Fordringsrätt

Översikt och grundbegrepp

Fordringsrättens grundbegrepp

Försträckning
• penninglån
• lån av vara
Försträckning avseende vara innebär att inte samma vara behöver lämnas
tillbaka,
utan det är tillräckligt att en motsvarande mängd återlämnas, t.ex. ett paket kaffe
eller en flaska vin.

Lån
• penninglån
• saklån

I de följande föreläsningarna kommer termen lån att användas i betydelsen

penninglån.

Låneavtalet
När ett låneavtal ingås uppkommer ett fordringsförhållande av
obligationsrättslig karaktär.

Borgenär
Den som har lånat ut pengarna och har en fordran på gäldenären.

Gäldenär
Den som lånat pengarna och har en skuld till borgenären.

Borgenär Låneavtal Gäldenär

Fordran Skuld

Är gäldenären en konsument så regleras avtalet av Konsumentkreditlagen.

Annars
gäller vanliga avtalsrättsliga regler. Låneavtalet är ett konsensualavtal, d.v.s. det
finns inte något formkrav. Man måste skilja på begreppet fordran och
skuldebrev. Det senare är den handling som utfärdas som ett rättsligt bindande
bevis på att det finns en fordran.
 Cession
En borgenär kan i de flesta fall överlåta sin fordran till en ny borgenär utan att
tillfråga gäldenären.

Substitution
En gäldenär kan vanligtvis inte överlåta sin skuld, d.v.s. sätta annan i sitt ställe
som gäldenär utan borgenärens samtycke.

Begreppet skuldebrev

Enligt förarbetena till lagen så är ett skuldebrev en ensidig, till det yttre
fristående, skriftlig utfästelse att erlägga ett penningbelopp.

Eftersom utfästelsen är ensidig finns det inget krav på motprestation från

borgenärens sida.

1 § Skuldebrevslagen anger att utfärdaren kan komma med invändningar.

Eftersom han har hela bevisbördan för dessa invändningar så är hans möjligheter
att slippa betala mycket begränsade.

Löpande skuldebrev
11 § anger att skuldebrevet kan ställas till innehavarens eller viss man eller order
och det blir då ett löande skuldebrev.

Enkelt skuldebrev
26 § anger att om ett skuldebrev ställs till viss man så blir det ett enkelt
skudebrev.

Reglerna i skudebrevslagenslagens 1 och 3 kapitel är analogt tillämpliga på

fordringar över huvud taget. Reglerna om löpande skuldebrev får aldrig
tillämpas analogt.

Solidariskt ansvar
2 § anger att gäldenärer som gemensamt utfärdar ett skuldebrev som huvudregel
har ett solidariskt ansvar för utfästelsen.

Ett delat ansvar förutsätter att överenskommelse om detta träffas med

borgenären.

Regressrätt
2 st anger att den gäldenär som genom det solidariska ansvaret betalar
borgenären har i sin tur rätt att kräva sina medgäldenärer.

Den som betalt måste kräva samtliga medgäldenärer om inte någon av de

undantagsfall som nämns i lagrummet är aktuella.
Tidpunkten för betalning

5 § anger att tidpunkten för betalning av fordringar. Lagen gör skillnad mellan
om förfallotid är avtalad eller inte.

1. Förfallotid avtalad
betalning skall ske:
a). viss bestämd dag ex. 1 dec 1999
b). viss tid eller uppsägning ex. 3 mån efter uppsägning

2. Förfallotid ej avtalad
betalning skall ske efter anfordran.
Båda parter kan ta initiativ till betalning.

5 § anger motsatsvis att en avtalad förfallotid binder både gäldenären och

borgenären. Konsumentkrediter utgör ett undantag.

