Substantiv

En-ord som slutar på –a

1:a en människa—människan—människor—människorna
-or,-na
Några få en-ord som slutar på konsonant
En ros—rosen—rosor—rosorna

En-ord som slutar på konsonant

2:a en tolk –tolken—tolkar--tolkarna
-ar,-na En-ord som slutar på annan vokal än-a
En bro—bron—broar—broarna
En-ord som slutar på –n(ing),dom,-lek
Storlek—storleken—storlekar—storlekarna
En-ord som slutar på obetonat-e,-el,-en,-er,-ar,-on
en granne-grannen—grannar—grannarna
en vinter—vintern—vintrar—vintrarna
en dotter—dottern—döttrar—döttrarna
en sommar—sommaren—somrar—somrarna
en morgon—morgonen—morgnar—morgnarna

En-ord som är enstaviga

3:e En-ord med betoning på sista stavelse(betonat suffix):-het,-nad,-skap,-när,-ion-
-er,-na tris,-ör-ös.
En film—filmen—filmer—filmerna
En diskussion—diskussionen—diskussioner-diskussionerna
De flesta substantiv med omljud i plural:a—ä, o—ö
En tand—tanden—tänder—tänderna
En son—sonen—söner—sönerna
En-ord som slutar på obetonat –or
en dator—datorn—datorer—datorerna
Vissa substantiv som slutar på-el,-er
En regel—regeln—regler—reglerna
En fiber—fibern—fibrer—fibrerna
En-ord och ett-ord som slutar på –eri,-ori,- é
ett bageri—bageriet—bagerier—bagarierna
en ide—iden—ideer-ideerna
Ett-ord som slutar på –eum,-ium
Ett museum—museet—museer—museerna
Ett laboratorium—laboratoriet—laboratorier—laboratorierna
Vissa en-ord som slutar på vokal får bara –r i plural
En sko—skon—skor—skorna
En händelse—händelsen—händelser—händelserna
 Ett-ord som slutar på vokal
4:e Ett arbete –arbetet---arbeten—arbetena
-n,-a Ett meddelande—meddelandet—meddelanden—meddelandena
Ett öga—ögat—ögon—ögonen
Ett öra—örat—öron—öronen

Ett-ord som slutar på konsonant

5:e ett beslut—beslutet—beslut—besluten
--,-en,-na ett program—programmet—program--programmen

Ett-ord som slutar på obetonat –el,-en,-er

Ett exempel—exemplet—exempel—exemplen
Ett vapen—vapnet—vapen—vapnen
Ett nummer—numret—number—numren
En-ord som som slutar på –are,-ande,-ende,-iker,-ier
en bagare—bagaren—bagare—bagarna
en tekniker—teknikern—tekniker—teknikerna
en indier—indiern—indier—inderna

Vissa ord som får omljud i plural

En man—mannen—män—männnen
En far,fader—fadern—fäder—fäderna
En mus—musen—möss—mössen
En bror,broder—brodern—bröder--bröderna

Sammansatta substantiv
Det är det sista substantivet som bestämmer vilket artikel ett sammansatt substantiv har.

1.Oftast sätter an bara ihop två substantiv till ett sammansatt substantiv

2.Ibland sätter man ett-s framför det sista ordet i sammansättningen när den första delen av ordet är ett
sammansatt ord eller ett ord som slutar på vissa suffix t ex –dom,-het,-itet,-(n)ing.

3.Ibland lägger man till ett-s även i andra samansättningar

4.Ibland försvinner ett obetonat –a eller –e och vi får ett-s.

5.Ofta försvinner ett obetonat –a eller –e.

6.Ibland får man ett extra-e.

7.Ibland försvinner ett obetonat –a och ersätts av ett –e,-o,-u.

8. Substantiv+substantiv
 Adjektiv+substantiv

Verb+substantiv

Adverb+substantiv

Preposition+substantiv

Räkneord+substantiv

Genitiv
Det finns två kasus i svenskan

Nominativ:en pojke—pojkan—pojkar—pojkarna

Genetiv:pojkes—pojkans—pojkars—pojkarnas

Genitiv uttrycker vem/vilka ,vad som äger eller ha något.

Genitiv bildas genom tillägg av ändelse –s.

Om ett namn slutar på –s,-x,-z har man ingen genitivändelse(Mats,Alex,Inez)

Om ett annat substantiv slutar på –s i obestämd form undviker man obestämd form i genitiv,
tex:vals,dans,hals

S-genitiven står framför sitt huvudord i svenskan.Huvudordet står i obestämd form.

I stället för s-genitiv hur man ofta ett prepositionsuttryck med huvudordet i bestämd form(eller ett
sammansatt substantiv).Man väljer då en passande preposition,dock inte så ofta prepositionen av.

(ca sa nu se mai utilizeze genitivul,se pot folosi ,in schimb,alte prepozitii)

Ägaren till bilen

Nyckeln till källaren

Svaret på frågan

Resultatet på provet
Obestämd och bestämd form av substantivet

Obestämd form
Används när:

1.om något som är nytt,något som man inte talat om tidigare.

Lyssnaren (eventuellt även talaren)vet inte exakt vilken person eller sak som avses.

2.efter bland andra följande ord:

En—ett—många

Någon—något—några

Ingen—inget—inga

Annan—annat—andra

Varje

Var—vart

Varenda—vartenda

Vilken—vilket—vilka

Sådan—sådant—sådana

Denna—detta—dessa

Samma—samma—samma

Possesiva pronomen

s-genitiv

nästa—nästa—nästa

3.efter det+vissa verb:sitta,ligga,stå,finnas

Det sitter en fågel på vår trappa.

4.Substantivet använder man utan artikel i allmän betydelse.Man tänker inte på någon speciell sak
eller person.

