis grusbeläggning. Stadens miljö- och tra-
träfaner. Fasadskivan har ytskikt av träfaner på kärna av cel- fiksäkerhetskrav gällande arbetsmaskiner och fordon. Ställer
lulosafibrer och fenolhartser som sammanpressats under högt höga krav i förvaltningsskedet på såväl egna som service- som
tryck och värme. Fasadskivorna har hög slagtålighet och mot- entreprenörernas fordon. 90 % av alla byggvaror skall miljö-
står stark sol, regn, vind, snö och frost. Fasadskivorna monte- prövas i Byggvarubedömningen. Ljudklass B med 7 lgh med
ras på profiler med dold infästning. avstegsfall B (inglasad/avskärmad balkong).
Balkongräcke i aluminium, med överliggare som döljer bal- Energiförbrukning: mindre än 70 kwh/m2 a-temp. Bra kli-
kongfrontens överkant. Fronter av laminerat glas med dold in- matskal, tätt, FTX, energiåtervinning ur avloppsvattnet.
fästning. Yttre ruta med matt/blank mönstereffekt/screentryck Flexibilitet/förberedelser för framtida komplettering av förny-
av två olika täthetsgrad som framhäver vinkelskillnaderna i bar energi - solceller. Individuell mätning och fakturering av
ytorna. Inre ruta av halvtransparent färgat glas. Tät färgad ne- hushållsel och tappvarmvatten. Förberedelse för individuell
derdel döljer balkongplattans framkant, räckesinfästning och mätning av kallvatten. LED- och induktionsbelysning mm
ev. trätrall, ca 300 mm hög. Opak balkongskärm mellan an- Vattenbesparande vvs-armaturer/perkulatorer.
gränsade grannbalkonger. Släta, ljust avfärgade balkongunder- Individuell mätning av hushållsel o varmvatten. Hög sopsor-
sidor. teringsgrad med tydlig och pedagogisk information. Riktat
Fönsterpartier med tät bröstning med fyllning av skivmate- informationsmaterial om miljösatsningarna i fastigheten och
rial alternativt screentryckt glas. Taksprång utförs varierat - på inom stadsdelen. Boende uppdateras om sin förbrukning via
pulpettakens högsta punkt med ett kort språng, på dess låg- en webbsida.
punkt, med ett mer generöst dito samt med utvändig takavvatt-
ning. Gavelfasader får minsta möjliga språng.

BILD 4:3:2 Illustration normalplan
Räckesöverliggare i avvikande kulör
Aluminiumram fabrikslackerad
Räckesståndare fabrikslackerad
Laminerat screentryckt glas i

två färg- och mönstervarianter
Balkongplatta
Glasfyllning livar m ed undersida balkongplatta
BILD 4:3:3 Illustration för balkonräckens utformning BILD 4:3:4 Perspektiv från Ängsbruksgatan
ntryck
illnaderna i
rätrall. BILD 4:3:5 Fasad mot söder BILD 4:3:6 Fasad mot norr
alkonger
BILD 4:4:1 Perspektiv från Storängstorget
4.4 Kv Tresticklan
JM genom ÅWL Arkitekter
Kvarteret ligger mellan Storängstorget och Ugglebacken, ett lar av vitt glas, ett material som återfinns vid norrfasadens
stadskvarter som gränsar till Nationalstadsparken. Lägenhe- franska balkonger. Fasaden bakom den utkragande torgfa-
terna har utblickar mot naturmark i väster, grannkvarter i norr sadens balkonger har en mosaik av enfärgade blanka och
och torget i väster. Gatuplanets bostadsentréer och butikslo- matta skivor vars mönster kommer att framträda beroende
kaler mot torget är generöst uppglasade och bjuder in besöka- på ljusinfallet. Sockelvåningens bostadsentréer och butiks-
re och förbipasserande. På motsvarande sätt bjuds de boende lokaler markeras med fasader och entrénischer i granit.
ut för att från sina balkonger ta del av stadens och naturens liv Flertalet lägenheter är genomgående med sovrum mot
och rörelser, från natt till dag, från vinter till sommar. gården och vardagsrum samt kök mot gatan. Lägenheterna
JM:s norra del av kvarteret består av två tydliga husvo- mot Slåttervallsgatan har franska balkonger i sina vardags-
lymer: en grundvolym som följer kvarterets form och en rum för att kompensera orienteringen mot norr. Balkonger
dito som kragar ut åt väster, norr och öster. Den utkragande är mestadels placerade mot öster, söder eller väster och lig-
volymen har ett antal karaktärsskapande element: ett stort ger i anslutning till sovrum eller vardagsrum. Mot gården
sammanhållet sedumtak som lutar västerut mot National- finns enkelsidiga mindre lägenheter i två av de fyra trapp-
stadsparken, långa balkonger mot öster och väster, ett antal husen, orienterade mot söder eller väster.
inglasade balkonger som delar av den
kvarterslånga norrfasaden, en mosaik
av fasadskivor på fasaden mot torget.
Kvarterets grundvolym har en stram
och enkel fönstersättning, medan den
utkragande volymens norra gatufasad
varieras genom våningsvis spegelvända
placeringar av fönster och franska bal-
konger.
De två husvolymerna har putsade
fasader. Såväl fasadputs som föns-
tersnickerier har samma kulör för att
hålla ihop volymerna: vit grundvolym
och gul utkragande dito. Balkongerna
mot torget ramas in av fronter och gav-
BILD 4:4:2 Fasad mot Slåttervallsgatan

BILD 4:4:3 Perspektiv från Erik Dahlbergsgatan
HSB genom Arkitekturkompaniet
Södra halvan av kvarteret ligger längs med områdets huvud-
gata, Erik Dahlbergsgatan i väster, Torget i öster och Fag-
ningsgatan i söder. Byggnaderna är i sex våningar med en
indragen sjunde. Fasaderna har en tydlig uppdelning i sock-
elvåning, normalvåningar och terrassvåning. Mot huvudga- lokaler. I anslutningen mot mark finns en lägre sockel av gra-
tan finns halvindragna balkonger och fönster över hörn som nit. Lägenheternas mest solbelysta delar är orienterade mot
berikar fasaderna och också tillför kvalitet till lägenheterna gatorna i söder och väster. Många av de relativt grunda bal-
med utsikt och ljusinfall. En distinkt, ljus takfot av fiberce- kongerna är därför placerade där. Balkongfronterna är i klart
mentskivor avslutar husen innan terrassvåningen tar vid. opaliserat glas med inslag av färg i två kulörer. En gröntonad
Byggnadsvolymen är tydligt uppdelad två delar, en kraft- för det röda fasadpartiet och ett blågröntonat för det gråvita.
fullt rödputsad mot Erik Dahlbergsgatan och Kungliga Na- Balkongernas undersida är vitmålad.
tionalstadsparken och mot Fagningsgatan samt en ljust gråvit Den vitputsade terrassvåningen har inslag av trä vid ute-
putsad mot Torget. Den något mörkare grå sockelvåningsku- platserna. På takytorna runt finns beläggning av sedum. Taket
lören dras upp på fasaden och bildar gräns mellan de bägge på terrassvåningen är av plåt. Vid fönstren finns sol och regn-
fasaddelarna. Materialval och färgsättning ansluter till det skyddsraster av glas och trä. Taken kan få inslag av solceller.
framtagna kulörprogrammet med principen om en mörkare Entréerna är genomgående mellan gata och gård. De in-
kulörstarkare utsida och en ljusare insida av området. dragna entrépartierna är i metall. Kvarterets portgång samt
I samband med fönster i sockelvåningarna finns inslag av entréerna är identifierade som lämpliga platser för konstnär-
ytor med livförskjutningar i avvikande kulör. Avsikten är att lig utsmyckning i form av t.ex. mosaik eller grafisk betong.
ge huset en mindre sluten karaktär, där det inte finns lokaler. Gården hålls i ljusa toner för att reflektera maximalt med
Mot Torget är entrévåningen mer öppen med ett par mindre ljus in i bostäderna. Sockel och terrassvåningen är ljust grå.
Som särskilda miljösats-
ningar kan nämnas att
HSB kommer att delta
i ”Smart elnät i stadmil-
jö”. De medför solceller
på tak ca 200 kvm mot
Fagningsgatan och möj-
lighet att ladda elbilar i
garaget samt möjlighet
att köpa och sälja el uti-
från timdebitering. HSB
kommer att certifiera
huset enligt Miljöbygg-
nad.
BILD 4:4:4 Fasad mot Fagningsgatan