Penninglån
I allmänhet finns ingen lagstadgad möjlighet för gäldenären att få betala i förtid.
(KkrL 20 §) konsument har alltid rätt att betala sitt lån i förtid.
(SkbrL 5 §) gäldenären rätt att infria skulden när det passar honom.
Räntelagen

När man talar om ränta så är det viktigt att veta vilken typ av ränta man avser.
1. löpande ränta, den ränta som gäller under lånetiden.
2. dröjsmålsränta, den ränta som blir aktuell om lånet inte betals i tid.
3. avkastningsränta, den ränta som man måste erlägga vid återgång av betalning då avtal hävs
p.g.a. kontraktsbrott.
1 § Räntelagen anger att lagen är tilllämplig på penningfordringar inom förmögenhetsrättens
område. Med undantag för 8 § är lagen dessutom dispositiv.
8 § är tvingande och anger att ränta under vissa speciella situationer kan jämkas. Det rör sig
t.ex. om sjukdom och arbetslöshet.
8 § kompletterar den 36 § i Avtalslagen.

A. Löpande ränta

1. Avtalad Utgår enligt 31 § AvtL inom ockergränsen 1§

2. Ej avtalad Ränta utgår ej före förfallodagen 2 § 1 st

B. Dröjsmålsränta

1. Avtalad Utgår enligt 31 § AvtL inom ockergränsen 1§

2. Ej avtalad men Löpande ränta är ränta om högre än B3 7§

ränta löper eljest tillämpas B3
3. Ej avtalad och Riksbankens referensränta + 8 % 6§
ränta löper ej
a). om förfallodag är bestämd från ffdagen 3 § 1 st

b). om redovisning försummats från redov.dagen 3 § 2 st

c). om förfallodag ej bestämd från 1 mån efter krav med 4 § 1 st

angiven räntepåföljd.

d). om kravet gäller skadestånd från 1 mån efter framlagd 4 § 2 st

utredning.

e). vid ansökan om betalningsföreläggande eller stämning 4 § 3 st

från dagen för delgivning.

C. Avkastningsränta

1. Avtalad Avtalad ränta utgår 1§

2. Ej avtalad Riksbankens diskonto + 2 % 5§

från betalningens dag 2 § 2 st
 Löpande skuldebrev
Löpande skuldebrev är avsedda för
cirkulation och reglerna har därför
utformats så att de skall vara lätta att
överlåta. Reglerna för löpande skuldebrev
har som syfte att i första hand skydda
borgenärssidan.
Löpande skuldebrev karaktäriseras av att
de är
1. Negotiabla, 15 § jfr 16 §, d.v.s. lämpade
för omsättning.
2. Legitimationspapper, 13, 19 och 20
§§.
3. Presentationspapper, 21 §.
4. Kan vara föremål för godtrosförvärv,
14 §.
5. Besittning av skuldebrevet skyddar mot
överlåtarens borgenärer, 22 §.

Invändningsrätten

När B2 kräver betalning uppkommer frågan

om gäldenären kan göra invändningar som
härrör från det ursprungliga
rättsförhållandet gentemot den nye
godtroende borgenären.

15 § anger att vissa invändningar

utslocknar, de är exstingibla, mot en godtroende
förvärvare av ett löpande skuldebrev.
Gäldenären måste betala B2 och
får göra dessa invändningar mot B1.
15 § sista stycket hänvisar till Avtalslagen
och anger därmed att invändningar
att skuldebrev upprättats för skens skull
eller utan undertecknarens vilja kommit
ur hans besittning också är exstingibla.
Bestående invändningar

Vid sidan av de exstingibla invändningarna

så finns det även bestående
invändningar. Lagstiftaren har gjort
bedömningen att vissa invändningar är av
så allvarlig karaktär att de måste kunna
göras gällande även mot en godtroende
borgenär.
17 § räknar uttömmande upp vilka invändningar
som är bestående. Dessa kan delas
in i följande grupper
1 st
• förfalskning
• saknad behörighet
• råntvång
2 st
• omyndighet
• psykisk störning
• förvaltarförordnande
3 st
• dödning
• nedsättning i allmänt förvar
• preskription
• proklama
• tvångsackord
• skuldsanering

Dödande av förkommen handling

1 § Lag (1927:85) om dödande av förkommen

handling innehåller en beskrivning
av vad ett presentationspapper är. Det
är en handling vars företeende utgör villkor
för rätt att kräva betalning.
En borgenär till ett löpande skuldebrev kan
inte räkna med att få betalt om han inte
kan förete skuldebrevet för gäldenären i
enlighet med 21 § i Skuldebrevslagen.
Borgenären kan i denna situation använda
sig av dödning. När en domstol fattat
beslut om dödning, s.k. mortifikation, kan
borgenären med stöd av beslutet kräva
gäldenären som i detta läge inte kan vägra
att betala.

