GÖTEBORGS UNIVERSITET

Vetenskapliga metoder 2, 7,5 HP

Intervju som datainsamlingsmetod

Jeanette Högfeldt, Jasmine Staynfeld, Beatrice Johansson, Pernilla Sjöberg, Linn Holmgren,
Elin Kristiansson & Sara Karlsson
 GÖTEBORGS UNIVERSITET
Vetenskapliga metoder 2, 7,5 HP
Den kvalitativa intervjustudien
Den kvalitativa studien har sitt fokus på upplevelser, uppfattningar och beskrivningar. Denna
form av data kan samlas in genom intervjuer. Man studerar oftast ett fenomen och utifrån det
formar man en hypotes, teori eller modell, denna form av utgångsläge är induktiv. Inför en ny
forskningsprocess utformar man studiens syfte genom att identifiera en undersökningsfråga.
Det är viktigt att det syfte som formuleras enbart tar upp ett fenomen då det är svårt att
analysera data där intervjupersonen delar med sig av olika upplevelser och uppfattningar
(Kristensson, 2014).

Varianter av metoden
Olika forskare har olika syften med sina intervjuer och dessa kan delas upp i fyra
intervjuansatser. Den opartiska intervjustudien handlar om att kartlägga och visa på samband,
vilket bör ge material som speglar det fenomen som studeras. Den tolkande intervjustudien
handlar om att skapa förståelse och förstå hur den/de intervjuade upplever/uppfattar olika
fenomen. Den dialogiska intervjustudien är en samskapande process där både forskaren och
den som intervjuas bidrar med innehåll. Den kritiska intervjustudien handlar om att ta
ställning och reflektera över innehållet på ett kritiskt sätt (Hallin & Helin, 2018).

Trost (2010) förklarar varianter av intervjuer. En kvalitativ intervju (även kallad informell
intervju) handlar om att man vill förstå intervjudeltagarens tankar och känslor eller
erfarenheter och upplevelser. Vid en gruppintervju intervjuas flera individer samtidigt i
grupp, ofta mellan 5–12 personer, med närvaro av en eller ett par intervjuare. En variant av
gruppintervju är fokusgruppsintervju, där deltagarna själva styr samtalet kring ämnet och
intervjuaren observerar och kontrollerar att ämnet diskuteras. Fokusintervju kan användas
som begrepp där meningen är att intervjun har ett tema och klart fokus, som är en strukturerad
intervju (Trost, 2010). Vidare delar Kristensson (2014) in intervjuer som
datainsamlingsmetod i tre grupper, strukturerade intervjun, semistrukturerade intervjun och
den öppna intervjun. I den strukturerade intervjun tilldelas alla deltagare samma ordning på
lika frågor, där svarsalternativen redan är givna vilket gör det mer likt en enkät. Den
semistrukturerade intervjun syftar till att deltagaren får öppna frågor med möjlighet att fritt
berätta vilket kan leda till följdfrågor utanför “manus”. Och i den öppna intervjun får
deltagarna mer plats för att bestämma innehållet utefter ett “tema” som nämnts. Beroende på
berättelserna som sägs, justeras frågorna efter hand av ledaren (Kristensson, 2014).

Namey & Trotter (2015) menar att forskning inom området hälsa kan delvis använda sig av
kvalitativa forskningsmetoder, för att studera frågor som berör folkhälsan. I de fallen kan
berättelser, texter, bilder och observation utgöra datamaterialet. I de kvalitativa metoderna
gällande folkhälsoområdet, vill man besvara frågor om vad och varför individer gör som de
gör och ta reda på om sambandet med deras handlingar. Detta sker genom att undersöka
beteenden, motivation och sammanhang hos individ. När den kvantitativa forskningen visar
komplexa problem där faktabaserad information ligger som grund, så kan de kvalitativa
metoder understödja med att klarlägga och visa på underliggande faktorer som ligger som
grund för eventuella beteende, åsikter eller trohet på hälsa (Namey & Trotter, 2015).

Albani, Butler, Traill & Kennedy (2017) studerar sambandet mellan frukt-/grönsaksintaget
och attityder, identitet och vanor hos barn och unga. De använder sig i sin studie av face-to-
face intervjuer och dessa görs med 362 barn och unga.

