Professional Documents
Culture Documents
Digital Gymnastikforbundet Broschyr Atstorningar-005
Digital Gymnastikforbundet Broschyr Atstorningar-005
TIDIGA TECKEN
FÖREBYGGANDE ARBETE
OCH HANDLINGSPLAN
Författare: Klara Edlund, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och docent i psykologi,
Gymnastikförbundets medicinska expertteam.
2 3
RISKFAKTORER FÖR ÄTSTÖRNINGAR SYMTOM OCH KONSEKVENSER
I dagsläget finns inga etablerade metoder för att effektivt kunna förutsäga vem som kommer Störda ätbeteenden medför oftast försök att gå På så vis förhindras fortsatt viktnedgång, även
drabbas av en ätstörning. Ätstörningar är multifaktoriella vilket betyder att det finns både en ner i vikt genom ett minskat energiintag och/ om energiintaget fortsatt är för lågt för att alla
genetisk sårbarhet som gör att man kan ha en ökad risk att utveckla ätstörningar men att den eller en ökad träningsmängd. Detta medför ofta basalfysiologiska processer i kroppen ska fung-
samspelar med sociokulturella och miljömässiga riskfaktorer. Ett antal generella och idrotts- en ganska snabb viktnedgång i början, men att era. Detta kallas Relativ energibrist (REI). REI
specifika riskfaktorer har identifierats som kan öka risken för att störda ätbeteenden, och i förl- kroppen sedan ställer om sig för att skydda sig förekommer även bland idrottare som inte har
ängningen allvarliga ätstörningar utvecklas. mot svält. ätstörningar, och då främst på grund av nedsatt
aptit eller ren okunskap om hur mycket energi
Det som händer när energiintaget är för litet som krävs vid omfattande och intensiv träning.
i förhållande till energiförbrukningen är att
RISKFAKTORER OCH BETEENDEN kroppen ”stänger ner ” system som inte är Oavsett om REI orsakas av en ätstörning eller
livsnödvändiga, och energikrävande funktioner inte så kan de fysiologiska konsekvenserna
Viktförändring (viktökning och vikminsk- • Idrotten kanske inte visar sig vara den såsom t.ex. reproduktionsförmågan slutar att vara omfattande och allvarliga såsom hormo-
ning) och upplevd press att äta mindre. optimala efter att kroppen förändrats under fungera. Det kan innebära att östrogennivåerna nella rubbningar, ökad risk för benskörhet
puberteten. hos kvinnor minskar och menstruationerna blir (frakturer), hjärt-kärlsjukdomar och mag-
• Bantningsbeteenden – d.v.s. förändrat och
• Prestationsnivån kanske saktar ner eller sänks oregelbundna eller uteblir. tarm problematik.
minskat energiintag i syfte att gå ner i vikt.
till följd av att idrottaren går in i puberteten.
Bantning är en av de största riskfaktorerna
Detta behöver inte bli ett långsiktigt problem
för utveckling av störda ätbeteenden. Exempel
prestationsmässigt – men kan vara en riskfaktor
på bantningsbeteenden kan vara ovilja att äta
för bantningsbeteenden, som i sin tur är en stark
tillsammans med andra, förändrade matvanor,
riskfaktor för störda ätbeteenden.
d.v.s. att livsmedel utesluts (t.ex. pasta, bröd,
potatis) eller “dieter” följs, ökad träning i syfte Stressande livshändelser och skador
att kompensera för det man ätit och i vissa fall
• Längre sjukdomar och skador som medför
självframkallade kräkningar eller användande
begränsad möjlighet till träning och tävling.
av laxermedel.
• Möjlig viktuppgång till följd av förändrade
• Upplevd press från tränare att gå ner i vikt.
träningsvanor.
Träningsbeteenden som kan missförstås
Tränarbeteenden
som önskvärda
• Kommentarer om vikt, kropp och figur.
