Konstitutionell rätt

Inledning

Konstitutionell rätt Gren inom rättsvetenskapen som analyserar,strukturerar och

utvecklar de grundläggande normer som ger kompetens till
myndigheter och ämbetsmän att i sin tur utfärda normer.

Sveriges grundlagar är:

• Regeringsformen (RF)
• Successionsordningen (SO)
• Tryckfrihetsförordningen (TF)
• Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)

Historia

1700-talet Började skriva ned = Konstitutionen eller grundlagarna.

Innan = sällan nedtecknade, inte samlade regelverk.
Ansåg = medborgarna skulle ha del i styrelsen eller i alla fall vara garanterade
mot godtycke och diskriminering.

1809 Sveriges författning gavs en ny form, kom att bestå tills den nuvarande.

1975 Nuvarande regeringsformen trädde i kraft (från 1974).

USA 1787 = äldsta fortfarande källande.

Norge Från 1810 gäller fortfarande.

Skriven konstitution

Skriven konstitution Det normala.

Undantag Storbritanniens, följer av konstitutionell praxis (Common Law).

Dock = unionsfördraget med skottland 1707 nedtäcknad.

Svensk rätt Bygger på skriven rätt men även här ges visst utrymme för
konstitutionell praxis.
Praxis = krävs konsensus vid grundlagsändring mellan partierna
 stabilitet...

1
 1974-års regeringsform

1974 Reringsformen Bygger mycket på konstitutionell praxis från sent 1800-tal fram till
berörda parter1960-talet.
 Modernisering av texten.
 Form som försöker uttrycka hur riket skall styras.
 Grundläggande principerna klart utläsas av regeringsformens
text.  RF:s första kapitel samlade principer som
deklarationer.

3 bärande principer i regeringsformen:

1. Folkstyrets princip

RF 1:1 Folkstyrets princip/folksuveräniteten

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”.
(finns annan makt som inte är offentlig... )

RF 1:4 Folkets vilja till uttryck = riksdagen är folkets främsta företrädare.

(främsta! Men inte ända)

RF 1:1 = riksdagen utses genom allmän och lika rösträtt.

RF 1:6 Regeringen styr riket. Eftersom riksdagen inte kan ansvara för den dagliga
förvaltningen och skötseln av riket.

RF 1:6  Regeringen = ett av riksdagens verkställande organ, som ansvarar inför

riksdagen.

2. Parlamentarismens princip

Parlamentarismen Riksdagens sammansättning bestämmer regeringens politik.

Praxis = Hämtar flertalet statsråd från riksdagen.
 Folkstyret når ända in i regeringen.

3. Lagenlighetens princip
(Legalitetsprincipen, The rule of Law)

RF 1:1 Offentliga makten utövasunder lagarna är stadgat.

= Riksdag och regering bundna av sina egna rättsregler.

RF 1:9 Likhet inför lagen är stadgat:

= Domstolar och förvaltningsmyndigheter skall beakta allas likhet inför lagen
samt iaktta saklighet och opartiskhet.
(gamla anor, fanns redan i gamla regeringsformen = kom genom upplysningen
och spelat stor roll för västerlandets demokratiska utveckling sedan dess).

2
 Medborgarrätten

Medborgarrätten = Medborgerliga fri- och rättigheter som kom i Europa efter 1945
= Begränsning av statsorganens normativa kompetens.
Saknas i RF:s 1 kapitlet.

RF:s 2 kapitlet Ägnas helt åt medborgarrätten.

Debatterat Om bra/dåligt att det går att ändra grundlagen...

Går ändra = ska spegla att folkviljan kan ändras.

3
 Regeringsformen
Preambar = Ingress. Första kap. i RF fungerar som inledning till övrigt.
Fungerar som andra konstitutioners preambar.

Viktigaste stastorganen Riksdagen: Stadgat: Konstitutionella kompetens:

1. Normgivning
2. Finansmakten
3. Kontrollmakten
Regeringen: Styr riket och ansvarar inför riksdagen.
Statschefen: Kungen eller drottningen.