Urval och urvalsförfarande

 GÖTEBORGS UNIVERSITET
Vetenskapliga metoder 2, 7,5 HP
Det första steget i att välja ut den eller de personer som ska delta i intervjun är genom att
identifiera den population som ska studeras. Urvalet kan sedan ske med hjälp av
bekvämlighetsurval där du frågar alla tillgängliga i ett sammanhang, snöbollsurval där en
person tillfrågas som i sin tur för intervjuaren vidare till nästa person eller det avsiktliga
urvalet där ett medvetet val görs på den eller de personer som bedöms vara till nytta för
studien (Kristensson, 2014).

Datainsamling
Inför intervjun
En forskningsintervju är en metod för att samla in detaljerade data inom kvalitativ forskning
(Denscombe, 2017). Data som samlas in genom intervjuer är orden i en intervjupersonens
berättelse. Det är dock deltagarens idéer, erfarenheter och uppfattningar som är av intresse för
forskningsfrågan (Kristensson, 2014). Forskarens uppgift är att skapa förutsättningar för att
insamlad data blir relevant för forskningens syfte. Det är således samspelet mellan forskarens
förmåga att leda intervjun strukturerat och samtidigt ge deltagaren utrymme att berätta fritt
som skapar innehållet av intervjun. Utmärkande för intervjuprocessen inom kvalitativ
forskning är att den är flexibel och följsam vilket innebär att justeringar kan göras under
själva intervjun och på så vis kan omfattande data samlas in (Denscombe, 2017). Det finns
huvudsakligen två format för att samla in data som bör matcha forskningens syfte
(Denscombe, 2017). Den semistrukturerade intervjun utgår från en intervjuguide med öppna
frågor vilket ger möjlighet för forskaren att ställa följdfrågor som kan ge en mer detaljerad
skildring. Den andra intervjuformen, den ostrukturerade intervjun utgår forskaren från ett
eller flera teman och frågorna är av mer dynamiska karaktär, det vill säga följer deltagarens
berättelse för att frambringa djupgående data (Bryman, 2016).

Konsten att intervjua

För att lyckas med att samla in relevant data vid en intervju är det viktigt att vara väl
förberedd inom ämnet, vara strukturerad samt att frågorna är tydliga och öppna (Kristensson,
2014). Dessutom bör forskaren vara lyhörd, icke dömande och tolkande för att ställa relevanta
följdfrågor men även vara kritisk för att säkerhetsställa insamlade data.

Under och efter intervjun

Platsen där intervjun sker bestämmer deltagarna men bör vara avskild för att undvika
störningar under intervjun. Utrustning, det vill säga ljudinspelare och mikrofon, bör ha testats
och placeras så att ljudupptagning blir så bra som möjligt (Bryman, 2016). Inspelningen är
själva datainsamlingen som ligger till grund för texten som i nästa steg ska analyseras.

Databearbetning och analys

En intervju ska alltid skrivas ut och texten ska innehålla både känsloyttringar och pauser.
Namn på platser och på personer anonymiseras och istället ersätta dem med ett “X” följt av en
beskrivning. För att förbereda sig inför en intervju rekommenderas att man utför
provintervjuer för att se om några av frågorna eventuellt behöver omformuleras eller ändras
(Kristensson, 2014). Innan Albani et al. (2017) genomförde sin studie gjordes även en
pilotstudie där enskilda intervjuer gjordes med 28 barn och unga för att se över studiens
reliabilitet, potentiella fel/svagheter och nödvändiga omformuleringar. Att använda sig av en
tabellform kan underlätta analysarbetet. När texten är nedskriven görs en kvalitativ
innehållsanalys. Detta görs genom att man söker efter likheter och skillnader i texten som i sin
tur skapar olika kategorier och eventuellt även underkategorier (Kristensson, 2014).

Resultatredovisning
 GÖTEBORGS UNIVERSITET
Vetenskapliga metoder 2, 7,5 HP
Efter att analysen är skriven är det dags för sammanställning av resultatet. Det viktiga här är
att innehållet i vad som kom fram av analysen förmedlas på ett tydligt sätt. Det mest
strukturerade sättet att skriva resultatet på är att börja beskriva övergripande, för att sedan
fortsätta sig ner med beskrivningen av kategorierna som är med i innehållet. Resultatet ska
även illustreras med citat från intervjuerna. Citat från flera deltagare gör att man visar för
läsaren att analysen som gjorts har baserats på texten som helhet och detta stärker då
trovärdigheten (Kristensson, 2014).