!Obs:om ett substantiv i singular form har en bestämning,t.ex.ett adjektiv eller en relativ bisats,används
normalt obestämd artikel.

Vi ska ha en lång semester i sommar.

Bestämd form
1.när lyssnaren vet vilken person eller sak som avses.Dessutom använder man den bestämda formen
om något som är bekant,självklart och unikt.

Man använder ofta han,hon,det,den,de i stället för den bestämda formen när man försätter att tala om
en person eller sak.

2.efter följande ord

Den—det—de

Den här—det här—de här

Den där—det där—de där

Obs!:Efter t.ex.båda,bägge,halva,hela,förra,första,sista står substantivet i bestämd form om dessa ord

inte föregås av ett ord som följs av obestämd form.(cuvintele astea enumerate se folosesc cu
substantive care sunt articulate,dar daca sunt aceste cuvinte sunt precedate de alte cuvinte care cer
substantive nearticulate)

Båda barnen

Hans båda barn(båda föregås av hans som följs av obestämd form)

3.Den bestämda formen använder man också i vissa uttryck då man inte tänker på någon speciell sak
eller person utan mer på funktionen

Gå till frissan,fotografen
Sambandsord

Sambandsord knyter ihop meningar och visar hur de hänger ihop.

Sambandsorden kan exempelvis uttrycka konstrast(dock,däremot)

Förklaring(nämligen,därför)

Dock används mest i skriftspråk.

OBS!Man börjar inte en mening med dock eller nämligen

Verb

Transitiva och intransitiva verb

Transitiva kallas de verb som kan ha objekt.

Intransitiva kallas de verb som inte kan ha något objekt.

Några av verb kan vara både transitiva och intransitiva.

Transitiva
Bränna=a se arde
=få att brinna upp
Döda=a omori pe cineva
=beröva livet
Fälla=låta falla=få att falla genom
att använda fyskisk kraft
Lägga=placera i ett läge eller på
plats
Röka=behandla med rökt i syfte
att konserva den
Sätta=placera i sittande ställning
Ställa=placera i upprätt läge
Intransitiva
Brinna=a arde
Förtäras av eld,utstråla ljus
Dö=a muri de ceva
=nå livets slut
Falla=förflyttas till lägre nivå
genom tyngdkrafterns inverkan
Ligga=upphålla sig på viss plats
Ryka=sända ut rök=detkommer
ut rök
Sitta=befinna sig i viss funktion
Stå=befinna sig i visst tillstånd
Spräcka=få att spricka
Släcka=göra slackare=få eld att
upphöra att brinna
Sänka=få att sjunka
Söva=få att somna
Väcka=få att vakna
Dränka=döda genom kvävning i
vatten
Bleka=göra blekare(pale)
Fästa=sätta fast
Kyla=göra kallare
Trötta=göra matt,uttråkad
Tysta=få att sluta tala
Spricka=brytas sönder så att
långsmal öppning uppstår
Slockna=upphöra att brinna
Sjunka=förflyttas ner genom
vatten (eller annan vätska)
Sova=a dormi=befinna sig I sömn
Somna=a adormi=falla i sömn
Vakna=bli vaken
Drunkna=a inneca
=dö genom kvävning I vatten
Blekna=bli blekare
Fastna=hamna i ett läge som
man bara med svårighet kan
flytta sig från
Kallna=bli kallare
Tröttna=bli matt,uttråkad
Tystna=bli tyst

Somnar=a adormi

Sova=a dormi

Söver=a adormi pe cineva

Deponens
Verb som alltid slutar på –s kallas=deponens

infinitiv Imperativ presens preteritum Supinum

Andas Andas Andas Andades Andats
Minnas Minns Minns Mindes Mints
Kräkas Kräks Kräks Kräktes Kräkts
Finnas Finns Fanns Funnits

Verb med reciprok betydelse

Ett tillägg av ändelsen –s vid vissa verb kan ge betydelsen varandra.

Vi träffas varje dag=Vi träffar varandra varje dag.

OBS!Subjektet måste stå i plural vid verb med reciprok betydelse.

träffas träffas träffades Träffats
Följas åt Följs åt Följdes åt Följts åt
mötas möts möttes Mötts
slåss slåss slogs Slagits

Presens particip
Presens particip slutar på-ande eller –ende.Det kompereras med mer och mest.

När man bildar presens particip av partikelverb sätter man partikeln först och skriver ihop den här
participformen.

Verb med infinitiv på –a : Verb med infinitiv på annan vokal än –a:

-ande -ende

Springande leende

Rökande boende

Körande beroende

Kvarvarande kvarstående

Presens particip används:

-som adjektiv:

Lisa har en mycket föstående mamma.

Jag ska berätta en glädjande nyhet för dig.

Louise har ofta åtsittande byxor på sig.

-som adverb,ofta rörelseverb

-som substantiv(person)

-som preposition
Presens particip är en verbform som fungerar som adjektiv,adverb eller substantiv.

Som adverb kommer presens particip oftast efter verb som komma,gå,springa,sitta,ligga

Imperativ som slutar på –a :+nde

På konsonant:+ande

På vokal:+ende

Prata:pratande

Stick:stickande

Bit:bitande

Bo:boende

Perfekt particip
Man bildar perfekt particip av stammen i supinum,och participet böjs efter det ord som det står
tillsammans men enligt samma regler som för ett adjektiv.

Perfekt particip kompareras med mer och mest.

Obs!Pluralformen används som bestämd form i både singular och plural,men många gånger använder
man ett –e i stället för –a framför maskulina substantiv i singular.

När man bildar perfekt particip av partikelverb sätter man partikeln först och skriver ihop den med
pariticipformen.