Riket indelat Kommuner, primärer och landstingskommuner

 Självstyrelse
 Kan uppbära skatt

Medborgerliga fri och rättigheter = Kap 2

1. Medborgerliga fri och rättigheterna.
2. Stadgar i vilken omfattning dessa inskränkas.
Del som genomgått mest förändringar sedan 1974.
Blocken olika åsikter:
o Borgerliga (frihet från) = klassisk liberal 
kontroll och begränsning av offentliga makten.
o Socialistiska (frihet till) = sociala rättigheter
åtaganden/åligganden för den offentliga makten
(rätt till arbete, utbildning, bostad etc)

Riksdagen och riksdagsarbetet = Kap 3-4

1. Reglerar valproceduren
2. Reglerar arbets- och beslutsformer
(Rättslig immunitet för riksdagsmän)

Statschefen = Kap 5
1. Monarkens konstitutionella roll.

Regeringen = Kap 6-7

1. Statsministern skall utses
2. Regeringen skall arbeta och fatta beslut

4
Riksdagens kompetensområden (Se även (RF 1:4)

1. Normgivningsmakten Stiftar lag

RF 8 kap (Lagar och andra föreskrifter)

2. Finansmakten Skattebeslut och budgetreglering

RF 9 kap (Finansmakten)

3. Kontrollmakten Granskar rikets styrelse och förvaltning

RF 12 kap (Kontrollmakten)
1. Parlamentariska
1. KU (konstitutionsutskottet)
2. Misstroendeförklaring.
2. Förvaltningen
JO (justitieombudsmannen)

Förvaltningsmyndigheterna och domstolarna = Kap 11

Utveckling av lagenlighetens princip:
Myndigheter och domstolar ska stå fri från parlamentarisk och politisk styrning.

Förhållande till andra stater = Kap 10

1. Regler om regeringens och riksdagens uppgifter vad gäller rikets förhållande
till andra stater
Här finna möjlighet att överföra suveränitet och normgivningsmakt till EU.

Krig eller krigsfara = Kap 13

Regler som skall tillämpas då riket befinner sig i krig eller krigsfara.
Samling undantagsregler.

Sammanfattning:
RF ger utgångpunkten, och det fylls med innehåll i de 13 kapitlen.
Men mer omfattande reglering i vanlig lag!

5
 Riksdagen
Val i regeringsformen
RF 3:1
 Fria, hemliga och direkta val utser Riksdagen
 349 mandat består kammaren av.
RF 3:2
 Rösträtt för svensk medborgare, 18 år valdagen, är eller varit bosatt i
riket.
RF 3:3
 Mandattiden 4 år för riksdagen sedan 1994.

 Valkretsar är riket indelat i

 310 mandat är fördelade mellan dessa i proportion till
befolkningsantalet.
 39 utjämningsmandat finns utöver dessa (fördelas för utjämna
orättvisor )

 Förutsättning för mandatutdelningen

o 4 % av rösterna i hela riket eller
o 12 % av rösterna i en valkrets.

Vallagen (Från 1996 = större möjligheter till personval)

Reglerna samlade här för att kunnna ändras snabbare än i grundlag.
Reglerar
 Förberedelserna
 Genomförandet
 Sammanräkning
 Besvär över valresultat (besvär = överklagande)

Vallagens regler gäller både

 Val till riksdag
 Val till kommunfullmäktige

Riksdagen 4 kap = riksdagens arbetsformer.

 Riksdagen årligen sammanträder i Stockholm
 Väljer talman (+ vise talmän) för att leda arbetet

Motioner (Enskild ledamots förslag till riksdagen)

 Varje ledamot rätt lägga till motioner
 Både propositioner och motioner skall beredas i utskott innan riksdagen
fattar beslut

6
Konstitutionsutskott (KU) Skall finnas (RF 4:3)
Finansutskott (FiU) Skall finnas (RF 4:3)

Riksdagsordningen (RO)
 Hänvisas till vad gäller riksdagens arbete i övrigt
 RO = riksdagens arbetsstadga.
 Var tidigare grundlag. RF 1:3  inte längre är fallet = mellanställning
(ändring av huvudinnehåll på samma sätt som ändra grundlag)

Beslutsfattande
RF 4:5
Enkel majoritet = huvudregel = stöd av > 50%
Kvalificerad majoritet = vissa andra områden t.ex. medborgarrättsliga.

Riksdagsmäns rättsliga ansvar

Straffrättsligt ansvar för deras handlande under mandatperioden?
Politiska erfarenheten  visat att det i konfliktsfyllda politiska lägen ofta varit
lämpligt att anklaga politiska motståndare för olika brott och på det sättet få bort
dem.

