Professional Documents
Culture Documents
Utlokaliserad Energiproduktion 2010 SE Ulf-Peter Granö
Utlokaliserad Energiproduktion 2010 SE Ulf-Peter Granö
Förgasning av biomassa
Ulf-Peter Granö
2010
2
Utlokaliserad energiproduktion
Förgasning av biomassa
Ulf-Peter Granö
Karleby 2010
3
Innehållsförteckning
Nr Avsnitt Sida
1. Inledning 4
2. Förnyelsebar energi – Grön energi 5
3. Fossil gas och Gas från biomassa 13
4. Förädling av bioenergiråvaror 17
5. En utlokaliserad CHP-förädling av biomassa 26
6. Mindre CHP anläggningar 32
7. CHP alternativ för energikooperativ 44
8. Integrerad förädling av biomassa 51
9. CHP genom direkt förbränning av biomassa 62
10. Förädling genom värme - Pyrolys 70
11. Förgasning av biomassa till bränsle 77
12. Fermentering av Bio-Syngas 82
13. Exempel på Logistik för biomassan 87
14. Utrustning för sönderdelning av biomassa 97
15. Eftertorkning av skogsflis för förgasning 106
16. Exempel på tillverkare av utrustning för 115
småskaliga CHP enheter
17. Exempel på tillverkare av förgasare för biomassa 130
18. Några använda termer och förkortningar 140
References 153
4
1. Inledning
I både Finland och Sverige finns stora mängder outnyttjade råvaror i form av skoglig biomassa.
När energipriserna stiger som en följd av bl.a. ökande råoljepriser och en allt större efterfråga,
har också intresset för alternativa energiråvaror satt fart på forskning och utvecklingen (FoU).
Ett intressant utvecklingsområde för uppföljning och utveckling är hur man kan utlokalisera
energiproduktionen och nyttja lokala råvaror från skogen och lantbruket. Genom småskaliga
lösningar kan man tänkas att i framtiden också svara för en betydande del av energiproduk-
tionen. Skörd, hantering och förädling lokalt av lokala energiråvaror för lokala och regionala
förbrukare.
Förädling av energiråvarorna kan omfatta ett stort antal olika bränsleråvaror eller längre
förädlade råvaror som slutprodukter i fasta eller flytande bränslen eller el och värme. Genom
samordning i hanteringen och produktionen genom energiterminaler, integrerad produktion och
nyttjande av lokala resurser kan synergifördelar nås. Genom en aktiv sökning för lämplig
kombination och tillämpningar kan man i förädlingen nå en högre nyttjandegrad av råvaran och
sidoprodukterna. På samma sätt kan avfall och outnyttjade sidoprodukter samtidigt minska på
miljöbelastningen.
På de följande sidorna ska en del åskådligt upplagda artiklar på ett praktiskt sätt försöka belysa
en del tema med målsättningen för en utlokaliserad energiproduktion. Det är min förhoppning
att sammanställningen av presentationerna ska bidra till att läsarens intresse väcks, och att det
bidrar till att praktiska beslut tas som påskyndar utvecklingen för småskalig och utlokaliserad
förädling av lokala råvaror till energiprodukter i olika former.
Ulf-Peter Granö
5
Från lantbruket
- Halm, Gräs, och andra växter som odlats för biogasproduktion.
Våt biomassa
- Gödsel och bio-avfall som t.ex. förstört ensilage i balar eller från silo.
Oljeväxter
- Rybs, Raps, Solrosor, Senap, Oljelin, m.fl., ur dessa kan biooljor pressas som i sin tur genom
omförestring kan bli till biodiesel.
En grov översikt över vägar för Termo-kemisk och Bio-kemisk omvandling av biomassa.
Alkohol Fermentering är en mera avancerad process för biomassa. För att den ska fungera
måste först biomassan kunna sönderdelas och prepareras så den spjälkas för att sockret blir
tillgängligt för fermenterings-processen. Beroende på typ av jästsvamp och bakteriekultur som
används kan Etanol- eller Butanol alkohol framställas.
Våt biomassa
För biogasproduktion genom en Anaerob Fermentering en våt biomassa som ofta är gödsel eller
bio-avfall från lantbruket. Kommuner och städer använder slam och kompost från samhälls-
avfall för sin biogasproduktion.
Biomassa
Från skogen fås GROT (grenar och toppar) från slutavverkningar har varit av stort intresse för
de stora kraftvärmeverken. I flera regioner, speciellt i Finland, har hyggesresterna under de
senaste åren börjat hanterats i buntar eller sk. risstockar. Nyare alternativ är energiskog med
8
kort rotation, t.ex. glasbjörk. Vedartad biomassa från åker är främst salix.
Från lantbruket kommer biomassa i form av halm och gräs, förutom den våta biomassan som är
gödsel och bio-avfall.
Förgasning av biomassa
Under de senaste åren har det varit ett enormt ökat intresse för utveckling av utrustning och
anläggningar för förgasning av biomassa. Förgasning av biomassa öppnar många vägar för
vidareförädling.
Historiskt användes förgasningen under kriget för drivning av fordon på gengas. Förgasning
och Fischer-Tropsch processen utvecklades i Tyskland på 1920-talet för att framställa syntetisk
dieselolja från stenkol och senare biomassa.
Förbränning av Bio-Syngasen från förgasningen är den enklaste metoden, för att det ställer de
lägsta kraven på rening av trägasen/rågasen. Används närmast för att producera värme. Vill
man också producera el kan en liten anläggning kombineras med en Stirling motor med
generator. I mindre CHP anläggningar kan andra alternativ vara en kombination med en ORC-
modul eller ev. en mindre ångturbin med generator.
10
Ett stort antal olika råvaror och produkter kan utvecklas från förgasning av biomassa.
För små anläggningar används ofta en förgasare med fast bädd. De finns i flera typer. Ett
alternativ är Medströms förgasaren (Downdraft gasifier) i den rör sig råmaterialet och
produktgasen i samma riktning, nedåt. Andra typer är Motströms förgasare (Updraft gasifier)
och Cross-draft förgasare. Flera olika variationer av Medströms förgasare förekommer. Vid
förgasning med temperaturer mellan 800-1200 Cº är ofta ett av problemen med produktgasen
att den innehåller mera eller mindre tjära. När förgasningstemperaturen går över 1200 Cº
minskar problemet med tjära och gasen blir renare och kan kallas för Bio-Syngas (CO, H2).
Fossil gas
Förutom naturgas framställs syntetisk naturgas (SNG) från stenkol och från olja. Förgasning av
stenkol sker ofta genom att det krossade stenkolet slammas upp, prepareras och injiceras i en så
kallad ”Entrained flow” förgasare.
Två huvudgrupper
Produktion av gas från biomassa kan ske enligt två principer, Förgasning och Anaerob
Fermentering. Som tumregel har varit att en träfiber baserad biomassa främst används till
förgasning.
De två huvudvägarna för gas från biomassa, förgasning och anaerob fermentering.
Förgasning
Förgasning är en termo-kemisk omvandling av biomassa genom upphettning och begränsad
syretillförsel till temperaturer så biomassan omvandlas till gas form. Förgasningen brukar
indelas i en låg- och en hög förgasningsprocess, där emellan finns en medelhög temperatur zon.
- Förgasning med låg temperatur, 800-1000 ºC
- Förgasning med medelhög temperatur, 100-1200 ºC
- Förgasning med hög temperatur, 1200-1400 ºC
I engelskspråkig litteratur brukar man ofta kalla den producerade gasen för Produkt gas från
förgasning under 1000 ºC. Medan gas från reaktorer med temperaturer över 1200 ºC kallas för
Bio-Syngas. För att gasen vid dessa temperaturer så gott som helt består av H2 (väte) och CO
(kolmonoxid), förutom CO2 (koldioxid) och H2O (vatten).
15
Exempel på tre alternativ för användning av Bio-Syngas/Bio-SNG i mindre CHP anläggningar för produktion av
el och värme.
Anaerob Fermentering
Genom att låta bakterier i en syrefri miljö spjälka biomassan bildas biogas (se bilden på nästa
sida). Olika typer av bakterier används, beroende på temperaturnivån i reaktorn. Bakterierna är
känsliga för temperaturvariationer och kan bara verka inom ett begränsat temperaturområde.
Man brukar skilja mellan att använda en normal Mesofil miljö i reaktorn eller en högre
Termofil bakteriemiljö.
Temperaturområden i biogasreaktorn,
- Psykofil, 15-30 ºC
- Mesofil, 35-40 ºC
- Termofil, 55-65 ºC
I samband med biogasproduktion används en hygienisering (t.ex. 70 grader under en timme)
för att sterilisera råvaran och förhindra smittospridning.
16
Översiktsbild över flera vägar för användning och förädling av gas från biomassa. Omvandling med värme -
Förgasning och genom det andra alternativet genom en biokemisk omvandling - Anaerobisk Fermentering.
4. Förädling av bioenergiråvaror
Under de senaste åren har intresset kraftigt ökat för användningen av lokala biobränsleråvaror,
samt att vidareförädla dessa. Förädling av bio-råvaror kan ske på flera olika sätt. Det
traditionella och mest vanliga förädlingssättet har varit förbränning för att få värme för
uppvärmning.
Idag siktar många lokala värmeproducenter och energikooperativ mot att både producera el och
värme i mindre kombinerade anläggningar (CHP) Se närmare i de översikter som följer.
Sammanfattande översikt
I bilden under kan ses en grov översikt, som sammanfattar exempel på olika vägar för förädling
av de olika bioråvarorna. Bioråvarorna kan komma från skog, jordbruk, gödsel och avfall från
lantbruk, samhällsavfall eller vara avfall från t.ex. processindustrin.
Genom förbränning skapas värme som främst användas för uppvärmning och som
processvärme för företag och industrin. Värmen från förbränningen kan också användas för att
producera elström genom olika CHP processer.