4.5 Kv Tyresta
JM genom ÅWL Arkitekter
Kvarter Tyresta ligger mellan Storän- Fönster i bottenvåningen binds samman Byggnaden innehåller fyra trapphus med
gstorget i väster och ekbacken i öster. med grafitgrå metallpartier. tre till fyra yteffektiva lägenheter per vå-
Byggnaden upptar halva kvarteret och Gården öppnar sig mot ekbacken och ga- ningsplan.
behandlas som en sammanhållen form. tan via en stor portik i öster. För att ge en En stor del av lägenheterna är genom-
Sockeln, gårdsfasaderna och de indragna värme åt denna, kläs väggar och tak med gående med kök och vardagsrum mot
balkongerna är ljusa snittytor i den mör- perforerade metallpartier, anodiserade i gatan och sovrum mot gården.
ka putsen. Putsvolymen kontrasterar mot mässingskulör. Stor vikt kommer också
den andra halvan av kvarteret, som är vit. att läggas på ljussättningen av portiken
Volymen är lägre mot torget och trap- så att den känns trygg och välkomnande
pas sedan upp mot ekbacken. Detta ska- även kvällstid.
par variation och släpper in så mycket Butikslokaler mot torget är generöst
solljus som möjligt till gården. De tre uppglasade. Bostadsentréer markeras
fasaderna har olika karaktärer med ett tydligt i fasad och ges ett gediget och
loggiamotiv mot torget, balkonger mot välkomnande utförande.
gatan och franska fönster mot ekbacken.
BILD 4:5:2 Perspektiv mot portik vid Hårdvallsgatan
Huset karaktäriseras av en enkelhet
med eleganta material - mörk puts med
glimmerinslag och som kontrast till det-
ta, en våningshög ljus granitsockel med
flammad yta. Mot gården putsas fasader-
na ljusa. Taken är belagda med sedum.
Som en referens till gasklockan består
balkongfronter av mönsterperforerade,
släta metallpartier. Materialet återkom-
mer i fönstrens karmbeklädnad och täta
fyllningar.
BILD 4:5:3 Fasad mot Hårdvallsgatan

ÖSTFASAD 1:200 (A3)

BILD 4:5:3 Perspektiv mot Storängstorget
Borätt genom Lindberg Stenberg Arkitekter
Byggnaden består av en volym i vit puts med glimmer. Mot den. Mellan dessa bildas vita band som
torget släpper volymen från marken för att sedan landa i en ljus veckas till balkonger med fronter av vitt
stensockel med flammad yta. I bottenplan ligger lokaler med glas. Balkongernas form anknyter till det
generösa öppningar i glas och en ram av cortenplåt. Horison- triangulära torget.
tella band av fönster och mörkt fasadglas löper över torgfasa- Runt hörnet, på norrfasaden, bryts fönsterbanden upp i kor-
tare partier. Fasaden viks ut till små burspråk som tittar mot
parken i öst. Den indragna delen mot Slåttervallsgatan putsas
mörk lika grannen i kvarteret.
Taken utformas med gröna sedumtak.
BILD 4:5:4 Perspektiv mot Storängstorget BILD 4:5:5 Fasad mot Slåttervallsgatan

BILD 4:5:6 Illustration balkonger mot Storängstorget BILD 4:5:7 Illustration burspråk mot Slåttervallsgatan
Balkongfronterna är av laminerat glas med mellanliggande fo-

lie. Nedre delen vit och övre delen i klarglas. Balkongplattan
utförs med dolda sparkroppar och målas vit. Balkongplattornas
undersida belyses för att berika fasaden kvällstid. Enkelsidiga
lägenheter som vetter mot torget får på balkongen en akustik-
skärm i form av ett vikglasparti som fästes mellan balkong-
räcket och överliggande balkongplatta.
Burspråken är putsade på långsida och undersida. Kortsi-
dorna kläs med fasadglas över och under fönstret. Ovansidan
är klädd med färgbelagd stålplåt i ljus kulör.
Fönsterbanden har fönster och fönsterdörrar i mörk grå alu-
minium, glaslister för fasadglas i ovan och underkant i samma
grå kulör. Fasadglaset har ett screentryckt mönster och en bak-
omliggande mörk skiva.
BILD 4:5:8 Illustration fönsterband

indragen mot gatan. Den består av fyra
trapphusblock, varav tre har samma
typplan och det fjärde är ett hörntrapp-

hus med tre lägenheter per plan. Vi har
utgått från lägenheter med enkla planer.
Möjlighet till öppet samband mellan kök
och vardagsrum mot gata är en viktig
kvalitet. Dubbla balkonger till de större
lägenheterna ger god kontakt med både
gård och gata. Den indragna översta vå-
ningen har terrasser mot gatan. Takfoten
4.6 Kv Färnebofjärden
ovanför har ett generöst överhäng för
solavskärmning. De grunda balkongerna
mot gatan skapar ett spännande fasad-
Einar Mattsson genom Aros Arkitekter mönster. En tydligt accentuerad gavel
mot torget ger en koppling mellan torg
och byggnad.
Arkitekten beskriver: Öppningar till gården finns från gatorna
Vi har valt tegel, betong, förzinkad eller söder och norr om kvarteret. Genomgå-
anodiserad metall, glas och eventuellt trä Målsättningen är att bygga med bestän- ende entréer finns till alla trapphus utom
i skyddade lägen mot gården. Sedum på diga material, där fasaderna framhäver det norra. En butikslokal är placerad mot
taken som ger fördröjning av dagvatten. materialens egen karaktär. Det ger ett nordöstra hörnet vid torget som är bästa
Mörkt gråsvart handslaget tegel domine- långsiktigt hållbart hus och låga under- kommersiella läget. Garageinfarten till
rar på fasaderna och kopplar till områdets hållskostnader. hela kvarteret ligger i södra delen av
tidigare industriändamål. Sockeln mot Den L-formade byggnadskroppen som byggnaden. Utrymme för återvinning
gatan får en rustisering med intryckta är helt fristående från Folkhems bygg- ligger på bottenvåningen mot gatan, cen-
tegelskift som ger en stark reliefverkan. nad har sex våningsplan och en sjunde tralt placerad.
BILD 4:6:2 Fasad från Storängsgatan

Folkhem genom Wingårdhs Arkitektkontor
Wingårdhs hus för Folkhem i Norra
Djurgårdsstaden låter parkens stäm-
ning fortsätta upp i huset och tar hand
om både sol och vatten. Det är byggt i
betong som klätts in med trä. Förutom
de vertikala träinslagen, karaktärise-
ras huset enbart av två andra material:
glas och grönska. Det senare i form av
sedum på taken samt omfattande plan-
teringar på gården. Också de boende
kommer att bidra till husets gröna ka-
raktär med de planteringar som de väl
tilltagna balkongerna uppmuntrar till.
Huset kommer att ha drygt 50 lägenhe-
ter. För att komplettera områdets utbud
i övrigt, är bostäderna jämförelsevis
stora. Den vanligaste typen har fyra
rum och kök, där balkongen i direkt
förbindelse med vardagsrummet ger
dem ännu större rymd. Balkongerna
vetter alla mot söder eller väster. Bo-
städernas mått har gjort det möjligt
med rundgång och en både rationell
och behaglig koncentration av de våta
ytorna till en zon i mitten.
Genom att låta parkeringen under
huset lyfta det nedersta bostadsplanet
något över marken, kommer också
BILD 4:6:4 Perspektiv från Erik Dahlbergsgatan
dessa lägenheter att få tillgång till ett
fredat uterum. Gestaltningen bärs upp
av en omsorgsfull detaljering och av
ett variationsrikt spel i den större ska-
lan mellan balkongfasadernas olika
riktningar och rörelser.