Brottsbalken (BrB 20:1) stadgas:

Ledamot av statlig eller kommunal församling inte är straffrättsligt ansvarig för
åtgärd, dvs beslut, som han vidtager i denna egenskap.
 Brottsansvar utkrävs inte för beslut!

RF skiljer
 Riksdagsledamöter handlingar och utsagor i tjänsten
 Riksdagsledamöters privatliv

Immunitet
 inte straffrättslig immunitet
 åtalsimmunitet

Åtal mot en ledamot RF 4:8 stadgas:

 Krävs: 5/6 Riksdagsmajoritet för att häva åtalsimmunitet

Brottsmisstänkt inom den privata sfären

 Ingen åtalsimmunitet
 Skyddad från gripande eller häktning
(några särskilda undantag: särskilt svåra fall eller tas på bar gärning)

Skiljas från uppdraget (BrB 20:4) stadgas:

Valts till uppdrag i stat eller kommun = domstol kan skilja denne från uppdraget
om:
1. Begått brott (för vilket stadgat fängelse i två år eller mer).
2. Uppenbart olämplig (Domstolen anser genom brottet visat sig uppenbart
olämplig att inneha uppdraget).

7
 Regeringen
Regeringens sammansättning
Styr (RF 1:6)
 Riket
Sammansättning (RF 6:1)
 Statsministern
(Speciella regler för hur statsministern utses)
 Övriga statsråd
Statsminister dör, avgår, riksdagsvalsnederlag, misstroendeförklaring
(RF 6:5;7)
 Anses hela regeringen avgått och ny statsminister måste utses.
 Sitter kvar som en sk expeditionsministär, tills ny utses (RF 6:8)
Expeditionsministär
 Kan i princip agera som en vanlig regering
(Praxis: bör avhålla sig från alla viktiga politiska ärenden och
utnämningar)
 Får utlysa extraval (RF 3:4)

Utseende av statsminister
Talmannen
 Konsulterar partiledarna och föreslår till slut en statsminister kandidat
(RF 6:2)
Omröstningen
 Specialregel = Förslaget faller om majoritet av riksdagens ledamöter
röstar emot  Minoritetsregeringar kan komma till makten.
Misslyckas
 Misslyckas riksdagen utse statsminister  måste extraval utlysas (RF
6:3)
Övriga statsråden
 Statsminister utser övriga statsråden.
Vissa regler för statsråden stadgas i RF 6:9
1. Svenska medborgare sedan 10 år
2. Lämna annan tjänst
3. Ej utöva verksamhet som rubbar förtroendet
 Jävsregler  får ej delta i ett beslut som personligen berör honom.

Departement
Beslut
 Fattas vid regeringssammanträden med gemensamt ansvar (RF 7:3)
 Minst fem statsråd måste vara närvarande (RF 7:4)
Förbereder regeringsbesluten
 Departementen - som förbereder regeringsbesluten
 Kommittéväsende - Regeringen förfogar över ett stort sådant
(Stora och små utredningar = utreder behov/lämpliga former för nya
lagar)
 SOU ”Statens Offentliga utredningar”, Större utredningar publiceras här

8
Misstroendeförklaring
Kontitutionsutskottet
 Handlägger riksdagens politiska kontroll av regeringen.
 Riksdagsmän kan vända sig hit vid missnöje med enskilda statsråd.
 Kan leda till misstroendeförklaring
Misstroendeförklaring
 Mot enskilda statsråd
 Mot statsministern
Om riksdagen majoritet stödjer
 Om enskilda statsråd  får avgå
 Om statsministern  hela regeringen får avgå

Regeringens olika roller

1. Politiskt organ
2. Högsta förvaltningsmyndigheten
 Behandlar administrativa ärenden precis som vilken myndighet som
helst.
3. Utreder frågor
 Blir regeringens förslag till riksdagen (propositioner)  i stort sett alla
riksdagens lagbeslut utgår från regeringen.