• Mycket intensiv träning, perfektionism i trä-
• Uppmaning om viktförändring.
ning och kostvanor, strävan efter excellens (ofta
trots skador, sjukdom, smärta eller trötthet). Idrottsspecifika riktlinjer
Dessa beteenden liknar ytligt önskvärda bete-
• Höga krav på uthållighet.
enden hos idrottare som är passionerade
• Höga krav på vikt och utseende.
och fokuserade på sin träning. Exempel på
• Tävlingskläder som exponerar mycket av
sådana beteenden kan vara att idrottaren
kroppen.
tränar mer än vad som planerats av t.ex. trä-
nare, inte räknar all träning som träning, inte Kroppsideal
återhämtar sig efter träning. Humörförändring
• Önskan om en ”perfekt kropp”, där målbilden
som irritation kan förekomma och idrottaren
ofta är långt ifrån en funktionellt optimal kropp.
kan även vara orolig och ångestfylld.
• I de idrotter där mycket låg vikt är det norma-
Idrottsspecifik träning från tidig ålder la kan en person med normal vikt vara den som
sticker ut – medan en person med ätstörningar
• Särskilt om det handlar om en idrott där det
passerar obemärkt förbi.
finns viktfokus och viktklasser.
4 5
VAD GÖR MAN VID MISSTANKE?
Våga fråga! Det är en vanlig uppfattning att man kan ställa till skada om man ställer
frågor om saker som kan vara svåra. ”Väck inte den björn som sover” är en vanlig devis
när det handlar om att prata om hur någon i ens närhet mår. Det finns inget som tyder VARNINGSTECKEN
på att man genom att fråga kan förvärra ett problem som redan finns. Däremot kan
det vara svårt att som tränare, eller annan utomstående, ta mod till sig och ställa frå- Sänkt prestationsnivå eller utebliven
gor som kan kännas väldigt personliga och privata. Här får du några goda råd till hur respons på träning
du kan göra det på bästa sätt.
Viktnedgång/ viktsvängningar
• Sätt ord på det du observerat hos idrottaren. • Sök professionell hjälp. Störda ätbeteenden
Humörsvängningar, irritabilitet och
Berätta att du är orolig för henne eller honom. ska bedömas och behandlas av legitimerad
Var konkret och specifik. ”Jag har sett att du läkare och/ eller psykolog som sedan kan
nedstämdhet
inte längre tar paus med de andra på träning- hänvisa/ samarbeta med annan kompetens
arna. Du verkar trött och inte så glad. Jag blir om man bedömer att detta är av vikt i behand- Ökad förekomst av infektioner och
orolig för att du inte mår bra?”. lingen. Ett bra teamarbete, med flera kompeten- sjukdomar
ser, är oftast det mest lyckosamma arbetssättet.
• Lyssna på svaret utan att försöka trösta eller Ökad förekomst av överbelastnings-
förklara det du får berättat för dig. Ta dig tid • Arbeta tillsammans med idrottaren mot skador och stressfrakturer
och bekräfta att du har förstått det idrottaren gemensamma mål. Idrottare, medicinsk kom-
berättar för dig. Tacka för förtroendet om ett petens, tränare, förening, förbund och anhör- Missnöje med utseende
sådant ges. iga bör alla göras delaktiga i arbetet att stötta
idrottaren i behandlingen för att så snabbt som Försenad menstruationsdebut
• Föreslå ett gemensamt samtal med vård- möjligt kunna återgå till träning och tävling. (> 16 års ålder)
nadshavarna, om idrottaren är ung, där ni
tillsammans berättar om det som är problem-
Oregelbunden eller utebliven men-
atiskt. Även om idrottaren är vuxen kan det
struation i över tre månader, utan
vara positivt att ta med en närstående i ett
gemensamt samtal. graviditet
6 7
• Uppmärksamma förändrade beteenden i • Vid misstanke om problem, ta initiativ till
FÖRENINGENS ANSVAR samband med ätande vid träning eller tävling samtal och fråga hur idrottaren mår. Beskriv
då du som tränare finns med. Prata med idrot- konkret vad du som tränare observerat och
• Uppmuntra och förespråka hälsosamma bete- • Skapa en noll-tolerans miljö för prat och taren enskilt om det som uppmärksammats förmedla att det finns hjälp att få.