4.7 Kv Muddus
SKB genom Wingårdhs Arkitektkontor
BILD 4:7:2 Illustration balkongdetalj
En röd blank karamell. Allt monokromt i rött – fasad,
fönsterkarmar och balkonger. Släta högblanka tegelfasader
speglar sin omgivning under soliga dagar. Hoppande gene-
rösa balkonger av halvtransparent plexiglas för lekfullhet
mot torget och solen i söder och väster. På entréplanet mot
det stora torget fasader av glas. Här ryms lokaler, förslags-
vis ett café, med sittplatser på torget sommartid.
97 lägenheter i varierande storlekar - alla vända mot minst
två håll och med generösa balkonger för samvaro. Vardags-
rum och kök i öppet samband och sovrum mot den tystare
gården.I källarplan garage och förråd.
Blanka balkonger i halvtransparent röd plexi - räcken
och undersida i samma material. Storlek och form för god
möblerbarhet. Detaljprecisionen är viktig och upprepnings-
effekten stor.
BILD 4:7:3 Illustration normalplan

BILD 4:8:1 Perspektiv från Madängsgatan 
            
          
4.8 Kv Kosterhavet
ByggVesta genom White Arkitekter
I det rombformade kvarteret i sydöstra spetsen av området stuga och ett kontor finns i anslutning till entrén. Från entréhal-
uppförs två huskroppar som skapar ett av Norra Djurgårdsta- len kan man ta sin cykel ner i ett cykelgarage med individuella
dens hörn. Mellan huskropparna skapas utblickar från kvarte- platser. Fasaderna mot gatan i söder och väster putsas i en mörk
rets gård dels mot ekparken i öster samt mot norr i riktning mot grå kulör som står på en ljust putsad sockel, (bruten vit). Hus-
områdets torg. volymen delas av de vertikala trapphusen som får samma ljusa
Den varierande takhöjden i kvarteret hanteras med en tak- puts. Mot de mindre gatorna i norr och öster putsas husen i den
skärm som delar fasaden på 6:e våningen och håller ihop de ljusa kulören med en mörkgrå sockel. Sockeln mot gatorna ut-
lägre våningarna. Över skärmen finns en friare utformning förs med en låg beklädnad av natursten med kulör motsvarande
med trapphus, fläktrum och takvåningar. sockelputsen.
Mot gatan i söder och väster uppförs en huskropp i vinkel Studenthuset får en mörk plommonfärg i sin södra del och
med 4 trapphus som sluter kvartersgården mot buller. I detta mot gården en sandfärgad putsad fasad. Gårdsfasaderna har i
hus finns lägenheter från 2 rok till 5 rok. En lokal för café-och övrigt vita putsade fasader med inslag av den mörkgrå putsen.
restaurangverksamhet placeras i nordvästra hörnet mot torget. Mot gården orienteras glasade loggior som ger ett djupspel
Huset når upp till sju våningar i hörnen och sex våningar i i de annars släta fasaderna. Loggiorna fungerar både som bal-
de inre delarna. Mot öster och norr skapas ett studenthus i upp kong och som semiprivata rum mellan gård och lägenhet.
till nio våningar. Här ska studenter husera i små 1:or, 2:or samt
5rok för fyra stycken boende. Gemensamma utrymmen, tvätt-

           
          
Byggnaderna uppförs med prefabricerade stomväggar och yt-

terväggar. Fasaderna putsas på en putsbärare av homogen iso-
lering, det ger täta och energieffektiva hus. Inslag av skivmate-
rial typ cemberit, kan komma att användas på begränsade delar
av fasaderna.
Fönster av trä med aluminuimklädd utsida. Loggia- och en-
trépartier av aluminium. Skärmtak av glas över entréer. Tak-
täckning av tak papp.
Bostäderna värms med till-luft från ett FTX-system, radiato-
rerna blir därmed överflödiga. Värmen kan regleras individu-
ellt med en termostat.
Den underbyggda gården innehåller garage med 51 parke-
ringsplatser och under husen finns förråd samt teknikutrym-
men.
BILD 4:8:3 Illustration sektion med beskrivning

BILD 4:9:1 Perspektiv från Hårdvallsgatan
4.9 Kv Norra Kvill/Kv Padjelanta

Primula Byggnads AB genom Torleif Falk
Byggnaderna skiljer sig från de intillig- och ett av husen. På väggen utmed ga-
gande husen då de ligger i gränsen mel- ragenedfarten i det norra huset finns ett
lan kvartersstaden och parken/naturen. byggnadsintegrerat konstverk. I garage-
De består av tre hus för bostäder och en våningen finns ett centralt utrymme för
fristående förskola. teknik. Garagelängan tjänar som teknik-
Bostadshusen har snedställda fasader kulvert mellan husen. Lösningen ger
formade likt en fjäril för att lösa upp gårdar på bjälklag.
riktningarna och skapa en mjuk över- Från varje trapphusplan nås fyra lä-
gång mellan kvartersstaden och parken/ genheter. De flesta 3 rok om ca 80 kvm.
naturen. Fasaderna är öppna med gene- I takvåningarna ligger tre större lägenhe-
rösa balkonger i öst och väst. Norr och ter och i entréplanen ryms butiker.
sydfasaderna är mer slutna för att minska Förskolan byggs i två plan. Fasaderna av
insyn mellan husen. Volymerna är enkelt betong utformas som ett pixelmönster.
uppbyggda kring tre delar och tre olika Pixlarna fylls med fönster och fyllnings-
material. Entrévåningen i platsgjuten be- material i olika storlekar. Betongen får
tong, de utkragande bostadsvåningarna en struktur av sågad brädform. Entrén
av tegel med balkonger av cortén och nås vi en liten gård skyddad från gatan
takvåningarna av cortén. Kompositionen av en perforerad mur. De perforerade hå-
ger en varm naturnära ton och en upple- len fylls med olika konstverk. Mot par-
velse av kvalitet. ken ryms en förskolegård i samma nivå
Under hela raden av hus sträcker sig som garaget.
ett garage som nås via hiss från vart BILD 4:9:2 Perspektiv från Hårdvallsgatan

BILD 4:9:3 Perspektiv från Hårdvallsgatan, förskolan
BILD 4:9:4 Fasadelevation mot Hårdvallsgatan
BILD 4:9:5 Illustrationsplan gårdar

5. Utformning: gårdar
an
gat
rgs
lbe
Dah
Kv Björnlandet
Erik
Norra
Ängsbruksga
tan
Bobe
Brunnberg & Forshed ArkitektkontorKv Söderåsen Kv Töfsingdalen Kv Norra Kvill

rgsga
Svenska hus N12

tan
rgsga
Hård
tan
NCC Södergruppen Arkitekter N10-11 N12

Slåttervallsgatan
valls
ahlbe
Seniorgården White Arkitekter N10-11

gata
Kv Tresticklan
Erik D
Kv Tyresta
n
Storängstorget
Viktor Hansson Equator Stockholm N2 Kv Padjelanta
Fagningsga
tan Järntorget
Hamlingsga SWECO FFNS Arkitekter N2
tan
n ta
Kv Färnebofjärden N10-11
Bobe
Storängsga
Erik Wallin Tengbom Arkitekter N2

Kv Muddus
rgsga
Lennart Ericsson JoLiArk N2 Kv Kosterhavet

tan
MadängsGustavsson
Reinhold gatan Murman Arkitekter N2
N2
GATUNAMN SBC Equator Stockholm KVARTERSNAMN
N1
Familjebostäder Equator Stockholm N1
VästraKVARTER BYGGHERRAR
Byggherrar: Arkitekter:
LANDSKAPSARKITEKTER
Kvarter:
Björnlandet
Svenska Bostäder Svenska
Södergruppen Bostäder
Arkitekter V10 Lola arkitektur & landskap
JMTresticklan/Tyresta JM
ÅWL Arkitekter Tema Arkitekter/ÅWL Arkitekter
V5-6
Tresticklan
HSB HSB
Arkitekturkompaniet V5 Tema Arkitekter
Färnebofjärden
Folkhem Folkhem
Wingårdhs Arkitektkontor V9 (nod) C-O-M-B-I-N-E
V
Färnebofjärden
Einar Mattsson Einar Mattsson
Aros Arkitekter V9 (nod) C-O-M-B-I-N-E
Muddus
SKB SKBArkitektkontor
Wingårdhs V8 Wingårdhs Arkitektkontor
Kosterhavet
Bygg Vesta Bygg Vesta
White Arkitekter V7 White Arkitkter V5
Söderåsen
Svenska Bostäder SWECO Svenska Bostäder
FFNS Arkitekter V4 SWECO FFNS Arkitekter
ABTyresta
Borätt Borätt
Lindberg-Stenberg Arkitektkontor V6 ÅWL Arkitekter
V9
Töfsingdalen
Stockholmshem Stockholmshem
Brunnberg & Forshed Arkitektkontor V3 Stina Larsson Arkitekt
NorraByggnads
Primula Kvill/Padjelanta
AB PrimulaPrimula
Byggnads AB V11 Grontmij
Padjelanta
Förskola Förskola - Primula V11 Grontmij