Statschefen
Personliga konungadömet
 Länge borta då 1974- års RF trädde i kraft.
 Resultat av parlamentaristiska demokratins genombrott
Monarkens roll
 Symbol för Sverige
 Statsministern skall hålla honom underrättad om tillståndet i landet
(RF 4:1)
 Närvara då riksdagen sammanträder till riksmöte
(RF 4:1)
Utrikesnämnden
 Monarken är ordförande i utrikesnämnden (RF 10:7)
1979
 Ändring i Successionsordningen. Äldsta syskonet ärver tronen oavsett
kön

9
 Normgivning
Riksdagens kompetensområden (Se även (RF 1:4)

1. Normgivningsmakten Stiftar lag

RF 8 kap (Lagar och andra föreskrifter)

2. Finansmakten Skattebeslut och budgetreglering

RF 9 kap (Finansmakten)

3. Kontrollmakten Granskar rikets styrelse och förvaltning

RF 12 kap (Kontrollmakten)
3. Parlamentariska
1. KU (konstitutionsutskottet)
2. Misstroendeförklaring.
4. Förvaltningen
JO (justitieombudsmannen)

Lagar och andra föreskrifter

 Riksdagen = centrala normgivningsmakten = stiftar lag.
 Regeringen
1. Egen normgivningskompetens
2. Normgivningskompetens överförd = riksdagen i lag delegerar
kompetens till regeringen

Skillnad mellan lag och grundlag

1. Beslutsreglerna (RF 8:5)
Stiftas genom två riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval.
2. Folkomröstning
Minoritet i riksdagen kan kräva genomförs beslutande folkomröstning om
grundlagsförslaget.
(Undantag från regel om enkel majoritet)

Folkomröstningar
 Rådgivande folkomröstningar
Några hållts i Sverige. Första = alkoholpolitiken. senaste = EU inträdet.
 Beslutande folkomröstningar i grundlagsfrågor – kan förekomma sedan
1980-talet.

 Beslutande folkomröstning
1. Skall hållas samtidigt som ett riksdagsval
2. Resultatet binder riksdagen endast om folkmajoriteten varit negativ
till omröstningstemat.

10
Vilka rättsregler kräver lagens form?
 RF 8 kap = Konstitutiva normerna som stadgar:
1. Vilken utsträckning riksdag får skapa lag
2. Delegera normgivningen vidare.

 T.ex familjerätt, bolagsrätt, avtalslag och jordabalken (RF 8:2)

Normgivning inom detta område kräver alltså lagens form.

 Riksdagen påbjuder, förbjuder, tvingar, hindrar någon enskild (RF 8:3)

Normgivning inom detta område kräver alltså lagens form.
(T.ex. reglerna i brottsbalken samt skatteregler)
 Processrätt (RF 11:4)
(T.ex. rättegångsbalken kräver lagens form)

Regeringens normgivningsutrymme
Normgivning för regeringen om:
1. Riksdagen har delegerat sin normgivningskompetens
2. Ärendet ligger inom regeringens eget kompetens område
 Ofta finns en lag och jämte den en förordning.
 Regelverket för denna delegation finner vi i RF 8:7.
 I RF är termen förordning förbehållen regeringen.

 Regeringens egen kompetens (RF 8:13)

1. Omfattar verkställighetsföreskrifter
2. föreskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen
(restkompetens).

 Riksdagen kan intervenera på regeringens område (RF 8:14)

(Om riksdagens och regeringens kompetenser överlappar varandra)

 Lag inte får ändras eller upphävas annat än genom lag (RF 8:17)
 Regeringen inte har kompetens att invadera på riksdagens
normgivningsområde

Tillämpning av reglerna
 Normgivning = skapa regler.
 Olika myndigheter = tillämpa reglerna 
1. Förvaltande myndigheter
2. Domstolarna.
 Lokala förvaltningen
Huvudsakligen av landets kommuner.
 Den centrala förvaltningen
T.ex riksskatteverket, CSN, Fiskeristyrelsen etc.

 Regeringen
1. Utnämner ämbetsmän = leda verksamheten
2. fungerar som övergripande organ
3. samt utövar en allmän kontroll av laglighet genom
Justitiekanslern (JK).

11
JK och JO
 JO (Justitieombudsmannen) = Riksdagens kontrollmakt
 statliga och kommunala förvaltningarnas trohet gentemot
normerna
1. Kan göra inspektioner
2. Kräva in handlingar
3. Ta emot allmänhetens klagomål
4. I allvarliga fall kan JO väcka åtal inför allmän domstol.

