Institutionen för hälsovetenskap

Sjuksköterskeprogrammet: 180 Hp

Författare: Baraa Aldebes

Uppgift Examination: Forskningsprocessen.

Kursnamn: Vårdandets fundament och vetenskapsteori. VFA122

VT 2021
Innehåll
Inledning................................................................................................................................. 2
Bakgrund................................................................................................................................. 2
Kommunikation.................................................................................................................... 2
Deltagande........................................................................................................................... 3
Vetenskapliga teoretiska perspektiv.........................................................................................3
Syfte........................................................................................................................................ 4
Metod...................................................................................................................................... 4
Resultat................................................................................................................................... 4
Sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation.................................................................4
Patientens inställning till delaktighet under vårdmötet...............................................................5
Metoddiskussion....................................................................................................................... 5
Resultatdiskussion.................................................................................................................... 5
Egen ytterligare kunskap............................................................................................................ 6
Källförteckning......................................................................................................................... 7

1
Inledning
Denna rapport handlar om sjuksköterskans kommunikation och att göra patienten delaktig i
vårdmötet. Sjuksköterskestudenter under utbildningen fick lära sig att, en av sjuksköterskans
omvårdnadsyrket grundsats är att skapa en god vårdrelationen samt att utföra en
personcentrerad vård. Detta innebär att sjuksköterskan måste sträva efter en positiv
vårdrelation under vårmötet och att se patienten som en helhet, vilken kan uppstå om
sjuksköterskan hade väl kommunikationsförmåga och förståelse. Fördelen med fungerande
kommunikation under ett vårdmöte kan öka patientens delaktighet och förtroende till
sjukvården. Vårdpersonalen skyldiga att ge en god och säker vård, vilken tidigare studie
bevisade att kommunikation är ett av främsta sambanden mellan patienten och vårdgivaren.

Bakgrund

Kommunikation
Kommunikation är ett stort begrepp, vilket kan vara omöjligt att definiera med några rader,
men kan sammanfattas som en gemensam process där både sändaren och mottagaren handlar
och tillsammans påverkar varandra ömsesidigt (Baggens & Sanden, 2019). Enligt Florin
(2019) är kommunikation det främsta redskapet mellan patientens: omvärld, omgivning,
behov och vårdgivarens datainsamling (subjektiva data), samt respons. Därmed bevisade
Ylikangas (2017) att kommunikation kan vara positivt och negativt, för ibland den ger
förståelse och begriplighet till situationer men å andra sidan skapar det missförstånd, vilket
leder till konflikter samt friktioner. Även om personer väljer att avstå från den verbala
kommunikationen uppstår ofrivilligt en slags icke-verbal kommunikation. Definitionen av
termen icke-verbal kommunikation är kommunikativa signaler som inte förmedlas genom
exempelvis tal eller skrift. En icke-verbal kommunikation kan vara en persons kroppsspråk,
ögonkontakt eller ansiktsuttryck. Kroppsspråk visar vad en person tycker eller känner utan att
behöva använda ord. I ljuset av det har Socialstyrelsen, (2020), rekommenderat att
kommunikation bör ske under villkor, där sjuksköterskan måste involvera patienten i sin vård
och behandling på ett respektfullt och empatiskt sätt. Fredriksson (2017) beskriver att
kommunikation under vårdmöte är uppdelad i tre väsentliga begrepp som är: Den relationella
kommunikationen vilket handlar om förhållandet och gemenskapen som skapas mellan
sjuksköterska och patient och består av existens. Denna kommunikation kännetecknas av tre
områden: att lyssna, närvara och beröra. Att lyssna är en viktig åtgärd där sjuksköterskan ska
vara tyst och till och med tystar sina tankar för att kunna lyssna noga till vad patienten vill
förmedla. Detta görs genom reflektion, tolkning och förståelse som används för att bekräfta
patientens budskap (Koskinen, 2017). Närvaro är en viktig förutsättning för att
sjuksköterskan skall kunna utföra sitt uppdrag i ett vårdmöte. Närvaro baseras på
vårdgivarens uppmärksamhet och svar på patientens behov. Sjuksköterskans närvaro skapar
en möjlighet för patienten att kunna förklara och känna sig säker på att förmedla sitt mående
till en trovärdig person (Koskinen, 2017). Fredriksson, (2017) beskriver att beröring sker
både i den fysiska och den känslomässiga dimensionen i ett ömsesidigt vårdmöte. När
sjuksköterskan berör patientens mående väcks ett medlidande.