Man använder perfekt particip som:

-adjektiv:

-adverb

-substantiv

-passivum med bli+perfekt particip

-preposition
Passiv konstruktion med -s
Passiv form används framför allt i tidnings- och reklamspråk.

Passiv konstruktion används ofta när det inte är nödvändigt att tala om vem eller vilka som utför
handligen.(nu este important cine face actiunea)

Om man i en passiv konstruktion vill tala om vem eller vilka som utför handligen använder man
prepositionen--: av.

Verbets passiva form bildas genom tillägg av ändelse -s till de aktiva formerna.

I presens faller -r bort.Ofta faller även -e bort i presens.

Infinitiv Presens Preteritum Supinum

1 Öppnas Öppnas öppnades Öppnats
2a Byggas Bygg(e)s Byggdes Byggts
Införas Inför(e)s infördes införts
2b Köpas Köp(e)s köpdes köpts
3 Sys syds syddes Sytts
4 Stjälas Stjäl(e)s stals Stulit
Se ses sågs Setts

1.Mycket vin dricks i Frankrike.

=ett passivt subjekt.

Då måste verbet stå i passiv form.Det finns ingen agent eftersom den är okänd,ointressant eller oviktig.

Detta kan man också uttrycka med hjälp av det indefinita pronomenet –man och verbet i aktiv form.

Man dricker mycket vin i Frankrike=ett aktiv subjekt.Då måste verbet stå i aktiv form.

2.Stockholms Stadshus har ritats av arkitekten Ragnar Östberg.

Passivt subjekt=verbet i passiv form

Agenten sätter man ut om man är intresserad av vem eller vad som är aktivt i sammanhanget.

Aktivt subjekt=verbet i aktiv form

3.I stället för s-passiv kan man ibland använda bli+perfekt particip

Hon hämtades av polisen igår kväll.

Hon blev hämtad av polisen igår kväll.

Passiv konstruktion med –s Bli+perfekt particip

I formellt skriftspråk I talspråk och i ledigt skriftspråk
I tidninhstexter,instruktioner,reklamspråk
Av stilistiska skäl

Bli+perfekt particip==pågående handling

Vara+perfekt particip==avslutad handling

Fyra konjugationer
Stammen slutar Får
Grupp 1 -a -a
Grupp 2a Konsonant -e
Grupp 2b
Grupp 3 Lång vokal -dde,-tt
Grupp 4 starka Avljud
Grupp 4 oregelbundna

Tempussystemet

Före nu NU Efter nu
PERFEKT PRESENS PRESENS+TIDPUNKT
1.Avslutat aktivitet men okänd Pågåend aktivitet
eller pågående tidpunkt Någon allmänt
2.Påbörjad men ej avslutad En vana
aktivitet
PRETERITUM SKA+INFINITIV
Ett omdöme om något i nutid Subjektivt,någon har
sagt,bestämt,lovat
IMPERATIV TÄNKER,ÄMNAR+INFINITIV
En Subjektivt,plan
order,befallning,uppmaning,eller
önskan i nutid och framtid
KOMMER ATT+INFINITIV
Objektivt,prognos.Man kan inte
påverka händelseförloppet.
PERFEKT
För aktivitet nr 1 om det finns
 två eller flera aktiviteter efter
varandra i framtiden

Före DÅ DÅ Efter DÅ
PLUSKVAMPERFEKT PRETERITUM FUTURUM PRETERITUM
1.Avslutad aktivitet före DÅ Asvlutad aktivitet och En aktivitet efter
2.Påbörjad men ej avslutad bestämd,avslutad ,avslutad då(skulle,tänkte,ämnade+infinitiv)
aktivitet före då tidpunkt(nämnd eller
underförstådd)
PLUSKVAMPERFEKT
För aktivitet nr 1 om det finns två
eller flera aktiviteter efter
varandra

Infinitiv utan att=ren infinitiv

Ren infinitiv används alltid efter följande hjälpverb

Böra Bör borde Bort

Få får fick Fått
Kunna kan kunde Kunnat
Låta låter lät Låtit
- Lär - -
må måtte -
- måste måste måst
Skola Ska(ll) skulle Skolat
- - torde -
Vilja vill ville velat

Behöva
Bruka
Råka
Tänka
Töras,törs,torde,torts
Ämna
Tyckas
Verka
Föreställa
Börja
Sluta
Försöka
Hinna
Våga
Orka
Slippa
Låtsas

Infinitiv med och utan att

Infinitiv med att använder man

-När infinitiven är bestämning till ett adjektiv,ett substantiv och ett självständigt pronomen

-när infinitiven står efter preposition och partikel

-egentligt subjekt

-objekt

Ska-skulle

1.Futurum(ska+infinitiv)

Futurum preteritum(skulle+infinitiv)

Uttrycker det som skulle hända efter då(efter preteritum och pluskvamperfekt)

Furutum exaktum(ska+ha+supinum)

Futurum exaktum preteritum(skulle+ha+infinitiv)

Uttrycker att något hänt mellan två tidpunkter i dåtid.

2.Konditionalis 1-2

Konditionalis används i en huvudsats som står tillsammans med en villkorssats(om-sats)

Bisatsen innehåller något som är möjligt men knappast troligt eller något som är orealistiskt.

Konditionalis 1

Används för att uttryckaa något som är möjligt,tänkt,önskat men inte troligt.

Om /ifall +subjekt+verb(preteritum) -futurum preteritum(skulle+infinitiv)

-preteritum

Konditionalis 2

Används för att uttrycka något som är helt orealistiskt

Om/ifall –verb (pluskvamperfekt)

Pronomen
Pronomen ersätter ett substantiv eller står framför ett substantiv.Pronomen kan också ersätta en sats
eller en del av sats.