Förgasning av biomassa är en form av Pyrolys, man får ut syngas. Biomassan förgasas genom
en styrd process i en reaktor med begränsad syretillgång. Principen är den samma som för
18
gengasproduktion men i ett modernare utförande. Vid förgasning av biomassa fås en syntetisk
gas, som också kallas syngas. Med en träbaserad råvara som bränsle i förgasningen får vi en
syngas som vi kan kalla för trägas. Gasen som kommer ut från förgasningsreaktorn är en rågas
som går genom en första filtrering, tvättning och kylning, resultatet är en sk. Produktgas,
syngas eller trägas.
Översikt
För att ge en övergripande och grov översikt över förädling av bioenergiråvaror från skog och
jordbruk finns bilden på nästa sida. För direkt förbränning kan olika träbaserade bränslen
användas. Träpellets är ett av de mest attraktiva bränslen vid övergång från olja för upp-
värmning av villor.
Förutom direkt förbränning kan förädlingen ske genom Omvandling med värme eller genom en
Biokemisk omvandling.
Bioråvaror från skogen kan förädlas till olika fast, gasformiga eller flytande biobränslen
o Flytande biobränslen är avancerade och fås fram på olika sätt, t.ex. genom en
vidareförädling efter en;
- Trä-förgasning
- Alkoholfermentering
- Anaerob nedbrytning
- Förvätskning (Pyrolysolja)
Trä-förgasning
20
Bränsleceller
Trägasen från av skogsbaserade bioenergiråvaror kan redan nu efter rening användas i
bränsleceller i CHP anläggningar för el och värmeproduktion. Utvecklingen av bränsleceller
går snabbt. I Tyskland har företaget MTU under några år tillverkat bränsleceller för
elproduktion för både natur-, bio- eller trägas. Det är fullt möjligt att idag använda renad bio-
och trägas som bränsle i bränsleceller.
Montering av ett bränslecellpaket MTU CFCs fabrik i Tyskland. Bild. MTU CFC
22
Grön Kemi
Genom en kemisk förädling av syngasen eller produktgasen, kan en mängd olika råvaror och
olika produkter tas fram. De största förväntningarna finns i anslutning till fordonsbränsle som
ersättning till de fossila bränslena. När biomassa från skogen är råvara konkurrerar inte denna
med de åkergrödor som passar för livsmedelsproduktion. Genom att utveckla den Gröna Kemin
kan man minska beroendet av de fossila oljeprodukterna, de lokala bioenergiresurserna kan
nyttjas bättre, vilket kan öka sysselsättningen och självförsörjningsgraden i regionen.
Genom den så kallade Gröna Kemin kan flera intressanta produkter utvecklas för framtiden.
Bio-raffinaderi
Intresset för en längre förädling av förnyelsebara råvaror som biomassa har fått ett enormt
intresse efter att de fossila bränslena stigit kraftigt i pris. Men det är tjäran i trägasen som är
bland det största problemet de flesta företag brottats med för att rena från gasen. Att rena
produktgasen från tjäran har varit invecklat och svårt. ”Tjärfria reaktorer” är under utveckling.
23
EniTecnologie-IFP:s pilotanläggning i Frankrike använder nya Fischer-Tropsch processer. Bild, IFP, Frankrike.
24
Synergieffekter kan nås genom ett effektivare nyttjande av värmen genom att placera förgasningen och förädlingen
i närheten av en CHP anläggning. Mindre anläggningar för förgasning passar främst för elproduktion och bör
vara integrerad med en lokal fjärr- eller närvärmeanläggning.
25
En av de mest lämpliga principerna för mindre förgasare eller reaktorer för biomassa är den så kallade
Medströmsförgasaren, eller på engelska Downdraft gasifier.
Projektet HighBio
Genom projektet HighBio – Interreg Nord forskas det kring tekniken för förgasning med en
Medströmsförgasare. Den finska Pilotanläggningen som används i projektet har utvecklats och
fungerar på så sätt att man kunnat eliminera problemet med tjärpartiklar i den Produktgas som
produceras.
26
Minska stoftutsläppen
I många av de mindre värmeenheterna har man inte haft krav eller resurser för att ha effektiva
27
system för rökgasrening. Ofta är det fråga om olika typer av cykloner, tvättar och skrubbers
som används i olika kombinationer för rening av rökgasen.
Ett nytt alternativ för mindre värmeenheter som använder träflis som bränsle kan vara att först
förgasa biomassan och därefter bränna trägasen i värmepannan. Genom rätt teknik för
förgasning avlägsnas stoftrester från trägasen (produktgasen) i samband med den primära
gasreningen.
Vid eldning med Bio-Syngasen (renad trägas) blir förbränningen effektiv och fullständig, vilket
resulterar i minimala stoftutsläpp. För uppgradering av den befintliga värmeanläggningen med
en förgasningsutrustning kan det behövas en betydande omändring av transportörer och
förstorning av pannrummet. Moduler med förgasare är under utveckling.
Förgasning
Förgasning av biomassa för värme och el (CHP)
De vanligaste typerna av mindre förgasare är
o Medströms förgasare (Downdraft gasifiers)
o Motströms förgasare (Updraft gasifiers)
o Genomströms förgasare (Crossdraft gasifier)
Integrerad enhet
För att kunna använda trägasen eller den sk. produktgasen i en motor krävs att gasen är i det
närmaste fri från tjära och tjärpartiklar. I de mindre förgasarna kan man lättare styra och hålla
en stabil temperatur i förgasningsprocessen. Vid temperaturer på 1.000 ˚C eller högre sker
också en viss ”krackning” av tjäran. Den råa gasen, produktgasen, behöver renas och kylas.
Reningen kan ske med vatten- eller/och med olja renande enheter, sk. skrubbers. Den renade
gasen är en Bio-Syngas, - en syntetisk gas från biomassa. Med rätt rening och kylning kan
gasen nyttjas som gasbränsle i en kolv- eller turbinmotor i en CHP enhet.
30
Ångturbin
Ångturbiner är vanliga i stora anläggningar för elproduktion, 10-500 MWe. Idag finns nyare
och mindre ångturbinenheter som är mera kompakta och med högre verkningsgrad än tidigare.
Modulerna för ångturbinen anpassas, monteras och kopplas till pannan och fjärrvärme- samt
elnätet på plats. Mindre ångturbiner har tagits fram i storlekar från 100 kWe för industriellt
bruk.
o Extraction turbin (Extraction turbines), kan variera uttaget av högtrycksånga efter indu-
strins behov och producera mera eller mindre el.
Ångturbiner och utrustning finns idag för mindre CHP anläggningar 0,5-1 MWe. Som exempel
kan nämnas t.ex. Dresser-Rand’s flerstegs ångturbin. Den finns i effekter från 500 kWe uppåt.
En ångturbin roterar snabbt (upp till 17.000 rpm), kräver hög ångtemperatur (upp till 600 ºC)
och högt ångtryck (upp till 140 bar).
Stirling motor på 35 kWe (kWe), innan monteringen, med värmepanelen synlig på cylindertoppen. Bild, Stirling.dk
Ett mycket aktivt företag i produktutvecklingen har varit Stirling Denmark ApS.
En fyrcylindrig Stirling motor med generator på 35 kWe, som är monterad på en värmepanna. Bild,
www.Stirling.dk
ORC teknik
En av de nya typerna för CHP anläggningars el-producerande modul kallas för ORC (Organic
Rankine Cycle). Den har ett slutet system mellan värmepannans värmeväxlare och turbinen, där
en organisk olja fungerar som drivmedium för turbinen. Till turbinaxeln är kopplad en
elgenerator.
En av de stora tillverkarna är Italienska Turboden som i huvudsak sålt sina ORC moduler i storlekar mellan
200-2000 kWe, i Tyskland, Österrike och Italien. Bild, Turboden.it
36
Funktionsprincipen för en CHP anläggning med ORC enhet för el- och värmeproduktion. Bild, Turboden.it
ORC enheter finns i olika storleksklasser. De byggs som kompletta system i moduler och kopplas i värmeanlägg-
ningen till en flis eller pelleteldad värmepanna. I Mellaneuropa finns redan ett 70-tal anläggningar i drift.
Förgasning av biomassa
Genom förgasning av biomassa kan man få fram en värdefull produktgas som kallas syngas,
eller också trägas när träbaserad råvara förgasas.
Principbild av en Medströmsförgasare
Trä-förgasning
Intresset för förgasning av biomassa är främst för att man får en mycket användbar produktgas.
Produktgasen kan användas för direkt förbränning eller för en vidareförädling.
Elproduktion med trägas som drivmedel har utvecklas snabbt, främst för att effektivt kunna
nyttja de skogsbaserade bioenergiråvarorna som finns.
Trägasen (syngasen/produktgasen) kan användas i mindre CHP anläggningar som bränsle för
bl.a.;
o Kolvmotor/gasmotor, ofta i storlekar mellan 50 kWe - 2 MWe
o Gasturbin, i storlekar ofta över 500 kWe
o Mikroturbin, i storlekar mellan 30 – 250 kWe
o Bränsleceller, vanligast mellan 20 – 320 kWe
39
Trägasen kan efter rening användas för drivning av kolvmotor/gasmotor eller en gasturbin med generator. Med en
utvecklad ny teknik, finns det också möjligt att producera el genom bränsleceller i en CHP anläggning.
Gasmotor
Kolvmotorer har under lång tid används och anpassats för gasdrift och för att driva en
elgenerator. Det mest förmånliga i mindre enheter har varit en bensin- eller dieselmotor som
anpassats för gasdrift. Bullerdämpning för den höga ljudnivån och dämpning av enhetens
vibrations måste vara ordnade på ett bra sätt.
I lite större CHP anläggningar krävs stora gasmotorer. På bilden en V20 gasmotor på 48 liter från Jenbacher
utrustad med en generator på ca 1000 kWe. Gasmotorn kan drivas med renad biogas eller med trägas.
