Skadeståndsrätt

Vad är skadestånd?

Grundläggande kännetecken

 A = råkat ut för skada

 B = ansvarig för skadan

Tre grundläggande kännetecken:

1. Pengar
2. Kompensation
3. Ansvarig

Pengar

 Skadeståndsanspråk alltid en begäran om att få pengar!

 Måste ange skadeståndsanspråk till domstolen.

Kompensation

 Skadestånd är alltid ersättning för en skada

 Måsta visa att skada inträffat
 Måsta visa att drabbat honom.

Ansvarig

 Skadestånd alltid ersättning från den ansvarig för skadan.

(Dra ett försäkringsbolag inför domstol för att få ut ersättning är inte
skadeståndstalan utan en tvist om innebörden i ett försäkringsavtal).
 Två sorters skadestånd

Två sorters skadestånd:

1. Inomobligatoriska skadestånd (kan EJ tillämpa SkL här!!!)

2. Utomobligatoriska skadestånd

Inomobligatoriska skadestånd

 Avtal finns mellan A och B som följes.

 Moralisk princip = man skall hålla sina löften.

Utomobligatoriska skadestånd

 Inget Avtal finns mellan A och B som följes.

 Moralisk princip = man skall ta hänsyn till andra.
 Ersättning för skador
Olika sätt att få ersättning för skador

1. Skadestånd
2. Privata försäkringar
3. Offentliga försäkringar

Skadestånd

Stämma inför allmän domstol.

Privata försäkringar

Vända sig till försäkringsbolag för ersättning.

Regressrätt = Konsumentförsäkringslagen (4§) läst tillsammans med

Försäkringsavtalslagen (25§) försäkringsbolag som betalt ut
försäkringsbelopp rätt att rikta ett återkrav mot den som enligt
skadeståndsrättsliga regler kan göras ansvarig för skadan.

 Fördel:
o Pengarna direkt
o Slipper rättsprocess
 Nackdel:
o Inte full kompensation (självrisk)

Offentliga försäkringar
Alla medborgare rätt få ersättning av staten för vissa typer av skador.
Den viktigaste av dessa lagar är Lagen om allmän försäkring.

 Fördel:
o Smidigare än skadeståndsprocess
 Nackdel:
o Sällan full kompensation
o Täcker inte alla skador
 Regler om skadestånd

Olika regler

 Allmän ansvarsregel i Skadeståndslagen

 Speciallagar med specialregler

Allmän ansvarsregel (Skadeståndslagen, SkL 2 kap 1 §)

”Var och en som uppsåtligen eller av

vårdslöshet vållar person- eller
sakskada skall ersätta skadan...”

Speciallagar

Finns i olika lagar.

Två av de viktigaste är:
 Trafikskadelagen
 Miljöskadelagen

Tillämpningsområde avgränsas:
 Verksamhet = skador i en viss verksamhet (t.ex. motortrafik)
 Typ skador av viss typ (t.ex. miljöskador)

Tillämpning av den allmänna ansvarsregeln

När tillämpas inte den allmänna ansvarsreglen?

1. Inomobligatoriska skadestånd
2. Finns speciallag
3. Enklare få ersättning på annat sätt (får dock tillämpas)
 Vilka speciallagar finns?
Vilka speciallagar finns?

Två av de viktigaste:
 Miljöskadelagen
 Produktansvarslagen

Miljöskadelagen

Ersättning vid miljöskada.

Ersättas om
1. Vårdslös
2. ”störningen inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten”.
(Typ av skador se 3 §).

Miljöskador räknas:
 Föroreningar av luft och vatten
 Buller och skakningar

Om inte miljöskada enligt Miljöskadelagen

 Allmänna ansvarsregeln i Skadeståndslagen tillämpas.

Produktansvarslagen (PAL)

= Produkt orsakar skador på någonting annat.

Anspråk mot:
 Försäljaren
 Tillverkaren

Talan mot Försäljaren

 Inomobligatoriskt förhållande (finns avtal)

 Inte en talan enligt produktansvarslagen.
 Istället hävda sin rätt enligt köpeavtalet  Ny vara eller reparation etc.

Talan mot Tillverkaren

 Utomobligatoriskt förhållande (finns inte avtal)

 Ersättning om produkten hade”säkerhetsbrist” (Produktansvarslagen 1 §).
 Måste övertyga det är produktskada i Produktansvarslagens mening.
 Exempel skador = produktskador  bedömas enligt Produktansvarslagen:
o Skador på någons kropp
o Skador på någons privata egendom

(Skador på egendom som ägs av företag är inte produktskador

 Allmänna ansvarsregeln tillämpas.)
 Ersättning på annat sätt
När enklare få ersättning än Allmänna ansvarsregeln?