enden inom föreningen. beteenden som handlar om vikt och kropps- genom konkreta frågor. • Om idrottaren önskar, eller om du känner
• Ha en policy som betonar betydelsen av ett missnöje (äta lite, jämföra sig med varandra T. ex. ”Jag har sett att du inte äter med de andra oro och omsorg för personens hälsa: Förmedla
balanserat energiintag som ger möjligheten att viktmässigt, prata om vikt och figur hos andra i laget längre. Hur kommer det sig?”. kontakt till läkare/ psykolog/ medicinskt team
träna på ett säkert sätt där skador och sjukdom idrottare, prata om viktregleringsstrategier samt följ, om möjligt, med på samtal vid behov.
kan undvikas. etc.).
8 9
MODELL: GRÖNT-, GULT- ELLER CHECKLISTA
RÖTT KORT Fokus på smart träning för långsiktig hälsa och höga prestationer inom gymnastik
// Detta är en modifierad version av REI kriterierna, anpassad efter svenska förhållanden //
Tränare/Ledare Idrottare Vårdnadshavare/Anhörig
Grönt kort – Låg risk • Skapa en tillåtande och trygg trä- • Följa riktlinjer och rekommendatio- • Våga fråga hur ditt barn mår.
ningsmiljö. ner för träning och återhämtning.
• Hälsosamma kostvanor och ett tillräckligt energiintag.
• Äta middag tillsammans i familjen,
• Normal hormonprofil och vilo-ämnesomsättning. • Inga kommentarer mellan tränare • Följa rekommendationer vad gäller om möjligt.
• Normal skelettmassa. om vikt och figur bland aktiva eller bra kostvanor, d.v.s. äta regelbundet
Den aktive anses frisk och inga hinder generellt. och balanserat. • Erbjud regelbundna och allsidiga
för träning och tävling föreligger. måltider hemma.
• Nolltolerans för kommentarer bland • Bidra till ett hälsosamt tränings-
idrottare om kropp, vikt och figur. klimat i laget/ tränings- gruppen, • Uppmärksamma förändringar i
Gult kort – Moderat risk d.v.s. avstå från negativa kommentarer ät- eller träningsbeteende.
• När det är möjligt, ät tillsammans om kropp, vikt och figur hos lagkam-
• Onormalt låg kroppsvikt eller andel kroppsfett. med de aktiva. rater/ träningskompisar samt bidra • Uppmärksamma förändringar i
• Markant viktändring (5-10% av kroppsvikten inom en månad). till hälsosamma beteenden vad gäller humör och mående (t.ex. irritation,
• Sämre tillväxt och utveckling än förväntat hos unga idrottare. • Uppmärksamma förändrad vikt- och t.ex. ätande och vila. trötthet, drar sig undan).
• Försenad menstruationsdebut (>16 års ålder) eller menstruationsbortfall i över 3 månader på ätbeteenden.
• Vara en förebild för yngre idrottare • Uppmärksamma om ditt barn ofta
grund av energibrist.
• Uppmärksamma förändringar i vad gäller hälsosamma vanor för kost, blir sjuk, har känningar av överbelast-
• Onormala blodvärden inklusive hormonprofil eller nedsatt viloämnesomsättning relaterade till humör och mående. träning och återhämtning samt bidra ningar eller är skadad.
energibrist eller stört ätbeteende. med en tillåtande attityd vad gäller
• Nedsatt bentäthet (antingen sämre bentäthet än vid senaste mätning eller en Z-score <-1 SD) eller • Prata och uppmuntra de aktiva att kropp, vikt och figur. • För flickor, stäm av att menstrua-
historik av stressfraktur relaterade till hormonell obalans och/eller energibrist. äta ”smart”, d.v.s. tillräckligt med tionerna kommer regelbundet. Om
• Fysiska eller psykiska komplikationer relaterade till energibrist eller stört ätbeteende. energi för att omsätta träningen och • Prata om, söka hjälp för och upp- mensen varit regelbunden men för-
för att upprätthålla en långsiktigt god muntra andra lagkamrater att söka ändrats, erbjud att hjälpa din dotter
• Stört ätbeteende som påverkar lag- eller föreningskamrater negativt.
hälsa. hjälp för oregelbundna eller uteblivna att söka hjälp.