40
Gasturbin
Normala eller stora gasturbiner i förekommer främst i större CHP anläggningar, 1-100 MWe.
De flesta gasturbiner drivs med flytande bränsle eller t.ex. naturgas. Idag finns också mindre
gasturbiner på 0,5-2 MWe som används inom industrin.
En OPRA gasturbin i en CHP enhet finns ofta i storleksklassen kring 2 MWe. Bild. Ergytec
Mikroturbin
För de mindre CHP anläggningarna finns mikroturbiner. De tillverkas i storlekar mellan 30-250
kWe. Priset på mikroturbinerna är fortfarande 2-2,5 gånger högre än för en kolvmotor.
Mikroturbinen är ofta ihop byggd och integrerade med el-generatorn. Det gör dessa kompakta
och tystgående jämfört med en kolvmotor.
Bränsleceller
Utvecklingen av bränsleceller för renade bio- eller trägaser pågår intensivt. Bränsleceller
anpassade för CHP anläggningar med naturgas har funnits under ett antal år. De har främst
förekommit som speciella CHP enheter i anslutning till sjukhus och hotell.
Idag utvecklas bränslecellerna snabbt både när det gäller att få en mindre volym per kW och nå
en lägre vikt på stacken.
En bränslecell stack av typ SOFC som tillverkas av Topsoe Fuel Cell A/S i Danmark. Effekten är på ca 1 kWe
(12x12 cm). Under utveckling är stackar av bränsleceller på 3 kWe.
Utveckling av CHP enheter med bränsleceller sker som exempel hos företag som;
- Wärtsilä i Finland, http://www.wartsila.com
- MTU CFC Solutions i Tyskland, http://www.mtu-cfc.com/en/
42
Troligtvis är MCFC och SOFC bränsleceller de som bäst passar för elproduktion med bio- eller trägas. Företaget
MTU i Tyskland använder MCFC och finska Wärtsilä SOFC bränsleceller i sina CHP-enheter. Bild. MTU CFC
Wärtsilä har tagit fram en liten CHP enhet på ca 20 kWe. Bränslet är biogas och bränslecellerna är av typ SOFC.
En pilotanläggning, WFC20, (på bilden) finns i Vasa som nyttjar metangas från Vasa gamla avstjälpningsplats.
43
Vissa synergieffekter kan nås genom att kombinera solpaneler till en värmeanläggning för närvärme.
44
Eltariffer
Med eltariffer garanteras ett minimipris för levererad el till nätet. Det viktiga med eltariffer är
att dessa öppnar nya möjligheter för att man i byar och kommuner på landsbygden kan bygga
upp lokala CHP enheter. I dessa kan man nyttja de lokala råvarorna från skogen och lantbruket
som bränsle, genom detta tryggas arbetsplatser och man kan minskar på det lokala
oljeberoendet. Speciellt stort intresse för mindre anläggningar på landsbygden finns hos lokala
energikooperativ, energientreprenörer samt jord- och skogsbrukare.
En översiktsbild med exempel på de två huvudprinciperna för CHP, direkt- och indirekt förbränning.
Flera alternativ
Det finns flera olika tekniska alternativ att välja på för mindre CHP anläggningar. De kan
bygga på en direkt eller indirekt förbränning av biomassan. Man ska utgå bl.a. från om den
45
befintliga värmeanläggningen kan konverteras, eller om värmepannan helt måste bytas ut. Det
gäller att försöka välja en lämplig utrustning som bäst passar för de egna förutsättningarna och
den egna anläggningen.
Under de senaste åren har utvecklingen av tekniken som är lämplig för mindre CHP
anläggningarna tagit fart, och nya alternativa lösningar och modifieringar av tidigare teknologi
har dykt upp.
En av de nya lösningarna är att använda en s.k. hetluftsturbin som driver generatorn. Det
alternativet har blivit av större intresse efter att förgasningstekniken för biomassa utvecklats
och att t.ex. trägasen förbränns direkt efter förgasningen. Det alternativet ger förhållandevis
rena rökgaser som minskar på problemet med beläggningar på värmeväxlaren för
hetluftsturbinen i rökgaskanalen. Med mindre beläggningar, betyder det lägre underhåll och en
bättre värmeöverföring.
CHP anläggningar
För energikooperativ finns ett antal olika koncept att välja mellan när man planerar att bygga
upp en lokal kraftvärmeenhet. Det första valet är mellan en anläggning med,
- Direkt förbränning av biomassa
- Indirekt förbränning av biomassa
Biomassa för direkt förbränning kan vara i form av pulver, flis eller pellet. Stora CHP enheter har av tradition
använt den så kallade Ång-cykeln, med en eller flera ångturbiner som driver generatorer för elproduktion. Ett
150-tal CHP enheter som använder ORC tekniken, är idag i drift i Mellaneuropa..
ORC
Ett mycket intressant alternativ för CHP anläggningar i Mellaneuropa är att använda en s.k.
ORC-modul, (Organic Rankine Cycle).
47
Den fungerar i slutna system med termoolja och organisk vätska som via värmeväxlare överför
värmeenergin från pannan eller rökgaserna till turbinenheten som är försedd med en generator.
I Mellaneuropa finns över 150 st. ORC enheter i drift. Det är enheter mellan 200 kWe-2 MWe,
de finns främst i Tyskland och Österrike där man haft eltariffer för småskaliga CHP-enheter
under många år.
Stirling
Ett intressant alternativ för små- eller mikro- CHP anläggningar kan vara en Stirling enhet. De
passar främst för integrering med värmepannor i villor, bostadshus och jordbruk. Stirling
enheten kan vara monterad till pannans eldstad eller rökgaskanal. Finns i storlekar mellan 1-
100 kWe. Förbränningsprocessen bör vara bra för att undvika beläggningar på Stirling enhetens
värmeväxlare som snabbt försämrar funktionen.
En översiktlig bild över principen för en CHP anläggning för produktion av el och värme. Alternativ ett; via
Gasmotor, Mikroturbin (eller i framtiden Bränslecell).
Ångturbin
Idag finns också små ångturbiner på marknaden, från 100 kWe - 2 MWe. Ångturbinen kan vara
ett alternativ i vissa CHP anläggningar från 1-2 MW.
48
En översiktlig bild över principen för en CHP anläggning för produktion av el och värme som är försedd med
Förgasning av biomassa vid indirekt förbränning. Men här förbränns Bio-Syngasen i en värmepanna som
integrerats med en Hetluftsturbin enhet med värmeväxlare för värmeöverföring från rökgaserna för
Hetluftsturbinens drift.
Förgasning av biomassa
Fördelarna med förgasning av biomassa är att trägasen/produktgasen efter rening är en
användbar Bio-Syngas som kan användas som bränsle till en gasmotor eller mikroturbin som är
integrerad med en generator för kraftvärmeproduktion.
Ett annat alternativ är att Bio-Syngasen förbränns i en värmepanna och värmeenergin i
rökgaserna, via värmeväxlare, används för en ORC modul eller en hetluftsturbin. Andra
alternativ är en mindre ångturbin eller en större Stirling enhet. Genom att det är en ren Bio-
Syngas som förbränns är också underhållet och beläggningarna på värmeväxlarna mindre.
För mindre värmeanläggningar som idag saknar en rökgasrening kan bl.a. stoftutsläppen vara
ett problem när anläggningen kör på låg effekt och vid uppstart.
Genom förgasning av biomassan innan förbränningen kan man reducera stoftutsläppen till en
bråkdel. Intresset och dagens utveckling av förgasare för biomassa går snabbt framåt med
utvecklingen av förgasare som också klarar av fuktig biomassa.
GasEk tillverkar CHP moduler monterade i en container, t.h. flissilo med transportskruv upp till förgasaren i
containern. Träflisen kan flisas direkt i flissilon (flishuggens utloppsrör syns uppe till höger).
En översiktlig bild med två exempel på alternativ för en lokal förädling av träflis till värmekunder i närområdet,
alternativt en mindre CHP anläggning som också producerar el jämsides med värme.
Integreringsmöjligheter
Samordning av verksamheter kring en värmeenhet för närvärme kan ske på olika sätt och
utvecklas allt efter som. Därför är det redan i etableringsstadiet av närvärmeenheten viktigt att
försöka placera denna så att man kan göra en framtida utveckling på ett smidigt sätt. Det
behövs markutrymmen och fungerande logistik i vägar samt el- och värmeförbindelser i form
av ledningar och rör.
Några exempel på verksamheter i paletten för integrering kan vara;
o Flistorkning
o CHP enhet (kraftvärme, el + värme)
o Energiterminaler med en Integrerad hantering av biomassaråvaror och förädlade
råvaror
o Förgasning av biomassa
o Solenergi
o Geoenergi
o Pelletproduktion
o Biogasproduktion från lantbruk
o Biogasproduktion från närsamhälle
o Förädling till råvaror för fordonsbränsle
Vad som ska ingå beror främst på den lokala utvecklingen och intressen.
Integreringen utvecklas ofta stegvist, och är beroende på i vilken följd man vill ta de olika
bitarna när man utvecklar den lokala verksamheten. Vad som prioriteras beror främst på
intresset inom t.ex. det lokala energikooperativet samt närområdets behov och efterfråga.
En översiktlig bild med exempel på delar som kan integreras kring en lokal anläggning för energiproduktion
54
Lokala Energiterminaler
Energiterminaler med en Integrerad hantering biomassaråvaror och förädlade råvaror. Ett
följande steg i utvecklingen kring lokala enheter för närvärme eller lokalvärme är integrering i
terminal-hantering av biomassa.
En terminal eller i första hand ett hårdgjort plant område som helst asfalterats i anslutning till
byggnaden för värme eller CHP enheten. Terminalen kan utrustas med enkla hallbyggnader för
mellanlagring av bioenergiråvaror och produkter.