+4,5 trappor till Erik Dahlbergsgatan
+14,05 16,25+
n
+16,0
ata
sg
kvartersgräns
erg
4,0+
hlb
4,8+
Da
plan 1: +6,5
Er i k
plan 3: +12,04
plan 4: +14,81
övre terrassen
+14,05
4,62+ +6,1
+6,35
+18,8
terrass
på lågdel kontakt med
sop naturmarken och
vändplan +10,05
gasklockorna
+17,0
l
c yke
axel
+6,35
geno
m
plan 1: +6,5
kvar
+6,28 plan 3: +12,04
plan 4: +14,81
teret
övre terrassen
+11,28
+6,35 +bef.16,0
lek berså
+6,3
terrass
4,13+ på lågdel
sop +10,05 +17,0
+6,0 5,8+
cykel +11,0
FG+6,3 +6,1 5,88+
+6,0
+6,28
l
cyke
+5,8
+5,8 plan 1: +5,9 övre terrassen
plan 2: +8 87 +8,85
plan 3: +12,04
l
cyke
förskola +9,0
+5,8 kontakt med

5,88+ utsläppsgård +9,5
kvarterspark
förskola
BILD 5:1:1 Plan över gårdens gestaltning PLAN SKALA 1:400

Svenska Bostäder genom Lola arkitektur & landskap
5.1 Kv Björnlandet
Landskapsarkitekten beskriver:
Kvarteret Björnlandets gårdsrum är väl definierat av lamell-
huset mot Erik Dahlbergsgatan, de tre punkthusen och en
dramatisk slänt upp mot de gamla gasklockorna i öster.
Gården innehåller flera olika vistelseplatser för de bo-
ende, och är öppen för förbipasserande. Här finns plats för
lek, grannsamvaro och solig fika på terrasserna. Rakt ige-
nom gården skär axeln för passage genom kvarteret i nord-
sydlig riktning. De stora höjdskillnaderna i gårdens östra
del tas om hand av trappor, murar och terrasser, vilka gör
det möjligt att röra sig i öst-västlig riktning; från gården ut
i den angränsande naturmarken. Öster om punkthusen löper
den långa övre terrassen, som möjliggör rörelse från kvar-
tersparken i söder till Erik Dahlbergsgatan i norr.
Ett planteringsbart bjälklag möjliggör en hållbar vegeta-
tion i form av träd, buskar, häckar, marktäckande perenner
och klätterväxter. Frodig växtlighet inordnas i den annars
ganska strama gårdsstrukturen.
Gården är, förutom östra delens trappor, helt tillgänglig-
hetsanpassad. Förskolan i det södra punkthuset har sin ut-
släppsgård mot kvartersparken i söder. Från förskolans övre
plan kan naturmarken mot gasklockorna och kvartersparken
nås via den övre terrassen.
Gården behöver inte nås av brandbil, men en vändplan
finns för angörande personbilstrafik. Gott om plats för cy-
kelparkering finns, och sopsugsanläggningen ligger centralt
placerad invid lågdelarna. BILD 5:1:2 Perspektiv över gård

BILD 4:2:2 Nattperspektiv över innergården
5.2 Kv Söderåsen
Landskapsarkitekten beskriver: Svenska Bostäder genom Sweco Architects
Kvarterets form och byggnadernas gestaltning gör gården re- vertikalt gröna. Starkväxande, tåliga och lättskötta växtsorter
lativt skuggig, och i utformningen har målet varit att skapa en planteras. Klätterväxterna och marktäckarna växelverkar un-
grönskande och samtidigt öppen gård. Genom att arbeta med der växtsäsongen genom sin blomning och bladens färg. Med
vertikal snarare än volymskapande grönska skapas ett grönt dessa förändringar markeras också årstiderna på gården och
rum utan att gården skuggas ytterligare. ger olika kvalitéer under olika delar av året. Dessa förstärks
Genom medvetna materialval skapas ett trivsamt vardags- genom lökplanteringar.
rum på bostadsgården. Ljusa betongplattor på gångytor längs Gårdens solitära träd blir en 2-4 m hög buskmagnolia som får
lägenhetsentréerna på bottenplan och skiffer på samvaroytan vita blommor med röda ståndare på bar kvist under maj-juni.
med möbelgrupper ger en kontrastverkan som förtydligare En väl avvägd belysning skapar en trevlig och trygg atmosfär,
rummets olika funktioner. Gräsmattan är ett kompletterande förstärker arkitekturen och skapar ett mervärde kvällstid.
grönt golv med en mjuk och varm känsla som inbjuder till lek I den norra portiken föreslås en installationen utformad som
såväl som vila. en stjärnhimmel. Stjärnorna tar ner skalan av rummet samti-
Nivåskillnaden mellan gård och gata tas upp med trappor och digt som de skapar en rymd både rumsligt och bildligt talat.
ramp i södra entrén samt en bred ramp i norra entrén. Trappor Förutom ljusprickar högt upp i luften projiceras även ett punkt-
och ramp i mark utförs av flammad rödgrå granit för att ansluta mönster på marken.
till husets färgskala. Murar putsas i grafitgrå färg lika fasad. För att knyta an till installationen i entrén och framhäva klät-
De huvudsakliga sittytorna förläggs till gårdens norra och terväxternas vertikalitet även kvällstid skapas ett oregelbundet,
ljusaste del. Möbelgrupperna är mobila för att vara flexibla och stjärnhimmelliknande mönster med uppspända LED-slingor.
användarvänliga för såväl mindre som större sällskap. Det böl- Ett bredare allmänljus läggs på den möblerade skifferytan.
jande trädäcket är en mer avslappnad del för studier eller vila. Armaturerna mellan entrédörrarna har både uppåt- och nedåt-
Närmast tvättstugorna och entrén i söder finns två grupper med riktat ljus. Det uppåtriktade ljuset reflekteras ner från de ljusa
cirkelformade bänkar. De ger möjlighet till spontansitt, avställ- loftgångstaken till gångarna.
ning och fungerar som väntplatser under tvättning.
Klätterväxter och marktäckare är valda för att skapa en lum-
mig atmosfär och samtidigt ge gården en stark karaktär av det
BILD 5:2:1 Plan över gårdens gestaltning

BILD 5:3:1 Illustrationsplan gård
5.3 Kv Töfsingdalen Stockholmshem genom Stina Larsson Arkitekt AB
Kvartersgården öppnar sig mot Ängsbruksgatan och parken i All plantering görs på bjälklag i begränsat jorddjup med un-
norr, dels i bottenvåningen där huset vilar på pelare, dels i en dantag för ett parti i mitten. Där sätts ett stort vårdträd. För öv-
hög öppning mellan huskropparna i det nordvästra hörnet. rigt planteras små buskträd som solitärer eller i sammanhäng-
Gården terrasseras ner mot gatan och förbinds med denna ande dungar, oftast med låg marktäckande vegetation under.
av trappor och ramper. För att annonsera den lummiga gården Klippta häckar avgränsar uteplatserna och står i kontrast mot
utåt och samtidigt mota nordanvinden, planteras buskar, kläng- friväxande partier. Valet av växter görs så att de tillför kvalitéer
växter och höga, pelarformade träd i öppningen mellan husen året runt. Det kan vara olika blomningstider, vacker höstfärg
och framför den pelarburna huskroppen bildar dungar av små eller speciell färg på barken. Trappor och murar ut mot gatan
flerstammiga träd och buskar skydd mot vinden. görs i granit. Inne på gården görs beläggningar av grus, gummi
Inne på gården görs avgränsade uteplatser för de boende i och betongplattor. På de allmänna ytorna läggs plattorna i ett
bottenvåningen, medan mittdelen är gemensam med gräsmatta randmönster i grått och svart.
och lekredskap för små barn. Cykelparkeringar finns dels under tak mot Ängsbruksgatan,
dels i anslutning till entréer.
BILD 5:3:2 Perspektiv över gård BILD 5:3:3 Perspektiv över gård mot Ängsbruksgatan

