EN BOK OM ATT SKAPA SAMTAL MELLAN

BARN, UNGA OCH VUXNA OM NÄTET

EN BOK OM ATT SKAPA SAMTAL MELLAN
BARN, UNGA OCH VUXNA OM NÄTET
 innehåll
5 Förord
6 Nu och då
8 e-mobbning eller nätkommunikation?
9 Olika arenor – samma företeelse
10 Friends undersökning
12 Som en skolgård
16 Vem bär ansvaret?
20 Oskrivna regler påverkar
26 Vuxenrollen på och utanför nätet
30 Samtala med barn och unga
39 Avslutande tankar

© 2009 Friends
Författare Olle Cox 
Ansvarig utgivare Katarina Rosenqvist
Form och illustration Lobby Design, www.lobbydesign.se
Tryck Trydells

2 3
 förord
Josefina tar ett foto på Felix med mobilkameran i skolan, lägger
upp fotot på nätet och skriver en taskig kommentar om det. Nelly
hakar på och skriver också taskiga kommentarer. Felix läser inlägg-
en och känner sig kränkt. Många elever i klassen tittar på fotot och
läser inläggen utan att själva skriva något.

De flesta i Daniels klass har blockat honom på MSN. Det innebär

att han inte är med i klasskompisarnas umgänge efter skolan på
nätet. Aziz får höra taskiga kommentarer i skolan och på nätet.
Skolan arbetar aktivt med och minskar det som händer under skol-
tid, men menar att det som händer under fritiden är föräldrarnas
ansvar. Aziz fortsätter att få taskiga kommentarer på sin profilsida.

I Sverige kränks dagligen elever via nätet och mobiler. Många

gånger saknas ett samarbete mellan hem och skola för att effektivt
och snabbt stoppa kränkningarna. Ofta saknas också verktygen
för att arbeta förebyggande mot att kränkningarna över huvud
taget uppstår. Vanligt är också att vuxna känner sig okunniga och
oförstående inför delar av barns och ungas nätvardag.

Friends och Telia hoppas kunna bidra till en förändring av detta.

Med den här boken vill vi fördjupa en dialog mellan föräldrar och
barn och unga kring nätet och mobiler. Vi vill uppmuntra till samtal
mellan föräldrar samt ett utökat samarbete mellan hem och skola.
Vi vill också dela med oss av den kunskap vi har kring barns och
ungas nätvardag. Du är expert på ditt barn och vad som händer
i ditt barns liv. Vi är experter på stora delar av de arenor som ditt
barn rör sig inom.

Katarina Rosenqvist, Verksamhetschef, Friends

Stefan Trampus, Chef för bredbandstjänster Sverige, Telia
Olle Cox, Föreläsare, Friends