CHP - kraftvärme
Utlokaliserade CHP enheter för el- och närvärme kan utformas på flera olika sätt, mycket
beroende på inom vilken storlek på elproduktion man eftersträvar. En viktig faktor är det
garanterade elpriset eller elbidrag.
Några exempel på typ av enhet kan vara,
o Direkt förbränning av träflis/pellets + Stirling
o Direkt förbränning av träflis/pellets + ORC (Organic Rankine Cycle)
o Direkt förbränning av träflis/pellets + liten ångturbin
o Förgasning + direkt förbränning + Gasmotor eller Mikroturbin
o Förgasning + direkt förbränning + ORC
o Förgasning + Gasmotor (kolvmotor)
55
o Förgasning + Mikroturbin
o Biogas + Gasmotor
o Biogas + Mikroturbin
o Kombinerad Bio-Syngas och Biogas + Gasmotor eller Mikroturbin
Ska den integrerade anläggningen endast producera värme går produktgasen/rågasen direkt till
pannan för förbränning. Värmepannan kan utrustas med värmeväxlare för en ORC enhet och på
så sätt får man en CHP anläggning, som producerar både el och värme.
Man kan också välja en annan linje för den integrerade produktionen av el och värme i CHP
anläggningen. Den kylda och renade produktgasen, eller sk. Bio-Syngasen kan användas direkt
till en gasmotor (kolvmotor) eller mikroturbin som driver en generator.
56
Biogasen från en närbelägen biogasanläggning kan ledas i gasledningar till CHP anläggningen,
alternativt att biogasanläggningen byggs i anslutning till närvärmeanläggningen.
Det är skäl att skilja mellan de två typerna av biogasanläggningar som förekommer utgående
från råvaran;
O Biogas från lantbruksråvaror (gödsel, biomassa avfall och gräsväxter)
O Biogas från samhällsavfall (samhällsslam och ev. Komposterbara hushållssopor)
Ett par exempel från Österrike på närvärmeanläggningar som kombinerat träflis med solvärme. T.v. Med
solpanelerna monterade på taket. Anläggningen till höger är en CHP enhet utrustad med solfångare monterade på
ett separat stativ. Bild. Bioenergy-in-motion.com.
redan i ett tidigt skede. Med geoenergi avses; bergvärme, sjövärme och markvärme, som
alternativt kan användas för uppvärmning eller också kombineras för kylning.
Från borrhålen i berget överförs värmen till vattnet i rören som gåt till värmepumpen som därefter höja
temperaturen och överför värmen till en värmeväxlare som värmer vattnet i närvärmesystemet eller i husets
värmetank.
60
Energikooperativ
Som administratör och ansvarig för mindre lokala värme- eller CHP enheter kan ett lokalt
energikooperativ vara en bra lösning. Medlemmarna i ett energikooperativ kan vara skogsägare,
entreprenörer, kommunen, lokala organisationer och kunder. Av erfarenhet fungerar
energikooperativ som säljer ”värme i rören” till kommuners skolor, åldringshem, radhus mm,
mycket bra i Finland. Dessa energikooperativ kunde vara bland de som är med och vidare
utvecklar sin verksamhet genom integrering för en vidareförädling av biomassa. Det kunde
t.ex. vara, en energiterminal, flistorkning, pelletering, förgasning mm.
Energikooperativ fungerar ofta som säljare av ”värme i rören” till kommunen, företag eller privata.
I Finland finns det många bra exempel på energikooperativ, energiföretagare, entreprenörer och småföretag som
skördar och förädlar biomassa lokalt.
62
För produktion av värme och el i mindre CHP anläggningar finns ett allt större intresse (CHP =
Combined Heat and Power). Speciellt stort är intresset bland de mindre värmeanläggningarna
på landsbygden som idag producerar närvärme, de vill också utveckla sin verksamhet för att i
framtiden också kunna producera el.
Energikooperativ
Med närvärme menas att man levererar värme i rören till ett begränsat antal fastigheter inom
närregionen. Ofta är det fråga om uppvärmning av skolor, vårdcentraler, ålderdomshem,
företagsfastigheter, radhus, mm.
Speciellt på den finska sidan har man bildat s.k. energikooperativ (energiandelslag) som sköter
eller äger anläggningen och ”säljer värme i rör”. Medlemmarna är ofta skogsägare som på så
sätt kan sälja sina bioenergiråvaror i form av träflis.
Andra bränslealternativ kan förekomma som t.ex. halm, rörflen, salix, bark och spån från
mindre såg, mm.
Tre alternativ
När man genom direkt förbränning av biomassa också vill producera elström finns tre
alternativa tekniker för mindre anläggningar, 200 kWe – 2,0 MWe. För riktigt små anläggningar
finns bara Stirling som alternativ 10 - 200 kWe. (MWe = Megawatt el)
CHP anläggningar
Av tradition har el och värme producerats i stora anläggningar i ångturbiner som driver
generatorer (10-500 MWe).
Idag finns också mindre ångturbiner på marknaden från 100 kWe. Men en mindre ångturbin
kommer ofta in först som ett alternativ i CHP storlekar från 1MWe.
En av de nyare metoderna för elproduktion i CHP anläggningar är via en s.k. ORC-modul.
(ORC = Organic Rankine Cycle).
Biomassa för direkt förbränning kan vara i form av pulver, flis eller pellet.
Stora CHP enheter har av tradition använt den så kallade Ångcykeln, med en eller flera ångturbiner som driver
generatorer för elproduktion.
64
En översiktlig bild över principen för en CHP anläggning som är försedd med en ORC-modul för produktion av el
och värme.
Bilder fån en CHP anläggning i Mainkofen, Deggendorf i Tyskland. Den använder fuktig träflis som bränsle.
Värmepannan är på 4,25 MW, ORC-enheten kommer från Turboden och har en nominell effekt på 540 kWe.
Anläggningen togs i bruk år 2004.
66
ORC–modul klar för leverans från tyska Maxxtec AG. De tillverkar ORC-moduler på upp till 2,0 MWe. Bild,
Maxxtec AG
Förutom i CHP anläggningar med förbränning av biomassa används också ORC enheter
elproduktion inom industri med spillvärme. Också platser där man har tillgång till Geovärme
använder ORC moduler i sina anläggningar för el produktion.
Stirling
Med större efterfråga och stort intresse för småskalig elproduktion har fått olika tillverkare av
Stirling enheter att vidareutveckla tekniken.
T.v., En 35 kWe Stirling motor med värmepanelen på cylindrarnas topp vänd uppåt. T.h., En CHP enhet med
Stirling motor (grön) monterad till värmepannan. Bilder, Stirilng.dk
67
En mikro kraftvärmeenhet, en pelleteldad värmepanna med en Stirling motorn infälld ovanpå enheten. MCHP-
enheten ger 15 kWth och 1 kWe. Bild: SPM -Stirling Power Module
Principbild för en integrerad förgasning och förbränning i CHP enheter, där råvaran är träflis som förtorkats till
lämplig fukthalt som passar förgasningsreaktorn.
Minskade stoftutsläpp
För många små värmeanläggningar idag kommer en framtida skärpning av stoftutsläppen att
betyda stora extra kostnader i rökgasrening. Detta kommer också att vara en av orsakerna
varför förgasning av biomassan kommer att bli ett intressant alternativ i mindre lokala CHP-
enheter.
Flera alternativ finns för integrerad CHP enhet med förgasning och förbränning av Bio-Syngasen.
70
Olika målsättning
Målsättningen med Pyrolysprocessen och slutprodukten kan vara olika. Processen styrs främst
genom utformningen och typ av reaktor, temperaturen, uppehållstiden för biomassan, typ av
biomassa, tillsatser, mm.
Målsättningen för en Termokemisk omvandling eller Pyrolys kan vara fasta, flytande eller gasformiga
slutprodukter
Tre huvudgrupper
Inriktningen eller målsättning med pyrolys kan man också indela i t.ex. tre grupper;
o Karbonisering eller förkolning för att få träkol
o Förvätskning för att få fram Pyrolysolja
o Förgasning för att få produktgas för Bio-Syngas
71
Tre olika vägar, Pyrolys med inriktning mot karbonisering, förgasning eller förvätskning .
Temperaturer
En grov översikt över olika temperaturområden som man i huvudsak håller sig inom för att få
fram olika produkter.
o Karbonisering, normal framställning av träkol, sker ofta med temperaturer mellan 300-
500 ˚C .
o Förvätskning till Pyrolysolja, temperaturer som används ligger ofta mellan 400-650 ˚C.
o Vid förgasning för framställning av produktgas för Bio-Syngas, (eller Bio-SNG), då är
det normala temperaturområdet 700-1200 ˚C.
Det förekommer många olika typer av snabba pyrolysprocesser, med olika temperaturer och
uppehållstider för biomassan.
Integrerade processer
Vid en integrerad produktion av träkol, pyrolysolja och trägas användes ett högre temperatur-
område än vid normal träkolsframställning, 400-600˚C.
72
Karbonisering
Karbonisering eller omvandling av trädbiomassa genom upphettning och förkolning till träkol.
Förkolningen sker med en begränsad syretillgång. Träkol har tidigare under långa tider använts
för smide och olika industriella ändamål. I Norden används idag träkol, från lövträd, främst för
utegrillar. I viss mån används också fortfarande träkol som smideskol.
Träkol är fortfarande ett viktigt inslag som bränsle för hushållen i många länder, främst i
Sydamerika och Asien.
En schematisk översikt mot vilket mål man kan sträva för Pyrolysoljan. Den kan förädlas till värme, el, bränsle
eller kemiska produkter.
Träkol
Tidigare användes en kolmila för träkolsframställning också hos oss, det kallades för att
kolning. Idag är det främst träkol i form av grillkol eller smideskol som används. Kolframställ-
ningen idag sker i speciella pyrolysugnar.