Nedsättning i allmänt förvar

Hänvisningen i 17 § till Lag (1927:56)
om nedsättning av pengar hos myndighet
betyder att en gäldenär alltid kan invända
att han fullgjort sin betalning genom nedsättning
av aktuellt belopp hos länsstyrelsen.
1 § 1 st anger att gäldenären kan använda
sig av denna lag då han p.g.a. omständigheter
på borgenärens sida är förhindrad
att erlägga betalning direkt till
borgenären.
1 § 2 st anger att han även kan nedsätta
beloppet i de situationer då han är osäker
på vem som är rätt borgenär.

Preskription av fordringar

1 § Preskriptionslagen (1981:130)
anger att denna kan tillämpas på preskription
av fordringar i den mån det inte finns
särskilda föreskrifter.
Preskriptionstid
2 § anger att en fordran preskriberas 10
år efter tillkomsten, om denna inte
avbryts. För fordringar mot konsumenter
gäller en kortare preskriptionstid på 3 år.
5 § anger vilka åtgärder som man kan använda
sig av för att avbryta
preskriptionen. Såväl gäldenären som
borgenären kan vidta åtgärder som
avbryter preskriptionen.
Gäldenären kan erlägga någon form av
betalning eller avge ett formlöst
erkännande av fordringen eller löfte om
att betala.
Borgenären måste rikta ett skriftligt krav
mot gäldenären eller väcka talan vid t.ex.
domstol eller exekutiv myndighet.
Ett avbrytande av preskription innebär att
en ny preskriptionstid löper från dagen för
avbrottet
Verkan av preskriptionen
8 § anger att verkan av preskription
innebär att borgenären ej längre kan driva
in fordringen på rättslig väg via domstolar
och exekutiva myndigheter.
Om betalningen skulle erläggas på frivillig
väg betraktas detta fortfarande som en
betalning av en skuld och inte som en
gåva. Det brukar sägas att det efter
preskription finns kvar en naturlig fordran.

Proklama
I 17§ Skuldebrevslagen talas det om
proklama, d.v.s. kallelse på okända
borgenärer (se Lag 1981:131) om kallelse
på okända borgenärer).
17§ Skuldebrevslagen stadgar att en
gäldenär alltid kan åberopa att
borgenären p.g.a. proklama har förlorat
sin talan.
Det gemensamma för de situationer som
anges i lagen är att det i dessa fall är
viktigt att få reda på en persons samtliga
borgenärer. Så är det vid dödsfall, i
samband med äktenskapsskillnad eller när
god man eller förvaltare förordnats.
Det är kronofogdemyndigheten som
utfärdar kallelsen med uppmaning till
berörda att anmäla sina fordringar. Den
borgenär som underlåter att anmäla sin
fordran förlorar rätten att kräva ut fordringen
på rättslig väg.
För okända, icke anmälda fordringar
inträder preklusion. Även här finns en
naturlig fordran.

Tvångsackord och skuldsanering

Tvångsackord
Ett ackord är en överenskommelse mellan
en gäldenär och hans borgenärer där de
senare avstår från en del av sina
fordringar. Vid ett tvångsackord är det en
majoritet av borgenärerna som står bakom
beslutet om ackord. Även de borgenärer
som inte står bakom beslutet är bundna
av detta.
Regler om tvångsackord finns både i
Konkurslagen (1987:672) och Lag
(1996:764) om företagsrekonstruktion.
Skuldsanering
En fysisk person med stora skulder kan
beviljas skuldsanering enligt
Skuldsaneringslagen (1994:334).
Beviljad skuldsanering innebär att
gäldenären befrias från skyldigheten att
betala de skulder som omfattas av
skuldsaneringen.
Frivillig skuldsanering förutsätter att
samtliga borgenärer godtagit förslaget.
Tvingande skuldsanering kan genomdrivas
i de fall då endast en majoritet av
borgenärerna står bakom förslaget.
Regler om legitimation
En ny borgenär måste läsa igenom
skuldebrevet och skall sedan kunna lita
på att det som står i detta också är det
som gäller. Innehavet av skuldebrevet ger
honom denna rätt, skuldebrevet beskrivs
som ”bärare” av fordringen. Skuldebrevet
ger innehavaren formell legitimation, d.v.s.
den är frikopplad från materiella
rättsförhållanden.
Innehavarskuldebrev ger en formell
legitimation vid innehav.
Orderskuldebrev medför att ny borgenär
måste styrka sitt innehav med en
överlåtelse skriven på skuldebrevet.
13 § beskriver aktiv legitimation, d.v.s.
när kan borgenären kräva betalning.
19 § beskriver den passiva legitimationen,
d.v.s. till vem kan gäldenären betala med
befriande verkan.