• Uteblivna framsteg i behandling/ovillig till behandling. menstruationer. Göra detsamma när
Den aktive får träna under förutsättning att • Uppmuntra flickor att berätta om, viktreglerande beteenden förekom- • Inga negativa eller generella kom-
uppgjord behandlingsplan följs och får tävla under eller söka hjälp om de har oregelbund- mer eller förändringar i t.ex. stäm- mentarer om kropp och/ eller vikt
övervakning så snart behandlande läkare/medicinsk na eller uteblivna menstruationer. ningsläge. hemma.
expertis ger klartecken. Behandlingsansvarig
psykolog och/ eller läkare avgör • Vid misstanke om problem, prata • Vila eller följa rekommendationer • Vid misstanke om problem, pra-
enskilt med den aktive. Beskriv kon- från psykolog, läkare, nutritionist/ ta först med ditt barn/ ungdom.
tillsammans med den aktive och
Rött kort – Hög risk kret vad som har uppmärksammats dietist eller fysioterapeut för träning Ta sedan kontakt med tränare för
tränaren när den aktive kan öka i ett kort samtal. Ta sedan kontakt vid skada eller sjukdom. gemensamt samtal och sedan vi-
• Ätstörning UNS eller annan klinisk ätstörning. sin träningsmängd respektive med vårdnadshavare. Tänk på att inte dare kontakt med läkare och/ eller
• Allvarliga medicinska tillstånd orsakade av energibrist bedöms redo för tävling. Detta samtala ingående med minderårig • När behandling genomförs med psykolog.
eller ätstörning, t.ex. onormalt EKG. utifrån den aktives status till- (under 18 år) utan vårdnadshavares hjälp av idrottsmedicinskt team, vara
medverkan. delaktig och aktiv i behandlingen för
• Extrema viktregleringsmetoder som kan orsaka kraftig sammans med nationella rikt-
att så snabbt som möjligt uppnå resul-
vätskebrist, saltrubbningar och andra livshotande tillstånd. linjer för ”Ready-to-Start” som
tat som möjliggör återgång i träning
Den aktive bör ställas under behandlingskontrakt. utformats på basis av IOC:s och tävling.
Träning under övervakning är tillåten när konsensusutlåtande 2014.
behandlande läkare/medicinsk expertis ger klartecken.
Ingen tävling tillåts.
Texten är översatt och modifierad från Mountjoy M, Sundgot-Borgen J, Burke L et al. Br J Sports Med 2014;48:491–497,
med tillstånd från Br Med J Publishing Group Ltd.
10 11
REFERENSER
Bratland - Sanda, S & Sundgot - Borgen, J (2013) Eating disorders in athletes: Over-
wiew of prevalence, risk factors and recommendations for prevention and treatment.
European Journal of Sport 13, 499-508
Joy, E; De Souza, M.J; Nattiv, A; Mirsa, M; Williams, N.I; Mallinson, R.J; Gibbs, J.C;
Olmsted, M; Goolsby, M; Matheson, G; Barrack, M; Burke, L; Drinkwater, B; Lebrun,
C; Lockus, A.B; Mountjoy. M; Nichols. J & Sundgot - Borgen, J; (2014) 2014 Female
Athlete Triad coalition consensus statement on treatment and return to play of the
Female Athlete Triad Current Sports Medicine Reports, 13; 219-231
Thompson, R.A & Sherman – Tratter. R (2010) Eating disorders in sport. Routledge.
Taylor & Francis Gruop