Tidigare fick man också i samband med tjärbränning bra smideskol. I många av utvecklings-
länderna använder man träkol som bränsle för den dagliga matlagningen. Kolframställningen
73
där är dock också ofta ett lokalt miljöproblem som man idag försöker minimera genom
utbildning. Ökade kunskaper behövs både vid kolningen och för att minimera jorderosion från
kalhyggen som uppstår när träden huggs ner för kolframställningen
Kolmila på gammalt vis. Bild, Kolarföreningen Grillkol framställs av lövträ, främst björk och asp.
Exempel på träkolsframställning idag i Polen. Bild, Wikipedia. T.h. Pyrolysoljan är en mörkbrun flytand vätska
med en rökaktig lukt. Bild, First Resources Corp.
74
Pyrolysolja
Pyrolys för att ta fram pyrolysolja i större skala, är idag främst intressant som råvara för
utveckling av fordonsbränsle samt för den kemiska industrin. För direkt förbränning kan
pyrolysolja användas som sådan i stora värme- och CHP anläggningar, som ersättning för fossil
tung eller lätt brännolja.
En förädling av pyrolysoljan måste till, för en annan användning än för direkt förbränning.
Pyrolysoljan är instabil för lagring och kan ha ett mycket varierande innehåll, surhet, syre-
innehåll och vara termisk ostabil.
Rengörning från fasta partiklar sker ofta genom en eller flera cykloner och filtrering.
Pyrolysoljan kan på olika sätt förädlas till bränsle, den kan också omförestras för att få
Biodiesel.
Att förbränna Bio-Syngasen för att producera värme är den enklaste metoden, med de lägsta
kraven på rening av produktgasen. I mindre CHP anläggningar kan Bio-Syngasen producera el
via en gasmotor eller gasturbin, men då ska gasen vara fri från tjära.
Ett exempel på en översiktlig uppställning för olika vägar och möjligheter förädling av Bio-Syngasen till olika
typer av framtida fordonsbränslen. Det bör noteras att lera andra alternativ till förädling av fordonsbränsle finns.
En kort förklaring till förkortningarna;
GTL= Gas to liquid (från gas till flytande)
DME =Di-Methyle-Ether (ett dieselbränsle)
BTL= Biomass to liquid (från biomassa till flytande)
FT=Fischer-Tropisch
77
För vidareförädling till gasformiga eller flytande bränsleråvaror kan följande exempel på en
grov indelning användas. Indelningen utgår från mot vilket mål förädlingen avser,
o Gasformigt bränsle,
- för direkt förbränning av produktgasen – Bio-Syngasen (värme alt. värme + el)
- som bränsle för gasmotor eller mikroturbin (CHP, värme + el)
- för förädling till Bio-SNG, syntetisk naturgas
78
o Flytande bränsle,
- förädling genom FT syntes för bensin eller dieselråvaror
- genom en Metanol syntes förädling för dieselråvaror eller bensin- tillsatser
- i en Blandad Alkoholsyntes ta fram Etanol eller Butanol
o Speciella bränsleprodukter,
- t.ex. separering av väte (H) från Bio-Syngasen (till vätgas H2)
Som tumregel gäller det att få en maximal stor yta på de aktiva delarna och i rätt förhållande till
varandra. Katalysatorns aktiva utformning är helt beroende på vilket resultat man önskar.
Dessutom krävs att temperatur och gastryck måste kunna hållas inom bestämda gränser, för att
kunna få en viss typ av slutprodukt.
En schematisk översikt över tre typer av katalytiska vägar i vidare förädling av Bio-Syngasen mot fordonsbränsle.
Fermentering av Bio-Syngasen kan vara ett framtida alternativ för ett nytt biobränsle.
Översikt, en övergripande och förenklad bild för tre katalytiska vägar samt alternativet att genom fermentering
förädla Bio-Syngasen till biobränsleprodukter.
81
För att lyckas med fermentering av Bio-Syngas till Etanol eller Butanol ställs stora krav på att
förädlingen av mikroorganismerna lyckas bra. I fermenteringsprocessen uppstår giftiga
produkter som effektivt måste kunna avlägsnas. Uppodlingen av bakterierna måste kunna ske
av rätt typ och i rätt omfattning, för att kontinuerligt kunna tillföra nya mikroorganismer till
fermenteringsprocessen.
Lokala förädlare
I framtiden finns alla förutsättningar för att också lokalt utlokaliserade mindre anläggningar gör
den första vidareförädlingen av Bio-Syngasen från förgasning av biomassa till koncentrat för
bränsleråvaror.
De flytande råvarorna eller bränslekoncentraten kan därefter transporteras till en koncentra-
tionsanläggning och raffinaderi där råvarorna vidareförädlas och det slutliga bränslet
produceras.
82
Förgasning av biomassa
Innan fermenteringen tas Bio-Syngasen fram genom förgasning. Vid förgasning av biomassa
används ofta temperaturer mellan 700-1200 ˚C i reaktorn. Omvandling med värme är en
Termokemisk process då fast biomassa bryts ner i kemiska beståndsdelar till en trägas, som ofta
kallas rågas eller produktgas när den lämnar reaktorn. Efter kylning och rening får man sen så
kallade Bio-Syngas.
En översikt för biomassans väg vid förädling via förgasning, rening och fermentering, samt fortsatt väg via
alkoholåtervinning, raffinaderi till bränsle eller bränsle cocktail och ut till bränslepumpen.
Bland de största problemen man brottas med, världen över, är att minimera tjäran i trägasen. Att
kunna avlägsna eller kracka tjäran direkt vid efter strax efter förgasningen. I Finland har ett par
83
typer av lovande förgasningsreaktorer utvecklats som producerar en, ren eller nästan helt tjärfri
Bio-Syngas.
Inom HighBio projektet (2008-11) följs de två reaktorernas tekniska lösningar upp och
analyseras som ett lämpligt alternativ för utlokaliserad förädling av biomassa.
Laboratorieutrustning
Under de senaste åren har några universitet analyserat och upptäckt fördelarna med att
fermentera Bio-Syngasen, och på så sätt få fram alkoholer som direkt kan användas som
fordonsbränsle, eller som inblandning i bränsle.
Forskningsutrustning för laboratoriemiljö för fermentering av Bio-Syngas i labbet på Iowa State University.
Bild, Iowa State University, USA.
84
Fermenteringen har främst varit med sikte att effektivt nyttja Bio-Syngasen, och med lämpliga
mikroorganismer kunna producera etanol eller butanol för fordonsbränsle.
Ett par universitet kan nämnas som satsat på forskning inom fermentering av Bio-Syngas, de är
Iowa State University och University of Oklahoma i USA.
Exempel på träbiomassans väg till Bio-Syngas, - från skogen, hantering, sönderdelning, vidare till förgasnings-
reaktorn och därefter till kylning och rening.
Pilotutrustning i Karleby
Till Campus kemilaboratorium i Karleby hör Chemplant anläggningen. Det är en
pilotanläggning eller en kemisk miniatyrfabrik. I Chemplant anläggningen kan utföras bl.a.
Fermentering och destillation.
Inom en nära framtid kommer också fermentering av Bio-Syngas att genomföras i pilotskala,
men först måste en del praktiska problem lösas i en mindre fermenteringsutrustning.
En av de stora utmaningarna är att utveckla tillräckligt effektiva mikroorganismer som
”överlever” tillräckligt länge i fermenteringsmiljön. Miljön för mikroorganismerna måste också
85
kunna anpassas på rätt sätt, för att dessa så effektivt som möjligt ska producera lämpliga
alkoholer för fordonsbränsle.
Utveckling av mikroorganismer
För att uppnå ett bra alkoholutbyte och en effektiv fermentering ställs stora krav på de
mikroorganismer som används vid fermenteringen av Bio-Syngasen. En av de mest krävande
forskningsinsatserna är utveckling, anpassning och förökning av t.ex. Lämpliga bakterier.
Normalt används ”snälla” bakterier i dessa fermenteringsprocesser men det krävs ändå alltid
lämpliga och skyddade utrymmen för utveckling och uppodling av mikroorganismer.
lämplig vidareförädling av Bio-Syngasen tekniskt och ekonomiskt bäst kan ske i regionala
fermenteringsanläggningar återstår att utreda.
Utvecklingsmöjligheterna finns för att vi i framtiden kan få bränsleråvaror för fordonsbränsle
från både de finska och svenska skogarna.
Principen för flödet av rågasen/produktgasen via gasrening till bioreaktorn och vidare till alkoholåtervinning och
koncentration, med en ren Etanol- eller Butanolalkohol som resultat.
87
En förenklad översiktsbild över vilka vägar biomassan kan ta från, Energiskog, gallringar eller slutavverkningar.
Valen är många och användningsmöjligheterna och konkurrensen om biomassan ökar.
För en småskalig förgasning på landsbygden, är det i första hand fråga om att kunna kombinera
förgasningsanläggningen med den lokala CHP-enheten. Detta för att nyttja förgasningen i att
producera både värme och el. Beroende på typ av förgasningsanläggning, kan det behövas mera
eller mindre förtorkning av biomassan förrän den kan finfördelas och användas för förgasning.
88
Skörd
En mindre skördare som utrustats med ett MTH aggregat för skörd av gagnvirke och biomassa i en gallring. Ett
mindre skördaraggregat till höger är försett med bandmatning och knivar för kvistning, aggregatet har teknik för
MTH skörd (MTH=Multi-Tree Handling, eller flerträdsskörd) Med aggregatet till höger kan man kvista i bunt.
En jordbrukstraktor utrustad med skördare som har ett stegmatat skördaraggregat för gagnvirke. T.h. Ett enklare
MTH aggregat för energivirke i en gallring, som saknar drivrullar och knivar för kvistning.