4 5
 nu
Hösten 2008 gav Friends och Telia till-
sammans ut boken Schysst på nätet.
Boken riktar sig till pedagoger i skolan
och ger verktyg till hur man skapar en
dialog med elever kring deras nät- och
mobilanvändning samt hur man är en
schysst kompis via dessa medier.
Nu när vi ger ut nästa bok på temat rikt-
ar vi oss istället främst till föräldrar. Vi vet
att barn och unga idag ofta har en större
förkunskap kring nätet och mobiler än
vuxna i deras närhet. Dessutom är det
vanligare att barn och unga, till skillnad
från de flesta vuxna, har ett fortsatt um-
gänge med sina kompisar även efter att
de kommit hem. Vi vill därför ge föräld-
rar uppgiften att med nyfikenhet och
intresse söka kunskapen hos sina barn.
Nätet och mobiler är arenor som i högre
utsträckning tillhör barn och unga, inte
vuxna, och därför behöver vi vuxna lära
oss av dem i vår närhet.
6 7
då
De kulturer och normer som finns på
nätet kan ibland kännas främmande för
dagens vuxengeneration. Barn och unga
har varit med och skapat kulturer på
nätet och ser det som ett naturligt inslag
i livet. Detta kan skapa ett glapp mellan
vuxna och barn och unga. Glappet gör
att vuxna kan ha svårt att förstå barns
och ungas nätvanor, nätkommunika-
tion och i förlängningen delar av deras och dem, en uppdelning som försvårar och skolan blivit ännu viktigare för att ditt
vardag. Vår ambition, både under våra arbetet mot det gemensamma målet; barn ska må bra. Behovet av att skolan
utbildningar och i den här boken är att både skolan och hemmet har som mål och hemmet är ett ”vi” är stort.
minska det glappet. att barn och unga ska må bra.
Vuxna har också ett viktigt ansvar att ta.
Men det är inte bara glappet mellan Istället är det viktigt med en konstruktiv Att känna igen, förhålla sig till och agera
vuxna och barn och ungdomar som be- dialog. Elevens tid i skolan och hemma på kränkande eller diskriminerande hand-
höver minska. Vår erfarenhet säger oss har alltid varit intimt sammankopplade, lingar är något som alla behöver tränas i.
att det ofta finns ett glapp också mellan hur eleven mår i skolan påverkar hur Vuxna har tränat mer på detta och är
skolan och hemmet. Ofta saknas tid, eleven mår hemma, och tvärtom. Sam- därför ofta bättre på det. Den kunskapen
tålamod, kunskap, insikt och förståelse mankopplingen mellan hemmet och sko- behöver vi dela med oss av till barn och
om den andra partens situation. Det lan har i och med internet och mobiler unga i vår närhet. Och den kunskapen
går snabbt att bilda sig uppfattningar blivit än mer intim. Därigenom har också är lika giltig, viktig och nyttig oavsett om
om ”de andra”. Man skapar ett tydligt vi behovet av en dialog mellan hemmet den används på eller utanför nätet.
 eller nätkommunikation?
Runt 2004 hade mobbning via nätet och
mobilen vuxit sig till ett problem att ta på
största allvar. Tidigt var Friends aktiva
i debatten och var med och myntade
begreppet e-mobbning, elektronisk
mobbning, ett begrepp vi använt oss av
sedan dess. I och med detta började
vi också göra utbildningar riktade till
elever, personal och föräldrar, där vi bara
pratade om e-mobbning.
Med tiden har vi dock omformulerat oss.
För det finns två uppenbara problem
med begreppet e-mobbning. För det
första antyder begreppet att e-mobbning
är en speciell form av mobbning – så är
det inte. Nätet och mobiler är arenor där
kränkningar och mobbning förekommer,
arenor precis som skolgården, klassrum-
met, omklädningsrummet osv. Därför
bör man arbeta med samma metoder
när det gäller att förebygga samt hantera
mobbning och kränkningar på och utan-
för nätet.
8 9
För det andra kastar begreppet en nega-
tiv skugga över internet och mobiler.
Begreppet antyder att det vanligast
förekommande umgänget på nätet och
via mobiler är negativt. Det stämmer inte
och speglar dessutom inte Friends syn
på dessa medier. Istället finns fantastiska
och positiva möjligheter med nätet och
mobiler och vi menar att de först och
främst skapar positiv kontakt mellan
människor.
Därför rör sig Friends bort från begrep-
pet e-mobbning och mot att istället
prata om kommunikation via nätet och
mobiler, det vill säga nätkommunikation.
Nätkommunikation är ett mer neutralt
ord som kan fyllas med valfritt innehåll,
ibland negativt, men oftast ett positivt
sådant. Genom att använda oss av
nätkommunikation som utgångspunkt är
förhoppningen att ta ett steg bort från
ett eventuellt och generellt fördömande
av nätet och mobiler.
På 80- och 90-talet pratade man om
internet som en virtuell, overklig och
påhittad plats, främmande och avskild
från “den riktiga” fysiska världen, ansikte
mot ansikte. Att göra samma uppdelning
idag är inte lika enkelt. Det har förstås
flera förklaringar, här är tre:
För det första har den tekniska utveck-
lingen lett till att nätet alltid är närvar-
ande, via mobiler, trådlöst internet och
trådlösa nätverk. Vi kan vara ute på nätet
hela tiden och det gör att avståndet har
minskat.
För det andra har gränsen mellan det
fysiska och virtuella suddats ut. Om jag
pratar ansikte mot ansikte med en kompis
som bor i New York via webbkamera, är
det då en virtuell eller fysisk konversation?
För det tredje är det inte lika enkelt att
göra uppdelningen därför att de flesta
barn och unga vi utbildar inte ser ett
tydligt syfte med att dela upp. Och ser
man inte syftet, finns heller ingen poäng
att göra GÄRNA
KOPIERA den uppdelningen.
DESSA TIPS TILL DINA ELEVER
Ett problem med uppdelningen är också
om man menar att kränkningar och
mobbning på nätet eller via mobilen
är en separat form av mobbning som
kräver separata åtgärder. Så är det inte,
kränkningar är kränkningar, mobbning är
mobbning. Företeelserna är desamma
men de kan ske på olika arenor. Och
eftersom det är samma företeelser, ska
man också arbeta förebyggande och
akut mot kränkningarna och mobbnin-
gen på samma sätt, oavsett arena.
Men trots att vi är tveksamma till en upp-
delning kan det finnas en poäng med
den, bara den görs vid behov och inte
per automatik. En uppdelning kan förstås
göra en beskrivning av våra levnadsvanor
tydligare, hjälpa till att beskriva mer i
detalj vad vi gör och var vi gör det. Och
ju tydligare beskrivningen är, desto mer
effektivt kan man arbeta med att stoppa
och förebygga kränkningar och mobbn-
ing. Om uppdelningen görs per automatik
finns dessutom en risk att man skyller
kränkningen på tekniken istället för att
hitta vad som ligger bakom kränkningen.
 friends undersökning
Varje höst genomför Friends en obero-
ende undersökning där vi frågar barn och
unga om deras nätvanor. När vi frågar
barn och unga vad de brukar göra på
nätet svarar de att de chattar och mailar,
spelar spel, kollar på film, lyssnar på
musik och söker information.
Vår senaste undersökning visar även att
fyra av tio barn och unga har blivit kränk-
ta på nätet eller via mobilen. Vanligast är
att kränkningen består av taskiga inlägg,
mail eller sms. Av dem som har blivit
kränkta vet drygt hälften vilka som utsatt
dem och dessutom har de varit utsatta
för kränkningar även utanför nätet.
De flesta barn och unga har försvars-
strategier när det gäller kränkningar via
nätet och mobilen. Fyra av tio skulle an-
mäla på hemsidan där kränkningen har
ägt rum. Tre av tio skulle prata med en
vuxen eller en kompis om de har blivit
kränkta. Bara var femte skulle inte göra
någonting alls.
Barn och unga har också konstruktiva
förslag när det gäller att helt få bort
kränkningar via nätet. Det vanligaste för-
slaget är att sajter själva måste bli bättre
på att hålla koll och agera vid kränkning-
ar, det tycker sex av tio. Hälften tycker
att användarna själva ska stötta och
hjälpa varandra att anmäla om man har
10
blivit utsatt. Drygt var femte vill ha bättre
vuxennärvaro på nätet.
Med andra ord är det viktigt att sidorna
som barn och unga besöker både har ty-
dliga regler samt har gjort det enkelt och
tydligt att anmäla. Där har du som vuxen
en tydlig uppgift, att kontrollera etiska
regler och hur man gör för att anmäla
någon på sidorna som besöks. Dess-
utom behöver vi vuxna öka vår närvaro
på nätet och fortsätta erbjuda konstruk-
tiva förslag till barn och unga hur de ska
agera om de blir utsatta för kränkningar
via nätet eller mobilen. För detta krävs en
tillitsfull, respektfull, rak och öppen dialog
mellan vuxna samt mellan vuxna och
barn och unga i deras närhet.
9 av 10 barn chattar och mailar
4 av 10 barn och unga har blivit kränkta via nätet eller mobilen
3 av 10 barn och unga skulle prata med en vuxen om de blev
kränkta via nätet eller mobilen
Källa: Friends skolstartsundersökning, augusti
2009. I undersökningen som genomfördes av
Cint deltog 1117 14–16 åringar från hela Sverige.
Ordlista
Adda: Innebär att en användare på nätet lägger till en annan
användare i en kompislista.
Blocka: Stoppa/stänga ute/blockera någon eller något.
Chatta: Ett samtal i realtid som sker via ett program (ex MSN),
spel (ex WoW) eller en community (ex Facebook).
WoW: World of Warcraft är ett spel där spelaren väljer en bland
flera förutbestämda karaktärer och i lag utför uppdrag för att där-
igenom höja sin level, dvs nivå. Spelet har en chattfunktion.
CS: Counterstrike är ett spel där spelaren antingen är polis eller
terrorist och i lag ska eliminera motståndarlaget. Spelet har en
chattfunktion.
MSN: Ett gratisprogram som användaren laddar ner från nätet. MSN
möjliggör att två personer har en konversation i realtid. Oftast sker kon-
versationen via skriven text, men programmet stödjer också videosamtal.
Profilsida: På många sidor på nätet, exempelvis Facebook och
Lunarstorm, skapar varje person sig en egen profilsida. På profil-
sidan kan man lägga upp foton och beskriva sina intressen. Oftast
har andra personer möjlighet att göra inlägg på din profilsida, det
vill säga skriva en kommentar som andra kan läsa.
11