2
Narrativ kommunikation uppstår och främjas av sjuksköterskan som skapar en berättelse med
sina patienter, där deras berättelse om sitt lidande skall vara en nuvarande berättelse och
framtida berättelse (Fredriksson, 2017). Författaren beskriver vidare att den tredje
vårdkommunikationen är den etiska kommunikationen som är viktig inom vården för att den
framställer en balans mellan vårdpersonalen och vårdtagaren. Etisk kommunikation
sammanfattas med begreppet respekt, som påverkar patientens självkänsla positivt.

Deltagande
Patientens deltagande enligt Eldh (2019) sammanfattas patientdeltagande som det goda
förhållandet mellan vårdmottagaren och vårdgivaren. Deltagande är ett verktyg som används
för att ett ojämnt maktförhållande skall bearbetas till ett jämlikt. Sjuksköterskan ska se till att
patienten blir tilldelad all information som berör sin hälsa. Deltagande under ett vårdmöte är
ett gemensamt engagemang i de pågående aktiviteterna (intellektuella / fysiska). Delaktighet
indelas i tre huvudnivåer: individnivå som dessutom också innefattar tre kategorier:
Personcentrerad vård, delat beslutsfattande och stöd till egenvård. Där efter kommer
Verksamhetsnivå och organisation eller systemnivå (Eldh, 2019). Vidare förklarar Karlsson
(2017) att deltagande i vården är folkets rätt och skyldighet. Patientens deltagande kan vara
både individuellt och kollektivt i planeringen och genomförandet av sin vård. Lagen har
också fastställt regler för att främja patientens delaktighet i vården där det tydligt står under
Kapitel 5 (delaktighet) att vårdgivaren ska förhålla sig till patientlagen (SFS 2014:821).

Vetenskapliga teoretiska perspektiv

Det filosofiska begreppet positivism och hermeneutik lanserades av filosofer som försökte
tolka världen omkring i olika riktningar. Positivism är ett vetenskapsfilosofiskt begrepp som
hävdar att absolut kunskap går att uppnå. Teorin påpekar att all kunskap om fenomen skall
baseras på empiriska fakta, särskilt de som tillhandahålls av empirisk vetenskap. Teorin
hävdar att medvetenhet innebär att förneka existensen av kunskap bortom den sensoriska
upplevelsen, särskilt med avseende på vad som ligger bortom materien och dess orsaker
(Eriksson, 2017).

Hermeneutik har sina grenar långt tillbaka i historien eftersom teorin har använts för att tolka
de religiösa texterna för att göra dem mer begripliga. Sivonen (2017) har betonat hermeneutik
som en djup tolkning och förståelse, hon påstår att förförståelse är en förutsättning för att en
hel förståelse av kunskap ska uppnås. Vidare förklarar Rehnsfeldt (2017) hermeneutik som en
strävan mot att förstå fenomen. Då är det viktigt att ställa rätt frågor till studien så att
tolkningsprocessen skall uppfylla studiens krav. Detta gör att förståelse uppnås med hjälp av
hermeneutik under processen.

3
Syfte
Syftet med denna rapport var att beskriva sjuksköterskans kommunikation och att göra
patienten delaktig i vårdmötet.

Metod
För att besvara syftet användes en kvalitativ studie, metoden blev observation vilket innebär:
tolka, undersöka eller belysa patienters upplevelser av ett fenomen (Segsten, 2017). Data
samlades genom att observera filmen och sen beskriva sjuksköterskans profession i
kommunikationen för att göra patienten delaktig i vårdmötet. För att få bredare perspektiv på
studien har syftet tematiserats till två olika huvudteman: sjuksköterskans förhållningssätt till
kommunikation under vårdmötet samt patientens inställning till delaktighet under vårdmötet.
undertemat blev sjuksköterskans förhållningsätt till frågeställningar, fokus, miljö samt
patientens behov, trovärdighet samt medvetenhet. Hermeneutik har varit utgångspunkten som
vetenskapligt perspektiv i observationen.

Resultat
filmen som observerades var fyra minuter lång vilken kan leda till att den inte gav oss de
tillräckliga upplysningarna. Resultatet indelades i två delar enligt syftets tema.

Sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation

Sjuksköterskan i filmen visade kommunikations brist i båda den verbala samt ickeverbala
kommunikation under vårdmötet. Sjuksköterskan uppmärksamhet under det mesta tiden var
riktad mot hennes datorskärm och hade ingen ögonkontakt med hennes patient.
Frågställnigen saknades från sjuksköterskans sida, då hon enbart svarade på patientens
önskemål att tiden ska bokas så sent så möjligt under maj månaden och patientens
funderingar om medicinens biverkningar. Det som var positivt med sjuksköterskans var att
hon svarade på de flesta frågor hon fick, vilken kan ger oss täcken på att hon hade kunskap
om sitt yrke. Däremot senare i filmen, när patienten ställde frågor om mediciner, visade
sjuksköterskan sin okunnighet om att hantera en sådan situation, när hon bemöt frågor kring
område som är inte igenom hennes yrkesroll. Detta kunde hon undvika med att förmedla
patienten att hon kan fråga läkaren och återkomma till hen med svar och inte lämna patienten
förvirrad. Sjuksköterskans förhållningssätt till situationen kan leda till patienten känna sig
osäker, och förvirrad. Sjuksköterskan har också visat brist på att fråga om patienten hade
förstått de informationen som förmedlades under mötet, samt sjuksköterskan frågade aldrig
om patienten hade övriga funderingar, innan hon sa hejdå.

