Internationell Politik

Statsvetenskap I
Delkurs 4
Höstterminen 2020
2021.01.14-2021.01.15

Hemtentamen

Läs instruktionerna på nästa sida. Vänligen besvara ALLA frågor. Svar får omfatta maximalt
800 ord per fråga. Tentamen får alltså inte omfatta mer än 3 200 ord totalt. Använd Times New
Roman 12 punkter och 1,5 radavstånd. Varje svar erhåller 0-5 poäng. Tonvikt i betygsättning
ligger på analys och tillämpning av kurslitteraturen.

Betygsättning: A = 20–18, B = 17–15, C = 14–11, D = 10–8, E = 7–4, F = 3–0. För ett godkänt
betyg krävs minst 4 poäng, samt att minst en poäng erhålls från minst tre av fyra frågor.

Fråga 1: Empiriska mått på utveckling

Professor Nyfiken, en kunnig och efterfrågad forskare i statsvetenskap, vill mäta och jämföra
utvecklingsnivån mellan olika stater. För detta ändamål avser hon att skapa ett utvecklingsindex
genom att samla in data (information) om två separata indikatorer: (1) BNP per capita; (2)
Industrins procentuella andel av BNP. Professor Nyfiken anser att dessa indikatorer fångar de
viktigaste aspekterna av utveckling.

(a) Välj ut två länder i världen, vilka som helst, och använd internet (*) för att samla in data
som tillåter dig att mäta de två indikatorerna i Professor Nyfikens utvecklingsindex.
Presentera data för de två indikatorerna för de senast tillgängliga 10–20 åren i diagram-
eller tabellformat. Ange dina datakällor. Beskriv och jämför i ett par meningar de två
ländernas utveckling under denna period.
(b) Det finns olika perspektiv på utveckling. Vilket perspektiv passar bäst in på Professor
Nyfikens utvecklingsindex? Varför?
(c) Vilka aspekter av utveckling anser du att Professor Nyfiken missar? Diskutera kort hur
dessa andra aspekter av utveckling skulle kunna mätas empiriskt. Ge konkreta exempel
på möjliga indikatorer.

* Det finns många olika datakällor att välja mellan, men World Development Indicators (WDI)
(https://data.worldbank.org) är en bra plats att börja. Notera att BNP benämns GDP på engelska.
Alla konventionella mått på BNP per capita och industrins andel av BNP godkänns.

Fråga 2: Allmän opinion och internationellt agerande

Professor Nyfiken läser en dag tidningarna och noterar flera notiser om offentlig opinion i
internationella frågor. Det svenska opinionsstödet för ett medlemskap i Nato har ökat. I
Ryssland steg President Putins popularitetssiffror efter annekteringen av Krim. I USA vill en
stor majoritet att landet ska agera för att Iran inte tillägnar sig kärnvapen. Detta får Professor
Nyfiken att undra: Är allmän opinion på nationell nivå en viktig förklaring till staters
internationella agerande? Varför eller varför inte i så fall? Hjälp Professor Nyfiken genom att
diskutera denna fråga utifrån de teoretiska antaganden som görs inom realism, liberalism och
konstruktivism.

Fråga 3: Hantering av inomstatliga väpnade konflikter

Följande dag får Professor Nyfiken ett samtal från FN:s generalsekreterare. Generalsekreteraren
noterar att antalet inbördeskrig i världen är ”plågsamt högt” och undrar vad FN kan göra åt
situationen. Hjälp Professor Nyfiken med en vetenskapligt underbyggd sammanfattning åt
generalsekreteraren:

(a) Beskriv och jämför de huvudsakliga instrument som står FN till hands för hantering av
inomstatliga väpnade konflikter.
(b) Diskutera på basis av kurslitteraturen möjliga negativa sidor av internationella aktörers
försök att hantera inomstatliga konflikter och stabilisera postkonfliktstater. Försök
stödja din argumentation med relevanta fakta och konkreta exempel.

Fråga 4: Terrorism och ”naming and shaming”

Samma eftermiddag ringer den svenske statsministern och säger: ”Professor Nyfiken, vi vill
göra något åt den internationella terrorismen. Vi har försökt med så många saker och inget
verkar bita på riktigt. Jag har hört mycket om ’naming and shaming’ från mina yngre
partikamrater. Är det något som vi borde testa på terroristerna?” Hjälp Professor Nyfiken med
ett utkast till ett svar till statsministern: Kan ”naming and shaming” – en social sanktionsstrategi
som bygger på att peka ut och offentliggöra illegitima handlingar – vara ett effektivt sätt att
motverka transnationella terrorgrupper? Utgå ifrån relevanta delar av kursmaterialet och
utveckla en självständig analys där du resonerar kring denna fråga.