Några få områden, eller arenor, tar sam-
mantaget idag upp en stor del av barns
och ungdomars liv; hemmet, skolan,
idrottsföreningen och nätet. Arenor som
överlappar varandra och oftast är fyllda
med positiv kommunikation. Arenor
där man utvecklas, lär sig, umgås med
andra och växer som människa.
Men ibland går kommunikationen fel
och en kränkning eller konflikt uppstår.
Och om vi inte känner till de sociala
reglerna som gäller i skolan, på träning-
en eller på nätet, ökar risken att vi låter
en kränkning inträffa utan att vi reagerar.
Osäkerheten kring de sociala reglerna
ökar också risken för att vi själva kränker
andra. Dessutom är risken större att
vi accepterar fortsatta kränkningar om
vi en gång har accepterat dem. Vi på
Friends arbetar i skolan, förskolan, på
idrottsföreningar och på nätet för att
förebygga att kränkningar och mobbning
uppstår och istället för att arenorna ska
12
vara positiva, lärorika och utvecklande
för barn och unga.
Eftersom en stor del av barns och ungas
tid på nätet består av socialt umgänge
kan vi likna många sidor och program på
nätet vid en skolgård. Likt sociala sajter
(ex Facebook) där barn och unga umgås
är en skolgård utan elever bara en tom
yta utan innehåll och händelser. Det är
först när skolgården fylls med användare
som den får ett innehåll och blir till en
levande plats. Skolgården är en plats där
elever bland annat umgås med komp-
isar, pratar, tränas i sociala samspel,
utvecklar sin fantasi, leker och har kul.
På samma sätt fungerar nätet.
Men ibland går umgänget och sam-
spelet på skolgården fel. Någon kanske
säger något som uppfattas som taskigt
eller kränkande. Kanske är kränkningen
fysisk, man knuffar, slår, sparkar, förstör
eller tar någon annan elevs saker. Ibland
kan man se elever som går ensamma.
Troligtvis står många elever vid sidan
om och ser vad som händer, men få gör
något. När elever blir utsatta är det kränk-
ningar eller trakasserier, och sker det
upprepade gånger, mobbning.
På samma sätt fungerar nätet, ibland
går umgänget och samspelet fel. Någon
skriver något som uppfattas som taskigt
eller kränkande. Man tar en annan per-
sons profilbild och redigerar den på ett
taskigt sätt eller blockar systematiskt ut
vissa barn eller ungdomar från att delta i
chatten. Man skriver ett kränkande blogg-
inlägg eller fryser ut någon från samtalet
på forumet. Vår erfarenhet är att vuxna
ibland i generella termer varnar barn och
ungdomar för nätet, menar att det är
negativt och manar till att inte “vara där”.
Varningen beror ofta beror på en kun-
skapsbrist, att man som vuxen inte riktigt
har koll på nätet eller mobiler och därför
tar det säkra före det osäkra.
En handlingsplan för skolgården?
Frågan du som vuxen bör ställa dig är
om du i generella termer också varnar
barn och ungdomar i din närhet för
skolgården? Säger du: “Skolgården är en
farlig plats där man blir kränkt. Den bör
du undvika.”? Troligtvis inte. Om någon
blir kränkt eller mobbad i skolan agerar
du snarare som vuxen för att stoppa det
inträffade. Du pratar troligtvis med bar-
net, kanske ringer till skolan, bestämmer
tid för möte med rektor och lärare, begär
att fler vuxna är ute på skolgården eller
i korridorerna, kanske pratar med andra
berörda föräldrar eller tar en dag där du
följer med till skolan för att bilda dig en
egen uppfattning.
En handlingsplan för nätet?
Hur gör du om du får reda på att barn
eller ungdomar i din närhet kränks eller
mobbas på nätet? Går du ut på nätet
och bildar dig en egen uppfattning?
Skapar du egna profilsidor eller konton
på communityn eller i online-spelet för
att bli mer närvarande? Pratar du med
andra berörda föräldrar? Pratar du med
skolan om en gemensam handlingsplan
för att stoppa kränkningar på nätet?
Pratar du med den som är utsatt?
Oavsett på vilken arena som kränkning-
en eller mobbningen sker, i skolan, under
fritidsaktiviteten eller på nätet, bör du
som vuxen agera på samma sätt. Varken
skolgården eller nätet är i sig negativa.
13
 Arenor i barns och ungdomars liv
Några få områden, eller arenor, tar sammantaget idag upp en stor
del av barns och ungdomars liv; Hemmet, skolan, idrottsföreningen
och nätet. Arenor som överlappar varandra och oftast är fyllda med
positiv kommunikation. Arenor där man utvecklas, lär sig, umgås
med andra och växer som människa. Men ibland går kommunika-
tionen fel och en kränkning eller konflikt uppstår.
Arenorna överlappar och påverkar varandra. Om Hannah har en
trygg och positiv hemmiljö, kommer hon troligtvis också trivas på
nätet, i fotbollslaget och i skolan. Men dessvärre också tvärtom,
om hon känner sig otrygg i skolan kommer det att påverka hur hon
är på nätet, hemma och i fotbollslaget.
14
Det är när innehållet blir negativt som
man som vuxen bör ha en handlingsplan
för hur man ska agera.
Bygg bort problemen före
Det bästa sättet att stoppa mobbning
är förstås att arbeta mot att kränkningar
eller mobbning över huvud taget upp-
kommer – att arbeta förebyggande. Det
handlar bland annat om empatisk trän-
ing, att diskutera hur man är en schysst
kompis, att bygga in filter i de barn du har
i din närhet och lära dem att känna igen
en kränkning. Lär barnen och ungdomar-
na att agera, oavsett om det är de själva,
eller någon kompis som blir utsatt. Det är
nätets användare som bestämmer vilket
klimat man vill ha där. Alla kan hjälpa till
att skapa ett positivt nätklimat.
Skapa ett öppet samtal
mellan hem och skola
Också i det förebyggande arbetet mot
mobbning och kränkningar är det viktigt
med ett öppet samtal mellan hem och
skola. Med ett öppet samtal ökar man
troligtvis förståelsen för varandra och
minskar risken för missförstånd. Man
ökar möjligheten att snabbt lösa en
eventuell konflikt och man minskar också
risken för att barn och unga ska fara illa.
Det är alltid barnet eller den unga som
råkar värst ut när vuxna bråkar. Du som
vuxen kan alltid välja att ignorera vissa
personer eller inte svara om någon ringer
och skriver mail. En elev i en klass kan
inte undvika de andra eleverna i klassen.
Därför är barn- och ungdomsperspek-
tivet alltid det viktigaste.
Det finns många exempel på när skola
och hem har skapat en öppen positiv
dialog. Även om lösningarna behöver vara
individuella för varje skola, finns några
punkter som är återkommande. För det
första är det viktigt att placera barnen
och ungdomarna i centrum. Hur ska vi
som vuxna agera för att barn och unga i
vår närhet ska må så bra som möjligt?
För det andra är det viktigt att tänka på
skola och hem som ett “vi”. För det finns
både hos hem och skola ett gemensamt
önskemål och ansvar – att barn och
unga ska må så bra som möjligt.
För det tredje är det viktigt med ett
konstruktivt samtal. Vilken gemensam
värdegrund kan skola och hem komma
överens om att förmedla till barn och
unga? Tillsammans har skola och hem
en mycket större möjlighet att skapa ett
positivt nätklimat än vad de två har var
och en för sig.
15

Skolan har enligt Skollagen skyldighet att arbeta med
det som påverkar elevernas skoldag. De bör därför också
arbeta med kränkningar och mobbning via nätet som sker
utanför skoltid, eftersom dessa i allra högsta grad påverkar
stämningen på skolan och hur enskilda elever mår.
Samtidigt kan man fråga sig om skolan ensam ska ha ans-
varet att agera när något händer deras elever dygnet runt,
sju dagar i veckan? Under jullovet? Under sommarlovet?
Man skulle kunna hävda att vad barnet gör under sin fritid
rimligtvis är en förälders ansvar. Hamnar barn eller unga
i konflikt utanför skoltid bör inblandade föräldrar ta ansvar
för att tillsammans med de inblandade barnen eller ung-
domarna lösa konflikten.
Dessvärre finns det inga enkla svar, ingen tydlig ansvar-
fördelning som man kan luta sig mot när det gäller dessa,
eller andra liknande händelser. De problem som rör barn
och unga är delat mellan hem och skola och därför anser
vi på Friends att också lösningen behöver vara delad. Delar
vi vuxna på ansvaret ges vi samtidigt en fantastisk möjlighet
att få en samlad bild av barns och ungas hela liv. En samlad
bild som möjliggör att vi får en ännu bättre dialog, kommu-
nikation och förståelse.
16
Det är lördag kväll. Kim sitter och slökollar lite bloggar. Plötsligt
ser Kim sitt namn nämnas i en av de mer lästa bloggarna där Kim
bor: Den där jävla Kim, så fruktansvärt jävla äcklig! Om jag ser Kim
någonsin vid centrum igen kommer jag att kräkas!. Kommentaren är
skriven av en person i en parallellklass till Kim.
Det är lunchrast, en vanlig onsdag. Robin sitter i skolans datasal
och kollar runt på Facebook. Plötsligt ser Robin en bild på sig själv
med texten: Kolla på Robin, ser ju ut som värsta jävla idioten!! Att
man inte bara tar livet av sig när man ser ut så!?!?. Bilden är tagen
med en mobilkamera i smyg och upplagd av en person i en parallell-
klass till Robin.
Vem bär ansvaret att agera?
• Är det berörda föräldrar i händelsen med Kim eftersom det sker
under en helg?
• Är det skolan i händelsen med Robin eftersom det sker under en
skoldag?
• Hur skulle det vara om de inblandade eleverna gick i olika skolor,
vem ska då bära ansvaret att ta tag i kränkningarna?
• Vem polisanmäler om kränkningarna är grövre eller hotfulla?
Att skapa ett långsiktigt
samarbete mellan hem och skola
1. Skapa en föräldraförening.
2. Föräldraförening och skolledning har möte 1–3 ggr/termin.
3. Skola och föräldrar utarbetar tillsammans en plan för det
förebyggande arbetet mot kränkningar och mobbning
och där mobbning och kränkningar på nätet och via
mobiler är en del.
17
 ”De andra”
En konflikt uppstår där Daniel upp-
repade gånger utsätts för kränkande
behandling av Fatima både i skolan, via
sms och på nätet.
Daniels pappa reagerar med att anklaga
skolan för att inte göra tillräckligt för att
stoppa mobbningen och anklagar Fatim-
as föräldrar för att inte vara tillräckligt
ansvarsfulla.
Fatimas föräldrar ifrågasätter varför
skolan inte löst de problem som länge
funnits i klassen och konstaterar att
Daniel också har en del i det som har
hänt. Skolan säger till alla inblandade
föräldrar att de gör så gott de kan med
18
de resurser de har och menar att skolan
bara till viss del kan ta ansvar för deras
elevers beteende. Även föräldrarna har
ansvar för vad deras barn gör under
skoltiden.
Vår erfarenhet säger oss att liknande
situationer uppstår runtom i Sverige med
jämna mellanrum. I konfliktens hetta
faller ibland eftertänksamhet och förmå-
gan att sätta sig in i andras situation
undan till förmån för snabba och sällan
helt genomtänkta åsikter om andra. Ofta
finns också en tydlig uppdelning i ett ”vi”
och ett ”de”. Och ibland låter vi dessa
förutfattade meningar styra våra åsikter
och vårt agerande.
Det är barnen och ung-
domarna som råkar illa ut
Därför vill vi på Friends mana till ett
öppet samtal mellan hem och skola.
En strävan efter att gemensamt lösa ett
delat problem. Till exempel kan skolper-
sonal och föräldrar tillsammans skriva
de delar i skolans likabehandlingsplan
som berör just kränkningar och mobb-
ning via mobilen eller nätet. Eller så kan
representanter från både skolan och
föräldragruppen sitta med i ett råd som
behandlar just de frågor som annars
riskerar att hamna mellan stolarna. För
när problemet hamnar mellan stolarna är
det sällan de vuxna som drabbas, det är
barnen och ungdomarna, både de som
utsätter, de som står vid sidan om och
de som utsätts.
En konflikt kan ofta få en motsatt effekt
när det gäller själva kärnfrågan, nämligen
den att två eller flera barn eller ungdo-
mar far illa. En konflikt gör det inte lättare
för de inblandade barnen eller ungdo-
marna att behandla varandra bra i skolan
eller på träningen. En konflikt mellan
föräldrar eller mellan föräldrar och skola
hjälper sällan de inblandade barnen eller
ungdomarna.
19