4
Patientens inställning till delaktighet under vårdmötet
Patienten i filmen tog frågeställnings förhållande under vårdmötet, och hon tog den ledande
rollen när hon tex förmedlar hennes kunskap om medicinen och sina biverkningar till
sjuksköterskan. Patienten var delaktig bara för hon var nyfiken till info och för att hon var i
behov av de information för vidare planering i hennes behandlingsplan. Patienten fick till
och med inte de allmänna information t: ex om hon behövde sitta kvar efter mötet för vidare
utredning eller mötet var klar. Detta syntes i filmen när patienten frågade om det finns några
prover som ska tas eller om det är någon mer undersökning som ska utföras.

Metoddiskussion
Enligt Patel & Davidsson (2019) de beskrev att metoderna är anpassade för varje
studieändamål. När en studie där människans beteende och handlingar ska undersökas utan
mitt (personen som gör studien) intrång till händelse då är iakttagande observationer ska
tillämpas. Iakttagande observation baseras på att observatören observerar en händelse eller ett
händelseförlopp utan att vara involverad i eller lägger sig i händelseförloppet. Segesten
(2017) skrev att observationer skall tolkas från olika perspektiv flera gånger under
händelseförlopp för att få bästa resultat och allt ska utgå från studiens syfte. Friberg (2017)
bekräftade i sin studie det Patel och Davidson framställde ovan, samt han la till att
observationer skal vidare kvalitetsgranskas och analyseras för att formulera en ny
sammanfattande kunskap (Friberg, 2017). För att få en ny helhet från observationer skall
observationer tolkas utifrån hermeneutisk vetenskapsteori. Teorin är i flesta fall kopplad till
kvalitativa metoden för att metoden utgår från nästan samma tolkning till de studiematerial vi
har, det vill säga den tar upp tankar och känslor vid en forskningsprocess (Rehnsfeldt, 2017).

Resultatdiskussion
Filmen visade brist på kommunikation som kan leder till att vårdrelationen mellan
sjuksköterskan och patienten under vårdmötet påverkades negativt. Å ena sidan upplever
sjuksköterskan osäkerhet om patientens situation och mående på grund av bristande förståelse
och delaktighet. Å andra sidan påverkas patientsäkerheten negativt eftersom vårdgivarens
prestation och bedömning påverkas (Berg, 2019). Enligt Ae Young och In Ok (2020) studier
har sjuksköterskan ett ansvar att motverka en sådan situation och hon måste använda olika
strategier, till exempel icke-verbal kommunikation när den verbala kommunikationen saknas.
Under filmen gång saknades båda kommunikationssätt. Eftersom sjuksköterskan har en
ledande roll i ett vårdmöte anser Florin, (2019) att hon måste se till att bearbeta dessa
negativa effekter och försöka främja patientens välbefinnande och deltagande i mötet.
Resultatet visade att mötet kan få mycket negativa konsekvenser, särskilt när patientens
behov inte syns.

5
En del av sjuksköterskans professionalitet är att jobba personcentrerat. Som sjuksköterska
behöver man också ha kommunikationsförmåga och förståelse för patientens tillstånd och
definiera personen bakom lidandet (SFS 2014:821. Patientlagen).
Sjuksköterskans kommunikation är också nära relaterad till förståelse för patienternas
tillstånd, särskilt under behandlingsprocesserna. Detta innebär att minsta brist på
kommunikationsförmåga påverkar patientens säkerhet samt sjuksköterskan själv.
konsekvenserna kan också påverka relationerna mellan sjuksköterskan och kollegor eller
sjuksköterskan och patientens anhöriga (Ae Young och In Ok 2020).

Patientens delaktighet främjas när vårdgivarens kommunikationsförmåga innefattar

förklaringar, frågor som berör patientens hälsa mot välbefinnande samt sjuksköterskans
inställning till att förebygga missförstånd av patienternas lidande genom att dela med sig av
beslutsfattning. Detta kan leda till att patienterna kan känna sig trygga och att deras integritet
har bevarats (Berg, 2019). Sjuksköterskan kommunikationsförmåga skapar förutsättningar till
att involvera patienterna i vårdmötet genom att sjuksköterskan förhålla sig till respektfulla
frågeställningar samt genom att ge patienten utrymme för självbestämmande, och att se till att
deras eventuella önskningar går i uppfyllelse (Eldh, 2019).