Instruktioner

Skriv dina svar i en ordbehandlare (exempelvis Word).

Planera ditt arbete. Du behöver inte arbeta på frågorna i den ordning de står i tentamen. Ifall du
tycker någon av frågorna är svår kan du hoppa över den och återkomma till den senare.

Tänk på:
– att läsa frågan noggrant och att relatera svaret direkt till den specifika fråga som ställs;
– att beakta hela delkursmaterialet, inklusive föreläsningar;
– att presentera argument för att underbygga ditt resonemang och för att bemöta potentiella
motargument när det kan bidra till resonemanget;
– att skriva för en läsare, dvs tänk på att kommunicera dina idéer till någon annan på ett klart
och begripligt sätt.

Du ska arbeta helt självständigt och får inte kommunicera med annan kursdeltagare eller annan
person om tentamens innehåll medan tentamen pågår. Samarbete är inte tillåtet.

Du ska använda dina egna ord. Svaren kan inkludera faktauppgifter från olika källor, inkl
kurslitteraturen, webbsajter mm. Formuleringar ur dessa källor ska dock inte återges ordagrant.
Om endast faktauppgifter från dessa källor används och formuleringar ur dessa källor inte
återges ordagrant krävs inga referenser till dessa källor. Om en ordagrann formulering ur någon
källa ändå används ska en källhänvisning anges, även om det endast gäller en renodlad
faktauppgift. Om något annat än en renodlad faktauppgift ur någon källa används ska en
källhänvisning anges, även om det inte gäller en ordagrann formulering ur källan. Citat ska
förekomma inom citationstecken. Om det råder tveksamhet om huruvida en referens ska anges
kan en referens anges för säkerhets skull. Alla konventionella referenssystem godkänns.

Ifall du refererar en föreläsning kan denna refereras enligt följande modell: ”Tallberg (2020)
Föreläsning om globala styrformer.”

Fråga 1 kräver att du söker viss information från internet. Referera de källor du använder. Alla
konventionella referenssystem godkänns.

Referenser räknas inte in i de ord som du har att besvara en fråga. Inte heller de tabeller/figurer
du presenterar i ditt svar till Fråga 1.

Upprepa inte frågorna i ditt dokument. Det räcker att numrera svaren 1 (a), 1 (b), osv.

Utöver en noggrann manuell kontroll kommer alla svar att köras genom automatisk
plagieringskontroll. All misstanke om plagiering eller annat fusk kommer att rapporteras vidare
och utredas i enlighet med SU:s regelverk. Ifall du är osäker på vad som räknas som plagiering
eller fusk, och dess möjliga konsekvenser, ta gärna en titt på följande information:
https://www.ling.su.se/utbildning/studieinformation/plagiering-och-fusk-1.66922

Inlämning: Tentamen ska lämnas in via Athena senast kl. 17.00 den 15 januari (16 januari
för studenter med rätt till extra tid). Ladda ned och fyll i det försättsblad som finns i
tentamensfoldern. Försättsbladet kopieras i sin helhet och läggs som första sida i er
inlämnade hemtentamen. I samband med inlämning, döp filen till ”Hemtentamen SVI-IP
EFTERNAMN FÖRNAMN”. T.ex., ”Hemtentamen SVI-IP LUNDGREN MAGNUS”.

Använd endast formaten .doc/.docx, .pdf eller .odt.

Ifall Athena strular, lämna in tentamen via e-post till tentamen@statsvet.su.se

Poäng och tentamensbetyg kommer att rapporteras inom 15 arbetsdagar. Notera att den faktiska
betygsskalan ovan är något generösare än den som kommunicerats i tidigare
tentamensinformation.

Vid frågor under tentamens gång, ställ en fråga på Athena (på anslagstavlan under Översikt)
eller mejla mig på magnus.lundgren@statsvet.su.se. Jag kommer att kolla min mejl regelbundet
9-17 och sedan igen runt kl. 20. Jag rekommenderar att du kollar Athena ett par gånger under
tentamenstiden, ifall andra studenter ställt frågor som motiverar att information ges till alla. Jag
rekommenderar att ni tittar igenom hela tentan direkt för att se ifall ni har frågor, så att dessa
kan ställas i ett tidigt skede.

Lycka till!