3.

2 Rotekvationer

Innehåll:
√
n Rotekvationer av typen ax + b = cx + d
n Falska rötter

Lärandemål:
Efter detta avsnitt ska du ha lärt dig att:
n Lösa enkla rotekvationer med kvadrering.
n Hantera falska rötter och veta när de uppstår.

Rotekvationer
Det finns många olika varianter av rotekvationer, t.ex.
√
x + 3x = 2,
√
x − 1 − 2x = x2 ,
√3
x + 2 = x.

För att lösa rotekvationer vill man bli av med rottecknet. Strategin för att uppnå detta
är att skriva ekvationen så att rottecknet blir ensamt kvar på ena sidan av likhetsteck-
net. Sedan kvadrerar man båda led i ekvationen (om det handlar om en kvadratrot),
så att rottecknet försvinner och löser sedan den nya, kvadrerade, ekvationen. När man
kvadrerar en ekvation måste man tänka på att de lösningar som man får fram kanske
inte är lösningar till den ursprungliga ekvationen. Detta beror på att eventuella mi-
nustecken försvinner. Man tappar information när man kvadrerar. Oavsett om man
hade något positivt eller negativt så har man alltid något positivt efter en kvadrering.
Därför måste man pröva de lösningar som man får fram. Man behöver verifiera att de
inte bara är lösningar till den kvadrerade ekvationen, utan också till den ursprungliga
ekvationen.
Exempel 1
Minustecken försvinner vid kvadrering. Betrakta en enkel (trivial) ekvation

x = 2.

Om vi kvadrerar båda led i denna ekvation får vi

x2 = 4.

Denna nya ekvation har två lösningar x = 2 eller x = −2. Lösningen x = 2 uppfyl-
ler den ursprungliga ekvationen medan x = −2 är en lösning som uppstod i den
kvadrerade ekvationen.

Exempel 2
√
Lös ekvationen 2 x − 1 = 1 − x.

Tvåan framför rottecknet är en faktor. Vi kan dividera vänster- och högerled med 2,
men vi kan också låta tvåan stå kvar. Om vi kvadrerar ekvationen som den är får
vi
4( x − 1) = (1 − x )2
och utvecklar vi kvadraten fås

4( x − 1) = 1 − 2x + x2 .

Detta är en andragradsekvation, som kan skrivas

x2 − 6x + 5 = 0.

Denna kan lösas med kvadratkomplettering eller med den allmänna lösningsfor-
meln. Lösningarna blir x = 3 ± 2, dvs. x = 1 eller x = 5.
Eftersom vi kvadrerar ekvationen finns risken att detta introducerar falska röt-
ter och därför behöver vi pröva om x = 1 och x = 5 också är lösningarna till den
ursprungliga rotekvationen:
√
n x = 1 medför att VL = 2 1 − 1 = 0 och HL = 1 − 1 = 0. Alltså är VL = HL
och ekvationen är uppfylld!
√
n x = 5 medför att VL = 2 5 − 1 = 2 · 2 = 4 och HL = 1 − 5 = −4. Alltså är
VL 6= HL och ekvationen är inte uppfylld!
Ekvationen har därmed bara en lösning x = 1.

√
y = 2 x−1

x
1
y = 1−x

Råd för inläsning

Grund- och slutprov
Efter att du har läst texten och arbetat med övningarna ska du göra grund- och
slutprovet för att bli godkänd på detta avsnitt. Du hittar länken till proven i din
student lounge.

Tänk på att:
När man kvadrerar en ekvation måste man tänka på att de lösningar som man
får fram kanske inte är lösningar till den ursprungliga ekvationen, s. k. falska
rötter. Detta beror på att eventuella minustecken försvinner. Man tappar infor-
mation när man kvadrerar. Därför måste man verifiera att de lösningar man
får fram, inte bara är lösningar till den kvadrerade ekvationen, utan också är
lösningar till den ursprungliga ekvationen.
Du ska alltid pröva lösningarna till rotekvationer.

Lästips
För dig som vill fördjupa dig ytterligare eller skulle vilja ha en längre förklaring
n Understanding Algebra — engelsk bok på nätet för högskoleförberedan-
de studier
(http://www.jamesbrennan.org/algebra/)
Länktips
n Vad är roten ur – ? Webmath.com hjälper dig att förenkla rotuttryck
(http://www.webmath.com/simpsqrt.html)
3.2 Övningar
Övning 3.2:1
√
Lös ekvationen x − 4 = 6 − x.

Övning 3.2:2
√
Lös ekvationen 2x + 7 = x + 2.

Övning 3.2:3
√
Lös ekvationen 3x − 8 + 2 = x.

Övning 3.2:4
√
Lös ekvationen 1 − x = 2 − x.

Övning 3.2:5
√
Lös ekvationen 3x − 2 = 2 − x.

Övning 3.2:6
√ √
Lös ekvationen x+1+ x + 5 = 4.