 JK (Justitiekanslern) = Regeringens kontrollmakt

 Kontrollera myndigheternas rättslojalitet

 Riksdag och regering får de ej lägga sig i

1. Vad en myndighet skall besluta i ett enskilt fall (RF 11:7)
2. Hur domstolarna dömer i enskilt fall (RF 11:2)

Förvaltningslagen (FL)
Allmänna regler för myndigheternas arbetssätt.
 Besvär = enskildes rätt att ta del av beslut
 Allmänna snabbhetsregler för handläggning av ärenden.

Allmänhetens kontroll av myndigheterna

 Allmänhetens rätt att ta del av handlingar
(TF, Tryckfrihetsförordningens 2 kap)
Huvudregeln = Allmänna handlingar skall vara tillgängliga för envar.

Viktigt att betona skillnaden mellan

1. Normgivning = skapandet av regler
2. Myndighetsutövning = tillämpning av reglerna

12
 Medborgarrätten
Terminologi
 Medborgarrätten = Ålderdomligt
= Engelskans ”Civil Right” eller franskans ”Droit Civile”.

 Medborgerliga fri och rättigheterna = mer modernt

 Begränsningar av normgivningsmakten
(Förhindrar riksdag och regering att skapa vissa regler)

Inskränkning av normgivningsmakten
 Medborgarrätten = inskränkning i normgivningsmakten
 Vissa regler den inte kan skapa.
(RF, TF och YGL skapar vissa spärrar)

RF:s skydd för medborgarrätten

 Huvudsakligen består RF:s 2 kap. av tre delar.
1. ”Rättighetskatalog”
(Första 11 paragraferna)

2. Möjligheten i vissa sammanhang begränsa fri- och rättigheterna

(12 § samt de närmast därefter)

3. Löst reglerade och mer lätt begränsande fri- och rättigheter.

(I slutet av RF:s 2 kap)

1. ”Rättighetskatalogen”
 De väletablerade och allmänt accepterade demokratiska fri- och
rättigheterna.
T.ex.
1. Opinions- och mötesfriheten
2. Positiva föreningsfriheten
3. Religionsfriheten
4. Skydd mot godtyckliga och tidsobegränsade frihetsberövande
eller landsförvisningar.
5. Förbud mot dödsstraff
6. Förbud mot tillbakaverkande skatte- och strafflag

13
2. Begränsningar av fri- och rättigheterna
 Riksdagen i lag under speciella förutsättningar kan begränsa en del av
de uppräknade rättigheterna (2:12)

 Absoluta och relativa rättigheter.

1. Absoluta rättigheter
Vissa rättigheter som räknas upp i den sk rättighetskatalogen, får
aldrig begränsas, inte ens genom lag.
(T.ex. förbudet mot retroaktiv skatte och strafflag)
2. Relativa rättigheter
Vissa rättigheter får under vissa omständigheter begränsas genom lag
(T.ex. mötesfriheten och den kroppsliga friheten)

 Inskränkningarna skall vara accepterade (2:12)

I ett demokratiskt samhälle och skyddsintresset skall stå i
proportion till ingreppets betydelse

 Förklaring till begränsningar

I varje demokratiskt samhälle behövs det begränsningar av vissa av
de grundläggande fri och rättigheterna p.g.a.
1. Rikets säkerhet
2. Folkhälsa
3. Ordningen på gator och torg.

Tryckfrihetsförordningen (TF)
 Yttrandefriheten som kopplas ihop med masspridning av det man yttrar.

 Avsikten = skydd för åsiktsyttringar i tryckta och massproducerade

sammanhang.
 Ses som ett skydd för demokratin.

 RF 1:1 talar om en fri åsiksbildning som en förutsättning för vårt fria

statsskick.

 TF är också, en visserligen begränsad men likväl, brottsbalk och

rättegångsbalk.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
Skapats efter mönster av TF = reglera tekniker som knyts till TV- och radio
sändningar.

14
Grundlagsstridiga lagar och förordningar (RF11:14)
Om riksdag eller regering utövar sin normgivningmakt i strid med grundlag:

1. Domstolar och myndigheter skall pröva lagligheten av den norm de skall
tillämpa.
2. Om tillkommit på ett grundlagsstridigt sätt skall de inte tillämpa den
3. En myndighet som konstaterar att en norm inte är korrekt, kan inte
upphäva den, men skall alltså inte tillämpa den.

15