Överallt omkring oss finns oskrivna,
ofta outtalade regler och förväntningar
som bland annat beskriver hur vi ska
bete oss mot varandra och hur vi ska
tycka och tänka i olika frågor. Normer
påverkar oss både på och utanför nätet.
Det finns många positiva normer som
delas av de flesta människor och som
utgör en grund för ett fungerande sam-
hälle. Till exempel sociala normer kring
artighet, att vi låter andra komma till tals
under ett samtal eller att alla människor
är lika mycket värda.
Men det finns också negativa normer
som istället begränsar människor. Det
kan till exempel vara normer som styr
hur vår kropp ska se ut, vilken lön vi har,
vilka karriärsmöjligheter vi ges eller de
jobb vi får.
Normer finns på olika nivåer och olika
normer kan gälla i olika länder, i regioner
inom ett land, mellan städer, delar inom
en stad, mellan skolor, mellan klasser på
samma skola och mellan kompisgrup-
per. Vad som anses vara artigt kan till
exempel skilja sig mellan Sverige och
Spanien, mellan Skåne och Norrbotten,
mellan Södertälje och Halmstad, mellan
20
klass 4a och 4b och mellan min kompis-
grupp och en annan kompisgrupp.
Friends använder normer som ett sätt att
förklara varför kränkningar och mobbning
uppstår. Många gånger är det nämligen
negativa och begränsande normer som
skapar något ”normalt” och något av-
vikande, ett rätt och ett fel, ett innanför
och ett utanför, ett vi och ett dem. För
att förstå hur människor och grupper
fungerar behöver vi se till vilka normer
som verkar i samhället och vilka normer
som finns i de sammanhang vi lever i.
Finns det snäva ramar för hur jag förvän-
tas vara för att passa in är det lätt att jag
känner mig otrygg i gruppen – jag blir
rädd för att göra fel och hamna utanför.
Och ju snävare ramarna är, desto svårare
är det att få plats inom dem. Ju svårare
det blir, desto större blir risken att någon
eller några blir kränkta och mobbade.
Om det exempelvis finns väldigt snäva
ramar för vilka kläder som anses rätt
i min klass, ökar risken för att hamna
utanför den klädnormen. Och hamnar
jag utanför klädnormen finns en risk att
jag blir kränkt eller mobbad. Därför be-
höver man hitta, ifrågasätta och förändra
klädnormen i klassen.
Att avvika från normen
Samira har studerat till jurist och gått ut med höga betyg och
goda vitsord från lärare. Trots det blir Samira inte kallad till lika mån-
ga anställningsintervjuer som Karin, Åsa och Emil som gått i samma
klass som Samira.
Normbrott: Det finns en tydlig norm kring svenskhet och vad den
innebär. Samira passar inte in i den normen och bestraffas genom
att inte bli kallad till intervjuer.
Olle börjar på en ny arbetsplats. Det första året går bra och han
lär känna andra på jobbet och känner sig uppskattad. Olle väljer att
berätta att han har ett förhållande med en annan man. När det en
tid senare är dags att internt rekrytera för en ny chefsposition kallas
inte Olle till intervju, trots att han sökt tjänsten och uppenbart har
tillräcklig kompetens för tjänsten.
Normbrott: I samhället finns en tydlig norm som säger att vi
förväntas attraheras av människor av det motsatta könet, den så
kallade heteronormen. Heteronormen är väldigt synlig i nästan all
reklam, TV, film och musik. Olle bryter mot heteronormen och blir
bestraffad genom att inte erbjudas den nya tjänsten.
När Krister väljer att ta ut 12 månaders föräldraledighet möts
han av negativa reaktioner från andra på arbetsplatsen. Han får
lite skämtsamt höra att han kanske inte ska försöka klättra inom
företaget eftersom han inte bryr sig om det. När det är kick-off
frågar de andra männen om inte Krister ska basta med brudarna
istället.
Normbrott: Det finns tydliga normer kring hur en man förväntas
vara; karriärs- och målinriktad, fokuserad, utåtriktad och praktisk.
Genom att Krister väljer att ta ut så lång föräldraledighet bryter han
mot en manlighetsnorm. Han bestraffas genom att förväntningarna
på honom förändras.
21
 Oskrivna regler i samhället
På en samhällelig nivå finns det nega-
tiva normer som leder till att grupper av
människor kategoriseras som avvikande.
Normer kring svenskhet gör att människor
med en annan kulturell och etnisk bak-
grund anses vara avvikande. Normen att
vi förväntas vara attraherade av männi-
skor av motsatt kön skapar en heterosex-
uell norm där icke-heterosexuella anses
vara avvikande. Normer kring att män
Fundera på! är karriärsinriktade gör att män som gör
andra livsval anses vara mindre manliga.
Som förälder:
Hur pratar jag om andra föräldrar? Det är oftast först när vi bryter mot de
Hur pratar jag om lärare? oskrivna reglerna som vi märker att de
Hur pratar jag om skolan? finns. Och ofta kan vi få någon form av
Hur pratar jag om andra barn och ungdomar? bestraffning för att vi är avvikande. Om
vi har iranskt ursprung kan vi bli bestraf-
fade genom att inte bli kallade till en
Som pedagog: anställningsintervju. Om vi till exempel
Hur pratar jag om elever? är homosexuella finns en risk att vi inte
Hur pratar jag om föräldrar? erbjuds samma karriärsmöjligheter. Om
Hur pratar jag om andra pedagoger? en man prioriterar familj framför karriär
kan han istället bli bestraffade genom att
inte få samma löneökning.
För alla:
Hur pratar jag om nätet?
Hur pratar jag om olika kroppstyper? Oskrivna regler i skolan
Hur pratar jag om människors sexuella läggning? Också i skolan har normer inverkan på
Hur pratar jag om mina förväntningar på män och kvinnor? arbetsmiljön för elever och skolpersonal.
Så klart existerar delvis samma oskrivna
regler i skolan som i resten av samhället,
såsom till exempel en artighetsnorm.
Men i varje skola kan det också finnas
lokala oskrivna regler, exempelvis norm-
er kring vad man gör på rasterna, hur
elever och personal pratar med varan-
dra eller vilka kläder som man ska ha.
Och precis som i resten av samhället
existerar även i skolan negativa, begrän-
sande normer.
Om det till exempel finns normer kring
22
vissa kläder som anses “rätt” att ha
betyder det också att det finns kläder
som avviker från den normen. Finns
det normer kring vad man ska göra på
rasten för att vara häftig, finns därigen-
om normer för vad man gör på rasten
om man är töntig. Och när man bryter
mot normen finns en risk för att man på
olika sätt blir bestraffad. Kanske genom
negativa kommentarer, fysiska påhopp
eller utfrysning.
Du skapar och förändrar de
oskrivna reglerna
Alla människor är med och skapar de
oskrivna reglerna. Och eftersom reglerna
är skapade av oss, kan vi också vara
med och utmana dem. För att förändra
negativa normer och istället skapa posi-
tiva, är det viktigt att vi alla börjar med
att kritiskt granska oss själva. Sättet vi är
mot andra, det vi säger och de oskrivna
regler vi förespråkar kommer andra att ta
efter. Att kritiskt granska sig själv ingår
i vad man kallar ett normkritiskt förhåll-
ningssätt.
Ett normkritiskt förhållningssätt innebär
inte att vi är kritiska till normer, det finns