Sammanfattning utifrån forskningsprocessen

Det finns olika faser som Kristensson (2014) hänvisar till kring sammanfattningen av den
kvalitativa intervjustudiens forskningsprocess. Första är planeringsfas och några exempel som
tas upp i denna fas är att identifiera undersökningsfrågor samt problemområdet. Sedan görs en
litteraturgenomgång, identifiering av tidigare forskning och teori. Här definieras även
nyckelbegrepp. Urvalsmetod, datainsamlingsmetod och analys ska identifieras. En
intervjuguide skapas. Inspelningsutrustning som är adekvat införskaffas. Hur sedan
intervjuerna ska transkriberas planeras. Projektplanen skrivs ner. Tillslut så inhämtas
relevanta tillstånd från verksamhetsföreträdare och etisk kommitté.

Den andra delen är empirisk fas här påbörjas en urvalsprocess samt insamling av informerat
skriftligt samtycke. Här görs även en bokning av tid och plats samt genomförande av
intervjuerna. Sedan transkriberas intervjuerna. Under den tredje fasen som är analysfas så är
det analysen som genomförs och under den sista som är rapporterings fas innebär det att
skriva klart uppsatsen (Kristensson, 2014).

Viktiga begrepp
Vid frågeställningen i den kvalitativa studien används oftast ett induktivt utgångsläge. Detta
gäller då ett fenomen undersöks och att de resultat som lyfts fram används för att utforma en
typ av teori, hypotes eller en modell. Ett annat begrepp är deduktiv ansats och denna kan ses i
motsats till det induktiva utgångsläget. I en deduktiv ansats undersöks ett fenomen och man
utgår ifrån en redan befintlig teori eller modell. Den deduktiva ansatsen är mer sällan använd.
Resultatet i en studie med deduktiv ansats bör slutligen komma fram till fördjupad förståelse i
den använda teorin eller modellen, detta kan riskera ett förutsägande resultat om så ej blir
fallet (Kristensson, 2014). Inom den kvalitativa metoden är en abduktiv ansats vanlig vilket
innebär att man växlar mellan induktion och deduktion och på så vis växer resultatet fram
genom tolkning och analys. Bryman (2016) förklarar detta som ”en form av induktiv logik” –
en teori som grundas på deltagarnas uppfattning.

Viktiga begrepp och delar att ta hänsyn till vid en intervju är dels standardisering, vilket
menar på betydelsen av att utforma frågorna och situationen densamma för alla intervjuade
för att få så likvärdigt resultat som möjligt. Det är även viktigt att tänka på anonymitet och
konfidentialitet när man arbetar med individer. Konfidentialitet innebär att det som sägs i
intervjun inte kommer föras vidare och informationen finns inte att tillgå för någon
utomstående (Trost, 2010). Anonymitet innebär att den information som inkommit inte går att
koppla till någon av de intervjuade, exempelvis genom namn (Kristensson, 2014).
Inom kvantitativ forskning används trovärdighetsbegreppet för att beskriva en studies
hållbarhet. Begreppet innefattar tillförlitlighet, där man ofta använder triangulering vid
analysprocessen samt att man anger tiden för hur länge intervjuer varade vilket styrker
trovärdigheten. Genom att skriva ut intervjuer ordagrant kan granskare ta del av materialet för
bedömning och på så vis bekräfta studiens verifierbarhet. Vid intervjustudier kan giltigheten,
det vill säga hur stabilt materialet är över tid, stärkas genom en intervjuguide. Genom att
 GÖTEBORGS UNIVERSITET
Vetenskapliga metoder 2, 7,5 HP
beskriva deltagarna utförlig kan överförbarheten, av studien bedömas (Kristensson, 2013).

Viktigt att tänka på för hög kvalitet

Det finns något som kallas för validitetsproblem i intervjustudier. Inom kvalitativa
undersökningar finns fyra former av validitet, överförbarhet, trovärdighet, pålitlighet och
bekräftelsebarhet. Dalen (2015) beskriver faktorer som påverkar kvalitet och validitet i
kvalitativa intervjustudier, dessa är datamaterialet, forskningsplanen, forskarrollen samt
tolkningar och analytiska angreppssätt. En kvalitativ intervjuform handlar om ett mänskligt
samspel och det är därför viktigt att det finns en intersubjektivitet mellan forskare och
informant. Begreppet subjektivitet betyder “mellan subjekt” och handlar om hur situations
tolkningar och upplevelser är gemensamma för människor emellan. Forskarrollen har därav
betydelse då forskarens ansträngningar för intersubjektivitet gör att validiteten i tolkningen av
informanten stärks (Dalen, 2015).