Armerat gräs Mur
Belysningspollare
Sedumtak
Belysningsstolpe
Betongplattor Soffa
Betongpall
Naturmarksten
Cykelställ
Asfalt Gungdjur
Klippta häckar
Betongplattor på uteplatser
Gräsyta
Trädplantering
Sopsug
A´
EXEMPEL PÅ PERGOLA MUR MED CYKELSTÄLL
5.4 Kv Tresticklan HSB och JM genom Tema Landskapsarkitekter
BLOMMANDE TRÄD BETONGPALLAR I PERGOLAN
Grönt är skönt!
Kvarteret Tresticklans bostadsgård är grön med plats för av- zonen, och den halvprivata gräsytan är flera platser för cykel-
koppling, småbarnslek och social samvaro. parkering placerade, som underlättar för cykling i vardagen.
Gården gestaltas med en öppen samlande gräsyta i mitten Trygghet och tillgängligheten är väl tillgodosedd med en
som fungerar både som mötesplats, yta för lek, bollspel och öppen gårdsutformning utan täta skärmar av buskar etc. Ute-
pulkabacke på vintern. Inspiration till denna generösa, mjukt miljön kommer under dygnets mörka timmar lysas uppTemaHantverkargatan
landskapsarkitekter
aven 25 A
Box 22078, 104 22 Stockholm
böljande gräsyta kommer från det närliggande Hjorthagsberget. väl anpassad belysning. Tel: 08-690 28 00
Fax: 08-690 28 90
Vildväxande perennplanteringar och blommande träd anknyter Dagvattenhanteringen utgår från att samla så mycket vatten
, kvarteret V5 - förslagsskiss 100909, skala 1:200/A3
www.temagruppen.se
också till Nationalstadsparken. Det gröna och blommande blir som möjligt på gröna tak, och i planterings- och gräsytor. Här
även till ett vackert smycke att titta på uppifrån bostäderna. tas vattnet upp av växter, fördröjs och avdunstar till omgiv-
ningen. Övrigt dagvatten leds till dagvattenbrunnar.
Närmast husen finns den privata zonen, med uteplatser om-
gärdade av gröna häckar. I rörelsestråket mellan den privata
BILD 5:4:2 Perspektiv gård BILD 5:4:3 Sektion genom gård

5.5 Kv Tyresta
Borätt och JM genom ÅWL Arkitekter
Gårdsmiljön består av en rombiskt formad innergård, vars öst-
ra sida öppnas upp mot gatan via en bred portik. Portiken tar
in gatan genom att trappor och terrasser är tillbakadragna och
på så sätt vidgar gaturummet tillfälligt. De låga terrasserna är
i sitthöjd och träbeklädda för att ge sittmöjligheter. Rummet
samspelar med gatan genom detaljer i cortén och en markbe-
läggning lika trottoarens.
En stor gräsyta utgör gårdens gemensamma kärna, inramad
av sittelement, träd och buskage. Utanför denna ligger ett sys-
tem av gångvägar, perennytor och häckar närmast uteplatserna.
I nordöstra hörnet av gräsytan finns en stor flexibel yta med
plats för lek och vistelse i eftermiddagssolen.
Gården tar upp kvarterets geometriska form med ett stramt
formspråk, samtidigt som det bryter mot fasadernas riktningar
och på så sätt skapar en spännande dynamik mellan hus och
gård. Sittelementen förstärks i sin grafiska karaktär genom att
sidorna som vänder sig mot fasaderna är av lackerat stål och
har en varmgul färg. Det strama formspråket i plan bryts av
genom att gräsytan görs något böljande och på så sätt får en NORRA DJURGÅRDSSTADEN V6 STRUKTURSKISS GÅRD 1:300/A3 2010-04-21
organisk karaktär.
Gården har en solsida där gräsytan inramas av perenner och
utsträckta sittelement, samt en skuggsida med en lummig och
rumsbildande vegetation. Den mjuka buskytan utgör en buf-
fertzon mellan två stämningar - gårdens lugn och portikens
flöde.
BILD 5:5:2 Perspektiv gård

5.6 Kv Färnebofjärden
BILD 5:6:1 Perspektiv gård
Einar Mattsson och Folkhem genom (nod) C-O-M-B-I-N-E
Bostadsgården kombinerar två karaktärer: Ett ondulerande
ängslandskap med runda kullar samt ett hårdgjort landskap
för praktiska rörelser.
Två bostadshus med olika byggherrar och olika arkitekter
samsas kring en och samma gård. Gården blir ett gemen-
samt rum med en egen stark karaktär som binder samman
de olika fasaderna.
Centralt på gården, i ett bra solläge skapas en ordnad
sittplats för samvaro. Man kan också umgås fl era mindre
sällskap samtidigt mellan kullarna, i en kombination av av-
skildhet och gemenskap . Hela landskapet blir en spännande
lekmiljö. Mindre träd understryker topografin. Ängsblom-
mor lockar till sig fjärilar och insekter. Entréerna in på går-
darna har en grön karaktär och på kvällen är de väl upplysta.
BILD 5:6:2 Illustrationsplan gård Ett ledljus betonar den böljande gränsen mellan den hård-
gjorda delen och den gröna ängen.

5.7 Kv Muddus Landskapsarkitekten beskriver:
En våning ovan omgivande gator ligger gården. Trapphus
och utvändig trappa och ramp leder hit. Gården är en hem-
SKB genom Wingårdhs arkitektkontor lig trädgård under trädgrönska - knaster under fötterna och
krukor för säsongens blommor.
Trädkronor ger avskildhet sommartid - runt träd, plante-
ringsytor och blommor sittplatser för samvaro. Lekytan för
dom allra minsta vid gårdens bästa solläge. Cykelparkering
under skyddande skärm. Gröna tak av sedum.

5.8 Kv Kosterhavet
ByggVesta genom White Arkitekter
Landskapsarkitekten beskriver: 
En gemensam gård för hyreshus och studentbostäder med skuggtåliga planteringar i sydväst och ett gemensamt torg med
lekplats och sittplatser.
En 2.5 m bred gångväg leder från gatan till gårdens entréer. Nivåskillnaden mot de två gatorna tas upp med trappa
respektive ramp 1:12. Mot hyreshuset anläggs en 4 meter bred plantering med enstaka högre buskar för att minska insyn
i bottenplanets lägenheter. På torget planteras 4-5 meter höga flerstammiga träd vars
   lövverk
   ger
 skugga
   och
 insyns-
skydd över sittplatser och lekyta.           
Torget framför studentbostädernas gemensamhetslokaler är gårdens soligaste plats. Sittmöblerna är delvis flyttbara
så att den vandrande solen/skuggan kan utnyttjas efter behov. Mitt på gården ges också möjlighet att spänna upp ett
regnskydd/soltak i form av en segelduk.

5.9 Kv Norra Kvill/Kv Padjelanta
BILD 5:9:1 Perspektiv gård Primula Byggnads AB genom Grontmij Landskapsarkitekter
Kvarterets gårdar har en tydlig koppling till Hjorthagspar- Förskolan har en från gatan skyddad entrégård med ett
kens grönska. Murar skapar en tydlig gräns mot park och vårdträd. På parksidan är utsläppsgården kopplad till en
gata medan grönskan växer in på gårdarna. På bjälklaget staketomgärdad lekmiljö utanför fastigheten.
planteras flerstammiga mindre träd och perenner medan
ytorna utanför bjälklaget planteras med större träd och
ängsvegetation som anknyter till parkens vegetation av ek,
lind och fågelbär.
Gårdarna utformas i starkt släktskap med husen så att
hela anläggningen utstrålar en enhet. Detta sker genom
formspråket och materialvalen med en kombination av be-
tong och cortenstål. Utformningen samordnas även med
stadens gestaltningsprogram för stadsdelens offentliga
miljö; tex samordnas räcken i fastighetsgränsen.
Entréer och uteplatser nås direkt från Hårdvallsgatan.
Cykelhusen är placerade centralt för att främja cyklandet
i stadsdelen. Även sopsorteringen ligger centralt placerad
för enkel hantering. Mitt på gårdarna ligger terrasser som
är husens samlingspunkt och som ger en fin utsikt över
parken. Vid två av husens sydvästliga hörn ligger lokaler BILD 5:9:2 Sektion genom gård
med uteplatser för kaféverksamhet.
BILD 5:9:3 Illustrationsplan gårdar