 Mängd olika regler i olika lagar:

 Viktigaste fallen är:
o Olyckstyper
o Skadetyper

Vid vissa olyckstyper

De viktigaste olyckstyperna för vilka det finns speciella ersättningsformer är:

 Trafikolyckor
 Olyckor på arbetsplatser
 Felbehandling i sjukvården

Trafikolyckor

 Kroppsskada i samband med motortrafik  alltid ersättning ur den s.k.

trafikförsäkringen (Trafikskadelagen).
 Samband med motortrafik - Olyckan måste dock ha inträffar i
samband med motortrafik.
 Allmänna ansvarsregeln (Skadeståndslagen) kan också tillämpas även
om Trafikskadelagen är tillämplig

Olyckor på arbetsplatser

 Automatiskt ersättning ur en offentlig försäkring

(Arbetsskadeförsäkringslagen)
 Samband med arbetet - Olyckan måste dock ha inträffar i samband
med arbetet.
 Allmänna ansvarsregeln (Skadeståndslagen) kan också tillämpas även
om Arbetsskadeförsäkringslagen är tillämplig

Felbehandling i sjukvården

 Ersättning ur offentlig försäkring (patientförsäkringen)

(Patientskadelagen).

Ersättning för vissa typer av skador

Vanligtvis inte går till rättsprocess:

 Skador på egendom
 Sjukvårdskostnader
 Förlorad arbetsinkomst
Skador på egendom

 Skadedrabbades försäkring täcker många skador.

 Självrisken betalas ofta av den som orsakat skadan.

Sjukvårdskostnader

 Inte särskilt vanligt kräva skadestånd för sjukvårdskostnader.

 Lagen om allmän försäkring täcker det mesta.
 Oftast inte lönt starta rättsprocess för få delen sjukförsäkringen inte
täcker.

Förlorad arbetsinkomst

 Sjukpenning ersätter förlorad arbetsinkomst (Lagen om allmän

försäkring)
 Den allmänna ansvarsregeln
Den allmänna ansvarsregeln (SkL 2 kap 1 §)

”Var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada
skall ersätta skadan, såvida icke annat följer av denna lag.”

Tre rekvisit
1. Uppsåt eller vårdslöshet
2. Vållat skadan
3. Person- eller sakskada

1a. Uppsåt (dolus)

Syfte skadan skulle inträffa.

o Räcker insåg effekter av handlingen

1b. Vårdslöshet (culpa)

Avvikit från aktsamma beteendet.

o Skrivna aktsamhetsregler
o Oskrivna aktsamhetsvanor
o Fria bedömningen

Aktsamhetsregler i lagar och förordningar

o Beskriver beteende = vårdslös
o Vägledning för domstolar
o Vägledning = Överträdelse inte automatiskt
skadeståndsskyldiget
o Vägtrafikkungörelsen = hur bete sig i trafiken

Aktsamhetsregler uppsatta av arbetsgivare

Skyddsregler t.ex. instruerar arbetstagarna

Aktsamhetsregler i idrotter och tävlingar

Uppföra sig t.ex. för förhindra olyckor

Oskrivna aktsamhetsvanor

 Ibland inga skrivna regler

 Föräldrars tillsyn exempel finns många oskrivna
aktsamhetsvanor.
 Den fria bedömningen

 Inga aktsamhetsregler  domstolen får göra bedömning

av aktsamhet
o Aktsam gjort samma  slipper skadestånd
o Aktsam inte gjort samma  vårdslös
 Moraliska måttstockar. De två viktigaste är:
 Aktsam = lika stor hänsyn till andras intressen som de tar
hänsyn till hans.
 Aktsam = lika stor hänsyn till andras intressen som de tar
hänsyn till sina egna.

2. Vållat skadan

Förutsättning för skadeståndsskyldig = orsakat den

Kausalitet

Orsakssamband mellan B:s handlande och A:s skada.

Adekvat kausalitet

Orsakssambandet måste varit rimligt förutsebart.