Personliga
Subjekt Objekt
Jag Mig
Du Dig
Han Honom
Hon Henne
Den Den
Det Det
man En
Vi Oss
Ni Er
de Dem

Det använd bl.a:

-för att syfta tillsammans på ett neutralt substantiv,en hel sats eller en del av e sats
-tillsammans med förnimmelseverb t.ex.synas,se ut, höras,märkas,kännas,låta

-tillsammans med verb dom beskriver väderleksförhållanden

-tillsammans med vissa verb som dock även kan ha annant subjekt ex knacka,lukta,smaka,ringa,räcka

-som formellt subjekt vid intransitiva verb som uttrycker rikting eller befintlighet .Det egentliga subjektet
måste då stå i obesätmd form.

-som formellt subjekt när det egentliga subjektet är en infinitiv eller en hel sats.

-vid emfatisk omskrivning när man vill betona en speciell satsdel

Reflexiva
subjekt Mig
Jag Dig
Du Sig
Han Sig
Hon Sig
Den sig
Det Sig
Man Sig
Vi Oss
Ni Er
De Sig

Possessiva

Jag Min Mitt Mina

Du Din Ditt Dina
Han Hans Hans Hans
Hon Hennes Hennes Hennes
Det Dess Dess Dess
Den Dess Dess Dess
Man Ens Dess Dess
Vi Vår Vårt Våra
Ni Er Ert Era
De deras Deras Deras

Reflexiva possessiva

Jag Min Mitt Mina

Du din Ditt Dina
Han Sin Sitt sina
Hon Sin Sitt Sina
Det Sin Sitt Sina
den Sin Sitt Sina
man Sin Sitt Sina
Vi Vår Vårt Våra
Ni Er Ert Era
De sin Sitt Sina

Indefinita förenade
En Ett Plural
någon Något Några
ingen Inget Inga
annan Annat Andra
All Allt Alla
Många
Flera
Få
Var,varje Vart,varje
varenda Vartenda
Varannan varannat
Vilken som Vilket som Vilka som
helst helst helst

Indefinita självständiga
Person Sak
Någon,några Något=någonting
Ingen,inga Inget= ingenting
Annan,andra Annat
Alla Allt= allting
Allihop(a) Alltihop(a)
Allesamman(s) Alltsamman(s)
Vem-vilka som helst Vad som helst
Många
Flera
Få
Man(en)
Var
Var och en
Interrogativa förenade

En Ett Plural
vilken Vilket Vilka
Vad ..för Vad...för Vad..för
Interrogativa självständiga

person Sak
Vem vilka Vad
Vems genitiv

Relativa

Som
Vilken,vilket,vilka
Vars
Vilket,något som

ADVERB
1.Frågande adverb När? =vid vilken tidpunkt

Var?=på vilken plats(bo,äta)

Vart? =till vilken plats(gå)

Varifrån?= från vilken plats(komma)

Hur?=på vilket sätt

Varför?=av vilken anledning

2.Tidsadverb

Ännu,än

Fortfarande

Redan

Länge

Genast

Först

Sist
Alltid

Ofta

Ibland

Sällan

Aldrig

Dåtid nutid Framtid

Då Nu Sedan
Igår Idag I morgon
I förrgår I övermorgon
Häromdagen
I morse I morgon bitti
I fjol I år
Nyss Snart,strax
Förut
3.Rumsadverb

Vart Var Varifrån

In Inne Inifrån
Ut Ute Utifrån
Hit Här Härifrån
Dit Där Därifrån
Upp Uppe Uppifrån
Ner Nere Nerifrån
Hem Hemma Hemifrån
Bort Borta Bortifrån
Fram Framme framifrån

Gå Vara Gå
Åka Finnas Åka
Resa Sitta Resa
Köra Stå Köra
Komma Ligga Komma
Flyga Sova Flyga
Flytta Bo Flytta
Stanna

4.Satsadverb
Inte

Knappast(knappt)

Bara

Nog

Väl

Ju

Tyvärr

Gärna

Kanske

Möljigen

Placering

I huvudsats efter gruppen-subjektet+första verbet-

I bisats mellan subjektet och första verb

KONJUNKTIONER
1.Samaordnande konjunktioner

Och Ett tillägg

Men En motsättning eller en motsats
Utan En mottsättning eller en motsats När första satsen har en När det finns en klar
negation(inte,aldrig) motsats
Eller Står mellan olika alternativ
För En förklaring Kan bara binder ihop Svarar på frågan
huvutsatser varför
Så En slutsats(en konsekvens) Betyder och därför
Både..och Båda alla alternativ gäller
Varken...eller Inget alternativ gäller
Antingen...eller Ett av alternativen gäller

2.Underordnande konjunktioner

att Står ofta efter sägeverb

om Indeler indirekta frågor som inte börjar
 med ett frågeord
När Uttrycker tid
Medan
Innan
Tills
Inte..förrä Måste ha en negation
n
Därför att Svarar på frågan varför
eftersom Har samma betydelse och användning När bisatsen står före
som därför att huvudsatsen
För att Uttrycker en avsikt,en plan
Trots att Uttrycker ett motsats förhållande
Fastän,fast
Även om
Så ..att Uttrycker konsekvensen(resultatet)av
huvudsatsens aktivitet
Som Uttrycker jämförelse(lika,samma)
Än Uttrycker jämförelse

Om,ifall Uttrycker villkor

PREPOSITIONER
Position:hos+objektform:vara hos polisen,frisören,tandläkaren,doktorn

Destination:till+objektform:gå ,ringa,åka till doktorn,frisören,doktorn

Aktivitet (fokus på aktiviten och inte på transpoten till specifik plats):gå på bio,teater,opera ,nattklubb,