6. Utformning: allmän mark
I detta avsnitt redovisas utformningen av gator och parker 6:1 Park
som ligger på allmän mark och som ska anläggas av sta- Hjorthagsparken
den. Hjorthagsparken är en rest av ett tidigare kulturlandskap.
Området ligger mellan Ängsbotten i söder, Hjorthags- Den uppfattas idag på grund av sina vildvuxna partier mer
berget i öster samt längs huvudgatans sträckning genom som en skogsbevuxen slänt än en park. Parken fungerar
området och Kungl. nationalstadsparken i väster. Norrut idag tillsammans med Storängsbotten och Gärdet som
gränsar området mot de stora stålgasklockorna. Läget mel- spridningskorridor för flora och fauna mellan Norra och
lan Kungl. nationalstadsparken och Hjorthagsparken stäl- Södra Djurgården.
ler speciella krav på stadsgrönskan vilket avspeglar sig i Ekologer har bedömt att spridningsvägarna för eklevan-
den planerade spridningskorridoren genom området, ge- de arter kan utvecklas över tiden om nya ekar planteras,
nom de gatuplanteringar som löper från väst till öst samt om brynmiljöer bevaras och den biologiska infrastrukturen
genom upprustningen och iordningställandet av Hjort- tillåts utvecklas. Det förutsätter dock att ett antal större
hagsparkens västra del. All mark inom bebyggelseområdet ekar kan sparas. En annan förutsättning är att grönkorri-
är nyanlagd. Angränsande befintlig parkmark upprustas doren mellan kv. Töfsingdalen och kv. Björnlandet är till-
och kompletteras med parklek, lekparker samt plantering- räcklig bred. Förhoppningen är också att groddjur kan ta
ar som ska stärka spridningssambanden och de ekologiska sig till området via den grodtunnel som byggts.
värdekärnorna i anslutning till området. En stor del av det blivande parkområdet är belastat
med markföroreningar. Branten med lövskog nedanför
Allmänna ytor består av: gasklockorna måste marksaneras, vilket betyder att stora
- Hjorthagsparken. Upprustas och återplanteras till stor del delar av mark och vegetation kommer att tas bort. Detta
efter den markrening som gjorts inom parken. Det tidigare resulterar i en ny topografi som ger förutsättningar för en
stenbrottet iordningställs för parkleksfunktioner och lek- tillräcklig bred spridningskorridor och ger utrymme för en
möjligheter. Markens växtbäddar tillsammans med träd- lekplats i parken.
planteringar stärker ekhabitatets värdekärna inom Hjort- Hjorthagsparken ska utvecklas till en modern stads-
hagsparken samt tillgodoser spridningsfunktionen mellan delspark med ekologisk grundton. Behovet av att stärka
Kungl nationalstadsparken. de ekologiska sambanden i stadsdelen är stort. Därför har
- Spridningskorridoren. Mellan Hjorthagsparken och de ekologiska ambitionerna tagits på största allvar i utfor-
Kungl. nationalstadsparken anläggs en park med trädplan- mandet av en park som är både nutida i sin tydliga struktur,
teringar, fuktstråk, grodtunnlar samt gångstråk och konst- sin materialbehandling och sin form men som också ger
verk inordnade i det ekologiska sambandet. utrymme för biotopers utveckling.
- Parkstråket. Mellan Storängstorget och Husarviksparken Efter ett årtionde av naturlika planteringar i Sveriges
anläggs ett sekundärt huvudstråk. Det breda gaturummet parker under 70- och 80-talen och två årtionden med for-
med grönstråk och gatuträd ges en karaktärsfull beläggning mella internationella parker där en struktur med aktivitets-
av smågatsten på körytor och kompletteringsytor band har varit den mest frekventa formen, ser vi nu ett be-
- Storängstorget. Ett samlande torg där kvarterens triangu- hov av en ny utveckling: den romantiska parken är tillbaka
lära form omsluter en väl omhändertagen markplanering. och behöver tolkas på nytt. Vi vill göra detta genom att
Beväxt i dess östra del med en trädplantering som mynnar dramatisera naturen i kontrast till det formella och hoppas
ut i ett parkstråk mot Husarviken. På torget anläggs ett åstadkomma en park där de ekologiska sambanden fung-
konstverk baserat på vatten. Tillhörande funktionsbyggna- erar i en romantiserad bild av naturen och där funktionerna
der såsom en kombinerad elnät- och pumpstation utformas inordnar sig på ett tydligt och formellt sätt.
med stor omsorg. På torget ska torghandel, kulturaktivite- Parken utformas för både vuxna och barn i olika åldrar
ter eller andra publika funktioner kunna inrymmas. och möjliggör ett njutande av parken under årets alla tider
- Mindre torg. I korsningen mellan områdets huvudgata i både vila och lek.
och spridningskorridoren uppstår två mindre torg lämpliga Parkens ekologiska samband med Nationalstadsparken
för uteserveringar eller andra publika funktioner. betonas både genom den nordliga korridoren till ingenjörs-
- Gator. Huvudgatan sträcker sig längs med detaljplane- villorna men även i nordsydlig riktning. Detta både av rent
området i väster och utgör gränsen mot Kungl. national- ekologiska skäl och för att skapa en tydlig stämning i par-
stadsparken. Gatorna inom området utformas för minskade ken genom att medvetet romantisera naturtemat.
hastigheter, angöring till kvarteren och trädplanteringar.

BILD 6:1:1 Perspektiv i Hjorthagsparken
Naturen ges så mycket plats som möjligt och istället kon- topografin är här som mest dramatisk och från bergets topp
centreras leken och idrotten till tydligt avgränsade platser. ser man över Norra Djurgårdsstaden bort mot Fiskartorpet.
Kontrasten mellan den byggda naturen (våräng, lövskog, Här ligger även noden mellan Hjorthagsbergets vegetation
fuktstråk mm) och de byggda elementen (lekplatsen, lek- som sträcker sig i nordsydlig riktning och den grönkorri-
hyllan, utkiken, parkhuset, spontanidrottsplatsen, parkvä- dor som krävs för att binda ihop Nationalstadsparken med
gar, träplattformar och solmur) markeras och tydliggör Hjorthagsparken.
vistelseytorna. Denna nod utgörs av en solbelyst glänta med solitära
Gränsen mellan det halvprivata (bostadsgårdarna) och ekar och en utmanande lekplats med inslag kring tema in-
det offentliga (parken, gatan) markeras tydligt. teraktivet och energi & miljö. Lekytorna är tydligt avgrän-
Vid Hjorthagsbergets fot skapas parkens centralplats och sade i plan och leken sker även en trappa upp på lekhyllan
nyttjar bergets vägg som parkens och parklekens fond upp mot berget. En utkik hängs på kanten av berget och
samt skapar en utsiktsplats på bergskanten. Leken koncen- ger utsikt över korridoren mot ingenjörsvillorna, parken
treras till två ytor; nedanför berget samt kring nuvarande och lekplatsen.
bollplan. Leken är koncentrerad till två delar, en lek för mindre
barn i gläntan vid foten av berget och en spontanidrotts-
Konceptet är att parken ska utformas som en överdriven plats för större barn och unga vuxna vid nuvarande Ab-
romantiserad bild av naturen och dess biotoper, det vill bisplan.
säga ekhabitaten och fuktstråken. Zoneringar och kontras- Hela förslaget bygger på tre zoner: en zon för lek (delad på
ter mellan öppet/slutet, utsikt/sikt/rum, biotop/lek är kän- två platser), en bred zon för vegetation med ekdominans
netecknande. och en smal zon för fuktstråket. Stora ekar planteras i den
Lekplatskonceptet integrerar rörelselek, interaktivitet, glesa zonen och kopplar habitaten till varandra tills fler
tema energi & miljö. För parkleken och parkleksbyggna- ekar har växt upp.
den nyttjas bergväggens vertikalitet till lek och vila i flera Ädellövträd med ek är det prioriterade trädslaget som
nivåer. planteras från torget intill kvarteret Björnlandet till stigen
Berget är centralpunkten. Nedanför södra gasklockan upp till Abessinien. Fri sikt eftersträvas, kopplingen längs
och intill berget är klimatet som mest gynnsamt i parken, Hjorthagsberget bevaras och en ny koppling mot ingen-