89
Skotning
Uttransport av gagnvirke och biomassaråvaror från gallringar sker ofta med en mindre
skogstraktor eller skotare.
T.v. Lastning av energivirke på skotare. T.h. En mindre timmergrip med klippfunktion kan också klippa av eller
fälla mindre stammar vid röjning.
Drivning
För ett kombinerat arbete vid skörd och uttransport av gagnvirke och/eller biomassa kan en
mindre drivare användas. De enklast byggda är ofta en skotare som utrustats med lämplig kran
och skördaraggregat för att klara av uppgiften. Ska samtidigt en mindre mängd gagnvirke tas ut
kan skördaraggregatet vara av en enklare modell som försett med kvistningsknivar. Kvistningen
kan då göras genom att greppa stammen och föra aggregatet upp efter stammen så högt man
vill kvista för gagnvirke. Resten kan tas som biomassa med kvistarna kvar.
En mindre drivare som skördar energivirke i en gallring. T.h., Ett mindre MTH aggregat för skörd av biomassa i
en gallringsskog, detta saknar kvistningsknivar.
90
Skörd
En större skördare som utrustats med ett MTH aggregat för skörd av gagnvirke och biomassa i en gallring. MTH
aggregatet till höger används för att plocka flera energiträd i samma grepp. Eftersom aggregatet har
kvistningsknivar kan det också buntkvista de greppade träden när man vill ha ett energivirke ”utan gröna delar”
för t.ex. tillverkning av träpellets.
En stor skördare kan ha ett skördaraggregat som passar för timmer men är försett med drivrullar som också
passar att samla flera stammar av energived i samma grepp för buntkvistning. T.h. närbild av ett sådant MTH
aggregat för både timmer, massaved och skörd av och biomassa.
91
Skotning
Kapaciteten på skotning i slutavverkningar kan vara hög för att det finns gott om utrymme för
större maskiner. Utkörning av gagnvirke och GROT ofta med samma typ skotare men i skilda
omgångar beroende på om man vill förtorka kvistar och toppar på hygget eller i stack vid
skogsbilväg.
T.v. Lastning av gagnvirke på skotare. T.h., GROT lastas på skotare för utkörning till skogsbilväg för flisning och
vidare transport.
Drivning
För ett kombinerat arbete vid skörd och uttransport av gagnvirke och/eller biomassa kan också
en drivare användas. Drivaren kan ha ett kombinerat lastutrymme som samtidigt kan ta gagn-
och energivirke.
En stor drivare som skördar timmer som sorteras och läggs i lastutrymmet på maskinen för uttransport.
92
Buntning av biomassa
Stora kraftvärmeverk kan ha buntning av GROT som ett alternativ i sin hantering av
energiråvara från avverkningar. GROT i risbuntar kan vara ett framtida alternativ också för
anläggningar med förgasning av biomassa.
Buntning av CRL eller risstockar, t.h. Hög med risstockar som torkar intill en skogsbilväg.
(CRL=Composite Residue Logs)
Skörd av glasbjörk
En skördare med ett MTH aggregat för skörd av gagnvirke och biomassa i en energiskog med odlad glasbjörk.
Glasbjörk kan vara ett bra alternativ i energiskog med kort rotation.
93
Skörd av salix
Salix av snabbväxande arter odlas på åkermark, Salix är en form av vide. Metoder för
plantering, odling och skörd har bl.a. Utvecklats i Sverige, Danmark och Holland där odlingen
är rätt omfattande jämfört med de blygsamma försök som gjorts i Finland. Det gör också att
den mesta och bästa kunskapen kan hämtas från dessa länder. Salix är också ett alternativ till
råvara för förgasning av biomassa.
Salix eller vide odlas mera i Sverige, Danmark och Holland. Där används också speciella skördemaskiner för en
rationell skörd. Bild, Claas, Tyskland.
Flisning av GROT
Större värme- och kraftvärmeverk (CHP-enhet) använder två metoder för flisning av GROT.
Dels grön eller färsk råvara, men helst en brun eller lufttorkad råvara.
Kvalitén på biomassa råvaran försämras snabbt om svampar, bakterier och insekter ges
möjlighet att snabbt föröka sig under lagringen. Man kan minska risken för nedbrytning genom
en förtorkning som ordnas på rätt sätt.
95
Flisning i skogen
Normalt sker sönderdelningen eller flisningen vid skogsbilväg. Men det finns utrusning som
också passar för flisning av biomassan i skogen med en lastbärande enhet. Utrusningen
förutsätter att energiråvaran är lätt tillgänglig och av ren kvalité utan jord och steninblandning.
Naturlig torkning
En naturlig lufttorkning är det förmånligaste alternativet för att bli av med den högsta
fuktigheten i råvaran. Genom täckning innan höstregnen startar kan man få ett torrare material
och nå minst 5 % enheter lägre fuktighet i energiråvaran, jämfört med en hög utan täckning.
En väl utför täckning av energiråvaran ger en torrare slutprodukt. Beroende på förutsättningarna kan fukthalten i
råvaran fås ner till under 30 % vh (vattenhalt).
96
Sönderdelning
Sönderdelningen sker ofta med en flishugg eller en kross. När det är fråga om lägre kvalité på
råvaran och där det finns risk för att den har förorenats av jord används en kross. För
hyggesrester i buntar kan en kross många gånger vara funktionsdugligare, än jämfört med en
stenkänslig flishugg.
En större flishugg har utrustning för att snabbt utföra flisningen, den garanterar också en jämn och bra kvalité på
den färdiga flisen.
97
Översikt
I bilden under kan ses en grov översikt över några alternativa vägar för biomassa från skogen
98
via sönderdelning och förädling tills den är i form av värme eller el och värme, alternativt som
biobränsle för kemiska råvaror.
Exempel på skillnaden mellan mindre och större entreprenörer. Stora entreprenörer har ofta flisutrustning med
kapaciteter på över 150 m3/h. Stora mobila krossar används främst i anslutning till stora kraftvärmeverk för t.ex.
Krossning av stubbar eller rivningsvirke.
En bra kvalité i energiråvaran gör det också enklare att få en bra kvalité i slutprodukten. För
energived gäller tumregeln, att effektivt nyttja den naturliga lufttorkningen och undvika att
99
råvaran bryts ned av bakterier och svampar. Genom att täcka råvaruhögen på rätt sätt innan
höstregnen startar kan man räkna med minst 5 % enheter torrare material.
Flishuggar
Flishuggar förekommer i många olika utföranden, både när det gäller storlek och tekniskt
utförande. De kan vara försedda med knivhjul eller knivtrumma. Större flishuggar har kan vara
monterade på en egen vagn eller på en lastbil och vara försedd med en egen motor. Flishuggen
kan också vara monterad eller integrerad i en skogsmaskin. För självverksamma skogsägare
kan en mindre flishugg vara dimensionerad för det egna behovet och ev. för ett grannsamarbete.
Dessa är ofta av modell enkel knivhjulshugg som matas för hand eller med en mindre
skogskran.
Ett par exempel på flishuggar för mindre entreprenörer, t.v. Kesla Foresteri med egen motor på 200 kW.
T.h. En begagnad Bruks trumhack med traktordrift.
T.v. En stor mobil Bruks flishugg som är monterad på en skotare. Kapacitet ca 200 m3 flis/h. Den har en egen
motor på 450 hk. När den högtippande flisbehållaren är full körs lasten ut till en skogsbilväg och flisen tippas
över till en lastbil. T.h. En stor mobil LHM-flishugg som har monterats på lastbil. Kapacitet ca 200 m3 flis/h. Den
har en egen motor på 600 hk + lastbilens motor på 400 hk som kan nyttjas vid flishuggningen.
101
Grenar och toppar (GROT) som lagt i hög eller välta invid en skogsbilväg för förtorkning blir Brunt GROT.
Utkörning av GROT med en skotare från hygget till skogsbilväg. Buntning av GROT till risstockar (CRL) med en
skotare som utrustats med buntarenhet.
102
Lufttorkat GROT och risstockar som väntar på flisning på plats eller för transport till terminal för flisning eller
sönderdelning i en kross.
En långtradare utrustad med en egen flishugg, underlättar samordningen av flisning och transport av flisad
GROT. Flishuggens vikt gör att nyttolasten för flistransport minskar.
Krossar
Krossning av biomassa förekommer främst i anslutning till större kraftvärmeenheter.
Motsvarande utrustning används också för sönderdelning av byggnadsavfall för förbränning.
103
Stor krossutrustning för stubbkrossning i anslutning till Alholmens krafts stora CHP anläggning i Jakobstad.
Värmeenergin i stubbar kan vara högst betydande. Efter stubbryckningen läggs stubbarna i stack och får torka
upp till ett år. På så sätt kan också de en del jord och sten ramla av.
104
Direkt flisning
Under åren har det kommit många nya typer av hanteringsmetoder för flishuggning ute i fält.
Att kunna kombinera en utrustning som skördar och flisar samtidigt har visat sig rätt
problematiskt. Dels blir maskinen mycket massiv som ska röra sig i skogen, samtidigt som hela
hanteringskedjan blir sårbar om logistiken inte fungerar bra.
Flisning från hög invid en skogsbilväg ger flisutrustningen möjlighet till att den kan nyttjas
med en hög flisningskapacitet.
Silvaro är en stor mobil flishugg som integrerats i en skogsmaskin som helst upparbetar en utkörd skogsråvara
intill en skogsbilväg. Maskinen kan också smidigt röra sig efter körstråk/stickvägar i skogen och flisa energiveden
som lagts i större eller mindre högar. Bild, Silvaro Ab
Olika typer av råvaror kan ge olika kvalité på bränsle genom olika metoder i den efterföljande hanteringen.
106
En grov översikt över olika typer torkar för småskalig torkning och mindre entreprenörer eller energikooperativ
(energiandelslag).