Rumsprepositioner

I På
Över under
Framför Bakom
Bland Mellan
Utanför Innanför
Till Från
Före Efter
I ur
Åt Mot
Till om
Genom Runt
Hos vid
Mittemot

Tidsprepositioner

När Hur länge Hur ofta Hur snabbt

För ...sedan I En gång i kvartelet På
I månaden
I veckan
I timmen
I minuten
I sekunden
Om dagen
Om dygnet
Om året
Om På(negativ)

Dåtid nutid Framtid Varje

Igår idag I morgon
I förrgår I övermorgon
I morse I morgon bitti På morgonen
På morgnarna
Igår kväll I kväll i kväll På kvällen
På kvällarna
I natt I natt I natt På natten
På nätterna
I höstas I höst I höst,till hösten På hösten
På höstarna
I julas I jul I jul,till jul På julen
På jularna

I lördags På lördag På lördagar

På lördagarna

Förra denna nästa Varje

I i i På
I somras I sommar I sommar/ till På sommaren
sommaren På somrarna
I vintras I vinter I vinter /till vintern På vintern
På vintrarna
I våras I vår I vår /till våren På våren
På vårarna
I höstas I höst I höst /till hösten på hösten
på höstarna
I julas I jul I jul/ till jul På julen
På jularna
I påskas I påsk I påsk/ till påsk På påsken
På påskarna

ORDFÖLJD
En sats består av olika satsdelar

Subjekt(S) Verb(v1) Satsadverbial(X) Objekt(O) Adverbial(A)

Huvudsatser
I en huvudsats kan man ändra placeringen av satsdelarna för att betona en satsdel eller göra olika typer
av huvudsatser.

Huvudsatsen har rak ordföljd(sv1)

-i påstående som börjar med subjektet

-I fråga som börjar med subjektet

Huvudsatsen har omvänd ordföljd( v1 s)

-I satser som inte börjar med subjektet

Satsadverbialet placeras efter gruppen (s v1) (v1 s)

Huvudsatser(påstående)

rak ordföljd
Subjekt(S) Verb(v1) Satsadverbial(x Verb(v2) Objekt(O) Adverbial(A)
)
Karl Ställer Inte cykeln I garaget
Han Ska Inte ställa cykeln I garaget
Objektet står före adverbialet!!!(O före A)

Omvänd ordföljd
Adverbial(A) Verb(v1) Subjekt(s) Satsadverbial(X) Verb(v2) Objekt(O)
I garaget Ställer han Inte Cykeln
I garaget ska han Inte ställa Cykeln

Objekt(O) Verb(v1) Subjekt(s) Satsadverbial(X) Verb(v2) Adverbial(A)

Middag Lagar de Inte Klockan 3
Middag brukar de Inte laga klockan 3

Cykeln Ställer han Inte I garaget

Cykeln Ska han inte ställa I garaget

Alo Verb(v1) Subjekt(s) Satsadverbial(X) Verb(v2) Objekt(O)

Klockan 3 lagar de Inte Middag
Klockan 3 brukar de Inte laga Middag
När klockan lagar de Inte Middag
är 3
När klockan brukar de inte laga Middag
är 3

Bisats

Kalle kom klockan två Klockan två kom Kalle

Kalle kom när klockan var två När klockan var två kom Kalle.

Han säger Det är väckert väder Det är väckert väder säger han.

Huvudsatser(frågor)

Verb(v1) Subjekt(S) Satsadverbial(X) Verb(v2) Objekt(O) Adverbial(A)

Ställer han inte cykeln I garaget
Ska han inte ställa Cykeln I garaget
Lagar de inte middag Klockan 3
Brukar de inte laga middag Klockan 3
Ola Verb(v1) Subjekt(S) Satsadverbial(X) Verb(v2) Objekt(O) Adverbial(A)
Vad ställer han alltid I garaget
Var ställer han alltid Cykeln
Varför lagar de inte middag klockan tre
Varför brukar de inte laga middag Klockan tre

Subjekt(S) Verb(v1) Satsadverbial(X) Objekt(O) Adverbial(A)

Vem ställer alltid cykeln I garaget
Vem brukar alltid laga middag Klockan 3

Huvudsatser(uppmaningar)

Verb(v1) Satsadverbial(X) Verb(v2) Objekt(O) Adverbial(A)

Ät inte frukost Klockan 7
Laga inte middag Klockan 3

Bisatser
Bisatsen är en del av hududsatsen(subjekt,objekt,adverbial,attribut).

Bisatsen börjar alltid med en bisatsinledare som kan vara

En underordnande konjunktion Ett frågande pronomen adverb Ett relativt pronomen adverb
Att,om Vad,vem,vilka Som,vilken
Därför att,eftersom Var,vart,varifrån Vars
Trots att,fast,även om När,hur,varför Vilket,något som
Innan,medan,när Där,dit,då

Bisatsen har i regel rak ordföljjd(s v1)

Satsadverbialet placerar man mellan subjektet och det första verbet(s x v1)

Observera!
På satsadverbialets plats i huvusats och bisats står förutom satsadvervial även många tidsadverbial
(aldrig,alltid)

Vissa satsadverbial kan placeras på annan plats i huvudsatsen då man vill betona dem.