BILD 6:1:2 Illustrationsplan Hjorthagsparken
jörsvillorna över infarten till kvarteret Björnlandet och vuxna och barn. På detta sätt kan man ligga mitt i grönskan
Erik Dahlbergsgatan etableras. Parken ska sträcka sig ända och titta upp mot himlen.
fram till Bobergsgatans trottoar. I denna del av parken ut- Cykelvägen från Abessinien ner till kvarteren Padjelanta
formas ett konstverk av Kirsten Ortwed. och Nora Kvill bibehålls som huvudstråk och leder över
Även gårdarna tar upp parkens naturkaraktär. Staden kan en träbro ner till Hårdvallsgatan. Ett nytt stråk sträcker sig
genom en tydlig satsning på gröna stadsrum och gröna går- från denna cykelväg norrut mot gasklockorna och sedan
dar ges en särprägel som nybyggd grön stadsdel i gränsen västerut genom parkkilen mot ingenjörsvillorna. Den nya
till Nationalstadsparken. Endast en mindre hårdgjord yta spontanidrottsplatsen kopplas via nya parkvägar upp till
mellan det halvrunda kvarteret och Bobergsgatan bildar Trollhättevägen i öster och med en trappa ner till Hård-
en öppen torgyta med plats för servering. En långsträckt vallsgatan. En stig leder från gasklockorna till utkiken och
trämur i nivåer löper längs torgets solsida. Intill torget och vidare till Trollhättevägen.
österut till lekplatsen och upp till gasklockan bjuder öppna Parken ges en medveten gestaltning av biotoper där ka-
gräsytor till picknick och pulkaåkning. raktären överdrivs. Strävan är inte naturlika planteringar
För att ge parken en särprägel läggs stora träplattformar utan planteringar som bygger på en romantiserad bild av
in i grönskan. Mot omgivande mark har plattformarna sitt- naturen. Trädskiktet ska vara artrikt med olika inhemska
höjd, de rymmer en liten picknickgrupp och flera liggande lövträd.

Vegetationen struktureras genom en zonering från glesare Parkstråket
till tätare. Trädskiktet är artrikt och kan på sikt beskrivas Parkstråket är en grön länk som kopplar samman Storän-
som en pelarsal med raka stammar som avtecknar sig mot gstorget med Husarviksparken och Husarviken i norr. En
ett örtrikt och grönt fältskikt. träspång löper genom frodig grönska under ett skirt krontak
I de öppna partierna tillåts ekarna att utvecklas till ståt- över en nedsänkt grön yta. Grönstråket erbjuder ett alter-
liga solitärer, som tillsammans med lindarna stärker sprid- nativt rörelsestråk som leder genom ett subtilt och poetiskt
ningssambanden för eklevande arter. I de halvöppna par- utformat landskap. Träbryggor sträcker sig från gatan intill,
tierna vandrar skuggan över ett varierat och blommande ut i stråket och möter spången i samma nivå. Bryggorna är
fältskikt. På våren bildar vitsippor här en tät, vit matta, sittplatser växelvis omgivna av högre grönska, blommande
som till sommaren ersätts med kronlilja och sedan hös- eller marktäckande växtlighet. Träbryggorna fungerar som
tanemon. I partier där genomsikten är underordnad kan passager över grönstråket och har placerats efter troliga rö-
relsestråk. Det nedsänkta stråkets kant är ca 40 cm hög och
ett blommande buskskikt, viktigt för de ekologiska sprid-
fungerar som en sittkant. Spången och bryggorna, även de
ningssambanden, tillåtas ta plats. Parkens befintliga ve-
40 cm ovan stråkets botten, ger genom nivåskillnaden sitt-
getation glesas varsamt med tanke på den mosaikartade
platser längs dess sidor.
strukturen och större ekar friställs kontinuerligt. På så vis
Vegetationen som omger spång och brygga är frodig, blom-
får Hjorthagsparken en tydligare parkkaraktär. mande och varierad och bygger på en princip av växelverkan
i höjd och form. Högre prydnadsgräspartier och ytor med
marktäckare och blommande perenner skapar tillsammans en
kulissverkan när man rör sig genom stråket.
BILD 6:2:1 Illustration parklekhuset

6.2 Parkleken
Parklekens hus integreras i slänten upp till gasklockan och

möter bergväggen i öster. Parkhusets tak formas som ett
lutande plan som leder en våning upp till en solhylla. På
denna nivå kan man sedan ta sig vidare till en hylla längs
berget som inhyser olika lekfunktioner, knutna till leken
nedanför.
Parkleken kommer att vara bemannad vilket kräver ett
parklekhus på ca 115 m2. Det är tillgängligt från trädäcket
som fungerar som terrass. De västra delarna där det är lågt
i tak kan användas som förråd för cyklar, bollar mm. Mitt-
partier har skjutdörrar ut mot trädäcket och kan öppnas
helt under sommartid. Inomhus finns en stor samlingssal
med plats för lek, en flyttbar scen, pentry och kontor. Toa-
letterna nås direkt från trädäcket.
Huset byggs i trä med detaljer i stål. Längs rampen och

solhyllan och vidare längs lekhyllans övre plan löper ett
stålräcke. Husets norra vägg är konstruerat som en stöd-
mur för slänten upp till gasklockan.
En utmanande lekplats byggs upp kring temat energi &
miljö. Lekplatsen formas dels för traditionell rörelselek,
dels för lek som förutsätter samarbete barnen emellan och
utrustas med överraskningar och läromoment.

6:3 Storängstorget
Parkstråket längs Bobergsgatan mynnar ut på det triangu- i omkringliggande byggnaders och torgets gestaltning.
lära torget i ett längsgående trädäck. Tillsammans med ett Fasaden mot gatan samt över hörn mot söder har perfore-
grusbelagt trädrum skapar de en rygg för platsens solsida ingar i cortenfasaden. Dessa är bakbelysta, färgtemperatu-
med solbelysta sittplatser, plintar, liggsoffor och boule- ren ändras i relation till aktuell elförbrukning.
banor. Torgets belagda yta skall vara multifunktionell för
många aktiviteter, som torghandel, cirkuskaruseller, skate- Belysningen mot torget är liksom ljuset i gatufasaden
board, lek och vistelse. Platsen beläggs med granit. Ljusa kopplat till elförbrukningen och varierar i färgtemperatur
granithällar i form av dekorativa band delar in torgrummet långsamt och i takt med elanvändningen i området. Iden är
i olika fält. Torget innehåller även ett konstverk med in- att huset “glöder” med olika intensitet. Ljuset skall föränd-
slag av vatten. Konstverket utformas i skrivande stund till- ras långsamt och vara väl avägt, förändringar kommer att
sammans med konstnären Jeppe Hein. Tillhörande teknik- synas över dygnet. Taket utformas med sedum.
byggnad rymmer både elnätstation och pumpcentral och
utformas med hög arkitektonisk kvalité med utgångspunkt
BILD 6:3:1 Perspektiv Storängstorget

BILD 6:3:2 Illustrationer teknikbyggnad
Fortum genom Urban Design
BILD 6:3:3 Fasadelevation teknikbyggnad

6:4 Gator
Huvudstråk
Stadsdelens huvudsakliga entréväg är Erik Dahlbergsgatan.
Gatan förbereds för en framtida anläggning av stadsspårväg
genom stadsutvecklingsområdet. Utmed gatan sparas även ett
antal värdefulla lindar.
Mellan Storängstorget och Husarviksparken i norr löper

Bobergsgatan, som utgör ett huvudstråk i denna delen av ut-
byggnadsområdet. Detta markeras med en förhöjd standard
BILD 6:4:1 Exempel på gatusektion
och bearbetningsgrad i förhållande till övriga gator. Det breda
gaturummet med grönstråk och gatuträd ges en karaktärsfull
beläggning av smågatsten på körytor och kompletteringsytor.
För god promenadstandard läggs släta betonghällar på trotto-
arerna. Vid gatuövergångar och övriga passager lägges bläs-
trad gatsten eller granithällar. Gestaltningen skall bidra till
ett stadsrum där de boende gärna vistas och där trafikrytmen
är lugn. Gatan omges vidare av bebyggelse där bostadshusen
kompletteras med verksamhetslokaler i lämpliga lägen.
Lokalgator
Övriga gator utformas som ”standardgator” för nya utbygg-
nadsområden. Gångytor av släta grå betongplattor, körytor av
asfalt med P-ytor belagda med betongmarksten. Kantsten av
granit. Korsningar är upphöjda och med genomgående trot-
toarer. Alla gator har träd i någon form. Antingen som gatu-
träd eller träd på anslutande parkmark.
BILD 6:4:2 Perspektiv av parkstråket i Bobergsgatan
6:5 Utrustningsprogram
Ett utrustningsprogram för den nya bebyggelsen i Hjortha-
gen har tagits fram. Utrustningsprogrammet är tänkt som ett
stöd vid projektering av gaturum, parker och kvartersmark
i de olika delområdena i Norra Djurgårdsstaden. Det ska ge
riktlinjer för materialval, färgsättning och karaktär på utrust-
ning. Det innehåller också delar av belysningsprogrammet.
Vissa föreslagna produkter som stamskydd, markgaller och
pollare utformas specifikt för den nya stadsdelen. Andra är
hämtade från olika utrustningsföretag. Utrustningsprogram-
met ska vara en sammanställning av de produkter som ska
användas i området.
Målsättningen med programmet är att skapa en enhetlig
stadsmiljö. Utrustningen ska bidra till att hålla samman
den nya stadsdelen samt att ge den en egen karaktär som
förstärker områdets ursprungliga industriella identitet.
Den valda utrustningen ska ha ett enkelt och kraftfullt ut-
tryck och ska fungera både i den bevarade äldre bebyggel-
sen av tegel och i de nya bostadskvarteren.