Den sämsta perioden är de regniga höstarna när luftfuktigheten är hög, då sker ofta en uppfukt-
107
ning. Speciellt om högen med energiråvaran har lämnats utan täckning, då förloras lätt flera
procentenheter i en högre fukthalt. För täckning används olika typer av material, allt från
presenningar som kan användas under flera år, till täckmaterial av kraftpapper som är av en
gångs natur och som också kan matas in i flishuggen vid flisningen.
Försök har visat att en väl utförd täckning av energiråvaran gör att fukthalten kan vara mellan
5-10 procentenheter lägre jämfört med material utan täckning. En täckt energiråvara utan
täckning kan efter torkningen ha en fukthalt på 35-45%, medan en täckt råvara efter samma
torkperiod har en fukthalt på 30-35%. Vid optimala lagrings- och täckningsförhållanden kan
fukthalten fås under 30 % i energiråvaran.
Flera olika typer av torkar För torkning av flis finns flera tänkbara typer av torkar, valet är
ofta beroende på; i hur stor omfattning verksamheten ska bedrivas, vad som finns sedan
tidigare, beredskap för utveckling och storlek på investering.
En grov översikt över några olika typer av torkar för småskalig torkning och för mindre entreprenörer eller
energikooperativ (energiandelslag).
108
Körbar Planbottentork
Speciellt för mindre torkbehov och som en tilläggstork kan en körbar planbottentork användas.
Torkningen sker tyvärr mycket ojämnt med början underifrån. På en del gårdar finns en körbar
Planbottentork sedan tidigare som använts för t.ex. spannmål, då är det också naturligt att den
används en sådan i första hand.
Torkmedium i torken kan vara varm luft som blåses igenom flislagret. Speciella flerstegs eller
Multi-Bandtorkar kan ha hetvatten eller het olja som cirkulerar i torken.
109
Solfångare
Finns det bara möjlighet ska man utrusta en planbottentork med en enkel solfångare. En enkel
solfångare av svart plast, fäst på några reglar, kan vara den enklaste solfångare påskyndar
torkningen. Solfångaren byggs efter väggen där huvudkanalens inlopp finns. På så sätt får
fläkten en förvärmd luft, ofta är värmeökningen 2-5 ˚C beroende på tidpunkt och solfångarens
storlek.
Flistork med en enkel solfångare och ett körbart golv underlättar fyllning och tömning.
Solfångare av svart plast som gjorts så att det bildas en luftkanal för förvärmd tilluft till fläkten
110
Kontinuerlig Trumtork
Inom industrin och storskalig verksamhet är trumtorkar mycket vanliga, t.ex. Vid pelletproduk-
tion. Träflisen eller sågspånet i torktrumman flyttas sakta framåt under torkningen av trummans
rotation, från inloppet till utloppet, Rotationen gör att flisen blandas om vilket ger en jämn
torkning.
Principbild för en roterande trumtork, med uppvärmd het luft som blåses och sugs genom flisen i torktrumman.
Flisens förflyttning mot utloppet bestäms av fukthalten.
I mitten ovan finns inmatningen av flis, den bortre isolerade delen är torktrumman som roterar och för materialet
bortåt och ut vid torkningen. Röret närmast t.h. är hetluftsröret från värmepannan.
111
Torktrumman lutar något mot utloppet. Rotationshastigheten styr flisens rörelse mot utloppet
och den styrs av mätningen av fukthalten vid trummans utlopp. Det finns flera olika lösningar
på torktrummor, med mantel eller utan, att torkluften rör sig medströms eller motströms eller
att het olja eller vatten cirkulerar i trummans mantel.
Silotork
En silotork som är välbyggd silotork kan användas för torkning av träflis. Förutsättningarna är
att silon, utmatningen och transportörerna är dimensionerade så det undviks att flisen bildar
valv och hänger sig.
Har man tänkt sig att använda en begagnad spannmålstork ställs stora krav på att den ombyggs
på rätt sätt för att garantera en bra genomsläpplighet. Annars får man räkna med stora
funktionsstörningar. Också transportörerna måste dimensioneras för att klara träflis och stickor,
annars blir det lätt stopp.
Principbild av en Silotork. Inmatningen kan ske med en transportör som förs flisen in till torkens övre del. Där
fördelas flisen med t.ex. skruvar till hela torksilons bredd. Den torkade flisen matas ut i botten på torksilon. Het
torkluft blåses igenom flisen och fuktmättad luft sugs ut. Utmatningshastighet på flisen bestäms av fukthalten på
flisen vid utloppet.
112
Principbild av en Bandtork (Bäddtork). Torken har ett kedjedrivet torkbotten som dras materialet framåt, mot
utloppet, under torkningen. Medan flisen rör sig sakta framåt blåses het torkluft genom flisbädden.
Principbild av en Multi-Bandtork (kallas också Multi-Bäddtork). I denna tork sker torkningen sker i flera nivåer
av torkbäddar, flisen rör sig framåt och nedåt medan het luft passerar genom bäddarna med början nedifrån
genom första flisbädden och uppåt till nästa.
114
Det förekommer också Multi-Bandtorkar som använder het olja som torkmedium. Oljan
cirkulerar under flisbädden i rör, en fläkt kan kombineras för att föra torkluften igenom
torkbädden.
En jämn storlek på flisen underlättar möjligheten att få en snabb och jämn slutfukthalt.
o Förgasning av Biomassa
- 0,1-2 MW förgasare
o Bränsleceller
- MCFC (Molten Carbonate Fuel cell)
- SOFC (Solid Oxide Fuel cell)
- Bandtorkar – Bäddtorkar
- Multi-Bäddtorkar /Multi-Bandtorkar
Det bör noteras att företagens Internet adresser kan ändras, de nedan angivna adresserna var i
bruk och fungerade i januari 2010.
CCM-Power
Oulunsalo, Finland
Medströms-motströmsförgasare
o 0,1-0,3 (-> 1) MW bränsleeffekt
http://www.ccm-power.fi/
http://www.ccm-
power.fi/index.php?name=Content&nodeIDX=7&parentI
DX=1&rootIDX=0
Entimos
Tervola, Finland
Medströmsförgasare
o 1 (–> 7) MW bränsleeffekt
http://www.entimos.fi
http://www.entimos.fi/kuvia.htm
http://www.entimos.fi/inenglish.htm
GasEk
Reisjärvi, Finland
Medströmsförgasare
o 0,1-0,2 (-> 1) MW bränsleeffekt
http://www.gasek.fi/http://www.gasek.fi/epages/PPO.sf/sv
_SE/?ViewObjectID=299751
117
Vapor Finland
Nivala, Finland
Värmemotor – turbin
ORC enheter
Turboden
Italien
ORC enheter
o 0,2 - 2,2 MWe
http://www.turboden.eu/en
http://www.turboden.eu/en/products/products-chp.php
Maxxtec AG
Tyskland
ORC enheter
o 0,3 - 2,0 MWe
http://en.maxxtec.net/
http://www.adoratec.com/productnav.html
http://en.maxxtec.net/products/renewable-energies/orc-
module/
Kohlbach Group
Österrike
ORC enheter
Polytechnik
Österrike
ORC enheter
o 0,2 – 5 MWe
http://www.polytechnik.com
http://www.polytechnik.com/modules/ContentExpress/img
_repository/downloads/Folder/Polytechnik_engl.pdf
Ångturbiner
Polytechnik
Österrike
Ångturbiner
o 0,15 - 4 MWe
http://www.polytechnik.com/
Siemens
Tyskland
Ångturbiner
o 0,1 - 10 MWe
http://www.energy.siemens.com/
http://www.energy.siemens.com/hq/en/power-generation/steam-
turbines/ http://www.energy.siemens.com/hq/pool/hq/power-
generation/steam-turbines/downloads/E50001-W4100-A100-X-
4A00_Pre-Designed_Steam%20Turbines_E_f_screen.pdf
Dresser-Rand
USA
Ångturbiner
o 0,5 - 10 MWe
http://www.dresser-rand.com/
http://www.dresser-rand.com/aboutus/default.asp
119
Hetluftsturbiner
Hetluftsturbiner
o 2 - 10 MWe
http://www.heatxfer.com/
http://www.heatxfer.com/products/airturbines.html
Ångmotorer
Energiprojekt Ab
Sverige
Polytechnik
Österrike
Ångmotorer för CHP enheter
o 280 kWe
http://www.polytechnik.com
http://www.polytechnik.com/modules/ContentExpress/img
_repository/downloads/Folder/Polytechnik_engl.pdf
Förbränningsmotorer
Gasmotorer - kolvmotorer
Jernbach
Österrike
Gasmotorer
o 0,25 - 4 MW
http://www.power-technology.com/
http://gepower.com/prod_serv/products/recip_engines/en/index.ht
m
http://gepower.com/prod_serv/products/recip_engines/en/downlo
ads/type2_feb08_brochure.pdf
MWM
Tyskland
Gasmotorer
o 0,4 – 4,3 MW
http://www.mwm.net/modules/home/
http://www.mwm.net/modules/wfdownloads/singlefile.php
?cid=17&lid=85
Gasturbin
ORPRA
Holland
Gasturbin
o 0,5 - 2 MW
http://www.opraturbines.com/en
http://www.opraturbines.com/upload/Products/General%2
0brochure%20OPRA%20hi-res,%20rev0.pdf
Vericor
USA
Gasturbiner