(Enbart orsakssamband räcker inte! )

Två förutsättningar:
 Framkallat fara genom sitt handlande
 Följd av denna fara ska skadan vara
(Skadan skall ha legat i farans riktning)

3. Person- eller sakskada

Personskador

 Skador på människokroppen.
 Ersätts enligt SkL:
o Fysiska skador, t.ex. ett brutet ben. Ersättning ges för
den ”sveda och verk” man lider i samband med skadan.
o Skönhetsskada, t.ex. ett ärr Ersättning omfattar ”lyte”.
o Funktionsstörningar, t.ex. hjärnskador. Ersättning
omfattar ”men”.
o Psykiska skador, t.ex. allvarlig chock.

Sakskador

 Skador på fysiska föremål.

 Ersätts enligt SkL:
o Sönderslagna föremål
o Nedsatt funktion föremål fått
o Estetiska skador på ett föremål
Vilka skador ersätts inte enligt den allmänna ansvarsregeln?

Vissa ekonomiska skador (Förmögenhetsskador)

I vad mån ersätts förmögenhetsskador?

 Typ av skada avgör

 Förmögenhetsskador komma ifråga är:
o Ekonomisk följdskada för den som drabbats av personskada
o Ekonomisk följdskada för den som drabbats av sakskada
o Tredjemansskada
o Ren förmögenhetsskada

Ekonomisk följdskada för den som drabbats av personskada

Förmögenhetsskadan = följdskada till personskada

 Personskada i den allmänna ansvarsregeln
(t.ex. sjukhuskostnader, utebliven inkomst)

Ekonomisk följdskada för den som drabbats av sakskada

Förmögenhetsskadan = följdskada till sakskada

 räknas in i sakskadan och ersätts.

Ekonomisk följdskada för annan än den som drabbats av skadan

 Förmögenhetsskadan = följdskada till en person- eller sakskada som

drabbar någon annan (=Tredjemansskada)
 får A inte skadestånd
 Undantag = anhöriga till den som drabbats av en skada som lett till döden
 Anhöriga kan få skadestånd av den som är ansvarig för dödsfallet.

Ekonomisk skada utan samband med person- eller sakskada

 Förmögenhetsskadan = inte samband med person- eller sakskada

( = ”ren förmögenhetsskada”)
 Rena förmögenhetsskador ersätts inte enligt ansvarsregeln.
 Undantag = gjort sig skyldig till brott
 Inskränkningar i skadeståndsskyldigheten
Inskränkningar i skadeståndsskyldigheten

 A måste visa att han drabbats av en skada

 A måste visa att det är en person eller sak skada
 A måste visa att skadan orsakats av B
 A måste visa att skadan är en adekvat följd av B:s handlande
 A måste visa att B varit vårdslös eller haft uppsåt till skadan

B kan dock
 Få Ansvarsfrihet (fri från ansvar) i vissa situationer få
 Få Nedsättning (skadeståndet nedsatt) i vissa situationer få

Ansvarsfrihet (slipper betala skadestånd)

1. Nöd
Avvärjer ett hot med en handling som är proportionell och försvarlig i
förhållande till hotet.

2. Tjänsteplikt
= ansvarsfrihetsgrund som kan åberopas av B, om han hade brutit mot sin
lydnadsplikt mot en överordnad, om han inte utfört handlingen varigenom A
skadades.

3. Samtycke
B kan undgå skadeståndsansvar om han kan visa att A samtyckt till de
skador han fått.

Nedsättning (av skadeståndet)

1. skadeståndsskyldige = barn
2. skadeståndsskyldige = psykiskt sjuk
3. medskyldig till skadan

Barn

 Inte 18 år  skadestånd i den mån det är rimligt med hänsyn till hans ålder
och mognad.
 Mycket små barn undgår helt ansvar.

Psykiskt sjuk

 psykisk störning  skadestånd i den mån det är rimligt med hänsyn till
sinnestillstånd.
(inte förstår konsekvenserna av sina handlingar  inte kan ha skuld till en
inträffad skada.)
 Skadeståndsskyldighet utan vårdslöshet
Skadeståndsskyldighet utan att man varit vårdslös

Huvudregeln = skadeståndsskyldig om vårdslös.

Undantagsregler (=skadeståndsskyldig även om ej vårdslös).

 Principalansvar
 Strikt ansvar

1. Principalansvar
Ansvar för arbetsgivare  Ansvarig för skador arbetstagare vållar av fel och
försummelse i tjänsten.

2. Strikt ansvar
B skadeståndsskyldig utan gjort något fel, t.ex:
o Sprängning
o Farliga militärövningar
o Elanläggningar
o Kärnkraftsanläggningar
o Hundägare