Reflektion didaktik/styrdokument

Min reflektion om didaktik, styrdokument utifrån de vetenskapliga grund och teorier samt
modeller som jag fick läsa i kursen HT-2020. Mitt centrala funderingar kommer att fokusera
på hur samspelet mellan lärarprofessionalitet den centrala kunskapsområden till de teorierna
om lärande samt didaktik (undervisningens lära) med kopplingen till styrdokument (lager och
stiftelser).

Skolorna styrs utifrån fast bestämd lag som riksdagen hade analyserat, diskuterat och
ifrågasatt innan de fastställt ”Skollagen” där lärarna och eleverna arbetar under skolans
styrdokument vilket är del av skollagen. Lagen förstärker jämställdhet mellan alla normer
oavsett etnicitet och bakgrunder och klasser.

Styrdokumentet beskrivs tydligt och underlättar till de som styr undervisningen hur det ska gå
tillväga tex tolkning av mål, centrala innehåll och kunskapskrav samt hur skall vi planerar och
genomför jobbet på bästa sätt så att alla når fram till målet.

Boken Allmändidaktik av Hansen & Forsman gav oss en omfattande titt på hur didaktiken såg
ut i historiska perspektiv fram till dagens datum, där många studier och teorier och moduler
diskuterade elevernas behov och utveckling med samhällets förändring och påverkan på
lärarutbildning och utvärdering. För att säkerställa att elevernas kunskap alltid tillhandahålls,
ansåg beslutsfattarna från evigheten att utbilda och kvalificera goda kunskaper och
professionella lärare som ser till att jobbet gjort.  Vilket gjorde att vikten på att ställa lagar till
just detta område var obligatorisk

Samhällsförändring spelade stor roll på de didaktiska förklaringar som utgår från hur
undervisningens ska gå till väga? då samhället ställer nya krav på utbildningen hela tiden och
på de sättet som utförs med. Den nya samhällets synsätt och inställning till själva utbildning
och resurserna det vill säga det moderna tekniska sättet och vikten av att skaffa kunskap har
varit i fokus på alla studier. Förändringen i samhället har bidragit till att utvärdera och drar
nya slutsatser om den genomförda didaktiken och hela tiden förnya de styrdokumenten.

Där ser vi hur lektionerna idag bedrivs och planeringen samt de olika pedagogiska
bedömningarna i relation till didaktiska forskning och till skolans styrdokument hade
förändrat med tiden.

”John Dewey 1859–1952” hävdade att med väl undervisning/ utbildning utvecklas individen
så når du ett utbildat utvecklat samhälle.

Från mitt perspektiv anser jag att med de olika resurser, studier samt genom att kritiskt
ifrågasätta de beslutfattande personer och förbättra, utveckla synsättet på kunskap, lärande
och elever kunde utbildningen förstärkas med tiden. Kraven var hela tiden att relatera och
värdera didaktiken, samt se till att bidra aktuell forskning och framtida yrkesutövningen.

 
Hur kan jag som lärare med hjälp av läroplan och med koppling till de didaktiska teorierna
når bästa resultat? Jo, det är inte så svårt att ta nytta av de gamla studier som visade sig en bra
metod under tiden och samtidigt följa de regler som stärker elevernas rätt till att få bra
kunskap. Läroplanen visa mig vad ska jag göra samt vägen till målet och läroplanen säger hur
ska vi nå dit.

Självklart alla vi är olika och har olika kunskapsförmåga och behov, ibland inträffar vi vissa
situationer där läraren måste agera med visdom och kunskap och komma på nya inställningar
och idéer. Ett exempel på min reflektion den senaste läget i Sverige med de nyanlända
ungdomar som kom från olika länder där de upplevt skolan på helt annat synsätt och med
olika kunskapsnivåer. Situationen tvingade lärarna att se komma nya undervisningsmetoder
och la mindre krav på de elever där lärarna oftast tog relationella perspektivet i första hand,
vilket främjade och underlätta för nyanlända elever att inkludera och integrera till den svenska
skolsystemet och krav.

Inom didaktiken har forskarna skrivit och förenklat det sättet att hur ska pedagogerna ska
undervisa tex den didaktisk triangel som förklarar undervisningens struktur. Alla delarna i
triangeln måste samspelas för att det ska nå bästa resultat. I figuren nedan ser vi båda den
didaktiska triangeln ” Elev, Lärare, Innehåll” och de didaktiska frågorna ” Vad, Varför, Hur ”

” Figur 1. Presentation av två grundläggande didaktiska modeller, dels de didaktiska frågorna,

dels den klassiska didaktiska triangeln i en utvidgad form. Andra modeller med liknande
utvidgade didaktiska trianglar finns i bl.a. Hudson och Meyer (2011, s. 18–19), Öhman (2014,
s. 41) och Wahlström (2015, s. 113).”