många normer som är positiva. Istället
handlar det om att kritiskt granska vilka
normer som begränsar oss och hur jag
eventuellt skapar dem, genom det jag
säger eller gör.
Friends förespråkar ett normkritiskt
förhållningssätt eftersom vi tror att det
är viktigt att titta på hur normen skapas
och återskapas för att förstå hur vi
agerar och mår hemma, på idrottsträn-
ingen, på nätet och i skolan. Det norm-
kritiska förhållningssättet handlar
om att ge alla vuxna, barn och unga
23
 samma möjlighet att utvecklas och
lära oberoende av bakgrund, livsval,
förutsättningar och livsstil.
Om vi väljer att anta ett normkritiskt
förhållningssätt innebär det att vi vidgar
ramarna för hur vi förväntas vara, tycka,
agera och välja.
Oskrivna regler på nätet
Nätet och mobiler är förstås inga vakum
som existerar opåverkat av resten av
samhället. De normer som finns i en
stad, kommundel, skola, årskurs, klass
eller kompisgrupp påverkar förstås
också hur vi är mot varandra på olika
sidor på nätet. Finns negativa normer i
form av en stark utseendefixering på en
skola, finns också risken att denna gäller
även på nätet. Används ett hårt språk
i en klass finns en risk att det språket
även används när klasskompisarna ses
på nätet eller hörs via mobilen.
Finns positiva normer i form av att vi är
schyssta kompisar på lunchrasten är vi
troligtvis också schyssta mot varandra
på nätet. Och låter vi alla vara med när
vi umgås på fritiden ser vi troligtvis till att
alla är med också på nätet.
Alla människor påverkas av de normer
och förväntningar vi har på oss från
andra människor. Vi antar ofta en roll,
delvis styrd av den vi vill vara, delvis
styrd av andras förväntningar. Förväntas
jag vara den roliga, kommer jag troligtvis
att försöka motsvara den förväntningen.
24
Förväntas jag vara den skötsamma,
stökiga, pratiga, tysta, blyga, sura,
fnittriga, korkade eller smarta kom-
mer jag troligtvis att fortsätta vara den
personen.
En unik möjlighet att utmana
oskrivna regler
Nätet har dock öppnat upp för fantas-
tiska möjligheter. I framför allt spel har
barn och unga möjligheten att delta som
en påhittad karaktär, oberoende av den
man är utanför nätet. Det ger en enorm
möjlighet för alla oss att vara någon ny,
utan förväntningar från andra, utan att Kortet/texten på magen
bli styrda av de oskrivna reglerna. För
många barn och unga blir därför nätet När vi på Friends träffar elever brukar vi använda oss av en övn-
en fristad eller tillflykt där andra normer ing vi kallar “Kortet/texten på magen” som ingång i ett samtal kring
gäller. Och därigenom en plats där de vilka bilder och texter man lägger upp på nätet.
inte blir kränkta eller mobbade.
Vi låter eleverna föreställa sig att de går med ett foto eller en text
På vissa sidor spelar yttre egenskaper, upptryckt på en tröja under en månad. De har på sig tröjan där
funktionshinder, sexuell läggning, kön de normalt är; hemma, i skolan, på helgjobbet, på träningen, med
eller etnisk bakgrund inte någon roll. Här kompisar, på släktmiddagen med mostrar, fastrar, kusiner, far- och
har min roll i klassen, hemma, i kompis- morföräldrar.
gänget eller i bandet liten eller ingen
betydelse för vem jag väljer att vara. Om de känner att de efter en månad fortfarande kan stå för fotot
Här har barn och unga en fantastisk eller texten kan de också utan problem publicera dessa på nätet.
möjlighet att utvecklas, vara sig själva, Är de osäkra bör de fundera ett par vändor till före fotot eller texten
ge uttryck för sina åsikter, välja utseende läggs ut på nätet.
eller umgås med andra, helt utan normer
och en förväntad roll. På nätet kan jag En liknande diskussion kan du föra med barn och unga i din närhet.
anta en påhittad karaktär och träffa Lyft fram att så snart man lagt ut bilder eller texter på nätet har
likasinnade, alla med samma förutsätt- man tappat kontrollen över dem. Vem som helst har möjlighet att
ningar och möjligheter att på samma kopiera och sprida vidare och det blir i princip omöjligt att ta bort
villkor delta i ett socialt sammanhang. dem om man skulle vilja. Därför finns det en risk att bilden eller
Nätet öppnar därmed upp en värld av texten istället används i ett helt annat sammanhang än vad som var
möjligheter som inte funnits tidigare. tänkt från början.
25
 på och utanför nätet
nära relationer med vuxna är viktiga
i barns och ungas liv. Föräldrar, peda-
goger, tränare eller andra viktiga vuxna
har alltid stort inflytandet på åsikter och
agerande.
När vi frågar elever vilka egenskaper
en bra vuxen har får vi väldigt många
bra, kloka och insiktsfulla svar. Några
är återkommande oavsett i vilken klass
eleverna går eller i vilken stad de bor.
Det vi kan se är att svaren kan delas in
i två ganska tydliga kategorier som båda
är lika viktiga för att vara en bra vuxen i
barns och ungas ögon.
I den ena rollen förväntar sig barn och
unga att den vuxna är rättvis, markerar
när något är fel, inte favoriserar vissa
barn, unga eller vuxna, har svar på vikti-
ga frågor, är närvarande och inte kränker
andra personer. Man skulle kunna kalla
den rollen för en ansvarstagande vuxen.
I den andra rollen vill barn och unga
istället att den vuxna bjuder på sig själv,
26
Skapa en egen ”Bra vuxen”-lista
När Friends träffar elever gör vi ofta en associationsövning där
vi frågar hur en bra vuxen är. Det är ett bra sätt att kolla av om min
bild av hur en bra vuxen är stämmer överens med barns och ungas
bild av densamme.
Vi skriver ”Bra vuxen” I mitten av ett stort papper. Eleverna får se-
dan fritt associera kring egenskaper hos bra vuxna. Vi frågar vidare
skrattar, skämtar, lyssnar och använder kring svaren för att skapa oss en tydligare bild av vad eleverna
sina egna erfarenheter för att ge ett svar. menar. Exempelvis kanske ett svar är “tydlig”, då frågar vi hur en
Man skulle kunna kalla den rollen för en vuxen är när den är just tydlig. Är det att vara rak, lugn, bestämd,
schysst vuxen. allvarlig etc?
Oavsett vilken vuxenroll du väljer, eller en Ett liknande samtal kan du föra med barn och unga i din närhet.
kombination av de båda, är det viktigt
att komma ihåg att du som vuxen alltid Tips:Det kan ibland vara svårt att komma igång med associerandet.
är en förebild. Så som du agerar kom- Därför kan du be dem att tänka på en specifik vuxen som de tycker
mer också barn och unga i din närhet är bra och be dem beskriva den personen.
att agera i skolan, på nätet, på fritiden
och på träningen. Om du är ansvarsta-
gande, rättvis, rolig, bjuder på dig själv
och inte kränker andra kommer barn och
unga i din närhet att ta efter. Som vuxen
påverkar du hur barn och unga är mot
andra, även på arenor där du själv inte
befinner dig.
Nyfiket fråga, intresserat lyssna,
ansvarsfullt agera
Kunskapen om nätet och mobiler är olika
hos barn och unga och hos dig. Även
om nätet de senaste åren mer och mer
blivit en arena där även vuxna är, sker
27