Till exempel: Kanske kommer jag i morgon.Tyvärr kan jag hjälpa dig nu.

bisatsinledar Subjekt(s) Satsadverbial(X Verb(v1) Verb(v2) Objekt(O) Adverbial(A)

e )
Ulf säget att Sara inte vill Lämna boken Idag
Jag vet att han inte kommer
Jag har en bil jag inte har betalat än
som
Han kommer han är Sjuk
inte därför att
Jag har en bil Inte är Så gammal
som

Bisatser plus huvudsatser

Om man börjar med bisatser måste V1 komma före S i huvudsatsen.(V1 före S i huvudsatsen)

Bisatser+V1+S

Adverbia subjekt Verb Verb(v1) Subjekt(S Verb(v2)

l )
Eftersom solen skiner idag vill jag gå Till stranden

Mer om satsadverbialets placering i huvudsats

1.Satsadverbialet står oftast efter gruppen s v1 / v1 s

Subjekt(s) Verb(v1) Satsadverbial(X) Verb(v2) Objekt(O) Adverbial(A)

Patrik dricker inte Sprit
Patrik har aldrig druckit Sprit

Dricker han inte sprit

Har han aldrig druckit sprit

2.Satsadverbialet står efter ett obetonat pronomen som objekt( personligt eller reflexivt)när satsen bara
innehåller en enkel verbform.

Jag träffar inte Anders varje dag. Jag träffar honom inte varje dag.

Jag hörde inte väckarklockan i morse. Jag hörde den inte i morse.

Drick inte vattnet! Drick det inte!

Lägg inte nycklarna på bordet. Lägg dem inte på bordet.

Frida tvättar sig inte före frukost.

Lisa målar sig aldrig.

Vi lägger oss alltid sent.

Observera att man har normal placering vid

 Två verb

Erik ska inte gratulera Ulf. Erik ska inte gratulera honom.

Maja har inte lagt nycklarna på bordet. Maja har inte lagt dem på bordet.

 Sammansatta verb(verb+partikellpreposition)

Jag tycker inte om Helena. Jag tycker inte om henne.

Vi hälsar alltid på farbror Lars på somrarna. Vi hälsar alltid på honom på somrarna.

Jag håller inte med Sonja. Jag håller inte med henne.

Ove känner inte igen det här huset. Ove känner inte igen det.

Jag tror inte på Paul. Jag tror inte på honom.

Tänk inte mer på det där problemet nu Tänk inte mer på det nu.

Två advebial (rum+ tid)

När man har ett rumsadverbial och ett tidsadverbial i samma sats placerar man tidsadverbial sist eller
först i en huvudsats.

Vi badar alltid i havet på sommaren.

På sommaren badar vi alltid i havet.

Vi vågar inte promenera i parken på kvällarna.

På kvällarna vågar vi inte pronemera i parken.

Partikelverb

Man kan ändra ett verbs betyldelse genom att kombinera verbet med en partikel.

Partikeln är alltid betonad.

tycka om Like
ställa fram Put
down,advance,put
forward
åka hem Go home
komma ihåg Remember
ta av/på sig Take off
klä av på om sig Take on,dress
måla om Repaint
hälsa på To say hello
dricka ur Dricka upp
tala om talk sb sth
hyra ut Hire out,let,lease
fylla i Fill in
Dricka upp Finish one’s drink
Skriva under Sign one s name
Ta med Bring
Komma hem Come over
Sätta fram Put sth on
Stänga av Turn off
Plocka undan Tidy up
Köra på Run into
Hålla med Agree with
Låna ut Lend
Ta hem Bring home
Sätta på Tv n Turn on
Lämna in
Åka hem
Ett partikelverb består av ett enkelt verb +en partikel.Partikeln,som kan vara t.ex.ett adverb eller en
preposition,ändrar det enkla verbets betydelse.Partikeln är alltså betydelsebärande ,och därför ,måste
man betona den.

Dricka ur Dricka så att inget återstår Dricka ur

Gå med Bli medlem,acceptera
Gå på Försätta,låta sig luras av,kosta
Hålla på Just vara sysselsatt med ngt
Vara,nätt och jämnt(only just)
undgå(avoid,escape)
Köra hem
Köra på Arbeta vidare,köra så fordonet
(vehicle)kolliderar med ngt,ngn
Läsa om Reread
Skriva på Ge formell(juridisk )status med
sin namnteckning
Skrika till To exclaim
Slå på Koppla på( maskin)
Ta av Ändra färdriktning(a schimba
banda de mers –la masini)
Avlägsna (kläddsplagg)från
(remove a piece of clothing)
Minska längd av klädesplagg
Ta med Föra med sig (in i lokal)
Ta på Sätta på klädsplagg
Tycka om
Lägga sig i Placera sig i horisontell ställning
mot underlaget
Avsevärt minska i
intensitet(stillna)
Räkna upp Läsa upp i viss ordning
Öka
Stänga av Spärra av=close,block
Avbryta visst förlopp
Förbjuda att tills vidare delta i
Klä om sig Ta på andra kläder
Bry sig om Visa intresse eller omtanke(vard)
Ta för dig Förse sig=provide oneself
Ta sig för Sysselsätta sig med(arbeta med)
Lägga undan Spara
Ställa in Justera till(rätt)läge=adjust
Stoppa förverklingandet
av(planerad aktivitet)=
Äta upp Äta allt av
Spä ut Göra en lösning mindre
koncentrerad
Växa ur Växa sig för stor för
Slå igen Stänga(boken,dörren)
Rycka till Göra en snabb rörelse
Stanna kvar Remain
Ta med sig To bring
Ha med sig A aduce ceva
Hålla efter Ha sträng(hård) kontroll
över=keep a close keep on sb
Gå av Brista i två delar(a sparge)
Ha för sig Believe that one remembers
something
Be doing,be up to
Vila upp sig Vila ordentligt och länge
Mjuka upp Göra mjukare
Värma upp kroppen inför tävling
Rå för Vara ansvarig för
Kunna hjälpa
Klä ut sig Ta på ovanliga kläder,förklä
Bygga om Rebuild,alter
Hitta på Tänka ut ngt nytt,fabulera,ljuga
Slå igenom Bli berömd?
Åka igenom,göra håll
Slå ifrån Stänga av
Jobba över Arbeta över
Hålla ihop Hålla ngt förenat eller samlat
Försätta att utgöra en fast enhet
Spela in Göra en varaktig version av
ngt=record
Ha betydelse
Vinna genom spel
Slå fast Konstatera
Hålla upp Sluta,avbryta en handling,göra
en paus,göra ett uppehåll
Hålla någon i höjden