o 0,5 – 3,5 MW
http://www.vericor.com/
http://www.vericor.com/products/productsTFSeries.html
121
Mikroturbiner
Capstone
USA
Ingersoll Rand
USA
Stirling enheter
Stirling DK
Lyngby, Danmark
Stirling enheter
o 35 - 140 kWe
http://www.stirling.dk/
http://www.stirling.dk/index.php?What_We_Offer
Stirling enheter
o 20 - 100 kWe
http://www.heatxfer.com/
http://www.heatxfer.com/products/stirlingengines.html
122
Bränsleceller
MCFC (Molten Carbonate Fuel cell)
CHP-Bränsleceller
o 345 kWe
http://www.mtu-online.com/
http://www.mtu-
online.com/mtuonsiteenergy/products/fuel-cell-systems
FuelCell Energy
USA
CHP-Bränsleceller
Bränsleceller
SOFC (Solid Oxide Fuel cell)
Wärtsilä
Finland
CHP-Bränsleceller
o 20-50 kWe
http://www.wartsila.com/
http://www.wartsila.com/,en,productsservices,0,product,E5BF1B
55-B877-4139-8E2E-F4667EC39BD9,5CA49D21-7B6C-45CC-
BA6B-D894FB826B5C,,.htm
http://www.wartsila.com/Wartsila/global/docs/en/products_servic
es/fuel_cells/wartsila-fuel-cell-WFC20-brochure.pdf
123
CCM-Power
Finland
Mobilt Torktorn
Torkar ca 70 m³ flis/dygn
http://www.ccm-power.fi/
http://www.ccm-
power.fi/index.php?name=Content&nodeIDX=64&parentI
DX=1&rootIDX=0
Trumtorkar
DIEFFENBACHER GMBH
Tyskland
Trumtork, 5-65 t/h
http://www.dieffenbacher.de/enhttp://www.dieffenbacher.d
e/en/wood-based-panel-division/osbosl-lines/drum-
dryer.html
Recalor, S.A
Spanien
Trumtorkar i olika storlekar
http://www.recalor.com/
http://www.recalor.com/dataeng/prod-dryers.asp
124
AB Torkapparater
Sverige
Trumtorkar i olika storlekar
http://www.torkapparater.se
http://www.torkapparater.se/pdf/ABT_5referenser_060601
_sve.pdf
Planbottentorkar
Akron
Sverige
Planbotten torkar för träflis
o 15,5 och 32m³
http://www.akron.se/
http://www.akron.se/sida.asp?MenuID=185
Motströmstorkar
Svensk rökgasenergi
Sverige
Motströmstorkar för träflis
http://www.sre.se/ http://www.sre.se/eng/torksystem.html
http://www.sre.se/pdf/broschyr.pdf
125
Bäddtorkar – Bandtorkar
Bruks
Sverige - Tyskland
Bäddtorkar i olika storlekar
http://www.bruks.com/en /
http://www.bruks.com/en/Products/Bed-Dryer1/
http://www.mamut.net/svegro/dryer_swe_low.pdf
Multi-Bäddtorkar
R. Sjöstrand Ab
Sverige
Flatbäddstork för träflis med termisk olja
http://www.sjostrand.se/http://home.swipnet.se/sjostrandab/
http://www.sjostrand.se/tork.html
Värmeanläggningar
o 0,3 – 5 MW
http://www.actorit.fi/
http://www.actorit.fi/tuotteet.html
Värmeanläggningar
o 120 – 760 kW
http://www.jpk-tuote.fi/
http://www.jpk-tuote.fi/lampokeskukset
o 0,2 - 10 MW
http://www.laka.fi/
http://www.laka.fi/pdf/Laka-Y,%20engl.%2026.2.2008.pdf
o 0,3 – 5 MW
http://www.sykake.fi
http://www.sykake.fi/index.php?id=14
o 0,4 – 15 MW
http://www.livite.fi/
127
Värmeanläggningar
o 0,3 - 5 MW
http://www.kuljetuskanavat.fi/
http://www.kuljetuskanavat.fi/tmp_vaasankuljetuskanavat_
site_0.asp?lang=1&sua=1&q=y&s=20
o 50 - 1500 kW
www.saatotuli.fi
o 30 - 1000 kW
http://www.htenerco.fi/en/
http://www.htenerco.fi/en/farming_industry_municipalities
/?id=263
Värmeanläggningar
o 0,3 – 3 MW
http://www.tulostekniikka.com/
http://www.tulostekniikka.com/index.php?sisalto=tuotteet
128
Värmeanläggningar
o 250 – 1000 kW
http://www.masatuote.fi/
http://www.masatuote.fi/250_1000.html
MW Power, Finland
(Metso-Wärtsilä)
Flispannor
o 4 – 18 MW
http://www.mwpower.fi/
http://www.mwpower.fi/mwpower/mwpower_pages.nsf/W
ebWID/WTB-090422-22575-F2C82?OpenDocument
MW Power, Finland
(Metso-Wärtsilä)
Notera att i sammanställningen ovan har endast en del företag och deras produkter tagits. Kontaktuppgifterna till
olika företag kan snabbt ändras, därför ges ingen garanti för att alla webb-adresserna fungera efter en tid.
130
Enerkem
Montréal, Canada
AgriTherm
University of Western Ontario
London, Ontario, Canada
Westwood
Kamloops, BC, Canada
Nexterra
Vancouver, Canada
HoSt B.V.
Enschede, Holland
THOMPSON SPAVEN
London, GB
ANDRITZ AG
Graz, Austria
Xylowatt SA
Belgien
Thermogenics, Inc
New Mexico, US
Förgasning av biomassa
http://www.recoveredenergyresources.com/
http://www.recoveredenergyresources.com/how_rerpp_work.stm
134
Destin Energy
Alabama, US
Frontline
Ames, Iowa, US
Förgasning av biomassa
http://www.frontlinebioenergy.com/
http://www.frontlinebioenergy.com/en/products/
PrimeEnergy
Oklahoma, US
CCM-Power
Oulunsalo, Finland
Medströms-motströmsförgasare
Entimos
Tervola, Finland
Medströmsförgasare
o 1 (–> 7) MW bränsleeffekt
http://www.entimos.fi
http://www.entimos.fi/kuvia.htm
http://www.entimos.fi/inenglish.htm
GasEk
Reisjärvi, Finland
Medströmsförgasare i moduler
Vapor Finland
Nivala, Finland
Mothermik GmbH
Pfalzfeld, Tyskland
BHKW-Anlagen Ltd
German Biomass & Renewable Engineering
Buende, Tyskland
Pyroforce Energietechnologie AG
Emmenbrücke, Switzerland
Dall Energy
Horsholm, Danmark
http://www.dallenergy.com/
http://www.dallenergy.com/Biomass+Gasification+Plants.
12.aspx
Martezo
Paris, Frankrike
Fluidyne Gasification
New Zealand
Californian Andes Class Gasifier
California, Alabama, US
http://www.fluidynenz.250x.com/May09b/calandies.html
http://www.fluidynenz.250x.com/Dec09/dec09.html
Radhe
Radhe Renewable Energy Development Pvt.
Ltd. Rajkot, India
Denna kortfattade översikt ska endas ses som exempel på företag med olika erfarenheter i
utveckling av förgasare för biomassa. För alla återstår ännu att praktiskt lösa problemen för en
tjärfri produktgas och utveckla en effektiv rening för att få en hög kvalité på Bio-Syngasen från
förgasningsanläggningen.
140
Integrerad combination av
BIGCC Biomass Integrated Gasification gasifisering av biomassa med
Combined Cycle kombinerad cirkulation
Anaerobisk rötning (AD) i en biogasreaktor som producerar biogas (metangas), som kan användas för
uppvärmning och elproduktion i en CHP anläggning .
Kortvirkesmetod drivnings-
CTL Cut-To-Length metod med virke kapade I
delar
kW Kilowatt Effekt
MS Multi-Stage Flerstegs
References
Bain, R. Overend, R., Craig, K. Biomass-Fired Power Generation, National Renewable Energy Laboratory,
Golden CO, 1996.
Barp, B. Designing a SOFC fuel cell system for household energy supplies, Proceedings, Fuel Cells in the
Energy Market, 1996.
Craig K., Mann M., Cost and Performance Analysis of Three Integrated Biomass Combined Cycle Power
Systems, National Renewable Energy Laboratory, Golden, CO, 2002.
Datar Rohit P., Shenkman Rustin M., Fermentation of Biomass-Generated Producer Gas to Ethanol,
Biotechnology and bioengineering 86, 587-594, 2004.
Evans R.J., Milne T.A., Chemistry of Tar Formation and Maturation in the Thermochemical Conversion of
Biomass. Developments in Thermochemical Biomass Conversion, Vol. 2, 1997.
H.A.M. Knoef, Handbook on Biomass Gasification, BTG biomass technology group B.V. Enschede, The
Netherlands, 2005
Johansson T. B., Kelly H. , Reddy A. K. N., Williams R. H.. Renewable Energy, Sources for fuels and electricity.
ISBN 1-55963-139-2
Klasson K.T., Elmore, B.B., Vega, J.L., Biological Production of Liquid and Gaseous Fuels from Synthesis
Gas, Applied Biochemistry and Biotechnology 24/25, 857-873, 1990.
Milne T.A., Evans R.J., Biomass Gasifier Tars: Their Nature, Formation, and Conversions, National
Renewable Energy Laboratory, Golden, CO. NREL/TP-570-25357. (1998).
Nathanael Greene, Hpw Biofuels Can HelpEnd Americ´s OilDependence, NRDC ,2002
Rajvanshi Anil K., Bio mass Ga sification , Nimbkar Agricultural Research Institute, Maharashtra,
India, 1986 (pgs. 83-102.).
Reed T.B., Gaur S., Survey of Biomass Gasification—1998, Volume 1 Gasifier Projects and Manufacturers
around the World, Golden, CO: The National Renewable EnergyLaboratory and The Biomass Energy
Foundation, Inc., 1998
Reed Thomas B. and Siddhartha Gaur, A Survey of biomass gasification 2000. Gasifier projects and
Manufacturers around the World., The national renewable energy laboratory and the Biomass Energy
Foundation, Inc. Golden CO, USA, 1999”.
Uil H., Mozafarrian, M., et. al, New and Advanced Processes for Biomass Gasification. Netherlands Energy
Research Foundation (ECN), (2000)