barns och ungas umgänge troligtvis med
ett annat språk, hastighet och innehåll.
På samma sätt som du frågar om hur
skoldagen eller träningen varit behöver
du också nyfiket fråga vad som händer
på nätet och var man umgås.
Kroppsspråk, sammanhang, ansiktsut-
tryck och tonläge är sådant som vi läser
av hos andra människor väldigt snabbt
och som vi använder oss av i kontakten
med andra. Att vi inte kan läsa av dessa
språksignaler hos andra lika lätt via nätet
eller mobilen öppnar ibland upp för
missförstånd som i sin tur kan leda till en
konflikt.
Att upptäcka och reagera på en kränk-
ning är inte alltid lätt när vi pratar med
andra ansikte mot ansikte, det kan vara
minst lika svårt i skriven text. Att dessut-
om kunna sätta in texten i ett samman-
hang och skilja mellan sarkasm, ironi,
irritation, glädje eller retsamhet är ännu
svårare. Där har du som vuxen en viktig
roll att fylla.
Du påverkar inställningen
Vi bär alla med oss erfarenheter som vi
samlat på oss genom vår egen skol-
gång. Erfarenheter av olika skolperioder,
raster, uppehållsrum, matsalar, lektioner,
28
föräldrar, lärare, kompisar, betyg och
prov. Många erfarenheter är positiva,
andra är negativa.
Det som är viktigt att fundera över är på
vilket sätt dina erfarenheter av din skoltid
färgar den bild som barn och unga i din
närhet får av skolan. Hur du pratar om
skolan, kunskap, lärare och andra föräl-
drar kommer att påverka inställningen
hos barn och unga i din närhet.
Om du konstaterar att: “Skolan är bara
en plats där man mår dåligt och inte lär
sig något” eller att “Det förstår man ju,
att hemma hos dem verkar man ju inte
bry sig om hur man är mot andra”, finns
en stor risk att också barn och unga
anammar samma negativa syn. Om du
istället förmedlar en positiv eller mer bal-
anserad syn på andra, kommer troligtvis
detta att gälla istället.
Att vara en positiv förebild där du ser
både en konflikt och dess lösning ur
flera infallsvinklar kommer med största
sannolikhet träna också barn och unga
i din närhet att göra detsamma. Genom
att vara den positiva förebilden kom-
mer du att ge kunskap till dem omkring
dig. Och sådan kunskap kan använ-
das i skolan, likaväl som på nätet eller
idrottsträningen.
Nätvandrarna
Ett av Fryshusets sociala projekt är
nätvandrare. Fryshuset nätvandrar för
att finnas tillgängliga som vuxna repre-
sentanter i den digitala ungdomskul-
turen. Syftet är att finnas som en tillfällig
kontakt för ungdomar att bolla med, få
Fryshusets råd till vuxna på nätet
Målet är att skapa förtroende och posi-
tiva relationer till barn och ungdomar.
Barn och ungdomar ska alltid bemötas
med respekt och lyhördhet:
1. Fråga!Fråga förutsättningslöst vad ditt
barn gör på nätet. Be honom eller henne
visa och berätta om sina favoritsajter.
2. Spionera inte. Kolla inte ditt barns msn
om du inte har allvarliga misstankar om
att han/hon sysslar med något olagligt
eller är i fara. Det är en kränkning som
motsvarar att läsa någons dagbok.
3. Var en god förebild. Många vuxna
som deltar i forum eller bloggar är sju
resor värre än unga när det gäller att
mobba och sprida tveksamma budskap.
Utgör ett positivt exempel! Att vara en
vuxen förebild i en cyberkultur som
präglas av anonymitet ställer höga krav
på den enskilde individens agerande och
språkbruk. Tänk därför noga på hur du
uttrycker dig.
Gör tydligt vad din närvaro
4. Var tydlig.
går ut på både för dig själv och den du
möter från början, så förväntningarna
stöd av och vid behov få hjälp med att
komma i kontakt med andra professio-
nella. Huvudsakligen sker detta genom
att tillgängliggöra vuxna representanter
på nätet men även genom uppsökande
verksamhet.
överensstämmer med verkligheten.
5. Undvik pekpinnar. Att bli medlem på
en ungdomssajt enbart i syfte att kolla
upp sitt barn eller läsa lusen av alla som
dricker, skolkar och har sex före äkten-
skap brukar sällan vara ett succérecept.
Uppmärksamma istället barns eller ung-
domars behov, vägled på ett ödmjukt sätt
och presentera alternativ för hur de kan
komma vidare med ev. problem.
6. Anmäl. Ser du några oegentligheter:
anmäl till sajtens moderator. Alla stora
ungdomssajter har tydliga regler och kan
stänga av medlemmar som exempelvis
bedriver hets mot folkgrupp, ofredar
någon sexuellt, trakasserar eller mobbar
andra.
7. Delta med måtta. Det är bra när en
vuxen tittar förbi en sväng på ett ung-
domsdisco, men dåligt för stämningen
om han/hon stannar kvar och dansar
hela natten. På samma sätt är det bra
om du tittar in på olika ungdomssajter –
men delta med måtta. Finns det hundra
aktiva vuxna volontärer samtidigt på en
sajt så kommer ungdomarna att fly.
29
 med barn och unga
Inledningsvis i den här boken pratar vi
om behovet av att minska ett eventuellt
glapp mellan vuxna och barn och unga.
Ett glapp i kunskap kring nätet och
mobiler. Förhoppningen är att glappet
ska minskas genom en öppen, tillitsfull,
respektfull och intresserad dialog mellan
vuxna och barn och unga.
På skolgården, i korridoren, på fritids
eller fritidsgården tar vi vuxennärvaro för
självklar. Det gör vi inte med nätet. Vux-
ennärvaro bland unga på nätet är tyvärr
ovanlig, men behövlig. Många gånger är
också närvaron en utgångspunkt för ett
samtal.
Du som vuxen går in på barnens och
ungdomarnas arena eftersom nätet och
mobiler i större utsträckning är deras
hemmaplan, inte din. Därför är det viktigt
att nyfiket fråga och intresserat lyssna.
Fråga gärna vilka sidor de besöker, vad
man gör på sidorna, om de umgås med
samma eller andra kompisar på och
utanför nätet och vad de pratar om.
Det är viktigt att du visar respekt för
barns och ungas integritet, personliga
30
gränser och privatliv på nätet och via
mobilen, precis som du gör annars. Där-
för ska du som vuxen aldrig smygläsa
mail, sms, konversationer på nätet eller
bildtexter till foton. Gör du det riskerar
du att bara att rasera tilliten och är den
borta finns en risk att barn och unga inte
berättar för dig om något händer.
Var också rak och ärlig mot barn och
unga kring din egen närvaro på nätet.
Skapar du dig profilsidor och använ-
darkonton, uppge dig inte för att vara
någon annan och var ärlig och berätta
det. Förklara varför det är viktigt för dig
att vara en närvarande vuxen också på
nätet. Kom dock ihåg att tillsammans
med barn och unga hitta balansen
mellan att skapa dig insyn i livet på
nätet utan att inkräkta på integritet och
privatliv alltför mycket.
– En bra relation gör att man
berättar
Tove Karlén och Roland Colliander går
båda andra året på Tyresö Gymnasium.
De ger ytterligare infallsvinklar på hur
vuxna kan göra för att skapa ett positivt
31
 och avslappnat samtal kring ungas nät-
vardag. Utgångspunkten är att relationen
man har i grunden avgör vilken dialog