6.6 Färgsättning
Norra Djurgårdsstadens färgskala för de offentliga elementen
föreslås gå i grått och rostrött. Dessa färger går i ton med både
den äldre tegelarkitekturen och de moderna bostadskvarteren.
Kulören ska vara ett sammanhållande element i området och
omfatta all utrustning. Den utrustning som målas föreslås ha
färgen RAL 7043. Exempel på element som kommer att målas
är metalldelar på bänkar, räcken, elskåp, p-mätare och ovan-
jordiska sopnedkast. För att skapa enhetlighet kan samma färg BILD 6:5:1 Stamskydd och markgaller
även användas på målade detaljer på byggnader som stuprör

och skärmtak.
6.7 Material
Den offentliga möbleringen ska lyfta fram och bevara om-
rådets ursprungliga industrikaraktär med robusta och enkla
material. Det är viktigt att materialen är tidlösa, har lång håll-
barhet och till största del är underhållsfria. Materialen skall i
så stor utsträckning som möjligt vara miljövänligt produce-
rade. Som genomgående material i området föreslås granit,
trä, gjutjärn och cortén.
BILD 6:5:1 Stol

6:8 Belysning
Principen för utformning av belysning och armaturval är att
det skall vara mycket diskret. En armaturtyp för gator, Scala
Midi, och en typ för parker, Hess Novara. Design och färg-
sättning är vald med tanke på att det skall fungera både i ny-
bebyggelsen och i den historiska gasverksmiljön. På utvalda
platser utförs anpassad effektbelysning som komplement till
allmänbelysningen. Ett belysningsprogram för hela utbygg-
nadsområdet är framtaget, daterat 2008-02-14.
6:9 Konstnärlig utsmyckning BILD 6:5:1 Mur mot förgårdsmark

Ett övergripande program för offentlig konst har utarbetats till-
sammans med Stockholm Konst. De föreslagna konstnärerna
inom området är Kirsten Ortwed och Jeppe Hein. Kirsten ska-
par skulpturer i parkstråket mellan Hjorthagsparken och Kungl.
nationalstadsparken. Jeppe Hein utformar ett vattenkonstverk
på Storängstorget.
6:10 Skyltning / Vägvisning

Skyltning och vägvisning utformas dels så att antalet skyl-
tar minimeras genom samutnyttjande av stolpar dels så att
orienteringen inom området speciellt beaktar behov för per-
soner med nedsatt orienteringsförmåga.
6:11 Tillgänglighet och användbarhet för funk-

tionshindrade
Genomförandet och utformningen av den tillgänglighetssats-
ningen för planområdet regleras väsentligen i andra former än
i detta kvalitetsprogram för gestaltning. Detaljplanen reglerar
BILD 6:8:1 Belysningsexempel BILD 6:8:2 Belysningsexempel
utformningen av kvartersformer, angöringsavstånd, lutningar Scala Midi Hess Novara
på yttre gatu- och gångvägssystem mm. PBL, BVL med till-

hörande förordningar och BBR ställer krav på tillgänglighet
och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orien-
teringsförmåga.
Kommunfullmäktige har beslutat att Stockholm ska bli ett fö-

redöme i fråga om tillgänglighet och användbarhet för perso-
ner med funktionsnedsättning av olika slag. Det övergripande
målet är att Stockholm ska vara världens mest tillgängliga
huvudstad. Det finns utöver bestämmelser och lokala poli-
tiska beslut ett antal dokument som ska vara vägledande för
utformningen av yttre och inre miljö i syfte att åstadkomma
en förebildligt god tillgänglighet och användbarhet för perso-
ner med funktionsbegränsningar. I exploateringsavtal/tomt-
rättsupplåtelse finns särskilt avsnitt om tillgänglighet och
hänvisning till:
”Stockholm – en stad för alla”, stadens reviderade utemil-
jöprogram/ Riktlinjer för handikappanpassning i utemiljön.
Vägledning för bostadsutformningen bör också sökas i föl-

jande dokument:
”Bygg ikapp handikapp”, Byggtjänst och Hjälpmedelsin-
stitutet, 2001

Norra Djurgårdsstaden Kvarter Tyresta 2010 09 08
STADSBYGGNADS
KONTORET

Kvalitetsprogram Västra

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Kvalitetsprogram Västra

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Kvalitetsprogram för gestaltning Dnr 2008-12203-54 November 2011

År 2030 ska Stockholm vara främst gällande

Viktigast av allt är dock att människor som

5. UTFORMNING: ALLMÄN MARK 42

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 5

6 Kvalitetsprogram för gestaltning

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 7

2:2 Planens syfte

BILD 2:2:2 Modellfoto över mötet med föregående detaljplan

8 Kvalitetsprogram för gestaltning

3:1 Byggnadstyper 3:3 Byggnadselement

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 9

Inglasning av utskjutande balkonger mot gata får inte ske i ef-

I ett kvarter skjuter en större byggnadsvolym ut över gatan,

Tak och takfot

3:5 Bostadskvaliteter och lägenhetsutformning

10 Kvalitetsprogram för gestaltning

Balkonger och terrasser Avfallshantering

Bostadskomplement 3:6 Reklam och skyltning

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 11

• Skylt placeras i direkt anslutning till verksamhetslokalen.

Dessa riktlinjer för områdets skyltning omfattar inte skyltbe-

12 Kvalitetsprogram för gestaltning

Norra Kv Söderåsen Kv Töfsingdalen Kv Norra Kvill

Byggherrar: Arkitekter: Kvarter:

Slåttervallsga Brunnberg & Forshed Arkitektkontor

NCC Södergruppen Arkitekter N10-11 N12

Järntorget SWECO FFNS Arkitekter N2 Kv Muddus

Familjebostäder Equator Stockholm N1

TOTALT ANTAL BOSTÄDER 1247 st

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 13

14 Kvalitetsprogram för gestaltning

Fasaderna på kvarterets utsida putsas i mustiga kulörer, i

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 15

BILD 4:2:4 Perspektiv från gård BILD 4:2:5 Illustration fasaddetalj

BILD 4:2:6 Belysningsplan

BILD 4:2:7 Illustration belysning av fasad

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 17

18 Kvalitetsprogram för gestaltning

Räckesöverliggare i avvikande kulör

Laminerat screentryckt glas i

Glasfyllning livar m ed undersida balkongplatta

20 Kvalitetsprogram för gestaltning

HSB genom Arkitekturkompaniet

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 21

BILD 4:5:3 Fasad mot Hårdvallsgatan

22 Kvalitetsprogram för gestaltning

Borätt genom Lindberg Stenberg Arkitekter

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 23

Balkongfronterna är av laminerat glas med mellanliggande fo-

BILD 4:5:8 Illustration fönsterband

24 Kvalitetsprogram för gestaltning

typplan och det fjärde är ett hörntrapp-

BILD 4:6:2 Fasad från Storängsgatan

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 25

26 Kvalitetsprogram för gestaltning

BILD 4:7:2 Illustration balkongdetalj

BILD 4:7:3 Illustration normalplan

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 27

Byggnaderna uppförs med prefabricerade stomväggar och yt-

BILD 4:8:3 Illustration sektion med beskrivning

Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden 29

4.9 Kv Norra Kvill/Kv Padjelanta

30 Kvalitetsprogram för gestaltning