Skämma bort Frighten sb away

Leta igenom Search through

Lägga upp Upprätta,samla ihop

Förkorta klädesplagg=shorten
Ge viss inriktning åt
Definitivt sluta som aktiv
idrottare
Köra om Köra förbi framförvarande
fordon=a intrece masina
Röra till
Svämma över Overflow=a iesi din matca
Läsa ut Läsa till slut
Uttala
Sluta sig till
Lägga sig i Ingripa i och försöka påverka
ngt(förlopp)
Ta ut sig Tömma ut alla sina krafter
Ta sig ut Se ut (vanligen med tanke på det
estetiska intrycket)
Räkna av Räkna bort
Visa upp Visa fram,göra synlig
Ta med
Mäta upp Mäta
Ta ut(viss ,iförväg bestämd
mängd)med hjälp av
mätinstrument

Stå kvar
Lösa upp Läsa upp en knut
Få att tillsynes förvinna i vätska
Lägga fram
Stryka under Framhäva som viktigt,betona

Ta in Göra smalare genom att Intaga Sätta sig i besittning av

sy befäst eller förvarad
Skaffa sig tillfällig bostad plats
Minska försprång Placera sig i viss
ställning,position
Föra in (föda)i munnen
och tillgodogöra sig den
Stå till Förhålla sig med Tillstå Erkänna riktigheten av
(ngns)hälsotillstånd=about ngt
health,how is she he
doing
Lägga av Reservera (pengar)för Avlägga Utföra
senare bruk
Upphöra med viss
verksamhet
Sluta använda
Gå fram Konfirmeras Framgå Vara möjlig att uppfatta
Nå målet eller sluta sig till
Uppträda på visst sätt
Gå av Bristar i två delar Avgå Lämna sin
utgångspunkt
 Lämna sin tjänst eller
sitt uppdrag
Skilias undan
Slå av Stänga av Avslå Förklara inte beviljad
Minska Prestera tillräckligt
försvar mot
Leva upp Få nytt liv Uppleva Experience
Göra slut på
Motsvara förväntningarna
Bryta av Knäcka Avbryta Hastigt få att upphöra
Märkbart sticka av

Indirekt tal

Som bisatsledare användar man

 Att i indriketa påståendesatser

Lisa säger att hon inte har ont i magen nu.

 Om i indirekta frågor som inte börjar med ett frådeord

Anders frågar om det möjligen blir regn i kväll.

 Frågeord i indrekta frågor som börjar med ett frågeord

När Lars vill veta när bussen går.

Vad Ulla undrar vad Håkan säger.

Vad som Ulla undrar vad som har hänt med Karl Olof.

Observera att man måste ha ett extra som på subjektsplatsen i bisatsen när frågeord är subjekt.

Frågande verb Frågande pronomen

När hur Vad (som)
Var hur ofta Vem (som)
Vart hur länge Vilka( som)
Varifrån hur långt Vilken...(som)
Varför hur stor (som) Vilket....(som)
Hur mycket(som) Vilka....(som)

Emfatisk omskrivning
Man använder emfatisk omskrivning när man vill betona en satsdel.

 Fråga som inte börjar med ett frågeord

Är det...( som) nu +tempus i bistasen

Var det ..(som) då+ tempus i bisasten

 Fråga som börjar med ett frågeord

Frågeord år det( ..som) + nu- tempus i bisatsen

Frågeord var det(...som) + då- tempus i bisatsen

 påstående

Det är (...som) + nu- tempus i bisatsen

Det var (...som) + då -tempus i bisatsen

Som måste inleda bisatsen om som är subjekt.Annars tar man oftast bort som.

Adjektiv

Adjektiv är ord som beskriver och ger information om substantiv och pronomen.

Adjektivet böjs efter det substantiv eller pronomen som det står tillsammans med.

En+ord Ett+ord Plural

Obestämd form fin fint Fina
Bestämd form fina fina Fina

Den bestämda formen slutar på a både i singular och plural.

Adjektivet står

Predikativt efter följande verb

Vara Ulf är snäll.Ulf och Per är snälla.

Bli Maria blev sjuk igår.De blev sjuka igår.
Se...ut Den där tårten ser god ut! Det här äpplet ser gott ut!
Känna sig Jag känner mig glad.Vi känner oss glada nu.
Verka Den här boken verkar rolig !Det programmet verkar roligt.
Låta Vad du låter hes!Vad ni låter hesa!
I predikativ ställning står adjektivet alltid i obestämd form.