som skapas med vuxna kring nätet och
mobiler. En bra relation gör att man
berättar.
– Annars berättar jag inte att jag mår
dåligt. Men så är det ju med allting, ifall
det händer någonting i skolan och man
har en bra relation med sina föräldrar
berättar man det, säger Tove och Ro-
land. Men det kan också skilja sig från
person till person. Vissa kanske berät-
tar mer och har en mer öppen relation,
medan andra berättar mindre hemma.
För både Tove och Roland är det viktigt
att det även på nätet finns platser där
man kan umgås med kompisar utan
att vuxna har full insyn. Vissa saker är
mellan kompisar, inte mellan vuxna och
unga. Därför menar Tove och Roland att
vuxna inte ska lägga sig i för mycket. Blir
frågorna alltför pressande leder det bara
till irritation och då berättar man istället
ingenting. Det är viktigt att frågorna är på
en mer lagom nivå, för då finns en chans
att känna efter vad man vill berätta.
– Om man sitter i lugn och ro och bara
kommer in på det så är det en annan
sak, säger Tove.
Både Tove och Roland menar att mycket
av umgänget på nätet sker på en skämt-
sam nivå, att det är en utgångspunkt.
Men de tycker också att kan vara svårt
att dra gränsen för när ett skämt går
över till att bli allvar. Svårt därför att på
Facebook eller MSN ser de inte ansikts-
uttryck och reaktioner hos dem de
skriver till.
32
– När någon säger något hör man ju på
tonläget hur personen menar det. Därför
kan man ju missuppfatta det så lätt på
MSN, säger de.
Att det är svårt att dra en gräns mellan
skämt och allvar kan också göra det
svårare att göra något åt en taskig
kommentar eller ett hot via nätet. De
menar att det blir svårt att göra en polis-
anmälan om det skrivna skulle visa sig Om ditt barn blir utsatt av
vara ett skämt. Dessutom upplever båda
två att hot via nätet ligger långt ner på andra barn
polisens prioriteringslista, så långt ner
att det inte ens är lönt att anmäla. Istället 1. Prata med ansvarig klasslärare eller mentor.
skulle både Tove och Roland prata med 2. Kontakta rektorn på skolan.
kompisar om de blev utsatta. 3. På kommunala skolor ska du ta kontakt med utbildningsför-
valtningen. För privata skolor gäller istället skolans styrelse.
– Pratar man med någon om vad man 4. Anmäl ärendet till Barn- och elevombudet, BEO.
har gjort på internet, så är det med
kompisar. Det är inte så ofta man går till
vuxna och berättar, säger Roland.
Om någon utsätter, blir utsatt
Om ditt barn utsätter andra
eller står vid sidan om 1. Prata med ditt barn om det som händer.
Varje dag mobbas väldigt många elever 2. Skapa en handlingsplan tillsammans med ditt barn för att
runtom i Sverige. Lika många är de skapa förändring.
som utsätter. Men allra flest är de som 3. Skapa en positiv kontakt med skolan.
står vid sidan om och tittar på. Samma 4. Fråga dig själv varför ditt barn mobbar.
princip kan sägas gälla också för nätet 5. Uppmuntra barnet när mobbningen har upphört.
och mobiler.
Felix tar ett kort på Sarah med mobil-
kameran, lägger upp bilden på nätet och
skriver en taskig kommentar om Felix.
Nelly, Andreas och Farah hakar på och
skriver kommentarer kring inlägget som
uppenbart förvärrar den första kränknin-
gen. Sarah läser inläggen och känner sig
kränkt. Många elever i skolan tittar på
bilden och läser inläggen utan att själva
skriva något.
33
 En konflikt på nätet skiljer sig på några
sätt från en konflikt utanför nätet. För det
första blir en konflikt på nätet offentlig
på ett sätt som en konflikt i skolan eller
under träningen inte blir. På nätet kan
nämligen väldigt många fler läsa de
taskiga och kränkande kommentarerna.
För det andra står kränkningen kvar på
hemsidan till någon tar bort eller ändrar
innehållet. Utanför nätet säger man kan-
ske några hårda ord i stundens hetta.
Några ord som, även om de gör ont,
ändå är ögonblickliga. På nätet står de
kvar, står kvar att läsa om och om igen.
Men att de står kvar ger oss förstås
också en möjlighet att verkligen gå till
botten med dem, prata med inblandade
och hindra framtida kränkningar.
För det tredje finns en risk att man via
nätet skriver värre saker än man skulle
säga till någon utanför nätet. När vi frågar
eleverna vi träffar menar de att det beror
på att de inte kan läsa av ansiktsuttryck,
tonläge, kroppshållning eller andra språk-
signaler hos den de skriver det taskiga till.
Vår erfarenhet säger oss att många
föräldrar vars barn blir utsatta för krän-
kningar eller mobbning i skolan eller
via nätet upplever starka känslor. Att bli
frustrerad, sorgsen, ledsen, irriterad,
arg och känna sig maktlös är vanligt.
Det förstår vi. Troligtvis vill man ringa
till någon, skälla ut, skapa omedelbar
förbättring och straffa de skyldiga. Som
ni förstår är det inte konstruktivt, och än
viktigare, det hjälper inte ditt eller andras
barn att må bra.
34
Istället är det viktigt att du som vuxen
har en tydligt plan för hur du ska gå tillvä-
ga om barn och unga i din närhet utsät-
ter eller blir utsatta. Oavsett inom vilken
arena kränkningen och mobbningen
sker, i skolan eller på nätet, sker tycker vi
att man som vuxen ska agera på samma
sätt. Det gäller att ha en klar bild av vem
eller vilka man ska prata med, vad man
säger och hur återkopplingen mellan alla
inblandade ska ske.
Om ditt barn blir utsatt
Om du får reda på att ditt barn är utsatt
för kränkningar eller mobbning tycker
vi att du ska börja med att kontakta
barnets klasslärare eller mentor. Förklara
vad som hänt, vilka som är inblandade
och ungefär hur länge det pågått.
Försök att tillsammans hitta en lösning,
exempelvis genom ett möte med andra
föräldrar och samtal med inblandade
elever.
Om du upplever att du inte får gehör för
dina tankar och oro hos klassläraren
eller mentorn ska du kontakta skolans
rektor. Rektorn är ytterst ansvarig på
skolan för att förebygga och stoppa
mobbning och kränkningar. Rektorn
bestämmer vad skolan ska göra för att
hjälpa alla inblandade elever.
Om du upplever att kontakten med
rektorn inte har varit tillräcklig ska du ta
kontakt med utbildningsförvaltningen
om skolan är kommunal. I en privatskola
ska du istället ta kontakt med skolans
styrelse.
35
 Om inte heller samarbetet med utbild-
ningsförvaltningen är tillräckligt ska du
anmäla ärendet till Barn- och elevombu-
det. På Skolinspektionens hemsida kan
du läsa mer om hur du ska göra för att
anmäla mobbning eller kränkningar till
dem.
Om ditt barn utsätter
Att få reda på att ens barn kränker eller
mobbar andra är så klart också det en
väldigt jobbig insikt. Som förälder vill du
naturligtvis ditt och andra barns bästa
och därför har du också ett ansvar att
reagera om ditt eller andra barn utsätter
andra för mobbning eller annan kränk-
ande behandling.
Börja med att prata med ditt barn. Det