Formell legitimation
Presentationspapper
21 § anger att gäldenären kan vägra att
betala om han inte får se det löpande
skuldebrevet. Löpande skuldebrev är
presentationspapper.
En borgenär som blir av med skulde brevet
måste kräva dödning av detta för att få
betalt.
19 § anger att gäldenären kan ha en skyldighet
att kontrollera att den borgenär
som kräver betalt verkligen har skuldebrevet
i sin besittning. Han måste enligt
denna för att bli befriad från sin skuld
iaktta skälig aktsamhet vid
betalningstillfället.

Godtrosförvärv av löpande skuldebrev

14 § anger om förvärvare av t.ex. ett
stulet skuldebrev som överlåtits är att
anse som rätt borgenär. Regeln
överensstämmer i allt väsentligt med den
regel som återfinns i Lag om
godtrosförvärv av lösöre, med undantag
för att den riktige ägaren saknar
lösningsrätt avseende skuldebrev.
Godtrosförvärvet enligt 14 §
Skuldebrevslagen är därmed kvalificerat.
Godtrosförvärv vid överlåtelse till olika
borgenärer

Skydd vid överlåtelse mot överlåtarens

borgenärer
 Enkla skuldebrev
Reglerna om enkla skuldebrev återfinns i
Skuldebrevslagens 3 kap och det är
viktigt att komma ihåg att dessa även
tillämpas analogt på fordringar i allmänhet.
Avsikten med enkla skuldebrev är att de
skall fungera som bevismedel för att en
fordran verkligen föreligger. De kan
omsättas, men reglerna är inte utformade
med tanke på de skall vara lämpade för
detta.
Det ursprungliga rättsförhållande har stor
betydelse och det är därmed gäldenärens
intressen som står i förgrunden.
Invändningsrätten
27 § reglerar gäldenärens invändningsrätt.
Gäldenären kan enligt dessa komma med
alla invändningar utom invändning om
skenskuldebrev. Något godtrosskydd för
förvärvaren finns inte.
Regler om legitimation
Ett enkelt skuldebrev är inte ”bärare” av
någon fordran och innehavet har därför
inte någon betydelse annat än ur
bevissynpunkt.
Materiell legitimation
När gäldenären skall betala måste han
förvissa sig om att den som han betalar
till är materiellt berättigad. Det är inte
tillräckligt att han är innehavare av
skuldebrevet. Denna regel framgår inte av
lagtexten. Det finns två undantag från
denna huvudregel i 29 och 30 §§.
29 § anger att gäldenären kan betala med
befriande verkan till den ursprunglige
borgenären eller en B2 så länge han inte
vet att B2 överlåtit skuldebrevet till en
B3 eller har skälig anledning att misstänka
det.
30 § anger att gäldenären får betala en
gång till om ogiltighetsanledningen är en
av de som anges i 17§, men att han kan
tillgodoräkan sig betalningen om
anledningen är av annat slag.
Godtrosförvärv vid dubbelöverlåtelse
31 § 2 st anger att det är det formella
meddelandet till gäldenären, den s.k.
denuntiationen, som tillmäts betydelse vid
godtrosförvärv. Innehav av det enkla
skuldebrevet har bara betydelse som
bevismedel.

Skyddet mot överlåtarens borgenärer

31 § 1 st anger att förvärvaren av ett

enkelt skuldebrev måste denuntiera för att
bli skyddad mot överlåtarens borgenärer.
Översikt över fordringsrätten