Attributivt direkt framför ett substantiv

Obestämd form obestämd form

En Fin Bil Ett Fint Hus Många Fina Bilar

Någon Fin Bil Något Fint Hus Några Fina Bilar
Ingen Fin Bil Inget Fint Hus Inga Fina Bilar
Annan Fin Bil Annat Fint Hus Andra Fina Bilar
Varje(var Fin Bil Varje(vart) Fint Hus Fina Bilar
)
Varenda Fin Bil Vartenda Fint Hus Fina Bilar
Vilken Fin Bil Vilket Fint Hus Vilka Fina Bilar
Sådan fin bil sådant Fint hus Sådana Fina bilar

Bestämd form bestämd form

Den Fina Bilen Det Fina Huset De Fina Bilarna

Den här Fina Bilen Det här Fina Huset De här Fina Bilarna
Den där Fina bilen Det där Fina Huset De där Fina Bilarna

Bestämd form obestämd form

Min Fina Bil Mitt Fina Hus Mina Fina Bilar

Evas Fina Bil Evas Fina Hus Evas Fina Bilar
Denna Fina Bil Detta Fina Hus Dessa Fina Bilar
Samma Fina Bil Samma Fina Hus Samma Fina Bilar
Nästa Fina Bil Nästa Fina Hus
Följande Fina Bil Föjlande Fina Hus Följande Fina Bilar

Observera Ofta slutar adjektivets betämda form i singular på e(förr hade vi e framför maskulina
substantiv och a framför feminina substantiv)Exempel den unge mannen ,den snälle pojken

Adjektivets komparation

Man komparerar adjektivet för att uttrycka jämförelse.Det finns olika sätt att komparera adjektiven.

Komparativ är oböjlig.Superlativ böjs bara i bestämd form.

De flesta adjektiv kompareras enligt grupp 1.

Adjektiv som slutar på el,en,er förlorar e i komparativ och superlativ precis som pluralformen i positiv.

Adjektiv som slutar på långt,betonat m får mm i komparativ och superlativ precis som pluralformen i
positiv.

Grupp 1(de flesta tillhör denna grupp)

positiv Komparativ superlativ Bestämd form

superlativ
rolig Roligare roligast Roligaste
tråkig Tråkigare tråkigast Tråkigaste
snygg Snyggare snyggast Snyggaste
ful Fulare fulast Fulaste
enkel Enklare enklast Enklaste
nyfiken Nyfiknare nyfiknast Nyfiknaste
vacker Vackrare vackrast Vackraste
dum Dummare dummast Dummaste

Grupp 2(de flesta adjektiv i denna grupp får omljud)

positiv Komparativ superlativ Bestämd form

superlativ
hög Högre högst Högsta
ung Yngre Yngst Yngsta
tung Tyngre Tyngst tyngsta
låg Lägre Lägst Lägsta
stor Större Stöst Största
grov Grövre Grövst Grövsta
få Färre
I grupp 2 finns det bara ett fåtal adjektiv.

!!!Alla adjektiv i denna grupp,utom hög,får omljud u y

å ä

o ö

grupp 3

Positiv komparativ Superlativ Bestämd form

superlativ
Gammal äldre Äldst Äldsta
Liten mindre Minst Minsta
Dålig Sämre värre Sämst värst Sämsta värsta
Bra/god bättre Bäst Bästa
Många Fler(a) Flest Flesta
Mycket Mer(a) Mest mesta

I grupp 3 finns bara dessa adjektiv.De är oregelbunden.

Grupp 4(adjektiv på –isk,vissa perfekt particip och presensparticip samtnågra oböjliga adjektiv)

Positiv komparativ Superlativ Bestämd form

superlativ
Praktisk Mer praktisk Mest praktisk Mest praktiska
Musikalisk Mer musikalisk Mest musikalisk Mest musikaliska
Teknisk Mer teknisk Mest teknisk Mest tekniska
Intresserad Mer intresserad Mest intresserad Mest intresserade
Känd Mer känd Mest känd Mest kända
Läst Mer läst Mest läst Mest lästa
Omväxlande Mer omväxlande Mest omväxlande Mest omväxlande
förstående Mer förstående Mest förstående Mest förstående

Med mer och mest kompareras

-Adjektiv som slutar på isk

-Vissa perfekt particip

-Vissa presens particip

Observera Man måste böja de adjektiv som står efter mer och mest,dock ej presens particip som är på
oböjligt.

Komparativformen kan ibland användas i betydelsen ganska+grundformen av ett adjektiv

En yngre man =en ganska ung man

Ett mindre hus =ett ganska litet hus

Äldre människor= ganska gamla människor

Bestämd form superlativ

Adjektivet står i bestämd form ,både i positiv och i superlativ efter:

Den här,den där

Det här,det där
De här,de där
Possessiva pronomen
Genitiv

1.dålig-sämre-sämst

Används man om något som inte är så dåligt från början.

2.dålig-värre-värst

Använder man ofta om något som är dåligt från början.

Prepositioner i eller på
I +stad/ land/ region/ landskap

På + gata/ torg /ö

På+”offentliga”platser:kafe /restaurang/ teater/ bio// skola /universitet osv.

Accent

Ordbetoning

En betonad stavelse(=en lång stavelse)har ett långt ljud(=lång vokal eller lång konsonant)

Om vokalen är lång är närmast efterföljande konsonant kort!

Om vokalen är kort är närmast efterföljande konsonant lång!

Lång vokal +kort konsonant

Kort vokal +lång konsonant

Ordaccent

Huvudregeln är ett ord bara kan ha accent 2 om ordet har minst 2 stavelser.,samt att första stavelsen är
betonad.

Accent 1 Accent 2
Bestämd form av ett substantiv som i obestämd Ordet måsta ha minst två stavelser.
form är enstavigt.
Ett substantiv som slutar på –is Den första stavelsen ska vera betonad.

Ett verb i presens på-er Alla sammansättningar har accent 2.

Adjektivets komparativformer på –re och
superlativformer på –st.
Länder
Veckans dagar

Accent 1 Accent 2
Anden=en fågel Anden=själ
Biten=stycke,del Biten=muscat
Brunnen=mineral spring Brunnen=från brinna
Skallen=latra Skallen=craniu
Skotten=shot Skotten=scotian
Fira? fyra

Satsbetoning

obetonade betonade
De flesta pronomen
Hjälpverb
Ha,vara och göra
Satsadverb (inte...)
Prepositioner
Konjunktioner
artiklar