Egen ytterligare kunskap

Sen länge har många forskare studerat vården från olika perspektiv för att förbygga risker till
ohälsa. Denna rapport tog upp sjuksköterskans förhållningsätt till att styrka patientens
delaktighet i ett vårdmöte genom kommunikation. Rapporten gav mig ökad fokus på
individens rättigheter och skyldigheter. Individerna som menat i rapporten är sjuksköterskan
och patienten under ett vårdmöte. De två presterar och ser ett vårdmöte från två olika
perspektiv, patienten är den som i behov av vård och sjuksköterskan som har detta
möjligheten att ge vård, vilken skapar ett maktförhållande. Sjuksköterskan med det mest
viktiga sociala redskapet (kommunikation) skapar en förståelse i mötet. Sjuksköterskans
kommunikationsförmåga inkluderar att har förmågan att lyssna och att förmedla kunskap till
patienten. Patientens delaktighet kan aktiveras om sjukvårdaren hade de medveten om tex:
patienten kan uttrycka vad hen föredrar, medverkan i planeringar och beslut, empowerment-
stärka patientens kraft.

Vården har viktiga modeller där jag som vårdgivaren måste förhålla mig till tex: i individnivå
som innefattar: Personcentrerad vård, delat beslutfattande, stöd till egenvård. Modellerna i sin
tur kan förstärka patientens delaktighet inklusive närstående i vårdmötet, med hänsyn till
patientens integritet och säkerhet.

6
Källförteckning

Ae Young, K och In Ok, S (2020). Communication Skills, Problem-Solving Ability, Understanding of Patients’
Conditions, and Nurse’s Perception of Professionalism among Clinical Nurses: A Structural Equation Model
Analysis: International Journal of Environmental Research and Public Health, (2020). 17(13),4896;
https://doi.org/10.3390/ijerph17134896

Baggens, C och Sanden, I (2019). Kommunikativa handlingar. I F. Friberg, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens
grunder: perspektiv och förhållningssätt. (3. uppl. s. 585–620). Studentlitteratur.

Berg, L. (2019). Sjuksköterskans ansvar för vårdrelationen med patienten. I E. Dahlborg (Red.), Att bli
sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne. (3. uppl. s.187). Studentlitteratur.

Eldh, A. C. (2019). Delaktighet. I F. Friberg, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och
förhållningssätt. (3. uppl. s. 565–582). Studentlitteratur.

Eriksson, H (2017). Framväxt. I F. Friberg, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och
förhållningssätt. (3. uppl. s. 33–59). Studentlitteratur.

FilmbySBF. Video diary, part 2: Kikki's first visit with the nurse. publicerad 20 mars 2014.
Hämtat den 8 mars 2021: https://youtu.be/vge6VBhrTNQ

Florin, J (2019). Omvårdnadsprocessen. I F. Friberg, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och
utveckling. (3. uppl. s. 47–74). Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl. s. 37–48). Studentlitteratur.

Gunnarsson, L och Lau, M (2015). Den normmedvetna vården – en så mycket bättre vård. I Dahlborg, E.,
Lyckhage, G. & Tengelin, E. (red.) (2015). Jämlik vård: normmedvetna perspektiv. (1. uppl. S. 250–251).
Studentlitteratur.

Karlsson, M. (2017). ” Bry sig om”- Ett vårdvetenskapligt praxisbegrepp. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I.
(red.) (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Andra upplagan. s.341–350). Studentlitteratur
AB.

Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. (5. uppl.). Studentlitteratur.

Rehnsfeldt, A. (2017). Omsidighet och gemenskap kontra ensamhet i vårdande. I F. Friberg, & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (3. uppl. s. 281–291). Studentlitteratur.

Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för
[ CITATION Platshållare1 \l 1053 ]uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3.
uppl. s. 105–108). Studentlitteratur.

SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtat från : https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

7
Sivonen, K. (2017). Begreppsanalys och begreppsbestämning. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.)
(2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Andra upplagan. S.61–76). Studentlitteratur AB.

Socialstyrelsen (2020). Kommunikation och informationsöverföring. Reviderat (2021). hämtat från.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/kommunikation-och-
informationsoverforing/

Ylikangas, C. (2017). Miljö- Ett vårdvetenskapligt begrepp. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2017).
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Andra upplagan. s. 269–278). Studentlitteratur AB.