är viktigt att tydligt göra klart att du inte
accepterar att man mobbar eller kränker
andra. Det är också väldigt viktigt att barn
och unga som utsätter får stöd och hjälp.
Kom överens med barnet om en ge-
mensam plan för att skapa förändring.
Bestäm när och hur ni regelbundet ska
prata om vad som sker, och hur man
kan gottgöra den drabbade. Det kan
exempelvis vara att be om ursäkt och
därefter bemöta personen med respekt.
Det är också viktigt att ha en positiv
kontakt med skolan. Kom överens med
skolan om hur ni ska hålla kontakt, hur de
ska informera dig om hur barnet fung-
erar i skolan och om mobbningen har
upphört. Se till att behålla kontakten även
efter att mobbningen upphört för att min-
ska risken för att det uppstår igen.
36
Det är också viktigt, och jobbigt, att
fråga dig själv varför ditt barn mobbar
andra. Vad kan du som förälder göra för
att stärka ditt barns empatiska förmåga
och självkänsla?
Slutligen är det också viktigt att du
uppmuntrar barnet. När mobbningen
har upphört är det viktigt att du visar att
du uppskattar det. Alla barn och unga
behöver få uppmuntran och beröm för
det de gör, men framför allt för hur de är.
Uppskattande ord motiverar barnet till
samarbete. Positivt stöd stärker barnets
självkänsla.
Hur skolan ska agera
Om en anställd på skolan får reda på att
elev känner sig kränkt eller mobbad har Om skolan får reda på att en elev
den anställde så kallad handlingsplikt.
Det innebär att skolan ska utreda och känner sig utsatt
förhindra att kränkningarna fortsätter så
snart som möjligt. 1. Markera och lämna ärendet vidare till ansvarig lärare.
2. Ta reda på vad som har hänt.
Till att börja med är det viktigt att du 3. Kontakta föräldrar i ett tidigt skede.
som arbetar i skolan och som ser eller 4. Anmäl kränkningen till annan myndighet om anmälningsplikten
får reda på att någon kränks visar att du kräver det.
vet vad som hänt och att du inte accept- 5. Skapa konkreta åtgärder som skolpersonal, föräldrar och barn
erar det. Som anställd i skolan tar du och unga enas om att genomföra.
därigenom ansvaret för att upprätthålla 6. Skapa en handlingsplan.
ett positivt sätt att vara mot andra. Kom 7. Dokumentera tydligt vad som hänt, vilka de inblandade är,
också ihåg att ta ärendet vidare till ans- åtgärder och resultat.
varig lärare och skolans trygghetsteam. 8. Utvärdera hur arbetet gått.
9. Behövs fortsatta insatser? Vilka?
Skolan ska snabbt ta reda på vad det är
som har hänt genom att skolan pratar
med inblandade, både skolpersonal,
föräldrar samt barn och unga. Försök att
så objektivt det går beskriva situationen;
Vad har hänt? När hände det? Vilka är
37
 inblandade? Analysera också kränknin-
gen ur olika perspektiv och ta reda på
vilka begränsande normer eller andra
orsaker som kan ha lett till situationen.
Även föräldrar till de inblandade eleverna
bör bli kontaktade tidigt när skolan fått
reda på vad som hänt. Föräldrar är en
resurs i arbetet mot kränkningar och
mobbning, samarbete stoppar därför
ofta kränkningarna snabbare.
Skolan ska också överväga att anmäla
kränkningen till en annan myndighet.
Vissa händelser är inte skolans ansvar
att utreda och dessa ska anmälas. Det
kan vara kränkningar där det finns en
anmälningsplikt och som handlar om
misstanke att ett brott begåtts eller att
barn och unga far illa.
Utifrån vad har som hänt ska skolan
bestämma vilka akuta och långsiktiga
insatser som ska göras för att stoppa
och förebygga fortsatta kränkningar.
Kom ihåg att också inkludera barn
och unga i arbetet. Viktigt är att vara
så konkret som möjligt; Vilken insats
fungerar bäst på den aktuella händels-
en? Vem ska ansvara för insatsen? Vem
ska praktiskt genomföra den? Skola,
inblandade elever och föräldrar skapar
tillsammans en plan för hur man ska
arbeta för att stoppa kränkningarna och
mobbningen.
38
Skolan bör dokumentera det arbete
som gjorts, från när kränkningen först
upptäcktes, hur skolan har agerat till hur
läget är i idag. Tydlig dokumentation är
viktig både om Skolinspektionen skulle
bli inkopplad men också som stöd för
minnet i det praktiska arbetet. Det är
viktigt att dokumentera; telefonsamtal,
möten, åtgärdsprogram, elevvårdskon- Med den här boken hoppas vi på Friends att vi gett
ferenser, resultat och nya åtgärder om dig som vuxen ett större engagemang och fördjupad
de första inte gett önskat resultat samt kunskap kring nätet och mobiler. Vi vill uppmuntra dig
uppföljande insatser. som vuxen att ställa viktiga frågor och vara närvarande
i barns och ungas liv på nätet.
Det är även viktigt att tillsammans
utvärdera det arbete som har gjorts. Har Det vi beskriver i den här boken är så som läget är nu.
vi nått det resultat vi ville? Stoppade vi Nätet, mobiler, barns och ungas nätvardag, kränkn-
kränkningarna? Hur mår alla de inblan- ingar via nätet och mycket annat kopplat till mobiler
dade eleverna idag? och nätet befinner sig i en ständig förändring. Det som
är just nu, behöver inte vara på samma sätt om sex
Skolan bör också avgöra om nya insatser månader. Därför är det viktigt att ställa nya frågor kring
behövs. Behöver skola och hem utveckla nätet och mobiler till barn och unga.
de gemensamma punkterna i likabehand-
lingsplanen som rör kränkningar och Att i grunden ha en positiv, öppen och tillitsfull rela-
mobbning? Vilka kunskaper kan skola res- tion med barn och unga i din närhet är en väldigt viktig
pektive hem ta med sig från det som varit utgångspunkt. Vi ska inte glömma bort att vi i varje
och använda för ett än mer välfungerande ögonblick och kontakt uppmuntrar framtidens föräl-
arbete mot kränkningar? Finns det ett drar. Det vi säger och gör i kontakten med barn och
behov av att göra nya insatser? unga, kommer också de att säga och göra när det är
deras tur att skapa en bra kontakt med sina barn.
Om du som arbetar i skolan vill veta mer
har Friends tagit fram ett material, Agera
alltid, som mer i detalj beskriver arbets-
ordning och ger verktyg vid kränkningar
och mobbning. Kontakta Friends Skol-
rådgivning för att få veta mer.
39
 tack till
Roland Colliander, Tyresö gymnasium
Tove Karlén, Tyresö Gymnasium
Roland Cox, Journalist
Maria Pallin, Socionom
Maria Soares-Lindberg, Fryshusets Nätvandrare

“Koll på nätet” finns också att ladda ner via Telias hemsida: www.telia.se/familj

40
 Många barn och unga blir utsatta för kränk-
ningar och mobbning via nätet och mobiler.
Friends och Telia hoppas kunna bidra till en
förändring av detta. Med den här boken vill
vi fördjupa en dialog mellan föräldrar och
barn och unga kring nätet och mobiler. Vi vill
uppmuntra till samtal mellan föräldrar samt
ett utökat samarbete mellan hem och skola.
Tillsammans kan vi skapa ett positivt nätklimat!

“Koll på nätet” har skrivits i samarbete med Telia