Materiell process.

Mental process Verbal process Relationell process: Omständighet

Jag har tolkat många av bisatserna som bundna satser som då har en egen ideationell funktion, dvs. de
bär betydelse som är viktig för sammanhanget. Det är endast de inbäddade satserna som inte räknas
som innehavare av ideationell funktion. Därför har jag analyserat deras ideationella funktion.

Isa går hem från skolan. Hon går inte fort. Hon går mycket sakta. Det var inte någon bra dag i skolan
idag. Esra var inte i skolan. Hon var sjuk . Esra är Isas bästa kompis .
Isa har ingen att vara med när Esra inte är i skolan. Det är för att Isa är ny i skolan . Hon känner inte
många. Esra var den enda människan som pratade med Isa1 när hon kom till skolan första dagen.
Andra dagen blev de kompisar och efter en vecka blev de bästa vänner .
Att sitta ensam i matsalen är det värsta som finns. Isa blundar hårt och tänker på hur hemskt det var
att gå och sätta sig vid ett tomt bord och äta kycklingsallad ensam. Kycklingbitarna2 smakade illa.
Det kändes som om de växte i munnen.

Vid alla andra bord satt3 tjejer och killar och pratade och skrattade. Mehmet hällde mjölk på Saras
jacka och Sara skrek och slog honom. Om Esra hade varit i skolan skulle Isa och Esra ha skrattat åt4
Sara och Mehmet. Esra skulle ha ropat något fult åt dem. När man sitter5 ensam är det inte roligt att
skratta. Det är pinsamt. Man skäms.

Isa går in i kiosken. Hon köper en stor påse godis. Mycket choklad6. Isa har nästan inga pengar, det
är hennes sista pengar som7 går åt till godiset. Isa bryr sig inte om pengarna. Hon bryr sig inte om att
hon sparar till en mp3-spelare. Isa vill bara gå hem och lägga sig på sin säng och äta godis.
Den kortaste vägen hem till Isa går över en gård med fyra höga hus omkring. När man har gått över
gården, kommer man till Rosenbygränd.
- Isa, hallå!
Isa tittar upp. Vem är det som ropar? På en balkong står Jakob. Han går i Isas klass. Jakob ropar
och vinkar. Isa vinkar försiktigt tillbaka. Vad vill8 han?
- Hej Isa. Vill du komma upp till mig? Vi kan spela ett spel på min dator, säger Jakob.
- //Kanske det. Okej då!// svarar Isa .
Isa går in i porten. Hon går upp för trappan. På en dörr står det Yones. Det är Jakobs efternamn. Isa
ringer på dörrklockan. Jakob öppnar med detsamma. En kvinna kommer ut i hallen.
- Hej, jag heter Rosa. Jag är Jakobs mamma. Vad heter du?
- Jag heter Isa9, svarar Isa tyst.
- Isa går i min klass. Vi ska spela lite dataspel, säger Jakob.

1
Eftersom med Isa är ett talmål ses detta som en verbal process.
2
Smaka kännetecknar ju en upplevelse, men eftersom det inte är upplevaren själv som skrivs ut här, utan vem
som påverkade upplevaren, används smaka i det här fallet materiellt. Man kan till och med drista sig till att påstå
att kycklingbitarna står i agens.
3
Stå, sitta och ligga är luriga, då de ibland får en mer relationell än en materiell funktion. Jag tänker här att det
absolut är materiellt, eftersom de sitter vid ett bord. Jmfr. fotnot 5.
4
I den traditionella grammatiken räknas inte detta som ett partikelverb, men samtidigt är det skillnad på att
skratta och skratta åt ngn i betydelsen. I en del grammatiker skulle det räknas som ett prepositionsobjekt, men
här i den funktionella blir det lättare att argumentera. Detta är ytterligare ett exempel på att det inte spelar någon
roll eftersom 2. deltagaren även kan stå med preposition.
5
Eftersom sitter i det här fallet binder ihop man och ensam ser jag det som relationellt.
6
Subjekt och finit är underförstådda.
7
Jag räknar inte utbrytningen som bärare av ideationell betydelse.
8
Vill är ett modalt hjälpverb och har i första hand en interpersonell funktion. Processkärnan är elliptisk och
därför går det inte att analysera deltagare och processer i denna mening. Man kan tänka sig göra eller säga
kanske som möjliga alternativ.
9
Eftersom dessa är utsagor så har du redan en analys på makronivå.

1 (2)
Jakob och Isa går in i Jakobs rum. Isa skäms över sin stora godispåse. Hon försöker10 gömma den
bakom ryggen. Jakob ser11 påsen i alla fall. Han håller fram en skål och säger:
- Har du godis? Vad gott! Du kan hälla det i den här skålen om du vill. Vi kan äta godis när vi spelar.
Isa blir glad. Hon häller upp godiset i skålen och skrynklar ihop påsen till en liten boll.
- Ät12 hur mycket du vill, säger hon.
Isa och Jakob spelar dataspel i flera timmar. De pratar inte mycket. Inuti Isa finns en alldeles ny
känsla. Hon känner sig varm och glad. När Isa ska gå hem får hon en liten kram av Jakob.
- //Hej då, vi ses i skolan i morgon//, säger han.
- Ja, vi ses i morgon, svarar Isa.

Isa springer hem till Rosenbygränd. Hon skyndar sig upp till sin lägenhet. ”Nu har jag TVÅ vänner”
tänker hon. ”Jag måste ringa till Esra och berätta.”
När Isa går och lägger sig på kvällen har hon kvar den nya, varma, glada känslan i kroppen. Esra är
fortfarande sjuk. Det gör ingenting. Hon blir snart frisk. I morgon ska Isa träffa Jakob i skolan.

10
Fungerar modalt i svenskan.
11
Detta kan även ses som materiellt.
12
Observera att imperativer skrivs utan förstadeltagare!

2 (2)