Fördelar med intervju som metod är att den är lämpad för att kunna få fram informantens
känslor, tankar och erfarenheter (Dalen, 2015). Intervjuer kan användas som huvudmetod i
syftet att samla kunskap, men metoden kan även användas som hjälpmetod som komplement
till annat forskningsmaterial som har samlats in. Nackdelar med metoden är om forskaren
skulle blanda in sina egna uppfattningar eller synpunkter i intervjun. Detta kan i sin tur
påverka intervjun och dess innehåll. Andra nackdelar/metodproblem som Dalen (2015)
beskriver är faran för stigmatisering, oro och solidaritetsproblem (Dalen, 2015).

Etiska dilemman
All forskning präglas av etik där syftet handlar om att man ansvarar för deltagarna och deras
välbefinnande. Detta menas att individer som medverkar i forskningen ska behandlas med
respekt och informationen som insamlats ska hanteras vördsamt och korrekt. En del av etiken
består av samtycke som präglas av att deltagare får tydlig information om studien där dom när
som helst har möjligheten att avsluta sitt deltagande utan någon skyldighet att lämna någon
orsak. Informerat samtycke har tio punkter som bör nämnas där bakgrund, syfte, studiens
redovisning och vilka som ansvarar för studien är några av dom. Studier som involverar
människor ska man jobba mot de fyra centrala forskningsetiska principerna som består av
autonomiprincipen för hänsyn av individens självbestämmande, nyttoprincipen där man
betänker risken för skada och obehag, inte skada-principen där chansen för skada ska
minimeras och rättviseprincipen där alla deltagare ska behandlas rättvist (Kristensson, 2014).

I en studie av Shetty, Jadhav, Yadav & Bathia (2019) gjorde man en undersökning på effekten
av aerob träning kombinerat med kostråd på överviktiga barn. I studien tog dom upp en del av
de etiska ansvar som krävs vid en studie. Man gav information om studien där syftet
presenteras gemensamt med studiens upplägg, samtycke från både barn och föräldrar gavs där
studien även fått godkänt av institutionen KIMSDU som är en etisk kommitté.
 GÖTEBORGS UNIVERSITET
Vetenskapliga metoder 2, 7,5 HP
Referenser

Albani, V., Butler, L. T., Traill, W. B. & Kennedy, O. B. (2017). Understanding fruit and
vegetable consumption in children and adolescents. The contributions of affect, self-concept
and habit strength. Appetite, 120. 398-408. doi.org/10.1016/j.appet.2017.09.018

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. (5:e upplagan) Stockholm: Liber AB.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2 ed.). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Denscombe, M. (2017) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (4:e upplagan) Lund: Studentlitteratur AB.

Hallin, A. & Helin, J. (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Namey, E. & Trotter, R. (2015). Qualitative research methods. In. G Guest & E Namey (Eds).
Public health research methods (pp. 442-482). London: SAGE Publications. doi:
10.4135/9781483398839

Shetty, S. Swaraj., Jadhav, A., Yadav, T., & Bathia, K. (2019). Efficacy of Aerobic Dance
Exercise and Dietary Advice in Adolescent Overweight Obese School Children in Karad.
Indian Journals, 13(3), 138-144. doi: 10.5958/0973-5674.2019.00107.2

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB

 GÖTEBORGS UNIVERSITET
Vetenskapliga metoder 2, 7,5 HP
Bilaga 1. Fördelning av arbetet

Fördelning av arbete

Rubrik Skribent

Den kvalitativa intervjustudien Beatrice Jasmine

 Att identifiera studiens syfte

Varianter av metoden Pernilla Linn

Urval och urvalsförfarande Linn

Datainsamling Jeanette
 Inför intervjun
 Konsten att intervjua
 Under och efter intervjun

Databearbetning och analys Jasmine Beatrice

Resultatredovisning Elin Sara

Sammanfattning utifrån forskningsprocessen Elin Sara

Viktiga begrepp Linn Pernilla Jeanette

Viktigt att tänka på för hög kvalitet Elin Sara

Etiska dilemman Beatrice Jasmine